Angående utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
1970-03-06 · 39 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:105, Angående utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
1
Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70;
given Stockholms slott den 6 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6
mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1969 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret
1969/70 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1969: 142, SU 169,
rskr 382, prop. 1969: 150, SU 191, rskr 424, prop. 1969: 151, SU 170, rskr 383
och prop. 1969: 158, SU 190, rskr 423). Vidare har vid början av innevarande
års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1970:
°).
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår
har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition
avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70. Senare denna dag kommer dessutom frågan om kapitaltillskott till
Norrbottens Järnverk AB att redovisas i särskild proposition.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 105
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och industriärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen
som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj :t
i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 10.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger
riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till rikstaten för budgetåret
1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden
under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
O. Diverse
[1] 0 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom
Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den
svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka
för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
—- fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för
viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har
för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 404 850 000 kr. på tilläggsstat,
varav 7,4 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten under
tiden juli—december 1969 (prop. 1969: 150 bil. 1, SU 180, rskr 414).
Vid ingången av januari 1970 fanns en brist under anslaget på 7 203 058
kr. som har täckts från nyssnämnda anslagsbelopp om 7,4 milj. kr.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 295 969 114 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången
av år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår
f. n. till 24 244 951 kr. Under våren 1970 kommer Sverige att begära ytterligare
ca 15,5 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1969. Ersättningar
som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga
diverse inkomster.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 har tiden för den
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1970. Utgifterna
för tiden den 1 januari—den 15 juni 1970 kan beräknas till 1,8 milj. kr.
för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas
som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader
för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en
avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1970 till 38. Medelsbehovet
för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för januari_
juni 1970 sammanlagt 1 380 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrlcan på Cypern och för observatörer
uppgår alltså till (9 900 000 + 1 000 000 + 1 380 000) 12 280 000 kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter
för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa
utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m.
och fragan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 12 280 000 kr.
[2] O 9. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.
1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag
i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men
dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot
omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt
16,4 milj. kr. (jfr senast prop. 1969: 2 bil. 2, SU 22, rskr 64). Hittills
har alltså anvisats 21,4 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet
t. o. in. december 1969. Vid utgången av december fanns en behållning på
ca 50 000 kr. av anslaget.
Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan
behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas
för tiden t. o. m. utgången av år 1970. Jag anser, att kontingentens
personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 76 000
kr. för månad. Anslagsbehovet för år 1970 uppgår därför, efter hänsynstagande
till behållningen vid årets början, till avrundat 860 000 kr. Beräkningen
av medelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till
svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling
av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.
Fråga om täckning av utgifter som bestrids på det sättet torde få anmälas
framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 860 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition, nr 105 år 1970
7
Bilaga 2
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter
ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under
denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr. Behållningen
på anslaget vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till ca 515 000
kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har blivit
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen.
Under tiden t. o. m. januari 1970 har av anslaget förbrukats
närmare 3,1 milj. kr. Vidare har 1,4 milj. kr. reserverats för framställning
och distribution av den sociala informationsbroschyr som f. n. är under
tryckning. Det återstående beloppet, ca 2 milj. kr., beräknas inte räcka till
för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utredningsverksamhet
som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag
räknar med ett ytterligare medelsbehov under anslaget för innevarande
budgetår av 750 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
750 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
9
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
och anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
F. Diverse
[1] F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155
(SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för att 67-kortsrabatten utvidgats att
gälla också personer som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter förtidspension,
sjukbidrag, invaliditetsersättning, hustrutillägg eller som tagit
ut ålderspension före 67 års ålder. Ersättningen skall enligt beslut av 1969
års riksdag bestridas från förevarande anslag. För budgetåret 1969/70 har
anslaget i riksstaten uppförts med 215 milj. kr. Detta belopp avser enbart
medelsbehovet för olönsam järnvägsdrift. Eftersom rabattutvidgningen trädde
i kraft först den 1 januari 1969 föreligger först nu underlag för beräkning
av ersättningens storlek för helt år.
l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Enligt av SJ i skrivelse den 18 februari 1970 redovisade beräkningar har
belastningen på SJ till följd av rabattutvidgningen under år 1969 uppgått till
ca 2 125 000 kr., vartill kommer ca 255 000 kr. för riksförsäkringsverkets
kostnader för utfärdande av legitimationshandlingar. SJ :s beräkningar grundar
sig på att rabattutvidgningen inte gett anledning till ökad resebenägenhet
hos de berörda pensionärsgrupperna.
Svårigheter föreligger att f. n. med säkerhet avgöra om rabattreformen
föranlett ökad resefrekvens och därigenom kunnat ge SJ merintäkter, som
förmått motverka viss del av intäktsbortfallet till följd av rabatten. Jag avser
låta närmare undersöka frågan. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag
1,2 milj. kr. för ändamålet erforderligt för budgetåret 1969/70. I detta belopp
ingår riksförsäkringsverkets kostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av
1 200 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
VIII. Diverse kapitalfonder
Sjöfartsverkets fond
[2] VIII: 3. Sjöfartsmateriel m. m. Under detta anslag har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 29,4 milj. kr.
I prop. 1969:58 (SU 96, rskr 243) framhölls i anslutning till att övervägandena
angående Falsterbokanalens framtid redovisades, att staten är
skyldig inlösa den mark som ursprungligen togs i anspråk för kanalen,
överenskommelse om ersättningens storlek har inte kunnat träffas med
nuvarande ägare, Rängs pastorat. I enlighet med det av vattendomstolen
fastställda avtalet om markupplåtelsen har denna fråga därför hänskjutits
till tre i viss ordning utsedda gode män. De har funnit att staten till pastoratet
i löseskilling för inlösningsområdet skall utge 1 991 000 kr. per den i avtalet
angivna tidpunkten den 14 mars 1968.
Utöver angivna medelsbehov tillkommer kostnaderna för de av sjöfartsverket
i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utlagda industribeställningarna
och investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessa beräknas
under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 5 130 000 kr. Av detta
belopp avser ca 4,5 milj. kr. fyrar, 480 000 kr. husbyggnadsarbeten och ca
140 000 kr. industribeställningar av radiofyrar m. m. I enlighet med de
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande art av investeringar för vilka
chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 bil. 19 bör medel
härför beräknas under sjöfartsverkets fond.
Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av medelstillskott
för de ifrågavarande ändamålen till 3,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 3 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
13
Bilaga 4
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildning sär end en, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter
de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
[1] D 20. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 1 050 000
kr.
