Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till Oljeprospektering aktiebolag, m. m

1969-10-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:144, Med förslag till lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till Oljeprospektering aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1969

1

Nr 144

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till Oljeprospektering

aktiebolag, m. m.; given Stockholms slott

den 24 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering

aktiebolag, m. in.,

2) lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för förlust på aktie i aktiebolaget

Atomenergi.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skattskyldig som bidrar till täckande av

kostnaderna i Oljeprospektering AB:s verksamhet skall ha rätt till avdrag

vid inkomsttaxeringen för dessa bidrag och att bidragen skall beskattas

hos Oljeprospektering AB. Rätten till avdrag föreslås omfatta även tillskott

av medel för Oljeprospektering AB:s verksamhet i form av aktiekapital,

lån o. d. i den händelse förlust uppkommer i samband med bolagets upplösning.

Vidare föreslås att skattskyldig som överlåtit aktie i AB Atomenergi till

staten utan vederlag skall ha rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för förlust

på aktien.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 144

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1969

Förslag

till

Lag

om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering

aktiebolag, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Bidrag, som lämnas till Oljeprospektering aktiebolag för att täcka kostnader

i detta bolags verksamhet, utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt

kommunalskattelagen (1928:370) och förordningen (1947:576) om

statlig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla, som utgör givarens

huvudsakliga verksamhet. Detsamma gäller förlust som i samband med bolagets

upplösning må uppkomma för aktieägare i bolaget eller annan skattskyldig,

som står i koncernförhållande till aktieägare enligt 221 § lagen

(1944: 705) om aktiebolag, på grund av att medel tillskjutits bolaget i form

av aktiekapital, lån e. d.

2 §

Bidrag som avses i 1 § utgör skattepliktig intäkt för Oljeprospektering

aktiebolag för det beskattningsår då det kommit bolaget till godo.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om avdrag vid inkomsttaxeringen för förlust på aktie i

aktiebolaget Atomenergi

Härigenom förordnas som följer.

Skattskyldig som under beskattningsår, för vilket taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt i första instans sker år 1970 eller 1971, till

staten utan vederlag överlåter aktie i aktiebolaget Atomenergi har rätt att

vid taxeringen erhålla avdrag för förlust på aktien med belopp motsvarande

hans kostnad för anskaffning av aktien i den mån avdrag för anskaffningskostnaden

icke erhållits tidigare. Förlusten är att anse som kostnad i den

förvärvskälla, som utgör överlåtarens huvudsakliga verksamhet.

Denna lag träder kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 744 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

2b oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om rätt till avdrag

vid inkomsttaxeringen för vissa tillskott till täckande av kostnaderna

i Oljeprospektering aktiebolags verksamhet, m. m., och anför.

Kungl. Maj :t har i proposition till 1968 års riksdag framlagt förslag om

bildande av ett bolag för oljeprospektering. I propositionen förutsattes att

statens vattenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) skulle

ingå i det planerade bolaget tillsammans med andra intresserade företag.

Förslaget bifölls av riksdagen, varvid Kungl. Maj :t samtidigt bemyndigades

låta vattenfallsverket ta i anspråk 2,5 milj. kr. av investeringsanslaget Kraftstationer

m. m. för teckning av aktier i bolaget (prop. 1968: 51, SU 86, rskr

204).

Bakgrunden till förslaget är i huvudsak följande. I slutet av 1950-talet påträffades

stora naturgasfyndigheter i Nederländerna och en intensifierad oljeoch

naturgasprospektering inleddes på kontinentalsockeln i Nordsjön och i

länderna kring Nordsjön och Östersjön. Därmed aktualiserades frågan om

nya liknande undersökningar i Sverige. Intresset riktade sig mot vissa delar

av Skåne och kontinentalsockeln i Östersjön. Vissa översiktliga flygmagnetiska

undersökningar, seismiska mätningar och oljegeologiska arbeten visade

att fortsatta prospekteringsinsatser var motiverade. Enligt geologiska

undersökningens bedömning skulle kostnaden för en ingående planmässig

utforskning av de i första hand intressanta områdena — Skåne och havsområdet

därutanför samt Östersjön söder och öster om Gotland -—- uppgå

till 150 ä 200 milj. kr.

