Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet

1969-03-07 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:60, Angående inrättande av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl: Maj:ts proposition nr 60 år 1969

1

Nr 60

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet;

given Stockholms slott den 7

mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett statligt aktiebolag skall inrättas för konsultverksamhet

på rationaliseringsområdet. Förslaget syftar till att skapa

en organisation som kan tillgodose statsförvaltningens ökade behov av rationaliseringsexpertis.

Konsultbolaget skall drivas på affärsmässiga grunder

och i konkurrens med andra konsultföretag. Till aktieteckning i bolaget

föreslås ett anslag av 600 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett

statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet och

anför.

Statskontoret har föreslagit att ett statligt aktiebolag skall inrättas för

konsultverksamhet på rationaliseringsområdet. Förslaget har föranletts

av det ökade behovet av rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av försvarets fabriksverk,

försvarets rationaliseringsinstitut, sjukvårdens och socialvårdens planerings-

och rationaliseringsinstitut (SPRI), statistiska centralbyrån, statens

vattenfallsverk, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska Utvecklingsaktiebolaget,

Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO:s Statstjänstemannasektion

(TCO-S) och Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO). Synpunkter på förslaget har vidare lämnats av statskontorets

tjänstemannaförening samt av tjänstemannaföreningen och SACO-klubben

vid statistiska centralbyrån.

Den statliga rationaliseringsverksamhetens nuvarande organisation

Rationaliseringsarbetet hos myndigheterna

Rationalisering ingår som ett normalt led i den löpande förvaltningsverksamheten.

Det primära ansvaret för rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen

vilar således på de enskilda myndigheterna. Varje chef svarar

för rationaliseringen inom sitt verksamhetsområde. Han har härvid ofta bistånd

av särskild rationaliseringspersonal. Enligt 6 § allmänna verksstadgan

den 3 december 1965 (nr 600) skall myndighets chef se till att en eller

flera tjänstemän utses att som organisationsföredragande ägna särskild

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

3

uppmärksamhet åt verkets rationalisering. Vid flertalet av de större myndigheterna

finns särskilda organisations- eller rationaliseringsenheter. Vissa

myndigheter, t. ex. statens järnvägar, postverket, televerket och vägverket,

har betydande resurser för rationaliseringsverksamheten.

Statskontoret

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten

inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer

på annan myndighet (prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). I verkets uppgifter

ingår bl. a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar,

att svara för samordning av den statliga rationaliseringsverksamheten, att

utbilda personal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning

verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen.

Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande

av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskinfond.

Huvuddelen av statskontorets rationaliseringsverksamhet avser rationaliseringsundersökningar

som sker på uppdrag av Kungl. Maj:t eller som

tillkommit genom statskontorets egna initiativ. Som konsult kan statskontoret

också ställa expertis till förfogande för rationaliseringsundersökningar

efter framställningar från myndigheter eller kommittéer.

Statskontoret fick sin nuvarande organisation år 1965 (prop. 1965: 42,

SU 91, rskr 224). Verket har för sina rationaliseringsuppgifter fyra utredningsavdelningar,

en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ

byrå. Antalet anställda uppgår till omkring 200, varav drygt hälften

är direkt sysselsatta med rationaliseringsarbete som projektledare, utredare

eller utredningsassistenler.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut inrättades den 1 juli 1968 (prop. 1968:

35, SU 94, rskr 217). Institutet är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringen

inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementet.

Inom sitt verksamhetsområde har institutet i stort sett samma

arbetsuppgifter som statskontoret har beträffande statsförvaltningen i övrigt.

Antalet anställda uppgår till ett 50-tal, varav drygt 40 utgör ledningseller

utredningspersonal.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Riksrevisionsverket

Nära anknytning till rationaliseringsverksamheten har också riksrevisionsverket.

Detta verk är central myndighet för den statliga redovisningsoch

revisionsverksamheten. I denna verksamhet ingår såsom ett väsentligt

led förvaltningsrevision, som avser granskning och bedömning av ändamålsenligheten

och effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Riksrevisionsverket

omorganiseras successivt enligt riktlinjer som riksdagen har

godkänt (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194).

Andra rationaliseringsorgan m. in.

Vissa organ har tillkommit för att bedriva rationalisering inom ett begränsat

verksamhetsområde. Sålunda finns inom exekutionsväsendet tills vidare

eu särskild nämnd, exekutionsväsendets organisationsnämnd. Denna har

vissa rådgivande och samordnande uppgifter, bl. a. i fråga om införande av

automatisk databehandling (ADB). Inom nämnden arbetar ett 10-tal personer.

Staten svarar tillsammans med andra intressenter för vissa rationaliseringsorgan.

Sålunda bidrar staten till kostnaderna för driften av Sjukvårdens

och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI)

(prop. 1967:68, SU 105, rskr 251). Institutet har till uppgift att främja,

samordna och medverka i planerings- och rationaliseringsverksamhet inom

hälso- och sjukvården samt socialvården. Vidare lämnar staten bidrag till

bl. a. Institutet för storhushållens rationalisering (prop. 1966:72, SU 106,

rskr 237). Detta institut har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna

sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan

bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen.

Rationaliseringsfrågor kan också behandlas av kommittéer eller andra tillfälliga

organ. Såsom exempel på sådana organ, som f. n. arbetar, kan nämnas

centralnämnden för fastighetsdata, som svarar för en omläggning av fastighetsregistreringen,

och samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet,

som skall utveckla och samordna ADB-tillämpningen inom polisväsendet,

domstolarna, kriminalvården och angränsande områden.

Statskontorets förslag

Behovet av en statlig konsultorganisation

Som en allmän bakgrund till sitt förslag konstaterar statskontoret att en

ständigt växande del av produktionsapparaten tas i anspråk för kontorsarbete.

Man kan räkna med att om något år lika många anställda kommer

att sysselsättas med produktion av tjänster som med produktion av varor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Den offentliga sektorn, som f. n. sysselsätter över 500 000 personer, uppvisar

den starkaste expansionen inom det tjänsteproducerande området.

