Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m

1970-04-24 · 284 sidor, varav 267 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 267 av 284 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:120, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

1

Nr 120

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m.;

given Stockholms slott den 24 april 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den

samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1970/71 som lades fram i årets

statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar

berörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband

därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande

budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet främst

till följd av ökade statsutgifter skulle öka med drygt 400 milj. kr. i förhållande

till beräkningarna i årets statsverksproposition. Sålunda förutses nu

ett underskott på ca 3 500 milj. kr.

För budgetåret 1970/71 beräknas totalbudgeten utfalla med ett underskott

på ca 850 milj. kr. Detta innebär ett i stort sett oförändrat saldo i jämförelse

med riksstatsförslaget. Budgetens underskott väntas alltså minska med ca

2 700 milj. kr. i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande

budgetår.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1970

och en långtidsbudget för budgetåren 1970/71—1974/75.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

24 april 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Länge, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling,

Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering

av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts prövning

en förnyad beräkning av statsinkomsterna m. m. samt ett slutligt förslag

till investeringsplan för budgetåret 1970/71 och vissa andra frågor som

sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1970

1. Den internationella utvecklingen

I Västeuropa har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt expansiv under

1970. Uppgången i efterfrågan översteg vad man räknade med före årsskiftet.

I stort kan den västeuropeiska högkonjunkturen väntas bestå under

resten av året och ge en ökning i den totala produktionen om ca 5 % mot 6 %

i fjol. Avsaktningen beror nästan helt på en väntad nedgång i lagerinvesteringarna.

Den privata konsumtionen synes fortsätta att stiga i snabb takt

och industriinvesteringarna väntas öka i det närmaste lika mycket som

i fjol. Bostadsbyggandet torde däremot hållas tillbaka av den allmänt strama

räntepolitiken.

Drivkrafterna bakom Västeuropas expansion förefaller tillräckligt starka

för att under 1970 kunna motverka dämpande impulser från en eventuellt

mera markerad avmattning i Förenta staterna. Där befästes under de första

månaderna i år de tendenser till stagnation som framträdde under senare

delen av fjolåret. Avmattningen kan visa sig bli mer långvarig än vad som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

3

antogs i finansplanen. Fortfarande förefaller emellertid en återhämtning

möjlig under loppet av andra halvåret. För Japans del kan uppgången i

produktionen bli något mindre än i fjol men torde likväl överstiga 10 %.

Världshandelns volym torde öka något långsammare än i fjol då den steg

ca 11 %. Beträffande utvecklingen i länder av särskild betydelse för svensk

export märks att Storbritanniens import beräknas stiga i snabbare takt 1970

medan en dämpning i jämförelse med fjolåret emotses för Danmark, Finland

och flera andra mindre industriländer. Importen i Västtyskland, Italien

och Japan beräknas fortgå i ungefär samma takt som 1969. Även för Förenta

staterna kan ökningen uppskattas bli lika stor som i fjol under förutsättning

att en återhämtning av konjunkturen kommer till stånd omkring mitten av

året.

De internationella konjunktur utsikter som jag nu skildrat inbegriper

för Västeuropas del ett antagande om att takten i expansionen går ned något

mellan första och andra halvåren 1970. För inriktningen av den svenska

ekonomiska politiken är frågan om den internationella högkonjunkturens

varaktighet av stor betydelse. Några säkra bedömningar för 1971 kan emellertid

ännu inte göras. Av stor betydelse blir hur den inre och yttre jämvikten

utvecklas i de tongivande länderna, samt hur den ekonomiska politiken

utformas och verkar. I det följande redovisas några hållpunkter till vägledning

vid bedömningen av det internationella ekonomiska klimatet för vår

ekonomi under första delen av 1971.

I Storbritannien har förbättringen i utrikesbalansen skapat förutsättningar

för en politik som syftar till att låta produktionen stiga i takt med

kapacitetsutvecklingen. För Förenta staternas del borde man kunna räkna

med att den nu pågående konjunktur dämpningen under året avlöses av en

återhämtning. Expansiva impulser på världsekonomin skulle således kunna

utgå från dessa länder nästa år. En förutsättning härför är dock att deras

pris- och kostnadsutveckling bedöms medge en uppmjukning av den ekonomiska

politiken. För Förenta staterna gäller vidare att expansionen måste

vara förenlig med möjligheterna att finansiera det betydande underskott i

betalningsbalansen som trots förbättring i bytesbalansen bedöms kvarstå

till följd av en omsvängning till nettoutflöde av kapital.

Det hittills framgångsrika genomförandet av det ekonomiska saneringsprogrammet

i Frankrike gör det troligt att detta land skall kunna lämna väsentliga

bidrag till upprätthållandet av en hygglig expansionstakt internationellt

sett under första halvåret. Samma bedömning gäller även Italien. För

Västtysklands och flertalet mindre industriländers del präglas läget av inflationistiska

spänningar. Mycket talar för att man i dessa länder ser sig föranlåten

att bevara nuvarande strama ekonomiska politik. Det finns därvid en

viss risk för att restriktiviteten tas till så hårt eller behålls så länge att den

ekonomiska tillväxttakten — avsiktligt eller oavsiktligt — faller mera väsentligt

under den nivå som svarar mot fullt utnyttjande av resurserna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Sammanfattningsvis skulle man mot bakgrund av vad jag nyss anfört

komma fram till att industriländernas ekonomiska tillväxt bör, så långt 1971

nu kan överblickas, kunna fortskrida i ungefär den takt som förutses för

nästa halvår. Det finns i alla händelser knappast något som direkt tyder

på ett avbrott i utvecklingen. De internationella betalningsproblemen har

vidare blivit mindre framträdande. Detta positiva drag bör kunna förstärkas

ytterligare eftersom utsikter finns för en fortsatt utjämning av de större

ländernas över- och underskott i de löpande betalningarna.

2. Den ekonomiska utvecklingen 1969

I Sverige inriktades den ekonomiska politiken under 1969 på att motverka

de tendenser till överhettning som gjorde sig märkbara under året.

Den mest angelägna uppgiften inom sysselsättningspolitiken var att nå en

bättre regional balans på arbetsmarknaden. Politiken präglades vidare av

behovet att förbättra bytesbalansen och upprätthålla en stabil pris- och

kostnadsutveckling. Investeringspolitiken syftade särskilt till att möjliggöra

en uppgång av industrins investeringar.

Den ekonomiska politiken gavs således generellt en restriktiv inriktning

och de under 1967 och 1968 insatta selektiva stimulansåtgärderna minskades

successivt i omfattning.

Trots politikens återhållande inverkan karakteriserades utvecklingen av

en hög takt i efterfrågeökningen och en snabb tillväxt av produktionen.

Den inhemska efterfrågan steg med ca 6 %. Näringslivets investeringar var

särskilt expansiva. Uppgången berodde såväl på en kraftig lageruppbyggnad

som på en expansion av de fasta investeringarna. Särskilt stark var lagerökningen

för industrins råvaror och varor i arbete.

I fråga om de fasta investeringarna ökade handeln mest eller med ca

12 % under det att industrins uppgång nu uppskattas till ca 2 %. I finansplanen

angavs motsvarande siffra till 6 %. Beräkningarna grundar sig på

industrins uppgifter till statistiska centralbyråns enkäter i februari resp.

november. Det i förhållande till novembersiffrorna lägre utfallet synes vara

orsakat av vissa leveranssvårigheter inom investeringsvaruindustrin. En del

investeringar har härigenom kommit att flyttas över till 1970. Den kraftiga

upprevideringen i februarienkäten av industrins investeringsplaner för 1970

torde sålunda till viss del förklaras av den nämnda tidsförskjutningen.

Den privata konsumtionen beräknas ha stigit med 4,2 % eller i samma

relativt höga takt som 1968. Den offentliga konsumtionens tillväxt blev

ungefär lika stor som under 1968 eller ca 6 %. Den statliga konsumtionens

ökning bromsades dock påtagligt. Åtstramningen i finanspolitiken återspeglas

också av att de statliga investeringarna endast ökade med ca 1,5 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för 1969

Tillgång.............

Bruttonationalprodukt

Import ..............

Användning..........

Bruttoinvesteringar .

därav: näringsliv ....

stat .........

kommuner . . .

bostäder......

Lagerförändring.....

Privat konsumtion ...

Offentlig konsumtion.

Tjänstenetto.........

Export.............

Procentuell

volymföränd-

ring

1968—1969

Milj. kr.

1969

6,8

177 500

5,2

147 000

13,1

30 500

6,8

177500

4,2

33 600

4,0

12 800

1,7

4 700

7,2

8 000

3,3

8 100

+ 2 000

4,2

78 000

6,2

34 000

+ 500

12,1

29 400

Bruttonationalprodukten ökade med ca 5 %, vilket är avsevärt mer än

genomsnittet under senare delen av 1960-talet. Mot slutet av året synes

takten i produktionsökningen ha avtagit i samband med att vissa branscher

närmat sig sitt kapacitetstak.

Prisstegringstakten, som 1968 var den lägsta under 1960-talet, steg ånyo

under fjolåret. Ökningen under loppet av 1969 uppgick till 4,6 %. I finansplanen

angavs motsvarande siffra till 3,5 %. ökningen i konsumentprisindex

kan främst hänföras till bostadsposten i anledning av det höjda ränteläget,

till höjda jordbrukspriser samt prisstegringsimpulser från utrikeshandeln.

Priserna steg under fjolåret i en takt som sett på längre sikt framstår

som svårförenlig med den ekonomiska politikens mål. Till stor del

influerades prisutvecklingen av internationella faktorer, vilka 1969 påverkade

inte blott utrikeshandeln och jordbrukspriserna utan även — via

ränteutvecklingen -— bostadskostnaderna. Vid en bedömning av prisutvecklingens

effekter bör beaktas att även andra länder hade relativt stora prisökningar

i fjol. Den svenska prisstegringen motsvarade ungefär genomsnittet

för industriländerna.

Exporten ökade under fjolåret med drygt 12 % i första hand under inverkan

av en stark efterfrågan från EEC-länderna och en markerad konjunkturuppgång

i de nordiska länderna. Importen steg ännu något snabbare

än exporten, till stor del på grund av den starka lageruppbyggnaden. Tack

vare en förbättring i bytesförhållandet på ca 300 milj. kr. förblev handelsbalansens

underskott dock i stort sett oförändrat.

Balansen i fråga om tjänster och transfereringar försämrades i fjol starkt

bl. a. till följd av minskat sjöfartsnetto, ökade turistutgifter och växande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 2. Betalningsbalans 1967—1969

(Milj. kr.)

Handelsbalans (korrigerad) ............................

Tjänstebalans, inkl. transfereringar......................

Bytesbalans ..........................................

1967

1968

1969

- 740

+ 570

- 170

+ 620

- 640

- 210

- 880

+ 330

- 560

+ 560

- 90

- 30

- 860

- 230

- 1 080

- 230

- 370

- 1 850

Kapitalbalans ........................................

Restpost..............................................

Valutareservens förändring ............................

transfereringar, delvis i form av utvecklingsbistånd. Sammantaget ökade

bytesbalansens underskott med ca en halv miljard till ca 1 080 milj. kr.

Den nämnda utvecklingen är i sina huvuddrag densamma som tecknades

i finansplanen. I fråga om kapitalbalansen har bilden däremot i väsentliga

avseenden förändrats. Totalt beräknas nu de registrerade kapitaltransaktionerna

av väsentligen lång natur ha medfört ett nettoutflöde på ca 230

milj. kr., vilket är närmare 600 milj. kr. mindre än vad som tidigare antagits.

I gengäld synes nettokapitalutflödet i form av icke registrerade handelskrediter,

vilka ingår i restposten, ha blivit väsentligt större än beräknat.

Bland de större poster som förklarar differensen i fråga om de registrerade

kapitaltransaktionerna kan nämnas att kapitalinförsel i form av långfristig

privat upplåning utomlands blev 160 milj. kr. större än förutsett.

Vidare blev nettot av vissa registrerade handelskrediter m. m., som bl. a.

innefattar svenska amorteringar utomlands och utländska lån i Sverige,

sådant att kapitalinflödet under fjärde kvartalet blev över 200 milj. kr.

större. Slutligen kan nämnas att det kapitalutflöde som varvskrediterna

representerar blev ca 100 milj. kr. lägre än beräknat.

De svenska investeringarna utomlands ökade ännu mer än vad som beräknades

i finansplanen eller till ca 1400 milj. kr., vilket är ungefär dubbelt

så mycket som under de närmast föregående åren. Det bör emellertid

noteras att även de utländska investeringarna i Sverige ökade betydligt

under 1969 då de uppgick till ca 930 milj. kr. mot ca 700 milj. kr. under

1967 och 1968.

Valutareserven minskade under året totalt med ca 1 850 milj. kr. Nästan

hela avtappningen (ca 1 680 milj. kr.) ägde rum under första halvåret, då

vi hade ett betydande kapitalutflöde. Under andra halvåret kompenserades

däremot bytesbalansens underskott till stor del av kapitalinflöde. Flera faktorer

torde ha bidragit härtill. Den västtyska marken revalverades i oktober

varefter handelskrediterna utvecklades mera normalt. Vidare höjdes diskontot

i juli och valutaregleringen skärptes i september.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

7

3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1970

I finansplanen angav jag alt huvuduppgiften för den närmaste tidens

ekonomiska politik är att motverka de tendenser till spänningar i vår ekonomi,

som under fjolåret uppstått på arbetsmarknaden, i varu- och tjänsteutbytet

med utlandet och på pris- och kostnadssidan. Denna uppgift måste

lösas utan att avkall ges på de grundläggande målen, däribland den fulla

sysselsättningen. En dämpning av efterfrågan framstod som nödvändig.

Budgetförslaget utformades i enlighet härmed och tog sikte på att nå en

väsentlig åtstramning av finanspolitiken.

Enligt de bedömningar som nu kan göras av utvecklingen under 1970

kommer den restriktiva politiken att leda till en påtaglig uppbromsning av

den inhemska efterfrågans tillväxt. Av naturliga skäl sker denna uppbromsning

successivt och kan väntas ge mera märkbara utslag först under senare

delen av 1970 i fråga om bl. a. import- och prisutvecklingen.

Utvecklingen under årets första månader visar sålunda, att spänningar

fortfarande kvarstår i ekonomin men också att konjunkturläget i allt väsentligt

kunnat hållas under kontroll. På arbetsmarknaden har läget karakteriserats

av stigande efterfrågan och minskande arbetslöshet. Bristen på

arbetskraft är fortfarande stor. Den har dock bl. a. inom industrin inte ökat

lika mycket som under fjolåret. Dessutom har glädjande nog en utjämning

av de regionala skillnaderna i efterfrågetrycket inträffat. Antalet obesatta

platser har vuxit relativt snabbare i skogslänen än i övriga delar av landet.

Ett annat resultat är att arbetslösheten i förhållande till föregående år har

fortsatt att minska även under den gångna vintern. Fr. o. m. i höstas har

noterats en klar nedgång av antalet personer som fått flyttningsbidrag.

Minskningen gäller flyttningar från de södra och mellersta delarna av

stödområdet.

I finansplanen förutsåg jag en snabb uppgång av den svenska exporten

under 1970 eller med 8 å 9 %. Till grund härför låg bl. a. de bedömningar

som allmänt gjordes om en fortsatt högkonjunktur i Västeuropa och en

inte alltför markant dämpning av den ekonomiska aktiviteten i Förenta

staterna. Som jag redan framhållit leder den nu tillgängliga informationen

inte till någon revidering av bedömningarna av den internationella efterfrågeutvecklingen.

Om någon ändring skulle göras i bedömningen, borde

den närmast gå i den riktningen att efterfrågetillväxten i Västeuropa blir

något snabbare än vad som tidigare antagits.

Den svenska exporten har under årets första två månader fortsatt att

öka i snabb takt, värdemässigt sett. Svårigheter har emellertid rapporterats

föreligga att fullt ut möta den växande efterfrågan med ökad produktion

av vissa varor såsom massa, verkstadsprodukter, papper och metaller. På

ett område, malmen, har ett betydande produktionsbortfall inträffat. Strej
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

ken vid LKAB medför sålunda, att exportkvantiteten 1970 torde bli lägre

än 1969.

Dessa tendenser till en i förhållande till den stora utlandsefterfrågan

otillräcklig kapacitet har mötts med ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder.

Industribeställningar från ett stort antal statliga myndigheter kommer

sålunda enligt beslut i april att i all möjlig utsträckning förskjutas

från 1970 till 1971. Därmed fortsätter den operation i samma syfte som

inleddes våren 1969 och som lett till att beställningar motsvarande över

en miljard kr. senarelagts. Även om de fortsatta åtgärderna inte kan väntas

leda till omläggningar av samma storlek, borde dock därigenom skapas

ett visst kapacitetsutrymme, som industrin behöver för att kunna utnyttja

den gynnsamma exportkonjunkturen.

Vidare har föreslagits att den 25-procentiga investeringsavgiften åter

införs på mindre angelägna byggen fr. o. m. början av maj. Investeringsavgiften

påverkar i och för sig direkt endast läget inom byggnads- och

materialindustrin. Ett lugnare tempo inom dessa sektorer bör dock bidra

till att arbetskraftsläget lättar också för vissa andra industribranscher, varigenom

exportkapaciteten kan ökas.

Jag vill i detta sammanhang också understryka arbetsmarknadspolitikens

roll i en högkonjunktur. Likaväl som den fyller en betydelsefull

uppgift för att stimulera sysselsättningen under avmattningsperioder

måste dess resurser i dagens konjunkturläge utnyttjas för att undanröja

de produktionsbegränsande och kostnadsdrivande effekterna av bristen på

arbetskraft i vissa regioner och branscher. Förmedlingsverksamheten bör

sålunda i ökad utsträckning tillgodose industrins behov av arbetskraft.

Ansträngningarna bör också inriktas på att öka utbudet av arbetskraft

genom olika slag av aktiviserande åtgärder. Inom arbetsmarknadsutbildningen

bör särskild uppmärksamhet ägnas åt personer vilka tidigare inte

varit aktiva på arbetsmarknaden. Genom olika åtgärder av detta slag kan

inte obetydliga tillskott till arbetskraften uppnås. Särskilt de gifta kvinnorna

är av intresse i detta sammanhang. Det kan nämnas att kvinnor

med barn under 7 år beräknas ha svarat för ett tillskott till arbetskraften

med 75 000 personer mellan februari 1967 och februari 1970 samtidigt som

den totala arbetskraften inle ökade med mer än 67 000. Jag förutsätter att

arbetsmarknadsstyrelsen omdisponerar och koncentrerar sina resurser för

att nå de här angivna syftena.

Mot den här bakgrunden finner jag inte anledning att revidera den

bedömning som gjordes i finansplanen av den svenska industrins exportutsikter

för 1970. Den förlust av malmexport, som produktionsstoppet vid

LKAB orsakade, föranleder dock en smärre nedjustering av prognosen för

exportens volymtillväxt. Eftersom det finns skäl att vänta sig en ännu

kraftigare stegring av priserna på vissa exportmarknader, bör den värdemässiga

uppgången av exporten bli större än vad som tidigare antagits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

9

Importvärdets ökning under januari och februari har varit kraftig och

överstigit exportens värdemässiga tillväxt. Till stor del sammanhänger

detta dock med en normal säsongmässig ansvällning av importen under

vintermånaderna. Vissa tillfälliga faktorer, såsom att momshöjningen i

februari på vissa kapitalvaror föregicks av en viss köprush och att oljeimporten

ökat i samband med bl. a. bristen på vattenkraft har även medverkat.

Utvecklingen under de nämnda två månaderna kan därför avgjort

inte framskrivas som en prognos för hela året. Med hänsyn till den

dämpade efterfrågetillväxten inom landet finns det sålunda skäl att vänta

sig en successiv krympning av handelsbalansens underskott och en omsvängning

mot överskott under årets senare hälft. För 1970 i dess helhet torde

importökningen bli i stort sett densamma som antogs i finansplanen eller

knappt 7,5 %. Även för importpriserna förutses nu en något snabbare ökning.

Men eftersom denna väntas bli mindre än uppgången av exportpriserna,

torde vårt bytesförhållande med utlandet förbättras. Under dessa

förutsättningar skulle underskottet i handelsbalansen för 1970 bli ungefär

lika stort som det i finansplanen angivna.

Utvecklingen på valutaområdet tilldrog sig i början av året ny uppmärksamhet.

Ett visst utflöde av valuta ägde sålunda rum mellan mitten

av februari och mitten av mars. Det ledde till att valutareserven, som efter

den tyska revalveringen ökade med ca 200 milj. kr. fram till årsskiftet,

under första kvartalet minskade med ca 220 milj. kr. Eftersom vår valutareserv

den 1 januari 1970 tillfördes ca 200 milj. kr. i form av särskilda

dragningsrätter (SDR), uppgick dock det faktiska utflödet av valuta till ca

420 milj. kr. Valutareserven uppgick därmed vid utgången av mars månad

till di''ygt 3,6 miljarder kr. (inkl. SDR).

Faktorerna bakom det förnyade valutautflödet synes ha varit flera. Största

rollen torde ha spelat dels säsongmässiga faktorer, dels den import-exportutveckling

jag tidigare redogjort för. Mot den bakgrunden är uppgången i

behovet av utländsk valuta föga uppseendeväckande. Men därutöver kan under

en kortare tid en viss oro och osäkerhet ha rått rörande den svenska

valutapolitiken som en följd av de obetänksamma uttalanden och spekulationer,

som framfördes om denna politik.

