Sök i Ratio Lex

Angående avskaffande av almanacksprivilegiet m. m

1969-03-28 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:66, Angående avskaffande av almanacksprivilegiet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskaffande av

almanacksprivilegiet m. m.; given Stockholms slott den

28 mars 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, ge riksdagen till känna vad föredragande

departementschefen anfört om avskaffande av almanacksprivilegiet m. m.

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen ges till känna att Kungl. Maj:t inte avser att förnya Vetenskapsakademiens

uteslutande privilegium att ge ut almanackor vid nuvarande privilegieperiods

utgång den 15 juli 1972. Privilegiet arrenderas f. n. av Almqvist & Wiksells

Boktryckeriaktiebolag.

I sammanhanget berörs även Vetenskapsakademiens framtida ställning vid ett

bortfall av privilegieinkomstema. Det konstateras att akademien har viktiga utåtriktade

uppgifter att fylla bl. a. på det internationella planet. Vetenskapsakademien

driver även ett antal fasta institutioner. Formerna för dessas fortsatta bestånd och

verksamhet anses kräva särskilda överväganden, vilket är en uppgift i första hand

för huvudmannen, dvs. Vetenskapsakademien.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

JJtdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 mars

1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avskaffande av almanacksprivilegiet

m. m. och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

3

1. Inledning

Alltsedan år 1749 har Vetenskapsakademien uteslutande privilegium att ge ut

almanackor i Sverige. I 1810 och 1812 års tryckfrihetsförordningar förbjöds privilegier

på utgivning av skrifter. Kungl. Maj:t fick dock rätt att för högst 20 år åt

gången förnya sådana privilegier som redan getts till allmänna inrättningars understöd.

Någon ändring härvidlag har inte gjorts i gällande tryckfrihetsförordning från

år 1949. Almanacksprivilegiet har förnyats senast genom beslut den 15 juni 1945

för tiden den 16 juli 1952—den 15 juli 1972. Vetenskapsakademien har sedan

slutet av 1700-talet arrenderat ut privilegiet. Sedan år 1906 innehar Almqvist &

Wiksells Boktryckeriaktiebolag arrendet.

I utlåtande över en vid 1964 års riksdag väckt motion uttalade andra lagutskottet,

att en översyn av reglerna för almanacksprivilegiet och formerna för dess utövande

borde göras genom Kungl. Maj:ts försorg. Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets förslag (1964:1: 643, 2 LU 46, rskr 163). Efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 30 december

1964 en sakkunnig att företa denna översyn. Den sakkunnige (numera lagmannen

Ingvar Jönsson) har den 27 oktober 1966 lagt fram sina förslag i betänkandet

Almanacksprivilegiet. Översyn av reglerna för privilegiet och formerna för

dess utövande (Stencil E 1966: 5).

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av justitiekanslern, statskontoret,

generaltullstyrelsen som inhämtat yttranden från tulldirektionerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö, riksrevisionsverket, kontrollstyrelsen, kommerskollegium

efter hörande av handelskamrarna, näringsfrihetsrådet, ombudsmannen

för näringsfrihetsfrågor, statens pris- och kartellnämnd, Vetenskapsakademien,

Kooperativa förbundet (KF), Sveriges köpmannaförbund, Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Sveriges grafiska industriförbund och Svenska boktryckareföreningen,

vilka båda sistnämnda avgett ett gemensamt yttrande, Svenska

bokförläggareföreningen, Svenska annonsörers förening samt Almqvist & Wiksells

Boktryckeriaktiebolag. Sveriges industriförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation

har var för sig instämt i det av Sveriges grafiska industriförbund

och Svenska boktryckareföreningen gemensamt avgivna yttrandet.

Kungl. Maj:t äger — som redan framgått — besluta i förevarande fråga. Med

hänsyn till ärendets natur finner jag dock att riksdagen bör ges till känna vad som

förekommit i ärendet.

Före redovisningen av den sakkunniges förslag lämnas en kortfattad redogörelse

för Vetenskapsakademien och dess verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 66 år 1969

2. Vetenskapsakademien och dess verksamhet

Vetenskapsakademien bildades år 1739 som en sammanslutning mellan politiker

och naturvetenskapsmän för att befordra landets ekonomi genom forskning och

uppfinningar främst på jordbrukets, medicinens och teknikens områden. Akademien

är en icke-statlig organisation, men dess stadgar fastställs av Kungl. Maj:t.

Akademien har enligt gällande stadgar från år 1904, senast ändrade den 23

september 1966, till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och

naturvetenskap. Dessa uppgifter fullgör akademien bl. a. genom att ge ut vetenskapliga

skrifter och dela ut stipendier och forskningsstöd, genom att uppehålla

kontakter med internationella vetenskapliga organisationer och samfund samt genom

att driva vetenskapliga institutioner.

Akademien består av lägst 116 svenska och högst lika många utländska ledamöter.

