Sök i Ratio Lex

Angående livränta till vissa personer

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:7, Angående livränta till vissa personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

1

Nr 7

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående livränta till

vissa personer; given Stockholms slott den 19 december

1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens innehåll

I propositionen underställs riksdagens prövning dels (p. 1—4) fyra ärenden

om livränta åt personer, som skadats under militärtjänstgöring, dels

(p. 5) ett ärende om livränta åt en person, som skadats vid en olycka som

har samband med försvarets verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

Utdrag av protokollet över försuarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19

december 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om livränta

till vissa personer och anför.

1

Leif Pihlqvist, som är född den 25 juni 1940, skadades den 10 april 1961

under militärtjänstgöring, då han på en hinderbana föll ner från ett hinder.

Pihlqvist erhöll bestående arm- och benskada. Genom lagakraftvunnen dom

förpliktades staten att på grund av skadan utge ojämkad ersättning till

Pihlqvist. Pihlqvist är läkemedelskonsulent.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Pihlqvist livsvarig

livränta efter en invaliditet av 15 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har tillerkänt Pihlqvist livränta för tiden den 1 juli

1964—den 30 juni 1969 med 2 400 kr. om året. Från ersättningen skall dras

av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen

föreslår oförändrad livränta under Pihlqvists återstående livstid med nedsättning

till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Pihlqvist. Beträffande

livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1969 föreligger redan beslut

av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig.

För Pihlqvists återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag. Jag förutsätter härvid att den förhöjning varom stadgas i Kungl.

Maj :ts brev den 4 oktober 1968 angående ersättning av statsmedel till förbättring

av vissa statliga skadeståndslivräntor är inräknad i det avsedda

livräntebeloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

att från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. utbetalas livsvarig

livränta till Pihlqvist på grund av nämnda olyckshändelse

fr. o. m. den 1 juli 1969 till dess han fyller 67 år med

2 400 kr. om året och för tiden därefter med 1 200 kr. om

året med avdrag enligt riksförsäkringsverkets närmare bestämmande

av vad han i motsvarande hänseende kan komma

att uppbära från verket.

2

Åke Sandin, som är född den 15 november 1926, skadades den 6 maj

1947 under militärtjänstgöring, då han följde med som passagerare i en

försvaret tillhörig bil. Sandin erhöll hjärnskada med försämrad hjärnfunktion

och bestående trötthetssymptom. Genom lagakraftvunnen dom förpliktades

staten att utge ojämkad ersättning till Sandin, bl. a. livränta

för tiden t. o. m. den 20 augusti 1960. Kungl. Maj :t har tillerkänt Sandin

livränta för tiden därefter t. o. m. den 20 augusti 1965. Sandin har uppgett,

att han till följd av skadan förhindrades att utbilda sig till elektroingenjör

och i stället blev maskiningenjör med sämre inkomstmöjligheter.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Sandin livsvarig

livränta efter en invaliditet av 33 1/3 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har tillerkänt Sandin livränta för tiden den 21 augusti

1965—den 30 juni 1969, fr. o. m. den 1 augusti 1967 med 17 000 kr. om

året. Från ersättningen skall dras av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Civilförvaltningen föreslår livränta med 17 000 kr. om året

under Sandins återstående livstid med nedsättning till hälften när han

fyller 67 år.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Sandin. Beträffande

livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1969 föreligger redan beslut

av civilförvaltningen.

Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För Sandins återstående

livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medge,

att från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. utbetalas livsvarig

livränta till Sandin på grund av nämnda olyckshändelse

fr. o. m. den 1 juli 1969 till dess han fyller 67 år med

17 000 kr. om året och för tiden därefter med 8 500 kr. om

året med avdrag enligt riksförsäkringsverkets närmare bestämmande

av vad han i motsvarande hänseende kan komma

att uppbära från verket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

3

Åke Jacobsson, som är född den 10 april 1939, skadades den 4 oktober

1959 under militärtjänstgöring, då han följde med som passagerare i en

försvaret tillhörig jeep. Jacobsson erhöll bestående arm- och benskador.

Försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd har bedömt

staten vara skyldig att på grund av skadan utge ojämkad ersättning till

Jacobsson. Jacobsson var tidigare lantbruksarbetare och är nu biltestare.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Jacobsson livsvarig

livränta efter en invaliditet av 15 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Jacobsson livränta för tiden den 16 september 1963

—den 30 juni 1969, fr. o. in. den 16 september 1966 efter en invaliditet av 15

% och en årsinkomst av 20 000 kr. Från ersättningen skall dras av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen föreslår

oförändrad livränta under Jacobssons återstående livstid med nedsättning

till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Jacobsson.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1969 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten

är livsvarig. För Jacobssons återstående livstid bör livränta utgå enligt

civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. utbetalas livsvarig

livränta till Jacobsson på grund av nämnda olyckshändelse

fr. o. m. den 1 juli 1969 till dess han fyller 67 år med

3 000 kr. om året och för tiden därefter med 1 500 kr. om

året med avdrag enligt riksförsäkringsverkets närmare bestämmande

av vad han i motsvarande hänseende kan komma

att uppbära från verket.

4

Carl Wärnefjord, som är född den 26 september 1929, skadades den 4

oktober 1960 under militärtjänstgöring vid cykeltolkning i trupp efter

traktor. Wärnef jord erhöll bestående armskada. Sedan försvarets civilförvaltning

och försvarets skaderegleringsnämnd bedömt staten vara skyldig

att på grund av skadan utge ojämkad ersättning till Wärnef jord, har Kungl.

Maj :t tillerkänt Wärnefjord livränta för tiden t. o. m. den 31 december 1965.

Wärnef jord är chaufför.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Wärnefjord livsvarig

livränta efter en invaliditet av 15 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skader eg] eringsnämnden,

har tillerkänt Wärnefjord livränta för tiden den 1 januari 1966—

den 30 juni 1969, fr. o. m. den 1 januari 1968 efter en invaliditet av 15 %

och en årsinkomst av 20 000 kr. Från ersättningen skall dras av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen föreslår

oförändrad livränta under Wärnefjords återstående livstid med nedsättning

till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Wärnefjord.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1969 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten

är livsvarig. För Wärnefjords återstående livstid bör livränta utgå enligt

civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. utbetalas livsvarig

livränta till Wärnefjord på grund av nämnda olyckshändelse

fr. o. m. den 1 juli 1969 till dess han fyller 67 år

med 3 000 kr. om året och för tiden därefter med 1 500 kr.

året med avdrag enligt riksförsäkringsverkets närmare bestämmande

av vad han i motsvarande hänseende kan komma

att uppbära från verket.

5

Frideborg Håkansson, som är född den 1 juli 1909, skadades den 30 januari

1964, då hon påkördes av en försvaret tillhörig motorcykel. Håkansson

erhöll benskada med lårbensamputation som följd. Försvarets civilförvaltning

och försvarets skaderegleringsnämnd har bedömt staten vara

skyldig att på grund av skadan utge ojämkad ersättning till Håkansson.

Håkansson var tidigare bagare. Då hon till följd av olyckan blivit svårt

invalidiserad kan hon endast utföra hemmasysslor.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Håkansson

livränta efter en invaliditet av 65 % för tiden den 12 januari 1965—den 11

januari 1967 och efter en invaliditet av 60 % för tiden den 12 januari 1967—

den 31 januari 1970. Håkansson har av försäkringskassa tillerkänts hel

förtidspension fr. o. m. år 1965.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Håkansson livränta för tiden den 12 januari 1965—- den 30 juni 1969 efter en invaliditet av 100 % och en årsinkomst av 13 000

kr. Från ersättningen skall dras av vad Håkansson för motsvarande tid

uppburit enligt lagen om yrkesskadeförsäkring den 14 maj 1954 (nr 243)

och lagen om allmän försäkring den 25 maj 1962 (nr 382). Civilförvalt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1969

ningen föreslår med hänsyn till Håkanssons ålder och skadans art oförändrad

livränta under Håkanssons återstående livstid med nedsättning till

hälften när hon fyller 67 år. Civilförvaltningen anser att avdrag bör göras

med den ersättning som Håkansson för motsvarande tidsperioder uppburit

eller kan komma att uppbära enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och,

för tiden intill dess hon fyller 67 år, enligt lagen om allmän försäkring.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Håkansson. Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1969 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Invaliditeten får anses vara livsvarig.

För Håkanssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. utbetalas livsvarig

livränta till Håkansson på grund av nämnda olyckshändelse

fr. o. m. den 1 juli 1969 till dess hon fyller 67 år

med 13 000 kr. om året och för tiden därefter med 6 500 kr.

om året med avdrag enligt riksförsäkringsverkets närmare

bestämmande av vad hon för motsvarande tidsperioder uppburit

eller kan komma att uppbära i sjukpenning eller livränta

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och, för tiden

intill dess hon fyller 67 år, i pension enligt lagen om allmän

försäkring, dock högst med det pensionsbelopp som utgår

för juli 1969.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

ESSELTE AB, STHLM 6B

814640

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående liv - ränta till vissa personer. a1 i texten