Sök i Ratio Lex

Med förslag om kreditgaranti åt svensk varvsindustri, m. m

1969-03-28 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:74, Med förslag om kreditgaranti åt svensk varvsindustri, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1960

1

Nr 74

Kungi. Maj:t s proposition till riksdagen med förslag om kreditgaranti

åt svensk varvsindustri, m. m.; given Stockholms

slott den 28 mars 1969.

Kungi. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås statlig kreditgaranti till ett belopp av sammanlagt

650 milj. kr. åt svensk varvsindustri.

Vidare lämnas en redogörelse för Uddevallavarvet aktiebolags utveckling

under åren 1966—1968 samt en finansplan för företaget beträffande åren

1969—1972.

Slutligen framläggs förslag till nytt avtal med Eriksbergs mekaniska verkstads

aktiebolag rörande det fortsatta samarbetet i Uddevallavarvet för tiden

t. o. m. år 1972. I

I ‘ ■ 1 <> i‘V/1 i af i ''.i.ii ,1: i u-i i I >n ir , 11-,/ horn a a g fn njygf; fao vo .ut i;; : :i , ,,

~inuuUn<j2fuiuihöi .H .‘ilmsiiVUno .niiVitsvH .‘i Itvjke.f ''

,uMIöV/.A naisflDaaoiJibtiqx.i Jme? noza\i''A K n-jh

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 74

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

28 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wicicman, Moberg, Bengtsson.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om kreditgaranti åt svensk varvsindustri, m. m.

samt anför.

I prop. 1968: 119 lämnade jag en redogörelse för utvecklingen inom den

svenska varvsindustrin och för överväganden och åtgärder som denna utveckling

föranlett från statsmakternas sida. Jag nämnde att jag med stöd av

Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1967 tillkallat fyra sakkunniga1

med uppdrag att tillsammans med representanter för varvsindustrin undersöka

de svenska varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering,

produktivitet in. in. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan

aktualisera. De sakkunniga hade vid propositionstillfället konstaterat, att utredningsuppdraget

förutsatte ingående undersökningar på flera olika områden,

vilka måste ta åtskillig tid i anspråk. I överensstämmelse med ett

förslag av de sakkunniga förordade jag att varven — i likhet med vad som

skett vid ett par tidigare tillfällen (se prop. 1963: 28, 1965: 46) —- skulle erhålla

statlig fartggskreditgaranti till ett belopp av sammanlagt 650 milj. kr.

som en temporär lösning av vissa akuta finansieringsproblem. Riksdagen

fattade beslut i överensstämmelse härmed (SU 117, rskr 271).

Genom riksdagens nämnda beslut har staten under 1960-talet beviljat

totalt drygt 1,5 miljard kr. i fartygskreditgarantier. Garantibeloppet har

fördelats mellan de större varven i enlighet med förslag av Sveriges varvsindustriförening.

De garantier som utställdes år 1968 har tillsammans med

dittills outnyttjad del av tidigare utställda garantier fått tas i anspråk för

krediter som hänför sig till nybyggnadskontrakt tecknade före utgången av

år 1968.

De sakkunniga för överläggningar med varvsindustrin har i skrivelse till

1 Landshövdingen P. Nyströmij ordförande, generaldirektören E. Grafström, förbundsordföranden

Å. Nilsson samt expeditionschefen A.Wallén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

3

Kungl. Maj :t den 24 inars 1969 redovisat det aktuella utredningsläget. Av

skrivelsen framgår, att de sakkunniga på flera fält initierat specialundersökningar,

vilkas resultat ännu inte föreligger. Sålunda utför på de sakkunnigas

uppdrag Industriens utredningsinstitut en omfattande strukturanalys

av den svenska varvsindustrin, som väntas föreligga under hösten 1969. Vidare

utförs på de sakkunnigas uppdrag särskilda undersökningar av storvarvens

lönsamhet samt av deras möjligheter till ökat samarbete beträffande

forskning och utveckling och produktion av framdrivningsmaskiner.

I sistnämnda hänseende har professor Ingvar Jung lagt fram förslag till

samordning av de tre största varvens motorproduktion. På grundval härav

har enligt varvssakkunnigas skrivelse de av förslaget närmast berörda varven

— Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Götaverken AB och Kockums

Mekaniska Verkstads AB — haft överläggningar, vilka resulterat i en

principöverenskommelse om samarbete efter preliminära riktlinjer. Enligt

dessa skall de tre varven bilda ett gemensamt bolag att verka på motorområdet.

Inom ramen för detta bolag koncentreras i princip dieselmotortillverkningen

till Göteborg och turbintillverkningen till Malmö. En tänkbar

form för samarbetet innebär enligt skrivelsen att bolaget hyr befintliga

produktionsresurser vid de tre varven och Uddevallavarvet. Varven är ense

om att det sistnämnda varvet skall beredas tillfälle ingå i bolaget. Man betonar

att samordningen av varvens motorproduktion måste komma att innebära

en djupgående strukturförändring. En omorganisation måste av hänsyn

bl. a. till personalen ske på ett smidigt sätt, och det är därför svårt att

fastställa den exakta tidsplanen för genomförandet.

Varvssakkunniga har vidare i sin skrivelse refererat till en av berörda

varv under hand framlagd promemoria, i vilken man redovisat annan

redan etablerad eller planerad samverkan. Varvssakkunniga nämner bär

t. ex., att varv och rederier gemensamt driver forskning inom skeppsteknikens

område vid Stiftelsen Svensk skeppsforskning. Vidare nämner de

sakkunniga att varven f. n. diskuterar ett förslag, som innefattar inrättandet

av ett gemensamt analys- och kontaktorgan för marknadsföring, samt

att en särskild kommitté undersöker hur en effektiv samordning av varvens

inköpsverksamhet skall kunna etableras. Samtidigt övervägs också ett förslag

om geografisk decentralisering av viss produktion. Även andra frågor

om samarbete, såsom beträffande standardisering, hjälpmotortillverkning,

tillverkning av fartygsinredningar och automatisk databehandling berörs i

skrivelsen.

Varvssakkunniga framhåller avslutningsvis, att varvens finansieringsproblem

alltjämt är besvärande, oaktat konjunkturen i fråga om fartygsnybyggen

visat en förbättring under det senaste året. De sakkunniga betonar,

att det är betydelsefullt för varven att söka fylla sina orderböcker för

så lång tid framåt som möjligt och att varven därför såsom tidigare behöver

ha tillgång till statlig fartygskreditgaranti såsom säkerhet för de betydande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

kreditåtaganden som nya order medför. Enligt de sakkunniga har varven

på order som tagits under 1968 täckt in praktiskt taget alla de garantier,

som redan utställts, och behov föreligger därför av ytterligare garantier. De

sakkunniga förordar att varvsindustrin — i överensstämmelse med vad som

tidigare gällt — erhåller statlig fartygskreditgaranti till ett belopp av sammanlagt

650 milj. kr. för fartyg på vilka kontrakt tecknats före utgången

av år 1969.

