Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)

10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:8, Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

1

Nr 8

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74);

given Stockholms slott den 19 december 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april

1960 (nr 74).

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att kommunerna befrias från ansvaret för förrådshållning

av civilförsvarets materiel för brandtjänst samt för ordningsoch

bevakningstjänst. Förslaget föranleder ändring i civilförsvarslagen.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1969.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

Förslag

till

Lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)

Härigenom förordnas, att 40 § 1 och 2 mom. samt 44 § civilförsvarslagen

den 22 april 19601 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

40 §.

(Föreslagen lydelse)

1 mom. Det åligger — —--—

e) förvara och underhålla sådan

för det allmänna civilförsvarets ordnings-

och bevakningstjänst samt

brandtjänst anskaffad materiel, som

icke utgör personlig utrustning för

tjänstegrenarnas personal;

f) tillhandahålla lämpliga lokaler

för civilförsvarets administration

samt, i den mån skyldighet liärutinnan

icke åvilar ägare eller innehavare

av anläggning eller byggnad,

för förvaring av annan materiel och

utrustning för civilförsvaret än som

avses under e) ävensom för utbildningsverksamheten

inom civilförsvaret;
-

omförmälda anordningarna;

f) tillhandahålla lämpliga lokaler

för civilförsvarets administration

samt, i den mån skyldighet härutinnan

icke åvilar ägare eller innehavare

av anläggning eller byggnad,

för förvaring av materiel och utrustning

för civilförsvaret ävensom för

utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;
-

g) svara för -— ---------under mörkläggning.

2 mom. Därest åtgärd, som avses

i 1 mom. b)—e), enligt organisationsplanen

hänför sig till flera i

samma civilförsvarsområde helt eller

delvis ingående kommuner, skall den

kommun länsstyrelsen bestämmer

vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna

därför.

I den ------- —

Vadi— —----—

2 mom. Därest åtgärd, som avses

i 1 mom. b)—d), enligt organisationsplanen

hänför sig till flera i

samma civilförsvarsområde helt eller

delvis ingående kommuner, skall den

kommun länsstyrelsen bestämmer

vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna

därför.

— belöpande andelar.

— nu sagts.

1 Senaste lydelse av 40 § 1 mom. se 1966:103.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 8 år 1969

3

(Nuvarande lydelse)

44 §.

Tillhandahåller kommun lokaler

för civilförsvarets administration,

för förvaring av annan materiel eller

utrustning för civilförsvaret än som

avses i hO § 1 mom. e) eller för annan

civilförsvarsuthildning än sådan

som avser det egna civilförsvarsområdets

personal, skall skälig ersättning

därför utgivas av statsmedel.

(Föreslagen lydelse)

Tillhandahåller kommun lokaler

för civilförsvarets administration,

för förvaring av materiel eller utrustning

för civilförsvaret eller för

annan civilförsvarsuthildning än sådan

som avser det egna civil för svarsområdets

personal, skall skälig ersättning

därför utgivas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

Kommun är skyldig att längst till utgången av juni 1975 mot ersättning

av statsmedel förvara och underhålla sådan för det allmänna civilförsvarets

ordnings- och bevakningstjänst samt brandtjänst anskaffad materiel, som

icke utgör personlig utrustning för tjänstegrenarnas personal.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1969

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

19 december 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förrådshållning

av viss civilförsvarsmateriel och anför.

Inledning

År 1948 (prop. 1948:81, 2LU 40, rskr 375) övertog staten det tidigare

kommunala ansvaret för det allmänna civilförsvaret. Av huvudsakligen

praktiska skäl behölls dock vissa kommunala förpliktelser. Kommunerna

skulle sålunda utan ersättning av statsmedel förvara och underhålla brandtjänstens,

ordnings- och bevakningstjänstens samt tekniska tjänstens materiel

i den mån materielen inte var personlig utrustning.

