Sök i Ratio Lex

Angående ökad läkarutbildning i stockholmsområdet

1969-10-17 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:137, Angående ökad läkarutbildning i stockholmsområdet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

1

Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad läkarutbildning

i stockholmsområdet; given Stockholms slott den 17 oktober

1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av förslag från universitetskanslersämbetet,

att läkarutbildningskapaciteten vid karolinska institutet skall öka med ytterligare 90

nybörjarplatser till 370 platser per år genom utnyttjande av den omfattande sjukvårdsorganisationen

i stockholmsområdet. Ökningen avses bli genomförd i två

etapper, nämligen med 40 nybörjarplatser innevarande läsår och 50 platser läsåret

1972/73. Den totala intagningskapaciteten till läkarutbildning i landet kommer

härigenom att gå upp till mer än 1 000 platser per år. Den kliniska utbildningen

för de nya studerandena föreslås bli förlagd till främst Södersjukhuset och Danderyds

sjukhus, vilka redan i viss utsträckning utnyttjas för läkarutbildning. I propositionen

framlagda förslag innebär vidare att ca 130 nya tjänster successivt skall

tillföras karolinska institutet, däribland närmare 50 läkartjänster för den kliniska

utbildningen. Vid utformningen av personalorganisationen har hänsyn tagits till de

betydande och under de närmaste åren snabbt växande medicinska utbildnings- och

forskningsresurserna i stockholmsområdet. De årliga driftkostnader som ökningen

föranleder under åttonde huvudtiteln har vid full utbyggnad beräknats till ca 7,7

milj. kr. Byggnads- och utrustningskostnaderna för såväl den teoretiska som den

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

kliniska utbildningen, vilka staten avses helt bestrida, har bedömts uppgå till högst

25 milj. kr.

Vidare förordas, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa avtal med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting om anlitande av kommunala sjukhus

för den ökade läkarutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse med en i propositionen

redovisad principuppgörelse.

I propositionen fördslås slutligen att de medicinskt teoretiska ämnenas ökade

lokalbehov tillgodoses genom att den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs inom

karolinska institutets område utökas med 2 350 m2 rumsyta. Byggnadskostnaderna

härför har bedömts till 6,4 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

3

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 oktober

1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter

fråga om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet och anför.

1. Inledning

Företrädare för staten och Stockholms stad kom i juni 1968 överens om att verka

för en ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm med 90 platser från

beslutade 270 utbildningsplatser i de kliniska ämnena till ca 360 per år på grundval

av en av medicinska fakulteten vid karolinska institutet redovisad preliminär

undersökning. De närmare förutsättningarna för nämnda intagningsökning har därefter

utretts inom universitetskanslersämbetet, vars fakultetsberedning för medicin,

odontologi och farmaci tillsatt en särskild arbetsgrupp för ändamålet, bestående av

professorerna Lars Werkö, ordförande, och Carl-Axel Hamberger, medicinalrådet

Gunnar Wennström och byrådirektören Lars Ekholm. Arbetsgruppen har inhämtat

yttrande över sina förslag från medicinska fakulteten vid karolinska institutet.

Resultatet av arbetsgruppens utredning har lagts fram i promemorian ökad läkarutbildning

i stockholmsområdet (Stencil universitetskanslersämbetet mars 1968).

Universitetskanslersämbetet har, i samband med att ämbetet den 1 april 1969

kommit in till Kungl. Maj:t med förslag om att öka läkarutbildningen i Stockholm,

överlämnat nämnda promemoria jämte yttrande över den av fakultetsberedningen

för medicin, odontologi och farmaci.

Över ämbetets förslag har efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen

i samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet

och högskolorna i Stockholm, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS).

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 137

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Vid överläggningar den 8 april 1969 mellan företrädare för staten, å ena, samt

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å andra sidan, har — med hänsyn

till pågående byggnadsplanering — enighet nåtts bl. a. om principerna för statens

ersättning till staden och landstinget för investeringskostnader vid genomförande

av den föreslagna intagningsökningen.

I det följande redovisas för överblickens och sammanhangets skull på åtskilliga

punkter även förslag som inte kräver beslut av riksdagen.

2. Bakgrund

Under hela efterkrigstiden har läkarutbildningskapaciteten i landet successivt

byggts ut. För tjugofem år sedan meddelades läkarutbildning endast vid universiteten

i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet. I Göteborg började läkarutbildningen

höstterminen 1949 och i Umeå inleddes utbildning i kliniska ämnen

vårterminen 1959. Den totala årliga intagningen till läkarutbildning ökade mellan

läsåren 1947/48 och 1960/61 från 220 till 453 nybörjare.

Utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna har under 1960-talet fördubblats.

Ökningen har i huvudsak skett i tre steg. På grundval av prop. 1961:108

beslöt 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328) att antalet nybörjarplatser vid de medicinska

läroanstalterna successivt skulle ökas till totalt 560 platser per år läsåret

1965/66, vilket innebar bl. a. att dåvarande medicinska högskolan i Umeå skulle

byggas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt. Riksdagen godkände därvid även

att ett fortsatt utredningsarbete omedelbart inleddes i syfte att öka antalet nybörjarplatser

till omkring 650 per år.

I samband med att förslag om en fortsatt ökning av antalet nybörjarplatser vid

de medicinska läroanstalterna förelädes 1962 års riksdag, uttalade riksdagen att

undersökningar snarast möjligt borde påbörjas i syfte att anordna ytterligare utbildningsplatser

utöver det antal som det av 1961 års riksdag godkända utredningsalternativet

innebar (prop. 1962:104, SU 144, rskr 264). Efter beslut av 1963 och

1965 års riksdagar (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264 och prop. 1965: 140, SU

164, rskr 399) uppgick antalet nybörjarplatser läsåret 1965/66 till 718 per år.

Redan 1963 hade emellertid statsmakterna godkänt förslaget att utbildningsplaneringen

för de medicinska fakulteternas del under återstoden av 1960-talet skulle

inriktas på en total intagningskapacitet av drygt 900 platser (prop. 172, SU 212,

rskr 405). På grundval av 1963 års universitets- och högskolekommittés (U 63)

förslag fastställde statsmakterna år 1965 en plan för en successiv ökning av intagningskapaciteten

till läkarutbildning under perioden 1966/67—1969/70 till totalt

916 nybörjarplatser per år (prop. 141, SU 173, rskr 411). Planen innebar bl. a. att

en enhet för propedeutisk och klinisk utbildning skulle komma till i Linköping den

1 juli 1969.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

5

Följande tabell visar hur antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroanstalterna

ökat under 1960-talet enligt hittills fattade beslut.

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet Karolinska

Läsår

i Uppsala

i Lund

i Göteborg

i Umeå

institutet

Totalt

1960/61

90

no

115

138

453

1962/63

90

120

168

—

168

546

1965/66

90

190

168

62

208

718

1969/70

196

190

168

82

280

916

Av de 196 intagningsplatserna vid universitetet i Uppsala är 86 avsedda för studerande

som skall erhålla propedeutisk och klinisk utbildning i Linköping. Det

angivna totala antalet nybörjarplatser 1969/70 motsvarar med hänsyn till beräknad

avgång en årlig intagningskapacitet av 880 platser i propedeutiska och kliniska

ämnen.

En detaljerad redogörelse för ökningen av läkarutbildningskapaciteten under

1960-talet återfinns i prop. 1965:140 (s. 5).

Statsmakternas tidigare nämnda beslut år 1963 (prop. 142, SU 112, rskr 264)

innebar bl. a. att antalet intagningsplatser till medicinsk utbildning vid karolinska

institutet läsåret 1963/64 ökade från 168 platser till 208 platser per år. Detta motsvarade

en ökning från 160 till 200 platser under de propedeutiska och kliniska

stadierna. Avsikten med de tillkommande 40 platserna var att utnyttja de omfattande

sjukvårdsresurserna i stockholmsområdet för en temporär ökning av läkarutbildningskapaciteten

i landet med hänsyn till behoven av läkare för utbyggnaden

av sjukvården. Ursprungligen var dessa 40 platser avsedda att användas för tio intagningsårgångar.

Enligt statsmakternas nyssnämnda beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411)

ökar intagningskapaciteten vid medicinsk utbildning vid institutet innevarande läsår

med 72 nybörjarplatser från 208 till sammanlagt 280 intagningsplatser per år, vilket

motsvarar 270 platser per år under de propedeutiska och kliniska stadierna. För

viss propedeutisk och för klinisk utbildning av dessa nytillkomna studerande skall

ett nytt sjukhus, som f. n. uppförs i Huddinge av Stockholms läns landsting, tas

i bruk fr. o. m. läsåret 1972/73 enligt en år 1964 mellan staten och landstinget träffad

överenskommelse (jfr prop. 1965: 141 s. 193 och prop. 1969: 102 s. 9 och 47).

Enligt överenskommelsen skulle det temporära intaget av 40 studerande föras över

till Huddinge sjukhus i samband med att detta sjukhus tas i bruk för läkarutbildning.

Detta skulle ha inneburit att några nybörjare inte skulle ha antagits till denna temporära

utbildning efter utgången av läsåret 1968/69.

