Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1969/70 till ibero-amerikanska institutet i Stockholm

1969-07-01 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:21, Angående anslag för budgetåret 1969/70 till ibero-amerikanska institutet i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 dr 1969

1

Nr 21

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1969/70 till ibero-amerikanska institutet i Stockholm;

given Stockholms slott den 21 februari 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ibero-amerikanska institutet i Stockholm, som f. n.

är knutet till handelshögskolan, skall omorganiseras till ett fristående statligt institut.

Dess verksamhet bör enligt propositionen ägnas åt utbildning, information,

dokumentation och forskning rörande främst kultur- och samhällsförhållanden i

Latinamerika. Institutet föreslås komma att stå under ledning av en styrelse som

Kungl. Maj:t utser. Under styrelsen skall finnas en föreståndare. Driftkostnaderna

för budgetåret 1969/70 beräknas till 221 000 kr. Av detta belopp kommer 220 000

kr. att täckas genom att erforderlig del av behållningen av en fond, som år 1950

bildades för motsvarande ändamål, tas i anspråk. Fonden beräknas täcka driftkostnaderna

vid institutet under de närmaste budgetåren. Avsikten är att verksamheten

därefter skall finansieras över riksstaten.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1969

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21

februari 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter

fråga om anslag för budgetåret 1969/70 till ib er o-amerikanska institutet

i Stockholm och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 360) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1969/70 beräkna

till Ibero-amerikanska institutet i Stockholm ett förslagsanslag av 1 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

3

1. Inledning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1969/70 har universitetskanslersämbetet

lagt fram förslag rörande organisation m. m. av de ibero-amerikanska instituten

i Göteborg och Stockholm1. Förslagen grundar sig på en utredning, som på ämbetets

uppdrag utförts av en särskilt tillkallad sakkunnig, direktören Carl Olov Sommar.

Utredningens resultat har lagts fram i en promemoria.

Över promemorian har till ämbetet, efter remiss, yttranden avgetts av berörda

universitets- och högskolemyndigheter, direktionen för Handelshögskolan i Stockholm,

kungl. biblioteket, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Sveriges

allmänna exportförening och Sveriges industriförbund (gemensamt yttrande), Sveriges

förenade studentkårer (SFS), Sveriges studenters FN-förbund samt Svenska

handelskammaren i Buenos Aires och Svensk-brasilianska handelskammaren i

Sao Paulo.

Vidare har med anledning av ämbetets förslag till utbildningsdepartementet kommit

in skrivelser i ärendet från bl. a. en rad organisationer.

Beträffande ibero-amerikanska institutet i Göteborg har jag — i överensstämmelse

med universitetskanslersämbetets förslag — i årets statsverksproposition

(bil. 10 s. 286) förordat att detta förs över till universitetet i Göteborg den 1 juli

1969.

I det följande redovisas på vissa punkter förslag, som inte kräver beslut av

riksdagen.

2. Bakgrund

Genom förmedling av Ibero-amerikanska samarbetskommittén mottog dåvarande

Stockholms högskola år 1946 från ett antal svenska företag en donation av ca

65 000 kr. Donationen avsåg en docentur i spanska språket samt — om medlen

skulle visa sig vara tillräckliga — inrättande av ett ibero-amerikanskt institut knutet

till Stockholms högskola. Handelshögskolan i Stockholm förklarade sig beredd

att samverka i fråga om ett dylikt institut.

I skrivelse i april 1950 föreslog kommerskollegium — under hänvisning till

nämnda donation — att Kungl. Maj:t skulle ställa 600 000 kr. av handels- och sjöfartsfondens

varuutbytesmedel till förfogande för upprätthållande vid Stockholms

högskola av dels en docentur i spanska språket, dels ett ibero-amerikanskt institut.

Ett sådant institut skulle enligt kommerskollegium ha till uppgift att i Sverige

främja studiet av de ibero-amerikanska ländernas språk och kultur samt att gagna

Sveriges ekonomiska och allmänkulturella förbindelser med dessa länder.

