Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

1969-10-17 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:142, Angående förvärv av aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1969

1

Nr 142

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förvärv av

aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum

Apotekare AB; given Stockholms slott den 17 oktober

1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna

avtal om statens förvärv av aktier i AB Kabi och i Apoteksvarucentralen

Vitrum Apotekare AB. Till förvärvet av aktier i AB Kabi föreslås ett

anslag av 50,2 milj. kr. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar fullmäktige

i riksgäldskontoret att såsom likvid för aktier i Apoteksvarucentralen

Vitrum Apotekare AB utställa reverser på sammanlagt 24 431 990 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. j samt. Nr 142

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

17 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av

aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB och anför.

Inledning

Den svenska läkemedelskonsumtionen uppgick år 1968 till ca 1 miljard

kr. räknat i apotekens försäljningspriser. Detta innebär ungefär en tredubbling

på tio år. Läkemedelskonsumtionen har under senare år ökat med 10—

15 % per år. Framför allt är det konsumtionen av receptföreskrivna mediciner

som stigit, alltså den förbrukning som står under läkarkontroll. Receptur

för sälj ningen täcker i dag drygt 3/4 av den totala läkemedelskonsumtionen.

Konsumtionsökningen förklaras bl. a. av samhällets ökade satsning

på hälso- och sjukvård, nya medicinska upptäkter, förbättrade diagnosmetoder

och stigande livslängd.

Under de senaste årtiondena har det skett mycket kraftiga strukturförändringar

inom produktionen av läkemedel. Sålunda har de apoteksberedda

läkemedlen efler hand allt mer ersatts av industrins produkter, de

så kallade farmacevtislca specialiteterna. Industritillverkade läkemedel svarar

i dag för närmare 90 % av den totala läkemedelskonsumtionen i Sverige.

Inom apoteksväsendet har samtidigt en allt större del av den egna produktionen

koncentrerats till ett begränsat antal särskilda produktionsställen,

de så kallade distriktslaboratorierna. Huvuddelen av verksamheten hos

dessa bedrivs under beteckningen ACO. Denna produktion uppgick till 38

milj. kr. år 1968 och omfattar främst ett stort antal standardpreparat.

Samtidigt har importen av läkemedel stigit starkt. Importstegringen har

ungefär motsvarat nedgången i apotekstillverkningen. Den andel av den

svenska läkemedelskonsumtionen som tillgodosågs av utländska företag steg

sålunda från 21 % år 1956 till 42 % år 1968. Sistnämnda år uppgick den

svenska läkemedelsindustrins andel till 46 % vilket innebär en svag minskning

sedan mitten av 1950-talet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Den svenska läkemedelsindustrin har varit en av de mest expansiva industribranscherna

i Sverige efter andra världskriget. Detta förklaras till stor

del av den mycket kraftiga exportökningen. Utlandsförsäljningen har under

de senare åren utgjort ungefär 45 % av den totala svenska läkemedelsproduktionen,

vilket innebär att denna industri numera är en av vårt lands mest

internationellt inriktade. År 1968 uppgick utlandsförsäljningen till ca 260

milj. kr. och var därmed ungefär lika stor som importen av läkemedel till

Sverige.

År 1966 fanns ca 40 producerande läkemedelsföretag i Sverige. Flertalet

av dessa var dock små och bedrev ingen egen läkemedelsforskning. De största

företagen med produktion i Sverige var och är Astra, Pharmacia, Kabi, Leo,

Ferrosan, Bofors samt det apotekarägda företaget Vitrum. Härtill kommer

ACO-verksamheten. Samma år fanns i Sverige 17 utländska företags dotterbolag

samt ca 70 ombud för sammanlagt ungefär 160 utländska tillverkare.

Av de utländska dotterbolagen bedrev två en viss tillverkning i Sverige.

Genom koncentrationsutredningens nyligen avgivna betänkande om läkemedelsindustrin

(SOU 1969: 36) finns nu tillgång till en ingående beskrivning

och analys av denna industri. Läkemedelsområdet är sammansatt av

ett stort antal delmarknader. Koncentrationsutredningen har bl. a. undersökt

marknadsstrukturen på 88 delmarknader, som år 1964 tillsammans

svarade för närmare 3/4 av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige.

Härvid fann man att marknadsandelen för den största säljaren på varje

enskild delmarknad i genomsnitt var 66 % samt för de två största säljarna

tillsammans 80 %. Marknadsstrukturen var ungefär likartad sex år tidigare.

Schematiskt kan läkemedelsindustrin karakteriseras som en bransch

präglad av fåtalskonkurrens beträffande de enskilda produkttyperna och

en bransch där utvecklingen av nya produkter samt informations- och reklaminsatser

är de dominerande konkurrensmedlen.

Kostnaderna för forskning och produktutveckling kan uppfattas som läkemedelsföretagens

viktigaste investeringar och har under senare år varit

större än de sammanlagda investeringarna i fast produktionskapital i form

av byggnader och maskiner. Produktförnyelsetakten på läkemedelsområdet

är hög. Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete var år 1965 ca

12 % av omsättningen, räknat i genomsnitt för de sju största svenska företagen

(Astra, Pharmacia, Kabi, Leo, Ferrosan, Bofors och ACO). Det kan

vidare konstateras att kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete

räknat i absoluta tal ökat starkt under 1960-talet. Forskningsandelar

av ovannämnda storleksordning är synnerligen ovanliga i andra industribranscher.

Genomsnittet för hela industrin är ca 1,5 % av försäljningsvärdet,

medan genomsnittet för t. ex. elektroteknisk industri är 4,6 %, för

mekaniska verkstäder och gjuterier 3,4 % och för all kemisk och kemiskteknisk

industri 1,8 %. Forskningskostnadernas relativa storlek i svenska

läkemedelsföretag motsvarar tämligen väl forskningskostnaderna i större

utländska läkemedelsföretag.

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Information och reklam spelar en betydande roll i läkemedelsföretagens

marknadsföring. Vid de fem företagen Astra, Pharmacia, Kabi, Leo och

Ferrosan uppgick således informations- och reklamkostnaderna år 1965

till 80 milj. kr., vilket motsvarade 20 % av dessa företags sammanlagda

läkemedelsförsäljning. Av nyssnämnda belopp hänförde sig 30 milj. kr. till

den svenska marknaden. Relativt sett var alltså informations- och reklamkostnaderna

större vid försäljning utomlands än vid försäljning i Sverige,

vilket bl. a. beror på skillnader i försäljningens sammansättning.

Koncentrationsutredningen har undersökt lönsamhetsutvecklingen vid

större svenska läkemedelsföretag. Av undersökningen framgår att betydande

skillnader i lönsamhet finns mellan olika läkemedelsföretag. På grund av

bristen på jämförbara data är det svårt att göra en jämförelse med andra

industrier i detta hänseende. Den svenska läkemedelsindustrins vinster

framstår dock allmänt sett som lägre än den engelska och amerikanska läkemedelsindustrins

vinster. Jämfört med genomsnittet för övriga svenska

industribranscher förefaller den svenska läkemedelsindustrins vinster ha

varit förhållandevis goda.

Förvärv av aktier i AB Kahi jämte dotterbolag

Några av de internationellt kända pionjärerna inom den biokemiska forskningen

har varit svenskar och svensk biokemisk forskning kom mycket tidigt

att inta en framskjuten position på detta område. AB Stockholms Bryggerier

etablerade i början på 1930-talet vid sidan av sitt arbete på bryggeriområdet

en biokemiskt inriktad verksamhet för att industriellt kunna utnyttja

rön från den biokemiska forskningsverksamheten vid svenska universitet

och högskolor. Man började därvid utarbeta metoder för tillverkning

av vissa biokemiskt betonade industrihjälpmedel. Ur dessa aktiviteter

har AB Kabi successivt utvecklats.

Under andra världskrigets avspärrningsår fick Kabis verksamhet stor betydelse

genom att bolaget tillverkade vissa oundgängligen nödvändiga produkter.

