Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70
1969-10-30 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1969:150, Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969
1
Nr 150
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70;
given Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en
särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1969/70. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Kungl.
Maj :t har tidigare i prop. 1969: 142 föreslagit riksdagen att anvisa ett an1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
slag av 50,2 milj. kr. till Förvärv av aktier i AB Kabi. I särskilda propositioner
kommer senare denna dag dessutom att hemställas om ett anslag till
Posthus in. m. av 25 milj. kr. för kapitaluppbyggnad i postbanken samt om
ett anslag till Förvärv av aktier i Uddcomb Sweden AB av 20,5 milj. kr.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,
utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och industriärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen
som bilagor 1—8. Fn sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition
begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga 9.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition
förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
O. Diverse
[1] O 5. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. I enlighet med förslag
i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 204) anvisade riksdagen (SU 4, rskr 4) för budgetåret
1969/70 ett reservationsanslag av 700 000 kr. till projektilröjning
på Järvafältet. Från anslaget bestrids kostnaderna för den projektilröjning
inom norra Järvafältets ytterområden som bedöms möjlig att genomföra i
avvaktan på att I 1 och Ing 1 flyttas från Järvafältet.
Fortifikationsförvaltningen
Ytterligare 400 000 kr. bör ställas till förvaltningens förfogande för projektilröjning
under innevarande budgetår. Röjningsarbetet har kunnat bedrivas
snabbare än beräknat på grund av den mycket gynnsamma väderleken
under våren och sommaren 1969. Större arbetsrutin och ökade resur
-
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969
ser har även medverkat till att arbetet kunnat forceras. De medel som disponeras
för ändamålet beräknas därför vara förbrukade redan under hösten
1969.
Departementschefen
Med hänsyn till den planerade exploateringen för civila ändamål av marken
inom norra Järvafältet anser jag det angeläget att projektilröjningen
på Järvafältet får pågå utan avbrott och i snabbast möjliga takt. Jag föreslår
därför att 400 000 kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår för att ge möjlighet till fortsatt projektilröjning under budgetåret.
Ifrågavarande kostnader bör i likhet med tidigare anvisade medel för
ändamålet beräknas utanför ramen för det militära försvaret.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr.
[2] O 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har
årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet in. in.
Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom
Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan
m. in. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan
utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal
vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. in. den 1 juli
1967 — för observatörer i FN-tjänst betalas från reservationsanslaget Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors
verksamhet hittills anvisats 397 450 000 kr. på tilläggsstat.
Under år 1969 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 dels för att täcka utgifter för FN-styrkan på
Cypern under tiden januari—juni 1969 och för FN-observatörer under samma
tid, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1969: 105 bil. 3, SU 74,
rskr 172). Vid utgången av juni 1969 fanns en behållning på ca 4,6 milj. kr.
under anslaget.
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den
1 augusti 1969 har från FN influtit 269 400 627 kr. som avser utgifter t. o. m.
år 1967. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n.
till 36 274 481 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1968.
Detta uppgår till 20 631 357 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs
riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 juni 1969 har tiden för den svenska
FN-insatsen på Cypern förlängts längst intill utgången av december 1969.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Utgifterna för tiden juli—december 1969 har beräknats till 1 670 000 kr.
för månad eller sammanlagt 10 020 000 kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas
som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader
för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga
vid en avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1969 till 38. Medelsbehovet
för dessa kan beräknas till 163 000 kr. för månad eller för tiden
juli—december 1969 sammanlagt ca 980 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observatörer
uppgår alltså till (10 020 000 + 1 000 000 -f 980 000 — 4 600 000)
7 400 000 kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter
för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa
utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.
Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 7 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
7
Bilaga 2
S O CIALD E PARTE M E NTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
[1] E 14 a. Statens rättskemiska laboratorium: Inredning och utrustning.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret
1969/70.
Kungl. Maj :t uppdrog den 15 december 1967 åt byggnadsstyrelsen att upprätta
reviderat byggnadsprogram för om- och nybyggnad för statens rättskemiska
laboratorium samt att utreda därmed sammanhängande frågor.
Den 6 juni 1968 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt byggnadsstyrelsen att projektera
en laboratoriebyggnad för statens institut för folkhälsan och arbetsmedicinska
institutet. Byggnadsstyrelsen skulle därvid även redovisa förslag
till framtida användning av folkhälsoinstitutets nuvarande lokaler. Med anledning
av dessa uppdrag har byggnadsstyrelsen den 16 december 1968 bl. a.
lagt fram förslag till provisorisk lösning av rättskemiska laboratoriets lokalfråga.
Enligt detta förslag skall rättskemiska laboratoriets kemiska avdelning
behålla sina lokaler på andra och en del av sina lokaler på tredje
våningen i den nuvarande laboratoriebyggnaden inom karolinska institutets
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
område. Vidare erhåller avdelningen ca 400 m2 rumsyta inom den byggnad
som statens rättsläkarstation vid Stockholm och rättsmedicinska institutionen
vid karolinska institutet disponerar på området. Avdelningen beräknas
erhålla ett lokaltillskott om ca 270 m2 rumsyta. Laboratoriets blodgruppsserologiska
avdelning avses få behålla sina hittillsvarande lokaler och ges ett
lokaltillskott om ca 270 m2 rumsyta, sedan kemiska avdelningen utrymt
större delen av sina lokaler på tredj e våningen i laboratoriebyggnaden. Båda
avdelningarna kommer att erhålla nya förrådsutrymmen på vindsvåningen
i denna byggnad.
Socialstyrelsen har hemställt om uppdrag åt utrustningsnämnden för
universitet och högskolor att ombesörja inköp av inredning och utrustning
för de föreslagna nya lokalerna och att 700 000 kr. ställts till styrelsens disposition
för ändamålet.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor är beredd att — såsom
föreslagits av socialstyrelsen — planera och anskaffa inredning och utrustning
för laboratoriet i anledning av de planerade om- och nybyggnadsarbetena.
Nämnden tillstyrker — efter en mera översiktlig bedömning av behovet
av inredning och utrustning för laboratoriet — socialstyrelsens förslag
att 700 000 kr. anvisas för ändamålet. Av det beräknade anslagsbehovet
torde 310 000 kr. åtgå för inredning och 390 000 kr. för utrustning. Nämnden
föreslår att ifrågavarande medel beräknas under ett särskilt reservationsanslag.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot det framlagda förslaget att sammanlagt
700 000 kr. anvisas för inredning och utrustning av de nya lokaler som
ställs till statens rättskemiska laboratoriums förfogande. Jag förordar att
angivna belopp tas upp som ett särskilt reservationsanslag på tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium: Inredning och
utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
G. Universitetssjukhus m. m.
[2] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har
för budgetåret 1969/70 anvisats ett reservationsanslag av 585 000 kr.