Läget inom den svenska varvsindustrin har under det senaste året undergått

en viss förbättring. Efterfrågan på nybyggt tonnage har sålunda ökat

märkbart med stigande priser som följd, och sysselsättningen vid de större

svenska varven är f. n. tryggad för de närmaste två å tre åren. Uppenbarligen

bör denna utveckling medföra en förbättring av varvens lönsamhet, vilken

under de senaste åren varit pressad. Lönsamheten torde dock behöva

ytterligare förbättras för att bli tillfredsställande på lång sikt.

Som jag framhöll i prop. 1968: 119 har den internationella konkurrensen

i hög grad påverkats av den subventionering av egna varv som bedrivs inom

skilda länder. Bl. a. har det blivit vanligt att beställaren får kredit på ett

belopp av 80 % av köpesumman över en tidsrymd stundom överstigande

8 år och till en räntesats av omkring 5,5 %.

Som jag även berörde i prop. 1968: 119 har Sverige inom ramen för Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagit upp frågan

om en sanering av den internationella konkurrensen inom varvsindustrin

i syfte att nå en generell avveckling eller begränsning av statliga subventionsåtgärder.

Förhandlingarna inom den arbetsgrupp, som behandlat

varvsproblemen, befinner sig nu i sitt slutskede, såvitt avser ett förslag till

avtal om begränsning av exportkreditstöd. Avtalsförslaget innebär i huvudsak

att statligt stöd inte skall ges ett varv som bereder beställare kredit till

större andel än 80 % eller på längre tid än 8 år eller till lägre ränta än 6 %

och att statligt organ inte heller får ge varvskrediter till bättre villkor än nu

nämnts. Parallellt härmed behandlar arbetsgruppen vissa förslag som syftar

till att begränsa medlemsländernas möjligheter att tillgripa andra subventionsåtgärder

till förmån för varvsindustrin.

Jag finner det uppmuntrande, att strävandena inom OECD ser ut att leda

till överenskommelser, som innebär viss begränsning av subventionerna till

varvsindustrin. Det väsentligaste däri torde ligga i det faktum, att de kan

motverka en vidgning av subventionsverksamheten, som annars kunde bli

följden vid en ny försämring av varvskonjunkturerna.

För att kunna tillfredsställande bedöma den svenska varvsindustrins långsiktiga

förutsättningar och frågan om eventuella stödåtgärder till industrin

har varvssakkunniga inlett en del specialundersökningar, vilkas resultat

väntas föreligga mot slutet av innevarande år. Innan dess kan inte några

bestämda slutsatser dras om i vilken utsträckning de svenska varvens pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

duktivitet kan stegras genom strukturrationalisering och med vilka medel

en sådan bäst kan främjas. Utsikterna till en fortsatt gynnsam varvskonjunktur

med positiv prisutveckling samt de överenskommelser som kan komma

att träffas inom ramen för OECD påverkar i sin tur frågan om eventuella

statliga stödåtgärder.

Även om man sålunda inte ännu kan dra bestämda slutsatser i fråga

om varvsindustrins optimala struktur framstår det som uppenbart att det

finns många områden där ett intensifierat samarbete mellan storvarven bör

bidra till en bättre lönsamhet. Mot bakgrund av det rådande lönsamhetsläget

vill jag starkt understryka det angelägna i att åtgärder för att åstadkomma

sådant samarbete genomförs utan tidsspillan. Varven har själva i en

promemoria till varvssakkunniga pekat på ett flertal områden där samarbete

inletts eller planeras. Vad där antytts är tämligen allmänt hållet och

saknar ännu större mått av precision. Som aktuell åtgärd bör särskilt nämnas

det planerade samarbetet i fråga om motorproduktion. Av den till varvssakkunniga

överlämnade undersökningen framgår, att de på olika storvarv

fördelade produktionsresurserna är ofullständigt utnyttjade och att produktionen

är splittrad. Förutsättningar för ekonomiska vinster av en samordning

på området bör därför föreligga. Den närmare utformningen av samarbetet

bör kunna bedömas när varvssakkunniga avslutar sitt uppdrag. Jag

vill här framhålla att det är naturligt och önskvärt att Uddevallavarvet deltar

i samarbetet på skäliga villkor.

Varvssakkunniga har framhållit att varven har behov av ytterligare fartygskreditgarantier.

Sådana garantier har under 1960-talet lämnats till varven

intill ett sammanlagt belopp av drygt halvannan miljard och har

inneburit en betydande finansieringshjälp. Redan meddelade garantier är

utnyttjade eller praktiskt taget helt intäckta av order, som tagits före utgången

av år 1968. En fortsatt garantigivning skulle enligt varvssakkunniga

innebära ökade möjligheter för varven att teckna nya kontrakt på fartygsbyggen.

Dessa möjligheter bör tillvaratas inom ramen för redan föreliggande

produktionsresurser. Jag anser mig därför böra tillstyrka att varven får

tillgång till ytterligare fartygskreditgarantier lämpligen till samma belopp

och på i huvudsak samma villkor som jag förordade i prop. 1967: 119.

De nya garantierna bör avse dels varvens per den 31 mars 1969 utelöpande

nybyggnadskrediter samt krediter hänförliga till varvens vid samma

tidpunkt inneliggande orderstock dels krediter hänförliga till nybyggnadskontrakt

som tecknas under återstående delen av år 1969. Beträffande krediterna

bör vidare gälla att kredittid och kreditandel inte får överstiga vad

som under åren 1965—1968 varit normalt beträffande varvens nybyggnadskontraktering.

Garantierna bör kunna utställas i utländsk valuta.

De generella fartygskreditgarantier på sammanlagt drygt 1,5 miljard kr.

beträffande vilka 1963, 1965 och 1968 års riksdagar beslutat, bör i den mån

de ännu inte tagits i anspråk få utnyttjas under samma betingelser som de

nya garantierna.

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 74

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Kungl. Maj :t bör meddela erforderliga föreskrifter beträffande kreditgarantierna

samt fördela dessa efter att ha inhämtat förslag från Sveriges

varvsindustriförening.

Jag vill liksom i prop. 1968: 119 understryka att tillämpningen av föreslagna

svenska stödåtgärder självfallet bör anpassas efter innehållet i de

internationella överenskommelser om begränsning av rådande konkurrensförhållanden

som kan komma att träffas.

Jag övergår nu till att behandla utvecklingen inom Udd ev allav ar v et aktiebolag

och vissa förslag i samband därmed.

Förhållandena inom Uddevallavarvet har tidigare vid flera tillfällen varit

föremål för riksdagens prövning. Med anledning av prop. 1958: 118 godkände

riksdagen (SU 1958: 90, rskr 215) till en början att staten skulle ställa garantier

för toppbelåningen av varvets anläggningar med 30 milj. kr.