Sjöbefälsskolor finns f. n. på fem orter i landet, nämligen Göteborg, Härnösand,
Kalmar, Malmö och Stockholm. Skolorna är statliga, men skolstyrelsen
är lokal styrelse. Kommunerna är skyldiga att ställa lokaler till skolornas
förfogande, ett åliggande som går tillbaka till ett beslut av 1841 års
riksdag. Numera — enligt beslut av 1964 års riksdag (prop. 171, SäU 1 höstsessionen,
rskr 407) — utgår statsbidrag till uppförande av lokaler enligt
kungörelsen (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet (omtryckt 1962:479, ändrad senast 1967:821). Staten
svarar helt för skolornas utrustning med anlitande av medel från förevarande
anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Åren närmast innan denna kungörelse kom att tillämpas vid uppförande
av sjöbefälsskolor byggdes nya lokaler vid skolorna i Härnösand, Kalmar
och Malmö. Vidare moderniserades skolornas utrustning enligt statsmakternas
beslut vid 1959 års riksdag (prop. 81, SU 72, rskr 212). Kommunerna
bestred därvid kostnaderna för sådan utrustning m. m. som efter 1964 års
riksdagsbeslut bäres av staten. Kommunerna har framhållit att man betraktade
detta som en förskottering av kostnader för statens räkning.
Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71
föreslagit, att 711 566 kr. anvisas under förevarande anslag att utbetalas till
Malmö stad som ersättning för förskotterade medel för uppbyggnad av ett
maskintekniskt laboratorium.
Härnösands stad och Kalmar stad har hemställt om ersättning med
413 850 kr. respektive 371 981 kr. Skolöverstyrelsen har tilllstyrkt att ersättning
skall utgå men för Kalmar stads del föreslagit att beloppet skall begränsas
till 367 784 kr.
Departementschefen
Numera råder klara principer i fråga om fördelningen mellan staten och berörd
kommun av kostnaderna för uppförande och utrustning av sjöbefälsskola.
Skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö uppfördes vid en tid då delade
meningar synes ha förelegat rörande tillämpningen av tidigare praxis på
området. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört förordar jag att medel nu
anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att ersätta
dels Malmö stad för kostnader för uppförande av maskintekniskt laboratorium,
dels Härnösands stad och Kalmar stad för utgifter som dessa städer på
motsvarande sätt förskottsvis bestridit. Det sammanlagda medelsbehovet för
här angivna ändamål uppgår till 1 493 200 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 1 494 000 kr.
E, Högre utbildning och forskning
[2] E 48. Extra utgifter vid universitet och högskolor. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag
av 1 035 000 kr. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på tio anslagsposter.
Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition.
Från denna post bestrids kostnader för förstärkningsåtgärder — huvudsakligen
i fråga om undervisningsresurser — vid universiteten och vissa högskolor
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Behovet av medel innevarande budgetår för kostnader som bestrids från
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
anslagsposten Till Kungl. Maj :ts disposition — bl. a. kostnader i samband
med försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser och särskilda åtgärder
för syn- och hörselskadade studerande — har visat sig vara mycket
stöld.
I skrivelse den 12 februari 1970 har universitetskanslersämbetet hemställt
att ytterligare 325 000 kr. skall ställas till ämbetets förfogande för innevarande
budgetår för bestridande av vissa merkostnader i samband med att studerande
som tilldelats licentiandstipendier enligt äldre bestämmelser i stället
erhåller stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).
Vidare har universitetskanslersämbetet i skivelse den 27 november 1969
— jämte i anslutning härtill senare ingiven reviderad kostnadsberäkning —
hemställt att 132 000 kr. anvisas för bestridande av vissa kostnader i samband
med nedläggningen av forskningsreaktorn R 1, belägen vid tekniska
högskolan i Stockholm.
De disponibla medlen under förevarande anslag uppgick den 1 mars 1970
till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn till behovet av medel för bl. a. nyss
nämnda ändamål räknar jag med en medelsåtgång av 550 000 kr. för återstoden
av innevarande budgetår. Detta innebär för budgetaret 1969/70 ett
medelsbehov under anslaget av ytterligare 450 000 kr. utöver nu uppfört
belopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten
Till Kungl. Maj :ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på tillläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kr.
F. Lärarutbildning
[3] F 19. Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsreformen.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret
1969/70.
Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt statens förhandlingsnämnd
att uppta de förhandlingar med företrädare för kommunal huvudman
som befanns erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i
bl. a. Malmö. Avtal har den 24 november 1969 träffats med drätselkammaren
i Malmö under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t samt av
Malmö stadsfullmäktige.
Lärarhögskolan i Malmö inrättades den 1 juli 1962 i enlighet med ett mellan
staten och Malmö stad den 25 maj 1959 träffat avtal (prop. 1959: 89,
SU 77, rskr 217). Genom avtalet överlät staden utan ersättning till staten
ett ca 60 000 m2 stort markområde, tomten nr 1 i kvarteret nr 41 Helene
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
holm, och åtog sig bl. a. att utan statsbidrag uppföra byggnader för en till
lärarhögskolan hörande övningsskola samt att inreda och utrusta övningsskolan.
Såväl byggnader som inventarier m. m. överläts till staten utan ersättning.
På grund av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad lärarutbildning har
förutsättningarna för samarbetet mellan staten och Malmö stad i fråga om
lärarhögskolan ändrats på betydelsefulla punkter. 1959 års avtal har därför
blivit obsolet i vissa delar. Beträffande andra avsnitt har den sakliga grunden
för avtalsbestämmelserna undanryckts eller ändrats i väsentliga avseenden.
Vidare krävs en betydande tillbyggnad och därmed ökat markbehov
för lärarutbildningen, bl. a. genom att ett yrkespedagogiskt institut och
ett förskoleseminarium skall integreras med lärarhögskolan. Mot denna bakgrund
har ett nytt samarbetsavtal träffats. Avtalet innebär bl. a. att Malmö
stad till staten utan ersättning överlåter ett område av ca 17 700 m2 i anslutning
till den mark som staten nu innehar. Med beaktande av att staden
både i samband med lärarhögskolans tillkomst och nu överlåtit erforderlig
mark utan vederlag och även i övrigt tagit på sig extra kostnader har statens
förhandlingsnämnd ansett sig böra medverka till att staden erhåller ett
avlösningsbelopp i samband med att 1959 års avtal ersätts av det nya samarbetsavtalet.
Parterna har enats om att fastställa detta belopp till 1,5 milj.
kr.
