Sök i Ratio Lex

Angående utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

1970-03-06 · 39 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:105, Angående utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

1

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70;

given Stockholms slott den 6 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6

mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1969 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret

1969/70 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1969: 142, SU 169,

rskr 382, prop. 1969: 150, SU 191, rskr 424, prop. 1969: 151, SU 170, rskr 383

och prop. 1969: 158, SU 190, rskr 423). Vidare har vid början av innevarande

års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1970:

°).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår

har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition

avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70. Senare denna dag kommer dessutom frågan om kapitaltillskott till

Norrbottens Järnverk AB att redovisas i särskild proposition.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 105

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,

finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och industriärenden.

Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen

som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj :t

i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga 10.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger

riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till rikstaten för budgetåret

1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden

under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] 0 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär

styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årligen

ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom

Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den

svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka

för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige

—- fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för

viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget

Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har

för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 404 850 000 kr. på tilläggsstat,

varav 7,4 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten under

tiden juli—december 1969 (prop. 1969: 150 bil. 1, SU 180, rskr 414).

Vid ingången av januari 1970 fanns en brist under anslaget på 7 203 058

kr. som har täckts från nyssnämnda anslagsbelopp om 7,4 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 295 969 114 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången

av år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår

f. n. till 24 244 951 kr. Under våren 1970 kommer Sverige att begära ytterligare

ca 15,5 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1969. Ersättningar

som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga

diverse inkomster.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 har tiden för den

svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1970. Utgifterna

för tiden den 1 januari—den 15 juni 1970 kan beräknas till 1,8 milj. kr.

för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas

som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader

för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en

avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1970 till 38. Medelsbehovet

för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för januari_

juni 1970 sammanlagt 1 380 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrlcan på Cypern och för observatörer

uppgår alltså till (9 900 000 + 1 000 000 + 1 380 000) 12 280 000 kr.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen

kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter

för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa

utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m.

och fragan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 12 280 000 kr.

[2] O 9. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag

i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men

dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot

omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

16,4 milj. kr. (jfr senast prop. 1969: 2 bil. 2, SU 22, rskr 64). Hittills

har alltså anvisats 21,4 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet

t. o. in. december 1969. Vid utgången av december fanns en behållning på

ca 50 000 kr. av anslaget.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan

behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas

för tiden t. o. m. utgången av år 1970. Jag anser, att kontingentens

personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 76 000

kr. för månad. Anslagsbehovet för år 1970 uppgår därför, efter hänsynstagande

till behållningen vid årets början, till avrundat 860 000 kr. Beräkningen

av medelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till

svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling

av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare

medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Fråga om täckning av utgifter som bestrids på det sättet torde få anmälas

framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 860 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 105 år 1970

7

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter

ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under

denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr. Behållningen

på anslaget vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till ca 515 000

kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har blivit

mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen.

Under tiden t. o. m. januari 1970 har av anslaget förbrukats

närmare 3,1 milj. kr. Vidare har 1,4 milj. kr. reserverats för framställning

och distribution av den sociala informationsbroschyr som f. n. är under

tryckning. Det återstående beloppet, ca 2 milj. kr., beräknas inte räcka till

för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utredningsverksamhet

som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag

räknar med ett ytterligare medelsbehov under anslaget för innevarande

budgetår av 750 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

9

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

F. Diverse

[1] F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

m. m. Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155

(SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för att 67-kortsrabatten utvidgats att

gälla också personer som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter förtidspension,

sjukbidrag, invaliditetsersättning, hustrutillägg eller som tagit

ut ålderspension före 67 års ålder. Ersättningen skall enligt beslut av 1969

års riksdag bestridas från förevarande anslag. För budgetåret 1969/70 har

anslaget i riksstaten uppförts med 215 milj. kr. Detta belopp avser enbart

medelsbehovet för olönsam järnvägsdrift. Eftersom rabattutvidgningen trädde

i kraft först den 1 januari 1969 föreligger först nu underlag för beräkning

av ersättningens storlek för helt år.

l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Enligt av SJ i skrivelse den 18 februari 1970 redovisade beräkningar har

belastningen på SJ till följd av rabattutvidgningen under år 1969 uppgått till

ca 2 125 000 kr., vartill kommer ca 255 000 kr. för riksförsäkringsverkets

kostnader för utfärdande av legitimationshandlingar. SJ :s beräkningar grundar

sig på att rabattutvidgningen inte gett anledning till ökad resebenägenhet

hos de berörda pensionärsgrupperna.

Svårigheter föreligger att f. n. med säkerhet avgöra om rabattreformen

föranlett ökad resefrekvens och därigenom kunnat ge SJ merintäkter, som

förmått motverka viss del av intäktsbortfallet till följd av rabatten. Jag avser

låta närmare undersöka frågan. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag

1,2 milj. kr. för ändamålet erforderligt för budgetåret 1969/70. I detta belopp

ingår riksförsäkringsverkets kostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av

1 200 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VIII. Diverse kapitalfonder

Sjöfartsverkets fond

[2] VIII: 3. Sjöfartsmateriel m. m. Under detta anslag har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 29,4 milj. kr.

I prop. 1969:58 (SU 96, rskr 243) framhölls i anslutning till att övervägandena

angående Falsterbokanalens framtid redovisades, att staten är

skyldig inlösa den mark som ursprungligen togs i anspråk för kanalen,

överenskommelse om ersättningens storlek har inte kunnat träffas med

nuvarande ägare, Rängs pastorat. I enlighet med det av vattendomstolen

fastställda avtalet om markupplåtelsen har denna fråga därför hänskjutits

till tre i viss ordning utsedda gode män. De har funnit att staten till pastoratet

i löseskilling för inlösningsområdet skall utge 1 991 000 kr. per den i avtalet

angivna tidpunkten den 14 mars 1968.

Utöver angivna medelsbehov tillkommer kostnaderna för de av sjöfartsverket

i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utlagda industribeställningarna

och investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessa beräknas

under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 5 130 000 kr. Av detta

belopp avser ca 4,5 milj. kr. fyrar, 480 000 kr. husbyggnadsarbeten och ca

140 000 kr. industribeställningar av radiofyrar m. m. I enlighet med de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande art av investeringar för vilka

chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 bil. 19 bör medel

härför beräknas under sjöfartsverkets fond.

Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av medelstillskott

för de ifrågavarande ändamålen till 3,5 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 3 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

13

Bilaga 4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildning sär end en, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter

de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] D 20. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. I riksstaten för innevarande

budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 1 050 000

kr.