Den medicinskt teoretiska utbildningen liksom utbildningen i ämnena farmakologi,

medicinsk mikrobiologi, hygien och rättsmedicin är för samtliga studerande

vid karolinska institutet förlagd till institutionerna på institutets område i Solna. Utbildningen

i patologi under det propedeutiska stadiet är fördelad mellan karolinska

sjukhuset och Sabbatsbergs sjukhus. För obduktionsundervisningen används även

andra stockholmssjukhus. För 160 studerande är utbildningen i huvudämnena me
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

dicin och kirurgi jämte utbildningen i bl. a. laboratorieämnena klinisk kemi, klinisk

fysiologi och klinisk bakteriologi fördelad mellan karolinska sjukhuset och

Serafimerlasarettet. För dessa studerandes utbildning i de kliniska specialämnena

används huvudsakligen karolinska sjukhuset. Inom vissa ämnesområden kommer

dock även andra stockholmssjukhus till användning, såsom Roslagstulls sjukhus

för utbildningen i infektionssjukdomar, S:t Görans sjukhus för psykiatri, Sabbatsbergs

sjukhus för obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik och Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus för pediatrik, till dess de nya barnklinikerna vid S:t

Görans sjukhus med ca 200 vårdplatser tas i bruk.

För de 40 studerande i det temporära intaget är utbildningen i medicin och kirurgi

förlagd till Södersjukhuset under både det propedeutiska och det kliniska stadiet.

Vid detta sjukhus meddelas även utbildning i dermatologi och venereologi

samt i neurologi, medan Danderyds sjukhus tas i anspråk för utbildning i infektionssjukdomar,

psykiatri samt obstetrik och gynekologi och Sabbatsbergs sjukhus

— i kombination med karolinska sjukhuset — för utbildning i oto-rhino-laryngologi

och oftalmiatrik. I övriga ämnen är utbildningen för dessa 40 studerande samordnad

med annan utbildning vid institutet. I de kliniska ämnena vid Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus ges två kurser per läsår för vardera 20 studerande, vilket

innebär att vissa kliniker och avdelningar tas i anspråk för utbildning under endast

en del av läsåret. För att utbildningen skall kunna genomföras, har klinikerna tillförts

personalförstärkningar i form av bl. a. tjänster som klinisk lärare och klinisk amanuens.

Som kursledare fungerar resp. överläkare.

3. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet förordar — med hänvisning till fakultetsberedningens

yttrande — , att det framlagda förslaget om ökad läkarutbildning i Stockholm genomförs.

I det följande redovisas de förslag som lagts fram i promemorian »Ökad

läkarutbildning i stockholmsområdet» av den tidigare nämnda arbetsgruppen inom

ämbetet.

3.1 Vissa principiella frågor

Arbetsgruppen redovisar inledningsvis vissa principiella utgångspunkter för sitt

ställningstagande till frågan om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet.

Arbetsgruppen behandlar först frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen

i landet. Enligt arbetsgruppens uppfattning finns det, trots att en bättre balans

mellan efterfrågan och tillgång på läkarutbildad arbetskraft kan förväntas i framtiden,

inte skäl — med tanke på de många hälsovårds- och sjukvårdsbehov som

måste tillfredsställas — att tveka inför en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningskapaciteten.

Arbetsgruppen erinrar också om önskemålet från allmänna utbild
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

ningspolitiska utgångspunkter att intagningen av studerande vidgas vid samtliga

spärrade eftergymnasiala utbildningslinjer i landet.

Mot denna bakgrund har arbetsgruppen föreslagit, att ökningen av intagningsnivån

i Stockholm med 90 nybörjarplatser skall vara permanent och inte — såsom

det nuvarande 40-intaget och såsom medicinska fakulteten vid karolinska institutet

föreslagit — av temporär natur, önskvärdheten av en permanent intagningsökning

har även framhållits från Stockholms stads sida, då man förklarat sig inte vara

beredd att vidta nödvändiga anordningar för en intagningsökning, om inte denna

blir permanent.

Arbetsgruppen tar vidare upp frågan om resurstillskottets huvudsakliga inriktning

vid ett ökat intag mot bakgrund bl. a. av den bedömning rörande behovet av personal

och lokaler som medicinska fakulteten vid karolinska institutet gjort i sin tidigare

nämnda preliminära undersökning av förutsättningarna för ett intag av ytterligare

90 medicine studerande i Stockholm. Fakulteten, som konstaterar att sjukvårdsmässiga

förutsättningar föreligger för denna intagningsökning i stockholmsområdet,

räknar med ett behov av totalt 263 nya tjänster, varav 28 tjänster som professor

eller biträdande professor. Arbetsgruppen har överslagsvis beräknat att de årliga avlöningskostnaderna

— i 1968 års löneläge — för den angivna personalorganisationen

skulle uppgå till 10 milj. kr. exklusive lönekostnadspålägg. Behovet av lokaltillskott

i de teoretiska ämnen som är förlagda till institutets område i Solna har fakulteten

angivit till ca 9 000 m2, varav 5 600 m2 för forskarutbildning och forskning.

Byggnadskostnaderna och kostnaderna för inredning och utrustning för det angivna

tillskottet uppskattar arbetsgruppen till sammanlagt ca 30 milj. kr. Behovet av lokaltillskott

i de kliniska ämnena har fakulteten inte preciserat.

Arbetsgruppen har vid sin bedömning av förutsättningarna att öka intagningskapaciteten

till medicinsk utbildning vid karolinska institutet konstaterat, att institutet

redan förfogar över betydande forsknings- och utbildningsresurser. Arbetsgruppen

pekar även på att de utomordentliga betingelser för forskning som föreligger

vid institutet kommer att öka ytterligare i samband med tillkomsten av de

förstärkningar som tagits upp i 1963 års universitets- och högskolekommittés

(U 63) betänkande Utbyggnaden av universitet och högskolor del II (SOU 1965:12

s. 143) för ökningen av intagningsplatserna vid institutet från 208 till 280 per år.

Arbetsgruppens förslag till personal- och lokalförstärkningar vid den nu aktuella

intagningsökningen har därför i första hand inriktats på att tillgodose behovet av

utbildningsresurser, för att en kvalitativt tillfredsställande undervisning skall kunna

anordnas under alla stadier av läkarutbildningen. Arbetsgruppen har utifrån detta

synsätt inte ansett sig ha anledning att föreslå att primärt forskningsinriktade tjänster

skall inrättas.

Före sitt slutliga ställningstagande har arbetsgruppen redovisat sina förslag för

medicinska fakulteten vid karolinska institutet och inhämtat yttrande från fakulteten

över förslagen. I yttrandet framhåller medicinska fakulteten bl. a. att den ökade

utbildningsverksamheten inte får inkräkta på nu befintliga resurser för undervisning

och forskning. Fakulteten stryker under att det med vetenskapens utveck
1**—

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 137

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

ling sammanhängande expansionsbehovet måste kunna tillgodoses i samma mån

som skulle varit fallet vid lägre undervisningsvolym. Vidare anför fakulteten att

nytillkommande lärare måste beredas forskningsmöjligheter, likvärdiga med dem

som nuvarande lärare åtnjuter. Fakulteten efterlyser även tjänster inriktade på de

pedagogiska uppgifterna i utbildningen. Enligt fakultetens uppfattning är en permanent

ökning av intaget av den omfattning som diskuterats inte möjlig att genomföra

med den resursökning arbetsgruppen föreslagit utan att utbildningens

standard sänks.

Enligt arbetsgruppens uppfattning är det vid den nu aktuella ökningen av läkarutbildningskapaciteten

möjligt att i stor utsträckning repliera på redan tillgängliga

och kommande resurser vid institutet och dess båda stora undervisningssjukhus,

karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Arbetsgruppen har vidare uppmärksammat

de fördelar som är att vänta, om tillkommande forskningsresurser i huvudsak

koncentreras till befintliga och hittills planerade institutioner. I detta sammanhang

erinrar arbetsgruppen om att medicinska fakulteten i sitt yttrande över U 63 :s

förslag förklarade, att en utbyggnad av läkarutbildningen i landet vore möjlig att

uppnå till lägre investeringskostnader vid en koncentration av utbildningen till

befintliga läroanstalter, närmast karolinska institutet. Arbetsgruppen uppfattar denna

fakultetens ståndpunkt som ett stöd för tanken att en rationellt anordnad forskningsverksamhet

såvitt möjligt bör samlas i större funktionella enheter. Det bör därför

— enligt arbetsgruppens bedömning — även ligga i fakultetens intresse att en ökning

av läkarutbildningen inom stockholmsområdet genomförs på sådant sätt, att en

splittring av forskningsresurserna i görligaste utsträckning undviks.

Arbetsgruppen framhåller vidare att gruppens plan för personalförstärkningar,

vilken redovisas i det följande, innebär såväl en förstärkning av forskningspotentialen

vid institutet som ett tillskott av tjänster med pedagogiska uppgifter.

Beträffande de kliniska ämnena pekar arbetsgruppen på de goda erfarenheter

som vunnits av den hittillsvarande utbildningen av 40 studerande per år vid Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus. Det har således enligt arbetsgruppen visat sig

vara möjligt att vid den typ av kliniker det här är fråga om meddela läkarutbildning

under ledning av överläkare med fullt tillfredsställande resultat.