Departementschefen
Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att statens förhandlingsnämnd
funnit skäligt att Malmö stad erhåller ett avlösningsbelopp
om 1,5 milj. kr. i samband med att 1959 års avtal angående upprättande
av en lärarhögskola i Malmö in. m. ersätts av ett nytt samarbetsavtal om
lärarhögskolan i Malmö m. m. Det nya samarbetsavtalet ger möjlighet till
en utbyggnad av lärarutbildningen i Malmö. Jag finner avtalet godtagbart
och tillstyrker därför att nämnda belopp utbetalas till Malmö stad. Beloppet
bör tas upp som ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsr
ef ormen på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
17
KAPITALBUDGETEN
IY. Statens utlåningsfonder
[4] IY: 3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Under denna rubrik
har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
5 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 15 januari 1970 hemställt att ytterligare
4 360 000 kr. anvisas som investeringsanslag till fonden för innevarande
budgetår.
Till grund för beräkningarna i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 491, SU 46, rskr
137) låg styrelsens antagande att lån skulle medges för 4 750 rum under
budgetåret 1969/70. Styrelsen räknar nu med att lån kommer att medges
för 7 900 rum.
Departementschefen
Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört finner jag att ytterligare
4 360 000 kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till lånefonden för inventarier
i studentbostäder.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för inventarier i studentbostäder på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 4 360 000 kr.
Yad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
19
Bilaga 5
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
[1] D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för
budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett förslagsanslag
av 153 milj. kr. Medlen används för olika prisreglerande ändamål i enlighet
med 1969 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969: 107,
JoU 24, rskr 204).
Departementschefen
Till följd av omfattningen av skadorna på 1969 års skörd kan ersättningarna
inom ramen för det permanenta skördeskadeskyddet under innevarande
budgetår beräknas uppgå till betydligt högre belopp än tidigare.
Kungl. Maj :t anbefallde därför i september 1969 statens jordbruksnämnd
och statistiska centralbyrån att beräkna medelsbehovet för skördeskadeersättningarna.
Beräkningen, som utfördes under november månad, visade att
ersättningarna kan förutses komma att uppgå till 105 milj. kr. Tillgången
på medel i skördeskadefonden uppskattades komma att under mars månad
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
1970, då utbetalningarna äger rum, utgöra 153 milj. kr. Beräkningarna var
emellertid behäftade med stor osäkerhet och centralbyrån uteslöt inte att
ersättningarna sammanlagt kunde komma att överstiga tillgångarna i fonden.
Däremot ansågs det osannolikt att ersättningarna skulle komma att
överstiga fondens behållning jämte det belopp på 75 milj. kr. som staten
tidigare garanterat. I samband med att permanenta skördeslcadeskyddet infördes
uttalade riksdagen (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr 227) att för skador
vars reglering inte täcks av de årliga tillskotten borde staten garantera ersättning
med högst 75 milj. kr., vilket motsvarade vad som återstod av det
belopp som jordbruket fick utfästelse om av staten för berörda ändamål vid
1956 års prisöverenskommelse. Staten har hittills inte behövt ta i anspråk
någon del av belopp på 75 milj. kr.
Enligt vad jag nyligen inhämtat från centralbyrån är det fortfarande
inte helt säkert om medlen i skördeskadefonden kommer att räcka för att
betala ut ersättningarna till följd av fjolårets skördeskador. Först när ersättningsberäkningarna
är slutförda, vilket beräknas ske i slutet av mars, föreligger
kännedom om det verkliga medelsbehovet. För att ej försena utbetalningen
av skördeskadeersättningarna bör, om ersättningarnas totalbelopp
skulle komma att överstiga medlen i skördeskadefonden, förslagsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tas i anspråk för att täcka
överskjutande belopp. Det belopp som kan komma att disponeras av anslaget
bör avräknas från den nyssnämnda garantin på 75 milj. kr. Riksdagen bör
senare underrättas om och i vilken omfattning garantin har utnyttjats.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag anfört ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område med det belopp som behövs
för att inom permanenta skördeskadeskyddets ram betala ut
ersättningar till följd av skador på 1969 års skörd.
[2] D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten
för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett
reservationsanslag av 39 325 000 kr., varav 9 325 000 kr. avser kostnader för
bl. a. skördeskadeskyddets administration.
Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1969/
70 anvisas 509 000 kr. för att täcka kostnadsstegringar under innevarande
budgetår på grund av ökade löner.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet
för merutgifter under budgetåret 1969/70 på grund av löneökningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskijdd
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/
70 anvisa ett reservationsanslag av 509 000 kr.
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden
[3] F 6. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reseivationsanslag
av 5 milj. kr. Av beloppet disponeras 1 650 000 kr. av byggnadsstyrelsen
för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Återstoden,
3 350 000 kr., disponeras av utrustningsnämnden för universitet och
högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrelsen
och nämnden äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inrednings-
och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning
— bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planen upptagna
objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som
kostnadsram.
Byggnadsstyrelsen föreslår att delramen för oförutsedda mindre inredningsobjekt,
som f. n. uppgår till 550 000 kr., höjs med 250 000 kr.
Departementschefen
Den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya delramen för oförutsedda mindre
inredningsobjekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar
alltså att delramen ökas med 250 000 kr. Medelsförbrukningen under innevarande
budgetår ryms inom den till inredning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. anvisade posten. Jag förordar därför att kostnaderna för
oförutsedda mindre inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på
anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestridande
av vissa inredningskostnader vid jordbrukets högskolor
m. in.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
23
Bilaga 6
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande :
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfrerg, Lidrom.
T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler härefter
de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.
[1] B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under
denna rubrik anvisades för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av
130 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,
bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.
Vid möte med de nordiska statsministrarna i Reykjavik den 7 februari 1970
förelåg enighet om det förhandlingsresultat beträffande Nordek som lagts
fram av Nordiska ämbetsmannakommittén. Ämbetsmannakommittén har
fått i uppdrag att före den 7 mars 1970 färdigställa Nordektraktaten.
Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges
deltagande i det fortsatta arbetet. Jag föreslår därför att ytterligare 250 000
kr. anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för låneunderstöd
[2] V: 2. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island.
I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA har de
nordiska länderna kommit överens om att upprätta en industrialiseringsfond
till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grundkapital
skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sverige
skall svara för 5,4, Danmark, Finland och Norge för 2,7 och Island för
0,5 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiseringsfondens
förfogande. Utbetalningen skall ske under en fyraårsperiod med
lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året
under perioden 1 mars 1970— 1 mars 1974. Den nordiska industrialiseringsfonden
kan infordra beloppen från de nordiska länderna, efter hand som
dess verksamhet kräver det. Avtalet om den nordiska industrialiseringsfonden
träder i kraft sedan samtliga länder deponerat sina ratifikationsinstrument
hos Islands regering. Kungl. Maj :t beslutade den 13 februari 1970 att
för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till
förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den
26 februari 1970.