På grundval av prop. 1963: 28 godkände riksdagen vidare (SU 1963: 40,

rskr 100) ett samgående mellan Uddevallavarvet och Eriksbergs mekaniska

verkstads aktiebolag (Eriksberg) i fråga om verksamheten i Uddevallavarvet.

Statens engagemang dikterades helt av intresset för sysselsättningen i Uddevallaorten.

Aktiekapitalet i varvet ökades därvid från 8 milj. kr. till 40 milj.

kr. fördelat med 20 milj. kr. på staten och 20 milj. kr. på Eriksberg. Eriksberg

erhöll samtidigt en kreditgaranti på motsvarande belopp. Vidare beslutade

riksdagen (SU 1965: 74, rskr 202) i enlighet med prop. 1965: 46 om

ett aktieägartillskott på 40 milj. kr. Samtidigt godtog riksdagen bl. a. ett uttalande

i propositionen att det förhållandet att varvsrörelsen i Uddevalla

skulle fortsätta inte fick hindra att alla möjligheter tillvaratogs att ta upp

annan verksamhet samt att varvsrörelsen skulle bedrivas i sådan omfattning

att ofrånkomliga förluster begränsades i möjligaste mån. En begränsning

av produktionen borde dock ske på sådant sätt och i sådan takt att

sysselsättningssvårigheter inte därigenom skulle uppkomma i Uddevallatrakten.

I prop. 1967: 30 till riksdagen begärde Kungl. Maj :t ett kapitaltillskott

till Uddevallavarvet på 75 milj. kr. för att täcka de förluster som blivit en

följd av dittills tecknade kontrakt och av kontrakt som behövde tecknas

under åren 1967 och 1968. Avsikten var att sysselsättningen under ytterligare

två år skulle tryggas. Frågan om Uddevallavarvets framtid skulle

enligt propositionen på nytt underställas riksdagens prövning senast år 1969

och skulle då bedömas med utgångspunkt från varvsindustrins framtidsutsikter

och resultatet av ansträngningarna att tillföra Uddevallaorten nya arbetsmöjligheter.

Under tiden fram till år 1969 skulle man — enligt styrelsens i propositionen

återgivna förslag — inrikta sig på att nedbringa produktionen och förbättra

driftsresultatet bl. a. genom att koncentrera verksamheten till den modernare

och mer effektiva delen av varvet. Detta skulle dock innebära att man måste

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

reducera antalet anställda. Föredragande departementschefen framhöll att

detta kunde godtas under förutsättningen att reduktionen av antalet anställda

skedde på ett sådant sätt och i sådan takt att sysselsättningssvårigheter

inte skulle uppkomma i Uddevalla. Ansträngningarna att tillföra orten

nya arbetsmöjligheter skulle intensifieras.

Riksdagen biföll den framlagda propositionen. Statsutskottet framhöll

emellertid att det förslag om varvets framtid som skulle föreläggas riksdagen

senast år 1969 borde bygga på en grundlig och allsidig utredning från såväl

företagsekonomiska som lokaliseringspolitiska och andra aktuella utgångspunkter.

Man framhöll också att effektiva insatser borde ske i syfte

att bereda sysselsättning åt anställda som kunde bli friställda i samband

med inskränkning av verksamheten vid Uddevallavarvet.

I enlighet med riksdagens önskemål (SU 1967: 50 och rskr 141) har Uddevallavarvets

ledning i kontakt med industridepartementet gjort en grundlig

företagsekonomisk genomgång av varvets situation och framtidsutsikter. Genomgången

omfattar analys av rörelsen för åren 1966—1968 samt en finansplan

för åren 1969—1972.

Finansplanen måste ses som ett försök att bedöma framtiden för ett företag

i en ytterst konjunkturkänslig bransch, där förhållandena snabbt kan

ändras. De väsentliga resultaten av den företagsekonomiska analysen av varvet

finns sammanfattade i en tabellbilaga, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet

som bilaga 1.

Som jag tidigare nämnt har varvskonjunkturen förbättrats under senare

hälften av år 1967 och under år 1968. Efterfrågan på främst större fartyg

har varit livlig. Det har lett till en betydande orderingång för varven. Orderna

har dessutom tagits till något högre priser än tidigare.

Beträffande orderläge och fakturering vid varvet under senare

och kommande år kan följande nämnas. Uddevallavarvet erhöll under

år 1968 9 fartygsbeställningar på sammanlagt 864 000 dwt mot 6 på 422 000

dwt år 1967 och 3 på 53 000 dwt år 1966. Vid utgången av år 1968 var orderstocken

14 fartyg på 1 233 000 dwt, den största orderstock Uddevallavarvet

någonsin haft. Under år 1969 har företaget hittills erhållit 4 fartygsbeställningar

på 94 000 dwt. Detta betyder att man redan i dagens läge har en

beläggning motsvarande varvets planerade produktion åren 1969 och 1970,

ca 75 % av produktionen år 1971 samt viss del av produktionen år 1972.

Under förutsättning att varvet kan erhålla erforderliga refinansieringskrediter

och kapitaltillskott för att täcka förluster som nu kan förutses får alltså

sysselsättningen vid varvet anses tryggad för de närmaste åren. Om det

inte inom en snar framtid sker en radikal omsvängning i konjunkturen anser

företagsledningen att det inte bör bli några större svårigheter att få ytterligare

beställningar, så att varvet kan genomföra sina produktionsplaner under

den aktuella perioden. Några skäl att anta en sådan snar omsvängning

föreligger f. n. inte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Uddevallavarvets fakturering av fartyg har — om man försöker bortse

från de starka variationer mellan olika år som följer av en produktion i så

stora enheter som fartygsproduktion — varit ungefär konstant eller svagt

stigande under perioden 1966—1968. Föregående treårsperiod var den sjunkande.

(Faktureringens storlek och fördelning på olika produktgrupper

framgår av tabell 1, bilaga 1.)

Reparentverksamheten har också varit ungefär konstant medan faktureringen

av motorer, reservdelar, legotillverkning m. m. sjunkit under åren

1967 och 1968. För Uddevallavarvets dotterföretag Skandiaverken AB i Lysekil

har orderingången år 1966 varit något försvagad men den väntas stiga

igen år 1969. Totalt sett kan faktureringen för varvet och dess dotterföretag

sägas ha varit ungefär konstant eller haft en svagt uppåtgående tendens.

För perioden 1969—1972 planerar företagsledningen med utgångspunkt

från en långsamt stigande fakturering för nästan alla produktgrupper. Mest

markerad anser man att uppgången kommer att bli för motorer, reservdelar

och legotillverkning in. m. Fartygsleveranserna som är helt dominerande

förutses bli oförändrade, medan Slcandiaverkens försäljning och reparentverksamheten

beräknas att öka med ca 30 % vardera.