De ifrågavarande sjukhusen har karaktären av kommunala storsjukhus med,

som kommer att redovisas i det följande, betydande sjukvårdsresurser. Arbetsgruppen

erinrar i detta sammanhang om att medicinskt utvecklings- och forskningsarbete

som i vissa fall rönt även internationell uppmärksamhet bedrivs i Stockholm

utanför de egentliga universitetsklinikerna, bl. a. vid Södersjukhuset. Speciella

förutsättningar torde därför föreligga för att vid dessa stockholmssjukhus rekrytera

forskningsmeriterade personer till chefstjänster och till andra läkartjänster,

vilkas innehavare kan bli engagerade i läkarutbildningen. Dessa möjligheter bör

enligt arbetsgruppen öka genom den utvidgade kontakt med karolinska institutet,

som blir en naturlig följd av förläggning av permanent utbildning till sjukhusen.

Enligt gällande bestämmelser är vidare fakulteten tillförsäkrad inflytande över

tillsättningen av överläkartjänst vid de kliniker och avdelningar som används för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

9

läkarutbildning. Arbetsgruppen räknar dessutom med att behovet av vissa speciallärare

samt specialkliniker och specialavdelningar för utbildningen skall tillgodoses

genom utnyttjande av karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

3.2 Förutsättningarna för en intagningsökning

Arbetsgruppen konstaterar — liksom medicinska fakulteten vid karolinska institutet

-—- att förutsättningar föreligger i stockholmsområdet för att öka intagningskapaciteten

till läkarutbildning vid karolinska institutet med ytterligare 90 platser

per år i såväl de teoretiska som de propedeutiska och kliniska ämnena. Det

totala antalet intagningsplatser vid institutets medicinska fakultet skulle härigenom

komma att uppgå till 370 per år i de teoretiska ämnena och 360 i de propedeutiska

och kliniska ämnena.

I fråga om utbildningens organisation och innehåll har arbetsgruppen utgått från

gällande uppläggning av de medicinska studierna med beaktande av de förändringar

i studieordningen som beslutats i år (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 305, SU 46, rskr 137).

Vid analysen av förutsättningarna för denna intagningsökning konstaterar arbetsgruppen

att begränsningen i karolinska institutets — liksom övriga läroanstalters

— läkarutbildningskapacitet främst ligger på den kliniska sidan. Arbetsgruppen erinrar

härvid om de bedömningar som tidigare gjorts av bl. a. läkarutbildningsberedningen

rörande behovet av vårdplatser i de kliniska huvudämnena vid motsvarande

studerandeintag. Vidare redovisas förhållandena vid andra undervisningssjukhus.

Mot bakgrund härav har de sjukvårdsmässiga förutsättningarna

för ett ökat intag med utnyttjande av främst Södersjukhuset och Danderyds sjukhus

bedömts som fullt tillfredsställande. En koncentration av den ökade kliniska utbildningen

till dessa båda sjukhus är enligt arbetsgruppen fördelaktig.

Södersjukhuset planeras bli ett av centralsjukhusen i Stor-Stockholm. Enligt

gällande sjukhusplan beräknas vårdplatsantalet vid sjukhuset bli 1 315—1 345.

Sjukhusets upptagningsområde beräknas omfatta ca 300 000 invånare. För grunddisciplinerna

internmedicin och allmän kirurgi förutsätts sjukhuset -— med hänsyn

till övriga resurser i form av normal- och annexsjukhus inom upptagningsområdet

— komma att svara för ca 130 000 invånare. Sjukhuset innehåller laboratorie-

och serviceavdelningar inom bl. a. områdena klinisk kemi, klinisk fysiologi

och klinisk bakteriologi samt röntgendiagnostik och patologi. Vid sjukhuset finns

vidare en radioterapeutisk klinik. Södersjukhuset byggs f. n. successivt om enligt en

år 1967 framlagd plan.

Även Danderyds sjukhus avses bli ett av centralsjukhusen i Stor-Stockholm. Omfattande

om- och nybyggnader har sedan slutet av 1950-talet genomförts vid sjukhuset.

Enligt gällande sjukhusplan skall infektions- och kvinnoklinikerna vid sjukhuset

ha 130 vårdplatser vardera. F. n. uppförs vid sjukhuset ett psykiatriskt block

med sammanlagt 480 vårdplatser, av vilka 460 är avsedda för vuxenpsykiatri.

Blocket planeras stå helt färdigt våren 1973.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Arbetsgruppen redovisar även vissa andra sjukvårdsresurser som kommer att

kunna disponeras för klinisk utbildning i stockholmsområdet. Sålunda är nya barnkliniker

under uppförande vid S:t Görans sjukhus. Dessa kliniker skall ersätta Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus och beräknas bli tagna i bruk vid årsskiftet 1969/70.

Vidare kommer ytterligare resurser till för utbildning i bl. a. pediatrik och socialmedicin

vid Huddinge sjukhus. Dessa bedöms kunna bli utnyttjade även för den

nu aktuella intagningsökningen. Arbetsgruppen bedömer vidare underlaget inom

ämnesområdet patologi i stockholmsområdet vara tillräckligt för det föreslagna

antalet studerande.

3.3 Utbildningens förläggning

Arbetsgruppen föreslår att utbildningen i medicin och kirurgi under både det

propedeutiska och det kliniska stadiet — liksom för det hittillsvarande temporära

intaget av 40 studerande — förläggs till Södersjukhuset. För utbildningen i de båda

ämnena räknar arbetsgruppen med att man kommer att disponera mellan 215 och

230 vårdplatser i medicin resp. mellan 215 och 240 vårdplatser i kirurgi och ortopedisk

kirurgi. I de båda kliniska specialämnena neurologi samt dermatologi och

venereologi bedrivs f. n. utbildning vid Södersjukhuset. För berörda kliniker innebär

ett ökat studerandeantal endast att de kommer att tas i anspråk under hela

läsåret i stället för bara en del av läsåret. Till Södersjukhuset bör enligt arbetsgruppens

bedömning förläggas även utbildningen i oto-rhino-laryngologi och oftalmiatrik

samt i röntgendiagnostik och radioterapi. Med hänsyn till Södersjukhusets

mycket goda resurser i de laboratoriediagnostiska ämnena anser arbetsgruppen att

även utbildningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi bör förläggas dit, något som

bl. a. från schematisk synpunkt erbjuder den mest ändamålsenliga lösningen.

Till Danderyds sjukhus avses utbildningen i obstetrik och gynekologi, infektionssjukdomar

och psykiatri bli förlagd. Arbetsgruppen räknar med att ca 120 vårdplatser

behövs för undervisningen i psykiatri. Förslaget innebär ingen annan ändring

i förhållande till nuläget än att berörda kliniker utnyttjas under hela läsåret

genom att antalet kurser fördubblas.

Arbetsgruppen har bedömt de angivna vårdplatsantalen liksom den omfattande

öppna vården i de kliniska huvudämnena och i de olika specialämnena som ett fullt

tillräckligt underlag för att läkarutbildning av den föreslagna omfattningen skall

kunna anordnas vid resp. sjukhus. Arbetsgruppen hänvisar härvid även till att de

överläkare, som vid genomförande av arbetsgruppens förslag kommer att tilldelas

ansvaret för den kliniska utbildningen vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus,

i skrivelser till medicinska fakulteten vid karolinska institutet redovisat en klart

positiv uppfattning rörande möjligheterna att — med hänsyn till patientunderlaget

— kunna öka utbildningskapaciteten vid sina kliniker.

I övriga kliniska ämnen föreslås utbildningen för de ytterligare 90 studerandena

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969 11

Principskiss över förläggning av läkarutbildningen vid karolinska institutet vid en

intagningsnivå av 370/360 studerande per år

Ämne

Förslag

till ytterligare
Hittillsvarande

och beslutad intagning intagning Utbildningsår

Teoretiska stadiet

Anatomi..................

Histologi .................

Kemi ....................

Medicinsk fysik............

Fysiologi .................

Propsdeutiska stadiet

Medicinsk mikrobiologi

Farmakologi ..............

Patologi ..................

Klinisk propedeutik ........

Kliniska stadiet

Medicin ..................

Kirurgi...................

Dermatologi o. venereologi ..

Infektionssjukdomar........

Psykiatri..................

Försvars- o. katastrof medicin

Obstetrik o. gynekologi ....

Oftalmiatrik ..............

Oto-rhino-laryngologi.......

Rättsmedicin ..............

Pediatrik/bampsykiatri

Neurologi .........

Socialmedicin.......

Hygien............

Kl

Kl

K

1

I

KS

Sab/HS

KS

Ser

HS So

1

2

3

KS

Ser

HS

So

KS

Ser

HS

So

KS

Rosl

HS

HS

So

Da

KS

StG

HS

Da

Kl

KS

Sab

HS

Da

KS/Sab

HS

So

Kl

KS

HS

StG

KS

HS

So

KS

HS

Kl

4

termin 1

5

termin 2

termin 3

6

Förkortningar: Da = Danderyds sjukhus, HS = Huddinge sjukhus, Kl = karolinska institutet,

KS = karolinska sjukhuset, Rosl = Roslagstulls sjukhus, Sab = Sabbatsbergs sjukhus, StG =

S:t Görans sjukhus, Ser = Serafimerlasarettet, So = Södersjukhuset.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

bli samordnad med övrig utbildning vid karolinska institutet. Redan tillgängliga och

tillkommande sjukvårdsresurser i stockholmsområdet utgör enligt arbetsgruppen

ett tillräckligt underlag för det ökade intaget.

