Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto, m. m

1969-10-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:152, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

1

Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med särskilda bestämmelser om insättning på

skogskonto, m. mgiven Stockholms slott den 30

oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto,

2) förordning om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för

inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

3) lag om ändring i förordningen (1951:442) om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Skattskyldig som haft intäkter av skogsbruk kan enligt gällande regler

få uppskov med taxeringen för den del av intäkten som satts in på särskilt

skogskonto i bank. Insättningen får för ett och samma beskattningsår avse

högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog, 40 % av köpeskillingen

för leveransvirke och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter, som tagits ut

till förädling i egen rörelse. För att bereda ytterligare lättnad i beskattningen

åt de skogsägare som drabbats av stormskador på skogen under

år 1969 föreslås i propositionen att insättningsbeloppen för dessa skattskyldiga

får höjas till 80 %, 50 % resp. 50 %.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 152

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Vidare föreslås att skogsägare som har medel innestående på skogskonto

får disponera medlen fyra månader efter insättningen i stället för

såsom hittills fyra månader efter uppsägning.

Det föreslås också att rätten till förhandsbesked av riksskattenämnden

i taxeringsfrågor skall gälla även beträffande förordningen (1968: 276) om

uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

3

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto

Härigenom förordnas som följer.

Utan hinder av 2 § första stycket a)—c) förordningen (1954: 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, får skattskyldig,

som med intyg från skogvårdsstyrelsen i länet visar att skog stormfällts

i avsevärd omfattning under år 1969 på viss fastighet, beträffande den

förvärvskälla vari fastigheten ingår för beskattningsåren 1969, 1970 och

1971 åtnjuta uppskov med högst ett belopp, motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen

för skog som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen

för avyttrade skogsprodukter,

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Denna förordning träder i. kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I]- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 152

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1954:142) om taxering för inkomst

av medel, sonx insatts å skogskonto

Härigenom föi’ordnas, att 6 § förordningen (1954: 142) om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)

6 §‘

Skattskyldig, som vill disponera

å skogskonto innestående medel,

äger att fyra månader efter uppsägning

återfå det insatta beloppet.

Uppsägning må avse beloppet i

dess helhet eller del av detsamma,

dock att deluttag ej må understiga

1 000 kronor. Om särskilda förhållanden

det föranleda, äger Konungen

medgiva, att å skogskonto innestående

medel må uttagas utan att

föreskriven uppsägningstid iakttages.

Efter det------— — kvarstående medel.

(Föreslagen lydelse)

Skattskyldig, som vill disponera

å skogskonto innestående medel,

äger att fyra månader efter dagen

för insättning återfå det insatta beloppet.

Uttag må avse beloppet i

dess helhet eller del av detsamma,

dock att deluttag ej må understiga

1 000 kronor. Om särskilda förhållanden

det föranleda, äger Konungen

medgiva, att å skogskonto innestående

medel må uttagas utan att

föreskriven tid för medlens innestående

iakttages.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Senaste lydelse 1957: 652.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

5

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1951: 442) om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1951:442) om rätt att av

riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Riksskattenämnden må, därest sådant

för någon finnes vara av synnerlig

vikt, efter ansökan lämna besked

på förhand (förhandsbesked)

angående viss fråga, som avser sökandens

taxering till kommunal inkomstskatt,

statlig inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt

eller ersättningsskatt,

ävensom viss fråga rörande tillämpningen

av förordningen angående

beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst. Förhandsbesked

må ock meddelas i frågor som

nu nämnts, därest detta finnes vara

av vikt för enhetlig lagtolkning eller

rättstillämpning.

Vad ovan

Om rätt -

(Föreslagen lydelse)

§‘

Riksskattenämnden må, därest sådant

för någon finnes vara av synnerlig

vikt, efter ansökan lämna besked

på förhand (förhandsbesked)

angående viss fråga, som avser sökandens

taxering till kommunal inkomstskatt,

statlig inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt

eller ersättningsskatt,

ävensom viss fråga rörande tillämpningen

av förordningen angående

beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst eller förordningen

om uppskov i vissa fall

med beskattning av realisationsvinst.