1 Med Ibero-Amerika avses den del av den amerikanska kontinenten, där spanska eller

portugisiska är huvudspråk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1969

På anmodan av handelsdepartementet lade rektorerna för nyssnämnda högskolor

i en promemoria i oktober 1950 fram förslag till riktlinjer för ett ibero-amerikanskt

institut vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt förslaget skulle institutet ställas

under ledning av en särskild styrelse samt en föreståndare. Den sistnämnde borde

ha inriktning mot ekonomiska och angränsande socialvetenskapliga ämnesområden,

institutets bibliotek skulle enligt promemorian omfatta bl. a. skönlitteratur på

spanska och portugisiska språken, arbeten av geografiskt, historiskt, ekonomiskt,

statistiskt och allmänt innehåll rörande de ibero-amerikanska länderna samt tidskrifter.

Vid institutet borde vidare anordnas elementära kurser i spanska språket

samt föreläsningar om de ibero-amerikanska länderna.

Med utgångspunkt i nämnda promemoria tilldelade Kungl. Maj:t den 27 oktober

1950 Handelshögskolan i Stockholm 600 000 kr. från handels- och sjöfartsfondens

varuutbytesmedel. Medlen skulle av handelshögskolan — i samverkan med Stockholms

högskola och Ibero-amerikanska samarbetskommittén — användas för upprätthållande

av ett ibero-amerikanskt institut och bibliotek vid handelshögskolan.

»Ibero-amerikanska biblioteket och institutet» i Stockholm inledde sin verksamhet

år 1951. Det ställdes under ledning av en styrelse, bestående av företrädare

för kommerskollegium, universitetet i Stockholm (tidigare Stockholms högskola),

Handelshögskolan i Stockholm och Ibero-amerikanska samarbetskommittén. I styrelsen

har handelshögskolans rektor varit ordförande och institutets föreståndare

föredragande. Institutet var fram till år 1963 förlagt till handelshögskolans lokaler.

Det har därefter varit placerat i anslutning till lokaler som disponeras av universitetet.

Institutet har bedrivit framför allt biblioteksverksamhet. Biblioteket omfattar

närmare 20 000 titlar med huvudsaklig inriktning mot historia, samhällsvetenskap,

politik och geografi. Den årliga accessionen är ca 1 150 nummer. I sammanhanget

kan nämnas att litteraturbeståndet vid motsvarande institut i Göteborg har mer

språkvetenskaplig och skönlitterär prägel. Stockholmsinstitutets bibliotek ger service

—• ca 3 000 lån per år — åt både studerande och allmänhet. Inriktningen av

biblioteket har medfört att bl. a. statsvetare och nationalekonomer i betydande utsträckning

utnyttjar detta. Institutet ger ut halvårsskriften »Iberoamericana» med

uppgifter om de båda svenska ibero-amerikanska bibliotekens nyförvärv. Det söker

vidare genom olika publikationer samt genom föredrag m. m. öka kunskapen

om Latinamerika. Kurser har ordnats för personal — inom SIDA och enskilda

företag — inför vederbörandes placering i latinamerikanska länder. Institutet har

därjämte främjat det kulturella utbytet med Latinamerika genom omfattande korrespondens

med bl. a. en rad institutioner i berörda länder samt genom initiativ

till gästföreläsningar, utbytesstipendier för studerande m. m.

Av de medel som år 1950 ställdes till förfogande ur handels- och sjöfartsfondens

varuutbytesmedel för uppbyggande och drift av institutet fonderades 500 000 kr.

Återstoden av nämnda medel — 100 000 kr. — samt avkastningen av fonden hattagits

i anspråk för driftkostnader vid institutet. Med hänsyn till de ekonomiska

svårigheter som vid mitten av 1950-talet rådde vid institutet beslöt Kungl. Maj:t

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition nr 21 år J969 5

i mars 1956 att fonden skulle tillföras ytterligare 100 000 kr. Därvid föreskrevs att

fondens kapitalbelopp — 600 000 kr. — inte skulle få tas i anspråk utan Kungl.

