Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av statens invandrarverk, m. m

1969-03-07 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:53, Angående organisationen av statens invandrarverk, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 53 år 1969

1

Nr 53

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisationen

av statens invandrarverk, m. m.; given Stockholms slott

den 7 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till organisation för statens invandrarverk,

som enligt statsmakternas beslut på grund av prop. 1968: 142

skall inrättas den 1 juli 1969. Verket skall handlägga dels ärenden enligt

utlänningsförfattningarna, dels medborgarskapsärenden, dels sådana frågor

om invandrares anpassning som inte ankommer på annan myndighet.

Förslagen innebär i huvudsak följande. Verket skall ledas av en generaldirektör.

Under verkschefen skall finnas en avdelningschef, som avlastar

denne i första hand handläggningen av utlännings- och medborgarskapsärenden.

I övrigt organiseras verket på fyra byråer, nämligen en tillståndsbyrå,

som i huvudsak motsvarar nuvarande två fackbyråer hos utlänningskommissionen,

en medborgarskapsbyrå, en byrå för anpassningsfrågor

och en kanslibyrå.

På grund av lättnader i utlänningskontrollen minskar personalbehovet

i inledningsskedet med ca 30 tjänster jämfört med utlänningskommissionens

nuvarande organisation. På sikt kan ytterligare minskningar väntas.

Å andra sidan tillförs det nya verket inemot 40 tjänster för handläggningen

av medborgarskapsärenden och anpassningsfrågor m. m. Verket avses ha

202 tjänster budgetåret 1969/70, varav 180 tjänster beräknas motsvara det

stadigvarande personalbehovet. Medelsbehovet beräknas till 9 milj. kr.

Under anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare föreslås en uppräkning

med 650 000 kr. till 2 milj. kr.

1 —■ Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,''1 Gustafsson,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisationen

av statens invandrarverk m. m. och anför.

Inledning

Enligt beslut av 1968 års riksdag under höstsessionen med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition angående riktlinjer för utlänningspolitiken m. in.

(prop. 1968:142, SU 196, rskr 405) skall den nuvarande provisoriska utlänningsmyndigheten,

statens utlänningskommission, den 1 juli 1969 ersättas

med ett fristående permanent ämbetsverk för invandrarfrågor. Det

nya verket skall enligt riksdagsbeslutet handlägga — förutom tillståndsoch

kontrollfrågor — frågor rörande invandrares anpassning. Vidare skall

myndigheten handlägga ärenden om svenskt medborgarskap (prop. 1968:

158, 1LU 54, rskr 395).

Förslagen i prop. 1968: 142 grundades i huvudsak på förslag som utlänningsutredningen1

våren 1967 lade fram i betänkandet »Invandringen. Problematik

och handläggning» (SOU 1967: 18). Betänkandet, som har remissbehandlats2,

innehöll bl. a. förslag beträffande den närmare organisationen

av det centrala verket.

I prop. 1968: 142 lades i organisatoriskt hänseende fram förslag endast

om sammansättningen av det nya verkets styrelse. Vidare föreslogs att rådgivande

experter skall knytas till verket. Förslag beträffande övriga orga
-

1 Justitiekansler!! Bengt Lännergren, ordförande, riksdagsledamöterna Bengt Elmgren, Carl

Eric Hedin, Jan-Ivan Nilsson och Ingrid Segerstedt Wiberg samt expeditionschefen Eskil Hellner.

Sedan Elmgren avlidit, tillkallades den 17 maj 1966 riksdagsledamoten Essen Lindahl som sakkunnig.

2 Beträffande remissinstanser se prop. 1968:142, s. 4—5.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1969

nisationsfrågor samt rörande anslagsfrågorna skulle läggas fram för riksdagen

under vårsessionen 1969.

Beredningen av organisations- och anslagsfrågorna är nu avslutad.

Nuvarande organisatoriska förhållanden

Utlänningskommissionens organisation

Statens utlänningskommission, som f. n. är central utlänningsmyndighet,

lick sin nuvarande organisation den 1 januari 1953. Organisationen framgår

av en tablå, som torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 1.

Kommissionen består av ordförande och åtta andra ledamöter, av vilka

fyra är medborgarrepresentanter och de fyra övriga företräder utrikesdepartementet,

försvarsstaben, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och rikspolisstyrelsen.

Inom kommissionen finns tre byråer (första, andra och tredje byrån).

Första och andra byråerna är fackbyråer, som handlägger tillståndsärenden

och ärenden om utlännings avlägsnande från riket samt sådana remissärenden

rörande enskilda utlänningar där beslutanderätten tillkommer annan

myndighet än kommissionen. Vid tredje byrån (kanslibyrån) handläggs

ärenden om kommissionens personal, administration och ekonomi samt remissärenden

av allmän natur och sådana som rör fackbyråernas verksamhet

men är av principiell karaktär. Tredje byrån har vidare hand om registerverksamheten,

den inre utlänningskontrollen och den officiella utlänningsstatistiken.

Varje fackbyrå förestås av en byråchef och är indelad i två sektioner. Varje

sektion leds av en byrådirektör som sektionschef. Som indelningsgrund

för arbetsfördelningen mellan de fyra sektionerna gäller att alla slag av

utlänningsärenden rörande en nationalitet eller grupp av nationaliteter

handläggs vid en sektion. Det sammanlagda antalet tjänstemän på fackbyråerna

uppgick den 1 juli 1968 till 51, varav 30 biträden.

Även kanslibyrån förestås av en byråchef, som biträds av en byrådirektör.

Arbetsuppgifterna vid kanslibyrån är fördelade på ett stort antal enheter.

Till byrån hör sålunda en sektion för teknisk utlänningskontroll,

varunder kommissionens s. k. centralregister och kontrollregister funktionellt

lyder, samt en enhet för eftergranskning av beslut som har meddelats

av andra myndigheter på grundval av generella bemyndiganden av kommissionen.

Inom byrån finns vidare en statistiksektion, kommissionens

centralarkiv samt en expeditionsenhet som består av en postexpedition, en

expedition för allmänheten och personal för utfärdande av främlingspass.

Dessutom finns en adress- och intygsenhet, personal- och kassaenheter,

maskinskrivningscentral, telefonväxel och eif antal expeditionsvakter. Till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

kanslibyrån har vidare i organisatoriskt avseende knutits utlänningsnämndens

kansli. Det sammanlagda antalet anställda vid kanslibyrån, ordförandens

sekreterare inräknad, uppgick den 1 juli 1968 till 141, varav 131

biträden eller expeditionsvakter.

De senaste åren har vidare en pressombudsman med halvtidstjänstgöring

varit knuten till kommissionen.

Inom sektionen för teknisk utlänningskontroll utförs kontrollen över att

utlänning som vistas i Sverige har erforderliga tillstånd. Bland andra kontrolluppgifter

som denna sektion har hand om kan nämnas den kontroll

som föranleds av den nordiska passkontrollöverenskommelsen. Centralregistret

utgörs främst av det centrala diariet samt tre förfalloregister. Det centrala

diariet är ett i alfabetisk ordning uppställt diarium över enskilda utlänningsärenden

och motsvarar de diarier som förs hos varje annan beslutande

förvaltningsmyndighet. Diariet består av s. k. centralregisterkort som

läggs upp dels när ansökan om visering kommer in till kommissionen, dels

när ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd första gången kommer in

till kommissionen. På registerkortet görs fortlöpande anteckningar om bl. a.

samtliga inkommande ansökningsärenden och meddelade beslut som avser

utlänningen i fråga. Centralregistret innehåller f. n. mer än 200 000 registerkort.

Förfalloregistren bildar grundvalen för den inre utlänningskontrollen.

De består av ett register för inresekort, ett för förstagångsanmälningar om

bostadsupplåtelse samt ett som utvisar när beslut om uppehålls- eller arbetstillstånd

går ut.

I kontrollregistret, som består av individuella registerkort, antecknas

till kommissionen inkomna uppgifter om brott eller förseelser som har begåtts

av utlänning samt andra omständigheter som har betydelse för prövningen

av utlännings fortsatta vistelse här. Registret omfattar f. n. ca 130 000

kort.

Statistiksektionen tar kontinuerligt fram bl. a. uppgifter om antalet utlänningar

med uppehållstillstånd och antalet arbetsanmälda utlänningar samt

antalet naturalisationer och i Sverige födda utlänningar. Statistiken publiceras

vid varje kvartalsskifte.

Handläggningen av medborgarskapsärenden

Ärenden rörande förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation

prövas f. n. av Kungl. Maj :t. Ärendena bereds inom en särskild medborgarskapsenhet

i justitiedepartementet. En huvudman med expeditionschefs

tjänsteställning leder arbetet på enheten, som i övrigt består av fem departementssekreterare

samt kontorspersonal, sammanlagt 23 personer. En

del av arbetsuppgifterna utförs av arvodesavlönade medhjälpare.

Under de senaste åren har vid enheten handlagts mellan ca 5 000 och ca

7 000 naturalisationsärenden per år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

5

Handläggningen av anpassningsfrågor

År 1966 tillsattes en arbetsgrupp för invandrarfrågor med uppgift främst

att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem som möter invandrare

samt att ta initiativ till åtgärder för att underlätta deras anpassning

i landet. Gruppens insatser har i första hand kommit att inriktas på

olika åtgärder för att nå ut till invandrare med information om förhållandena

i Sverige och på att punktvis vidla andra åtgärder i syfte att komma tillrätta

med s. k. tröskelproblem som möter invandrare på skilda områden. En invandrartidning

på fem språk ges i detta syfte ut på arbetsgruppens initiativ

av en för ändamålet särskilt bildad stiftelse. I anslutning till tidningsverksamheten

bedriver gruppen brevkuratorsverksamhet, som har fått betydande

omfattning. Bland övriga åtgärder kan nämnas utgivning av handböcker

och broschyrer med grundläggande information samt insatser

inom undervisningsområdet, bl. a. avseende tolkutbildning. För åtgärder

på anpassningsområdet som inte ankommer på andra statliga organ eller

kommunala myndigheter har ett särskilt anslag varit uppfört på riksstaten

de senaste två budgetåren. Under anslaget har ca 2,4 milj. lo-, hittills

anvisats.