Sjöbefälsskolor finns f. n. på fem orter i landet, nämligen Göteborg, Härnösand,

Kalmar, Malmö och Stockholm. Skolorna är statliga, men skolstyrelsen

är lokal styrelse. Kommunerna är skyldiga att ställa lokaler till skolornas

förfogande, ett åliggande som går tillbaka till ett beslut av 1841 års

riksdag. Numera — enligt beslut av 1964 års riksdag (prop. 171, SäU 1 höstsessionen,

rskr 407) — utgår statsbidrag till uppförande av lokaler enligt

kungörelsen (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet (omtryckt 1962:479, ändrad senast 1967:821). Staten

svarar helt för skolornas utrustning med anlitande av medel från förevarande

anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Åren närmast innan denna kungörelse kom att tillämpas vid uppförande

av sjöbefälsskolor byggdes nya lokaler vid skolorna i Härnösand, Kalmar

och Malmö. Vidare moderniserades skolornas utrustning enligt statsmakternas

beslut vid 1959 års riksdag (prop. 81, SU 72, rskr 212). Kommunerna

bestred därvid kostnaderna för sådan utrustning m. m. som efter 1964 års

riksdagsbeslut bäres av staten. Kommunerna har framhållit att man betraktade

detta som en förskottering av kostnader för statens räkning.

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71

föreslagit, att 711 566 kr. anvisas under förevarande anslag att utbetalas till

Malmö stad som ersättning för förskotterade medel för uppbyggnad av ett

maskintekniskt laboratorium.

Härnösands stad och Kalmar stad har hemställt om ersättning med

413 850 kr. respektive 371 981 kr. Skolöverstyrelsen har tilllstyrkt att ersättning

skall utgå men för Kalmar stads del föreslagit att beloppet skall begränsas

till 367 784 kr.

Departementschefen

Numera råder klara principer i fråga om fördelningen mellan staten och berörd

kommun av kostnaderna för uppförande och utrustning av sjöbefälsskola.

Skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö uppfördes vid en tid då delade

meningar synes ha förelegat rörande tillämpningen av tidigare praxis på

området. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört förordar jag att medel nu

anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att ersätta

dels Malmö stad för kostnader för uppförande av maskintekniskt laboratorium,

dels Härnösands stad och Kalmar stad för utgifter som dessa städer på

motsvarande sätt förskottsvis bestridit. Det sammanlagda medelsbehovet för

här angivna ändamål uppgår till 1 493 200 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. på tilläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 1 494 000 kr.

E, Högre utbildning och forskning

[2] E 48. Extra utgifter vid universitet och högskolor. I riksstaten för innevarande

budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag

av 1 035 000 kr. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på tio anslagsposter.

Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition.

Från denna post bestrids kostnader för förstärkningsåtgärder — huvudsakligen

i fråga om undervisningsresurser — vid universiteten och vissa högskolor

inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Behovet av medel innevarande budgetår för kostnader som bestrids från

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

anslagsposten Till Kungl. Maj :ts disposition — bl. a. kostnader i samband

med försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser och särskilda åtgärder

för syn- och hörselskadade studerande — har visat sig vara mycket

stöld.

I skrivelse den 12 februari 1970 har universitetskanslersämbetet hemställt

att ytterligare 325 000 kr. skall ställas till ämbetets förfogande för innevarande

budgetår för bestridande av vissa merkostnader i samband med att studerande

som tilldelats licentiandstipendier enligt äldre bestämmelser i stället

erhåller stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).

Vidare har universitetskanslersämbetet i skivelse den 27 november 1969

— jämte i anslutning härtill senare ingiven reviderad kostnadsberäkning —

hemställt att 132 000 kr. anvisas för bestridande av vissa kostnader i samband

med nedläggningen av forskningsreaktorn R 1, belägen vid tekniska

högskolan i Stockholm.

De disponibla medlen under förevarande anslag uppgick den 1 mars 1970

till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn till behovet av medel för bl. a. nyss

nämnda ändamål räknar jag med en medelsåtgång av 550 000 kr. för återstoden

av innevarande budgetår. Detta innebär för budgetaret 1969/70 ett

medelsbehov under anslaget av ytterligare 450 000 kr. utöver nu uppfört

belopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten

Till Kungl. Maj :ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på tillläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 450 000 kr.

F. Lärarutbildning

[3] F 19. Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsreformen.

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret

1969/70.

Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt statens förhandlingsnämnd

att uppta de förhandlingar med företrädare för kommunal huvudman

som befanns erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i

bl. a. Malmö. Avtal har den 24 november 1969 träffats med drätselkammaren

i Malmö under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t samt av

Malmö stadsfullmäktige.

Lärarhögskolan i Malmö inrättades den 1 juli 1962 i enlighet med ett mellan

staten och Malmö stad den 25 maj 1959 träffat avtal (prop. 1959: 89,

SU 77, rskr 217). Genom avtalet överlät staden utan ersättning till staten

ett ca 60 000 m2 stort markområde, tomten nr 1 i kvarteret nr 41 Helene
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

holm, och åtog sig bl. a. att utan statsbidrag uppföra byggnader för en till

lärarhögskolan hörande övningsskola samt att inreda och utrusta övningsskolan.

Såväl byggnader som inventarier m. m. överläts till staten utan ersättning.

På grund av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad lärarutbildning har

förutsättningarna för samarbetet mellan staten och Malmö stad i fråga om

lärarhögskolan ändrats på betydelsefulla punkter. 1959 års avtal har därför

blivit obsolet i vissa delar. Beträffande andra avsnitt har den sakliga grunden

för avtalsbestämmelserna undanryckts eller ändrats i väsentliga avseenden.

Vidare krävs en betydande tillbyggnad och därmed ökat markbehov

för lärarutbildningen, bl. a. genom att ett yrkespedagogiskt institut och

ett förskoleseminarium skall integreras med lärarhögskolan. Mot denna bakgrund

har ett nytt samarbetsavtal träffats. Avtalet innebär bl. a. att Malmö

stad till staten utan ersättning överlåter ett område av ca 17 700 m2 i anslutning

till den mark som staten nu innehar. Med beaktande av att staden

både i samband med lärarhögskolans tillkomst och nu överlåtit erforderlig

mark utan vederlag och även i övrigt tagit på sig extra kostnader har statens

förhandlingsnämnd ansett sig böra medverka till att staden erhåller ett

avlösningsbelopp i samband med att 1959 års avtal ersätts av det nya samarbetsavtalet.

Parterna har enats om att fastställa detta belopp till 1,5 milj.

kr.

