Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen, m.m

1969-10-24 · 84 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 84 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:148, Med förslag till ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen, m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

1

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring

i lagen (1920: 796) om val till riksdagen, m.m.; given

Stockholms slott den 24 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås förenklingar i det nuvarande valförfarandet i

syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga

val.

Enligt förslaget minskas antalet kuverttyper vid de samtidiga valen från

15 till 4. En ny, enhetlig typ av valkuvert med de två nedre hörnen avskurna

skall användas för alla valen. Genom att färgen på den i kuvertet inlagda

valsedeln — gul för riksdagsvalet, blå för landstingsvalet och vit för kommunfullmäktigvalet

— syns i kuverthörnen kan kuvertet lätt hänföras till

rätt val.

För valen skall få användas bara valsedlar av standardiserat format, som

tillhandahålls av statsverket antingen i färdigt skick eller i form av blanketter.

Parti, som är eller genom valet blir representerat i den församling valet

gäller, skall få valsedlar gratis till ett antal som motsvarar för riksdagsvalet

fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen samt för landstingsvalet och

kommunalvalet fem gånger antalet röstberättigade i resp. val.

t —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr U8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

Vid röstning med valsedelsförsändelse skall innerkuverten för de olika

valen läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Samma slag av ytterkuvert

skall användas både vid äkta makes röstning och vid sjukas m. fl. röstning.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

skall användas gemensamt ytterkuvert. Detta är konstruerat som ett fönsterkuvert,

vari läggs, förutom valkuverten för de olika valen, väljarens röstkort.

Röstkortet placeras närmast ytterku ver tets fönster, så att dess uppgifter

kan läsas genom fönstret. Väljaren kan därigenom befrias från att

fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.

Vidare föreslås villkoren för att få poströsta uppmjukade. Var och en,

som är förhindrad att rösta i vallokal på valdagen, skall få rösta på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg.

Möjligheterna till fartygsröstning föreslås vidgade. Sådan röstning skall

i princip kunna anordnas på varje fartyg som går i utrikes fart. Röstmottagning

på fartyg skall få börja redan 45 dagar före valdagen.

Förenklingar föreslås också i reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt förslaget

slopas kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn för att godkännas.

Länsstyrelserna föreslås skola få börja röstsammanräkningen så snart

det är praktiskt möjligt och inte som nu behöva vänta därmed till åttonde

dagen efter valdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1920:796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1920: 796) om val till riksdagen1,

dels att 47—50 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56, 59,

68, 70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

33

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för tre

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämnda

år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest an
-

(Föreslagen lydelse)

§•

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för tre

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av det år, då allmänna val

av kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige

ägde rum. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter

väljas under nyssnämnda år å

tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställas. Utses ny

1 Senaste lydelse av

53 c § 1967:832

33 §

1968:182

53 d §

»

38 §

9

53 i §

»

39 §

1967: 832

55 a § 1968:182

40 §

»

56 §

»

41 §

1962: 71

59 §

»

42 §

1963:127

68 §

»

43 §

»

70 §

1968:177 och 182

45 §

1964:128

72 §

1967: 832

46 §

1963: 127

73 §

1968: 182

50 §

1966: 153

75 §

1967: 832

51 §

1967: 832

76 §

1968:182

52 §

»

83 §

»

52 a §

»

85 §

»

53 a §

»

96 §

9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ställas. Utses ny valnämnd under annat

år än nu sagts, skall valet avse

allenast den tid, som återstår av löpande

treårsperiod. Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen

om valet underrätta valnämndens

ordförande samt utan lösen låta

tillställa en var av de valda ledamöterna

och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av protokollet, i vad

dem rörer. Om de personers namn

och bostad, söm blivit till ordförande

och suppleant för honom utsedda, låter

Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdistrikt

tre eller flera personer att som

nämndens deputerade vara valförrättare

i distriktet. Valnämnden förordnar

en av dem att vara ordförande

och utser en a.tt föra protokollet över

valförrättningen.

38

Allmän röstlängd---löpande

Närmare föreskrifter i avsééndé å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för vederbörande myndigheter

att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas

av Konungen.

39

Senast den 30 juni skall allmän

röstlängd vara avsänd eller avläm
-

valnämnd under annat ar an nu

sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande treårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen om

valet underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa

en var av de valda ledamöterna

och suppleanterna i valnämnden ett

utdrag av protokollet, i vad dem rörer.

Om de personers namn och bostad,

som blivit till ordförande och

suppleant för honom utsedda, låter

Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdistrikt

minst fyra personer att som

nämndens deputerade vara valförrättare

i distriktet. Valnämnden förordnar

en av dem att vara ordförande

och en att vara ersättare för ordföranden.

När val förrättas av deputerade

skola minst tre av dem, däribland

ordföranden eller hans ersättare,

vara närvarande.

§•

kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för vederbörande myndigheter

att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas

av centrala valmyndigheten.

§•

Allmän röstlängd skall vara framlagd

för granskning hos lokala skat
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

nåd till ordföranden i valnämnden.

Envar, som det åstundar, äger att

under behörig tillsyn taga del av

röstlängden ävensom göra avskrift

därav.

40

Från och med den 6 till och med

den 12 juli skall röstlängden vara å

lämpligt ställe inom valdistriktet under

behörig tillsyn framlagd för

granskning.

Där å någon ort särskilda omständigheter

därtill föranleda, må efter

Konungens befallningshavandes

medgivande stället för röstlängdens

framläggande till granskning förläggas

utom valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallningshavande

att senast den 30 juni kungöra,

på sätt i 41 § sägs, tid och ställe

för framläggandet av allmän röstlängd.

Å valnämndens ordförande

ankommer att ofördröjligen till envar

i röstlängden upptagen person,

som däri icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med allmänna

posten sända underrättelse med angivande

av den eller de omständigheter,

på grund varav han från rösträtt

uteslutits. Till dem, vilka sakna

stadigt hemvist, vare dock ej nödigt

att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vil
-

(Föreslagen lydelse)

temyndigheten varje vardag med undantag

av lördag från och med den

6 till och med den 12 juli, eller, om

sistnämnda dag är en lördag eller

söndag, till och med närmast följande

måndag.

Konungens befallningshavande får

bestämma att ett exemplar av röstlängden

skall vara framlagt för

granskning även på annat ställe än

hos lokala skattemyndigheten.

§•

Konungens befallningshavande

skall senast den 30 juni kungöra var

och när allmän röstlängd kommer

att vara framlagd för granskning.

Kungörelsen skall innehålla uppgift

också om tiden och sättet för framställande

av anmärkning mot längden

och om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar. Kungörelsen

skall anslås på kommunens

anslagstavla och införas i ortstidningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

ken anmärkning mot allmän röstlängd

för att upptagas till prövning

bör, jämlikt 42 § här nedan, vara till

valnämndens ordförande inlämnad,

samt tid och ställe för prövning enligt

45 § av sålunda gjorda anmärkningar.

41

Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall anslås på kommunens anslagstavla

och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

Underrättelse jämlikt 40 § skall

avfattas enligt av Konungen fastställt

formulär.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa,

ingiva till valnämndens ordförande

sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående anmärknings

framställande må meddelas

av Konungen.

(Föreslagen lydelse)

§•

Under år då ordinarie val till riksdagen

skall förrättas skall lokala

skattemyndigheten, så snart allmän

röstlängd upprättats, tillställa var

och en som antecknats i röstlängden

som icke röstberättigad underrättelse

därom och om skälen därtill. Underrättelsen

skall vidare innehålla

uppgift om tiden och sättet för framställande

av anmärkning mot längden

samt om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar. Underrättelse

skall avfattas enligt formulär

som centrala valmyndigheten

fastställer.

Har den som antecknats som icke

röstberättigad ej känd adress i riket,

behöver underrättelse ej sändas till

honom.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa,

ingiva till Konungens befallningshavande

sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående anmärknings

framställande må meddelas

av centrala valmyndigheten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-8 år 1969

7

(Nuvarande lydelse)

43

Har något i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad,

skall härom till denne av valnämndens

ordförande ofördröj ligen med

allmänna posten sändas underrättelse

med angivande av dagen för anmärkningens

prövning. Sådan underrättelse

skall avfattas enligt av Konungen

fastställt formulär.

45

Den 25 juli eller, om lördag eller

söndag då infaller, nästa söckendag

sammanträder valnämnden för prövning

av de mot röstlängden framställda

anmärkningarna. Sammanträdet

skall börja klockan sju eftermiddagen,

och vare förhandlingarna

offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle

lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot

vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 42 § framställd, att åberopa

jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 18 juli, skall valnämnden

över varje i behörig tid framställd

anmärkning omedelbart eller

senast dagen efter slutad förhandling

avkunna beslut, som, med angivande

i korthet av skälen därför,

tecknas å den prövade anmärkningsskriften.

I röstlängden införas de rättelser,

som av dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrives

av valnämnden. Har anmärkning

mot röstlängden ej inom

behörig tid framställts, varde intyg

(Föreslagen lydelse)

§•

Har någon i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad,

skall Konungens befallningshavande

ofördröj ligen med allmänna posten

sända denne underrättelse härom

med angivande av dagen för anmärkningens

prövning. Sådan underrättelse

skall avfattas enligt av

centrala valmyndigheten fastställt

formulär.

§•

Konungens befallningshavande

prövar anmärkning mot allmän röstlängd

vid offentligt sammanträde

den 25 juli eller, om denna dag är

eu lördag eller söndag, närmast följande

måndag. Sammanträdet börjar

klockan sju eftermiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle

lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot

vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 42 § framställd, att åberopa

jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 18 juli, skall Konungens

befallningshavande över varje i

behörig tid framställd anmärkning

omedelbart eller senast dagen efter

slutad förhandling avkunna beslut,

som, med angivande i korthet av

skälen därför, tecknas å den prövade

anmärkningsskriften. I röstlängden

införas de rättelser som föranledas

av besluten.

Konungens befallningshavande

underskriver därefter den eller de

röstlängder mot vilka anmärkning

framställts. Lokala skattemyndighe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

därom av valnämndens ordförande ten förser de röstlängder, mot vilka

tecknat å längden. anmärkning ej framställts inom fö
reskriven

tid, med intyg härom.

46

1. Vill någon klaga över beslut,

som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande genast

eller sist å tredje dagen från den

dag, då beslutet avkunnades, och ingive

sina besvär till Konungens befallning

shavande sist å tionde dagen

från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande

att, då anmälan om besvär

sker, därom göra anteckning vid beslutet

å anmärknings skrift en samt

att, sedan den för anmälan bestämda

Hd utlupit, ofördröjligen insända till

Konungens befallningshavande utdrag

av röstlängden i de delar, som

angå besvär, varom anmälan skett,

ävensom handlingarna rörande dessa

besvär.

2. Avse besvären annan än klaganden,

skola de ingivas i två exemplar;

och vare i sådant fall klaganden skyldig

att genast åter uttaga det ena

exemplaret av de ingivna besvärsliandlingarna

och låta det tillställas

den, som besvären avse, samt inom

den tid av minst två, högst tio dagar,

som Konungens befallningshavande

efter omständigheterna i varje särskilt

fält bestämmer, till Konungens

befallningshavande inkomma med

bevis om dagen för delgivningen.

Mot Konungens befallningshavandes

beslut över anmärkning mot allmän

röstlängd må talan föras endast

i samband med besvär över val vid

vilket beslutet länt till efterrättelse.

51 §.

Ej må vid klagan över beslut i frå- Ej må vid klagan över beslut i

ga om anmärkning mot allmän röst- fråga om anmärkning mot allmän

längd andra bevis gälla än de, som röstlängd andra bevis gälla än de,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

9

(Nuvarande lydelse)

hos valnämnden varit i laga ordning

företedda.

52

Har emot allmän röstlängd, som

blivit i föreskriven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit eller har

i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där

sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände röstlängden, om annat

ej följer av 52 a § eller 53 §, till ovillkorlig

efterrättelse vid riksdagsmannaval,

som därefter hålles, intill dess

ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit

till stånd.

52

Har någon till följd av uppenbart

fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad

i den för granskning framlagda

röstlängden och har felet ej

påtalats i föreskriven ordning genom

anmärkning hos valnämnden, äger

Konungens befallningshavande på

ansökan av honom eller av den lokala

skattemyndigheten besluta om rättelse,

om den som felet rör vid anmärkningstidens

utgång uppfyllde

vad lag stadgar såsom villkor för

rösträtt. För att kunna upptagas till

prövning skall sådan ansökan hava

inkommit till Konungens befallningshavande

senast den 1 september

det år röstlängden upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande

beslut om rättelse enligt

denna paragraf, skall Konungens befallningshavande

ofördröj ligen underrätta

valnämndens ordförande

därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen

skall anslås på vederbörande

kommuns anslagstavla och, där

(Föreslagen lydelse)

som hos Konungens befallningshavande

varit i laga ordning företedda.

§•

Så snart allmän röstlängd enligt

45 § tredje stycket underskrivits av

Konungens befallningshavande eller

försetts med intyg av lokala skattemyndigheten,

länder den, om annat

ej följer av 52 a § eller 53 §, till ovillkorlig

efterrättelse vid riksdagsmannaval,

som därefter hålles, intill dess

ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit

till stånd.

§•

Har någon till följd av uppenbart

fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad

i den för granskning

framlagda röstlängden och har felet

ej påtalats i föreskriven ordning genom

anmärkning hos Konungens

befallningshavande, äger Konungens

befallningshavande på ansökan av

honom eller av den lokala skattemyndigheten

besluta om rättelse, om

den som felet rör vid anmärkningstidens

utgång uppfyllde vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt. För

att kunna upptagas till prövning

skall sådan ansökan hava inkommit

till Konungens befallningshavande

senast den 1 september det år röstlängden

upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande

beslut om rättelse enligt

denna paragraf, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrätta

lokala skattemyndigheten

därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen

skall anslås på vederbörande

kommuns anslagstavla och, där

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

så kan ske, införas i ortstidningar.

Det åligger valnämndens ordförande

att genast rätta röstlängden i enlighet

med beslutet. Innan detta skett,

äger beslutet icke verkan.

(.Föreslagen lydelse)

så kan ske, införas i ortstidningar.

Det åligger lokala skattemyndigheten

att genast rätta röstlängden i

enlighet med beslutet. Innan detta

skett, äger beslutet icke verkan.

Talan får------- till efterrättelse.

53 a §.

För personer--—• ---- särskild röstlängd.

Särskild röstlängd upprättas av

central myndighet som Konungen

bestämmer. Anmärkningar mot sådan

röstlängd prövas för varje valkrets

av Konungens befallningshavande.

53

Ansökan att bliva upptagen i särskild

röstlängd göres skriftligen senast

den 30 april hos den myndighet

som upprättar röstlängden.

Vid ansökan skall fogas intyg som

visar att sökanden har giltigt svenskt

pass och enligt passet är svensk medborgare.

Intyget skall vara utfärdat

av svensk beskickning eller annan

svensk utlandsmyndighet som Konungen

bestämt eller av svensk polismyndighet

samma år som röstlängden

upprättas.

Inkommer ansökan-----

Särskild röstlängd upprättas av

centrala valmyndigheten. Anmärkningar

mot sådan röstlängd prövas

för varje valkrets av Konungens befallningshavande.

§•

Ansökan att bliva upptagen i särskild

röstlängd göres skriftligen senast

den 30 april hos centrala valmyndigheten.

Vid ansökan skall fogas intyg som

visar att sökanden har giltigt svenskt

pass och enligt passet är svensk

medborgare. Intyget skall vara utfärdat

av svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet som

centrala valmyndigheten bestämt eller

av svensk polismyndighet samma

år som röstlängden upprättas.

- svenskt pass.

53

Beslut över---- —-----

Den som---------• ---—

Särskild röstlängd skall vara upprättad

före den 30 juni. Så snart röstlängden

är färdig, sändes den till

Konungens befallningshavande. Hos

denne skall röstlängden vara framlagd

för granskning från och med

den 6 till och med den 12 juli.

d §•

— kan ske.

varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upprättad

före den 30 juni. Så snart

röstlängden är färdig, sändes den

till Konungens befallningshavande.

Hos denne skall röstlängden vara

framlagd för granskning varje vardag

med undantag av lördag från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

53

Ansökan att bliva upptagen i särskild

röstlängd, intyg om innehav av

svenskt pass samt underrättelse enligt

53 i § andra eller tredje stycket

böra avfattas enligt formulär som

fastställas av Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer.

Blanketter till ansökan och intyg

skola finnas tillgängliga hos den

myndighet som upprättar särskild

röstlängd samt hos svensk beskickning

och annan svensk utlandsmyndighet

som Konungen bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen

av bestämmelserna om

särskild röstlängd meddelas av Konungen.

55

Då val i hela riket till riksdagen

skall förrättas, skall, i den män icke

Konungen annorledes förordnar, för

envar som enligt röstlängd är röstberättigad

vid valet upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det valdistrikt

där den röstberättigade äger anmäla

sig till röstning, dagen för valet samt

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den röstberättigade

tillhör. Röstkort upprättas för

den som är upptagen i allmän röstlängd

av valnämnden och för den

som är upptagen i särskild röstlängd

av Konungens befallningshavande.

(Föreslagen lydelse)

och med den 6 till och med den 12

juli eller, om sistnämnda dag är en

lördag eller söndag, till och med närmast

följande måndag.

j §•

Ansökan att bliva upptagen i särskild

röstlängd, intyg om innehav av

svenskt pass samt underrättelse enligt

53 i § andra eller tredje stycket

böra avfattas enligt formulär som

fastställas av centrala valmyndigheten.

Blanketter till ansökan och intyg

skola finnas tillgängliga hos centrala

valmyndigheten samt hos svensk

beskickning och annan svensk utlandsmyndighet

som centrala valmyndigheten

bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen

av bestämmelserna om

särskild röstlängd meddelas av centrala

valmyndigheten.

a §.

Då val i hela riket till riksdagen

skall förrättas, skall, i den mån icke

centrala valmyndigheten annorledes

förordnar, för envar som enligt röstlängd

är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller titel,

det valdistrikt där den röstberättigade

äger anmäla sig till röstning,

dagen för valet samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av lokala

skattemyndigheten och för den

som är upptagen i särskild röstlängd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Röstkort må upprättas gemensamt

för riksdagsmannaval och kommunalval.

Är väljaren icke röstberättigad

vid samtliga val, skall förhållandet

tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola------

Då annat val till riksdagen än i

första stycket sägs skall förrättas eller

då röstkort förkommit, icke utsänts

eller ej kommit den röstberättigade

till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som

avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, innan

röstkorten blivit på sätt ovan i

andra stycket sägs översända till de

röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

Framställning om---till hon

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket eller 53 f § sista stycket sägs,

underskriven av valnämnden eller

Konungens befallningshavande, ej

heller senare än dagen före valdagen.

Röstkort som utfärdats för visst val

må användas vid val, som hålles därefter,

såframt röstlängden alltjämt

länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

(Föreslagen lydelse)

av Konungens befallningshavande.

Röstkort må upprättas gemensamt

för riksdagsmannaval och kommunalval.

Är väljaren icke röstberättigad

vid samtliga val, skall förhållandet

tydligt angivas å kortet,

röstberättigade.

Då annat val till riksdagen än i

första stycket sägs skall förrättas eller

då röstkort förkommit, icke utsänts

eller ej kommit den röstberättigade

till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som

för röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg behöver

erhålla sitt röstkort innan

röstkorten blivit översända till de

röstberättigade enligt andra stycket,

äger efter framställning utfå sitt

röstkort dessförinnan,

a.

Röstkort må ej utlämnas innan

den röstlängd som skall gälla vid valet

blivit underskriven av Konungens

befallningshavande eller försedd

med intyg av lokala skattemyndigheten

och ej heller senare än dagen

före valdagen. Röstkort som utfärdats

för visst val må användas

vid val, som hålles därefter, såframt

röstlängden alltjämt länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas

av centrala valmyndigheten.

56 §.

1. Då val---------valbara personer.

2. Anmälan skall---— —-----anmäla honom.

Giver anmälan----------—--— anmälan skett.

Senast å-----— -------intyg ingivas.

3. Sedan den-----------anses obefintligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

13

(Nuvarande lydelse)

Över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna

i bokstavsordning

och, under varje partibeteckning, de

av partiet anmälda kandidaterna. Å

listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § sjätte stycket.

Formulär till listan fastställes av

(Föreslagen lydelse)

Över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna

i bokstavsordning

och, under varje partibeteckning, de

av partiet anmälda kandidaterna. Å

listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § femte stycket.

Formulär till listan fastställes av

centrala valmyndigheten.

Konungen.

Över Konungens -------—- — över valet.

4. Därefter utfärdar--------i ortstidningar.

I kungörelsen-------utlandsmyndighet; samt

g) då val i hela riket till riksdagen g) då val i hela riket till riksdagen

skall förrättas, erinran om rätt för skall förrättas, erinran om rätt för

väljare att i vissa fall utöva rösträtt väljare att i vissa fall utöva rösträtt

å svenskt fartyg utom riket. å svenskt fartyg i utrikes fart.

Förrättas annat-------om valen.

59 §.

Vid valet — — —-------—--gult papper.

Ä valsedel ---------—• flera kandidater.

Partibeteckning bör---avser (valkretsbeteckning).

Namnen på —---------- det andra.

Har å —----------den beteckningen.

Valsedel bör-----------vilka åsyftas.

Anvisningar till vägledning för Anvisningar till vägledning för

valsedels utformning meddelas av valsedels utformning meddelas av

Konungen. centrala valmyndigheten.

68 §.

1. När alla, —------ -—- röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter uttagas

valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse

med av Konungen

fastställt formulär och däri givna

anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert.