Maj:ts medgivande. Under budgetåren 1957/58—1962/63 erhöll institutet vidare

från vissa företag ett bidrag motsvarande lönen till föreståndaren. Föreståndartjänsten,

som inte kunnat förenas med fasta ekonomiska garantier, har därefter

stått vakant. Sedan år 1964 har institutet på grund av otillräckliga ekonomiska

resurser bedrivit endast biblioteksverksamhet.

Institutets ekonomiska situation framgår av följande balansräkning per den 30

juni 1968 samt inkomst- och utgiftsredovisningen för budgetåret 1967/68. I balansräkningen

är vissa tillgångsposter upptagna till lägre värden än dagskursen,

vilket innebär att fondens faktiska behållning är väsentligt större än 600 000

kr. Av sammanställningen framgår emellertid också att fondens avkastning inte

räckt till för att täcka utgifterna. De överskjutande utgifterna har belastat fonden.

IBERO-AMERIKANSKA FONDEN

INKOMSTER OCH UTGIFTER

1/7 1967—30/6 1968

Belopp

Inkomster

Räntor och utdelningar ............................... 53 773; 71

Kursreglering ............... 45 039:71

98 813:42

Utgifter

Omkostnader ....................................... 1 660: —

Ibero-amerikanska biblioteket och institutet

Biblioteket..........................

Inventarier .........................

Kontorsomkostnader .................

Löner och arvoden ..................

SPP, ATP etc.......................

Hyror .............................

Publikationer .......................

Diverse omkostnader.................

98 813:42

6 869: 87

1 397: 14

6 858: 49

50 245: 63

10 526: 40

3 000:—

12 093: 16

6 162:73 97 153:42

BALANSRÄKNING DEN 30 JUNI 1968

Tillgångar

Allmänna svenska elektriska AB 3 710 aktier............ 354 639: 28

Skandinaviska banken 634 aktier ...................... 84 058: 45

AB Skandinaviska elverk 50 aktier .................. 5 000: —

AB Svenska fläktfabriken 100 aktier.................... 18 048:85

AB Skandinaviska elverks 4 % förlagsbevis 1951, nominellt

60 000 kr......................................... 54 000: —

Wermlands enskilda banks 5 V2 % förlagsbevis 1959, nominellt

100 000 kr...........''.......................... 85/500: —

Innestående på kapitalräkning .........................

Ibero-amerikanska biblioteket och institutet..............

Balanserat underskott ................................

Belopp

601 246: 58

—: 04

923: 09

18 880: 29

621050: —

600 000: —

21 050: —

Skulder

Grundfonden .

Diverse skulder

621050: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

3. Förslag

3.1 Utredningen

Utredningen har —- efter kontakt med en rad myndigheter och organisationer

— funnit att det finns betydande intresse för och behov av sådan verksamhet som

ibero-amerikanska institutet i Stockholm bedrivit. Sålunda har inom näringslivet

konstaterats behov av kurser och kontinuerlig information om Latinamerika. SIDA

betonar att för dess arbete tillgång till institutets bibliotek är av stor betydelse. Vidare

anser sig folkbildningsorganisationerna ha stort behov av samarbete med institutet

för sin föreläsnings- och kursverksamhet. Företrädare för olika universitetsämnen

har strukit under betydelsen av institutets bidrag till undervisningen om

Latinamerika i historia, statskunskap och de ekonomiska ämnena samt berörda

moderna språk.

Enligt utredningens bedömning kan institutet inte räkna med att framdeles få

stöd i större utsträckning från enskilt håll, varför dess framtida bestånd i huvudsak

är beroende av statliga ekonomiska åtaganden. Med hänsyn till institutets betydelse

inte minst för den högre utbildningen har utredningen funnit det motiverat att medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål bedöms efter i princip samma normer som

tillämpas vid statsmakternas prövning av anslag till annan högre utbildning, forskning

och informationsverksamhet. Staten bör enligt utredningen svara för institutets

basorganisation. Föredragsverksamhet, kurser och sådan informationsverksamhet

i övrigt som kräver speciella arbetsinsatser bör emellertid — framhåller utredningen

— kunna finansieras genom avgifter.