Produktionen vid Uddevallavarvet, mätt i antalet arbeta intimma

r har minskat från 4,6 milj. timmar år 1966 till 3,5 milj. timmar

år 1969 motsvarande en nedgång på nära 25 %. Detta står i överensstämmelse

med de riktlinjer som angavs i prop. 1967: 30. Föredragande departementschefen

framhöll där att man måste räkna med att en fortsatt fartygsproduktion

under den då rådande varvskonjunkturen skulle medföra mycket

stora årliga förluster för Uddevallavarvet. Åren 1970—1972 beräknar man

att produktionen kommer att ligga ungefär vid 1969 års nivå.

År 1966 hade Uddevallavarvet genomsnittligt knappt 3 600 anställda medan

antalet anställda år 1968 låg vid knappt 3 100. Motsvarande siffra nu

(mars 1969) är ca 2 900. (Utvecklingen av antalet anställda fördelad på arbetare

och övriga framgår av tabell 2, bilaga 1.) Minskningen från år 1966

till nu är 20 %. För åren 1970—1972 väntas antalet anställda ligga vid 1969

års nivå.

I detta sammanhang kan nämnas att ansträngningar gjorts att upptaga produktion

av annat än fartyg vid varvet. Så har t. ex. viss legotillverkning från

andra varv förlagts till Uddevallavarvet. Denna typ av arbeten sysselsätter

huvudsakligen vissa kategorier av yrkesarbetare nämligen plåtslagare och

svetsare dvs. de yrkesgrupper där viss brist föreligger.

Att faktureringen och produktionen mätt i ton inte minskat trots begränsningen

av antalet anställda och nedgången av antalet arbetartimmar beror på

den genomgripande rationalisering av verksamheten som

under perioden 1966—1968 genomförts vid varvet. Företagsledningen har

påpekat att de anställda själva visat ett mycket positivt intresse för varvs
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969 9

ledningens rationaliseringssträvanden och att samarbetet med de anställda

fungerat väl.

Ett viktigt led i varvets rationaliseringssträvanden har utgjorts av den

övergång till tvåbäddssystem som skedde under sommaren 1968. Fartygsproduktionen

sker nu dels vid Sörviksbädden dels vid en bädd på det gamla

varvet. Man har strävat efter att minska genomloppstiden för varje fartyg

så mycket som möjligt.

Det kan även nämnas att snickeriverksamheten koncentreras till en verkstad

från att tidigare ha varit fördelad på fem. Detta innebär bl. a. en nedläggning

av dotterbolaget Flicksäters sågverk under våren 1969.

Varvet har också genomfört en total lagerrationalisering. Det ständiga

lagrets värde har minskat mellan år 1966 och år 1968 från 22 till 13 milj.

kr. dvs. med mer än en tredjedel. Ett nytt lagringssystem har genomförts,

som gör råvaror och halvfabrikat mera lättåtkomliga och därmed minskar

hanteringstiderna.

På administrations sidan har man genomfört en bättre uppläggning av

produktionsplaneringar och en mera ingående investerings- och budgetkontroll.

Vidtagna rationaliseringsåtgärder har bl. a. lett till att på de 19 fartyg, som

fanns i kontraktsportföljen i början av år 1969, det sammanlagda antalet

produktionstimmar beräknas kunna minska med mellan 5 och 10 %. Varvet

beräknar att det bl. a. på grund av den minskade produktionstiden skall

kunna göra väsentliga besparingar i lönekostnader och omkostnader.

Som ett led i rationaliseringen av verksamheten får även ses de investeringar

som skett under de senaste åren. För att förbättra konkurrensläget

har sålunda hittills investerats ca 15 milj. kr. i den s. k. Sörviksdelen av

varvet. Investeringen möjliggör produktion av fartyg på storlekar upp till

230 000 dwt. Med en ytterligare mindre investering kan man komma upp till

fartyg på 250 000 dwt. Erfarenhetsmässigt ger det större tonnaget för ett

varv som Uddevallavarvet det bästa ekonomiska resultatet. Totalt uppgick

investeringarna i Uddevallavarvet år 1966 till 9 milj. kr., år 1967 till 3 milj.

kr. och år 1968 till 13 milj. kr. Under perioden fram t. o. in. år 1972 räknar

bolaget med årliga investeringar på 6 milj. kr. Detta är enligt förslaget endast

de investeringar som är nödvändiga för att bibehålla varvets nuvarande

kapacitet och betraktas som ett minimum.

Resultatet för Uddevallavarvet har förbättrats mellan åren

1966 och 1968 (se tabell 3, bilaga 1). Förbättringarna beror dels på den bättre

konjunkturen dels på varvets egna rationaliseringssträvanden.

Rörelseresultatet, dvs. resultatet före avskrivningar och räntor, dispositioner

och skatt utvisade år 1966 eu förlust på 36 milj. kr. År 1967 minskade

förlusten till 17 milj. kr. och år 1968 till 16 milj. kr.

Trots att resultatet förbättrats ligger förlusterna på en hög nivå. Den all
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

männa varvskonjunkturen för perioden har tvingat varven att acceptera priser

som ligger 15—20 % under självkostnaden inkl. avskrivningar och räntor.

Dessutom har Uddevallavarvet gjort kraftiga förluster dels på leveransen

av Älvsborgsbron år 1966 (8 milj. kr.), dels på leveransen av färjan

Skåne år 1966 (21 milj. kr.) och på leveransen av färjan Drottningen år

1968 (12,5 milj. kr.). Omständigheterna kring dessa beställningar har närmare

redovisats i prop. 1967: 30.

Det reella resultatet av verksamheten under perioden efter att hänsyn tagits

till ränteförluster och kalkylmässiga — dvs. företagsekonomiskt fulla —

avskrivningar utvisar förluster på 53 milj. kr. år 1966, 36 milj. kr. år 1967

och 31 milj. kr. år 1968.

För Uddevallavarvets del utgör det årliga underskottet på fartygskreditgivningen

— skillnaden mellan ränteutgifter för upplåningen och ränteinkomster

på krediter till redare — omkring 10 milj. kr. Under år 1968 har

underskottet dock tillfälligt kunnat nedbringas till ca 5 milj. kr.

Uddevallavarvets bokföringsmässiga avskrivningar är oaktat tillfredsställande

lägre än de kalkylmässiga. Bokförd nettoförlust för perioden utgör

därför 48 milj. kr. år 1966, 47 milj. kr. år 1967 och 19 milj. kr. år 1968. Man

bör då märka att varvet år 1967 gjorde en reservering för väntade förluster

på produkter i arbete med 15 milj. kr. Under 1968 har denna kunnat upplösas.

Samtidigt har man gjort en ny avsättning för utgående produkter i

arbete på 6,5 milj. kr. Skillnaden mellan dessa båda belopp 8,5 milj. ki. ingår

i årets resultat.

Nettoförlusten har täckts genom att kapitaltillskott tagits i anspråk och

varulagerreserv upplösts. Efter utgången av år 1968 kvarstår av de kapitaltillskott

på totalt 115 milj. kr., som varvet erhållit 35 milj. kr. samt kapitaltillskott

motsvarande reserveringen för förluster på produkter i arbete

år 1968 med 6,5 milj. kr.