Kungl. Maj :t — som den 6 juni 1968 bl. a. uppdragit åt kommittén för
akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande att vid sjukhuset låta uppföra
en parkeringsbyggnad samt utföra vissa byggnadsåtgärder för en behandlingsbyggnad
(B 9), en vårdbyggnad (B 11) för kirurgi m. in. och en aula
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 9
byggnad (B 10) — har den 25 april 1969 uppdragit åt byggnadskommittén
att slutföra uppförandet av sistnämnda byggnader (B 9, B 10 och B 11).
Behandlingsbyggnaden skall inrymma central operationsavdelning, central
röntgendiagnostikavdelning, polikliniker och överläkarmottagningar för
tidsbeställda patienter inom specialiteterna allmän kirurgi, ortopedi, kirurgisk
urologi och anestesi, akutintag med intagningsavdelning, steriliseringscentral
samt lokaler för forskning och undervisning m. m. Vårdbyggnaden
skall omfatta kirurgiska vårdavdelningar, intensivvårdsavdelning, tjänsterum
för läkare samt lokaler för undervisning, medicinskt bibliotek och
entréhall med cafeteria m. m. Byggnadsföretaget innefattas i det mellan
staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av
akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. (prop. 1961:79, SU 97, rskr 265;
prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 %
av byggnads- och utrustningskostnader.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har den 26
september 1969 bemyndigats att i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande beställa utrustning till det blivande kirurgiska blocket
inom ramen för ett överlämnat utrustningsförslag och till ett värde av
totalt högst 5 milj. kr. att — såvitt på staten ankommer — betalas tidigast
under budgetåret 1970/71 (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 117, SU 5, rskr 5).
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har överlämnat
förslag om utrustning för behandlingsbyggnaden, vårdbyggnaden
och aulabyggnaden till ett värde av 35,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli
1968. Kommittén föreslår att 1,6 milj. kr. — motsvarande statens andel av
totalt 4 milj. kr. — ställs till kommitténs förfogande under budgetåret
1969/70 för anskaffning av vissa instrument med lång leveranstid och av
viss utrustning, som påverkar byggandet enligt fastställd produktionsplan.
R em issy Uran d en
Socialstyrelsen har inga invändningar mot de principiella överväganden
på vilka utrustningsförslaget grundar sig. Universitetskanslersämbetet framhåller
angelägenheten av att sjukhuset tillförs utrustningsresurser som ger
goda förutsättningar för modern läkarutbildning och klinisk forskning.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrker att beställningsåtgärder
för 9 milj. kr. får vidtas under budgetåret 1969/70 för att inflyttningen
i det nya kirurgibyggnadskomplexet under vinterhalvåret 1971/72
skall säkerställas. Beställningarna bör dock tills vidare begränsas till att
avse dels röntgenutrustning till centrala x-öntgenavdelningen, operationssalsutrustning
och elektronisk utrustning som har direkt samband med byggandet,
dels handkirurgiska instrument med lång leveranstid. Enligt nämnden
behöver huvuddelen av likviderna för de beställningar, som görs inom
ramen för beställningsbemyndigandet, betalas först under budgetåret 1970/71.
Kommittén bör dock få vissa medel redan under innevarande budgetår.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969
Nämnden, som utgår från att stor försiktighet iakttas i fråga om träffande
av leveransavtal med förskottslikvid, anser att ett belopp om totalt 3 milj. kr.
är tillräckligt för ändamålet under innevarande budgetår. Härav faller
1,2 milj. kr. på statsverket.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt lokal- och utrustnings
programnämnden för universitet och högskolor instämmer i vad nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande anför. Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut anser sig däremot inte böra
resa någon invändning mot kommitténs förslag.
Departementschefen
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har den 25
april 1969 erhållit i uppdrag att vid sjukhuset slutföra utbyggnadsetappen 2,
som omfattar bl. a. uppförandet av en behandlingsbyggnad och en vårdbyggnad
för kirurgi m. m. Byggnadskommittén har därefter överlämnat förslag
beträffande anskaffning av utrustning till ifrågavarande kirurgiska block
vid sjukhuset samt bl. a. föreslagit att 1,6 milj. kr. ställs till kommitténs
förfogande på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70 för bestridande
av statens andel av kostnaderna för anskaffning av vissa instrument
med lång leveranstid och av viss utrustning, som påverkar byggandet enligt
fastställd produktionsplan. Detta motsvarar en total utrustningsram av 4
milj. kr.
Nämnden för undervisningssj ukhusens utbyggande har tillstyrkt att kommittén
bemyndigas att under budgetåret 1969/70 beställa utrustning till ett
värde av totalt högst 9 milj. kr. — innefattande av riksdagen tidigare medgivet
beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. — samt att på tilläggsstat
för budgetåret 1969/70 anvisas 1,2 milj. kr. — motsvarande en ram av totalt
3 milj. kr. — för vissa förskottslikvider för anskaffningar inom ramen för
sagda beställningsbemyndigande. Nämnden framhåller emellertid att stor
försiktighet bör iakttas i fråga om träffande av leveransavtal med förskottslikvid.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till utrustningsförslaget, som omfattar
utrustning till ett värde av totalt 35,3 milj. kr. enligt prisläget den 1
juli 1968. När det gäller frågan om att beställa viss utrustning inom ramen
för utrustningsförslaget har — som nämnts — Kungl. Maj :t bemyndigat
kommittén att i samråd med nämnden beställa utrustning till det blivande
kirurgiska blocket till ett värde av totalt högst 5 milj. kr. att — såvitt på
staten ankommer — betalas tidigast under budgetåret 1970/71. Jag delar
nämndens uppfattning att ramen för beställningsbemyndigandet bör höjas
till totalt högst 9 milj. kr., varav statens andel utgör 3,6 milj. kr. Riksdagens
medgivande härtill bör nu utverkas. Jag har vidare blivit övertygad om att
viss förskottslikvid måste erläggas för den beställda utrustningen. Jag beräknar
för ändamålet 1,2 milj. kr.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) i enlighet med vad jag anfört medge, att utrustning
till ett blivande kirurgiskt block vid akademiska sjukhuset
i Uppsala får beställas till ett värde av — utöver tidigare
medgivet belopp — ytterligare högst 4 milj. kr. att, såvitt
på staten ankommer, betalas tidigast under budgetåret
1970/71,
b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för låneunderstöd
[3] 3 a. Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka. Något anslag för
detta ändamål finns inte uppfört på riksstaten för budgetåret 1969/70.