Institutet bör enligt utredningen -—■ med hänsyn till sina nära kontakter med en

rad universitetsinstitutioner — även organisatoriskt föras över från handelshögskolan

till universitetet samt där knytas till romanska institutionen. Utredningen framhåller

att underhandskontakter med direktionen för Handelshögskolan i Stockholm

gett vid handen att förutsättningar torde finnas för en överenskommelse mellan

staten och handelshögskolan i denna fråga. En sådan överenskommelse skulle enligt

utredningen innebära att dels institutets litteraturbestånd, dels det belopp av

600 000 kr. som fonderats för institutets drift förs över från handelshögskolan till

universitetet.

Till institutet bör — anser utredningen — knytas ett särskilt råd med uppgift

att närmare ange riktlinjer för den utåtriktade verksamheten, uttala sig om principerna

för bibliotekets bokinköp m. m. samt främja kontakterna mellan institutet

och sådana institutioner, organisationer och enskilda i Sverige och Latinamerika

som har intresse för institutets verksamhet. I rådet bör enligt utredningen ingå företrädare

för universitetet, Handelshögskolan i Stockholm, SIDA, näringslivet och

folkbildningsorganisationerna. Ledamöterna föreslås bli utsedda av Kungl. Maj:t.

Institutets föreståndare bör enligt utredningen vara föredragande i rådet. Biblioteket

bör administreras på samma sätt som romanska institutionens bibliotek, dvs.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1969 7

genom humanistiska bibliotekets och därmed kungl. bibliotekets försorg, anser utredningen

som vidare uttalar att anordningar bör vidtagas för att allmänheten även

i fortsättningen skall kunna utnyttja bibliotekets resurser.

Institutets personalorganisation bör enligt utredningen förstärkas. Utredningen

föreslår att ett universitetslektorat inrättas vid universitetet med skyldighet för innehavaren

att vara föreståndare för ibero-amerikanska institutet. Vidare bör enligt

utredningen kungl. bibliotekets personal utvidgas — med hänsyn till ibero-amerikanska

biblioteket — med en förste biblioteksassistent i A 20 och ett förste biblioteksbiträde

i A 11. För bokinköp m. m. vid sistnämnda bibliotek föreslås eu

medelsanvisning av 15 000 kr. till universitetet.

Utredningen betonar slutligen att det inte ingått i dess uppdrag att ta ställning

till frågan om ibero-amerikanska institut från nordisk synpunkt. Även om det skulle

anses vara av vikt att ett nordiskt ibero-amerikanskt institut etableras, föreligger

enligt utredningens mening under alla förhållanden behov av ett institut i Stockholm.

Ett framtida nordiskt institut kan enligt utredningen tänkas bli förlagt till

Göteborg.

3.2 Remissyttrandena

Remissinstanserna — som avgett sina yttranden till universitetskanslersämbetet

— framhåller samstämmigt behovet av ett ibero-amerikanskt institut i Stockholm.

Genomgående stryker man under vikten av att det nuvarande institutet får bestå

och vidareutvecklas. Utredningens förslag om överföring av ibero-amerikanska biblioteket

och institutet från handelshögskolan till universitetet tillstyrks allmänt.

Däremot ställer sig flertalet negativa till förslaget om att institutet skall knytas till

universitetets romanska institution. Man framhåller att en sådan anknytning är

olämplig med hänsyn till bl. a. institutets samhällsvetenskapliga inriktning och dess

servicefunktioner. Från många håll förs fram önskemål om att institutet skall ges

en relativt fristående ställning. Samhällsvetenskapliga fakulteten och rektorsämbetet

vid Stockholms universitet föreslår att institutet skall organiseras som fristående

serviceinstitution enligt 63 § universitetsstadgan. Fakulteten finner att en lösning

enligt detta alternativ skulle underlätta skapandet av ett nordiskt institut.