Utbildningen under det teoretiska stadiet och i de propedeutiska ämnena farmakologi

och medicinsk mikrobiologi föreslås bli förlagd till befintliga teoretiska institutioner

på karolinska institutets område i Solna och där bli samordnad med

utbildningen för övriga studerande.

Arbetsgruppens förslag till förläggning av utbildningen redovisas i en principskiss.

För överblickens skull omfattar denna det totala läkarutbildningsprogrammet

i Stockholm vid ett intag av 370 nybörjare per år.

3.4 Lokalbehov

Arbetsgruppen har redovisat behovet av lokaltillskott vid det ökade intaget, såväl

för de teoretiska institutionerna på karolinska institutets område som vid Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus.

För den grundläggande utbildningen vid de teoretiska institutionerna beräknar

arbetsgruppen det erforderliga lokaltillskottet till ca 2 000 m2 programyta. Inom

denna yta ryms även helt nya lokaler för den grundläggande utbildningen i ämnet

farmakologi. De nya lokalerna bör enligt arbetsgruppen anordnas genom en tillbyggnad

till den laboratoriebyggnad som f. n. är under uppförande på institutets

område för den redan beslutade intagningsökningen vid institutet. Genom en sådan

tillbyggnad kan lokalbehoven inom olika ämnesområden samordnas så att tillkommande

undervisningslokaler kan repliera på vissa befintliga basresurser.

Beträffande ämnesområdet medicinsk mikrobiologi erinrar arbetsgruppen om att

förslag förts fram att ett mikrobiologiskt centrum för Stockholm skall uppföras

inom karolinska institutets område. Om detta projekt realiseras, skapas givetvis

— framhåller arbetsgruppen — mycket gynnsamma villkor för utbildningen inom

detta ämnesområde.

Vid Södersjukhuset har för den hittillsvarande utbildningen iordningställts 620

mr programyta. För permanent läkarutbildning vid sjukhuset räknar arbetsgruppen

— på grundval av ett av Stockholms stads sjukvårdsförvaltning utarbetat lokalprogram

— med ett behov av ca 3 000 m2 programyta. De nya lokalerna skulle

enligt uppgift från sjukvårdsförvaltningen till arbetsgruppen kunna tas i anspråk

tidigast i början av år 1974.

För utbildningen vid Danderyds sjukhus har arbetsgruppen funnit det lokalprogram

om ca 900 m2 programyta, vilket lagts fram av Stockholms läns landstings

planeringsavdelning, vara tillräckligt. 435—535 m2 av denna yta erhålls genom en

nybyggnad på sjukhusets område. Denna kan enligt planeringsavdelningen tas i

bruk våren 1972. Resterande yta fås i de lokaler som f. n. disponeras för utbildningsändamål

och i det nya psykiatriska blocket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

13

3.5 Personalbehov

Arbetsgruppen har vid sin bedömning av personalbehovet utgått från sin inledningsvis

redovisade principiella uppfattning att resurstillskottet bör dimensioneras

huvudsakligen utifrån vad som krävs för att anordna en kvalitativt tillfredsställande

läkarutbildning. Arbetsgruppen har härvid grundat sina överväganden på den

ökade belastning som uppstår på institutets nuvarande resurser vid ett ökat studerandeintag.

Arbetsgruppens förslag till personalförstärkningar vid genomförande av det ökade

intaget i Stockholm redovisas i följande sammanställning. Denna omfattar även

de tjänster som redan finns inrättade i de kliniska ämnena för utbildningen under

det temporära 40-intaget.

Tjänstekategori/antal tjänster

Teknisk

och admi-

Univer-

nistratiy personal

sitets-

Klinisk

Forskar-

Klinisk

Assistent--

Ämne

lektor

lärare

assistent

amanuens timmar Grupp 2

Grupp 1

Summa

Anatomi ............

i

2

2 000

3

8

Histologi............

1

2 000

2

5

Kemi...............

i

1

2 000

3

7

Fysiologi............

i

1

1 500

2

5,5

Medicinsk fysik......

Summa prekliniska

1 000

1

2

ämnen............

3

5

8 500

11

27,5

Medicinsk mikrobiologi

1

2 000

3

6

Farmakologi ........

1

2 000

3

6

Patologi ............

Summa propedeutiska

3

1 000

3

7

ämnen............

5

5 000

9

19

Klinisk kemi ........

1

2

3

Klinisk fysiologi......

1

2

3

Medicin ............

3

1

4

2

10

Kirurgi.............

Ortopedisk kirurgi ....

2

1

}1

} 3 + 1

2

Röntgendiagnostik ....

Dermatologi och vene-

1

1

0,5

2,5

Teologi ...........

2

1

2

5

Infektionssjukdomar . .

2

1

2

5

Psykiatri ............

Obstetrik och gynekolo-

2

1

2

1

2

8

gi................

2

1

1

2

6

Oto-rhino-laryngologi

1

2

1 , 1

Oftalmiatrik.........

1

2

/ 3

f 9

Radioterapi..........

1

0,5

1,5

Rättsmedicin ........

1

1

Pediatrik............

3

1,5

4,5

Barnpsykiatri ........

_

Socialmedicin........

1

1

1

3

Neurologi...........

1

2

2

5

Hygien .............

Kliniska ämnen gemen-

1

1

2

samt .............

3

3

Summa kliniska ämnen

1

18

8

23

7

25,5

82,5

Totalt ..............

4

18

18

23

13 500 7

45,5

129

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

Härutöver räknar arbetsgruppen med behov av medel för arvoderad undervisning

för att täcka det totala antalet lärartimmar i främst de kliniska ämnena, även

om en betydande del av undervisningsbehovet kommer att tillgodoses genom de

föreslagna personalförstärkningarna. Arbetsgruppen räknar med att det överskjutande

undervisningsbehovet — liksom i det hittillsvarande temporära 40-intaget —

skall bli tillgodosett genom medverkan av kommunalt anställda läkare vid berörda

kliniker. Medelsbehovet har i 1968 års löneläge uppskattats till ca 200 000 kr. exklusive

lönekostnadspålägg.

Arbetsgruppen framhåller, att den föreslagna samordningen av utbildningen för

samtliga studerande i de teoretiska och flertalet propedeutiska ämnen innebär,

att det inte uppstår något behov av ytterligare lärare för den katedrala undervisningen

i dessa ämnen. Behovet av personalförstärkningar hänför sig till andra

undervisningsformer, såsom laborationer och demonstrationsundervisning. Vid utformningen

av personalplanen har arbetsgruppen även beaktat det av medicinska

fakulteten vid karolinska institutet påtalade behovet av tjänster med inriktning

på de pedagogiska uppgifterna. Förslaget till personalplan har därför baserats på

tjänster som universitetslektor och — i de kliniska ämnena — som klinisk lärare

och klinisk amanuens. Härtill kommer även ett betydande antal forskarassistenttjänster.

I de kliniska ämnena har arbetsgruppen förutsatt att överläkarna vid berörda

kliniker kommer att dels meddela viss del av undervisningen inom sitt ämne mot

arvode, dels ansvara såsom kursledare för den vid kliniken bedrivna undervisningsverksamheten

i dess helhet. Arbetsgruppen finner det självklart att kursledarna erhåller

säte och stämma i medicinska fakulteten, varigenom kontinuitet erhålls i undervisningen,

samtidigt som kontakten med karolinska institutets forskningsverksamhet

garanteras. Arbetsgruppen tar dock inte ställning till i vilken form denna anknytning

skall ske. Frågan om ersättning till överläkarna för kursledarskap bör

enligt arbetsgruppens mening prövas i annan ordning.

Såsom en allmän förstärkning med hänsyn till bl. a. det av fakulteten påtalade

behovet av lärarförstärkningar har arbetsgruppen tagit upp en tjänst som forskarassistent

i vart och ett av de kliniska huvudämnena medicin, kirurgi/ortopedisk

kirurgi och psykiatri. Dessa tjänster avses bli utnyttjade bl. a. för handledning av

de studerande.

Sammanfattningsvis framhåller arbetsgruppen, att en personalorganisation med

den föreslagna utformningen kommer att utgöra ett fullgott underlag för att målet

för läkarutbildningen skall kunna uppnås i de skilda teoretiska, propedeutiska och

kliniska ämnena.

3.6 Kostnadsberäkningar

Arbetsgruppen beräknar de årliga driftkostnaderna under riksstatens åttonde huvudtitel

vid full utbyggnad av den föreslagna organisationen till ca 7,7 milj. kr. Av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

dessa kostnader utgör avlöningskostnaderna — beräknade i 1968 års löneläge —

närmare 6,5 milj. kr., varav ca 1,2 milj. kr. är lönekostnadspålägg. Merkostnaderna

för materiel m. m. har uppskattats till ca 1,2 milj. kr.

Arbetsgruppen har på grundval av uppgifter från berörda statliga och kommunala

lokalplanerande organ gjort vissa översiktliga bedömningar av investeringskostnaderna

för de av arbetsgruppen föreslagna byggnadsåtgärderna. Kostnaderna för

den föreslagna tillbyggnaden till laboratorieblocket på karolinska institutets område

har uppskattats till ca 5,5 milj. kr. Inrednings- och utrustningskostnaderna för de

tillkommande lokalerna har beräknats till ca 2 milj. kr. Byggnadskostnadema för

de föreslagna åtgärderna vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus har uppskattats

till resp. ca 9 och ca 3 milj. kr. Kostnaderna för utrustning för den tillkommande

utbildningen vid de båda sjukhusen har bedömts uppgå till sammanlagt ca 2 milj. kr.