Föreningen Kontakt med alkoholsjuka (KAS) har i augusti 1969 ansökt
om ett lån på 825 000 kr. för förvärv av tre fastigheter i Värmland för att
där upprätta hem med sammanlagt ca 50 platser för rehabilitering av alkoholskadade
personer.
Socialstyrelsen och Stockholms stads nykterhetsnämnd har yttrat sig
över ansökningen. Socialstyrelsen har anfört att den speciella vårdverksamhet
som föreningen planerar innehåller ur vårdmässiga aspekter flera
intressanta inslag, som skulle kunna utgöra ett gott komplement till de
mer konventionella vårdformer som bedrivs inom nykterhetsvården. Styrelsen
finner projektet värt att stödja. Nykterhetsnämnd en anför, att behovet
bland den kategori av människor som avses i ansökningen är stort
och att föreningen bedöms ha goda möjligheter att framgångsrikt genomföra
detta projekt.
Departementschefen
Den av föreningen planerade verksamheten innehåller från vårdsynpunkt
intressanta inslag och kan utgöra ett värdefullt komplement till befintliga
vårdformer inom nykterhetsvården. Verksamheten är avsedd att bedrivas
i nära kontakt med bl. a. fackföreningsrörelsen och i samarbete med Stockholms
stad.
Med beaktande av nivån för anordnandebidrag till inackorderingshem
förordar jag att föreningen beviljas ett ränte- och amorteringsfritt lån av
statsmedel med högst 750 000 kr. för inköp av de nämnda fastigheterna.
En förutsättning för att lånet skall utgå med fullt belopp bör vara att hemmen
godkänns för minst 50 platser.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Statsbidrag till driften av verksamheten bör utgå enligt i huvudsak samma
grunder som gäller för driften av inackorderingshem för alkoholmissbrukare,
dvs. med högst 75 % av nettokostnaderna för hemmens drift. Bidraget
bör utgå från förslagsanslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. Stockholms stad förutsätts komma att täcka den del av
driftkostnaderna som inte bestrids av statsmedel.
För att föreningen skall kunna förvärva fastigheterna bör lånet beviljas
redan under innevarande budgetår. För ändamålet bör därför anvisas
750 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjnka
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 750 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
13
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet in. m.
[1] A 3. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 260 000 kr.
Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret
om 60 000 kr. finns totalt 320 000 kr. att tillgå. Detta belopp kan bedömas
bli otillräckligt med hänsyn till tidigare ej beräknat bidrag till täckande
av vissa kostnader för genomförandet av vägtransportstatistik genom statistiska
centralbyråns försorg. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret
1969/70 förväntas uppgå till ca 470 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger således om 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kr.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
B. Vägväsendet
[2] B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har
under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 768,2
milj. kr. Av anslaget är 30 350 000 kr. avsedda för användning under kalenderåret
1969 och återstoden under kalenderåret 1970. I det för år 1969 beräknade
beloppet ingår dock ej merkostnader på grund av mervärdeskattens
införande. På grund härav kan belastningen på anslaget för hela år
1969 beräknas bli 7,1 milj. kr. högre än beräknat, vilket föranleder ett ytterligare
medelsbehov motsvarande detta belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Drift av statliga vägar på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
7 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
[3] B 3. Byggande av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår
har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 700 milj. kr. Av anslaget är 16,1 milj. kr. avsedda för användning under
kalenderåret 1969 och återstoden under kalenderåret 1970. I det för år 1969
beräknade beloppet ingår dock ej merkostnader på grund av mervärdeskattens
införande. Med anledning härav kan belastningen på anslaget för hela
år 1969 beräknas bli 9,6 milj. kr. högre än beräknat, vilket föranleder ett
ytterligare medelsbehov motsvarande detta belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 9 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969
15
Bilaga 4
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildning särenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson,
de under punkterna 1, 3, 4 och 6 samt statsrådet Moberg de under punkterna
2 och 5 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1969/70. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
[1] B 12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik
på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,
utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i
landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst
undantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma
eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag
och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader
och intäkter.
Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1968/69 anvisades i början
av juni 1968 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid
denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av förlusttäckningsbidrag
för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut
-
16
Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter,
som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört
inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intälctsförutsättningar.
För spelåret 1968/69 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt
6 986 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna angående
det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa
framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det
statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med
sammanlagt 1 269 875 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett
av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar.
Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter
till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).
För stöd åt svenskt sceniskt verk har Kungl. Maj :t ur kulturmedelsanslaget
för budgetåret 1968/69 tilldelat teater- och orkesterrådet 200 000 kr.
Enligt de under föregående budgetår gällande bestämmelserna för ifrågavarande
dramatikerstöd, meddelade av Kungl. Maj :t den 30 juni 1965, utgår
ersättning med 4 000 kr. till levande upphovsman av svenskt sceniskt verk,
som uppförs offentligt på svensk teater. Bestämmelserna har genom beslut
den 27 juni 1969 getts ett något ändrat innehåll i vad avser bl. a. en differentiering
av ersättningens storlek.
Teater- och orkesterrådet har i skrivelser den 30 januari och den 19 maj
1969 anmält behov av ytterligare 181 000 kr. avseende ersättningsberättigade
verk som uppförts under våren 1969. Sedan dramatikerstödet infördes, i
avsikt att man skulle främja tillkomsten av ny svensk dramatik, har —
framhåller rådet — genom förevarande bestämmelser men framför allt genom
de över huvud taget förbättrade resurser, som samhället under 1960- talet ställt till teaterns förfogande, en kraftig utveckling ägt rum. Under
senare år har nya teaterformer tillkommit, såsom s. k. lunch- och gatuteater
med korta pjäser, mindre teatrar med pjäser av experimentell karaktär,
uppsökande teatergrupper som spelar i klassrum, föreningslokaler etc.,
vilket medfört ett kraftigt ökat medelsbehov för bl. a. dramatikerersättning.
D e partem entschefen
Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska
utfallet av verksamheten under spelåret 1968/69, visar väsentliga
kostnadsökningar främst til! följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet
med den förut lämnade redovisningen beträffande orkestrarna räknar jag
■— sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av 1 080 000
kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda
förlusterna för spelåret.