Det av utredningen framlagda förslaget om ett rådgivande organ vid institutet

tillstyrks i flertalet yttranden. I flera fall uttalar sig remissinstanserna för en bredare

representation i rådet än vad utredningen föreslagit. Rektorsämbetet vid. Stockholms

universitet anser att organ som exempelvis Svenska institutet bör vara representerade

i rådet. Handelshögskolan i Stockholm föreslår att institutet ställs under

ledning av en särskild styrelse.

Beträffande institutets verksamhet betonar ett flertal instanser de främst samhällsvetenskapligt

inriktade informativa uppgifterna. Rektorsämbetet vid Stockholms

universitet finner att institutet kan ge värdefull service åt högre utbildning

och forskning samt fungera som dokumentations- och informationscentral i iberoamerikanska

frågor åt myndigheter, institutioner och organisationer. Informations
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

a

verksamheten hör enligt rektorsämbetet beläggas med avgift. Sveriges allmänna

exportförening och Sveriges industriförbund betonar institutets betydelse som informationscentrum

i frågor som rör ekonomiska, politiska, sociala och kulturella

förhållanden i Latinamerika samt framhåller att den rent språkliga undervisningen

inte bör få dominera institutets verksamhet. Humanistiska fakulteten och rektorsämbetet

vid Stockholms universitet stryker emellertid under institutets och särskilt

bibliotekets betydelse för den merkantil-tekniska språkutbildningen.

Utredningen har föreslagit vissa personalförstärkningar vid institutet, något som

hälsas med tillfredsställelse av remissinstanserna. Till övervägande del vänder sig

dessa dock mot förslaget att en universitetslektor skall leda institutets verksamhet.

Med utgångspunkt i det alternativ med en mer självständig ställning för institutet,

som flertalet instanser förordat, hävdar dessa att den av utredningen föreslagna

konstruktionen inte är ändamålsenlig. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm

anser att en universitetslektors arbetsbörda inte kan förenas med det arbets- och

initiativkrävande uppdraget att vara chef för en mångsidig serviceinstitution. Liknande

synpunkter förs fram av bl. a. Sveriges allmänna exportförening och Sveriges

industriförbund. Humanistiska fakulteten och rektorsämbetet vid Stockholms universitet

föreslår att en tjänst som föreståndare — utan anknytning till befintliga

typer av lärartjänster och förenad med endast starkt begränsad undervisningsskyldighet

— skall inrättas. Humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i

Stockholm framhåller att man för behörighet till föreståndartjänsten bör kräva

docentkompetens.

3.3 Umiversstetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet konstaterar i sin anslagsframställning för budgetåret

1969/70 att de ibero-amerikanska instituten i Stockholm och Göteborg har stor betydelse

för den högre utbildningen och forskningen samt för kontakterna mellan

Latinamerika och Sverige. Vidare pekar ämbetet på värdet av institutens biblioteks-,

publicerings- och föreläsningsverksamhet för bl. a. näringslivet och folkbildningsorganisationerna.

Mot denna bakgrund är det enligt ämbetet angeläget att

instituten ges möjlighet att fortsätta och utveckla sin verksamhet.

I fråga om Stockholms-institutet ansluter sig ämbetet i stort sett till vad utredningen

föreslagit. Ämbetet föreslår sålunda att institutet förläggs till romanska

institutionen vid Stockholms universitet. Förhandlingar om överföring av institutet

från handelshögskolan till universitetet bör enligt ämbetet tas upp med Handelshögskoleföreningen.

Institutets litteraturbestånd och samtliga fondmedel och

andra medel bör föras över till universitetet, framhåller ämbetet.

Ansvaret för ibero-amerikanska institutets ledning bör enligt ämbetet vila på

romanska institutionens prefekt. Ämbetet föreslår vidare att vid universitetet skall

inrättas ett universitetslektorat, vars innehavare skall dels — under prefektens

överinseende — förestå institutet, dels fullgöra viss undervisning. Med hänsyn till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 21 år 1969

9

att institutet har samhällsvetenskaplig inriktning bör av föreståndaren krävas viss

kompetens inom detta område. Ämbetet föreslår att universitetslektoratet skall benämnas

spanska med ibero-amerikansk kultur och samhällskunskap. I fråga om

biblioteksverksamheten delar ämbetet helt utredningens uppfattning och för fram

dess förslag om personalorganisation m. m.