Under de sista krigsåren började tekniska högskolans i Stockholm

institution för jäsningslära försöksarbete för framställning av penicillin.

Arbetet blev framgångsrikt och fortsattes på Kabi som byggde en försöksanläggning

år 1945. Efter kriget beslöt Kabi satsa på tillverkning av penicillin

och en fabrik härför färdigställdes år 1947. En konsekvens av detta

blev att Kabis intresse i fortsättningen koncentrerades till läkemedelsområdet.

De verksamhetsgrenar som sysslade med industrihjälpmedel avvecklades

successivt.

I slutet på 1940-talet började Kabi arbeta inom blodplasmaområdet. Under

senare år har Kabis intresseinriktning ånyo vidgats. Bolaget har nämligen

börjat tillverka kliniska reagens (som t. ex. medel för bestämning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969 5

sockerhalten i blodet) och kemisk-tekniska produkter (exempelvis kroppsvårdspreparat).

Såsom redan framgått har antibiotika varit ett viktigt område för Kabi

alltsedan bolaget började producera penicillin. Under årens lopp har Kabi

introducerat ett flertal nyheter på detta område. Förutom penicillin tillverkar

Kabi bl. a. streptomycin och cykloserin.

Det i fråga om forskningsinsatser och tillverkningsvärde viktigaste området

för Kabi-gruppen är emellertid blodplasmafraktionering. De två ekonomiskt

mest betydelsefulla blodäggviteprodukterna är albumin och gammaglobulin.

Gammaglobulin används som medel mot infektionssjukdomar

medan albumin används vid bl. a. chockbehandling. Kabi utvinner ur blod

dessutom 14 andra speciella fraktioner. Flertalet av dessa används för

vetenskapliga ändamål och säljs till institutioner över hela världen. Arbetet

med plasmafraktionering har fört Kabi in på koagulationsområdet, som utgör

bolagets tredje betydelsefulla arbetsområde. Kabi levererar läkemedel

mot både tromboser (blodproppar) och blödningar.

Medel mot infektioner är av stort intresse för Kabi. Jag har redan nämnt

att Kabi arbetar med antibiotika och gammaglobulin. Sedan början av år

1950 har Kabi intresserat sig för virusområdet och bedrivit forskning utifrån

olika utgångspunkter.

Kabi-gruppens tillverkning av kemisk-tekniska produkter utgör ett naturligt

komplement till läkemedelstillverkningen. Sannolikt kommer utvecklingen

beträffande sadana produkter att ga i riktning mot alt man prövar

ingredienserna i kroppsvårdspreparat från toxikologisk, dermatologisk och

allergologisk synpunkt på samma sätt som nu sker med läkemedel. Det finns

därför ett klart samband på framför allt forskningssidan mellan kemisktekniska

produkter och läkemedel.

Moderbolag i Kabi-gruppen är AB Kabi i Stockholm, som tillverkar och

säljer läkemedel samt kliniska reagens. Kabi har två dotterbolag i Sverige,

nämligen AB Recip och AB Grummebolagen. AB Recip marknadsför i Sverige

vissa läkemedel, som tillverkas i de för Kabi och Recip gemensamma

produktion sanläggningarna i Strängnäs och Stockholm. AB Grummebolagen,

vars verksamhet är förlagd till Ekerö, tillverkar och säljer kemisktekniska

produkter. Dessutom har Kabi utländska dotterbolag (huvudsakligen

försäljningsbolag) i Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien

och Västtyskland. Det totala antalet anställda i Kabi-gruppen är ca 900

varav 60 utanför Sverige.

Gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 uppgick till 83,1

milj. kr., varav läkemedel 65,9 milj. kr., kliniska reagens 1,6 milj. kr., kemisk-tekniska

produkter 14,4 milj. kr. och royaltyinkomster 1,2 milj. kr.

Kabis läkemedel säljs i större utsträckning till sjukhusen än i den öppna

\ården. Kabis export av läkemedel inklusive licensinkomster uppgick år

1967/68 til! 20,4 milj. kr. Kabi-gruppen är det i storleksordning tredje läke
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

medelsföretaget i Sverige. Ser man enbart till försäljningen inom Sverige är

Kabi-gruppen det näst största företaget. Störst är Astra-koncernen med en

total omsättning år 1968 av 525 milj. kr. varav 394 milj. kr. var läkemedelsförsäljning.

Astras export av läkemedel inklusive i utlandet tillverkade läkemedel

utgjorde 42 % av koncernens totala läkemedelsförsäljning.

Ivabi-gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 innebar en ökning

med drygt 21 % från föregående verksamhetsår. Ser man enbart till

läkemedel har Kabis försäljning nästan fyrdubblats under tioårsperioden

1958—1968. Av läkemedelsförsäljningen i Kabi-gruppen år 1967/68 svarade

antibiotika för 13 milj. kr. och blodplasmaprodukter för 21 milj. kr.

Rörelseresulatet i Kabi-gruppen före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner

uppgick år 1967/68 till 13,4 milj. kr., vilket innebar eu förbättring

med 4,1 milj. kr. jämfört med föregående verksamhetsår. Detta framgår

av en resultatsammanställning för koncernen för verksamhetsåren 1966/67

och 1967/68, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1. Rörelseresultatet

efter räntor samt avskrivningar uppgick till 6,5 milj. kr.

Härvid är att märka att resultatet då ej belastats med räntekostnader om 1,5

milj. kr. för lån på 20 milj. kr. från moderbolaget som under år 1968/69

konverterats till aktiekapital. Avskrivningar på maskiner och inventarier

har gjorts med 20 % samt på byggnader med 3—5 % av anskaffningsvärdena.

Mot investeringsfond har i moderbolaget avskrivits 1,8 milj. kr. Efter

nedskrivning av varulager och avsättning till varulagerreserv på sammanlagt

1,9 milj. kr., skatter på 1,4 milj. kr. och ränta till Pripps på 1,5 milj.

kr. redovisades som nettovinst för Kabi-gruppen året 1967/68 1,9 milj. kr.

Därav delades 1,1 milj. kr. ut till aktieägaren. Ett utdrag ur företagets årsredovisning

för året 1967/68 torde få fogas till protokollet som bilaga 2.

Trots nedskrivning av lagervärdena och avsättning till varulagerreserven

ökade det bokförda värdet av Kabi-gruppens lager avsevärt under år 1967/68.

Lagerökningen berodde delvis på längre produktionscykler och delvis på

den snabbt ökade försäljningen som krävde större lager av råvaror samt

hel- och halvfabrikat.

Kabis nominella aktiekapital uppgick vid bokslutet 1967/68 till 16 milj.

kr. Under verksamhetsåret 1968/69 höjdes bolagets aktiekapital till 32 milj.

kr. genom att lån från Pripp-Bryggerierna på 20 milj. kr. konverterades till

aktiekapital. Aktieteckningen skedde till en kurs av 125 %. Överkursen tillfördes

reservfonden.

I slutet av år 1965 upprättades inom Kabi en 10-årsprognos för företagsgruppens

utveckling. Enligt denna skulle omsättningen fyrdubblas under

prognosperioden och rörelseresultatet skulle öka nästan lika mycket. När

tre år av perioden gått till ända ligger försäljningen över den prognostiserade,

närmare bestämt ungefär mitt emellan prognosen för tredje och fjärde

året. Bruttoresultatet ligger mellan det för sjätte och sjunde året prognostiserade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 442 år 1969 7

Kabi, som från början var helägt dotterbolag till Stockholms Bryggerier

har efter detta bolags fusion med Pripp-Bryggeriena AB varit helägt dotterbolag

till sistnämnda bolag. Den 8 juli 1969 träffades under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande ett avtal mellan svenska staten och PrippBryggerierna

AB av innebörd att staten förvärvar majoriteten av aktierna i

AB Kabi.