Den genomsnittliga produktiviteten per arbetstagare inom kontorsarbete

anses i regel inte ha stigit lika snabbt som produktiviteten inom fabriksoch

verkstadsarbete. I debatten om produktionsprocessens fortgående omvandling

och den ekonomiska utvecklingen över huvud taget har därför

frågan om rationalisering på det administrativa området kommit att framstå

som alltmera betydelsefull. Detta gäller med samma styrka inom den

offentliga sektorn som inom det enskilda näringslivet.

Datateknikens utveckling under de senaste åren har skapat effektiva

hjälpmedel för rationalisering av kontorsarbetet. Framstegen på ADB-området

har emellertid inte endast inneburit att man fått tekniska möjligheter

att mekanisera och automatisera informationsbehandlingen. När ADB införs

i en organisation, framtvingas vanligtvis ingående studier av och förändringar

i andra delar av organisationen än de som direkt berörs av ADBsystemet.

Introducerandet av ADB stimulerar därför ofta den administrativa

rationaliseringen inom organisationen i dess helhet. Den s. k. tredje

generationens datamaskiner, som gör det möjligt att utveckla stora och integrerade

system för informationsbehandling, förstärker kravet på en effektiv

samordning av rationalisering med ADB och annan administrativ rationalisering.

När det gäller utvecklingstendenserna på rationaliseringsområdet framhåller

statskontoret att verkets insatser som konsult åt statliga myndigheter

på senare tid alltmer har reducerats för att ge plats för större undersökningar

av funktionell-horisontell natur. Detta är en följd av de växande

kraven på samordningsinsatser av statskontoret och av att statskontorets

verksamhet medvetet har styrts mot mer ambitiösa mål.

Samtidigt som statskontorets möjligheter att tillgodose de enskilda myndigheternas

konsultbehov sålunda har avtagit, har behoven av rationaliseringsexpertis

ständigt stegrats hos myndigheterna. Till stor del beror detta

på ADB-teknikens utveckling. Myndigheterna har för att förstärka sina egna

rationaliseringsresurser i ökad utsträckning hänvisats till att anlita utomstående

konsulter. Sådana engageras dels direkt av myndigheterna, dels genom

förmedling av statskontoret. I sistnämnda fall svarar statskontoret

ibland också för kostnaderna för konsultinsatserna och för övervakningen

av konsulternas arbete.

Statskontoret konstaterar att ADB-metodiken numera är väl etablerad

som ett av flera hjälpmedel i rationaliseringsarbetet. Datamaskinlekniken

är inne i ett mycket dynamiskt utvecklingsskede. Utvecklingen kommer att

ställa växande anspråk på statskontoret som expertorgan med uppgift att

formulera riktlinjer för den administrativa rationaliseringsverksamheten

på längre sikt inom statsförvaltningen. Tendenserna pekar alltså på en förskjutning

i statskontorets framtida verksamhet mot ett allt starkare enga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

gemang i utvecklingsfrågor inom rationaliseringsområdet. Vidare kommer

verkets samordningsfunktioner liksom initieringen av rationaliseringsåfgärder

att behöva ges större tyngd.

Beträffande tendenserna inom myndigheternas rationaliseringsverksamhet

anser statskontoret att man under senare år har kunnat iaktta en ökad

rationaliseringsaktivitet. Som ett uttryck för ökande »datamognad» påpekas

att integrerade lösningar för hela administrativa processer blir allt vanligare.

Den ökade aktiviteten hos myndigheterna har också medfört större

efterfrågan på experter. Rationaliseringsverksamheten kommer enligt statskontorets

uppfattning att stimuleras ytterligare när programbudgetering

genomförs.

Enligt statskontorets bedömning kan de angivna utvecklingstendenserna

väntas leda till en ökad efterfrågan på rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.

Behovet av specialister varierar emellertid från tid till annan

både kvantitativt och i fråga om arten av fackkunskap. Det tillgodoses därför

bäst genom tillfälligt engagemang av konsulter.

Statskontoret diskuterar härefter de krav på en konsultorganisation som

bör ställas. Verket konstaterar att programbudgeteringens principer förutsätter

att myndigheterna betalar för de konsulttjänster som de utnyttjar.

Därigenom kommer rationaliseringsprojekten att ägnas en kostnadsmedveten

analys från uppdragsgivarnas sida.

Systemet med full kostnadstäckning för konsultinsatsen syftar ytterst

till att skapa en grundval för värderingen av utförda prestationer. Det blir

meningsfullt endast om de projektansvariga myndigheterna får full frihet

att välja konsulter i varje särskilt fall. Om konsultorganisationen således

bör verka i konkurrens med andra jämförbara organisationer på marknaden,

finner statskontoret det konsekvent att den får tillämpa marknadsmässig

lönesättning.

När rationaliseringsprojekten kräver insatser av konsulter som komplement

till myndigheternas egna personalresurser, är det mestadels fråga om

kvalificerad expertis inom ett bestämt område av den administrativa rationaliseringen.

Det är väsentligt att denna expertis är väl insatt i statsförvaltningens

förhållanden och arbetssätt. Oproportionerligt lång tid går ofta åt,

innan utifrån tillkallade konsulter har skaffat sig nödvändiga kunskaper

om den miljö som rationaliseringsprojektet skall utvecklas i. Dessa nackdelar

skulle reduceras och konsultkostnaderna minskas, om statsförvaltningens

behov av specialister på administrativ rationalisering kunde tillgodoses

genom en särskild konsultorganisation, som hade erfarenhet av den offentliga

förvaltningens arbetssätt och god kännedom om dess särdrag.

Statskontoret påpekar emellertid, att bristerna hos konsultföretagen i

fråga om kunskaper om den offentliga förvaltningen bör ställas mot den

högre innovationsgrad i fråga om administrativ rationaliseringsmetodik som

följer med anlitandet av flera konsultföretag. I vad mån miljökunskapen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969

7

eller innovationsgraden skall vara utslagsgivande vid valet av konsultorganisation

bör avgöras av respektive myndighet i det enskilda fallet.

Statskontoret kommer till slutsatsen att en särskild konsultorganisation

är motiverad. Denna bör speciellt inriktas på offentlig förvaltning. Den bör

utformas som ett statligt organ.