Som jag redan framhållit i finansplanen, är de senaste årens underskott

i bytesbalansen i hög grad ett symptom på strukturella förändringar

i den svenska ekonomin. Hithörande problem kan endast lösas genom åtgärder

inom den ekonomiska politiken och näringspolitiken, som tar sikte

på en fortsatt snabb utbyggnad av den utlandskonkurrerande industrin.

Förutsättningarna att genomföra denna utbyggnad och åstadkomma den

erforderliga anpassningen av näringslivets struktur är goda. Men det kommer

att ta en viss tid och kräva betydande investeringsresurser.

Den svenska industrin visar för närvarande en stark expansionsvilja inBihang

till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

för framtiden. Det klaraste uttrycket härför är den mycket snabba ökning

av investeringarna, som industrin planerar för 1970 och som, om de realiserades,

skulle innebära en investeringsökning med 22 % eller ca 1,3

miljarder kr. i löpande priser. I syfte att i möjligaste mån skapa realt och

finansiellt utrymme för industrins utbyggnad har regeringen, som jag

redan nämnt, föreslagit att den 25-procentiga investeringsavgiften återinförs

på annat, mindre angeläget byggande.

Huvudlinjen i den ekonomiska politikens insatser för att nå en stabil

och långsiktig lösning av betalningsbalansens problem är således stimulans

till fortsatt industriell utbyggnad. Denna är emellertid kapitalkrävande

och har dessutom ofta betydande effekter på importen. Under fjolåret

skedde en omsvängning i den svenska kapitalbalansen — tidigare års kapitalimport

förbyttes i kapitalexport. Det har nu visat sig att kapitalbalansens

underskott i hög grad överskattades i de beräkningar, som gjordes

i december 1969.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur kapitalrörelserna kommer

att utvecklas under innevarande år. Mot bakgrunden av de påfrestningar

som valutareserven utsatts för och det kapitalkrävande utbyggnadsprogram,

som näringspolitiken är inriktad på, bör det dock övervägas att åstadkomma

en viss kapitalimport i mera organiserade former än den som ägt rum

tidigare år. Kapitaltillskott av detta slag bör givetvis destineras till sådana

områden och kontrolleras så, att någon rubbning av den interna balansen

inte uppstår. Åtgärder i sådan riktning ter sig följriktiga som inslag i den

ekonomiska politikens strävan att genom kapitalkrävande investeringar

skapa på sikt valutainbringande produktionskapacitet.

Bland de omständigheter som föranledde regeringen att skärpa finanspolitiken

i budgetförslaget ingick också den tendens till ökat pris- och

kostnadstryck, som uppstod under fjolåret. Utvecklingen av konsumentpriserna

hittills under 1970 visar, att detta tryck består. Uppgången av

prisindex under första kvartalet ger dock ett överdrivet intryck av takten

i prisstegringarna. Såsom närmare utvecklas i den reviderade nationalbudgeten

är uppgången delvis ett resultat av korrigeringar för tidigare prisförändringar

och återger sålunda inte den faktiska kortsiktiga prisutvecklingen.

Efter justeringar för dessa effekter visar konsumentpriserna en

uppgång mellan december och mars på 2,7 %. Härav beror drygt en halv

procentenhet på de skattehöjningar, som beslöts av riksdagen i februari.

Den prisstegring under den angivna perioden som kan härröra ur ett ökat

kostnads- och efterfrågetryck, begränsar sig därför till ca 2 %. Det

bör därvid observeras, att månaderna efter ett årsskifte regelmässigt innehåller

en betydande del av varje års prisstegringar, beroende på till årsskiftet

anknutna förändringar av olika taxor, hyror m. m. För året i dess helhet

förutses dock nu en något snabbare prisstegring än enligt finansplanen.

Konsumentprisindex väntas sålunda under loppet av 1970 stiga med drygt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

11

4,5 %. Härav beror närmare en procentenhet på prisstegringsimpulser

från utrikeshandeln.

Även om prisuppgången till en ganska väsentlig del beror på faktorer,

som ligger utanför den ekonomiska politikens kontroll, nämligen prisstegringsimpulser

från utrikeshandeln, är dock den tilltagande takten i

prisstegringarna ett symptom på det högt uppdrivna tempot i den svenska

ekonomin. Detta inskärper nödvändigheten av att den restriktiva finanspolitiken

enligt budgetförslaget fullföljs och att den strama kreditpolitiken

bibehålls. Tillsammans med de ytterligare åtgärder, som genomförs under

våren, ter sig den ekonomiska politikens återhållande verkan tillräcklig för

att nå de mål som uppställts för 1970. Läget innehåller å andra sidan

sådana osäkerhetsmoment, bl. a. ifråga om takten i löneutvecklingen och

styrkan i uppgången av den privata konsumtionen, att en fortsatt hög handlingsberedskap

måste upprätthållas.

Budgetpolitiken

Under innevarande budgetår ökar utgifterna snabbare än inkomsterna.

Nästa budgetår sker däremot en kraftig uppbromsning på utgiftssidan medan

inkomsterna fortsätter att öka i snabb takt. Som jag framhöll i finansplanen

har utgiftsprövningen inför nästa budgetår varit restriktiv och endast

medgett reformer inom ett antal särskilt angelägna områden. Bidragande

till uppbromsningen på utgiftssidan har också varit att vissa utgifter

av engångskaraktär bortfaller. Utvecklingen av inkomster och utgifter medför

att budgetunderskottet, dvs. statens upplåningsbehov, ökar under innevarande

budgetår medan en kraftig minskning av underskottet kan genomföras

nästa år. Som framgår av tabell 3 beräknas ökningen av upplåningsbehovet

under innevarande budgetår till inemot 900 milj. kr. medan

minskningen nästa budgetår kan uppskattas till närmare 2,7 miljarder kr.

Jag vill dock understryka att kalkylerna för nästa budgetår har vissa osäkerhetsmarginaler.

Bl. a. är utgiftsberäkningen ofullständig såtillvida som några

belopp för löneökningar och andra regelmässigt tillkommande utgifter på

tilläggsstat inte kunnat medräknas.

Tabell 3. Totalbudgeten 1968/69—1970/71

(Milj. kr.)

1968/69

1969/70

1970/71

Stv.-prop.

1970

Ny be- räkning

Stv.-prop.

1970

Ny be- räkning

Inkomster............

Utgifter..............

36 240

38 880

40 520

43 590

40 590

44100

44 830

45 630

45 580

46 430

Budgetsaldo

-2 640

- 3 070

- 3 510

- 800

- 850

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Jämfört med de kalkyler jag redovisade i finansplanen innebär de nya

beräkningarna att budgetunderskottet blir drygt 400 milj. kr. större innevarande

budgetår. Förändringen jämfört med de tidigare kalkylerna hänför

sig vad gäller innevarande budgetår främst till utgifterna. För nästa budgetår

har en parallell justering av såväl inkomst- som utgiftsberäkningarna

gjorts, som endast obetydligt påverkar saldot.

Till grund för beräkningen av statens inkomster i finansplanen låg bl. a. en

ökning av den totala lönesumman med 7,5 % innevarande kalenderår och

med 7 % år 1971. De nya beräkningarna utgår från ändrade förutsättningar

såtillvida som lönesumman nu antas öka med 9 % innevarande kalenderår.

Den uppräkning av statsinkomsterna som detta leder till motvägs vad avser

budgetåret 1969/70 av vissa nedjusteringar av andra inkomster bl. a. av inleveranserna

från statens affärsdrivande verk. För budgetåret 1970/71 förutses

statsinkomsterna öka inemot 750 milj. kr. mer än tidigare beräknat.

Det innebär en uppgång med totalt drygt 5 miljarder kr. Till uppgången jämfört

med den tidigare beräkningen bidrar främst det nya antagandet om

lönesummans ökning samt höjningen av mervärdeskatten med 5 % i stället

för tidigare beräknade 4 %.

Förändringarna på utgiftssidan jämfört med tidigare kalkyler hänför sig

vad avser innevarande budgetår nästan helt till ökade utbetalningar av bostadslån.

Även för 1970/71 bidrar denna faktor till utgiftsökningen. Därtill

kommer vissa utgifter som begärts i särpropositioner till vårriksdagen, bl. a.

för sjukförsäkring och för regionalpolitiska ändamål samt för folkpensionshöjningar

till följd av förändringar i konsumentpriserna.

De nya kalkylerna över budgetutvecklingen innebär inte någon större förändring

i den allmänna utvecklingsbild som tecknades i finansplanen, nämligen

en betydande ökning av budgetunderskottet innevarande budgetår och

en kraftig minskning nästa budgetår. Mot bakgrund av konjunkturläget och

situationen på kreditmarknaden kan ett statligt utgiftsöverskott av storleksordningen

3,5 miljarder kr. i och för sig vara ägnat att inge vissa betänkligheter.

Som jag underströk i finansplanen är emellertid det totala utgiftsöverskottet

inte ett helt adekvat uttryck för den efterfrågestimulans som utgår

från statsbudgeten. Betydande delar av utgifterna ger sålunda inte direkt

upphov till någon efterfrågan på reala resurser. Detta gäller t. ex. utbetalningarna

av bostadslån, som hänför sig till redan byggda bostäder. Om budgetsaldot

beräknas bortsett från finansiella transaktioner av typen utlåning,

aktieköp etc., erhålls statens finansiella sparande. Detta var 1968/69 obetydligt,

men ökar innevarande budgetår till ca 900 milj. kr. En bedömning av

statsbudgetens inflytande på kreditmarknaden samt realekonomiska effekter

måste således bl. a. beakta att en betydande utlåning äger rum via budgeten.

Utvecklingen av statens inkomster och utgifter från innevarande till nästa

budgetår innebär en kraftig finanspolitisk åtstramning. Ett mått på detta är

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

bl. a. att statens finansiella sparande ökar från ca 900 milj. kr. innevarande

budgetår till ca 2,5 miljarder kr. Det allmänna konjunkturläget och utvecklingen

på kreditmarknaden understryker klart behovet av en sådan åtstramning.

Försörjningsbalans och bytesbalans

Bruttonationalprodukten beräknas öka med drygt 3,5 % under 1970.

Denna tillväxttakt ligger omkring en och en halv procent under 1969 års och

understiger även i någon mån den tillväxt som förutsågs i finansplanen. Avsaktningen

i produktionens ökningstakt innebär till stor del en anpassning

till den långsiktiga utvecklingen av arbetskraftsutbudet. I den uppdrivna

konjunktur som nu råder blir det allt svårare att uppnå en ökad tillväxt genom

att ta outnyttjade resurser i anspråk. Det är också mot den bakgrunden

som man bör se en förväntad avsaktning i produktivitetens ökning. Utvecklingen

i vårt land innebär i detta avseende en återspegling av vad som utmärker

vissa större industriländer och som yttrar sig i en viss avsaktning i

tillväxttakten under innevarande år.

Den inhemska efterfrågan ökar väsentligt mindre än förra året som ett

resultat av ekonomisk-politiska åtgärder och anpassas därigenom till den

lägre kapacitetstillväxten. Efterfrågedämpningen uppkommer både genom

att konsumtionen, såväl den privata som den offentliga, ökar i långsammare

takt och att lagerinvesteringarna stiger endast obetydligt. Byggnads- och

maskininvesteringarna växer däremot snabbare.

Industrins investeringar utgör härvidlag ett särskilt expansivt inslag. De

väntas öka med drygt 15 %, vilket är en påtaglig höjning i förhållande till

den bedömning på 10,5 % som gjordes i finansplanen. Den starka uppgången

av industriinvesteringarna är i stor utsträckning koncentrerad till verkstadsindustrin,

där man planerar att nära nog fördubbla byggnadsinvesteringarna

och att öka maskininvesteringarna med ca 40 %. Även inom järnoch

stålindustrin har en betydande ökning av såväl byggnads- som maskininvesteringarna

planerats.

För handelns investeringar i byggnader och anläggningar förutses nu en

nedgång med drygt 5 %, vilket kan jämföras med en beräknad ökning i den

preliminära nationalbudgeten på 5,5 %. Förändringen betingas av den 25- procentiga investeringsavgiften.

Ökningen av de statliga investeringarna kan huvudsakligen hänföras till

en uppgång av byggnadsinvesteringarna. Stor betydelse har härvidlag en

fortsatt ökad investeringsaktivitet i vattenfallsverket.

Den nedgång av ökningstakten i de kommunala investeringarna som ägt

rum de närmast föregående åren fortsätter. Uppgången beräknas för 1970

till 6,5 %. Denna utveckling torde huvudsakligen få återföras på finansieringssvårigheter

samt verkningarna av den föreslagna finansieringsavgiften.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 4. Reviderad försörjningsbalans för 1969 och 1970

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1969—1970

volymför-

1969

ändring

Milj. kr. i

Procentuell

1968—1969

1969 års

volymför-

priser

ändring

Tillgång..........................

6,3

177 500

7 500

4,5

Bruttonationalprodukt ............

5,2

147 000

5 300

3,5

Import..........................

13,1

30 500

2 200

7,5

Användning......................

6,8

177 500

7 500

4,5

Bruttoinvesteringar ..............

4,2

33 600

1 600

5,0

därav: näringsliv ..............

4,0

12 800

1 100

9,0

stat ....................

1,7

4 700

200

3,0

kommuner ..............

7,2

8 000

500

6,5

bostäder ................

3,3

8 100

- 200

- 3,0

Lagerförändring..................

.

+ 2 000

+ 50

Privat konsumtion................

4,2

78 000

2 650

3,5

Offentlig konsumtion..............

6,2

34 000

1 200

3,5

Tjänstenetto ....................

+ 500

- 300

Export..........................

12,1

29 400

2 300

8,0

Sammanfattningsvis beräknas investeringarna totalt öka med ca 5 %

varav ca 3 % avser byggnader och ca 8 % maskiner.

Ökningen av lageruppbyggnaden förutses bli av begränsad omfattning och

uppskattas till 50 milj. kr., vilket innebär att belastningen på importsidan

ökas väsentligt mindre än under föregående år.

De disponibla inkomsterna beräknas öka med 7,5 %, vilket med hänsyn

till den prisutveckling som förutses, leder till en ökning av de disponibla

realinkomsterna med 2,5 %. Eftersom den privata konsumtionen förutses

öka med ca 3,5 % förutsätter detta att hushållens sparkvot minskar.

Exporten väntas öka med ca 8 % i volym. För verkstadsindustrins export

förutses en ytterligare höjning av den redan förra året mycket betydande

ökningstakten. För järn-, stål- och pappersindustrins export väntas

en fortsatt snabb uppgång av exporten.

Importvolymen väntas öka något mindre än exporten eller med ca 7,5 %.

Ökningen ligger framför allt på färdigvarorna. För konsumtionsvaruimporten

beräknas en ökning med ca 11 % och för investeringsvarorna med ca

9,5 %.

Prisuppgången på exportvarorna förutses bli mycket betydande. Detta

betingas av en högt uppdriven efterfrågan på världsmarknaden av vissa råvaror

och halvfabrikat. Sålunda beräknas en prisuppgång på pappersmassa

med 14,5 %, på järn och stål med 10 % och på malm med 8,5 %. För exporten

i dess helhet kan man räkna med att ökningen blir 5,5 %. Även för importen

förutses en inte obetydlig prisuppgång, drygt 4 %. Sammantagna

innebär alltså dessa prisprognoser en förbättring av vårt bytesförhållande

gentemot utlandet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

15

Tabell 5. Bytesbalansen 1967—1970

(Milj. kr., löpande priser)

1967

1968

1969

1970

(prognos)

Export..........................

23 422

25 403

29 440

33 550

Import..........................

24 319

26 516

30 517

34 095

Handelsbalans

- 897

- 1113

- 1077

- 545

Sjöfartsnetto ....................

1 839

1 958

1 830

1 900

Turistnetto ......................

- 920

- 1 029

- 1 205

- 1 400

Övriga tjänster m. m., netto ......

- 329

- 339

- 555

- 755

Transfereringar, netto ............

- 465

- 735

- 877

- 900

Korrigeringspost ................

600

700

800

900

Bytesbalans

- 172

- 558

- 1084

- 800

Prognoserna beträffande utrikeshandeln leder sammanfattningsvis till att

exportens värdemässiga ökning blir ca 14 % under 1970 och importens

värdetillväxt slutar på ca 11,5 %. Handelsbalansens underskott kan härigenom

begränsas till ca 550 milj. kr.

Förbättringen av bytesbalansen blir dock mindre, främst beroende på ett

ökat underskott i turistnettot och övriga tjänster. Underskottet beräknas

sålunda till 800 milj. kr.

4. Långtidsbudgeten

Jag har tidigare redovisat utvecklingen av statens utgifter och inkomster

under innevarande och närmast följande budgetår. Det är emellertid väsentligt

att också söka klarlägga tendenserna i budgetutvecklingen på något

längre sikt. I detta syfte utarbetas varje år en långtidsbudget. Den baseras

på uppgifter från myndigheterna och utformas slutligt i finansdepartementet

efter samråd med fackdepartementen. Årets långtidsbudget (bilaga 2)

utgår från den reviderade finansplanens beräkningar av utgifter och inkomster

för budgetåret 1970/71 och behandlar budgetutvecklingen under de därpå

följande fyra budgetåren.

Långtidsbudgetens utgiftsberäkningar söker ange omfattningen av de resurser

som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna nås

och gjorda åtaganden infrias. Härav följer att långtidsbudgeten inte är någon

plan för budgetpolitiken och inte heller någon prognos för budgetutvecklingen.

Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida

resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut.

Jag vill understryka att långtidsbudgetens kalkyler inte baseras enbart på

antaganden om oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. För

flera delar av den statliga och statsunderstödda verksamheten har stats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

makterna uttalat att standarden skall höjas. Inom ramen för utgiftskalkylerna

i årets långtidsbudget ryms sålunda bl. a. successiva standardhöjningar

till pensionärerna och ökat bistånd till u-länderna.

Den teknik, som används i långtidsbudgeten, medför att den utgiftsutveckling

som redovisas för den framförliggande perioden inte kan jämföras

med utvecklingen under tidigare budgetår. Hänsyn tas sålunda inte till eventuella

framtida beslut om nya utgifter eller förlängning av vissa tidsbegränsade

program. Härav följer att det normalt finns ett gap mellan långtidsbudgetens

utgiftsutveckling och den utgiftsutveckling som faktiskt realiseras.

Långtidsbudgetens kalkyler för den framtida utgiftsexpansionen blir

regelmässigt lägre än den som redovisas för den förflutna perioden.

Årets långtidsbudget återspeglar detta. De totala statsutgifterna under

perioden 1970/71—1974/75 skulle sålunda öka med 6,2 % per år i löpande

priser och med 4,0 % per år i fasta priser. Dessa tal ligger naturligt nog

under de som faktiskt redovisas för den senaste femårsperioden, nämligen

10,9 % resp. 5,6 %. I jämförelse med tidigare års långtidsbudgeter framstår

dock den nu beräknade utgiftsexpansionen som mycket kraftig.

Särskilt kraftig är utgiftsexpansionen budgetåret 1971/72, för vilket en

relativt säker beräkning kan göras av de resursanspråk som redan fattade

beslut och gjorda åtaganden kommer att ställa. Kalkylen visar på en utgiftsökning

om drygt 3,7 miljarder kr. eller 8,1 % i löpande priser. Det är nära

1/4 mer än vad som enligt fjolårets långtidsbudget erfordrades för att infria

gjorda åtaganden under det första budgetåret i långtidsbudgetperioden. Utgiftsökningen

framstår som mycket betydande även vid en jämförelse med

den nu beräknade faktiska utgiftsökningen budgetåret 1970/71, vilken uppgår

till 5,3 %.

En kalkyl över utgiftsökningen i realekonomiska termer bekräftar det

betydande utgiftstryck som uppstår budgetåret 1971/72. Den statliga och

statsunderstödda verksamhetens konsumtions- och investeringsutgifter beräknas

enligt långtidsbudgeten öka med 3,8 % budgetåret 1971/72. Det är

mer än vad som nu kan antas vara den möjliga tillväxten av bruttonationalprodukten

under de närmaste åren. Denna beräknas nämligen öka med drygt

3,5 % per år.

Den starka utgiftsstegringen budgetåret 1971/72 förklaras delvis av verkningarna

av skattereformen. Kompensationen till folkpensionärer, barnfamiljer

och studerande slår då igenom med full styrka anslagsmässigt. I samband

med skattereformens genomförande ökar också statsbidraget till sjukförsäkringen.

Därtill kommer en fortsatt relativt betydande utgiftsökning

för bostadslånefonden. Dessa utgifter svarar för ca 1/4 av den totala utgiftsstegringen

detta budgetår. Då inkomsterna beräknas öka i något snabbare

takt eller med 9,4 % minskar dock underskottet i totalbudgeten med ca 500

milj. kr.

Skattereformen medför en betydande uppräkning av statsinkomsterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1970

Under den period som långtidsbudgeten avser lyfts inkomstnivån under

1971/72 med ca 1,4 miljarder kr. och under 1974/75 med drygt 3,1 miljarder

kr. Omläggningen leder samtidigt till betydande utgifter för folkpensioner,

sjukförsäkring, familjestöd och kompensation till kommuner. Härigenom

höjs utgiftsnivån med ca 1,2 miljarder kr. 1971/72 och med ca 2,4 miljarder

kr. 1974/75. Detta betyder att den statsfinansiella nettoförstärkning som

skattereformen medför i genomsnitt uppgår till ca 400 milj. kr. per budgetår.

Denna begränsade förstärkning av den offentliga sektorns resurser

framstår som nödvändig med tanke på det utgiftstryck som långtidsbudgeten

visar.

Som här framgått visar långtidsbudgeten att mycket stora inteckningar

gjorts i det framtida resursutrymmet. Mot denna bakgrund skall kraven på

en utökning av existerande utgiftsprogram bedömas. Jag har tidigare i anvisningar

till myndigheterna framhållit behovet av stor återhållsamhet i

vad avser åtgärder och förslag som innebär nya anspråk på statsbudgeten.