Ledamöterna är indelade i 12 klasser efter ämnesinriktning. Akademien

utser själv preses — som väljs för ett år -— och övriga befattningshavare. För den

närmare ledningen av akademiens angelägenheter svarar akademiens sekreterare,

som till sitt förfogande har ett sekretariat bestående av kansli och räntekammare.

Vidare finns ett förvaltningsutskott, som förbereder de ärenden som skall föreläggas

akademien och svarar för den löpande ekonomiska förvaltningen, och ett beredningsutskott,

som svarar för beredningen av bl. a. val av preses och sekreterare.

Alltsedan akademiens tillkomst har ett viktigt led i dess verksamhet varit att ge

ut vetenskaplig litteratur. Förutom Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar ger

akademien ut bl. a. en rad vetenskapliga tidskrifter inom det naturvetenskapliga

området. På Kungl. Maj:ts uppdrag ger akademien sedan år 1813 också ut Sveriges

statskalender.

Vetenskapsakademien delar vidare enligt Alfred Nobels testamentariska förordnande

ut Nobelprisen i fysik och kemi. Likaså skall akademien dela ut det »pris

i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne» som stiftades genom en donation

av Sveriges riksbank i samband med bankens 300-årsjubileum i maj 1968. Till

akademiens nobelverksamhet hör även utdelande av forskningsstöd på fysikens

och kemins områden från särskilda fonder inom Nobelstiftelsen och anordnande av

Nobelsymposier.

Vetenskapsakademien har under årens lopp mottagit ett stort antal donationer.

Från avkastningen av akademiens donationsfonder, vilkas bokförda värde enligt

1967 års bokslut uppgick till drygt 30 milj. kr. och vilkas dagsvärde beräknas till

ca 50 milj. kr., delas f. n. ut ca en halv milj. kr. per år i stipendier och forskningsstöd.

I Vetenskapsakademiens verksamhet ingår att etablera och uppehålla kontakter

med utländska forskare och forskningsinstitutioner. Det ursprungliga systemet med

korresponderande ledamöter i andra länder, litteraturutbyte samt deltagande i internationella

samarbetsprojekt används och utvecklas fortfarande. Vetenskapsakademien

verkar även som nationellt sammanhållande organ för det internationella

vetenskapliga samarbetet inom främst matematik och naturvetenskap. Akademien

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

5

ingår sålunda som svensk nationell medlem i International Council of Scientific

Unions (ICSU). De till ICSU anslutna femton internationella vetenskapliga unionerna

har nationalkommittéer i varje medlemsland. För de svenska nationalkommittéerna

fungerar Vetenskapsakademien som huvudman.

Under senare år har Vetenskapsakademien även tagit upp kontakter direkt med

motsvarande institutioner i andra länder. Sålunda har akademien tillsammans med

Ingeniörsvetenskapsakademien träffat avtal med Sovjetunionens vetenskapsakademi

om utbyte av forskare och föreläsare. Även med Sovjetunionens akademi för medicinska

vetenskaper och med Royal Society i London äger sedan några år forskarutbyte

rum enligt liknande avtal.

En viktig del av Vetenskapsakademiens verksamhet representeras av dess institutioner.

Dessa är akademiens bibliotek, Stockholms observatorium, Capristationen

för solforskning, Kristinebergs zoologiska station, Bergianska stiftelsen, Makarna

Mittag-Lefflers matematiska stiftelse, Sareks naturvetenskapliga anläggningar,

Abisko naturvetenskapliga station och Kiruna geofysiska observatorium.

De tre sistnämnda institutionerna förvaltas av en särskild styrelse för Vetenskapsakademiens

forskningsstationer i Övre Norrland, i vilken Kungl. Maj:t utser ordförande.

Vetenskapsakademiens bibliotek, som är förlagt till akademiens huvudbyggnad

i Frescati i Stockholm, räknas till de största specialbiblioteken i Europa inom matematik

och naturvetenskap. Boksamlingarna omfattar ca 11 000 hyllmeter. Antalet

löpande tidskrifter och serier är ca 4 500. Biblioteket innehåller även en handskriftsamling

inom svensk naturvetenskaplig historia om ca 250 hyllmeter samt en kart-,

porträtt- och fotosamling. Biblioteket leds av en överbibliotekarie och har f. n. ca 30

anställda, däribland två förste bibliotekarier.

Frågan om bibliotekets ställning i biblioteksorganisationen i Stockholm har tidigare

behandlats av riksmuseiutredningen i betänkandet Vetenskapsakademiens bibliotek

(Stencil E 1966: 15). I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 335) har aviserats ett uppdrag

åt statskontoret att utreda frågan om bl. a. biblioteksservice åt universitetet

i Stockholm inom det matematisk-naturvetenskapliga ämnesområdet. Uppdraget

avses innefatta även akademiens bibliotek. Enligt överenskommelse mellan Vetenskapsakademien

och universitetet svarar akademibiblioteket redan nu för viss service

åt universitetets matematisk-naturvetenskapliga institutioner.