Arbetsgruppen har ett kansli, som f. n. består av ett tiotal personer,

varav flertalet med deltidstjänstgöring. Omräknat i heltidstjänster motsvarar

personalen ca sju tjänster. Personalkostnaderna bestrids f. n. dels

från inrikesdepartementets kommittéanslag, dels från nyssnämnda anpassningsanslag.

Den stiftelse som ger ut invandrartidningen har sex heltidsanställda.

Innebörden av statsmakternas beslut år 1968

Riktlinjer för utlänningspolitiken

En utgångspunkt för förslagen i prop. 1968: 142 var att invandringen

till Sverige tills vidare måste kontrolleras för att det skall vara möjligt att

anpassa den till landets resurser och politik inom andra områden samt

upprätthålla principen att invandrare skall ha möjlighet att leva på samma

standardnivå som den inhemska befolkningen. Enligt propositionen skall

statsmakterna så långt det är praktiskt möjligt ta det direkta ansvaret för

utlänningspolitiken genom att ge närmare riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas

tillståndsprövning, dvs. den generella utlänningskontrollen. De

riktlinjer som lades fram för och godkändes av riksdagen innebär bl. a.

att den nuvarande organiserade invandringen av arbetskraft med krav på

arbetstillstånd redan före inresan skall bestå och att utrymmet för invandring

som hittills bör bedömas i anslutning till prövningen av tillståndsansökningar

eller framställningar om kollektiv rekrytering av arbetskraft.

Bedömningen bör ske främst mot bakgrund av tillgången på arbetskraft

inom landet samt möjligheterna att erbjuda lämplig bostad och annan sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

hällsservice. Arbetsmarknadsparternas nuvarande inflytande på den arbetsmarknadsbetingade

invandringen består.

Uppehålls- och arbetstillstånd skall enligt riktlinjerna ges för längre

tider än nu. Bosättningstillstånd, som f. n. ges efter minst fem års bosättning

här, skall kunna meddelas redan efter två års bosättning. Dessa ställningstaganden

innebär betydande lättnader i förhållande till nuvarande

tillståndskrav. Dessutom genomförs lättnader i gällande krav på att arbetstillstånd

skall avse visst slag av arbete. I sådant syfte har beslutats om ändring

i utlänningslagen (UtlL) den 30 april 1954 (nr 193) med verkan fr. o. m.

den 1 juli 1969 (prop. 1968: 158, 2LU 73, rskr 395).

Vidare skall frågor om invandrares anpassning i Sverige beredas ökat

utrymme. Som framhållits i prop. 1968: 142 har sakkunniga tillkallats med

uppgift att kartlägga anpassningsproblemen och lägga fram en plan för

anpassningsverksamheten på olika områden och samordningen av denna

verksamhet. En del åtgärder, bl. a. på utbildningsområdet, har redan vidtagits

för att komma till rätta med invandrarnas anpassningsproblem. Vidare

har åtgärder främst av informativ natur vidtagits inom ramen för det uppdrag

arbetsgruppen för invandrarfrågor har fått. Frågan om vilka ytterligare

initiativ som kan vara motiverade och om samordningen av olika åtgärder,

deras inriktning och avgränsning förutsätts komma att bedömas

när den nyss nämnda utredningen har lagt fram resultaten av sitt arbete.

I avvaktan på detta avses som hittills åtgärder av mera begränsad räckvidd

bli vidtagna efter prövning från fall till fall.

Utlänningsfrågornas handläggning

Statsmakternas ställningstaganden beträffande utlänningsfrågornas handläggning

innebär i huvudsak följande.

Utlänningsfrågor, som rör områden där utlänningar är i huvudsak jämställda

med svenska medborgare, t. ex. inom undervisningen, hälso- och

sjukvården samt socialvården, skall handläggas av de vanliga fackmyndigheterna.

Övriga utlänningsfrågor skall handläggas av en central utlänningsmyndighet.

För att klargöra sambandet mellan invandringskontrollen och

åtgärder för invandrares anpassning i Sverige skall denna myndighet även

ha ansvaret för samordning, initiativ och information inom anpassningsområdet.

Den nya myndigheten får i motsats till den nuvarande provisoriska

utlänningsmyndigheten karaktären av permanent ämbetsverk. I prop.

1968: 142 framhölls särskilt det angelägna i att anpassningsfrågorna anförtros

en myndighet med tyngden hos ett permanent ämbetsverk. Ett

annat skäl för att ge myndigheten denna ställning har varit att frågor om

svenskt medborgarskap genom naturalisation skall handläggas och avgöras

av den centrala utlänningsmyndigheten fr. o. m. den 1 juli 1969. Det nya

verket benämns i fortsättningen statens invandrarverk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

7

Invandrarverkets arbetsuppgifter

I likhet med den nuvarande utlänningsmyndigheten blir invandrarverket

beslutande myndighet i frågor om visering samt uppehålls-, arbetsoch

bosättningstillstånd. Beslutanderätten får även i fortsättningen delegeras

till andra myndigheter, nämligen Sveriges utrikesrepresentation i viseringsärenden

samt polismyndigheter och länsarbetsnämnder i ärenden

om uppehålls- och arbetstillstånd. Avslagsbeslut i sistnämnda tillståndsärenden

får som hittills meddelas endast av den centrala utlänningsmyndigheten.

Vidare skall den centrala utlänningsmyndigheten även i fortsättningen

vara besluts- och besvärsinstans i ärenden om utlännings avlägsnande

från Sverige samt behålla nuvarande uppgifter i fråga om utlänningars

pass och andra legitimationshandlingar.

I fråga om den yttre utlänningskontrollen skall den nuvarande ordningen

bestå, vilket innebär att polismyndigheterna under tillsyn av rikspolisstyrelsen

skall handha dessa uppgifter. Denna kontroll syftar huvudsakligen

till att hindra att utlänning, som saknar godtagbar passhandling eller erforderligt

tillstånd eller inte är önskvärd här, reser in i landet.

Den inre utlänningskontrollen utövas f. n. centralt av utlänningsmyndigheten

och lokalt av polismyndighet. Syftet med kontrollen är att övervaka

dels att utlänning inte vistas eller arbetar här utan erforderliga legitimationshandlingar

och tillstånd, dels att fråga om utlännings avlägsnande prövas

om förutsättningar för avlägsnande kan antas föreligga. UtlL ger

Kungl. Maj :t befogenhet att meddela bestämmelser om anmälan av utlännings

vistelse och arbetsanställning i landet för att få en grundval för kontrollen.

Sådana föreskrifter har meddelats i utlänningskungörelsen (UtlK)

den 4 juni 1954 (nr 457).

Trots att det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i fråga

om den inre utlänningskontrollen gav föredragande departementschefen i

prop. 1968: 142 några synpunkter på de förslag som utlänningsutredningen

lagt fram i frågan. Han motiverade detta med att kontrollens utformning

har stor betydelse för omfattningen av kontrolluppgifterna. Dessa synpunkter

sammanfattas i det följande, men dessförinnan redovisas kort den nuvarande

ordningen för kontrollen och ett sammandrag av utredningens

förslag.

Kontrollen av att viseringspliktig utlänning inte vistas här utöver medgiven

tid utövas på grundval av kontrollkort som avfordras utlänningen vid

inresan resp. avresan och sänds till utlänningskommissionen. Kontrollen

är samordnad för hela det nordiska passkontrollområdet. Att viseringsfri

utlänning söker uppehållstillstånd efter utgången av den tillståndsfria tremånadersperioden

kontrolleras genom de bostadsanmälningar, som omedelbart

skall inges till polismyndighet av den som upplåter bostad eller tältplats

åt annan utlänning än nordbo. Sådana anmälningar från enskilda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

bostadsupplåtare vidarebefordrar polismyndigheten till utlänningskommissionen.

Kontrollen grundas på de anmälningar som avser förstagångsupplåtelse.

Att utlänning som haft uppehållstillstånd söker fortsatt sådant

kontrolleras på grundval av ett förfalloregister över beviljade tillstånd.

Kontrollen av att utlänning har erforderligt arbetstillstånd grundas på

arbetsanmälningar från arbetsgivaren. Bostads- och arbetsanmälningar utgör

också underlag för kontroll av inte önskvärda utlänningar.

Utredningen har ingående uppehållit sig vid den nuvarande utformningen

av den inre utlänningskontrollen och särskilt undersökt om kontrollen grundas

på ändamålsenligt material. Enligt vad utredningen har funnit är kontrollmaterialet

i stort sett ändamålsenligt utom i ett avseende. Sålunda anser

utredningen att bostadsanmälningssvstemet inte är lämpat som grund för

kontrollen av viseringsfria utlänningar utan uppehållstillstånd. Enligt utredningen

bör denna kontroll i stället grundas på folkbokföringens uppgifter

om inflyttade utlänningar. Bostadsanmälningsskyldigheten bör enligt utredningen

dock behållas tills vidare, i första hand som upplysningskälla för

polismyndigheterna i deras brottsförebyggande och brottsuppdagande verksamhet.

Utredningens kritik mot bostadsanmälningarna grundar sig framför allt

på att anmälningsskyldigheten fullgörs bristfälligt och att den centrala registreringen

av anmälningarna dels omfattar även vissa korttidsbesökare

som saknar intresse från kontrollsynpunkt, dels inte avser de utlänningar

som bor på hotell eller pensionat.