För perioden 1969—1972 kommer enligt finansplanen rörelseresultatet att

förbättras ytterligare. För 1969 räknar ledningen med att själva rörelsen

skall visa varken vinst eller förlust. För år 1970 beräknas en förlust på 3

milj. kr. medan för åren 1971 och 1972 överskott på 7 resp. 6 milj. kr. kan

beräknas på de order, som hittills tagits.

Differensen mellan upplånings- och utlåningsräntor för åren 1969—1972

väntas vid 1968 års ränteläge ge ett underskott på drygt 10 milj. kr. per år.

Resultatet för varvets verksamhet efter att hänsyn tagits till kalkylmässiga

avskrivningar och ränteunderskott beräknas utvisa förluster på 21 milj. kr.

år 1969, 24 milj. kr. år 1970, 14 milj. kr. år 1971 och 15 milj. kr. år 1972.

Nettoförlusten efter bokföringsmässiga avskrivningar i stället för kalkylmässiga

beräknas år 1969 till 11 milj. kr., år 1970 till 20 milj. kr., år 1971

till 10 milj. kr. och år 1972 till 11 milj. kr.

En sammanfattning av Uddevallavarvets balansräkningar åren

1 9 6 6—1 9 7 2 återfinns i tabell 4, bilaga 1.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969 11

En finansieringsanalys för åren 1966—1968 återfinns i tabell 5,

bilaga 1.

Finansieringsanalysen för år 1966 utgår från det redovisade resultatet på

0 milj. kr. Därtill har lagts kostnader för året som inte inneburit några utgifter,

motsvarande avskrivningarna på 5 milj. kr. Bolaget har förbrukat

48 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott och varulagerreserv. Bolagets rörelse

exkl. räntor och avskrivningar gick alltså med en sådan förlust att de tillförda

medlen var 43 milj. kr. mindre än förlusten och att varvets resurser

alltså minskade med 43 milj. kr.

Varvet använde 9 milj. kr. på investeringar och minskning av långa skulder.

Dessa utgifter tillsammans med medelsförbrukningen på 43 milj. kr. har

tvingat bolaget att minska sitt rörelsekapital med 52 milj. kr. Denna minskning

har i sin tur framkommit genom att man å ena sidan ökat de korta

skulderna med 119 milj. kr. och minskat de likvida medlen med 22 milj. kr.

å andra sidan disponerat dessa dels till ökning av de korta fordringarna

med 56 milj. kr. och av lagret med 64 milj. kr., dels till minskning av förskotten

med 8 milj. kr.

Analysen för år 1967 utgår från det redovisade resultatet 0, med tillägg

för avskrivningar på 6 milj. kr. och avsättning till reserv för förluster på

produkter i arbete, 15 milj. kr. — rena bokslutsdispositioner — samt ett aktieägartillskott

på 75 milj. kr. Häremot står ianspråktagande av aktieägartillskott

och reservupplösning på tillsammans 47 milj. kr. Summan internt

tillförda medel blir då 49 milj. kr. Härtill kommer ökning av de långfristiga

skulderna med 1 milj. kr. och minskning av fordringar med 200 000 kr. Hela

summan tillförda medel stiger därigenom till 50 milj. kr.

Varvet använde till investeringar i rörelsen år 1967 3 milj. kr. Dessutom

använde varvet de tillförda medlen till att öka sitt rörelsekapital med 48 milj.

kr. Denna ökning har framkommit genom att man ökat de korta skulderna

med 41 milj. kr. och förskotten med 7 milj. kr. samt minskat varulagret med

15 milj. kr. De tillförda medlen har disponerats så att de korta fordringarna

ökats med 88 milj. kr. och de likvida medlen med 22 milj. kr.

Det redovisade resultatet för år 1968 var liksom tidigare år 0 milj. kr. Avskrivningarna

låg vid 6 milj. kr. Varvet upplöste den vid föregående bokslut

avsatta reserven på 15 milj. kr. för förluster på produkter i arbete, samtidigt

som man gjorde en ny reservering för samma ändamål på 6,5 milj. kr. Bolaget

har tagit i anspråk 19 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott. Genom försäljning

av anläggningstillgångar tillfördes verksamheten 100 000 kr. och

genom en ökning av de långfristiga skulderna 41 milj. kr. Netto ökades alltså

bolagets resurser med 20 milj. kr.

De tillförda medlen användes år 1968 till investeringar på 13 milj. kr. och

till en ökning av rörelsekapitalet på 6 milj. kr. ökningen av rörelsekapitalet

har kommit fram genom att man tagit på sig ytterligare kortfristiga skulder

med 50 milj. kr. Motsvarande medel har använts till att öka de korta ford
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

ringarna med 38 milj. kr. och lagret med 2 milj. kr. samt till att minska förskotten

med 13 milj. kr. Dessutom har härigenom likvida medel ökats med

4 milj. kr.

Att göra en finansieringsanalys för de kommande fyra åren 1969—1972

innefattar så stora osäkerhetsmoment att jag nöjer mig med en kort sammanställning

av de kapitalmedel som nu står till varvets förfogande och en

bedömning av vad som sannolikt kommer att behöva tillföras varvet.

Kvarvarande kapitaltillskott efter avdrag av 1968 års förlust är i milj. kr. 35

Beräknad nettoförlust för år 1969 .......................... 11

» » » » 1970 20

» » » » 1971 10

» » » » 1972 11

Summa beräknade förluster.................................. 52

Ej täckt förlust............................................ 17

Varvets verksamhet till och med utgången av år 1972 kommer alltså att

kräva ytterligare kapitaltillskott med minst 17 milj. kr. Denna verksamhet

kommer dessutom att medföra vissa förluster som hänför sig till tiden efter

periodens utgång. Till en början kan konstateras, att underskotten på fartygskrediter

under åren efter 1972 för fartyg, som levererats dessförinnan

kommer att uppgå till ca 12 milj. kr. Dessutom bör man räkna med att de

order som tas under åren 1971 och 1972 för leverans år 1973 och 1974 kommer

att ge förluster på ca 30 milj. kr.

I prop. 1967: 30 anförde föredragande departementschefen att de ansträngningar

som dittills gjorts för att tillföra Uddevallaorten nya arbetsmöjligheter

borde ytterligare intensifieras.

Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att under de senaste två

åren genom samarbete mellan privata företag och lokaliseringsmyndigheter

ytterligare 345 personer fått sysselsättning i det lokaliseringsområde där

Uddevalla ligger. Totalt har ca 23 milj. kr. investerats i byggnader och 6,9

milj. kr. i maskiner samt 1,8 milj. kr. utgått i bidrag och 18 milj. kr. i lån

från lokaliseringsmyndigheterna.