Det s. k. dramatikerstödet utgår enligt generellt verkande regler. Teateroch
orkesterrådet bör alltså tilldelas ytterligare 181 000 kr. för att ge ut
ersättning enligt bestämmelserna om stöd åt svenskt sceniskt verk. En så
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969
17
kraftig ökning av medelsbehovet kan emellertid svårligen inrymmas under
innevarande budgetårs anslag utan att andra angelägna behov måste åsidosättas.
På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella
ändamål anvisats 18 542 000 kr. Härav återstår nu ett belopp som
till största delen redan avsatts till förutsedda ändamål. Därefter kvarstående
medel bör reserveras för nu oförutsedda behov under budgetåret 1969/70.
Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet (1 080 000 -j181
000 =) 1 261 000 kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett anslag
på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 1 261 000 kr.
E. Högre utbildning och forskning
[2] E 68. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolorna
m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag av 60 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt
regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
18 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden
för universitet och högskolor 41,5 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan
(jfr. prop. 1969: 36 s. 33 och 35). Nämnda myndigheter får
dels inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar, dels
beställa inredning och utrustning inom de i planerna angivna kostnadsramarna
för varje objekt att betalas tidigast budgetåret 1970/71.
Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya
och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
Förslagen avser bl. a. inredning och utrustning av vissa restauranglokaler.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1963: 172 s. 267, SU 212, rskr 405) svarar
staten för kostnaderna för anordnande av sådana bespisningslokaler som behövs
för personalen och de studerande vid universitet och högskolor. Staten
skall också stå för kostnaderna för inredning och utrustning av bespisningslokalerna
(prop. 1967: 104 s. 47, SU 88, rskr 203). Utredning och förslag om
formerna härför har redovisats av den kommitté för planering och samordning
m. in. av restaurangverksamheten vid universitet och högskolor som
tillkallats med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1969 (jfr
prop. 1969: 36 s. 3 och 40).
Kommittén, som antagit namnet universitetsrestaurangkommittén, föreslår
att den statliga finansieringen skall omfatta förstagångsuppsättning av
inredning och utrustning, medan vederbörande nyttjare skall svara för
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
komplettering, underhåll och återanskaffning. Sådana restauranger som
uppförs av staten bör enligt kommittén inredas och utrustas av vedei-börande
statliga organ efter samråd med blivande nyttjare och med anlitande av
medel som anvisas under förevarande anslag. Beträffande restauranglokaler
som anordnas med utnyttjande av ränte- och amorteringsfria lån till studerandeorganisation
(jfr prop. 1963: 172 s. 267) föreslår kommittén att sådana
lån skall utgå även för inredning och utrustning. Huvudmannen för restaurangen
bör enligt kommittén i dessa fall få upphandla inredning och utrustning
genom de statliga inköpsorganen.
För de förslag till nya och ändrade kostnadsramar som med hänsyn till
föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att
lämna eu kortfattad redogörelse.
Stockholm
Matsal inom Frescatiområdet. Som redovisades i prop. 1969:
36 (s. 7) kommer en provisorisk matsal inom Frescatiområdet att anordnas
genom om- och tillbyggnad av Skogs- och lantbruksakademiens f. d. museibyggnad.
Av redovisningen framgår bl. a. att Kungl. Maj :t den 7 mars 1969
uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnaden t. o. m.
huvudhandlingar. I avvaktan på att huvudhandlingar färdigställts togs kostnadsramen
för objektet i investeringsplanen för innevarande budgetår preliminärt
upp med ett belopp av 1,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1968
(jfr prop. 1989: 36 s. 16).
Sedan byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar, enligt vilka kostnaderna
för objektet och för tillhörande försörjningsåtgärder beräknats till
— enligt nämnda prisläge — resp. 2 380 000 kr. och 185 000 kr., uppdrog
Kungl. Maj :t den 12 september 1969 åt styrelsen att utföra arbetena inom
de föreslagna kostnadsramarna. Kungl. Maj :t föreskrev därvid att byggnadsstyrelsen
skulle söka bringa ned de angivna kostnaderna för objektet. Styrelsen
beräknar kostnaden för om- och tillbyggnaden enligt prisläget den
1 april 1989 till 2 540 000 kr. och för försörjningsåtgärderna enligt samma
prisläge till 195 000 kr. Den befintliga byggnadens totalyta utgör 1 800 in2
och tillbyggnadens totalyta är 710 m3. Sammanlagt 800 platser, varav 250
kaféplatser, kommer att anordnas i matsalen. Matsalen avses bli tagen i bruk
till höstterminen 1970. Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv kostnadsram
av 325 000 kr. för inredning av objektet förs upp i inredningsplanen.
Riksarkivet: Flyttningskostnader. Nybyggnaden för riksarkivet
på Mariebergsområdet i Stockholm består av en bergrumsanläggning''
och eu administrationsbyggnad (jfr prop. 1968: 33 s. 3 och 1969: 1 bil. 10
s. 484). För nybyggnaden är i gällande utrustningsplan definitiva kostnadsramar
av 1,5 milj. kr. och 3,8 milj. kr. uppförda resp. för flyttningskostnader
och för utrustning m. m. (jfr prop. 1968: 104 s. 33 och 45). Utrustnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
19
nämnden redovisar nu att flyttningskostnaderna enligt slutlig kostnadsberäkning
ökat med 735 000 kr. i jämförelse med tidigare beräkningar och
föreslår att kostnadsramen för detta ändamål höjs från 1,5 milj. kr. till
2 235 000 kr.
Umeå.
Matsal. I prop. 1968: 104 (s. 18) lämnades en redogörelse för nybyggnaden
för matsal m. m. Nybyggnaden som beräknas bli färdigställd i februari
1970 och som omfattar 2 665 m2 rumsyta, har kostnadsberäknats till
6 960 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968. För inredning av objektet är
i gällande inredningsplan en definitiv kostnadsram av 550 000 kr. uppförd
(jfr prop. 1969: 36 s. 31 och 34).
LUP-kommittén föreslår i samråd med universitetsrestaurangkommittén
att en definitiv kostnadsram av 380 000 kr. förs upp i utrustningsplanen för
innevarande budgetår. Då beslut numera fattats om att ett kårhus skall uppföras,
har LUP-kommittén utgått ifrån att de utrymmen av 360 m2 i matsalsbyggnaden
som tidigare avsetts för kårlokaler skall tillföras matsalen
(jfr prop. 1968: 104 s. 18 och 1969: 36 s. 31). Härigenom kommer matsalen
enligt LUP-kommittén att inrymma sammanlagt 880 matsals- och kaféplatser.