Jämväl räknas och upptages i protokollet

antalet personer, som enligt

anteckningarna i röstlängden delta
-

2. Omedelbart därefter uttagas

valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i

överensstämmelse med av centrala

valmyndigheten fastställt formulär

och däri givna anvisningar skall föras

vid förrättningen, antecknas antalet

valkuvert. Jämväl räknas och

upptages i protokollet antalet personer,

som enligt anteckningarna i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

git i valet. Därefter tillkännagives röstlängden deltagit i valet. Därefter

såväl antalet valkuvert som antalet tillkännagives såväl antalet valku
nyssnämnda

personer. vert som antalet nyssnämnda perso
ner.

3. Sedan dessa--— —-----följande sätt.

a) Valkuverten öppnas ------å protokollet.

4. I protokollet---—--gruppens sedlar inlagts.

5. Förrättningen skall — —----— till riksdagen.

70 §.

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas av

kriminalvårdsstyrelsen, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, må å valdagen

där avlämna valsedel, som

nyss sagts, ändock att anstalten är

belägen å den ort, där han är i röstlängden

uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller

fullgör vapenfri tjänst i stället

för värnpliktstjänstgöring eller tillhör

besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket,

till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han

Röstberättigad, som på grund av

vistelse utom riket eller på annan

ort inom riket eller av annat skäl

är förhindrad att rösta på valdagen

i vallokalen för det valdistrikt där

han är uppförd i röstlängd, får rösta

på postanstalt inom riket, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt

fartyg i utrikes fart. Röstning på fartyg

anordnas endast när val till riksdagen

förrättas i hela riket.

Centrala valmyndigheten bestämmer

hos vilka svenska utlandsmyndigheter

och, efter framställning, på

vilka svenska fartyg i utrikes fart

som röstmottagning skall anordnas.

Centrala valmyndigheten meddelar

närmare bestämmelser om framställning

som nyss nämnts.

Rätt att rösta på fartyg tillkommer

endast den som tillhör fartygets besättning

eller annan personal på fartyget

eller som är passagerare på fartyget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1A8 år 1969

15

(Nuvarande lydelse)

är i röstlängd upptagen, å postanstalt

inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

hos svensk beskickning eller annan

svensk utlandsmyndighet, som

Konungen bestämmer. Tillhör i fall

som nu sagts den röstberättigade besättning

eller annan personal å fartyg,

där röstmottagning enligt vad

nedan är stadgat skall anordnas, eller

är han passagerare å dylikt fartyg,

må han ock avlämna sådan valsedel

å fartyget.

Förekommer, då val till riksdagen

skall förrättas i hela riket, anledning

till antagande, att svenskt fartyg

kommer att befinna sig utom riket

under den tid, då röstmottagning enligt

72 § sker inom riket, äger Konungen

på därom gjord framställning

föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder härför

icke uppkommer, äga rum å fartyget.

Konungen meddelar närmare bestämmelser

om behörighet att göra sådan

framställning och om den ordning,

vari framställningen skall ske.

72

Röstmottagare är--— -—• —--

Röstmottagning skall äga rum från

och med trettionde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola

(Föreslagen lydelse)

§•

ställe sätter.

Röstmottagning på postanstalt

skall äga rum från och med trettionde

dagen före valdagen till och med

valdagen. Röstmottagning hos utlandsmyndighet

skall äga rum från

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr HS år 1969

(Nuvarande lydelse)

insändas till Konungens befallningshavande

i Stockholms län eller översändas

till svensk utlandsmyndighet

för vidarebefordran till Konungens

befallningshavande i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag

dock minst en timme före klockan

elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen. Där

särskilda skäl därtill åro, må Konungen

begränsa tiden för röstmottagning

å valdagen till den tid postanstalt

hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme.

(Föreslagen lydelse)

och med trettionde dagen och röstmottagning

på fartyg från och med

fyrtiofemte dagen före valdagen till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

75 § sägs, skola insändas till centrala

valmyndigheten eller översändas till

svensk utlandsmyndighet för vidarebefordran

till centrala valmyndigheten.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag

dock minst en timme före klockan

elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen. Inrättas

med anledning av valet postanstalt

vid sjukhus, ålderdomshem,

fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning

eller vårdanstalt, äger

röstmottagning där rum på tid som

postverket bestämmer efter samråd

med vårdinrättningens eller vårdanstaltens

ledning. Sådan postanstalt

får inrättas för röstmottagning på

valdagen eller, om särskilda skäl föreligga,

för röstmottagning på dag

före valdagen, dock tidigast sjunde

dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postanstalter,

får centrala valmyndigheten

på förslag av postverket bestämma

att röstmottagning skall äga rum endast

på någon eller några av dessa.

sina valsedlar.

väljande tillåtas,

lag.

till kännedom,

ombordvarandes kännedom.

De väljare,-----

Ej må---- —--

Ä postanstalt---—

— denna

Där röstmottagning skall äga rum hos

Där röstmottagning skall äga rum å —

73 §.

Vid röstningen -----—

Väljaren skall med —

96 §.

--i riket.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

17

(Nuvarande lydelse)

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röslmottagaren

tecknat sitt namn. Sker röstningen

före valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet

teckna uppgift rörande

den omständighet, som för honom

enligt 70 § 2 eller 3 mom. kan medföra

rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet eller sjöfar tsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å kuvertet

tecknade uppgiften om anledningen

härtill sannolik, erhåller väljaren

av röstmottagaren ett valkuvert,

försett med valbeteckning för

valet.

Väljaren skall

Är valkuvertet

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som enligt vad

känt är skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren

tillhör, å en särskild förteckning, vilken

föres enligt av Konungen fastställt

formulär.

75

Röstmottagare inom riket skall

omgående översända ytterkuvert,

vari valkuvert eller valsedelsförsändelse,

inlagts till den Konungens be
-

(Föreslagen lydelse)

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt sedan

han å detsamma inför röstmottagaren

tecknat sitt namn.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att välj aren är annan

än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för valet.

till röstmottagaren,

för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som enligt vad

känt är skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren

tillhör, å en särskild förteckning, vilken

föres enligt av centrala valmyndigheten

fastställt formulär.

§•

Röstmottagare inom riket skall

översända ytterkuvert, vari valkuvert

eller valsedelsförsändelse inlagts, till

den Konungens befallningshavande,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

fallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända kuverten

till svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet,

som Konungen bestämmer, för vidarebefordran

till Konungens befallningshavande

i Stockholms län. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara Konungens befallningshavande

i Stockholms län till

handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

utom riket inkommit till Konungens

befallningshavande i Stockholms

län, skall införas i särskild

förteckning samt, där väljaren tillhör

valkrets, för vilken annan än

Konungens befallningshavande i

Stockholms län har afl verkställa

röstsammanräkning, snarast möjligt

med posten vidarebefordras till den

Konungens befallningshavande, som

skall verkställa röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

(Föreslagen lydelse)

som skall verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

centrala valmyndigheten; dock må

röstmottagare å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning

eller annan svensk utlandsmyndighet,

som centrala valmyndigheten

bestämmer, för vidarebefordran till

centrala valmyndigheten. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som

värdepost. Översändandet skall ske i

så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara centrala valmyndigheten till

handa sist klockan tolv dagen före

valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

utom riket inkommit till centrala

valmyndigheten, skall införas i

särskild förteckning samt snarast

möjligt med posten vidarebefordras

till den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkningen.

inkommit---under lås.

76 §.

Sammanräkning av avgivna röster

verkställes av Konungens befallningshavande

för varje valkrets å tid

och ställe, som Konungens befallningshavande

bestämmer. Samman
-

Sammanräkning av avgivna röster

verkställes av Konungens befallningshavande

för varje valkrets å tid

och ställe, som Konungens befallningshavande

bestämmer. Samman
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kvngl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

19

(Nuvarande lydelse)

räkning verkställes vid offentlig förrättning,

som skall påbörjas så snart

ske kan, dock icke förrän å åttonde

dagen efter valdagen.

Vid förrättningen-----—

Om förrättningen---—--

Det åligger Konungens befallningshavande

att i god tid före förrättningen

tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som avses i

68 § 3 inom., inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Konungens befallningshavande

verkställer även förberedande

granskning av nämnda

handlingar. Befinnes dessa därvid

icke vara i behörigt skick, införskaffar

Konungens befallningshavande,

där så prövas nödigt, på lämpligt

sätt erforderliga upplysningar rörande

anledningen härtill.

(Föreslagen lydelse)

räkning verkställes vid offentlig förrättning,

som skall påbörjas så snart

ske kan.

----varje parti.

i ortstidningar.

Det åligger Konungens befallningshavande

att före förrättningen

tillse, att valprotokoll, röstlängd och

omslag, som avses i 68 § 3 mom., inkomma

från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas,

samt, där så ej sker, från försumlig

valförrättare infordra vad som fattas.

Konungens befallningshavande

verkställer även förberedande

granskning av nämnda handlingar.

Befinnes dessa därvid icke vara i behörigt

skick, införskaffar Konungens

befallningshavande, där så

prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas

av Konungen fastställda blanketter

med anvisningar, och låte

Konungens befallningshavande vid

förrättningen föra protokoll enligt

formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar------

Kan förrättningen —• •— -----

Vid rösternas sammanräknande

användas av centrala valmyndigheten

fastställda blanketter med anvisningar,

och låte Konungens befallningshavande

vid förrättningen föra

protokoll enligt formulär, som fastställes

av centrala valmyndigheten.

valet gäller,

äro obrutna.

85 §.

1. Mandaten i —-----erhålla mandaten.

Har i----------i ordningen.

2. Har enligt----------vid valet.

3. Centrala valmyndigheten — ------valet gäller.

4. Anvisningar för centrala valmyndighetens

förrättning enligt denna

paragraf meddelas av Konungen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper av samma färg som valsedel

för riksdagsmannavalet samt,

vad varje särskilt slag angår, lika till

storlek och beskaffenhet. Kuverten

skola vara försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda

formulär. Kuverten skola tillverkas

endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert som

avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas på

statsverkets bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ oinförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som avses

i 73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 § skola

i god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnden ävensom hos

de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka valnämnden uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola

inom samma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt hos

svensk beskickning eller annan

svensk utlandsmyndighet, som Konungen

bestämmer, eller å svenskt

fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger----------- -

Blanketter till---—---till

(Föreslagen lydelse)

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,

63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av centrala valmyndigheten

fastställda formulär. Kuverten skola

tillverkas endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert

som avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas

på statsverkets bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som

avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i

riksdagen representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 § skola

i god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka valnämnden uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt hos svensk

beskickning eller annan svensk utlandsmyndighet,

som centrala valmyndigheten

bestämmer, eller å

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

- §§ sägs.

landahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 ja
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nuari 1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om

val för tid efter utgången av år 1970 och vid upprättandet av röstlängd år

1970.

Tjänstgöringstiden för ordförande, ledamöter och suppleanter i valnämnd

upphör vid utgången av år 1970. Ny ordförande samt nya ledamöter och

suppleanter skall utses enligt de nya bestämmelserna år 1970.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen (1930:253)

Härigenom förordnas i fråga om kommunala vallagen (1930: 25311,

dels att 3 § 2 mom. och 20 § 2 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 1, 4, 7—9 §§, 11 §, 19 § 1, 2 och 4 mom., 20 § 1 mom., 22 § 1 mom.,

23, 24 §§, 33 § 2 mom., 35, 37, 38, 40, 41, 43 §§, 48 § 2 mom., 49 § 1 mom.,

51 §, 52 § 2 inom., 53 a, 54, 56, 60 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken omedelbart före 35 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 47 a § och 52 § 3 mom.,

av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Val, som avses i denna lag, kallas

kommunalval och äro val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige, stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige.

4

Röstberättigad äger-------

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket å postanstalt samt

(Föreslagen lydelse)

§•

Val, som avses i denna lag, kallas

kommunalval och äro val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

§•

- är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket på postanstalt samt

1 Senaste lydelse av

35

§ 2

mom.

1967: 833

3 § 2

mom.

1968:183

35

§ 3

mom.

»

4 §

1962:72

35

§ 4

mom.

1961: 606

8 §

1968:183

37

§

1967:833

9 §

1967:833

38

§

1968:183

11 § 1

mom.

1968:183

40

§

1967:833

11 § 2

mom.

1967:833

41

§

»

19 § 1

mom.

1968:183

43

§

1968:183

19 § 2

mom.

1963:128

51

§

1963:128

19 § 4

mom.

1961:606

52

§ 2

mom.

1968:183

20 § 1

mom.

1968:183

53

a §

1961:606

20 § 2

mom.

1962:72

54

§

»

22 § 1

mom.

1966: 94

56

§

1964:129

23 §

1968:183

60

§

1968:183

33 § 2

mom.

»

61

§

1966:682

35 § 1

mom.

1968:178

rubriken omedelbart före 35 § 1962:72

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

23

(Nuvarande lydelse)

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

7

Röstlängd upprättas för varje

kommun. Äro i kommun flera valdistrikt

vid val av landstingsman

samt kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige, skall längden uppläggas

i särskilda delar, en för varje

valdistrikt; dock skall, där sådant

valdistrikt omfattar två eller flera

församlingar eller distrikt vid val

av kyrkofullmäktige eller delar av

församlingar eller distrikt vid val av

kyrkofullmäktige, särskild del uppläggas

för varje församling eller

kyrkligt valdistrikt eller del därav.

Finnes inom kommun eller valdistrikt

municipalsamhälle, skall för

detta särskild del uppläggas.

Om röstlängd------är

(Föreslagen lydelse)

utom riket hos svensk utlandsmyndighet

eller på svenskt fartyg stadgas

i 6 kap.

§•

Röstlängd upprättas för varje valdistrikt

vid val av landstingsmän

samt kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige. Omfattar sådant

valdistrikt två eller flera församlingar

eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige

eller delar av församlingar

eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,

skall särskild del uppläggas

för varje församling eller

kyrkligt valdistrikt eller del därav.

8 §•

I röstlängden —------- och landstingsmän.

Envar sådan —--—--löpande kalenderår.

Där en---------i

Närmare föreskrifter i avseende å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för myndigheter att lämna

erforderliga uppgifter till införande

i längden meddelas av Konungen.

9

Senast den 30 juni skall röstlängden

vara upprättad och avsänd eller

avlämnad till valnämndens ordförande.

längden.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för myndigheter att lämna

erforderliga uppgifter till införande

i längden meddelas av den

centrala myndighet som avses i 30 §

2 mom. lagen om val till riksdagen

(centrala valmyndigheten).

Röstlängd skall vara upprättad

före den 30 juni.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Envar äger att under behörig tillsyn

taga del av röstlängden ävensom

göra avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om allmän röstlängds framläggande

till granskning och om

kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om framställande

av anmärkning mot längden

och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, om prövning av sådan

anmärkning samt om längdens justering

ävensom om klagan över valnämndens

beslut skall äga motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd,

som avses i detta kapitel.

(Föreslagen lydelse)

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om allmän röstlängds framläggande

till granskning och om

kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om framställande

av anmärkning mot längden

och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, om prövning av sådan

anmärkning samt om längdens justering

ävensom om klagan över länsstyrelses

beslut skall äga motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd,

som avses i detta kapitel.

11 §■

1 mom. Allmänna kommunalval

skola förrättas, val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige

samma dag som ordinarie val

till riksdagen äger rum samt val

av municipalfullmäktige

första söndagen och val av k y r k ofullmäktige

tredj e söndagen i

oktober.

2 mom. Annat än-------

Beträffande församling-----

Sådant val av municipalfullmåk
tige

eller av kyrkofullmäktige, som

avses i detta moment, må icke förrättas,

municipalfullmäktigval å

samma dag som landstingsmannaval

för samhället samt kyrkofullmåktigval

å dag, då val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige

eller stadsfullmäktige

inom valdistriktet äger rum.

1 in o m. Allmänna kommunalval

skola förrättas, val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige

samma dag som ordinarie val

till riksdagen äger rum samt val av

kyrkofullmäktige tredje

söndagen i oktober.

- av länsstyrelsen.

— -— är stadgat.

Sådant val av kyrkofullmäktige,

som avses i detta moment, må icke

förrättas å dag, då val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige inom valdistriktet

äger rum.

Om valdag,-----

underrätta postverket.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19

1 mom. Då kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för

envar i röstlängden som röstberättigad

vid valet upptagen person genom

valnämndens försorg upprättas

röstkort, utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det valdistrikt

den röstberättigade tillhör,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den röstberättigade

tillhör. Röstkort må upprättas

gemensamt för flera val. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga

val, skall förhållandet tydligt

angivas å kortet.

Röstkorlen skola-------

Upprättande och-----------

2 m o m. Har röstkort förkommit,

icke utsänts eller ej kommit den

röstberättigade till handa, äger den

röstberättigade efter därom gjord

framställning erhålla röstkort. Röstberättigad

som avses i 35 § 2 eller 3

mom. äger, innan röstkorten blivit

på sätt ovan i 1 mom. sägs översända

till de röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden. Vid

framställningen skall uppgivas den

röstberättigades fullständiga namn

och födelsetid samt hemvist i den

ort, där han är uppförd i röstlängd.

Där så begäres, skall röstkortet med

1 m o in. Då kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke centrala

valmyndigheten annorledes förordnar,

för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen

person genom lokala skattemyndighetens

försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det valdistrikt

den röstberättigade tillhör, dagen för

valet samt den myndighet, som

skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den röstberättigade

tillhör. Röstkort må upprättas gemensamt

för flera val. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga val,

skall förhållandet tydligt angivas å

kortet.

de röstberättigade,

vid valet.

2 m o m. Har röstkort förkommit,

icke utsänts eller ej kommit den

röstberättigade till handa, äger den

röstberättigade efter därom gjord

framställning erhålla röstkort. Röstberättigad,

som för röstning på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller

på fartyg behöver erhålla sitt röstkort

innan röstkorten blivit översända

till de röstberättigade enligt 1

inom., äger efter framställning utfå

sitt röstkort dessförinnan.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till lokala skattemyndigheten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

posten tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan

delgivas sökanden, skall meddelande

med angivande av hindrets art

ofördröj ligen översändas till honom.

Röstkort må------före

4 mom. Närmare föreskrifter i

avseende å röstkortens upprättande

meddelas av Konungen.

skall röstkortet med posten tillställas

den röstberättigade. Möter för

upprättande av röstkort hinder, som

icke omedelbart kan delgivas sökanden,

skall meddelande med angivande

av hindrets art ofördröj ligen översändas

till honom,

valdagen.

4 mom. Närmare föreskrifter i

avseende å röstkortens upprättande

meddelas av centrala valmyndigheten.

20 §.

1 in o in. När val----—- — i ortstidningar.

I kungörelsen -—-----utlandsmyndighet; samt

e) då fråga är om allmänt val, e) då fråga är om allmänt val,

erinran om rätt för väljare att i erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt å svenskt vissa fall utöva rösträtt å svenskt

fartyg utom riket. fartyg i utrikes fart.

Förrättas flera------om valen.

22 §.

1 mom. Val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige

eller municipalfullmäktige

skall pågå mellan klockan åtta och

elva förmiddagen, mellan klockan ett

och tre eftermiddagen samt mellan

klockan fem och nio eftermiddagen.

Där å---------tredje stycket.

Val av-------------sju eftermiddagen

Vallokal och,-------------äga rum.

1 mom. Val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall pågå mellan klockan

åtta och elva förmiddagen, mellan

klockan ett och tre eftermiddagen

samt mellan klockan fem och

nio eftermiddagen.

23

Val är---—----- — vitt papper.

Å valsedel-------- — — flera kandidater.

Partibeteckning bör---avser (valkretsbeteckning).

Valsedel bör-------vilka åsyftas.

Är något------- — såsom obefintliga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

27

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar till vägledning för Anvisningar till vägledning för

valsedels utformning meddelas av valsedels utformning meddelas av

Konungen. centrala valmyndigheten.

24

Valsedel skall upptaga namnen

antingen i en följd, det ena under

det andra, eller ock på sätt formulär

vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln

vara högst dubbelt så många

som det antal landstingsmän eller

fullmäktige valet avser, dock må,

där endast en landstingsman skall

utses, valsedel innehålla tre namn.

Namnen gälla själva landstingsmanna-

eller fullmäktigvalet samt, i den

mån de icke därvid tagas i anspråk,

val av suppleanter för landstingsman

eller av efterträdare för fullmäktige.

I senare

§•

Valsedel skall upptaga namnen

antingen i en följd, det ena under

det andra, eller ock, vid val av landstingsman

eller vid val av fullmäktige

i kommun eller församling, där suppleanter

icke skola utses, på sätt formulär

vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln

vara högst dubbelt så många

som det antal landstingsmän eller

fullmäktige valet avser, dock må,

där endast en landstingsman skall

utses, valsedel innehålla tre namn.

Namnen gälla själva landstingsmanna-

eller fullmäktigvalet samt, i den

mån de icke därvid tagas i anspråk,

val av suppleanter eller efterträdare.

såsom obefintligt.

33

2 mom. Så snart det kan ske

efter röstningens avslutande uttagas

valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i

överensstämmelse med särskilda av

Konungen fastställda formulär och

i formulären givna anvisningar skall

föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Jämväl räknas och

upptages i protokollet antalet personer,

som enligt anteckningarna i

röstlängden deltagit i valet. Därefter

tillkännagives såväl antalet valkuvert

som antalet nyssnämnda personer.

§•

2 m o m. Så snart det kan ske

efter röstningens avslutande uttagas

valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i

överensstämmelse med särskilda av

centrala valmyndigheten fastställda

formulär och i formulären givna

anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert.

Jämväl räknas och upptages i protokollet

antalet personer, som enligt

anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet. Därefter tillkännagives

såväl antalet valkuvert som antalet

nyssnämnda personer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 1 A8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP. 6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel å postanstalt, be- avlämna valsedel på postanstalt, hos

skiekning, konsulat eller fartyg. utlandsmyndighet eller på fartyg.

