Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)
10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1969:8, Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
1
Nr 8
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74);
given Stockholms slott den 19 december 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april
1960 (nr 74).
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås att kommunerna befrias från ansvaret för förrådshållning
av civilförsvarets materiel för brandtjänst samt för ordningsoch
bevakningstjänst. Förslaget föranleder ändring i civilförsvarslagen.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1969.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 8
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
Förslag
till
Lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)
Härigenom förordnas, att 40 § 1 och 2 mom. samt 44 § civilförsvarslagen
den 22 april 19601 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
40 §.
(Föreslagen lydelse)
1 mom. Det åligger — —--—
e) förvara och underhålla sådan
för det allmänna civilförsvarets ordnings-
och bevakningstjänst samt
brandtjänst anskaffad materiel, som
icke utgör personlig utrustning för
tjänstegrenarnas personal;
f) tillhandahålla lämpliga lokaler
för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet liärutinnan
icke åvilar ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad,
för förvaring av annan materiel och
utrustning för civilförsvaret än som
avses under e) ävensom för utbildningsverksamheten
inom civilförsvaret;
-
omförmälda anordningarna;
f) tillhandahålla lämpliga lokaler
för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet härutinnan
icke åvilar ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad,
för förvaring av materiel och utrustning
för civilförsvaret ävensom för
utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;
-
g) svara för -— ---------under mörkläggning.
2 mom. Därest åtgärd, som avses
i 1 mom. b)—e), enligt organisationsplanen
hänför sig till flera i
samma civilförsvarsområde helt eller
delvis ingående kommuner, skall den
kommun länsstyrelsen bestämmer
vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna
därför.
I den ------- —
Vadi— —----—
2 mom. Därest åtgärd, som avses
i 1 mom. b)—d), enligt organisationsplanen
hänför sig till flera i
samma civilförsvarsområde helt eller
delvis ingående kommuner, skall den
kommun länsstyrelsen bestämmer
vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna
därför.
— belöpande andelar.
— nu sagts.
1 Senaste lydelse av 40 § 1 mom. se 1966:103.
Kungl. Maj:ls proposition nr 8 år 1969
3
(Nuvarande lydelse)
44 §.
Tillhandahåller kommun lokaler
för civilförsvarets administration,
för förvaring av annan materiel eller
utrustning för civilförsvaret än som
avses i hO § 1 mom. e) eller för annan
civilförsvarsuthildning än sådan
som avser det egna civilförsvarsområdets
personal, skall skälig ersättning
därför utgivas av statsmedel.
(Föreslagen lydelse)
Tillhandahåller kommun lokaler
för civilförsvarets administration,
för förvaring av materiel eller utrustning
för civilförsvaret eller för
annan civilförsvarsuthildning än sådan
som avser det egna civil för svarsområdets
personal, skall skälig ersättning
därför utgivas av statsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.
Kommun är skyldig att längst till utgången av juni 1975 mot ersättning
av statsmedel förvara och underhålla sådan för det allmänna civilförsvarets
ordnings- och bevakningstjänst samt brandtjänst anskaffad materiel, som
icke utgör personlig utrustning för tjänstegrenarnas personal.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 8
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1969
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
19 december 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förrådshållning
av viss civilförsvarsmateriel och anför.
Inledning
År 1948 (prop. 1948:81, 2LU 40, rskr 375) övertog staten det tidigare
kommunala ansvaret för det allmänna civilförsvaret. Av huvudsakligen
praktiska skäl behölls dock vissa kommunala förpliktelser. Kommunerna
skulle sålunda utan ersättning av statsmedel förvara och underhålla brandtjänstens,
ordnings- och bevakningstjänstens samt tekniska tjänstens materiel
i den mån materielen inte var personlig utrustning.
1953 års civilförsvarsutredning uttalade beträffande den del av förrådshållningen
som ankom på kommunerna, att den gällande ordningen inte
var i alla delar tillfredsställande. Civilförsvarets materielberedskap tillgodosågs
enligt utredningen bäst, om staten ansvarade för förrådshållningen
av all civilförsvarsmateriel. Om gällande bestämmelser behölls, skulle kommunerna
med hänsyn till det ökade behovet av civilförsvarsmateriel i många
fall bli nödsakade att anskaffa särskilda förrådsutrymmen för att kunna
fullgöra sin skyldighet. Utredningen föreslog därför, att skyldigheten för
kommunerna att förvara och underhålla viss civilförsvarsmateriel skulle
slopas.