Långtidsbudgetens kalkyler visar att det är nödvändigt att jag här kompletterar

dessa direktiv. Redan ett realiserande av de i årets långtidsbudget beräknade

utgifterna skulle nämligen i stort sett omöjliggöra varje ny reform

eller höjning av ambitionsnivån. Regeringen måste emellertid bereda utrymme

för en fortsatt reformverksamhet på vissa väsentliga områden. En

oundgänglig förutsättning för att detta skall kunna ske är att en omprövning

och nedskärning sker inom olika existerande utgiftsprogram.

5. Sammanfattning

Den bild som den reviderade finansplanen ger av den svenska ekonomins

nuläge och framtidsutsikter har en rad klart positiva inslag. Till det mest

tillfredsställande vill jag hänföra den fortsatt snabba exportexpansionen.

Industrins konkurrenskraft är på flertalet områden oförändrat stark och

nya marknadspositioner har erövrats. Trots den gynnsamma exportutvecklingen

kvarstår emellertid det underskott i bytesbalansen, som började uppträda

i mitten av 1960-talet. Jag har bl. a. i finansplanen redovisat de strukturella

och långsiktiga förändringar i vår ekonomi, som lett till att vi successivt

fått en högre importbenägenhet, både på vissa varuområden och —

framför allt — ifråga om tjänsteutbytet med utlandet. Jag har också framhållit,

att bytesbalansens problem måste angripas med en långsiktigt verkande

politik, som inte kan förväntas ge omedelbara utslag.

Den huvudlinje regeringen valt för denna politik är att underlätta och

stimulera industrins utbyggnad och anpassning till de strukturella förändringarna.

Denna politik fullföljs också genom den nu rådande högkonjunkturen.

Det får till ofrånkomlig följd att kraven på kapitalmarknaden skärps

och att trycket på importsidan inte dämpas så mycket som i och för sig hade

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

varit möjligt med en allmänt restriktiv efterfrågepolitik. Den avvägningen

har dessutom gjorts, att efterfrågedämpningen inte får drivas så långt, att

den fidla sysselsättningen äventyras.

Den politik som kommer att bedrivas under 1970 får en klart restriktiv

prägel samtidigt som den behåller sina selektiva inslag. Efterfrågedämpningen

riktar sig framför allt mot konsumtionen, såväl privat som offentlig.

Den nya budget som träder i kraft om ett par månader innebär att det statliga

budgetunderskottet reduceras från över 3 miljarder kr. till ungefär en

miljard kr. Den restriktiva penning- och kreditpolitiken består. Efterfrågan

inom investeringssektorn stramas dessutom åt på vissa i nuläget mindre

angelägna områden genom investeringsavgiften. Politikens selektivitet har

också ett regionalt inslag i och med att investeringar i skogslänen generellt

befrias från investeringsavgiften samtidigt som de lokaliseringspolitiska

stimulansåtgärderna förstärks.

Sammantagna bör dessa olika åtgärder ge ökat utrymme för exportindustrins

och den utlandskonkurrerande industrins expansion. Det är därvid

i hög grad tillfredsställande att industrin visar sin vilja att bygga ut och

expandera i de kraftigt uppreviderade investeringsplanerna för 1970. Det

vittnar om en betydande expansionslust och förtroende inför framtiden hos

vårt lands företag.

Prioriteringen av industrins investeringar i ett skede, då begränsningar

måste göras på praktiskt taget alla andra områden, innebär med hänsyn

till industrins stora investeringsvilja att ett starkt tryck för närvarande

råder på importsidan. I ett något längre perspektiv bör emellertid den

pågående snabba upprustningen av vår produktionsapparat ge ett utbyte,

som kompenserar bytesbalansen för de påfrestningar den i dag utsätts

för.

Jämsides med dessa indikationer på dynamik och framstegsvilja inom

näringslivet, varigenom de grundläggande förutsättningarna skapas för fortsatt

expansion under yttre och inre balans, finns det emellertid symptom på

vissa spänningar i samhällsekonomin. Den ökade takten i prisstegringarna

måste mötas med effektiva motåtgärder. Det sker genom den successiva

dämpning av efterfrågetrycket under året, som den restriktiva finans- och

kreditpolitiken åstadkommer. Med tanke på kostnadsutvecklingens betydelse

för prisstegringarna är det därvid av stor vikt att arbetsmarknadspolitiken

intensifierar sina ansträngningar att mildra bristsymptomen på arbetsmarknaden

och att nå balans, både sektorsvis och regionalt, mellan utbud och

efterfrågan på arbetskraft. I ett något längre perspektiv avtecknar sig också

den störa mängd konkurrerande krav, som måste avvägas mot varandra och

anpassas så, att de ryms inom ramen för en balanserad ekonomi. Inte minst

gäller detta den offentliga sektorns expansion, som framgår bl. a. av årets

långtidsbudget.

De uppgifter och avvägningsproblem, som den ekonomiska politiken har

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

19

att lösa både på kort sikt och i ett längre perspektiv visar, att politiken

måste behålla sin allmänna stramhet. Samtidigt måste den selektiva stimulansen

fortsätta på de områden, som är av vital betydelse för en positiv utveckling

av vår bytesbalans. De senaste årens utveckling har dessutom lärt

oss hur snabbt det ekonomiska klimatet förändras och hur intimt sammanbunden

vårt lands ekonomi är med variationerna i den internationella konjunkturen.

Det inskärper ytterligare betydelsen av att vår politik bedrivs

med fasthet och konsekvens — inte minst för att bevara det handlingsutrymme

och den handlingsberedskap som utvecklingen även i framtiden med

all säkerhet kommer att kräva av oss.

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1969/70 och 1970/71

I statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens utgifter, exklusive

förändringarna av reservationsmedelsbehållningarna och i dispositionen av

rörliga krediter, till ca 42 700 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Häri ingick

de i prop. 1970: 2 upptagna anslagen på tilläggsstat, om vilka riksdagen sedermera

har beslutat. Till utgången av mars 1970 har härutöver begärts och

i vissa fall fattats beslut om anslag på tilläggsstat med ett sammanlagt belopp

av 348 milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 200 milj. kr. till lånefonden

för bostadsbyggande och 100 milj. kr. för kapitaltillskott till Norrbottens

järnverk AB.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 2 april 1970 överlämnat en

approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga

3). Beräkningarna bygger på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat

från myndigheterna. Vid en samlad bedömning med beaktande av att

myndigheterna regelmässigt tenderar att överskatta utgiftsutvecklingen har

jag funnit skäl att justera ned verkets beräkning av utgifterna med ca 100

milj. kr. Jag beräknar de totala statsutgifterna exklusive förändringar i behållningarna

på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen av

rörliga krediter till ca 43 000 milj. kr. för innevarande budgetår.

För budgetåret 1970/71 upptogs de totala statsutgifterna exklusive förändringar

av reservationsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter,

i statsverkspropositionen till 45 633 milj. kr. I propositioner, vilka förelagts

årets riksdag före den 1 april 1970, har begärts anslag som sammanlagda

innebär en utgiftsökning med 402 milj. kr. Bland större anslagsökningar

kan nämnas 130 milj. kr. till folkpensioner, 120 milj. kr. till sjukförsäkringen,

50 milj. kr. för lokaliseringsbidrag och 50 milj. kr. för lokaliseringslån.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Medelsbehovet för täckande av underskottet på riksgäldsfonden beräknas

bli 50 milj. kr. större än vad som angavs i statsverkspropositionen. Detta

beror främst på att upplåningsbehovet under budgetåret 1989/70 nu väntas

bli större än vad jag tidigare räknade med. Jag har låtit upprätta en specifikation

av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen per

den 31 mars 1970 (bilaga 6).

På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten

för budgetåret 1970/71 till 46 084 milj. kr., vilket är 451 milj. kr. mera

än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1970 vilka

påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71, m. m.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1970/71 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med

beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag inte begärts

definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av de definitiva

anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investeringar utöver

de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen

till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål samt till byggnadsarbeten

vid universiteten och vissa högskolor m. m. 3 milj. kr. resp. 130 milj. kr.

I prop 1970: 76 har definitivt begärts 1,1 milj. kr. resp. 130 milj. kr. Avskrivningsanslagen

bör föras upp med 275 000 kr. resp. 65 milj. kr. Till

byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. beräknades i statsverkspropositionen

6,1 milj. kr. I prop. 1970: 37 begärdes definitivt 6 328 000 kr.

och avskrivningsanslaget bör tas upp med 3 164 000 kr.

Under statens utlånings fonder har anslaget till studiemedelsfonden definitivt

begärts (prop. 1970: 77) med samma belopp som i statsverkspropositionen,

dvs. 756 milj. kr., varför avskrivningsanslaget bör föras upp med oförändrat

756 milj. kr. I prop. 1970: 61 har föreslagits ett anslag av 1 milj.

kr. till fiskerilånefonden. Eftersom de lån som utgår från denna fond under

viss tid är räntefria och därefter förutsätts löpa med en ränta av 5 %, bör

med hänsyn till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts

till 6 1/4 % denna investering skrivas av med 333 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd begärdes i prop. 1970: 81 till lån till nordiska

industrialiseringsfonden till förmån för Island 7 milj. kr. Lånet skall

vara räntefritt varför avskrivningsanslaget tas upp med likaledes 7 milj. kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

21

Statens allmänna fastighetsfond

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1970: 76) ..

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högkolor m. m. (prop.

1970:37) .............................................

Statens utlåningsfonder

Fiskerilånefonden (prop. 1970:61) ......................

Fonden för låneunderstöd

Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island

(prop. 1970:81) ...................................

Förändring, kr

— 475 000

+ 114 000

+ 333 000

+ 7 000 000

+ 6 972 000

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations-

och investeringsanslag minska med 700 milj. kr. under budgetåret

1969/70. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat uppgifter rörande

myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning

härav liksom min egen bedömning återges i tabell 6. I sin beräkning

av budgetutfallet har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna

kommer att minska med nära 900 milj. kr. Jag ansluter mig

till denna bedömning. Anslagsbehållningarnas utveckling under budgetåret

1969/70 domineras av att en ingående reservationsmedelsbehållning på anslaget

Lånefonden för bostadsbyggande på 865 milj. kr. enligt de bedömningar

som nu kan göras helt kommer att förbrukas.

För budgetåret 1970/71 förutsåg jag i statsverkspropositionen en fortsatt

förbrukning av reservationsmedel med 700 milj. kr. Jag räknade därvid

med en minskning av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde på ca 260 milj. kr. Denna bedömning

finner jag ingen anledning att frångå. Vidare räknade jag i stats
-

Tabell 6. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1969/70 och 1970/71. Milj. kr.

(Ökning + , minskning—)

Anslags-

behåll-

ningar

30.6.69

Beräknad förändring 30.6.69—

30.6.70

Beräknad förändring 30.6.70

—-30.6.71

Stv.-

prop.

1970

Myndig-

heterna

Dep.-

ch.

Stv.-prop.

1970

Dep.ch.

Driftbudgeten (exkl.

avskrivningar) ..

Kapitalbudgeten .. .

3 065

1 852

- 100

- 600

+ 100

- 1 000

+ 100

- 1 000

- 700

- 1 000

Summa

4 917

- 700

- 900

- 900

- 700

- 1000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

verkspropositionen med en fortsatt förbrukning av reservationsmedel under

lånefonden för bostadsbyggande. I och med att behållningen på lånefonden

för bostadsbyggande beräknas vara förbrukad vid ingången av budgetåret

måste min tidigare beräkning av den totala reservationsmedelsförbrukningen

anses ligga något för högt. Med tanke på att anslaget till lånefonden

för bostadsbyggande, enligt bostadsstyrelsens senaste beräkningar av medelsbehovet

för budgetåret 1970/71, skulle behöva ökas med ca 740 milj.

kr. finner jag det emellertid befogat att i avvaktan på att en säkrare

bedömning kan göras räkna upp reservationsmedelsförbrukningen. Härigenom

korrigeras den betydande underskattning av de totala utgifterna, som

annars skulle ske. Mot denna bakgrund beräknar jag den totala förbrukningen

av reservationsmedel under budgetåret 1970/71 till 1 000 milj. kr.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar

i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt

riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag.

I statsverkspropositionen antogs det disponerade beloppet av rörliga krediter

komma att öka med 200 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Jag finner ingen

anledning att frångå denna bedömning.

Under budgetåret 1970/71 sker en rad anslagstekniska omläggningar, för

vilka jag redogjorde i statsverkspropositionen (prop. 1970: 1 bil. 1 s. 43—

44), vilka tillsammans minskar behovet av rörliga krediter med ca 800 milj.

kr. I övrigt räknade jag med en ökning av de ianspråktagna beloppen på

100 milj. kr. Det är sannolikt att ökningen blir något större och jag bedömer

en uppräkning av beloppen med 150 milj. kr. som rimlig. Med beaktande av

de anslagstekniska omläggningarna innebär detta att dispositionen av rörliga

krediter beräknas minska med 650 milj. kr. Jag vill dock understryka att

bedömningar av detta slag måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1969/70 och 1970/71 samt

investeringsplan för budgetåret 1970/71

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 2 april 1970 lämnat

bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkomster under budgetåret

1969/70 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1970/71. För en

närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets skrivelser

(bilagorna 3 och 4).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 120 år 1970

23

Tabell 7. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/70—1970/71

(Milj. kr.)

1968/

1969/70

1970/71

Förändring från

69

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

utfall

ny ber.

prop.

beräk-

prop.

beräk-

1968/69

1969/70

1970

ning

1970

ning

till ny

till ny

beräkn.

beräkn.

1969/70

1970/71

Skatt på inkomst och för-

mogenhet m. m.........

14 078

16 650

17 000

18 000

18 400

+

2 922

+ 1 400

Automobilskattemedel ....

2 762

3 015

3 015

3 215

3 215

+

253

4- 200

Allmän arbetsgivaravgift..

287

760

760

890

880

+

473

+ 120

Tullmedel ..............

953

1 020

1 050

1 060

1 070

+

97

+ 20

Mervärdeskatt ..........

1 6 954

6 750

6 900

8 500

8 900

—

54

+ 2 000

Övriga tullar och acciser ..

6 002

6 403

6 397

6 845

6 840

+

395

+ 443

Statens affärsverksfonder..

563

681

483

742

685

—

80

+ 202

Övriga inkomster på drift-

budgeten..............

3 237

3 633

3 463

3 951

3 960

+

226

+ 497

Beräknad övrig finansie-

ring..................

1 400

1 607

1 523

1 631

1 626

+

123

+ 103

Summa

36 236

40 519

40 591

44 834

45 576

+ 4 355

+ 4 985

1 Inkluderar allmän varuskatt (4 963 milj. kr.).

taganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.

Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från ett antagande

om att lönesumman ökar med 9 % under 1970 och med 7 % under 1971.

De beräkningar av statsinkomsternas utveckling som jag redovisade i

statsverkspropositionen grundades på antagandet om att lönesumman under

1970 skulle öka med 7,5 %. För 1971 antogs även i statsverkspropositionen

en ökning med 7 %. Den information som har kunnat erhållas om avtalen

för 1970 samt den allmänna konjunkturutvecklingen motiverar en uppjustering

av inkomstantagandet för 1970. Jag kan därför ansluta mig till de av

riksrevisionsverket gjorda antagandena.

Beträffande aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket antagit

att dessa ökar med 5 % under både år 1969 och 1970. Verkets antaganden

grundar sig på en under våren genomförd enkät till ett antal större bolag.

Även i detta fall kan jag ansluta mig till verkets bedömning.

Rilcsrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1970/71 bygger

på de skatteregler som föreslagits i den nyligen framlagda propositionen

om nytt skattesystem. Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln

baseras vidare på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för

uttagande av preliminär skatt för budgetåret 1970/71. Enligt förordningen

(1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka

procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften

av budgetåret 1970/71 skall vara detsamma som under innevarande bud
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

getårs senare hälft. I förordningen 1969:377 har detta procenttal satts till

100 för budgetåret 1969/70. För tiden den 1 juli—den 31 december 1970

blir alltså uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1971 fastställs till 100.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet

m.m. till 16 900 milj. kr. för budgetåret 1969/70 vilket är 250 milj.

kr. mer än vad som angavs i årets statsverksproposition. För budgetåret

1970/71 beräknas inkomsterna under titeln till 18 400 milj. kr. vilket är

400 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa uppräkningar

i förhållande till statsverkspropositionen beror till största delen

på uppjusteringen av inkomstantagandet för år 1970. De totala statsinkomsterna

beräknas av riksrevisionsverket för budgetåret 1969/70 till

40 490 milj. kr. vilket nästan exakt överensstämmer med den beräkning

som gjordes i statsverkspropositionen. För budgetåret 1970/71 beräknas

de samlade statsinkomsterna av riksrevisionsverket till 45 571 milj. kr.,

vilket är ca 740 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsverkspropositionen.

I det följande avser jag att redovisa de fall där jag funnit skäl att

frångå riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.

Riksrevisionsverket har beräknat fyllnadsbetalningarna inom inkomsttiteln

skatt på inkomst och förmögenhet m.m. till 1 900 milj. kr. för budgetåret

1969/70, vilket är samma belopp som upptogs i verkets decemberberäkning

(prop. 1970: 1 bil. 1). Med hänsyn till att räntan på kvarstående

skatt sedermera har höjts från 9 % till 12 % finner jag det befogat

att räkna upp fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt med 100 milj. kr.

Detta påverkar självfallet inkomstskattetitelns netto med motsvarande belopp.

Inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. bör således

beräknas till 17 000 milj. kr. för budgetåret 1969/70.

Som jag tidigare redovisat har förslag förelagts riksdagen om att införa

en investeringsavgift för vissa byggnadsinvesteringar. Enligt förslaget skall

avgiften gälla för vissa uppräknade typer av investeringar som igångsätts

under tiden 7 maj 1970—31 juli 1971. Avgifter som uppbärs bör redovisas

under en särskild inkomsttitel benämnd investeringsavgift under rubriken

tullar och acciser. Med hänsyn till avgiftens probibitiva karaktär torde inkomsterna

bli begränsade. När en investeringsavgift infördes under 18-månadersperioden

mars 1967—september 1968 belöpte sig de totala inkomsterna

till ca 5,6 milj. kr. I anslutning härtill beräknar jag inkomsttiteln investeringsavgift

till 5 milj. kr. för budgetåret 1970/71.

Fr. o. m. budgetåret 1970/71 föreslås den statliga tillsynsverksamheten

på atomenergiområdet bli avgiftsbelagd. Inkomsterna av denna verksamhet

bör redovisas på den nya inkomsttiteln tillsgn av atomenergianläggningar

m. m. under uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna beräknas för

budgetåret 1970/71 till 1 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapitalme- del inom fonderna

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

bemyndigande

I. Affärsverksfonderna............

1 860 473 000

1 300 300 000

18 102 000

23 206 000

518 865 000

II. Statens allmänna fastighetsfond . .

311 473 000

42 776 000

3 150 000

127 913 000

137 634 000

III. Försvarets fastighetsfond........

236 484 000

23 445 000

26 000 000

159 770 000

27 269 000

IV. Statens utlåningsfonder ........

2 588 604 000

—

—

767 083 000

1 821 521 000

V. Fonden för låneunderstöd ......

405 602 000

—

42 500 000

48 725 000

314 377 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

35 200 000

—

40 000 000

.-

— 4 800 000

VIII. F’onden för beredskapslagring ....

855 000 000

—

—

—

855 000 000

IX. Diverse kapitalfonder ..........

125 896 000

86 988 000

251 000

3 797 000

34 860 000

Summa kr.

6 418 732 000

1453 509 000

130 003 000

1130 494 000

3 704 726 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster....

1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning..........

42 874 000

Lånemedel

3 660 852 000

to

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Inleveranserna från luftfartsverket beräknar jag, efter samråd med chefen

för kommunikationsdepartementet, till 17 milj. kr. vilket är 500 000

kr. mindre än vad som upptas i riksrevisionsverkets beräkning. Inkomsttiteln

statens af för sverksf ond er beräknas i enlighet härmed till 684,8 milj.

kr. för budgetåret 1970/71.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av totalbudgetens

inkomster med 100 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och med 5,5

milj. kr. för budgetåret 1970/71 i förhållande till riksrevisionsverkets förslag.

Totalbudgetens inkomster skulle därmed enligt de förnyade inkomstberäkningarna

med av mig förordade justeringar uppgå till 40 590 milj. kr. för

budgetåret 1969/70 och till 45 576 milj. kr. för budgetåret 1970/71, vilket

är 71 milj. kr. resp. 743 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen.

Förändringarna beträffande inkomstskattetiteln innebär, med beaktande

av den av mig förordade justeringen, en uppräkning i förhållande

till det i statsverkspropositionen angivna beloppet med 350 milj. kr. för

budgetåret 1969/70. Bland övriga större förändringar under innevarande

budgetår kan nämnas en uppräkning av mervärdeskatteinkomsterna med

150 milj. kr. samt en nedräkning av inkomsttiteln pensionsmedel med 71

milj. kr. Inkomster av statens affärsverksfonder beräknas minska med

sammanlagt 198 milj. kr. Härav kan 120 milj. kr. hänföras till minskade

inleveranser från statens vattenfallsverk. Inkomsterna under statens utlåningsfonder,

av vilka lånefonden för bostadsbyggande är den dominerande,

beräknas minska med ca 120 milj. kr. För budgetåret 1970/71 kan noteras

uppräkningar, i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

av inkomsterna på titlarna skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

(400 milj. kr.), mervärdeskatt (400 milj. kr.), skatt på sprit (35 milj. kr.)

och lånefonden för bostadsbyggande (75 milj. kr.). Inkomsttiteln pensionsmedel

har räknats ned med 80 milj. kr. och statens järnvägars inleveranser

av överskott beräknas minska med 46 milj. kr. Min beräkning av de enskilda

inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71 framgår av specifikation

i bilaga 5.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen

i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1970/

71. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 6 419 milj. kr. De för

finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör

anvisas på driftbudgeten, uppgår till 1 130 milj. kr. De medel som inom

resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.

avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till

1 584 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena

till 3 705 milj. kr., vilket är 54 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår

av tabell 8.