Den redovisade undersökningen av Uddevallavarvets förhållanden under

de senaste åren visar fortsatta betydande förluster. Dessa kan delvis tillskrivas

det förhållandet att man i likhet med andra varv i rådande internationella

konkurrens måste ta order till priser och på villkor i övrigt som inte medger

lönsam produktion. Till stor de! beror det otillfredsställande resultatet

också på att man i sysselsättningens intresse under en vikande konjunktur

sett sig nödsakad ta upp produktion, som man haft ofullständig erfarenhet

av och som medfört stora förluster. Jag tänker dels på byggandet av Älvsborgsbron

dels på byggandet av de båda SJ-färjorna, för vilka engagemang

redogörelse lämnades redan i prop. 1967: 30.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

13

Föredragande departementschefen slog i nämnda proposition fast att

varvsrörelsen borde fortsättas i sysselsättningens intresse men att ansträngningar

borde göras för att Uddevallaorten skulle bli mindre beroende av en

så konjunkturkänslig verksamhet som varvsrörelse.

De försök som gjorts för att tillföra Uddevallaorten annan mindre konjunkturkänslig

verksamhet har hittills inte resulterat i någon påtaglig differentiering

av näringslivet i orten. Detta kan till stor del ha berott på den

kännbara allmänna konjunkturavmattning som rått under de senaste två

åren. Jag har anledning anta att man härvidlag kan se ljusare på framtiden

och förutskickar att man kommer att fortsätta att undersöka möjligheterna

att till Uddevallaorten knyta sådan verkstadsindustrien rörelse, som på sikt

kan öppna möjligheter till en sysselsättningsmässig avlastning av Uddevallavarvet.

Samtidigt som man alltså kan konstatera att alternativ sysselsättning av

större betydelse i Uddevallaorten inte f. n. erbjuds kan man notera att Uddevallavarvets

resultat, om än otillfredsställande, dock utvisar en gynnsam

trend och att orderläget för varvet är tillfredsställande. Den relativt gynnsamma

utvecklingen kan förmodas fortsätta under de nästkommande åren.

Den torde i första hand ha sin grund i det förhållandet att varvet kunnat tillföras

order för en produktion, som är lämpad för varvets resurser, och att

priserna på nybyggt tonnage är i stigande. För att öka varvets produktivitet

har man genom lämpligt avvägda investeringar och ett fortskridande intensivt

rationaliseringsarbete kunnat koncentrera verksamheten till två bäddar

och av Sörviksvarvet skapa en produktionsenhet, som passar väl för byggande

av stora tankfartyg — en numera ekonomiskt tillfredsställande varvsproduktion.

Den successiva rationaliseringen av Uddevallavarvets verksamhet har —

såsom förutskickades i prop. 1967: 30 — skett till priset av en fortskridande

reduktion av antalet anställda. Reduktionen har skett etappvis och i en ordning

som medgett ett smidigt överförande av friställd arbetskraft till annan

sysselsättning i samråd med vederbörande myndigheter.

Enligt min mening kan man mot bakgrund av det anförda se de närmaste

åren an med viss tillförsikt. Uddevallavarvets sysselsättningsskapande roll

torde kunna upprätthållas till ett pris som visserligen är högt men med

hänsyn till de problem som branschen kämpar med knappast uppseendeväckande.

De väntade förlustresultaten kan delvis hänföras till underskott

som sammanhänger med fartygskreditgivningen. Flera andra svenska storvarv

kämpar av motsvarande och andra skäl med stora svårigheter och uppvisar

resultat som inte markant avviker från Uddevallavarvets. Föreställningen

att Uddevallavarvet skulle vara ett väsentligt ineffektivare varv än

andra svenska varv saknar sålunda fog.

Eftersom Uddevallavarvets problem i viss utsträckning kan sägas vara

typiska för hela branschen bör ett mera definitivt ställningstagande till des
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 74 år 1969

sa problem göras i samband med en mer samlad bedömning av branschen.

En sådan torde kunna göras med utgångspunkt från resultatet av den utredning

som varvssakkunniga väntas framlägga vid årsskiftet 1969—70. Jag får

alltså sannolikt anledning att redan nästa år återkomma till dessa problem.

Av det kapitaltillskott som Uddevallavarvet erhöll år 1967 återstår ännu

så stor del att varvet inte riskerar sin likviditet genom de förluster som man

måste räkna med för år 1969 eller för första halvåret 1970. Med hänsyn härtill

och vad jag nyss anfört om sannolikheten av att jag redan nästa år får

anledning ta upp varvets förhållanden på nytt anser jag mig f. n. inte böra

föreslå att Uddevallavarvet får något nytt kapitaltillskott. Jag vill emellertid

understryka, att de väntade framtida förlusterna måste täckas genom ytterligare

statliga kapitaltillskott och vill alltså förutskicka, att jag sedermera

kommer att föreslå att denna fråga underställs riksdagen.

Jag går härefter över till frågan om vissa ändringar i nuvarande

avtal med Eriksberg rörande Uddevallavarvet.

Rådande avtal mellan staten och Eriksberg innebär att Eriksberg har ansvaret

för driften av Uddevallavarvet, medan staten svarar för de med verksamheten

förenade kostnaderna. Avtalet har nu varit i kraft under drygt

hälften av den tid som vid avtalets ingående förutsattes mellan parterna.

Ingen kan med säkerhet uttala sig om Uddevallavarvets utvecklingsmöjligheter

på lång sikt. Konjunkturerna för fartygsbyggande kan komma att försämras

på nytt. Vid avtalets upphörande har staten att ta över ansvaret för

verksamheten vid varvet. Vissa förhållanden bör mot denna bakgrund undersökas

närmare, bl. a. förutsättningarna för en eventuell diversifiering av

verksamheten vid varvet. Det är därför och med hänsyn till behovet av att

kunna bedöma varvets roll i ett större sammanhang naturligt, att man

från statens sida med Eriksberg tagit upp diskussioner om sådana ändringar

i avtalet, som skulle medge att staten kom att mer påtagligt ta del i

ansvaret för verksamheten vid varvet. Samtidigt har det tett sig naturligt att

staten, som svarar för samtliga de med verksamheten förenade kostnaderna,

får avgörande inflytande vid beslutsfattandet i varvet.

Förhandlingar mellan parterna har lett till ett preliminärt avtal, som bör

ersätta det nuvarande för tiden t. o. m. utgången av år 1972. Förslaget till

nytt avtal bör underställas riksdagen. Avtalet torde få fogas som bilaga 2

till statsrådsprotokollet i detta ärende. Det nuvarande avtalet har fogats som

bilaga till prop. 1963: 28.

Det väsentligen nya i avtalet är att båda parterna tar ansvaret för verksamheten

vid varvet, att den på statens förslag utsedde ordföranden får utslagsröst

i styrelsen samt att avtalet kan bringas att upphöra den 31 december

1972. Eriksberg skall alltjämt söka tillföra Uddevallavarvet beställningar

och skall åtnjuta en affärsmässigt beräknad ersättning härför. Parterna har

under hand förklarat sig ense bl. a. om att den nuvarande, av staten ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969

sedde styrelseordföranden jämväl skall vara ordförande på bolagsstämma.