Föredraganden
I enlighet med vad universitetsrestaurangkommittén föreslagit bör medel
för inredning och utrustning av sådana restauranger vid universitet och högskolor
som uppförs av staten beräknas under förevarande anslag. Vidare
bör som kommittén föreslagit ränte- och amorteringsfria lån kunna utgå för
inredning och utrustning av restauranglokaler, som anordnats med utnyttjande
av sådana lån. Jag förordar att utgifterna härför redan innevarande
budgetår får bestridas från lånefonden för studentkårlokaler. Avsikten är
att ansvaret för driften av restaurangerna i regel skall överlämnas till särskilda
driftorgan i vars ledning bör ingå representanter för såväl berörda
personal- och studerandeorganisationer som staten (jfr prop. 1967: 104 s.
47). Dessa organ bör svara för underhåll och återanskaffning av inredning
och utrustning.
För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas
till de objekt som jag berört i det föregående bör de i följande sammanställning
angivna kostnadsramarna — i 1 000-tal kr. — föras upp i inredningsoch
utrustningsplanerna. I sammanställningen har jag även —- i enlighet
med vad jag förordat i prop. 1969: 137 (s. 26) angående ökad läkarutbildning
i stockholmsområdet -— tagit upp en kostnadsram av 4,2 milj. kr. för
inredning av lokaler för de medicinskt teoretiska institutionerna vid karolinska
institutet.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Objekt
Förordad ram
eller förordad
ändring av tidi- gare ram
Definitiv
kostnadsram
Inredning
Stockholm
Medicinskt teoretiska institutionerna..................
+ 1 400
4 200
Matsal inom Frescatiområdet ........................
+ 325
325
Utrustning
Stockholm
Riksarkivet: Flyttningskostnader ....................
+ 735
2 235
Umeå
Matsal ............................................
+ 380
380
Mot bakgrund av de beräkningar som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden
gjort av medelsbehovet för inrednings- och utrustningsverksamheten
under innevarande budgetår räknar jag med att de ökade utgifter som
hänger samman med nu ifrågavarande objekt kan bestridas av tillgängliga
medel under förevarande anslag. Jag förordar att så får ske.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning.
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[3] 20. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. För budgetåret 1969/70
har till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål anvisats ett investeringsanslag
av 2,9 milj. kr.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 föreslår byggnadsstyrelsen
att ytterligare 1 870 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1969/70.
Nybyggnad för riksarkivet. Redogörelse för denna nybyggnad
lämnades i prop. 1968: 33 (s. 3, SU 44, rskr 129). Den merkostnad för
automatiksystemet för ventilation som redovisades i prop. 1969: 1 (bil. 10 s.
484, SU 43, rskr 129) har visat sig öka med ytterligare ca 100 000 kr. Härtill
kommer att av bl. a. rikspolisstyrelsen och yrkesinspektionen påfordrade
arbeten medfört ökade kostnader med ca 430 000 kr. samt att projekteringskostnaderna
med ca 280 000 kr. överstiger tidigare beräkningar. Styrelsen
föreslår därför att kostnadsramen höjs med 810 000 kr.
21
Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1969
Nybyggnad av bok magasin för kungl. biblioteket.
Redogörelse för detta byggnadsobjekt lämnades i prop. 1968: 33 (s. 3). Byggnadsstyrelsen
föreslår att kostnadsramen höjs med 94 000 kr. på grund av
oförutsedda kostnader för grundläggningsarbeten.
Departementschefen
Den föreslagna höjningen av kostnadsramarna för nybyggnaden för riksarkivet
och för nybyggnaden av bokmagasin för kungl. biblioteket bör godtas.
Kostnadsramarna för dessa objekt bör i enlighet härmed uppföras med
resp. 20 400 000 kr. och 2 769 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hänsyn
till höjningen av kostnadsramarna samt till en ökad medelsförbrukning
för budgetåret 1969/70 utöver vad som tidigare beräknats — men inom fastställda
kostnadsramar — beräknas medelsförbrukningen under innevarande
budgetår bli 1 870 000 kr. större än vad som tidigare anvisats under detta
anslag. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa eLt
investeringsanslag av 1 870 000 kr.
[4] 22. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. Under denna rubrik har
i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
500 000 kr. Dessa medel avser enligt investeringsplanen för budgetåret 1969/
70 kostnader för den nya specialskolenheten i Sigtuna för hörselskadade
och talskadade barn (Hällsboskolan), som kostnadsberäknats till 5 785 000
kr. enligt prisläget den 1 april 1968 (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 488). Nybyggnaden
är nu färdigställd. Byggnadsstyrelsen har genom beslut den 18 juli 1969
bemyndigats att inom kostnadsramen inköpa en fastighet att användas som
tjänstebostad åt skolans rektor.
Byggnadsstyrelsen har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1970/
71 räknat med en kostnadsram för ifrågavarande objekt av 6 025 000 kr.
enligt prisläget den 1 april 1969. Kostnadsramen föreslås således höjd med
240 000 kr., vilket innebär en ökning utöver index med 100 000 kr. beroende
på att någon indexhöjning ej gjordes för perioden den 1 april 1967—den 1
april 1968. Med hänsyn till bl. a. den höjda ramen behöver ytterligare 658 000
kr. anvisas under förevarande anslag för budgetåret 1969/70.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
investeringsanslag av 658 000 kr.
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969
[5] 23. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. I riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 120 milj. kr. (prop. 1969: 36, SU 94, rskr 241). Medelsreservationen
vid budgetårets början uppgick till 17,4 milj. kr. Någon medelsanvisning
på tilläggsstat torde inte behövas. Däremot bör följande bvggnadsobjekt
m. in. redovisas för riksdagen i detta sammanhang.
Lund
Fastighetsförvärv. I gällande investeringsplan är en kostnadsram
av 2 505 000 kr. uppförd för fastighetsförvärv i Lund (jfr prop. 1969: 36
s. 13). Ramen avser förvärv av vissa fastigheter inom kv. Absalon och kv.
Hyphoff samt stadsägan nr 1657 m. m. i Lund (jfr prop. 1966: 104 s. 8 och
26 samt 1967: 104 s. 9).