Förhandsbesked må ock

meddelas i frågor som nu nämnts,

därest detta finnes vara av vikt

för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

t fastigheten,

n mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1968: 433.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,

Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgad rätt

till uppskov med taxering för inkomst av skog, som stormfällts under år

1969, m. in. och anför.

Inledning

En omfattande stormfällning av skog inträffade under september månad

1969 i södra Sverige. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har

med anledning härav gjort framställning om ökade möjligheter för drabbade

skogsägare att göra insättning på s. k. skogskonto. I samband med

att jag tar upp denna fråga vill jag också anmäla en framställning av

Svenska bankföreningen om justering av bestämmelserna om rätten att

ta i anspråk medel som står inne på skogskonto.

Över riksförbundets framställning har yttranden avgetts av riksskattenämndens

ordförande och skogsstyrelsen.

Yttranden över bankföreningens framställning har avgetts av riksskattenämnden,

länsstyrelserna i Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län

samt Svenska sparbanksföreningen.

Gällande bestämmelser om skogskonto m. m.

Bestämmelserna om skogskonto återfinns i förordningen (1954: 142)

om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Enligt 1 §

äger fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse, som har haft intäkt

av skogsbruk, rätt att få uppskov med inkomsttaxeringen för den del

av skogsintäkten som satts in på särskilt konto i bank (skogskonto).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kiingl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Syftet är främst att mildra verkningarna av den progressiva beskattningen

genom att intäkten fördelas på flera år. Bestämmelserna gör det också

m°jhgt för skogsägaren att skjuta upp taxeringen av skogskontomedlen

till år, då han haft kostnader för skogens vård och underhåll. Uppskovet

får åtnjutas till det år då medlen tas ut från skogskontot, dock högst tio

år (6 och 8 §§). Uttag får göras fyra månader efter det uppsägning av beloppet

skett (6 §).

Rätten till uppskov är begränsad i fråga om beloppet (2 §). För varje

förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst

ett belopp, motsvarande summan av

60 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog,

som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

40 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade

skogsprodukter,

40 % av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits

för förädling i egen rörelse.

Avdragsrätten har vid tre tillfällen vidgats provisoriskt såsom stödåtgärd

vid inträffade stormfällningar. De omfattande stormfällningarna i

februari 1954 ansågs motivera att procenttalen för tillåten avsättning

höjdes till 80, 50 resp. 50 för de skogsägare som drabbats av stormskadorna.

De gynnsammare reglerna gällde för beskattningsåren 1954 och 1955.

En motsvarande höjning av procenttalen skedde för beskattningsåren

1956 och 1957 i anledning av stormfällningarna i södra Sverige i januari

1956. Reglerna gavs i sistnämnda fall i förordningen (1956: 180) med särskilda

bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall. Stormfällningarna

vintern 1966—1967 i olika delar av landet föranledde samma

höjning av procenttalen för beskattningsåren 1967—1969. Detta skedde genom

förordningen (1968: 41) med särskilda bestämmelser om insättning

på skogskonto.

Vidgad rätt till insättning på skogskonto

Framställningen

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har i sin framställning begärt

att skattskyldig, som drabbats av de nu aktuella stormfällningarna

och som har rätt att göra insätttning på skogskonto, i stället för eljest gällande

maximibelopp skall få uppskov med

80 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som

avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

50 % av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter,

50 % av saluvärdet av skogsprodukter som tagits ut för förädling i egen

rörelse.

Framställningen avser insättningar under åren 1970 och 1971.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Stormskadornas omfattning

Uppgifter om stormskadornas omfattning har lämnats av riksförbundet

och skogsstyrelsen. Det framgår att Älvsborgs län drabbats hårdast. Den

stormfällda virkesmängden där beräknas uppgå till 4,5 milj. skogskubikmeter.

För Jönköpings län redovisas skador på 1,5 milj. skogskubikmeter

medan skadorna för Kalmar, Kronobergs och Hallands län antages uppgå

till 1—1,5 milj. skogskubikmeter. Stormskador har också förekommit i

Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län. Sammanlagt beräknas

stormfällningen omfatta mellan 9 och 12 milj. skogskubikmeter.

Lokalt är skadorna mycket koncentrerade och motsvarar ibland mer än

tio års avverkningar för enskilda skogsägare. Värdet av den stormfällda

skogen uppskattar riksförbundet till ca 300 milj. kr., vilket belopp emellertid

enligt skogsstyrelsen torde vara alltför lågt.