Med beaktande av vad jag sålunda redovisat har jag låtit upprätta för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9. Totalbudgeten budgetåren 1968/69—1970/71

(Milj. kr.)

1968/69

1969/70

1970/71

Förändring från

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

utfall

ny ber.

prop.

beräkning

prop.

beräkning

1968/69

1969/70

1970

1970

till ny ber.

till ny ber.

1969/70

1970/71

Inkomster..............................

36 236

40 519

40 591

44 834

45 576

+ 4 355

+ 4 985

varav: inkomster på driftbudgeten ......

34 836

38 912

39 068

43 203

43 950

+ 4 232

+ 4 882

övrig finansiering ................

1 400

1 607

1 523

1 631

1 626

+ 123

+ 103

Utgifter................................

varav: driftbudgeten (exkl. förändr. i behåll-

38 883

43 587

44 100

45 633

46 434

+ 5 217

+ 2 334

ningar på reservationsanslag) ......

33 845

37 150

37 310

39 270

39 666

+ 3 466

+ 2 356

investeringsanslag ................

5 314

5 537

5 690

6 362

6 419

+ 376

+ 729

förändring i anslagsbehållningar. . . .

förändring i dispositionen av rörliga

- 349

700

900

700

1 000

+ 1 249

+ 100

krediter..........................

72

200

200

- 700

- 650

+ 128

- 850

Totalbudgetsaldo........................

- 2 648

- 3 068

- 3 509

- 799

- 858

- 861

+ 2 651

to

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

slag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1970/71 med

specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 7).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1969/70 och 1970/71

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten

för budgetåren 1969/70 och 1970/71 enligt tabell 9.

Beräkningarna pekar på ett underskott i totalbudgeten på ca 3 500 milj.

kr. för budgetåret 1969/70 och på drygt 800 milj. kr. för budgetåret 1970/

71. Underskottet för budgetåret 1969/70 är ca 400 milj. kr. större än det som

angavs i finansplanen medan det nu beräknade underskottet för 1970/71

är ungefär lika stort som det i statsverkspropositionen redovisade.

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen att

1) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1970/71 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
-

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet :

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .... 275 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor m. m......................... 65 000 000

Jordbruksdepartementet :

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m. m............................... 3 164 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet :

Studiemedelsfonden ...................... 756 000 000

Jordbruksdepartementet:

Fiskerilånefonden ........................ 333 000

Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

Lån till nordiska industrialiseringsfonden till

förmån för Island......................

7 000 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

2) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna

för budgetåret 1970/71,

3) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen

av rörliga krediter för budgetåret 1970/71,

4) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

skall för budgetåret 1970/71 ingå i preliminär

skatt med 100 % av grundbeloppet,

5) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1970/71 enligt den vid detta protokoll fogade

specifikationen,

6) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater

för bugetåret 1970/71,

7) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen

svarande inkomsttiteln lånemedel till 3 660 852 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MAKCUS BOKTR. STHLM 1970 700243

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Reviderad

nationalbudget för år 1970

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

1

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1970

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1970 som härmed läggs fram är utarbetad

inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering

och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet

hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens

utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden

har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet

har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i

kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den

privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges

ekonomi 1970 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet

uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat

för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen

Lars Lindberger.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 120. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

I. Sammanfattande översikt

Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1969 har endast på ett

fåtal punkter ändrats mera avsevärt i förhållande till den preliminära nationalbudgeten.

Den totala produktionens tillväxt redovisas nu till drygt 5 %

(5,2 %), vilket innebär en smärre uppjustering. En viss osäkerhet råder

alltjämt om storleken av nationalproduktens faktiska ökning. Ovissheten

gäller främst lagerinvesteringarna som snarast förefaller att ha stigit ännu

något mer än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten. För

offentlig och privat konsumtion ter sig tillväxten nu något större, men för

investeringarna obetydligt lägre än vad som tidigare angivits.

Den privata konsumtionens volym beräknas nu ha stigit med 4,2 % eller i

samma förhållandevis höga takt som föregående år och snabbare än de reala

disponibla inkomsterna som beräknas ha ökat med 3,7 %. Hushållssparandet

har enligt dessa beräkningar sjunkit inte blott realt utan även till sitt

absoluta belopp. Nedgången ter sig dock inte lika drastisk som enligt de

preliminära kalkylerna främst beroende på att det skett en måttlig uppjustering

av de beräknade hushållsinkomsterna.

Näringslivets investeringar beräknas ha ökat med 4 %, vilket är obetydligt

mera än enligt de preliminära kalkylerna. För industrins investeringar

har dock skett en viss nedrevidering så att den beräknade volymökningen

för investeringarna inom denna näringsgren stannat vid 2 %.

Bostadsinvesteringarna som enligt de preliminära kalkylerna visade obetydlig

nedgång beräknas nu ha ökat med 3,5 % i volym. Antalet inflyttningsfärdiga

lägenheter 1969 steg till 109 000.

De offentliga investeringarnas utveckling 1969 ter sig inte längre fullt lika

expansiv som den tidigare framstod. I synnerhet gäller detta beträffande

de statliga investeringarna som nu beräknas ha ökat i volym med endast

1,5 % mot förut angivna 9,0 %. (Den sistnämnda uppgiften förefaller att

ha varit påverkad av ett direkt beräkningsfel.) De kommunala investeringarnas

volymökning beräknas till 7 %, vilket innebär en nedgång även i

jämförelse med föregående år.

Totalt för den statliga verksamheten (dvs. statlig investering och konsumtion)

framträder nu en mera markerad dämpning än som framgick av

de preliminära kalkylerna. Tillväxten har nämligen sjunkit från 4,4 %

1967—1968 till 2,0 % 1968—1969. Den kommunala konsumtionens tillväxt

har emellertid för samma perioder ökat från 7,6 % till 9,0 % och totalt sett

är den kommunala verksamhetens expansionstakt orubbad och visar rentav

en obetydlig uppgång från 8,1 % till 8,4 %.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 3

I fråga om utrikeshandeln 1969 redovisas inte några större förändringar

i förhållande till de preliminära uppskattningarna. Exporten ökade sålunda

med 12 % i volym och importen med 13 %. I synnerhet för exporten blev

prisuppgången något starkare än vad som tidigare angivits. Handelsbalansens

underskott blev härigenom 120 milj. kr. lägre än vad som framgick av

den preliminära nationalbudgeten. I fråga om tjänstebalansen — och däribland

sjöfartsnettot — har emellertid skett en justering i motsatt riktning,

varför underskottet i bytesbalansen endast obetydligt — närmare bestämt

med 36 milj.kr.— understiger det preliminärt beräknade. Såtillvida har dock

bilden förändrats att hela den försvagning om drygt 500 milj. kr. som inträffade

i bytesbalansen från 1968 till 1969 — från ett underskott om drygt

550 milj. kr. till ett underskott om knappt 1 100 milj. kr. — nu framstår som

lokaliserad till tjänste- och transfereringsbalansen.

Den ekonomiska utvecklingen 1968—1969 innebar jämfört med närmast

föregående år en snabbare tillväxt av den totala efterfrågan och denna uppgång

kan främst återföras på ett omslag i näringslivets investeringar, tilltagande

lageruppbyggnad och kraftigare exportökning. Samtidigt försiggick

en mycket snabb importökning som delvis kan uppfattas som ett symptom

på att den möjliga produktionsökningen totalt sett var begränsad i förhållande

till efterfrågetillväxten. Inom stapelvaruindustrierna utgjorde som

regel anläggningskapaciteten det främsta hindret för ytterligare produktionsökning,

men inom stora delar av verkstadsindustrin betecknades arbetskraftstillgången

som främsta bristfaktor. Det effektiva tillskottet av

arbetskraft blev förhållandevis blygsamt trots betydande nettoimmigration.

Enligt de arbetskraftskalkyler som ingår i nationalräkenskapsmaterialet

skulle antalet sysselsatta inom hela samhällsekonomin ha ökat med 0,9 %

och antalet arbetade timmar med 0,5 %.

Prisstegringen under loppet av 1969 blev väsentligt högre än under närmast

föregående år — för konsumentpriserna 4,6 % mot 2,2 % — och även

väsentligt högre än vad som vid årsskiftet preliminärt uppskattades för

1969 (3,5 %). Prisstegringstakten ökade mot slutet av året men utvecklingen

av konsumentprisindex har av beräkningstekniska skäl kommit att

ge en överdriven föreställning om den del av prisuppgången 1969 som faktiskt

inträffade under de sista månaderna av året. Det är i huvudsak impulser

utifrån som direkt föranlett den snabbare prisuppgången, vilken bl. a.

yttrat sig i en betydande höjning av bostadspriser och internationellt bestämda

priser — däribland även vissa jordbrukspriser. I fråga om bostadspriserna

har en internationell inverkan förmedlats via ränteutvecklingen.

Fastän det påtagligt ökade efterfrågetryck som framträdde på arbetsmarknaden

började få vissa återverkningar på löneglidningen under 1969

blev tillväxten av lönesumma och hushållsinkomster förhållandevis måttligt

påverkad. För lönesumman noteras sålunda en ökning med 7,5 % 1968_

1969 mot 6,3 % för föregående år. Högkonjunkturen återspeglas klarare i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

företagsinkomsternas utveckling. I nationalräkenskapskalkylerna redovisas

sålunda en ökning av företagens driftsöverskoft före skatter med över 21 %

1968—1969 mot endast 0,3 % 1967—1968. Företagssparandet har stigit men

de ökade investeringarna i anläggningar och lager har likväl lett till en ökning

av företagens behov av extern nettofinansiering om uppskattningsvis

900 milj. kr. Kalkylerna över företagssparandet 1969 är emellertid osäkra —

likaväl som över hushållssparande — och dessutom alltjämt preliminära.

Med avseende på de externa finansieringsströmmarna har bilden ändrats

1 förhållande till den preliminära redovisningen såtillvida som det beräknade

nettoutflödet för kända kapitaltransaktioner nu anges till 230 milj. kr.

mot tidigare 800 milj. kr. Denna ändring har återverkat på restposten i betalningsbalansen

som nu antagit ett negativt värde om 370 milj. kr. Detta

skulle kunna tyda på att betalningsförskjutningar i samband med icke kända

handelskrediter haft en negativ inverkan på valutaställningen 1969.

I sina huvuddrag har det ekonomiska läget inte undergått stora förändringar

under de sista månaderna 1969 och de första månaderna 1970. Efterfrågan

på arbetskraft har hållits oförändrat hög och orderingången har

bibehållits. Prisstegringstakten har emellertid tilltagit och utvecklingen på

arbetsmarknaden har i vissa fall lett till oväntat stora lönehöjningar. Vissa

industriinvesteringar förefaller att ha skjutits över från senare delen av

1969 till 1970 på grund av leveransförseningar samtidigt som industriföretagens

investeringsplaner för 1970 kraftigt reviderats uppåt. Varsel om permitteringar

och avskedanden under första kvartalet 1970 berörde ett något

större antal arbetstagare än motsvarande period ett år tidigare (4 100 mot

2 600). Det har i första hand varit textilindustrin som svarat för denna

ökning. Efter en viss återströmning under perioden november—januari har

valutareserven ånyo minskat med avsevärda belopp så att den vid ingången

av andra kvartalet 1970 — inberäknat tillskottet av särskilda dragningsrätter

(SDR) — var obetydligt lägre än fem månader tidigare.

Internationellt sett var den ekonomiska utvecklingen under de första månaderna

1970 fortsatt expansiv i Västeuropa medan däremot i Förenta staterna

de redan förut märkbara stagnationstendenserna började bli mera

framträdande. Den internationella konjunkturutvecklingen under 1970 påverkas

därför i huvudsak av två mot varandra verkande krafter, vilkas

styrka och varaktighet det gäller att uppskatta.

I huvudsak skiljer sig inte den bedömning av den ekonomiska utvecklingen

i Förenta staterna under 1970 som nu är möjlig att göra från den som

redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Avmattningen kan möjligen

komma att visa sig bli något mera långvarig än vad som då tycktes

troligt, men en återhämtning under loppet av året förefaller fortfarande

möjlig. En annan utvecklingsväg för Förenta staternas ekonomi under 1970

skulle karakteriseras av en djupare och mera långvarig avmattningsperiod

innebärande att produktionstillväxten 1970 helt uteblir. Åtskilliga skäl gör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 5

emellertid att detta alternativ inte framstår som det mest sannolika. Härtill

bidrar bl. a. den ekonomiska politikens nuvarande inriktning och troliga

utformning under 1970.

I Västeuropa kan tillväxttakten väntas avta något under 1970, huvudsakligen

på grund av kapacitetsbrist i flera länder, främst Västtyskland och

Frankrike. Efterfrågeutvecklingen i början av året var allmänt mera expansiv

än väntat och jämfört med den bedömning som gjordes i den preliminära

nationalbudgeten har man nu ett starkare intryck av att det högre

efterfrågetrycket i Västeuropa kommer att bibehållas, i varje fall under

större delen av året. Därmed skulle även, åtminstone till en början, en mera

markerad avmattning i Förenta staterna — därest en sådan inträffade —

kunna förmodas få ringa genomslagskraft på den ekonomiska utvecklingen

i Västeuropa. Kreditpolitiken i Västeuropa väntas få en avsevärt återhållande

effekt på bostadsbyggandet, men industriinvesteringarna väntas öka

i obetydligt långsammare takt än 1969. Delvis kan utvecklingen av industrins

investeringar förklaras av väntade kreditlättnader i vissa länder men

en stor roll torde den i nuvarande läge höga självfinansieringsgraden i det

västtyska och franska näringslivet spela. Investeringarna '' lager förväntas

däremot minska avsevärt under 1970, i synnerhet i Västtyskland och Frankrike

där produktionskapaciteten i början av året var hårt ansträngd. Konsumtionens

tillväxttakt kan väntas bli ungefär lika snabb som 1969 som

följd av allmänt hög lönestegringstakt, inte minst inom EEC-länderna.

Sammanfattningsvis kan den begränsade avsaktning som väntas i efterfrågeutvecklingen

i Västeuropa under 1970 nästan helt hänföras till den

förväntade volymminskningen i lagerinvesteringarna. Trots kapacitetsbegränsningar

kan tillväxttakten i produktionen väntas uppgå till inemot 5 %,

dvs. någon procentenhet lägre än 1969. Priserna kan under 1970 väntas öka

minst lika snabbt som 1969. Världshandelns expansion kan däremot beräknas

fortgå i något lägre takt 1970.

Konjunkturinstitutets reviderade prognos för exporten 1970 utgår från

en sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen. Totala

exporten exklusive fartyg beräknas från 1969 till 1970 öka med 8 % i volym,

dvs. drygt 3 1/2 procentenheter långsammare än för föregående år. För hela

exporten väntas skillnaden i ökningstakt mellan 1969 och 1970 bli något

större, eller från 12 % till 7 1/2 %, eftersom en omsvängning i fartygsexporten

från ökning till minskning förutses.

Den volymmässiga utvecklingen 1970 för råvaror och skogsindustriprodukter

kan väntas bli avsevärt dämpad i förhållande til! 1969, i första hand

på grund av kapacitetsbrist i produktionen av flertalet berörda varor. Den

mindre avmattningen i den utländska efterfrågan väntas också komma att

spela en viss roll. Särskilt gäller detta för trävaror. Det kan också noteras

att mahnexporten 1970 till följd av strejken vid LKAB väntas bli lägre än

föregående år. Exportvolymökningen 1969—1970 för trävaror, massa och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

papper samt malm beräknas komma att uppgå till drygt 2 % att jämföra

med en ökning på ca 8 % 1969. Räknat i värde blir emellertid skillnaden i

ökningstakt endast några procentenheter eftersom prisutvecklingen för

både skogsprodukter och malm väntas bli avsevärt mera gynnsam 1970.

Exporten av färdigvaror beräknas totalt sett öka betydligt långsammare

1970 än 1969, såväl i volym som i värde. I volym väntas ökningstakten

1969—1970 bli ca 9 1/2 % mot nästan 14 % 1968—1969. För denna del av

exporten torde tillgången på arbetskraft i stor utsträckning bli avgörande

för tillväxtmöjligheterna. Ökningstakten väntas bli 15 % för verkstadsprodukter

exklusive fartyg, 9 1/2 % för järn och stål och 10 1/2 % för ”övrigvaror”.

För såväl fartygsleveranserna till utlandet som exporten av livsmedel

och andra metaller än järn och stål förutses en minskning.

I värde beräknas exporten totalt öka med 13 1/2 % mot 7 1/2 % i volym.

Exportpriserna väntas i genomsnitt komma att öka mycket kraftigt och

snabbare än 1969, särskilt vad gäller skogsprodukter, malm samt järn och

stål.

Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner väntas

öka med 9 % från 1969 till 1970 att jämföra med en ökning på 4 % 1968—

1969. Industrins investeringar förutses totalt sett stiga med 15 %. Maskininvesteringarna

väntas härvid svara för en uppgång om 13 1/2 %, medan

byggnadsinvesteringarna förutses öka förhållandevis snabbare, eller med

18 1/2 %. Särskilt gäller detta för verkstadsindustrin. På branschnivå pekar

investeringsuppgifterna mot kraftigt ökade investeringar för järn- och stålverk

liksom för verkstadsindustrin exklusive varv. Däremot förutses oförändrad

investeringsvolym inom massa- och pappersindustrin, där en nedgång

i investeringarna skedde 1969. För industriinvesteringarna i övrigt

torde ett omslag från en mindre ökning 1969 till en nedgång 1970 vara att

vänta. — Handelns investeringar i byggnader och maskiner kan med hänsyn

tagen till de sannolika effekterna av den föreslagna investeringsavgiften

väntas öka obetydligt eller med 1 %.

Lagerinvesteringarna väntas 1970 komma att uppgå till ca 2 100 milj. kr.,

dvs. obetydligt mera än 1969. För såväl råvaror, halvfabrikat som varor i

arbete kan lageruppbyggnaden väntas ske långsammare än föregående år.

Däremot förutses ett klart omslag i utvecklingen av industrins färdigvarulager

som beräknas öka 1970, efter en minskning 1969. Detta gäller de

flesta branscher och i synnerhet verkstadssektorn och livsmedelsindustrin.

— För näringslivets totala realkapitalbildning blir ökningen 1969—1970

8 %, att jämföra med en uppgång på 17 % 1968—1969.

För statliga investeringar 1970 väntas en något snabbare ökning än 1969,

eller med 3 1/2%. Byggnadsinvesteringarna förväntas stiga med 7 %, medan

maskininvesteringarna fortsätter att avta om än i lägre takt än 1969.

Kommunernas investeringar 1970 väntas tillväxa något långsammare än

1969, eller med 6,5 % mot drygt 7 %. Byggnadsinvesteringarna som svarar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

för nästan 90 % av de kommunala investeringarna väntas öka mindre snabbt

än föregående år, vilket huvudsakligen får återföras på finansieringssvårigheter

samt verkningarna av den föreslagna investeringsavgiften. Maskininvesteringarna

förutses öka i en högre takt än 1969.

För bostadsbyggandet beräknas en igångsättning om totalt 103 000 lägenheter,

varav andelen småhus väntas bli något lägre än 1969. Investeringarna

i bostäder kan väntas minska med 3 % 1969—1970. Härvid har förutsatts

att byggnadstiderna kommer att förkortas något under det att den genomsnittliga

lägenhetsytan antas bli densamma som för igångsättningen under

hela året 1969. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1970 väntas bli något

färre än 1969, eller omkring 108 000.

Den totala fasta investeringsvolymen väntas öka med 4,8 % 1969—1970,

dvs. i obetydligt högre takt än 1968—1969. Byggnadsinvesteringarna ökar

långsammare än 1969, medan däremot tillväxttakten för maskininvesteringarna

torde bli väsentligt högre. Inberäknat lager blir den totala investeringsökningen

4,7 % 1969—1970.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler.

Den totala lönesumman förutses komma att öka med 9 1/2 %, vilket är

ca en procentenhet mer än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten.

Differensen kan förklaras av dels en upprevidering av den avtalsmässiga

lönehöjningen, dels ett antagande om än högre löneglidning än vid det förra

prognostillfället. Mot denna bakgrund kan faktorinkomsterna beräknas

stiga med 9 %, vilket innebär en ökningstakt som är två procentenheter

högre än 1968—1969. Tillväxten i de disponibla inkomsterna stannar dock

vid 7,5 % mot 6,4 % 1968—1969. Hushållens nettoinbetalning till det offentliga

beräknas nämligen stiga betydligt snabbare 1969—1970 än 1968—1969.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1970 har en utgångspunkt varit

att arbetsgivarnas kostnadsökning per timme i genomsnitt för samtliga anställda

kalkylerats till drygt 9,5 %. Lönekostnadsökningarnas genomslag i

prisnivån under 1970 väntas vidare bli åtminstone lika betydande som vad

man tidigare erfarenhetsmässigt kunnat räkna med. Det är dessutom tänkbart

att det inom handeln finns från 1969 kvarstående prisökningsbehov som

kan komma att realiseras under innevarande år. Enligt den prisprognos som

sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån under loppet av 1970 väntas

stiga med 4,7 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970

kan den troliga förändringen anges till 5,0 %.

