Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

1970-03-06 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:110, Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms

slott den 6 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över för svar särenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels anta härvid fogat förslag till lag om ändring i familjebidragsförordningen

(1946: 99),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1966 års verkstadsutrednings betänkande Försvarets tygverkstadsorganisation

m. m. Etapp 2 (Stencil Fö 1969:6) läggs i propositionen

fram förslag om en samordning och strukturrationalisering av försvarets

verkstadsorganisation. Förslaget innebär bl. a. att en central verkstadsledning

organiseras inom försvarets materielverk med början den 1 juli

1970. Från samma tidpunkt föreslås också en omorganisation av materielverkets

ledningsresurser på förrådsområdet.

Förslag läggs även fram om förbättrade penningbidrag och familjebidrag

till värnpliktiga. Vidare anges riktlinjer för den fortsatta planeringen av

materielanskaffningen för det militära försvaret.

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag som

har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1970: 1 (bil. 6). Sammanlagt begärs

2 057 749 000 kr., varav 2 039 849 000 kr. på driftbudgeten och 17,9

milj. kr. på kapitalbudgeten.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99)

Härigenom förordnas, att 1 § 3 mom. och 6 § familjebidragsförordningen

(1946: 99) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §

3 mom.i Konungen äger-------— — i civilförsvaret.

Konungen må jämväl förordna, att

medlemmar av frivillig försvarsorganisation,

däri inbegripet hemvärnet,

eller med civilförsvaret samverkande

frivillig organisation under tid, då de

enligt i kommandoväg eller, såvitt

rör civilförsvaret, av Konungen eljest

meddelade bestämmelser deltaga i

utbildningskurs eller övning, skola,

i den omfattning och under de villkor

Konungen föreskriver, äga åtnjuta

familjebidrag.

Konungen må jämväl för or dna,

att hemvärnspersonal och annan personal

som åtagit sig att frivilligt

tjänstgöra inom totalförsvaret samt

medlem av sådan frivillig organisation

som samverkar med civilförsvaret

— under tid, då de enligt bestämmelser

av Konungen deltaga i utbildning

eller övning -— skola, i den

omfattning och under de villkor

Konungen föreskriver, äga åtnjuta

familjebidrag.

6 §2

Familj epenning utgår---------år......12: —

2) För annan familjemedlem än 2) För annan familjemedlem än

som avses under 1)..........6:— som avses under 1)..........7: —

När synnerliga

16 år.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1 § 3 mom. den 1 juli 1970 och i övrigt

den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1962: 674

2 Senaste lydelse 1967: 221

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsoch

anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Försvarets verkstadsorganisation

Inledning

Sedan 1964 års tygförvaltningsutredning i sitt betänkande om tygförvaltningens

centrala organisation (SOU 1966: 11) hade uttalat sig för en samordning

av allt underhåll på tygmaterielområdet, uppdrog Kungl. Maj :t i

juni 1966 åt en utredningsman (överdirektören Folke Skoglund) att göra

en strukturundersökning av verkstadsorganisationen inom försvarsgrenarna

och föreslå åtgärder för att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets

behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen antog

namnet 1966 års verkstadsutredning.

Utredningen lämnade i oktober 1967 ett första betänkande, Försvarets

lygverkstadsorganisation m. m. Etapp 1 (Stencil Fö 1967: 9). I betänkandet

föreslogs en indelning av försvarets verkstäder i förbandsbundna och icke

förbandsbundna verkstäder. Som förbandsbundna betecknade utredningen

verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla omedelbar service

vid förbandens fredsutbildning och avsedda att vid mobilisering organiseras

om till underhålls- och verkstadsförband. Betänkandet innefattade

också riktlinjer för verkstadsorganisationen i stort, för dåvarande försvarets

fabriksverks, numera förenade fabriksverkens, medverkan som samordnande

organ för de icke förbandsbundna verkstäderna, för fabriksverkets

ställning i förhållande till bl. a. Karlskronavarvet AB och de centrala

flygverkstäderna samt för delar av den underhållsverksamhet som bedrivs

vid civila industrier.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Utredningens överväganden redovisades i prop. 1968: 109. På grundval av

Kungl. Maj:ts förslag i nämnda proposition beslöt riksdagen (SU 124, rskr

282), att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås

(CVV) skulle föras över till försvarets fabriksverk den 1 juli 1968 och att

CVV skulle avvecklas. Vid behandlingen av den senare frågan förutsatte

statsutskottet, att fabriksverkets undersökningar om möjligheten att till

CVV förlägga annan verksamhet skulle forceras. Det år 1969 bildade SMT

Machine Company AB (prop. 1969: 105, SU 103, rskr 247) har förlagts till

delar av CVV:s verkstadslokaler. I övriga delar bedrivs fortfarande visst

underhållsarbete för försvarets räkning. Denna verksamhet administreras

av CVM.

I oktober 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt verkstadsutredningen att i det

fortsatta utredningsarbetet även behandla frågan om underhåll av civilförsvarets

telemateriel.

Utredningen har i november 1969 avlämnat sitt andra betänkande, Försvarets

tygverkstadsorganisation m. m. Etapp 2 (Stencil Fö 1969: 6). I detta

föreslås en samordning och strukturrationalisering av underhållsverksamheten

genom att en för försvarsgrenarna gemensam verkstadsavdelning inrättas

vid försvarets materielverk, genom att vissa organisationsförändringar

företas vid de förbandsbundna verkstäderna, genom att en gemensam

i-egional organisation för markteleunderhåll skapas och genom att vissa arbeten

centraliseras. Utredningen föreslår också, att vissa arbeten fördelas

om från privata företag till statliga verkstäder. I betänkandet läggs vidare

fram förslag till nytt ekonomisystem för verkstadsorganisationen.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hörande

av för svar sgrenschef erna — försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut,

civilförsvarsstyrelsen, televerket, riksrevisionsverket, överstyrelsen för ekonomiskt

försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, förenade fabriksverken, försvarets

fredsorganisationsutredning, 1968 års personalkategoriutredning, försvarets

materielanskaffningsutredning, Landsorganisationen i Sverige (LO)

som bifogat yttrande av Försvarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF),

Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),

Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Sveriges Arbetsledareförbund (SALF), Svenska Teknologföreningen,

Karlskronavarvet AB, Telub AB, AB Svenska Flygverkstäderna,

Östermans Aero AB och Svenska Radio AB.

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. m. leds av försvarets materielverk.

Det utförs dels vid statliga eller privata verkstäder utanför krigsmakten,

dels vid s. k. förbandsbundna verkstäder inom krigsmakten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

5

Central ledning av krigsmaktens verkstäder

Försvarets materielverk svarar för ledningen i central instans av de förbandsbundna

verkstäderna. Verkstadsledningen är inom materielverket uppdelad

på de olika materielförvaltande huvudenheterna. Den utövas av armématerielförvaltningens

verkstadsavdelning, marinmaterielförvaltningens

verkstadsbyrå och flygmaterielförvaltningens underhåll savdelning.

Armématerielförvaltningens verkstadsavdelning som också har viktiga

underhållsledningsfunktioner är organiserad på fyra enheter, en centralsektion,

en driftbyrå, en krigsreparationssektion och en anläggningssektion.

Driftbyråns verksamhet är uppdelad på fem underenheter, en organisationssektion,

en tygverkstadssektion, en arbetsstudiesektion, en verkstadsförrådssektion

och en avtalsdetalj.

Marinmaterielförvaltningens verkstadsbyrå som huvudsakligen är ett

verkstadsledningsorgan har verksamheten fördelad på tre sektioner — centralsektionen,

driftsektionen och krigsreparationssektionen — samt en avtalsdetalj.

Till byrån är också knuten den s. k. Muskö-gruppen.

Flygmaterielförvaltningens underhållsavdelning svarar inom flygvapnet

för såväl verkstads- som förrådsledning i central instans. Avdelningen är

organiserad på tre enheter, en centralsektion, en driftbyrå och en förrådsbyrå.

Verkstadsledningen åvilar driftbyrån som består av en driftsektion,

en teknisk sektion, en plansektion, en fordonssektion, eu anläggningsdetalj,

en driftdatadetalj och en metodningsdetalj. Till driftbyrån är också knutna

flygmaterielförvaltningens teleskola i Västerås och helikopterutbildningen

vid Svea flygkår i Barkarby. Avtalsdetalj en som är gemensam för drift- och

förrådsbyråerna ingår i centralsektionen.

V erkstadsorganisationen

Vid arméns förband finns sammanlagt 34 tygverkstäder med totalt

ca 1 800 anställda. Verkstäderna hålls inom varje militärområde och

inom Gotlands militärkommando samman under ledning av en tygverkstadsförvaltning.

Tygverkstadsförvaltningarnas uppgift är att utföra reparationer

m. m. för försvarsområden, truppförband och motsvarande enheter.

Tygverkstädernas dimensionering, struktur och inriktning är anpassade

till sådana arbeten och tjänster som inte kan eller bör utföras i öppna

marknaden. Dessutom utförs annat verkstadsarbete som medger ett lönsamt

utnyttjande av befintliga resurser även för andra beställare än sådana

som tillhör armén.

Förvaltningen av marinens vapentekniska och skepp stekniska

materiel åvilar örlogsbaserna och kustartilleriförsvaren.

Beträffande förvaltningen av denna materiel svarar militärbefälhavarna

under de centrala förvaltningsmyndigheterna militärområdesvis för sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

ordningen mellan försvarsgrenarna, medan de lägre regionala myndigheterna

i övrigt i förvaltningshänseende är direkt underställda försvarets materielverk.

I Ostkustens och Västkustens örlogsbaser ingår verkstadsavdelningar

med totalt ca 550 respektive 150 anställda. Vid Sydkustens örlogsbas finns

ingen motsvarande avdelning. Funktionen utövas av Karlskronavarvet AB.

Viss verkstadsverksamhet fullgörs dock inom örlogsbasens ram av s. k. servicegrupper

som leds av örlogsbasens tekniska förvaltning.

Inom kustartilleriförsvaren — utom Göteborgs — finns totalt fyra verkstäder.

De är underställda vederbörligt kustartilleriförsvars tygförvaltning

eller fartygs- och verkstadsförvaltning och har tillsammans omkring 300

anställda. För Göteborgs kustartilleriförsvar utförs underhållet av båtar vid

Västkustens örlogsbas verkstad och av telemateriel vid försvarets televerkstad

i Göteborg (FTG). Servicegrupper som är underställda tygförvaltningen

svarar för underhåll av fordon och vapen. Liknande servicegrupper

för olika slag av underhållsverksamhet och annan teknisk tjänst finns även

vid övriga kustartilleriförsvar.

I flygvapnets verkstadsorganisation ingår sammanlagt

17 s. k. flottiljverkstäder med totalt ca 1 900 anställda i direkt verkstadstjänst.

Därutöver finns annan teknisk personal vid flottiljerna. Denna är

dock mera direkt inriktad på underhållsverksamhet vid förbanden. Verkstadsresurserna

ingår organisatoriskt i flygflottiljernas materielavdelning.

Materielavdelningens chef (tekniske chefen) svarar i tekniskt hänseende

för drift och underhåll av flygflottiljens tygmateriel, dvs. flygplan med utrustning,

robotsystem, vapen, ammunition, servicemateriel, fordon och

markmateriel.

Vid tre förband inom flygvapnet finns s. k. regionala televerkstäder.

Dessa är anslutna till flottiljverkstäderna och avsedda för underhåll av

stridsledningsorganisationens anläggningar och utrustning. Ytterligare tre

sådana verkstäder finns, nämligen vid centrala verkstäderna i Arboga

(CVA) och Malmslätt (CVM) samt televerkstaden i Göteborg (FTG). Dessa

verkstäder är anknutna till förenade fabriksverken. De regionala televerkstäderna

sysselsätter totalt omkring 380 anställda.

Under senare år har viss regional samordning av verkstadsresurserna

inom och mellan försvarsgrenarna skett genom försöksvis etablerade

verkstadsdelegationer inom de olika militärområdena.

Centralt underhåll av försvarets tele- och robotmateriel

utförs vid det för detta ändamål år 1963 bildade AB Teleunderhåll,

numera Telub AB, vid förenade fabriksverkens centrala verkstad

i Arboga (CVA), vid televerkstaden i Göteborg (FTG) som sedan den 1 januari

1969 arrenderas av Telub AB från förenade fabriksverken samt — i

mindre omfattning — vid Karlskronavarvet AB.

I prop. 1963:114 anmäldes ett av försvarets arbetsgrupp för teleunderhåll

(FATU) avgivet förslag (Stencil Fö 1962: 3) om samordning av under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:fs proposition nr 110 år 1970

hållet av krigsmaktens telemateriel. Med anledning av vad jag därvid uttalade

uppdrog Kungl. Maj :t i december 1966 åt dåvarande försvarets fabriksverk,

numera förenade fabriksverken, att träffa avtal med Telub AB

om uppförande och drift av en teleunderhållsverkstad i Östersund. Sedan

nya undersökningar gett vid handen, att behovet av centralt underhåll av

tele- och robotmateriel i östersundsregionen är begränsat, har chefen för

fabriksverken i stället uppdragit åt chefen för centrala verkstaden i Arboga

(CVA) att planera och vidta åtgärder för att i Östersund etablera en verkstad

för i första hand centralt underhåll av markelektroutrustning, specialfordon

och basmateriel.

Civilförsvaret har i fred inga egna resurser för underhåll av telemateriel.

För underhåll av telefonmaterielen anlitas televerket i fråga om

telefonutrustningen i ledningscentralerna och krigsmaktens televerkstäder

i fråga om fälttelefonmaterielen. För underhåll av radioutrustningar under

fred anlitas i civilförsvaret inskrivna teletekniker genom avtal mellan dessa

och vederbörande länsstyrelse. I vissa län utnyttjas dessutom efter avtal

militära eller civila verkstäder. Civilförsvaret anskaffar f. n. en ny radioutrustning.

Leveranserna sker successivt och beräknas pågå t. o. m. år 1970.

Genom garantiavtal underhålls den nya materielen av leverantören, Svenska

Radio AB. Garantitiden är två år.

En mindre del av krigsmaktens underhåll — kostnadsmässigt ca sju procent

— utförs f. n. vid privata industrier.

1966 års verkstadsutredning

Verkstädernas indelning och organisationstillhörighet

Verkstadsutredningen har under sitt fortsatta arbete funnit att den indelning

i förbandsbundna och icke förbandsbundna verkstäder som utredningen

föreslog i sitt första betänkande är lämplig. Utredningen föreslår

därför att denna indelning skall gälla också i fortsättningen. De förbandsbundna

verkstäderna bör enligt utredningens mening sortera under och centralt

ledas av försvarets materielverk, medan de icke förbandsbundna verkstäderna

bör tillhöra förenade fabriksverken.

Central ledning

De förbandsbundna verkstäderna skall ge förbanden erforderlig service

i fred och krig. Det föreligger därför ett starkt samband mellan å ena sidan

verkstadsdriften och å andra sidan förbandsproduktionen och krigsplanläggningen.

Denna samhörighet mellan verkstad och förband måste enligt

verkstadsutredningen organisatoriskt säkerställas genom gemensam lokal

och regional planläggning på grundval av centrala direktiv. Med hänsyn

till den funktionella samhörigheten mellan olika verkstäder anser utredningen

emellertid det vara väsentligt att verkstadsledningen i central in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

stans, som f. n. är splittrad på olika enheter inom materielverket, förs samman

till en för verket gemensam verkstadsavdelning.

Verkstadsutredningen vill med sitt förslag uppnå att man inom materielverket

på verkstadssidan får en enhetlig ledning som, bl. a. med hjälp av

stabsorgan och andra gemensamma organ, kan säkerställa en enhetlig syn

på vitala frågor och tillämpa enhetliga kriterier för långsiktig planering,

resursavvägning, lönsamhet och budgetering m. m. Genom ett gemensamt

utnyttjande av vissa för verkstadsdriften gemensamma servicefunktioner

bör det enligt utredningen vara möjligt att göra rationaliseringsvinster.

Utredningen nämner som exempel på dylika funktioner ekonomi, avtal, personal,

skyddsfrågor, arbetsstudier och byggnadsnormer.

Verkstadsavdelningen skall enligt förslaget överta den centrala ledningen

av krigsmaktens förbandsbundna verkstäder. Verksamheten är i den föreslagna

organisationen under en chef fördelad på fem enheter, nämligen en

verkstadsplanering, en rationaliseringsenhet, en anläggnings- och utrustningsenhet,

en ekonomienhet samt en personal- och organisationsenhet. Personalbehovet

beräknar utredningen till 66 tjänster med följande fördelning

på respektive enheter.

Rationaliseringsenheten bedöms efter några år kunna minskas med 8 9

personer, huvudsakligen genom delegering av arbetsuppgifter och viss personalomflyttning

till regionala och lokala instanser. På sikt beräknas också

ekonomienheten kunna minskas något, när de nya ekonomisystemen har

införts och vunnit stadga.

Inom verkstadsavdelningen skall verkstadsplaneringen enligt förslaget

svara för policy och målsättning för samt långsiktig inriktning av verkstadsfunktionerna

inom krigsmakten m. m. Rationaliseringsenheten skall

bl. a. samordna rationaliseringsverksamheten på verkstadsområdet samt biträda

regionala och lokala organ i deras rationaliseringsarbete. Anläggnings-

och utrustningsenheten skall vara sammanhållande för byggnadsfrågor,

större anskaffningar av maskiner, verktyg och annan utrustning

samt verkstadsförrådsfrågor. En huvuduppgift för ekonomienheten blir att

svara för den centrala ekonomiska uppföljningen av verkstadsdriften. Personal-

och organisationsenheten slutligen skall bl. a. svara för avtalsfrågor,

samordna den Verkstadstekniska utbildningen av verkstädernas personal,

handlägga verkstadsavdelningens interna personalfrågor samt svara för

expeditionstjänsten och intendentsfunktionen inom avdelningen.

En omorganisation enligt utredningens förslag får till följd att arméma
-

Verkstadsplaneringen ............

Rationaliseringsenheten ..........

Anläggnings- och utrustningsenheten

Ekonomienheten .................

Personal- och organisationsenheten .

Chef

1

6

28

12

7

12

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

terielförvaltningens verkstadsavdelning, marinmaterielförvaltningens verkstadsbyrå,

flygmaterielförvaltningens underhållsavdelning och administrativa

avdelningens centralplanering reduceras med sammanlagt 80 tjänster.