Staten bör efter en föreslagen utökning av antalet styrelseledamöter till

styrelsen för varvet kunna knyta en ledamot med särskilt uppdrag att kontinuerligt

jämte företrädare för Eriksberg följa utvecklingen vid varvet och

fungera som rådgivare till den verkställande ledningen med avseende på

verksamhetens ändamålsenliga bedrivande. Samtidigt bör ifrågavarande

styrelseledamot kunna ägna intresse åt de för företagets långsiktiga utveckling

så väsentliga allmänna strukturfrågorna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t

1) föreslår riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst

650 000 000 kr. till svensk varvsindustri på de villkor och

enligt de grunder som angetts i det föregående;

b) beträffande de åren 1963, 1965 och 1968 av riksdagen

beslutade kreditgarantierna godkänna de ändrade villkor

och grunder som angetts i det föregående;

c) godkänna att mellan staten och Eriksbergs mekaniska

verkstads aktiebolag träffas en överenskommelse i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande förslag;

2) inhämtar riksdagens yttrande över vad jag i det föregående

anfört om verksamheten vid Uddevallavarvet aktiebolag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 74 år 1969

Bilaga 1

Tabell 1. Faktureringens fördelning på produktgrupper i Uddevallavarvet.

Mkr

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

Fakturering

Fartyg ......................

161,2

226,1

209,6

216,4

207,0

257,7

214,0-

Reparenter ..................

4,6

4,0

4,7

5,0

5,5

6,0

6,5

Motorer, reservdelar lego, m. m.

18,2

28,1

11,1

10,0

13,0

17,0

18,0

Div. försälj, skrot m. m.......

2,1

2,5

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

Skandiaverken................

12,1

11,9

8,0

10,0

11,0

12,0

13,0

Totalt

198,2

272,6

235,4

243,4

238,5

294,7

253,5

Tabell 2. Antal anställda vid Uddevallavarvet och Skandiaverken1.

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Arbetare Uddevallavarvet...... 2,429 2,271 2,103 1,993 1,993 1,993 1,993

» Skandiaverken ...... 286 274 254 250 250 250 250

Övriga Uddevallavarvet...... 779 649 645 640 640 640 640

» Skandiaverken........ 71 68 64 60 60 60 60

Totalt 3,565 3,262 3,066 2,943 2,943 2,943 2,943

1 Siffrorna ange medeltalet anställda under året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Tabell 3. Resultatutvecklingen för Uddevallavarvet 1966—1972

1966

tkr

1967

tkr

1968

tkr

1969

mkr

1970

mkr

1971

mkr

1972

mkr

Rörelseresultat................................

—36 056

—16 887

—15 712

+ 0,6

— 3,3

+ 7,1

+ 5,7

Räntenetto ..................................

— 7 005

— 9 543

— 5 430

—11,8

—10,9

—10,0

—11,1

Kalkylmässiga avskrivn.........................

—10 000

—10 000

—10 000

—10,0

—10,0

—10,0

—10,0

Resultat före avskrivningar och dispositioner......

—53 061

—36 430

—31 142

—21,2

—24,2

—13,9

—15,4

Nedskrivning av produkter i arbete ..............

—

—15 000

— 6 500

—

—

—

Upplösning av tidigare avsättn...................

—

—

+ 15 000

+ 6,5

—

—

—

Resultatet efter nedskrivning men före dispositioner

—53 061

—51 430

—22 642

—14,7

—24,2

—13,9

—15,4

Korrigering av kalkylmässiga och bokföringsmässiga

avskrivn...................................

+ 5 270

+ 4 319

+ 4 095

+ 4,0

+ 4,0

+ 4,0

+ 4,0

Nettoförlust ..................................

—47 791

—47 111

—18 547

—10,7

—20,2

— 9,9

—11,4

Täckning av nettoförlust:

a) Upplösning av lagerreserver ................

+ 33 182

—

—

—

—

—

—

b) Ianspråktagande av kapitaltillskott /resp. behov

av kapitaltillskott..........................

+ 14 609

+47 in

+ 18 547

+ 10,7

+ 20,2

+ 9,9

+ 11,4

Redovisat nettoresultat ........................

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4: Balansräkningar för Uddevallavarvet 1966—1972

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Fastigheter och byggnader

./. avskrivningar ........

Maskiner och inventarier

./. avskrivningar ......

Finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar........

Omsättningstillgångar

Materiallager......................

Produkter i arbete ................

Erhållna växlar och reverser........

Övriga fordringar..................

Likvida medel ....................

Summa omsättningstillgångar ......

Balansens omslutning ..............

SKULDER och EGET KAPITAL

Långfristiga skulder................

Kortfristiga skulder................

Förskott från beställare ............

Eget kapital

Aktiekapital ......................

./. balanserad förlust................

1966

1 000 kr

106 804

42 038

64 766

85 125

68 081

17 044

2 697

84 507

22 345

67 622

342 273

8 687

54 580

495 507

580 014

158 533

276 399

105 082

40 000

40 000

580 014

1967

1 000 kr

106 821

44 998

61 823

86 976

69 932

17 044

2 483

81 350

15 852

16 202

423 916

15 352

76 581

547 903

629 253

170 477

306 865

111 911

40 000

40 000

629 253

1968

1 000 kr

113 541

48 455

65 086

92 931

71 681

21 250

2 362

88 698

13 214

47 844

464 864

12 374

80 600

618 896

707 594

187 814

380 725

99 055

40 000

40 000

707 594

1969

milj. kr

116,6

51.8

64.8

96,0

74,4

21,6

1,8

88,2

13,0

64.5

699.7

12.5

100,1

889.8

978,0

320,9

391.0

226.1

40,0

40,0

978,0

1970

milj. kr

119,6

55,1

64,5

99.0

77.1

21,9

1,7

88.1

13,0

84,7

741,4

12,5

100,1

951,7

1039,8

367,0

429,2

203,6

40,0

40,0

1039,8

1971

milj. kr

122,6

58,4

64.2

102,0

79,8

22.2

1,6

88,0

13,0

88.5

863,2

12.5

100,1

1077.3

1165.3

413,0

476,6

242,4

40,0

6,7

33,3

1165,3

1972

milj. kr

125,6

61,7

63.9

105,0

82.5

22.5

1,5

87.9

13,0

88.5

978,9

12.5

100,1

1193,0

1280,9

474,0

533,5

250,9

40,0

17.5

22.5

1280,9

Summa skulder och eget kapital

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Tabell 5: Finansieringsanalys för Uddevallavarvet 1966—1968

1966 1967 1968

tkr tkr tkr

Tillförda medel

Redovisat resultat .................................. 0 0 0

Avskrivningar:

Fastigheter .........................

............. + 3 318

+ 3 316

+

3 483

Maskiner, inventarier .................

............ + 1 412

+ 4 730

+ 2 365

+

5 681

+

2 422

+

5 905

Aktieägaretillskott .....................