Vid den förutsatta prisuppgången 1970 kan de reala disponibla inkomsterna

beräknas öka med drygt 2 1/2 % mot 3,7 % 1968—1969.

Den privata konsumtionen väntas som en följd av den lägre tillväxten av

de reala disponibla inkomsterna öka något långsammare än 1968—1969 eller

med 3,4 %. En sådan tillväxttakt skulle emellertid alltjämt innebära en fortsatt

nedgång av sparkvoten. Den senare kan antas komma att uppgå till

3 3/4 % 1970 mot 4 1/2 % 1969. Under 60-talets första hälft låg sparkvoten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

på mellan 7 1/2—8 %. En huvudorsak till att sparkvoten beräknas sjunka

även under 1970 är den köprush som är att vänta inför mervärdeskattens

höjning vid årsskiftet 1970/1971. Stor försiktighet får emellertid iakttas vid

försök till tolkning av dessa residualt erhållna sparandesiffror.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 3,5 %. Hela ökningen faller

på den kommunala konsumtionen som förutses stiga med 6 %.

Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågans tillväxt 1969—1970

väntas uppgå till knappt 4,5 % att jämföra med knappt 7 % 1968—1969. Den

förväntade svagare tillväxten förklaras i första hand av en lägre ökning av

offentlig och privat konsumtion och export samt en övergång till i stort sett

oförändrade lagerinvesteringar.

Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång av

importen med knappt 7,5 % i volym 1969—1970. Det är väsentligt lägre än

uppgången 1968—1969, vilken uppgick till drygt 13 %. Speciellt kraftig

väntas uppbromsningen av importen av investeringsvaror respektive andra

industriråvaror bli. Även importen av konsumtionsvaror väntas stiga långsammare

än 1968—1969.

Eftersom importvolymens tillväxt beräknas nära sammanfalla med exportvolymens,

men importpriserna stiger svagare än exportpriserna (4 %

mot 5 1/2 %) förutses underskottet i handelsbalansen sjunka med ca 380

milj. kr. 1969—1970. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas komma

att försämras med ytterligare 250 milj. kr. jämfört med 1969 med de stora

minusutslagen, främst på posterna turistnetto och övriga tjänster m. in. By
-

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1969—1970

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1969—1970

volymföränd-

1969

ring 1968—1969

milj.

procentuell

kr. i

volymför-

1969 års

ändring

priser

T Utgång

Bruttonationalprodukt..........

5,2

147 000

5 300

3,5

Import ......................

13,1

30 500

2 200

7,5

Summa tillgång

6,8

177 500

7 500

4,5

Efterfrågan

Bruttoinvestering..............

4,2

33 600

1 600

5

därav: privat..................

4,0

12 800

1 100

9

stat....................

1,7

4 700

200

3

kommun ..............

7,2

8 000

500

6,5

bostäder...............

3,3

8100

- 200

— 3

Lagerförändring................

+2 000

+ 50

Privat konsumtion ............

4,2

78 000

2 650

3,5

Offentlig konsumtion ..........

6,2

34 000

1 200

3,5

Tjänstenetto ..................

+ 500

- 300

Export ......................

12,1

29 400

2 300

8

Summa efterfrågan

6,8

177 500

7 500

4,5

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

9

tesbalansens underskott, inklusive koi‘rigeringsposten, kommer enligt dessa

beräkningar att sjunka med 135 milj. kr. 1969—1970.

En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna

beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens

tillväxt 1969—1970 blir 3,5 %.

En dämpning av produktionstillväxten från drygt 5 % 1968—1969 till

3,5 % för 1970 innebär en så påtaglig förändring att man — om px-ognosen

förverkligas — har starka skäl att vänta sig en successiv lättnad av efterfrågetrycket

på arbetsmarknaden liksom allmänt sett inom samhällsekonomin

under loppet av de tre senare kvartalen 1970. En sådan lättnad får

i sin tur återverkningar på bl. a. verkstadsindustrins leveranskapacitet och

ett antagande om stärkt leveransförmåga har i själva verket också inkorporerats

i prognoserna för exporten och för industrins maskininvesteringar.

Slutsatsen om att en sådan förändring av det ekonomiska balansläget

kommer att inträffa är till sin giltighet beroende av att utsikterna för produktivitetsutveckling

och arbetskraftsutbud blivit tillnärmelsevis riktigt

bedömda. En avgörande förutsättning är vidare att lagerinvesteringarna

verkligen utvecklas såsom beräknat och planar ut under 1970 efter en

uppgång som sannolikt hållit i sig in på de första månaderna av året, åtminstone

att döma av importsiffrorna dessa månader för insatsvaror och

industriråvaror.

Prognosen för lagerinvesteringarnas utveckling är baserad på ett antagande

om att företagen, delvis under inflytande av det strama kreditmarknadsläget,

skall anpassa sina produktionsplaner på ett sådant sätt att en dämpning

av den slutliga efterfrågans tillväxt inte kommer att fångas upp i en

massiv ökning av lagren av insatsmaterial och färdigvaror. En ytterligare

förutsättning för produktions- och lagerprognoserna är vidare att Sveriges

ekonomi under 1970 kommer att befinna sig i en gynnsam fasning i förhållande

till den västeuropeiska konjunkturen så att efterfrågesuget utifrån,

i likhet med vad som skedde första halvåret 1966, kan väntas tillta i relativ

styrka i förhållande till den inhemska efterfrågan. Under sådana omständigheter

finns det också skäl till en något mera optimistisk syn på produktivitetsutvecklingen

inom Sveriges ekonomi 1970.

En viss försvagning av produktivitetstillväxten förefaller att vara ett regelbundet

inslag i utvecklingen under de senare stadierna av en högkonjunktur

och de första stadierna av en avmattning. Orsakerna härtill är förmodligen

flera, men det förefaller som om en nedrevidering av produktionsplanerna

skulle ha en negativ inverkan på produktiviteten, varför det —

omvänt — också förefaller följdriktigt att sammankoppla ett expansivare

efterfrågealternativ med en något gynnsammare produktivitetsförändring.

För 1970 skulle en prognos om 3,5 % i total produktionstillväxt tyda på en

produktivitetsförändring som vore väsentligt lägre än man kunnat vänta sig,

åtminstone under normala förutsättningar. Eftersom det inte sker någon

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 1:2. Bytesbalansen 1968—1970

Milj. kr., löpande priser

1968

1969

1970

prognos

Export av varor..............................

25 403

29 440

33 550

Import av varor..............................

26 516

30 517

34 095

Handelsbalans

- 1113

- 1077

- 545

Sjöfartsnetto ................................

1 958

1 830

1 900

Turistnetto ..................................

- 1 029

- 1 205

- 1 400

Övriga tjänster m. m., netto1..................

- 339

- 555

- 755

Transferereringar, netto........................

- 735

- 877

- 900

Korrigeringsposti 2 ............................

700

800

900

Bytesbalans

- 558

- 1084

- 800

1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i tabell

1X1:3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

allmän arbetstidsförkortning men nettoimmigrationen kan förväntas bli avsevärd,

förefaller det rimligt att räkna med en ökning av arbetskraftsutbudet

omräknat i antal arbetstimmar med inemot en halv procent eller ungefär

detsamma som 1969. Det skulle innebära att tillväxten av den totala produktiviteten

i samhällsekonomin skulle sjunka med närmare en och en halv

procentenhet till ca 3 %, vilket skulle vara ett lågt värde även i en för produktivitetstillväxten

ogynnsam konjunkturfas. Med bibehållande av en synnerligen

försiktig bedömning av produktivitetsutsikterna har det därför förefallit

motiverat att utgå från en något större ökning av den totala produktionen,

som också skulle ge utrymme för en något större ökning av exportvolymen

än enligt konjunkturinstitutets prognos.

Före den slutliga avstämningen av försörjnings- och bytesbalanserna kan

det finnas särskild anledning att klargöra prognosernas innebörd med avseende

på handelsbalansens utveckling under återstående delen av 1970.

Efter de förhållandevis betydande underskotten i handelsbalansen under

årets två första månader innebär redan konjunkturinstitutets utrikeshandelsprognos

att handelsbalansen under de följande 10 månaderna skall visa

ett överskott om 150 milj. kr. och en förstärkning i förhållande till den närmast

föregående 10-månadersperioden om 1 400 milj. kr.1 Ett så kraftigt om

slag i handelsbalansen har inte förekommit under senare år, men under tiden

april 1966 till februari 1967 —- dvs. under en period som representerar

en konjunkturfas av liknande karaktär som den som nu förefaller aktuell,

skedde en förstärkning av handelsbalansen jämfört med närmast föregående

period med drygt 900 milj. kr. Härvid är att märka att detta skedde

samtidigt som bytesvillkoren för den svenska utrikeshandeln försvagades

i Med de preliminära uppgifter som lämnats beträffande utrikeshandeln i mars blir det

implicerade överskottet under de tre senare kvartalen 1970 nära 400 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

med någon procentenhet, medan det nu finns anledning att räkna med en väl

så stor förbättring. I jämförelse med den åberopade 10-månadersperioden

1966 representerar den gynnsammare vändning av bytesvillkoren, som förutses,

ett nettotillskott till handelsbalansen om 700 å 800 milj. kr. Det omslag

i handelsbalansen som emotses för 10-månadersperioden mars—december

1970 kan därför inte till sin reala innebörd betraktas som enastående,

vare sig man utgår från konjunkturinstitutets prognos — som skulle innebära

ett omslag med 1 400 milj. kr. — eller från den prognos som presenteras

i försörjningsbalansen — innebärande ett omslag med 1 550 milj. kr. —

En allmän förutsättning för utrikeshandelsprognoserna är givetvis den bedömning

som skett av den internationella ekonomiska utvecklingen. Med

avseende på utvecklingen i Västeuropa innebär detta att efterfrågans tillväxt

kommer att avta under årets senare delar, men endast i måttlig grad.

Innebörden av den uppjustering av exportprognosen som skett i förhållande

till konjunkturinstitutets beräkning är att exportvolymen höjts med inte

fullt en halv procentenhet, vilket i löpande priser representerar ett belopp

om 150 milj. kr. Bruttonationalproduktens tillväxt enligt försörjningsbalansen

stiger härigenom till drygt 3,5 % (3,6 %) och det beräknade underskottet

i bytesbalansen sänks till 800 milj. kr.

Intrycket av en betydande dämpning 1970 i utvecklingen av såväl produktion

som efterfrågan kvarstår alltjämt. Vad beträffar den inhemska efterfrågan

är det omslaget i lagerinvesteringarnas utveckling från stark ökning

till nära nog stagnation som innebär den mest betydande förändringen

gentemot föregående år. Härutöver sker emellertid även en viss dämpning

av den slutliga efterfrågans utveckling och detta yttrar sig främst i en lägre

tillväxt för privat och offentlig konsumtion. Resursförbrukningen för slutliga

ändamål väntas sålunda visa en från 4,5 % till 3,8 reducerad ökningstakt,

medan man för hela den inhemska efterfrågan inberäknat lagerinvesteringar

kan förutse en från 5,8 % till 3,8 % minskad tillväxt. Det kan

förmodas att dämpningstendenserna med avseende på den inhemska efterfrågan

kommer att göra sig starkare gällande under årets senare delar,

speciellt vad beträffar lagerinvesteringarna men också för den slutliga efterfrågan,

även om avsaktningstendenserna härutinnan till viss del kan komma

att motverkas genom tidigarelagda inköp före årsskiftet.

För bytesbalansen förutses en viss förstärkning. Den kan i huvudsak återföras

på väntad förbättring av bytesvillkoren. Exporten beräknas dock öka

i volym med drygt en halv procentenhet mera än importvolymen. Som en

jämförelse kan nämnas att det med hänsyn till en trolig fortsatt försvagning

av tjänstebalansen, stigande utbetalningar för internationellt bistånd

samt behovet av att på sikt stärka bytesbalansen kommer att krävas att exporten

under den närmaste 5-årsperioden utvecklas väsentligt snabbare än

importen. Vid oförändrade bytesvillkor skulle det enligt en tentativ kalkyl

kunna bli behövligt att den årliga tillväxten för exporten hålls ett par procentenheter

högre än för importen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Med hänsyn till den tid som förflutit sedan det senaste konjunktur uppsvinget

satte in i Västeuropa kunde det från rent konjunkturkronologiska

synpunkter finnas argument för att konjunkturförloppet skall komma in i

en cyklisk avmattningsfas fram mot slutet av 1970 eller kanske under 1971.

När en sådan avmattning förr eller senare inträffar finns det vissa skäl som

skulle kunna tala för att det denna gång endast kommer att bli fråga om en

förhållandevis ytlig konjunktursvacka. Det är sålunda tänkbart att en avsevärd

normalisering av lagerinvesteringarna inom vissa större länder i

Västeuropa hinner ske innan efterfrågetrycket avtar mera väsentligt. Av de

basindustrier som under störa delar av 60-talet haft problem med en besvärande

överkapacitet förefaller ett flertal nu att ha kommit ur dessa. Olikheterna

mellan de ledande industriländerna i fråga om pris- och kostnadsstegringstakt

förefaller också att ha avtagit. Mot detta får ställas den återhållande

effekten av att räntenivån fortfarande internationellt sett ligger synnerligen

högt. Räntestegringen förefaller emellertid ha upphört och gängse

föreställningar om realräntans verkliga höjd kan därtill ha influerats av

tilltagande förväntningar om en på sikt stigande prisnivå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

13

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

i Västeuropa uppgick produktionens tillväxttakt 1969 till 6 %. Ett gemensamt

drag i de flesta länder var en mycket hög ökningstakt för såväl den

inhemska som den utländska efterfrågan, samt åtföljande tendenser till

snabba pris- och kostnadsstegringar. Av de stora länderna visade Frankrike

och Västtyskland en särskilt snabb tillväxttakt, medan vittomfattande och

långvariga strejker under slutet av året med flera procentenheter reducerade

produktionstillväxten 1969 i Italien. Ett undantag från den allmänna

ekonomiska utvecklingen i Västeuropa utgjorde Storbritannien där den

alltsedan devalveringen åtstramade ekonomiska politiken medförde att såväl

konsumtion som investeringar nästan stagnerade. Produktionens tillväxttakt

blev knappt 2 %. Nästan alla de mindre länderna hade 1969 en snabb

produktionstillväxt, i synnerhet Danmark och Finland. Mot slutet av 1969

blev i många länder i Västeuropa kapacitetsbegränsningarna i produktionen

Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1968—1970

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1968 och 1969 avser utfall, för 1970

prognoser.

1967—

1968

1968—

1969

1969—

1970

prognos

Belgien ......................

4,0

6,5

5,0

Danmark ....................

3,6

6,7

4,0

Finland ......................

2,0

8,0

6,0

Frankrike ....................

4,2

8,5

5,5

Italien........................

5,4

5,0

7,0

Nederländerna ................

6,2

5,0

4,5

Norge ........................

3,8

3,9

4,5

Schweiz ......................

4,0

4,7

4,0

Storbritannien ................

3,6

1,8

3,0

Sverige........................

4,0

5,0

3,5

Västtyskland..................

7,0

8,4

5,0

Österrike .....................

4,1

6,5

5,0

Förenta staterna ..............

4,9

2,8

2,0

Kanada ......................

4,7

5,0

4,0

Japan ........................

14,2

12,5

11,5

EEC..........................

5,5

7,4

5,5

EFTA........................

3,8

3,4

3,7

Västeuropa1 ..................

4,9

6,0

4,9

Totala OECD ................

5,7

5,0

4,0

1 Västeuropa avser här EEG, EFTA och Finland.

Källor: OECD, ECE, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för

ekonomisk planering på grundval av tillgängliga informationer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

besvärande. Detta gällde i första hand Västtyskland, men efter hand också

Frankrike och flera av de mindre länderna. Arbetslösheten var i de flesta

länder betydligt lägre än 1968.

Det ökade efterfrågetrycket fick till följd att kreditpolitiken efterhand

under 1969 allmänt stramades åt i Västeuropa i syfte att begränsa inflationstakten.

En effektiv stabiliseringspolitik var i åtskilliga länder, främst Storbritannien

och Frankrike, nödvändig för att möjliggöra förbättringar i den

yttre balansen. Den utbredda bristen på balans i de löpande betalningarna

förstärktes av förväntningar om paritetsförändringar och fick påtagliga återverkningar

på räntesättningen. För att bryta den ogynnsamma utvecklingen

i den franska ekonomin, särskilt vad avser betalningsbalansen, beslöt de

franska myndigheterna att devalvera francen i augusti 1969 och kredit- och

finanspolitiken skärptes därefter ytterligare. Den västtyska valutan, D-markan,

skrevs omsider upp i oktober. Förutom att denna åtgärd korn att verka

lugnande på den internationella kapitalmarknaden möjliggjorde den också

en mera effektiv bekämpning av överhettningstendenserna i Västtyskland.

Kreditpolitikens alltmer restriktiva prägel i Västeuropa kom givetvis att

verka återhållande på efterfrågeutvecklingen, men den kunde inte hindra att

såväl konsumtion som investeringar allmänt ökade mycket snabbt 1969.

Snabbt ökade också priserna och totalt för Västeuropa minskade inte ökningstakten

mot slutet av året. Man kan konstatera att kreditpolitikens negativa

inverkan på industrins investeringar till stor del neutraliserades av

den mycket höga självfinansieringsgrad som var för handen, speciellt i

Västtyskland och Frankrike. Däremot drabbades bostadsbyggandet i avsevärt

högre grad av finansieringssvårigheter, särskilt då i Storbritannien där

kreditpolitiken så länge varit stram.

Utvecklingen i Förenta staterna 1969 skiljer sig markant från den i Västeuropa.

Finanspolitiken fick, åtminstone i viss utsträckning en restriktiv

prägel samtidigt som kreditpolitiken gjordes kraftigt återhållsam. Syftet var

att dämpa den inhemska efterfrågeutvecklingen och att därigenom bromsa de

snabba prisökningarna samt förbättra utrikeshandeln. Produktionens tillväxttakt

avmattades också gradvis för att slutligen helt utebli under sista

kvartalet. För helåret 1969 uppgick tillväxttakten till mindre än 3 %. Arbetslösheten

ökade något mot slutet av året, medan däremot inga tecken tydde

på en förminskad prisstegringstakt. Från december 1968 till december 1969

steg sålunda konsumentpriserna med 6, 2 %. Delvis kan den oförminskade

inflationsgraden förklaras av att det normalt tar en viss tid innan priserna

påverkas av insatta efterfrågedämpande åtgärder, men en viktig roll torde

också kostnadsökningar kombinerade med en svag produktivitetsutveckling

ha spelat. Med tanke på den klara avmattningen i produktionen tyder den

relativt begränsade ökningen i arbetslösheten på att för tillfället överflödig

arbetskraft i viss utsträckning kvarhållits vid företagen. Detta skulle delvis

kunna förklara den ofördelaktiga produktivitetsutvecklingen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

15

Tabell D: 2. Konsumentpriser 1960—1969

Procentuella förändringar.

1960—

1968—

4 kv.

4 kv.

1 halv-

1 halv-

1968

per år

1969

1967—

4 kv.

1968

1968—

4 kv.

1969

året 1968

—2 halv- året 1968

(i års- takt)

året 1969

—2 halv- året 1969

(i års- takt)

Belgien....................

3,0

3,8

2,5

4,2

2,6

3,8

Danmark ..................

6,0

3,5

4,5

4,3

3,7

5,0

Finland....................

5,5

2,7

7,6

0,7

4,4

1,4

Frankrike..................

3,5

6,4

5,4

5,8

5,1

5,1

Italien ....................

4,1

2,6

0,8

4,0

0,3

4,4

Nederländerna..............

4,0

7,5

3,9

6,9

3,3

1,9

Norge ....................

3,8

3,0

3,3

3,2

2,5

3,2

Schweiz ..................

3,3

2,5

2,2

2,2

1,9

1,8

Storbritannien..............

3,4

5,5

5,6

5,1

4,7

3,2

Sverige ....................

3,8

2,7

1,7

3,6

1,5

3,5

Västtyskland ..............

2,6

2,7

2,7

2,8

0,8

1,5

Österrike ..................

3,6

3,0

3,4

2,5

3,4

3,3

Förenta staterna............

2,0

5,4

4,7

5,9

4,8

6,1

Kanada ..................

2,3

4,5

4,3

4,5

4,2

4,8

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning

och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

Den japanska ekonomin har alltsedan slutet av 1965 visat en mycket hög

produktionstillväxt, mer än 10 % per år under perioden 1966—1969. Den

främsta efterfrågeuppdrivande faktorn har varit investeringarna, men också

exporten har ökat särskilt snabbt under de senaste åren. Under 1969 ökade

såväl priser som löner i en avsevärt snabbare takt än under den senaste femårsperioden

och mot den bakgrunden stramades särskilt kreditpolitiken åt

efter hand. Produktionstillväxten blev också, fastän den uppgick till drygt

12 %, lägre än 1968.

Den tendens till minskad tillväxttakt inom flera sektorer av Sovjetunionens

ekonomi som kunde iakttas under senare delen av 1968 fortsatte och

förstärktes ytterligare under 1969. Tillväxttakten 1969 blev ungefär 6 %,

vilket är det sämsta resultatet hittills under den nuvarande femårsplanen

(1966—1970). Genom att tillväxttakten 1966—1968 var desto högre blev

emellertid den genomsnittliga årliga tillväxttakten under de första fyra åren

av planen i nivå med det uppställda målet. Kraftigt bidragande till den lägre

tillväxttakten 1969 var en minskad jordbruksproduktion, men det är också

uppenbart att en rad industribranscher inte lyckades uppfylla de i planerna

för 1969 förelagda produktionsmålen. Sålunda uppvisade industriproduktionen

en tillväxt (7 %) som var den lägsta under efterkrigstiden.