Enligt detta avtal överlåter Pripps den 1 oktober 1969 65 % av det under

verksamhetsåret 1968/69 till 32 milj. kr. förhöjda aktiekapitalet i AB

Kabi till staten för 49,4 milj. kr. Säljaren skall tillgodoräknas ränta på

detta belopp räknat från den 1 oktober 1969 tills betalning sker. Köpeskillingen

motsvarar ett värde av 76 milj. kr. för samtliga aktier och ett

värde per aktie av 237: 50 kr. Kabis dotterbolag AB Recip och Grummebolagen

avses även i fortsättningen ägas av Kabi. Utdelningen år 1968/69

som Pripps skall tillgodogöra sig är fastställd till 5,8 % på det utökade

aktiekapitalet om 32 milj. kr. Denna utdelning på ca 1,9 milj. kr. motsvarar

den utdelning samt hälften av den ränta på koncernlån om 20 milj.

kr. som Kabi lämnat till Pripps under senare år. Utdelningen år 1968/69

är sålunda såväl från Pripps som Kabis synpunkt ekonomiskt likvärdig

med vad Pripps tillgodogjort sig från Kabi under de närmast föregående

åren. I avtalet anges att målsättningen för utdelningspolitiken under de två

första åren efter den 1 oktober 1969 skall vara oförändrad.

Enligt avtalet har staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra

att få inlösa Pripps återstående aktier. Pripps kan å sin sida påfordra att

staten efter nämnda dag inlöser bolagets återstående aktier.

Enligt avtalet skall AB Kabis styrelse fr. o. in. den 1 oktober 1969 bestå av

sju ledamöter och tre suppleanter. Pripps skall utse två av ledamöterna och

en av suppleanterna så länge Pripps har minst 20 % av aktiekapitalet. Har

Pripps 10—20 % av aktiekapitalet skall Pripps utse en styrelseledamot och

en suppleant. Övriga ledamöter och styrelsesuppleanter utses av majoritetsaktieägaren.

Av Kabis tre revisorer och tre revisorsuppleanter skall Pripps

utse en revisor och en suppleant, så länge Pripps har aktier i företaget.

Enligt avtalet skall den fortsatta expansionen i Kabi finansieras med medel,

som finns tillgängliga inom Kabi, eller genom upplåning på den allmänna

kapitalmarknaden. Eventuella kapitaltillskott därutöver skall tillhandahållas

av köparen som aktiekapital eller förlagslån.

Avtalet mellan svenska staten och Pripps beträffande Kabi gäller under

förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av Kungl. Maj :t.

•(•2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Förvärv av aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

jämte dotterbolag

Vitrum bedriver dels grosshandel med läkemedel, dels tillverkning av läkemedel.

Verksamheten har bedrivits under hela 1900-talet. Sitt nuvarande

firmanamn fick rörelsen i samband med ombildning till aktiebolag år 1930.

Vitrum engagerade sig på allvar inom läkemedelstillverkning i slutet av

1920-talet då man startade tillverkning av insulin och Vitrum är fortfarande

landets enda tillverkare av denna produkt. Under 1930-talet utvecklade

Vitrum preparatet Heparin, som alltjämt används i betydande omfattning

vid bl. a. trombosbehandling. Fr. o. in. 1940-talet har Vitrum starkt engagerat

sig på det biokemiska området i samarbete med framstående forskare

utanför företaget. Företaget har inom detta område i första hand inriktat

sig på tillförsel av näring via blodbanorna. Arbetet har bl. a. resulterat i

aminosyrepreparatet Aminosol samt fettemulsionspreparatet Intralipid.

De fyra största preparatgrupperna inom tillverkningen är Insulin, Heparin,

Aminosol och Intralipid. Dessa fyra preparatgrupper svarade år 1968

för 73 % av den totala försäljningen av egna läkemedel. Vitrums läkemedel

används till övervägande del av sjukhusen, främst de kirurgiska klinikerna.

Exportandelen år 1968 var 41 %. Vitrum har ett tillverkande dotterbolag i

Frankrike med nära 40 anställda samt försäljningsbolag i Italien och Danmark.

I övrigt sker exporten via agenter och licenstagare i respektive land.

Mellan åren 1964 och 1968 ökade försäljningen av egentillverkade läkemedel

med i genomsnitt 20 % per år. Under de sista åren bär försäljningsökningen

i första hand burits upp av Intralipid som lanserades av Vitrum år 1964.

Vitrum är i dag ensam i världen om att kunna i stor skala framställa en

produkt av detta slag som är praktiskt taget fri från biverkningar. År 1968

avsattes drygt 70 % av produktionen av detta preparat på export.

Inom grosshandeln är Vitrum det i storleksordning tredje företaget med

en marknadsandel på ca 20 %. Totala antalet företag som bedriver grosshandel

med läkemedel i Sverige är fem. Under perioden 1964—1968 ökade

Vitrums grosshandelsförsäljning med i genomsnitt 15 % per år, vilket medförde

att Vitrums marknadsandel ökade något. Bland de större leverantörerna

vid sidan av Vitrums egen tillverkning märks bland andra AB Ivabi.

Totala antalet anställda i Vitrum uppgick år 1968 till ca 370 personer.

Företagets försäljning uppgick till 152,1 milj. kr. Härav hänförde sig 17,7

milj. kr. till egen tillverkning och 134,4 milj. kr. till grosshandel.

Rörelseresultatet för Vitrum före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner

var år 1968 7,4 milj. kr. Detta framgår av en resultatsammanställning,

som torde fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Nettovinsten uppgick till 762 000 kr., varav 227 000 kr. utdelades. Härvid

är atl märka atl förelaget till fullo utnyttjat de skattemässiga möjligheterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

att göra av- och nedskrivningar. Ett utdrag ur bolagets årsredovisning för

år 1968 torde få fogas till detta protokoll som bilaga 4 .

Det ovannämnda rörelseöverskottet på 7,4 milj. kr. innebar en ökning

med 3,1 milj. kr. i förhållande till föregående år.

Utvecklingen under första halvåret 1969 tyder på en ytterligare resultatförbättring

och prognosen för hela år 1969 kommer med största sannolikhet

att överträffas. Rörelseöverskottet före räntor, avskrivningar och bokslu

t sdispositioner för första halvåret 1969 var drygt 6 milj. kr.

Apotekarsocieteten förvärvade år 1959 aktiemajoriteten i företaget. I början

av år 1969 innehade societeten 87 % av aktierna i företaget. Övriga aktier

var fördelade på ett hundratal småposter.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffades den 17 september

1969 en överenskommelse mellan staten och apotekarsocieteten om

formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem. Inom ramen för denna

överenskommelse slöts även ett avtal enligt vilket staten skulle förvärva

apotekarsocietetens aktieinnehav i Vitrum.

Enligt nämnda avtal överlåter apotekarsocieteten den 1 januari 1970 sitt

aktieinnehav i Vitrum till staten för drygt 24,4 milj. kr. Detta belopp motsvarar

ett värde av ca 28 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per

aktie av 1 234: 50 kr. Köpeskillingen skall erläggas med två reverser, som

skall inlösas under första halvåret 1971. Reverserna skall löpa med en årlig

räntefot som med en och en halv procentenhet överstiger det vid varje tidpunkt

gällande diskontot.

Apotekai societeten skall vara representerad i Vitrums styrelse även under

år 1970. I överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem

sägs att Vitrum fr. o. m. den 1 januari 1971 skall vara dotterbolag

i minst två år till det apoteksbolag, som förutsätts bli bildat samma

dag. I detta apoteksbolag skall apotekarsocieteten via en särskild stiftelse

teckna en tredjedel av aktiekapitalet.

Avtalet mellan svenska staten och apotekarsocieteten beträffande Vitrum

gäller under förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av

Kungl. Maj :t.