Sammanfattningsvis konstaterar arbetsgruppen att den föreslagna intagningsökningen

kan bedömas medföra en totalinvestering av maximalt 25 milj. kr.

Arbetsgruppen tar i sammanhanget inte ställning till frågan om fördelning av

kostnaderna mellan staten och vederbörande sjukvårdshuvudman. Arbetsgruppen

anger inte heller några beräkningar av driftkostnaderna under femte huvudtiteln.

Dessa frågor avses bli reglerade genom avtal.

3.7 Tidsplan för en intagningsökning

Arbetsgruppen har vid bedömningen av tidsplanen för intagningsökningen utgått

från tidpunkten när de ytterligare lokalerna på karolinska institutets område för den

teoretiska utbildningen kan stå färdiga. Arbetsgruppen lämnar härvid följande

redovisning.

Enligt uppgifter från byggnadsstyrelsen kan tillbyggnaden till laboratoriebyggnaden

på institutets område — förutsatt att det fortsatta arbetet löper planenligt —

stå inflyttningsklar inför höstterminen 1971. I överensstämmelse härmed skulle

det vara möjligt att öka läkarutbildningen vid institutet fr. o. m. läsåret 1971/72.

Arbetsgruppen vill emellertid inte föreslå en alltför pressad tidsplan med tanke på

de byggnadsmässiga förseningar, som kan uppstå.

Arbetsgruppen förordar därför, att det ökade intaget av ytterligare 90 studerande

per år i de teoretiska ämnena inleds läsåret 1972/73. Arbetsgruppen framhåller

dock att utvecklingen bör följas uppmärksamt så att eventuella möjligheter

att tidigarelägga intagningsökningen kan tas till vara.

I följande sammanställning redovisas när utbildningen avses börja under läkarutbildningens

olika stadier.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

År i ut- bildningen

Utbildningsstadium

Inleds

läsåret

1

Teoretiska stadiet

1972/73

2

Teoretiska stadiet

1973/74

3

Propedeutiska stadiet

1974/75

4

Kliniska stadiet; första delen

1975/76

5

Kliniska stadiet; andra delen (termin 1 och 2)

1976/77

6

Kliniska stadiet; andra delen (termin 3)

1977/78

Enligt denna tidsplan kommer den första studerandegruppen att börja klinisk

utbildning under det propedeutiska stadiet vid Södersjukhuset våren 1975. Vid

denna tidpunkt beräknas, såsom tidigare redovisats, erforderliga nya lokaler stå

färdiga för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.

Huvudkursen i medicin kommer att inledas vid Södersjukhuset hösten 1975. De

första studerandena inom detta ökade intag kan beräknas avlägga läkarexamen i

början av 1978.

I anslutning till förslaget om tidsplan tar arbetsgruppen upp dels följderna för

utbildningen av eventuella förskjutningar i tidsprogrammet för Huddinge sjukhus,

dels frågan om den ursprungligen åsyftade avvecklingen av det temporära intaget

av 40 studerande per år.

3.8 Tidsplan för Huddinge sjukhus

Som redovisats i den inledande översikten skall Huddinge sjukhus användas för

den kliniska utbildningen av de ytterligare 72 studerande som tas in för teoretisk

utbildning vid karolinska institutet fr. o. m. innevarande läsår. Enligt överenskommelsen

mellan staten och Stockholms läns landsting angående Huddinge sjukhus

skall arbetet med att uppföra sjukhuset bedrivas med inriktning på att läkarutbildning

skall kunna inledas där höstterminen 1972. Redan detta innebär, att den kliniskt

propedeutiska utbildning, som skulle meddelas den första gruppen studerande

vid Huddinge sjukhus under vårterminen 1972, övergångsvis måste förläggas till

annat sjukhus.

Arbetsgruppen redovisar, att förskjutningar enligt föreliggande uppgifter kommer

att inträffa vid färdigställandet av vissa kliniker vid sjukhuset, som därför

inte kommer att kunna tas i bruk vid de tidpunkter då utbildningen i motsvarande

ämnen inleds. Arbetsgruppen åskådliggör detta genom följande tablå.

Tidpunkt när

Tidpunkt för ut- Huddinge sjukhus

Ämne/kurs bildningens början kan tas i bruk

Patologi

Klinisk propedeutik

Dermatologi och venereologi

Infektionssjukdomar

Psykiatri

ht

1971

ht

1973

vt

1972

vt

1974

/(prov.)

vt

1975

i(perm.)

ht

1973

vt

1977

ht

1973

vt

1977

ht

1973

ht

1977

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

17

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet har utrett vilka övergångsanordningar

som bör vidtas i denna situation. Fakulteten har härvid föreslagit, att utbildningen

i klinisk propedeutik, dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar samt

psykiatri förläggs till de sjukhus, som nu meddelar sådan undervisning inom ramen

för det temporära 40-intaget. Arbetsgruppen anför i detta sammanhang i huvudsak.

Skulle fakultetens förslag genomföras uppstår vissa samordningsproblem med avseende

på den här aktuella ytterligare utbildningsökningen. Den förväntade situationen

kan beskrivas i följande tablå.

Ämne

Övergångsperiodens

sista termin

(huddingegruppen)

Utbildningens början enl.

angiven tidsplan (den ytter- ligare intagningsökningen)

Överlappning

i antal terminer

Dermatologi och

venereologi

ht 1976

ht 1976

1

Infektionssjukdomar

ht 1976

ht 1976

1

Psykiatri

vt 1977

ht 1976

2

Av det nu sagda dras slutsatsen, att några samordningsproblem beträffande dessa

ämnen inte behöver inträffa, om utbildningen avseende den ytterligare intagningsökningen

inleds ett år senare än vad arbetsgruppen angivit i sin tidsplan. Arbetsgruppen

finner emellertid — främst med tanke på vikten av ett kontinuerligt ianspråktagande

av ifrågavarande kliniska utbildningsplatser — att ökningen av läkarutbildningen

bör genomföras så snart den för teoretisk och viss propedeutisk utbildning

avsedda tillbyggnaden till laboratorieblocket på karolinska institutets område

medger detta. Det måste därför enligt arbetsgruppens uppfattning övervägas

vilka möjligheter som står till buds att — under den korta tid det här gäller — anordna

provisoriska utbildningsplatser i ämnena dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar

samt psykiatri.

Enligt arbetsgruppen är det sjukvårdsmässiga underlaget i vart och ett av dessa

ämnen i Stor-Stockholm tillräckligt för att utbildningsplatser av erforderlig omfattning

skall kunna disponeras av karolinska institutet.

3.9 Det temporära 40-intaget

Arbetsgruppen tar slutligen upp frågan om när den nuvarande temporära utbildningen

av 40 studerande per år skall avvecklas. Som nämnts i den inledande översikten

skall enligt överenskommelsen angående Huddinge sjukhus denna utbildning

föras över till detta sjukhus när det står färdigt. Följs denna bestämmelse i överenskommelsen,

blir följden att under en övergångsperiod — omfattande tre läsår med

början 1972/73 för medicin- och kirurgiklinikerna — Södersjukhuset och Danderyds

sjukhus i princip skulle stå med outnyttjade utbildningsplatser. Enligt arbetsgruppens

uppfattning är detta ur flera synpunkter klart otillfredsställande.

Arbetsgruppen redovisar några tänkbara anordningar för att undvika att dessa

utbildningsplatser inte blir utnyttjade. Sålunda skulle de t. ex. kunna disponeras av

studerande som erhållit teoretisk och propedeutisk utbildning på annan ort, exempelvis

i Uppsala.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

4. Remissyttrandena

Universitetskanslersämbetets förslag att öka läkarutbildningen i stockholmsområdet

hälsas med tillfredsställelse av samtliga remissinstanser, som alla tillstyrker

att den föreslagna ökningen kommer till stånd. SACO och SFS framför dock vissa

kritiska synpunkter på förslagets detaljutformning. I det föregående har redovisats

vissa synpunkter som anförts av medicinska fakulteten vid karolinska institutet (s. 7).

Mot bakgrund av behovet av läkararbetskraft framhåller arbetsmarknadsstyrelsen

vikten av en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen. Såväl Svenska landstingsförbundet

som TCO beklagar att utredningsuppdraget begränsats till att gälla stockholmsområdet.

TCO efterlyser en inventering av möjligheterna till en ökning av

läkarutbildningen även på andra utbildningsorter i landet. Även SACO finner det

väsentligt att åtgärder vidtas för att häva läkarbristen. Organisationen är positivt

inställd till en ökad läkarutbildning under förutsättning att denna grundas på så

tillförlitliga prognoser som möjligt.

Socialstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och TCO ansluter sig i allt väsentligt

till den föreslagna uppläggningen av intagningsökningen. Socialstyrelsen betonar,

att förutsättningarna för en lösning efter den föreslagna modellen är särskilt goda

i stockholmsområdet med dess redan i nuläget stora och väl differentierade sjukvårdsorganisation.