............. .

+ 75 000

Reservökning .........................

............ .

+ 15 000

—

8 5001

Reservminskning.......................

............ — 47 791

— 25 391

—

18 547

Ianspråktagande av kapitaltillskott.......

............. .

— 47 791

— 21 719

+

42 890

—

—

27 047

Summa internt förbrukade medel.........

— 43 061

+

48 571

—

21 142

Långa fordr. minskn....................

............. .

+ 216

—

Långa skulder, ökning...................

............. .

+ 992

+

40 792

Försäljning av aktier ...................

............. .

—

—

+

1 208

129

+

40 921

Summa av tillförda medel ...............

— 43 061

+

49 779

+

19 779

Använda medel

Investeringar i

Fastigheter...........................

............. + 2 869

+ 374

+

6 746

Maskiner, inventarier .................

............. + 5 570

+ 2 365

+

6 628

Aktier...............................

.............

+ 8 439

+ 2

+

2 741

—

+

13 374

Långa fordringar, ökning.................

—

—

+

8

Långa skulder, minskning ...............

............. + 715

+ 715

—

—

—

+

8

Summa använda medel .................

+ 9154

+

2 741

+

13 382

Förändring av rörelsekapital

Kassa, bank, postgiro ...................

............. — 22 057

+ 22 001

+

4 020

Korta fordringar .......................

............. + 56 510

+ 88 308

+

37 970

Materiallager och prod. i arbete...........

............. + 23 712

— 15 023

+

1 957

Korta skulder, ökning...................

............ —118 569

— 41 418

—

50 406

Förskott från kunder

Minskning ...........................

............. + 8189

—

+

12 856

Ökning .............................

............. .

— 52 215

— 6 829

+

47 038

—

+

6 397

Summa använda medel .................

— 43 061

+

49 779

+

19 779

1 Upplösning av reserv avsatt 1967 för förluster på produkter i arbete på 15 milj. kr samt ny reservering på 6,5 milj. kr. = 8,5 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Bilaga 2

Mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (nedan

nämnt Eriksberg) träffades den 13 maj 1963 ett avtal, det s. k. huvudavtalet,

ang. samägande av Uddevallavarvet AB (nedan nämnt Uddevalla) och

gemensam drift av varvet. Till huvudavtalet finns fogat ett protokoll av den

10 januari 1963, som gäller vid sidan av avtalet. Mellan Eriksberg och Uddevalla

träffades den 2 december 1963 ett avtal benämnt administrationsavtalet.

Till administrationsavtalet har den 1 mars 1966 gjorts ett särskilt tilllägg.

Parterna ha enats om att ersätta huvudavtalet jämte därvid fogat protokoll

samt administrationsavtalet med därtill gjort tillägg med härefter följande

Avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads Aktiebolag

§ 1.

Parterna är ense om att under avtalstiden driva Uddevallavarvet under

gemensamt ansvar för verksamheten.

§ 2.

Styrelsen i Uddevalla skall bestå av åtta ledamöter och fyra suppleanter,

av vilka fyra av ledamöterna och två av suppleanterna skola utses enligt

förslag av envar av parterna. Ordföranden och vice ordföranden skola efter

förslag av staten för ett år i sänder utses inom styrelsen gemensamt av staten

och Eriksberg. Verkställande direktör jämte eventuell vice verkställande

direktör i Uddevalla skola efter förslag av Eriksberg för ett år i sänder utses

gemensamt av staten och Eriksberg inom eller utom styrelsen.

Envar av parterna skall utse en auktoriserad revisor i Uddevalla jämte en

suppleant för denne. Den av staten utsedde revisorn i Uddevalla skall äga

rätt att för kontroll av successiva avräkningar mellan Eriksberg och Uddevalla

ta del av Eriksbergs räkenskaper i vad de berör Eriksbergs förhållande

till Uddevalla.

I Uddevallas bolagsordning § 7 skall ändring göras med avseende på antalet

ledamöter i styrelsen. Vidare skall § 8 i bolagsordningen erhålla följande

ändrade lydelse: »Styrelsen är beslutför när mer än halva antalet

ledamöter äro tillstädes.»

§ 3.

Eriksberg skall under avtalstiden med utnyttjande av sina förbindelser

och sin good-will söka tillföra Uddevalla beställningar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 fr år 1969

21

§ 4.

I den mån det finnes lämpligt att öka Uddevallas aktiekapital, skola staten

och Eriksberg teckna och inbetala hälften vardera av nyemitterade aktier.

Så länge avtalet gäller, må ingen av parterna utan den andres samtycke

avhända sig aktier i Uddevalla till tredje man.

§ 5-

Detta avtal skall gälla till och med den 31 december 1972.

Eriksberg äger rätt påkalla att staten den 31 december 1972 inlöser dess

aktier till ett pris, motsvarande aktiernas verkliga värde, vilket i brist på

åsämjande bestämmes av skiljemän enligt § 7 nedan. Inlösningspriset skall

icke understiga vad Eriksberg erlagt för aktierna. Påkallande varom nu

sagts skall av Eriksberg göras senast den 31 december 1971.

Staten äger senast den 31 december 1971 erbjuda sig att inlösa Eriksbergs

aktier enligt bestämmelserna i föregående stycke. Eriksberg är skyldigt antaga

sådant erbjudande.

§ 6.

Staten förbinder sig att vid avtalets upphörande ersätta Eriksberg all den

kostnad och förlust som tillfogats Eriksberg på grund av fullgörandet av

detta avtal, eller på grund av fullgörandet av de tidigare gällande, inledningsvis

omnämnda avtalen, i den mån Eriksberg icke redan enligt detta avtal

eller eljest erhållit sådan gottgörelsc.

§ 7.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur

bärflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gälland

svensk lag.

En formell, skriftlig ansökan härom skall sändas i rekommenderat brev,

och till ansökan skall fogas uppgift om utseende av en skiljeman. Inom

en månad efter mottagandet av denna skrivelse skall den andra parten, å

sin sida, utse en skiljeman. Inom en månad efter mottagandet av denna

skrivelse skall den andra parten, å sin sida, utse en skiljeman. Skulle den

senare parten underlåta att utse skiljeman inom den frist som givits, skall

Högsta domstolens ordförande utse den andre skiljemannen, på begäran av

den part vilken anhållit om skiljedom. Om de två skiljemännen, utnämnda

på sätt ovan beskrivits, icke kunna enas om utseende av en tredje skiljeman,

skall denne utses av Högsta domstolens ordförande.

§ 8.

Detta avtal är träffat under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande och

träder i kraft så snart detta föreligger. Genom avtalet upphävs avtalen av

den 13 maj och den 2 december 1963 med därtill gjorda protokollsbestämmelser

och tillägg.

Stockholm den

För Svenska staten Eriksbergs mekaniska verkstads

aktiebolag

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690221

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1969:90 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts proposition med förslag om kreditgaranti åt svensk varvsindustri m. m. s. 18 i texten