Flertalet remissinstanser anslöt sig till utredningens förslag. En del av

dem, bl. a. hovrätten över Skåne och Blekinge samt statskontoret, ansåg

emellertid i likhet med en reservant i utredningen att bostadsanmälningsskyldigheten

bör upphävas genast, medan andra, främst rikspolisstyrelsen,

betonade anmälningarnas betydelse för polisverksamheten. Centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden (CFU) ansåg folkbokföringens uppgifter

utgöra ett lämpligt underlag för kontrollen och lämnade synpunkter på hur

den centrala myndigheten skulle få del av kontrollmaterialet. Utlänningskommissionen

var inte beredd att ta ställning till utredningens förslag förrän

det utretts på vilket sätt den centrala myndigheten skall få del av nämnda

material.

Föredragande departementschefen fann att utredningens kritik var befogad

men var å andra sidan inte beredd att ta ställning till om folkbokföringens

invandringsuppgifter är ett tillfredsställande underlag för kontrollen.

Mot bakgrund av att det nuvarande kontrollarbetet hos utlänningskommissionen

sker manuellt och är mycket personalkrävande hade han

föranstaltat om ytterligare utredning, bl. a. för att klarlägga möjligheterna

att utnyttja moderna tekniska hjälpmedel, exempelvis automatisk databehandling.

Ytterligare överväganden om den inre utlänningskontrollens utformning

och underlag borde enligt departementschefen anstå i avvaktan på

resultatet av denna undersökning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Åtgärder för utlänningars anpassning i Sverige skall, som tidigare angetts,

i prineip vidtas av de myndigheter som svarar för motsvarande uppgifter

i fråga om svenska medborgare medan ansvaret för samordningen skall

ligga på invandrarverket. Dess uppgifter blir då i princip att bevaka utvecklingen

inom anpassningsområdet i dess helhet och efter samråd med

berörda myndigheter föreslå de åtgärder som behövs för att underlätta

anpassningen. Bl. a. skall det åligga myndigheten att tillgodose visst behov

av information för utlänningarna i Sverige och att vara kontaktorgan mellan

samhället och invandrarna eller deras intressesammanslutningar.

Som förut anförts skall utlänningsmyndigheten också handlägga ärenden

om utlännings förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.

Dessa ärenden prövas f. n. av Kungl. Maj :t.

Verksstyrelsens sammansättning m. m.

I organisatoriskt hänseende innebär 1968 års riksdagsbeslut i stort sett

endast att principerna för sammansättningen av det nya verkets styrelse

lagts fast. Ämbetsverket får i likhet med flertalet andra förvaltningsmyndigheter

en lekmannastyrelse med verkschefen som ordförande och sex

lekmannaledamötcr. De särskilda intressen som inverkar på avgörandet av

frågor som verket handlägger skall företrädas genom att rådgivande experter

knyts till verket. Ledamöter och experter skall utses av Kungl. Maj :t,

som därjämte har att avgöra vilka intressen som vid olika tider har sådan

betydelse för utlänningspolitiken att de bör företrädas.

Förslag rörande organisations- och handläggningsfrågor

Utlänningsutredningen

Utredningen föreslår att verket med hänsyn till dess omfattning och betydelse

skall ledas av en generaldirektör.

Stabsorgan. Enligt utredningen bör till verkschefens förfogande ställas

en stab, som skall bestå av ett utrednings-, planerings- och informationsorgan.

Dess uppgift skall vara att samla in, ställa samman och analysera

uppgifter som har betydelse för bedömningar på invandringspolitikens område

och för utformningen av denna politik. Vidare skall stabsorganet företa

erforderliga utredningar, medverka vid utarbetandet av styrelsens föreskrifter

och anvisningar, handlägga allmänna organisatoriska frågor inom

verket och svara för styrelsens kontakter med press, radio och TV. Dessutom

skall myndighetens uppgifter i fråga om invandrarnas anpassning åvila

stabsorganet.

Utredningen föreslår att stabsorganet skall ledas av en kvalificerad tjänsteman

med erfarenhet av samhällsekonomiska, sociala och andra frågor

som är av betydelse för invandringspolitiken samt i övrigt bestå av en kva1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 53

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

lificerad statistiker, en tjänsteman för informationsuppgifter samt en tjänsteman

i biträdeskarriären.

Byråorganisation. Verksamheten inom verket bör enligt utredningen fördelas

på fyra byråer, varav tre fackbyråer och en kanslibyrå. Organisationsförslaget

framgår av en tablå som torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga 2.

I fråga om handläggningen av tillståndsärenden och ärenden om utlännings

avlägsnande från riket innebär statsmakternas beslut på grund av

prop. 1968: 158 att beslutanderätten i ärenden om arbetstillstånd skall ligga

kvar hos den centrala utlänningsmyndigheten och inte som utredningen

förordat föras över till AMS. Till följd härav och enligt utredningens organisationsförslag

i övrigt skall på första och andra byrån handläggas de slag

av ärenden som f. n. handläggs på utlänningskommissionens båda fackbyråer.

Byråerna bör enligt utredningen liksom f. n. vara indelade i sektioner.

Arbetsbelastningen kan komma att variera från tid till tid, bl. a. beroende

på vilka riktlinjer för tillståndsgivningen som ges. Personalorganisationen

måste därför göras elastisk, så att den kan anpassas efter växlande förhållanden.

Utredningen grundar sina beräkningar på oförändrat antal tjänster

vid fackbyråerna.

Den nuvarande fördelningen av beslutanderätten på fackbyråerna, som

bl. a. innebär att handläggande personal på samtliga nivåer har viss beslutanderätt

men att avslagsbeslut i regel fattas på lägst sektionschef snivå,

anser utredningen väl avvägd. Utredningen framhåller dock vikten av att

en anpassning efter ändrade förhållanden sker.

Tredje byrån motsvaras enligt utredningens förslag av den enhet på

justitiedepartementet som handlägger medborgarskapsärenden. Utredningen

tar först upp handläggningsordningen enligt följande. Vid beredningen av

medborgarskapsärenden i justitiedepartementet sker en uppdelning av

ärendena i sådana som bedöms vara av så klar beskaffenhet att ansökningen

tveklöst bör bifallas eller avslås om tillämpad praxis följs och sådana som

är mera tveksamma. Till övervägande delen (ca två tredjedelar) utgörs

ärendena av »klara» bifallsärenden. Enligt utredningen bör beslutanderätten

därför i stor utsträckning kunna delegeras till befattningshavare under byråchefsnivå.

Den sakhandläggande personalen föreslås bestå av fem tjänstemän

förutom byråchefen. Vidare föreslås 17 biträdestjänster. För de tjänstemän

som avses få besluta i naturalisationsärende bör uppställas krav på juris

kandidatexamen och fullgjord tingstjänstgöring.

De arbetsuppgifter, som skall handhas av fjärde byrån, motsvaras till

övervägande del av de uppgifter som nu åvilar utlänningskommissionens

kanslibyrå, vilken enligt utredningens uppfattning är i stort sett ändamålsenligt

organiserad. Vissa ändringar föreslås dock som framgår i det

följande.

Mot bakgrund av sitt förslag att prövningen av arbetstillståndsfrågor skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

föras över till AMS räknar utredningen med att den på arbetsgivaranmälningar

grundade kontrollen av utt utlänning har erforderligt arbetstillstånd

bör handhas av AMS. Vidare tar utredningen upp frågan hur den på grundval

av arbetsanmälningar bedrivna statistikproduktionen skall ordnas. Enligt

utredningen bör antingen AMS eller, mot bakgrund av den utveckling

mot en centralisering av statistikproduktionen som ägt rum under senare

år, statistiska centralbyrån producera denna statistik.

Utredningens förslag rörande utformningen av den inre utlänningskontrollen

har konsekvenser för vissa arbetsenheter inom byrån. Förslagen innebär,

som tidigare redovisats, att kontrollen av att viseringsfria utlänningar

söker uppehållstillstånd skall grundas på invandringsanmälningar i stället

för på bostadsanmälningar samt att bostadsanmälningar framdeles inte

skall registreras hos den centrala utlänningsmyndigheten.

Vidare bör enligt utredningen den eftergranskningsenhel som f. n. finns

inom kanslibyrån avvecklas. Inom denna arbetsenhet granskas f. n. de beslut

som viserings- och polismyndigheter samt länsarbetsnämnder meddelar

i tillståndsärenden. Enligt utredningens mening torde det vara tillräckligt

att genom stickprovsundersökning några gånger varje år följa upp

myndigheternas tillämpning av tillståndsbestämmelserna och utlänningsmyndighetens

föreskrifter. Ansvaret härför bör åvila cheferna för första

och andra byråerna.

Ett genomförande av nu angivna förslag medför enligt vad utredningen

beräknat en besparing motsvarande 30 biträdestjänster, varav 16 på centralregistret,

fyra på centralarkivet, fem på statistik sektionen, tre på eftergranskningsenheten

och delar av tjänster på ett antal arbetsstationer som

sammanlagt motsvarar två tjänster. Ungefär sju av dessa tjänster skulle,

såvitt framgår av en till utredningens förslag fogad, av statskontoret den 7

november 1966 upprättad PM, kunna dras in till följd av förslaget att föra

över beslutanderätten i arbetstillståndsärenden och därmed arbetsgivaranmälningarna

till AMS. Som framgått av den föregående redogörelsen skall

emellertid beslutanderätten i arbetstillståndsärenden ligga kvar hos den

centrala utlänningsmyndigheten.

Arbetsuppgifterna inom fjärde byrån bör enligt utredningen fördelas på

tre sektioner, varav en kontrollsektion, en administrativ sektion och en

intendentursektion. Kontrollsektionen innehåller enligt förslaget en efterforskningsgrupp,

central- och kontrollregister samt en adress- och intygsgrupp.

Den administrativa sektionen föreslås svara för verkets personalfrågor,

kassa, anslagskontroll och bokföring samt huvuddiarium och registratur.

I intendentursektionen skall ingå expeditionskontor, skrivcentral,

telefonväxel, expeditionsvakter och centralarkiv.