Den föreslagna fördelningen av utbildningen på skilda kliniska discipliner mellan

de aktuella sjukhusen —- i första hand Södersjukhuset och Danderyds sjukhus —

bedömer socialstyrelsen såsom väl avpassad i förhållande till sjukvårdsunde

r 1 a g e t. Även SACO och SFS anser att ett tillräckligt patientunderlag för

undervisning av 360 studerande per år finns i stockholmsområdet men pekar på att

de tekniska förutsättningarna för en intagningsökning pressats tämligen hårt. SACO

efterlyser en närmare analys av dessa frågor. Med hänsyn till fördelarna för utbildningen

och till önskvärdheten av att kunna utnyttja hela patientmaterialet i området

skulle SFS föredra utbildning i mindre grupper på flera sjukhus, trots att detta

troligen skulle medföra ökade kostnader.

Några remissinstanser tar upp frågan om sambandet mellan forskning och undervisning.

SACO menar, att resonemanget om en koncentration av forskningsresurserna

är tillämpbart för de teoretiska ämnena men måste avvisas för de kliniska

ämnena. SACO kan därför inte godta att de kliniker, som avses bli utnyttjade för

den aktuella intagningsökningen, erhåller mindre resurser för utbildning och forskning

än övriga kommunala undervisningskliniker. Samma uppfattning förs fram av

SFS som pekar på att en ökad läkarutbildning i Stockholm inte får grundas på att

den nuvarande organisationen för det temporära 40-intaget permanentas. Socialstyrelsen

å sin sida framhåller, att den föreslagna permanenta organisationen av läkarutbildningen

i stockholmsområdet innebär ett fullföljande av den principmodell som

introducerades av läkarutbildningsberedningen. Genom denna organisation kan enligt

styrelsen befintliga, högt kvalificerade sjukvårdsresurser inom området utnyttjas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

19

optimalt även för utbildningsändamål, samtidigt som en önskvärd koncentration

uppnås av visSa högt specialiserade och specifika resurser för bl. a. forskning och

vidareutbildning.

Såväl SACO som SFS ställer sig kritiska till bedömningen av lokalbehovet

för den ökade utbildningen. SFS anser sig sålunda inte kunna acceptera lokalförslaget

för Södersjukhuset. Organisationen framhåller, att lokaler för forskning är

nödvändiga vid såväl Södersjukhuset som Danderyds sjukhus. SFS efterlyser även

hänsynstagande till system med undervisnings-TV och andra AV-hjälpmedel vid

dimensioneringen av lokalerna. Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till

frågan om de tekniska möjligheterna att tillgodose lokalbehovet för de teoretiska

ämnena, beräknar att en tillbyggnad till den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs

på karolinska institutets område i Solna under gynnsamma omständigheter kan stå

färdig tidigast till höstterminen 1971.

Förslaget till personalorganisation vid det ökade intaget tillstyrks

av socialstyrelsen, medan däremot SACO och SFS anför starkt kritiska synpunkter.

Organisationerna anser, att undervisningens kvalitet kommer att bli lidande vid

genomförande av de föreslagna personalförstärkningama. SACO finner det även

uppseendeväckande, att de för utbildningen ansvariga överläkarna mot bakgrund

av arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter inte föreslagits få även formellt

tjänsteställning som professor.

I fråga om tidsplanen för det ökade intaget redovisar remissinstanserna

olika uppfattningar. Arbetsmarknadsstyrelsen och TCO stryker under betydelsen

av att intagningsökningen kommer till stånd snarast möjligt. Arbetsmarknadsstyrelsen

framhåller mot bakgrund av arbetsgruppens uppgift om tidpunkten, när

de nya lokalerna för de teoretiska ämnena kan stå färdiga, angelägenheten av att

intagningsökningen kan börja redan läsåret 1971/72, dvs. ett år tidigare än vad

som föreslagits. I detta sammanhang berör även några remissinstanser, såsom TCO

och SFS, nackdelarna med de provisorier som blir nödvändiga för den kliniska utbildningen

till följd av förskjutningarna i tidsplanen för Huddinge sjukhus. SFS,

som ingående behandlar övergångsproblemen ämne för ämne, anser sålunda, att

provisorierna bör elimineras innan intagningsökningen sker, och förordar därför

att ökningen inleds först höstterminen 1973 och då under förutsättning av att ytterligare

byggförseningar inte inträffar. Svenska landstingsförbundet uttrycker vissa farhågor

för att ett genomförande av förslaget — åtminstone under en övergångstid —

skulle kunna medföra avsevärd belastning på såväl personal- som byggnadssidan,

något som kan medföra viss störning i den sjukvårdande verksamheten. Socialstyrelsen,

som finner den föreslagna tidsplanen vara i huvudsak väl avvägd, anser det

angeläget att övergångsfrågorna undersöks ytterligare, bl. a. med hänsyn till att

vissa utbildningsresurser, avsedda för det hittillsvarande temporära 40-intaget,

som en konsekvens av förslaget riskerar att stå outnyttjade under en relativt lång

period. Styrelsen erinrar om önskemålen att utnyttja kliniska utbildningsplatser

för studerande med tidigare utbildning utomlands eller för annan vårdyrkesutbildning,

t. ex. barnmorskeutbildning. Enligt socialstyrelsens bedömning bör de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

övergångsproblem som hänger samman med förskjutningarna i tidsprogrammet

för Huddinge sjukhus inte vålla några större besvär, eftersom det rör sig om endast

en å två terminers överlappning.

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor

Arbetsgruppen räknar, som redovisats i det föregående, med ett lokaltillskott

av ca 2 000 m2 programyta för de medicinskt teoretiska institutionerna. Enligt arbetsgruppen

bör detta lokalbehov tillgodoses genom en utökning av den laboratoriebyggnad

som f. n. byggs inom karolinska institutets område i Solna. Av redogörelserna

i prop. 1968: 26 (s. 5 och 10), 1968: 104 (s. 6) och 1969: 36 (s. 22) framgår,

att laboratoriebyggnaden omfattar ca 7 200 m2 rumsyta och har kostnadsberäknats

till 17 665 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968.

I det tidigare nämnda remissyttrandet, som byggnadsstyrelsen i samråd med

LUP-kommittén för Stockholm avgav den 19 maj 1969, gick styrelsen ut från att en

direkt samordning skulle ske av lokalerna i den beslutade laboratoriebyggnaden och

de tillkommande lokalerna. Utifrån denna förutsättning föreslog byggnadsstyrelsen

att en tillbyggnad med en rumsyta — exklusive kapprum, toaletter etc. — av

2 350 m2 skulle uppföras. Enligt styrelsen skulle, som nämnts i det föregående,

tillbyggnaden kunna färdigställas till höstterminen 1971 om beslut om projektering

meddelades omgående. Tidsplanen för den redan beslutade laboratoriebyggnaden

gick enligt styrelsen ut från att byggnaden skulle vara färdig till höstterminen

1970. Undervisningslokalerna för anatomi skulle dock vara klara till vårterminen

1970.

Kungl. Maj:t uppdrog den 23 maj 1969 åt styrelsen att projektera den föreslagna

tillbyggnaden. Därvid föreskrev Kungl. Maj:t även att de pågående byggnadsarbetena

för laboratoriebyggnaden skulle utföras med utgångspunkt i ett förslag till

lokaldisposition i stort, vilket redovisats i byggnadsstyrelsens remissyttrande. Förslaget

innebar vissa omdispositioner i laboratoriebyggnaden i syfte att åstadkomma

den önskade samordningen med de tillkommande lokalerna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1969 lämnat en förnyad redovisning

i byggnads ärendet och därvid överlämnat ett av LUP-kommittén för Stockholm

upprättat förslag till lokalprogram för den utökade laboratoriebyggnaden.

Den sammanlagda programytan uppgår till ca 8 250 m2 exklusive kapprum, toaletter

etc. Inklusive nämnda utrymmen svarar detta mot en rumsyta av sammanlagt

9 930 m2.1 denna yta ingår bl. a. 225 m2 för en gemensam telefonväxel för karolinska

institutet (jfr prop. 1968: 104 s. 34 och prop. 1969: 36 s. 25) samt en hörsal med 300

platser och två hörsalar med vardera 200 platser. Genom att tillbyggnaden ökats

jämfört med arbetsgruppens förslag har vidare utrymmen för studentexpedition

och liknande lokaler kunnat förläggas till byggnadskomplexet. Av den nyssnämnda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

21

ytan av 8 250 m2 avses enligt LUP-kommitténs program närmare 5 900 m2 för

grundläggande utbildning av läkare i huvudsak i ämnena anatomi, farmakologi,

fysiologi, histologi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt tandläkarutbildning

i motsvarande ämnen. För forskarutbildning och forskning inom ämnesområdena

histologi och medicinsk kemi avses enligt programmet resp. ca 1 820 och ca 540 m2.

För övriga ämnesområdens del kommer utökade lokaler att kunna disponeras för

forskarutbildning och forskning genom att inom de olika institutionsbyggnaderna

de lokaler friställs som nu används för grundläggande utbildning

Byggnadsstyrelsen räknar med att den tidsplan som angavs i remissyttrandet skall

kunna hållas. Styrelsen utgår därvid från att byggnadsarbetena för tillbyggnaden

kan påbörjas under januari eller februari 1970. Den tidigare nämnda kostnadsramen

för den beslutade byggnaden motsvaras enligt styrelsen av en kostnadsram

i prisläget den 1 april 1969 av 18,2 milj. kr. inklusive det s. k. förskottsstatspålägg

som styrelsen numera räknar med. För tillbyggnaden räknar styrelsen med en kostnad

av 6,4 milj. kr. i avvaktan på att de handlingar färdigställs som behövs för en

närmare kostnadsberäkning. Innan projekteringen slutförts kan enligt styrelsen

kostnaderna inte anges för omställningar i den beslutade byggnaden och för tillkommande

försörjningsåtgärder för tillbyggnaden.

