Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändring i regeringsformen m. m

1970-03-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:116, Med förslag till ändring i regeringsformen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

1

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring

i regeringsformen m. m.; given Stockholms slott den

20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ordning

förelägga riksdagen härvid fogade förslag till

1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen,

2) ändring i regeringsformen.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen

och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av

förvaltningsdomstolarnas organisation. Enligt förslaget skall bestämmelserna

om beredning och föredragning av mål hos regeringsrätten flyttas

från grundlag till vanlig lag. Vidare öppnar ändringarna möjlighet att lägga

om besvärsvägen för de mål som skall prövas av regeringsrätten, så att

besvären anförs direkt till regeringsrätten i stället för som nu hos Kungl.

Maj :t i statsdepartementen.

I anslutning till grundlagsändringarna beträffande regeringsrätten föreslås

att nuvarande grundlagsbestämmelser om högsta domstolens berednings-

och föredragandeorganisation upphävs. Härigenom undviks att

genomförandet av en förestående reform på detta område måste anstå i

avbidan på grundlagsändringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 116

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

1) Förslag

till

ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen

Regeringsformen1

(Nuvarande lydelse2) (Föreslagen lydelse)

Konungens rätt att pröva och avgöra

besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas

i statsdepartementen, skall i den

omfattning, som bestämmes i särskild

lag, stiftad av Konungen och

riksdagen samfällt enligt den i 87

§ 1 mom. stadgade ordning, uppdragas

minst sju av Konungen utnämnda

personer, som förvaltat civil beställning

samt däruti ådagalagt insikt,

erfarenhet och redlighet. De

kallas regeringsråd och utgöra

Konungens regeringsrätt. Minst två

tredjedelar av hela antalet regeringsråd

skola hava fullgjort vad författningarna

föreskriva dem, som uti

domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens

sammansättning och

tjänstgöring meddelas i omförmälda

lag.

§

Till föredragning och avgörande i

regeringsrätten skola ärendena beredas

i det departement, vartill de, enligt

den i 5 § omförmälda fördelning,

höra.

18.

Konungens rätt att pröva och avgöra

besvär i förvaltningsärenden

skall i den utsträckning, som

Konungen och riksdagen bestämmer

i lag, uppdragas minst sju av

Konungen utnämnda personer, som

förvaltat civil beställning samt däruti

ådagalagt insikt, erfarenhet och

redlighet. De kallas regeringsråd och

utgöra Konungens regeringsrätt.

Minst två tredjedelar av hela antalet

regeringsråd skola hava fullgjort

vad författningarna föreskriva dem,

som uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens

sammansättning och

tjänstgöring meddelas i lag som beslutas

av Konungen och riksdagen.

25.

(Denna paragraf utgår.)

Riksdagsordningen3

§ 22.

Besvär över val till riksdagen an- Besvär över val till riksdagen anföras

hos Konungen enligt föreskrif- föras hos regeringsrätten enligt fö
1

Omtryckt 1969:795.

2 Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen.

3 Omtryckt 1969: 796.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter i vallagen. Besvären prövas av reskrifter i vallagen.

re ringsrätten.

S all på---------- blivit utsedda.

Tryckfrihetsförordningen1

2 KAP.

11 §•

A dring, som avses i 10 §, skall sökas

hos den myndighet, som har att

upp aga klagan över beslut eller åtgår

i det mål eller ärende, till vilket

han lingen hör, eller om klagan ej

är t llåten i sådant mål eller ärende

elle handlingen ej tillhör mål eller

äre de, som myndigheten har att

han lägga, hos den myndighet, som

i all änhet har att upptaga klagan

över myndighetens beslut eller åtgär

er. Vad nu sagts gällde ock angåe

e den ordning i vilken ändring

skal sökas.

Fi nes enligt vad ovan sagts ej

behö ig myndighet, skall ändring sökas

fråga om beslut av kommun

yndighet hos länsstyrelse, beträff

de beslut av myndighet, som

lyde under länsstyrelse, domkapitel,

s yrelse, ämbetsverk eller annan

över rdnad myndighet, hos den

över rdnade myndigheten samt i

andr fall hos Konungen i vederbörand

statsdepartement. Angående

beslu av myndighet, som tillhör eller

der under riksdagen, gälle

dock vad riksdagen bestämmer.