Sammanfattning. Utredningens förslag till organisation av den centrala

utlänningsmyndigheten innebär, jämfört med nuvarande personalorganisation

hos utlänningskommissionen, att antalet tjänstemän minskar med fem

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

och att personalkostnaderna, främst till följd av att arbetsenheten för medborgar

skapsärenden inom justitiedepartementet förs över till verket, ökar

med 361 500 kr. (1966 års lönenivå).

Remissyttrandena

Utredningens förslag i de organisationsfrågor som kvarstår att lösa godtas

i huvudsak av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt däröver. De

erinringar som förs fram gäller främst utredningens beräkning av personalbehovet

för handläggning av anpassningsfrågor, medborgarskapsärenden

och fjärde byråns uppgifter. Statskontoret, som avstyrkt att ett särskilt

verk för invandrarfrågor inrättas, har inte yttrat sig över organisationsförslaget.

Åtskilliga remissinstanser, däribland socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,

AMS, utlänningskommissionen, arbetsgruppen för invandrarfrågor, länsstyrelsen

i Stockholms län, SACO och TCO, anför att handläggningen av anpassningsfrågor

kan komma att medföra väsentligt större personalbehov

än utredningen har räknat med inom ramen för stabsorganet.

Arbetsgruppen för invandrarfrågor uppskattar mot bakgrund av vunna

erfarenheter behovet till ett 30-tal personer, inberäknat personal för den

invandrartidning som startades hösten 1967. Socialstyrelsen anför att utredningens

förslag i realiteten kommer att innebära en nedskärning av

den arbetskraft som f. n. är sysselsatt med anpassningsuppgifter. Enligt

AMS och utlänningskommissionen kommer anpassningsfrågorna att bli av

så stor omfattning och betydelse, att deras handläggning motiverar att en

särskild byrå inrättas. Denna uppfattning har även TCO, som anser att

arbetsgruppen för invandrarfrågor kan utgöra stomme i en byrå för dessa

uppgifter.

Endast hovrätten över Skåne och Blekinge uttalar sig särskilt beträffande

handläggningen av medborgarskapsärenden. Hovrätten har inte

något att erinra mot att beslutanderätten i naturalisationsärenden fördelas

på tjänstemän även under byråchefsnivå.

Utlänningskommissionen anser den föreslagna personalen för medborgarskapsärenden

otillräcklig. Antalet sådana ärenden har ökat avsevärt och

handläggningen har försvårats genom att sökandena i allt större utsträckning

är medborgare i stater, vilkas medborgarskapslagstiftning inte tidigare

varit känd för den handläggande personalen. Vidare får byrån ökade

arbetsuppgifter genom att den blir remissorgan i ärenden som förs vidare

till Kungl. Maj :t.

Om registreringen av bostads- och arbetsan målningar

hos den centrala utlänningsmyndigheten upphör, minskar enligt utlänningskommissionen

personalbehovet med endast tolv biträden, varav sju på centralregistret,

två på sortcringsavdelningen, två på statistiksektionen och

ett på arkivet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

13

I fråga om statistikverk sam heten anlägger utlänning skommissionen

vidare bl.a. följande synpunkter. Kommissionens statistik omfattar,

förutom antalet arbetsanmälda utlänningar, även åtskilliga andra

uppgifter, bl. a. antalet utlänningar med uppehållstillstånd fördelade på

nationalitet, antalet naturalisationer samt en för det nordiska passkontrollområdet

gemensam resestatistik. Om avsikten är att utlänningsmyndigheten

även i framtiden skall upprätta denna statistik — något annat har utredningen

inte ifrågasatt — framstår förslaget att minska statistiksektionens

biträdespersonal från sex biträden till ett som oförklarligt.

Statistiska centralbyrån avstyrker att den centrala utlänningsmyndigheten

får till uppgift att utarbeta utlänningsstatistik samt — även med utredningens

utgångspunkter — att en kvalificerad statistiker ingår i stabsorganet.

Centralbyrån anser vidare bl. a. att viss undersökning bör ske beträffande

behovet att statistiskt följa förändringarna i den utländska arbetskraften

på den svenska arbetsmarknaden, m. m. Enligt centralbyrån bör

därvid övervägas i vad mån erforderliga uppgifter kan erhållas genom arbetskraftsundersökningar.

För eftergranskning bör enligt utlänningskommissionen i fortsättningen

finnas en tjänsteman. Kommissionen kan därför endast tillstyrka

att personalen på arbetsenheten för eftergranskning minskas med

två biträden.

Enligt kommissionen skulle antalet biträden på fjärde byrån vid ett

genomförande av utredningens organisationsförslag alltså kunna minskas

med sammanlagt 14 biträden.

Beträffande utredningens förslag till fördelning av arbetsuppgifterna inom

byrån har utlänningskommissionen ingen annan erinran än att ärenden

angående intyg och adressförfrågningar bör handläggas på den administrativa

sektionen.

Utlänningskommissionens anslagsframställning för budgetåret 1969/70

Utlänningskommissionen har i sin anslagsframställning för budgetåret

1969/70 utgått från gällande utlänningslagstiftning och nuvarande organisation.

Kommissionen lämnar inledningsvis en allmän översikt över invandringen

de senaste åren av bl. a. följande innehåll.

Invandringen av icke-nordbor under budgetåret 1967/68 var något mindre

än under föregående budgetår. Av de uppehållstillstånd som beviljades ickenordbor

under budgetåret 1967/68 var 12 590 förstagångstillstånd mot 23 332

resp. 16 524 budgetåren 1965/66 och 1966/67. Antalet icke-nordbor i Sverige

med uppehållstillstånd uppgick den 1 juli 1968 till 79 695 mot 67 266 resp.

75 413 vid motsvarande tidpunkt åren 1966 och 1967. Antalet arbetsanmälda

utlänningar uppgick den 1 juli 1968 till 169 645, därav 65 594 icke-nordbor.

Detta innebär i förhållande till motsvarande tidpunkt år 1967 en ökning

med 229 nordbor och en minskning med 2 187 icke-nordbor. Att invand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

ringens omfattning har minskat torde sammanhänga med utvecklingen på

arbetsmarknaden samt att de bestämmelser som trädde i kraft den 1 mars

1967, innebärande bl. a. att arbetstillstånd skall ha meddelats före inresan

i landet, gett ökade möjligheter att styra invandringen.

Omfattningen av den centrala utlänningsmyndighetens verksamhet beror

på faktorer av sådan art att en någorlunda säker prognos svårligen kan göras.

Kommissionens anslagsframställning sker med utgångspunkt i att en

fortsatt invandring av icke-nordbor sker samt att antalet utländska turister

i Sverige ökar.

Antalet utlänningsärenden som avgjorts av kommissionen under de senaste

fem budgetåren framgår av följande sammanställning.

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Ärenden ang. inresa...

24 780

27 951

30 263

28 670

30 707

Ärenden ang. uppe- hålls- och arbets- tillstånd...........

50 606

58 537

86 382

87 880

67 061

Avlägsnande- och

verkställighetsären- den...............

239

234

252

325

668

Summa.............

75 625

86 722

116 897

116 875

98 436

I anslutning till sammanställningen anför kommissionen bl. a. Totalantalet

handlagda utlänningsärenden har för kommissionens del varit

mindre under budgetåret 1967/68 än under de två föregående budgetåren.

Men antalet mera kvalificerade och arbetskrävande ärenden, främst avlägsnande-

och verkställighetsärenden, har samtidigt ökat. Hur ärendenas

svårighetsgrad ökats kan bl. a. belysas med att utlänningsnämnden yttrat sig

över 584 ärenden budgetåret 1967/68 mot 180 föregående budgetår. Antalet

remissärenden från Kungl. Maj :t, vilka är särskilt krävande, har vidare

ökat avsevärt. Mot bakgrund av dessa förhållanden måste enligt kommissionen

den handläggande personalen på fackbyråerna förstärkas. Nedgången

av antalet ärenden påverkar arbetsbördan främst för biträdespersonalen.

Med hänsyn till den nuvarande kontorsutrustningens beskaffenhet anser

kommissionen dock uteslutet att minska antalet biträdestjänster.

Kommissionen föreslår att den handläggande personalen förstärks med

två tjänster som byrådirektör på var och en av de två fackbyråerna och

vidare med en tjänst som förste byråsekreterare på utlänningsnämndens

kansli, där f. n. en byrådirektör är föredragande. Som ytterligare motiv för

förstärkningen av fackbyråerna anför kommissionen att fyra av de nuvarande

sju handläggarna av mera komplicerade ärenden under det senaste året

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

har varit frånvarande på grund av sjukdom under längre lid än tre månader

vardera och att risk för ytterligare sjukledigheter föreligger.

Vidare föreslår kommissionen att tjänstgöringen för pressombudsmannen

ökas från halvtidstjänstgöring till heltidstjänstgöring.

Kommissionens anslagsframställning innefattar också förslag om en genomgripande

upprustning av kommissionens möbelbestånd och vissa andra

inventarier. Dessa har till större delen inte förnyats sedan kommissionen

tillkom år 1944. Ur rationaliseringssynpunkt är det även nödvändigt att

viss modernisering sker.

Kommissionens förslag innebär en uppräkning av dess anslag med

2 298 000 kr., varav 1 579 000 kr. för löne- och prisomräkning in. in. samt

lönekostnadspålägg avseende befintlig personal. Av den reella ökningen,

719 000 kr., hänför sig 343 000 kr. till engångsutgifter för inventarier m. m.

och återstoden i huvudsak till den föreslagna personalförstärkningen.

Departementschefen

Bakgrund. Med anledning av förslag i prop. 1968: 142 godkände riksdagen

vid höstsessionen 1968 (SU 196, rskr 405) riktlinjer för den framtida

utlänningspolitiken och grunder för utlänningsfrågornas handläggning.