Departementschefen

Genom en rad socialpolitiska reformer har samhället kraftigt byggt ut

hälso- och sjukvården samt lyft av de direkta kostnaderna härför från den

enskilda individen. Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård är betydande

och har under en lång tid varit snabbt stigande. Läkemedelskonsumtionen

motsvarar i dag 12—13 % av de totala sjukvårdskostnaderna. Genom

reformerna på läkemedelsförsörjningens område är staten i realiteten

den huvudsakliga köparen av läkemedel. Det centrala målet i statens läkemedelspolitik

bör vara att kvalitativt högtstående läkemedel kan tillhanda
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

hållas medborgarna i rätt omfattning vid rätt tidpunkt på rätt plats till

lägsta möjliga kostnader. En konsekvens av denna målsättning är att en

rationell läkemedelspolitik måste omfatta forskning, produktion, grosshandel

samt detaljhandel. Den kan inte inskränkas till att omfatta endast

ett eller några av dessa led inom läkemedelsområdet. Det är vidare nödvändigt

att statliga åtgärder inom ett led är samordnade med statliga åtgärder

inom andra led för att nå bästa möjliga resultat, sett från samhällets

synpunkt.

Förslag om bl. a. bildande av ett apoteksbolag med statligt majoritetsintresse,

som svarar för all detalj distribution av läkemedel i landet, kommer

senare att anmälas av chefen för socialdepartementet. Avsikten är att proposition

i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1970. Jag finner

därför inte anledning att här mer i detalj gå in på denna fråga. Det bör

dock framhållas att man genom ett sådant apoteksbolag skapar en stor

och prismedveten uppköpare av läkemedel, vilket på sikt bör kunna avsevärt

påverka läkemedelsindustrins marknadsbeteende i en riktning, som är

samhällsekonomiskt riktig. Bildandet av apoteksbolaget är därför inte en

fråga, som rör bara distributionsledet, utan det är dessutom en i förhållande

till läkemedelsindustrin utomordentligt viktig näringspolitisk åtgärd.

Det finns flera starka skäl för staten att mer än hittills engagera sig också

direkt inom läkemedelsindustrin. Stora kommersiella risker är i regel förknippade

med forskning, som syftar till att åstadkomma läkemedel, vilka

innebär väsentliga framsteg sett från medicinska och terapeutiska synpunkter.

Forskning, som syftar till mindre modifieringar av existerande lakemedelspreparat,

erbjuder oftast mindre risker men kan framstå som förhållandevis

lönsam för det enskilda företaget.

Bl. a. dessa förhållanden medför risk för en användning av resurserna inom

läkemedelsindustrin, som inte ger den samhällsekonomiskt sett största

avkastningen. Staten har olika medel, exempelvis universitetsforskningen,

till sitt förfogande för alt åstadkomma en samhällsekonomiskt sett bättre

användning av resurserna. Egna produktions- och forskningsresurser med

kommersiell inriktning ökar emellertid avsevärt statens valmöjligheter i

det enskilda fallet, vilket underlättar strävandena att uppnå de läkemedelspolitiska

och näringspolitiska målen. Genom ett direkt engagemang inom

läkemedelsindustrin får staten också bättre insyn i branschens förhållanden,

vilket underlättar bedömningen av vilka insatser från statens sida, som

är önskvärda.

Ett annat skäl, som talar för ett utökat statligt engagemang inom läkemedelsindustrin,

är önskvärdheten av en viss strukturrationalisering. Läkemedelsindustrin

är utpräglat forskningsintensiv, vilket medför att stora företagsenheter

erbjuder vissa fördelar bl. a. med hänsyn till riskfördelning.

Utomlands har utvecklingen under senare år snabbt gått i riktning mot

större företagsenheter inom läkemedelsindustrin. Någon motsvarande ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr U2 år 1969

vecklmg har inte skett i Sverige i någon högre grad trots att de svenska

läkemedelsföretagen internationellt sett är tämligen små. Det finns alltså

ett behov av viss strukturrationalisering inom branschen. Ett utökat statligt

engagemang kan bidra till en sådan utveckling. Staten bedriver tillverkning

och forskning vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL), statens vete
™!^™ed!CInSka

anstalt (SVA), militärapoteket och försvarets fabriksverk

(tF\ ). Aven dessa enheter är relativt små. Ett vidgat statligt engagemang

mom läkemedelsindustrin bör utnyttjas för afl nå eu strukturrationalisering

inom branschen.

Att jag här förordat ett större statligt engagemang inom läkemedelsindustrin

skall in te tolkas som att ökat statligt företagande är den enda eller

den viktigaste näringspolitiska åtgärden på detta område. Den stora betydelse,

som apoteksbolaget kan förväntas få, har jag redan nämnt. Vidare

ar åtgärder på forskningens område av avgörande betydelse för läkemedelsindustrin.

Den medicinska och kemiska forskning, som bedrivs vid

svenska universitet och högskolor, är internationellt sett av utomordentligt

hog klass. Det förekommer ett betydande samarbete mellan dessa forskare

och svenska läkemedelsföretag. Detta samarbete är en väsentlig förklaring

till den svenska läkemedelsindustrins snabba utveckling efter

andra världskriget. Indirekt har således stalen lämnat ett betydande stöd

till industrin. Det är angeläget att samarbetet mellan företagen samt universitet

och högskolor består och utvecklas.

De nu anförda allmänna skälen talar starkt för ett statligt förvärv av

Kabi-gruppen och Vitrum. Det tidigare nämnda förslaget rörande apoteksväsendet,

som avses föreläggas riksdagen våren 1970, torde komma att

innebara att staten år 1971 via apoteksbolaget förvärvar den produktion

som bedrivs vid apotekens distriktslaboratorier och försäljs under varumärket

A CO. Genomförs denna transaktion samt förvärven av Kabi och

\itrum

3 ''''gruppen, Vitrum, ACO, SBL, SVA, militärapoteket och FFV att upp

gå till ca 140 milj. kr. enligt 1968 års siffror. Eu lämplig samordning av

denna produktion med tillhörande forskning bör innebära eu strukturrationalisering

med hänsyn till att dessa företags produktion och forskning

i stor utsträckning kompletterar varandra. Det förtjänar i detta sammanhang

namnas att redan före de in, aktuella förvärven nära kontakter och

■ vissa fall samarbete mellan flera av de tidigare nämnda enheterna har

etablerats spontant.

Av de aktuella förvärven är Kabi-gruppen det klart största och dess resurser

och allmänna kunnande kan ses som en lämplig kärna i eu framtida

statlig läkemedel skoncern. Under åren 1971 och 1972 avses apoteksbolaget

att genom särskilda dotterbolag bedriva den verksamhet, som nu utövas av

Vitrum och ACO. Anordningen är förestavad av ett kraftigt understruket

önskemål från apotekarsocietetens sida om garantier för kontinuitet vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

omställningen. Den valda formen löser på ett smidigt sätt denna fråga samtidigt

som den erbjuder önskvärda möjligheter för eu uppdelning mellan

ACO-s rent industriella verksamhet och den verksamhet som narmast har

karaktär av service åt apoteken. Den senare bör givetvis aven sedermera

omhänderhas av apoteksbolaget. I övrigt bör emellertid så snart »mojligt

efter en övergångsperiod ACO-tillverkningen liksom Vitrums tillverkning

avskiljas från apoteksbolaget och samordnas med den produktion som

annars skall ingå i den tidigare nämnda läkemedelskoncernen. Samordningen

skall ske i former, som tillgodoser berörda anstalldas intressen .

Både Kabis och Vitrums produkter och forskning pa lakemedelsomra e

bedöms vara av hög kvalitet. Jag finner det vara av stor betydelse att bada

företagens forskning ligger inom sådana forskningsområden - /ramst biokemin

— där svenska forskare sedan lange intagit en framstående std

ning. Statens förvärv av Kabi-gruppen och Vitrum skapar mojligheter i

ett samarbete mellan de båda företagen som på sikt bor kunna leda till eu

effektivare forskningsinsats. Vidare sammanfaller Kabis forskning i vissa

delar med den, som bedrivs vid SBL och SVA. Fråga om hur en ra lonell

samordning mellan forskningen vid dessa institutioner och vid de statliga

läkemedelsföretagen kan komma till stånd, avser jag att inom ror a a

undersöka. . ,

Också i övrigt torde fördelar kunna uppnås genom en samordning met

dessa institutioner samt militärapotekets och FFV:s läkemedelstillverkning.