Remissyttrandena

Riksskattenämndens ordförande erinrar om den ökade rätt till insättning

på skogskonto som föranleddes av 1966—67 års stormfällningar och framhåller

att stormarna i september 1969 torde ha förorsakat än större skador

än stormarna 1966—1967. Han finner det skäligt att, såsom riksförbundet

begärt, även nu medge en tillfällig ökning av rätten till insättning på skogskonto.

Härvid bör bestämmelserna utformas i överensstämmelse med dem

som tillkom med anledning av 1966—67 års stormfällningar.

I fråga om giltighetstiden för de tillfälliga bestämmelserna framhåller

riksskattenämndens ordförande att Iikviderna för det i september 1969

stormfällda virket i huvudsak torde bli hänförliga till beskattningsåren

1970 och 1971. Bestämmelserna bör därför i första hand avse dessa år.

Emellertid torde vissa likvider bli hänförliga redan till beskattningsåret

1969. Även detta år bör därför enligt riksskattenämndens ordförande omfattas

av bestämmelserna.

Skogsstyrelsen finner med hänsyn till stormskadornas omfattning alla

skäl tala för att de extraordinära bestämmelser rörande avsättning till

skogskonto, som införts vid tidigare svåra stormfällningar, sätts i kraft

även denna gång. Styrelsen erinrar i sammanhanget om stormskadeberedningens

förslag (Stencil Jo 1969: 3) att beslut om sådana bestämmelser borde

fattas så skyndsamt som möjligt med hänsyn till den stimulerande effekt

ett sådant beslut har på upparbetningen av det skadade virket.

Även skogsstyrelsen anser att de särskilda bestämmelserna bör gälla i

fråga om beskattningsåren 1969—1971.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

9

Frågan om uppsägningstiden

Framställningen

Svenska bankföreningen begär i sin framställning sådan ändring i 6 §

skogskontoförordningen att den tid av fyra månader, efter vilken skattskyldig

får disponera medel på skogskonto, räknas antingen från — såsom

nu — uppsägningsdagen eller från dagen för insättningen.

Till stöd för framställningen anför föreningen att bestämmelserna om

viss uppsägningstid har kommit till för att hindra att den uppskovsrätt,

som den skattskyldige åtnjuter när medel placeras på skogskonto, missbrukas

genom att insättning göres någon dag före deklarationens avlämnande

och uttag någon dag därefter. Under förarbetena hade föreslagits

att en motsvarande spärr skulle åstadkommas genom en föreskrift att uttag

inte fick ske förrän viss tid efter insättningen. En sådan bestämmelse

ansågs emellertid kunna medföra svårigheter i den praktiska tillämpningen

och man valde därför i stället metoden med viss uppsägningstid.

Numera har emellertid, säger föreningen, de praktiska förutsättningarna

för spärrning av skogskontomedel delvis ändrats. Sedan någon tid förekommer

hos bänkinstituten en ny inlåningsräkning, sparkonto. På denna

nya räkning, som ger högre effektiv ränta ju längre pengarna står inne, förekommer

inte någon uppsägningstid, utan uttag kan ske vid anfordran.

Föreningen framhåller att det på grund av de förmånliga räntevillkoren

är angeläget att det nya sparkontot kan användas även för placering av

skogskontomedel. Det är dock, sägs det, tekniskt besvärligt att på denna

räkning tillämpa systemet med uppsägning som villkor för uttag. Däremot

möter det inga större svårigheter att spärra medel under viss tid efter insättningen.

Det skulle därför enligt föreningen vara till fördel att för skogskontomedel

på sparkonto få tillämpa denna metod.

I fråga om en del andra räkningar som också lämpar sig för placering

av skogskontomedel anser föreningen det vara mera praktiskt att alltjämt

begagna ordningen med viss uppsägningstid.

