Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261), m. m

1970-03-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:102, Med förslag till lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

1

Nr 102

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i militärersättningsförordningen (1950:261),

m. m.; given Stockholms slott den 20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261),

2) lag om ändring i förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en begränsning av militärersättningsförordningens

personkrets och en förbättring av sjukpenningskyddet för värnpliktiga efter

avslutad grundutbildning. Vidare föreslås sådana ändringar i förordningen

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i

civilförsvaret, att rätten till ersättning enligt förordningen omfattar även

skada vid vistelse inom förläggningsområde på grund av tjänstgöringen och

att skyldighet att anmäla inträffad skada åläggs också annan än civilförsvarschef.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1970.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

Förslag

till

1) Lag

om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas i fråga om militärersättningsförordningen (1950:

261),1

dels att 1 § 1 och 2 inom. samt 2 §

angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas

givna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

1 mom.s Drabbas i denna förordning

avsedd värnpliktig, till manskap

hörande fast anställd, förste fältflygare,

förste flygnavigatör, icke

ständigt tjänstgörande fast anställd

eller frivillig under militärtjänstgöring

å tid, då riket icke befinner

sig i krig, av skada till följd av

olycksfall eller ådrager sig person,

som nu nämnts, annorledes under

dylik tjänstgöring sjukdom, utgives

av allmänna medel ersättning enligt

nedan stadgade grunder.

I denna förordning avses

med värnpliktig: den som fullgör

värnplikt;

med fast anställt manskap: dels

innehavare av icke-ordinarie manskapsbeställningar

på aktiv stat, dels

manskap över stat, dels ock musikelever;

1 2

, 6 § 5 inom. och 9 § skall ha nedan

en ny paragraf, 22 a §, av nedan an
(Föreslagen

lydelse)

§•

1 mom. Drabbas i denna förordning

avsedd värnpliktig eller frivillig

under militärtjänstgöring å tid, då

riket icke befinner sig i krig, av skada

till följd av olycksfall eller ådrager

sig person, som nu nämnts, annorledes

under dylik tjänstgöring

sjukdom, utgives av allmänna medel

ersättning enligt nedan stadgade

grunder.

I denna förordning avses

med värnpliktig: den som fullgör

tjänstgöring enligt värnpliktslagen

eller eljest åtnjuter förmåner enligt

grunder som gälla för värnpliktig;

samt

1 Förordningen omtryckt 1954: 460.

2 Senaste lydelse 1955: 362.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

(Nuvarande lydelse)

med icke ständigt tjänstgörande

fast anställd personal: dels personal

i krigsmaktens reserver utom pensionsavgången

personal, dels bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, fältläkarstipendiater,

marinläkare av 2.

graden vid stammen, marinläkarstipendiater,

flygläkare av 2. graden på

aktiv stat och bataljonsveterinärer

vid fältveterinärkåren, dels ock indelt

manskap; samt

med frivilliga: —------ —

Med skada---------

2 mom. Ersättning utgives jämväl

i anledning av skada eller sjukdom,

som någon under tid, då riket icke

befinner sig i krig, ådrager sig vid

inskrivning till värnpliktstjänstgöring

eller vid prövning för vinnande

av anställning såsom manskap eller

under omständigheter, som enligt

Konungens förordnande jämställas

därmed.

(Föreslagen lydelse)

--denna förordning.

— sitt ändamål.

2 mom. Ersättning utgives jämväl

i anledning av skada eller sjukdom,

som någon under tid, då riket icke

befinner sig i krig, ådrager sig vid

inskrivningsförrättning eller prövning

för antagning som officers- eller

reservofficersaspirant vid krigsmakten

eller vid färd till eller från sådan

förrättning eller prövning eller under

omständigheter, som enligt Konungens

förordnande jämställas därmed.