Jag avser att snarast ta upp dessa frågor till närmare provning med

tonvikt på hur myndighetsfunktionerna måste avskiljas vid eventuel inordning

i en statlig läkemedelskoncern.

Fn samordning mellan Kabi-gruppen och Vitrum torde kunna ge ra 10- naliseringsvinster även på andra områden än inom forskningen. Jag finner

det angeläget att Kabi och Vitrum utan dröjsmål inleder överläggningar om

samarbete beträffande forskning, försäljning etc. under former som ar i

->agn för båda företagen. Vidare kommer överläggningar mellan berorc a

parter att inledas om ACO-produktionens utformning efter år 1972.

Genom eu lämplig samordning mellan Kabi-gruppen, Vitrum, ACO, SBL

SVA militärapoteket och FFV:s läkemedelstillverknmg erhaller staten ett

brett’ forsknings-, produktions- och försäljningsprogram. Härigenom uppnås

vid sidan av rationaliseringar en riskspridning, som ar av stor betydelse

inom en så forskningsintensiv industri som läkemedelsindustrin.

Det är självklart att de statsdominerade läkemedelsföretagen kommer att

verka i konkurrens med andra företag — inhemska och utländska — och att

det planerade apoteksbolaget i sin inköpspolitik inte kommer att ge dessa

företag någon förtur därför att de är samhällsägda.

Grummebolagen och dess anknytning till Kabi erbjuder intressanta framtidsperspektiv.

Det kan förutses att ingredienserna i kroppsvårdspreparat

och vissa hushållsartiklar i ökande omfattning måste genomgå toxikologis
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

13

ka, dermatologiska och allergologiska prov. För ett kemiskt-tekniskt företag

blir då en anknytning till ett läkemedelsföretag av stor betydelse. Kemisk-tekniska

produkter tillverkas även av FFV och ACO. Vissa fördelar

torde kunna uppnås genom en samordning av denna produktion med

Grummebolagens.

Som ytterligare ett motiv för förvärven av Kabi och Vitrum vill jag nämna

att båda företagens produktion och forskning är av stor betydelse i händelse

av avspärrning. Genom ett statligt förvärv av företagen tryggas möjligheterna

till fortsatt produktion av och forskning rörande produkter, som

är av strategisk betydelse för landets försvarsberedskap.

Förvärvet av Vitrum innebär också förvärv av en omfattande grosshandelsrörelse.

För apoteksbolaget bör det på längre sikt innebära väsentliga

fördelar att ha tillgång till en icke privatägd grosshandel vid uppköp av läkemedel.

Således kan apoteksbolaget lättare bedöma de faktiska kostnaderna

inom grosshandelsledet. Apoteksbolaget får större möjligheter vid val av

distributionskanal och kan undgå att tvingas acceptera ett tänkbart prishöjande

kartellsamarbete inom grosshandeln, som omfattar bara fem företag.

Därutöver erbjuder det fördelar för den statliga läkemedelsproduktionen

att ha tillgång till ett närstående grosshandelsföretag.

För att få ett underlag för min bedömning av Kabi-gruppens ekonomiska

värde har jag låtit göra dels en substansvärdering, dels en avkastningsvärdering.

Substansvärderingen avser de fysiska tillgångarna och har baserats

på koncernbalansräkningen per den 30 september 1968. Vid värderingen

har främst bokförda värden för varulager, maskiner och inventarier samt

fastigheter omräknats till beräknade verkliga värden för att därigenom klarlägga

storleken av de dolda reserverna i dessa tillgångar. Enligt den sålunda

gjorda substansvärderingen har Kabis aktier ett värde på sammanlagt ca

70 milj. kr.

I ett forskningsintensivt företag som Kabi finns vid sidan av de fysiska

tillgångarna betydande immateriella tillgångar i form av kunnande, pågående

forskningsprojekt, patent etc. En viss uppfattning om dessa tillgångars

storlek erhålls vid en avkastningsvärdering baserad på prognoser för företagets

framtida utveckling. Även utifrån mycket försiktiga prognoser erhålls

vid realistiska avkastningskrav värden, som ligger åtskilligt över substansvärdet.

Därtill kommer att bolaget vid tidpunkten för förhandlingarna

kunde meddela att resultatet för år 1968/69 skulle bli väsentligt bättre än

föregående års och avsevärt bättre än prognostiserat. Verksamheten för åj-et

1968/69 beräknas lämna ett överskott före konsolidering på 9 milj. kr. Bedömningar

av Kabis forskning och läkemedel, som jag låtit utanförstående

vetenskapsmän göra, bekräftar att Kabis kunnande måste tillmätas ett betydande

värde.

Det pris, som staten skall betala för 65 % av Kabis aktier, motsvarar ett

värde på hela aktiekapitalet på 76 milj. kr. De värderingar jag låtit göra

visar enligt min mening att statens pris är skäligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Även som underlag för min bedömning av Vitrums värde har jag låtit

göra en substansvärdering. Denna värdering har baserats på helårsbokslutet

per den 31 december 1968 och på halvårsbokslutet per den 30 juni 1969.

Värderingen har gjorts på samma sätt som för Kabi. Enligt den sålunda

gjorda substansvärderingen har Vitrums aktier ett värde av sammanlagt

lägst 26 milj. kr.

Grosshandeln med läkemedel i Sverige kan komma att genomgå betydande

strukturella och andra förändringar under de närmaste åren. Med hänsyn

härtill har det varit svårt att göra en tillförlitlig och siffermässigt preciserad

avkastningsvärdering för Vitrum. De alternativa beräkningar jag

låtit göra visar emellertid att Vitrums avkastningsvärde inte bör vara lägre

än substansvärdet.

Prognoser för Vitrums tillverkning är däremot möjliga att göra. Även

vid försiktiga beräkningar visar dessa prognoser på en gynnsam utveckling

av Vitrums tillverkning. Denna uppfattning bekräftas av den hittillsvarande

utvecklingen under år 1969. Vidare har jag låtit utanförstående vetenskapsmän

bedöma Vitrums forskning och läkemedel. Dessa bedömningar bekräftar

att Vitrums kunnande inom tillverkningen måste tillmätas ett inte oväsentligt

värde.

Det pris, som staten skall betala för 87 % av Vitrums aktier, motsvarar

ett värde på hela aktiekapitalet av 28 milj. kr., dvs. ungefär lika med substansvärdet.

De värderingar jag låtit göra anser jag visa att statens pris är

skäligt.

Statens köp av AB Kabi omfattar 208 000 aktier till ett pris av 237: 50 kr.

per aktie, eller totalt 49,4 milj. kr. Räntekostnaden för staten under tiden

1 oktober 1969 till dess betalning sker för aktierna kan beräknas till högst

800 000 kr. Totalt behövs alltså ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr. för

att fullfölja denna del av avtalet.

Under förutsättning att det statliga förvaltningsbolag kommer till stånd,

varom förslag förelagts riksdagen i prop. 1969: 121, avser jag låta detta

bolag förvalta statens intressen i AB Kabi fr. o. m. den 1 januari 1970.