Konsekvenserna i personalhänseende för dessa enheter framgår närmare av

följande tabell.

Verkstadsorgan

Personal

Därav för

verkstadsledning

Till verkstads- avdelningen

Armématerielförvaltningen

130

40

29

Marinmaterielförvaltningen

30

20

19

Flygmaterielförvaltningen

300

15

15

Administrativa avdelningen

20

5

480

80

00

Verkstadsavdelningens inplacering i materielverket är enligt utredningen

beroende av försvarets materielanskaffningsutrednings arbete. Om grundorganisationen

behålls, anses avdelningens karaktär av gemensamt organ

böra understrykas av att avdelningen placeras i en enhet som är inriktad

på att handlägga frågor som är gemensamma för alla försvarsgrenar. Organiseras

en underhållsavdelning för hela verket, bör verkstadsavdelningen

enligt utredningen ingå i denna. Om sa inte blir fallet anser utredningen,

att förråds- och verkstadsfunktionerna bör hållas samman i en och samma

huvudavdelning.

Utredningen förutsätter att omorganisationen sker successivt och att

verkstadsavdelningen i avvaktan på resultatet av materielanskaffningsutredningens

arbete ges en provisorisk karaktär. Den centrala verkstadsledningen

föreslås organiseras med början den 1 juli 1970.

Verkstadsorganisationen på regional och lokal nivå

Verkstadsutredningen föreslår att en strukturrationalisering av försvårets

förbandsbundna verkstäder genomförs i två skeden. Förslag läggs fram

rörande åtgärder som bör genomföras under första skedet, medan utredningen

nöjer sig med att lämna synpunkter på andra skedet. Förslagen beträffande

första skedet omfattar

— erforderliga förbandsbundna verkstäder och deras storlek,

— samordning, huvudsakligen försvarsgrensvis, av verkstadsresurserna,

— organisation för underhåll av krigsmaktens telekommunikationsmateriel,

— centralisering av vissa arbeten samt

—- utläggning av verkstadsarbete till enskilda företag.

Utredningen har inte funnit några omständigheter som talar mot en samordning

militärområdesvis av all verkstadsverksamhet. Förutsättningarna

för en sådan vidgad samordning anses därför böra undersökas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

under det av utredningen föreslagna andra skedet. Undersökningen föreslås

ske i form av försöksverksamhet som enligt utredningens mening bör ledas

och genomföras av försvarets materielverk i samråd med överbefälhavaren,

försvarsgrenscheferna och försvarets rationaliseringsinstitut.

Arméns tygverkstadsorganisation är enligt utredningen

lämplig och bör i princip behållas. De förslag som utredningen för fram avser

endast vissa förändringar i tygverkstadsförvaltningarnas ledningsorgan

och beträffande viss teknisk personal. Förändringarna innebär att tygverkstadsförvaltningen

i princip vidareutvecklas till det organ inom militärområde

(militärkommando), från vilket arméns staber och förband m. fl. kan

beställa verkstadsarbeten, tekniska tjänster m. m. Utredningen anser vidare

att tygverkstadsförvaltningarna bör kunna medverka vid den planläggning

för motorreparationstjänsten som åvilar försvarsområdesbefälhavare samt

att tygverkstadsförvaltningarna bör svara för viss kvalitetskontroll.

Tygverkstadsförvaltningarna föreslås bli förstärkta med en verkstadsdetalj

för teknisk beredning, driftplanering, arbetsstudier och kvalitetskontroll

samt med en tjänst för krigsplanläggning. Vidare bör enligt utredningen

de kontrolltygverkmästare, som f. n. är placerade vid tygförvaltningarna,

och tygförvaltningarnas inköpsgrupper föras över till tygverkstadsförvaltningarna.

Utredningens förslag innebär, att 17 nya tjänster inrättas

vid tygverkstadsförvaltningarna medan 45 tjänster förs över från

tygförvaltningarna.

Utredningen föreslår att antalet verkstäder vid armén skall vara 38, vilket

innebär en ökning med fyra verkstäder jämfört med förhållandena den

1 juli 1968. Ökningen betingas av vissa organisationsändringar inom armén.

Personalstyrkan kan enligt utredningen minskas från totalt ca 1 830 till

1 785.

Vid marinen föreslås antalet 1. klass verkstäder bli oförändrat sex

men den produktiva personalen föreslås minskad från ca 880 till sammanlagt

710 man.

Enligt utredningen bör de delar av kustartilleriförsvarens servicegrupper,

som utför underhållsarbete av samma typ som verkstäderna, inlemmas i

respektive verkstad vid Stockholms kustartilleriförsvar, Gotlands kustartilleriförsvar

och Blekinge kustartilleriförsvar.

Viss regional samordning föreslås inom Östra, Södra och Västra militärområdena,

som vart och ett har två marina verkstäder (motsvarande). För

Östra militärområdet föreslås sålunda, att verkstadsavdelningen vid Ostkustens

örlogsbas och verkstaden vid Stockholms kustartilleriförsvar bildar

en administrativ enhet med verkstadschefen vid örlogsbasen som chef

och med en platschef placerad vid kustartilleriförsvaret för den direkta ledningen

av verkstaden där. Inom Södra militärområdet bör Blekinge kustartilleriförsvars

verkstad och servicegrupperna inom Sydkustens örlogsbas

underställas en verkstadschef, placerad vid kustartilleriförsvaret. På sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:1s proposition nr 110 år 1970

ma sätt bör inom Västra militärområdet verkstadsavdelningen vid Västkustens

örlogsbas och servicegrupperna vid Göteborgs kustartilleriförsvar underställas

en verkstadschef, placerad vid örlogsbasen.

Inom varje berört militärområde kommer genom dessa organisationsändringar

att finnas endast en marin verkstadsledning. Omorganisationen bör

enligt utredningen åläggas chefen för marinen i samarbete med försvarets

materielverk.

Vad gäller flygvapnets verkstadsresurser har utredningen

var för sig behandlat resurserna för flyg- och bastjänsten respektive

resurserna för service och underhåll av marktelematerielen. De förstnämnda

resurserna benämner utredningen flottilj verkstäder, under det att de

sistnämnda kallas resurser för underhåll av marktelemateriel.

Antalet flottilj verkstäder för här avsett ändamål är 16, sedan

beslut nu har fattats att Södertörns flygflottilj (F 18) i Tullinge skall avvecklas

som jaktflottilj (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282). Ytterligare två

förband har föreslagits till indragning, nämligen Roslagens flygkår (F 2) i

Hägernäs och Svea flygkår (F 8) i Barkarby. Utredningen redovisar därför

i sitt förslag endast 14 flottilj verkstäder. Det föreslagna personalbehovet

i relation till prognostiserad verksamhet är 990 man, vilket innebär en

minskning med ca 150 man av nuvarande personalstyrka.

Utredningen föreslår en samordning sektorvis av ledning, administration

och produktion inom den nuvarande flottiljverkstadsorganisationen. Det

föreslås ankomma på chefen för flygvapnet att i samråd med försvarets

materielverk närmare utforma organisationen med beaktande av utredningens

förslag.

För underhåll av marktelemateriel föreslår utredningen

en förbandsbunden teleunderhållsorganisation under ledning av försvarets

materielverk och en icke förbandsbunden organisation för arbeten av central

karaktär, administrerad av förenade fabriksverken. Den senare avses

också kunna ställa regionalt placerade verkstadsresurser till den förras förfogande.

För den förbandsbundna verksamheten föreslås dels organ för den

verkställande underhållsverksamheten —- teleservicebaser — dels organ för

att biträda ansvariga chefer med driftövervakningen — nätdriftövervakningskontor.

Utredningen föreslår att tre teleservicebaser (TSB) organiseras. De föreslås

bildas av de nuvarande regionala televerkstäderna — TV 2 i Hägernäs,

TV 3 i Kallinge och TV 4 i Luleå — och de lokala bemanningarna vid stridsledningsanläggningarna

samt de regionala televerkstäderna vid centrala

verkstäderna i Arboga (CVA) och Malmslätt (CVM) och vid televerkstaden

i Göteborg (FTG). Utredningen föreslår också att ansvaret för drift och

underhåll av telematerielens kraft- och ventilationsutrustningar förs över

till TSB-organisatioUen från fortifikationsförvaltningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

TSB-organisationen är verksam med underhåll på linjen och omfattar dels

en gemensam replipunkt för respektive område — teleservicebasen — dels

underställda filialer och lokala bemanningar vid vissa anläggningar som

ständigt är i drift.

Den föreslagna utformningen av TSB-organisationen framgår av följande

sammanställning.

Benämning

Ansvarsområde

Organisations-

tillhörighet

Placering t.v.

Antal

man

Sydsvenska

teleservicebasen

(TSBS)

Södra och Västra

militärområdena

Skånska flyg- flottiljen (F 10)

Kallinge

272

Mellansvenska

teleservicebasen

(TSBM)

Östra militärområ- det och Bergslagens

militärområde

Västmanlands

flygflottilj (F 1)

Hägernäs

270

Nordsvenska

teleservicebasen

(TSBN)

Nedre Norrlands

och Övre Norrlands

militärområden

Norrbottens flyg- flottilj (F 21)

Luleå

124

Den totala personalstyrkan (tjänstemän och arbetare) föreslås bli begränsad

till högst 675 man. Utredningen räknar med att den föreslagna organisationen

möjliggör att en annars nödvändig personalökning inte kommer

att behövas. Denna personalökning skulle medföra ett ökat anslagsbehov

om ca 6 milj. kr. per år.

För övervakning av krigsmaktens gemensamma sambandsnät föreslås

regionala nätdriftövervakningskontor i vart och ett av de tre teleservicebasområdena

och ett centralt nätdriftövervakningskontor. Utredningen beräknar

att det behövs fyra man vid det centrala kontoret och två man vid

varje regionalt kontor.

Utredningen föreslår att vissa verkstadsarbeten centraliseras

till en eller ett fåtal verkstäder inom landet eller till en verkstad

inom varje militärområde. Förslag om centralisering lämnas bl. a. beträffande

motoraggregat, optisk materiel, handvapenmateriel och lättare pjäsmateriel.

Härutöver föreslår utredningen att sadelmakeriarbeten centraliseras

till en verkstad i anslutning till förenade fabriksverkens tvätteri i Långsele.

En samordning militär o mrådesvis av försvarsgrenarnas

verkstadsresurser sker f. n. främst på vapen- och motorfordonsområdena.

Denna samordning bör enligt utredningen vidgas och samtidigt utökas till

att omfatta även andra materielslag.

Försvarets utnyttjande av privata företag för reparation

och underhåll av försvarsmateriel har kartlagts. Utredningen föreslår viss

omfördelning i samband med omläggningen av underhållet av krigsmaktens

marktelemateriel samt överföring av vissa arbeten till statliga verkstäder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

13

Underhåll av civilförsvarets telemateriel

Utredningens kartläggning av civilförsvarets teleunderhållsbehov har visat

att detta behov är begränsat och kräver en relativt liten arbetsinsats.

Utredningen föreslår att telefonmaterielen liksom nu underhålls av televerket

under det att Svenska Radio AB tills vidare förordas för underhåll av

radiomaterielen.

Ekonomisystem

Utredningen föreslår att den s. k. totalkostnadsprincipen tillämpas vid

krigsmaktens verkstäder och förordar att det uppdras åt överbefälhavaren

eller särskilda experter att studera frågan om hur man skall få kostnadsansvaret

inom bl. a. verkstäderna att omfatta även kapitalkostnader.

Tidsplan

Utredningen föreslår att det centrala verkstadsledningsorganet organiseras

den 1 juli 1970. Från samma tidpunkt bör även övriga under skede 1

föreslagna organisatoriska förändringar och andra åtgärder successivt genomföras.

Anpassningen av personalstyrkan till den av utredningen förordade

storleken föreslås ske successivt i takt med förekommande personalavgångar.

Skede 2 — försöksverksamheten —■ bör enligt utredningen påbörjas

så snart den under skede 1 genomförda organisationen har vunnit

stadga.

Remissyttranden

Allmänt

Huvudparten av remissinstanserna anser att utredningen är en värdefull

strukturundersökning som är väl ägnad att läggas till grund för en successiv

omorganisation av försvarets verkstadsfunktion. Flera instanser pekar

dock på att utredningen i överensstämmelse med sina direktiv främst har

behandlat fredsproblemen. De krigsorganisatoriska konsekvenserna måste

därför enligt många remissinstanser belysas ytterligare innan beslut fattas.

Likaså understryks från flera håll sammanhanget med andra pågående utredningar,

vilkas resultat bör avvaktas innan bindande delbeslut fattas.

Personalorganisationerna framhåller att konsekvenserna på personalsidan

måste belysas ytterligare. I anslutning därtill understryks betydelsen

av att lokala företagsnämnder etc. hålls orienterade och ges tillfälle att

framföra sina synpunkter.

Verkstädernas indelning och organisationstillhörighet

Verkstadsutredningens förslag till indelning av försvarets

verkstäder i förbandsbundna och icke förbandsbundna samt dess för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

slag rörande huvudmannaskapet biträds av överbefälhavaren och försvarets

materielverk.

I huvudmannafrågan framhåller chefen för armén att militärområdes

tygverkstadsförvaltning med tillhörande verkstäder är underställd vederbörlig

militärbefälhavare. Arméchefen anser det betydelsefullt att militärbefälhavarens

ställning i förhållande till materielverket och tygverkstadsförvaltningen

inte ändras. SALF anser att den centrala ledningen av försvarets

alla verkstadsresurser bör samordnas under en central verkstadsgrupp

och organisatoriskt placeras vid förenade fabriksverken.

Central verkstadsledning

Remissvaren är i allmänhet mycket positiva till förslaget att inrätta ett

centralt verkstadsledningsorgan inom materielverket. Det är egentligen endast

försvarsgrenscheferna som företräder en mindre bestämd uppfattning

på denna punkt. Chefen för armén, som finner en enhetlig teknisk-ekonomisk

ledning i central instans av krigsmaktens verkstadstjänst rationell såväl

från effektsynpunkt som för en gemensam grundsyn på viktiga underhållsfrågor,

tillstyrker i princip en gemensam verkstadsledning genom en

verkstadsavdelning inom materielverket. Under förutsättning att omorganisationen

ger de rationaliseringsvinster som har utlovats har inte heller

chefen för marinen något att erinra mot förslaget. Helt negativ är chefen

för flygvapnet som emellertid är medveten om att rationalitetsskäl kan tala

för att en verkstadsavdelning inrättas.

Det centrala ledningsorganets uppgifter berörs i några yttranden.

Försvarets rationaliseringsinstitut, som förutsätter att materielverket ges

möjlighet att direkt påverka verkstadsfunktionen på samtliga nivåer, anser

att ledningsorganet bör ha i huvudsak de arbetsuppgifter utredningen angett.

Enligt riksrevisionsverket bör det klart sägas ut att verkstadsavdelningen

och under den de regionala verkstadsledningarna har ansvaret för

driften, dvs. för det ekonomiska utfallet av verksamheten inom verkstadsorganisationen.

Verket anser att varken materielförvaltningsutredningen

eller verkstadsutredningen i detta avseende har klarlagt ansvarsfördelningen

mellan verkstadsavdelningen och de tre materielförvaltande huvudavdelningarnas

underhållsavdelningar.

Avdelningen bör enligt chefen för flygvapnet bli ett serviceorgan som tillgodoser

respektive underhållsavdelningar med administrativa tjänster inom

bl. a. avtals-, statistik- och ekonomiområdena. TCO-S utgår från att ansvaret

för handläggning av personal- och utbildningsfrågor rörande verkstadsorganisationen

skall åvila personalkårcheferna även sedan en gemensam

verkstadsavdelning har inrättats.

Den föreslagna verkstadsavdelningens organisation kommenteras

inte närmare av remissinstanserna. Försvarets materielverk tar emellertid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

15

upp de organisatoriska konsekvenserna för berörda huvudavdelningar. Det

är — framhåller materielverket — nödvändigt att för armématerielförvaltningen

säkerställa en enhetlig handläggning av de objektanknutna underhållsproblemen

gentemot den nya verkstadsavdelningen. Funktionen för

underhållsledning inom armématerielförvaltningens verkstadsavdelning

måste därför förstärkas och i anslutning därtill bör avdelningens benämning

ändras till underhållsavdelning. Inom marinmaterielförvaltningen bör

bildas en awecklingsorganisation, som övergångsvis handhar löpande ärenden,

tills den centrala verkstadsavdelningen har färdigorganiserats och underhållsorganisationen

fastlagts. Vid flygmaterielförvaltningens underhållsavdelning

bedöms erforderliga justeringar bli relativt små.

Från flera håll påpekas att verkstadsdriften —- liksom förrådsdriften —

är en del av underhållsfunktionen och denna i sin tur av förbandsproduktionen.

Det organisatoriska och tekniska underlaget för verkstadsdriften

erhålls från de sakansvariga huvudavdelningarna, framhåller överbefälhavaren.

Detta innebär att huvudavdelningarnas liksom försvarsgrenschefernås

inflytande måste vara säkerställt. Det förutsätter vidare att enkla samverkanslinjer

skapas mellan försvarsgrenscheferna, materielverkets försvarsgrensinriktade

huvudavdelningar och verkstadsledningen.

För att säkerställa en god samordning av förbandsproduktionen inom

armén, bl. a. anskaffning och utnyttjande av materiel, krävs enligt chefen

för armén att underhållsfunktionen hålls samman. Försvarets rationaliseringsinstitut

uttalar att den föreslagna verkstadsenheten utgör del av en

framtida större enhet för underhåll eller vidmakthållande. Liknande synpunkter

framförs av riksrevisionsverket.

Verkstadsavdelningens organisatoriska ställning bör enligt

försvarets materielanskaff ning sutredning bli provisorisk, så att inga bindningar

skapas som t. ex. kan försvåra en ändrad organisationstillhörighet

eller eventuell omlokalisering i samband med genomförandet av framtida

förslag från utredningens sida. Försvarets materielverk uttrycker samma

uppfattning. Enligt försvarets rationaliseringsinstitut bör förrådsenheten

och verkstadsenheten — i avvaktan på materielanskaffningsutredningens

förslag — ingå i samma huvudavdelning. Riksrevisionsverket anser liksom

rationaliseringsinstitutet att en direkt under verkschefen stående underhållsavdelning

som handhar ledningen av förråds- och verkstadsorganisationerna

skulle vara den mest rationella lösningen.