2 §3

Militärtjänstgöring anses----

då han eljest på grund av tjänstgöringen

uppehållit sig inom kasernområde,

fartyg eller annan förläggningsplats

eller i nära samband med

tjänstgöringen lovligen uppehållit sig

å allmän plats inom tjänstgöringsorten

eller den omgivning därav, där

personal tillhörande manskapet vanligen

vistas under fritid, samt

då han färdats —-------

Med militärtjänstgöring jämställes

av militär myndighet kontrollerad

frivillig utbildningskurs till gagn för 1

------—- under tid,

då han eljest på grund av tjänstgöringen

uppehållit sig inom kasernområde,

fartyg eller annan förläggningsplats

eller i nära samband med

tjänstgöringen lovligen uppehållit sig

å allmän plats inom tjänstgöringsorten

eller den omgivning därav, där

värnpliktiga vanligen vistas under

fritid, samt

--utom tjänstgöringsorten.

Med militärtjänstgöring jämställes

av myndighet kontrollerad frivillig

utbildning till gagn för totalförsvaret

1 Senaste lydelse 1955: 362.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rikets försvar ävensom i 1 § 2 mom.

avsedd inskrivning eller prövning.

6

5 mom.1 Ersättning enligt 2—4

mom. utgår icke till fast anställt

manskap, förste fältflygare eller

förste flygnavigatör, så länge anställningen

varor, ej heller till värnpliktiga,

icke ständigt tjänstgörande fast

anställd personal eller frivilliga för

tid, under vilken tjänstgöringen varar.

9

Den skadades---—-----

Den årliga arbetsförtjänsten för

den, som ådragit sig skadan under

värnpliktstjänstgöring, må dock icke

beräknas till lägre belopp än ett belopp

motsvarande två och en halv

gånger det basbelopp som gällde vid

ingången av det år då skadan inträffade.

Detsamma gäller beträffande

fast anställt manskap och hemvärnspersonal,

då fråga är om ersättning

för tid efter det den skadade fyllt

tjugu år eller om livränta till efterlevande.

ävensom i 1 § 2 mom. avsedd förrättning

eller prövning.

§•

5 mom. Ersättning enligt 2—4

mom. utgår icke till värnpliktiga eller

frivilliga för tid, under vilken

tjänstgöringen varar.

t2

— om yrkesskadeförsäkring.

Den årliga arbetsförtjänsten för

den, som ådragit sig skadan under

värnpliktstjänstgöring, må dock icke

beräknas till lägre belopp än ett belopp

motsvarande två och en halv

gånger det basbelopp som gällde vid

ingången av det år då skadan inträffade.

Detsamma gäller beträffande

hemvärnspersonal, då fråga är om

ersättning för tid efter det den skadade

fyllt tjugu år eller om livränta

till efterlevande.

22 a §.

Har värnpliktig under grundutbildning

eller motsvarande utbildning

enligt 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen

eller under repetitionsutbildning

i direkt anslutning till

grundutbildning ådragit sig sjukdom,

som efter tjänstgöringens slut 1

1 Senaste lydelse 1955: 362.

* Senaste lydelse 1967: 918.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj ds proposition nr 102 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

medför nedsättning av arbetsförmågan

med minst hälften men som ej

berättigar till ersättning enligt denna

förordning, har han rätt till särskild

sjukpenning. Detsamma gäller om

han efter tjänstgöringens slut ådrager

sig sjukdomen under utryckningsmånaden

eller månaden närmast

efter denna.

Den särskilda sjukpenningen utgår

med det belopp som skulle ha utgålt

enligt lagen om allmän försäkring,

om placering i sjukpenningklass

grundats på den i 9 § denna förordning

angivna lägsta årliga arbetsförtjänsten.

1 fråga om barntillägg till

sjukpenningen äga bestämmelserna

i lagen om allmän försäkring motsvarande

tillämpning. Från den särskilda

sjukpenningen skall avräknas

sjukpenning som utgår enligt lagen

om allmän försäkring eller lagen om

yrkesskadeförsäkring eller enligt

grunderna för sistnämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970. Äldre bestämmelser gäller fortfarande

i fråga om fast anställd befälselev så länge hans löneförmåner regleras

i den ordning som gäller vid ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i

22 a § gäller ej för värnpliktig som avslutat tjänstgöringen före den 1 juli

1970.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

Förslag

till

2) Lag

om ändring i förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret

Härigenom förordnas, att 1 och 7 §§ förordningen (1954: 249) om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Drabbas någon---------

Med skada----- -— ----

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid färd till eller från platsen för

tjänstgöringen, såframt färden föranledes

av och står i nära samband

med tjänstgöringen.