35

1 mom. Vid allmänt val av landstingsman,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin rösträtt

vid valförrättning för det valdistrikt,

där han är uppförd i röstlängden,

å valdagen avlämna valsedel å

postanstalt. Vid val som nu sagts må

den, som vårdas eller tjänstgör å sådan

sjukvårdsanstalt eller anstalt

som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,

vid vilken postanstalt finnes

inrättad, å valdagen där avlämna

valsedel, ändock att anstalten är belägen

å den ort, där väljaren är uppförd

i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring å

sjukvårdsanstalt eller anstalt som

förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen

är förhindrad att utöva sin rösträtt

å valdagen.

2 mom. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kommer att å val
-

§■

Röstberättigad, som på grund av

vistelse utom riket eller på annan ort

inom riket eller av annat skäl är förhindrad

att rösta på valdagen i vallokalen

för det valdistrikt där han

är uppförd i röstlängd, får rösta på

postanstalt inom riket, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt

fartyg i utrikes fart. Röstning hos utlandsmyndighet

eller på fartyg får

dock ske endast vid allmänt val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige, om ej centrala

valmyndigheten förordnar annat.

Centrala valmyndigheten bestämmer

hos vilka svenska utlandsmyndigheter

och, efter framställning, på

vilka svenska fartyg i utrikes fart

som röstmottagning skall anordnas.

Centrala valmyndigheten meddelar

närmare bestämmelser om sådan

framställning.

Rätt att rösta på fartyg tillkommer

endast den som tillhör fartygets

besättning eller annan personal på

fartyget eller som är passagerare på

fartyget.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dagen vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst

eller fullgör vapenfri tjänst i

stället för värnpliktstjänstgöring eller

tillhör besättning eller annan

personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel å postanstalt inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas,

att han till följd härav eller till följd

av tjänsteutövning som i 2 mom.

sägs eller till följd av omständighet

som angives i 1 mom. andra stycket

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel hos svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet,

som Konungen bestämmer. Tillhör i

fall som nu sagts den röstberättigade

besättning eller annan personal å

fartyg, där röstmottagning enligt vad

nedan är stadgat skall anordnas, eller

är han passagerare å dylikt fartyg,

må han ock avlämna valsedel å

fartyget.

Förekommer, då allmänt val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige skall förrättas,

anledning till antagande, att

svenskt fartyg kommer att befinna

sig utom riket under den tid, då

röstmottagning enligt 37 § sker inom

riket, äger Konungen på därom

gjord framställning föreskriva, att

röstmottagning utom riket skall, om

hinder härför icke uppkommer, äga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rum å fartyget. Konungen meddelar

närmare bestämmelser om behörighet

att göra sådan framställning och

om den ordning, vari framställningen

skall ske.

4 m o m. Valsedel som avlämnas

enligt 1—3 mom. skall avse valet i

den valkrets, där den röstberättigade

är upptagen i röstlängden.

37 §.

Röstmottagare är — —-----

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen eller,

vid annat kommunalval än som avses

i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen.

Utom riket skall röstmottagning ej

i något fall äga rum längre än till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

40 § sägs, skola insändas till Konungens

befallningshavande i Stockholms

län eller översändas till

svensk utlandsmyndighet för vidarebefordran

till Konungens befallningshavande

i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å

valdag dock minst en timme före

klockan elva förmiddagen och en

timme efter klockan ett eftermiddagen.

Där särskilda skäl därtill äro,

må Konungen begränsa tiden för

röstmottagning å valdag till den tid

postanstalt hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme.

ställe sätter.

Röstmottagning på postanstalt

skall äga rum från och med trettionde

dagen före valdagen till och med

valdagen. Vid annat val än allmänt

val av landstingsman, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige,

skall dock röstmottagningen avslutas

närmaste helgfria dag före valdagen,

om ej centrala valmyndigheten förordnar

annat. Röstmottagning hos

utlandsmyndighet skall äga rum

från och med trettionde dagen och

röstmottagning på fartyg från och

med fyrtiofemte dagen före valdagen

till dess avgivna valsedlar, enligt vad

i 40 § sägs, skola insändas till centrala

valmyndigheten eller översändas

till svensk utlandsmyndighet för

vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag

dock minst en timme före klockan

elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen. Inrättas

med anledning av valet postanstalt

vid sjukhus, ålderdomshem,

fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning

eller vårdanstalt, äger

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

31

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

röstmottagning där rum på tid som

postverket bestämmer efter samråd

med vårdinrättningens eller vårdanstaltens

ledning. Sådan postanstalt

får inrättas för röstmottagning på

valdagen eller, om särskilda skäl föreligger,

för röstmottagning på dag

före valdagen, dock tidigast sjunde

dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postanstalter,

får centrala valmyndigheten

på förslag av postverket bestämma

att röstmottagning skall äga rum endast

på någon eller några av dessa.

De väljare,------sina valsedlar.

Ej må----------väljande tillåtas.

Å postanstalt--------denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum hos---till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å-------ombordvarandes kännedom.

38

Vid röstningen------- —

Väljaren skall med —------

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort enligt 36 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottagaren

tecknat sitt namn. Sker röstningen

före valdagen, skall väljaren å

ytterkuvertet teckna uppgift rörande

den omständighet, som för honom

enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2

eller 3 mom. kan medföra rätt till

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an
-

--60 §.

--— — och postadress.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort enligt 36 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottagaren

tecknat sitt namn.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr U8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

nan än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å kuvertet

tecknade uppgiften om anledningen

härtill sannolik, erhåller väljaren

av röstmottagaren ett valkuvert,

försett med valbeteckning för

det val röstningen avser.

Väljaren skall---------till röstmottagaren

Är valkuvert---------för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)

nan än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för det val röstningen

avser.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som enligt vad känt är skall

verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt av

Konungen fastställt formulär.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som enligt vad känt är skall

verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt av

centrala valmyndigheten fastställt

formulär.

40 §.

Röstmottaaare inom-----verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

Konungens befallning shav ande i

Stockholms län; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända kuverten

till svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet,

som Konungen bestämmer, för vidarebefordran

till Konungens befallningshavande

i Stockholms län. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten

sändas med post, försändelsen anordnas

som värdepost. Översändandet

skall ske i så god tid, att kuverten

kunna beräknas vara Konungens

befallningshavande i Stockholms län

till handa sist å fjärde dagen efter

valdagen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

centrala valmyndigheten; dock må

röstmottagare å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning

eller annan svensk utlandsmyndighet,

som centrala valmyndigheten

bestämmer, för vidarebefordran till

centrala valmyndigheten. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. Översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara centrala valmyndigheten

till handa sist klockan tolv dagen

före valdagen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

33

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

41

Ytterkuvert, som från röstmottagare

utom riket inkommit till Konungens

befallningshavande i Stockholms

län, skall införas i särskild

förteckning samt snarast möjligt

med posten vidarebefordras till den

myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

Ytterkuvert, som från röstmottagare

utom riket inkommit till centrala

valmyndigheten, skall införas i

särskild förteckning samt snarast

möjligt med posten vidarebefordras

till den länsstyrelse, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

inkommit

under lås.

43

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan, dock icke

förrän å åttonde dagen efter valdagen

och ej heller förrän sammanräkning

av samtidigt förrättat val till

riksdagen avslutats.

Om förrättningen--------

Det åligger länsstyrelsen att i god

tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som

avses i 34 §, inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Länsstyrelsen

verkställer även förberedande

granskning av nämnda handlingar.

Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt

skick, införskaffar länsstyrelsen,

där så prövas nödigt, på lämpligt

sätt erforderliga upplysningar

rörande anledningen härtill.

§•

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan. Sammanräkning

av kommunalval får dock

icke medföra att sammanräkning av

samtidigt förrättat val till riksdagen

försenas.

i ortstidningar.

Det åligger länsstyrelsen att före

förrättningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som avses i

34 §, inkomma från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas,

samt, där så ej sker, från

försumlig valförrättare infordra vad

som fattas. Länsstyrelsen verkställer

även förberedande granskning av

nämnda handlingar. Befinnas dessa

därvid icke vara i behörigt skick, införskaffar

länsstyrelsen, där så prövas

nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

47 a §.

Sedan val av fullmäktige

avslutats för kommun eller församling,

där suppleanter för fullmäktige

skola finnas, skola suppleanter utses

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 148

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48

2 mom. Hava vid valet landstingsmän

eller fullmäktige icke blivit

till föreskrivet antal utsedda, anställes

ofördröjligen nytt val för utseende

av det felande antalet och,

vid val av landstingsmän, jämväl

av suppleanter. Äro landstingsmän

men ej suppleanter valda till erforderligt

antal, skall vid valet bero.

49

1 m o m. Vid rösternas sammanräknande

användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse

med formulär, som fastställts av

Konungen, och i formulären givna

anvisningar.

sålunda, att för varje fullmäktig inom

det parti för vilket han blivit vald,

företagas sammanräkningar till det

antal som motsvarar hälften av det

antal platser partiet erhållit. Utgör

hälften av nämnda antal ett brutet

tal, företagas i stället så många sammanräkningar

som motsvara närmast

högre hela tal. Har fullmäktig

fått sig tillerkänd plats från flera

partier, anses han vald för det parti,

från vilket plats först tilldelades honom.

Bestämmelserna i 47 § andra och

tredje styckena skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om utseende

av suppleant för fullmäktig.

§•

2 mom. Hava vid valet landstingsmän

eller fullmäktige icke blivit

till föreskrivet antal utsedda, anställes

ofördröjligen nytt val för utseende

av det felande antalet. Vid

val av landstingsmän och vid val av

fullmäktige i kommun eller församling,

där suppleanter skola finnas,

utses i det nya valet jämväl suppleanter.

Äro landstingsmän eller fullmäktige

men ej suppleanter valda till erforderligt

antal, skall vid valet bero.

s.

1 m o m. Vid rösternas sammanräknande

användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse

med formulär, som fastställts av

centrala valmyndigheten, och i formulären

givna anvisningar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

oi

Efter röstsammanräkning för val av

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till

kommunen eller församlingen samt

att utan avgift skyndsamt låta tillställa

var och en fullmäktig ett utdrag

av förrättningsprotokollet i vad

det rör honom.

landstingsman---— den valde.

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till

kommunen eller församlingen samt

att utan avgift skyndsamt låta tillställa

var och en fullmäktig och

suppleant ett utdrag av förrättningsprotokollet

i vad det rör honom.

52

2 mom. Avgår fullmäktig

före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall på fullmäktiges

anmälan ny sammanräkning företagas.

Sammanräkningen verkställes

vid offentlig förrättning, som skall

påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det.

Den nya------hel rf

Röstvärdet skall,--- ----—

Efter sammanräkningens —- — -

§•

2 mom. Avgår fullmäktig

i kommun eller församling, där suppleanter

för fullmäktige icke skola

finnas, före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall på fullmäktiges

anmälan ny sammanräkning

företagas. Sammanräkningen verkställes

vid offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det.

skiljer lotten,

under försegling.

3 mom. Avgår fullmäktig i kommun

eller församling, där suppleanter

för fullmäktige skola finnas, före

den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

inkallar länsstyrelsen på fullmäktiges

anmälan till ordinarie fullmäktig

den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen

står i tur att inträda.

53 a §

Hava samtliga suppleanter för Hava samtliga suppleanter för

landstingsman inkallats till ordinarie landstingsman eller för fullmäktig

landstingsmän eller eljest avgått som inkallats till ordinarie befattning elsuppleanter,

skall på anmälan av ler eljest avgått som suppleanter,

landstingets förvaltningsutskott ny skall på anmälan av landstingets

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr lå8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

sammanräkning företagas för utseende

av ytterligare en suppleant. För

sammanräkningen, som skall verkställas

vid offentlig förrättning och

påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det, skola bestämmelserna

i 47 § äga motsvarande tillämpning.

Finnes icke någon, som kan utses

till suppleant, skall därvid bero.

Efter sammanräkningens —----

(Föreslagen lydelse)

förvaltningsutskott eller kommunens

eller församlingens fullmäktige

ny sammanräkning företagas för utseende

av ytterligare en suppleant.

För sammanräkningen, som skall

verkställas vid offentlig förrättning

och påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det, skola, i fråga om

suppleant för landstingsman 47 §

och i fråga om suppleant för fullmäktig

47 a § äga motsvarande tilllämpning.

Finnes icke någon, som

kan utses till suppleant, skall därvid

bero.

ola vidtagas.

54

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Konungen,

och i formulären givna anvisningar.

Protokollet skall upptaga de

föreliggande omständigheterna samt

vem på grund därav skall inträda i

den avgångnes ställe. Valets utgång

kungöres omedelbart genom uppläsning

av nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är förrättningen

avslutad.

§•

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av centrala

valmyndigheten, och i formulären

givna anvisningar. Protokollet skall

upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav

skall inträda i den avgångnes ställe.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är

förrättningen avslutad.

56 §.

År någon------och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröj ligen underrättas

därom. Länsstyrelsen vidtager,

om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordinarie

landstingsman av närmast i ordningen

varande suppleant eller för

förnyad sammanräkning den åtgärd,

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröj ligen underrättas

därom. Länsstyrelsen vidtager,

om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordinarie

landstingsman eller fullmäktig

av närmast i ordningen varande

suppleant eller för förnyad i amman
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8 år 1969

37

(Nuvarande lydelse)

som av beslutet över besvären må

föranledas. Har hela valet upphävts,

förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt

företagande av nytt val för den

tid, som avsetts med det upphävda

valet, eller för den återstående delen

därav samt om tid och ställe för

valet.

(Föreslagen lydelse)

räkning den åtgärd, som av beslutet

över besvären må föranledas. Har

hela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen

om ofördröjligt företagande

av nytt val för den tid, som avsetts

med det upphävda valet, eller

för den återstående delen därav samt

om tid och ställe för valet.

Vad i

ny röstsammanräkning.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,

29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper av samma färg som

valsedel för valet i fråga samt, vad

varje särskilt slag angår, lika till

storlek och beskaffenhet. Kuverten

skola vara försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda

formulär. Kuverten skola tillverkas

endast genom statsverkets

försorg.

I 26,----

Kuvert, som

I 28------

Det åligger -

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,

29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av centrala valmyndigheten

fastställda formulär. Kuverten skola

tillverkas endast genom statsverkets

försorg.

mot ersättning.

---representerat parti.

---äger rum.

--§§ sägs.

61 §.

I fråga om val av municipalfullmäktige

skall vad i 59 och 60 §§ är

stadgat om kommun äga motsvarande

tillämpning å municip al samhället.

60 a § andra stycket äger motsvarande

tillämpning på landstingskommun

vid val av landstingsmän,

på municip al samhälle vid val av municipalfullmäktige

och på församling

vid val av kyrkofullmäktige.

60 a § andra stycket äger motsvarande

tillämpning på landstingskommun

vid val av landstingsmän och

på församling vid val av kyrkofullmäktige.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 januari

1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om

val för tid efter utgången av år 1970 eller, såvitt gäller stadsfullmäktige i

Stockholm, för tid från och med den 15 oktober 1970.

Bestämmelserna i denna lag om val av stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige

avser val av kommunfullmäktige från och med de allmänna

valen år 1970.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

39

Förslag

till

Lag

om de allmänna valen den 20 september 1970

Härigenom förordnas som följer.

Allmän bestämmelse

1 §

Vid valen den 20 september 1970 till riksdagen samt av landstingsmän

och kommunfullmäktige gäller denna lag i stället för vad som i motsvarande

hänseenden gäller enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen och

kommunala vallagen (1930: 253).

Valsedlar

2 §

Till valsedlar skall användas särskilda blanketter, som tillhandahålles av

centrala valmyndigheten.

3 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen

skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige

vita valsedlar.

4 §

På valsedel skall finnas partibeteckning.

Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning)

och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens yrke eller titel samt

hemvist.

5 §

Antalet kandidatnamn på valsedel får vara

vid val till riksdagen högst fyra utöver antalet fasta valkretsmandat i valkretsen,

vid val av landstingsmän högst dubbelt så många som antalet mandat i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

valkretsen, dock att antalet namn får vara tre om valkretsen har endast ett

mandat, samt

vid val av kommunfullmäktige högst dubbelt så många som antalet mandat

i kommunen eller, om denna är delad i valkretsar, i valkretsen.

På valsedel får också anges

vid val till riksdagen särskilda efterträdare,

vid val av landstingsmän särskilda suppleanter samt

vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige icke

skall utses, särskilda efterträdare.

Upptar valsedel för val av landstingsmän särskilda suppleanter eller valsedel

för val av kommunfullmäktige särskilda eflerlrädare, får antalet kandidatnamn

på sedeln vara högst två utöver antalet mandat i valkretsen eller,

i fråga om kommun som ej är delad i valkretsar, i kommunen.

För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare eller suppleanter.

6 §

Om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med

nummer som utvisar ordningen mellan namnen.

Namn på särskilda efterträdare eller suppleanter upptages på valsedel

så att det framgår klart att sådant namn ej avser själva valet. Efterträdareller

suppleantnamn bör förses med samma nummer som kandidatnamnet.

Om valsedel upptar två efterträdare eller suppleanter för samma kandidat,

bör ordningen mellan efterträdarna eller suppleanterna utmärkas genom

att a) respektive b) utsättes vid deras namn.

Upptar valsedel för va! till riksdagen partibeteckning, som uppförts på

den lista som avses i 56 § 3 mom. lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

skall valsedeln som första namn upptaga namnet på kandidat, som uppförts

på listan under den partibeteckningen. Erinran härom skall utsättas

på nämnda lista.

7 §

Efter beställning tillhandahåller centrala valmyndigheten parti, som är

representerat i den församling valet gäller, blanketter till valsedlar till det

antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för

partiet.

Göres beställning av annat parti än som angivits i första stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för parti, tillhandahåller centrala

valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna

i förskott.

Dessutom skall i lokal där röstning äger rum tillhandahållas väljarna de

blanketter till valsedlar de behöver för röstningen.

8 §

Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet

gäller, svarar statsverket för kostnaderna för blanketter till valsedlar för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

41

partiet till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen, fem gånger

antalet röstberättigade i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger

antalet röstberättigade vid valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts

för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt

vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet

valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer

att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade

i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade

vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt

förskottet.

9 §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild

ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn, efterträdar-

eller suppleantnamn samt valkrets- och valbeteckning.

Centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då begäran som avses

i första stycket skall framställas för att valsedelsblanketter med tryck skall

kunna levereras senast den 31 juli 1970. För särskilda fall får bestämmas en

senare dag för sådan begäran och, om det behövs, även en senare dag för

leverans. Framställes begäran senare än den dag centrala valmyndigheten

bestämt, fullgöres leverans endast om det kan ske före valdagen och utan

att tidigare gjorda beställningar försenas.

10 §

Centrala valmyndigheten meddelar närmare anvisningar om hur valsedel

bör utformas samt bestämmer hur blanketter till valsedlar tillhandahålles.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende om tillhandahållande av blanketter till valsedlar.

Valens förrättande

11 §

Valen förrättas gemensami.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 21. Länsstyrelsen får

för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall

förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall

pågå dels under minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan

klockan 19 och 21.

12 §

Vid valförrättningen skall användas särskilda valkuvert, som skall vara

så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

valhemligheten röjes. Centrala valmyndigheten bestämmer hur valkuverten

skall vara beskaffade i övrigt.

13 §

När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han ett valkuvert för vart

och ett av valen.

Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje

val in sin valsedel i ett kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren överlämnar därefter personligen kuverten till valförrättaren.

Därvid skall han uppge sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet

eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där

han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren förvissar sig om att väljaren

är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att väljaren avlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att kuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Valförrättaren lägger därefter ned kuverten i valurnorna. I samband

härmed antecknas i röstlängden att rösträtten utövats.

14 §

Till valsedelsförsändelse skall användas särskilda valkuvert (innerkuvert)

och särskilt ytterkuvert. Innerkuvert skall vara så beskaffat att färgen på

inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Centrala valmyndigheten bestämmer hur inner- och ytterkuvert skall vara

beskaffade i övrigt.

15 §

Väljare, som vill begagna sig av rätten att inge valsedel genom annan,

skall vid anordnandet av valsedelsförsändelsen förfara på sätt som anges i

denna paragraf.

Väljaren lägger för varje val själv frivilligt in sin valsedel i ett innerkuvert

utan att vika valsedeln. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in innerkuverten

i ytterkuvertet och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på

ytterkuvertet förklaring på heder och samvete att han anordnat valsedelsförsändelsen

på detta sätt.

Skall valsedel inges av annan än väljarens make, skall dessutom iakttagas

dels att även den som skall inge valsedelsförsändelsen skall närvara när

väljaren lägger in innerkuverten i ytterkuvertet,

dels att väljarens förklaring på heder och samvete på ytterkuvertet skall

innehålla tillika, att han är oförmögen att inställa sig i vallokalen för sitt

valdistrikt på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder.

16 §

Sedan ytterkuvert till valsedelsförsändelse brutits vid valförrättningen,

förvissar sig ordföranden om att innerkuvert är av föreskriven beskaffen
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

het, att endast ett innerkuvert avlämnats för varje val samt att innerkuvert

ej är försett med obehörig märkning. Ordföranden lägger därefter ned

kuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att rösträtten

utövats.

Föreligger beträffande innerkuvert sådan brist eller felaktighet att det ej

kan läggas ned i valurnan, lägger ordföranden in det i ett särskilt kuvert

som tillslutes och överlämnas till ingivaren.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

17 §

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

användas sådana valkuvert som avses i 12 § samt särskilt ytterkuvert med

fönster. Centrala valmyndigheten bestämmer hur sådant ytterkuvert skall

vara beskaffat i övrigt.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid

överlämna sitt röstkort till denne. Innehar väljare, som vill rösta på

fartyg, ej röstkort men är han likväl berättigad att avlämna sin valsedel till

röstmottagaren, skall han i stället förete sin sjöfartsbok för denne. Finns ej

anledning antaga att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, överlämnar röstmottagaren till väljaren ett valkuvert för vart och ett

av de val vari väljaren är berättigad att deltaga.