Styrelsen föreslår nu att fastigheterna tomt nr 3 i kv. Saxo och tomt nr 4
i kv. Bispen förvärvas till en sammanlagd kostnad av 905 000 kr. Dessa förvärv
skulle enligt styrelsen komplettera statens fastighetsinnehav inom de
kvarter som berörs av styrelsens planering för utbyggnaden av universitetet
i Lund. För genomförande av förvärven bör ifrågavarande kostnadsram föras
upp med (2 505 000 -f 905 000 =) 3 410 000 kr.
Göteborg
Nybyggnad för sektion Iv. Denna nybyggnad, för vilken redogörelse
lämnades i prop. 1961:83 (s. 39), togs i bruk höstterminen 1963.
För byggnadsobjektet fanns en kostnadsram av 28 milj. kr. — enligt prisläget
den 1 juli 1961 — tidigare uppförd i investeringsplanen (jfr prop. 1962:
43 s. 84). Ramen har successivt kunnat sänkas och är i gällande investeringsplan
uppförd med 24 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968 (jfr
prop.1969: 36 s. 14).
Byggnadsstyrelsen har redovisat att vissa bristfälligheter i ventilationssystemet
i byggnaden behöver rättas till. Kostnaderna för de åtgärder härför,
som inte ryms inom gällande kostnadsram, uppgår enligt styrelsen till
1 450 000 kr. Styrelsen föreslår därför att kostnadsramen höjs till 25,5 milj.
kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan
föras upp höjda kostnadsramar för fastighetsförvärv i Lund
och nybyggnad för sektion K i Göteborg. Vidare bör — i enlighet med vad
jag redovisat i det föregående under anslaget till inredning och utrustning
av lokaler vid universitet, högskolor in. in. — föras upp en höjd kostnadsram
för matsal inom Frescati området. I anledning av vad jag förordat i
23
Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1969
prop. 1969: 137 (s. 26) angående ökad läkarutbildning i stockholmsområdet
bör också en höjd kostnadsram föras upp för den utökade laboratoriebyggnaden
vid karolinska institutet. I investeringsplanen bör sålunda föras upp
kostnadsramar i prisläget den 1 april 1969 enligt följande sammanställning.
Stockholm
Laboratoriebyggnad vid karolinska institutet............... 24 600 000
Matsal inom Frescatiområdet.............................. 2 540 000
L u n d
Fastighetsförvärv ........................................ 3 410 000
Göteborg
Nybyggnad för sektion K.................................. 25 500 000
Med hänsyn till de beräkningar som byggnadsstyrelsen gjort av medelsbehovet
för byggnadsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag
med att de utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt
kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag
förordar att så får ske.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsobjekt m. m. vid universiteten
och vissa högskolor.
[6] Godkännande av visst avtal. På grundval av prop. 1965: 161 angående
omläggning av utbildningen av sjuksköterskor m. m. (SIJ 181, rskr 430) uppdrog
Kungl. Maj :t den 30 december 1965 åt statens förhandlingsnämnd att ta
upp förhandlingar med Uppsala läns landstingskommun rörande anpassning
av statens deltagande i kostnaderna för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola
till de bestämmelser som samma dag meddelades angående
statsbidrag till sjuksköterskeskolor.
Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 16 oktober 1969 redovisat
ett med delegerade för Uppsala läns landstingskommun träffat avtal i
ärendet.
Nämnden erinrar om att enligt beslut vid 1962 års riksdag (prop. 77, SU
146, rskr 324) en ny skolbyggnad och två elevbostadshus har uppförts för
sjuksköterskeskolan. Byggnads- och utrustningskostnaderna fördelades —•
på samma sätt som gällde i fråga om kostnaderna för att täcka driftsunderskottet
vid skolan — så att staten svarade för 55 % därav och landstinget
för 45 %. De nya lokalerna byggdes i två etapper och var färdigställda år
1965. Enligt avtalet skall landstinget den 1 januari 1970 överta huvudmannaskapet
för sjuksköterskeskolan. I samband därmed överlåter staten till
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969
landstinget fastigheten nr 3 i kvarteret Haubitsen i Uppsala för en summa
av 3 050 000 kr. samt sjuksköterskeskolans utrustning mot en ersättning av
180 000 kr. Av köpeskillingen för fastigheten avser 750 000 kr. ersättning
för tomten.
Departementschefen
Statens förhandlingsnämnd har hemställt, att Kungl. Maj:t godkänner ett
med Uppsala läns landstingskommun slutet avtal rörande ändrat huvudmannaskap
för Uppsala sjuksköterskeskola, vilken drivs gemensamt av staten
och landstinget. Liksom skett i samband med kommunaliseringen av bl. a.
barnmorskeläroanstalterna (prop. 1968:66, SU 108, rskr 259) bör riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna avtalet inhämtas. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Uppsala
läns landstingskommun rörande ändrat huvudmannaskap
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
25
Bilaga 5
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson,
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
H. Skogsväsendet
[1] H 3. Bidrag till skogsförbättringar. Under förevarande anslagsrubrik
har för budgetåret 1969/70 bl. a. tagits upp en ram av 8,5 milj. kr. för bidrag
till skogsförbättrande åtgärder. Från anslaget beviljas vidare, utan
att rambeloppet belastas, medel till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.
Den svåra storm som drabbade södra och västra Sverige den 22 och 29
september 1969 har förorsakat omfattande skador på växande skog. Skogsstyrelsen
har preliminärt uppskattat att 9—12 milj. skogskubikmeter skog
fällts eller brutits av stormen. Den skadade skogens värde före stormen
uppskattas till 400—500 milj. kr.
Åren 1966 och 1967 inträffade svåra storm- och snöskador på skog dels i
mellersta Norrlands kustland, dels i Skåne. Skadorna föranledde 1968 års
riksdag att begära utredning av skadornas omfattning och följder (JoU
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969
1968:20, rskr 177). I anledning härav tillsattes 1968 års stormskadeberedning.
Beredningen avgav i maj 1969 betänkandet Storm- och snöskador på
skog (Stencil Jo 1969: 3) som nu remissbehandlats.
Departementschefen
Med anledning av höstens stormskador på bl. a. skog i södra och västra
Sverige hör enligt min mening frågan om att vidtaga vissa åtgärder tas upp
till behandling redan i detta sammanhang. Jag avser att senare ta upp
stormskadeberedningens förslag till behandling. Vad jag i det följande förordar
i fråga om stöd till skogsägare bör gälla skogsägare vars skogsbestånd
drabbats av omfattande skador genom stormar under hösten 1969. Mina
förslag ligger helt i linje med vad beredningen föreslagit.