Departementschefen

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att statens förhandlingsnämnd

funnit skäligt att Malmö stad erhåller ett avlösningsbelopp

om 1,5 milj. kr. i samband med att 1959 års avtal angående upprättande

av en lärarhögskola i Malmö in. m. ersätts av ett nytt samarbetsavtal om

lärarhögskolan i Malmö m. m. Det nya samarbetsavtalet ger möjlighet till

en utbyggnad av lärarutbildningen i Malmö. Jag finner avtalet godtagbart

och tillstyrker därför att nämnda belopp utbetalas till Malmö stad. Beloppet

bör tas upp som ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsr

ef ormen på tilläggsstat III till riksstaten för

budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

17

KAPITALBUDGETEN

IY. Statens utlåningsfonder

[4] IY: 3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Under denna rubrik

har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

5 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 15 januari 1970 hemställt att ytterligare

4 360 000 kr. anvisas som investeringsanslag till fonden för innevarande

budgetår.

Till grund för beräkningarna i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 491, SU 46, rskr

137) låg styrelsens antagande att lån skulle medges för 4 750 rum under

budgetåret 1969/70. Styrelsen räknar nu med att lån kommer att medges

för 7 900 rum.

Departementschefen

Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört finner jag att ytterligare

4 360 000 kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till lånefonden för inventarier

i studentbostäder.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för inventarier i studentbostäder på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 4 360 000 kr.

Yad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

19

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter

de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[1] D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för

budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett förslagsanslag

av 153 milj. kr. Medlen används för olika prisreglerande ändamål i enlighet

med 1969 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969: 107,

JoU 24, rskr 204).

Departementschefen

Till följd av omfattningen av skadorna på 1969 års skörd kan ersättningarna

inom ramen för det permanenta skördeskadeskyddet under innevarande

budgetår beräknas uppgå till betydligt högre belopp än tidigare.

Kungl. Maj :t anbefallde därför i september 1969 statens jordbruksnämnd

och statistiska centralbyrån att beräkna medelsbehovet för skördeskadeersättningarna.

Beräkningen, som utfördes under november månad, visade att

ersättningarna kan förutses komma att uppgå till 105 milj. kr. Tillgången

på medel i skördeskadefonden uppskattades komma att under mars månad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

1970, då utbetalningarna äger rum, utgöra 153 milj. kr. Beräkningarna var

emellertid behäftade med stor osäkerhet och centralbyrån uteslöt inte att

ersättningarna sammanlagt kunde komma att överstiga tillgångarna i fonden.

Däremot ansågs det osannolikt att ersättningarna skulle komma att

överstiga fondens behållning jämte det belopp på 75 milj. kr. som staten

tidigare garanterat. I samband med att permanenta skördeslcadeskyddet infördes

uttalade riksdagen (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr 227) att för skador

vars reglering inte täcks av de årliga tillskotten borde staten garantera ersättning

med högst 75 milj. kr., vilket motsvarade vad som återstod av det

belopp som jordbruket fick utfästelse om av staten för berörda ändamål vid

1956 års prisöverenskommelse. Staten har hittills inte behövt ta i anspråk

någon del av belopp på 75 milj. kr.

Enligt vad jag nyligen inhämtat från centralbyrån är det fortfarande

inte helt säkert om medlen i skördeskadefonden kommer att räcka för att

betala ut ersättningarna till följd av fjolårets skördeskador. Först när ersättningsberäkningarna

är slutförda, vilket beräknas ske i slutet av mars, föreligger

kännedom om det verkliga medelsbehovet. För att ej försena utbetalningen

av skördeskadeersättningarna bör, om ersättningarnas totalbelopp

skulle komma att överstiga medlen i skördeskadefonden, förslagsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tas i anspråk för att täcka

överskjutande belopp. Det belopp som kan komma att disponeras av anslaget

bör avräknas från den nyssnämnda garantin på 75 milj. kr. Riksdagen bör

senare underrättas om och i vilken omfattning garantin har utnyttjats.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag anfört ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område med det belopp som behövs

för att inom permanenta skördeskadeskyddets ram betala ut

ersättningar till följd av skador på 1969 års skörd.

[2] D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten

för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett

reservationsanslag av 39 325 000 kr., varav 9 325 000 kr. avser kostnader för

bl. a. skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1969/

70 anvisas 509 000 kr. för att täcka kostnadsstegringar under innevarande

budgetår på grund av ökade löner.

Departementschefen

Jag har inget att erinra mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet

för merutgifter under budgetåret 1969/70 på grund av löneökningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskijdd

på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/

70 anvisa ett reservationsanslag av 509 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[3] F 6. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reseivationsanslag

av 5 milj. kr. Av beloppet disponeras 1 650 000 kr. av byggnadsstyrelsen

för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Återstoden,

3 350 000 kr., disponeras av utrustningsnämnden för universitet och

högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrelsen

och nämnden äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inrednings-

och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning

— bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planen upptagna

objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som

kostnadsram.

Byggnadsstyrelsen föreslår att delramen för oförutsedda mindre inredningsobjekt,

som f. n. uppgår till 550 000 kr., höjs med 250 000 kr.

Departementschefen

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya delramen för oförutsedda mindre

inredningsobjekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar

alltså att delramen ökas med 250 000 kr. Medelsförbrukningen under innevarande

budgetår ryms inom den till inredning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m. m. anvisade posten. Jag förordar därför att kostnaderna för

oförutsedda mindre inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på

anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestridande

av vissa inredningskostnader vid jordbrukets högskolor

m. in.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

23

Bilaga 6

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande :

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfrerg, Lidrom.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler härefter

de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

B. Utrikeshandel m. m.

[1] B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under

denna rubrik anvisades för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av

130 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,

bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.

Vid möte med de nordiska statsministrarna i Reykjavik den 7 februari 1970

förelåg enighet om det förhandlingsresultat beträffande Nordek som lagts

fram av Nordiska ämbetsmannakommittén. Ämbetsmannakommittén har

fått i uppdrag att före den 7 mars 1970 färdigställa Nordektraktaten.

Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges

deltagande i det fortsatta arbetet. Jag föreslår därför att ytterligare 250 000

kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[2] V: 2. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island.