Väljaren lägger i avskildhet för varje val in sin valsedel i ett valkuvert

utan att vika valsedeln. Väljaren överlämnar därefter kuverten till röstmottagaren.

Röstmottagaren förvissar sig om att väljaren överlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att valkuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuverten

i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast

ytterkuvertets fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager

detta. I samband härmed antecknas på en särskild förteckning väljarens

namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning för

den valkrets väljaren tillhör. Formulär till förteckning fastställes av centrala

valmyndigheten.

När väljare röstar på fartyg utan att inneha röstkort, skall i ytterkuvertet

i stället för röstkort läggas in ett särskilt adresskort, som röstmottagaren

upprättar enligt formulär som centrala valmyndigheten fastställer.

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

väljaren vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val han vill

deltaga i.

18 §

När valsedel inges genom väljarens make på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, skall väljaren vid anordnandet av valsedelsförsändelsen

ha förfarit på sätt som anges i 15 § andra stycket. Maken överlämnar

väljarens röstkort och valsedelsförsändelsen till röstmottagaren. Är försän
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

delsen i föreskrivet skick och tillsluten, lägger röstmottagaren i makens närvaro

in den i ett ytter kuvert av det slag som avses i 17 § första stycket tillsammans

med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytter kuvertets

fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager detta. I samband

därmed antecknas på den förteckning som avses i 17 § tredje stycket väljarens

namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren tillhör.

Röstsammanräkningen

19 §

Sammanräkningen av avgivna röster sker gemensamt för valen såvitt gäller

åtgärder som avses i andra och tredje styckena.

Ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare, granskas. Finns skälig

anledning antaga, att ytterkuvert blivit öppnat efter tillslutandet, eller visar

sig flera ytterkuvert härröra från samma väljare eller har väljaren utövat

sin rösträtt vid valförrättningen, lägges dessa ytterkuvert åsido som ogilla.

Om väljare, för vilken upprättats särskilt adresskort enligt 17 § fjärde stycket,

ej är upptagen som röstberättigad i valdistrikt på den mantalsskrivningsort

som angivits på adresskortet, lägges ytterkuvertet också åsido som

ogillt. Detsamma gäller, om sådan väljare enligt uppgift på adresskortet är

upptagen i särskild röstlängd och uppgiften där om den valkrets vari han är

röstberättigad är felaktig.

Övriga ytterkuvert brytes, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna

uttages. Valkuverten lägges ned i urnor, en för vart och ett av valen.

I samband härmed antecknas i röstlängden vid väljarens namn att han

utövat sin rösträtt i valet. Valsedelsförsändelserna granskas, varvid tillses

att ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet samt att därå

är tecknad förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer

icke skälig anledning antaga att försändelses ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, brytes det. I annat fall lägges ytterkuvertet orubbat

åsido som ogillt. Innerkuvert, som ej är av föreskriven beskaffenhet eller

som är försett med obehörig märkning, lägges åsido som ogillt. Övriga innerkuvert

lägges ned i urnorna för de olika valen.

20 §

Skall genom beslut, som träder i kraft den 1 januari 1971, kommun eller

del av kommun övergå till annat län, får centrala valmyndigheten meddela

särskilda bestämmelser om sammanräkningen av röster, som hänför sig till

kommunen eller kommundelen.

21 §

Valsedel är ogill

1. om det på valsedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit

med avsikt anbragt där,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Knngl. Maj. ts proposition nr 1^8 år 1969

2. om valsedeln saknar partibeteckning eller

3. om valsedeln upptar mer än en partibeteckning.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehaller

valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln

upptagna namnen anses därvid som obefintliga.

22 §

Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar

eller om det ej framgår vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej

klart, skall namnen anses som obefintliga.

Framgår ej klart av valsedeln att visst namn avser endast val av särskild

efterträdare eller suppleant, skall namnet anses gälla själva valet.

Upptar valsedel flera giltiga namn än som är tillåtet enligt 5 §, skall det

eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.

Upptar valsedel, som avses i 6 § tredje stycket, ej som första namn namnet

på någon som uppförts på den lista som omnämnes i angivna stycke,

skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av

vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall

anses som obefintligt enligt första stycket.

Särskilda bestämmelser

23 §

De kuvert, som skall användas enligt denna lag, skall tillverkas endast

genom statsverkets försorg.

Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse tillställes på statsverkets

bekostnad valnämnder och röstmottagare för att hållas tillgängliga för väljarna.

Sådana kuvert skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas även

parti, som är representerat i riksdagen.

Ytterkuvert, som avses i 17 §, tillställes röstmottagare på statsverkets

bekostnad.

Centrala valmyndigheten bestämmer närmare hur kuvert skall tillhandahållas.

24 §

Skall val som förrättats enligt denna lag göras om, gäller bestämmelserna

i lagen även det nya valet.

25 §

Ett exemplar av denna lag skall finnas tillgängligt i vallokal och på postanstalt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

IJtdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober

1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Nord
ling,

Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa förenklingar

i valförfarandet och anför.

1965 års valtekniska utredning1 har i sitt betänkande III »Ny valteknik»

(SOU 1969: 19) lagt fram förslag om övergång till ett nytt valtekniskt förfarande,

som bygger på användning av maskinella hjälpmedel, över förslaget

har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter, poststyrelsen,

statskontoret, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska landstingsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fögderichefer,

Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå. Vissa remissinstanser

har vid sina yttranden fogat yttranden som de i sin tur inhämtat. I ärendet

har dessutom kommit in en skrivelse från Kristen demokratisk samling

(KDS).

Avsikten har varit att proposition på grundval av valtekniska utredningens

förslag skulle föreläggas riksdagen under innevarande höstsession, så att

den nya tekniken skulle kunna tillämpas fr. o. m. 1970 års val. Emellertid

har det nyligen visat sig att leveransen av de valapparater, som är nödvändiga

för det nya valtekniska systemet, inte längre kan garanteras till 1970

års val. Detta måste därför genomföras enligt det hittills använda manuella

valförfarandet.

I samband med beslutet om gemensam valdag för riksdagsval och kommunala

val anpassades vallagstiftningen till den nya ordningen, men ändringarna

fick endast begränsad räckvidd mot bakgrund av att utredningsarbetet

på övergång till maskinell valteknik samtidigt sattes i gång. I det

uppkomna läget bör man undersöka möjligheterna att genom ytterligare

1 Ledamöter borgmästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg,

byrådirektören Stig Lundgren, riksdagsledamoten N. Yngve Nilsson, redaktören Olaus Nyberg

och riksdagsledamoten Ivan Svanström.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

reformering av det nuvarande valförfarandet trygga ett så smidigt och snabbt

genomförande av 1970 års val som möjligt. Inom justitiedepartementet har,

delvis utifrån valtekniska utredningens förslag, prövats olika uppslag i detta

syfte. Det har därvid visat sig att påtagliga förenklingar i valförfarandet bör

kunna åstadkommas bl. a. genom minskning av antalet kuverttyper och

användning av standardiserade valsedlar. Förfarandet vid poströstning bör

också kunna förenklas liksom reglerna om valsedels ogiltighet. Vidare bör

det finnas möjligheter att få fram det definitiva valresultatet snabbare än

som nu är fallet.

Huvuddragen av gällande regler om allmänna val

Regler om valförfarandet finns beträffande riksdagsvalen i riksdagsordningen

och lagen (1920: 796) om val till riksdagen (ValL) samt beträffande

valen till de kommunala församlingarna i kommunala vallagen (1930: 253)

(KVL). I samband med 1968/69 års partiella författningsreform beslöts ett

flertal ändringar i valreglerna, som skall tillämpas första gången vid 1970

ars allmänna val (1968: 182 och 183 samt 1969:22). Dessa ändringar är

beaktade i det följande.

Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september

vart tredje år. Nyval till riksdagen hålls den sön- eller helgdag som Kungl.

Maj :t bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer.

Allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige

äger rum samma dag som ordinarie val till riksdagen. Allmänna val

av municipalfullmäktige hålls första söndagen i oktober vart tredje år

och allmänna val av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober vart

fjärde år.

Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje valkrets består i sin

tur av ett flertal valdistrikt. Härvid utgör varje kommun ett eller flera

valdistrikt. Antalet valdistrikt i riket uppgår f. n. till ca 6 500.

I fråga om valkretsindelning för kommunala val gäller olika regler för

de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna omfattar ett

eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingsmän och kommunal-

eller stadsfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riksdagsval.

I varje kommun finns en valnämnd, som bl. a. har till uppgift att för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1969

rätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad i valdistrikt, utser

valnämnden för varje valdistrikt tre eller flera personer att som valnämndens

deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder, som upprättas årligen. Röstlängderna

är av två slag — allmän röstlängd, som upptar personer som

är mantalsskrivna i riket, och särskild röstlängd, som upptar svenska medborgare

som inte är mantalsskrivna i riket men som har varit kyrkobokförda

här någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas kommun- och valdistriktsvis av

den lokala skattemyndigheten på grundval av mantalslängden och uppgifter

från pastorsämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndigheten

av stommar till röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning

av befolkningsregistret. Den upprättade röstlängden sänds över till valnämnden,

som lägger ut längden för granskning. Dessutom underrättar

nämnden var och en som har antecknats i längden som inte röstberättigad

om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser att

han oriktigt har uteslutits från rösträtt, dels av den som anser att annan

felaktigt har upptagits som röstberättigad. Anmärkningar prövas av valnämnden.

Mot valnämndens beslut får besvär anföras hos länsstyrelsen.

Dessutom finns möjlighet för länsstyrelsen att i vissa fall rätta röstlängden,

om någon till följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen som

röstberättigad i längden.

Den särskilda röstlängden gäller endast riksdagsvalen. Den upprättas

valkretsvis av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) på

grundval av ansökningar från utomlands bosatta svenska medborgare

som är berättigade att tas upp i längden. Den upprättade röstlängden sänds

över till länsstyrelsen, som lägger ut längden för granskning. Avslås en

ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden

därom av CFU. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels

av den som anser att hans ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd

felaktigt har blivit avslagen, dels av den som anser att annan oriktigt har

upptagits i längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

Förberedande av val

När val till riksdagen skall hållas i hela riket liksom när kommunalval

skall hållas, skall, om Kungl. Maj :t inte förordnar annat, utfärdas röstkort

för var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad. Röstkort

skall förutom den röstberättigades namn, titel och yrke innehålla bl. a.

uppgift om det valdistrikt där han får rösta. Röstkort utfärdas för den

som är upptagen i allmän röstlängd av valnämnden och för den som är

upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort får utfärdas gemensamt

för riksdagsval och kommunalval samt gemensamt för flera kommunalval.

Röstkorten sänds ut till de röstberättigade senast på den trettio
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

49

femte dagen före den första valdag då korten skall användas. Själva framställningen

av röstkorten för dem som är upptagna i allmän röstlängd tillgår

så, att länsstyrelsen på grundval av uppgifterna i sitt personband trycker

röstkorten och tillställer valnämnderna dem senast den 15 juni.

Vid riksdagsval kan parti, som inte utgör underavdelning av politisk

sammanslutning och som har minst 1 000 röstberättigade medlemmar, motverka

att dess partibeteckning utnyttjas illojalt genom att få partibeteckningen

registrerad i ett av statsdepartementen. Härvid skall partiet också

anmäla ett ombud till registret. Skyddet verkar på följande sätt. Ombudet

eller den han förordnar har rätt att senast trettiosjunde dagen före valdagen

för varje valkrets hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femton personer

som partiets kandidater. Om valsedel för partiet inte som första namn

upptar anmäld kandidat, anses alla namn på valsedeln obefintliga men rösten

tillfaller partiet.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. Gemensam kungörelse utfärdas om

riksdagsval samt om val av landstingsmän och kommunal- eller stadsfullmäktige

som äger rum samtidigt med riksdagsval.

Röstningen

Allmänna val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av enfärgat

gult papper för riksdagsval, av enfärgat blått papper för val av

landstingsmän och av enfärgat vitt papper för övriga kommunalval. Vid

röstavgivningen avlämnar väljaren sin valsedel innesluten i ett kuvert.

Valkuvert skall vara av samma färg som valsedel för valet.

Enligt huvudregeln tillgår röstningen så att väljaren på valdagen personligen

avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen i det

valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden kontrollerat

att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln är innesluten

i kuvert på föreskrivet sätt, lägger han ned kuvertet i valurnan.

I samband härmed görs en avprickning i röstlängden som markerar att

väljaren har utövat sin rösträtt i valet.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning i sitt valdistrikt

på valdagen, har möjlighet att avge sin röst i annan ordning. Sålunda får

han vid riksdagsval och allmänna val av landstingsmän och kommunal- eller

stadsfullmäktige på valdagen avlämna sin röst på postanstalt på annan

ort i riket än sin hemort. Om postanstalt är inrättad vid sjukvårdsanstalt

eller fångvårdsanstalt, får den som vårdas eller tjänstgör på anstalten

rösta där på valdagen, även om postanstalten är belägen på hans hemort.

Vidare får den som på grund av tjänstgöring av vissa angivna slag eller

förestående utlandsvistelse är förhindrad att rösta på valdagen, avlämna

sin valsedel före valdagen på postanstalt inom riket. Slutligen får den som

till följd av utlandsvistelse eller tjänsteutövning är förhindrad att rösta

inom riket avlämna sin valsedel hos svensk utlandsmyndighet. Vid val till

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

riksdagen i hela riket och vid allmänna val av landstingsmän och kommunal-

eller stadsfullmäktige kan Kungl. Maj :t dessutom förordna att röstmottagning

skall anordnas på svenskt fartyg utom riket för fartygets besättning

eller annan personal på fartyget samt för fartygets passagerare. Som

förutsättning för sådant förordnande gäller att fartyget kan antas befinna

sig utom riket under tid då röstmottagning äger rum inom riket.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används dubbla kuvert

(innerkuvert och ytterkuvert). Innerkuvertet motsvarar det kuvert som

används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna innerkuvertet med valsedeln

läggs in i ytterkuvertet, på vilket väljaren skall anteckna bl. a. namn,

valdistrikt och nummer i röstlängden. Sker röstningen före valdagen, måste

väljaren dessutom på ytterkuvertet fylla i uppgift om anledningen till att

han är berättigad att rösta i denna ordning. Ytterkuvertet med innehåll

vidarebefordras till länsstyrelsen i valkretsen, som kontrollerar mot röstlängden

att väljaren är röstberättigad och att han inte utövat sin rösträtt

mer än en gång. Därefter bryts ytterkuvertet och innerkuvertet läggs ned i

en urna för poströster och utlandsröster i valkretsen.

Röstmottagning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg pågår

fr. o. m. trettionde dagen före valdagen. Röstmottagning utom riket skall

avslutas i sådan tid att ytterkuvertet kan beräknas nå länsstyrelsen i Stockholms

län senast fjärde dagen efter valdagen. I de fall där länsstyrelsen inte

är sammanräkningsmyndighet vidarebefordras kuverten till rätt länsstyrelse.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet att avlämna

sin valsedel genom bud. Denna möjlighet står öppen för den som är gift

samt för den som på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt. I det förra

fallet tjänstgör maken som bud, i det senare får som bud användas den

som har fyllt 18 år och är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller

syskon eller hans vårdare.

Vid röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse, som

består av innerkuvert och ytterkuvert på i stort sett samma sätt som den

försändelse som avlämnas vid poströstning och utlandsröstning. Försändelsens

innerkuvert läggs in i ytterkuvertet i närvaro av ett vittne och, om

försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt.

Sedan ordföranden vid valförrättningen konstaterat att försändelsen

är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i valdistriktet, bryter

han ytterkuvertet och lägger ned innerkuvertet i valurnan. Valsedelsförsändelse

för äkta make får, om andra maken själv poströstar, utlandsröstar

eller fartygsröstar, avlämnas i samband därmed. I sådant fall innesluts

valsedelsförsändelsen i ännu ett ytterkuvert, vilket motsvarar ytterkuvertet

vid vanlig post- eller utlandsröstning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr H8 år 1969

Den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

måste förete sitt röstkort. Vid röstning på fartyg får dock den som innehar

sjöfartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort. Däremot

finns inte något krav pa röstkort när valsedeln avlämnas vid valförrättning

i valdistrikt. När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas annorstädes

än vid sådan förrättning måste väljarens röstkort företes. Röstkort

som företes återlämnas till väljaren.

Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikt räknas dels preliminärt av valförrättarna

ute i vallokalerna, dels definitivt hos länsstyrelserna. Den preliminära

sammanräkningen äger rum så snart som möjligt efter röstningens

slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteckning och

räknas gruppvis. Varje grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med

anteckningar och förseglas enligt utförliga regler. Efter den preliminära

räkningens slut skall valmaterialet inklusive protokoll och röstlängd ofördröj

ligen sändas över till länsstyrelsen. Försändelsen sker i regel som värdepost.

Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar tidigast på åttonde

dagen efter valdagen. Därvid räknas också de valsedlar som har kommit

in till länsstyrelsen från postanstalter, utlandsmyndigheter och fartyg.

Såväl preliminär som definitiv sammanräkning sker för hand. Vid

samtidiga val räknas alltid riksdagsval först. Förrättningen är offentlig.

Vid röstsammanräkningen prövas också frågor om valsedels giltighet.

I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl. a. är valsedel

ogiltig, om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt

med avsikt på sedeln, om den saknar partibeteckning eller innehåller mer

än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel att valsedel är ogiltig,

om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar

giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet, är valsedarna

i kuvertet också i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräkningen

inskränker sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av

sedlar som kan antas vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett riksproportionellt system. Fördelningen

görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt på grundval

av resultaten av de preliminära sammanräkningarna i valdistrikten, dels

definitivt på grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräkningen

i valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350

mandat på partier, varjämte de 40 mandat som är utjämningsmandat tillförs

valkretsar; övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas

valkretsarna före valet. Den definitiva mandatfördelningen omfattar dessutom

fastställandet av vilka kandidater som skall tillträda partiernas

mandat i varje valkrets. Länsstyrelsen har inte bara att räkna samman

giltiga röster för de olika partierna i valkretsen utan skall även fastställa

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr lb8 år 1969

ordningen mellan partis kandidater i kretsen till det antal som behövs. Till

ledning för att bestämma hur många kandidater som härvid behöver tas

upp i ordningen för varje parti finns den preliminära mandatfördelningen.

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten kungör valutgången

i Post- och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgår dels hur

inånga mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti, dels hur många

mandat som varje parti har fått i varje valkrets, dels vilka kandidater som

har erövrat mandaten. Dessutom utfärdar centrala valmyndigheten fullmakter

för dem som har valts.

Mandatfördelningen vid kommunalval handhas helt och hållet av länsstyrelsen,

som alltså både fördelar mandaten mellan partier och fastställer

vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat. Kommunalvalen

avslutas med att protokollet över förrättningen för sammanräkning

och mandatfördelning läses upp.

Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är tio dagar. Vid

riksdagsval ges besvären in till centrala valmyndigheten och vid kommunalval

till länsstyrelsen.

Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för kostnaderna för valsedlar.

Statsverket tillhandahåller emellertid kostnadsfritt papper för framställning

av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som förrättas samtidigt

med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som Kungl. Maj :t

bestämmer, parti som är representerat i riksdagen få ersättning av statsverket

för iordningställande av valsedlar för riksdagsval samt för val av

landstingsmän och av fullmäktige i stad som inte ingår i landstingskommun.

Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis

valsedelskostnader för fullmäktigval.

Endast statsverket får tillverka valkuvert. Valnämnd får utan kostnad

samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid kommunalval

ersätter kommunen eller — vid kyrkofullmäktigeval — församlingen

statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och kuvert

för valsedelsförsändelser. Statsverket svarar för kostnaden för ytterlcuverten

vid post- och utlandsröstning även vid kommunala val.

Vid både riksdags- och kommunalval åligger det kommunen att anskaffa

vallokaler och svara för att dessa utrustas på föreskrivet sätt. Kommunen

står även för kostnaderna för valskjutsar.

Röstmottagare på fartyg får ersättning av statsverket för de kostnader

röstmottagningen föranleder.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8 år 1969

53

Vissa delar av valtekniska utredningens förslag

Huvuddragen i det nya valtekniska system som valtekniska utredningen

har föreslagit är följande. Valsedlarna får formen av hålkort, som

skall räknas maskinellt. Räkningen av rösterna koncentreras till räkningscentraler,

dit valmaterialet förs omedelbart efter röstningens slut. Vid röstningen

ersätts valkuverten av specialkonstruerade kassetter. Sedan väljaren

stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valförrättaren,

som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox. Valförrättaren

trycker därefter ned en manöverarm på valboxen, varvid valsedeln

frigörs från kassetten och förs över till valboxen utan att valhemligheten

röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Transporten

av valsedlarna till räkningscentralen sker omedelbart efter röstningens slut

direkt i valboxen. Förfarandet skall användas även vid poströstning. Poströsterna

räknas i en för hela riket gemensam central. För att poströsterna

skall nå centralen före valdagens slut föreslås att poströstningen skall sluta

på fredagen före valdagen.

Kassetten skall enligt förslaget vara så utformad, att en instoppad

valsedels kortändar är delvis synliga. De synliga delarna skall givetvis inte

få innehålla någon information om hur väljaren röstar. De delar av en inneliggande

valsedel som innehåller sådan information skall alltid vara dolda

av kassetten. Samma slag av kassett skall användas för de olika val som

förrättas samtidigt. Genom att valsedlarna är olikfärgade för de olika valen

kan val förrättaren på valsedlarnas synliga delar lätt avgöra till vilket val

valsedeln hör.