Enligt FCPF gör utredningen ett uppenbart misstag när man markerar

att avdelningen inte skall sortera direkt under verkschefen utan placeras

i en enhet som är inriktad på att lösa gemensamma frågor för samtliga försvarsgrenar.

Enligt förbundets mening är detta ett verkligt argument för

att den skall underställas verkschefen direkt. Förbundet anser sig tidigare

ha haft anledning att tala om nonchalant handläggning av arbetarfrågor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

och kan mot den bakgrunden inte tillstyrka den av utredningen föreslagna

sidoordningen.

Om det beräknade personalbehovet har remissinstanserna inte

kunnat uttala sig med någon större grad av säkerhet. Försvarets rationaliseringsinstitut

finner den föreslagna personaluppsättningen rimlig, medan

riksrevisionsverket inte anser sig ha möjlighet att bedöma om den föreslagna

organisationen är rätt avvägd. Försvarets materielanskaffningsutredning

och 1968 års personalkategoriutredning m. fl. anser sig inte heller ha

underlag för bedömning av personalbehovet.

Chefen för armén föreslår en översyn av utredningens förslag rörande

dimensioneringen av verkstadsavdelningen. Han utgår därvid från att avdelningen

efter några år enligt utredningens förmenande skulle kunna

minskas något genom delegering av arbetsuppgifter och viss personalomflyttning

till regionala och lokala instanser. Det är enligt arméchefen angeläget,

att de bl. a. från krigsförberedelsesynpunkt viktiga delegeringarna till

regional nivå kan genomföras så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt

och helst före eller fr. o. m. den centrala verkstadsledningens tillkomst.

Försvarets rationaliseringsinstitut tar också upp delegeringsaspekten och

konstaterar att någon redovisning av den totala tillgången på rationaliseringspersonal

inte har lämnats i betänkandet. Vissa svårigheter att bedöma

rimligheten i resursdimensioneringen föreligger därför enligt institutet,

som saknar en redovisning av personal för utveckling av ADB-baserade

system. Institutet uttalar också tveksamhet beträffande lämpligheten att

splittra rationaliseringsresurserna i alltför små organisationsenheter. Rationaliseringsresurserna

måste nämligen — hävdar institutet — smidigt

kunna anpassas allteftersom tyngdpunkten i rationaliseringsarbetet ändras

inom organisationen.

Vid armématerielförvaltningens verkstadsavdelning finns — påpekar SR

— tre tjänster för tygofficerare. Det framgår inte av betänkandet hur dessa

tjänster kommer att föras över till den nya centrala verkstadsledningen.

SR förutsätter att dessa tjänster — i avvaktan på personalkategoriutredningens

förslag — förs över till den nya organisationen och förbehålls tygofficerare,

eftersom dessa har lämplig utbildning för arbetsuppgifter inom

underhållsplanerings- och krigsreparationsområdet.

Personal- och organisationsenheten är enligt SACO inte tillräckligt dimensionerad

för att klara handläggningen av alla de allmänna personalfrågor,

utbildnings- och avtalsfrågor som kommer att hänföras dit. SACO pekar på

att så relativt tidskrävande frågor som tolkning och tillämpning av kollektivavtal

för det stora arbetarkollektiv det här blir fråga om skall handläggas

av endast tre tjänstemän. Dessa frågor har hittills handlagts särskilt

av varje vapenslag. SACO anser att utredningen har föreslagit en väl kraftig

nedskärning av personalstyrkan inom denna enhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Försvarets materielverk föreslår, att materielverket får i uppdrag att

svara för omorganisationens genomförande. Materielverket

föreslår vidare att verkstadsavdelningen inrättas den 1 juli 1970 men att

tjänsterna tillsätts successivt i sådan takt att verksamhetens bedrivande

inom berörda områden under omorganisationen inte onödigtvis hämmas.

Riksrevisionsverket som förutsätter att verkschefen får utforma organisationen

i detalj anser att det bör ankomma på verkstadsavdelningen att

inom materielverket förbereda och genomföra alla övriga reformer inom

verkstadsorganisationen. Verkschefen bör enligt riksrevisionsverket ha frihet

att övergångsvis förstärka verkstadsavdelningen med den personal som

behövs för att genomföra reformer i verkstadsorganisationens administration.

Eftersom materielverkets organisation är föremål för utredning, bör resultatet

av denna enligt Svenska Teknologföreningen avvaktas, innan definitivt

beslut fattas om verkstadsavdelningens ansvarsområde, interna organisation

och inplacering i verket.

Verkstadsorganisationen på regional och lokal nivå

Utredningens mening att man som slutmål i en andra etapp kan se en

samordning militärområdesvis av den förbandsbundna verkstadsverksamheten

och förslaget att förutsättningarna för en sådan samordning

skall undersökas genom bl. a. försök biträds av försvarets materielverk,

som dock understryker att försöken måste förberedas noggrant. Överbefälhavaren

anser att underlag ännu inte föreligger för att ta ställning till

denna principfråga. Den närmare utformningen är bl. a. beroende av den

blivande lägre regionala ledningsorganisationen inom marinen och flygvapnet.

Militärbefälhavarnas framtida förvaltningsansvar inom marinens och

flygvapnets område måste också granskas ytterligare. Överbefälhavaren

avstyrker därför att beslut om försök fattas innan förutsättningarna för

den föreslagna samordningen har undersökts ytterligare.

Cheferna för marinen och flygvapnet uttalar starka tvivel om möjligheterna

att nå vinster genom ytterligare produktionssamordning inom militärområde.

Chefen för armén anser däremot att en samordning militärområdesvis

är angelägen med hänsyn till krigsförhållanden och krigsberedskap.

Han föreslår en kompletterande undersökning i syfte att samordna

verkstadstjänsten inom militärområdena och ledningen av denna tjänst redan

under det av utredningen föreslagna skede 1.

Även riksrevisionsverket förordar att principbeslut nu fattas om att inrätta

regionala verkstadsledningsorgan under vilka verkstäderna inordnas.

De regionala organens ställning i förhållande till materielverket och respektive

militärbefälhavare bör enligt verket vara densamma som nu gäller för

arméns tygverkstadsförvaltningar.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj ds proposition nr 110 år 1970

Förutsättningarna för ledningsorganisationens struktur och verkstadsresursernas

lokalisering kan enligt försvarets rationaliseringsinstitut påverkas

av pågående utredningar om lägre regional ledning och rationella

utbildningsenheter. De speciella förhållandena på Gotland talar dock enligt

institutets mening för att beslut om en samordnad verkstadsorganisation

för militärkommandot fattas snarast. Sammanhanget med andra pågående

utredningar påtalas också av försvarets fredsorganisationsutredning som

dock anser att samordning av verkstadsresurserna på sikt bör ske över försvarsgrensgränserna.

Verkstadsutredningens uppfattning att arméns verkstadsorganisation

är lämplig biträds av de flesta remissinstanserna.

Förslaget att militärområdenas tygverkstadsförvaltningar skall medverka

i den planläggning för motorreparationstjänsten som åvilar respektive försvarsområdesbefälhavare

avstyrks av överbefälhavaren, chefen för armén,

försvarets materielverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Denna

planläggningsuppgift bör enligt dessa remissinstanser fortfarande åvila militärbefälhavare

och försvarsområdesbefälhavare. Materielverket anser att

det är för tidigt att yttra sig om huruvida organisationen är tillräcklig för

det kontinuerliga arbetet med tygverkstadsförvaltningarnas egen krigsplanläggning

och tar inte ställning till en utökning av förvaltningarnas resurser

för detta ändamål.

Chefen för armén avvisar med instämmande av överbefälhavaren, försvarets

materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut tanken att tygförvaltningarnas

inköpsgrupper och redovisningsdelar förs över till tygverkstadsförvaltningarna.

Materielverket och rationaliseringsinstitutet anser att

man bör avvakta resultatet av pågående utredning om reservdelsförsörjningen.

Utredningens åsikt att i princip all mästar- och teknikerpersonal inom

militärområde bör föras över till tygverkstadsförvaltningen biträds av försvarets

rationaliseringsinstitut. Försvarets materielverk understryker behovet

av att ledningsorganisationen förstärks främst beträffande teknisk beredning,

driftplanering, arbetsstudier och kvalitetskontroll men avstyrker

att i princip all mästar- och teknikerpersonal inom militärområde förs över

till tygverkstadsförvaltningen. Chefen för armén anser — med instämmande

av överbefälhavaren — att den förebyggande materielvården och därmed

sammanhängande utbildning skulle eftersättas, om utredningens förslag

genomfördes. Han avstyrker därför att mästar- och teknikerpersonalen

samt kontrolltygverkmästarna förs över. TCO-S delar inte heller utredningens

uppfattning utan menar att förslagen i chefens för armén teknikerutredning

bör vara normgivande.

Överbefälhavaren anser att vissa personalbesparingar kan erhållas genom

en sammanslagning militärområdesvis av marinens verkstäder

men föreslår, liksom chefen för marinen, att frågan med hänsyn till de

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

krigsorganisatoriska konsekvenserna studeras ytterligare, bl. a. i samband

med försvarets rationaliseringsinstituts översyn av örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens

förvaltningar. Försvarets materielverk biträder en driftteknisk

och driftekonomisk samordning som bör åläggas endera av verkstadscheferna

men anser att verkstäderna med hänsyn till de krigsorganisatoriska

konsekvenserna bör vara underställda respektive militära chefer.

Försvarets rationaliseringsinstitut biträder förslaget om en sammanslagning

av de marina verkstäderna i Södra och Västra militärområdena. Institutet

anser däremot att beslut om sammanslagning av verkstadsenheterna

vid Ostkustens örlogsbas och Stockholms kustartilleriförsvar bör anstå i avvaktan

på resultatet av pågående utredningar. Med hänsyn till att chefen

för Stockholms kustartilleriförsvar även är försvarsområdesbefälhavare antyds

en alternativ lösning genom att kustartilleriförsvarets verkstad slås

samman med arméns verkstad i Norrtälje.

Karlskronavarvet AB påtalar, i likhet med chefen för marinen, de särskilda

oi ganisatoriska förhallandena i Ivarlskrona. Varvet förklarar sig berett

att överta all militär verkstadsverksamhet i staden. En sådan lösning

skulle på sikt medföra ett investeringsbehov. Varvet anser emellertid inte

att den geografiska spridning av enheterna som till början kan bli aktuell

verkar avskräckande.

Verkstadsutredningens förslag att marina servicegrupper med arbetsuppgifter

av karaktär verksfadstjänst förs över till verkstadsorganisationen biträds

av försvarets rationaliseringsinstitut. Vad beträffar den personella

omfattningen föreslås dock att resultatet av institutets översyn av förnödenhetsförvaltningen

vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar avvaktas.

Överbefälhavaren, chefen för marinen och försvarets materielverk biträder

uppfattningen att renodlad verkstadsverksamhet med produktiv inriktning

bör föras över till verkstadsorganisationen. De framhåller emellertid att

servicegrupperna har vidare uppgifter bl. a. i samband med systemkontroll

och funktionsprov. De föreslår också att resultatet av rationaliseringsinstitutets

översyn avvaktas.

Karlskronavarvet AB anser att det saknar betydelse om servicegrupperna

vid Sydkustens örlogsbas tillhör varvet eller örlogsbasen men att samordningen

skulle bli betydligt mer komplicerad om de förs över till Blekinge

kustartilleriförsvars verkstadsorganisation.

Beträffande flygvapnets verkstadsorganisation framhåller

överbefälhavaren att sektorchefens ställning och uppgifter är beroende

av hur den lägre regionala ledningen utformas. Överbefälhavaren menar

att den av utredningen antydda lösningen — samordning militärområdesvis

— i framtiden kan komma att visa sig lämplig men att samordning

sektorvis bör övervägas som ett första steg. Han biträder därför förslaget

att chefen för flygvapnet i samråd med försvarets materielverk får belysa

frågan i samband med det fortsatta utredningsarbetet. Chefen för flygvap
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

net accepterar i princip en begränsad samordning sektorvis men ifrågasätter

värdet av en sådan åtgärd beroende på att de flygvapenenheter där

samordning kan ske är få. Försvarets materielverk förutsätter att ytterligare

beredning får göras.

Försvarets fredsorganisationsutredning som allmänt påtalar sammanhanget

med andra pågående utredningar och på sikt ser en samordning av

verkstadsresurserna över försvarsgrensgränserna anser att det är tveksamt

om sektorindelningen är lämplig grund för samordning.

Förslaget att organisera teleservicebaser och nätdriftövervakningskontor

och att föra över vissa enheter från förenade fabriksverken

och Telub AD till teleservicebasorganisationen tillstyrks av överbefälhavaren.

Han är däremot inte beredd att tillstyrka ändrad organisation i de

delar som berör fortifikationsförvaltningen. Överbefälhavaren framhåller

— liksom cheferna för armén och flygvapnet — att telekommunikationerna

är av avgörande betydelse för militära chefers möjligheter att leda verksamheten.

Den trafikmässiga driftövervakningen måste därför utövas av överbefälhavaren

och militärbefälhavarna, vilket innebär att de föreslagna nätdriftövervakningskontoren

bör styras av de operativa cheferna även om de

inledningsvis kan anknytas till sektorchefs uppehållsplats. Det verkställande

underhåll som avses utövas av teleservicebaserna kan däremot enligt

överbefälhavaren ledas av och vara underställt annan än den operativa chefen.

Överbefälhavaren anser att det kan vara lämpligt att i ett första steg

ålägga en sektorförvaltningsmyndighet per region den uppgiften. Han framhåller

emellertid att frågan om ledningen och ansvaret för verksamheten

har starkt samband med den kommande lägre regionala ledningsorganisationen.

överbefälhavaren föreslår därför att fortsatta undersökningar för

att nå en lämplig lösning grundas på en strävan till samordning militärområdesvis.

Fortsatta utredningar föreslås också av försvarets materielverk som i

princip biträder verkstadsutredningens förslag.

Utredningen har enligt fortifikationsförvaltningen granskat och bedömt

endast markteletekniska problem i de delar som berör fortifikationsförvaltningens

ansvarsområde. De föreslagna åtgärderna sägs ha betydande konsekvenser

även inom andra områden som fortifikationsförvaltningen har

ansvaret för. Förvaltningen avstyrker därför att vissa resurser för drift och

underhåll av kraftförsörjnings- och ventilationsutrustningar förs över till

den nya organisationen för markteleunderhåll.

Försvarets rationaliseringsinstitut biträder principen med teleservicebaser.

Institutet menar dock att materielverket centralt måste kunna reglera

och följa underhållsverksamheten på försvarets telekommunikationer och

avpassa beläggningen av olika slags kapacitet med hänsyn till skiftande

operativa krav. Som ett alternativ till en regionalt administrerad teleservicebasorganisation

skulle därför kunna tänkas att teleservicebaserna di
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

rekt administrerades av materielverket. Tills vidare bör man emellertid följa

utredningens förslag om regional administration. Institutet anser dock att

lämpligheten av en förändring i den administrativa anknytningen bör studeras

i samband med en omprövning av lokaliseringen av teleservicebaserna.

Förenade fabriksverken ansluter sig till förslagets principiella innebörd

men framför synpunkter på att enheter från fabriksverken förs över till

teleservicebasorganisationen. Fabriksverken har den uppfattningen att underhållet

har fungerat fullt tilllfredsställande sedan de centrala verkstäderna

fördes över till fabriksverken från dåvarande flygförvaltningen. Med hänsyn

härtill föreslås att televerkstäderna skall vara kvar inom fabriksverken

och att förbanden liksom hittills beställer erforderligt underhållsarbete vid

dessa verkstäder. Härigenom skulle också enligt fabriksverkens mening

förutsebara svårigheter från personalsynpunkt undvikas. Telub AB anför

motsvarande synpunkter i fråga om televerkstaden i Göteborg.

TCO-S framhåller de stora olägenheter som ett överförande av enheter

mellan olika huvudmän medför på personalsidan. Trots detta anser TCO-S

att utredningens förslag bör kunna läggas till grund för principbeslut.

TCO-S förutsätter därvid att successiva ändringar görs på personalsidan.

Förbundet utgår vidare från att de ytterligare översyner som behövs snarast

kommer till stånd för att de anställda skall få bättre möjligheter att

överblicka sin situation.

Televerket påpekar att många fasta anläggningar inrymmer teleutrustning

dels för gemensamt bruk, dels för särskilda ändamål. För delar av den

gemensamma utrustningen måste underhållet fortfarande ombesörjas av

televerket. Verket avser också att i egen regi underhålla sådan särskild utrustning

som har anskaffats för dess behov i krig. Om underhållsuppgifterna

i fråga om krigsmaktens fasta anläggningar skall ändras, menar därför

televerket att en klar fördelning måste fastställas mellan å ena sidan

krigsmaktens och å andra sidan televerkets och övriga intressenters underhållsansvar

för särskild teleutrustning. Vidare måste en klar gräns dras

mellan krigsmakten och televerket i fråga om underhållet av gemensamma

utrustningar inom fjärrskriftnäten. Televerket anser vidare att det från

samverkanssynpunkt är viktigt att den regionala indelningen blir så enhetlig

som möjligt. Därför föreslås att en indelning på sex teleservicebasområden

i krig övervägs.

Huvudparten av remissinstanserna är kritiska mot utredningens metodik

att maximera personalbehovet vid verkstäderna. Försvarets materielverk

kan inte biträda principen, eftersom verket måste ha möjlighet att

på ett smidigt och effektivt sätt anpassa verkstadsresursernas storlek till

varierande behov. Materielverket finner dock storleksordningen av de föreslagna

personalstyrkorna riktig och föreslår att de tills vidare används som

riktvärden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Med hänsyn till att samtliga produktionsförhållanden vid verkstäderna

inte har undersökts ifrågasätter riksrevisionsverket om utredningens förslag

till maximistyrkor är tillräckligt underbyggt för att utgöra underlag

för beslut. Enligt verkets mening bör det ankomma på verkstadsorganisationens

ledning att analysera produktiviteten. Möjligheterna att utföra sådana

analyser blir avsevärt bättre sedan programbudgetering och det av utredningen

föreslagna ekonomisystemet har införts. I avvaktan på att denna

utveckling ger bättre underlag för dimensionering av verkstädernas storlek

bör enligt riksrevisionsverket de av utredningen föreslagna personalramarna

godtas som riktvärden. Liknande synpunkter redovisas av försvarets

mat erielanskaff ning sutredning.