Vid Stockholms observatorium i Saltsjöbaden, som förestås av akademiens astronom/professor,

bedrivs forskning inom astronomin med inriktning på bl. a. vintergatssystemets

struktur och dynamik. Vid observatoriet utarbetas kalendariet till den

svenska almanackan. Observatoriets huvudbyggnad från år 1931 och bl. a. fyra

tjänstebostäder är belägna inom ett markområde om 55 000 m2, som akademien

äger i Saltsjöbaden. Vid observatoriet finns f. n. 16 tjänster upptagna på akademiens

stat, däribland två tjänster som observatör.

Enligt avtal mellan Vetenskapsakademien och universitetet i Stockholm —

godkänt av Kungl. Maj:t den 18 februari 1966 — skall astronomen, med en under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

visningsskyldighet motsvarande hälften av den som åvilar en professor, svara för

utbildningen och forskningen i ämnet astronomi vid universitetet mot särskild ersättning.

Observatoriet fungerar som universitetets institution för astronomi med

astronomen/föreståndaren som prefekt.

Capristationen för solforskning är organisatoriskt och vetenskapligt nära knuten

till Stockholms observatorium. Den kontinuerliga övervakningen av solytans och

solrandens fenomen är en av stationens viktigaste uppgifter. En observatorieintendent

är placerad vid stationen.

Kristinebergs zoologiska station — belägen vid Gullmarsfjorden som är Sveriges

enda typiska tröskelfjord — är en marinbiologisk forskningsstation. Vid stationen,

som utnyttjas av svenska och utländska gästforskare, bedrivs med anslag

från bl. a. statens naturvårdsverk forskning rörande t. ex. vattenföroreningars inverkan

på marint djurliv. Nordiskt kollegium för marinbiologi anordnar årligen en

nordisk specialkurs i marinbiologi och en repetitionskurs för nordiska biologilärare

vid stationen. Dessutom förläggs till stationen bl. a. licentiandkurser som anordnas

av olika universitetsinstitutioner. Vid stationen finns fyra undersökningsfartyg.

Vetenskapsakademien avlönar förutom föreståndaren en amanuens och en laboratorieingenjör

samt viss biträdespersonal. Stationens laboratorier och bostäder är

belägna inom ett av akademien ägt markområde om ca 8 000 nr.

Bergianska stiftelsen, som förvaltas av akademien, driver inom ett markområde

om ca 25 hektar i Frescati dels en botanisk trädgård och en botanisk forskningsinstitution,

dels en handelsträdgård. Vid stiftelsen, som leds av en föreståndare/professor,

bedrivs botanisk forskning främst inom områdena systematik,

morfologi och ekologi. Stiftelsens botaniska trädgård svarar vidare för botanisk

service vid utbildningen och forskningen åt både universitetet och övriga högre

läroanstalter i Stockholm samt åt vissa forskningsinstitutioner i Stockholm. Som

redovisats i prop. 1969: 36 har ett villkorligt avtal träffats med Vetenskapsakademien

om försäljning till staten av större delen av stiftelsens markområde för en

köpeskilling av 5 milj. kr.

Till akademiens institutioner räknas även Makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse, som skall driva och stödja forskning inom den rena matematiken. Stiftelsen

som leds av en särskild styrelse disponerar den Mittag-Lefflerska villan i Djursholm

med ett unikt matematiskt bibliotek. Stiftelsens verksamhet har hittills i huvudsak

begränsats till att bygga ut biblioteket, dela ut stipendier och inbjuda gästforskare

samt ge ut tidskriften Acta Mathematica. År 1968 beslöt Vetenskapsakademien

att stiftelsen i enlighet med de ursprungliga planerna för donationen

skall organiseras som ett internationellt matematiskt forskningsinstitut under akademien

med en framstående matematiker som ledare. Bostäder för gästforskare

uppförs f. n. på stiftelsens mark. I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 382) har 100 000 kr.

beräknats under anslaget till naturvetenskaplig forskning som bidrag till driften av

forskningsinstitutet.

Sareks naturvetenskapliga anläggningar består av sex stugor, som akademien

äger i Sareks nationalpark. Stugorna, som innehåller viss meteorologisk och hydro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

7

grafisk registreringsutrustning, står till förfogande för forskare som bedriver naturvetenskapliga

studier och forskning i nationalparken.

Abisko naturvetenskapliga station är belägen vid södra stranden av Torneträsk

på kronomark som upplåtits åt akademien. Den är en fältinstitution för främst biologisk

forskning. Till stationen hör bl. a. laboratorier med instrumentell grundutrustning,

ett klimatobservatorium, forskarstugor i fjällterrängen och ett undersökningsfartyg

på Torneträsk. Lön till föreståndaren för stationen utgår av statsmedel

under åttonde huvudtitelns anslag till naturvetenskaplig forskning. Med anslag från

arbetsmarknadsstyrelsen uppförs innevarande år en ny institutionsbyggnad vid

stationen.