Reglerna i utredningens förslag om tillhandahållande av valsedlar

bestäms av det förhållandet att valsedlarna skall hanteras maskinellt

både vid röstningen och vid röstsammanräkningen. De måste därför

vara standardiserade till formatet. Enligt förslaget skall i princip endast två

typer av valsedlar få förekomma. Den ena typen framställs i princip helt och

hållet genom statsverkets försorg och utgörs av ett hålkort, som försetts dels

med partibeteckning, kandidatnamn, valkretsbeteckning m. fl. uppgifter i

tryck, dels med motsvarande hålmarkeringar. Den andra typen utgörs av en

hålkortsblankett utan hålmarkeringar (ifyllningsvalsedel), vilken framställts

genom statsverkets försorg och därefter av väljaren eller annan försetts

med tryckt eller skriven partibeteckning in. m.

Utredningen erinrar om att partierna redan nu har rätt att under vissa

villkor få ersättning för sina valsedelskostnader och att utan kostnad erhålla

annat valmaterial. Denna ordning anser utredningen böra behållas och utvecklas

i det nya förfarandet, så att statsverket i princip står för kostnaderna

för valsedelsframställningen. Å andra sidan finner utredningen varken

rimligt eller lämpligt att valsedlar tillhandahålls helt fritt. Enligt utredningens

mening är det knappast ett demokratiskt intresse att varje enskild

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

väljare eller varje grupp av väljare, hur liten eller hur löst sammanfogad

den än är, skall kunna få valsedlar i obegränsad mängd. Utredningen föreslår

följande regler för tillhandahållande av valsedlar vid val till riksdagen.

Statsverket skall till var och en som begär det framställa valsedlar med

tryck och motsvarande hålmarkeringar till ett antal och med det innehåll

han önskar. Är beställaren parti med representation i riksdagen och görs

beställningen av behörig företrädare för partiet, skall i princip varje beställning

utan vidare effektueras. Är beställaren annan än parti med representation

i riksdagen eller görs beställningen av annan än behörig företrädare för

parti, tillhandahåller statsverket valsedlarna endast under förutsättning att

1. beställaren förskottsvis ersätter statsverket för framställningskostnaden

och

2. den partibeteckning som valsedlarna skall förses med överensstämmer

med eller tydligt skiljer sig från registrerad partibeteckning.

Parti, som är eller genom valet blir representerat i riksdagen, föreslås

kunna utan kostnad få valsedlar upp till ett antal som motsvarar fem gånger

antalet röstberättigade i valkretsen. Beställer parti som är representerat i

riksdagen fler valsedlar, debiteras partiet i efterhand kostnaden för framställning

av det överskjutande antalet.

Blir parti som har betalat sina valsedlar i förskott representerat i riksdagen

genom valet, skall enligt förslaget partiet få tillbaka förskottet. I

analogi med vad som föreslås i fråga om storleken av den valsedelsupplaga,

som ett parti skall kunna få utan kostnad, maximeras dock återbetalningsbeloppet

till kostnaden för att framställa valsedlar till ett antal motsvarande

fem gånger antalet röstberättigade i den eller de valkretsar där valsedlar har

beställts för partiet.

Utredningen framhåller att återbetalning av förskott kan bli aktuell i två

fall. Dels kan det vara fråga om beställning för ett parti som vinner inträde

i riksdagen genom valet. Dels kan det röra sig om en beställning som har

gjorts av annan än behörig företrädare för ett parti, dvs. om en spränglista.

I det förra fallet kan det knappast råda några delade meningar om att återbetalningen

bör ske till partiet. Även i det senare fallet finner utredningen

riktigast att belopp som betalas tillbaka går till partiet. Principiellt borde

frågan huruvida den som beställt en spränglista skall få sina kostnader

ersatta vara beroende av liur spränglistan påverkat partiets resultat i valet,

men utredningen anser att denna fråga är omöjlig att avgöra. Den enda

praktiska och sakligt rimliga lösningen är därför enligt utredningens åsikt

att det får ankomma på partiet självt att avgöra om beställaren av spränglistan

skall få del av belopp som återbetalas till partiet.

Enligt utredningens förslag skall det belopp, som skall återbetalas, beräknas

på skillnaden mellan det antal valsedlar ett parti har fått kostnadsfritt

och det antal partiet maximalt skulle ha kunnat få gratis. Har sålunda ett

parti utnyttjat hela sin gratiskvot, blir det inte aktuellt med någon återbetal
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

55

ning för de valsedlar som betalats i förskott, även om en kandidat kommer

in i riksdagen tack vare dessa valsedlar. I annat fall skulle enligt utredningens

mening kostnadsreglerna för tillhandahållande av valsedlar lätt

kunna kringgås.

Utredningen föreslår att i princip samma regler skall gälla för den som

vill beställa valsedelsblanketter i stället för valsedlar med fullständigt tryck

och hålmarkeringar.

Utredningen föreslår att i princip motsvarande regler skall gälla i fråga

om tillhandahållande av valsedlar och valsedelsblanketter vid de samtidiga

kommunala valen. Med hänsyn till att dessa val enligt förslaget t. v. i regel

inte skall räknas maskinellt är reglerna här uppbyggda så, att statsverket i

normalfallet tillhandahåller beställarna valsedelsblanketter, vilka av statsverket

förses med tryck efter beställarens önskemål där detta är praktiskt

genomförbart.

Dessutom skall enligt utredningens förslag blanketter till valsedlar för de

olika valen alltid finnas tillgängliga för väljarna i lokal där röstning äger

rum.

Enligt utredningens förslag skall de nuvarande preciserade villkoren

för att få rösta före valdagen på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg ersättas av en mera allmänt hållen regel av innehåll

att sådan röstning får ske, om det kan antagas att den röstberättigade på

valdagen kommer att befinna sig utom riket eller på annan ort inom riket

eller av annat skäl kommer att vara förhindrad att rösta i vallokalen för sitt

valdistrikt. Detta förslag hänger delvis samman med förslaget att poströstningen

skall sluta på fredagen före valdagen. Utredningens förslag innehåller

inte heller någon motsvarighet till den nu gällande regeln att väljaren

skall på ytterkuvertet ange anledningen till att han är berättigad att rösta

före valdagen. Enligt utredningens mening bör rätten till sådan röstning

inte låsas till vissa konkret angivna situationer, vilkas förhandenvaro röstmottagaren

i regel inte har möjlighet att kontrollera. Om väljaren bedömer

att han kommer att vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för

sitt valdistrikt, skall det inte vägras honom att rösta före valdagen.

En konsekvens av utredningens förslag är att det öppnar förutsättningar

för att anordna poströstning även på andra vårdanstalter och vårdinrättningar

än sjukhus och kriminalvårdsanstalter. Utredningen har inhämtat

från postverket att verket kan åta sig att anordna röstmottagning på flertalet

sådana inrättningar och anstalter under förutsättning att röstmottagningen

kan begränsas till någon eller några dagar och att röstningens tyngdpunkt

förläggs till söndagen före valet. Enligt utredningens mening kan inte några

avgörande invändningar riktas mot att det vid bestämmande av tid för röstningen

på ifrågavarande inrättningar och anstalter tas hänsyn till postverkets

resurser. De nackdelar som kan vara förenade med att röstningen

på anstalterna i regel får ske på söndagen före valet uppvägs väl av de för
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

delar som det innebär att väljarna där får tillgång till en röstningsform som

från säkerhetssynpunkt måste anses avgjort överlägsen valsedelsförsändelseinstitutet.

Utredningen anser att postverket självt bör få bestämma när röstmottagning

skall få ske på anstalter av det slag som avses här. Med en sådan

regel får man ett smidigt och flexibelt system som lätt kan anpassas till växlande

lokala förhållanden beträffande personal och lokaler.

Beträffande utlandsröstning och far ty g sröstning föreslår

utredningen bl. a. att röstningen skall avslutas i sådan tid att valsedlarna

kan beräknas nå centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen.

Förslaget innehåller också att centrala valmyndigheten skall ersätta länsstyrelsen

i Stockholms län som mottagare i första hand av valsedlar som

kommer in från utlandet. Dessutom föreslår utredningen att möjligheten

att anordna röstning på fartyg skall gälla alla svenska fartyg i utrikes fart

och inte bara som nu sådana fartyg som kan antas befinna sig utomlands

under tid då röstmottagning pågår i riket.

Utredningen föreslår också förenklade regler om valsedels ogiltig

h e t. Regeln, att valsedel är ogiltig om den innehåller kännetecken som

uppenbarligen blivit anbragt med avsikt på sedeln, saknar motsvarighet i

förslaget. Vidare slopas kravet att valsedel måste innehålla giltigt namn.

Utredningen framhåller att riksdagsvalets karaktär av i första hand partival

har slagits fast genom de nya mandatfördelningsreglerna som antogs i samband

med enkammarr ef ormen. Otvivelaktigt uppfattar också många väljare

valet som ett partival. Utredningen betonar att även personvalet givetvis har

en mycket stor betydelse, men enligt utredningens uppfattning finns det

fördenskull inte anledning att ogiltigf örklar a röster från väljare som nöjer

sig med att uttrycka anslutning till ett parti. Det kan vidare vara praktiskt

för en väljare, som röstar utomlands och därvid använder ifyllningsvalsedei,

att på valsedeln behöva ange endast partinamnet.

Utredningen föreslår även en omläggning av röstlängds- och

röst k or t sförfarande t. Det kan nu inträffa att röstkort tillställs

även personer som inte är röstberättigade. Utredningen anser att det bör

vara möjligt att skapa sådan säkerhet i detta hänseende att röstkortet faktiskt,

om än inte formellt, kan få ställning av rösträttsbevis. Den lösning som

utredningen har stannat för innebär att röstkorten trycks upp först sedan

röstlängden har upprättats. Framställs röstkorten på detta sätt, bör enligt

utredningens mening valnämndens befattning med röstkorten kunna avvaras.

Dels blir då valnämndens medverkan mindre betydelsefull. Dels uppnår

man den vinsten att nämndernas stora arbetsbörda inför valen minskar.

Utredningen går emellertid ett steg längre och föreslår att valnämndernas

uppgifter i röstlängdsförfarandet skall upphöra och uppgifterna övertas av

lokala skattemyndigheten, som redan nu har ansvaret för att röstlängd upprättas.

Utredningens förslag till nytt röstlängds- och röstkortsförfarande gäller

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

endast den allmänna röstlängden och röstkort för personer som finns upptagna

i den. Gällande regler om upprättandet av den särskilda röstlängden

och om röstkort för de röstberättigade som har upptagits i denna ger redan

den säkerhet som utredningen vill uppnå för den allmänna röstlängdens del.

Röstlängdsförfarandet beträffande den allmänna röstlängden och den därtill

anslutande framställningen av röstkort skall enligt förslaget följa detta

schema.

1. Länsstyrelsen kopierar från sitt personband uppgifter över personer i

röstberättigad ålder på ett särskilt band (röstlängdsbandet).

2. Från röstlängdsbandet framställer länsstyrelsen stommarna till röstlängd.

På stommarna markeras om rösträttshinder föreligger. Beträffande

den som fyller 19 år under kalenderåret anmärks att han får rösträtt först

nästa år. Stommarna tillställs lokala skattemyndigheten.

3. Lokala skattemyndigheten granskar stommarna mot mantalslängden.

Därvid kontrolleras att någon person inte har utelämnats och att hindersmarkeringarna

är riktigt gjorda. Vidare gör myndigheten de ändringar och

tillägg som föranleds av de underrättelser som myndigheten får in från pastorsämbetena.

Med myndighetens granskning är röstlängden upprättad.

4. Lokala skattemyndigheten underrättar länsstyrelsen om de ändringar

och tillägg som myndigheten har gjort i stommarna. Länsstyrelsen justerar

sitt röstlängdsband enligt underrättelserna. Därvid markerar länsstyrelsen

särskilt de personer som först följande kalenderår är ålderskvalificerade för

rösträtt. När detta har skett trycker länsstyrelsen upp röstkortsupplagan

och översänder korten till lokala skattemyndigheten, som kontrollerar röstkorten

mot röstlängden. Lokala skattemyndigheten underrättar de personer

som har antecknats i röstlängden som inte röstberättigade om detta förhållande.

5. Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen. Godkänns eu

anmärkning, rättar länsstyrelsen röstlängden i enlighet därmed. Länsstyrelsen

underrättar lokala skattemyndigheten om de rättelser som har föranletts

av prövningen.

6. När lokala skattemyndigheten har justerat röstkortsupplagan i enlighet

med underrättelserna från länsstyrelsen, översänder myndigheten röstkorten

till de röstberättigade.

Utredningen föreslår att det obligatoriska uppehållet i

valförrättningen mellan kl. 11 och 13 slopas. En förutsättning

för att de samtidiga valen skall kunna genomföras på en dag är

enligt utredningens uppfattning att valdagen utnyttjas maximalt för röstningen.

F. n. öppnas vallokalerna kl. 8 och stängs kl. 21. Avbrott i förrättningen

skall alltid ske mellan kl. 11 och 13. Dessutom tillåter lagen att uppehåll

görs även vid vissa andra tider. Ett maximalt utnyttjande av valdagen

bör enligt utredningen innebära att de sistnämnda uppehållen slopas. Mera

tveksamt finner utredningen det vara om det obligatoriska uppehållet mel
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

lan kl. 11 och 13 kan tas bort. Utredningen erinrar om att regeln har kommit

till av hänsyn till gudstjänsten men pekar å andra sidan på att gudstjänster

i många församlingar numera äger rum å andra tider. I många frikyrkliga

församlingar är det vanligt att man håller gudstjänst eller annan sammankomst

under annan tid än mellan kl. 11 och 13. Av än större betydelse, framhåller

utredningen, är kanske att man genom att låta valförrättningen pågå

under gudstjänsttid inte hindrar den som vill delta i gudstjänsten från att

göra detta. Utredningen kan därför inte finna att vare sig pietet mot människors

trosuppfattning eller andra skäl talar för att behålla det obligatoriska

avbrottet mellan kl. 11 och 13.

I anslutning till förslaget om förlängt öppethållande av vallokalerna, föreslår

utredningen den förstärkningen av den lokala valorganisationen,

att minimiantalet deputerade ökas från tre till fyra.

Utredningen framhåller att antalet deputerade även i de minsta valdistrikten

bör vara så stort att avlösning för hl. a. måltider kan ske under förrättningens

gång.

Utredningen föreslår också att centrala valmyndigheten skall svara för

valförberedelser och valledning. Detta innebär bl. a. att

centrala valmyndigheten övertar ansvaret för de tillämpningsföreskrifter

som det i dag ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda, såsom att fastställa

formulär till röstlängd, röstkort och protokoll.

Remissyttrandena

Huvuddragen i valtekniska utredningens förslag till nytt valtekniskt

förfarande har genomgående accepterats av remissinstanserna. Inte i

något yttrande riktas invändning mot att valkuverten ersätts med kassetter

i enlighet med vad utredningen har föreslagit.

De av utredningen föreslagna reglerna om tillhandahållande

av valsedlar har behandlats endast i yttrandena av grundlagberedningen,

länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs och Västmanlands län och

KDS. Av dessa är det endast KDS som har en allmänt kritisk inställning.

Grundlagberedningen finner inte anledning till erinran mot huvuddragen

i förslaget. Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län skulle det inte vara rimligt,

om ett litet parti utan mandat i ett län skulle kunna få valsedlar kostnadsfritt

till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade där.

KDS anser att förslaget är otillfredsställande och strider mot jämlikhetsprincipen.

Enligt KDS borde det vara naturligt att även ett i riksdagen inte

representerat parti, som har en utbyggd organisation över hela landet och

som har stadgar och ett genomarbetat program, får sina valsedlar gratis.

Länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län tar upp frågan om vem

som bör få tillbaka förskott, som erlagts vid valsedelsbeställning. Länssty
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

relsen i Älvsborgs län förklarar sig inte ha något att erinra mot de föreslagna

reglerna, även om dessa enligt länsstyrelsens uppfattning synes

kunna hårt drabba den som har beställt spränglistor. Länsstyrelsen i

Stockholms län anser det tvivelaktigt från demokratisk synpunkt att låta

återbetalning av förskott alltid gå till partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

Utredningens förslag att mjuka upp villkoren för röstning

före valdagen har föranlett yttrande endast av länsstyrelsen i Gotlands

län. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte en så liberal regel som den

utredningen har föreslagit i praktiken kommer att medföra en för postverket

besvärande och även i övrigt olämplig förskjutning av antalet röstande

från vallokalerna till postanstalterna.

Svenska kommunförbundet godtar inte att röstmottagningen på vårdanstalter

och vårdinrättningar i regel sker på söndagen före valdagen. En sådan

begränsning skulle, menar förbundet, betyda avsevärt försämrade möjligheter

för nyintagna sjukhuspatienter att poströsta. Postverket framhåller

att röstmottagningen vid sjukhusen och kriminalvårdens anstalter säkerligen

kan förläggas till valdagen, om söndagen väljs som slutdag för

poströstningen. För postverkets del är det emellertid önskvärt att röstmottagningen

på övriga vårdanstalter och vårdinrättningar kan förläggas före

valdagen och då helst till söndagen före valdagen.

Utredningens förslag till reformer i fråga om utlandsröstning

och fartygsröstning har inte föranlett något uttalande i remissyttrandena.

De föreslagna reglerna om valsedels ogiltighet har vunnit bred

anslutning bland remissinstanserna. Regeringsrättens ledamöter framhåller

som en väsentlig fördel med förslaget att praktiskt taget alla besvär som

avser valsedels ogiltighet kommer att försvinna. Även grundlagberedningen

menar att det är en fördel från valbesvärssynpunkt att flera av de nuvarande

kassationsgrunderna tas bort. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att de

nuvarande bestämmelserna knappast har fyllt någon betydelsefull funktion

utan i åtskilliga fall lett till stötande resultat. Valnämnden i Stockholm uttalar

att förslaget innebär ett betydligt enklare och mindre formalistiskt

system än det hittillsvarande. Länsstyrelsen i Östergötlands län pekar på

att de föreslagna reglerna förenklar även sammanräkningsförfarandet.

Postverket uppehåller sig särskilt vid betydelsen för de kommunala valen

av att kravet på att valsedel måste innehålla giltigt namn slopas. Verket anser

ändringen viktig för de väljare som poströstar, särskilt om den nuvarande

kuvertmetoden behålls. När en väljare röstar utanför hemorten kan

det vara svårt för honom att få tag på valsedlar som avser hans valkrets.

Om en väljare i sådant fall avlämnar en valsedel, som avser annan valkrets

än den där han är röstberättigad, eller om han förväxlar valkuverten för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

olika val, blir valsedeln med nuvarande regler i allmänhet kasserad. Mot

bakgrund av de senare årens utveckling förefaller det rimligt, att valsedel

som saknar giltigt namn ändå tillgodoräknas partiet.

Länsstyrelsen i Värmlands län ställer sig däremot mera tveksam till förslaget

att slopa kravet på giltigt namn. Enligt länsstyrelsen kan detta leda

till att man måste godta ett inte obetydligt antal valsedlar från väljare, som

inte har annat syfte än att uttrycka alltmänt missnöje. Länsstyrelsen finner

det vidare stötande om valsedlar som innehåller endast namn på seriefigurer

och liknande skall gillas.

Den föreslagna omläggningen av röstlängds- och röst kortsför

farandet har vunnit allmänt gillande vid remissbehandlingen.

Grundlagberedningen finner det vara en lämplig rationalisering att valnämnderna

kopplas bort från bl. a. röstlängdsförfarandet. Länsstyrelsen i

Kronobergs län anser att det nuvarande röstlängdsförfarandet är föga rationellt.

Att röstkorten skall utfärdas och utsändas först sedan röstlängden

upprättats innebär säkrare garantier för att endast röstberättigade får röstkort.

Enligt länsstyrelsen är det med nuvarande förfarande inte ovanligt

att valnämnderna skickar ut röstkort även till personer som inte är röstberättigade.

Svenska kommunförbundet ser det som ett positivt moment i

förslaget, att valnämndernas befattning med röstlängdsförfarandet upphör.

Likaså tillstyrker förbundet att lokala skattemyndigheten övertar valnämndernas

bestyr med upprättande och utsändande av röstkort. Föreningen

Sveriges fögderichefer anser det i princip riktigt att lokala skattemyndigheten

övertar valnämndernas uppgifter beträffande röstlängd och röstkort.

Lokala skattemyndigheten torde, framhåller föreningen, ha större förutsättningar

än valnämnden att sköta dessa arbetsuppgifter på ett tillfredsställande

sätt.

Förslaget att slopa det obligatoriska uppehållet i valförrättningen

mellan kl. 11 och 13 har praktiskt taget genomgående

godtagits av remissinstanserna. Grundlagberedningen framhåller

att huvudproblemet i detta sammanhang är att de samtidiga valen

skulle kunna leda till ökad köbildning av väljare. Allt bör därför göras för

att påskynda röstavgivningen i vallokalen. En ändring som bör kunna få

stor betydelse för undvikande av köbildning i de mera folkrika distrikten

är att vallokalerna skall vara öppna utan avbrott mellan kl. 8 och kl. 21.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ställer sig tveksam till att slopa det obligatoriska

uppehållet. Länsstyrelsen i Kalmar län ifrågasätter om det inte är

lämpligt med ett uppehåll på en timme bl.a. för att ge valförrättarna tillfälle

att äta.

Utredningens förslag till förstärkning av den lokala valorganisationen

har inte föranlett något uttalande av remissinstanserna.

Över förslaget att centrala valmyndigheten skall svara för valförbe
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

redelser och valledning har endast grundlagberedningen yttrat

sig. Beredningen godtar i princip förslaget. Enligt beredningens mening torde

den allmänna frågan om delegation av befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter

böra ske till Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t utser eller om den, som i förslaget, bör ske direkt till förvaltningsmyndigheten

med förbigående av Kungl. Maj :t inte ha någon större betydelse.