Även TCO-S hänvisar till osäkerheten i prognosunderlaget och framhåller

att ramarna vid behov måste få överskridas. Ett sådant behov bedöms föreligga

redan nu för flottiljverkstädernas del. Dessa verkstäders personalbehov

bör därför ytterligare ses över. TCO-S motsätter sig att civil arbetarpersonal

därvid ersätts av flygtekniker.

FCPF förutsätter att Kungl. Maj :t kommer att låta berörda lokala företagsnämnder

granska utredningens förslag om verkstadsuppbyggnad och

bemanning och att inga åtgärder vidtas dessförinnan.

Överbefälhavaren tillstyrker i princip utredningens förslag men utgår

från att föreslagna maximistyrkor revideras med ledning av remissyttrandena.

överbefälhavaren framhåller också att personalens storlek måste

kunna ändras snabbt för att anpassas till aktuellt behov. Förenade fabriksverken

ifrågasätter om inte personalramarna är för stora och hänvisar till

att extra underhållskapacitet kan beställas från fabriksverken och Telub

AB.

Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar att utredningen föreslår att personalstyrkan

skall reduceras i takt med förekommande avgångar. Trots detta

understryker styrelsen vikten av att nedskärningarna sker med hänsyn till

rådande arbetsmarknadsläge. Särskilt viktigt är detta enligt styrelsen på

orter, t. ex. Fårösund och Boden, där arbetsmarknadsläget är sådant att

även relativt små förändringar kan få negativa följder. Arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisar till en särskild skrivelse från länsarbetsnämnden i Gotlands

län beträffande förhållandena i Fårösund.

Utredningens förslag om en ökad centralisering av vissa arbeten

biträds av chefen för armén, förenade fabriksverken och riksrevisionsverket.

Fabriksverken anser att betydande besparingar kan göras, om

underhåll av krigsmaktens materiel i så stor omfattning som möjligt fördelas

på huvudverkstäder inom fabriksverken och Telub AB.

Försvarets materielverk anser att en viss omfördelning från

privata till statliga verkstäder av verkets uppdrag kan vara

motiverad. Materielverket framhåller dock att affärsmässiga principer bör

tillämpas vid val av leverantörer i den utsträckning som krigsberedskaps
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970 23

hänsyn och faktorer av liknande art tillåter. Även riksrevisionsverket och

Svenska Teknologföreningen framhåller att det är angeläget att ta till vara

de möjligheter till konkurrens från den öppna marknaden som står till

buds. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar menar att en avveckling av underhållsarbeten

vid civila företag kan få negativa följdverkningar från beredskapssynpunkt,

eftersom antalet enheter med erfarenhet av krigsmateriel

minskar.

Kritiska synpunkter beträffande nuvarande omfattning av de underhållsarbeten

som läggs ut på privata företag framförs av FCPF. Förbundets uppfattning

är att hela denna verksamhet skall ses över. Enligt förbundets mening

har försvaret tillräckliga egna verkstadsresurser för att klara sina

underhållsbehov.

När det gäller att genomföra utredningens förslag i denna del anser

TCO-S att en ledningsgrupp bör tillsättas med uppgift att upprätta planer

för vilka arbetsuppgifter och tider som skall gälla för omfördelningen.

Underhåll av civilförsvarets telemateriel

I fråga om civilförsvarets underhåll av telemateriel har försvarets rationaliseringsinstitut

med hänsyn till existerande garantiavtal inte något att

erinra mot utredningens förslag att Svenska Radio AB väljs för det verkställande

underhållet av radiosystemen i fred. Institutet anser emellertid

att man på sikt bör försöka åstadkomma en samordning mellan krigsmaktens

och civilförsvarets resurser.

Civilförsvar sstyr elsen har inte något att erinra mot utredningens förslag.

Televerket anför att en kommitté med representanter från civilförsvarsstyrelsen

och televerket tillsattes år 1963 med uppgift att undersöka i vilken

utsträckning televerket kunde medverka i bl. a. underhåll av civilförsvarets

radiokommunikationssystem. Kommittén har i avvaktan på erfarenheterna

av det garantiunderhåll som skall ombesörjas av Svenska Radio

AB intill år 1973 ännu inte lagt fram något förslag beträffande underhållet

av radiomaterielen. Televerket har därför ingen erinran mot utredningens

förslag i denna fråga, men framhåller att starka skäl talar för att televerket

framdeles bör svara för radiounderhållet, bl. a. med hänsyn till att verket

f. n. svarar för underhållet av civilförsvarets trådmateriel.

Riksrevisionsverket finner det inte rationellt att skapa en särskild organisation

för det obetydliga underhåll som är förlagt till verkstäder utan

föreslår att försvarets materielverk skall stå som leverantör av underhåll

till civilförsvarsstyrelsen. Eventuellt utnyttjande av civila leverantörer föreslås

materielverket få kalkylera och förhandla om på samma sätt som i

fråga om krigsmaktens materiel.

Telub AB pekar på de rationaliseringar som kan erhållas genom en kombination

av underhållet av civilförsvarets och andra statliga myndigheters

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

materiel med annan radiomateriel som underhålls av bolaget. Telub AB

föreslår därför att den statliga sektorn rekommenderas att genom förhandlingar

träffa långsiktiga underhållsavtal med bolaget.

Svenska Radio AB biträder utredningens förslag att underhållet av civilförsvarets

radioutrustningar sker genom att på lokal nivå utnyttja i civilförsvaret

inskrivna tekniker och regionvis genom att använda Svenska

Radio AB:s verkstäder.

Ekonomisystem

Försvarets materielverk biträder utredningens förslag beträffande tilllämpning

av totalkostnadsprincipen men framhåller att det är viktigt att

det blir klarlagt vilka kostnader som skall innefattas i detta begrepp. Särskilda

beredskapskostnader bör t. ex. enligt verkets mening inte ingå. Materielverket

anser att den nu tillämpade redovisningen över diversemedelstitel

är enkel och fungerar bra. Någon anledning att gå över till redovisning

på särskild verkstadsfond finns därför inte enligt verket. Förenade

fabriksverken förordar däremot redovisning på verkstadsfond och understryker

vikten av att totalkostnadsprincipen tillämpas, varvid samtliga kapitalkostnader

bör inräknas i totalkostnaderna.

Försvarets rationaliseringsinstitut ansluter sig i huvudsak till utredningens

förslag. Institutet påpekar att en konsekvent tillämpning av totalkostnadsprincipen

innebär att kostnader för ledningsorgan i central och regional

instans skall ingå i kostnaden för verkstadsdriften. Institutet finner en

sådan ordning möjlig redan från den 1 juli 1970 under förutsättning att nuvarande

system med drifttitel behålls. Institutet räknar vidare med att frågan

om kapitalkostnadernas redovisning uppmärksammas i det fortsatta

arbetet med försvarets planerings- och ekonomisystem och att därvid även

en lösning med redovisning över särskild verkstadsfond prövas. Även

försvarets fredsorganisationsutrcdning menar att kostnaderna för den centrala

ledningen bör kalkyleras in i totalkostnaderna.

Överbefälhavaren anmäler att utredningens synpunkter skall beaktas i

det fortsatta arbetet med nytt planerings- och ekonomisystem. Försvarets

civilförvaltning föreslår att den av försvarskostnadsutredningen föreslagna

särkostnadsprincipen tillämpas med de modifieringar som har föreslagits

av en ledamot i utredningen. Riksrevisionsverket biträder däremot verkstadsutredningens

förslag.

Departementschefen

1966 års verkstadsutredning föreslog i sitt första betänkande nya riktlinjer

för underhåll av försvarets tygmateriel m. m. Betänkandet innehöll också

förslag om verkstädernas indelning och organisationstillhörighet samt om

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

25

dåvarande försvarets fabriksverks, numera förenade fabriksverkens, medverkan

som samordnande organ för de s. k. icke förbandsbundna verkstäderna.

Utredningen har under sitt fortsatta arbete övervägt ytterligare åtgärder

för att göra underhållsverksamheten rationell. I det nu avgivna betänkandet

lämnas förslag rörande omfattningen av försvarets verkstäder och vilka av

dessa som bör betraktas som förbandsbundna och om samordning av olika

verkstäders verksamhet. Utredningen har kartlagt omfattningen av de underhållsarbeten

som läggs ut på enskilda företag och föreslår en viss omfördelning

av dessa arbeten. I betänkandet redovisas också civilförsvarets

behov av underhåll av telemateriel. Detta är enligt utredningen begränsat

och bör ombesörjas på i huvudsak samma sätt som nu. I övrigt behandlas

ledningen av de förbandsbundna verkstäderna på central och regional nivå

samt ekonomisystem för försvarets verkstäder.

Vad först angår utredningens förslag rörande verkstädernas indelning

och organisationstillhörighet vill jag framhålla att

det är önskvärt att ett så klart kund—leverantörförhållande som möjligt skapas

mellan beställaren, som i detta fall är försvarets materielverk, och

leverantören av underhållsarbeten. Ett sådant förhållande erhålls bäst om

den verkställande verkstadsorganisationen är organisatoriskt helt skild

från materielverket. Jag delar emellertid utredningens uppfattning att bl. a.

beredskapsaspekterna medför att det inom krigsmaktens organisation redan

i fred behövs verkstäder som kan bilda stomme till krigsorganiserade underhålls-

och verkstadsförband. Jag anser vidare att de förbandsbundna

verkstäderna skall ledas centralt av försvarets materielverk. Jag vill emellertid

understryka att de skall vara avpassade endast för att kunna bilda

stomme till krigsförband och för att ge det omedelbara underhåll som är

rationellt vid förbandens fredsutbildning. Vid de förbandsbundna verkstäderna

skall sålunda inte utföras sådant arbete som utan olägenhet kan utföras

vid icke förbandsbundna verkstäder.

Innan jag går in på verkstadsutredningens övriga förslag beträffande

verkstadsorganisationen m. m., vill jag redovisa min syn på ledningsfrågorna.

Försvarets materielverk svarar för ledningen i central instans

av de förbandsbundna verkstäderna. Den utövas där av armématerielförvaltningens

verkstadsavdelning, marinmaterielförvaltningens verkstadsbyrå och

flygmaterielförvaltningens underhållsavdelning. Frågan om en längre gående

samordning av verkstadsfunktionen på central nivå var aktuell våren

1968 då det blivande materielverkets organisation diskuterades. Som framgår

av prop. 1968: 107 (s. 76) var jag inte då beredd att ta definitiv ställning

till den centrala verkstadsledningens organisation utan ansåg att man på

denna punkt borde avvakta resultatet av verkstadsutredningens arbete.

Verkstadsutredningen föreslår nu att verkstadsfunktionen inom mate
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1970

rielverket skall föras samman till en för verket gemensam verkstadsavdelning.

Remissinstanserna har i princip inte haft något att erinra mot utredningens

förslag i denna del. I likhet med utredningen anser jag det väsentligt

att verkstadsledningen i central instans får en bättre organisatorisk

samordning. Genom en sådan samordning uppnår man dessutom — som

framgår av utredningen — inte oväsentliga rationaliseringsvinster. Jag biträder

alltså utredningens uppfattning att materielverkets ledningsresurser

på verkstadsområdet bör föras samman till en för verket gemensam verkstadsavdelning.

Jag återkommer med hemställan beträffande en sådan avdelning

vid anmälan av anslaget Försvarets materielverk i det följande.

Som framgår av det föregående håller materielverkets organisation på

att utredas av försvarets materielanskaffningsutredning. Detta bör emellertid

inte lägga hinder i vägen för att nu genomföra den förordade organisationsändringen.

I likhet med remissinstanserna anser jag att en för

materielverket gemensam verkstadsavdelning bör inrättas den 1 juli 1970.

Omorganisationen bör genomföras successivt.

Verkstadsutredningen beräknar personalbehovet för verkstadsavdelningen

till 66 tjänster, vilket i förhållande till nuläget innebär en personalminskning

med 14 tjänster. Utredningen anser att det på sikt bör vara möjligt

att reducera antalet tjänster ytterligare. För egen del beräknar jag personalbehovet

inledningsvis i den nya organisationen till 63 tjänster.

Omorganisationen får till följd att armématerielförvaltningens verkstadsavdelning,

marinmaterielförvaltningens verkstadsbyrå, flygmaterielförvaltningens

underhållsavdelning och administrativa avdelningens centralplanering

reduceras med sammanlagt (37 + 23 + 16 + 4) 80 tjänster. Verlcstadsbyrån

vid marinmaterielförvaltningen bör därvid utgå som självständig enhet

ur organisationen, övriga enheter bör under en övergångstid behållas i

huvudsak oförändrade men med en till följd av personalbortfallet krympt

organisation. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till dessa

och andra frågor som aktualiseras i samband med omorganisationen.

Jag vill här med några ord också beröra frågan om verkstadsavdelningens

organisatoriska ställning. Vid remissbehandlingen har med eftertryck framhållits

att verkstadsavdelningen provisoriskt bör ordnas in i materielverket

i avvaktan på förslag från materielanskaffningsutredningens sida. Jag delar

denna uppfattning. Om avdelningens provisoriska inplacering bör Kungl.

Maj :t få bestämma.

Vad gäller ledningen på regional nivå har utredningen inte

funnit några omständigheter som talar mot en samordning militärområdesvis

av all verkstadsverksamhet. En sådan samordning bedöms

dock inte kunna genomföras ännu. Ett av skälen härtill är att rutiner

m. m. inom de tre försvarsgrenarnas verkstadsverksamhet är olika. Den av

materielverket påbörjade samordningen i detta avseende bör därför avvaktas.

Vidare bedöms frågan ha ett starkt samband med andra pågående ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

redningar. Utredningen föreslår i stället att man nu i ett första skede gör en

samordning försvarsgrensvis inom marinen och flygvapnet.

Flera remissinstanser ser på sikt en samordning militärområdesvis men

framhåller att den närmare utformningen är beroende av bl. a. den blivande

lägre regionala ledningsorganisationen. Militärbefälhavarnas framtida förvaltningsansvar

inom marinens och flygvapnets område måste också granskas

ytterligare. Chefen för armén och riksrevisionsverket anser dock att

principbeslut om samordning militärområdesvis bör fattas nu.

För egen del har jag funnit att ledningsorganisationen under materielverket

bör samordnas. Fn samordning militärområdesvis bör därvid i första

hand prövas. Innan den kan genomföras skulle en begränsad samordning

försvarsgrensvis kunna vara motiverad. En sådan sammanslagning bör emellertid

inte heller genomföras omedelbart, eftersom dess närmare utformning

är beroende av andra pågående utredningar. Vinsterna förefaller också —

åtminstone inom flygvapnet — bli ganska små. Det torde därför vara bättre

att redan nu starta en förstudie och senare — om så visar sig erforderligt —

försök som syftar till en total samordning. Jag anser att materielverket bör

få i uppdrag att göra denna förstudie i samråd med överbefälhavaren och

försvarets rationaliseringsinstitut.

Arméns tygverkstadsorganisation är enligt utredningen

i princip lämplig och bör tills vidare behållas. De förslag som utredningen

för fram avser endast vissa förändringar i tygverkstadsförvaltningarnas ledningsorgan.

Jag biträder förslaget att kontrolltygverkmästarna vid militärområdenas

tygförvaltningar förs över till tygverkstadsförvaltningarna. Jag

är däremot inte beredd att tillstyrka att tygförvaltningarnas inköpsgrupper

och redovisningsdelar förs över. Materielverkets pågående översyn av reservdelsförsörjningen

bör här avvaktas. Jag finner inte heller skäl föreligga

att tillföra tygverkstadsförvaltningarna en tjänst för krigsplanläggningsuppgifter.

Planläggning för motorreparationstjänsten i krig bör fortfarande

åligga militärbefälhavare och för svar sområdesbefälhavare.

Vissa skäl talar för att tygverkstadsförvaltningarna får ökade resurser

för driftplanering etc. Frågan härom behöver dock enligt min mening övervägas

ytterligare.

Jag har inte något att erinra mot utredningens förslag att antalet verkstäder

inom armén skall vara 38. Utredningen har föreslagit att personalstyrkan

vid verkstäderna skall maximeras till 1 785 anställda. Huvudparten

av remissinstanserna anser att personalstyrkan vid försvarets verkstäder

inte bör låsas vid bestämda maximivärden. Bl. a. ifrågasätter riksrevisionsverket

om utredningens förslag till maximistyrkor är tillräckligt underbyggt

för att utgöra underlag för beslut. Enligt verkets mening bör det ankomma

på verkstadsorganisationens ledning att analysera produktiviteten.

Möjligheterna att utföra sådana analyser anses bli avsevärt bättre sedan

det av utredningen föreslagna ekonomisystemet och programbudgetering

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1970

har införts. Jag delar riksrevisionsverkets uppfattning och anser att den

av utredningen föreslagna personalramen tills vidare bör gälla som riktvärde.

När det gäller att genomföra personalminskningarna kommer jag

särskilt att uppmärksamma arbetsmarknadsläget på de berörda orterna.

Beträffande marinens verkstadsorganisation biträder jag

utredningens uppfattning att servicegrupper med arbetsuppgifter som har

karaktären av produktivt verkstadsarbete bör tillhöra verkstadsorganisationen.

I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att

resultatet av institutets översyn av örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens

förnödenhetsförvaltning bör avvaktas innan beslut i frågan fattas.

Jag biträder också utredningens uppfattning att antalet marina 1. klass

verkstäder fortfarande skall vara sex. Beträffande personalstyrkans storlek

bör i likhet med förhållandena vid armén utredningens förslag gälla som

riktvärde.

Vad gäller flygvapnets verkstadsresurser skiljer utredningen

mellan resurser för flyg- och bastjänstens behov och resurser för

service och underhåll av marktelematerielen. De förstnämnda resurserna

benämner utredningen flottilj verkstäder under det att de sistnämnda kallas

resurser för underhåll av marktelemateriel.

Verkstadsutredningen redovisar i sitt förslag 14 flottiljverkstäder. Antalet

flottiljverkstäder och personalstyrkan vid dessa är beroende av de förslag

om flygvapnets fredsorganisation som jag i annat sammanhang avser

att förelägga Kungl. Maj :t. Ställning till denna fråga kan därför inte tas nu.