Konsultorganets uppgifter och omfattning

När det gäller det föreslagna konsultorganets uppgifter framhåller statskontoret,

att verkets nuvarande konsultverksamhet gäller utformning av

ADB-system och programmeringsuppgifter i samband därmed. Därtill kommer

olika slag av utredningar som avser kontorsrationalisering och kontorsteknik.

För verksamheten anlitas i växande utsträckning utomstående konsulter.

En del av dessa konsulter är engagerade i projekt som direkt leds av statskontoret,

medan andra är verksamma hos olika myndigheter och står under

ledning av dessa. ADB-projekten är i många fall uppdelade mellan flera

organisatoriska enheter. Medan systemutformningen och ibland även projektledningen

för en myndighets räkning kan handhas av statskontoret,

kan programmeringsansvaret ofta överlämnas till statistiska centralbyråns

datamaskincentral.

I framtiden bör man undvika en sådan splittring i projektansvaret. Konsultorganets

uppgifter bör därför omfatta de olika specialistfunktioner som

ingår i projektuppbyggnaden. Det bör alltså ha både systemspecialister och

programmerare.

Statskontoret anför även andra skäl för att både system- och programmeringsfunktioner

bör ingå i konsultorganets uppgifter. Det kan förutsättas

att konsultorganet i många fall kommer att åtaga sig uppdrag som leder till

bearbetningar i uppdragsgivarens egen datamaskinanläggning eller på en

servicebyråanläggning. Det skulle inte vara rationellt att i sådana fall anlita

datamaskincentralens programmeringspersonal, särskilt som det därvid

också kan bli fråga om programmering för andra maskinsystem än sådana

som ingår i centralens driftorganisation. Det är vidare eftersträvansvärt

från arbetsteknisk synpunkt att integrera system- och programmeringsfunktionerna.

Även med hänsyn härtill är det mest ändamålsenligt att låta programmering

ingå i konsultorganets uppgifter.

Den föreslagna inriktningen av uppgifterna berör således det system- och

programmeringsarbete som f. n. utförs inom statistiska centralbyråns datamaskincentral.

I denna verksamhet kan man särskilja dels uppgifter avseende

statistikproduktion och register som är av primärt intresse för statistikproduktionen,

dels uppgifter avseende övriga områden av administrativ

databehandling. Den förra kategorin av arbetsuppgifter förutsätts ligga

utanför konsultorganets verksamhetsområde och berörs därför inte av stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majrts proposition nr 60 år 1969

kontorets förslag. Den senare kategorin av arbetsuppgifter är delvis av

samma slag som ingår i statskontorets konsultverksamhet. Dessa uppgifter

bör enligt statskontoret successivt föras över till konsultorganet.

Statskontoret anser alltså att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter

bör ligga på system- och programmeringsarbete för ADB samt sådan allmän

kontor srationalisering som är en direkt följd därav. På längre sikt bör konsultorganet

kunna utvidga sin verksamhet till andra sektorer av administrativ

rationalisering. Inom vilka nya områden som det bör expandera och

i vilken takt detta bör ske får bestämmas uteslutande av myndigheternas

efterfrågan på expertis och deras benägenhet att utnyttja konsultorganet.

Beträffande omfattningen av konsultorganet föreslår statskontoret att

verkets nuvarande konsultverksamhet får bilda stommen i organisationen.

Till denna bör dessutom föras över huvuddelen av den programmering som

f. n. utförs av datamaskincentralen för sådana projekt som i fråga om systemkonstruktionen

handhas av statskontoret. Konsultorganet bör också

överta de uppgifter rörande systemutformning som f. n. ankommer på datamaskincentralen,

vars verksamhet på detta område är av ungefär samma

art som statskontorets konsultverksamhet. Häri innefattas inte sådana statistiska

systemkonstruktioner och bearbetningar som centralbyrån har ansvar

för antingen som huvudman för verksamheten eller som centralt samordnings-

och serviceorgan på statistikens område. Det förutsätts att konsultorganet

i erforderlig utsträckning samarbetar med centralbyrån.

Statskontoret understryker, att konsultorganet bör hävda sin ställning i

kraft av sin kompetens och inte genom att myndigheterna åläggs att utnyttja

det. Konsultorganets miljökännedom kan ge det ett naturligt försteg

i konkurrensen. Om det får möjligheter att uppträda marknadsmässigt, räknar

statskontoret med en ökande efterfrågan på dess tjänster.

Enligt en försiktig bedömning finner statskontoret att de centrala statliga

myndigheternas utgifter för konsulttjänster inom det föreslagna verksamhetsområdet

kan beräknas till ca 10 milj. kr. för budgetåret 1969/70

eller, uttryckt i personalbehov, ca 100 årsarbetskrafter. Om man räknar

med statsförvaltningen i dess helhet blir volymen väsentligt större.

Det föreslagna konsultorganet kan inte tillgodose statsförvaltningens totala

efterfrågan på konsulter. Strävan bör enligt statskontoret i första hand

vara att åstadkomma en stabil grundval för senare expansion i mån av behov

beroende på det förtroende konsultorganet förvärvar hos uppdragsgivarna.

Statskontoret utgår från att organisationen under det första verksamhetsåret

bör byggas ut till att omfatta ca 50 konsulter för att därefter

successivt kunna utökas med samma antal.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

9

Organisation in. m.

Statskontoret har övervägt om det föreslagna konsultorganet skall knytas

till någon existerande myndighet eller organiseras som ett fristående organ.

I sistnämnda fall tänker man sig ett statligt aktiebolag.

Statskontoret anser att det växande behovet av rationaliseringskonsulter

i och för sig kan tillgodoses genom att verkets nuvarande resurser förstärks.

Med hänsyn till att de uppgifter som verket har såsom central rationaliseringsmyndighet

måste ges allt större tyngd finner statskontoret det emellertid

troligt att konsultuppgifterna vid en prioritering mellan de båda verksamhetsgrenarna

skulle få sekundär betydelse. Man pekar härvid på att det

är verkets konsultfunktion som lättast kan ersättas genom att utomstående

expertis anlitas för myndigheternas räkning.

