Om befrielse i vissa fall från skyldighet att återbetala ridhuslån
1969-02-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1969:40, Om befrielse i vissa fall från skyldighet att återbetala ridhuslån
Dokumentets text
Kungl. Maj. ts proposition nr 40 år 1969
1
Nr 40
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om befrielse i vissa fall
från skyldighet att återbetala ridhuslån; given Stockholms
slott den 28 februari 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta
om befrielse från skyldighet att återbetala ridhuslån. Befrielse bör kunna
medges när anläggning för vilken lån beviljats använts för avsett ändamål
under 15 år, om särskilda skäl föreligger, kortare tid.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr W år 1969
Utdrag ur protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
28 februari 1969.
Närvarande :
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,
Moberg, Bengtsson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om befrielse i vissa
fall från skyldighet att återbetala ridhuslån och anför.
Med stöd av beslut av 1947 års riksdag (prop. 14, JoU 10, rskr 72) inrättades
statens lånefond för hästavelns befrämjande genom sammanslagning
av statens hästavelsfond och tre lånefonder för inköp av avelshästar. Till
fonden fördes också vissa medel från stuteriväsendets fond. Från fonden
skulle lämnas lån bl. a. till ridhusanläggningar, s. k. ridhuslån.
Långivningen från fonden reglerades genom kungörelse den 30 juni 1947
(nr 395) angående lån från statens lånefond för hästavelns befrämjande.
Enligt kungörelsen — som upphörde att gälla den 1 juli 1959 utom såvitt
avser lån som beviljats dessförinnan — kunde förening eller annan sammanslutning
med ändamål att främja ridsporten eller enskild person, som
hade för avsikt att ägna sig åt ridhusdrift, erhålla lån för att uppföra, köpa,
bygga om eller inrätta ridhusanläggning. Lån kunde beviljas till belopp,
motsvarande högst 75 % av den beräknade och godkända kostnaden för de
med lånet avsedda åtgärderna, utgift för att anskaffa tomt ej inräknad.
Ridhuslån är ränte- och amorteringsfritt, så länge ridhusverksamhet bedrivs
i den anläggning, som lånet avser. Upphör ridhusverksamheten i anläggningen
skall lånet omedelbart sägas upp till återbetalning. Ansökan om
ridhuslån skulle ställas till Kungl. Maj :t och insändas till lantbruksstyrelsen.
Lån lämnades ut av statskontoret. För lån skulle ställas säkerhet i form av
fastighetsinteckning eller vederhäftig borgen.
Efter beslut av 1959 års riksdag (prop. 45, JoU 13 och 23, rskr 156) avvecklades
långivningen för ridhusändamål vid utgången av budgetåret
1958/59. I stället infördes ett system med s. k. ridhusbidrag. Enligt kungörelse
den 22 maj 1959 (nr 194) med vissa bestämmelser om statligt stöd till
hästaveln kunde ridhusbidrag lämnas för att uppföra, bygga om, inrätta
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1969
eller köpa ridhusanläggning. Bidrag kunde beviljas till ett belopp, som motsvarade
högst 75 % av de beräknade kostnaderna. Ridhusbidrag med mer än
40 % av de beräknade kostnaderna kunde dock lämnas endast under förutsättning
att sökanden till lantbruksstyrelsen avgav förbindelse bl. a. att
inom 15 år från det bidraget utbetalats inte lägga ned ridhusdriften eller
använda byggnaden för annat ändamål samt att, om detta villkor inte skulle
fullgöras, återbära uppburet bidrag eller så stor del därav som Kungl.
Maj :t bestämmer.
Bestämmelserna om ridhusbidrag upphörde att gälla vid utgången av
juni 1965. De gäller dock alltjämt för ridhusbidrag som redan beviljats. Bidrag
till ridhusanläggningar lämnas numera efter förslag av 1963 års hästutredning
från fonden för idrottens främjande (prop. 1965: 1, bil. 12, p. J4,
SU 10, p. 70, rskr 10).