Från det tionde året skall fonden successivt under de följande femton
åren återbetala de belopp som betalats in av Danmark, Finland, Norge och
Sverige. När beloppen är återbetalade utlöper överenskommelsen.
Sveriges andel av fondkapitalet för perioden 1 mars 1970—28 februari
1971 bör anvisas på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70. Motsvarande belopp
för perioden 1 mars 1971—29 februari 1972 bör anvisas på riksstaten
för budgetåret 1970/71. Jag kommer senare att hemställa om detta.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
25
Bilaga 7
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
[1] IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 400 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1970 hemställt att under
anslaget anvisas 415 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Styrelsen anför att bostadslån till nybyggnadsföretag under tiden juli 1969
—januari 1970 har utbetalats med sammanlagt 1 230 milj. kr. Under återstoden
av budgetåret beräknas lån komma att utbetalas med ytterligare ca
1 070 milj. kr. För hela budgetåret skulle utbetalningarna sålunda komma
att uppgå till ca 2 300 milj. kr., en ökning med 640 milj. kr. i förhållande
till styrelsens beräkningar i anslagsframställningen för budgetåret. En utbetalning
av denna omfattning innebär att den tidigare eftersläpningen i utbetalningarna
har minskat och alt tiden mellan preliminärt beslut och utbetalning
i låneärendena förkortats. De snabbare utbetalningarna beror väsentligen
på åtgärder med anledning av den överenskommelse, som i september
månad 1969 träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering
och kreditinstituten om vissa kreditförsörjningsfrågor. Genom höjningen
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
den 1 januari 1970 av räntan på statliga bostadslån samt ökningen av utestående
paritetslån och säkrare underlag för beräkningen av räntelånens
storlek beräknas anslagsbelastningen öka med sammanlagt 105 milj. kr.
till 705 milj. kr. för paritetslån och räntelån. För ombyggnadslån och tomträttslån
beräknas samma belopp som tidigare. Efter avdrag för inflytande
amorteringar och inlösen av lån beräknas de totala nettoutgifterna till 2 680
milj. kr.
Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret uppgick till ca 865
milj. kr. Inberäknat anslaget för budgetåret om 1 400 milj. kr. är således
ett belopp på 2 265 milj. kr. disponibelt för utbetalningar. Ett ytterligare
anslag om 415 milj. kr. blir därför erforderligt.
Departementschefen
Utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande under innevarande
budgetår kan av skäl som bostadsstyrelsen angivit beräknas bli väsentligt
större än som tidigare antagits. Enligt styrelsens beräkningar skulle fonden
behöva förstärkas med 415 milj. kr.
Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att genomföra en viss
omläggning av bokföringsrutinerna, som medför att avräkningen mellan vissa
inkomst- och utgiftstitlar förskjuts från slutet av ett budgetår till början
av det följande budgetåret. Med beaktande härav bör behovet av ytterligare
medel för innevarande budgetår beräknas till 200 milj. kr.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. May.ts proposition nr 105 år 1970
27
Bilaga 8
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter
de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTRUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
B. Industri in. m.
fl] B 3. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.
För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 400 000 kr.
Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 23
februari 1970 att 394 500 kr. ställs till institutets förfogande för vissa kostnader
i samband med institutets nyorganisation fr. o. m. den 1 juli 1970
(prop. 1970: 1 bil. 15 s. 30 f.f.).
Institutet anför att det nödgas vidtaga vissa lokalmässiga omdispositioner
med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åvila institutet i framtiden.
Genomförda eller nära planerade förflyttningar kan ses som ett första
och nödvändigt led i en mera omfattande och långsiktig lokalplanering. Utredning
härom pågår genom byggnadsstyrelsens försorg i samarbete med
institutet.
Kostnaderna för flyttning av VVS-avdelningen till Nacka beräknar institutet
till 102 000 kr., varav 30 000 kr. för planerings-, projekterings- och arbetsledningskostnader
för arbeten i egen regi. För flyttning inom institu
-
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1970
tionsbyggnaden av vattentekniska laboratoriet erfordras 72 500 kr. Vidare
har genom byggnadstyrelsens försorg mera ändamålsenliga lokaler ställts
till institutets Göteborgskontors förfogande. Kostnaderna för flyttning och
utbyggnad i samband härmed uppgår till 34 960 kr.
På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisades institutet
45 000 kr. för flyttnings- och inredningskostnader sedan byggnadsstyrelsen
anvisat särskilda lokaler till institutets elektroniksektion (prop. 1967: 155
s. 26, SU 210, rskr 411). I beloppet ingick inte medel för inköp av den armatur
som anskaffats i enlighet med byggnadsstyrelsens projektering. Efter
närmare utredning om upphandlingen har riksrevisionsverket förklarat sig
inte ha någon erinran mot att medel för armatur ställs till institutets förfogande.
Som komplettering till vissa ombyggnadsarbeten har ytterligare armatur
skaffats. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 35 000 kr.
Institutet begär vidare medel på tilläggsstat för att före det nyorganiserade
institutets start den 1 juli 1970 kunna dels börja systematisk fortbildning
för företagareföreningarnas personal (80 080 kr.), dels förbereda och påbörja
aktivitet för institutets Norrlandsprogram (70 000 kr.).
Departementschefen
De i samband med lokalförändringarna förenade kostnaderna för utrustning
och inredning (102 000 — 30 000 -f 72 500 -f 34 960 -f 35 000 =
214 460) bör täckas genom tilläggsanslag för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 kr.
E. Teknisk utveckling m. m.
[2] E 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. I riksstaten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrilt uppfört ett reservationsanslag av
800 000 kr.
I samråd med statens provningsanstalt och AB Atomenergi har byggnadsstyrelsen
på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat byggnadsprogram för provningsanstaltens
brandlaboratorium i Studsvik. Byggnadsstyrelsen har den
20 februari 1970 erhållit i uppdrag att fortsätta projekteringen till bygghandlingar.
Objektet bör kunna påbörjas under våren 1970 varför det nu
bör redovisas för riksdagen.