Ett annat problem som uppkommer vid en sammanhållen organisation

gäller finansieringen. Statskontoret förutsätter att en utbyggd konsultverksamhet

finansieras genom ersättning från uppdragsgivarna. I en sammanhållen

organisation är det svårt att särskilja kostnaderna för konsultverksamhet

och övrig verksamhet. Även om svårigheterna inte får överdrivas,

är det enligt statskontoret uppenbart, att misstankar alltid skulle kunna

göras gällande att endera verksamhetsgrenen subventionerade den andra.

Å andra sidan konstateras att den begränsade tillgången på rationaliseringsexpertis

lättare kan utnyttjas optimalt i en sammanhållen organisation.

Om konsultorganisationen får fristående ställning uppkommer enligt

statskontorets mening inte några allvarligare prioriteringsproblem. Någon

sammanblandning av kostnader riskeras inte. Vidare tillgodoses behovet av

flexibilitet hos de statliga rationaliseringsresurserna bäst på detta sätt. Konsultorganet

bör därför ges en fristående ställning i förhållande till statskontoret.

En sådan organisationsform skapar enligt statskontoret förutsättningar

för att verksamheten kan bedrivas i konkurrens och på lika villkor med enskilda

konsultföretag. Myndigheterna kan välja mellan att anlita det statliga

konsultorganet och att anlita andra företag. Avgörande för myndigheternas

val i det enskilda fallet bör vara vederbörande konsultföretags specialitet,

lämplighet, tillgängliga kapacitet, arvodesnivå m. m.

Det föreslagna konsultföretagets verksamhetsformer och finansiering bör

så nära som möjligt överensstämma med vad som gäller för motsvarande

enskilda företag. Vidare bör organisationen vara flexibel så att den snabbt

kan anpassas till nya krav, t. ex. i fråga om organisation, personal och lönesystem.

Företaget bör kunna erbjuda marknadsmässiga löner. Hänsyn bör

härvid tas till avlöningsförmånerna för personal med motsvarande arbetsuppgifter

inom den statliga förvaltningen.

Statskontoret finner det uppenbart att de bästa förutsättningarna för den

erforderliga flexibiliteten i verksamheten och för den önskvärda konkur
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

renskraften och effektiviteten uppnås om företaget organiseras som aktiebolag.

Bolagets uppgifter skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar

på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Det skall också kunna

åtaga sig uppdrag för andra såväl offentliga som enskilda beställare, i den

mån detta är lämpligt för att åstadkomma en jämn uppdragsbeläggning

eller tillföra bolaget ökade kunskaper inom dess arbetsområde.

Statskontoret anser att bolaget skall drivas i affärsmässiga former. Det

skall sålunda kunna täcka sina kostnader, inklusive förräntning av insatt

kapital, med ersättningar från uppdragsgivarna. Egentlig vinst förutsätts

inte böra eftersträvas. Med hänsyn till behovet av att kunna täcka eventuella

förluster på enstaka uppdrag bör dock debiterade ersättningar innefatta

visst överskott. Även behovet av att kunna täcka utvecklingskostnader

talar för att man kalkylerar med visst överskott.

Statskontoret räknar med att bolaget skall börja sin verksamhet den 1

juli 1969. Bolagets organisation bör till att börja med ges en relativt begränsad

omfattning. Sedan verksamheten vunnit erforderlig stadga kan

vissa icke-statistiska utredningar, som nu ankommer på statskontoret och

statistiska centralbyråns datamaskincentral, komma att övertas av bolaget.

Bolagets styrelse bör bestå av minst sex ledamöter och lika många suppleanter.

Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t, som även förordnar

ordförande och vice ordförande. Med hänsyn till behovet av alt samordna

bolagets verksamhet med statskontorets förutsätts att representanter

för statskontoret ingår i styrelsen.

Vid bedömningen av det erforderliga finansieringsbehovet har statskontoret

utgått från att genomsnittslönen för konsulterna kan uppskattas till

ca 5 000 kr. per månad och lönebikostnaderna till 20 %. Debiteringen per

konsult antas behöva utgöra ca 100 000 kr. per år. Med utgångspunkt i 50

verksamma konsulter beräknas det erforderliga genomsnittliga rörelsekapitalet

till 1,7 milj. kr.

Bolaget föreslås få ett aktiekapital av 500 000 kr. Aktierna skall ägas av

staten. De bör enligt statskontoret emitteras till eu kurs av 120 %, så att

bolaget omedelbart får en lagstadgad reservfond. En rörlig kredit om 2

milj. kr. föreslås få upptas hos riksgäldskontoret. Om ytterligare medel behövs

för finansieringen bör den allmänna kreditmarknaden anlitas.

Remis sy ttrandena

Allmänna synpunkter

Remissinstanserna har i regel begränsat sina yttranden till de frågor som

rör statskontorets konkreta organisationsförslag, medan de mer allmänna

delarna av utredningen i huvudsak lämnats utan kommentarer. Samtliga

remissinstanser tillstyrker att ett statligt konsultorgan inrättas på rationa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

liseringsområdet. Flertalet ansluter sig också till förslaget att konsultorganet

utformas som ett statligt aktiebolag.

Behovet av en statlig konsultorganisation

LO delar statskontorets bedömning att det administrativa området står

inför en betydande rationaliseringsverksamhet, som kommer att beröra alla

delar av samhället. Också statistiska centralbyrån bekräftar mot bakgrunden

av egna erfarenheter det ökade behovet av rationaliseringsinsatser.

Utöver de skäl som statskontoret har anfört för den föreslagna konsultorganisationen

framhåller försvarets rationaliseringsinstitut, att en koncentration

av resurser till ett konsultföretag av den föreslagna storleken bör

leda till större totaleffektivitet. Detta kan i förening med ökade möjligheter

till insyn i verksamheten bidra till en för uppdragsgivarna gynnsammare

utveckling av konsultmarknaden. Liknande synpunkter framförs av SPRI,

som anser att en statlig konsultorganisation med de skisserade personalresurserna

fyller ett stort behov vid en intensifiering av den administrativa

rationaliseringen inom statsförvaltningen. Enligt SPRI kan konsultorganisationen

verka som prisledare för konsultverksamheten inom den offentliga

sektorn gentemot de privata konsultföretagen under kommande rationaliseringsperiod,

då efterfrågan på konsulthjälp kan väntas stiga snabbare än

tillgången.