Under tiden 1 juli 1947—30 juni 1959 beviljades 82 ridhuslån till ett
sammanlagt belopp av 2 753 300 kr. Lånen har med sex undantag motsvarat
75 % av kostnaden för anläggningen. Av övriga lån har fem avsett
65 % av kostnaden och ett 40 %. Sju av lånen med ett sammanlagt lånebelopp
av 83 855 kr. har återbetalats.
Ridhusbidrag har beviljats till ett antal av 45 och med ett sammanlagt
belopp av 3 740 987 kr. Av dessa bidrag har 28 beräknats till 65 % av kostnaden,
tre till 60 %, ett till 50 %, elva till 40 % och två till mindre än 40 %.
Hos Kungl. Maj :t har i två fall ansökts om avskrivning av ridhuslån.
Låntagare är i det ena fallet en ridklubb. Lånet beviljades år 1948. Lånebeloppet
utgör 22 380 kr. Klubbens styrelseledamöter har tecknat borgen
för lånet. Ridhusverksamheten har bedrivits allt sedan lånet betalades ut.
I det andra fallet har ridhuslånet, som beviljades år 1950 och som utgör
20 400 kr., uppburits av enskild person. Ridhusverksamheten har i detta
fall nedlagts sedan den drivits i ca 8 år.
Lantbruksstyrelsen och Riksföreningen för ridningens främjande (Ridfrämjandet)
tillstyrker att båda lånen skrivs av, vad angår det sistnämnda
lånet dock endast med halva beloppet. Statskontoret tillstyrker lantbruksstyrelsens
förslag men framhåller att avskrivning av lånen kräver riksdagens
medverkan.
Vidare har Ridfrämjandet i en särskild framställning föreslagit att ridhuslån,
som beviljats för viss anläggning, skrivs av så snart ridhusverksamheten
bedrivits i anläggningen under 15 år från det lånet betalades ut.
Föreningen framhåller, att skäligheten talar för att ridhuslån i görlig mån
likställs med ridhusbidrag. Föreningen erinrar om att 1963 års hästutredning
i sitt betänkande med förslag angående det statliga stödet till amatörridsporten
(Stencil Jo 1964: 2 s. 94) berört frågan om avskrivning av ridhuslånen.
Utredningen hade emellertid funnit, att tiden inte var inne för
slutligt avgörande. Det borde ankomma på lantbruksstyrelsen att i sinom
tid aktualisera frågan.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr W år 1969
I yttrande över Ridfrämjandets framställning finner lantbruksstyrelsen
billighetsskäl tala för att ridhuslånen behandlas på samma sätt som
ridhusbidragen. Ridhuslånen har i allmänhet beräknats till 75 % av
kostnaderna men ridhusbidragen till större delen till 65 % och i några fall
till endast 60 % eller 40 % av kostnaderna. Denna skillnad utgör enligt
styrelsen inte något avgörande skäl för att förlänga tiden för ridhuslånens
avveckling utöver 15 år. Låntagare bör i princip kunna befrias från återbetalningsskyldighet
beträffande ridhuslån så snart ridhusanläggningen använts
för avsett ändamål oavbrutet under 15 år efter det att lånet betalats
ut. Såvitt styrelsen kan finna, överensstämmer denna uppfattning i stort
med vad 1963 års hästutredning uttalade. Tidpunkten för att avgöra avskrivningsfrågan
synes nu vara inne i och med att mer än 15 år förflutit sedan de
äldsta ridhuslånen betalades ut. Eftersom det är fråga om ett stort antal lån
som bör bedömas på likartat sätt, synes det lämpligt att beslut om befrielse
från återbetalningsskyldighet fattas efter generella grunder. Dessa grunder
bör innefatta rätt till befrielse från återbetalningsskyldighet efter 15 år.
I fall, då särskilda omständigheter medverkat till att ridhusrörelse måst
läggas ned tidigare, bör partiell eftergift kunna medges, förslagsvis med en
femtondel av lånet för varje år under vilket ridhusanläggningen använts för
avsett ändamål. Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t vidtar åtgärder för
att befrielse från återbetalningsskyldighet i fråga om ridhuslån skall kunna
medges enligt de grunder styrelsen angivit.