Brandlaboratoriet föreslås bli uppfört vid Instrumentvägen i Studsvik cirka
100 meter väster om AB Atomenergis slrålskyddslaboratorium. Rumsytan
i den föreslagna nybyggnaden blir 375 m2. Härtill kommer omklädningsrum,
fläktrum och en del andra sekundärutrymmen. Laboratoriet bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
29
utrustas med två belastningsbara brandugnar med rökgasskorsten. Speciella
krav ställs på ventilationen. I utrustningen bör vidare bl. a. ingå en tiotons
travers. Erforderliga ledningar och kulvert för vatten, avlopp och värme
finns utbyggda i Instrumentvägen. Omkring 500 m2 mark i anslutning
till nybyggnaden behöver hårdgöras för tillfällig uppställning av material
och fordon.
Byggnadskostnaderna uppskattas av byggnadsstyrelsen till 750 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1969. Provningsanstallen beräknar kostnaderna för
utrustning av laboratoriet till 1,3 milj. kr. Huvuddelen av utrustningskostnaderna
faller på de nya brandugnarna.
Departementschefen
Provningsanstaltens nuvarande brandlaboratorium är föråldrat och behöver
ersättas. Det är betydelsefullt för bl. a. byggnadsindustrin att provningsanstalten
får nya resurser att utföra en effektiv brandprovning. Ett nytt
brandlaboratorium bör uppföras i Studsvik och tas i bruk så snart som möjligt
under vintern 1970—71.
Kostnaderna för utrustning till brandlaboratoriet har beräknats till 1,2
milj. kr. för horisontal- och vertikalugnar och 100 000 kr. för övrig utrustning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Utrustning på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
[3] I: A 2. Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret
1969/70.
Förenade fabriksverken har hemställt om ett anslag av 7 930 000 kr. för
förvärv av aktierna i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co och därvid anfört
i huvudsak följande.
När gevärsfaktoriets nya anläggningar planerades hade fabriksverkens
ledning anledning att utgå från en framtida marknad i olika delar av världen
som gjorde det företagsekonomiskt riktigt att under överblickbar framtid
planera för en tämligen konstant produktion av vissa vapen. Den mer
restriktiva politik i fråga om beviljande av exportlicenser som tillämpats
under senare år har emellertid medfört att den potentiella marknaden be
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
gränsats högst avsevärt. Till följd härav har den kapacitet som skapats vid
gevärsfaktoriets nya anläggningar inte omedelbart kunnat utnyttjas för produktiva
insatser. Det fortgående rationaliseringsarbetet vid verkstäderna
har inte kunnat drivas så hårt att effekten av omsättningsminskningen kunde
motvägas. Verksamheten vid gevärsfaktoriet lämnade därför arbetsåret
1968/69 ett underskott — efter räntor och avskrivningar och sedan gevärsfaktoriet
belastats med beräknad andel av fabriksverkens centrala administrationskostnader
— av drygt 6 milj. kr. Detta resultat ingår i fabriksverkens
totala resultat för nämnda år vilket i sin helhet innebar att verket
inlevererade 21,9 milj. kr. till statsverket.
I nära samarbete med Husqvarna Vapenfabriks AB erhöll fabriksverken
år 1965 en betydande order på automatkarbiner till det svenska försvaret.
Nu löpande order på dessa kan anses vara avslutade om ca två år. Det
finns därför risk att beläggningen i verkstäderna då ytterligare försvagas.
Detta innebär en klar risk för än sämre kapacitetsutnyttjande.
Mot bakgrund av denna utveckling intensifierades ansträngningarna i
början av år 1969 för att få nya arbetsuppgifter till gevärsfaktoriet. I första
hand gjordes försök med att nå långsiktiga avtal om kvalificerat legoarbete.
Inte obetydliga resultat har därvid nåtts.
Företagsledningen har emellertid eftersträvat att tillföra gevärsfaktoriet
en ökad egen tillverkning på ett område som är väl anpassat till gevärsfaktoriets
resurser och industriella erfarenhet för att snabbt kunna höja kapacitetsutnyttjandet
vid gevärsfaktoriet.
Förenade fabriksverken har sedan en lång följd av år haft ett nära samarbete
med Husqvarna Vapenfabrik AB. Detta har främst avsett produktion
av automatkarbiner men även andra gemensamma utvecklingsprojekt
som nya typer av jakt- och sportvapen. Detta gjorde det naturligt att undersöka
vilka möjligheter som fanns till ett vidgat samarbete och samordning
av verksamheten.
Husqvarna Vapenfabrik AB har under senare år målmedvetet utvidgat
sitt produktsortiment på andra områden än vapenområdet. Ledningen för
företaget har i princip bestämt sig för att begränsa sina insatser inom vapenområdet
för att koncentrera sin verksamhet till vissa andra produktgrupper.
Förenade fabriksverken har därför med Husqvarna Vapenfabrik
AB träffat en preliminär överenskommelse av innebörd alt verket skall
överta bolagets hela handvapensektor, såväl utveckling och tillverkning som
marknadsföring och försäljning av handvapen för militära och civila ändamål.
Transaktionen avses genomföras på så sätt att fabriksverken förvärvar
bolagets dotterbolag Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co, till vilket
hela handvapensektionen överförts.
Nämnda dotterbolag avses vid aktieförvärvet ha tillgångar bokförda till
3,4 milj. kr. och skulder till Husqvarna Vapenfabrik AB på 3 310 000 kr.
Tillgångarna i bolaget, bestående av lager, maskiner och verktyg samt ett
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
good-willvärde har värderats till sammanlagt 11 240 000 kr. Av detta belopp
utgör inte mindre än 8 milj. kr. lagertillgångar. Fabriksverken avses erlägga
detta belopp dels genom förvärvet av bolaget till ett pris av 7 930 000 kr.,
dels genom därpå följande köp av bolagets tillgångar till bokförda värden,
varefter bolaget löser sin skuld till Husqvarna Vapenfabrik AB.
Den verksamhet som på nämnda sätt avses förvärvas av fabriksverken
tillför gevärsfaktoriet en tillverkning av jaktvapen som verket för år 1971
beräknat till 18 000 enheter. Antalet beräknas därefter successivt stiga för
att år 1974 utgöra ca 24 000 enheter. Detta tillskott till gevärsfaktoriets verksamhet
beräknas förbättra dess ekonomiska resultat —- efter avskrivningar
— med mellan 1,1 och 1,7 milj. kr. årligen under nämnda år.
Den föreslagna transaktionen är en väsentlig men inte tillräcklig åtgärd
för att få en acceptabel lönsamhet vid gevärsfaktoriet. Ytterligare rationaliseringsåtgärder
och ansträngningarna att öka beläggningen beräknas resultera
i att underskottet vid gevärsfaktoriet inom två år övergår i ett överskott.