I samband med att riktlinjerna för det nuvarande civilförsvarets organisation
och verksamhet drogs upp (prop. 1959: 114, SU 85, rskr 233)
anförde föredragande departementschefen i fråga om civilförsvarsmaterielens
förvaring och underhåll, att tillräckliga skäl inte syntes föreligga att
göra ändring i de principer som gällde för ansvarsfördelningen mellan stat
och kommun. Enligt departementschefens uppfattning medförde den rådande
ordningen obestridliga fördelar, framför allt därigenom att sakkun
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ls proposition nr 8 år 1969
o
nig tillsyn erhölls över sådana materielslag, som användes i den kommunala
verksamheten. Departementschefen kunde därför inte tillstyrka civilförsvarsutredningens
förslag att föra över vårdnadsansvaret till staten. Riksdagen
lämnade uttalandet utan erinran.
Civilförsvaret fick år 1960 delvis ny organisation. Bl. a. slopades tjänstegrenen
teknisk tjänst. Därmed förelåg inte längre någon skyldighet för
kommunerna att förvara och underhålla den civilförsvarsmateriel som anskaffats
för tjänstegrenen. Materielen överfördes också efter hand till statsverket,
som därvid fick ökat materielansvar.
Frågan om förrådshållningen av civilförsvarsmaterielen togs upp av 1963
års riksdag (motion I: 283 och II: 323, 2LU 49, rskr 203).
I motionerna föreslogs att ansvaret för förrådshållning av civilförsvarsmateriel
i sin helhet skulle föras över på staten. Motionärerna framhöll att
kommunerna kunde förutses få starkt ökade kostnader för materielens förvaring
och underhåll och att kostnaderna drabbade kommunerna olika hårt
beroende på civilförsvarsområdets och kommunernas karaktär. Vidare pekade
motionärerna på att civilförsvaret är en statlig angelägenhet och att i
överensstämmelse härmed även materielens förvaring och underhåll bör
vara en statsverkets uppgift.
Över motionerna avgavs yttranden av civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet,
länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska stadsförbundet och
Svenska landskommunernas förbund. Remissinstanserna ställde sig genomgående
positiva till motionärernas förslag. Bl. a. påtalade civilförsvarsstyrelsen,
att en betydande olägenhet med nuvarande ordning var att den materiel
som kommunerna hade hand om ofta förvarades på platser som var
mindre lämpliga från beredskapssynpunkt. Styrelsen ansåg att ett överförande
av förrådsansvaret från kommunerna till statsverket skulle komina
att främja en rationell förrådshållning och en god beredskap. Styrelsen påpekade
emellertid, att en ändring i gällande regler med säkerhet skulle komma
att kräva betydande kapitalinvesteringar för uppförande av förråd.
Svenska landskommunernas förbund framhöll, att ett ställningstagande i
frågan måste grundas främst på praktiskt-administrativa och ekonomiska
skäl. Om staten — med den spridning eller fördelning av materielen på olika
orter som förbundet förutsatte vara nödvändig —- kunde på ett rationellt
och effektivt sätt handha förvaringen och underhållet av materielen till ungefär
samma kostnader som kommunerna, ville förbundet förorda en sådan
lösning.
Andra lagutskottet uttalade att vad som framkommit under remissbehandlingen
visade att olägenheter främst från beredskapssynpunkt var förenade
med nuvarande uppdelning av förrådshållningen inom civilförsvaret.
Utskottet ansåg därför att möjligheterna att på staten föra över den del av
förrådshållningen som nu ankommer på kommunerna borde utredas. Utskottet
hemställde att riksdagen skulle göra framställning hos Kungl. Maj :t
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
om översyn av civilförsvarslagens bestämmelser om skyldighet för kommun
att förvara och underhålla viss civilförsvarsmateriel. Riksdagen biföll
utskottets hemställan.