I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA har de

nordiska länderna kommit överens om att upprätta en industrialiseringsfond

till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grundkapital

skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sverige

skall svara för 5,4, Danmark, Finland och Norge för 2,7 och Island för

0,5 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiseringsfondens

förfogande. Utbetalningen skall ske under en fyraårsperiod med

lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året

under perioden 1 mars 1970— 1 mars 1974. Den nordiska industrialiseringsfonden

kan infordra beloppen från de nordiska länderna, efter hand som

dess verksamhet kräver det. Avtalet om den nordiska industrialiseringsfonden

träder i kraft sedan samtliga länder deponerat sina ratifikationsinstrument

hos Islands regering. Kungl. Maj :t beslutade den 13 februari 1970 att

för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till

förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den

26 februari 1970.

Från det tionde året skall fonden successivt under de följande femton

åren återbetala de belopp som betalats in av Danmark, Finland, Norge och

Sverige. När beloppen är återbetalade utlöper överenskommelsen.

Sveriges andel av fondkapitalet för perioden 1 mars 1970—28 februari

1971 bör anvisas på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70. Motsvarande belopp

för perioden 1 mars 1971—29 februari 1972 bör anvisas på riksstaten

för budgetåret 1970/71. Jag kommer senare att hemställa om detta.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån

för Island på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

25

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[1] IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har för

innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 400 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1970 hemställt att under

anslaget anvisas 415 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen anför att bostadslån till nybyggnadsföretag under tiden juli 1969

—januari 1970 har utbetalats med sammanlagt 1 230 milj. kr. Under återstoden

av budgetåret beräknas lån komma att utbetalas med ytterligare ca

1 070 milj. kr. För hela budgetåret skulle utbetalningarna sålunda komma

att uppgå till ca 2 300 milj. kr., en ökning med 640 milj. kr. i förhållande

till styrelsens beräkningar i anslagsframställningen för budgetåret. En utbetalning

av denna omfattning innebär att den tidigare eftersläpningen i utbetalningarna

har minskat och alt tiden mellan preliminärt beslut och utbetalning

i låneärendena förkortats. De snabbare utbetalningarna beror väsentligen

på åtgärder med anledning av den överenskommelse, som i september

månad 1969 träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering

och kreditinstituten om vissa kreditförsörjningsfrågor. Genom höjningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

den 1 januari 1970 av räntan på statliga bostadslån samt ökningen av utestående

paritetslån och säkrare underlag för beräkningen av räntelånens

storlek beräknas anslagsbelastningen öka med sammanlagt 105 milj. kr.

till 705 milj. kr. för paritetslån och räntelån. För ombyggnadslån och tomträttslån

beräknas samma belopp som tidigare. Efter avdrag för inflytande

amorteringar och inlösen av lån beräknas de totala nettoutgifterna till 2 680

milj. kr.

Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret uppgick till ca 865

milj. kr. Inberäknat anslaget för budgetåret om 1 400 milj. kr. är således

ett belopp på 2 265 milj. kr. disponibelt för utbetalningar. Ett ytterligare

anslag om 415 milj. kr. blir därför erforderligt.

Departementschefen

Utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande under innevarande

budgetår kan av skäl som bostadsstyrelsen angivit beräknas bli väsentligt

större än som tidigare antagits. Enligt styrelsens beräkningar skulle fonden

behöva förstärkas med 415 milj. kr.

Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att genomföra en viss

omläggning av bokföringsrutinerna, som medför att avräkningen mellan vissa

inkomst- och utgiftstitlar förskjuts från slutet av ett budgetår till början

av det följande budgetåret. Med beaktande härav bör behovet av ytterligare

medel för innevarande budgetår beräknas till 200 milj. kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 105 år 1970

27

Bilaga 8

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter

de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

B. Industri in. m.

fl] B 3. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.

För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 400 000 kr.

Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 23

februari 1970 att 394 500 kr. ställs till institutets förfogande för vissa kostnader

i samband med institutets nyorganisation fr. o. m. den 1 juli 1970

(prop. 1970: 1 bil. 15 s. 30 f.f.).

Institutet anför att det nödgas vidtaga vissa lokalmässiga omdispositioner

med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åvila institutet i framtiden.

Genomförda eller nära planerade förflyttningar kan ses som ett första

och nödvändigt led i en mera omfattande och långsiktig lokalplanering. Utredning

härom pågår genom byggnadsstyrelsens försorg i samarbete med

institutet.

Kostnaderna för flyttning av VVS-avdelningen till Nacka beräknar institutet

till 102 000 kr., varav 30 000 kr. för planerings-, projekterings- och arbetsledningskostnader

för arbeten i egen regi. För flyttning inom institu
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1970

tionsbyggnaden av vattentekniska laboratoriet erfordras 72 500 kr. Vidare

har genom byggnadstyrelsens försorg mera ändamålsenliga lokaler ställts

till institutets Göteborgskontors förfogande. Kostnaderna för flyttning och

utbyggnad i samband härmed uppgår till 34 960 kr.

På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisades institutet

45 000 kr. för flyttnings- och inredningskostnader sedan byggnadsstyrelsen

anvisat särskilda lokaler till institutets elektroniksektion (prop. 1967: 155

s. 26, SU 210, rskr 411). I beloppet ingick inte medel för inköp av den armatur

som anskaffats i enlighet med byggnadsstyrelsens projektering. Efter

närmare utredning om upphandlingen har riksrevisionsverket förklarat sig

inte ha någon erinran mot att medel för armatur ställs till institutets förfogande.

Som komplettering till vissa ombyggnadsarbeten har ytterligare armatur

skaffats. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 35 000 kr.

Institutet begär vidare medel på tilläggsstat för att före det nyorganiserade

institutets start den 1 juli 1970 kunna dels börja systematisk fortbildning

för företagareföreningarnas personal (80 080 kr.), dels förbereda och påbörja

aktivitet för institutets Norrlandsprogram (70 000 kr.).

Departementschefen

De i samband med lokalförändringarna förenade kostnaderna för utrustning

och inredning (102 000 — 30 000 -f 72 500 -f 34 960 -f 35 000 =

214 460) bör täckas genom tilläggsanslag för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning

och inredning på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[2] E 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. I riksstaten för innevarande

budgetår är under denna anslagsrubrilt uppfört ett reservationsanslag av

800 000 kr.

I samråd med statens provningsanstalt och AB Atomenergi har byggnadsstyrelsen

på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat byggnadsprogram för provningsanstaltens

brandlaboratorium i Studsvik. Byggnadsstyrelsen har den

20 februari 1970 erhållit i uppdrag att fortsätta projekteringen till bygghandlingar.

Objektet bör kunna påbörjas under våren 1970 varför det nu

bör redovisas för riksdagen.