Svenska Utvecklingsaktiebolaget finner det i princip välmotiverat med en

konsultorganisation som har speciell inriktning på statsförvaltningens behov.

Bolaget har observerat att det på senare tid har skett en viss koncentration

till färre och större företag inom branschen och att därvid ett antal

svenska konsultföretag förvärvats av i huvudsak utländska intressenter.

Konsultorganets uppgifter och omfattning

Konsultorganets uppgifter behandlas ingående av statistiska

centralbyrån. Centralbyrån anser att ADB-funktionerna hos det föreslagna

konsultorganet har fått en alltför dominerande plats och understryker angelägenheten

av att också kontorsrationaliseringen och andra delar av den

administrativa rationaliseringen ges tillräcklig kapacitet.

Centralbyrån framhåller vidare att utnyttjandet av ADB är en central

fråga i flertalet rationaliseringsutredningar som avser behandling av större

informationsmängder. Utvecklingen går i riktning mot att system- och programmeringsarbetet

organisatoriskt hålls samman med övriga delar av en

rationaliseringsutredning. Centralbyrån finner det därför vara en fördel att

den system- och programmeringsverksamhet, som nu handhas av centralbyråns

datamaskincentral och som inte hänför sig till statistik- och registerproduktion,

förs över från centralbyrån till det nya konsultorganet. Härtill

kommer att system- och programmeringsservicen bör vara så utformad att

den ger möjlighet till konkurrens inom den statliga förvaltningen mellan

datamaskiner av olika märken. Från denna synpunkt är det en väsentlig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

fördel att det föreslagna konsultorganet inte är anknutet till någon viss datamaskincentral.

Det sagda innebär dock inte att myndigheterna skall vara förhindrade

att engagera egen personal för systemarbete och programmering. Tvärtom

anser centralbyrån att alla myndigheter som utnyttjar ADB i sin verksamhet

skall ha egen system- och programmeringspersonal, så snart arbetet är

av sådan omfattning att det ger kontinuerlig sysselsättning för specialister

av detta slag.

Centralbyrån godtar den föreslagna arbetsfördelningen mellan verket och

det nya konsultorganet. Innebörden härav är att centralbyrån och inte konsultorganet

skall fungera som serviceorgan för system- och programmeringsarbeten

som avser statistikproduktion och register av väsentligt intresse för

statistikproduktionen även då annan myndighet är huvudman. Centralbyrån

anser det vidare vara av stor betydelse att verket får tillfälle att påverka

även den del av rutinerna som gäller den administrativa verksamheten,

eftersom utformningen av dessa kan vara av direkt betydelse för möjligheterna

att utnyttja materialet för statistiska ändamål.

LKAB understryker betydelsen av samarbete mellan enskilt näringsliv

och statlig verksamhet på rationaliseringsområdet. För att det önskvärda

utbytet av erfarenheter skall komma till stånd är det enligt LKAB angeläget,

dels att det statliga konsultföretaget får möjlighet att utföra uppdrag för

enskilda uppdragsgivare, dels att enskilda konsultföretag också i fortsättningen

kommer att utnyttjas inom statsförvaltningen.

Försvarets fabriksverk anser det väsentligt att konsultorganisationen i

varje fall till en början koncentrerar sig på rationaliseringsuppgifter inom

statsförvaltningen. Företaget bör inte inrikta sig på konsulttjänster inom

den statliga industriella verksamheten annat än i mycket begränsad omfattning,

t. ex. såsom rådgivare i ADB-frågor. Enligt fabriksverkets mening

bör det nya företaget kunna göra väsentliga insatser för träning och utbildning

av chefer vid de enskilda myndigheterna.

SPRI konstaterar att verksamhetsområdet för det föreslagna konsultorganet

på ett tillfredsställande sätt är avgränsat mot SPRI:s konsultområde.

Beträffande konsultorganets omfattning understryker statistiska

centralbyrån angelägenheten av att hela den system- och programmeringsverksamhet

som inte hänför sig till statistik och registerproduktion

förs över till konsultorganet i ett sammanhang. Om det skulle bedömas vara

mindre lämpligt att till konsultorganet förlägga vissa av de projekt som sålunda

enligt centralbyråns uppfattning bör föras över dit, bör ansvaret för

dessa projekt och hela den personal som arbetar med dem i stället föras

över till statskontoret. Om överföringen skall ske successivt bör en tidsplan

fastställas.

Statens vattenfallsverk understryker att den trånga sektorn när det gäller

utformningen av ADB-system och administrativ rationalisering i övrigt ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

görs av tillgången på utbildad och erfaren personal. Ett nytt konsultföretag

kan därför komma att medföra ett ytterligare tryck på befintliga personella

resurser hos bl. a. affärsverken. Vattenfallsverket betonar att stor försiktighet

bör iakttas vid dimensioneringen av konsultföretaget. Detta bör varken

i inledningsskedet eller vid den successiva utbyggnaden ges större personalkapacitet

än vad som motsvarar de uppdrag som med säkerhet kan

påräknas genom uppdragsgivarnas fria val.

Försvarets fabriksverk framhåller att en snabb tillväxt av ett konsultföretag

oftast medför att kvaliteten på konsultinsatserna sjunker. Kapaciteten

bör därför byggas upp med största försiktighet. Fabriksverket bedömer rekryteringsfrågorna

som ytterst väsentliga och anser att konsultorganet med

fördel kan rekrytera en stor del av sin personal från industrin. Verket anser

vidare att det nya organet måste vara öppet för ett samarbete med redan

etablerade konsulter.

Organisation in. m.

Förslaget om att konsultorganet skall drivas som ett statligt aktiefa

o 1 a g tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser

utom statistiska centralbyrån och TCO-S.

Statistiska centralbyrån pekar på möjligheten att utforma konsultorganet

enligt de principer som gäller för statistiska centralbyråns datamaskincentral

och utredningsinstitut. Dessa enheter ingår i centralbyråns organisation

men drivs helt affärsmässigt och med en från verket i övrigt fristående budget.