Ta an, som hos Konungen fullfölje

i statsdepartementen, skall i

reger ngsrätten föredragas och avgöras
-

Ändring, som avses i 10 §, skall

sökas hos den myndighet, som har

att upptaga klagan över beslut eller

åtgärd i det mål eller ärende, till vilket

handingen hör, eller om klagan

ej är tillåten i sådant mål eller ärende

eller handlingen ej tillhör mål eller

ärende, som myndigheten har att

handlägga, hos den myndighet, som

i allmänhet har att upptaga klagan

över myndighetens beslut eller åtgärder.

Vad nu sagts gälle ock angående

den ordning i vilken ändring skall

sökas. I stället för hos Konungen i

statsdepartementen skall ändring sökas

hos regeringsrätten.

Finnes enligt vad ovan sagts ej

behörig myndighet, skall ändring

sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet

hos länsstyrelse, beträffande

beslut av myndighet, som

lyder under länsstyrelse, domkapitel,

styrelse, ämbetsverk eller annan

Konungen underställd myndighet,

hos den överordnade myndigheten

samt i andra fall hos regeringsrätten.

Angående beslut av myndighet, som

tillhör eller lyder under riksdagen,

gälle dock vad riksdagen bestämmer.

1 O tryckt 1965: 818.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909 : 38 s. 3) om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt upphört att gälla.

2) Förslag

till

ändring i regeringsformen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 24.

Ärenden, vilkas prövning och av- (Denna paragraf utgår.)

görande ankommer på högsta domstolen,

skola för sådant ändamål

beredas i nedre justitierevisionen.

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen bestämmer

annat.

1 Omtryckt 1969: 795.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

5

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade

grundlag sregler beträffande beredning och föredragning av mål hos högsta

domstolen och regeringsrätten m. m. samt anför.

Kungl. Maj :t har tidigare i dag på min föredragning beslutat att till lagrådet

remittera en rad lagförslag, vilka innefattar en genomgripande reform

av förvaltningsrättskipningens organisation. I huvuddrag innebär

reformen att tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärsprövningen av

förvaltningsärenden förskjuts från regeringsrätten till kammarrätt och att

regeringsrätten huvudsakligen får ställning som prejudikatinstans. Den nya

organisationen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972. Reformen

bygger på de förslag som förvaltningsdomstolskommittén har lagt fram

i betänkandet Förvaltningsrättskipning (SOU 1966: 70).

Reformen av förvaltningsrättskipningen förutsätter vissa grundlagsändringar.

Förslag till dessa ändringar bör föreläggas riksdagen redan nu,

så att riksdagen kan anta förslaget som vilande vid innevarande vårsession.

I annat fall kan slutligt beslut angående vissa delar av reformen inte fattas

förrän vid 1974 års riksdag.

Enligt nuvarande ordning fördelas de förvaltningsärenden i vilka besvär

anförts hos Kungl. Maj :t mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.

Reglerna om vilka ärenden som skall tillfalla regeringsrätten

finns i lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Beredning av

samtliga förvaltningsärenden i vilka talan fullföljts till Kungl. Maj:t sker

inom statsdepartementen. Den nuvarande ordningen är grundlagsmässigt

förankrad genom 18 och 25 §§ regeringsformen (RF). I 18 § föreskrivs

att regeringsrätten skall pröva besvär, som enligt författningarna får fullföljas

hos Konungen i statsdepartementen, i den omfattning som bestäms

i särskild lag. Enligt 25 § skall regeringsrättens ärenden beredas till före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

dragning och avgörande i det departement till vilket ärendena hör enligt

stadgan om statsdepartementen. Dessutom kommer den nuvarande ordningen

till uttryck i grundlag genom bestämmelser dels i 22 § riksdagsordningen,

dels i 2 kap. It § tryckfrihetsförordningen. Enligt 22 § riksdagsordningen

skall besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen

och prövas av regeringsrätten. I 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen föreskrivs

att besvär över vägran att lämna ut allmän handling i vissa fall skall

anföras hos Konungen i vederbörande statsdeparlement och att talan, som

hos Konungen fullföljts i statsdepartementen, skall föredras och avgöras i

regeringsrätten.

Enligt den föreslagna reformen skall den nuvarande anknytningen

mellan regeringsrätten och statsdepartementen brytas. För regeringsrätten

skall inrättas ett särskilt kansli med tjänstemän, som skall ha till uppgift

att bereda och föredra ärenden hos domstolen. Reformen överensstämmer

i denna del med förvaltningsdomstolskommitténs förslag. Förslaget

har genomgående godtagits vid remissbehandlingen av kommitténs

betänkande.

Förslaget innebär vidare att reglerna om berednings- och föredragandeorganisationen

hos regeringsrätten ges i vanlig lag. Något behov av grundlagsregler

i ämnet kan inte anses föreligga. Jag föreslår därför att 25 § utmönstras

ur RF.