Världshandeln fortsatte att expandera snabbt också 1969, eller med nästan

11 % i volym. Inom OECD visade handeln en tillväxt på ungefär 13 % trots

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

en svag importefterfrågan i Storbritannien och Förenta staterna. Å andra

sidan var andra länders importefterfrågan desto starkare, särskilt då i EECländerna

där importen steg inemot 20 %. Importen till Japan ökade nästan

lika snabbt. Exporttillväxten 1969 blev med undantag för Förenta staterna

mycket hög i de flesta industriländer. Särskilt kan nämnas att tillväxten

av exporten från Storbritannien under 1969 betydligt bättre lyckades hålla

jämna steg med avsättningsmarknadernas expansion, efter att i flera år

ha fått vidkännas stora förluster av exportmarknadsandelar. Under 1969

var det i första hand Förenta staterna som förlorade andelar på exportmarknaderna

medan främst Japan, men också Västtyskland och Frankrike

lyckades utvidga sina andelar. Det kan också konstateras att den internationella

konkurrensförmågan under 1969, om den mäts med arbetskostnad

per producerad enhet, tycks ha utvecklat sig mera fördelaktigt i Västeuropa

än i Förenta staterna.

Handelsutvecklingen 1969 kan i flera avseenden sägas ha lett till en utjämning

i de större ländernas betalningsläge. Storbritanniens bytesbalans

stärktes högst avsevärt och visade ett kraftigt överskott, för första gången

sedan 1963. Frankrikes bytesbalansunderskott blev visserligen större än

1968, men en snabb förbättring kunde noteras efter devalveringen. De störa

överskotten i de löpande betalningarna i Västtyskland och Italien reducerades,

medan däremot Japans överskott ytterligare växte. Bytesbalansen för

Tabell II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1960—1969

Procentuella förändringar.

Total löne- kostnad

Timförtjänst

1960—1968

1960—1968

4 kv. 1967—

4 kv. 1968—

per år

per år

4 kv. 1968

4 kv. 1969

Belgien..........................

7,7

7,8

5,6

3 7,4

Danmark........................

9,0

10,7

13,7

210,0

Finland..........................

6,3

8,7

12,9

2 7,1

Frankrike1 ......................

7,9

7,7

16,5

8,1

Italien1..........................

8,6

8,2

3,3

10,2

Nederländerna1 ..................

10,3

9,3

7,8

8,5

Norge ..........................

8,0

7,3

10,1

6,6

Schweiz1 ........................

5,4

4,0

4,6

Storbritannien1 ..................

5,1

5,1

7,4

6,0

Sverige ..........................

9,0

8,2

7,1

10,6

Västtyskland ....................

8,8

7,6

6,2

2 7,5

Österrike ........................

8,0

8,3

4,9

8,7

Förenta staterna..................

3,8

3,6

6,8

6,4

Kanada .........................

3,3

4,8

7,9

8,0

1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

» 3 kv. 1968—3 kv. 1969.

Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

Förenta staterna förbättrades inte och därmed kvarstod problemet att finansiera

den stora exporten av långsiktigt kapital.

Den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under de första månaderna

1970 var fortsatt expansiv medan däremot stagnationstendenserna i Förenta

staterna blev mera framträdande. Den internationella konjunkturutvecklingen

under 1970 påverkas därför i huvudsak av två mot varandra

verkande krafter, vars styrka och varaktighet det gäller att uppskatta.

I huvudsak skiljer sig inte den bedömning om den ekonomiska utvecklingen

i Förenta staterna under 1970 som nu är möjlig att göra från den som

redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Avmattningen kan möjligen

komma att visa sig bli något mera långvarig än vad som då tycktes troligt,

men en återhämtning under loppet av året förefaller fortfarande möjlig. En

annan utvecklingsväg för Förenta staternas ekonomi under 1970 skulle karakteriseras

av en djupare och mera långvarig avmattningsperiod innebärande

att produktionstillväxten 1970 helt uteblir. Åtskilliga skäl talar dock

för en optimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Förenta

staterna under 1970. Den ekonomiska politiken kan förutsättas gradvis komma

att lätta för att möjliggöra produktionsökningar och hindra den redan

betydande arbetslösheten från att stiga alltför mycket. Eftersom inflationsgraden

ännu efter årets första månader endast visat svaga tecken på att avta

torde man emellertid få räkna med en mycket försiktig omorientering av den

ekonomiska politiken. Vissa mindre lättnader i kreditpolitiken genomfördes

dock redan i januari och mars och detta kan möjligen tolkas så att regeringen

i viss utsträckning är beredd att, åtminstone temporärt, eftersätta målsättningen

om en avsevärd reducering i prisökningstakten i syfte att undvika

en mera djup och långvarig nedgång i produktionen, med de allvarliga

konsekvenser detta skulle få för sysselsättningen. Det verkar knappast troligt

att produktionen under första halvåret kommer att ligga på en högre

nivå än under andra halvåret 1969, men en mindre uppgång förefaller sannolik

under andra halvåret 1970, detta under förutsättning att kreditmarknaden

efterhand blir lältare och med tanke på att extraskatten skall avskaffas

vid halvårsskiftet.

I Västeuropa kan tillväxttakten väntas avta något under 1970, huvudsakligen

på grund av kapacitetsbrist i flera länder, främst Västtyskland och

Frankrike. Efterfrågeutvecklingen i början av året var allmänt mera expansiv

än väntat och jämfört med den bedömning som gjordes i den preliminära

nationalbudgeten har man nu ett starkare intryck av att det höga efterfrågetrycket

i Västeuropa kommer att bibehållas, i varje fall under större delen

av året. Därmed skulle även, åtminstone till en början, en mera markerad

avmattning i Förenta staterna kunna förmodas få ringa genomslagskraft på

den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa. Kreditpolitiken i Västeuropa

väntas få en avsevärt återhållande effekt på bostadsbyggandet, men industriinvesteringarna

väntas öka i obetydligt långsammare takt än 1969. Delvis

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Diagram II: 1. Handelsbalansen i olika länder 1961—1969

Miljoner dollar

Belgien

Danmark

a ''□ u u u

Finland

Frankrike

UUUUULJUMhj

o

-1000

Sverige

U L-J

Västtyskland

FL

JUL

rr

Nederländerna

- u u U U U u L! Lj U

uuuuuULJUU

Storbritannien

Förenta staterna

+ 2000

Kanada

+ 1000

I I l l

1961 -02 -63 -64 -65 -66 -67

l L

1361. -62 *63 -64

Anm. Fob-cif med undantag för Förenta staterna och Kanada där uppgifterna gäller fob-fob.

Källor: OECD och nationell statistik.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

19

kan utvecklingen av industrins investeringar förklaras av väntade kreditlättnader

i Storbritannien och Frankrike men en stor roll torde den höga

självfinansieringsgraden i det västtyska och franska näringslivet spela. I

botten ligger givetvis också optimistiska bedömningar om den kommande

ekonomiska utvecklingen och därav härledd hög investeringsbenägenhet. Investeringarna

i lager förväntas däremot avsevärt minska under 1970, i synnerhet

i Västtyskland och Frankrike, där produktionskapaciteten redan i

början av året var hårt ansträngd. Mot bakgrund av den senaste tidens snabba

prisökningar på stapelvaror kan det dock inte helt uteslutas att den väntade

lagerutvecklingen till viss del motverkas av spekulativa lagerpåfyllningar.

Konsumtionens tillväxttakt kan väntas bli ungefär lika snabb som 1969

som en följd av allmänt hög lönestegringstakt, framför allt i EEC-länderna.

Den återhållsamma ekonomiska politiken väntas visserligen leda till en något

lägre ökningstakt i Frankrike och i flera av de mindre länderna, men detta

motvägs av en förväntad återhämtning av konsumtionstillväxten i Storbritannien.

Sammanfattningsvis kan den begränsade avsaktning som väntas i efterfrågeutvecklingen

i Västeuropa under 1970 nästan helt hänföras till den förväntade

volymminskningen i lagerinvesteringarna. Trots kapacitetsbegränsningar

kan tillväxttakten i produktionen väntas uppgå till inemot 5 %,

dvs. någon procentenhet lägre än 1969.

Priserna kan under 1970 väntas öka minst lika snabbt som 1969. I

Förenta staterna kan man vänta sig en avmattning i ökningstakten, om än

kanske inte lika stor som myndigheterna förutsatt. Likaså kan ökningstakten

hos priserna väntas avta något i Storbritannien och Japan, men i såväl

Västtyskland, Italien som i flera mindre industriländer i Västeuropa väntas

priserna öka snabbare än förra året.

Världshandelns expansion kan beräknas fortgå i något lägre takt 1970.

Av de stora industriländerna är det bara Storbritannien som kan väntas visa

en högre tillväxt i importefterfrågan än föregående år. Såväl i Frankrike som

i de flesta av de mindre industriländerna i Västeuropa förväntas importefterfrågan

dämpas, medan den torde växa i ungefär oförändrad takt i

Förenta staterna, Västtyskland, Italien och Japan. OECD-ländernas export

till Östeuropa kan väntas fortsätta i minst samma takt som 1969, liksom

exporten till råvaruländerna. Eftersom tillväxten i OECD-ländernas råvaruimport

beräknas avta, väntas råvaruländernas handelsbalans gentemot

OECD-länderna komma att försvagas något under 1970.

Handelsutvecklingen under 1970 kan väntas leda till en mindre utjämning

av de löpande betalningarna mellan de störa industriländerna. Såväl

Förenta staternas som Storbritanniens och i än högre grad Frankrikes bytesbalans

kan väntas bli förstärkt. Dock förefaller det rimligt anta att utvecklingen

av dessa länders utrikeshandel inte leder till så snabba förbättringar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

i bytesbalanserna som respektive regeringar förutsett. I de stora överskottsländerna

kan bytesbalansen förväntas visa lägre överskott än 1969 i såväl

Västtyskland som Italien medan däremot Japans löpande betalningar kan

väntas resultera i ett överskott minst lika stort som 1969.

Betalning släget 1970

De direkta följdeffekterna av den västtyska revalveringen på de internationella

kredit- och kapitalmarknaderna hade i stort ebbat ut vid ingången

av 1970.1 Av de västtyska valutaförlusterna under fjärde kvartalet 1969 om

ca 6,2 miljarder dollar beräknas över hälften ha gått till reservvalutaländerna

och då i första hand till Förenta staterna. Även Frankrikes betalningsläge

förbättrades avsevärt. Under första kvartalet 1970 avstannade valutautflödet

från Västtyskland så gott som helt. Det mera avspända läget avspeglade sig

bl. a. i ränteutvecklingen på Eurodollarmarknaden. Under de första tre månaderna

1970 sjönk räntenivån med ca 2 1/2 procentenheter.1 2 Guldpriset på

den fria marknaden låg under samma period ungefär i nivå med den officiella

noteringen.

Huruvida det relativa lugnet även framöver kommer att bestå torde i hög

grad vara beroende av utvecklingen i Förenta staterna. Den amerikanska

s. k. grundbalansen kan under 1970 alltjämt väntas uppvisa ett kraftigt underskott

— om än inte av fullt samma omfattning som 1969 — och det får

sägas vara oklart vilka finansiella effekter detta kommer att få. Förenklat

uttryckt kan antingen underskottet i likhet med 1969 kompenseras av en

omfattande kortfristig kapitalimport eller också kan man vänta en ökning

av omvärldens monetära tillgodohavanden i dollar (de s. k. dollarbalanserna).

Den hittillsvarande utvecklingen under 1970 ger ingen enhetlig bild.

Medan de amerikanska bankernas Eurodollarupplåning steg i januari med

800 miljoner dollar sjönk den i februari med drygt 1,2 miljarder och i mars

med drygt 950 miljoner dollar. Om utjämningen av betalningsrörelserna i

första hand sker enligt det förstnämnda alternativet, skulle detta främst

kunna motiveras av att myndigheterna därigenom kan undvika den försvagning

av dollarns ställning, som på sikt kunde bli följden av ett ökat dollarutbud.

Dessutom kan en fortsatt kort upplåning ur de amerikanska bankernas

synpunkt framstå som fördelaktigt trots gällande krav på reservtäckning.

Dels har som framgått Eurodollarräntan sjunkit tillbaka, dels kan

räntekostnaden för vissa låntagarkategorier alltjämt vara av sekundär

betydelse med hänsyn till bristen på tillgängligt kapital. En fortsatt kort

upplåning utomlands förutsätter emellertid att den antagna lättnaden i den

1 I den preliminära nationalbudgeten för 1970 har en relativt fyllig redogörelse lämnats

för kapitalrörelserna under 1969.

2 Avser lån med tre månaders löptid. För lån med kortare löptid har nedgången inte varit

av samma storleksordning. En tänkbar orsak till detta kan vara att förväntningar om

ett fallande ränteläge resulterat i en förskjutning mot kortare förbindelser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

21

amerikanska kreditpolitiken ges en utformning som bibehåller konkurrenskraften

för denna form av kapitalanskaffning. Speciellt denna senare förutsättning

kan givetvis i sig ifrågasättas. Det är därutöver osäkert om företagens

investeringsvilja blir av sådan omfattning att den inhemska kreditmarknaden

inte förslår.1

Vad som ovan sagts tyder på att något fortsatt mera markant fall av den

internationella räntenivån knappast är att vänta 1970 åtminstone inte under

första halvåret. För ett sådant antagande talar även de i mars vidtagna höjningarna

av diskontot med 1,5 procentenheter i Västtyskland och Italien.

Speciellt ränteutvecklingen i Västtyskland kan i viss grad befaras få en styrande

inverkan. Den västtyska räntenivån är nu i nivå med den internationella

och detta torde med tanke på landets allmänt sett starka ekonomi resultera

i ett visst valutainflöde. De engelska diskontosänkningarna i mars

och april förefaller knappast ensamma kunna ändra bilden.

Även om det sålunda föreligger möjligheter till att kapitalströmmarna i

högre utsträckning än vad som föreföll sannolikt för några månader sedan

söker sig till Förenta staterna och Västtyskland är det knappast troligt att

styrkan i en sådan process blir av fjolårets omfattning. Däremot framstår

en viss inknappning av den internationella likviditeten 1970 som möjlig med

tanke på den förbättrade yttre balansen för reservvalutalandet Storbritannien.

Även en fortsatt förstärkning av Frankrikes betalningsbalans kan verka

i samma riktning. I stort framstår likväl en lugnare utveckling på valutamarknaden

än under 1969 som ett sannolikt alternativ. Dels synes behovet

av utjämnande kortfristiga kapitalrörelser komma att avta i och med den

förväntade jämnare fördelningen av över- respektive underskott i de större

industriländernas bytesbalanser, dels borde paritetsändringarna i Västtyskland

och Frankrike minskat de mera spekulativt betingade inslagen. Detta

utesluter emellertid inte att balansproblemen för de mindre europeiska staterna

framöver kan tänkas öka. Som ett ytterligare skäl att anta en allmänt

sett lugnare utveckling av det internationella betalningsläget kan slutligen

nämnas tillskapandet av de s. k. speciella dragningsrätterna liksom den på

senare tid omfattande försäljningen av guld från Sydafrikas sida till den

fria marknaden och till IMF.

1 Intresset för den långfristiga upplåningen på den s. k. Eurobondmarknaden har under

loppet av första kvartalet 1970 ånyo tilltagit. Totalt emitterades under perioden januari—

mars obligationer till ett värde av ca 530 miljoner dollar. Det är visserligen ett lägre belopp

än kvartalsgenomsnittet under 1969 men detta kan i huvudsak återföras på den så

gott som totala frånvaron av emissioner under den första månaden 1970. I motsats till

Eurodollarräntan har Eurobondräntan rört sig uppåt för att vid utgången av mars 1970

uppgå till 9 1/4 %. Huvudorsaken till ökningen av Eurobondemissionerna synes ha varit

ett tilltagande amerikanskt intresse för denna upplåningsform. Mycket talar för att denna

tendens kommer att stå sig under resterande delen av 1970, inte minst med tanke på

att nedgången av de kortfristiga Eurodollarräntorna framöver torde komma att medföra

en överflyttning av det placeringsvilliga kapitalet till mera långfristiga utlåningsformer.

I analogi härmed kan det emellertid även finnas skäl att räkna med en viss nedgång av

den internationella långa räntan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den gradvisa avmattningen i den amerikanska ekonomins tillväxttakt

fortsatte även under det sista kvartalet 1969. Den reala tillväxten uteblev

helt, i första hand genom en relativt markant lagerneddragning. För hela

året 1969 uppgick därmed bruttonationalproduktens ökning till 7 3/4 % i

värde. Hela 5 % var dock att hänföra till prisökningar, varför den volymmässiga

uppgången stannade vid knappt 3 %. Man får gå tillbaka till Koreakrigets

år för att finna en motsvarande prisstegringstakt.

Att den ”avkylningsperiod”, som den i januari 1969 tillträdande nya administrationen

strävat efter, först mot slutet av året började bli mera allmänt

märkbar, torde delvis ha berott på svårigheterna att föra en restriktiv finanspolitik.

Dessa avspeglar sig bl. a. i den successiva minskningen av det beräknade

budgetöverskottet för budgetåret 1969/70. Mot ursprungligen prognoserade

6 miljarder dollar står enligt de senaste beräkningarna ca 1,5 miljard.

Huvudvikten i regeringens antiinflationspolitik har lagts på kreditpolitiken.

En närmare redogörelse för de kreditpolitiska åtgärderna lämnades

i den preliminära nationalbudgeten för 1970.

Den enligt amerikanska förhållanden höga prisstegringstakten har under

1969 i första hand orsakats av ett alltför starkt kostnadstryck i kombination

med en svag produktivitetsutveckling. Uttryckt som produktion per arbetstimme

inom den privata sektorn steg produktiviteten under året med endast

0,9 %, vilket var den lägsta ökningen sedan 1956 och nära fyra gånger lägre

än för 1968. Under det sista kvartalet 1969 visade emellertid produktiviteten

tecken till att stiga snabbare, troligtvis som en följd av företagens motåtgärder

inför den rakande vinst- och produktionsutvecklingen. Arbetskostnaderna

steg relativt kraftigt 1969 på grund av betydande avtalsmässiga löneökningar

både inom näringslivet och den offentliga sektorn. I genomsnitt låg

den totala lönenivån 1969 knappt 9 % högre än ett år tidigare.

Den offentliga konsumtionen ökade 1969 i ungefär samma takt som bruttonationalprodukten.

Ökningen var så gott som uteslutande att hänföra till

den lokala och delstatliga nivån för vilka den sammanlagda tillväxten uppgick

till 12 % i värde. Den federala regeringens begäran om en mera återhållande

utgiftspolitik från de regionala organens sida fick sålunda föga

effekt under 1969. Den privata konsumtionen steg relativt måttligt under

1969 eller med knappt 3 % i volym. Utvecklingen under året var emellertid

relativt ojämn med en under första halvåret tämligen stark privat konsumtionsefterfrågan

åtföljd av en klar avmattning från och med sommaren. Bidragande

till denna uppbromsning torde bl. a. ha varit förlängningen av den

10-procentiga extraskatten, liksom de under året ökande svårigheterna att

erhålla krediter för inköp av varaktiga konsumtionsvaror. När extraskatten

på sin tid infördes (halvårsskiftet 1968), blev resultatet en markant neddrag
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

ning av allmänhetens sparkvot, varför konsumtionsutgifterna inte kom att

hållas tillbaka i förutsedd omfattning. En förklaring kan vara att extraskatten

uppfattades som temporär och sålunda inte bidrog till att påverka

konsumtionsbenägenheten på kort sikt. Under andra halvåret 1969 däremot

skedde ett omslag till en kraftig stegring av sparkvoten.

Det främsta syftet med den strama kreditpolitiken var under 1969 att

söka dra ned den fasta investeringsvolymen inom det privata näringslivet.

Denna har emellertid förvånansvärt väl hållits uppe. Den värdemässiga uppgången

kan skattas till ca 12 %, vilket med hänsyn tagen till prisutvecklingen

pekar mot en real uppgång om ca 7 %. Flera faktorer har bidragit

till denna utveckling, varav en av de viktigaste torde varit banksystemets

möjligheter att kringgå kreditrestriktionerna. Det kapital som bankerna anskaffade

på Eurodollarmarknaden och genom emissioner av s. k. ”commercial

papers”1 torde i första hand ha fått disponeras av företagssektorn. Ytterligare

förklaringar kan vara fördröjningen i det delvisa avskaffandet av den

7-procentiga s. k. skattekrediten liksom näringslivets rent allmänna misstro

till regeringens förmåga att mera effektivt bromsa inflationsförloppet. Bostadsbyggandet

drabbades emellertid hårt av kreditåtstramningen under

1969. Bostadsinvesteringarna låg kvar på 1968 års nivå under det att antalet

igångsättningar minskade med 2,5 % i jämförelse med 1968. Skillnaden

i igångsättningen mellan de två åren blir mer markant — eller drygt 6 % —

om igångsättningarna under respektive första kvartal exkluderas.

Arbetslösheten har under hela 1969 varit låg efter amerikanska förhållanden.

I december uppgick antalet arbetslösa till 3,5 %, dvs. samma siffra

som genomsnittligt för hela året 1969. För helåret 1968 var den genomsnittliga

arbetslösheten 0,1 % högre. Månadssiffrorna har emellertid visat

en tendens att stiga och i januari 1970 steg arbetslösheten till 3,9 %, vilket

var en av de största månadsökningarna under senare år. I mars uppgick

arbetslösheten till 4,4 %, vilket var den högsta noteringen på fyra år.