Vid Kiruna geojysiska observatorium bedrivs forskning med i huvudsak geokosmofysisk

inriktning. Observatoriet har placerats nära norrskenszonen i syfte att

särskilt sådana fenomen som är karakteristiska för den övre atmosfären i denna

zon skall kunna vetenskapligt undersökas. Under de senaste åren har forskargruppen

vid observatoriet engagerats även i de satellitexperiment som utförs inom den

europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO). Observatoriet har vidare knutits

närmare till universitetsorganisationen. Föreståndaren innehar sålunda sedan den

1 juli 1967 en personlig professur i geokosmofysik vid universitetet i Umeå och

observatoriet är en institution vid universitetet.

För observatoriets verksamhet arrenderar Vetenskapsakademien av staten ett

markområde om 22,2 km2. Förutom huvudbyggnaden som togs i bruk år 1957 finns

inom området ett antal mindre mätstationer och några familjebostäder. En tillbyggnad

till huvudbyggnaden har nyligen utförts med anslag från arbetsmarknadsstyrelsen.

Vid observatoriet är omkring 35 personer verksamma. Årskostnaderna

för verksamheten vid observatoriet har under de senaste åren överstigit 2 milj. kr.

Vetenskapsakademiens fasta anslag till driften av observatoriet har uppgått till

drygt 300 000 kr. per år. Kostnaderna i övrigt har täckts huvudsakligen genom

anslag från statens naturvetenskapliga och tekniska forskningsråd.

Vetenskapsakademiens finansiering av de olika verksamhetsgrenarna framgår av

följande inkomst- och utgiftsredovisning för år 1967. Som framgår av denna redovisning

medförde verksamheten ett underskott, vilket täcktes genom att huvuddelen

av kapitalet i akademiens reservfond togs i anspråk. Akademiens tillgångar

och skulder balanserade den 31 december 1967 på något över 43 milj. kr. Härav

utgjorde donationsfonderna, som tidigare nämnts, drygt 30 milj. kr. Till fondkapitalet

bör vidare räknas dels en stipendieregleringsfond och en fond för det

fysiska kabinettet om tillsammans ca 3,3 milj. kr., dels kursregleringsfond, grundfond

och reservfond om tillsammans ca 3,5 milj. kr. Tillgångar i form av fastigheter

och inventarier m. m. har i balansräkningen endast markerats med ett symboliskt

belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 66 år 1969

Inkomst- och utgiftsredovisning för år 1967

Inkomster

Belopp, kr.

Almanacksarrende .....................................

.............. 4 068 057

Räntor och utdelningar ................................

.............. 2 638 913

Arrende och hyror.....................................

.............. 48 606

Anslag till bibliotekets nobelverksamhet ..................

.............. 40 000

Brist att täckas av sparade inkomstmedel ..................

.............. 624 559

7 420 135

Utgifter

Räntor å donationsfonder och övriga fonder................

.............. 2 638 9131

Sekretariatet ..........................................

.............. 432 148

Akademiens publikationer ...............................

.............. 680 356

Statskalendern ........................................

.............. 133 450

Akademiens sammankomster ............................

.............. 37 136

Stockholms observatorium ..............................

.............. 544 149

Capristationen ........................................

.............. 40 000

Biblioteket ...........................................

.............. 1 055 071

Kristinebergs zooiogiska station ..........................

.............. 372 188

Bergianska stiftelsen ...................................

.............. 320 000

Forskningsstationerna i Övre Norrland ....................

.............. 427 190

Fastigheter i Stockholm och Saltsjöbaden ..................

.............. 121630

Avsättning till grundfonden .............................

.............. 5 000

Rörligt tillägg å pensioner ..............................

.............. 120 538

ATP m. m............................................

.............. 170 437

Grupplivförsäkring och sjukvårdskostnader ................

.............. 11 765

Lönetillägg ...........................................

.............. 110 044

Vissa övriga utgifter ...................................

.............. 200 120

7 420 135

3 Ur donationsfonderna har under år 1967 delats ut 480 500 kr. i stipendier.

3. Utredningen

Inledningsvis redogör utredningen för tillkomsten och den senare tillämpningen

av almanacksprivilegiet.

Efter framställning av Vetenskapsakademien beviljade Kungl. Maj:t i oktober

1747 akademien ensamrätt att ge ut almanackor fr. o. m. år 1749. De främsta

motiven för detta privilegium var dels önskvärdheten att komma till rätta med de

ofta förekommande felen i almanackorna och se till att endast vetenskapligt grundade

uppgifter fördes in i dessa, dels möjligheten för akademien att genom inkomster

av privilegiet få medel till främjande av vetenskaplig verksamhet. Några närmare

föreskrifter om privilegiets utövande utfärdades inte i privilegiebrevet och

har inte heller meddelats senare.

Sedan slutet av 1700-talet har Vetenskapsakademien arrenderat ut privilegiet.

Arrendet innehas, som inledningsvis nämnts, sedan år 1906 av Almqvist & Wiksells

Boktryckeriaktiebolag. Enligt gällande kontrakt mellan Almqvist & Wiksell och

Vetenskapsakademien från år 1958 utgår den årliga arrendeavgiften till akademien

huvudsakligen som en royalty på 23 % av företagets totala försäljning av almanackor

och produkter i vilka almanackor ingår. Kontraktet löper fram t. o. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

9

1972 års almanackor, dvs. den sista årgången under den nuvarande privilegieperioden.