En konsekvens av reformen är att nuvarande system att talan fullföljs

i statsdepartementen, vare sig ärendet skall slutligt prövas av Kungl. Maj :t

i statsrådet eller av regeringsrätten, måste överges. Det blir då naturligt

att reservera uttrycket att fullföljd av talan sker till Konungen för de fall

då talan skall prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet och att direkt ange att

talan skall fullföljas till regeringsrätten när den slutliga prövningen skall

vara förlagd dit. Reformen kommer därför att i tekniskt hänseende innebära

bl. a. att i ett antal författningar anges att besvär skall anföras hos

regeringsrätten.

På grund av vad jag sålunda anfört bör 18 § RF inte längre referera till

mål som fullföljs i statsdepartementen. Paragrafen bör dessutom ändras

så, att det blir möjligt att i skilda lagar föreskriva att besvär skall anföras

hos regeringsrätten. Vidare bör de förut återgivna bestämmelserna i riksdagsordningen

och tryckfrihetsförordningen ändras i enlighet med det

anförda.

De föreslagna grundlagsändringarna bör träda i tillämpning först i

och med att den nuvarande regeringsrättslagen ersätts med ny lagstiftning,

vilket som sagt är avsett att ske den 1 januari 1972. Grundlagsändringarna

bör därför kompletteras med en övergångsbestämmelse härom.

Övergångsbestämmelser beträffande mål, som kommit in till statsdepartementen

före ikraftträdandet men som då ännu inte föredragits i regeringsrätten,

kan lämpligen ges i anslutning till nyssnämnda lagstiftning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

7

I anslutning till att grundlagsbestämmelserna om beredningen av mål i

regeringsrätten föreslås utmönstrade och ersatta med bestämmelser i

vanlig lag synes det lämpligt att ta upp frågan om en motsvarande reform

på högsta domstolens område.

Sedan lång tid tillbaka ombesörjs beredningen och föredragningen av

mål och ärenden hos högsta domstolen av en särskild myndighet, nedre

justitierevisionen. Denna ordning är föreskriven i 24 § RF. Domstolskommittén

har i sitt år 1969 avgivna betänkande Fullföljd av talan m. m.

(SOU 1969:41) uttalat den principiella uppfattningen att nedre justitierevisionen

bör upphöra som självständigt ämbetsverk och knytas direkt

till högsta domstolen. Kommittén har dock inte lagt fram något förslag

härom utan förklarat sig skola återkomma härtill i ett senare betänkande.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 13 mars 1970 bestämt att frågan

om högsta domstolens föredragandeorganisation inte vidare skall utredas

av kommittén. Utredningsarbetet fortsätts i stället tills vidare inom

j ustitiedepartementet.

Jag räknar med att inom en förhållandevis nära framtid ta upp frågan

om vissa reformer beträffande berednings- och föredragandeorganisationen

hos högsta domstolen. Genomförandet av sådana reformer bör inte uppskjutas

i avbidan på grundlagsändring. Inte heller på högsta domstolens område

finns behov av att reglera berednings- och föredragandeorganisationen

i grundlag. Jag anser därför att förslag om upphävande av 24 § RF bör

föreläggas riksdagen redan nu. Grundlagsändringen bör inte tillämpas

förrän nya regler om berednings- och föredragandeorganisationen trätt

1 kraft. Med hänsyn härtill bör till grundlagsändringen knytas en övergångsbestämmelse

att äldre bestämmelser gäller intill dess Kungl. Maj :t

och riksdagen bestämmer annat.

I enlighet med vad jag sålunda har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen

(avser 18 och 25 §§ regeringsformen, 22 § riksdagsordningen samt

2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen),

2) ändring i regeringsformen (avser 24 §).

Jag hemställer, att förslagen genom proposition föreläggs riksdagen för

prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin (2)

  1. I domarens värld, SvJT 1987 s. 700, på s. 719 · Fritt tillgänglig
  2. Waldemar Hermanson, Nils Wentz, Utbyggnad och reformering av förvaltningsrättskipningen, FT 1970 nr 5 s. 252, på s. 260 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1970:51 Utlåtande i anledning av motion om ökad muntlighet i förvaltning sförfarandet. s. 9 i texten
  2. BU 1970:39 Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ. s. 2 i texten
  3. KU 1970:32 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1970 s. 1 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. SvJT 1987 s. 700 I domarens värld s. 719 i texten
  2. FT 1970 s. 252 Waldemar Hermanson, Nils Wentz, Utbyggnad och reformering av förvaltningsrättskipningen s. 260 i texten