Handelsbalansen kom, bl. a. genom en oväntat stark exportuppgång i december,

att visa ett överskott 1969 om 1,25 miljarder dollar, dvs. ca 25 %

mer än 1968. I jämförelse med de 4 miljarder dollar och mer som noterades

för åren 1960—1967 framstår dock fjolårets utfall som relativt modest. Bakom

handelsbalansöverskottet 1969 låg en värdemässig export- och importökning

om 10 respektive 9 %. Det privata långfristiga kapitalutflödet har

varit omfattande under 1969 trots gällande s. k. betalningsprogram. Detta

har, tillsammans med ett fortsatt starkt utflöde från den offentliga sektorn

samt det faktum att den relativt betydande amerikanska korta utlåningen

1 Bankernas kortfristiga upplåning på Eurodollarmarknaden var under större delen av

året undandragen gällande kassareservbestämmelser. För ”commercial papers”, dvs. värdepapper

emitterade av banker närstående holdingbolag o. dyl., gäller fortfarande inget krav

på reservtäckning. Totalt för 1969 steg de amerikanska bankernas Eurodollarupplåning

med ca 7 miljarder och emissionerna av ”commercial papers” med ca 13 miljarder dollar,

dvs. tillsammans ca 20 miljarder.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

på främst Eurodollarmarknaden belastar betalningsbalansen uttryckt på

likviditetsbasis, resulterat i ett betalningsunderskott enligt detta beräkningssätt

om knappt 7 miljarder dollar. Det är den högsta siffra som någonsin

noterats. Bl. a. genom att den omfattande kortfristiga kapitalimporten inte

direkt berört centralbankerna i olika länder, liar betalningsbalansen uttryckt

på officiell transaktionsbasis däremot visat ett överskott om knappt 3 miljarder

dollar. För en kort beskrivning av skillnaderna mellan de två beräkningssätten

av betalningsbalansen hänvisas till den preliminära nationalbudgeten

för 1970.

Enligt den budget som framlades i början av 1970 kommer de främsta

målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik även under 1970

bli att söka dämpa prisstegringstakten samt att förbättra bytesbalansen. Det

uttrycktes även en önskan om att omfördela inriktningen av den ekonomiska

politiken mot en större betoning av finanspolitiken. Enligt detta budgetförslag

skall den restriktiva utgiftspolitiken fortsätta och ökningen av de

federala utgifterna för budgetåret 1970/71 begränsas till knappt 3 miljarder

dollar. Förslaget omfattar en nedskärning av anslagen till försvar och forskning

om 6 miljarder dollar. Även intäkterna väntas stiga relativt svagt

främst genom bortfallet av extraskatten samt vissa sociala avgifter, vilka

tidigare erlagts av medborgarna. Budgetöverskottet beräknas bli av ungefär

samma omfattning som för nu löpande finansår eller 1,3 miljarder dollar.

Någon större finanspolitisk åtstramning är sålunda inte att vänta speciellt

mot bakgrund av kongressens uttalade vilja att öka vissa utgiftsposter.

I den ekonomiska rapport som framlades i samband med budgeten räknar

administrationen med en svag eller närmast obefintlig ökning av den totala

produktionen under första halvåret, varefter efterfrågan väntas tillta under

loppet av andra halvåret. Realt väntas bruttonationalprodukten endast stiga

med ca 1 %. I och med att differensen mellan den faktiska och potentiella

tillväxten ökar, beräknas arbetslösheten fortsätta att stiga, för att i

mitten av 1970 åtminstone uppgå till 4,5 %. Prisökningstakten antas successivt

avta för att vid slutet av året vara nere i 3 å 3,5 %. Näringslivets fasta

investeringar beräknas växa med ca 8 % i värde. En antagen stegvis lättnad

i kreditpolitiken tänkes bidra härtill. Igångsättningen inom bostadsbyggandet

antas fortsätta att falla under första halvåret. En lättnad i kreditpolitiken

kan därefter resultera i en återhämtning. Den offentliga sektorn väntas

utöva ett svagt dämpande inflytande på ekonomins tillväxttakt. Den privata

konsumtionen förutses växa med drygt 3 % i volym.

Rapporten har utsatts för kritik såväl inom som utom Förenta staterna.

Kritiken kan med en stark förenkling sägas ha följt två mot varandra stridande

huvudlinjer. Enligt den ena är den nuvarande graden av restriktivitet

i den ekonomiska politiken för svag. Priserna liksom den privata konsumtionen

sägs komma att stiga kraftigare än vad rapporten förutser. Dessutom

uttalas tvivel om det antagna budgetöverskottet för 1970/71 kan uppnås med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

25

tanke på dels det förestående kongressvalet, dels en väntad utgiftsökning

om arbetslösheten stiger över 4,5 %. Enligt andra kritiker väntas däremot

avmattningsperioden bli såväl djupare som mera långvarig än vad man från

officiellt håll räknar med. Även om kreditpolitiken lättas mera avsevärt

torde effekterna av detta inte visa sig förrän tidigast under 1971. Speciellt

hänvisas till att penningutbudet, med hänsyn taget till prisutvecklingen,

sjönk under andra halvåret 1969 med drygt 5 procentenheter. Detta väntas

inom en snar framtid bl. a. resultera i ett omslag i näringslivets investeringar

liksom en depressivt verkande neddragning av lagernivån.

Under de första månaderna 1970 pekade alltjämt de flesta indikatorer mot

en fortsatt nedgång av den ekonomiska aktiviteten. Industriproduktionen

sjönk under februari för sjunde månaden i råd1, hushållsinkomsternas ökningstakt

fortsatte att avta liksom orderingången av varaktiga konsumtionsvaror.

Bilindustrin — en speciellt i Förenta staterna konjunkturkänslig sektor

— skar ned såväl produktionsplaner som sysselsättning för första hälften

av 1970. Enligt hittills gjorda preliminära beräkningar synes vidare bruttonationalprodukten

ha sjunkit något i absoluta tal under första kvartalet

1970 jämfört med fjärde kvartalet 1969. I sig kan sålunda den senaste tidens

utveckling sägas tala för ett mera pessimistiskt antagande om den amerikanska

ekonomins tillväxttakt 1970. Skulle den nu rådande svaga privata

efterfrågan inte hinna påverkas av kommande lättnader i beskattningen

m. m. kan resultatet mycket väl bli en tvär omkastning av företagens investeringsplaner

liksom en påtaglig neddragning av lagernivån med åtföljande

kumulativa effekter. Någon mera djupgående recession förefaller likväl inte

sannolik med hänsyn till de reala och psykologiska faktorer som närmare

utvecklas i det följande. Vad som skulle kunna befaras är att tillväxttakten

i den amerikanska ekonomin helt uteblir 1970.

Trots den påtagliga faran för denna senare eventualitet har här valts att

redovisa ett mera optimistiskt antagande. Huvudskälet skulle, liksom i den

preliminära nationalbudgeten, vara de risker som ett alltför påtagligt fasthållande

av prisstabiliserings- och utrikeshandelsmålet kan innebära ur

sysselsättningssynpunkt. En lättnad av den ekonomiska politiken förutsätts

därför liksom att denna hinner få effekt innan företagens förväntningar om

en fortsatt expansion bryts. Vissa tecken föreligger också till att kreditpolitiken

redan har börjat lätta. Som ett första steg kan bl. a. den i januari vidtagna

höjningen av bankernas inlåningsräntor ses liksom antydningarna till

en viss ökning av penningutbudet. Vidare har de korta räntorna fallit tillbaka

under de första månaderna 1970. Som en följd härav, sänkte flertalet

affärsbanker i slutet av mars den s. k. ”prime rate” från 8 1/2 till 8 %. En

viss vikt kan också tillmätas det faktum att lagerutvecklingen hittills inte

uppvisat tendenser till några tvärare kast.

1 Til] en del kan den fallande industriproduktionen under senare delen av 1969 hänföras

till strejker.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Enligt dessa mera optimistiska förutsättningar kan bruttonationalproduktens

ökning antas komma att stiga med någon procentenhet mera än de

från amerikanskt håll antagna drygt 1 %. Skillnaden förklaras främst av en

antagen högre tillväxt för den offentliga sektorn samt den privata konsumtionen.

Den senare torde framför allt komma att stimideras av löneökningar

i samband med att en rad kollektivavtal skall förnyas under våren och sommaren

1970. Dessutom bör extraskattens avskaffande vid halvårsskiftet

1970, liksom vissa nya sociala förmåner, få en klart expansiv inverkan på

konsumtionen även om effekten till en del torde komma att bli en ökning av

sparkvoten. I den mån utrymmet på kreditmarknaden vidgas förefaller dessutom

en viss återhämtning av bostadsbyggandet möjlig. Arbetslösheten

torde under dessa betingelser kunna hållas nere kring ca 4 %, medan ökningen

av konsumentpriserna däremot knappast stannar under 4 %. En förbättring

gentemot de drygt 6 % som noterades för 1969 är emellertid sannolik.

Handelsbalansen väntas från amerikansk sida förstärkas något och visa ett

överskott 1970 om ca 2 miljarder dollar. Export- och importvärdet har antagits

stiga med 10 respektive 8 %. Trots den mera expansiva bedömning av

den totala efterfrågans utveckling som här angivits, förefaller en dylik förstärkning

av handelsbalansen sannolik. Detta implicerar snarast att man

utifrån den amerikanska bedömningen överskattat importens tillväxt. Det

kan nämnas att i slutet av 1969 räknade administrationen med en värdemässig

importökning om endast 6 %. Även om sålunda handelsbalansen

torde förbättras något, lär de stora underskotten i grundbalansen bestå även

under 1970.

Storbritannien

Den restriktiva ekonomiska politiken lyckades under 1969 effektivt begränsa

den inhemska efterfrågeökningen. Mellan andra halvåret 1968 och

första halvåret 1969 minskade både den privata konsumtionen och de totala

fasta investeringarna i volym. Även om en viss återhämtning skedde under

andra halvåret 1969 torde såväl konsumtion som investeringar nästan ha

stagnerat mellan 1968 och 1969. Den totala produktionen ökade 1969 med

knappt 2 % medan industriproduktionen ökade obetydligt snabbare. Den

yttre balansen, vars förstärkning varit den ekonomiska politikens huvudmål

under flera år, förbättrades mycket markant 1969. Exporten steg snabbt,

särskilt under andra halvåret, medan importen till följd av den dämpade inhemska

efterfrågan ökade i svag takt. Handelsbalansens förstärkning mellan

1968 och 1969 uppgick till ca 500 miljoner pund. Därmed kan också sägas

att ekonomin under 1969 i väsentliga avseenden utvecklats i riktning mot de

efter devalveringen uppställda målen.

De totala fasta investeringarna stagnerade 1969. Delvis utgjorde detta en

besvikelse, eftersom den återhållsamma ekonomiska politiken åsyftade en

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

27

omallokering av resurser inte bara till exporten utan också till investeringarna,

främst inom industrin. En kärv kreditpolitik var emellertid nödvändig

för att uppnå det under 1969 främst prioriterade målet; ett överskott

i den yttre balansen. Samtidigt är det klart att kreditpolitikens utformning

medverkat till den ogynnsamma investeringsutvecklingen. En dämpande

faktor, särskilt under första halvåret då investeringsvolymen minskade,

var också att vissa investeringar tidigarelades till slutet av 1968 för att man

skulle kunna dra nytta av de högre investeringsbidrag som utgick för investeringar

utförda före 1968 års utgång. Det är tydligt att näringslivets

investeringar även hållits tillbaka på grund av pessimistiska bedömningar

angående de ekonomiska framtidsutsikterna. Mot bakgrund av den efter

hand under året alltmer gynnsamma betalningsbalansutvecklingen tilltog

dock investeringsbenägenheten och investeringarna ökade mot slutet av

1969. Industrins investeringar ökade, främst tack vare den snabbare tillväxttakten

under andra halvåret, med drygt 6 % 1969. Värst drabbat av

kreditpolitiken blev bostadsbyggandet som minskade med 8 %. De offentliga

investeringarna minskade också med några procentenheter.

Den privata konsumtionen ökade inte med mera än 1/2 % 1969 även om

ökningen mellan halvåren uppgick till inemot 1 1/2 %. De reala disponibla

inkomsterna torde i stort sett stagnerat 1969 till följd av en snabb prisstegringstakt,

delvis orsakad av höjningar i de indirekta skatterna i november

1968 och vissa åtgärder vidtagna via budgeten i april 1969. Den offentliga

konsumtionen 1969 var lika stor som 1968.

Förbättringen av Storbritanniens yttre balans 1969 gäller i första hand

handelsbalansen. Exporten ökade i värde med 12 % och importvärdet steg

med 5 %. Handelsbalansen visade tredje kvartalet 1969 ett överskott för

första gången på tre år och den månadsvisa handelsbalansen blev positiv

alla de sista fem månaderna 1969. Ett underskott på 196 miljoner pund

under första halvåret ledde dock till att handelsbalansen för helåret slutade

med ett underskott på 158 miljoner pund, att jämföra med 1968 års underskott

på 643 miljoner pund. Också tjänstebalansen för 1969 utvecklades

mera gynnsamt än närmast föregående år och gav ett underskott på preliminärt

524 miljoner pund. Bytesbalansens överskott 1969 uppgick därmed

till 366 miljoner pund, att jämföra med ett underskott på 309 miljoner pund

1968. Eftersom dessutom den för Storbritannien sedvanliga exporten av

långsiktigt kapital under året förbyttes mot en mindre import uppnåddes

1969 ett så stort överskott som 387 miljoner pund på betalningsbalansen exklusive

kortfristiga kapitaltransaktioner (den s. k. grundbalansen). Återströmning

av kortsiktigt kapital från Västtyskland efter devalveringen

återspeglades i ökade valutareserver, men än mera i mycket stora avbetalningar

på skulder, huvudsakligen till utländska centralbanker. Som en följd

av förbättringen i den yttre balansen stärktes också pundets ställning mot

slutet av året.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Produktionens svaga tillväxt medförde att arbetslösheten låg kvar på en

hög nivå hela 1969. I genomsnitt uppgick arbetslösheten under året till

2,4 %. Lönesumman steg 1969 med ungefär 8 %, varav en stor del utgjordes

av löneglidningar. Enligt de normer för pris- och inkomstpolitik som

regeringen presenterade våren 1968 skulle inte lönerna genomsnittligt få

stiga mer än 3 1/2 % per år, såvida inte särskilt snabba produktivitetsökningar

kunde påvisas, eller speciella löneförstärkningar för låglönegrupper

skedde. Man kan inte påstå att löneutvecklingen under 1969 i någon högre

grad påverkades av regeringens lönesättningsnormer. Ovannämnda normer

har också fr. o. m. 1970 ersatts av ”frivilliga” begränsningar i lönestegringstakten.

Avsikten är att löneökningarna skall hållas inom ramen 21/2—

4 1/2 % per år. Liksom tidigare premieras snabba produktivitetsstegringar

och strävanden att förbättra de lågavlönades ställning. Priserna ökade snabbt

under 1969 och den genomsnittliga konsumentprisstegringen mellan 1968

och 1969 uppgick till 5,5 %.

Under 1970 får man räkna med en fortsatt försiktig ekonomisk politik i

Storbritannien. Kreditpolitiken torde dock efter hand lättas i syfte att underlätta

industrins investeringsverksamhet. Diskontosänkningarna med 1 /2 Uo

till 7 1/2 % i början av mars och till 7 % i mitten av april kan ses som ett

första steg i den riktningen. Från officiellt håll har också uttalats att en

ökning i industriinvesteringarna nu är den ekonomiska politikens främsta

mål. Bank of England har likaledes stillatigande åsett affärsbankernas överskridning

av vissa gällande kreditgivningstak under årets första månader

och vid budgetpresentationen i april föreslogs också en mindre uppjustering

av dessa tak. Näringslivets investeringsvilja tycks ha ökat och med 1969 års

goda vinstutveckling inom industrin i minnet förefaller det troligt att de

totala fasta investeringarna kan öka åtminstone 5 % 1970, medan industriinvesteringarna

kan väntas öka i kanske den dubbla takten. Med en lättare

kreditmarknad torde särskilt bostadsbyggandet hämta sig och öka med

några procentenheter.

Konsumtionen kan väntas öka betydligt snabbare 1970, eller med mer än

3 %. Den ekonomiska utvecklingen det senaste året stimulerar fackföreningarna

till att kräva och driva igenom stora löneökningar. Redan ingångna

löneavtal liksom pågående förhandlingar och oroligheterna på arbetsmarknaden

i början av året tyder på en avsevärt stegrad löneökningstakt

i förhållande till 1969.

I en vitbok över de offentliga utgifterna fram till och med budgetåret

1973/74 presenterar regeringen sin avsikt att låta den offentliga sektorns

expansion begränsas till 3 % per år. Det förefaller rimligt att anta att expansionen

under 1970 blir lägre än så för att motverka väntade konsumtions-

och investeringsökningars uppdrivande effekt på den inhemska efterfrågan.

Därigenom skulle det också lättare vara möjligt att vidmakthålla

den positiva utvecklingen hos den yttre balansen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

29

Exporttillväxten kan väntas bli långsammare 1970. Dels förutses en lägre

utländsk importefterfrågan, speciellt i Förenta staterna, dels lider också

exportindustrierna av kapacitetsbrist. Dessutom är det möjligt att försäljningsansträngningarna

på exportmarknaderna kan avta, när ökade möjligheter

till avsättning på hemmamarknaden yppar sig. Värdet av exporten

kan dock väntas öka med ungefär 8 %. Den förväntade ökade inhemska

efterfrågan torde bl. a. ta sig uttryck i ökad import. Även om reglerna om

importdepositioner förlängdes till december 1970, med en i april till 30 %

sänkt depositionsavgift, kan man därför för 1970 vänta sig en värdemässig

stegring i importen ungefär lika snabb som för exporten.

De här skisserade prognoserna för den ekonomiska utvecklingen skulle leda

till en tillväxt i den totala produktionen på drygt 3 % 1970. Samtidigt

innebär prognoserna för utrikeshandeln att den under sista halvåret mycket

gynnsamma handelsbalansutvecklingen efter hand under 1970 skulle försämras.

För hela året kan överskottet på handelsbalansen därför väntas bli

lågt. Däremot finns det skäl att räkna med en fortsatt gynnsam utveckling

av tjänstebalansen, med månadsvisa överskott på i genomsnitt 35—40 miljoner

pund. Om man antar att det blir en återgång till ett normalt valutautflöde

av långsiktigt kapital, förefaller det rimligt att räkna med att överskottet

på betalningsbalansen (grundbalansen) för 1970 med något hundratal

miljoner pund kommer att understiga det uppställda målet på 500 miljoner

pund.

Västtyskland

Den västtyska högkonjunkturen visade ännu vid utgången av 1969 inga

påtagliga tecken till att avta. Bruttonationalprodukten steg under året med

knappt 12 % i värde och ca 8,5 % i volym, dvs. i bägge fallen ca en procentenhet

mer än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten 1970.

Industriproduktionen växte med 13 %. Jämte exporten var maskininvesteringarna

den mest påtagliga drivkraften i ekonomin med en värdemässig tillväxt

om knappt 30 %. Byggnadsinvesteringarna ökade med ca 8 % och de

totala fasta investeringarna med drygt 17 %. Bostadsinvesteringarna däremot

steg endast med drygt 2 % i värde, vilket med hänsyn till byggnadskostnadernas

utveckling innebar en svag volymmässig nedgång jämfört med

1968.

Som brukligt under en konjunkturtopp tilltog den privata konsumtionen

under året bl. a. som en följd av omfattande löneökningar. I värde räknat

torde den privata konsumtionen ha stigit med ca 10 %, dvs. nästan dubbelt

så snabbt som 1968. Den offentliga konsumtionen steg med 11 % i värde

mot ca 4 % 1968, vilket tyder på en i rådande läge expansiv finanspolitik.

Huvudparten av uppgången föll emellertid på den delstatliga nivån och låg

sålunda utanför regeringens mera direkta kontroll. Någon mera påtaglig

återverkan i prisutvecklingen som följd av det tilltagande efterfrågetrycket

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

visade sig först mot slutet av 1969. I genomsnitt för året steg konsumentprisnivån

med knappt 3 %. Bidragande till att de ökande arbetskostnaderna —

trots tydliga överhettningstendenser på arbetsmarknaden — inte resulterade

i en högre prisstegringstakt, torde bl. a. ha varit den kraftiga produktivitetstillväxten.

Uttryckt som produktion per arbetstimme inom industrin uppgick

den senare till ca 7 %. Arbetslösheten låg under större delen av 1969

under 1 % och antalet lediga platser ökade över året med 37,5 %.

Den stora svårigheten i den ekonomiska politikens utformning har under

1969 varit att kombinera strävandena att dämpa den inhemska högkonjunkturen

med åtgärder ägnade att minska överskottet i bytesbalansen. En närmare

redogörelse för de komplikationer detta medfört, liksom de åtgärder

som vidtogs innan de politiska förutsättningarna för en revalvering förelåg,

lämnades i den preliminära nationalbudgeten för 1970. Här skall därför endast

nämnas att revalveringen i oktober enbart i ringa grad synes ha hunnit

påverka utrikeshandeln. Exporten växte sålunda under 1969 med 14 och importen

med 19 % i värde. I volym räknat var motsvarande siffror 12 respektive

16,5 %. Det kan nämnas att under de tre första kvartalen 1969 — dvs.

perioden före revalveringen — ökade exporten med 15 % i värde och importen

med 19 % jämfört med motsvarande period 1968. Trots den påtagligt

snabba importstegringen medförde de kraftiga nivåskillnaderna i utgångsläget

att överskottet i handelsbalansen endast sjönk med knappt 3 miljarder

DM jämfört med 1968, eller till 15,6 miljarder DM. De finansiella effekterna

av revalveringen gjorde sig naturligt nog snabbare gällande. Under det sista

kvartalet 1969 uppgick valutaförlusterna för Västtysklands del till ca 23

miljarder DM1. I och för sig kan valutautflödets omfattning knappast sägas

vara överraskande i och med att det till övervägande del var fråga om hemtagning

av medel som tidigare i mer eller mindre spekulativt syfte placerats

i landet. Den snabbhet med vilken denna hemtagning skedde var däremot

mera oväntad. För att hindra en åtföljande alltför stark automatisk åtstramning

av kreditmarknaden tvingades centralbanken temporärt lätta på vissa

kreditrestriktioner under november och december.