I kontraktet garanteras vidare Vetenskapsakademien en årlig privilegieavgift

på minst 1 milj. kr. oavsett den faktiska almanacksförsäljningen. Som tidigare

redovisats uppgick akademiens inkomster av privilegiet år 1967 till drygt 4 milj. kr.

Beträffande kontrollen av almanackorna anför utredningen, att Vetenskapsakademien

kontrollerar riktigheten av den s. k. vanliga almanackan i häftat och

skuret skick, ett femårskalendarium och kalendarierna i statskalendern, som också

trycks av Almqvist & Wiksell. Övriga almanackor kontrolleras av Almqvist &

Wiksell enligt akademiens förlaga oavsett om produkten framställs av detta företag

eller av andra företag.

Utredningen, som konstaterar att almanackstrycket utgör en relativt liten varugrupp

inom den grafiska industrin, lämnar vissa uppgifter om den svenska almanacksmarknaden

för år 1963. Konsumtionen av almanackor beräknas nämnda år

ha uppgått till ca 17 milj. exemplar till ett saluvärde av ca 24,3 milj. kr. Som jämförelse

anger utredningen omsättningssiffrorna samma år för vissa andra grafiska

varugrupper, bl. a. för dagstidningar 671 milj. kr., veckopress 258 milj. kr.,

reklamtryck 216 milj. kr. och böcker 72 milj. kr.

Utredningen konstaterar att Almqvist & Wiksell som arrendator av almanacksprivilegiet

kontrollerar hela den svenska almanackstillverkningen. Företaget tillverkar

enligt utredningen dels helfabrikat — år 1963 10,1 milj. exemplar — dels

kalendarier som halvfabrikat — år 1963 5,5 milj. exemplar — vilka bearbetas

till färdiga produkter av huvudsakligen sex särskilt utvalda återförsäljare. I begränsad

utsträckning — år 1963 1,3 milj. exemplar — ger Almqvist & Wiksell

andra företag licens att i egen regi producera en viss almanacka. Importen av almanackor

är obetydlig. År 1963 uppgick den till ca 50 000 exemplar. Utredningen

redovisar vidare, att almanacksförsäljningen som år 1950 utgjorde ca 35 % av

Almqvist & Wiksells omsättning, exklusive internförsäljning, räkenskapsåret 1963/

64 hade minskat till ca 20 % av företagets omsättning. Denna utveckling har enligt

utredningen därefter ytterligare accentuerats.

Utredningen lämnar uppgifter rörande utgivning av almanackor i vissa andra

europeiska länder. I Norge och Finland existerar ett privilegiesystem av ungefär

samma typ som i Sverige med Oslo resp. Helsingfors universitet som privilegieinnehavare.

I Danmark får almanackor framställas fritt mot en särskild avgift per

exemplar till Köpenhamns universitet. I bl. a. Frankrike, Förbundsrepubliken

Tyskland, Italien, Nederländerna, Schweiz och Storbritannien är utgivning och

spridande av almanackor fri från statlig kontroll och avgiftsplikt.

Med huvudsaklig utgångspunkt i en utredning »Almanacksprivilegiet och dess

utövande», som utförts av statens pris- och kartellnämnd på uppdrag av ombudsmannen

för näringsfrihetsfrågor, analyserar utredningen vissa effekter av nuvarande

konkurrensbegränsande system på almanacksmarknaden. Utredningen finner den

allvarligaste vara att systemet inte innehåller någon spärr mot oskälig prissättning,

vartill kommer att konkurrensen mellan de utvalda återförsäljarna inte kan få formen

av en för konsumenten angelägen priskonkurrens. Vidare finner utredningen pris
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Ma]:ts proposition nr 66 år 1969

och kartellnämndens undersökningar tyda på att Almqvist & Wiksell har betydligt

större vinstmarginaler på almanacksprodukter än vad som är vanligt inom tryckeribranschen.

Utredningen uttalar även tvivel om att konsumenterna blir delaktiga av

de rationaliseringsvinster som koncentrationen av almanackstillverkningen möjliggör.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att almanacksprivilegiet skall utövas

på ett sätt som i högre grad än f. n. främjar konkurrens på den aktuella marknaden.

Huvudprincipen i förslaget är att rätten att trycka, ge ut och importera almanackor

skall vara tillgänglig för envar mot erläggande av avgift till Vetenskapsakademien

och grundad på avtal mellan akademien och producenten, som

i normalfallet tänks vara ett tryckeri. Innan avtal sluts, skall akademien pröva om

den avtalssökande har förutsättningar att ge ut almanackor och om vederbörande

har tillräcklig ekonomisk stabilitet för att fullgöra avgiftsförpliktelserna. Om dessa

förutsättningar inte föreligger, skall akademien kunna vägra att ingå avtal. Utredningen

stryker dock under, att avtal inte får vägras på grund av t. ex. konkurrenshänsyn.