7

Civilförsvarschef, som genom underrättelse

från den skadade eller

eljest erhållit kännedom om skada,

som medför eller skäligen kan antagas

medföra rätt till ersättning enligt

denna förordning, skall ofördröjligen

anmäla skadan till riksförsäkringsanstalten.

§■

--i civilförsvaret.

- sitt ändamål.

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid vistelse inom förläggningsområde

på grund av tjänstgöringen och vid

färd till eller från platsen för tjänstgöringen,

såframt färden föranledes

av och står i nära samband med

tjänstgöringen.

§•

Har civilförsvarschef eller myndighet

som civilförsvarsstyrelsen bestämmer

genom underrättelse från

den skadade eller eljest erhållit kännedom

om skada, som medför eller

skäligen kan antagas medföra rätt

till ersättning enligt denna förordning,

skall civilförsvarschefen respektive

myndigheten ofördröjligen

anmäla skadan till riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Ma j:ts proposition nr 102 år 1970

7

Utdrag av protokollet över försvarsärendcn, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förbättrat

sjukpenningskydd för värnpliktiga m. m. och anför.

Inledning

De grundläggande bestämmelserna om ersättning med anledning av

kroppsskada under militärtjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring finns

i militärersättningsförordningen (1950:261; senast ändrad 1968:630). Bestämmelserna

i förordningen ansluter i flera viktiga hänseenden till lagen

(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring. Ersättningsärenden enligt militärersättningsförordningen

avgörs med vissa undantag av riksförsäkringsverket.

Förordningen äger tillämpning på värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga,

vissa fast anställda underbefäl, viss inte ständigt tjänstgörande fast anställd

personal — bl. a. reservpersonal som inte är pensionsavgången — hemvärnspersonal

och i militärtjänstgöring frivilligt deltagande personal som

enligt Kungl. Maj :ts förordnande hänförs under förordningen. Kungl. Maj :t

har vidare rätt att, om särskilda förhållanden föranleder det, besluta om

ersättning enligt förordningens grunder till annan personal som deltar i

militärtjänstgöring.

Militärersättningsförordningens bestämmelser innebär att ersättning utgår

för skada till följd av olycksfall under militärtjänstgöring. Med militärtjänstgöring

jämställs inskrivningsförrättningar och sådan frivillig utbildningskurs

till gagn för landets försvar som kontrolleras av militär myndighet.

Förordningen omfattar inte bara skador under själva tjänstgöringen

utan också skador under vissa färder. Ersättning utgår sålunda för olycksfall

under färd till tjänstgöring som skall påbörjas och under färd från avslutad

tjänstgöring liksom under färd i samband med permission och fritid.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is proposition nr 102 år 1970

Vidare ersätts skada som inträffat under vistelse i tjänstgöringslokal eller

inom tjänstgöringsområdet även om vederbörande inte tjänstgör vid skadctillfället.

Dessutom kan ersättning utgå för skador under uppehåll på allmän

plats inom tjänstgöringsorten eller den omgivning av orten där personalen

vanligen vistas under fritid.

Enligt militärersättningsförordningen ersätts av allmänna medel nödvändiga

kostnader för läkar-, tandläkar- eller sjukhusvård, för läkemedel samt

för resor. Den skadade kan vidare erhålla sjukpenning och livränta enligt

bestämmelser som i huvudsak motsvarar de som gällej:, vid yrkesskador.

Militärersättningsförordningens bestämmelser om sjukpenning innebär i

huvudsak följande.

Sjukpenning utgår om olycksfallet medfört sjukdom som förorsakat förlust

av arbetsförmågan eller nedsättning av den med minst hälften. Sjukpenning

kan kompletteras med barntillägg och vårdbidrag. Sjukpenning,

barntillägg och vårdbidrag utgår i regel inte så länge anställningen eller

tj änstgöringen varar.