Vidare beslöts att en permanent central utlänningsinyndighet skall inrättas

den 1 juli 1969. Förslagen grundades i huvudsak på det av 1961 års utlänningsutredning

framlagda betänkandet »Invandringen. Problematik och

handläggning» (SOU 1967:18). Ställningstagandena grundas som jag har

berört i det föregående på bedömningen att invandringen till Sverige tills

vidare måste kontrolleras, dels för att göra det möjligt att anpassa den till

våra resurser och vår politik inom andra områden, bl. a. arbetsmarknadspolitiken,

dels för att upprätthålla principen att invandrare skall ha möjlighet

till en levnadsstandard som är jämförlig med den som landets övriga

invånare har.

De riktlinjer som lades fast innebär bl. a. att den nuvarande organiserade

invandringen av arbetskraft med krav på arbetstillstånd redan före

inresan skall bestå. Vissa lättnader i förhållande till nuvarande tillståndskrav

genomförs emellertid. Uppehålls- och arbetstillstånd skall ges för

längre tider än nu. Vidare skall bosättningstillstånd kunna medges redan

efter två års bosättning. F. n. krävs i regel minst fem års bosättning. Yrkesbegränsade

arbetstillstånd bör i regel kunna undvaras för utlänningar

som har arbetat här minst ett år. I enlighet härmed har vissa ändringar

gjorts i UtlL (prop. 1968: 158, 2LU 73, rskr 395). De riktlinjer som riksdagen

har godkänt innebär vidare att frågor rörande invandrares anpassning

i landet skjuts i förgrunden. För att invandrarna skall få möjlighet

att leva på samma standardnivå som befolkningen i övrigt måste anpassningsfrågorna

ägnas den största uppmärksamhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

De principer som fastställdes för utlänningsfrågornas handläggning innebär

att sådana frågor skall handläggas av de vanliga fackmyndigheterna

inom områden där utlänningar är i huvudsak jämställda med svenska medborgare,

t. ex. inom undervisningen, hälso- och sjukvården och socialvården.

Övriga utlänningsfrågor skall handläggas av det nya invandrarverket.

Detta får bl a. härigenom ett avsevärt vidgat verksamhetsområde

jämfört med statens utlänningskommissions. Vid sidan av tillstånds- och

kontrollfrågor skall en huvuduppgift för invandrarverket sålunda vara att

handlägga anpassningsfrågor. På detta område får verket främst samordnande,

initiativtagande och informativa uppgifter. Enligt de förslag till ändringar

av medborgarskapslagen som riksdagen antog i samband med att den

godkände förslagen till riktlinjer för utlänningspolitiken skall vidare beslutanderätten

i naturalisationsärenden föras över från Kungl. Maj :t till

i första hand invandrarverket (prop. 1968: 158, 1LU 54, rskr 395).

I organisatoriskt hänseende innehöll prop. 1968: 142 förslag endast om

sammansättningen av det nya verkets styrelse samt om att rådgivande

experter skall knytas till verket. Förslagen, som godkändes av riksdagen,

innebär att verkets styrelse skall bestå av verkschefen och sex lekmannaledamöter.

Verkets behov av motsvarande sakkunskap, som tillförs den

nuvarande utlänningsmyndigheten genom att vissa centrala myndigheter

är företrädda i dess styrelse, samt övrig erforderlig sakkunskap skall tillgodoses

genom att experter anlitas. Det ankommer på Kungl. Maj :t att

avgöra vilka intressen som vid olika tider har sådan betydelse för utlänningspolitiken

att de bör vara företrädda bland verkets rådgivande experter.

Utlänningsutredningens förslag i organisationsfrågan innebär, som jag

tidigare har redogjort närmare för, i huvudsak följande. Verksamheten fördelas

på fyra byråer, av vilka tre i stort sett motsvarar utlänningskommissionens

nuvarande två fackbyråer och kanslibyrå samt en avses för handläggningen

av naturalisationsärenden. Ett utrednings-, planerings- och informationsorgan

ställs till verkschefens förfogande. Myndighetens uppgifter

i fråga om bl. a. invandrares anpassning läggs på detta stabsorgan.

Enligt utredningsförslaget skall stabsorganet bestå av tre handläggande

tjänstemän och ett biträde. Jämfört med utlänningskommissionens nuvarande

personal innebär detta en ökning med en och en halv kvalificerad

arbetskraft. I övrigt innebär förslaget att den ökning av personalbehovet

som föranleds av att naturalisationsärendena förs över till verket uppvägs

av den minskning som följer av utredningens förslag beträffande utlänningskontrollen.

Jag bortser därvid från den minskning som enligt utredningen

skulle följa om arbetsgivaranmälningarna fördes över till AMS,

eftersom statsmakternas beslut på grund av prop. 1968: 158 innebär att

beslutanderätten beträffande arbetstillstånd och härigenom även den kontroll

som sker genom arbetsgivaranmälningarna skall ligga kvar hos den

centrala utlänningsmyndigheten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1969

Det övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig över utredningens

förslag i de nu aktuella organisationsfrågorna godtar förslagen.

I ett väsentligt avseende är emellertid åtskilliga remissorgan kritiska. De

invänder att handläggningen av anpassningsfrågor kan komma att bli avsevärt

mer personalkrävande än utredningen har räknat med. Vidare riktar

utlänningskommissionen stark kritik mot utredningens beräkning av det

antal tjänster som kan sparas in på kanslibyrån.

Det nya verket — som bör benämnas statens invandrarverk — övertar

alltså i princip de funktioner som enligt UtlL och UtlK f. n. ankommer på

utlänningskommissionen samt praktiskt taget alla uppgifter som enligt

medborgarskapslagen f. n. ankommer på Kungl. Maj :t och som bereds inom

en särskild medborgarskapsbyrå i justitiedepartementet. Vidare får invandrarverket

initiativtagande funktioner på anpassningsområdet och övertar

i detta avseende bl. a. de uppgifter som nu ankommer på arbetsgruppen

för invandrarfrågor.

Vid beredningen inom inrikesdepartementet av organisationsfrågorna har

samråd kontinuerligt skett med företrädare för kommissionen, arbetsgruppen

och nämnda arbetsenhet inom justitiedepartementet samt vidare med

bl. a. statskontoret, CFU och rikspolisstyrelsen. Åtskilligt statistiskt material

av betydelse som underlag för bedömningen av organisationsfrågan har

därvid kommit fram. En stor del av det siffermaterial som förslagen i det

följande grundas på härrör från detta arbete.

Invandrarverkets arbetsuppgifter. För bedömningen av hur invandrarverket

bör organiseras har i första hand omfattningen av verkets arbetsuppgifter

på dess olika ämnesområden betydelse.

Antalet tillståndsärenden som behandlades av statens utlänningskommission

uppgick vart och ett av budgetåren 1965/66 och 1966/67 till ca 117 000

men minskade budgetåret 1967/68 till ca 98 000. Som framgår av tidigare

redovisad tabell (s. 14) är det ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd

som har minskat medan antalet ärenden rörande inresa, dvs. främst viseringsärenden,

har hållit sig i stort konstant under samma tid. Till belysning

av invandringens omfattning kan nämnas att ca 12 600 av de uppehållstillstånd

som budgetåret 1967/68 beviljades icke-nordbor var förstagångstillstånd

mot ca 23 300 resp. ca 16 500 budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Nedgången torde som utlänningskommissionen anför i sin anslagsframställning

främst bero på det ändrade arbetsmarknadsläget under de senaste

åren samt de bestämmelser om arbetstillståndsgivningen som infördes

den 1 mars 1967. Dessa innebär bl. a., som jag nyss nämnt, att utlänning

i regel skall ha erhållit arbetstillstånd redan före hitkomsten och att sådant

tillstånd endast undantagsvis beviljas efter inresan i landet. Som utlänningskommissionen

har framhållit är det svårt att med större säkerhet

bedöma den framtida invandringens omfattning.

Antalet ärenden om fortsatt uppehålls- och arbetstillstånd kan antas

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

minska avsevärt till följd av de längre tillståndstider samt de vidgade möjligheter

att få bosättningstillstånd och arbetstillstånd utan yrkesbegränsning

som kommer att gälla fr. o. in. den 1 juli 1969. Antalet ärenden om

bosättningstillstånd kan samtidigt väntas öka. Jag förutsätter att denna

tillståndsform kommer att utnyttjas i stor utsträckning och räknar med att

aktiva åtgärder för information om möjligheterna att få sådant tillstånd

skall vidtas. På grund av att flertalet uppehålls- och arbetstillstånd f. n.

i regel löper på minst ett år kan en total minskning av antalet ärenden

till följd av lättnaderna i tillståndsgivningen väntas inträffa först under

budgetåret 1970/71. Ärenden om fortsatt uppehålls- och arbetstillstånd får

efter delegation från den centrala utlänningsmyndigheten i betydande utsträckning

avgöras av lokal polismyndighet medan ärenden om bosättningstillståd

alltid skall avgöras av invandrarverket. En vidgad användning av

sistnämnda tillståndsform medför därför ökning av antalet ärenden hos

verket och minskning av polismyndigheternas arbete. Jag räknar emellertid

med att en sådan omfördelning av arbetsbördan skall kunna undvikas bl. a.

genom att den centrala utlänningsmyndigheten i väsentligt mindre utsträcking

än f. n. kommer att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden om fortsatt

uppehålls- och arbetstillstånd.

Sammanfattningsvis kan alltså förenklingarna av tillståndssystemet för

verkets del antas innebära att antalet tillståndsärenden minskar betydligt

på längre sikt med början under budgetåret 1970/71 men att antalet ärenden

under 1969/70 blir i stort sett oförändrat jämfört med nuvarande

ärendevolym. Den utveckling mot alltmer tidskrävande ärenden, som utlänningskommissionen

berört i sin anslagsframställning, kan samtidigt antas

komma att fortsätta. Nuvarande bestämmelser om arbetstillståndsgivningen,

vilka ingår som ett led i det system med organiserad invandring som

statsmakterna godkände hösten 1968, bidrar till denna ökning. Den ökande

tillströmningen av utlänningar som lämnar sitt hemland av politiska eller

ekonomiska skäl verkar i samma riktning.