Remissyttrandena

Föreningens förslag tillstyrks av remissinstanserna. Riksskattenämnden

anmärker emellertid att, om man inför en bestämmelse om att skogskontomedel

får tas ut fyra månader efter insättningsdagen, det är meningslöst

att ha kvar en bestämmelse om rätt till uttag fyra månader efter

uppsägning. Sistnämnda tidpunkt kan nämligen aldrig inträffa tidigare

än fyra månader från insättningsdagen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Departementschefen

Stormfällningarna under hösten 1969 har varit av stor omfattning. Inom

vissa områden är skadorna mycket koncentrerade och kan för enskilda

skogsägare motsvara mer än tio års normal avverkning. Virkesuttaget Blir

sålunda väsentligt större än vanligt och kostnaden för skogsvårds- och

reproduktionsåtgärder blir i många fall betydande under flera år framåt.

De nu aktuella förhållandena överensstämmer i stort med dem som förelåg

vid stormfällningarna 1954, 1956 och 1966—67. Liksom vid dessa tillfällen

bör drabbade skogsägare få vidgade möjligheter att utnyttja skogskonto.

En snabb upparbetning av det stormfällda virket stimuleras härigenom,

vilket är värdefullt från skogsvårdssynpunkt. Dessutom kan skogsägarna

avsätta en del av likviden för den stormfällda skogen til! senare år

då kostnader för reproduktionsåtgärder bestrids.

Beträffande tiden för de särskilda bestämmelsernas giltighet delar jag

den uppfattning som förts fram av riksskattenämndens ordförande och

skogsstyrelsen.

Jag förordar alltså att skogsägare som i betydande grad drabbats av

stormfällningar under 1969 tillfälligt får vidgad rätt att göra insättning på

skogskonto. Bestämmelserna bör utformas enligt vad som skedde vid de

tidigare tillfällena. Den övre gränsen för insättning på skogskonto bör

således höjas till 80 % av intäkten för rotsåld skog och 50 % av intäkten

för avyttrade eller till egen rörelse uttagna skogsprodukter. Såsom förutsättning

för tillämpning av bestämmelserna bör vidare gälla, att den skattskyldige

genom intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet visar att skog stormfällts

på fastigheten i avsevärd omfattning under år 1969. Med hänsyn till

att likvider för stormfällt virke kan antas i allmänhet bli hänförliga til!

något av beskattningsåren 1969—1971 bör bestämmelserna avse dessa tre

beskattningsår.

När det gäller rätten att disponera skogskontomedel gäller f. n. såsom

förutsättning att uppsägning skett minst fyra månader i förväg. Numera

finns emellertid hos bankinstituten en typ av konto beträffande vilken

uppsägning inte tillämpas. Denna typ kan i många fall vara förmånlig att

använda för skogskonto. Behov finns alltså av en bestämmelse som medger

dispositionsrätt till skogskontomedel viss tid efter insättning. Bankföreningens

framställning har också tillstyrkts av alla remissinstanserna.

Såsom riksskattenämnden anmärkt blir emellertid bestämmelsen om uppsägningstid

överflödig om tiden också kan räknas från insättningsdagen.

Jag förordar därför den ändringen i 6 § skogskontoförordningen att skattskyldig

får disponera innestående medel fyra månader efter dagen för insättningen.

Någon fara för missbruk av en sådan regel synes inte förelig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969 11

ga. Jag förutsätter givetvis att bestämmelsen om att medlen skall stå spärrade

viss tid från insättningen ovillkorligen iakttages.

Slutligen vill jag ta upp en fråga rörande förordningen om rätt att av

riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor. I samband

med omläggningen förra året av fastighetsvinstbeskattningen infördes en

rätt till uppskov i vissa fall med beskattningen av realisationsvinst då

den skattskyldige avser att förvärva ersättningsfastighet. Bestämmelserna

om uppskov omfattas inte uttryckligen av rätten till förhandsbesked. Det

finns emellertid ett praktiskt behov av att kunna få förhandsbesked också

beträffande frågor om uppskov, t. ex. om viss fastighet kan i förordningens

mening anses som ersättningsfastighet för den försålda fastigheten. Jag föreslår

därför att förordningen om förhandsbesked kompletteras i detta hänseende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto,

2) förordning om ändring i förordningen (1955:14-2) om taxering för

inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

3) lag om ändring i förordningen (1951:442) om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690S78

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:71 Bevillningsutskottets betänkande nr 7l år 1969 s. 1 i texten