Storleken av de belopp med vilka sjukpenning skall utgå är beroende av

den skadades årliga arbetsförtjänst. En maximigräns finns såtillvida att

arbetsförtjänsten inte får beaktas i den mån den överstiger fem gånger basbeloppet

vid skadeårets ingång enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

För den som blivit skadad under värnpliktstjänstgöring finns fastställt

ett minimibelopp som är högre än det belopp som gäller vid yrkesskador.

Den årliga arbetsförtjänsten får i sådant fall nämligen inte beräknas till

lägre belopp än två och en halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän

försäkring.

Sjukpenningens storlek bestäms av den sjukpenningklass till vilken den

skadade hör med hänsyn till sin årliga arbetsförtjänst. Sjukpenningklasserna

och sjukpenningbeloppen är desamma som i sjukpenningtabellen i

3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring. Eftersom den arbetsförtjänst som

beaktas enligt militärersättningsförordningen är maximerad, utnyttjas tabellen

endast till den del den faller under det för skadeåret gällande inkomsttaket.

Av 4 kap. 5 § lagen om allmän försäkring framgår emellertid

att sjukpenning enligt lagen utges i den mån beloppet överstiger sjukpenning

enligt militärersättningsförordningen. Den som är sjukförsäkrad och placerad

i högre sjukpenningklass enligt lagen om allmän försäkring än som

täcks av inkomsttaket i militärersättningsförordningen får därför alltid den

högre sjukpenning som han är berättigad till enligt lagen om allmän försäkring.

Den försäkrade kan för varje hel månad av tjänstgöringstiden befrias

från den del av sjukförsäkringsavgiften som avser grundsjukpenning

och tilläggssjukpenning. Han måste dock ansöka om sådan avgiftsbefrielse

hos försäkringskassan inom två månader efter tj änstgöringens slut.

I sitt betänkande Ersättning vid yrkesskada i statlig tjänst m. m. (Stencil S

1966: 8) föreslog yrkesskadeutredningen, att det ekonomiska skyddet för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1970

9

dem so in ådrar sig skador eller sjukdomar i samband med militärtjänstgöring

skulle byggas upp på samma sätt som yrkesskadeskyddet och i princip

integreras i den allmänna försäkringen. I fråga om personkretsen borde

enligt utredningen militärskadeskyddet inte omfatta krigsmaktens fast anställda

personal. Utredningen ansåg också påkallat att de värnpliktiga tillförsäkrades

ett sjukpenningskydd på en viss miniminivå som förslagsvis

motsvarade sjukpenning enligt lägst sjukpenningklass It i den allmänna

försäkringen. Utredningen framhöll därvid att många av dem som gör sin

första tjänstgöring har låg sjukpenning eller ingen sjukpenning alls från

den allmänna försäkringen. Vidare framhölls att många värnpliktiga skulle

ha kunnat få inkomst av förvärvsarbete och därigenom ha byggt upp ett

sjukpenningskydd som de inte har möjlighet till på grund av militärtjänsten.

För värnpliktiga som är sjuka när tjänstgöringen upphör men som på

grund av att sjukdomen inte har samband med tjänstgöringen inte har rätt

till sjukpenning enligt militärersättningsförordningen föreslog utredningen

ett särskilt sjukpenningskydd så länge sjukdomstiden varade.

I prop. 1967: 147 lades fram förslag om vissa väsentliga förbättringar

inom yrkesskadeförsäkringens och därmed också militärersättningsförordningens

område. Däremot behandlades inte de av yrkesskadeutredningen

berörda frågorna om militärersättningsförordningens personkrets och särskilt

sjukpenningskydd för värnpliktiga efter tjänstgöringens upphörande.