1953 års civilförsvarsutredning uttalade beträffande den del av förrådshållningen

som ankom på kommunerna, att den gällande ordningen inte

var i alla delar tillfredsställande. Civilförsvarets materielberedskap tillgodosågs

enligt utredningen bäst, om staten ansvarade för förrådshållningen

av all civilförsvarsmateriel. Om gällande bestämmelser behölls, skulle kommunerna

med hänsyn till det ökade behovet av civilförsvarsmateriel i många

fall bli nödsakade att anskaffa särskilda förrådsutrymmen för att kunna

fullgöra sin skyldighet. Utredningen föreslog därför, att skyldigheten för

kommunerna att förvara och underhålla viss civilförsvarsmateriel skulle

slopas.

I samband med att riktlinjerna för det nuvarande civilförsvarets organisation

och verksamhet drogs upp (prop. 1959: 114, SU 85, rskr 233)

anförde föredragande departementschefen i fråga om civilförsvarsmaterielens

förvaring och underhåll, att tillräckliga skäl inte syntes föreligga att

göra ändring i de principer som gällde för ansvarsfördelningen mellan stat

och kommun. Enligt departementschefens uppfattning medförde den rådande

ordningen obestridliga fördelar, framför allt därigenom att sakkun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 8 år 1969

o

nig tillsyn erhölls över sådana materielslag, som användes i den kommunala

verksamheten. Departementschefen kunde därför inte tillstyrka civilförsvarsutredningens

förslag att föra över vårdnadsansvaret till staten. Riksdagen

lämnade uttalandet utan erinran.

Civilförsvaret fick år 1960 delvis ny organisation. Bl. a. slopades tjänstegrenen

teknisk tjänst. Därmed förelåg inte längre någon skyldighet för

kommunerna att förvara och underhålla den civilförsvarsmateriel som anskaffats

för tjänstegrenen. Materielen överfördes också efter hand till statsverket,

som därvid fick ökat materielansvar.

Frågan om förrådshållningen av civilförsvarsmaterielen togs upp av 1963

års riksdag (motion I: 283 och II: 323, 2LU 49, rskr 203).

I motionerna föreslogs att ansvaret för förrådshållning av civilförsvarsmateriel

i sin helhet skulle föras över på staten. Motionärerna framhöll att

kommunerna kunde förutses få starkt ökade kostnader för materielens förvaring

och underhåll och att kostnaderna drabbade kommunerna olika hårt

beroende på civilförsvarsområdets och kommunernas karaktär. Vidare pekade

motionärerna på att civilförsvaret är en statlig angelägenhet och att i

överensstämmelse härmed även materielens förvaring och underhåll bör

vara en statsverkets uppgift.

Över motionerna avgavs yttranden av civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet,

länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska stadsförbundet och

Svenska landskommunernas förbund. Remissinstanserna ställde sig genomgående

positiva till motionärernas förslag. Bl. a. påtalade civilförsvarsstyrelsen,

att en betydande olägenhet med nuvarande ordning var att den materiel

som kommunerna hade hand om ofta förvarades på platser som var

mindre lämpliga från beredskapssynpunkt. Styrelsen ansåg att ett överförande

av förrådsansvaret från kommunerna till statsverket skulle komina

att främja en rationell förrådshållning och en god beredskap. Styrelsen påpekade

emellertid, att en ändring i gällande regler med säkerhet skulle komma

att kräva betydande kapitalinvesteringar för uppförande av förråd.

Svenska landskommunernas förbund framhöll, att ett ställningstagande i

frågan måste grundas främst på praktiskt-administrativa och ekonomiska

skäl. Om staten — med den spridning eller fördelning av materielen på olika

orter som förbundet förutsatte vara nödvändig —- kunde på ett rationellt

och effektivt sätt handha förvaringen och underhållet av materielen till ungefär

samma kostnader som kommunerna, ville förbundet förorda en sådan

lösning.

Andra lagutskottet uttalade att vad som framkommit under remissbehandlingen

visade att olägenheter främst från beredskapssynpunkt var förenade

med nuvarande uppdelning av förrådshållningen inom civilförsvaret.

Utskottet ansåg därför att möjligheterna att på staten föra över den del av

förrådshållningen som nu ankommer på kommunerna borde utredas. Utskottet

hemställde att riksdagen skulle göra framställning hos Kungl. Maj :t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

om översyn av civilförsvarslagens bestämmelser om skyldighet för kommun

att förvara och underhålla viss civilförsvarsmateriel. Riksdagen biföll

utskottets hemställan.