Den föreslagna konsultverksamheten skulle på liknande sätt kunna inordnas

i statskontoret. Med en sådan organisation skulle de nackdelar som

statskontoret anför som de viktigaste motiven för en fristående organisation

falla bort. Med denna lösning skulle även vissa administrativa funktioner

kunna vara gemensamma för konsultorganisationen och statskontoret i övrigt,

vilket möjliggör besparingar.

Centralbyrån befarar att det nya organet — om det ges aktiebolagsform

— genom sina möjligheter till friare lönesättning kan få ett oberättigat övertag

över andra statliga myndigheter som har behov av personal av likartat

slag. Dit hör främst statistiska centralbyrån, som torde ha den mest omfattande

verksamheten på databehandlingens område vid sidan av statskontoret.

Centralbyrån anser det därför nödvändigt att sådana förutsättningar

skapas att verket och andra myndigheter kan konkurrera med konsultorganet

på lika villkor om denna personal.

TCO-S anser i likhet med centralbyrån att konsultorganet bör kunna organiseras

på samma sätt som datamaskincentralen och utredningsinstitutet.

Organisationen hävdar att det är möjligt att erbjuda personalen marknadsmässiga

löner inom ramen för dagens statliga lönesystem. Genom att bibehålla

det konventionella statliga lönesystemet skulle konsultorganet utan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

vidlyftiga övergångsanordningar kunna knyta experter från andra myndigheter

till sig. Garantier skulle enligt TCO-S kunna skapas för ett optimalt

utnyttjande av den begränsade kader av experter, vilka genom sitt rationaliseringsarbete

hos myndigheterna blivit väl insatta i statsförvaltningens

förhållanden och arbetssätt.

Svenska Utvecklingsaktiebolaget konstaterar att statskontoret som skäl

för bolagsformen bl. a. åberopat de bättre möjligheter som denna ger att

till konsultorganet knyta kvalificerad personal. Detta överensstämmer med

utvecklingsbolagets erfarenhet.

Utvecklingsbolaget anför vidare att utveckling av administrativa system

och hjälpmedel är en av de sektorer som bolaget i enlighet med riksdagens

beslut år 1968 bör prioritera. I konsekvens därmed har bolaget förvärvat ett

nu helägt dotterbolag, Rationell Planering AB. Detta har sedan årsskiftet

1965/66 bedrivit konsultationsverksamhet beträffande främst nätverksplanering

och programbudgetering för såväl enskilda som statliga kunders

räkning. Utvecklingsbolaget bär även behov för egen del att utnyttja detta

företags tjänster. Utvecklingsbolaget fäster uppmärksamheten på att det

sålunda existerar ett helstatligt bolag med till stor del den målsättning som

anges i statskontorets förslag.

Statskontorets förslag när det gäller bolagets uppgifter godtas

av remissinstanserna.

Försvarets fabriksverk understryker, att bolagets verksamhet från början

bör inriktas mot sådana arbetsuppgifter där de största effektivitetsvinsterna

kan uppnås. Verksamheten måste således planeras och prioriteras

hårt. Verket betonar vidare att bolaget måste drivas med sådan lönsamhet

att utrymme finns för bl. a. vidareutbildning av personal. Detta innebär att

konsulttjänsterna måste debiteras till marknadsmässiga priser.

LKAB understryker vikten av att konsultbolaget kan bedriva sin verksamhet

på i alla avseenden lika villkor med enskilda konsultföretag i branschen.

Det statliga bolaget bör således eftersträva vinst. Liknande synpunkter förs

fram av SACO.

Beträffande bolagets organisation föreslår försvarets rationaliseringsinstitut

och statistiska centralbyrån att de skall bli representerade

i bolagets styrelse. Statskontorets tjänstemannaförening framhåller intresset

av att de anställda får utse egna representanter i styrelsen.

SPRI anser att behovet av insyn och samordning mellan konsultverksamheten

och statskontorets långsiktiga centrala planerings- och utvecklingsarbete

inte har tillgodosetts genom statskontorets förslag. Institutet förordar

därför att en ledningsfunktion inrättas med uppgift att styra verksamheten

mot gemensamma mål.

LO lägger en annan aspekt på samordningsfrågan och förutsätter att företaget

får en med övriga statliga företag likartad behandling. Konsultföreta
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

get bör således inordnas under det centrala förvaltningsbolag, som enligt

LO bör bildas för att samordna de statliga aktiebolagen.

När det gäller bolagets finansiering anser försvarets rationaliseringsinstitut

och statskontorets tjänstemannaförening att rörelsekapitalet

har beräknats för lågt.

Departements chefen

Allmänna synpunkter

Standardutvecklingen i det svenska samhället har varit mycket snabb

under hela efterkrigstiden. För att denna utveckling skall fortsätta är det

väsentligt att våra resurser tillvaratas väl. Inte minst gäller detta inom den

offentliga sektorn.

Som jag vid åtskilliga tillfällen har framhållit är utgiftstrycket på det

statliga området mycket starkt även på längre sikt. Detta är fallet redan om

nu gällande och allmänt accepterade målsättningar för den offentliga sektorn

skulle kunna uppfyllas. Möjligheterna att tillgodose nya anspråk är

begränsade. Utrymme för nya åtaganden måste därför till stor del åstadkommas

genom att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare. För att detta

skall bli möjligt krävs en konsekvent och fortgående rationalisering av den

offentliga verksamheten.

Under senare tid har rationaliseringen på det administrativa området fått

allt större betydelse. Genom den tekniska utvecklingen har effektiva hjälpmedel

tillkommit härför. Mest påfallande är givetvis den snabba utveckling

som skett på ADB-området. Genom denna har rutinerna för bl. a. informationsbehandlingen

i den statliga verksamheten radikalt förändrats. Jag vill

här peka på hur ADB-tekniken tagits i anspråk t. ex. inom folkbokförings-,

skatte- och uppbördsväsendet, för utbetalningar av löner och pensioner, för

redovisning och revision, för statistik- och registreringsverksamhet och för

förrådsredovisning av olika slag. Omfattande utvecklingsarbeten bedrivs

också för att utnyttja ADB inom nya områden. Jag kan som exempel nämna

fastighetsregistreringen, bilregistreringen samt register- och informationssystem

inom polisväsendet, domstolarna och kriminalvården.