Enligt ämbetet är det nödvändigt att institutets verksamhet bedrivs med beaktande

av önskemål och synpunkter från de organ som har direkt intresse av verksamheten.

Ämbetet finner det däremot inte motiverat att ett särskilt råd skapas för

detta ändamål.

Kostnaderna för en ^organisation av institutet enligt ämbetets förslag beräknas

för budgetåret 1969/70 uppgå till i runt tal 160000 kr. Hänsyn har dock inte tagits

till att viss del av universitetslektorns tjänstgöring avsetts bestå av undervisning,

för vilken medel nu anvisas i annan ordning. Å andra sidan har medelsbehovet för

bokinköp m. m. inte beaktats inom ramen för nämnda belopp. Fondavkastningen

uppskattas av ämbetet till ca 50 000 kr. Nettoutgiften vid institutet för budgetåret

1969/70 kan enligt ämbetet beräknas till inte fullt 110 000 kr.

3.4 Särskilda skrivelser

Från en rad organisationer m. m. har — som redan framgått — kommit in

skrivelser till utbildningsdepartementet med synpunkter på universitetskanslersämbetets

förslag rörande organisationen m. m. av ibero-amerikanska institutet i

Stockholm. Kritik har riktats mot främst två punkter i ämbetets förslag, nämligen

dels anknytningen till universitetets romanska institution, dels ämnesinriktningen

av föreståndartjänsten.

I skrivelser från bl. a. Stockholms universitets studentkår, Folkpartiets ungdomsförbund,

Stockholms socialdemokratiska studentklubb och Utrikespolitiska föreningen

i Stockholm stryks under vikten av att institutet får självständig ställning

i förhållande till universitetets romanska institution. Från flera håll uttrycks farhågor

för att den tvärvetenskapliga —■ främst samhällsvetenskapliga — inriktningen

av institutets verksamhet äventyras vid anknytning till en språkvetenskaplig institution.

Inom ramen för romanska institutionen skulle — hävdas det — verksamheten

få i huvudsak språkvetenskaplig inriktning och de ekonomiska, sociala,

politiska och historiska aspekterna, vilka bär den största betydelsen för bredare informationsverksamhet,

bli eftersatta.

I fråga om föreståndarens kompetens läggs i flera skrivelser stor vikt vid samhällsvetenskaplig

meritering. Ämbetets förslag om ett universitetslektorat i spanska

med ibero-amerikansk kultur och samhällskunskap anses inte tillgodose institutets

behov. Enligt bl. a. Stockholms universitets studentkår skulle det vara förenat med

stora svårigheter att vid institutet ha en i huvudsak språkvetenskapligt inriktad

föreståndare med ansvar för ett bibliotek, vars litteratur är intressant från främst

andra än språkvetenskapliga aspekter. Liknande synpunkter förs fram i skrivelser

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1969

från lärare och studerande vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i

Stockholm.

Tanken på ett nordiskt latinamerikanskt institut aktualiseras i ett par skrivelser.

Stockholms-institutets nuvarade bokbestånd betraktas av Folkpartiets ungdomsförbund

som en grund för ett framtida nordiskt institut. Stockholms universitets

studentkår framhåller att en utveckling mot ett sådant institut skulle försvåras, om

det befintliga institutet i Stockholm inordnades i romanska institutionen.

3.5 Föredraganden

Den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i Latinamerika ägnas allt

större uppmärksamhet även i vårt land. Dokumentation och information om bl. a.

denna utveckling liksom kontakter med institutioner och andra organ i de latinamerikanska

länderna förmedlas i betydande utsträckning av de ibero-amerikanska

instituten i Stockholm och Göteborg. Dessa institut söker vidare främja studiet av

de ibero-amerikanska ländernas språk och kultur samt Sveriges ekonomiska och

allmänkulturella förbindelser med berörda länder. Instituten är f. n. knutna till

handelshögskolorna i nämnda städer. Verksamheten finansieras i allt väsentligt

genom avkastningen av fondmedel som Kungl. Maj:t ställt till förfogande ur handels-

och sjöfartsfondens varuutbytesmedel. Under de senaste åren har institutens

aktivitet varit något mindre än tidigare på grund av att de ekonomiska resurserna

blivit otillräckliga.