Vetenskapsakademien får inte heller — framhåller utredningen — anlägga

synpunkter på almanackornas utformning eller utseende. Enligt utredningen påkallar

införande av det föreslagna systemet inte särskilda åtgärder för bevakning av

privilegieintrång annat än i fråga om importen, där akademien föreslås mot ersättning

få anlita generaltullstyrelsen för den erforderliga kontrollen.

Ansvaret för almanackornas riktighet skall enligt utredningen i första hand ligga

på producenten, som till sin ledning får årliga sammanställningar av kalendariska

uppgifter som Vetenskapsakademien åläggs att ge ut i god tid före ingången av det

aktuella kalenderåret. Akademien bör kräva att granskningsexemplar av varje

almanacka överlämnas till akademien, som sedan från fall till fall får bedöma i

vilken utsträckning särskild kontroll är nödvändig.

I valet av avgiftstyp diskuterar utredningen två typer, nämligen dels en värdeavgift,

dels en styckeavgift. Utredningen stannar för en styckeavgift, som är lättare

att utforma, tillämpa och kontrollera än en värdeavgift. Styckeavgiften föreslås bli

utformad som en till öretalet bestämd avgift för varje kalendarium i almanackan,

varvid avgift dock inte skall utgå för fler än två kalendarier per almanacka. Avgift

skall vidare utgå endast för de almanackor som säljs eller eljest kommer till avsedd

användning. Avgiftens storlek bör enligt utredningen, som inte föreslår något öretal,

årligen prövas av Kungl. Maj:t.

Avgiftsuppbörden föreslås bli grundad på ett åläggande för den avgiftspliktige

att till Vetenskapsakademien redovisa antalet tillverkade, osålda och returnerade

almanackor. Den i sammanhanget nödvändiga kontrollen av almanacksproducenternas

bokföring och redovisning bör enligt utredningens förslag skötas av kontrollstyrelsen

mot särskild ersättning.

Utredningen föreslår slutligen att det nya systemet skall tillämpas första gången

för 1973 års almanackor. Möjlighet att begära tillstånd att ge ut almanackor bör

finnas fr. o. m. den 1 januari 1972.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 66 år 1969

11

4. Remissyttrandena

Vid remissbehandlingen har så gott som alla remissinstanser uppehållit sig vid

inte endast utredningens förslag utan också den principiella frågan om privilegiesystemet

över huvud taget bör behållas. Det överväldigande flertalet remissinstanser

har därvid fört fram synpunkter med innebörd att privilegiesystemet

bör upphöra eller att frågan om dess existens i varje fall bör tas under omprövning.

Vad gäller frågan om privilegiets bestånd ställer sig SACO, TCO och LO liksom

bl. a. Sveriges industriförbund, och Sveriges hantverks- och industriorganisation

avvisande till att Vetenskapsakademiens verksamhet skall finansieras genom

avgifter på almanackor. Generaltullstyrelsen och ett antal näringslivsorganisationer,

däribland Sveriges grafiska industriförbund och Svenska boktryckareföreningen,

anser det varken tidsenligt eller rationellt att införa en komplicerad och kostnadskrävande

procedur för uppbörd av ett så relativt htet belopp som ca 4 milj. kr.

Enligt näringslivsorganisationerna bör bidrag till akademiens verksamhet kunna

lämnas på annat sätt utan samband med almanacksproduktionen.

Statens pris- och kartellnämnd finner inte nu anledning att uttala sig i privilegiefrågan,

då denna inte ingått i utredningens uppdrag. Nämnden har emellertid inte

förbisett att en rationellare lösning av almanacksfrågan kunde vara att privilegiet

helt slopas och att Vetenskapsakademien i stället tillförs medel i annan ordning.

I särskilt yttrande förordar kommerserådet Bouvin en sådan lösning.

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor ifrågasätter, om det finns skäl att behålla

en ordning som tillkom vid mitten av 1700-talet under helt andra betingelser.

Ombudsmannen anser att ett privilegiefritt system för aknanacksutgivning stämmer

bäst överens med den allmänna svenska frikonkurrenspolitiken. Enligt ombudsmannen

är det naturligast att akademiens verksamhet finansieras genom anslag

över statsbudgeten. Ombudsmannen uttalar sig liksom bl. a. kommerskollegium

för prövning av frågan om privilegiets avskaffande.

Svenska bokförläggareföreningen och bl. a. handelskamrarna i Stockholm och

Visby föreslår direkt att almanacksprivilegiet skall upphöra.

Argument till förmån för nuvarande privilegiesystem förs fram av justitiekanslern,

Vetenskapsakademien och Almqvist & Wiksells Boktryckeriaktiebolag. Justitiekanslern

pekar bl. a. på fördelarna med att almanackornas riktighet garanteras

i ett privilegiesystem, medan akademien stryker under vikten av att dess vetenskapliga

verksamhet ekonomiskt säkerställs.