Brandlaboratoriet föreslås bli uppfört vid Instrumentvägen i Studsvik cirka

100 meter väster om AB Atomenergis slrålskyddslaboratorium. Rumsytan

i den föreslagna nybyggnaden blir 375 m2. Härtill kommer omklädningsrum,

fläktrum och en del andra sekundärutrymmen. Laboratoriet bör

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

29

utrustas med två belastningsbara brandugnar med rökgasskorsten. Speciella

krav ställs på ventilationen. I utrustningen bör vidare bl. a. ingå en tiotons

travers. Erforderliga ledningar och kulvert för vatten, avlopp och värme

finns utbyggda i Instrumentvägen. Omkring 500 m2 mark i anslutning

till nybyggnaden behöver hårdgöras för tillfällig uppställning av material

och fordon.

Byggnadskostnaderna uppskattas av byggnadsstyrelsen till 750 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1969. Provningsanstallen beräknar kostnaderna för

utrustning av laboratoriet till 1,3 milj. kr. Huvuddelen av utrustningskostnaderna

faller på de nya brandugnarna.

Departementschefen

Provningsanstaltens nuvarande brandlaboratorium är föråldrat och behöver

ersättas. Det är betydelsefullt för bl. a. byggnadsindustrin att provningsanstalten

får nya resurser att utföra en effektiv brandprovning. Ett nytt

brandlaboratorium bör uppföras i Studsvik och tas i bruk så snart som möjligt

under vintern 1970—71.

Kostnaderna för utrustning till brandlaboratoriet har beräknats till 1,2

milj. kr. för horisontal- och vertikalugnar och 100 000 kr. för övrig utrustning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning på tilläggsstat

III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverk

[3] I: A 2. Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co. Något

anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret

1969/70.

Förenade fabriksverken har hemställt om ett anslag av 7 930 000 kr. för

förvärv av aktierna i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co och därvid anfört

i huvudsak följande.

När gevärsfaktoriets nya anläggningar planerades hade fabriksverkens

ledning anledning att utgå från en framtida marknad i olika delar av världen

som gjorde det företagsekonomiskt riktigt att under överblickbar framtid

planera för en tämligen konstant produktion av vissa vapen. Den mer

restriktiva politik i fråga om beviljande av exportlicenser som tillämpats

under senare år har emellertid medfört att den potentiella marknaden be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

gränsats högst avsevärt. Till följd härav har den kapacitet som skapats vid

gevärsfaktoriets nya anläggningar inte omedelbart kunnat utnyttjas för produktiva

insatser. Det fortgående rationaliseringsarbetet vid verkstäderna

har inte kunnat drivas så hårt att effekten av omsättningsminskningen kunde

motvägas. Verksamheten vid gevärsfaktoriet lämnade därför arbetsåret

1968/69 ett underskott — efter räntor och avskrivningar och sedan gevärsfaktoriet

belastats med beräknad andel av fabriksverkens centrala administrationskostnader

— av drygt 6 milj. kr. Detta resultat ingår i fabriksverkens

totala resultat för nämnda år vilket i sin helhet innebar att verket

inlevererade 21,9 milj. kr. till statsverket.

I nära samarbete med Husqvarna Vapenfabriks AB erhöll fabriksverken

år 1965 en betydande order på automatkarbiner till det svenska försvaret.

Nu löpande order på dessa kan anses vara avslutade om ca två år. Det

finns därför risk att beläggningen i verkstäderna då ytterligare försvagas.

Detta innebär en klar risk för än sämre kapacitetsutnyttjande.

Mot bakgrund av denna utveckling intensifierades ansträngningarna i

början av år 1969 för att få nya arbetsuppgifter till gevärsfaktoriet. I första

hand gjordes försök med att nå långsiktiga avtal om kvalificerat legoarbete.

Inte obetydliga resultat har därvid nåtts.

Företagsledningen har emellertid eftersträvat att tillföra gevärsfaktoriet

en ökad egen tillverkning på ett område som är väl anpassat till gevärsfaktoriets

resurser och industriella erfarenhet för att snabbt kunna höja kapacitetsutnyttjandet

vid gevärsfaktoriet.

Förenade fabriksverken har sedan en lång följd av år haft ett nära samarbete

med Husqvarna Vapenfabrik AB. Detta har främst avsett produktion

av automatkarbiner men även andra gemensamma utvecklingsprojekt

som nya typer av jakt- och sportvapen. Detta gjorde det naturligt att undersöka

vilka möjligheter som fanns till ett vidgat samarbete och samordning

av verksamheten.

Husqvarna Vapenfabrik AB har under senare år målmedvetet utvidgat

sitt produktsortiment på andra områden än vapenområdet. Ledningen för

företaget har i princip bestämt sig för att begränsa sina insatser inom vapenområdet

för att koncentrera sin verksamhet till vissa andra produktgrupper.

Förenade fabriksverken har därför med Husqvarna Vapenfabrik

AB träffat en preliminär överenskommelse av innebörd alt verket skall

överta bolagets hela handvapensektor, såväl utveckling och tillverkning som

marknadsföring och försäljning av handvapen för militära och civila ändamål.

Transaktionen avses genomföras på så sätt att fabriksverken förvärvar

bolagets dotterbolag Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co, till vilket

hela handvapensektionen överförts.

Nämnda dotterbolag avses vid aktieförvärvet ha tillgångar bokförda till

3,4 milj. kr. och skulder till Husqvarna Vapenfabrik AB på 3 310 000 kr.

Tillgångarna i bolaget, bestående av lager, maskiner och verktyg samt ett

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

good-willvärde har värderats till sammanlagt 11 240 000 kr. Av detta belopp

utgör inte mindre än 8 milj. kr. lagertillgångar. Fabriksverken avses erlägga

detta belopp dels genom förvärvet av bolaget till ett pris av 7 930 000 kr.,

dels genom därpå följande köp av bolagets tillgångar till bokförda värden,

varefter bolaget löser sin skuld till Husqvarna Vapenfabrik AB.

Den verksamhet som på nämnda sätt avses förvärvas av fabriksverken

tillför gevärsfaktoriet en tillverkning av jaktvapen som verket för år 1971

beräknat till 18 000 enheter. Antalet beräknas därefter successivt stiga för

att år 1974 utgöra ca 24 000 enheter. Detta tillskott till gevärsfaktoriets verksamhet

beräknas förbättra dess ekonomiska resultat —- efter avskrivningar

— med mellan 1,1 och 1,7 milj. kr. årligen under nämnda år.

Den föreslagna transaktionen är en väsentlig men inte tillräcklig åtgärd

för att få en acceptabel lönsamhet vid gevärsfaktoriet. Ytterligare rationaliseringsåtgärder

och ansträngningarna att öka beläggningen beräknas resultera

i att underskottet vid gevärsfaktoriet inom två år övergår i ett överskott.