Planerna på en omfattande gemensam prospekteringsinsats har efter överläggningar

mellan vattenfallsverket, LKAB och enskilda intressenter lett

till att ett särskilt aktiebolag, Oljeprospektering AB, bildats för att eftersöka

och utvinna olje- och naturgasfyndigheter samt bedriva därmed förenlig

verksamhet. Av bolagets aktiekapital på 5 milj. kr. har vattenfalls
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1969

5

verket och LKAB tecknat 25 % vardera. Återstoden har tecknats av AGA

AB, Allmänna Svenska elektriska AB, Boliden AB, Fosfatbolaget AB, Kooperativa

förbundet, Nordstjernans rederi AB, Nynäs-Petroleum AB, Oljekonsumenterna-OK

ekonomisk förening, Sydsvenska kraft AB, Trafik AB

Grängesberg-Oxelösund och Voxnans kraft AB.

Det nya bolaget har av Kungl. Maj :t meddelats undersökningskoncession

för samtliga i sammanhanget intressanta områden. Koncessionstiden utgör

åtta år med skyldighet för bolaget att utföra arbeten för sammanlagt 100

milj. kr. under de första fem åren. Arbetsskyldigheten för nästföljande tre

år kan av Kungl. Maj :t fastställas på sådant sätt att den totala kostnaden

för de åtta åren högst uppgår till 150 milj. kr. De medel som behövs för

bolagets genomförande av arbetsskyldigheten avses komma att tillskjutas

av delägarna i förhållande till deras aktieinnehav.

I prop. 1968: 51 påpekades att bolagsdelägarnas rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen

för kostnaderna i det nya bolagets verksamhet torde vara oklar

samt att avdragsrätten borde regleras genom särskild lagstiftning för all

säkerställa att alla delägare skulle behandlas lika. Jag avser nu att närmare

beröra dessa bidrags behandling i beskattningshänseende samt framlägga

förslag om särskild lagstiftning härom.

Aktieägarna kan bidra till kostnaderna för det nya bolaget genom aktiekapital,

lån eller — sedan bolaget bildats — genom koncernbidrag eller liknande

driftkostnadsbidrag.

För vad som insätts i form av aktiekapital eller anskaffas genom lån

kan enligt gällande bestämmelser avdrag inte erhållas omedelbart vid inkomsttaxeringen.

Däremot kan under vissa omständigheter avdrag erhållas

på ett senare stadium, om det visar sig att det nybildade bolagets exploatering

misslyckats och förlust konstateras. Såvitt avser avdrag för förlust

på aktier fordras härvid bl. a. att aktieägaren innehar aktierna i det nya

bolaget som ett led i organisationen av sin verksamhet (organisationsaktier).

I fråga om förlust på fordran gentemot det nya bolaget är avdragsrätten likaledes

beroende av att samband föreligger mellan aktieägarens verksamhet

och bolagets verksamhet.

För bidrag till kostnader i det nya bolaget genom koncernbidrag kan avdrag

enligt gällande praxis ges endast om det kan visas att bidraget utgjort

en direkt omkostnad i det utgivande företagets egen rörelse. Som framgått

är emellertid avsikten att de medel det nya bolaget behöver för sin verksamhet

i regel skall tillskjutas av aktieägarna i förhållande till deras aktieinnehav.

Vad nu anförts kan komma att medföra att bidragen för vissa aktieägare

bedöms som aktieägartillskott som inte är avdragsgillt och för andra som

avdragsgill omkostnad.

Jag vill i detta sammanhang också påpeka, att de nya regler om avdrag

för direkta koncernbidrag oberoende av bidragets omkostnadskaraktär som

år 1965 infördes i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) inte äger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1969

tillämpning i detta sammanhang. Dessa regler förutsätter nämligen att det

bidragsgivande bolaget äger mer än 9/10 av aktierna i det mottagande bolaget.

Det nu anförda torde visa att aktieägarna i det nya bolaget inte kan

vara säkra på att behandlas lika i beskattningshänseende i fråga om bidrag

till bolaget. Den prospektering som skall ske genom det nybildade bolaget

anser jag emellertid fylla ett särskilt samhällsnyttigt ändamål. Med hänsyn

härtill bör enligt min mening aktieägare eller denne närstående bolag —

oavsett huruvida något samband finns mellan bidragsgivande bolagets verksamhet

och mottagande bolagets verksamhet — medges avdragsrätt för direkta

bidrag till täckande av kostnaderna i det nya bolagets verksamhet.

Samma skäl talar även för att aktieägarna medges avdrag för förlust av inbetalt

aktiekapital eller på fordran e. d. som kan uppkomma i samband med

det nya bolagets upplösning. Sådan avdragsrätt för förlust på grund av fordran

bör även tillkomma aktiebolag i koncernförhållande till aktieägaren.

För det nya bolaget kommer enligt gällande rättspraxis driftkostnaderna

att bli avdragsgilla under förutsättning att bolaget kan anses bedriva rörelse

och redovisar vinst. Om vinst inte redovisas med belopp som svarar åtminstone

mot driftkostnaderna kan genom förordningen (1960: 63) om rätt till

förlustutjämning vid taxering för inkomst det outnyttjade avdraget för driftkostnader

användas för kvittning mot överskott inom sex år från förluståret.