Det är av intresse att stormskadad skog snabbt upparbetas, bl. a. med hänsyn
till riskerna för att såväl skadad som oskadad skog annars utsätts för
angrepp av svampar och insekter. Det kan därför i vissa fall finnas skäl för
samhället att stimulera en snabb upparbetning av den stormskadade skogen.
En förutsättning för att den stormskadade skogen skall kunna tas tillvara
utan dröjsmål är att skadans omfattning och lokalisering kartläggs.
Jag förordar att statsbidrag utgår till kostnader för inventering av de uppkomna
skadorna. Skogsägarna bör svara för skälig del av inventeringskostnaderna.
Bidrag till skadeinvenfering bör på motsvarande sätt som gäller
för kostnader för insektsbekämpning beviljas från anslaget Bidrag till
skogsförbättringar utan att bidragsramarna belastas. Kungl. Maj :t bör i
varje särskilt fall få besluta om bidrag till inventeringar.
Lokala avsättningssvårigheter kan komma att uppstå på grund av ett
stort samlat utbud av virke från stormhärjade områden. Eftersom awerkningsarbetet
ofta finansieras genom förskott på virlcesleveransen kan det
uppstå svårigheter för skogsägaren att finansiera en snabb upparbetning av
skadad skog. Jag föreslår därför att det öppnas en möjlighet att lämna statlig
garanti för lån i allmän kreditinrättning till skogsägare som på grund
av likviditetssvårigheter ej utan onödigt dröjsmål kan genomföra en snabb
upparbetning av den stormskadade skogen. För garantigivningen bör i huvudsak
följande regler gälla.
Garanti bör i första hand kunna utgå till annan enskild skogsägare än
bolag, ekonomiska föreningar eller motsvarande, som drabbats av betydande
stormskador på skog under förutsättning att avsättningssvårigheter
för virke föreligger och att skogsägaren har stort behov av krediten för att
kunna finansiera ett snabbt omhändertagande av den skadade skogen. Garanti
bör lämnas med högst ett belopp som motsvarar godkänd kostnad för
den skadade skogens upparbetning inkl. terrängtransport, lagring och virkesskydd.
Lån, som beviljats med stöd av garantin, bör återbetalas efter hand
som skogsägaren får inkomst från sin skogsrörelse dock senast inom fyra
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
år. Den under de två första åren upplupna räntan bör läggas till kapitalet.
För att åstadkomma rationell lagring och virkesvård kan virket behöva
föras samman till gemensamma upplag. Jag räknar med att bl. a. skogsägarrörelsen
härvid kan medverka. Så länge virket ägs av skogsägaren bör
emellertid kostnaderna härför falla på skogsägaren och kunna ligga till
grund för garantigivning.
Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande skogsstyrelsen bör
få meddela närmare bestämmelser för garantigivningen.
För den föreslagna långivningen beräknar jag att det behövs ett garantibelopp
av 20 milj. kr. för budgetåret 1969/70. För att täcka eventuella förluster
på grund av garantigivningen bör medel få tas i anspråk från anslaget
Bidrag till skogsförbättringar utan att bidragsramarna belastas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade grunderna för kreditstöd
m. m. till skogsägare som drabbats av stormskador
på skog,
b) medge att för budgetåret 1969/70 statlig kreditgaranti
får lämnas för lån till stormskadedrabbade skogsägare
med 20 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens afFärsverksfonder
G. Domänverket
[2] 6. Ersättning till domänverkets investeringsfond. Styrelsen för lantbrukshögskolan
föreslår att domänverkets investeringsfond tillförs 278 500
kr. som ersättning för köpeskilling eller byteslikvid för fastigheter som förvärvats
för högskolans räkning av medel från fonden.
Genom skilda beslut har Kungl. Maj :t dels bemyndigat domänverket att
köpa fast egendom för kronans räkning för ifrågavarande ändamål, nämligen
fastigheterna Endregårde Lilla 1: 1, Hulte Lilla 1: 6 och Hulte Stora
1: 20 i Endre socken, Gotlands län, på 51 ha för 180 000 kr. samt fastigheten
Ugerup 10: 4 i Köpinge socken, Kristianstads län, på 0,2 ha för 25 000 kr.,
dels godkänt avtal om markbyte mellan domänverket och Umeå stad. Bytesavtalet
innebär att domänverket till Umeå stad överlåter ca 108 ha av
lantbrukshögskolans försöksgård Röbäcksdalen och att staden till verket
överlåter ca 53 ha omfattande vissa angivna fastigheter samt att verket till
staden erlägger 73 500 kr. i byteslikvid.
28
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Departementschefen
För att tillgodose behovet av mark för forsknings- och försöksändamål
för lantbrukshögskolan har domänverket på uppdrag av Kungl. Maj :t och
i samråd med högskolan förvärvat ifrågavarande fasta egendom. Köpeskillingarna
utgör sammanlagt 278 500 kr., som förskotterats från domänverkets
investeringsfond. Med hänsyn härtill förordar jag att fonden tillförs
ett till 279 000 kr. avrundat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till domänverkets investeringsfond
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 279 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
29
Bilaga 6
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler ärende under
handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
E. Ekonomiskt försvar
[1] Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1964/65 anvisats
på riksstaten 800 000 kr. (prop. 1964: 1 bil. 12 s. 141, SU 10, rskr 10) samt
på tilläggsstat I 400 000 kr. (prop. 1964: 190, SU 204, rskr 389).
Enligt uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången
av budgetåret 1969/70 en reservation av 269 831 kr.
Genom beslut den 17 mars 1967 medgav Kungl. Maj :t, att anslaget fick
disponeras också under budgetåret 1967/68.
Riksdagen medgav år 1968 (prop. 1968: 18, SU 40, rskr 99) att anslaget
fick disponeras också under budgetåret 1968/69.