Antalet naturalisationsärenden som anhängiggjordes åren 1966—1968

uppgick till ca 6 600, 6 700 resp. 7 200. Under samma år avgjordes i runda

tal 7 200, 6 100 resp. 5 700 sådana ärenden. En ärendebalans av ca 6 000

ärenden förelåg den 1 januari 1969. Mot bakgrund av ärendeutvecklingen de

senaste åren synes det realistiskt att för nästa budgetår räkna med ca 8 000

medborgarskapsärenden, inräknat remisser i ärenden som överklagas hos

Kungl. Maj :t. Härtill kommer den ärendebalans som verket får överta

från justitiedepartementet. Antalet naturalisationsärenden kan även i fortsättningen

väntas komma att öka.

Invandrarverkets uppgifter på anpassningsområdet kan inte beläggas

statistiskt på motsvarande sätt som förut berörda ärendegrupper. Härtill

kommer att underlag saknas för att fullständigt bedöma omfattningen och

inriktningen av verkets uppgifter på området innan invandrarutredningen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

har redovisat resultatet av sitt arbete. Denna utredning, som tillkallades

våren 1968, har till uppgift att klarlägga anpassningsproblemens art och

omfattning på kort och lång sikt samt att lägga fram en plan för samhällsinsatser

på olika områden och för samordning av denna verksamhet.

Inom ramen för den organisation på anpassningsområdet som jag nu

föreslår är det i första hand angeläget att få till stånd en förbättrad samordning

av de åtgärder som redan f. n. ankommer främst på statliga och

kommunala myndigheter och organ. Vidare föreligger stort behov av fortsatta

initiativ av den art som nu ankommer på arbetsgruppen för invandrarfrågor.

Främst gäller det insatser för att tillgodose invandrares behov

av information om förhållandena i Sverige samt åtgärder i syfte att komma

till rätta med initialproblem som invandrare möter på olika områden i samhällslivet.

Den brevkuratorsverksamhet som bedrivs i anslutning till invandrartidningens

verksamhet utgör en viktig del av detta arbete. I princip

bör det ankomma på verket att planlägga användningen av det särskilda

anslag för anpassningsåtgärder som finns uppfört på riksstaten. Även om

verkets framtida uppgifter på anpassningsområdet alltså inte nu kan preciseras

närmare, står det mot den bakgrund jag har tecknat klart att verkets

uppgifter inom detta område får en helt annan tyngd än utlänningsutredningen

räknade med.

Som framgått av vad nyss anförts är det f. n. inte möjligt att mera preciserat

ange verkets framtida uppgifter på anpassningsområdet eller den

minskning av antalet tillståndsärenden som lättnaderna i tillståndsgivningen

medför. En teknisk fråga som det inte heller finns underlag för att

lösa är i vad mån handläggningen av de uppgifter som ankommer på verket

kan rationaliseras, främst genom utnyttjande av datateknik. Den undersökning

i sistnämnda avseende, som enligt vad min företrädare anförde i prop.

1968: 142 hade påbörjats, resulterade under hösten 1968 i en preliminär

systemskiss avseende handläggningen av tillstånds- och kontrollfrågor.

Detta arbete fortsätter och får vidgade förutsättningar i och med att även

medborgarskapsärenden och anpassningsfrågor skall handläggas av invandrarverket.

Här berörda omständigheter har främst betydelse för dimensioneringen

på lång sikt av verket. Med hänsyn till det anförda räknar jag

som framgår närmare i det följande med att invandrarverkets personalorganisation

i inledningsskedet inte bör bindas så hårt att en smidig anpassning

till framtida ändrade arbetsuppgifter försvåras.

Härför talar också att en närmare kartläggning behövs av olika myndigheters

befattning och kontakter med utlänningar och återverkningarna härav

på relationerna mellan dessa myndigheter och invandrarverket. Vidare

bör klarläggas hur verkets uppgifter på anpassningsområdet bäst kan samordnas

med övrig verksamhet, i första hand tillstånds- och kontrollsidan.

I princip bör eftersträvas att erfarenheter från hela verksamhetsområdet

kan beaktas vid verkets ställningstaganden i skilda frågor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Mot bakgrund av de oklarheter som jag nu berört har undersökningar i

syfte att få fram ytterligare underlag för överväganden rörande invandrarverkets

organisation på längre sikt påbörjats inom inrikesdepartementet

i samråd med företrädare för bl. a. berörda centrala myndigheter och invandrarutredningen.

Arbetet innefattar inledningsvis en sådan kartläggning

av olika myndigheters befattning med utlänningar som jag nyss nämnde.

Erfarenheter som invandrarverket vinner, inte minst rörande lämpliga metoder

att samordna verkets uppgifter på anpassningsområdet med övrig

verksamhet, bör kunna få stor betydelse för de fortsatta övervägandena.

Undersökningen rörande databehandling av vissa uppgifter i verkets rutiner

torde i fortsättningen komma att samordnas med detta långsiktiga organisationsarbete.

De förslag rörande organisationen för invandrarverket fr. o. m. den 1 juli

1969 som jag lägger fram i det följande på grundval av utlänningsutredningens

förslag och det material som härutöver framkommit under ärendets

beredning i inrikesdepartementet utgör med hänsyn till vad jag nu har anfört

inte nödvändigtvis en definitiv lösning.

Invandrarverkets organisation. Vid sidan av uppgifter om verkets totala

ärendevolym är främst möjligheterna att delegera beslutanderätten till olika

nivåer inom verket avgörande för hur organisationen bör se ut. Det ankommer

på Kungl. Maj :t att besluta om vilka grunder för delegation som bör

gälla, och jag tar upp denna fråga i det följande endast i den mån det

behövs för att ge underlag för de organisatoriska ställningstagandena.

Övervägandena baseras till stor del på erfarenheter från utlänningskommissionens

verksamhet.

I fråga om fördelningen av beslutanderätten i tillståndsärenden på olika

nivåer hos utlänningskommissionen gäller f. n. i princip att bifallsbeslut —

som meddelas i det stora flertalet ärenden — delegeras till tjänstemän under

sektionschefsnivå, medan avslagsbeslut får meddelas av lägst sektionschef.

Beträffande avlägsnandeärenden, besvärsärenden och ärenden med anledning

av remiss från Kungl. Maj :t beslutar kommissionens ordförande eller

kommissionen i plenum. För samtliga nivåer under ordföranden gäller att

ärenden som är svårbedömbara eller som kan föranleda tvekan eller som

kan antas bli prejudicerande skall hänslcjutas till närmast högre tjänsteman.

Följande tablå visar fördelningen på olika beslutsnivåer för tillståndsoch

avlägsnandeärenden, administrativa ärenden (kanslibyrån) samt remissärenden

som kommissionen handlade under år 1968.

Sådan långtgående delegation av beslutanderätten som f. n. tillämpas hos

utlänningskommissionen bör enligt min mening i princip eftersträvas också

inom det nya verket. En översiktlig granskning av fördelningen under år

1968 tyder emellertid på att en avsevärd del av de ärenden som nu handläggs

av kommissionens ordförande, främst vissa administrativa ärenden

men även tillstånds- och avlägsnandeärenden, bör kunna handläggas på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

21

Antal handlagda ärenden

Beslutsnivå

Fackbyråerna

Kanslibyrån

Summa

Byrå 1

Byrå 2

438

913

735

2 086

828

927

182

1 937

8 911

14 508

209

23 628

Assistent, amanuens/byråsekreterare

39 840

39 958

79 798

50 017

56 306

1 126

107 449

byråchefsnivå. En motsvarande ytterligare delegation bör kunna ske från

byråchefsnivå till lägre tjänstemän. Även med en långtgående delegation

får emellertid ett betydande antal ärenden antas komma att falla på verksledningen.

I detta sammanhang skall också uppmärksammas att antalet

komplicerade ärenden ökar kontinuerligt.

Medborgarskapsärendena handläggs f. n. i den ordning som gäller för

konselj ärenden, dvs. de bereds under ledning av en expeditionschef, föredras

för vederbörande statsråd och anmäls sedan i konselj. Enligt utredningen

är övervägande delen av medborgarskapsärendena av sådan beskaffenhet

att ansökningen tveklöst kan bifallas eller avslås. Jag delar utredningens

uppfattning att beslutanderätten i ärenden av sådan beskaffenhet

i det nya verket i princip bör kunna delegeras till tjänstemän under byråchefsnivå.

Över huvud taget bör en långtgående delegation av beslutanderätten

också i medborgarskapsärenden eftersträvas. Trots detta torde det bli

ofrånkomligt att ett stort antal ärenden avgörs på verksledningsnivå.

Sammanfattningsvis kan sägas att verksledningens uppgifter i fråga om

handläggningen av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen,

även om alla möjligheter att delegera beslutanderätten tas till vara,

i vart fall inte kan antas bli mindre omfattande än de uppgifter som hittills

har fallit på utlänningskommissionens ordförande. Härtill bör tas i betraktande

att frågor om åtgärder i syfte att underlätta invandrares anpassning

i det svenska samhället i hög grad förutsätter initiativ och engagemang från

verksledningens sida. Dessutom måste verkschefen beredas möjlighet att aktivt

ta del i det fortgående arbetet med verkets organisation. Av nu anförda

skäl finner jag det ofrånkomligt att verksledningen förstärks i förhållande

till vad utlänningsutredningen föreslagit.