Departementschefen

Gevärsfaktoriets verksamhet överflyttades under första halvåret 1969 till

nya lokaler. Faktoriet fick härigenom betydligt ökade resurser såväl vad

gäller verkstadsyta som utrustning. Dessa resurser har emellertid hittills

endast delvis kunnat utnyttjas, vilket till stor del har sin grund i vårt lands

allt restriktivare politik i fråga om vapenexport.

Inom fabriksverken försöker man på olika sätt att tillföra gevärsfaktoriet

ny produktion såväl i form av legoarbeten som egna produkter. Den

överföx-ing av Husqvarna Vapenfabriks AB vapentillverkning, varom preliminär

överenskommelse träffats, är i detta sammanhang av stor betydelse

när det gäller att öka kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet och förbättra

dess lönsamhet. Jag förordar därför att den ifrågavarande vapentillverkningen

förvärvas i enlighet med avtalet. Jag har ingen erinran mot det

överenskomna priset för förvärvet.

Det nämnda överförandet av vapentillverkningen kommer att ske genom

att fabriksverken förvärvar samtliga aktier i det av Husqvarna Vapenfabriks

AB ägda Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co till ett pris av 7 930 000

kr. Detta bolag avses efter hand sälja sina tillgångar till fabriksverken till

bokförda värden. Sedan detta skett bör det på fabriksverkens fond bokförda

värdet av aktierna nedskrivas till det verkliga värde de har efter denna transaktion,

vilket torde komma att bli 90 000 kr. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet

och det verkliga värdet inlevereras till statsverket, vilket torde ske

före den 1 juli 1971.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink

& Co på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

anvisa ett investeringsanslag av 7 930 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

[4] I: A 3. Förvärv av aktier i AB Avimat. Något anslag för detta ändamål

finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken

Fabriksverken hemställer, att ett anslag av 2 850 000 kr. ställs till verkens

förfogande för förvärv av samtliga aktier i AB Avimat och anför i huvudsak

följande.

AB Avimats verksamhet omfattar konstruktion och måttsättning av mekaniska

tändrör, urverk, säkringar och tidsfördröjningar. Bolaget, som är

beläget i Stockholm, sysselsätter för närvarande 62 personer. Aktiekapitalet

uppgår till 400 000 kr. Bolagets omsättning under de tre verksamhetsåren

1 oktober 1965—30 september 1968 har utgjort resp. 3,8, 4,6 och 4,4 milj. kr.

per år. Den redovisade vinsten före skatter och avskrivningar uppgick under

samma år till resp. 233 000, 578 000 och 565 000 kr. Under innevarande

verksamhetsår, som förlängts till att omfatta tiden 1 oktober 1968—31 mars

1970, har verksamheten haft ungefär motsvarande omfattning.

Då försvarets materielverk vid sin upphandling i allt större utsträckning

tillämpar huvudleverantörsprincipen har detta medfört ett behov för fabriksverken

att utvidga sitt tillverkningsprogram i fråga om vissa komponenter,

däribland tändrör, för att inte riskera ett alltför stort beroende av

underleverantörer. Fabriksverken anser därför att ett förvärv av AB Avimat

innebär en tillfredsställande ökning av fabriksverkens kapacitet inom tändrörsområdet.

Ett preliminärt avtal om ett sådant förvärv till ett pris av

2 850 000 kr. har träffats mellan bolagets ägare och verket. Det överenskomma

priset anser verket väl svara mot bolagets substansvärde av materiella

tillgångar ökat med försiktigt beräknat värde för immateriella tillgångar.

Gjorda beräkningar visar på att investeringen kommer att vara återbetald

efter tre å fyra år.

Efter det föreslagna förvärvet av AB Avimat avses bolagets verksamhet

överföras till Zakrisdalsverken i Karlstad och samordnas med den sprängtekniska

tillverkning som bedrivs där.

Departem en tschefen

Den förslagna integreringen av verksamheten inom AB Avimat med den

i Zakrisdalsverken bedrivna verksamheten torde medföra inte obetydliga

fördelar för förenade fabriksverken. Därigenom tillförs fabriksverken en

större kapacitet på tändrörsområdet som är väsentlig med tanke på de

ökade krav som uppkommit på en integrerad egenproduktion. Samordningen

av den verksamhet som nu bedrivs inom AB Avimat med ammunitionstillverkningen

vid Zakrisdalsverken i Karlstad är enligt min uppfattning

en fördelaktig samordning av verksamheten som resulterar i ett företagsekonomiskt

förbättrat utfall. Det pris som avses betalas för Avimat betraktar

jag som rimligt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

En minskning av bolaget Avimats substansvärde kan förutses i samband

med att tändrörstillverkningen och till den hörande maskiner och utrustning

förs över till Zakrisdalsverken. Denna värdeminskning bör komma till uttryck

i en avskrivning på värdet av bolagets aktier inom fabriksverkens

fond åtföljd av motsvarande inleverans av avskrivningsmedel till statsverket.

Denna inleverans bör ske före den 1 juli 1971.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förvärv av aktier i AB A vimat på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 2 850 000 kr.

[5] I: A 4. Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö. Något anslag för

detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken

Fabriksverken hemställer, att 1 milj. kr. ställs till verkets förfogande för

teckning av aktier i ett planerat industriföretag i Gällö samt att bolaget

måtte beviljas statlig kreditgaranti för 1,5 milj. kr. Som skäl härför anför

verken i huvudsak följande.

Kungl. Maj :t beslöt den 11 oktober 1963 efter riksdagens hörande att

centralisera den ammunitionstekniska verksamhet, som dåvarande arméförvaltningen

bedrev i bergverkstäder på skilda platser i landet, till Vingåker

(prop. 1962: 121). En av dessa bergverkstäder är belägen i Gällö, Jämtlands

län. Till följd av arbetsmarknadsläget i Gällö har sedermera i olika sammanhang

vissa utfästelser gjorts om att antalet sysselsatta, som vid tidpunkten

för Kungl. Maj :ts beslut uppgick till ca 60 vid Gällöverkstaden, om

möjligt skulle bibehållas. För närvarande sysselsätts ca 30 personer vid

verkstaden.

Resultatet av ett omfattande utredningsarbete vid fabriksverken ger vid

handen att tre projekt skulle kunna bedrivas i Gällö med viss lönsamhet.

Vissa bidrag och lån fordras dock från arbetsmarknadsstyrelsen, vilka också

ställts i utsikt. En förutsättning för detta stöd är att verksamheten i

Gällö bedrivs i form av aktiebolag.