För att effektivisera rationaliseringsverksamheten har de organisatoriska

grundvalarna härför vidgats kraftigt under 1960-talet. Statskontoret har organiserats

om och byggts ut till centralt rationaliseringsorgan. Försvarets

rationaliseringsinstitut har tillkommit. Biksrevisionsverket har organiserats

om för att i ökad utsträckning kunna verka för större effektivitet inom

statsverksamheten. Nya rationaliseringsorgan har tillskapats inom speciella

områden, delvis i samverkan med kommunala och enskilda intressenter.

Det grundläggande rationaliseringsarbetet måste alltjämt ligga hos de en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

skilda myndigheterna. I de petitaanvisningar som Kungl. Maj :t årligen u tfärdar

har rationaliseringsaspekterna starkt understrukits. Särskild uppmärksamhet

har vid budgetarbetet lagts på rationaliseringsfrågorna. Myndigheterna

har också getts ökade resurser för sin interna rationaliseringsverltsamhet.

Jag anser det synnerligen angeläget att rationaliseringen hos

myndigheterna hedrivs kontinuerligt och målinriktat och ges en central

ställning i myndigheternas verksamhet. Den löpande rationaliseringen hos

myndigheterna för att anpassa organisation och arbetsformer till nya krav

och förutsättningar utgör grunden för den statliga rationaliseringsverksamheten.

Behovet av ett statligt konsultorgan

Den vidgade rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen har

medfört ett ökande behov av kvalificerad och specialiserad personal, främst

på ADB-området. Detta specialistbehov tillgodoses i regel genom att konsulter

anlitas såsom komplement till myndigheternas egen rationaliseringspersonal.

Tidigare har statskontoret i betydande utsträckning lämnat myndigheterna

sådan konsulthjälp. På senare tid har dock verkets konsultinsatser

alltmer reducerats i syfte att ge plats för undersökningar som är av

mera genomgripande natur inom ett verksamhetsområde eller som gäller

funktioner som mera allmänt förekommer hos myndigheterna.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden har statskontoret övervägt hur

konsultbehoven i framtiden bör tillgodoses. Statskontoret föreslår att ett

särskilt statligt konsultorgan inrättas. Detta skulle drivas affärsmässigt.

Behovet av ett sådant konsultorgan har allmänt vitsordats av de remissinstanser

som yttrat sig över förslaget.

Jag finner det naturligt att statskontorets verksamhet koncentreras på

utvecklings- och samordningsuppgifter inom rationaliseringsområdet, på

initiering av rationaliseringsåtgärder samt på mera brett upplagda rationaliseringsundersökningar.

Härigenom uppnås den bästa samlade effekten av

de centrala rationaliseringsinsatserna. Samtidigt är det emellertid väsentligt

att man kan tillgodose myndigheternas växande behov av rationaliseringskonsulter

som är väl insatta i förhållandena inom den statliga verksamheten.

I likhet med statskontoret och remissinstanserna förordar jag att

detta behov tillgodoses genom att ett statligt konsultorgan inrättas.

För att öka myndigheternas kostnadsmedvetande vid rationaliseringsåtgärder

anser jag liksom statskontoret att myndigheterna bör debiteras kostnaderna

för konsulternas tjänster. Eftersom myndigheterna själva svarar

för att deras verksamhet bedrivs så effektivt som möjligt, bör de också ha

frihet att välja de konsulter som de behöver för sitt rationaliseringsarbete.

Vid mina fortsatta överväganden utgår jag således från att konsultorganet

skall arbeta i konkurrens med andra konsultföretag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

De konsulttjänster som statskontoret f. n. tillhandahåller de statliga myndigheterna

debiteras inte uppdragsgivarna. Myndighet som anlitar andra

konsulter måste däremot i vanlig ordning anskaffa medel härför. I vissa

fall har sådana medel ställts till förfogande från det under sjunde huvudtiteln

anvisade förslagsanslaget till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

in. nr.

Tillkomsten av ett konsultorgan som arbetar på affärsmässig grund innebär,

att varje myndighet som planerar att anlita rationaliseringskonsulter

måste reservera medel för ändamålet under sina anslag och vid behov ta

upp frågan härom i sin anslagsframställning. Jag är dock medveten om att

behovet av att anlita rationaliseringskonsulter i många fall kan uppstå så

snabbt, att det kan bli nödvändigt att anvisa medel i särskild ordning. För

sådana fall bör även i fortsättningen finnas ett centralt anslag som kan få

tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

Konsultorganets uppgifter och omfattning

Statskontorets förslag innebär att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter

kommer att ligga på system- och programmeringsarbete för ADB och

på sådan allmän kontorsrationalisering som är en direkt följd därav. Statskontoret

förutsätter dock att konsultorganet på längre sikt utvidgar sin

verksamhet till andra sektorer av administrativ rationalisering. Därigenom

kan konsultorganet få den allsidiga inriktning som är nödvändig för att det

skall bli effektivt och konkurrenskraftigt.

Den nämnda inriktningen av konsultorganets uppgifter innebär att det

kommer att överta statskontorets nuvarande konsultverksamhet, vilken

främst gäller ADB-området. För denna verksamhet anlitar statskontoret

f. n. i stor utsträckning privata konsultföretag. Vidare har det förutsatts

att konsultorganet från statistiska centralbyråns datamaskincentral skall

överta huvuddelen av sådana system- och programmeringsuppgifter som inte

avser statistik- eller registerarbete.

Den föreslagna inriktningen av verksamheten har godtagits av såväl statistiska

centralbyrån som övriga remissinstanser. Jag kan också ansluta mig

till statskontorets förslag i denna del. Jag vill understryka vikten av att konsultorganet

får en sådan bred inriktning av sin verksamhet att det effektivt

kan betjäna myndigheterna vid skilda former av rationalisering.