Departementschefen
Gevärsfaktoriets verksamhet överflyttades under första halvåret 1969 till
nya lokaler. Faktoriet fick härigenom betydligt ökade resurser såväl vad
gäller verkstadsyta som utrustning. Dessa resurser har emellertid hittills
endast delvis kunnat utnyttjas, vilket till stor del har sin grund i vårt lands
allt restriktivare politik i fråga om vapenexport.
Inom fabriksverken försöker man på olika sätt att tillföra gevärsfaktoriet
ny produktion såväl i form av legoarbeten som egna produkter. Den
överföx-ing av Husqvarna Vapenfabriks AB vapentillverkning, varom preliminär
överenskommelse träffats, är i detta sammanhang av stor betydelse
när det gäller att öka kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet och förbättra
dess lönsamhet. Jag förordar därför att den ifrågavarande vapentillverkningen
förvärvas i enlighet med avtalet. Jag har ingen erinran mot det
överenskomna priset för förvärvet.
Det nämnda överförandet av vapentillverkningen kommer att ske genom
att fabriksverken förvärvar samtliga aktier i det av Husqvarna Vapenfabriks
AB ägda Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co till ett pris av 7 930 000
kr. Detta bolag avses efter hand sälja sina tillgångar till fabriksverken till
bokförda värden. Sedan detta skett bör det på fabriksverkens fond bokförda
värdet av aktierna nedskrivas till det verkliga värde de har efter denna transaktion,
vilket torde komma att bli 90 000 kr. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet inlevereras till statsverket, vilket torde ske
före den 1 juli 1971.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink
& Co på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
anvisa ett investeringsanslag av 7 930 000 kr.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
[4] I: A 3. Förvärv av aktier i AB Avimat. Något anslag för detta ändamål
finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.
Förenade fabriksverken
Fabriksverken hemställer, att ett anslag av 2 850 000 kr. ställs till verkens
förfogande för förvärv av samtliga aktier i AB Avimat och anför i huvudsak
följande.
AB Avimats verksamhet omfattar konstruktion och måttsättning av mekaniska
tändrör, urverk, säkringar och tidsfördröjningar. Bolaget, som är
beläget i Stockholm, sysselsätter för närvarande 62 personer. Aktiekapitalet
uppgår till 400 000 kr. Bolagets omsättning under de tre verksamhetsåren
1 oktober 1965—30 september 1968 har utgjort resp. 3,8, 4,6 och 4,4 milj. kr.
per år. Den redovisade vinsten före skatter och avskrivningar uppgick under
samma år till resp. 233 000, 578 000 och 565 000 kr. Under innevarande
verksamhetsår, som förlängts till att omfatta tiden 1 oktober 1968—31 mars
1970, har verksamheten haft ungefär motsvarande omfattning.
Då försvarets materielverk vid sin upphandling i allt större utsträckning
tillämpar huvudleverantörsprincipen har detta medfört ett behov för fabriksverken
att utvidga sitt tillverkningsprogram i fråga om vissa komponenter,
däribland tändrör, för att inte riskera ett alltför stort beroende av
underleverantörer. Fabriksverken anser därför att ett förvärv av AB Avimat
innebär en tillfredsställande ökning av fabriksverkens kapacitet inom tändrörsområdet.
Ett preliminärt avtal om ett sådant förvärv till ett pris av
2 850 000 kr. har träffats mellan bolagets ägare och verket. Det överenskomma
priset anser verket väl svara mot bolagets substansvärde av materiella
tillgångar ökat med försiktigt beräknat värde för immateriella tillgångar.
Gjorda beräkningar visar på att investeringen kommer att vara återbetald
efter tre å fyra år.
Efter det föreslagna förvärvet av AB Avimat avses bolagets verksamhet
överföras till Zakrisdalsverken i Karlstad och samordnas med den sprängtekniska
tillverkning som bedrivs där.
Departem en tschefen
Den förslagna integreringen av verksamheten inom AB Avimat med den
i Zakrisdalsverken bedrivna verksamheten torde medföra inte obetydliga
fördelar för förenade fabriksverken. Därigenom tillförs fabriksverken en
större kapacitet på tändrörsområdet som är väsentlig med tanke på de
ökade krav som uppkommit på en integrerad egenproduktion. Samordningen
av den verksamhet som nu bedrivs inom AB Avimat med ammunitionstillverkningen
vid Zakrisdalsverken i Karlstad är enligt min uppfattning
en fördelaktig samordning av verksamheten som resulterar i ett företagsekonomiskt
förbättrat utfall. Det pris som avses betalas för Avimat betraktar
jag som rimligt.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
En minskning av bolaget Avimats substansvärde kan förutses i samband
med att tändrörstillverkningen och till den hörande maskiner och utrustning
förs över till Zakrisdalsverken. Denna värdeminskning bör komma till uttryck
i en avskrivning på värdet av bolagets aktier inom fabriksverkens
fond åtföljd av motsvarande inleverans av avskrivningsmedel till statsverket.
Denna inleverans bör ske före den 1 juli 1971.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvärv av aktier i AB A vimat på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 2 850 000 kr.
[5] I: A 4. Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.
Förenade fabriksverken
Fabriksverken hemställer, att 1 milj. kr. ställs till verkets förfogande för
teckning av aktier i ett planerat industriföretag i Gällö samt att bolaget
måtte beviljas statlig kreditgaranti för 1,5 milj. kr. Som skäl härför anför
verken i huvudsak följande.
Kungl. Maj :t beslöt den 11 oktober 1963 efter riksdagens hörande att
centralisera den ammunitionstekniska verksamhet, som dåvarande arméförvaltningen
bedrev i bergverkstäder på skilda platser i landet, till Vingåker
(prop. 1962: 121). En av dessa bergverkstäder är belägen i Gällö, Jämtlands
län. Till följd av arbetsmarknadsläget i Gällö har sedermera i olika sammanhang
vissa utfästelser gjorts om att antalet sysselsatta, som vid tidpunkten
för Kungl. Maj :ts beslut uppgick till ca 60 vid Gällöverkstaden, om
möjligt skulle bibehållas. För närvarande sysselsätts ca 30 personer vid
verkstaden.
Resultatet av ett omfattande utredningsarbete vid fabriksverken ger vid
handen att tre projekt skulle kunna bedrivas i Gällö med viss lönsamhet.