Frågorna togs dock upp vid riksdagsbehandlingen av propositionen. I två

motioner (I: 898 och II: 1112) anmärkte motionärerna att den personkrets

som förordningen omfattar är för vid och önskade att Kungl. Maj :t skulle

överväga det spörsmålet. Andra lagutskottet (2LU 1967:68) ansåg att de

nuvarande reglerna var föråldrade och därför borde överses. Motionärerna

riktade också kritik mot att yrkesskadeutredningens förslag om sjukpenningskydd

efter avslutad tjänstgöring inte hade behandlats och ville att

frågan skulle lösas i enlighet med utredningens förslag. Utskottet ansåg att

spörsmålet borde belysas närmare. Saken var emellertid enligt utskottet

komplicerad och hängde bl. a. samman med regler på pensionssidan. Det

var därför möjligt att frågan inte kunde lösas inom militärersättningsförordningens

ram utan borde ses i ett större sammanhang. Andra lagutskottet

hemställde i nu angivna frågor, att riksdagen i anledning av motionerna

skulle ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående behovet av

översyn av förordningen m. m. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr

401).

I beslut den 12 januari 1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets civilförvaltning

att efter samråd med riksförsäkringsverket och andra berörda myndigheter

överse militärersättningsförordningen i de av riksdagen angivna

hänseendena och föreslå de bestämmelser som översynen kunde ge anledning

till.

Frågan om de värnpliktigas sjukpenningskydd efter avslutad tjänstgöring

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

behandlades också vid 1969 års riksdag. I två motioner (I: 776 och II: 884)

hemställdes om förbättrat skydd vid sjukdom in. in. som inträffar i nära

anslutning till bl. a. värnpliktstjänstgöring. Andra lagutskottet (2LU

1969: 34) erinrade om den särskilda regel i lagen om allmän försäkring som

gäller för värnpliktiga och som innebär att de när de rycker ut från tjänstgöring

har kvar den placering i sjukpenningklass som de hade vid tjänstgöringens

början. Problemen torde därför enligt utskottet begränsas till

sådana värnpliktiga, som vid inryckningen till militärtjänst inte är placerade

i sjukpenningklass eller är berättigade endast till låg sjukpenning. Utskottet

erinrade också om att frågan på riksdagens begäran var föremål för utredning

inom försvarets civilförvaltning. Utskottet hemställde att motionerna

inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll utskottets

hemställan.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 16 januari 1970 föreslagit,

att inilitärersättningsförordningens personkrets i princip inte längre skall

omfatta krigsmaktens fast anställda personal och att det införs ett särskilt

sjukpenningskydd för värnpliktiga efter grundutbildningens slut. Civilförvaltningens

förslag är avlämnat efter samråd med riksförsäkringsverket.

Överbefälhavaren, värnpliktsverket, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,

försvarsväsendets underbefälsförbund, reservofficerarnas

centralorganisation, svenska reservunderofficersförbundet och Sveriges

läkarförbund har av civilförvaltningen beretts tillfälle att yttra sig över ett

inom civilförvaltningen upprättat utkast till ändring i militärersättningsförordningen

in. in. Yttranden bär därvid avgetts av överbefälhavaren, värnpliktsverket

och läkarförbundet. Övriga organisationer har meddelat civilförvaltningen

att de inte funnit anledning att yttra sig.

Försvarets civilförvaltnings förslag

Försvarets civilförvaltning föreslår i överensstämmelse med yrkesskadeutredningens

förslag år 1966, att krigsmaktens fast anställda personal i princip

inte längre skall ingå i militärersältningsförordningens personkrets. Detta

innebär att följande fast anställda inte får det skydd som förordningen

ger, nämligen indelt manskap, förste fältflygare och förste flygnavigatör,

personal i krigsmaktens reserver, bataljonsläkare vid fällläkarkåren, fältläkarstipendiater,

marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater, flygläkare

av 2. graden ocli batalj onsveterinärer vid fältveterinär kåren.

Som motiv för sitt förslag har civilförvaltningen hänvisat till vad yrkesskadeutredningen

uttalat i denna fråga. Enligt utredningen har de fast anställda

i väsentligt ökad utsträckning erhållit lönegradsplacerad anställning

inom området för det allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra

tjänstemän (AST) och även den därtill hörande tryggheten vid sjukdom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1970

11

Vidare är de i egenskap av arbetstagare tillförsäkrade skydd enligt den allmänna

försäkringen. Enligt utredningen föreligger därför knappast de bevekelsegrunder

som tidigare föranlett att de fast anställda, som nu omfattas

av militärersättningsförordningen, ansetts böra lia en särställning i jämförelse

med andra arbetstagare.