Statskontoret utgår från att konsultorganet skall vara inriktat på i första

hand statsförvaltningen. Det skall dock kunna åtaga sig uppdrag från andra

uppdragsgivare för att få en jämn uppdragsbeläggning eller för att skaffa

ökade kunskaper inom arbetsområdet. Av remissinstanserna anser LKAB

det angeläget att konsultorganet får möjlighet att utföra uppdrag även från

andra uppdragsgivare än de statliga myndigheterna, medan försvarets fab
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

riksverk menar att verksamheten i varje fall till en början bör koncentreras

på uppgifter inom statsförvaltningen.

I likhet med statskontoret utgår jag från att konsultorganets uppgift i

första hand skall vara att tillgodose de statliga myndigheternas behov av

rationaliseringsexpertis. Konsultorganet bör dock i princip ha samma expansionsmöjligheter

som andra företag inom branschen. Om resurserna

räcker till bör det därför kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag

inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet.

Statskontoret utgår från att konsultorganet skall byggas ut i en takt

som bestäms av myndigheternas efterfrågan på expertis och deras benägenhet

att utnyttja konsultorganet. Grundvalen för verksamheten skulle utgöras

av statskontorets nuvarande konsultverksamhet. Till denna skulle

successivt föras över vissa delar av det system- och programmeringsarbete

som nu utförs av statistiska centralbyråns datamaskincentral.

Vid remissbehandlingen har försvarets fabriksverk och statens vattenfallsverk

uttalat sig för en försiktig uppbyggnad av konsultorganet. Statistiska

centralbyrån har understrukit att den del av datamaskincentralens

verksamhet som berörs av förslaget bör föras över till konsultorganet i ett

sammanhang.

Jag har tidigare förordat att det statliga konsultorganet skall driva sin

verksamhet i konkurrens med andra konsultföretag. Konkurrenssituationen

kommer att ställa stora krav på konsultorganet. Jag anser det nödvändigt

att det får bygga upp sin verksamhet med utgångspunkt i en långsiktig bedömning

av efterfrågan och i den takt som det finner lämplig.

En utbyggnad i enlighet med vad jag nu har förordat medför att avvecklingen

av statskontorets och datamaskincentralens nuvarande konsultuppgifter

får ske successivt. Avvecklingen bör genomföras på sådant sätt att

pågående projekt inte försenas eller fördyras. I vilken utsträckning konsultorganet

skall överta pågående projekt är en avtalsfråga mellan den uppdragsgivande

myndigheten och konsultorganet.

Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att statskontoret och statistiska

centralbyrån får i uppdrag att i samband med sina anslagsframställningar

för budgetåret 1970/71 redovisa de personal- och anslagsmässiga

konsekvenserna av att konsultorganet övertar vissa av verkens nuvarande

uppgifter.

Organisation m. m.

Statskontoret anser att det föreslagna konsultorganets verksamhetsformer

och finansiering så nära som möjligt bör överensstämma med vad som

gäller för motsvarande enskilda företag. Vidare bör företaget ha en flexibel

organisation. De bästa förutsättningarna för att dessa krav skall kunna tillgodoses

uppnås enligt statskontoret, om företaget drivs i aktiebolagsform.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969

Statskontorets förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser med undantag

av statistiska centralbyrån och TCO-S. Dessa föreslår i stället att konsultverksamheten

inordnas i statskontoret enligt de principer som gäller för

statistiska centralbyråns datamaskincentral.

Jag anser att det statliga konsultorganet bör få den organisationsform som

ger de bästa förutsättningarna för en effektiv verksamhet i öppen konkurrens

med andra konsultföretag. I likhet med statskontoret och det övervägande

antalet remissinstanser anser jag att dessa förutsättningar i förevarande

fall bäst uppfylls genom att konsultorganet organiseras som ett statligt

aktiebolag.

Aktiebolagets ändamål skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar

på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Bolaget bör emellertid

också kunna åtaga sig uppdrag från andra uppdragsgivare inom den

offentliga sektorn och från näringslivet.

Svenska Utvecklingsaktiebolaget, som nyligen har förvärvat ett aktiebolag

för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet, pekar på möjligheterna

att överväga en anknytning till detta företag. I förhållande till den verksamhet

som berörs av statskontorets förslag har utvecklingsbolagets dotterföretag

mycket liten omfattning. Med hänsyn härtill och till bolagets speciella

inriktning finner jag inte anledning att nu överväga ett sammanförande

med det nya konsultbolaget. Jag förutsätter dock att denna fråga aktualiseras

av de berörda bolagen, om en sammanslagning framdeles skulle visa sig

lämplig.

Enligt statskontorets förslag skall konsultbolaget täcka sina kostnader,

inberäknat förräntning av insatt kapital. Egentlig vinst förutsätts inte böra

eftersträvas. Ersättningarna för utförda uppdrag anses dock böra innefatta

ett visst överskott för att täcka dels eventuella förluster på enstaka uppdrag,

dels utvecklingskostnader. Försvarets fabriksverk anser att konsulttjänsterna

måste debiteras till marknadsmässiga priser för att skapa utrymme

för bl. a. vidareutbildning av personalen. Enligt LKAB och SACO bör det

statliga bolaget i likhet med enskilda företag i branschen drivas med vinstsyfte.

Jag anser att bolaget bör drivas enligt gängse principer för de statliga

bolagen. Det bör alltså ha en sådan lönsamhet att det kan täcka sina kostnader

och ge skälig avkastning på insatt kapital.

Jag beräknar aktiekapitalet i konsultbolaget till 500 000 kr. För att ge

bolaget en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %. Samtliga

aktier bör ägas av staten. Jag föreslår att ett investeringsanslag av 600 000

kr. anvisas i riksstaten för nästa budgetår till aktieteckning i bolaget. Bolagets

behov av rörelsekapital bör i övrigt täckas genom bankkrediter i sedvanlig

ordning.

Antalet ledamöter och suppleanter i bolagets styrelse bör bestämmas av

Kungl. Maj :t. Jag utgår från att i styrelsen kommer att ingå en ledamot med

anknytning till statskontoret.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att

1) besluta att ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet

inom rationaliseringsområdet skall bildas,

2) till Teckning av aktier i ett aktiebolag för konsultverksamhet

inom rationaliseringsområdet i riksstaten för

budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för

statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690203

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet jämte motion. s. 1 i texten