Utredningens principförslag att rätten att trycka, ge ut och importera almanackor

skall vara fri — dvs. att det nuvarande monopolet skall upphävas — hälsas med

tillfredsställelse av nästan alla remissinstanser. Förslaget tillstyrks av bl. a. riksrevisionsverket,

justitiekanslern, ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, statens prisoch

kartellnämnd, näringsfrihetsrådet, KF, flertalet näringsliv sorganisationer och

SACO, TCO och LO. Flertalet av dessa instanser ifrågasätter dock rimligheten i

att även i fortsättningen avgiftsbelägga almanackorna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor och statens pris- och kartellnämnd

finner det bl. a. mot bakgrund av tidigare utredningar och utlåtanden om monopolets

verkningar vara tillfredsställande att monopolet föreslås bli upphävt. Nämnden

anser att förutsättningar på så sätt skapas för att konsumenterna skall få tillgång

till ett tillfredsställande sortiment. Nämnden liksom justitiekanslern finner det dock

vara svårt att bedöma om priserna kommer att bli lägre än de nuvarande.

Utredningens förslag till uppbörds- och kontrollsystem kritiseras av flera remissinstanser

såsom komplicerat och kostnadskrävande.

Vetenskapsakademien pekar på de svårigheter som skulle följa av revisionsuppgifterna

och finner att den föreslagna ordningen skulle medföra höga kostnader,

vilket skulle gå ut över akademiens netto av privilegiet. Akademien föreslår

därför en modifiering av det nuvarande systemet. Under en ny privilegieperiod bör

man, enligt akademien, genom ökad licensgivning bereda andra än huvudarrendatorn

vidgade möjligheter att producera almanackor.

Almqvist & Wiksells Boktryckeriaktiebolag framför liknande synpunkter som

akademien och pekar bl. a. på de svårigheter som, enligt företagets uppfattning,

skulle vara förenade med den föreslagna prövningen av tillståndssökande företags

solvens. Vidare anser Almqvist & Wiksell att det föreslagna systemet för kontroll

och uppbörd av avgifter skulle medföra en dyr och tungrodd administration. Företaget

hävdar även, att det nya systemet inte skulle medföra lägre priser, större

urval eller andra fördelar för konsumenterna. I likhet med akademien anser Almqvist

& Wiksell, att den kritik som riktats mot det nuvarande systemet kan tillgodoses

genom ökad licensgivning under en ny privilegieperiod.

Även statskontoret kritiserar det framlagda förslaget och hävdar att det nuvarande

systemet bl. a. prismässigt gynnar genomsnittskonsumenten, medan en omläggning

främst skulle gynna reklammarknaden. Statskontoret, som finner att det

föreslagna systemet skulle bli tungrott och kostnadskrävande, anser inte partiella

reformer uteslutna inom ramen för nuvarande system.

Detaljerna i utredningens förslag har endast i begränsad utsträckning kommenterats

i remissyttrandena. Flertalet remissinstanser framhåller, att kostnaderna för

akademiens framställning av kalendariska uppgifter inte bör belasta konsumenten

utan täckas av allmänna medel. Vidare anser bl. a. generaltullstyrelsen, vissa

branschorganisationer samt SACO och TCO att förhållandena knappast påkallar

en särskild kontroll av almanackornas riktighet. Kommerskollegium, å andra

sidan, anser att akademien även i fortsättningen bör ansvara för almanackornas

riktighet mot ersättning från staten. En övergång till styckeavgift tillstyrks bl. a. av

justitiekanslern och näringsfrihetsrådet. Kontrollstyrelsen, som endast tar upp sin

egen medverkan i kontrollen av avgiftsinbetalningen, bedömer sig ha möjlighet att

medverka på föreslaget sätt mot full ersättning. Generaltullstyrelsen förklarar sig

därmot sakna möjlighet att utöva en fullständig kontroll över införseln av almanackor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

13

5. Departementschefen

Alltsedan år 1749 har Vetenskapsakademien haft privilegium på utgivningen av

almanackor i Sverige. I 1810 års och senare 1812 års tryckfrihetsförordning förbjöds

privilegier på utgivningen av skrifter. Kungl. Maj:t fick emellertid rätt att

förnya redan givna privilegier med högst 20 år i sänder. Nu gällande tryckfrihetsförordning

av år 1949 innehåller motsvarande bestämmelser (1 kap. 8 §). Vetenskapsakademiens

almanacksprivilegium förnyades senast genom beslut den 15 juni

1945 för tiden den 16 juli 1952—den 15 juli 1972. Vetenskapsakademien har sedan

år 1906 arrenderat ut tryckningen och försäljningen av almanackorna till Almqvist

& Wiksells Boktryckeriaktiebolag. Gällande arrendeavtal löper ut år 1972.

Med anledning av en motion angående almanacksprivilegiet begärde 1964 års

riksdag hos Kungl. Maj:t en översyn av reglerna för privilegiet och formerna för

dess utövande (1964:1: 643, 2 LU 46, rskr 163). Den begärda utredningen har

verkställts genom en särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningens huvudsakliga innehåll

samt remissyttrandena har jag redovisat i det föregående. Som jag tidigare

anfört bör denna fråga, i vilken Kungl. Maj:t äger besluta, anmälas för riksdagen.