I fråga om Vitrum omfattar statens köp 19 791 aktier till ett pris av

1 234: 50 kr. per aktie eller totalt 24 431 990 kr. Köpeskillingen gäldas genom

två reverser, vilka löper med en ränta som med en och en halv procentenhet

överstiger riksbankens diskonto. Reverserna skall inlösas under

första halvåret 1971. Avsikten är att det apoteksbolag om vars bildande förslag

kan väntas till vårriksdagen 1970 skall överta statens intressen i Vitrum

den 1 januari 1971 samt betalningsansvaret för nyssnämnda två reverser

inklusive den för år 1970 upplupna räntan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

15

Hemställan

Under åbei’opande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal efter de

riktlinjer jag anfört mellan staten å ena sidan samt PrippsBryggerierna

AB respektive apotekarsocieteten å andra sidan;
2)

till Förvärv av aktier i AB Kabi på kapitalbudgeten

under fonden för statens aktier för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 50 200 000 kr.;

3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att såsom

likvid för 19 791 aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum

Apotekare AB till apotekarsocieteten utge reverser på sammanlagt

24 431 990 kr.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll visar.

Vid protokollet:

Britta Gyllensten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

Bilaga 1

Sammanställning över resultatutvecklingen i Kabi-gruppen

verksamhetsåren 1966/67 och 1967/68

1966/67 1967/68

tusen kr. tusen kr.

Försäljningsintäkt..............................................

Rörelseresultat före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner...

Räntor, netto2.................................................

Avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier..............

Avskrivningar på goodwill och organisationskostnader (som aktiverades

i samband med förvärvet av Grummebolagen)...................

Rörelseresultat före bokslutsdispositioner2.........................

Bokslutsdispositioner...........................................

Skatter.......................................................

Räntor till Pripps på lån på 20 milj. kr...........................

Utdelning till Pripps, som bokförts per den 30.9...................

Resterande vinst ...............................................

68 440

83 149

9 306

13 3621

976

1 214

4 176

5 341

260

260

3 894

6 547

56

1 856

1 455

1 362

1 470

1 470

1 120

1 120

953

739

1 I denna siffra ingår 151 000 kr., som är rörelsenetto i de utländska dotterbolagen efter räntor

avskrivningar och skatter. Före nyssnämnda avdragsposter var rörelsenettot i dotterbolagen

104 000 kr. högre, dvs. 255 000 kr.

2 I räntorna har här inte inräknats räntekostnader på 1,47 milj. kr. för ett långfristigt lån på

20 milj. kr. från Pripps. Detta lån har under år 1968/69 konverterats till aktiekapital. Rörelseresultatet

före bokslutsdispositioner anger därmed det belopp som funnits tillgängligt före

bokslutsdispositioner, skatter och avkastning till aktieägaren vare sig denna tas ut som ränta

eller utdelning.

3 Negativt värde beroende på att utdelning delvis skett av balanserade vinstmedel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr U2 år 1969

17

Bilaga 2

Utdrag ur AB Kabis årsredovisning för verksamhetsåret 1.10.1967—30.9.1968

Omsättningen inom Kabi-gruppen

Kabi-gruppens totala rörelseintäkter ökade från 68 440 000 kr. till 83 149 000

kr., eller med 21,5 % (f. å. 13,4 %). Intäkterna fordelar sig pa följande

sätt:

Läkemedelsrörelsen .................. on ara nnn

(varav export ...................... JO 454 000)

Kemisk-tekniska rörelsen.............. 14 557 000

83 149 000

Den svenska läkemedelsomsättningen (inkl. kliniska reagens) okade med

90 3 % Intäkterna från utlandsverksamheten, vilka uppgick till ca 30 % ai

läkemedelsomsättningen, ökade med 27,8 %. Den kemisk-tekniska rörelsens

omsättningsökning var 17,2 %.

Intäkts- och kostnadsutvecklingen i AB Kabi

Moderbolagets totala intäkter ökade från 50 673 000 kr. till 61 667 000 kr.,

eller med 21,7 % (f. a. 15,5 %)• 0 ,

Priserna på utlandsmarknaderna har i stort sett vant fasta. Pa den svenska

marknaden har priserna sänkts på ett flertal produkter. For ett par produkter

har emellertid en prishöjning genomförts som kompensation för

höjda råvarukostnader. Så har bl. a. kostnaderna för blodravaror okat beroende

på att råvarukällor i avlägsna länder maste utnyttjas for att mota

den stigande efterfrågan på fraktionerade produkter. . ..

Antalet anställda har under året ökat med 26 personer j amf ort med eu

ökning med 41 personer föregående år, vilket bidragit till en nagot lagr

ökninestalct för personalkostnaderna (se vidare tabell 2.4).

Kostnaderna för forskning och utveckling, beräknade enligt Statistiska

centralbyråns normer, uppgick till 10 106 000 kr., vilket motsvarar ca 15 %

av läkemedelsrörelsens omsättning. . . ,

Den större försäljningen har möjliggjort storre tillverkningsserier och en

minskning av omkostnaderna per producerad enhet.

Bokslutskommentar

Resultatet av ÅR Kabis verksamhet samt ställningen vid årets slut framgår

av resultaträkning (se tabell 2:1) samt balansräkning (se fabeli 2: 2).

Rörelseöverskottet före räntor och avskrivningar har okat från 9 075 000 kr

till 11 230 000 kr., dvs. med 2 155 000 kr. Avskrivningarna har okat med

1 222 000 kr., varför rörelseöverskottet efter avskrivningar okat med 933 006

kr. Avskrivningarna har liksom tidigare gjorts med 20 % på inventarier och

3—5 % på anskaffningsvärdet av byggnader. Mot investeringsfond hai dessutom

avskrivits 1 815 000 kr. De sänkta tillverkningskostnaderna har föranlett

en nedskrivning av ingående lager av hel- och halvfabrikat med 670 000

kr. Till varulagerreserven har avsatts 600 000 kr. (f. a. 0). Pa grund a\

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1969

växande marknad och långa produktionscykler för blodfraktioner har en

lagerökning ägt rum både på råvaror och hel- och halvfabrikat. Trots ökningen

av lagerreserven hav därför lagrets bokförda värde i procent av anskaffningsvärdet

ökat från 49 % till 60 %.

Koncernens ai svinst efter bokslutsdispositioner men löre skatter uppgick

till 3 223 000 kr. (f. å. 2 480 000 kr.). Utöver de ovan omnämnda konsolideringarna

i moderbolaget har sammanlagt 587 000 kr. disponerats för nedskrivning

av lagervärden i den kemisk-tekniska rörelsen (f. å. 0). Den redovisade

nettovinsten i koncernen har ökat från 1 025 000 kr. till 1 859 000 kr.

Vinst disposition

Till bolagsstämmans förfogande stående medel utgör

från föregående år balanserade vinstmedel ............ 386 000 kr.

årets vinst ......................................... 1 335 000 kr.

Summa 1 721 000 kr.

Styrelsen och verkställande direktören hemställer att föreslagen

och per balansdagen bokförd utdelning godkännes 1 120 000 kr.

samt att återstående vinstmedel disponeras sålunda:

till skuldregleringsfonden avsättes .................... 198 000 kr.

i ny räkning balanseras återstoden.................... 403 000 kr.

Summa 1 721 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

19

Tabell 2: 1 Resultaträkning för AB Kabi

Rörelsen

Försäljningsintäkter.........................

Kostnader

Råvaror och material......................

Löner och övriga personalkostnader.........

Övriga tillverknings- och försäljningskostnader

Lagerförändring av egna tillverkningar......

Avskrivningar

Fastigheter...............................

Maskiner och inventarier...................

1966/67

tusen kr.

1967/68

tusen kr.

50 673

61 667

. 11 360

. 20 778

. 11 924

../. 2 464

*41 598

16 403

22 306

16 026

./. 4 298

>50 437

844

3 170

4 014

1 233

4 003

5 236

Rörelsevinst efter avskrivningar........................... 5 061 5 994

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier

Dotterbolag.....

Övriga bolag ....

Intäktsräntor

Dotterbolag................................... — —

Övriga........................................ 212 212 104 104

Kostnadsräntor

Moderbolag................................... 1 509 1 435

Övriga........................................ 1 160 ./. 2 669 1 368 ./.2 803

4 12

30 34 45 57

Extraordinära intäkter och kostnader

Realisationsvinster

Obligationer...........................................