Departementschefen

Enligt planerna skulle förslag till en genomgripande reform av valtekniken

ha förelagts riksdagen under innevarande höstsession. 1965 års valtekniska

utredning lade i början av juni fram sitt betänkande »Ny valteknik»

med förslag till övergång till ett nytt valtekniskt system, som bygger på användning

av maskinella hjälpmedel såväl vid röstavgivningen som vid sammanräkningen

av rösterna. Avsikten var att det nya systemet skulle tillämpas

fr. o. m. 1970 års val. Utredningens förslag har vid remissbehandlingen

fått ett i det stora hela mycket gynnsamt mottagande. Under propositionsarbetets

gång visade det sig möjligt att inom ramen för det av utredningen

föreslagna systemet tillgodose kritik och önskemål som i ett par betydelsefulla

hänseenden hade riktats mot utredningens förslag. Det var här fråga

om möjligheterna att lämna en redovisning av valresultat valdistriktsvis

och möjligheterna att redan under valnatten meddela resultat av de kommunala

valen. Vidare visade det sig möjligt att låta poströstningen avslutas

först på valdagen — i stället för som utredningen föreslagit på fredagen före

denna — utan att man skulle förlora några väsentliga fördelar med det föreslagna

systemet. Emellertid framkom det för drygt en månad sedan, att det

på grund av produktionstekniska vanskligheter inte går att uppnå absoluta

garantier för att den tekniska apparatur, som är nödvändig för det nya valtekniska

systemet, kan levereras redan till 1970 års val. Övergången till det

nya systemet måste därför anstå till 1973 års val.

Det är beklagligt att den nya tekniken inte kan tillämpas redan år 1970,

när lör första gången tre val skall förrättas samtidigt. I likhet med många

andra har jag blivit övertygad om att den nya tekniken skulle verksamt ha

bidragit Lill ett snabbt och smidigt genomförande av de samtidiga valen.

Dessa måste nu i stället förrättas med hjälp av den hittills använda manuella

tekniken. Redan i samband med beslutet om gemensam valdag 1968/

69 vidtogs ändringar i vallagstiftningen för att trygga genomförandet av de

samtidiga valen. Ändringarna fick emellertid begränsad räckvidd mot bakgrund

av att arbetet på övergång till maskinell teknik i valförfarandet samtidigt

sattes i gång. När det nu visat sig att det inte går att använda den

maskinella tekniken förrän vid 1973 års val har jag ansett att man bör

pröva möjligheterna att genom ytterligare ändringar i det nuvarande val
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1969

förfarandet försöka göra detta så smidigt och enkelt som möjligt till 1970

års val. Härvid bör uppslag kunna hämtas från det föreslagna nya valtekniska

systemet. Det finns också skäl att i det uppkomna läget pröva vissa

förslag, som valtekniska utredningen lade fram i ett tidigare betänkande

»Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27) men som

inte tagits upp i avvaktan på resultatet av utredningens undersökningar beträffande

övergång till maskinell teknik.

Innan jag går över till frågan om ändringar i det nuvarande valförfarandet

vill jag nämna att jag avser att senare i dag hemställa om att få meddela

tilläggsdirektiv till valtekniska utredningen beträffande det fortsatta arbetet

på en valteknisk reform till 1973 års val. Det gäller här att på bästa sätt

utnyttja det nödtvungna uppskovet med den valtekniska reformen bl. a. för

att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet och grundligt

utprova detta innan det sätts i praktisk tillämpning.

Att genomföra tre val samtidigt med den nuvarande manuella valtekniken

är inte helt okomplicerat. För de olika valen skall användas olikfärgade valsedlar,

som skall stoppas i valkuvert av samma färg som valsedeln. Vid röstning

i vallokal har alltså väljaren att se till att han för vart och ett av de tre

valen stoppar rätt valsedel i rätt kuvert. Vid röstning med valsedelsförsändelse

och vid poströstning kompliceras förfarandet ytterligare. Här skall för

varje val valkuvertet (innerkuvertet) läggas i ett ytterkuvert av samma färg

som innerkuvertet. Dessutom skall varje ytterkuvert fyllas i med ganska

utförliga uppgifter. Skall valsedelsförsändelserna avlämnas på postanstalt,

behövs inte mindre än nio olika kuvert, nämligen för varje val ett innerkuvert,

ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och ett ytterkuvert för poströstning.

För de tre samtidiga valen behövs sammanlagt 15 kuverttyper.

Valtekniska utredningens förslag innebär avsevärda förenklingar i de nu

nämnda hänseendena. Den kassett, som enligt förslaget skall överta valkuvertets

funktion, blir enhetlig för alla de tre samtidiga valen. Genom att

kassetten ej täcker hela valsedeln och valförrättaren därför ser färgen på

den inneliggande valsedeln, kan han avgöra till vilket val denna hör. Vid

röstning med valsedelsförsändelse samt vid utlandsröstning och fartygsröstning

skall enligt det föreslagna systemet visserligen användas kuvert, som

skall vara av samma typ för de olika valen. Kuverten skall emellertid förses

med inspektionshål, som avslöjar färgen på den inneliggande valsedeln, så

att man kan hänföra även en i kuvert inlagd valsedel till rätt val.

Den idé, som ligger i kassettmetoden och i metoden med kuvert med inspektionshål,

bör kunna utnyttjas även i det nuvarande valsystemet för att

minska antalet kuverttyper. Man bör sålunda kunna gå över

till en enhetlig typ av valkuvert för de tre samtidiga valen, om kuvertet förses

med inspektionshål eller liknande som gör att färgen på valsedeln men

ej sedelns text kan iakttas när sedeln är inlagd i valkuvertet. Vid överlägg
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr U8 år 1969 63

ningar med kuverttillverkare har framkommit att detta enklast kan åstadkommas

genom att valkuvertet framställs med de båda nedre hörnen avskurna,

så att den inneliggande valsedeln sticker fram genom de avskurna

hörnen. Liksom i valtekniska utredningens förslag kräver systemet att valsedlarna

är av standardiserat format som passar till valkuverten. Det fordras

dessutom att valsedeln inte viks när den stoppas ned i kuvertet. I så fall

skulle den kunna komma att ligga så i kuvertet att uppgifter om hur väljaren

röstar blir synliga i de avskurna hörnen på kuvertet. Till frågan om

tillhandahållande av de standardiserade valsedlarna återkommer jag längre

fram.

De valkuvert som används nu är förhållandevis små, vilket medför att

valsedlarna i många fall måste vikas. Om man går över till ett system där

valsedlarna inte skall få vikas, måste kuverten göras större. Från tillverkarsidan

har upplysts att det inte finns tekniska resurser för att till 1970 års

val framställa tillräckligt antal valkuvert av en större typ, om kuverten som

nu är fallet skall vara försedda med snöre, som gör det möjligt att i ett

handgrepp öppna ett flertal kuvert. Det är därför nödvändigt att avstå från

snören i kuverten, om tanken med enhetskuvert skall genomföras. Å andra

sidan är det angeläget att öppnandet av kuverten efter röstningens slut kan

genomföras snabbt. Tanken har därför kommit upp att avstå från kravet

att valkuverten skall vara tillslutna. Undersökningar hos kuverttillverkare

visar att det är möjligt att framställa ett kuvert som inte skall tillslutas

men som likväl på ett helt tillfredsställande sätt skyddar valhemligheten.

Kuvertet bör i likhet med de kuvert som används vid utsändandet av postgirots

kontobesked vara försett med hög rygg och rak klaff. Med en sådan

utformning av kuvertet ligger valsedeln stadigt i kuvertet och det är inte

någon risk för att valsedeln faller ur kuvertet genom någon oavsiktlig åtgärd

från väljarens eller valförrättarens sida. Att kuverten inte skall tillslutas

innebär dessutom en inte föraktlig förenkling i röstningsproceduren

för väljaren genom att han slipper att klistra igen de tre valkuverten. Effekten

av att kuverten inte tillsluts bör därför bli inte bara att arbetet vid den

preliminära sammanräkningen underlättas utan även att röstningen går

snabbare. Jag föreslår alltså att för de samtidiga valen år 1970 används valkuvert

som utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

Systemet med enhetligt valkuvert bör kunna tillämpas också i fråga om

innerkuvertet vid valsedelsförsändelse, så att samma slags innerkuvert används

för de tre samtidiga valen. Däremot finner jag inte anledning att föreslå

att samma slag av kuvert används både som valkuvert och som innerkuvert.

Jag ansluter mig sålunda till den hittills gällande uppfattningen att

valkuverten skall lämnas ut endast i samband med att väljaren inställer sig

för röstning. Denna princip, som är avsedd att förhindra att någon annan

än väljaren själv lägger valsedeln i valkuvertet, förutsätter att olika typer

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1969

av kuvert används som valkuvert och som innerkuvert för valsedelsförsändelse.

Valsedelsförsändelseinstitutet bör kunna förenklas också i andra hänseenden.

Den nuvarande regeln att en försändelse skall anordnas för vart

och ett av de samtidiga valen synes onödigt omständlig. Jag föreslår i stället

att valsedelsförsändelsen görs gemensam för alla tre valen, så att tre innerkuvert,

ett för varje val, får läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Vidare

vill jag föreslå att den nuvarande ordningen med två olika typer av ytterkuvert

för valsedelsförsändelse —• en som används när försändelsen skall

inges av väljarens make och en som används när försändelsen skall inges

av annan än maken — ersätts med en enda typ av ytterkuvert, gemensam

för båda slagen av valsedelsförsändelse. En sådan förenkling är genomförbar

bl. a. tack vare att ytterkuvertet måste göras större för att rymma de

nya innerkuverten och därför ger utrymme åt både den text som behövs för

s. k. äktamakeröstning och den text som behövs när försändelse används för

sjukas in. fl. röstning.

Även vid poströstningen bör man kunna använda gemensamt ytterkuvert

för de olika valen. Ett sådant förslag har lagts fram i valtekniska utredningens

betänkande från år 1967. Förslaget godtogs av alla remissinstanser,

som yttrade sig över betänkandet, utom grundlagberedningen. Beredningen

hänvisade till att det enligt gällande regler ingår som ett led i röstsammanräkningen

hos länsstyrelsen att granska ytterkuvert, som kommit in från

postanstalter, utlandsmyndigheter och fartyg, bryta dessa och ta hand om

innehållet. En ordning med gemensamt ytterkuvert för flera val skulle alltså

göra det omöjligt enligt dessa regler att räkna de olika valen var för sig. Jag

kan i och för sig instämma i de synpunkter som framfördes av grundlagberedningen.

Emellertid ser jag inte något hinder för att ändra de nuvarande

reglerna så, att man tillåter att ifrågavarande åtgärder med ytterkuvert

sker gemensamt för de samtidiga valen. Med en sådan ändring torde det inte

finnas något att erinra mot att gå över till den obestridligen mycket praktiska

ordningen att innerkuverten med valsedlarna från de tre olika valen

vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg läggs in

i ett enda gemensamt ytterkuvert. Jag återkommer i det följande till ytterligare

förenklingar beträffande ytterkuvertet vid sådan röstning.

De nu föreslagna åtgärderna innebär att antalet kuverttyper vid de samtidiga

valen år 1970 minskas från 15 till 4. De fyra typerna blir valkuvert,

innerkuvert för valsedelsförsändelse, ytterkuvert för valsedelsförsändelse

samt ytterkuvert för röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på

fartyg.

Som jag redan nämnt förutsätter ordningen med enhetliga valkuvert, att

valsedlarna blir standardiserade till formatet. Detta innebär vissa

problem med hänsyn till att möjligheterna att framställa valsedlar efter eget

önskemål i princip inte bör begränsas. Valtekniska utredningen har i sitt

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1969

betänkande om den maskinella valtekniken haft att lösa i allt väsentligt

samma problem. De regler i ämnet som utredningen har föreslagit har praktiskt

taget undantagslöst godtagits vid remissbehandlingen. Även jag kan

i allt väsentligt ansluta mig till förslaget. Jag föreslår att följande regler

skall gälla i fråga om tillverkning och tillhandahållande av valsedlar vid de

samtidiga valen år 1970.

Valsedel vid de samtidiga valen skall vara framställd på blankett som

tillverkats genom statsverkets försorg. Statsverket skall emellertid till beställare,

som begär det, förse blanketterna med fullständigt tryck enligt beställarens

önskemål och därvid inte i något fall ta ut särskild ersättning för

trycket. Meningen är att partier och andra, som beställer valsedlar, normalt

skall begära att blanketterna omedelbart förses med tryck. På så sätt får

man ökad säkerhet för att valsedlarna blir så utformade att valhemligheten

inte röj s genom de avskurna hörnen på valkuverten.

Var och en skall kunna beställa och erhålla valsedlar eller valsedelsblanketter

till önskat antal, men endast parti, som är eller genom valet blir representerat

i den församling valet gäller, får valsedlar/valsedelsblanketter gratis.

Beställs valsedlar/valsedelsblanketter av parti, som inte är representerat

i den församling valet gäller, skall beställaren förskottera kostnaden för

valsedlarna. Detsamma skall gälla, om beställning för parti, som är representerat

i ifrågavarande församling, görs av annan än behörig företrädare

för partiet.

Parti, som är eller blir representerat i den församling valet gäller, skall

gratis få valsedlar/valsedelsblanketter upp till ett antal som motsvarar fem

gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i

fråga om annat val, i valet. Beställer parti, som är representerat i ifrågavarande

församling, större antal valsedlar/valsedelsblanketter, får partiet

i efterhand erlägga betalning för det överskjutande antalet. Blir parti, för

vars valsedlar/valsedelsblanketter erlagts förskott, genom valet representerat

i ifrågavarande församling, betalas förskottet tillbaka i den mån inte

gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskrids därigenom. Efter

samma princip sker återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan

än behörig företrädare för partiet, dvs. när det har varit fråga om en

spränglista. Frågan huruvida återbetalning skall ske blir här beroende av

om partiet utnyttjat sin gratiskvot. Återbetalning skall alltid ske till partiet

oavsett vem som har erlagt förskottet.

Dessutom skall väljare alltid i röstningslokalen kunna få de blanketter

han behöver för röstningen.

Jag vill tillägga att det är svårt att tänka sig någon annan principiell

uppläggning av reglerna om tillhandahållande av valsedlar. Sålunda skulle

det inte vara rimligt att låta vem som helst få valsedlar i obegränsad utsträckning.

En gräns bör också finnas för hur många valsedlar ett parti

skall kunna få gratis. Den här föreslagna gränsen överensstämmer med de

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 148

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

principer som hittills har tillämpats i fråga om ersättning till partier för

valsedelskostnader. Vidare är det inte praktiskt genomförbart att betala tillbaka

förskott till annan än ifrågavarande parti. 1 annat fall skulle man bl. a.

ställas inför den mycket vanskliga uppgiften att avgöra hur återbetalningen

skulle fördelas mellan dem som beställt olika spränglistor.

Som jag redan har förutskickat bör förfarandet vid röstning

på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

kunna förenklas även i andra hänseenden än genom att innerkuverten vid

de samtidiga valen läggs i ett gemensamt ytterkuvert. Två förslag som valtekniska

utredningen har lagt fram, det ena i 1967 års betänkande och det

andra i årets betänkande, kan här komma till användning. I det förstnämnda

betänkandet föreslog utredningen, att ytterkuvertet vid poströstningen

skulle ersättas av ett fönsterkuvert och att en särskild adressdel, som skulle

medfölja röstkortet, skulle i samband med röstningen läggas in i ytterkuvertet

och ersätta de uppgifter om namn, sammanräkningsmyndighet, nummer

i röstlängden m. m., som väljaren nu är skyldig att fylla i på ytterkuvertet.

Förslaget, som allmänt godtogs vid remissbehandlingen, finner jag utmärkt.

Det minskar omgången vid poströstning både för väljaren och för

röstmottagaren, och det betyder framför allt att man får garantier för att

ytterkuvertet styrs till rätt sammanräkningsmyndighet (länsstyrelse). Länsstyrelsernas

arbete med poströstningsmaterialet underlättas också avsevärt

genom att man slipper ytterkuvert med oriktiga, ofullständiga eller otydliga

uppgifter. Jag föreslår därför att systemet med fönsterkuvert används

vid 1970 års samtidiga val. Som inlaga i fönsterkuvertet bör användas väljarens

röstkort i stället för en särskild adressdel till detta. Utvecklingen av

röstkortsförfarandet och de förändringar däri som jag tänker föreslå i det

följande medför att man utan större omgång kan utfärda nya röstkort, om

så skulle behövas. Dessutom är avsikten att det år 1970 skall samtidigt sändas

ut två röstkort, det ena avseende de samtidiga valen och det andra

kyrkofullmäktigvalet. För den som röstar på fartyg utan att inneha röstkort

bör röstkortet ersättas med ett särskilt adresskort som fylls i av röstmottagaren.

Det andra förslaget av valtekniska utredningen, som jag syftade på, gäller

villkoren för att få rösta på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på

fartyg. Enligt gällande regler får röstning före valdagen ske endast om väljaren

på grund av vissa uppräknade omständigheter, såsom utrikes resa

och tjänsteutövning av vissa slag, är hindrad att rösta på valdagen. Vid röstningen

skall väljaren på ytterkuvertet ange av vilken anledning han är berättigad

att rösta i förtid. I fråga om röstning på valdagen på postanstalt

gäller, att detta är tillåtet endast för väljare, som befinner sig utanför hemorten.

Den som är intagen på eller tjänstgör vid sjukvårdsanstalt eller kriminalvårdsanstalt

får dock rösta på postanstalt, som är inrättad vid anstalten,

även om denna är belägen i hans hemort. Utredningen har nu föreslå
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

67

git att poströstningen skall avslutas på fredagen före valdagen och att de

nuvarande specificerade villkoren för att få rösta före valdagen ersätts med

en mera allmänt hållen regel, enligt vilken rätten att poströsta tillkommer

röstberättigad, som på grund av vistelse på utrikes ort eller på annan ort

inom riket eller av annat skäl kan antas vara förhindrad att rösta på valdagen

i vallokalen för sitt valdistrikt. Grundtanken i detta förslag, att möjligheterna

till röstning i annan ordning än i vallokal inte bör begränsas i

onödan, har nästan utan undantag godtagits vid remissbehandlingen.

För egen del ansluter jag mig till grundtanken i utredningens förslag. Den

innebär ökade möjligheter för väljarna att utöva sin rösträtt, samtidigt som

valförfarandet kan förenklas. Jag föreslår att möjligheten att rösta på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall stå öppen för väljare,

som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat

skäl är förhindrad att rösta i vallokalen för sitt valdistrikt. Som en följd

härav kan det nuvarande kravet, att väljare som röstar före valdagen skall

ange anledningen till att han är berättigad att göra detta, slopas. Väljarnas

uppgifter härom har f. ö. knappast kunnat kontrolleras i det nuvarande systemet.

En annan konsekvens blir att poströstning på valdagen tillåts även inom

väljarens hemort, om väljaren är förhindrad att uppsöka vallokalen för sitt

valdistrikt.

De nu föreslagna ändringarna beträffande villkoren för att få rösta utom

vallokalen ger förutsättningar för att anordna poströstning på

ålderdomshem samt på vissa andra anstalter och

inrättningar. Postverket har gett uttryck för en positiv inställning

till att tillfälligt inrätta postanstalter för röstning på sådana vårdinrättningar

och vårdanstalter, där det med nuvarande regler inte finns anledning att

anordna poströstning. Enligt postverket finns det möjlighet att täcka ett

stort antal anstalter och inrättningar med poströstning, om denna inte nödvändigtvis

behöver förläggas till själva valdagen. Jag anser visserligen att

huvudregeln bör vara, att poströstning på vårdanstalter och vårdinrättningar

skall äga rum på valdagen. Sålunda bör man inte utan starka skäl förlägga

röstningen till dag före valdagen, när det gäller sjukvårdsinrättningar

och kriminalvårdsanstalter där poströstning tidigare har varit anordnad på

valdagen. Emellertid kan jag inte finna några nämnvärda betänkligheter i

att poströstningen på t. ex. ålderdomshem sker före valdagen, i synnerhet

om man därigenom vinner att postverket kan täcka fler anstalter och inrättningar.

Röstning bör dock inte kunna anordnas tidigare än en vecka före

valdagen. Som en särskild fördel med en utökad poströstning vid vårdinrättningar

och vårdanstalter vill jag peka på att behovet av att använda

valsedelsförsändelseinstitutet minskar, vilket bör öka säkerheten i valförfarandet.

Jag vill ta upp även ett par andra frågor om röstning på

fartyg. Röstmottagning på fartyg får enligt gällande regler börja på

5* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kiingl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

trettionde dagen före valdagen. En förlängning av den tid då röstning får

äga rum på fartyg har visat sig vara av behovet påkallad. Den nuvarande

röstningsperioden har i flera fall visat sig börja så sent att rösterna inte

alltid hunnit fram till sammanräkningsmyndigheten i tid för sammanräkningen.

Detta är otillfredsställande. Anordnas röstmottagning på fartyg, höide

väljare som röstar där kunna känna sig säkra på att deras röster också

kommer att inverka på valet. Jag föreslår därför att röstningsperioden på

fartyg skall få börja redan på fyrtiofemte dagen före valdagen. I det följande

kommer jag att föreslå vissa åtgärder för att det definitiva valresultatet skall

kunna föreligga tidigare än som nu är fallet. Ett av förslagen är att utlandsoch

fartygsröster skall ha ankommit till vederbörande myndighet i riket senast

dagen före valdagen i stället för som nu senast på fjärde dagen efter

valdagen. Den sammanlagda effekten av förslagen bör emellertid likväl bli

en påtaglig förbättring av sjöfolkets möjligheter att utöva sin rösträtt.

Även i ett annat hänseende har de nuvarande reglerna om fartygsröstning

visat sig mindre ändamålsenliga. Kravet att fartyget skall befinna sig utom

riket under hela den period, då röstmottagning pågår i riket, för att röstmottagning

skall få anordnas på fartyget utgör enligt min mening en onödigt

hård begränsning av fartygsröstningen. De praktiska möjligheterna fölen

fartygsbesättning att delta i val kan ofta vara mycket små, även om

fartyget angör svensk hamn under röstningsperioden. Liggetiderna i hamn

är i dag korta. Särskilt de nya hamnarna ligger i många fall på betydande

avstånd från övrig bebyggelse och serviceinrättningar, såsom postanstalter.