I fråga om två kategorier fast anställda, som nu omfattas av militärersättningsförordningen,

underbefälselever och musikelever, föreligger emellertid

enligt civilförvaltningen sådana särskilda avlöningsförhållanden att i vart

fall underbefälseleverna under en övergångsperiod bör stå kvar inom militärersättningsförordningens

personkrets. Underbefälseleverna får dels viss

kontantlön, dels fri beklädnad, fri kost och fri bostad eller ersättning därför.

För musikeleverna gäller alt de avlönas enligt samma grunder som enligt

värnpliktsavlöningskungörelsen (1958:485) gäller för menig värnpliktig.

Dessa avlöningsförhållanden medför att underbefälseleverna och musikeleverna

placeras i sjukpenningklass enligt lagen om allmän försäkring som

ger lägre sjukpenning än den som de får enligt militärersättningsförordningen.

Enligt civilförvaltningen kommer emellertid musikelevkategorin att

avvecklas fr. o. in. den 1 juli 1970 i samband med omorganisation av militärmusikorganisationen.

När det gäller formen för att bereda värnpliktiga ett utvidgat sjukpenningskgdd

efter tjänstgöringens slut bär vid samråd mellan civilförvaltningen

och riksförsäkringsverket övervägts olika system. En inplacering

inom sjukförsäkringen av samtliga värnpliktiga som inte har motsvarande

skydd enligt bestämmelserna i lagen om allmän försäkring har därvid ansetts

bli administrativt tyngande utan att få någon praktisk tillämpning för

det stora flertalet värnpliktiga. Att i nämnda lag föra in särskilda bestämmelser

om sjukpenningrätt för värnpliktiga utan placering i sjukpenningklass

och avgiftsskyldighet har inte heller ansetts förenligt med lagens systematik.

Det skulle också vara diskutabelt hur försäkringskassornas utgifter

för ett sådant sjukpenningskydd skulle täckas om förmånerna lades in i den

allmänna försäkringen.

Civilförvaltningen och riksförsäkringsverket har i stället ansett den lämpligaste

lösningen vara atL i militärersättningsförordningen föra in bestämmelser

om rätt till särskild sjukpenning av det slag som tidigare föreslagits

av yrkesskadeutredningen. Systemet skulle med denna utgångspunkt utformas

enligt det följande.

Värnpliktiga som genomgått grundutbildning eller motsvarande utbildning

enligt 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen (1941: 967) skall ha rätt till särskild

sjukpenning om en under tjänstgöringen inträffad sjukdom består vid

utryckningen utan att den enligt gällande regler är att hänföra till ersättningsberättigad

skada. Sjukpenningskyddet bör avse också sjukdomsfall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

som inträffar under utryckningsmånaden eller månaden efter denna. Däremot

bör sjukpenning inte utgå till värnpliktig som är sjuk vid inryckningen

och av den anledningen blir hemförlovad.

Särskild sjukpenning bör utgå så länge sjukdomen varar och motsvara

lägsta sjukpenning till värnpliktig enligt militärersättningsförordningen.

Därigenom blir den värnpliktige garanterad sjukpenning efter en antagen

årlig arbetsförtjänst av två och en halv gånger det basbelopp enligt lagen om

allmän försäkring som gällde vid ingången av det år under vilket han insjuknade.

Med utgångspunkt från det för januari månad 1970 gällande basbeloppet,

6 000 kr., skulle den särskilda sjukpenningen under nämnda år

bli 25 kr. för dag.