I gällande inredningsplan (jfr prop. 1968: 104 s. 43 och 48 samt 1969: 36 s. 23

och 33) är uppförd en kostnadsram (delram) av 2,8 milj. kr. som avser såväl tillbyggnaden

vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik och övriga befintliga

lokaler som laboratoriebyggnaden. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har

byggnadsstyrelsen — med hänsyn till tidsplanen — föreslagit att ramen redan under

innevarande budgetår höjs till 4 175 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.

Av den föreslagna ramen avser 550 000 kr. den nyssnämnda, tidigare färdigställda

tillbyggnaden vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik. För inredning av

befintliga lokaler i övrigt föreslås att 50 000 kr. avsätts. Resterande belopp av

3 575 000 kr. avser den utökade laboratoriebyggnaden.

6. Föredraganden

Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet.

Innevarande läsår har medicinsk utbildning i propedeutiska ämnen inletts i Linköping.

Vidare genomförs detta läsår sista etappen i det av statsmakterna år 1965

beslutade utbyggnadsprogrammet för medicinsk utbildning (prop. 141, SU 173,

rskr 411) genom att antalet nybörjarplatser vid karolinska institutet i Stockholm

ökar från 208 till 280 per år. Därmed har antalet intagningsplatser för medicinskt

teoretisk utbildning i landet nått upp till sammanlagt 916 per år. Den kliniska

delen av utbildningen inom ramen för nämnda utbyggnad i Stockholm skall enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

en år 1964 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms läns landsting

förläggas till det nya undervisningssjukhus som f. n. byggs i Huddinge (jfr prop.

1965: 141 s. 193).

Av de hittillsvarande 208 intagningsplatsema per år vid karolinska institutet har

40 varit av temporär natur (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264). Kliniska utbildningsplatser

för denna studerandegrupp har enligt ett den 14 april 1964 träffat

avtal mellan staten, å ena, samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å

andra sidan, disponerats inom den kommunala sjukvårdsorganisationen i stockholmsområdet.

Utbildningen har letts av berörda överläkare vid främst Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus. Dessa 40 utbildningsplatser skall enligt 1964 års överenskommelse

föras över till Huddinge sjukhus i samband med att detta sjukhus tas

i bruk för läkarutbildning.

Utifrån en undersökning, som gjorts av medicinska fakulteten vid karolinska

institutet, har universitetskanslersämbetet föreslagit en ytterligare ökning i Stockholm

med 90 nybörjarplatser till sammanlagt 370 fr. o. m. läsåret 1972/73. Ämbetet,

som konstaterar att den omfattande sjukvårdsorganisationen i stockholmsområdet

erbjuder ett tillräckligt underlag för denna intagningsökning, föreslår att

huvudsakligen Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall utnyttjas för den ökade

kliniska utbildningen. De ''sammanlagda investeringskostnaderna — innefattande

byggnadskostnader samt kostnader för inredning och utrustning — för den föreslagna

ökningen av såväl den teoretiska som den kliniska utbildningen har ämbetet

uppskattat till högst 25 milj. kr. i 1968 års prisläge. De årliga driftkostnader som

ökningen föranleder under åttonde huvudtiteln har vid full utbyggnad — i 1968

års löne- och prisläge — beräknats till ca 7,7 milj. kr.

Förslaget om ytterligare ökning av läkarutbildningskapaciteten har tillstyrkts av

samtliga remissinstanser. Vissa instanser har framhållit önskvärdheten av att möjligheterna

till fortsatt ökning av den medicinska utbildningskapaciteten även på

andra orter än Stockholm utreds. Frågan om bl. a. dimensioneringen av den eftergymnasiala

utbildningen i Sverige under 1970-talet utreds f. n. av 1968 års utbildningsutredning

(U 68). Jag har tidigare i år i ett uttalande, som riksdagen lämnat

utan erinran, strukit under angelägenheten av att man där så är möjligt snabbt ökar

intagningen till spärrade utbildningslinjer, under förutsättning att detta kan ske till

rimliga kostnader (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 277, SU 46, rskr 137). Möjligheterna

härtill undersöks fortlöpande av universitetskanslersämbetet i samarbete med

U 68. Mot bakgrund av det stora behovet av läkare för utbyggnaden av bl. a.

den öppna vården, den psykiatriska vården och långtidsvården samt med hänsyn

till den allt starkare efterfrågan på medicinsk utbildning — det går f. n. drygt fem

förstahandssökande på varje medicinsk nybörjarplats — finner jag det angeläget

att alla möjligheter tas till vara att öka läkarutbildningskapaciteten.

Det förslag som lagts fram om ökad läkarutbildning innebär enligt min uppfattning

ett ändamålsenligt utnyttjande av de möjligheter till utbildning av läkare som

föreligger vid väl differentierade sjukhus. Genom anknytningen till en i huvudsak

redan utbyggd sjukvårdsorganisation och genom inriktningen på i första hand ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

bildningens behov kan såväl investerings- som driftkostnaderna begränsas, utan att

utbildningens kvalitet eftersätts. Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag

att intagningsökningen vid karolinska institutet genomförs i huvudsak på det sätt

som föreslagits av universitetskanslersämbetet. De redovisade kostnadsbedömningarna

anser jag mig i huvudsak kunna godta. Antalet nybörjarplatser vid institutet

under det teoretiska stadiet kommer härigenom att uppgå till totalt 370 per år och

under de propedeutiska och kliniska stadierna — med hänsyn till beräknad avgång

— till 360 platser per år. Jag återkommer i det följande till berörda sjukvårdshuvudmäns

medverkan vid det ökade intaget och till tidsplanen för genomförande

av intagningsökningen.

Jag övergår så till vissa frågor rörande personalorganisationen, vilka hänger

samman med den bär föreslagna ökningen av intagningskapaciteten. Den av universitetskanslersämbetet

framlagda personalplanen innebär ett tillskott av ca 130 tjänster,

av vilka närmare 50 nya läkartjänster av tjänstetyperna klinisk lärare, forskarassistent

och klinisk amanuens för den kliniska utbildningen. Vägledande för förslaget,

som i första hand utformats utifrån den grundläggande utbildningens behov,

har varit de goda erfarenheterna av den hittillsvarande utbildningen vid Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus. Bakom förslaget ligger även en önskan att främja en

koncentration av högt specialiserade resurser för vidareutbildning och forskning

Ämbetet framhåller också att vissa resurser erbjuds inom ramen för personalplanen

för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som normalt hänger samman med kvalificerad

sjukvård. Medicinska fakulteten vid karolinska institutet samt SACO och

SFS har framfört farhågor, att utbildningen vid det nu aktuella intaget med de föreslagna

resursförstärkningarna skulle bli av lägre kvalitet än vid andra undervisningssjukhus,

främst beroende på avsaknaden av högre lärar- och forskartjänster.

Liksom bl. a. universitetskanslersämbetet, socialstyrelsen och Svenska landstingsförbundet

delar jag inte denna uppfattning. Jag finner i likhet med universitetskanslersämbetet

och socialstyrelsen att den föreslagna organisationen möjliggör

en fullgod läkarutbildning. I stockholmsområdet kommer att finnas möjligheter

att för mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet repliera på två högspecialiserade

undervisningssjukhus — karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Jag vill vidare erinra om att det till de överläkartjänster, vilkas innehavare skall

svara för utbildningen, inte funnits några svårigheter att rekrytera personer som

är högt kvalificerade även i utbildnings- och forskningsavseende. Jag räknar med

att dessa överläkare/kursledare skall beredas möjlighet att medverka i de lokala

universitetsorganens arbete pa samma villkor som övriga för utbildning ansvariga

lärare. Sammanfattningsvis finner jag den framlagda personalplanen vara i stort

sett väl avvägd. Till detaljerna i densamma tar jag inte ställning i detta sammanhang.

Jag vill erinra om att dåvarande chefen för utbildningsdepartementet tidigare i år

vid sin behandling av förslaget om forskarutbildning och forskarkarriär strök under

önskvärdheten av att den kvalificerade lärarpersonalens undervisning i första hand

reserverades för utbildning och handledning av doktorander (prop. 1969: 31 s. 74).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Denna lärarkategori kan även beräknas i ökad utsträckning komma att engageras

i den systematiska undervisning som skall ingå i den av årets riksdag beslutade

vidareutbildningen av läkare (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215).

De av den föreslagna intagningsökningen berörda sjukvårdshuvudmännen, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting, har framhållit nödvändigheten — med

hänsyn till pågående byggnadsplanering — av dels ett snabbt besked huruvida

ökningen kommer att genomföras, dels ett ställningstagande till därmed förknippade

finansiella frågor. Företrädare för staten och representanter för staden och landstinget

har därför, som jag inledningsvis nämnt, enats om en principuppgörelse av

följande innebörd.