Inom försvarsdepartementet har med anledning av riksdagens beslut

upprättats en promemoria (stencil Fö 1968:4) med vissa synpunkter och

förslag angående förrådshållningen av civilförsvarets materiel för brandtjänst

samt för ordnings- och bevakningstjänst. I promemorian redovisas

bl. a. vissa från länsstyrelserna inhämtade uppgifter om den kommunala

förrådssituationen den 1 januari 1966 och om kostnaderna för den kommunala

förrådshållningen under budgetåret 1965/66. Över promemorian

har yttranden avgetts av civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut,

riksnämnden för kommunal beredskap, statens brandinspektion,

länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Örebro och

Norrbottens län samt Svenska kommunförbundet.

Departementspromemorian

I promemorian lämnas till en början vissa uppgifter om den nuvarande

förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.

Den statliga föiTådshållningen ombesörjs under civilförsvarsstyrelsen av

länsstyrelserna. För verksamheten har för budgetåret 1968/69 tagits upp ett

anslag av 11,1 milj. kr. Av detta belopp har 2,8 milj. kr. beräknats för lokalhyror.

Vidare har i budgetplanen för civilförsvaret för tiden 1968/69—1971/72

beräknats investeringsanslag för nybyggnad av förråd med 12 milj. kr.

Den kommunala förrådshållningen ombesörjs av varje kommun för sig.

Om föreliggande behov av åtgärder inom ett civilförsvarsområde hänför sig

till flera kommuner, bestämmer länsstyrelsen vilken kommun som skall

vidta åtgärderna och förskjuta kostnaderna härför. Kommunerna kan antingen

själva skaffa förrådsutrymmen eller hyra erforderliga utrymmen i

statliga förråd. Enligt föreskrifter som civilförsvarsstyrelsen meddelat skall

bestämmelserna för statliga civilförsvarsförråds lokalisering in. m. gälla

också för sådan civilförsvarsmateriel som förrådshålls av kommunerna.

Detta innebär att de kommunala förråden bör anordnas på platser där civilförsvarsenheterna

skall mobiliseras. I föreskrifterna framhålls vidare att

förråden så långt möjligt skall anordnas i anslutning till de statliga civilförsvarsförråden.

Lokalkostnaderna för den kommunala förrådshållningen har länsstyrelserna

för budgetåret 1965/66 beräknat till ca 620 000 kr., varav 440 000 kr.

hänför sig till förrådshållningen i egna förråd och 180 000 kr. till förrådshållningen

i förhyrda statliga förråd. Härtill kommer kostnader för underhåll

och vård av materielen, som för budgetåret 1965/66 beräknats till ca

150 000 kr. Kostnaderna faller i allt väsentligt på förrådshållningen av brandmateriel.

Civilförsvarsstyrelsen har uppskattat utrymmesbehovet för brandmaterielen

till ca 30 % av det totala förrådsbehovet för civilförsvarsmateriel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

7

Vad beträffar frågan huruvida staten bör ta över ansvaret för förrådshållning

av även den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu handhar uttalas

i promemorian att man till en början bör beakta att förutsättningarna

för kommunerna att förvara och underhålla materielen i viss utsträckning

ändrats. Tillsynen av civilförsvarets brandmateriel har i stor utsträckning

skett genom kommunernas brandkårer vid sidan av de ordinarie göromålen.

Materielen förvaras emellertid i ökad utsträckning långtidskonserverad och

underhållet utförs med fördel på fabrik. Vissa svårigheter har visat sig föreligga

för brandkårerna att få till stånd den översyn av exempelvis motorsprutor,

som bör äga rum med vissa tidsintervaller. Den kommunförvarade

brandmaterielens vård har med rådande system otvivelaktigt blivit eftersatt

i vissa avseenden.

I promemorian framhålls vidare att ett statligt övertagande av den kommunala

förrådshållningen skulle medföra främst eu väsentlig förbättring av

beredskapen. Gemensamma förrådslokaler för all civilförsvarsmateriel medför

att materielen kommer att i ökad utsträckning förvaras nära de platser

där den personal skall mobilisera för vilken materielen är avsedd. Vidare

innebär gemensamma lokaler ökade möjligheter för rationalisering av materielhantering

och underhåll samt förenklad administration, varjämte kontrollen

av materielen underlättas. Slutligen kan erforderliga fabriksrenoveringar

genomföras lättare i stora serier till lägre kostnader.