I övrigt bör den särskilda sjukpenningen bestämmas i enlighet med vad

som gäller för sjukpenning från den allmänna försäkringen. Särskild sjukpenning

bör sålunda utgå bara om och i den mån den är större än den sjukpenning

som den värnpliktige kan vara berättigad till enligt lagen om allmän

försäkring. Vidare bör i förekommande fall sjukpenning enligt yrkesskadeförsäkringslagen

avräknas från den särskilda sjukpenningen. Liksom i fråga

om sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring bör den särskilda sjukpenningen

vid bestående invaliditet kunna avlösas av förtidspension. Det bör

ankomma på riksförsäkringsverket alt pröva när sådan avlösning bör ske.

Av de skade- och sjukdomsfall som under åren 1963—1965 anmäldes till

riksförsäkringsverket för prövning enligt militärersättningsförordningen var

resp. 540, 486 och 440 fall sådana, att de inte kunde föranleda ersättning

enligt förordningen. Uppgifter saknades om i vilken utsträckning fallen föranledde

sjukskrivning efter tjänstgöringstiden och i vad mån vederbörande

var sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring. Man måste

också räkna med att åtskilliga skade- och sjukdomsfall för värnpliktiga inte

anmälts till riksförsäkringsverket, eftersom befäl och läkare funnit det klart

att rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen inte förelegat.

Av det anförda framgår enligt civilförvaltningen att underlag inte finns tören

säker beräkning av kostnaderna för det föreslagna särskilda sjukpenningskyddet.

Civilförvaltningen anser emellertid uppskattningsvis, att de

årliga kostnaderna för ett sådant skydd kan antas uppgå till 300 000 kr.

Departementschefen

Militärersättningsförordningen äger tillämpning på värnpliktiga, vapenfria

tjänsteplikt^, hemvärnspersonal och annan frivillig personal som deltager

i militärtjänstgöring men också på vissa fast anställda underbefäl och

viss inte ständigt tjänstgörande fast anställd personal, bl. a. reservpersonal.

Denna fast anställda personal har med endast några få undantag lönegradsplacerad

anställning inom området för AST och har därmed också den till

anställningen hörande tryggheten vid sjukdom. I egenskap av arbetstagare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

13

är personalen också tillförsäkrad skydd enligt den allmänna försäkringen.

Det har med hänsyn till dessa omständigheter i olika sammanhang satts

i fråga att militärersättningsförordningen inte längre skall omfatta den fast

anställda personalen.

Det sjukpenningskydd som värnpliktig har genom militärersättningsförordningen

och lagen om allmän försäkring kan i vissa fall vara otillfredsställande.

Många av dem som fullgör grundutbildning eller motsvarande

utbildning har låg sjukpenning eller ingen sjukpenning alls från den allmänna

försäkringen. Om den värnpliktige är sjuk när tjänstgöringen upphör

men på grund av att sjukdomen inte har samband med denna inte har rätt

till ersättning enligt militärersättningsförordningen, får han ett i sjukpenninghänseende

sämre skydd än om han under tjänstgöringstiden hade kunnat

få inkomst av förvärvsarbete och därigenom bygga upp ett sjukpenningskydd.

De båda nu nämnda frågorna om militärersättningsförordningens personkrets

och sjukpenningskyddet för vissa värnpliktiga efter avslutad grundutbildning

har utretts av försvarets civilförvaltning efter samråd med riksförsäkringsverket.

Jag förordar nu att de båda frågorna löses i enlighet med de förslag som

lagts fram av civilförvaltningen. I fortsättningen bör sålunda militärersättningsförordningens

bestämmelser inte gälla för krigsmaktens fast anställda

personal. En personalkategori, underbefälseleverna, bör dock övergångsvis

omfattas av förordningen så länge deras nuvarande särskilda avlöningssystem

består. Särskilda bestämmelser behövs inte för musikeleverna som

inte kommer att finnas kvar i organisationen efter den 1 juli 1970. När det

gäller sjukpenningskyddet bör värnpliktig, som under grundutbildning eller

motsvarande utbildning enligt 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen ådragit sig

sjukdom som efter tjänstgöringens slut medför nedsättning av arbetsförmågan

med minst hälften men som i och för sig inte berättigar till ersättning

enligt förordningen, ha rätt till särskild sjukpenning. Skyddet bör avse även

vapenfri tjänsteplikt^ efter motsvarande tjänstgöring. Sjukpenningskyddet

bör gälla också om sjukdomsfallet inträffar under ulryckningsmånaden eller

månaden närmast efter denna. Som grundutbildning bör anses också repetitionsutbildning