I skrivelse den 10 juni 1969 har överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
meddelat att de med anslaget avsedda arbetena av olika skäl ytterligare
försenats och hemställt, att anslaget skall få disponeras även under
budgetåret 1969/70.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Departementschefen
Med hänsyn till vad styrelsen anfört förordar jag, att anslaget får disponeras
även under budgetåret 1969/70. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att medge att det för budgetåret 1964/65 på riksstaten
och tilläggsstat I uppförda reservationsanslaget Bidrag till
uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen disponeras även under budgetåret 1969/70.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
31
Bilaga 7
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
KAPITALBUDGETEN
Y. Fonden för låneunderstöd
[1] 9. Lokaliseringslån. Medelsramarna för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån
för en femårig försöksperiod med början budgetåret 1965/66
bestämdes av riksdagen ursprungligen till 300 milj. kr. i bidrag och 500 milj.
kr. i lån. Genom beslut senast av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 13,
SU 57, rskr 188) har medelsramarna ändrats så att de nu utgör 200 milj.
kr. i bidrag och 900 milj. kr. i lån.
För vart och ett av budgetåren 1965/66—1967/68 har riksdagen anvisat
anslag till lokaliseringsbidrag på 60 milj. kr. För budgetåret 1968/69, liksom
för innevarande budgetår, anvisades 10 milj. kr. Till lokaliseringslån har
för vartdera av budgetåren 1965/66 och 1966/67 anvisats 100 milj. kr. och
för budgetåret 1967/68 150 milj. kr., varav 50 milj. kr. på tilläggsstat I. För
budgetåret 1968/69, liksom för innevarande budgetår, har anvisats 200 milj.
kr. Vidare har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren
1965/66—1969/70 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats
under anslaget.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Under budgetåren 1965/66—1968/69 har bidrag beviljats med 59, 30, 30
resp. 48 milj. kr. eller totalt 167 milj. kr. T. o. m. den 30 september 1969
har bidrag beviljats med ytterligare drygt 4 milj. kr.
Under de fyra första budgetåren av försöksperioden har lån beviljats
med 139, 243, 103 resp. 235 milj. kr. eller totalt 720 milj. kr. T. o. m. den
30 september 1969 har lån beviljats med ytterligare ca 9 milj. kr.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade utbetalats från anslaget Lokaliseringsbidrag
sammanlagt 97 milj. kr. och från anslaget Lokaliseringslån
sammanlagt 420 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 12 september 1969 hemställt
att den fastställda ramen för lokaliseringsstödet vidgas med 150 milj. kr.,
varav för lokaliseringsbidrag med 50 milj. kr. och för lokaliseringslån med
100 milj. kr. Styrelsen framhåller att ett klart ökat intresse för etableringar
i norra stödområdet förmärkts och erinrar om de fr. o. m. innevarande
budgetår öppnade möjligheterna för helt eller delvis statsägda företag att
söka lokaliseringsstöd. Enligt styrelsens bedömning kommer den av riksdagen
fastställda medelsramen inte att förslå för att tillgodose de anspråk
på lokaliseringsstöd som kan bedömas angelägna från samhällets
synpunkt.
Departementschefen
Ökad investeringsbenägenhet inom industrin under konjunkturuppgången
har medfört att efterfrågan på lokaliseringsstöd har stigit markant. Redan
under budgetåret 1968/69 beviljades framför allt lokaliseringslån i avsevärt
större omfattning än under det närmast föregående budgetåret. Detta
har medfört att det utrymme som kvarstår för att bevilja lokaliseringslån
under innevarande budgetår inom den av riksdagen fastställda medelsramen
är betydligt mindre än som kunde förutses när ramen drogs upp i
början av detta år.
Trots den starkt ökade efterfrågan på arbetskraft i landet som helhet
råder fortfarande en betydande arbetslöshet inom stora delar av stödområdet.
Det är därför angeläget att det ökade intresset från företagens sida
för såväl egna engagemang inom stödområdet som utläggning av beställningar
hos industrier inom området kan tas till vara så att konjunkturutvecklingen
kan utnyttjas i lokaliseringspolitiskt syfte. Det finns enligt min
mening anledning att räkna med att det samarbete som inletts mellan staten
och Sveriges industriförbund i syfte att stimulera företag till nyetableringar
inom stödområdet kommer att leda till ökade anspråk på lokaliseringsstöd.
Mot denna bakgrund delar jag arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att
ramen för lokaliseringsstödet bör vidgas. Jag förordar dock att vidgningen
begränsas till att avse ramen för lokaliseringslån.
På grund av det anförda förordar jag att ramen för lokaliseringslån vid
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969 33
gas med 100 milj. kr. till 1 000 milj. kr. Med hänsyn till att utbetalningar
av lokaliseringsstöd tidsmässigt förskjuts i förhållande till tidpunkten för
stödets beviljande behöver ytterligare medel inte anvisas under innevarande
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att besluta att ramen för lokaliseringslån under den
femåriga försöksperioden vidgas till 1 000 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
35
Bilaga 8
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1969.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter
ärende under industridepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTRUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
C. Bergsbruk
[1] C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. För budgetåret
1969/70 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 14,8 milj. kr.
Sveriges geologiska undersökning hemställer, att medel ställs till förfogande
för kostnadsökningar som föranleds av kollektivavtal vilket den 19
september 1969 träffats med Svenska gruvindustriarbetareförbundet. Budgetåret
1969/70 uppgår kostnadsökningarna till 578 000 kr., varav 61 000 kr.
avser retroaktiva löner och traktamenten för tiden den 1 februari—den 30
juni 1969.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 578 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
Bilaga 9
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1969/70
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
O 5 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservationsanslag
............................................ 400 000
O 8 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 7 400 000
7 800 000
V. Socialdepartementet
E 14 a Statens rättskemiska laboratorium: Inredning och utrustning,
reservationsanslag.............................. 700 000
G 5 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, reservationsanslag
............................................ 1 200 000
1 900 000
VI. Kommunikationsdepartementet
A 3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 150 000
B 2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.............................. 7 100 000
B 3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.......................... 9 600 000
16 850 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B 12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag.. 1 261 000
XIII. Industridepartementet
C 4 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering, reservationsanslag
....................... 578 000
Summa för driftbudgeten 28 389 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969
37
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket
6 Ersättning till domänverkets investeringsfond .......... 279 000
II. Statens allmänna fastig hets fond
Utbildningsdepartementet:
20 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .............. 1 870 000
22 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m............... 658 000
2 528 000
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
3 a Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka .......... 750 000
Summa för kapitalbudgeten 3 557 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690542
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar.
- SU 1969:180 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser försvarsdepartementets s. 1 i texten
- SU 1969:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser socialdepartementets v s. 2 i texten
- SU 1969:182 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser kommunikationsdepartem a1 i texten
- SU 1969:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser utbildningsdepartemen s. 5 i texten
- SU 1969:184 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser handelsdepartementets a1 i texten