Vissa bidrag och lån fordras dock från arbetsmarknadsstyrelsen, vilka också
ställts i utsikt. En förutsättning för detta stöd är att verksamheten i
Gällö bedrivs i form av aktiebolag.
De tre projekten avser dels tillverkning av emballage i form av fiberfat,
dels tillverkning av specialbyggda lådor av board och plywood för förvaring
av ammunition m. m. och dels tillverkning av gevärsstockar. Den totala
omsättningen beräknas uppgå till drygt 4 milj. kr. per år.
Projekten beräknas till en början bereda ca 40 personer sysselsättning
med en successiv ökning till ca 50 personer. I dessa siffror är inte inräknat
de 30 anställda som nu arbetar i bergverkstaden och som efter det att den
ammunitionstekniska verksamheten helt centraliserats efterhand minskar
till 15 personer. Dessa återstående kommer huvudsakligen att sysselsättas
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
med hylsrevidering. Det totala antalet anställda i Gällö för nämnda verksamheter
blir alltså 60 å 65 personer.
Totala kostnaden för att realisera de tre projekten uppgår till 5,8 milj.
kr. Därav avser 3,7 milj. kr. uppförande av ny verkstadsbyggnad, då nuvarande
bergverkstad med hänsyn till olycksfallsrisker bedöms som olämplig
för den planerade verksamheten.
För finansiering av projektet beräknas 3,1 milj. kr. utgå från arbetsmarknadsstyrelsen.
Vidare har av 1968/69 års investeringsmedel för fabriksverken
utbetalats 200 000 kr. för maskiner för fiberfatstillverkningen. Återstående
2,5 milj. kr. föreslås bli finansierade dels genom teckning av aktier i
bolaget med 1 milj. kr., dels genom lån av 1,5 milj. kr. mot en statlig kreditgaranti.
Med planerad finansiering och förutsedd omfattning av verksamheten
beräknas förelaget under de båda första åren visa förluster på sin verksamhet
men åren därefter kunna uppvisa vinster. Efter sex å sju verksamhetsår
beräknas de inledande förlusterna ha inhämtats.
Departem en tschefen
Som en följd av att tillverkningen och sammansättningen av ammunition
m. in. genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 oktober 1963 centraliserades till
Vingåker har motsvarande verksamheter vid de dittillsvarande bergverkstäderna
måst läggas ned. Detta gällde också en verkstad i Gällö i Revsunds
kommun.
Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i nämnda kommun förutsattes att
verksamheten i bergverkstaden skulle ersättas med ny verksamhet så att
ca 60 personer skulle kunna förses med arbete även framgent. En verkstad
för hylsrevidering har förlagts dit och sysselsätter ett 20-tal personer. Ytterligare
ett 10-tal personer arbetar med explosivämnen, men denna verksamhet
måste av säkerhetsskäl snarast flyttas till Vingåkersverkstaden.
Förenade fabriksverken föreslår, att tillverkning upptas i Gällö av bl. a.
lådor och gevärsstockar inom ramen för ett för ändamålet bildat aktiebolag.
För den planerade verksamheten behövs en särskild verkstadsbyggnad. Det
förutsätts att lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån lämnas bolaget av
arbetsmarknadsstyrelsen.
Jag vill, särskilt med hänsyn till sysselsättningsförhållandena inom kommunen,
förorda att den nämnda tillverkningen kommer till stånd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Täckning av aktier i ett industriföretag i Gällö på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. samt
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av 1 500 000 kr. för krediter
till nämnda bolag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
35
F. Statens vattenfallsverk
[6] I: F 1. Kraftstationer m. m. I sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 anmälde vattenfallsverket att förhandlingar fördes med Uppsala
stad om att gemensamt bygga och driva ett kraftvärmeverk (prop. 1970: 1
bil. 15 s. 128).
Statens vattenfallsverk
Vattenfallsverket har i skrivelse den 22 januari 1970 anhållit om godkännande
av ett med det av Uppsala stad ägda Uppsala kraftvärme aktiebolag
(UKAB) ingånget konsortialavtal som avser gemensamt byggande av ett
kraftvärmeverk. Vattenfallsverket anhåller vidare om medgivande att av
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. få ta i anspråk 1 milj. kr. för att
teckna aktier i det bolag som bildas enligt avtalet.
Sedan år 1960 har fjärrvärmenätet i Uppsala successivt byggts ut och
under början av 1970-talet beräknas det anslutna värmebehovet bli tillräckligt
stort för att utgöra underlag för en ekonomisk mottrycksproduktion.
De befintliga större hetvattenpannorna har koncentrerats till en plats i
stadens industriområde med utrymme även för ett kraftvärmeverk.
Vattenfallsverket och UKAB har överenskommit att gemensamt uppföra
och driva ett kraftvärmeverk. Anläggningen beräknas bli påbörjad i år och
tagen i drift hösten 1973. Villkoren i överenskommelsen framgår av ett
konsortialavtal, vars giltighet, vad gäller vattenfallsverkets förpliktelser, är
beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.
Enligt avtalet skall parterna bilda ett aktiebolag — Fyriskraft aktiebolag
(Fyriskraft) — för att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk.
Staten och UKAB skall äga hälften vardera av aktierna i bolaget. Hembudsskyldighet
skall föreligga vid överlåtelse av aktie. Representationen i bolagets
styrelse skall svara mot aktiefördelningen. Styrelsens ordförande skall
utses inom kretsen av styrelseledamöterna och ordförandeskapet skall alternera
för tvåårsperioder mellan parterna.
I avtalet sägs vidare att Fyriskraft i kvarteret Brännugnen i Uppsala skall
uppföra ett kraftvärmeverk med ett aggregat på ca 175 MW1 eleffekt. Avtappning
för fjärrvärmeändamål om minst ca 270 MW värmeeffekt skall kunna
ske. UKAB får enligt avtalet rätt att utnyttja hela hetvattenproduktionen
och parterna hälften vardera av eleffekten.
Konsortialavtalet reglerar samarbetet endast för ett aggregat. Om ytterligare
anläggningar för elproduktion aktualiseras i Uppsala förutsätts att
gemensam utbyggnad genom Fyriskraft skall kunna komma till stånd.
Beträffande den fullständiga utformningen av konsortialavtalet hänvisas
till akten.
1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowattimmar
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Anläggningskostnaden för Fyriskrafts anläggningar uppskattas till 110
milj. kr. Finansieringen skall ske genom Fyriskrafts aktiekapital, 2 milj. kr.,
och av bolaget upptagna lån. Parterna skall i proportion till aktieinnehav
vid behov medverka till att erforderliga medel ställs till bolagets förfogande.