Jag förordar därför att en tjänst inrättas mellan verkschefs- och byråchefsnivå

i syfte att avlasta verkschefen i första hand uppgifter rörande tillstånds-

och avlägsnandefrågor samt medborgarskapsärenden som faller på

verksledningen. För verkschefen bör inrättas en generaldirektörstjänst i lönegrad

Cp 5. Mot denna löneställning har personalorganisationerna förklarat

sig inte ha något att erinra. Förstärkningen av verksledningen bör ske genom

att en extra ordinarie tjänst som avdelningschef inrättas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Enligt utlänningsutredningens förslag beträffande byråindelningen m. m.

skall handläggningen av medborgarskapsärenden förläggas till en särskild

byrå och tillstånds- och avlägsnandeärenden fördelas på två byråer, vilket

i princip överensstämmer med nuvarande organisation.

I likhet med utredningen förordar jag att medborgarskapsärendena

skall handläggas på en särskild byrå. Önskvärdheten av en såvitt möjligt

enhetlig bedömning av tillstånds- och avlägsnandeärendena talar enligt

min mening starkt för att handläggningen också av dessa ärenden förs

samman till en byrå. Den minskning av ärendevolymen som på längre

sikt kan förväntas till följd av lättnaderna i tillståndsgivningen talar i samma

riktning. En viktig förutsättning för en sådan sammanföring är att belastningen

på byråns chef inte blir för stor. Om verksledningen förstärks

på sätt jag har förordat och möjligheterna att delegera beslutanderätten

även i mera kvalificerade tillståndsärenden tas till vara i enlighet med vad

jag förut har berört, bör något hinder för sammanföringen inte föreligga.

Som framgått av vad jag tidigare har anfört fäster jag stor vikt vid att

frågor om invandrares anpassning i det svenska samhället bereds ökat

utrymme i det nya verket. I likhet med flera remissinstanser, bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen

och utlänningskommissionen, anser jag därför att en

särskild byrå bör inrättas för handläggningen av anpassningsfrågor. Slutligen

bör i principiell överensstämmelse med utredningens förslag finnas

en kanslibyrå.

Sammanfattningsvis förordar jag alltså att invandrarverket under verksledningen

organiseras på fyra byråer, nämligen en tillståndsbyrå, en medborgarskapsbyrå,

en byrå för anpassningsfrågor och en kanslibyrå. Var och

en av de fyra byråerna bör förestås av en byråchef. Fyra extra ordinarie

tjänster bör inrättas härför.

Jag räknar med att tillståndsbyrån bör indelas i två facksektioner och

kanslibyrån i fyra sektioner, nämligen en administrativ sektion, en registersektion,

som delvis motsvarar den kontrollsektion utredningen föreslår, en

utrednings- och statistiksektion, som saknar direkt motsvarighet i utredningens

förslag, samt en kontorsdriftsektion, i huvudsak motsvarande den

föreslagna intendentursektionen. Den indelning i sektioner som jag nu har

redovisat bör emellertid betraktas endast som en principlösning. Kungl.

Maj :t kan komma att behöva besluta om ändring i densamma senare. Tablå

över organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 3.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört räknar jag med att invandrarverkets

personalorganisation på längre sikt kommer att kunna minskas

i förhållande till den personal som behövs under det första budgetåret.

Härför talar främst att tillströmningen av tillståndsärenden kan förutses

minska och att viss rationalisering av arbetsrutiner bör kunna ske. De beräkningar

av personalbehovet som jag i det följande lägger fram tar sikte

endast på förhållandena under budgetåret 1969/70.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Tillståndsbyrån övertar i princip de uppgifter som f. n. ankommer

på utlänningskommissionens båda fackbyråer. Jag räknar med oförändrat

personalbehov för dessa uppgifter under nästa budgetår. Detta innebär att

jag beräknar medel för 48 tjänster på byrån, varav 19 för handläggande

personal.

Medborgarskapsbyrån. Enligt utlänningsutredningens beräkning

utgör personalbehovet för medborgarskapsbyrån 22 tjänster, byråchefen

ej inräknad. Beräkningen har grundats på ett betydligt mindre antal

handlagda ärenden per år än som med nuvarande utveckling kan väntas

under de närmaste åren. Vid beredningen av organisationsfrågan inom inrikesdepartementet

har det framkommit att en del arbetsrutiner kan förenklas.

På grund härav räknar jag med att personalbehovet för byrån trots det

ökade antalet ärenden kan begränsas till 23 tjänster, varav nio för handläggande

personal. Chefen för byrån har därvid inte medräknats. För budgetåret

1969/70 beräknar jag härutöver medel för att möjliggöra fortsatt avarbetning

av nuvarande ärendebalans.

Byrån för anpassningsf rågor. För budgetåret 1969/70 beräknar

jag medel för elva tjänster på byrån för anpassningsfrågor, varav åtta

för handläggande personal och brevkuratorer. Förslagen rörande denna

byrås dimensionering i inledningsskedet innebär nästan en fördubbling

i förhållande till nuvarande personalresurser hos arbetsgruppen för invandrarfrågor.

Kanslibyråns uppgifter kommer i överensstämmelse med utredningens

förslag att i princip motsvara de uppgifter som f. n. ankommer på

utlänningskommissionens kanslibyrå. För dimensioneringen av byråns personal

är det av särskilt intresse om förändringar vidtas beträffande den

inre utlänningskontrollen. Det ankommer visserligen, som jag tidigare

har framhållit, på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter om formerna för

anmälan av utlännings vistelse och arbetsanställning som nuvarande kontroll

grundas på. Med hänsyn till att utformningen i betydande mån

inverkar på dimensioneringen av invandrarverket vill jag här ändå beröra

frågan. Jag knyter därvid an till de synpunkter som föredragande departementschefen

anförde i prop. 1968: 142 och som väsentligen gäller frågan om

det nuvarande bostadsanmälningssystemet skall behållas.

Bostadsanmälningssystemet innebär att den som upplåter bostad åt utlänning

omedelbart skall anmäla detta till polismyndigheten på orten och

därvid i vissa avseenden lämna uppgifter som avfordras utlänningen. Sådana

anmälningar från enskild bostadsupplåtare samt vissa anmälningar från

hotell sänder polismyndigheten vidare till den centrala utlänningsmyndigheten

för att de skall tjäna som underlag för tillståndskontrollen. Utredningen

anser att bostadsanmälningarna inte är ett lämpligt underlag för

denna kontroll och föreslår att denna i stället skall grundas på foliebokföringens

invandringsuppgifter. Bostadsanmälningarna bör enligt utredningen

dock behållas som upplysningskälla för polismyndigheterna i deras brotts
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

förebyggande och brottsuppdagande verksamhet. Föredragande departementschefen

anförde i prop. 1968: 142 att den kritik som utredningen riktat

mot bostadsanmälningssystemet hade fog för sig. Han var dock inte beredd

att ta ställning till om folkbokföringens invandringsuppgifter utgjorde ett

tillfredsställande underlag för kontrollen.

De ytterligare undersökningar som nu har företagits tyder på att uppgifter

från folkbokföringen kan tjäna som underlag för kontroll av att personer

som avser att vistas bär stadigvarande söker uppehållstillstånd. Ytterligare

kontrollunderlag behövs emellertid och bör kunna erhållas bl. a.

genom uppgifter från andra myndigheter som i skilda sammanhang får kontakt

med utlänningar som vistas i riket. Undersökningarna om hur denna

kontroll skall anordnas är inte slutförda ännu. Det är dock klart att bostadsanmälningarna

från enskilda bostadsupplåtare kan undvaras.

Slopandet av registreringen av bostadsanmälningar hos den centrala utlänningsmyndigheten

medför en avsevärd besparing av biträdespersonal,

främst för register- och kontrollarbete. Undersökningar i samband

med ärendets beredning inom departementet har gett vid handen att

även vissa andra registerrutiner bör kunna slopas med ytterligare personalbesparingar

som följd. Detta gäller dels registreringen i det särskilda kontrollregister

jag tidigare har redogjort för, dels vissa noteringar om nordiska

arbetstagare i ett särskilt arbetstagarregister. I mån av behov bör invandrarverket

och de lokala tillståndsorganen kunna få uppgifter från det

centrala polisregistret om sådana omständigheter som hittills noterats i kontrollregistret.

I överensstämmelse med utredningens förslag bör vidare

eftergranskningen av beslut som efter delegation från den centrala myndigheten

har meddelats av andra myndigheter i regel kunna ske i form av

stickprov.

Införandet av sådana förenklingar i kontrollverksamheten som jag här pekat

på innebär att för budgetåret 1969/70 30 biträdestjänster kan inbesparas.

Enligt den principlösning för invandrarverkets organisation som jag har

redovisat i det föregående är avsikten att visst utrednings- och statistikarbete

skall bedrivas inom en särskild sektion på kanslibyrån. Sektionen beräknas

tills vidare få i huvudsak motsvarande uppgifter som f. n. åvilar utlänningskommissionen

i fråga om statistikproduktion. Vid sidan härav bör

sektionschefen i betydande omfattning kunna tas i anspråk för utredningsuppgifter

åt verksledningen. I de överväganden rörande verkets organisation

på längre sikt som inletts torde emellertid i linje med statistiska centralbyråns

uppfattning både det framtida statistikbehovet och frågan om

lämpliga metoder att ta fram uppgifterna komma att prövas.

Mot bakgrund av de redovisade omständigheterna beräknar jag för budgetåret

1969/70 medel för 110 tjänster på kanslibyrån, inberäknat sekreterare

åt verkschefen och avdelningschefen. Av tjänsterna beräknar jag

nio för handläggande personal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Utlänningsnämndens arbetsbörda har som utlänningskommissionen

anfört i sin anslagsframställning ökat väsentligt det senaste året, vilket

hänger samman med utvecklingen mot alltmer komplicerade ärenden.

Jag biträder kommissionens uppfattning att nämndens kansli bör förstärkas

med en föredragande, vilket medför att jag beräknar medel för två

tjänster hos nämnden.