De tre projekten avser dels tillverkning av emballage i form av fiberfat,

dels tillverkning av specialbyggda lådor av board och plywood för förvaring

av ammunition m. m. och dels tillverkning av gevärsstockar. Den totala

omsättningen beräknas uppgå till drygt 4 milj. kr. per år.

Projekten beräknas till en början bereda ca 40 personer sysselsättning

med en successiv ökning till ca 50 personer. I dessa siffror är inte inräknat

de 30 anställda som nu arbetar i bergverkstaden och som efter det att den

ammunitionstekniska verksamheten helt centraliserats efterhand minskar

till 15 personer. Dessa återstående kommer huvudsakligen att sysselsättas

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

med hylsrevidering. Det totala antalet anställda i Gällö för nämnda verksamheter

blir alltså 60 å 65 personer.

Totala kostnaden för att realisera de tre projekten uppgår till 5,8 milj.

kr. Därav avser 3,7 milj. kr. uppförande av ny verkstadsbyggnad, då nuvarande

bergverkstad med hänsyn till olycksfallsrisker bedöms som olämplig

för den planerade verksamheten.

För finansiering av projektet beräknas 3,1 milj. kr. utgå från arbetsmarknadsstyrelsen.

Vidare har av 1968/69 års investeringsmedel för fabriksverken

utbetalats 200 000 kr. för maskiner för fiberfatstillverkningen. Återstående

2,5 milj. kr. föreslås bli finansierade dels genom teckning av aktier i

bolaget med 1 milj. kr., dels genom lån av 1,5 milj. kr. mot en statlig kreditgaranti.

Med planerad finansiering och förutsedd omfattning av verksamheten

beräknas förelaget under de båda första åren visa förluster på sin verksamhet

men åren därefter kunna uppvisa vinster. Efter sex å sju verksamhetsår

beräknas de inledande förlusterna ha inhämtats.

Departem en tschefen

Som en följd av att tillverkningen och sammansättningen av ammunition

m. in. genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 oktober 1963 centraliserades till

Vingåker har motsvarande verksamheter vid de dittillsvarande bergverkstäderna

måst läggas ned. Detta gällde också en verkstad i Gällö i Revsunds

kommun.

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i nämnda kommun förutsattes att

verksamheten i bergverkstaden skulle ersättas med ny verksamhet så att

ca 60 personer skulle kunna förses med arbete även framgent. En verkstad

för hylsrevidering har förlagts dit och sysselsätter ett 20-tal personer. Ytterligare

ett 10-tal personer arbetar med explosivämnen, men denna verksamhet

måste av säkerhetsskäl snarast flyttas till Vingåkersverkstaden.

Förenade fabriksverken föreslår, att tillverkning upptas i Gällö av bl. a.

lådor och gevärsstockar inom ramen för ett för ändamålet bildat aktiebolag.

För den planerade verksamheten behövs en särskild verkstadsbyggnad. Det

förutsätts att lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån lämnas bolaget av

arbetsmarknadsstyrelsen.

Jag vill, särskilt med hänsyn till sysselsättningsförhållandena inom kommunen,

förorda att den nämnda tillverkningen kommer till stånd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Täckning av aktier i ett industriföretag i Gällö på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. samt

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 1 500 000 kr. för krediter

till nämnda bolag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

35

F. Statens vattenfallsverk

[6] I: F 1. Kraftstationer m. m. I sin anslagsframställning för budgetåret

1970/71 anmälde vattenfallsverket att förhandlingar fördes med Uppsala

stad om att gemensamt bygga och driva ett kraftvärmeverk (prop. 1970: 1

bil. 15 s. 128).

Statens vattenfallsverk

Vattenfallsverket har i skrivelse den 22 januari 1970 anhållit om godkännande

av ett med det av Uppsala stad ägda Uppsala kraftvärme aktiebolag

(UKAB) ingånget konsortialavtal som avser gemensamt byggande av ett

kraftvärmeverk. Vattenfallsverket anhåller vidare om medgivande att av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. få ta i anspråk 1 milj. kr. för att

teckna aktier i det bolag som bildas enligt avtalet.

Sedan år 1960 har fjärrvärmenätet i Uppsala successivt byggts ut och

under början av 1970-talet beräknas det anslutna värmebehovet bli tillräckligt

stort för att utgöra underlag för en ekonomisk mottrycksproduktion.

De befintliga större hetvattenpannorna har koncentrerats till en plats i

stadens industriområde med utrymme även för ett kraftvärmeverk.

Vattenfallsverket och UKAB har överenskommit att gemensamt uppföra

och driva ett kraftvärmeverk. Anläggningen beräknas bli påbörjad i år och

tagen i drift hösten 1973. Villkoren i överenskommelsen framgår av ett

konsortialavtal, vars giltighet, vad gäller vattenfallsverkets förpliktelser, är

beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.

Enligt avtalet skall parterna bilda ett aktiebolag — Fyriskraft aktiebolag

(Fyriskraft) — för att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk.

Staten och UKAB skall äga hälften vardera av aktierna i bolaget. Hembudsskyldighet

skall föreligga vid överlåtelse av aktie. Representationen i bolagets

styrelse skall svara mot aktiefördelningen. Styrelsens ordförande skall

utses inom kretsen av styrelseledamöterna och ordförandeskapet skall alternera

för tvåårsperioder mellan parterna.

I avtalet sägs vidare att Fyriskraft i kvarteret Brännugnen i Uppsala skall

uppföra ett kraftvärmeverk med ett aggregat på ca 175 MW1 eleffekt. Avtappning

för fjärrvärmeändamål om minst ca 270 MW värmeeffekt skall kunna

ske. UKAB får enligt avtalet rätt att utnyttja hela hetvattenproduktionen

och parterna hälften vardera av eleffekten.

Konsortialavtalet reglerar samarbetet endast för ett aggregat. Om ytterligare

anläggningar för elproduktion aktualiseras i Uppsala förutsätts att

gemensam utbyggnad genom Fyriskraft skall kunna komma till stånd.

Beträffande den fullständiga utformningen av konsortialavtalet hänvisas

till akten.

1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowattimmar

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Anläggningskostnaden för Fyriskrafts anläggningar uppskattas till 110

milj. kr. Finansieringen skall ske genom Fyriskrafts aktiekapital, 2 milj. kr.,

och av bolaget upptagna lån. Parterna skall i proportion till aktieinnehav

vid behov medverka till att erforderliga medel ställs till bolagets förfogande.