Ett statligt övertagande av det kommunala förrådsansvaret medför enligt

promemorian ökade kostnader för statsverket. För den återstående perioden

av civilförsvarets uppbyggnad fram t. o. m. budgetåret 1971/72 har civilförsvarsstyrelsen

beräknat behovet av ytterligare förråd för kommunförvarad

materiel till i runt tal 20 000 in2. Härav bedöms ca 8 000 in2 redan disponeras

av staten under det att resterande 12 000 in2 får nyanskaffas. Av dessa

12 000 m2 beräknas över slagsvis 8 000 m2 komma att kräva nybyggnad. Nästan

hela nyanskaffningsbehovet hänför sig till förråd av mindre kvalificerad

typ avsedda för fordon. Civilförsvarsstyrelsen beräknar att årskostnaden för

förrådshållning av den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu har ansvaret

för kommer att uppgå till ca 1,3 milj. kr. i prisläget maj 1967. De

sammanlagda kostnaderna för civilförsvarets förrådshållning kan dock enligt

promemorian antas bli lägre än om nuvarande system behålls. Möjligheterna

till rationalisering ökar och förrådsverksamheten kan fördelas på

färre enheter med större och mer ändamålsenlig utformning.

Mot bakgrunden av det anförda föreslås i promemorian att ansvaret för förrådshållningen

av civilförsvarets materiel för brandtjänst samt för ordningsoch

bevakningstjänst förs över från kommunerna till staten. Beträffande

formerna för övertagandet bör enligt promemorian överenskommelse träffas

i varje särskilt fall mellan de berörda civilförsvarsmyndigheterna och kommunerna.

Vidare föreslås att staten förhyr befintliga förrådslokaler för

materiel, som inte lämpligen kan föras över till statliga förråd. Kan överens
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr S år 1969

kommelse inte träffas bör kommunerna vara skyldiga att mot skälig ersättning

förvara och underhålla materielen. Sådan skyldighet bör dock inte föreligga

under längre tid än till utgången av juni 1975.

Remissyttrandena

De i promemorian framförda förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran

av samtliga remissinstanser.

När det gäller den framtida förrådshållningen anser försvarets rationaliseringsinstitut

lämpligt att krigsmakten och civilförsvaret såvitt möjligt tilllämpar

samma normer för vård av materiel. Enligt institutets mening bör

också utredas civilförsvarsmyndigheternas möjligheter att samarbeta med

militära myndigheter, i första hand försvarsområdesstaberna, i fråga om

tillsyn, vård och reparation av materiel m. m.

Beträffande kostnaderna för den framtida förrådshållningen m. m. av

materielen har några av remissinstanserna framfört särskilda synpunkter.

Länsstgrelsen i Kalmar län tror att kostnaderna för vård och underhåll

av materielen har beräknats för lågt i promemorian och vill fästa uppmärksamheten

på att kostnader också uppstår för utbildning av civilförsvarets

förrådspersonal. Länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att arbetsvolymen

vid länsstyrelsen kan komma att öka när det gäller förrådshållning

in. m. av civilförsvarsmateriel. Länsstgrelsen i Stockholms län påpekar

att den föreslagna omläggningen medför ökat arbetskraftsbehov på länsstyrelsens

civilförsvarssektion. Enligt Svenska kommunförbundets mening bör

i de fall då staten kommer att förhyra kommunala förrådslokaler hyressättningen

motsvara kommunens verkliga kostnad för lokalerna och följaktligen

också anpassas till den framtida kostnadsutvecklingen. Liknande synpunkter

förs fram av länsstgrelsen i Kalmar län, som framhåller skäligheten

av att kommunerna får full kompensation för de förrådslokaler som lämnas

över till eller förhyrs av staten.

Civilförsvarsstgrelsen anser att uppkommande merkostnader för förrådshållningen

för civilförsvarets del skall täckas med medel utanför de fastställda

anslagsramarna.

Departementschefen

Staten har sedan år 1948 ansvar för förrådshållningen av civilförsvarsmateriel.