Övrig personal. Jag beräknar medel för en tjänst vars innehavare

skall direkt under verksledningen ansvara för informationen utåt om

verkets arbete. Vidare bör verket få möjlighet att anlita expertis för administrativ

rationaliseringsverksamhet. Jag beräknar medel för en sådan

kvalificerad arbetskraft, som under verksledningen kan ansvara för utvecklings-

och rationaliseringsarbetet.

Sammanfattningsvis innebär förslagen att följande tjänster inrättas hos

invandrarverket, nämligen en tjänst som generaldirektör i Gp 5, en extra

ordinarie tj änst som avdelningschef och fyra extra ordinarie byråchefstj änster,

samt att för budgetåret 1969/70 medel i övrigt beräknas för 196 tjänster,

varav 49 för handläggande personal. Med hänsyn till de personalbesparingar

som framdeles bör bli möjliga räknar jag med att 174 av tjänsterna motsvarar

det mera stadigvarande personalbehovet och 22 behovet av tillfällig

arbetskraft i inledningsskedet.

I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förliandlingsfrågor avser

jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar och

åtgärder i övrigt som erfordras i samband med att verket inrättas.

Anslagsfrågor. Medelsbehovet till förvaltningskostnader för statens invandrarverk

för budgetåret 1969/70 beräknar jag i 1968 års pris- och löneläge till

9 milj. kr., vilket jämfört med det i prop. 1968: 1 (bil. 13) preliminärt beräknade

anslaget Centralt verk för invandrarfrågor innebär en ökning med

200 000 kr. Kostnaderna fördelar sig på följande ändamål.

Avlöningar till tjänstemän................................................. 5 400 000

Lönekostnadspålägg...................................................... 1 250 000

Arvoden och särskilda ersättningar......................................... 60 000

Avlöningar till tillfällig personal............................................ 660 000

Lönekostnadspålägg...................................................... 135 000

Ersättningar till experter och sakkunniga................................... 170 000

Sjukvård m. m........................................................... 40 000

Reseersättningar......................................................... 25 000

Därav utrikes tjänsteresor............................................... 8 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror............................................... 160 000

b) Bränsle, lyse och vatten................................................ 35 000

c) Övriga expenser....................................................... 865 000

Därav engångsutgifter................................................. 400 000

Utvecklings- och rationaliseringsarbete...................................... 200 000

9 000 000

Under anslagsposten Avlöningar till tjänstemän beräknar jag medel för

verkets fasta personalorganisation samt för övergångskostnader som kan för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

anledas av att personal hos utlänningskommissionen, som blir övertalig, behöver

beredas provisorisk fortsatt anställning till dess omplacering till annan

tjänstgöring kan ske. För övrig personal som behövs under budgetåret

1969/70, inberäknat förstärkning på medborgarskapsbyrån för avarbetning

av ärendebalansen, tar jag upp medel under anslagsposten Avlöningar till tillfällig

personal.

Under delposten Övriga expenser beräknar jag medel för engångsanskaffning

av inventarier och kontorsutrustning. Medlen under anslagsposten

Utvecklings- och rationaliseringsarbete avses för såväl löpande rationaliseringsåtgärder

som mera långsiktiga åtgärder, bl. a. undersökningar om

övergång till automatisk databehandling av vissa uppgifter i verkets rutiner.

Under anslaget Anpassningsåtgårder för invandrare har för innevarande

budgetår anvisats 1 350 000 kr. I prop. 1969: 1 (bil. 13) har anslaget tagits

upp med ett preliminärt beräknat belopp av 2 milj. kr. Från anslaget bekostas

åtgärder för invandrares anpassning, för vilka medel eljest inte står till förfogande.

I huvudsak används anslaget till täckning av underskott hos den

stiftelse som ger ut invandrartidningen samt för särskilda punktvis vidtagna

åtgärder på anpassningsområdet. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår

förs upp med 2 milj. kr. Från anslaget bör — utöver underskott på

invandrartidningen — bestridas kostnader för publikationer som invandrarverket

ger ut som ett led i anpassningsarbetet. Fn betydande del av

anslaget kommer även i fortsättningen att behövas för försöksverksamhet

på anpassningsområdet. Det bör i första hand ankomma på invandrarverket

att planera denna försöksverksamhet. De medel som härigenom ställs till

förfogande innebär i realiteten att verket får betydligt större kapacitet på

anpassningsområdet än dess stat utvisar. I detta sammanhang vill jag

framhålla att det inte är min avsikt att föreslå någon ändring av formerna

för utgivning av invandrartidningen. Denna tidning bör alltså även i fortsättningen

ges ut av den för ändamålet bildade stiftelsen.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att vid statens invandrarverk

inrätta en tjänst för generaldirektör i Cp 5, en extra ordinarie

tjänst för avdelningschef samt fyra extra ordinarie

tjänster för byråchefer,

2. till Statens invandrarverk för budgetåret 1969/70 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.,

3. till Anpassningsåtgårder för invandrare för budgetåret

1969/70 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens utlänning skommissions organisation

PLENUM

Ordf. + 8 ledamöter

lO

00

CROFÖRANDE'' o.CHEF

Co 1 + arvode

1/11

1 BYRÅN 2

Ce 1 Ce 1 (vice ordf.)

3 BYR

Ce 1

Handsekr.

1/11

Handsekr.

1/11

Byråchefens

Handsekr.

1/11

UTLÄNNINGSNÄMNDEN

W’

SEKTION 1

SEKTION 2

SEKTION 3

SEKTION 4

nsrtSr

Västtyskar

Albaner

Medborgare

medborgare i

Polen, Sovjet- unionen, samt

stater i Afrika

Österrikare

Bulgarer

i övriga

Östtyskar

Jugoslaver

Rumänier

Tjecker

Ungrare

stater

och Asien även- som artister

oavsett med- borgarskap

Sektion för

tekn.utl.kontr

1/26

1/17 1/15 1/13

Personal avd.

1/18-22 1/17

\aven

o. intyg)

1/9 1/3-9

Expeditionsföreståndare

1/19

Statistik
sektionen
1/26
1/11

1/9 4/5-9

Kassan

1/15

1/11 ''1/3-9

Sakhandläggande

personal

1/26

1/23 2/18-22

1/17

Sakhandläggand

personal

1/28

1/23 1/18-22

1/17

Sakhandläggande

personal

1/28 1/26

2/18-22 1/19

Sakhandläggande

personal

1/26

4/18-22

Expedition

1/13 1/9 6/3-9

Expedition

1/13 1/9 3/3-9

Expedition

1/13 2/9 5/3-9

Expedition

1/13 1/9 5/3-9

med o markerade arbetsenheter lyda funktionellt under den

tekniska utlänningskontrollen

å$r?}T59iet<,r

0

Wf*.

Expeditiensavd.

Registergrupp 1

1/11 2/9 8/3-9

Maskinskrivn,- central

1/13 3/9 13/3-9

Telefonväxel

Registergrupp 2

1/9 2/3-9

Främlingspass- avd.

1/11 3/9 7/3-9

1/11 1/3-9

eg stergrupp 3

1/11 3/9 7/3-9

Eftergranskning

1/11 1/9 o

Expeditiona- vakter

1/11 3/10

Exp. för all- mänheten

3/11 1/9 2/3-9

g s ergrupp

1/11 2/9 8/3-9

Sorteringsavd.

1/11 1/9 4/3-9

Adress- och

mtygsavd.

2/11 6/3-9''

ta

Q

«C5

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centrali verk för invandrarfrågor (utlänningsutredningens förslag) ''

Tel. Vxl

Handsekr.

Handsekr.

Handsekr.

Handsekr.

Central
register
-

Personal
kontor
-

Efter
forskning
-

Kontroll
register
-

Skrivcentral

—Telex

Handsekr.

Sektion 3

Bd

Seklion 2

Bd

Seklion 1

Bd

Seklion 4

Bd

Centralarkiv

Exp.vakter

Generaldirektör

Styrelse

adressför
frågningar
-

Kassa

Bokföring

Registratur

Kontrollsektion

Bd

Intend.sektion

Inköp

lokaler (17)

Administrativ

sektion

Bd

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

4 Bgrän

(Kanslibyrå)

Bch

Vtl.nämndens

kansli

Bd

1 Byrån

Bch

2 Byrån

3 Byrån

(Naturalisation)

Avdcli/Bch

Stabsorgan Utredning

Planering Information

Expedition

Sakhandl.

personal

5 Ad/Bd

Expeditions
kontor
-

Exp. för allmänheten
-

Främlings
passexp.

Postexp.

ta

a

to

lo

CD

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

opaginerad Kontrollera mot PDF

914124

£ g

I*

Statens invandrarverk ö

Co

(Departementschefens förslag)

Rådgiv, experter

Avdelnings
chef
-

Informations
tjänsteman
-

Medborgar
skapsbyrå
-

Kanslibyrå

Byrå för

anpassningsfrågor
-

Utlännings
nämndens
kansli
-

Tillståndsbyrå

STYRELSE

General
direktör
-

Naturalisa
tionsärenden
-

Åtgärder för

invandrares

anpassning

Tillstånds- och

avlägsnandefrågor,

vissa

nationaliteter

Tillst.

sektion 2

Centralregister

(diarium)

Tillstånd skontroll
-

Register
sektion
-

Utredningar åt

verksledningen

Statistikproduktion
-

Utredn.- och

statistiksektion
-

Administrativa

och kamerala

ärenden

Personalärenden
-

Administrativ

sektion

Tillstånds- och

avlägsnandefrågor,

vissa

nationaliteter

Tillst.

sektion 1

Skrivcentral

Exp. vakter

Centr. arkiv

Postexp. Tel.

växel Exp. för

främl. pass

Exp. för allmänheten
-

Kontorsdrift
sektion
-

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av statens invandrarverk, m. m., och Kungl. Maj;ts i statsverkspropositionen gjorda f s. 16 i texten