Statskontoret och riksrevisionsverket lämnar lantbruksstyrelsens förslag
utan erinran. Sveriges riksidrottsförbund tillstyrker förslaget.
Departementschefen
Statligt stöd till ridhusanläggningar lämnades under budgetåren 1947/48
—1958/59 i form av s. k. ridhuslån från lånefonden för hästavelns befrämjande.
Av de beviljade ridhuslånen — 62 lån på sammanlagt ca 2,8 milj. kr.
— utestår f. n. 55 på tillhopa ca 2,7 milj. kr. Lånen är ränte- och amorteringsfria
men skall betalas tillbaka när ridhusverksamheten upphör i den
anläggning till vilken lånet beviljats. Återbetalningsskyldigheten gäller sålunda
under obegränsad tid. För lånen är säkerhet ställd i form av bl. a.
borgen.
Den 1 juli 1959 ändrades formen för detta stöd. Under budgetåren 1959/
60—1964/65 lämnades stödet inte som lån utan som s. k. ridhusbidrag från
anslag på riksstaten. För att få ridhusbidrag som svarade mot mer än 40 %
av beräknade kostnader för anläggningen fick sökanden förbinda sig att
inom 15 år från utbetalningen inte lägga ned ridhusdriften eller använda
byggnaden för annat ändamål och att om villkoret inte uppfylldes återbetala
bidraget eller så stor del därav som Kungl. Maj :t bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1969
5
Fr. o. m. den 1 juli 1965 utgår stödet till ridhusanläggningar i form av
bidrag från fonden för idrottens främjande. Villkor för bidrag meddelas av
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall. Återbetalningsskyldighet har föreskrivits
enligt i huvudsak de grunder som gäller för ridhusbidrag.
Ridfrämjandet har anhållit att ridhuslån, som beviljats för viss anläggning,
skrivs av när ridhusverksamheten bedrivits i 15 år efter lånets utbetalning.
Lantbruksstyrelsen anser billighetsskäl tala för att ridhuslånen behandlas
på samma sätt som ridhusbidragen. Styrelsen föreslår att låntagare bör
kunna medges befrielse från återbetalningsskyldighet när den anläggning,
för vilken ridhuslån beviljats, använts för avsett ändamål oavbrutet under
15 år efter det lånet utbetalades. Dessutom bör enligt styrelsen partiell eftergift
av ridhuslån kunna medges om särskilda omständigheter medverkat till
att ridhusrörelsen lagts ned tidigare. Statskontoret och riksrevisionsverket
lämnar förslaget utan erinran.
Föreskriften att ridhuslån och i vissa fall ridhusbidrag skall återbetalas,
om ridhusverksamheten läggs ned, ger viss garanti för att anläggning som
åtnjuter det statliga stödet skall kunna brukas till gagn för ridsporten under
inte alltför kort tid. Någon principiell skillnad mellan de båda stödformerna,
som motiverar olika regler med avseende på återbetalningsskyldigheten,
föreligger emellertid ej. För låntagarna och borgensmännen utgör
det generella kravet på återbetalning av ridhuslånen en ekonomisk belastning,
som med hänsyn till omständigheterna förefaller onödigt betungande.
På grund av det anförda biträder jag lantbruksstyrelsens uppfattning att
ridhuslånen med avseende på återbetalningsskyldighet bör behandlas på
samma sätt som ridhusbidragen. I enlighet härmed bör befrielse från återbetalningsskyldighet
i fråga om ridhuslån medges när den anläggning, för
vilken lånet beviljats, använts för avsett ändamål oavbrutet under 15 år
efter lånets utbetalning. Läggs anläggningen ned tidigare bör lånet helt eller
delvis kunna efterges om särskilda skäl föreligger.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad som
anförts i det [föregående besluta om befrielse från skyldighet
att återbetala ridhuslån.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690150
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1969:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om befrielse i vissa fall från skyldighet att återbetala ridhuslån. a1 i texten