Härtill kommer att de ombordanställda inte alltid får röstkort och därför

inte kan rösta på postanstalt. Valtekniska utredningen har föreslagit att

möjligheten att anordna fartygsröstning skall gälla i princip alla fartyg i

utrikes fart. Med fartyg i utrikes fart avsåg utredningen fartyg, som någon

gång under den tid då röstning får ske inom landet, lämnar svenskt territorialvatten

under en inte alltför kort tid. Remissinstanserna lämnade förslaget

utan erinran. Även jag finner utredningens förslag ändamålsenligt.

Det bör lämpligen genomföras redan nu.

Reglerna om valsedels o g i 11 i g h e t är fortfarande ganska invecklade

och svåröverskådliga, trots att betydande förenklingar vidtogs i

dem i samband med den partiella författningsreformen. De kan också lätt

leda till att valsedel kasseras. Valtekniska utredningens förslag om övergång

till maskinell valteknik innefattade också en radikal förenkling av ogiltighetsreglerna.

Enligt förslaget skulle det finnas endast en ogiltighetsanledning,

nämligen att valsedel saknade partibeteckning. Detta förslag fick nästan

utan undantag ett mycket gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen.

Utredningens förslag till förenkling av ogiltighetsreglerna hänger delvis

samman med förslaget att använda maskinell teknik i valförfarandet. Det

saknas därför förutsättningar för att redan nu genomföra förslaget i dess

helhet. Emellertid kan jag inte se något hinder för att i detta sammanhang

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

69

ta upp sådana nyheter i förslaget, som inte är beroende av den maskinella

tekniken. Detta är fallet med förslaget att valsedel inte skall ogiltigförklaras

av den anledningen att den saknar giltigt namn. En sådan regel skulle

få en inte ringa praktisk betydelse. Som postverket har påpekat kan det ofta

vara svårt att vid poströstning få tag i valsedel för rätt landsting och rätt

kommun i de kommunala valen. Ett misstag härvidlag leder med nuvarande

regler i många fall till att valsedeln blir ogiltig. Enligt utredningens förslag

blir resultatet visserligen att namnen på valsedeln blir ogiltiga, medan själva

rösten tillgodoräknas partiet. Förslaget skulle också få praktisk betydelse

för dem som röstar på fartyg eller eljest utom riket och har svårt att få tag i

partiernas valsedlar. I sådana fall blir det tillräckligt, om väljaren på valsedeln

anger det parti han stöder. Jag förordar att den nuvarande regeln, att

valsedel som saknar giltigt namn skall kasseras, inte skall gälla vid 1970 års

samtidiga val.

I detta sammanhang vill jag också la upp en närliggande fråga. Om eu

väljare i dag anger partibeteckningen oriktigt, t. ex. på så sätt att han stavar

namnet på det parti, som han vill stödja, fel eller att han använder en förkortad

form av partibeteckningen, tillgodoräknas inte valsedeln partiet i

fråga utan ett särskilt parti. Den praktiska effekten härav blir regelmässigt

densamma som om valsedeln hade förklarats ogiltig. Enligt min mening

synes en mindre formalistisk praxis kunna tillämpas utan olägenhet. Om

det inte kan föreligga någon tvekan om vilket parti väljaren har avsett att

stödja med den angivna partibeteckningen, bör valsedeln tillgodoräknas partiet,

även om partibeteckningen är i formellt hänseende felaktig eller ofullständig.

En konsekvens av det föreslagna systemet med standardiserade valsedelsblanketter

och enhetliga valkuvert blir att man kan undvara den nuvarande

regeln att valsedel, till vilken använts papper av fel färg, skall anses ogiltig.

En valsedel som inte är framställd av papper med den för valet föreskrivna

färgen kommer nämligen inte att tas emot.

Med de förslag jag nu har lagt fram blir reglerna om valsedels ogiltighet

vid de samtidiga valen år 1970 följande. Valsedel är ogiltig om den a) saknar

partibeteckning eller b) upptar mer än en partibeteckning eller c) uppenbarligen

försetts med obehörig märkning. Dessutom blir, om ett valkuvert

innehåller mer än en valsedel, valsedlarna i kuvertet ogiltiga. Har valsedlarna

i kuvertet samma partibeteckning och är antalet valsedlar högst

tre, tillgodoräknas dock partiet en röst.

Enligt nuvarande regler får den slutliga röstsammanräkningen

börja tidigast på den åttonde dagen efter valdagen. Denna regel

har gällt sedan poströstningen infördes år 1942. Regeln har samband med

att poströster, utlandsröster och fartygsröster, som kommer in till länsstyrelsen

efter sammanräkningens början, inte får påverka valet. Beträffande

utlandsrösterna och fartygsrösterna är därvid att märka, att de inte behöver

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

sändas in tidigare än att de ankommer till vederbörande myndighet i riket

senast på fjärde dagen efter valdagen. Ett ytterligare skäl för åttadagar sfristen

är att länsstyrelsen skall ha rådrum för att vidta vissa förberedande

åtgärder innan sammanräkningen kan börja.

Enligt min mening finns det numera förutsättningar för att, efter vissa

jämkningar i reglerna, låta sammanräkningen börja tidigare, så att man

snabbare än nu kan få fram det definitiva valresultatet. Sålunda kan man

räkna med att det numera tar bara några dygn innan alla poströster har

kommit in till sammanräkningsmyndigheten. Som jag redan har förutskickat,

bör man kunna låta utlands- och fartygsröstningen sluta tidigare, så att

dessa röster når riket senast dagen före valdagen. De förberedande åtgärderna

hos länsstyrelsen, vilka huvudsakligen gäller att se till att allt valmaterial

kommer in från valdistrikten, bör normalt kunna klaras av på

betydligt kortare tid än åtta dagar. Jag föreslår därför dels att röstningen

hos utlandsmyndighet och på fartyg skall sluta i sådan tid att rösterna kan

beräknas nå centrala valmyndigheten senast kl. 12 dagen före valdagen, dels

att det inte skall gälla någon bestämd dag för när länsstyrelsen tidigast får

börja sammanräkningen utan att denna skall kunna påbörjas så snart det

kan ske. Jag räknar med att man med dessa åtgärder i förening med de lättnader

i hanteringen av poströstningsmaterialet, som följer av systemet med

fönsterkuvert, skall kunna ha sammanräkningen av riksdagsvalet färdig

redan ungefär en vecka efter valdagen.

Enligt gällande regler skall sammanräkningen av de kommunala

valen alltid anstå till dess det samtidigt förrättade riksdagsvalet

har räknats färdigt. Det förfarande, som har föreslagits här för bl. a.

poströstningen vid 1970 års val, förutsätter att vissa åtgärder som ingår i

den slutliga röstsammanräkningen sker gemensamt för riksdagsvalet och de

kommunala valen. Dessutom bör i många fall sammanräkningen av kommunalvalen

kunna fortlöpa parallellt med räkningen av riksdagsvalet utan

att denna fördenskull behöver försenas. Regeln att sammanräkningen av

riksdagsvalet alltid skall vara avslutad innan räkningen av kommunalvalen

får börja bör därför ersättas med en regel att räkningen av riksdagsvalet

inte får försenas av räkningen av kommunalval.

Valtekniska utredningens förslag till ett förenklat och effektiviserat

röstlängds- och r östko rtsför farande kan jag i likhet med

en enhällig remissopinion oreserverat ansluta mig till. Bland de viktigare

nyheterna i förslaget märks att valnämnderna befrias från bestyren med

röstlängd och röstkort och att dessa uppgifter i stället flyttas över på de

lokala skattemyndigheterna, som redan nu har att upprätta röstlängderna.

Uppgiften att pröva anmärkning mot allmän röstlängd skall dock ankomma

på länsstyrelsen, vilket betyder att samma regler kommer att gälla i detta

hänseende för allmän och för särskild röstlängd. En annan viktig nyhet i

förslaget är att röstkorten inte kommer att tryckas förrän röstlängden har

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

71

blivit upprättad, vilket bör ge ökad säkerhet för att röstkort inte kommer

att tillställas någon som inte är röstberättigad. Jag föreslår att ändringarna

beträffande röstlängds- och röstkortsförfarandet genomförs redan till 1970

års val.

För att trygga att de samtidiga valen skall kunna genomföras smidigt med

en enda valdag föreslår jag att regeln om obligatoriskt uppehåll

i valförrättningen mellan kl. 11 och 13 slopas. Detta

har föreslagits av valtekniska utredningen, och förslaget har på något enstaka

undantag när godtagits av remissinstanserna.

Om det obligatoriska uppehållet slopas blir det möjligt att sammanhängande

hålla vallokalerna öppna från kl. 8 till kl. 21. Denna möjlighet kommer

säkerligen att behöva utnyttjas i de flesta valdistrikt när tre val skall genomföras

samtidigt. Ett så långt öppethållande kommer att ställa ökade krav på

den lokala valorganisationen. Som också valtekniska utredningen

har föreslagit bör därför minimiantalet deputerade ökas från tre till

fyra.

F. n. ankommer det enligt vallagstiftningen på Kungl. Maj :t att handha en

rad centrala uppgifter rörande valförberedelser och valledning.

Enligt valtekniska utredningens förslag skall sådana uppgifter i det

maskinella systemet ankomma på centrala valmyndigheten. Detta förslag

har allmänt accepterats vid remissbehandlingen. Jag föreslår att centrala

valmyndigheten till 1970 års val övertar de uppgifter som enligt vallagarna

nu ankommer på Kungl. Maj :t.

Registrering av partibeteckning bör liksom hittills tillsvidare ske i det departement

som Kungl. Maj :t bestämmer.

De ändringar i valförfarandet som har föreslagits till 1970 års val kräver

omfattande ingrepp i vallagstiftningen. Vissa av förslagen, såsom de som

gäller det nya kuvertsystemet, är dessutom sådana att de knappast kan fogas

in i ValL och KVL. Det har dessutom länge förelegat ett påtagligt behov av

en grundläggande lagteknisk omdaning av vallagstiftningen. Det skulle

i och för sig ha varit önskvärt om denna omdaning hade kunnat göras redan

nu. Detta har emellertid varit omöjligt redan av det skälet att tidsutrymmet

har varit utomordentligt kort för ifrågavarande lagstiftningsarbete. Dessutom

står, som jag redan har nämnt, en genomgripande reform av valförfarandet

för dörren, och ett naturligt tillfälle erbjuder sig då att göra en

omdaning även i lagtekniskt hänseende. De ändringar som nu skall göras

måste således i princip byggas in i den nuvarande vallagstiftningen. Som jag

nyss nämnde möter detta svårigheter beträffande en del av förslagen. De

ändringar det här är fråga om kommer, enligt vad man kan förutse, att tilllämpas

endast vid valen den 20 september 1970. Det är därför lämpligt att

dessa regler tas upp i en särskild lag, vars bestämmelser för nämnda valtillfälle

får ersätta motsvarande regler i ValL och KVL.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungi. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

I det följande lämnas en specialmotivering till lagförslagen. Åtskilliga av

de ändringar i ValL och KVL, som föranleds av vad som har föreslagits i

den allmänna motiveringen, är av det slag att de inte torde kräva ytterligare

kommentarer.

Specialmotivering

Förslag till lag om ändring i lagen om val till riksdagen

33 §.

Enligt gällande bestämmelser utses valnämndens ordförande och ledamöter

året efter det då val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige bär

ägt rum för en tid av tre år. Chefen för civildepartementet kommer senare i

dag att anmäla fråga om att ta bort den s. k. eftersläpningen beträffande

kommunala nämnders tjänstgöringsperioder. I överensstämmelse härmed

bör även valnämnds tjänstgöringstid ändras, så att ordförande, ledamöter

och suppleanter utses samma år som valen till fullmäktige äger rum. Första

stycket i denna paragraf bör utformas i överensstämmelse härmed.

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör minimiantalet deputerade

ökas från tre till fyra. Förutom ordförande bör valnämnden utse en

ersättare för honom. Någon uttrycklig bestämmelse om vem som skall föra

protokollet vid valförrättningen torde inte behövas. Paragrafens andra stycke

bör ändras i enlighet härmed.

Valnämnden är enligt gällande regler beslutsför när minst tre är närvarande.

Detta gäller även när nämnden fungerar som valförrättare. Motsvarande

regel bör gälla även när val förrättas av nämndens deputerade. Ordföranden

eller hans ersättare bör därvid alltid vara närvarande. Bestämmelser

härom bör tas in i ett nytt sista stycke i denna paragraf.

39—43 och 45—52 a §§.

I dessa paragrafer bör göras bl. a. de ändringar som föranleds av att uppgifter

i röstlängdsförfarandet flyttas över från valnämnd till lokal skattemyndighet

samt, såvitt gäller anmärkningsprövningen, till länsstyrelsen. I

samband därmed blir 47—50 §§ överflödiga.

En omfördelning av författningsstoffet mellan de övriga paragraferna bör

också göras. Sålunda bör i 39 § tas in reglerna om att röstlängd skall läggas

fram för granskning. Paragrafen bör därvid kompletteras i enlighet med ett

förslag från valtekniska utredningen, att längden skall vara framlagd för

granskning endast under de vardagar som infaller under granskningsperio
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

73

den. Utredningen framhöll att de nuvarande bestämmelserna att röstlängden

skall vara framlagd för granskning under en given tidsperiod föranlett vissa

tolkningsproblem. Somliga valnämnder har tillåtit granskning även under

lördagar och söndagar, andra inte. Enligt utredningen var det inte motiverat

att lokala skattemyndigheten skulle åläggas att tillse att granskning kunde

ske även under veckosluten, eftersom en sådan ordning drar med sig praktiska

problem och antalet personer som begagnar sig av möjligheten att

granska längden är ytterst litet. Skulle granskningstidens slutdag infalla på

en lördag eller söndag, borde emellertid granskning vara möjlig även på

måndagen. Remissinstanserna hade inget att erinra mot utredningens förslag.

Utredningens förslag synes innebära en godtagbar avvägning mellan de

intressen som här gör sig gällande. Det ger vidare myndigheterna klara och

entydiga handlingsregler. Jag kan därför ansluta mig till förslaget och föreslår

att paragrafens första stycke utformas i enlighet därmed.

I nuvarande 39 § andra stycket föreskrivs att var och en har rätt att ta del

av röstlängden och göra avskrift av den. Med hänsyn till att detta följer av

reglerna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet,

kan bestämmelsen utmönstras.

I 40 § bör tas in bestämmelser om kungörelseskyldighet av i sak samma

innehåll som de som nu gäller.

I 41 § bör tas in bestämmelserna om de underrättelser som skall tillställas

var och en som inte antecknats som röstberättigad i röstlängden. Dessa

bestämmelser finns nu i 40 § andra stycket. Röstlängden upprättas årligen

och underrättelse av nu nämnt slag utgår följaktligen också årligen. Denna

konsekvens av reglerna har väckt kritik. Det har framhållits att omyndigförklarade

personer eller anförvanter till dem regelbundet varje år får en

påminnelse om detta förhållande, vilket kan vålla obehag och onödigt lidande.

Jag har förståelse för dessa synpunkter. Att helt slopa den personliga

underrättelsen torde dock inte böra komma i fråga. Däremot bör det vara

tillräckligt att begränsa underrättelseskyldigheten till att gälla endast de år

då ordinarie val skall hållas. Under andra år än valår har den som har intresse

av att kontrollera om han är upptagen som röstberättigad i längden

tillfälle att göra detta genom att ta del av röstlängden under den tid som den

är framlagd för granskning.

I 42, 43 och 45 §§ bör liksom nu upptas regler om anmärkningsförfarandet.

Vid den tidpunkt då anmärkningssammanträdet skall äga rum har lokala

skattemyndigheten hand om röstlängderna. Valtekniska utredningen menade

att länsstyrelsen borde införskaffa den eller de röstlängder som berördes

av anmärkning från lokala skattemyndigheten. Övriga längder skulle ligga

kvar hos lokala skattemyndigheten. När länsstyrelsen prövat anmärkningarna

och gjort de rättelser i längden som föranleddes av besluten, skulle

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1969

länsstyrelsen skriva nnder de röstlängder som införskaffats. De röstlängder,

mot vilka någon anmärkning inte hade framställts, skulle förses med intyg

härom av lokala skattemyndigheten.

Den föreslagna ordningen, mot vilken någon erinran inte har riktats under

remissbehandlingen, innebär enligt min mening en praktisk och ändamålsenlig

lösning som bör tillämpas i fortsättningen.

Liksom enligt nuvarande regler kommer något utrymme för en särskild

överprövning av länsstyrelsens beslut inte att finnas, eftersom val skall kunna

hållas inom mindre än två månader efter anmärkningssammanträdet.

Klagan över länsstyrelsens beslut bör emellertid liksom nu kunna anföras

hos regeringsrätten i samband med besvär över val vid vilket röstlängden

länt till efterrättelse. Bestämmelsen härom bör tas in i 46 §.

55 a §.

Tredje stycket av denna paragraf bör anpassas till de nya reglerna om

villkoren för att få rösta på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg.

De nya reglerna om röstlängdsförfarandet föranleder en jämkning i bestämmelserna

i femte stycket om när röstkort tidigast får översändas till de

röstberättigade.

70 §.

I denna paragraf bör liksom nu tas upp villkoren för att få rösta på postanstalt,

hos utlandsmyndighet och på fartyg. De föreslagna nya reglerna på

detta område har behandlats i den allmänna motiveringen.

I fråga om fartygsröstning gäller f. n. att Kungl. Maj :t bestämmer, efter

framställning från redare eller befälhavare eller de ombordanställdas organisationer

(se SFS 1962: 73), på vilka fartyg röstmottagning skall anordnas.

Denna uppgift bör nu övertas av centrala valmyndigheten. Myndigheten bör

även bestämma hur framställning skall göras.

72 §.

I den allmänna motiveringen har föreslagits att röstmottagning på fartyg

skall få börja redan på fyrtiofemte dagen före valdagen. En ändring av denna

innebörd bör göras i paragrafens andra stycke. Vidare bör andra stycket

ändras så, att uppgiften att distribuera det valmaterial, som kommer in från

utlandsmyndigheter och fartyg, flyttas över från länsstyrelsen i Stockholms

län till centrala valmyndigheten.

Tredje stycket bör kompletteras med bestämmelser om öppethållande av

sådan postanstalt, som inrättas tillfälligt vid vårdinrättning eller vårdanstalt

för att möjliggöra poströstning där. För att postverket skall kunna utnyttja

sina personalresurser så rationellt som möjligt, bör det ankomma på

verket självt att efter samråd med vårdanstaltens eller vårdinrättningens

ledning bestämma tid för röstmottagningen. De som befinner sig på sådan

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 75

anstalt eller inrättning där röstmottagning skall anordnas bör i god tid i

förväg underrättas härom på lämpligt sätt.

F. n. gäller att röstmottagning skall anordnas på varje postanstalt i riket.

Denna regel har visat sig vara något för långtgående. Sålunda förekommer

det på vissa håll att postanstalterna ligger så tätt att man utan olägenhet

skulle kunna underlåta att anordna röstmottagning på någon av dem. Det

finns också exempel på postanstalter, där det hittills aldrig har mottagits en

enda röst. Som valtekniska utredningen har föreslagit, bör det därför öppnas

möjlighet för centrala valmyndigheten att efter förslag av postverket bestämma

att röstmottagning inte skall äga rum på viss postanstalt. Ett oavvisligt

krav för att ett sådant undantag skall få beslutas är naturligtvis att man kan

anta att det inte i nämnvärd grad försämrar möjligheterna för väljarna att

utöva sin rösträtt. En bestämmelse i ämnet bör tas in som ett nytt fjärde

stycke i paragrafen.

73 §.

Som har utvecklats i den allmänna motiveringen, bör kravet att väljare,

som röstar före valdagen, skall ange den omständighet, som ger honom rätt

till detta, slopas. Till följd härav bör tredje och fjärde styckena i denna paragraf

ändras.

75 §.

I denna paragrafs första stycke föreskrivs nu att de ytterkuvert som har

tagits emot på postanstalt omgående skall sändas över till respektive länsstyrelse.

Bestämmelsen torde i regel ha tillämpats så, att de ytterkuvert som

tagits emot under en dag har sänts över till länsstyrelsen efter postanstaltens

stängning för dagen. Detta förfaringssätt kan knappast sägas vara särskilt

rationellt vare sig för röstmottagarna eller för länsstyrelserna. En

lämpligare ordning bör vara att översändandet sker med vissa intervaller

som avpassas bl. a. till antalet mottagna kuvert. Eftersom antalet mottagna

ytterkuvert varierar starkt från postanstalt till postanstalt, bör någon generell

regel härom dock inte ges.

76 §.

En konsekvens av förslaget, att länsstyrelserna inte skall behöva vänta

med sammanräkningen till åttonde dagen efter valdagen utan kunna påbörja

den så snart som möjligt, är att orden »i god tid» bör utgå ur fjärde stycket.

85 §.

Vid tillkomsten av 4 mom. i denna paragraf framhölls (prop. 1968: 27

s. 240) att någon protokollföring i egentlig mening inte syntes nödvändig

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8 år 1969

hos centrala valmyndigheten. Däremot borde de olika leden i förfarandet

dokumenteras. Hur detta skulle ske fick bero på vilka tekniska hjälpmedel

som utnyttjades. I 4 mom. utsädes därför endast att Kungl. Maj :t skulle utfärda

anvisningar för centrala valmyndighetens förrättning. I överensstämmelse

med principen att Kungl. Maj :t inte skall ta del i valadministrationen,

bör centrala valmyndigheten själv få bestämma hur förrättningen hos myndigheten

skall genomföras. Därvid bör dock de uttalanden som gjordes vid

den nuvarande bestämmelsens tillkomst beaktas.