som fullgörs i direkt anslutning till grundutbildning. Den

särskilda sjukpenningen bör utgå med belopp som motsvarar lägsta sjukpenning

enligt militärersättningsförordningen. I övrigt bör den särskilda

sjukpenningen bestämmas i enlighet med vad som gäller för sjukpenning

från den allmänna försäkringen och bör vid bestående invaliditet kunna

avlösas av förtidspension utan särskild ansökan.

Det är av skäl som försvarets civilförvaltning anfört omöjligt att göra en

säker beräkning av kostnaderna för det föreslagna särskilda sjukpenningskyddet.

De årliga kostnaderna torde emellertid kunna bli omkring 300 000

kr. Dessa kostnader kan bestridas från det under fjärde huvudtiteln upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1970

förda förslagsanslaget Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärt] änstgöring m. m.

Förslagen om begränsning av militärersättningsförordningens personkrets

och förbättring av sjukpenningskyddet för värnpliktiga efter avslutad grundutbildning

nödvändiggör ändringar i militärersättningsförordningen. Härjämte

bör några smärre ändringar av redaktionell natur göras i förordningen.

Det förbättrade sjukpenningskyddet kommer enligt kungörelsen

(1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tj änstepliktiga att automatiskt

gälla även för vapenfri tjänsteplikt^.

1 prop. 1970: 18 har Kungl. Maj :t föreslagit ökat statligt stöd och ändrat

utbildningssystem för de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet.

I samband därmed har också föreslagits förbättrade ekonomiska förmåner,

bl. a. i fråga om frivilligpersonalens rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen.

Enligt 2 § förordningen jämställs f. n. med militärtjänstgöring

sådan frivillig utbildningskurs till gagn för landets försvar som

kontrolleras av militär myndighet. Frivilligpersonalen bör i fortsättningen

kunna omfattas av förordningen under all av myndighet kontrollerad utbildning

som är till gagn för totalförsvaret.

I detta sammanhang vill jag slutligen ta upp fråga om vissa ändringar i

förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under tjänstgöring i civilförsvaret. I likhet med militärersättningsförordningen

omfattar nyssnämnda förordning inte bara skador under själva

tjänstgöringen utan också skador under vissa färder. Däremot får civilförsvarspliktig

inte ersättning för skada som inträffar inom förläggningsområde

när vederbörande inte tjänstgör vid skadetillfället. Civilförsvar sstyrelsen har

i skrivelse den 4 december 1969 föreslagit, att ersättningsrätten för de civilförsvarspliktiga

utvidgas att avse också sådana skador, eftersom i fredstid

en stor del av tjänstgöringen är förlagd till internat, där de ci vil för svarspliktiga

i stor utsträckning är hänvisade till att även utom tjänstgöringstiden

uppehålla sig inom förläggningsområdet. Jag biträder civilförsvarsstyrelsens

förslag och förordar att förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, ändras i enlighet därmed.

Enligt 7 § förordningen är civilförsvarschef vidare skyldig att anmäla inträffad

skada till riksförsäkringsverket. Civilförsvarsstyrelsen har i nyssnämnda

skrivelse föreslagit att denna anmälningsskyldighet åläggs också

annan än civilförsvarschefen. Jag delar denna uppfattning och föreslår att

paragrafen ändras så att skadeanmälan i fortsättningen görs av civilförsvarschef

eller myndighet som civilförsvarsstyrelsen bestämmer.

De föreslagna ändringarna i militärersättningsförordningen och förordningen

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring

i civilförsvaret, bör träda i kraft den 1 juli 1970.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1970

15

proposition föreslår riksdagen afl antaga inom försvarsdepartementet upprättade

förslag till

1) lag om ändring i militärersättnings förordningen (1950: 261),

2) lag om ändring i förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1970:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i militärersättningsförordningen s. 1 i texten