Utredningsmannen, vars uppdrag gällt endast en översyn av reglerna för almanacksprivilegiet

och formerna för dess utövande, har föreslagit att privilegiet skall

handhas så, att den nuvarande monopolsituationen upphör och att garantier skapas

för effektiv konkurrens på almanacksmarknaden. Utredningens förslag att

rätten att trycka, ge ut och importera almanackor i princip skall vara fri har hälsats

med tillfredsställelse av nästan alla remissinstanser. I det övervägande flertalet yttranden

ifrågasätts emellertid om skäl över huvud taget föreligger att behålla almanacksprivilegiet.

Förutom principiella skäl mot ett privilegiesystem uttalar man

tvekan om det lämpliga i att införa en kostnadskrävande kontroll- och uppbördsapparat

för ett så relativt litet belopp som privilegieavgiften utgör. Eftersom tryckningen

och försäljningen av almanackor i flertalet europeiska länder är helt fri

från statlig kontroll och avgiftsplikt, anses något behov av särskild kontroll av almanackornas

riktighet inte heller föreligga.

Genom lagstiftningen mot konkurrensbegränsning inom näringslivet har statsmakterna

skapat medel att undanröja sådana konkurrensbegränsningar som på

olika sätt åstadkommits av enskilda. Det ter sig mot denna bakgrund föga konsekvent

att en konkurrensbegränsning, grundad på offentlig reglering, utan bärande

skäl skall få fortleva. För egen del är jag därför i likhet med utredningen av den

uppfattningen att privilegiet, om det skulle behållas, måste utövas på sådant sätt

att nuvarande monopol på tryckning och utgivning av almanackor ersätts med ett

friare system. Liksom majoriteten av remissinstanserna anser jag emellertid att det

finns anledning att därutöver pröva frågan om själva privilegiets bestånd. Enligt

min mening är de skäl som anförts mot ett fortsatt privilegium övertygande. Jag

finner därför att Kungl. Maj:t inte bör förnya privilegiet vid utgången av den nuvarande

privilegieperioden den 15 juli 1972.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

Ett avskaffande av almanacksprivilegiet — med därav följande bortfall av privilegieinkomster

för Vetenskapsakademien — aktualiserar frågan om akademiens

framtida ställning och arbetsuppgifter.

Vetenskapsakademien intar ställningen av nationellt vetenskapligt organ på det

matematisk-naturvetenskapliga området med bl. a. betydelsefulla utåtriktade funktioner.

Dessa är främst av informativ och kontaktskapande art både inom landet

och på ett internationellt plan. Vetenskapsakademien har i nämnda avseenden

även i framtiden viktiga uppgifter att fylla. I själva verket kan det firmas skäl anta

att akademiens utåtriktade verksamhet får ökad betydelse i synnerhet på det internationella

planet.

Vidare förfogar akademien över ett stort antal donationsfonder med ett beräknat

dagsvärde av sammanlagt ca 50 milj. kr. Fondernas avkastning skall enligt

ändamålsbestämmelserna användas för stipendier och för andra åtgärder som kan

främja den vetenskapliga utvecklingen. Ändamålsbestämmelsernas utformning har

dock med tiden kommit att begränsa möjligheterna att nyttiggöra avkastningen.

Av den år 1967 till ca 2,6 milj. kr. uppgående avkastningen utdelades sammanlagt

ca 480 000 kr. i stipendier m. m. Önskvärt synes vara att ändamålsbestämmelserna

för akademiens fonder ses över så att de anpassas till nu rådande förhållanden och

bättre kan tjäna akademiens verksamhet.

Som framgått av min tidigare redogörelse ingår i Vetenskapsakademiens nuvarande

verksamhet att driva ett antal fasta institutioner. Dessa är av mycket skiftande

karaktär och frågan om deras framtida verksamhet måste därför bedömas separat

för varje särskild institution. Det bör i detta sammanhang beaktas att förslag om

att staten skall förvärva huvuddelen av Bergianska stiftelsens markområde med

bl. a. den botaniska trädgården nyligen lagts fram i prop. 1969: 36 (s. 16) och att

frågan om Vetenskapsakademiens bibliotek kommer att tas upp i samband med att

frågan om bl. a. biblioteksservice åt universitetet i Stockholm inom det matematisknaturvetenskapliga

området utreds (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 335). Formerna för

de övriga institutionernas fortsatta bestånd och verksamhet kräver särskilda överväganden.

Det tillkommer i första hand huvudmannen, dvs. Vetenskapsakademien,

att överväga på vilket sätt denna fråga lämpligen bör behandlas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna vad jag här anfört.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969 15

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Vetenskapsakademien och dess verksamhet ....................... 4

3. Utredningen ................................................ 8

4. Remissyttrandena............................................ 11

5. Departementschefen .......................................... 13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskaffande av almanacksprivilegiet m. m. jämte motioner. s. 1 i texten