Från vattenfallsverket har under hand inhämtats att Fyriskraft för finansiering

av investeringskostnaderna beräknas kunna låna ca 65 milj. kr.

på allmänna marknaden. Av återstoden, ca 45 milj. kr., skall vattenfallsverket

svara för hälften. Under förutsättning att den planerade upplåningen på

allmänna marknaden kan genomföras beräknas anslagsbehovet för verket

bli totalt ca 22,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1969/70 för att teckna

aktier samt ca 8 milj. kr. 1972/73 och ca 13,5 milj. kr. 1973/74.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Uppsala

stad avseende utbyggnad av ett gemensamt kraftvärmeverk. Jag förordar att

avtalet mellan vattenfallsverket och Uppsala kraftvärme aktiebolag godkänns.

Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att medge

vattenfallsverket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet

som i framtiden kan visa sig nödvändiga.

Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 1 milj. kr. för

att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver synes Kungl. Maj :t böra

bemyndigas att låta vattenfallsverket ställa erforderliga lånemedel till bolagets

förfogande i enlighet med åtagande i konsortialavtalet.

Jag vill i sammanhanget erinra om att tillstånd för utbyggnaden i vanlig

ordning erfordras enligt miljöskyddslagen. Vidare behövs vissa ändringar i

gällande stadsplan för projektets genomförande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj :t att

a) godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och

Uppsala kraftvärme aktiebolag om gemensamt byggande av

ett kraftvärmeverk samt medge vattenfallsverket att träffa

överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

b) låta vattenfallsverket ta i anspråk 1 000 000 kr. av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna aktier

i det bolag som bildas enligt nämnda avtal samt ställa

erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet

med åtagande i avtalet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

37

II. Statens allmänna fastighetsfond

[7] II: 28. Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Byggnadsstyrelsen

har uppskattat byggnadskostnaderna för anstaltens brandlaboratorium till

750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Nybyggnaden föreslås utformad

så att den kan användas för varierande laboratorieverksamhet.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Statens provningsanstalt:

Utrustning hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

39

Bilaga 9

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6

mars 1970.

Närvarande :

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggsstat

III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om

erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov

uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade

avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg

och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av

investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader

25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för

kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar

i mark avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat

uppföras i enlighet med följande sammanställning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Anslag

Investering kr.

Avskrivning kr.

Justitiedepartementet:

Polishus m. m.........................

3 500 000

1 750 000

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stock- holm ...............................

7 000 000

2 275 000

Socialdepartementet:

Uppförande av ett personalbostadshus för

karolinska sjukhuset ................

11 000 000

2 750 000

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

1 870 000

468 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ..

658 000

329 000

Industridepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens provningsan- anstalt..............................

750 000

375 000

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond

skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt

till 50 % av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning

tillämpas för befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.

På tilläggsstat II har för flygfältsarbeten m. m. under befästningars delfond

tagits upp ett investeringsanslag av 1,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget

beräknas likaledes till 1,5 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat I har tagits upp ett anslag för

lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka med 750 000 kr. och på tillläggsstat

III ett anslag för lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån

för Island med 7 milj. kr. Båda anslagen avser räntefria lån och avskrivningsanslagen

bör tas upp med 750 000 kr. resp. 7 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåretl969/70

anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m. m..............................

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm ..

Socialdepartementet

Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska

sjukhuset........................... 2 750 000

1 750 000

2 275 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 41

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .... 468 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m....... 329 000

Industridepartementet

Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt .. 375 000

Försvarets fastighetsfond

Befästningars delfond

Flygfälts arbeten m. m....................... 1 500 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka .. 750 000

Handel sdepartementet

Lån till nordiska industrialiseringsfonden till

förmån för Island.......................... 7 000 000

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

43

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåtet 1969/70

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

O 8 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag

........................................ 12 280 000

O 9 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

.................................... 860 000

13 140 000

V. Socialdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 750 000

VI. Kommunikationsdepartementet

F 1 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer m. m..................... 1 200 000

VIII. Utbildningsdepartementet

D 20 Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m., reservationsanslag

.......................................... 1 494 000

E 48 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag

.................................... 450 000

F 19 Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbild
ningsreformen.

................................ 1 500 000

3 444 000

IX. Jordbruksdepartementet

D 6 Kostnader i samband med permanent skördeskade
skydd,

reservationsanslag....................... 509 000

X. Handelsdepartementet

B 4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, reservationsanslag................... 250 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

XIII. Industridepartementet

B 3 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning

och inredning, reservationsanslag................ 214 000

E 3 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag

.......................................... 1 300 000

_ 1 514 000

Summa egentliga statsutgifter 20 807 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighets fond

Justitiedepartementet:

1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag.......... 1 750 000

3 a Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II :3 a),

reservationsanslag ............................. 2 275 000

Socialdepartementet:

8 a Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska

sjukhuset (11:8 a), reservationsanslag........... 2 750 000

Utbildningsdepartementet:

19 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (11:20), re
servationsanslag

............................... 468 000

20 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. (II: 22), re
servationsanslag

............................... 329 000

Industridepartementet:

26 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt (II: 28),

reservationsanslag ............................. 375 000

7 947 000

C. Försvarets fastighets fond

Befästningars delfond:

2 Flygfältsarbeten m. m. (III: 11), reservationsanslag .. 1 500 000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 a Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka (V: 3 a),

reservationsanslag ............................. 750 000

Handelsdepartementet:

4 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån

för Island (V: 8 a), reservationsanslag............ 7 000 000

7 750 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 17 197 000

Summa för driftbudgeten 38 004 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kirngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 45

KAPITALBUDGETEN

K apitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverk

2 Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co 7 930 000

3 Förvärv av aktier i AB Avimat.................... 2 850 000

4 Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö...... 1 000 000

11 780 000

II. Statens allmänna fastighets fond

Industridepartementet:

28 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt........ 750 000

IV. Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

7 Lånefonden för inventarier i studentbostäder........ 4 360 00C

Inrikesdepartementet:

12 Lånefonden för bostadsbyggande .................. 200 000 000

204 360 000

V. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

8 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån

för Island..................................... 7 000 000

VIII. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m......... 3 500 000

Summa för kapitalbudgeten 227 390 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700 I 74

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar.

  1. SU 1970:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser avskrivning av nya k s. 1 i texten
  2. SU 1970:141 Memorial angående tilläggsstat II och tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70. s. 1 i texten
  3. SU 1970:111 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tillåggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad anser förenade fabriksver s. 1 i texten
  4. SU 1970:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser försvarsdepartemente s. 1 i texten
  5. SU 1970:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser socialdepartementets a1 i texten

Visa alla 10