Från vattenfallsverket har under hand inhämtats att Fyriskraft för finansiering
av investeringskostnaderna beräknas kunna låna ca 65 milj. kr.
på allmänna marknaden. Av återstoden, ca 45 milj. kr., skall vattenfallsverket
svara för hälften. Under förutsättning att den planerade upplåningen på
allmänna marknaden kan genomföras beräknas anslagsbehovet för verket
bli totalt ca 22,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1969/70 för att teckna
aktier samt ca 8 milj. kr. 1972/73 och ca 13,5 milj. kr. 1973/74.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Uppsala
stad avseende utbyggnad av ett gemensamt kraftvärmeverk. Jag förordar att
avtalet mellan vattenfallsverket och Uppsala kraftvärme aktiebolag godkänns.
Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att medge
vattenfallsverket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet
som i framtiden kan visa sig nödvändiga.
Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 1 milj. kr. för
att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver synes Kungl. Maj :t böra
bemyndigas att låta vattenfallsverket ställa erforderliga lånemedel till bolagets
förfogande i enlighet med åtagande i konsortialavtalet.
Jag vill i sammanhanget erinra om att tillstånd för utbyggnaden i vanlig
ordning erfordras enligt miljöskyddslagen. Vidare behövs vissa ändringar i
gällande stadsplan för projektets genomförande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj :t att
a) godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och
Uppsala kraftvärme aktiebolag om gemensamt byggande av
ett kraftvärmeverk samt medge vattenfallsverket att träffa
överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,
b) låta vattenfallsverket ta i anspråk 1 000 000 kr. av
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna aktier
i det bolag som bildas enligt nämnda avtal samt ställa
erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet
med åtagande i avtalet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
37
II. Statens allmänna fastighetsfond
[7] II: 28. Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Byggnadsstyrelsen
har uppskattat byggnadskostnaderna för anstaltens brandlaboratorium till
750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Nybyggnaden föreslås utformad
så att den kan användas för varierande laboratorieverksamhet.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Statens provningsanstalt:
Utrustning hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 750 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
39
Bilaga 9
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6
mars 1970.
Närvarande :
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggsstat
III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om
erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader
25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar
i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat
uppföras i enlighet med följande sammanställning.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Anslag
Investering kr.
Avskrivning kr.
Justitiedepartementet:
Polishus m. m.........................
3 500 000
1 750 000
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stock- holm ...............................
7 000 000
2 275 000
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset ................
11 000 000
2 750 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
1 870 000
468 000
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ..
658 000
329 000
Industridepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens provningsan- anstalt..............................
750 000
375 000
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond
skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt
till 50 % av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning
tillämpas för befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.
På tilläggsstat II har för flygfältsarbeten m. m. under befästningars delfond
tagits upp ett investeringsanslag av 1,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget
beräknas likaledes till 1,5 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat I har tagits upp ett anslag för
lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka med 750 000 kr. och på tillläggsstat
III ett anslag för lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island med 7 milj. kr. Båda anslagen avser räntefria lån och avskrivningsanslagen
bör tas upp med 750 000 kr. resp. 7 milj. kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåretl969/70
anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
Polishus m. m..............................
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm ..
Socialdepartementet
Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska
sjukhuset........................... 2 750 000
1 750 000
2 275 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 41
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .... 468 000
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m....... 329 000
Industridepartementet
Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt .. 375 000
Försvarets fastighetsfond
Befästningars delfond
Flygfälts arbeten m. m....................... 1 500 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka .. 750 000
Handel sdepartementet
Lån till nordiska industrialiseringsfonden till
förmån för Island.......................... 7 000 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
43
Bilaga 10
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåtet 1969/70
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
O 8 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag
........................................ 12 280 000
O 9 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag
.................................... 860 000
13 140 000
V. Socialdepartementet
A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 750 000
VI. Kommunikationsdepartementet
F 1 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m..................... 1 200 000
VIII. Utbildningsdepartementet
D 20 Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m., reservationsanslag
.......................................... 1 494 000
E 48 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag
.................................... 450 000
F 19 Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbild
ningsreformen.
................................ 1 500 000
3 444 000
IX. Jordbruksdepartementet
D 6 Kostnader i samband med permanent skördeskade
skydd,
reservationsanslag....................... 509 000
X. Handelsdepartementet
B 4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag................... 250 000
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
XIII. Industridepartementet
B 3 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning, reservationsanslag................ 214 000
E 3 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
.......................................... 1 300 000
_ 1 514 000
Summa egentliga statsutgifter 20 807 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighets fond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag.......... 1 750 000
3 a Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II :3 a),
reservationsanslag ............................. 2 275 000
Socialdepartementet:
8 a Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska
sjukhuset (11:8 a), reservationsanslag........... 2 750 000
Utbildningsdepartementet:
19 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (11:20), re
servationsanslag
............................... 468 000
20 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. (II: 22), re
servationsanslag
............................... 329 000
Industridepartementet:
26 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt (II: 28),
reservationsanslag ............................. 375 000
7 947 000
C. Försvarets fastighets fond
Befästningars delfond:
2 Flygfältsarbeten m. m. (III: 11), reservationsanslag .. 1 500 000
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
2 a Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka (V: 3 a),
reservationsanslag ............................. 750 000
Handelsdepartementet:
4 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island (V: 8 a), reservationsanslag............ 7 000 000
7 750 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 17 197 000
Summa för driftbudgeten 38 004 000
Kirngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 45
KAPITALBUDGETEN
K apitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
2 Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co 7 930 000
3 Förvärv av aktier i AB Avimat.................... 2 850 000
4 Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö...... 1 000 000
11 780 000
II. Statens allmänna fastighets fond
Industridepartementet:
28 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt........ 750 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
7 Lånefonden för inventarier i studentbostäder........ 4 360 00C
Inrikesdepartementet:
12 Lånefonden för bostadsbyggande .................. 200 000 000
204 360 000
V. Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
8 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island..................................... 7 000 000
VIII. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m......... 3 500 000
Summa för kapitalbudgeten 227 390 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700 I 74
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar.
- SU 1970:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser avskrivning av nya k s. 1 i texten
- SU 1970:141 Memorial angående tilläggsstat II och tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70. s. 1 i texten
- SU 1970:111 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tillåggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad anser förenade fabriksver s. 1 i texten
- SU 1970:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser försvarsdepartemente s. 1 i texten
- SU 1970:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 i vad avser socialdepartementets a1 i texten