För underhåll av marktelemateriel föreslår utredningen

en förbandsbunden teleunderhållsorganisation som administreras av försvarets

materielverk och en icke förbandsbunden organisation för arbeten

av central karaktär, administrerad av förenade fabriksverken. Den senare

organisationen avses också kunna ställa regionalt placerade verkstadsresurser

till den förras förfogande.

För den förbandsbundna verksamheten föreslås dels organ för den verkställande

underhållsverksamheten — teleservicebaser (TSB) — dels organ

för att biträda ansvariga chefer med driftövervakningen — nätdriftövervakningskontor.

Utredningens förslag biträds av de flesta remissinstanserna. För egen

del anser jag att förslaget innebär en förbättring av de f. n. oklara organisatoriska

förhållanden inom markteleunderhållet. Principbeslut rörande

TSB-organisationen bör därför fattas nu. Det ankommer på Kungl. Maj :t

att besluta om organisationens närmare utformning m. m.

Beträffande överförandet av verkstadsenheter från fabriksverken och

Telub AB till den nya organisationen har jag en något avvikande mening i

förhållande till utredningen. De regionala televerkstäderna i Göteborg, Arboga

(inklusive filial i Östersund) och Malmslätt (inklusive filial i Visby)

ingår i verkstäderna FTG i Göteborg, CVA i Arboga och CVM i Malmslätt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition, nr 110 år 1970

som samtliga tillhör fabriksverken. Verksamheten vid de regionala televerkstäderna

i Arboga och Malmslätt är organisatoriskt och funktionsmässigt

tämligen väl skild från den övriga verksamheten vid berörd central

verkstad. En överföring bedöms därför kunna ske utan organisatoriska

olägenheter. Med hänsyn till personalsynpunkterna bör dock överförandet

ske över en längre tidsperiod — förslagvis tre år — och i nära samarbete

mellan berörda verk och personalorganisationer.

Vid FTG i Göteborg är förhållandena något annorlunda. Vid denna verkstad

bedrivs i dag underhåll av både förbandsbunden och icke förbandsbunden

karaktär. Någon klar organisatorisk och funktionsmässig gräns mellan

de två verksamheterna kan inte dras inom FTG. För att personalen skall

utnyttjas på bästa sätt används den inom båda verksamheterna allt efter

belastningsvariationerna. Verkstadsutredningens förslag innebär också att

de kvarvarande uppgifterna för FTG skulle utgöras av udda och svårplanerade

arbeten. Med hänsyn till dessa förhållanden avstyrker jag utredningens

förslag beträffande FTG.

Beslut om ansvaret för drift och underhåll av telematerielens kraft- och

ventilationsutrustningar bör anstå i avvaktan på försvarets rationaliseringsinstituts

utredning om organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar.

Jag biträder utredningens förslag om centralisering av vissa

arbeten och förutsätter att de beaktas av försvarets materielverk i underhållsplanläggningen.

Försvarets utnyttjande av privata företag för reparation

och underhåll av försvarsmateriel har kartlagts. Utredningen föreslår viss

omfördelning i samband med omläggningen av krigsmaktens underhåll av

marktelemateriel samt överföring av vissa arbeten till statliga verkstäder.

Utredningen berör här en principiell fråga, nämligen om underhållsarbetena

skall ske i en för detta ändamål särskilt etablerad statlig organisation

eller lämnas ut till fri konkurrens på den öppna marknaden. Genom konkurrens

kan visserligen kostnaderna pressas ned och de under senare tid

ökade underhållskostnaderna, huvudsakligen orsakade av att mer komplex

materiel tillförts organisationen, i någon mån minskas. Detta talar för att

de statliga verkstäderna skall konkurrera med de enskilda på lika villkor.

Å andra sidan föreligger ett önskemål att utnyttja de statliga investeringarna

i verkstäder som huvudsakligen har utformats för underhåll av militär materiel

och som av beredskapsskäl måste hållas i gång i fredstid. Inom denna

sektor har således staten vissa fasta kostnader oavsett beläggningen vid

verkstäderna. Detta förhållande måste väga tungt vid val mellan olika former

att utföra underhållet. Enligt min mening kan någon generell regel inte

formuleras för hur de beställande myndigheterna skall förfara utan beslut

om var underhållsarbeten skall läggas ut måste fattas från fall till fall. Liksom

fallet är i dag bör dock fleråriga avtal träffas mellan materielverket och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr Ilo år 1970

bl. a. förenade fabriksverken och Telub AB. Långtidsavtal med privata företag

om underhållsverksamhet bör inte få träffas utan Kungl. Maj :ts tillstånd.

Jag delar utredningens uppfattning att de verkstäder vid förenade fabriksverken

och Telub AB som avses bli huvudverkstäder för underhållet i ökad

utsträckning bör anlitas för konsultuppdrag redan i samband med anskaffningen.

Överläggningar i denna fråga bör snarast tas upp mellan materielverket

och fabriksverken respektive Telub AB.

Den kartläggning som har gjorts av civilförsvarets teleunderhållsbehov

har visat att detta behov är begränsat och kräver en

relativt ringa arbetsinsats. Jag har inte något att erinra mot utredningens

förslag i denna fråga.

Innan ställning tas till utredningens förslag till nytt ekonomisystem

för försvarets verkstäder måste frågan om beräkning av kapitalkostnaderna

utredas närmare. Om kostnaderna för den centrala ledningen

skali räknas in i verkstadsorganisationens driftkostnader bör också undersökas.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att bestämma om verkstädernas

ekonomisystem.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för försvarets verkstadsorganisation

som jag har förordat i det föregående.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

31

Förbättrade värnpliktsförmåner

Vid försvarsbeslutet år 1968 avsattes 70 milj. kr. för att bl. a. förbättra

de värnpliktigas förmåner under perioden t. o. m. budgetåret 1971/72. Inom

ramen för detta belopp har från den 1 juli 1969 antalet fria värnpliktsresor

för besök i hemorten under grundutbildning fördubblats, en viss mindre

förbättring av ensamstående värnpliktigas familj ebidragsförmåner genomförts

och personalvården byggts ut (prop. 1969: 1 bil. 6 s. 148, 173 och 175,

SU 4, rskr 4). Till årets riksdag har inom ramen för samma belopp föreslagits

en ytterligare mindre förbättring av de ensamståendes familj ebidragsförmåner

och en ytterligare utbyggnad av personalvården (prop.

1970: 1 bil. 6 s. 135 och 159).

Jag föreslår att återstoden av de 70 milj. kr. som har avsatts till bl. a. förbättring

av värnpliktsförmånerna används till att höja de värnpliktigas

penningbidrag. Dessa höjdes senast den 1 juli 1967 i samband med

en allmän översyn av förmånssystemet för de värnpliktiga (prop. 1967: 110

s. 8, SU 102, rskr 250). Höjningen bör bli en krona för dag för alla värnpliktiga

under alla former av tjänstgöring. Höjningen bör gälla också de

vapenfria tjänstepliktiga för vilka utgifterna enligt tidigare förslag till årets

riksdag under nästa budgetår föreslås bestridas från anslag under elfte

huvudtiteln (prop. 1970: 1 bil. 6 s. 13, bil. 13 s. 140). Vid en höjning av penningbidragen

med en krona kommer dessa att utgå med följande belopp.

Tjänstegrad eller

tjänsteklass

Under grundut- bildning

Under annan tj änst- göring enligt värn- pliktslagen än

grundutbildning

Menig................

6: —

9: —

Vicekorpral...........

7: 75

9: —

Korpral..............

9: 75

11: —

Furir................

It: —

12: 50

Överfurir, rustmästare .

—

13: 75

Sergeant.............

13: 25

15: 25

Fänrik, fanjunkare. . . .

16: —

18: 50

Löjtnant, förvaltare ...

—

22: —

Kapten och högre.....

—

26: 50

Den föreslagna höjningen av penningbidraget bör genomföras den 1 januari

1971. En sådan höjning föranleder ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen

(1958: 485). I samband med höjningen av penningbidraget bör

också vissa mindre förmånsförbättringar i fråga om bl. a. penningbidrag,

premier och reseförinåner genomföras. Vidare bör större enhetlighet i avlöningssystemet

genomföras. Liksom när det gäller den föreslagna höjningen

av penningbidraget har jag beaktat dessa justeringar vid beräkningen av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

medelsbehovet under värnpliktsavlöningsanslagen. Dessa anmäls slutligt i

det följande. I den mån justeringarna berör andra anslag förutses de i huvudsak

kunna rymmas inom de förslag till medelsanvisningar som redan tidigare

har förelagts årets riksdag.

Enligt familjebidragsförordningen (1946: 99) utgår under värnpliktstjänstgöring

in. in. familjebidrag med bl. a. familjepenning, bostadsbidrag

och näringsbidrag. Bidragen utgår i princip efter behovsprövning.

Förmånerna förbättrades senast den 1 juli 1967 i samband med den allmänna

översynen av förmånssystemet för de värnpliktiga (prop. 1967: 108,

2LU 42, rskr 200). Familj epenning utgår f. n. med högst 12 kr. för hustru,

frånskild hustru och annan som i vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll

samt med högst 6 kr. för annan familjemedlem, däribland barn.

Med hänvisning till bl. a. de fördyrade levnadskostnaderna har försvarets

civilförvaltning i samråd med överbefälhavaren föreslagit att familjepenningens

maximibelopp för barn m. fl. höjs med 2 kr. till 8 kr. Höjningen

kommer enligt civilförvaltningen att medföra ökade utgifter på mellan 5

och 6 milj. kr. för år. Försvarets personalvårdsnämnd biträder förslaget.

I likhet med civilförvaltningen finner jag att en viss förbättring bör ske

av familjebidragen till barnfamiljerna i väntan på en allmän översyn av

familjebidragssystemet. Jag föreslår att maximibeloppet för familjepenning

för barn in. fl. höjs från 6 kr. till 7 kr. Höjningen bör gälla från

den 1 januari 1971 samtidigt som den föreslagna höjningen av de värnpliktigas

penningbidrag avses träda i kraft. Höjningen bör gälla också de

vapenfria tjänstepliktiga. I förslag till årets riksdag (prop. 1970: 1 bil. 6

s. 159) har anslaget till familjebidrag för budgetåret 1970/71 beräknats till

71 milj. kr. Den nu föreslagna förbättringen kommer enligt mina beräkningar

att för samma budgetår medföra utgifter om ytterligare 1,3 milj. kr.

under anslaget. Förslaget kräver ändring i 6 § familj ebidragsförordningen.

I prop. 1970: 18 (s. 37) har Kungl. Maj:t underställt riksdagens prövning

fråga om ett ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna.

Därvid har föreslagits förbättrade förmåner åt frivilligpersonalen bl. a. i

fråga om möjligheterna att få familjebidrag under tjänstgöringen. Det nya

förmånssystemet medför i denna del ändring i 1 § 3 mom. familj ebidragsförordningen.

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i familj ebidragsförordningen (1946:

99).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående har förordat beträffande

förbättrade förmåner för värnpliktiga m. fl.,

b) anta förslag till lag om ändring i familjebidragsfurordningen

(1946: 99).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

33

Materielanskaffning för det militära försvaret

Försvarseffekten är till stor del beroende av materielanskaffningen. Liksom

tidigare år har därför strävan varit att så stor del som möjligt av de

totala resurserna skall tillfalla materielanslagen. Trots en snabb utgiftsutveckling

i fråga om övriga ändamål har materielanslagen kunnat hållas

på den nivå som förutsattes i 1968 års försvarsbeslut. Detta bedöms vara

möjligt även i fortsättningen.

Jag förordar att beställningsbemyndiganden och medel för nästa budgetår

beräknas enligt följande sammanställning (milj. kr.). Som jämförelse

anges i sammanställningen motsvarande värden för budgetåret 1969/70 och

bemyndigandeskuldens storlek den 30 juni 1969. Jag återkommer till anslags-

och bemyndigandefrågorna i det följande.

1968/69

1969/70

1970/71 (förslag)

Beräk-

Bemyn-

Bemyn-

nåd be-

digande-

skuldden

30/6

Medel2

Bemyn-

diganden

digande- skuld den

30/6

Medel

Bemyn-

diganden

myndi-

gande-

skuld

19691

1970

den

30/61971

Anskaffning av tygmate- riel m.m................

779,0

537,3

500,0

741,7

494,6

426,0

673,1

Anskaffning av fartygsma- teriel m.m..............

388,1

214,1

355,0

529,0

231,3

393,0

690,7

Anskaffning av flygmate- riel m.m...............

2 326,9

998,5

950,0

2 264,4

958,5

1 800,0

3 105,9

Vissa signalförbindelser

(prop. 1970:1 bil. 6) .....

27,7

30,0

30,0

27,7

29,0

28,7

27,4

3 531,7

1 779,9

1 835,0

3 562,8

1 713,43

2 647,7

4 497,l3

1 Beräknad enligt prop. 1969:1 s. 66, 89, 163 samt prop. 1969:110 s. 65

2 Medgiven utgift enligt Kungl. Majt:s beslut t.o.m. 6 februari 1970

3 Härtill kommer reservationsmedelsförbrukning, vilken minskar den angivna bemyndigandeskulden
-

I samband med 1968 års försvarsbeslut betonades att statsmakterna bör

ha handlingsfrihet vid utgången av den fyraårsperiod som beslutet omfattar.

Utrymmet för nya beställningsbemyndiganden under de två återstående

budgetåren av försvarsbeslutet är därför begränsat och jag kan inte tillstyrka

bemyndiganden i den omfattning som försvarets materielverk har

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Mr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

föreslagit. Detta kan komma att medföra ändringar av de ansltaffningsplaner

som har legat till grund för anslagsframställningarna. För att ge

möjlighet till beställning av ytterligare flygplan 37 i anslutning till tidigare

beställning förordar jag emellertid att ett förhållandevis stort bemyndigande

föreslås för nästa budgetår. Stor restriktivitet måste däremot iakttas med

bemyndiganden för budgetåret 1971/72. Detta har också förutsatts i planeringen.

Frågan om inriktningen av den fortsatta planeringen för budgetåren

1971/72—1976/77 av anskaffning av tygmateriel m. m. för försvarsgrenarna

är fortfarande under beredning. Särskilda direktiv för planeringen kommer

senare att tillställas myndigheterna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

35

Anslagsfrågor

I prop. 1970: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Sedermera har i

prop. 1970: 18 lagts fram förslag om anslag till hemvärnet och de frivilliga

försvarsorganisationerna. I det följande anmäls de återstående anslag som

har tagits upp med beräknade belopp. Storleken av preliminärt beräknade

belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

Prel. beräknat

Slutligt beräknat

DRIFTBUDGETEN

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga____

111 700 000

107 800 000

Anskaffning av tygmateriel m. m........

495 000 000

493 000 000

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga...

17 190 000

18 200 000

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.......

230 000 000

229 000 000

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

15 070 000

16 000 000

Anskaffning av flygmateriel m. m..........

971 817 000

968 282 000

Försvarets materielverk.........

162 000 000

160 000 000

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m......

8 000 000

8 034 000

Bidrag till byggande av skyddsrum..........

39 567 000

39 533 000

KAPITALBUDGETEN

Markförvärv för övningsfält m. m.......

17 900 000

17 900 000

Summa driftbudgeten och kapitalbudgeten......

2 068 244 000

2 057 749 000

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

B 3. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1968/69 Utgift ...................... 112 740 2271

1969/70 Anslag...................... 111 700 000

1970/71 Förslag .................... 107 800 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid armén, allt enligt bestämmelserna i

värnpliktsavlöningskungörelsen (1958:485). Från anslaget bestrids f. n.

även motsvarande utgifter för vapenfria tjänstepliktiga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 111 045 000 (—655 000) kr. Chefen för armén

räknar för nästa budgetår med sammanlagt 14 119 000 tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, varav 11 775 000 för grundutbildning m. in., 2 069 000

för repetitionsutbildning m. m. och 275 000 för utbildning av vapenfria. I

jämförelse med vad som har beräknats för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 114 000 tjänstgöringsdagar. Utgifter för avlöningar

in. m. till värnpliktiga vid armén beräknas till sammanlagt 123 715 000

(+ 1 715 000) kr., varav 111 045 000 kr. bör anvisas under detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar till värnpliktiga beräknar jag till 128,1

milj. kr. Jag har därvid inte räknat med utgifter för vapenfria tjänstepliktiga.

I fråga om övriga värnpliktiga har jag räknat med ungefär samma

antal tjänstgöringsdagar som chefen för armén. Jag bär beräknat medel för

förbättrade värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har anfört

i det föregående. Erforderliga medel har beräknats med 107,8 milj. kr. under

detta anslag och 20,3 milj. kr. under anslaget Armén: Förband med särskild

budget. I sistnämnda belopp ingår medel för den utökning av försöken

med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat

under Ramberäkningar m. m. i prop. 1970: 1 (bil. 6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 107 800 000

kr.

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.

1968/69 Utgift ____ 466 015 4791 Reservation---- 223 902 448

1969/70 Anslag____ 508 000 000

1970/71 Förslag . . 493 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången

av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

659 821 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har riksdagen lämnat

beställningshemyndiganden till ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000)

1 065 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj :t genom beslut intill

den 6 februari 1970 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 +

537 300 000) 983 100 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade

bemyndigandeskulden blir den 30 juni 1970 (659 821 000 + 1 065 000 000

- 983 100 000) 741 721 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 550 700 000 (+ 42 700 000) kr. Anslaget avses

för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning

(milj. kr.).

1. Beställningar t.o.m. budgetåret 1968/69.............................. 258,0

2. Beställningar 1969/70 och 1970/71 som behövs för att fullfölja tidigare beslutade

åtgärder ................................................. 199,6

3. Beställningar 1969/70 och 1970/71 av materielkompletteringar.......... 93,1

550,7

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 475,9

milj. kr. Av detta belopp avses 363,9 milj. kr. för att fullfölja tidigare beslutade

åtgärder och 112 milj. kr. för materielkompletteringar.

Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

1. Vapenmateriel.................................................. 30,5

2. Fordonsmateriel ................................................ 80,0

3. Fältarbetsmateriel .............................................. 16,6

4. Elektromateriel................................................. 37,3

5. Materiel för reparationstjänst och verkstäder ....................... 11,0

6. Utbildningsmateriel ............................................. 15,0

7. Ammunition för krigsbruk ....................................... 103,5

8. Ammunition för övningar......................................... 120,0

9. Forskning, försök och utveckling.................................. 35,0

10. Reservdelar för fredsbruk......................................... 15,0

11. Gemensamt och övrigt........................................... 12,0

475,9

1. Bemyndigandet avser främst modifiering av Iuftvärnsautomatkanoner

och centralinstrument för luftvärnsbataljoner.

2. Bemyndigandet avser främst omsättning av äldre personbilar, lastbilar

och hjultraktorer.

3. Bemyndigandet avser begränsad anskaffning av vintermaskeringsnät

samt navigations- och landningsutrustning för arméflyget.

4. Bemyndigandet avser främst installationsutrustning för radiolänkmateriel.

7 och 8. Bemyndigandet avser fortsatt anskaffning av ammunition till

automatkarbiner och kulsprutor, luftvärnsautomatkanoner, stridsfordonsoch

pansarvärnspjäser, haubitser och granatkastare.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 493 milj. kr. Härtill kommer del av den reservationsmedelsförbrukning

som får ske under budgetåret.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

inom en kostnadsram av 426 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner som följer riktlinjerna i 1968 års försvarsbeslut. Som

jag har nämnt i det föregående (s. 34) kan dock ändringar i dessa planer

bli nödvändiga. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

426 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 493 000 000 kr.

C. Marinen

C 3. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1968/69 Utgift........................ 20 459 856i

1969/70 Anslag ...................... 17 190 000

1970/71 Förslag ...................... 18 200 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelserna i värnpliktsavlöningskungörelsen

(1958: 485).

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 17 120 000 (— 70 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga vid marinen beräknas för nästa budgetår till

2 570 000, varav 2 345 000 för grundutbildning m. m. och 225 000 för repetitionsutbildning

m. in. I jämförelse med vad som har beräknats för innevarande

budgetår innebär detta en ökning med omkring 60 000 tjänstgöringsdagar.

Utgifter för avlöningar m. m. till värnpliktiga vid marinen beräknas

till 23 020 000 (+ 430 000), kr., varav 17 120 000 kr. bör anvisas under

detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar m. m. till värnpliktiga beräknar jag till

24,4 milj. kr. Jag har därvid räknat med ungefär samma antal tjänstgöringsdagar

som chefen för marinen. Jag har beräknat medel för förbättrade

värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har anfört i det föregående.

Erforderliga medel har beräknats med 18,2 milj. kr. under detta

anslag och 6,2 milj. kr. under anslaget Marinen: Förband med särskild

budget.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 000

kr.

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1968/69 Utgift .... 230 558 064 Reservation .. 141 628 109

1969/70 Anslag ____ 197 300 000

1970/71 Förslag____ 229 000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången

av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

338 355 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har riksdagen lämnat

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000)

620 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj :t genom beslut intill

den 6 februari 1970 medgett en medelsförbrukning av (215 300 000 +

214 080 000) 429 380 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade

bemyndigandeskulden blir den 30 juni 1970 (338 355 000 + 620 000 000

- 429 380 000) 528 975 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 256 800 000 (+ 59 500 000) kr. Anslaget avses

för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning

(milj. kr.).

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1968/69 ............................ 122,5

2. Beställningar 1969/70 och 1970/71 som behövs för att fullfölja tidigare

beslutade åtgärder ............................................... 78,5

3. Beställningar 1969/70 och 1970/71 av materielkompletteringar.......... 55,8

256,8

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 462,9

milj. kr. Av detta belopp avses 155,4 milj. kr. för att fullfölja tidigare beslutade

åtgärder och 307,5 milj. kr. för materielkompletteringar.

BemyndigandebelÖppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

A. Flottan

1. Minfartyg...................................................... 37,0

2. Minsvepare (av fiskefartygstyp)................................... 75

3. Trängfartyg och båtmateriel...................................... 3,1

4. Fartygsmoderniseringar.......................................... 2,9

5. Helikoptrar .................................................... 77,0

6. Skeppsteknisk materiel .......................................... 14,2

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

7. Artillerimateriel................................................. 5,7

8. Robotmateriel ............................. 0,5

9. Torpedmateriel ................................................. 3,4

10. Minmateriel..................................................... 19,2

11. Telemateriel.................................................... 15,5

12. Nautisk materiel, stridsledningsmateriel m. m....................... 1,0

13. Fordonsmateriel ................................................ 1,0

14. Forskning, försök och utveckling.................................. 31,3

15. Övrigt (dataproduktion m. m.).................................... 1,0

B. Kustartilleriet

1. Lätta robotbatterier.............................................. 2,8

2. Tunga batterier.................................................. 188,0

3. Lätta batterier .................................................. 9,0

4. Rörliga spärrbataljoner............................................ 0,2

5. Rörliga spärrkompanier........................................... 0,2

6. Kustjägarförband ................................................ 0,9

7. Fartyg, båtar och skeppsteknisk materiel ........................... 8,2

8. Övrig materiel ................................................... 20,0

9. Forskning, försök och utveckling................................... 6,7

C. Prisreglering ..................................................... 6,6

462,9

A 1. Bemyndigandet avses för ett nytt minfartyg med i stort oförändrad

specifikation jämfört med minfartyget Älvsborg. Installation av modem

eldledning har räknats in.

2. Bemyndigandet avser anskaffning av tre minsvepare, baserade på vidareutveckling

av minsvepare typ Gillöga (M 47).

5. I den av överbefälhavaren bedrivna utredningen om användning av

helikoptrar inom krigsmakten har behovet av tunga helikoptrar för främst

ubåtsjakt klarlagts. Bemyndigandet avses för anskaffning av i första hand

sju tunga helikoptrar för detta ändamål. Av bemyndigandebeloppet planeras

tills vidare 14 milj. kr. för anskaffning av reservhelikoptrar utöver den

ram för medelsförbrukning som överbefälhavaren har angett för marinen.

6. Bemyndigandet avses främst för fortsatt anskaffning för att täcka

brister och för ersättningsanskaffning av batterier för ubåtar samt en koncentrerad

anskaffning av maskeringsnät för fartyg.

10. Bemyndigandet behövs för anskaffning av minor och minröjningsmateriel

samt bristtäckning beträffande minröjnings- och minskyddsmateriel.

11. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av kortvågsradiomateriel

samt modernisering och bristtäckning av övrig telemateriel.

14. För fartygsprojektering m. m. beräknas ett bemyndigande om 16,1

milj. kr. Bland viktigare objekt som kräver projektering under nästa budgetår

kan nämnas ubåtar av typ A 14. Bemyndigandet avses vidare för bl. a.

allmän materielutveckling och skeppsteknisk forskning för övervattensfar
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

tyg och ubåtar. Vidare avses ett belopp på 8 milj. kr. för studier och projektering

m. m. avseende patrullbåtssystem, varvid enligt överbefälhavarens

direktiv eftersträvas att anskaffa ett försöksfartyg. För fortsatt bränslecellutveckling,

alternativt utveckling enligt annan handlingslinje, beräknas 3

milj. kr. Beloppet planeras, i avvaktan på beslut beträffande det fortsatta

utvecklingsarbetet avseende ubåtsmaskinerier, utöver den ram för medelsförbrukning

som överbefälhavaren har angett för marinen. För utveckling

av vapenteknisk materiel för flottan beräknas 12,2 milj. kr.

B 2. Bemyndigandet avses för anskaffning av pjäsmateriel för ersättning

av fast tungt artilleri samt för fortsatt anskaffning av eldledning till rörligt

tungt artilleri.

3. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av materiel för samt

installation av beslutade 7,5 cm tornbatterier.

7. Bemyndigandet avser anskaffning av prototyp för en ny transportbåt,

serieanskaffning av minarbetsbåtar och fortsatt anskaffning av skeppsteknisk

materiel för täckande av brister.

8. Bemyndigandet avses bl. a. för modifiering, modernisering, bristtäckning

och ersättningsanskaffning av artillerimateriel, ammunition och telemateriel

m. m., för fortlöpande anskaffning av min- och minstationsmateriel

för utbyggnad och modernisering av mineringar samt för utbyggnad

och modernisering av stridsledningsorganisationen.

9. Bemyndigandet avses bl. a. för utveckling av ammunition till vapensystem

för ersättning av tungt artilleri samt löpande försöksverksamhet

avseende artilleri-, min- och telemateriel. Medel tas vidare upp för studier

och utvecklingsarbete avseende ersättning av luftvärn m. m.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 229 milj. kr. Härtill kommer del av den

reservationsmedelsförbrukning som får ske under budgetåret.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 393 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner som följer riktlinjerna i 1968 års försvarsbeslut. Som

jag har nämnt i det föregående (s. 34) kan dock ändringar i dessa planer

bli nödvändiga. Vid anmälan av prop. 1968:110 (s. 108) redovisade jag

min inställning till den då föreslagna helikopteranskaffningen och efterlyste

bl. a. en sammanfattande stridsekonomisk värdering av helikopterns

användbarhet för olika uppgifter inom krigsorganisationen. Överbefälhavaren

utreder f. n. frågan om hur den totala tillgången på helikoptrar inom

krigsmakten skall utnyttjas på bästa sätt. I avvaktan på utredningens resultat

som väntas föreligga innevarande budgetår räknar jag med att anskaffning

av tunga helikoptrar kan rymmas inom de föreslagna bemyndigandena

för nästa budgetår. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl.

Maj :t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av fartygsmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 393 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 229 000 000 kr.

D. Flygvapnet

D 3. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1968/69 Utgift........................ 17 853 104i

1969/70 Anslag ...................... 15 070 000

1970/71 Förslag ...................... 16 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,

särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelserna

i värnpliktsavlöningskungörelsen (1958:485).

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 14 878 000 (- 192 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga vid flygvapnet beräknas för nästa budgetår

till omkring 2 274 000, varav omkring 2 178 000 för grundutbildning m. m.

och omkring 96 000 för repetitionsutbildning m. m. I jämförelse med vad

som har beräknats för innevarande budgetår innebär detta en minskning

med omkring 116 000 tjänstgöringsdagar. Utgifterna för avlöningar m. m.

till värnpliktiga vid flygvapnet beräknas till 17 620 000 (+ 10 000) kr.,

varav 14 878 000 kr. bör anvisas under detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar m. m. till värnpliktiga beräknar jag till 18,8

milj. kr. Jag har därvid räknat med ungefär samma antal tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga som chefen för flygvapnet. Jag har beräknat medel

för förbättrade värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har

anfört i det föregående. Erforderliga medel har beräknats med 16 milj. kr.

under detta anslag och 2,8 milj. kr. under anslaget Flygvapnet: Förband

med särskild budget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000

kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

43

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1968/69 Utgift . . 1 088 309 883* Reservation . . 313 948 157

1969/70 Anslag .. 973 189 000

1970/71 Förslag .. 968 282 000

1 Härtill kommer utgilt under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången

av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

2 509 801 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har riksdagen lämnat

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (830 000 000 + 950 000 000)

1 780 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj :t genom beslut intill

den 6 februari 1970 medgett en medelsförbrukning av (1 026 917 000 +

998 500 000) 2 025 417 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade

bemyndigandeskulden blir den 30 juni 1970 (2 509 801 000 + 1 780 000 000

- 2 025 417 000) 2 264 384 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 085 118 000 (+ 111 929 000) kr. Anslaget

avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning

(milj. kr.).

1. Beställningar t.o.m. budgetåret 1968/69............................ 520,0

2. Beställningar 1969/70 och 1970/71 som behövs för att fullfölja tidigare

beslutade åtgärder.............................................. 463,5

3. Beställningar 1969/70 och 1970/71 av materielkompletteringar......... 138,5

1 122,0

Avvikelsen i förhållande till föreslaget anslag beror på viss överplanering.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 1 980

milj. kr. Av detta belopp avses 622,9 milj. kr. för att fullfölja tidigare beslutade

åtgärder och 1 357,1 milj. kr. för materielkompletteringar.

Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

1. Stridsledningssystem ............................................ 111

2. Bassystem ..................................................... 71

3. Övriga telesystem ............................................... 55

4. Robotar och ammunition ........................................ 274

5. Flygplan 37..................................................... 1 162

6. Övriga flygplan ................................................. 73

7. Reservdelar .................................................... 65

8. Tillämpad forskning, provning.................................... 35

9. Gemensamt och övrigt........................................... 54

10. Prisreglering.................................................... 80

1 980

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

1. Anskaffningen inriktas på att fullfölja en reducerad utbyggnad av

stridsledningssystemet och bemyndigandet avser anskaffning, modifieringar

och installation m. m. av bl. a. radarstationer, pejlsystem, vädermateriel och

sambandsnät.

2. Bassystemets program har tidigare reducerats. Bemyndigandet avser

främst fortsatt anskaffning av utrustningar och installationer för pågående

basutbyggnad och anpassning av bassystemet till nya flygplantyper.

3. Bemyndigandet avser det luftoperativa radionätet, landnings- och navigeringsanläggningar,

pejlnät samt motmedelsmateriel m. m.

4. Bemyndigandet avser anskaffning av attackrobotar, jaktrobotar, attackraketer,

lysbomber, målradar och övningsammunition samt vapeninstallationer

i flygplan.

5. Bemyndigandet avser huvudsakligen ytterligare seriebeställningar av

flygplan AJ 37.

6. Bemyndigandet avser anskaffning av transportflygplan samt materieländringar

som i regel har samband med flygsäkerheten.

7. Bemyndigandet avser reservdelar och utbytesenheter för flygplan, motorer,

el- och teleutrustningar, robotar och basutrustning m. m.

8. Bemyndigandet avser tillämpad forskning samt drift och utrustning

till försöksanläggningar.

9. Av bemyndigandet avses 2,8 milj. kr. för ADB-ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 968 282 000 kr. För att hittills outnyttjade

belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen

för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande

anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör under nästa

budgetår få utnyttjas ca 958 milj. kr. Till detta belopp kommer del av

den reservationsmedel sförbrukning som får ske under budgetåret.

I enlighet med förslag i prop. 1967: 110 (SU 102, rskr 250) har beställning

av 100 flygplan 37 skett. Denna beställning avsåg en första seriebeställning

av flygplanet och det beställda antalet fyller inte behovet av kvalificerade

attackflygplan.

Försvarets materielverk föreslår för nästa budgetår beställningsbemyndigande

för ytterligare 75 flygplan 37. Jag tillstyrker detta förslag utan att nu

ta ställning till fördelningen av dessa 75 flygplan på olika versioner.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 1 800 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner som följer riktlinjerna i 1968 års försvarsbeslut. Som

jag har nämnt i det föregående (s. 34) kan dock ändringar i dessa planer

bli nödvändiga. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1970

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar

av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 1 800 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 968 282 000 kr.

F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

F 4. Försvarets materielverk

1968/69 Utgift1 .................. 140 320 9462

1969/70 Anslag.................. 152 000 000

1970/71 Förslag ................ 160 000 000

1 Anslagen Försvarets materielverk: Avlöningar och Försvarets materielverk: Omkostnader

2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret

1968/69 uppgår till 1 442 019 kr.

Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för tyg- och

intendenturförvaltningen vid krigsmakten och har till uppgift att tillgodose

krigsmaktens behov av materiel och andra förnödenheter inom verkets verksamhetsområde.

Ledningen av verket utövas av en styrelse och under denna av en generaldirektör.

Verksamheten är organiserad på fem huvudenheter, armématerielförvaltningen,

marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen,

intendenturmaterielförvaltningen och administrativa avdelningen.

1969/70 Beräknad ändring 1970/71

Försvarets

Dep. chefen

materielverk

Personal

Handläggande personal..........

1 512

+ 6

+ 6

Övrig personal..................

2 806

—13

—59

4 318

— 7

—53

Anslag

Utgifter:

Avlöningar.....................

____ 136 883 000

+

9 268 000

+

7 080 000

Sjukvård.......................

405 000

—

—

Reseersättningar................

445 000

—

—

Därav utrikes resor...............

..... 30 000

+

60 000

+

45 000

Lokalkostnader.................

9 292 000

+

756 000

+

756 000

Expenser......................

..... 4 976 000

+

151 000

+

164 000

Därav

engångsutgifter..................

..... 467 000

—

92 000

—

92 000

automatisk databehandling........

..... 440 000

—

—

152 001 000

+ 10 175 000

+

8 000 000

Uppbördsmedel:

Inkomster av statens transportkontors

verksamhet...................... 1 000 — —•

152 000 000 +10 175 000 + 8 000 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970

Försvarets materielverk

1. Löne- och prisomräkning m. m. 10 355 764 kr.

2. Vid flygmaterielförvaltningens försökscentral finns en medicinsk sektion

för tillämpad forskning m. m. Verksamheten är i stor omfattning en

integrerad del i arbetet med att anskaffa flygmateriel. Skäl talar för att sektionen

skall finnas kvar vid försökscentralen delvis i analogi med att viss

flygmedicinsk expertis skall bli kvar vid bl. a. flygstaben men även på grund

av sektionens medverkan vid utveckling, utprovning och granskning av

flygmateriel.

Vid sektionen finns 18 anställda, två forskningsläkare samt ingenjörspersonal,

laboratorieassistenter m. fl. En av läkarna och 13 av den övriga

personalen avlönas av medel från försvarsmedicinska forskningsdelegationen.

Sju tjänster bör inrättas vid materielverket och avlöningsmedel till ett

häremot svarande belopp föras över till detta anslag från anslaget Försvarsmedicinsk

forskning.

Som chef för sektionen har hittills tjänstgjort en kontraktsanställd läkare,

varvid en vid flygvapnet befintlig tjänst för specialflygläkare i Ao 28

har hållits vakant. En tjänst för forskningsläkare bör inrättas, avsedd för

chefen för sektionen. Vid bifall härtill kan nyssnämnda tjänst vid flygvapnet

dras in (+ 334 536 kr.).

3. Enligt överbefälhavaren skall under anslaget till materielverkets förvaltningskostnader

planeras in en minskning med 1 milj. kr. budgetåret

1969/70 och med 3 milj. kr. vart och ett av budgetåren 1970/71—1972/73.

Dessa minskningar bör beräknas på verkets totala förvaltningskostnader

och inte endast på detta anslag (—1 milj. kr.).

4. För vakansfyllnad och fortsatt anställning av personal, som blivit övertalig

i samband med verkets inrättande år 1968, beräknar materielverket

559 700 kr.