1. Stockholms stad och Stockholms läns landsting — sjukvårdshuvudmännen

upplåter för klinisk läkarutbildning kliniker, avdelningar m. m. vid resp. Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med ett av um
versitetskanslersämbetet

den 1 april 1969 framlagt förslag.

2. Staten lämnar till sjukvårdshuvudmännen investeringsbidrag motsvarande de

verkliga kostnaderna för anordnande och utrustning av sådana lokaler som avses

uteslutande för läkarutbildning, omfattande ca 3 100 m2 nettoyta vid Södersjukhuset

och ca 900 m2 nettoyta vid Danderyds sjukhus.

3. I fråga om lokal, för vilken staten lämnar investeringsbidrag enligt punkt 2,

upprättas förslag till byggnadsåtgärd eller anskaffning av utrustning i samråd med

den myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Ritningar och förslag för ifrågavarande

ändamål godkänns för statens del i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver

4. Utbildning enligt avtalet den 14 april 1964 far pagå intiil dess utbi.dning

enligt punkt 1 inleds.

Anm.: Sjukvårdshuvudmännen förklarar sig beredda att inom ramen för befintliga resurser

ställa kliniker m. m. till förfogande även för övergångsåtgärder i samband med avveckling av

existerande köer vid vissa kliniska kurser.

Överläggningar om avtal om villkoren för sjukvårdshuvudmännens upplåtelse

enligt punkt 1 tas upp i anslutning till pågående förhandlingar om nya avtal för upplåtelse

av kommunala sjukhus för läkarutbildning.

I sammanhanget har även aktualiserats frågan om genomförande av den kliniska

läkarutbildning som enligt tidigare överenskommelse skall förläggas till Huddinge

sjukhus. Såsom framgår av universitetskanslersämbetets redovisning innebär gällande

tidsplan för uppförande av sjukhuset att den kliniska utbildningen i vissa

ämnen övergångsvis måste förläggas till annat sjukhus. Det förutsätts därför att

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, efter särskild överenskommelse

upplåter kliniker m. m. för genomförande av klinisk utbildning för det ökade antal

studerande som tas in för läkarutbildning vid karolinska institutet fr. o. m. läsaret

1969/70 i den utsträckning denna utbildning inte kan förläggas till Huddinge sjukhus.

Uppgörelsen har redovisats för stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns

landstings förvaltningsutskott, vilka instanser godtagit den. Jag har inte något att

erinra mot principuppgörelsen. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

bemyndigande att träffa avtal med vederbörande sjukvårdshuvudmän i

huvudsaklig överensstämmelse med uppgörelsen. Beträffande ersättning för driftkostnader

innebär uppgörelsen att denna fråga kommer att regleras i samband med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

25

att nya avtal träffas för upplåtelse av kommunala sjukhus för läkarutbildning. Dessa

avtal bör i annat sammanhang redovisas för riksdagen.

Enligt universitetskanslersämbetets förslag skall intagningsökningen från 280 till

370 platser börja läsåret 1972/73. Nya lokaler för den medicinskt teoretiska utbildningen

kan enligt byggnadsstyrelsen tas i bruk redan höstterminen 1971. Med

hänsyn till den ökade belastningen på utbildnings- och sjukvårdsorganisationen i

stockholmsområdet på grund av förskjutningar i tidsplanen för färdigställandet av

vissa kliniker vid Huddinge sjukhus är jag inte beredd att förorda en tidigareläggning

av hela intagningsökningen. Jag anser emellertid inte att en ytterligare senareläggning

av det ökade intaget bör ske, eftersom det tillgängliga sjukvårdsunderlaget

i stockholmsområdet har bedömts tillräckligt för att man under en övergångsperiod

skulle kunna genomföra den beslutade utbyggnaden av utbildningskapaciteten även

utan tillgång i vissa ämnen till Huddinge sjukhus. Jag räknar med att berörda myndigheter

har sin uppmärksamhet riktad på frågan och vidtar de åtgärder som erfordras

för att de studerande skall kunna beredas en obruten studiegång. Som nyss

nämnts är Stockholms stad och Stockholms läns landsting beredda att medverka

till sådana åtgärder.

Enligt de ursprungliga planerna skulle, som tidigare nämnts, de utbildningsplatser

som f. n. disponeras för det temporära intaget av 40 studerande vid bl. a.

Södersjukhuset och Danderyds sjukhus föras över till Huddinge sjukhus, när detta

tas i bruk för läkarutbildning vid början av läsåret 1972/73. Detta skulle -— vid

ett ökat intag i de teoretiska ämnena först 1972/73 — innebära att vissa nu ianspråktagna

utbildningsplatser vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skulle stå outnyttjade

under tre år. Som framgått av den nyss redovisade principuppgörelsen är

staden och landstinget beredda att även under denna övergångsperiod ställa ifrågavarande

40 kliniska utbildningsplatser till förfogande för läkarutbildning. För att

dessa platser skall kunna utnyttjas måste emellertid ytterligare 40 intagningsplatser

i de medicinskt teoretiska ämnena anordnas vid karolinska institutet redan innevarande

läsår. Vid kontakter med universitetskanslersämbetet och karolinska institutet

har det visat sig möjligt att övergångsvis bereda utrymme inom tillgängliga

lokaler för en sådan ytterligare ökning av antalet intagningsplatser. Den föreslagna

intagningsökningen vid institutet har sålunda kunnat inledas redan detta läsår med

40 nybörjarplatser per år. I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t

den 23 maj 1969 föreskrev, att 160 studerande, dvs. 20 fler än enligt tidigare beslut,

skulle beredas tillträde till kursen i anatomi vid karolinska institutet höstterminen

1969. Beslutet tillkom för att inte några utbildningsplatser skulle stå outnyttjade.

För dessa 20 platser jämte ytterligare 20 intagningsplatser fr. o. m. vårterminen 1970

har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 juni 1969 efter förslag av universitetskanslersämbetet

ställt ökade resurser till förfogande i form av personalförstärkningar m. m.

till en sammanlagd kostnad av i runt tal 380 000 kr., beräknad i 1969 års löne- och

prisläge.

Av vad jag nyss anfört framgår att intagningsökningen av 90 studerande per år

— från 280 till 370 — avses bli genomförd i två etapper, så att antalet intagnings
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

platser under det teoretiska stadiet vid karolinska institutet innevarande läsår blir

320 och ökar till 370 platser per år läsåret 1972/73. Detta motsvarar resp. 310 och

360 platser per år vid propedeutisk och klinisk utbildning. Vid genomförande

av dessa förslag kommer det totala antalet nybörjarplatser i landet för läkarutbildning

att läsåret 1972/73 uppgå till 1006 platser.

Avslutningsvis vill jag beröra de nu aktuella byggnads- och inredningsfrågorna

för de medicinskt teoretiska institutionerna vid karolinska institutet. Som framgått

av redovisningen i det föregående förutsätter byggnadsstyrelsens tidsplan att arbetena

med den föreslagna tillbyggnaden till den tidigare beslutade laboratoriebyggnaden

påbörjas under första kvartalet 1970. Jag finner angeläget att så sker. Den angivna

höjningen av kostnadsramen med 6,4 milj. kr. till totalt 24,6 milj. kr. i prisläget

den 1 april 1969 för det utökade byggnadsobjektet finner jag godtagbar. Ramen

har av byggnadsstyrelsen angivits som preliminär med hänsyn till bl. a. det föreliggande

projekteringsunderlaget. Jag vill emellertid framhålla att styrelsen bör ha

som riktpunkt att kostnaderna för objektet bör hållas inom denna ram. För inredning

av den utökade laboratoriebyggnaden och befintliga lokaler räknar jag

med en kostnadsram av 4,2 milj. kr. Jag utgår därvid från att byggnadsstyrelsen

inom denna ram och i samråd med karolinska institutet i största möjliga utsträckning

söker tillgodose även behovet av kompletterings- och ersättningsanskaffningar

för befintliga lokaler. I den mån ytterligare medel kommer att behövas för dessa

ändamål utgår jag från att de kan ställas till förfogande av medel som står till universitetsmyndigheternas

disposition.

Jag räknar med att de ökade utgifter som hänger samman med ifrågavarande

byggnads- och inredningsobjekt under innevarande budgetår kan bestridas av tillgängliga

medel under resp. anslagen till byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor och till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. Jag förordar att så får ske.

7. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ökad läkarutbildning

vid karolinska institutet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående anlitande av kommunala sjukhus

för ifrågavarande läkarutbildning,

c) godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter

för byggnadsarbeten och för inredning vid karolinska institutet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

27

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

INNEHÅLL

sid.

1. Inledning...................................................... 3

2. Bakgrund..................................................... 4

3. Universitetskanslersämbetets förslag ................................ 6

3.1. Vissa principiella frågor..................................... 6

3.2. Förutsättningarna för en intagningsökning..................... 9

3.3. Utbildningens förläggning................................... 10

3.4. Lokalbehov................................................ 12

3.5. Personalbehov............................................. 13

3.6. Kostnadsberäkningar ....................................... 14

3.7. Tidsplan för en intagningsökning............................. 15

3.8. Tidsplan för Huddinge sjukhus ............................. 16

3.9. Det temporära 40-intaget................................... 17

4. Remissyttrandena.............................................. 18

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor............................. 20

6. Föredraganden ................................................... 21

7. Hemställan...................................................... 26

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökad läkarutbildning i stockholmsområdet jämte motioner. s. 1 i texten