Inom försvarsdepartementet har med anledning av riksdagens beslut
upprättats en promemoria (stencil Fö 1968:4) med vissa synpunkter och
förslag angående förrådshållningen av civilförsvarets materiel för brandtjänst
samt för ordnings- och bevakningstjänst. I promemorian redovisas
bl. a. vissa från länsstyrelserna inhämtade uppgifter om den kommunala
förrådssituationen den 1 januari 1966 och om kostnaderna för den kommunala
förrådshållningen under budgetåret 1965/66. Över promemorian
har yttranden avgetts av civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut,
riksnämnden för kommunal beredskap, statens brandinspektion,
länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Örebro och
Norrbottens län samt Svenska kommunförbundet.
Departementspromemorian
I promemorian lämnas till en början vissa uppgifter om den nuvarande
förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.
Den statliga föiTådshållningen ombesörjs under civilförsvarsstyrelsen av
länsstyrelserna. För verksamheten har för budgetåret 1968/69 tagits upp ett
anslag av 11,1 milj. kr. Av detta belopp har 2,8 milj. kr. beräknats för lokalhyror.
Vidare har i budgetplanen för civilförsvaret för tiden 1968/69—1971/72
beräknats investeringsanslag för nybyggnad av förråd med 12 milj. kr.
Den kommunala förrådshållningen ombesörjs av varje kommun för sig.
Om föreliggande behov av åtgärder inom ett civilförsvarsområde hänför sig
till flera kommuner, bestämmer länsstyrelsen vilken kommun som skall
vidta åtgärderna och förskjuta kostnaderna härför. Kommunerna kan antingen
själva skaffa förrådsutrymmen eller hyra erforderliga utrymmen i
statliga förråd. Enligt föreskrifter som civilförsvarsstyrelsen meddelat skall
bestämmelserna för statliga civilförsvarsförråds lokalisering in. m. gälla
också för sådan civilförsvarsmateriel som förrådshålls av kommunerna.
Detta innebär att de kommunala förråden bör anordnas på platser där civilförsvarsenheterna
skall mobiliseras. I föreskrifterna framhålls vidare att
förråden så långt möjligt skall anordnas i anslutning till de statliga civilförsvarsförråden.
Lokalkostnaderna för den kommunala förrådshållningen har länsstyrelserna
för budgetåret 1965/66 beräknat till ca 620 000 kr., varav 440 000 kr.
hänför sig till förrådshållningen i egna förråd och 180 000 kr. till förrådshållningen
i förhyrda statliga förråd. Härtill kommer kostnader för underhåll
och vård av materielen, som för budgetåret 1965/66 beräknats till ca
150 000 kr. Kostnaderna faller i allt väsentligt på förrådshållningen av brandmateriel.
Civilförsvarsstyrelsen har uppskattat utrymmesbehovet för brandmaterielen
till ca 30 % av det totala förrådsbehovet för civilförsvarsmateriel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
7
Vad beträffar frågan huruvida staten bör ta över ansvaret för förrådshållning
av även den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu handhar uttalas
i promemorian att man till en början bör beakta att förutsättningarna
för kommunerna att förvara och underhålla materielen i viss utsträckning
ändrats. Tillsynen av civilförsvarets brandmateriel har i stor utsträckning
skett genom kommunernas brandkårer vid sidan av de ordinarie göromålen.
Materielen förvaras emellertid i ökad utsträckning långtidskonserverad och
underhållet utförs med fördel på fabrik. Vissa svårigheter har visat sig föreligga
för brandkårerna att få till stånd den översyn av exempelvis motorsprutor,
som bör äga rum med vissa tidsintervaller. Den kommunförvarade
brandmaterielens vård har med rådande system otvivelaktigt blivit eftersatt
i vissa avseenden.
I promemorian framhålls vidare att ett statligt övertagande av den kommunala
förrådshållningen skulle medföra främst eu väsentlig förbättring av
beredskapen. Gemensamma förrådslokaler för all civilförsvarsmateriel medför
att materielen kommer att i ökad utsträckning förvaras nära de platser
där den personal skall mobilisera för vilken materielen är avsedd. Vidare
innebär gemensamma lokaler ökade möjligheter för rationalisering av materielhantering
och underhåll samt förenklad administration, varjämte kontrollen
av materielen underlättas. Slutligen kan erforderliga fabriksrenoveringar
genomföras lättare i stora serier till lägre kostnader.