Mot bakgrund av institutens ekonomiska svårigheter har universitetskanslersämbetet

låtit utreda deras framtida organisation m. m. Utredningen har resulterat

i förslag från ämbetet — i dess anslagsframställning för budgetåret 1969/70 —

om att resp. institut skall föras över till universitetet på orten och där förläggas til!

den romanska institutionen. I fråga om göteborgsinstitutet har jag — som redan

framgått — i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 286) förordat att detta den

1 juli 1969 skall inordnas i universitetet som en del av institutionen för romanska

språk.

Stockholmsinstitutet har bl. a. genom sitt litteraturbestånd fått mer historisk

och samhällsvetenskaplig inriktning än göteborgsinstitutet med dess språkvetenskapligt

och skönlitterärt präglade bibliotek. Med hänsyn härtill har från skilda

håll hävdats att institutet i Stockholm bör ges självständig ställning i förhållande

till universitetets romanska institution. Det har framhållits bl. a. att en anknytning

till romanska institutionen skulle leda till att de ekonomiska, sociala, politiska och

historiska aspekterna — vilka har den största betydelsen för bredare informationsverksamhet

— blir eftersatta.

Enligt min mening bör verksamheten vid stockholmsinstitutet inriktas på främst

utbildning, information, dokumentation och forskning om kultur- och samhällsutvecklingen

i de latinamerikanska länderna. Institutet bör vidare — liksom hittills

— medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 21 år 1969

11

samt stimulera studiet av de ibero-amerikauska ländernas språk. Den service institutet

kan ge bör komma såväl den högre utbildningen och forskningen som folkbildningsarbetet

och näringslivet till godo. Det informativa arbetet — bl. a. biblioteks-,

publicerings-, föreläsnings- och kursverksamhet — bör bedrivas i nära kontakt

med folkbildningsorganisationerna. När behov uppkommer av utbildning för

personal, som skall delta i exempelvis biståndsverksamhet i berörda länder, bör

institutets resurser kunna tas i anspråk. Serviceverksamhet som kräver speciella

arbetsinsatser bör emellertid — som även utredningen framhållit — finansieras

genom avgifter.

Av vad jag anfört om stockholmsinstitutets uppgifter och om göteborgsinstitutets

inordnande i universitetet följer att resurserna för den ibero-amerikanska informations-

och dokumentationsverksamheten enligt min mening bör koncentreras

till institutet i Stockholm. Detta bör sålunda ges karaktär av riksinstitution.

Med utgångspunkt häri finner jag att institutet bör ges självständig ställning i förhållande

till såväl handelshögskolan som universitetet och övriga högre läroanstalter

i Stockholm. Jag förordar i konsekvens härmed att ibero-amerikanska institutet

i Stockholm den 1 juli 1969 omorganiseras till ett fristående statligt institut. Universitetet

bör emellertid svara för förvaltningen av de medel som ställs till institutets

förfogande.

Institutet bör — under universitetskanslersämbetet som central förvaltningsmyndighet

— ledas av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Till ledamöter i styrelsen

avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att utse företrädare för

bl. a. universitetet, Handelshögskolan i Stockholm, biståndsverksamheten, näringslivet,

folkbildningsorganisationerna och de studerande.

Den direkta ledningen av verksamheten bör enligt min mening vila på en föreståndare,

som tillika bör vara ledamot av institutets styrelse. Jag beräknar därför

medel för en tjänst som föreståndare i Be 5. Tjänsten bör tillsättas av Kungl.

Maj:t efter anmälan av universitetskanslern. Innehavaren av tjänsten bör ha avlagt

godkänt disputationsprov i ämne av betydelse för institutets arbete eller ha

motsvarande kompetens.