Den omständigheten att aktieägarna i det nya bolaget medges avdrag

för direkta bidrag till det nya bolagets verksamhet bör enligt min mening

leda till att bidragen skall anses som skattepliktig intäkt för det mottagande

bolaget. Då bidragen som angetts är avsedda att täcka kostnader för

bolagets verksamhet, som bl. a. avser att eftersöka och utvinna olje- och

naturgasfyndigheter, bör bidragen självfallet redovisas som intäkt av rörelse.

Bolaget erhåller härigenom möjlighet att åtminstone i huvudsak dra

av sina faktiska driftkostnader redan under de första åren verksamheten

bedrivs.

Den avdragsrätt och skattskyldighet som jag behandlat här berör endast

en mycket begränsad krets av skattskyldiga. Erforderliga författningsbestämmelser

bör därför enligt min mening sammanföras i en särskild lag och

således inte leda till någon ändring i kommunalskattelagen eller förordningen

(1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Jag tar i det följande upp en fråga om avdrag vid inkomsttaxeringen för

förlust som uppkommit på aktie i AB Atomenergi.

1 prop. 1969: 101 har Kungl. Maj :t bl. a. anmält fråga om överföring till

staten av den enskilda aktieminoriteten i Atomenergi. Aktiekapitalet i bolaget,

14 milj. kr., har till fyra sjundedelar tillskjutits av staten. Av den redogörelse

som lämnats i prop. 1969: 101 av chefen för industridepartementet

framgår att s. k. B-aktier, motsvarande tre sjundedelar av aktiekapitalet, vid

skilda tidpunkter tecknats av sammanlagt ett 70-tal enskilda intressenter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1969

däribland vissa industri- och kraftföretag, försäkringsbolag, kommuner

m. fl. Frågan om statens öveitagande av B-aktierna i Atomenergi har aktualiserats

till följd av att bolaget fått ändrade axixetsuppgifter. I propositionen

anmäldes att en preliminär överenskommelse förelåg, enligt vilken B-aktierna

avsågs överlåtas till staten utan vederlag. Vid behandlingen av propositionen

har eiinran inte gjorts i anledning av vad sålunda anmälts (SU

99, rskr 245).

Jag har inhämtat att samtliga B-aktier i bolaget numera har inlevererats

till statskontorets fondbyrå. Som förutsatts i den preliminära överenskommelsen

har någon särskild ersättning för aktierna inte utgått. Den förlust

som de enskilda aktieägarna lidit uppgår således till vad varje aktieägare

givit vid aktiernas anskaffning.

Som angetts i det föregående fordras enligt rådande praxis för att en

konstaterad förlust på aktier skall beaktas vid inkomsttaxeringen att aktieinnehavet

haft sin grund i ett samband mellan aktieägarens rörelse och det

ägda företagets verksamhet, såsom t. ex. ett organisationsföxdiållande. Om

detta är fallet, medges avdrag för förlusten vid inkomstberäkningen. Tillläggas

bör i detta sammanhang att bl. a. i fråga om försäkringsrörelse räknas

tillgång i form av aktier i regel som varor i rörelsen vid beskattningen.

En förlust på aktie är i sådant fall alltid avdragsgill som driftförlust i

rörelsen.

Det sagda innebär att — bortsett från de delägare som är försäkringsbolag

— aktieägarnas rätt att dra av förlust på aktierna i Atomenergi är

beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Beträffande flera aktieägare

kan antas att sådant samband i rörelsen saknats som i praxis förutsätts

för avdragsrätt. Med hänsyn till att de enskilda aktieförvärven i Atomenergi

tillgodosett ett beaktansvärt allmänt intresse är det emellertid enligt

min mening inte motiverat att upprätthålla en skillnad olika aktieägare

emellan i fråga om avdrag för den förlust som uppkommit på aktierna.

Jag föreslår därför att de enskilda aktieägarna i Atomenergi medges en rätt

till avdrag vid inkomsttaxeringen för förlust på aktierna som är oberoende

av om särskilt samband har funnits mellan aktieägarens rörelse och Atomenergi.

Bestämmelser härom bör upptas i särskild lag och bör tillämpas vid

taxering åren 1970 och 1971.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättade förslag till

1) lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering

aktiebolag, m. in.,

2) lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för förlust på aktie i aktiebolaget

Atomenergi.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1969

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690554

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:69 Bevillningsutskottets betänkande nr 69 år 1969 s. 1 i texten