5. Kostnaderna för byte av lysrörsarmaturer inklusive ledningsdragning

har tidigare beräknats till 842 000 kr. Denna kostnad föreslogs delas upp på

två budgetår. Av beloppet har 467 000 kr. erhållits för innevarande budgetår.

Resterande belopp, 375 000 kr., bör anvisas för nästa budgetår (—92 000

kr.).

6. Medel för representation har minskats till 22 000 kr., avsedda för materielverkets

chef samt cheferna för intendenturmaterielförvaltningen och

administrativa avdelningen. Representationsmedel för övriga materielförvaltningschefer

har beräknats under sakanslag (— 13 000 kr.).

7. I samband med materielverkets tillkomst uppstod behov av en gemensam

telefonkatalog för hela verket. Kostnaderna för tryckning av denna beräknas

till ca 45 000 kr. och föranleder en årlig ökning av kostnaderna för

tryckning av publikationer (+ 30 000 kr.).

8. Som en följd av att marinstaben flyttar in i vissa av de lokaler på

Skeppsholmen som tidigare disponerades av Ostkustens örlogsbas, skall

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

47

materielverket överta örlogsbasens förutvarande telefonväxel. Eventuella

merkostnader som kan uppstå i anledning härav kan f. n. inte beräknas.

Departementschefen

Försvarets materielverk övertog den 1 juli 1968 de materielförvaltande

uppgifter, som tidigare ankom på arméförvaltningen, marinförvaltningen

och flygförvaltningen samt försvarets intendenturverk, och svarar alltså för

tyg- och intendenturförvaltningen vid krigsmakten. De förut nämnda myndigheterna

har i stort sett oförändrade uppgått i och utgör numera huvudenheter

(sakenheter) inom materielverket. Verksamheten är under materielverkets

ledning organiserad på följande fem huvudenheter, armématerielförvaltningen,

marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen, intendenturmaterielförvaltningen

och administrativa avdelningen.

Materielförvaltningen i central instans har inte fått sin slutliga utformning

i och med att materielverket inrättades. En särskild utredning — försvarets

materielanskaffningsutredning — har i uppdrag att överväga vilken

organisationsform som på sikt är den för materielverket mest lämpade. Materielverkets

organisation berörs också av det förslag rörande den centrala

verkstadsledningen som har lagts fram av 1966 års verkstadsutredning och

som jag har redogjort för i det föregående. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den

28 maj 1968 åligger det vidare ledningen för materielverket att med beaktande

av vad som har anförts i prop. 1968: 107 utreda och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag om organisationen av verkets förrådsledningsorgan,

normaliefunktion och expeditionstjänst.

Innan jag går in på nu aktuella organisationsfrågor, vill jag med några

ord beröra frågan om materielverkets lokalisering. Delegationen

för lokalisering av statlig verksamhet som tillsattes i juni förra året

har i uppdrag att utreda vilken statlig — såväl civil som militär —- verksamhet

som bör flyttas från storstockholmsområdet och till vilka orter lokalisering

bör ske. I anslutning härtill och mot bakgrund av angelägenheten

att lokalisera statlig verksamhet utanför storstockholmsområdet har

försvarets materielanskaffningsutredning fått uppdraget att i samband med

organisationsöversynen ingående pröva vilka delar av materielverket som

kan komma i fråga att förläggas utanför storstockholmsområdet.

1966 års verkstadsutredning föreslår i sitt nu framlagda slutbetänkande

bl. a. att verkstadsledningen i central instans, som i nuvarande

organisation är splittrad på olika enheter inom materielverket,

skall föras samman till en verkstadsavdelning. I denna del får jag hänvisa

till vad jag har anfört i det föregående (s. 25—26).

Materielverket har i en nu framlagd utredning föreslagit en omorganisation

av förrådsledningen i central instans. Förrådsfunktionen

inom materielverket som f. n. är uppdelad på olika organ inom de

materielförvaltande huvudenheterna föreslås bli sammanförd till en för ver
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

ket gemensam förrådsavdelning. Verksamheten är i den föreslagna organisationen

under en chef fördelad på en centralenhet, en driftenhet och en

redovisningsenhet. Till driftenheten vill verket knyta marinens centrala

förråd i Eskilstuna samt försvarets bok- och blankettförråd, vilka med oförändrad

personaluppsättning underställs förrådsavdelningen.

Jag vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av prop. 1968: 107 (SU

106, rskr 234) tog ställning till här ifrågavarande organisationsändring

och i princip stannade för att den centrala ledningen av förrådstjänsten

inom krigsmakten bör åvila ett centralt förrådsledningsorgan inom materielverket.

Det av materielverket framlagda förslaget har remissbehandlats

i vanlig ordning och har därvid ansetts väl lämpat att läggas till grund för

en omorganisation.

Förslaget berör sammanlagt 155 tjänster vid armématerielförvaltningens

förrådsbyrå, marinmaterielförvaltningens förrådskontor, flygmaterielförvaltningens

flygplansavdelning och intendenturmaterielförvaltningens förrådsbyrå.

Omorganisationen medför att personalbehovet inom förrådsfunktionen

minskar. Materielverket beräknar personalbehovet i den nya organisationen

till 144 tjänster. För egen del beräknar jag personalbehovet till

136 tjänster.

Av olika skäl bör en omorganisation genomföras successivt. I en första

etapp bör huvuddelen av den verksamhet som nu ankommer på olika förrådsorgan

inom materielverket föras samman till en enhet och organiseras

som en förrådsavdelning, underställd chefen för intendenturmaterielförvaltningen.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att provisoriskt lösa de

frågor som uppkommer i samband därmed.

I de delar anställnings- och arbetsvillkor för personalen i de nya organisationsenheterna

för verkstadsledning och förrådsledning är förhandlingsfrågor,

avser jag att ge statens avtalsverk de förhandlingsuppdrag som kan

föranledas av omorganisationen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

160 milj. kr. Jag har därvid inte räknat med att några tjänster skall inrättas

vid försökscentralens medicinska sektion (2). Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försvarets materielverk

inrätta två nya avdelningar, en för verkstadsledning

och en för förrådsledning i central instans,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid materielverket inrätta

två extra ordinarie tjänster för chefer för verkstadsoch

förrådsavdelningarna,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga övergångsåtgärder

med anledning av vad jag har förordat i det

föregående,

d) till Försvarets materielverk för budgetåret 1970/71

anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970

49

N. Civilförsvaret m. in.

N 3. Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.

1968/69 Utgift .................... 6 549 543

1969/70 Anslag.................... 8 000 000

1970/71 Förslag .................. 8 034 000

Från anslaget betalas avlöningsförmåner och andra ersättningar till civilförsvarspliktiga

m. fl.

1969/70

Beräknad ändring 1970/71

Civilförsvars- Dep. chefen

styrelsen

1. Penningersättningar ...........

2. Avlöningar och premier till befäls-

5 859 000

+ 64 000

+ 64 000

anställda .....................

156 000

+ 63 000

+ 63 000

3. Reseersättningar ..............

1 207 000

—318 000

—318 000

4. Familjebidrag .................

778 000

+225 000

+225 000

8 000 000

+ 34 000

+ 34 000

Civilförsvarsstyrelsen

1. Ytterligare medel till penningersättningar behövs med hänsyn till ökad

heldagsutbildning i stället för deltidsutbildning (+ 64 000 kr.).

2. Medelsbehovet för avlöningar och premier till befälsanställda stiger

med anledning av ökat antal tjänstgöringsdagar och ökad utbetalning av

premier (+ 63 000 kr.).

3. Reseersättningarna bör minskas med hänsyn till att vissa civilförsvarspliktiga

använder egen bil i stället för allmänna kommunikationsmedel för

in- och utryckningsresorna (—318 000 kr.).

4. Medelsbehovet för familjebidrag är beräknat bl. a. med hänsyn till att

det genomsnittligt utbetalade beloppet har ökat (+ 225 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

8 034 000 kr. Jag har därvid räknat med att nuvarande bestämmelser om

ersättning till civilförsvarspliktiga skall gälla tills vidare, eftersom beredningen

av frågan om ändring av bestämmelserna inte har avslutats. Jag

hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 8 034 000 kr.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1970

N 9. Bidrag till byggande av skyddsrum

1968/69 Utgift ......10 921 272 Reservation ---- 80 675 056

1969/70 Anslag ____ 17 500 000

1970/71 Förslag ____ 39 533 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommuner för att anordna och utrusta

skyddsrum för civilförsvarets ledning, övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal

m. m. och skyddsrum till befolkningen. Bidragsbestämmelserna

återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen (1960:74) och i

beslut den 24 november 1944 med bestämmelser om statsbidrag till kommuner

till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum. Från anslaget

bestrids också utgifter i samband med förordnande enligt 28 och 29 §§ civilförsvarslagen.

För budgetåren 1963/64—1969/70 har riksdagen lämnat bemyndiganden

att bevilja statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av

143,5 milj. kr. För samma tid har i betalningsmedel anvisats sammanlagt

121,1 milj. kr. Den 30 juni 1970 kommer alltså bemyndiganden till ett belopp

av 22,4 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Bemyndigan-

Beräknad ändring 1970/71

de 1969/70

Civilförsvars-

styrelsen

Dep. chefen

1. Ledningscentraler..............

2. Övriga skyddsrum för civilför-

. 16 570 000

—5 570 000

— 5 570 000

svarspersonal m. m.............

3. Radioutrustning till allmänna

3 000 000

skyddsrum...................

1 430 000

—1 430 000

—1 430 000

4. Skyddsrum för befolkningen ...

4 000 000

+ 240 000

+ 240 000

25 000 000

—6 760 000

—6 760 000

Civilförsvarsstyr elsen

Anslaget bör föras upp med 19 240 000 (+ 1 740 000) kr. Av anslaget beräknas

1 milj. kr. för att betala radioutrustning, som har beställts inom ramen

för tidigare medgivet bemyndigande. För budgetåret 1970/71 behövs

bemyndigande att medge statsbidrag till byggande av skyddsrum till ett belopp

av 18 240 000 kr.

1. Av bemyndigandet bör 11 milj. kr. avses för den fortsatta utbyggnaden

av ledningscentraler.

2. Till fortsatt utbyggnad av skyddsrum för framskjutna enheter beräknas

3 milj. kr.

3. Beträffande radioutrustning bedöms tidigare lämnade bemyndiganden

vara tillräckliga.

4. Till bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter beräknas 4 240 000

kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

51

Departementschefen

Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet pågår

inom ramen för lämnade bemyndiganden och enligt skyddsrumsplaner

som har godkänts av Kungl. Maj :t.

Anslaget bör föras upp med 39 533 000 kr. Jag har därvid till fortsatt

utbyggnad av skyddsrum för framskjutna enheter beräknat 3 milj. kr. och

till bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter 4 240 000 kr. För betalningsutfall

för radioutrustning som har beställts inom ramen för tidigare

lämnade bemyndiganden beräknar jag 1 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att bemyndiganden

för budgetåret 1970/71 inhämtas till ett belopp av 18 240 000 kr. Liksom

för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t med utgångspunkt i de särskilda

planerna för verksamheten få närmare bestämma om inriktningen av investeringarna

och användningen av medlen för olika ändamål.

Vid bifall till vad jag nu har förordat kommer den 30 juni 1971 bemyndiganden

att medge statsbidrag till skyddsrum att sakna täckning av betalningsmedel

till ett belopp av 1,1 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag utgår

för byggande av skyddsrum inom en kostnadsram av

18 240 000 kr.,

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 39 533 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

6. Markförvärv för övningsfält m. m.

1968/69 Utgift ...... 19 799 316 Behållning ..... 4 724 148

1969/70 Anslag ____ 17 600 000

1970/71 Förslag ____ 17 900 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och för

utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv

för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan

fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till statsägd fastighet eller

behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband med

markförvärv.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen

under anslaget till 17,9 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget

för budgetåret 1970/71 förs upp med samma belopp.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Markförvärvsobjekt Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

A. Armén

1. I 4, A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält............ 1000

2. I 14. Utvidgning av Marma skjutfält.......................... 1 000

3. I 20, K 4. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå............................................. 3 400

4. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet i

Sollefteå............................................... 1 000

5. P 4. Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde............. 1 000

6. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk................. 1 600

7. P 7. Utvidgning av övningsfältet vid Ystad.................... 3 000

8. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält............................ 300

9. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter........ 2 600

Summa A 14 900

B. Marinen

10. KA 5. Utvidgning av handövningsfältet i Härnösand.............. 2 700

11. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter........ 300

Summa B 3 000

C. Flygvapnet

12. Inlösen av flygbullerstörda fastigheter..................... 300

13. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter....... 680

Summa C 980

Summa A—C 18 880

Reducering av medelsbehovet 980

Beräknat medelsbehov 17 900 1 2

1. 1965 års riksdag (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om

utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca 190

ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utanför

det militära försvarets ram. Hittills har ca 150 ha förvärvats. Återstoden

av utvidgningsområdet är föremål för expropriationsförfarande. Expropriationsmålet

beräknas inte bli avgjort förrän under budgetåret 1970/71. Medel

måste därför beräknas för detta budgetår för att bestrida expropriationsersättning

och expropriationskostnader. De totala kostnaderna för

ifrågavarande markförvärv beräknas nu med hänsyn främst till markvärdesstegringen

komma att uppgå till 2,2 milj. kr.

2. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade princip
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970

beslut om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har

sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter

som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efter hand som de

erbjuds till inköp.

3. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut om

utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av ett

nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för handövningsfältet

omfattar ca 365 ha. Skjutfältet som ligger i omedelbar anslutning till

det utvidgade handövningsfältet omfattar ca 2 100 ha. Kungl. Maj:t har genom

beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation, skjutfältsdelegationen

Umeå, för att genomföra nödvändiga markförvärv.

4. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning av 121 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övningsfält

i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215

ha med en beräknad anskaffningskostnad av 1,2 milj. kr. Förhandlingar

med markägarna pågår. Av skjutfältet vid Tjärnmyren utgör ca 650 ha arrenderad

mark. Arrendena går ut hösten 1970. De arrenderade markområdena

anses då böra föras över i statens ägo. Kostnaderna härför beräknas

inte överstiga 1 milj. kr. Den totala kostnadsramen för objektet har därför

höjts från 1,2 till 2,2 milj. kr.

5. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslutet

förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsomradet

framdeles skulle förvärvas i den man detta kunde ske genom frivilliga

förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills

förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj:t godkänt av fortifikationsförvaltningen

träffade avtal om förvärv av vissa fastigheter om sammanlagt ca

100 ha sydost om utvidgningsområdet samt bemyndigat förvaltningen att

förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har totalt ca 1 430 ha förvärvats.

6. 1969 års riksdag (prop. 1969: 110, SU 104, rskr 248) fattade beslut om

utvidgning av P 4:s pansarskjutfält vid Kråk med ca 300 ha. Enligt beslutet

förutsattes att staten därutöver skulle utfästa sig att lösa in sådana fastigheter

inom det s. k. Gräshultsområdet, beläget mellan det utvidgade skjutfältets

norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar

inlösen på grund av bullerstörningar. Gräshultsområdet omfattar ca 200 ha.

Eftersom det inte är möjligt att nu bedöma vilken omfattning inlösen av

sådana fastigheter kommer att få är den beräknade kostnadsramen för objektet,

3 milj. kr., osäker.

7. Chefen för armén har föreslagit markanskaffning för utvidgning av

P 7:s övningsfält i Ystad.

P 7 disponerar f. n. två övningsfält, ett om ca 4 000 ha vid Revinge och ett

om ca 520 ha öster om Ystad, samt ett skjutfält om ca 385 ha vid Kabusa

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

ca en mil öster om regementets kasernområde. Övningsfältet vid Revinge

används i betydande utsträckning av andra förband. Samma förhållande

bedöms komma att gälla även skjutfältet vid Kabusa som behöver utnyttjas

av övriga pansarförband vid grundläggande skjutningar för att minska belastningen

på Ravlunda skjutfält.

Chefen för armén räknar i sin långsiktsplan för fredsorganisationens utformning

med att P 7 även i framtiden skall bedriva sin utbildning med

kontingenten uppdelad på etablissementen på Revingehed och i Ystad. I Revingehed

avses som f. n. förläggas främst stridsfordonsförband och i Ystad

huvudsakligen förband som är utrustade med hjulfordon. Förläggningskapaciteten

såväl i Revingehed som i Ystad medger en ökning av kontingenterna.

En sådan ökning avses genomföras för att skapa en fredsorganisation

som är mer rationell än nu från såväl utbildnings- som kostnadssynpunkt.

Grundutbildningskontingenten i Ystad avses sålunda efter hand ökas

från nuvarande 460 till ca 760 värnpliktiga. För en sådan åtgärd talar även

P 7:s goda befälsrekryteringssituation. Fn grundförutsättning för en sådan

ökning är att övningsfältet i Ystad utvidgas i erforderlig omfattning. Övningsfältet

är redan med nuvarande kontingent otillräckligt för den förbandsutbildning

i pluton och kompani som måste genomföras. Detta sammanhänger

med att det nuvarande fältet på grund av bl. a. dålig markbeskaffenhet

endast delvis kan utnyttjas för förbandsutbildning. På fältet bör

utöver förbandsutbildningen i pluton och kompani även kunna utföras ett

mindre antal övningar i bataljon, övningar med lokalförsvarsförband samt

vissa samövningar med andra förband, främst I It och I 12. För att tillgodose

behovet av övningsterräng bör Ystadsfältet utökas med i huvudsak öppen

terräng med lämpliga grupperingsområden i betäckt terräng. Marken bör

ligga så nära kasernområdet som möjligt för att minska spilltider och driftkostnader.

Enligt chefens för armén förslag skall övningsfältet utvidgas med ett område

om ca 385 ha norr om och i anslutning till det nuvarande fältets östra

del. Denna utvidgning skulle tillgodose behovet av övningsmark för den

nuvarande kontingenten och skapa i huvudsak tillräckligt utrymme för övningar

med en med ca 300 värnpliktiga utökad kontingent i Ystad. Härvid

förutsätts dock att förbandsutbildningen på fältet i regel begränsas till övningar

i pluton och kompani. Det föreslagna utvidgningsområdet ägs i sin

helhet av Ystads stad som har förklarat sig beredd att sälja området till staten.