Biblioteksverksamheten vid institutet bör — som utredningen och universitetskanslersämbetet

föreslagit — ombesörjas av kungl. biblioteket. För detta ändamål

bör personalen vid kungl. biblioteket förstärkas. Jag beräknar därför medel för en

tjänst som förste biblioteksassistent i A 20 och en biträdestjänst i A 11.

I övrigt räknar jag medel för arvoden åt ledamöterna i institutets styrelse, för

ersättningar åt gästföreläsare och experter samt biträdeshjälp, för sjukvård, reseersättningar,

expenser, publikationstryck samt bokinköp m. m. Det sammanlagda

medelsbehovet vid institutet beräknar jag för nästa budgetår till 221 000 kr.

I riksstaten för nästa budgetår bör under åttonde huvudtiteln föras upp ett förslagsanslag

benämnt Ibero-amerikanska institutet i Stockholm. Under detta anslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

12

bör tas upp medel för den nyss angivna bibliotekspersonal vid kungl. biblioteket,

som avses för institutets verksamhet.

Den ibero-amerikanska fond, som bildats av medel som genom Kungl. Maj:ts

beslut åren 1950 och 1956 ställts till förfogande ur handels- och sjöfartsfondens

varuutbytesmedel för finansiering av stockholmsinstitutets verksamhet, förvaltas av

Handelshögskoleföreningen. Fondens tillgångar uppgick enligt balansräkning den

30 juni 1968 till 621 050 kr. Tillgångarna är till övervägande delen placerade i aktier

och förlagsbevis. Kursvärdet för dessa värdehandlingar kan beräknas uppgå

till f. n. ca 1,5 milj. kr. Vid överläggningar mellan företrädare för staten å ena

sidan och Handelshögskoleföreningen och direktionen för Handelshögskolan i

Stockholm å andra sidan har överenskommits att — under förutsättning att statsmakterna

beslutar att ibero-amerikanska institutet i Stockholm den 1 juli 1969

skall omorganiseras till ett fristående statligt institut •— dels det nuvarande institutets

litteraturbestånd, dels för detta instituts verksamhet avsedda fondmedel enligt

dagsvärdet den 1 juli 1969 jämte andra tillgångar skall föras över till det nya

institutet. Jag utgår från att nämnda medel skall tas i anspråk för institutets

verksamhet under de närmaste budgetåren. Driftkostnaderna bör därefter täckas

av medel som anvisas över riksstaten.

Institutets driftkostnader kan — som redan framgått — för nästa budgetår beräknas

till sammanlagt 221 000 kr. Av detta belopp bör 220 000 kr. täckas genom

att erforderlig del av ifrågavarande fondmedel tas i anspråk. Under det nyss

föreslagna riksstatanslaget till ibero-amerikanska institutet i Stockholm bör sålunda

220 000 kr. tas upp som uppbördsmedel. Även inkomster av uppdragsverksamhet

bör redovisas som uppbördsmedel. Anslaget bör i riksstaten föras upp med

1 000 kr.

I skilda sammanhang — bl. a. inom nordiska kulturkommissionen — har frågan

om nordisk samverkan på det ibero-amerikanska området diskuterats. Ett sådant

samarbete skulle enligt min mening vara värdefullt. De förstärkta resurser som

jag här förordat för verksamheten vid ibero-amerikanska institutet i Stockholm

synes mig kunna utnyttjas i ett nordiskt samarbete på området.

4. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna att ibero-amerikanska institutet i Stockholm i

enlighet med det anförda den 1 juli 1969 omorganiseras till ett

fristående statligt institut,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

b) till Ibero-amerikanska institutet i Stockholm för budgetåret

1969/70 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1969

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Bakgrund .................................................. 3

3. Förslag .................................................... 6

3.1 Utredningen ............................................ 6

3.2 Remissyttrandena ........................................ 7

3.3 Universitetskanslersämbetet ................................ 8

3.4 Särskilda skrivelser ...................................... 9

3.5 Föredraganden .......................................... 10

4. Hemställan ................................................ 12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1969/70 till ibero-amerikanska institutet i Stockholm, jämte motion. s. 1 i texten