Skyldighet föreligger dock för kommunerna att förvara och underhålla

materiel som är anskaffad för brandtjänsten samt för ordnings- och

bevakningstjänsten, i den mån materielen inte utgör personlig utrustning.

I departementspromemorian föreslås att kommunerna befrias från ansvaret

för nämnda förrådshållning. Remissinstanserna har genomgående

ställt sig positiva till förslaget.

Såsom framhållits i departementspromemorian har kommunerna svårig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

9

heter alt på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin vårdnadsskyldighet. Tillsynen

har i stor utsträckning skett genom kommunernas brandkårer. Dessas

möjligheter att vid sidan av sina ordinarie göromål se till även civilförsvarets

brandmateriel är emellertid begränsade. Detta medför att underhållet

av materielen i viss utsträckning blivit eftersatt. Tar staten över förrådshållningen

även av den civilförsvarsmateriel som f. n. handhas av kommunerna

ökas förutsättningarna att underhålla materielen på ett rationellt och enhetligt

sätt. Vidare förbättras beredskapen. De nuvarande kommunala förråden

är i stor utsträckning belägna i städer och större tätorter, även om kravet

på lämplig förrådshållning med hänsyn till beredskapen för mobilisering

ofta tvingat kommunerna att söka finna lokaler utanför de egentliga tätorterna.

En gemensam förrådshållning av all civilförsvarsmateriel ökar förutsättningarna

att förvara materielen i anslutning till mobiliseringsplatserna.

Jag förordar på grund av det anförda att staten fr. o. m. den 1 juli 1969

tar över ansvaret även för den civilförsvarsmateriel som nu förvaras och

underhålls av kommunerna.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar att årskostnaden för förrådshållning av

den civilförsvarsmateriel som kommunerna nu har ansvaret för kommer att

uppgå till ca 1,3 milj. kr. i prisläget maj 1967. Vid beräkningen av dessa

kostnader har civilförsvarsstyrelsen utgått från den uppbyggnad av civilförsvaret

som skall äga rum t. o. m. budgetåret 1971/72 och som medför behov

av nya förrådslokaler. Vidare har beaktats alt de kommunala förrådslokalerna

byggnadstekniskt ofta är mindre ändamålsenliga. Nyanskaffning av lokaler

som ersättning för de befintliga förråden måste äga rum oavsett vem som

i framtiden skall ansvara för förrådshållningen. Slutligen har hänsyn tagits

till att de nuvarande direkta kostnaderna för den kommunala förrådshållningen

— ca 770 000 kr. för budgetåret 1965/66 — inte är helt rättvisande.

De direkta kostnaderna för den kommunala förrådshållningen har

kunnat hållas nere genom att kommunernas brandkårer ofta utfört vårdnadsarbetet

utan att särredovisa några kostnader härför. Jag delar den i

departementspromemorian uttalade uppfattningen att de sammanlagda

kostnaderna för civilförsvarets förrådshållning kan antas bli lägre om staten

ansvarar för hela förrådshållningen än om nuvarande uppdelning

behålls.

Kostnaderna för statens övertagande av den kommunförvarade civilförsvarsmaterielen

kommer att beaktas vid beräkningen av anslagen till civilförsvaret

för budgetåret 1969/70, vilket jag anmält i annat sammanhang

(prop. 1969: 1 bil. 6 s. 192).

I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör överenskommelse om

formerna för övertagandet i varje särskilt fall träffas mellan de berörda

civilförsvarsmyndigheterna och kommunerna. Kan övertagande inte komma

till stånd den 1 juli 1969, bör kommunerna vara skyldiga att förvara och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1969

underhålla materielen mot skälig ersättning, dock längst till utgången av

juni 1975.

Förslaget att det kommunala ansvaret för förvaring och underhåll av

brandtjänstens samt ordnings- och bevakningstjänstens materiel skall upphöra

nödvändiggör ändring i civilförsvarslagen. Den föreslagna ändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1969.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättat

förslag till lag om ändring i civilförsvar slag eu den 22 april 1960 (nr 74-).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

ESSELTE AB. STHLM 69

814546

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1969:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 22 april 1960 s. 1 i texten