Staden önskar i så fall få till stånd en snar uppgörelse. Från arméns

synpunkt är det angeläget att den föreslagna utvidgningen sker så snart

som möjligt för att det utvidgade fältet skall kunna utnyttjas för övningar

fr. o. m. utbildningsåret 1971/72.

Inom det av Ystads stad ägda området finns ett par bostadsfastigheter i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970 55

enskild ägo. De bedöms inte hindra övningarna och behöver därför inte lösas

in.

Fortifikationsförvaltningen biträder chefens för armén uppfattning att

det är angeläget att den föreslagna utvidgningen kommer till stånd. Förvaltningen

har haft kontakt med Ystads stad som bekräftat att staden är

angelägen om att en uppgörelse kan ske så snart som möjligt. Enligt en av

förvaltningen gjord utredning är huvuddelen av åkermarken inom det föreslagna

utvidgningsområdet utarrenderad till ett tiotal arrendatorer. Endast

två av dessa är tillsammans med sina familjer, sammanlagt nio personer,

bosatta inom området. I övrigt är nio personer, fördelade på sex hushåll,

bosatta som hyresgäster i bostadshus inom området. Vid ett genomförande

av utvidgningen måste jordbruksarrendena upphöra. Från övningssynpunkt

föreligger det dock inte något hinder för att hyresgäster bor kvar i bostadshusen

om de själva så önskar.

Kostnaderna för att genomföra ifrågavarande markförvärv har fortifikationsförvaltningen

uppskattat till 6 milj. kr.

8. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för att

möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet

omfattade då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst

2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvaltningen

sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna

fastigheter som har bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen

underställts Kungl. Maj :ts prövning när så har påkallats med hänsyn till

köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 660 ha.

10. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag om markanskaffning för utvidgning av KA 5:s handövningsfält

i Härnösand.

KA5:s kasernområde i Härnösand omfattar ca 17 ha. Som handövningsfält

disponerar kåren ett arrenderat område om ca 30 ha som tillhör Härnösands

stad och gränsar till kasernområdet. Området är dock helt otillräckligt

som handövningsfält. Någon möjlighet att bedriva stridsskjutning med

handvapen och granatkastare inom området föreligger inte. För att så långt

möjligt undvika tidsödande transporter till avlägsna övningsplatser och för

att värnpliktsutbildningen skall kunna genomföras med avsett resultat

måste KA 5 få ett tillräckligt stort övnings- och skjutfält i direkt anslutning

till kasernområdet. Utvidgning av övningsfältet i Härnösand kan med hänsyn

till befintlig bebyggelse ske åt endast ett håll, nämligen österut på

Härnön. Chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen har under medverkan

av chefen för Norrlands kustartilleriförsvar och överlantmätaren i

Härnösand närmare undersökt hur gränsen för ett utvidgat övningsfält bör

dras för att övningsbehovet skall kunna tillgodoses med minsta möjliga in
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

trång på andra samhälleliga och enskilda intressen. Denna undersökning

har lett till ett förslag att utvidga handövningsfältet i östlig och sydöstlig

riktning med ett område om ca 570 ha. Området är beläget på Härnöns

norra del och består i huvudsak av skogsmark. Terrängen är relativt starkt

kuperad. Skogen är inom vissa delar av området av god beskaffenhet. Inom

de högre belägna delarna av området har marken delvis karaktär av impediment.

Inom det föreslagna utvidgningsområdet finns sex hela och delar av åtta

registerfastigheter. Härnösands stad äger mer än hälften av området. Inom

området finns tre fritidsstugor men däremot inte någon byggnad som används

som permanent bostad. I ett i november 1967 framlagt reviderat förslag

till generalplan för Härnösands stad har de delar av utvidgningsområdet,

som ingår i planen, utlagts som militärt övningsområde eller område

för allmänna byggnader. Vid underhandskontakter mellan försvarets myndigheter

och staden har staden inte haft något att erinra mot utvidgningsförslaget.

Fortifikationsförvaltningen har under hand låtit informera länsstyrelsen

i Västernorrlands län om utvidgningsplanerna. Därvid har ingenting

framkommit som talar mot en utvidgning. Överlantmätaren i länet anser

att det inte finns något att erinra från samhällsbyggnadssynpunkt mot

de planerade markförvärven. Genom kustartillerichefens försorg har fortifikationsförvaltningen

låtit underrätta de enskilda markägare som berörs

av utvidgningsförslaget. Några väsentliga erinringar från markägarnas sida

har därvid inte framkommit.

Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har fortifikationsförvaltningen

uppskattat till 2,7 milj. kr. Förvaltningen har därvid

även i viss utsträckning räknat med ersättningar för intrång på restfastigheter,

för personligt intrång m. m.

12. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för flygbuller fattades

år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvisade

riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110

(SU 102, rskr 250) och 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen sedermera

anvisat ytterligare 2 respektive 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvisats

totalt 8 milj. kr. för ändamålet.

9, 11, 13. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar

fortifikationsförvaltningen sammanlagt 3 580 000 kr., varav 2,6 milj.

kr. för armén, 300 000 kr. för marinen och 680 000 kr. för flygvapnet. Under

dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för

vilka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. En planerad mindre

utvidgning av P 6:s handövningsfält i Kristianstad bedöms dock komma att

dra en kostnad som överstiger nämnda belopp. Medlen avses vidare för

oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade förvärv,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, mindre utgiftsrester

för vissa inte helt slutförda markförvärv m. m.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram

förslag till utvidgning av P 7:s övningsfält i Ystad. Förslaget innebär förvärv

av ett område om ca 385 ha i anslutning till det nuvarande övningsfältet.

Av utredningen framgår att förläggningskapaciteten vid regementets

etablissement i såväl Revinge som Ystad medger en ökning av grundutbildningskontingenterna.

En sådan ökning avser chefen för armén att genomföra

för att skapa en fredsorganisation som är mer rationell än nu från såväl

utbildnings- som kostnadssynpunkt. Kontingenten i Ystad avses därvid

ökas från nuvarande ca 460 till ca 760 värnpliktiga. En grundförutsättning

för att en sådan ökning av utbildningskontingenten i Ystad skall kunna

genomföras är att övningsfältet i Ystad får tillräcklig omfattning. Det nuvarande

övningsfältet, som omfattar en areal av ca 520 ha, är redan med

den nuvarande grundutbildningskontingenten otillräckligt för övningar i

förband. För att kunna genomföra den planerade ökningen av kontingenten

i Ystad är det därför nödvändigt att utvidga övningsfältet. Den nu föreslagna

utvidgningen skulle helt tillgodose behovet av övningsmark för den

nuvarande grundutbildningskontingenten och skapa i huvudsak tillräckligt

utrymme för övningar med den planerade ökade kontingenten, varvid dock

förbandsutbildningen måste begränsas till övningar i pluton och kompani.

I likhet med chefen för armén anser jag det angeläget att övningsmöjligheterna

förbättras för den nuvarande grundutbildningskontingenten och

att förutsättningar dessutom skapas för utbildning av en eventuellt utökad

kontingent i Ystad. Det föreslagna utvidgningsområdet anser jag vara lämpligt

för ändamålet. Marken ägs av Ystads stad som är beredd att sälja den

till staten. Konsekvenserna från social synpunkt av utvidgningen är ringa.

Ett tiotal jordbruksarrenden måste upphöra. Endast två av arrendatorerna

är med sina familjer bosatta inom området. Dessa kan dock liksom nio hyresgäster

i bostadshus inom området bo kvar om de själva önskar det. Jag

förordar den föreslagna markanskaffningen. Kostnaderna för markförvärvet

har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 6 milj. kr. Jag föreslår att

3 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag till markanskaffning för utvidgning av KA5:s handövningsfält

i Härnösand. Förslaget innebär förvärv av ett område om ca 570 ha på

norra delen av Härnön i anslutning till förbandets handövningsfält. Av utredningen

framgår att handövningsfältet, som omfattar endast 30 ha, är

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

helt otillräckligt. Någon möjlighet att bedriva stridsskjutning med handvapen

och granatkastare föreligger inte. Enligt min mening är det angeläget

att förbandet tillförs ett tillräckligt stort område för att värnpliktsutbildningen

skall kunna genomföras i närheten av kasernerna. Jag anser att

den föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet.

Varken länsmyndigheterna, Härnösands stad, som äger mer än hälften av

området, eller de berörda markägarna i övrigt har haft något att invända

mot den planerade utvidgningen. Inom området som i huvudsak består av

skogsmark finns tre fritidsstugor men däremot inte någon permanent bostadsbebyggelse.

Jag förordar därför den föreslagna utvidgningen. Kostnaderna

för erforderliga markförvärv har fortifikationsförvaltningen uppskattat

till 2,7 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp beräknas för nästa

budgetår.

För inlösen av flygbullerstörda fastigheter har riksdagen sedan budgetåret

1965/66 anvisat sammanlagt 8 milj. kr. Jag räknar med att behov av

medel för detta ändamål kommer att föreligga även under budgetåret 1970/

71. Jag föreslår att 300 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

Alla i övrigt särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka fortifikationsförvaltningen

har beräknat medel för nästa budgetår, har tidigare varit föremål

för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Därutöver har fortifikationsförvaltningen

för diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknat

2,6 milj. kr. för armén, 300 000 kr. för marinen och 680 000 kr. för

flygvapnet.

I detta sammanhang vill jag anmäla fråga om inlösen av en fastighet vid

Prästtomta skjutfält.

Beslut om anskaffning av ett övnings- och skjutfält för nuvarande infanteriets

stridsskola genom utvidgning av Prästtomta skjutfält till dess nuvarande

omfattning fattades av 1959 års riksdag (prop. 1959:115, SU 180,

rskr 337). I sitt av riksdagen godkända utlåtande i frågan underströk statsutskottet

angelägenheten av att någon ökning av det föreslagna fältets storlek

inte skulle komma att ske. Uttalandet var enligt vad utskottet framhöll

föranlett av att farhågor hade uttalats för att fältet inom en nära framtid

skulle behöva utvidgas för att kunna fylla de miltära behoven.

Sedan den beslutade utvidgningen av fältet verkställts har ägare till fastigheter

i fältets närhet vid ett flertal tillfällen gjort framställning om att

staten skall lösa in deras fastigheter. Med anledning av riksdagens förenämnda

uttalande har Kungl. Maj:t i samtliga fall ansett sig böra lämna

framställningarna utan åtgärd eftersom de hembjudna fastigheterna varit

så belägna att förvärv av dem skulle ha inneburit en utvidgning av själva

skjutfältet och länsstyrelsen i Östergötlands län i yttrande över framställningarna

avstyrkt varje utvidgning av fältet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

59

I prop 1968: 109 (s. 211 och 212) anmäldes dock fråga om förvärv av tre

fastigheter om sammanlagt ca 55 ha vilkas ägare gjort framställning om

inlösen. Länsstyrelsen hade i yttrande efter hörande av bl. a. vederbörande

kommun förklarat sig inte ha något att erinra mot att fastigheterna förvärvades

av staten och tillädes skjutfältet. Jag ansåg att goda skäl förelåg för

förvärv av fastigheterna och förordade därför att de skulle förvärvas. Riksdagen

hade inte något att erinra (SU 124, rskr 282). Fastigheterna har därefter

förvärvats av staten och tillagts skjutfället.

Fortifikationsförvaltningen har nu underställt Kungl. Maj :ts prövning en

framställning från ägaren till fastigheten Älgmyra 8: 1 i Kristbergs socken

om att staten skall lösa in fastigheten. Den hembjudna fastigheten omfattar

en areal av ca 140 ha och har ett taxeringsvärde av 313 600 kr. Kostnaderna

för att förvärva fastigheten kan bestridas av medel som står till fortifikationsförvaltningens

förfogande under förevarandc anslag.

Chefen för armén har i yttrande tillstyrkt förvärvet. Av utredningen i

ärendet framgår bl. a. att ett förvärv av fastigheten skulle ge en önskvärd

sammanhängande övningsterräng längs den norra tillfartsvägen till skjutfältet

och tillgodose ett aktuellt behov av lämpliga lägerområden i samband

med det ökade antalet krigsförbandsövningar med koncentrerad utbildning.

Skjutfältet skulle i ökad omfattning kunna disponeras av Linköpings

garnisons förband. Byggnaderna på fastigheten skulle utgöra ett värdefullt

tillskott från förrådssynpunkt och även medföra en lösning av vissa

bostadsproblem för personal vid infanteriets stridsskola. Den omfattande

militära trafiken på en väg över fastigheten skulle kunna äga rum utan

störningar och obehag för fastighetsägaren. Länsstyrelsen i Östergötlands

län har i yttrande efter hörande av skogsstyrelsen, lantbruksnämnden och

överlantmätaren i länet samt Borensbergs och Tjällmo kommuner förklarat

sig inte vilja motsätta sig att skjutfältet utvidgas med östra skiftet av

Älgmyra 8: 1 under villkor att återstoden av fastigheten, som utgör ett friliggande

skogsskifte med en areal av 31,5 ha, överlåts till lantbruksnämnden

eller ägare till angränsande fastighet som kan godkännas av lantbruksnämnden.

Av de myndigheter som länsstyrelsen hört i ärendet har Tjällmo

kommun motsatt sig bifall till framställningen under hänvisning till riksdagens

tidigare uttalande i utvidgningsfrågan samt under åberopande av

att det ifrågasatta förvärvet skulle medföra att fältet fick en stark inbrytning

i Tjällmodalen. Däremot har Borensbergs kommun, inom vilken fastigheten

är belägen, inte motsatt sig förvärv av fastigheten.

Jag anser att goda skäl föreligger för förvärv av ifrågavarande fastighet.

Genom ett förvärv skulle övningsmöjligheterna förbättras och den militära

trafiken på vägen över fastighetens hemskifte kunna försiggå utan störningar

eller olägenheter för någon enskild person. Det av länsstyrelsen upp
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

ställda villkoret att det till fastigheten hörande friliggande skogsskiftet

överlåts på lantbruksnämnden eller ägare till angränsande fastighet bör

givetvis uppfyllas. Jag förordar att fastigheten förvärvas. Ett förvärv innebär

dock otvivelaktigt en utvidgning av skjutfältet om än av liten omfattning.

Jag anser därför att fragan bör anmälas för riksdagen. Om riksdagen

inte har något att erinra bör Kungl. Maj :t bemyndiga fortifikationsförvaltningen

att redan under innevarande budgetår genomföra förvärvet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat

medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 17,9 milj.

kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel

för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4.1968

1.2.1969

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

Anm.

1969/70

1970/71

1

2

3

4

5

6

7

A. Armén

1. I 4, A 1. Utvidgning av

Linköpings garnisons öv- ningsfält ..............

1 800

2 200

912

288

1 000

2. I 5, A 4. Utvidgning av

Östersunds garnisons öv- ningsfält .............

1 000

1 000

629

371

3. 111. Nytt skjutfält vid

Kosta................

4 000

4 000

800

3 200

4. 113. Utvidgning av öv- ningsfältet i Falun.....

2 500

1 200

799

401

5. I 14. Utvidgning av

Marma skjutfäit.......

3 500

4 500

1 758

1 000

1 000

6. I 20, K 4. Utvidgning

av handövningsfältet och

förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå.............

7 000

7 000

108

3 500

3 400

7. I 21. Utvidgning av

skjutfältet vid Tjärn- myren och övningsfältet i

Sollefteå..............

1 200

2 200

30

500

1 000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

61

1

2

3

4

5

6

7

8. P 4. Utvidgning av

pansarövningsfältet vid

Skövde ...............

13 500

13 500

10 593

1 907

1 000

9. P 4. Utvidgning av

pansarskjutfältet vid

Kråk.................

3 000

3 000

1 400

1 600

10. P 7. Utvidgning av

övningsfältet i Ystad.....

6 000

3 000

11. A 7. Utvidgning av

Tofta skjutfält.........

1 400

1 400

711

350

300

12. Diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda

utgifter...............

6 083

2 600

Summa A

38 900

46 000

16 340

19 000

14 900

B. Marinen

13. KA 5. Utvidgning av

handövningsfältet i Här- nösand ...............

2 700

2 700

14. Diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda

utgifter...............

1 100

300

Summa B

—

2 700

—

1 100

3 000

C. Flygvapnet

15. Inlösen av flygbuller- störda fastigheter......

8 000

8 000

6 755

700

300

16. Diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda

utgifter...............

1 000

680

Summa C

8 000

8 000

6 755

1 700

980

Summa A—C

46 900

56 700

23 095

21 800

18 880

Reducering av medelsbe- behovet1

1 000

980

1 Helt hänförlig

Beräknat medelsbehov

—

—

—

20 800

17 900

till armén

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Behållning 1.7.1969 .......... 4 724

Anslag för 1969/70 ........... 17 600

Anslag för 1970/71 (förslag) ... 17 900

40 224

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 ....................

20 800

1970/71 ....................

17 900

Beräknad behållning 30.6.1971

1 524

40 224

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge att P7:s övningsfält i Ystad, KA5:s handövningsfält

i Härnösand och Prästtomta skjutfält får utvidgas

i enlighet med vad jag har angett i det föregående,

b) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 17 900 000 kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970 63

Innehållsf ör teckning

Sid.

Förslag till lag om ändring i familj ebidragsförordningen.................... 2

Försvarets verkstadsorganisation......................................... 3

Inledning........................................................... 3

Nuvarande organisation............................................... 4

1966 års verkstadsutredning........................................... 7

Remissyttranden..................................................... 13

Departementschefen................................................. 24

Förbättrade värnpliktsförmåner.......................................... 31

Materielanskaffning för det militära försvaret.............................. 33

Anslagsfrågor.......................................................... 35

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga............................... 35

Anskaffning av tygmateriel m. m....................................... 36

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga............................. 38

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.................................... 39

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga........................... 42

Anskaffning av flygmateriel m. m...................................... 43

Försvarets materielverk.............................................. 45

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m................................ 49

Bidrag till byggande av skyddsrum..................................... 50

Markförvärv för övningsfält m. m...................................... 51

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1970:181 Utlåtande i anledning av motioner om förmåner och tjänstgöringsförhållanden för värnpliktiga. s. 2 i texten
  2. SU 1970:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret jämte motioner. s. 1 i texten
  3. 2LU 1970:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret, såvitt propositionen hänvisats till lagutsko s. 1 i texten