Ett statligt övertagande av det kommunala förrådsansvaret medför enligt
promemorian ökade kostnader för statsverket. För den återstående perioden
av civilförsvarets uppbyggnad fram t. o. m. budgetåret 1971/72 har civilförsvarsstyrelsen
beräknat behovet av ytterligare förråd för kommunförvarad
materiel till i runt tal 20 000 in2. Härav bedöms ca 8 000 in2 redan disponeras
av staten under det att resterande 12 000 in2 får nyanskaffas. Av dessa
12 000 m2 beräknas över slagsvis 8 000 m2 komma att kräva nybyggnad. Nästan
hela nyanskaffningsbehovet hänför sig till förråd av mindre kvalificerad
typ avsedda för fordon. Civilförsvarsstyrelsen beräknar att årskostnaden för
förrådshållning av den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu har ansvaret
för kommer att uppgå till ca 1,3 milj. kr. i prisläget maj 1967. De
sammanlagda kostnaderna för civilförsvarets förrådshållning kan dock enligt
promemorian antas bli lägre än om nuvarande system behålls. Möjligheterna
till rationalisering ökar och förrådsverksamheten kan fördelas på
färre enheter med större och mer ändamålsenlig utformning.
Mot bakgrunden av det anförda föreslås i promemorian att ansvaret för förrådshållningen
av civilförsvarets materiel för brandtjänst samt för ordningsoch
bevakningstjänst förs över från kommunerna till staten. Beträffande
formerna för övertagandet bör enligt promemorian överenskommelse träffas
i varje särskilt fall mellan de berörda civilförsvarsmyndigheterna och kommunerna.
Vidare föreslås att staten förhyr befintliga förrådslokaler för
materiel, som inte lämpligen kan föras över till statliga förråd. Kan överens
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr S år 1969
kommelse inte träffas bör kommunerna vara skyldiga att mot skälig ersättning
förvara och underhålla materielen. Sådan skyldighet bör dock inte föreligga
under längre tid än till utgången av juni 1975.
Remissyttrandena
De i promemorian framförda förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran
av samtliga remissinstanser.
När det gäller den framtida förrådshållningen anser försvarets rationaliseringsinstitut
lämpligt att krigsmakten och civilförsvaret såvitt möjligt tilllämpar
samma normer för vård av materiel. Enligt institutets mening bör
också utredas civilförsvarsmyndigheternas möjligheter att samarbeta med
militära myndigheter, i första hand försvarsområdesstaberna, i fråga om
tillsyn, vård och reparation av materiel m. m.
Beträffande kostnaderna för den framtida förrådshållningen m. m. av
materielen har några av remissinstanserna framfört särskilda synpunkter.
Länsstgrelsen i Kalmar län tror att kostnaderna för vård och underhåll
av materielen har beräknats för lågt i promemorian och vill fästa uppmärksamheten
på att kostnader också uppstår för utbildning av civilförsvarets
förrådspersonal. Länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att arbetsvolymen
vid länsstyrelsen kan komma att öka när det gäller förrådshållning
in. m. av civilförsvarsmateriel. Länsstgrelsen i Stockholms län påpekar
att den föreslagna omläggningen medför ökat arbetskraftsbehov på länsstyrelsens
civilförsvarssektion. Enligt Svenska kommunförbundets mening bör
i de fall då staten kommer att förhyra kommunala förrådslokaler hyressättningen
motsvara kommunens verkliga kostnad för lokalerna och följaktligen
också anpassas till den framtida kostnadsutvecklingen. Liknande synpunkter
förs fram av länsstgrelsen i Kalmar län, som framhåller skäligheten
av att kommunerna får full kompensation för de förrådslokaler som lämnas
över till eller förhyrs av staten.
Civilförsvarsstgrelsen anser att uppkommande merkostnader för förrådshållningen
för civilförsvarets del skall täckas med medel utanför de fastställda
anslagsramarna.
Departementschefen
Staten har sedan år 1948 ansvar för förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.