Kostnader för nyemission.................................

Övriga intäkter och kostnader.............................

Bokslutsdispositioner

Förändring av varulagerreserv och värderegi.................

Pensionskostnad ej belöpande på året.......................

Återförd pensionskostnad.................................

(Ianspråktagande av investeringsfond genom avskrivning)

Nedskrivning av aktier i dotterbolag.......................

Beräknade allmänna skatter.................................

Årets vinst................................................ 1

_

./. 219

./. 1

./. 10

./. 600

—

./. 38

171

—

(—)

(1 815)

./. 12

./.l 434

./. 1 357

1155

1335

1 Härav allmänna förvaltningskostnader: 1967/68: 811.

1966/67: 860.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 2 Balansräkning för AB Kabi per den 30.9.1967 och 1963

1967

1968

tusen kr.

tusen kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och banktillgodohavanden.............

1 878

1 722

Obligationer och andra värdepapper...........

6

—

Främmande växlar..........................

357

208

Fordringar.................................

Varulager brutto............................

..... 18 702

8 769

25 423

9 648

Avgår varulagerreserv.......................

...... 9 487

10 087

Varulager netto.............................

9 215

15 336

Summa omsättningstillgångar................

20 135

26 914

Riksbanken: Spärrmedel för investeringsfond

1 861

1 074

Anläggningstillgångar

Aktier: Dotterbolag.........................

..... 5 909

5 897

Övriga..............................

..... 702

6 611

711

6 608

Fordringar: Koncernbolag...................

..... 3 843

3 421

Övriga..........................

..... 580

4 423

695

4 116

Maskiner och inventarier.....................

6 487

9 968

Fastigheter................................

22 923

32 927

Ej färdiga nyanläggningar...................

16 911

866

Summa anläggningstillgångar.................

57 355

54 485

Summa tillgångar.............................

79 351

82 473

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leverantörer ...............................

6 792

7 990

Övriga.....................................

2 881

3 310

Summa kortfristiga skulder..................

9 673

11 300

Skatteskuld...................................

142

1 092

Långfristiga skulder

Moderbolag................................

19 502

20 875

Dotterbolag................................

297

449

Obligationslån..............................

8 610

8 220

Inteckningslån...........................

2 222

2 574

Förlagslån.................................

10 000

9 600

Avsatt till pensioner: PRI....................

4 921

5 979

Övriga..................................

56

57

Summa långfristiga skulder..................

45 608

47 754

Investeringsfond.........................

4 150

2 335

Eget kapital

Aktiekapital...........................

16 000

16 000

Reservfond..............................

3 200

3 200

Skuldregleringsfond.........................

Balanserade vinstmedel...................

—

386

191

Årets vinst..........................

1 335

Till bolagsstämmans förfogande...............

..... 1 698

1 721

Avgår enl. styrelsens förslag:

LTtdelat till moderbolaget....................

......1.1 120

578

.1.1 120

601

Summa eget kapital.........................

19 778

19 992

Summa skulder och eget kapital.............

79 351

82 473

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 3 Koncernbalansräkning för Kabi-gruppen per den 30.9.1967 och 1968

1967 1968

tusen kr. tusen kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och banktillgodohavanden

Obligationer och förlagsbevis ...

Främmande växlar.......................................

Fordringar..............................................

Varulager, brutto................................ 22 680

Avgår varulagerreserv............................ 9 558

Summa omsättningstillgångar.............................

Skattefordran..............................................

Riksbanken: Spärrmedel för investeringsfonder..................

Anläggningstillgångar

Aktier..................................................

Fordringar: Koncernbolag........................ 1

Övriga............................... 1 381

Maskiner och inventarier..................................

Fastigheter..............................................

Ej färdiga nyanläggningar................................

Organisationskostnader...................................

Goodwill................................................

Summa anläggningstillgångar..............................

Samtliga tillgångar.........................................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leverantörer............................................

Övriga..................................................

Summa kortfristiga skulder...............................

Skatteskuld..............................

Långfristiga skulder

Koncernbolag...........................................

Obligationslån...........................................

Lån....................................................

Avsatt till pensioner: PRI......................... 6 129

Övriga....................... 18

Övriga..................................................

Summa långfristiga skulder...............................

M inoriletsintressen

Investeringsfonder

Eget kapital

Aktiekapital.............................................

Bundna reserver.........................................

Fria reserver.................................... 388

Årets vinst...................................... 1 025

Avgår utdelat till moderbolaget per 30.9............./.I 120

Summa eget kapital......................................

Samtliga skulder och eget kapital

2 545

2 719

10

—

383

212

11 721

29 572

13 188

13 122

10 289

19 283

27 781

35 402

168

_

1 861

1 074

703

138

711

1 382

1 463

1 601

7 076

10 556

23 411

33 427

16 911

866

522

362

2 201

2 100

52 206

49 623

82 016

86 099

7 501

9 007

4 026

4 101

11 527

13 408

—

896

19 502

20 876

8 610

8 220

12 428

7 471

12 462

6 147

18

7 489

56

57

46 743

49 104

1

1

4 156

2 341

16 000

16 000

3 296

115

1 859

3 495

*293

./. 1 120

1854

19 589

20 349

82 016

86 099

Ställda panter.......

Ansvarsförbindelser

31 292 21 289

1 779 2 022

1 Härav föreslagen avsättning till skuldregl.fonder

194

199

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1969

Tabell 2: 4 Vissa statistiska uppgifter för Kabi-gruppen, (belopp i tusen-tal kronor). Där ej annat

anges avser uppgifterna de svenska bolagen.

Moderbolag Koncern

1966/67 1967/68 1966/67 1967/68

Personal och utbetalda löner

Antal anställda i Sverige

Antal arbetare...........................

...... 253

262

326

325

Antal övriga anställda....................

...... 408

425

483

501

Summa anställda i Sverige..............

...... 661

687

809

826

Antal anställda i utländska dotterbolag.......

—

—

62

62

Antal pensionärer..........................

...... 37

20

41

24

Utbetalda löner i Sverige

Arbetare................................

...... 4 328

4 620

5 623

5 828

Styrelse och företagsledare................

...... 313

386

504

586

Övriga anställda.........................

...... 12 963

14 322

15 346

16 828

Summa löner..........................

...... 17 604

19 328

21 473

23 242

Beräknad normal pensionskostnad...........

...... 2 612

2 447

3 146

3 065

Övriga personalkostnader...................

...... 426

551

568

729

Taxerade fastighetsvärden

Tomtvärde..............................

...... 5 350

5 350

5 425

5 425

Byggnadsvärde..........................

...... 25 770

29 770

26 054

30 054

Särskilt maskinvärde.....................

...... no

810

no

810

Summa taxeringsvärden................

...... 31 120

35 120

31 479

35 479

Brandförsäkringsvärden

Fastigheter.............................

...... 38 400

36 075

38 895

56 585

Inventarier..............................

...... 53 718

59 201

54 653

60 156

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

23

Bilaga 3

Sammanställning över resultatutvecklingen i Vitrumkoncernen

verksamhetsåren 1967 och 1968

1967 1968

tusen kr. tusen kr.

Försäljningsintäkt.............................................. 128 210 152121

Rörelseresultat före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner. . . 4 253 7 355

Räntor och utdelningar........................................../. 739 ./. 646

Avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier.............../. 1 429 ./. 1 470

Rörelseresultat före bokslutsdispositioner......................... 2 085 5 239

Bokslutsdispositioner inkl. extraordinär pensionskostnad............./. 1 116 ./. 3 529

Skatter......................................................../. 485 ./. 948

Nettovinst................................................... 484 762

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj. ts proposition nr 142 år 196!)