96 §

Systemet med enhetliga valkuvert för 1970 års samtidiga val innebär att

kuverten får lika färg för alla dessa val. Något behov av att för ett eventuellt

nyval behålla den år 1968 införda regeln, att valkuvert och övriga kuvert

skall ha samma färg som valsedel i valet, finns inte. Tvärtom kan det vara en

fördel att ha handlingsfrihet att få utforma kuverten på det sätt som visar

sig mest lämpligt.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna om val till riksdagen bör gälla vid det val som

förrättas nästa år. Arbetet på den röstlängd som skall användas vid dessa

val måste sättas i gång redan i början av år 1970. Bestämmelserna bör därför

träda i kraft så snart som möjligt men tillämpas endast beträffande val

som avser uteslutande tid efter utgången av nämnda år.

I överensstämmelse med vad som kommer att föreslås i fråga om tjänstgöringstiden

i kommunala nämnder bör en föreskrift meddelas om att

löpande tjänstgöringstid för ordförande, ledamöter och suppleanter i valnämnd

upphör vid utgången av år 1970.

Förslag till lag om ändring i kommunala vallagen

Flertalet av de ändringar som har föreslagits i ValL måste genomföras

på motsvarande sätt i KVL. De förslag till ändringar i KYL, vartill det sålunda

finns motsvarighet i ValL, torde inte behöva kommenteras närmare.

Härutöver bör följande ändringar göras i KVL.

I överensstämmelse med förslaget i prop. 1969: 63 att municipalsamhälle

inte skall finnas efter utgången av år 1970 bör de bestämmelser som gäller

val av municipalfullmäktige utmönstras ur KVL. Detta föranleder ändring

1 1,7,11 §§, 22 § 1 mom. och 61 § samt upphävande av 3 § 2 mom. och 20 §

2 mom.

I 4 § och i rubriken omedelbart före 35 § bör göras en redaktionell jämkning

för att uppnå överensstämmelse med bl. a. ändringar som gjordes i

ValL år 1967.

Enligt 7 § skall röstlängd för kommunalval och kommunala beslut upp
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 77

rättas kommunvis. Om kommun är indelad i valdistrikt vid val av landstingsmän

samt kommunal- och stadsfullmäktige, skall längden läggas upp

i särskilda delar, en för varje valdistrikt. I fråga om röstlängd vid kyrkofullmäktigval

gäller att särskild del skall uppläggas för varje församling eller

kyrkligt valdistrikt eller del därav. Enligt 37 § ValL skall röstlängden däremot

upprättas valdistriktsvis. Valdistrikten vid de borgerliga kommunalvalen

sammanfaller alltid med valdistrikten vid riksdagsval. Allmän röstlängd

för riksdagsval och kommunal röstlängd upprättas också redan nu

som gemensam handling (SFS 1968: 20). Med hänsyn härtill bör även i KVL

föreskrivas att röstlängd för val av landstingsmän samt stads- och kommunalfullmäktige

skall upprättas valdistriktsvis. 7 § första stycket bör utformas

i enlighet härmed.

Chefen för civildepartementet kommer senare i dag att anmäla fråga om

införande av suppleantsystem i primärkommunala församlingar. Med anledning

härav bör en ny paragraf, 47 a §, och ett nytt moment, 52 § 3 mom., tillföras

KVL samt ändring göras i följande bestämmelser i lagen, nämligen

24 §, 48 § 2 mom., 51 §, 52 § 2 mom, 53 a och 56 §§.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna i KVL bör både sakligt och formellt anslutas

så nära som möjligt till motsvarande bestämmelser i ValL. En särbestämmelse

bör därvid ges i fråga om stadsfullmäktige i Stockholm, vilkas tjänstgöringsperiod

börjar redan den 15 oktober 1970.

I prop. 1969: 63 har föreslagits införande av en enhetlig borgerlig kommunbeteckning.

Beteckningarna kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige

skall enligt förslaget bytas ut mot beteckningen kommunfullmäktige. Förslaget

föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Valen år 1970 kommer alltså

att avse kommunfullmäktige. Med hänsyn härtill bör i övergångsbestämmelserna

till KVL utsägas att bestämmelserna i denna lag om val av stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige avser val av kommunalfullmäktige

fr. o. m. de allmänna valen år 1970.

Förslag till lag om de allmänna valen den 20 september 1970

1 §

Som redan har sagts är avsikten inte att den särskilda lagen skall ge en

fullständig reglering av förfarandet vid 1970 års samtidiga val. I lagen bör

upptas endast sådana regler som är så specifika för förfarandet vid dessa val

att de inte lämpligen bör tas in i ValL och KVL. Lagen skall beträffande

dessa delar av förfarandet ta över bestämmelserna i ValL och KVL. Övriga

delar av förfarandet skall däremot regleras av nämnda lagar.

2 och 3 §§

Vid de samtidiga valen bör, som framhållits i den allmänna motiveringen,

användas standardiserade valsedlar/valsedelsblanketter, som har samma

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

format och är av samma material för alla valen. Valsedlarna bör vidare vara

olikfärgade för de olika valen för att underlätta både för väljare och för

valförrättare/röstmottagare att skilja dem åt. För att säkra att alla valsedlar

motsvarar kraven i dessa hänseenden bör blanketter till valsedlar tillhandahållas

endast genom centrala valmyndighetens försorg.

4 §

I denna paragraf bör anges vad valsedel får innehålla. Som berörts i den

allmänna motiveringen är partibeteckning den enda uppgift som nödvändigtvis

måste finnas på valsedel för att denna inte skall ogiltigförklaras.

Föreskrifterna bör emellertid, liksom nu är fallet, inte begränsas till de obligatoriska

uppgifterna på valsedel utan omfatta även uppgifter som lämpligen

bör återfinnas på valsedel.

5 §

Införandet av suppleantsystem i kommunfullmäktige återverkar även på

utformningen av bestämmelserna om valsedlar i förevarande lag. Har fullmäktige

i kommun bestämt att suppleanter för fullmäktige skall utses i

kommunen, skall sålunda särskilda efterträdare till fullmäktige inte få tas

upp på valsedel för valet i kommunen.

I övrigt bör paragrafen innehålla bestämmelser om högsta tillåtna antal

kandidatnamn samt efterträdar- eller suppleantnamn på valsedel.

6 §

I denna paragraf bör tas upp bestämmelser, som ersätter reglerna i 59 §

fjärde stycket ValL och 24 § KVL om rak resp. spaltad valsedel. Med de

standardiserade valsedelsblanketter som skall användas kan det finnas behov

av att anordna namnen på valsedel något annorlunda än som följer av

de regler som nu gäller. Sålunda kan det visa sig ändamålsenligt att använda

även blankettens baksida. Huvudsaken är att namn tas upp på valsedel på

sådant sätt att det framgår tydligt dels huruvida namnet gäller själva valet

eller val av efterträdare eller suppleant, dels vilken ordning som skall gälla

mellan olika namn. För det senare ändamålet bör det föreskrivas att, som

valtekniska utredningen har föreslagit, kandidatnamnen skall numreras i

löpande följd. Har någon kandidat två efterträdare eller suppleanter, bör

ordningen mellan dem anges genom att »a)» resp. »b)» sätts ut vid deras

namn tillsammans med kandidatens ordningsnummer. En rekommendation

av denna innebörd bör också tas in i paragrafen.

I sista stycket av paragrafen bör tas in en föreskrift om att valsedel, som

bär registrerad partibeteckning, skall som första namn uppta namnet på

någon av de kandidater som partiet anmält i den valkretsen. Vidare bör i

detta stycke föreskrivas att en erinran härom skall tas in i länsstyrelsens

lista över kandidater som anmälts för registrerade partier.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

7 och 8 §§

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör statsverket svara för

framställning och tillhandahållande av blanketter till valsedlar. Reglerna

härom bör i princip utformas i överensstämmelse med valtekniska utredningens

förslag om framställning och tillhandahållande av hålkortsvalsedlar.

Det bör framhållas att reglerna om när ett parti är berättigat att få valsedelsblanketter

kostnadsfritt självfallet måste bedömas för vart och ett av

de samtidiga valen för sig. Om sålunda ett parti med exempelvis representation

i landsting men utan sådan i riksdagen begär att få blanketter för riksdagsvalet,

skall blanketterna tillhandahållas partiet endast om partiet förskottsvis

ersätter statsverket för framställningskostnaden.

9 §

Det är angeläget att de anvisningar, som centrala valmyndigheten meddelar

i fråga om valsedels utformning, iakttas. I den allmänna motiveringen

har förordats att centrala valmyndigheten utan särskild ersättning skall

förse valsedelsblanketterna med tryck, om beställaren begär det. Avsikten

är att man härigenom skall uppnå att så gott som alla valsedlar kommer att

levereras till beställarna i färdigt skick och på så sätt får en från teknisk

synpunkt lämplig utformning. Något förbud för parti eller annan att själv

förse valsedelsblanketter med tryckt eller skriven text, som anger parti, valkrets,

kandidatnamn m. in., bör å andra sidan inte föreligga.

Skall centrala valmyndigheten svara för tryckningen av valsedlarna, bör

beställningen göras viss tid före valet för att tryckningen skall hinnas med.

Bestämmelserna bör därför lämpligen utformas så, att centrala valmyndigheten

anger en senaste dag då beställningen måste vara gjord för att leverans

skall kunna garanteras till en tidpunkt då partierna kan förutsättas ha

behov av att ha valsedlarna i sin hand. Denna tidpunkt kan för valen den

20 september 1970 lämpligen bestämmas till den 31 juli. I kommun, som är

föremål för indelningsändring i anslutning till 1970 års val, kan det bli svårt

för partierna att iaktta en beställningsdag, som är fastställd med sikte på

leverans senast den 31 juli. För sådana fall bör centrala valmyndigheten

bestämma särskilda beställnings- och leveranstider. Kommer beställning in

senare än vad centrala valmyndigheten sålunda bestämt, bör givetvis beställningen

utföras så snart sig göra låter utan att tidigare gjorda beställningar

försenas. Det finns anledning att förutsätta att även beställningar, som

kommer in förhållandevis sent, skall kunna utföras.

För tryckningen av valsedelsblanketterna bör centrala valmyndigheten

kunna anlita tryckerier på olika håll i landet, vilket bör medföra att tiden

för att framställa valsedlarna kan bli förhållandevis kort.

10 §

Att framställa och tillhandahålla valsedlar kan beräknas bli en administrativt

förhållandevis krävande uppgift. Centrala valmyndigheten bör därför

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

kunna påkalla biträde av länsstyrelserna i dessa ärenden. En bestämmelse

härom bör tas in i denna paragraf.

11 §

Som utvecklats närmare i den allmänna motiveringen bör det obligatoriska

uppehållet i valförrättningen mellan kl. It och 13 slopas. I övrigt bör

vid 1970 års samtidiga val gälla samma regler som f. n.

12 §

I denna paragraf bör ges vissa grundläggande regler om valkuvertens beskaffenhet.

1 övrigt bör det ankomma på centrala valmyndigheten att i

detalj bestämma hur kuverten skall se ut liksom också hur de skall tillhandahållas

väljarna.

13 §

I denna paragraf bör tas in regler för hur röstningen i vallokal skall gå till.

Reglerna ersätter bestämmelserna härom i 61 § ValL och 27 § KVL.

För att valförrättaren skall kunna kontrollera att väljaren använt valsedel

med rätt färg måste valsedeln placeras så i kuvertet att dess hörn sticker

ut genom de avskurna hörnen på kuvertet. Detta betyder att valsedeln

inte får vikas. En uttrycklig bestämmelse härom bör därför tas in i denna

paragraf. Om valförrättaren inte kan se någon del av valsedeln genom de

avskurna kuverthörnen, bör han vägra att ta emot kuvertet. Detta överensstämmer

med vad som gäller i dag för det fall att väljaren har använt kuvert

med fel ändamålsbeteckning. En konsekvens av att valförrättaren alltid

måste kunna se en del av valsedeln blir att väljare inte som nu kan avlämna

ett tomt valkuvert. Vill väljaren bli antecknad som röstande i röstlängden

men ändå avstå från att rösta, måste han lägga in en icke ifylld valsedelsblankett

i valkuvertet.

I likhet med vad som föreskrivs i gällande bestämmelser bör i denna paragraf

tas in eu regel om att valförrättaren skall kontrollera att valkuvertet

inte är märkt, innan det tas emot.

Röstar väljaren inte i alla de val som förrättas samtidigt, bör markeringen

i röstlängden givetvis avse endast det eller de val som han deltar i.

För vart och ett av de olika valen skall självfallet användas en särskild

valurna.

14 §

I den allmänna motiveringen har framhållits att innerkuvert för valsedelsförsändelse

bör utformas på i princip samma sätt som valkuvertet, dvs. med

avskurna hörn, så att den inneliggande valsedelns färg kan kontrolleras.

Där har också förordats användandet av ett enda ytterkuvert — gemensamt

för de båda slagen av valsedelsförsändelse -— i vilket samtliga inner
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

81

kuvert som väljaren iordningställt skall läggas in. Liksom när det gäller valkuverten

bör centrala valmyndigheten bestämma hur de båda slagen av kuvert

för valsedelsförsändelse skall vara beskaffade och hur de skall tillhandahållas.

I fråga om tillhandahållandet bör nuvarande regler kunna tj äna till

vägledning.

15 §

De ändringar som föreslås i fråga om röstning med valsedelsförsändelse

gäller endast reglerna om hur väljaren skall förfara när han anordnar försändelsen.

Bestämmelserna om valsedelsförsändelse kan därför här begränsas

till att ge en fullständig reglering i detta hänseende. I övriga hänsenden,

såsom i fråga om rätten att anordna valsedelsförsändelse, vittne vid anordnandet

av försändelsen, vem som får inge försändelsen, när försändelsen tidigast

får anordnas, skall reglerna i ValL och KVL gälla.

16 §

Det åligger i dag valförrättaren att i vissa angivna hänseenden kontrollera

valsedelsförsändelses ytterkuvert och de uppgifter som tecknats på detta.

Härefter bryts ytterkuvertet. I dessa hänseenden skall det föreslagna förfarandet

inte avvika från redan gällande regler. Några särskilda regler härom

behövs därför inte i denna lag. Däremot blir förfarandet något annorlunda

sedan ytterkuvertet brutits, och regler om denna del av förfarandet bör därför

tas in i denna lag. Dessa regler bör innehålla att valförrättaren skall

granska att innerkuverten är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har

avlämnat endast ett inner kuvert för varje val och att inner kuvert inte försetts

med obehörig märkning.

Är innerkuvertet bristfälligt i något hänseende bör det inte tas emot utan

lämnas tillbaka till den som avlämnat valsedelsförsändelsen. Eftersom innerkuvert

inte skall vara igenklistrat, bör innerkuvertet dessförinnan läggas

in i ett särskilt kuvert, som valförrättaren tillsluter för att förhindra att valhemligheten

röjs. En bestämmelse härom bör tas in i sista stycket av denna

paragraf.

17 §

I denna paragraf bör regleras förfarandet vid röstning på postanstalt, hos

utlandsmyndighet och på fartyg vid 1970 års samtidiga val. Paragrafen ersätter

bestämmelserna i 73 § ValL och 38 § KVL.

I likhet med vad som har föreslagits beträffande övriga kuvert bör centrala

valmyndigheten bestämma utformningen av de ytterkuvert, som skall

användas vid röstning på postanstalt in. m., och hur de skall tillhandahållas.

I sistnämnda hänseende bör beaktas att några uppgifter inte skall tecknas

på ytterkuvertet. Något behov av att ge väljarna tillgång till dessa ytterku
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

vert finns därför inte, eftersom handhavandet av ytterkuverten ankommer

uteslutande på röstmottagarna.

I ytterkuvertet skall röstmottagaren lägga in dels de valkuvert väljaren

överlämnar till honom, dels väljarens röstkort. Detta skall placeras på sådant

sätt i förhållande till ytterkuvertets fönster att de uppgifter från röstkortet,

som behövs för att styra ytterkuvertet till rätt länsstyrelse och för att identifiera

väljaren vid sammanräkningen, syns genom fönstret.

För väljare som får rösta på fartyg utan att förete röstkort, dvs, väljare

som innehar och kan visa upp sjöfartsbok, skall upprättas ett särskilt adresskort,

där de nödvändiga identifieringsuppgifterna förs upp. Adresskortet

placeras i ytterkuvertet på samma sätt som röstkortet.

Det bör vara eu uppgift för centrala valmyndigheten att bestämma hur

röstkorten skall utformas liksom att fastställa formulär dels till adresskort

vid fartygsröstning, dels till den förteckning på vilken röstmottagaren skall

föra upp väljarens namn.

I sista stycket bör tas in en regel om att den som röstar på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg måste utöva sin rösträtt vid ett och

samma tillfälle i samtliga de val han vill delta i. En motsatt regel skulle

leda till att väsentliga vinster med systemet med gemensamt ytterkuvert

skulle gå förlorade. Röstavgivningen skulle kompliceras och den definitiva

sammanräkningen bli omständligare och mera tidsödande. Valtekniska utredningens

betänkande innehöll en motsvarande bestämmelse, som godtogs

eller lämnades utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanser.

18 §

I denna paragraf bör tas in de särskilda regler som skall gälla i det föreslagna

förfarandet när make, som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, samtidigt avlämnar valsedelsförsändelse från andra

maken. I sådant fall skall valsedelsförsändelse med samtliga innerkuvert

inneslutna däri överlämnas till röstmottagaren tillsammans med väljarens

röstkort.

19 §

Enligt gällande bestämmelser skall sammanräkningen hos länsstyrelsen

av riksdagsvalen vara avslutad innan sammanräkningen av kommunalvalen

får börja. Sammanräkningen börjar i och med att de ytterkuvert, som har

kommit in från röstmottagarna, öppnas. De nya reglerna om gemensamt

ytterkuvert vid poströstning m. m. vid 1970 års samtidiga val gör, som har

framhållits i den allmänna motiveringen, det nödvändigt att företa de delar

av sammanräkningen, som gäller omhändertagandet av valmaterialet från

röstmottagarna, gemensamt för alla valen. En bestämmelse härom bör tas

in i denna lag. I lagen bör dessutom ges en utförlig reglering av hur detta

valmaterial skall behandlas vid sammanräkningen, eftersom reglerna härom

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 83

blir delvis andra i det föreslagna förfarandet än de som gäller enligt ValL

(77 § 3 mom.) och KVL (44 § 3 mom.).

20 §

I vissa fall kommer indelningsändringar att beröra kommun på sådant

sätt att kommunen eller del därav kommer att ingå i annat län fr. o. m. år

1971. Rösterna vid 1970 års val från sådan kommun eller del av kommun

kommer enligt gällande ordning att räknas av en länsstyrelse för riksdagsvalet

och av en annan länsstyrelse för de kommunala valen. Detta betyder bl. a.

att systemet med gemensamt ytter ku vert inte skulle kunna tillämpas i dessa

fall. För att denna konsekvens skall undgås och förfarandet bli enhetligt

bör centrala valmyndigheten få meddela särskilda bestämmelser om sammanräkningen

av valen i dessa fall.

21 §

I den allmänna motiveringen har redogjorts för innehållet i de nya kassationsregler

som föreslås gälla vid 1970 års samtidiga val. En konsekvens av

att valsedel inte längre skall behöva innehålla giltigt namn blir att valsedeln

tillgodoräknas det parti vars partibeteckning utsatts på sedeln, även om väljaren

strukit samtliga namn på den eller angett endast partibeteckning eller

valsedeln inte som första namn upptar namnet på någon för partiet anmäld

kandidat.

22 §

Är namnen på en valsedel angivna på sådant sätt att ordningen mellan

dem inte framgår klart, bör namnen anses som obefintliga. Att rösten ändå

tillgodoräknas det parti som upptagits på valsedeln följer av 21 §.

23 §

Liksom nu bör de olika kuverttyper, som skall användas vid de samtidiga

valen år 1970, framställas endast genom statsverkets försorg.

Det föreslagna valförfarandet innebär en teknisk samordning av de

samtidiga valen år 1970. Med hänsyn härtill är det rimligt att kostnaderna

för kuvertmaterialet i valen inte splittras upp på staten, landstingskommunerna

och kommunerna utan bärs helt och hållet av statsverket. Den kostnadsökning,

som härigenom åsamkas statsverket, kan beräknas till något

hundratusental kronor. Det är emellertid att beakta att den föreslagna regeln

innebär en betydande förenkling i administrativt hänseende.

I fråga om tillhandahållande av valkuvert erbjuder det föreslagna systemet

inte några särskilda problem. Valkuverten skall liksom nu tillhandahållas

väljarna endast i samband med röstningen. Ytter kuverten för röstning

på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall, som tidigare

har framhållits, över huvud taget inte lämnas ut till väljarna utan handhas

uteslutande av röstmottagarna. De enda kuvert, som behöver distribue
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

ras till allmänheten, är inner- och ytterkuverten för valsedelsförsändelse.

Beträffande denna distribution bör gälla samma regler som nu. Sådana kuvert

skall alltså finnas tillgängliga hos valnämnderna, i vallokalerna och

hos röstmottagarna. Dessutom skall parti, som är representerat i riksdagen,

kunna få dessa kuvert.

24 §

För den händelse att val, som förrättats den 20 september 1970, upphävs

efter besvär och omval sålunda skall äga rum, bör bestämmelserna i denna

lag gälla även omvalet. En bestämmelse härom bör tas in i denna paragraf.

25 §

I likhet med vad som gäller enligt ValL och KVL bör ett exemplar av

denna lag finnas tillgängligt i vallokal och på postanstalt.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga förslag till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

ESSELTE AB. STHLM 09

014437

Doktrin (1)

  1. Svante O. Johansson, Om partibegrepper i valsystemet, FT 1997 nr 3–4 s. 89, på s. 98 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1997 s. 89 Svante O. Johansson, Om partibegrepper i valsystemet s. 98 i texten