Skyldighet föreligger dock för kommunerna att förvara och underhålla
materiel som är anskaffad för brandtjänsten samt för ordnings- och
bevakningstjänsten, i den mån materielen inte utgör personlig utrustning.
I departementspromemorian föreslås att kommunerna befrias från ansvaret
för nämnda förrådshållning. Remissinstanserna har genomgående
ställt sig positiva till förslaget.
Såsom framhållits i departementspromemorian har kommunerna svårig
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
9
heter alt på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin vårdnadsskyldighet. Tillsynen
har i stor utsträckning skett genom kommunernas brandkårer. Dessas
möjligheter att vid sidan av sina ordinarie göromål se till även civilförsvarets
brandmateriel är emellertid begränsade. Detta medför att underhållet
av materielen i viss utsträckning blivit eftersatt. Tar staten över förrådshållningen
även av den civilförsvarsmateriel som f. n. handhas av kommunerna
ökas förutsättningarna att underhålla materielen på ett rationellt och enhetligt
sätt. Vidare förbättras beredskapen. De nuvarande kommunala förråden
är i stor utsträckning belägna i städer och större tätorter, även om kravet
på lämplig förrådshållning med hänsyn till beredskapen för mobilisering
ofta tvingat kommunerna att söka finna lokaler utanför de egentliga tätorterna.
En gemensam förrådshållning av all civilförsvarsmateriel ökar förutsättningarna
att förvara materielen i anslutning till mobiliseringsplatserna.
Jag förordar på grund av det anförda att staten fr. o. m. den 1 juli 1969
tar över ansvaret även för den civilförsvarsmateriel som nu förvaras och
underhålls av kommunerna.
Civilförsvarsstyrelsen beräknar att årskostnaden för förrådshållning av
den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu har ansvaret för kommer att
uppgå till ca 1,3 milj. kr. i prisläget maj 1967. Vid beräkningen av dessa
kostnader har civilförsvarsstyrelsen utgått från den uppbyggnad av civilförsvaret
som skall äga rum t. o. m. budgetåret 1971/72 och som medför behov
av nya förrådslokaler. Vidare har beaktats alt de kommunala förrådslokalerna
byggnadstekniskt ofta är mindre ändamålsenliga. Nyanskaffning av lokaler
som ersättning för de befintliga förråden måste äga rum oavsett vem som
i framtiden skall ansvara för förrådshållningen. Slutligen har hänsyn tagits
till att de nuvarande direkta kostnaderna för den kommunala förrådshållningen
— ca 770 000 kr. för budgetåret 1965/66 — inte är helt rättvisande.
De direkta kostnaderna för den kommunala förrådshållningen har
kunnat hållas nere genom att kommunernas brandkårer ofta utfört vårdnadsarbetet
utan att särredovisa några kostnader härför. Jag delar den i
departementspromemorian uttalade uppfattningen att de sammanlagda
kostnaderna för civilförsvarets förrådshållning kan antas bli lägre om staten
ansvarar för hela förrådshållningen än om nuvarande uppdelning
behålls.
Kostnaderna för statens övertagande av den kommunförvarade civilförsvarsmaterielen
kommer att beaktas vid beräkningen av anslagen till civilförsvaret
för budgetåret 1969/70, vilket jag anmält i annat sammanhang
(prop. 1969: 1 bil. 6 s. 192).
I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör överenskommelse om
formerna för övertagandet i varje särskilt fall träffas mellan de berörda
civilförsvarsmyndigheterna och kommunerna. Kan övertagande inte komma
till stånd den 1 juli 1969, bör kommunerna vara skyldiga att förvara och
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969
underhålla materielen mot skälig ersättning, dock längst till utgången av
juni 1975.
Förslaget att det kommunala ansvaret för förvaring och underhåll av
brandtjänstens samt ordnings- och bevakningstjänstens materiel skall upphöra
nödvändiggör ändring i civilförsvarslagen. Den föreslagna ändringen
bör träda i kraft den 1 juli 1969.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i civilförsvar slag eu den 22 april 1960 (nr 74-).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
ESSELTE AB. STHLM 69
814546
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 2LU 1969:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 s. 1 i texten