Bilaga 4

Utdrag ur Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB:s årsredovisning för

verksamhetsåret 1.1—81.12 1968

Försäljningsutveckling

Den sammanlagda varuförsäljningen för år 1968 uppgick till 152,1 milj.

kr. mot 128,2 milj. kr. för år 1967.

Vitrums droghandels försäljning ökade med ca 18 % och Vitrums fabriksförsäljning

med ca 23 %.

Antal anställda — löner och ersättningar

Medeltalet under året kollektivanställda befattningshavare utgjorde 177.

Medeltalet övriga anställda var 189.

I löner och arvoden utbetalades under 1968

till styrelse och företagsledning ................. kr. 315 000

till kollektivanställda .......................... kr. 3 552 900

till övriga befattningshavare .................... kr. 5 433 468

Brandförsäkrings- och taxeringsvärden

Bolagets byggnader var vid årsskiftet brandförsäkrade för 15 160 000 kr.

och maskiner och inventarier för 11 200 000 kr.

Fastigheten kv. Lustgården nr 10 hade vid samma tidpunkt ett taxeringsvärde

av 8 800 000 kr. varav markvärde 1 800 000 kr.

Arets resultat

Bolagets nettovinst för år 1968 redovisas till 762 000 kr. mot 483 000 kr.

för år 1967.

Årets avskrivningar av maskiner och inventarier uppgår till 1 229 000 kr.

mot 1 429 000 kr. för år 1967. Avsättning till värdeminskningskonto för

bygnader m. m. har därutöver skett i 1968 års bokslut med 240 000 kr. Genom

dessa avskrivningar har skattemässigt tillåtna avskrivningar utnyttjats

i sin helhet.

Nedskrivning av varulager har företagits så långt skattemässigt är tillåtet.

En ökning av varulagerreserven har därvid skett.

Utöver utbetalade pensioner samt skillnaden mellan pensionsreserven vid

årets utgång och ingång har årets resultat belastats med en extra avsättning

till pensioner med ca 450 000 kr.

Enligt upprättad koncernredogörelse uppgår disponibla vinstmedel till

4 336 290 kr. Koncernens årsresultat uppgår till 813 087 kr.

Pensionsstiftelser

Enligt lag om tryggande av pensionsutfästelser m. m. har skulderna till

pensionsstiftelserna upphört. I bolagets bokföring har i stället som skuld

upptagits 5 130 000 kr. under rubriken »Avsatt till pensioner».

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knngl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Bolagets pensionsreserv uppgick enligt gällande beräkningsgrunder vid

utgången av år 1968 till 5 245 000 kr.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står

Dispositionsfond ..................................... 3 519 517

Delcrederefond ....................................... 85 QOO

1968 års vinst........................................ 762 253

4 366 870

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att bolagets

till 2 268 000 kr. uppgående aktiekapital skall ökas till 4 536 000 kr. genom

fondemission av en ny aktie på en gammal. Under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande av detta förslag föreslår styrelsen och verkställande

direktören att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel

disponeras på följande sätt

att till aktieägarna utdelas 10 kr. per aktie.............. 226 800

att till skuldregleringsfonden avsättes .................. 80 000

och att under förutsättning av fondemissionens godkännande

från skuldregleringsfonden till reservfonden överföres

453 600 kr.

att på delcrederefonden kvarstår........................ 85 000

att till aktiekapitalet överföres.......................... 2 268 000

och att på dispositionsfonden kvarstår.................. 1 707 070

4 366 870

Tabell 4:1 Resultaträkning för Vitrura

Rörelsen

Försäljningsintäkter...........................

Kostnader

Sålda varors kostnader samt affärsomkostnader etc.

Rörelsens resultat...............................

Avskrivningar etc.

Byggnader och fasta installationer..............

Maskiner och inventarier.......................

Nedskrivningar av fordringar...................

Summa avskrivningar...........................

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier...........................

Ränteintäkter................................

Räntekostnader...............................

Summa finansiella intäkter och kostnader..........

Avsatt till pensioner.............;................

Överskott före skatter...........................

Skatter......................................

Nettovinst..............................

1967 1968

128 222 823

124 100 260

152 120 753

147 042 787

4 122 563

5 077 966

_

240 577

1 429 095

1 228 530

3 000

—

1 432 095

1 469 107

3 910

3 910

14 677

63 825

757 841

713 632

739 254

645 897

982 584

1 252 501

968 630

1 710 461

485 230

948 208

483 400

762 253

Allmänna förvaltningskostnader beräknas uppgå till

325 000

359 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungi. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 4: 2 Balansräkning för Vitruin per den 31 december 1968

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank (härav outnyttjad checkräkningskredit

3 200 000)......................................

Växelfordringar...................................

Diverse personer (härav dotterbolag 500 052).........

Varulager........................................

Summa omsättningstillgångar........................

Anläggningstillgångar

Aktier

Dotterbolag1.....................................

Övriga1..........................................

Maskiner och inventarier.............................

Fastighet kv. Lustgården nr 10.......................

Summa anläggningstillgångar.........................

Summa tillgångar...................................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skatteskuld.............................................

Diverse personer (härav delcredere 234 111 och dotterbolag

503 985) ..............................................

Summa kortfristiga skulder.................................

Långfristiga skulder

Inteckningslån..........................................

Checkräkningskredit......................................

Avsatt till pensioner (beräknad pensionsreserv 5 245 000 kr) . . .

Summa långfristiga skulder.................................

Värdeminskningskonton

Byggnader..............................................

Fasta installationer......................................

Summa värdeminskningskonton.............................

Egei kapital

Aktiekapital............................................

Reservfond...........................................

Skuldregleringsfond......................................

Dispositionsfond.........................................

Delcrederefond..........................................

Kvarstående vinst2.......................................

Årets vinst..............................................

Summa eget kapital........................................

Summa skulder och eget kapital.............................

Ställda panter............

varav fastighetsinteckningar

och företagsinteckningar . . .

Ansvarsförbindelser.......

Diskonterade växlar.......

1967 1968

. 9 341 669

. 1 130 201

13 100 088

6 556 000

14 508 196

870 009

16 484 099

6 995 000

30 127 958

38 857 304

277 376

35 800

3 350 000

9 389 900

757 376

67 220

3 200 000

9 389 900

13 053 076

13 414 496

43 181 034

52 271 800

273 000

620 000

19 246 122

26 529 998

19 519 122

27 149 998-

8 163 409

3 200 000

3 873 110

7 544 162;

3 200 000''

5 130 857

15 236 519

15 875 019

1 232 101

279 635

1 430 428

321 885

1 511 736

1 752 313

2 268 000

453 600

357 000

3 266 657

85 000

0

483 400

2 268 000

453 600

406 000

3 519 617

85 000

0

762 253

6 913 657

7 494 470

43 181 034

52 271 800

13 900 000 13 900 000>

10 400 000 10 400 000

3 500 000 3 500 000

21 159 371 22 563 689

0 0''

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

27

1967 1968

1 Dotterbolag

Antal Nom. belopp Belopp i kr

Vitrum S.p.A., Genua......................

.... 40

000

1 000

lire

252

375

Gallia AB, Sthlm..........................

50

100

kr

1

Vitava AB, Sthlm..........................

50

100

kr

5

000

Vitrum Droghandel AB, Sthlm..............

5

000

100

kr

500

000

Övriga

AB Fortia...............................

095

100

kr

56

645

Bevitra AS.............................

25

500

dkr

9

375

Läkemedelsgrossisternas Finansierings AB.....

12

100

kr

1

200

2 Disposition av kvarstående vinst

Vinst 1967 ......................................................... 483 400

Avgår:

Utdelning........................................................ 181 440

Avsatt till skuldregleringsfonden...................................... 49 000

Överfört till dispositionsfonden..................................... 252 960

0

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690535

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1969:52 Utlåtande i anledning av motioner om förstatligande av läkemedelsindustrin. s. 1 i texten
  2. SU 1969:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktier i AB Ilabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB jämte motioner. s. 20 i texten