Sett över hela året 1969 visade den s. k. grundbalansen ett underskott på

ca 15 miljarder DM främst på grund av en omfattande långfristig kapitalexport.

Denna uppgick under året till 22 miljarder DM mot 10,5 miljarder

1968. De kortfristiga kapitalströmmarna visade netto ett positivt saldo om

3,5 miljarder DM. Med tanke på att motsvarande siffra för perioden januari

—september 1969 synes ha uppgått till ca 16,5 miljarder DM, förefaller det

troligt att revalveringens engångseffekt på de korta kapitalströmmarna

ebbat ut vid ingången av 1970. Under de första månaderna 1970 var också

valutautflödet av relativt begränsad omfattning. i

i Exklusive den bokföringsmässiga ”förlusten” i form av att paritetsändringen i sig

minskade valutareservens storlek uttryckt i D-mark. Denna ”förlust” uppgick till 4,3

miljarder DM.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

31

En av de främsta målsättningarna för den ekonomiska politiken torde under

1970 bli att söka dämpa högkonjukturen samt att motverka de prisökningar

som annars förefaller oundvikliga vid en oförändrad alltför hög inhemsk

efterfrågan. Förutsättningarna för att lyckas med detta bör ha ökat i

och med revalveringen i oktober 1969. Vidare ställs vissa krav på flexibilitet

i den ekonomiska politiken med tanke på att ett konjunkturomslag förr eller

senare kan komma att bli aktuellt. I den budget för budgetåret 1970/71 som

framlades i januari har detta senare krav kommit till uttryck i tillfälliga

låsningar av vissa investeringsposter, liksom en förskjutning av ett flertal

utgifter till första halvåret 1971. Även en rad andra skärpningar av finanspolitiken

aviserades, av vilka märks uppskjutandet av vissa tidigare beslutade

skattelättnader. Delstaterna har vidare samtyckt till att hålla de totala

utgiftsökningarna under 9 %. Som en mera omedelbar åtgärd har penningpolitiken

dessutom stramats åt under de senaste månaderna. I mars höjdes

diskontot med 1,5 procentenheter till 7,5 % och den s. k. lombardräntan med

0,5 procentenheter till 9,5 %. Räntehöjningarna synes dock även vara betingade

av en önskan att minska klyftan mellan den västtyska och den internationella

räntenivån.

Enligt den ekonomiska översikt som regeringen framlade i samband med

budgetförslaget, väntas bruttonationalprodukten under 1970 stiga med 9—

10 % i värde och 4—5 % i volym. Bl. a. mot bakgrund av att en rad kollektivavtal

kommer att slutas för störa grupper av löntagare, beräknas lönesumman

öka med ca 13 %. Den privata konsumtionen antas stiga i samma takt

som 1969, medan den offentliga sektorn väntas komma att utöva ett svagt

restriktivt inflytande, speciellt under första hälften av året. Med tanke på det

höga kapacitetsutnyttjandet antas de fasta investeringarna liksom under

1969 bli den mest tillväxtfrämjande faktorn med en årsökning om 13 å

14 % i värde. En viss avmattning förutses dock för andra halvåret 1970.

Sysselsättningsgraden väntas bli fortsatt hög med en genomsnittlig arbetslöshet

understigande 1 % för året som helhet. Handelsbalansens överskott

beräknas sjunka något snabbare än under 1969, eller från 15,6 miljarder

DM till ca 11 miljarder DM. Konsumentpriserna slutligen antas komma att

stiga med ca 3 %.

I stort sammanfaller denna bedömning med den som gjordes i den preliminära

nationalbudgeten för 1970. Den dämpning av tillväxttakten jämfört

med 1969 som prognosen innebär synes vara ofrånkomlig av utbudsskäl.

Den tillgängliga produktionskapaciteten torde vid ingången av 1970 ha varit

fullt utnyttjad och arbetskraftsreserverna i stort sett helt tagna i anspråk.

De senaste årens kraftiga investeringsökningar inom näringslivet borde

emellertid under 1970 resultera i markanta utbyggnader och förbättringar

av produktionsapparaten, varför en ökning av bruttonationalprodukten om 5

snarare än 4 % förefaller sannolik. Sett från efterfrågesidan torde en sådan

tillväxttakt inte möta några hinder. Redan de inneliggande orderstockarna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

har nått ett sådant omfång att de i sig indikerar en fortsatt hög ekonomisk

aktivitet. Det förefaller under sådana förhållanden snarast sannolikt att

den totala efterfrågans anpassning till begränsningarna på kapacitetssidan

tar sig uttryck i en högre prisstegringstakt i konsumentledet än vad man

från västtysk sida räknat med. Speciellt torde detta gälla för första halvåret

1970. Parallellt härmed kan svårigheterna att begränsa den totala efterfrågan

tänkas resultera i ett något lägre överskott i handelsbalansen än i den

officiella prognosen.

Vad slutligen avser betalningsbalansens utseende 1970 synes en nedgång

av det stora underskottet under 1969 troligt liksom en minskning av spännvidden

mellan över- och underskottsposter. Framför allt torde den långfristiga

kapitalexporten falla kraftigt tillbaka och detta i en utsträckning

som avsevärt överstiger den förutsedda försvagningen av bytesbalansen. De

korta kapitalströmmarna till och från landet bör vidare komma att anpassas

till en mera normal nivå än under 1969.

Frankrike

Fram till slutet av sommaren 1969 karakteriserades den franska ekonomin

av en mycket snabb tillväxt i den inhemska efterfrågan medförande

höga stegringstakter för priser och löner. Trots att exportutvecklingen var

gynnsam innebar en avsevärt snabbare importökning tillsammans med oförmånliga

kortsiktiga kapitalrörelser att betalningsbalansen ständigt försämrades.

Devalveringen i augusti 1969 utgjorde en vändpunkt. Ekonomins utveckling

efter devalveringen har inneburit ett steg i riktning mot de målsättningar

som presenterades i det s. k. saneringsprogrammet.1 Den inhemska

efterfrågans tillväxt avmattades mot slutet av året. Befarade ökningar

i stegringstakten för priser och löner uteblev och sparandet ökade

kraftigt. Särskilt återspeglade en förbättrad utrikeshandel och en ökande

valutareserv den gynnsammare utvecklingen. Industriproduktionen tilltog

återigen under fjärde kvartalet 1969 efter att ha legat på en hög men jämn

nivå sedan första kvartalet, huvudsakligen på grund av bristande kapacitetsutrymme.

Jämfört med hela 1968 ökade dock industriproduktionen 1969

med över 12 % och mellan andra halvåren 1968 och 1969 uppgick ökningen

till 6,3 %. Den totala produktionsvolymen steg 1969 med ungefär 8 1/2 %.

Den privata konsumtionen ökade i volym med 7 % 1969, men tillväxttakten

avtog märkbart mot årets slut. Konsumtionsökningen begränsades då

av den åtstramade ekonomiska politiken. En väsentlig ökning i sparandet

verkade också dämpande på kosumtionen. För hela 1969 beräknades sparandet

ha varit 85 % högre än 1968 och 46 % högre än 1967. Den offentliga

konsumtionen torde ha ökat ungefär 5 % 1969. En väsentlig reducering i

den offentliga konsumtionens ökningstakt skedde dock under andra halv
1

En relativt utförlig beskrivning av de under 1969 vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna

i Frankrike lämnades i den preliminära nationalbudgeten för 1970.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

året, eftersom en försiktig statlig utgiftspolitik var ett av de viktigaste inslagen

i det efter devalveringen införda stabiliseringsprogrammet. Trots den

efter hand hårda kreditpolitiken ökade de totala fasta investeringarna med

nästan 10 % 1989. Optimistiska efterfrågeförväntningar, kapacitetsbrist och

en hög självfinansieringsförmåga medförde att industrins investeringar ökade

mycket snabbt, eller med 20 %.

Den mest framträdande förbättringen i ekonomin efter devalveringen rör

utrikeshandeln. Under de sista tre månaderna 1969 minskade successivt

de månadsvisa underskotten i handelsbalansen och i en takt snabbare än

vad man hade vågat hoppas på. I september uppgick värdet av exporten till

80 % av importvärdet (den s. k. täckningsgraden) medan motsvarande procentsats

för december var 92. Under hela 1969 fördubblades emellertid handelsbalansens

passivsaldo i förhållande till 1968 och uppgick till 12 miljarder

france. Exporten ökade i värde med 23,5 % 1969, medan värdet av importen

ökade än mera, eller med 29,3 %. Underskottet på bytesbalansen för

1969 upppskattas till 7,2 miljarder franc.1 Den närmaste månaden efter devalveringen

ökade valutareserverna men minskade sedan återigen som en

följd av spekulationerna om en uppskrivning av D-marken. Efter revalveringen

i Västtyskland ökade valutainflödet kraftigt i november och december.

Till största delen användes detta kapital för stora avbetalningar på kortfristiga

lån i utlandet. Den officiella valutareserven var därför vid årsskiftet

obetydligt större än vid devalveringstillfället, eller 21,1 miljarder franc. Det

är dock klart att förtroendet för valutan avsevärt stärktes mot slutet av

1969.

Den höga produktionsnivån 1969 medförde att arbetslösheten var betydligt

lägre än 1968; i genomsnitt 15 % lägre. Lönesumman steg ca 13 %, medan

timlönerna i industrin ökade ungefär 10 %. Prisökningarna blev kraftiga

under 1969, men visade en avtagande stegringstakt mot slutet av året,

troligen som en följd av det prisstopp som gällde en månad efter devalveringen

och den därefter förstärkta priskontrollen. I genomsnitt för året ökade

konsumentpriserna med drygt 6 %.

Statsbudgeten för 1970 är balanserad och innebär att statsutgifterna 1970

avses öka i betydligt långsammare takt än inkomsterna. Det är emellertid

osäkert om detta kommer att få en återhållande effekt på den inhemska

efterfrågan, eftersom samtidigt skattelättnader för de lägre inkomsttagarna,

med deras högre konsumtionsbenägenhet, genomförts. Den ekonomiska politiken

i övrigt under 1970 torde fortsätta att vara restriktiv, även om vissa

lättnader i kreditpolitiken redan har kunnat skönjas. Reglerna för avbetalningshandeln

mjukades upp något i februari och finansministern har utlovat

och delvis redan infört åtgärder i syfte att främst understödja exportföretagens

kreditbehov, men också rent allmänt lindra finansieringssvårigheterna

vid investeringsverksamheten. Däremot kommer reglerna om be
1

Avser bytesbalansen med länder utanför franczonen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

gränsning av kreditinstitutionernas utlåningsvolym att i huvudsak gälla

fram till halvårsskiftet.

I de reviderade officiella franska prognoser över den ekonomiska utvecklingen

1970 som offentliggjordes i slutet av mars 1970, förutspår man att

avmattningen i ekonomin under 1970 inte blir så markerad som man väntade

sig ett halvt år tidigare. Prognoserna för de flesta efterfrågekomponenters

ökningstakt har uppjusterats, liksom förväntade pris- och lönestegringstakter.

Den privata konsumtionen väntas öka med 4 1/2 % medan den

offentliga konsumtionen förväntas stiga obetydligt. Man räknar vidare med

att den totala fasta investeringsvolymen skall kunna öka med drygt 6 %,

främst till följd av en väntad fortsatt snabb ökning för industrins investeringar.

Med tanke på de senaste årens goda vinstutveckling förefaller detta

också rimligt. Exporten väntas öka med 17 % i volym, medan importen

väntas stiga med 6 %. Vidare har man antagit att konsumentpriserna kommer

att stiga med 4,6 % och lönesumman med 11 %. Den totala produktionen

väntas tillväxa med 5 1/2 %.

Även om de senaste prognoserna förefaller avgjort mer realistiska än de

som presenterades i oktober 1969, är det möjligt att de på vissa punkter är

något optimistiska. Visserligen har arbetsmarknadsläget varit lugnt under

årets första månader, men man kan vänta sig att fackföreningarna efter

hand kommer att begära stora löneökningar som kompensation för det

senaste årets prisstegringar. Även om takten i konsumtionsökningen avtar,

är det därför inte omöjligt att den något överstiger 4 1/2 % 1970. Med höga

löneökningar och ett visserligen dämpat, men högt efterfrågetryck, kan

också prisökningarna väntas bli en aning större än 4,6 %, särskilt som vissa

efter devalveringen »mekaniska» prisstegringar är mer eller mindre oundvikliga.

Ifall de officiellt förutsagda ökningarna i export och import uppnås,

skulle täckningsgraden i utrikeshandeln bli tillräckligt stor för att det uppsatta

målet om jämvikt i bytesbalansen skall nås. Med hänsyn till den

väntade konsumtionsutvecklingen förefaller det emellertid rimligt anta att

importutvecklingen blir något snabbare än vad som officiellt beräknats.

Samtidigt kan möjligen den angivna tillväxttakten hos exporten tyckas hög

med tanke dels på en svagare utländsk efterfrågan, dels de kapacitetsgränser

som finns i exportindustrin. Även om jämvikt inte uppnås kan man

dock räkna med en avsevärd förbättring i bytesbalansen under 1970.

Italien

Den ekonomiska utvecklingen i Italien kom under senare delen av 1969

att i högre grad än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten

präglas av oron på arbetsmarknaden. Bruttonationalprodukten ökade sålunda

under 1969 med ca 5 % i stället för tidigare beräknade drygt 6 %.

Det av strejkerna föranledda produktionsbortfallet framgår än tydligare av

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

industriproduktionens utveckling. Medan produktionens tillväxt under de

åtta första månaderna 1969 pekade mot en genomsnittlig årsökning om ca

8 % kom det faktiska utfallet att uppgå till drygt 3 %. Under 1967 och

1968 steg industriproduktionen med 8 respektive 6 %. Sett över helåret

1969 påverkades såväl den privata konsumtionen som de fasta investeringarna

i betydligt mindre omfattning, det senare bl. a. på grund av en kraftig

tillväxt av bostadsinvesteringarna. Sammanfattningsvis synes sålunda

den slutliga inhemska efterfrågan 1969 ha hållits relativt väl uppe, varför

strejkernas inflytande koncentrerats till lagerposten samt en omsvängning

till ett negativt handelsbalanssaldo för perioden oktober—december. Prisstegringstakten

i konsumentledet var under större delen av året svag men

under de sista månaderna visade priserna tecken till att stiga snabbare.

För 1969 som helhet stannade ökningen vid ca 4 %.

Exportvärdet ökade under 1969 med ca 15 % trots en kraftig uppbromsning

under fjärde kvartalet. Importen växte i något snabbare takt

eller med 21 %, vilket kom att innebära ett underskott i handelsbalansen

om 1,1 miljarder dollar. De höga intäkterna från turism och emigrantvaluta

resulterade emellertid i ett överskott i bytesbalansen om 1,6 miljarder dollar.

Trots detta aktningsvärda överskott i varu- och tjänstebalansen uppvisade

betalningsbalansen ett underskott på 1,4 miljarder dollar. Nettokapitalexporten

uppgick sålunda till hela 3 miljarder dollar, varav över hälften var

att hänföra till sedelutförsel av mer eller mindre illegal karaktär. Det synes

föreligga flera orsaker till denna onormalt höga nettokapitalexport. Förutom

en rent politisk oro torde bristen på attraktiva placeringsobjekt inom landet

ha spelat in. En viss betydelse synes också näringslivets frikostiga beviljande

av exportkrediter ha haft. På ett relativt sent stadium har statsmakterna

reagerat med en rad motåtgärder, vilka finns närmare återgivna i den preliminära

nationalbudgeten för 1970. Därutöver har myndigheterna fr. o. m.

februari 1970 beskurit företagens möjligheter att fastställa betalningsterminer

vid export och importaffärer. I avsikt att motverka den rena sedelexporten

har vidare centralbanken genom ändringar i det tekniska förfarandet

vid inväxlingen tillåtit en de factodevalvering av liresedlar. I mars slutligen

höjes diskontot från 4 till 5,5 %. Trots den mobiliserade arsenalen av motåtgärder

förefaller det emellertid alltjämt vara osäkert om någon mera

långsiktig lösning av betalningsbalansfrågan är i sikte. Enbart under de två

första månaderna 1970 beräknas betalningsbalansen preliminärt ha visat

ett underskott på ca 750 miljoner dollar.

Den ekonomiska utvecklingen under 1970 är speciellt svårbedömbar med

tanke på osäkerheten om strejkernas följdeffekter. Det omedelbara resultatet

har beräknats bli en stegring av lönekostnaderna inom industrin med i

genomsnitt 16—18 %. Under förutsättning att strejkerna inte fortsätter i

samma skala under 1970 torde konkurrenskraften för landets produkter

trots detta kunna hållas uppe med tanke på de senaste årens betydande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

produktivitets- och lönsamhetsförbättringar. Ett återupptagande av den

tidigare snabba tillväxttakten förefaller under dessa förutsättningar sannolikt,

vilket skulle kunna tala för en real tillväxt av bruttonationalprodukten

om 6,5 å 7 %. Även en sådan relativt hög tillväxttakt skulle innebära en

förhållandevis måttlig reduktion av de outnyttjade kapacitetsmarginalerna.

En prisstegringstakt om 4 å 5 % synes dock vara oundviklig även med ett

bibehållande av den sedan hösten 1969 strama kreditpolitiken. Med tanke

på dels behovet av en kraftig återuppbyggnad av lagren, dels det begränsade

utrymmet för extern finansiering, torde näringslivets fasta investeringar inte

växa 1970 i lidigare förutsedd takt. Den privata konsumtionen däremot torde

komma att utöva ett klart expansivt inflytande mot bakgrund av de betydande

löneökningarna. En volymmässig ökning om någon procentenhet

mer än bruttonationalproduktens tillväxt förefaller sannolik.

Överskottet i bytesbalansen kan väntas reduceras något 1970 främst genom

en svagare tillväxt av exporten än 1969. Med tanke på de inhemska behoven

av att förstärka produktionsapparaten torde överskottet emellertid

alltjämt kunna komma att karakteriseras som olyckligt stort. Detta skulle

i och för sig kunna motivera ytterligare investeringsstödjande åtgärder från

statsmakternas sida —- även till priset av en snabbare inflation — för att i

än högre grad stödja industrialiseringsprocessen. Från italienskt håll har

emellertid hävdats att en dylik politik inte är möjlig innan kapitalexporten

reducerats mera permanent. Det skulle emellertid kunna ifrågasättas om

inte en förbättring av investeringsvillkoren i sig skulle verka bromsande

på kapitalutflödet.

Danmark

Från senare delen av 1968 och under hela 1969 präglades den danska ekonomin

av en mycket snabb ökning i produktion och efterfrågan. I synnerhet

medförde den höga tillväxttakten för den inhemska efterfrågan att importen

ökade mycket starkt och den yttre balansen försvagades ytterligare.

De kredit- och finanspolitiska åtstramningar, som genomfördes under första

halvåret 1969, lyckades inte i tillräcklig grad dämpa efterfrågeutvecklingen.

Däremot avstannade den under våren 1969 kraftiga valutautströmningen,

sedan bl. a. diskontot i två steg höjts från 6 till 9 %.

Den totala produktionen beräknas i volym ha stigit med 7 % 1969.

Lika snabbt torde den privata konsumtionen ha ökat. Ökningstakten var

också jämn över året trots de skatte- och avgiftshöjningar som genomfördes

i maj 1969. En huvudorsak till den höga konsumtionstillväxten var att de

privata disponibla inkomsterna snabbt steg, delvis på grund av de övergångsbestämmelser

som gällde före införandet av källskattesystemet vid

årsskiftet 1969/1970. Bestämmelserna innebar dels att skatteuttaget sista

kvartalet 1969 blev lägre än normalt, dels också att inkomsterna 1969, inom

vissa gränser, inte kom att beskattas, varför benägenheten att förtjäna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

37

extrainkomster ökade. Den offentliga konsumtionen ökade också mycket

snabbt 1969, eller med 8 %. Trots den efter hand under 1969 mycket restriktiva

kreditpolitiken ökade investeringarna snabbt och den volymmässiga

tillväxttakten för de totala fasta investeringarna beräknas ha uppgått till

drygt 12 %. Särskilt markerad var bostadsbyggandets ökning på ca 30 %,

men också industriinvsteringarna ökade snabbare än genomsnittet för investeringarna.

Den gynnsamma exportutvecklingen 1968 fortsatte under 1969. Värdet

av exporten ökade med 14,4 %, medan den volymmässiga tillväxttakten

uppgick till ca 11 %. Särskilt snabbt ökade exporten av industrivaror, men

genom en markant stegring i exportpriserna på jordbruksvaror ökade också

värdet av jordbruksexporten något, efter att ha minskat under 1968. Importen

drevs upp mycket kraftigt 1969 till följd av den höga inhemska efterfrågan.

I värde ökade importen med nästan 18 % och i volym endast i någon

procentenhet lägre takt. Importen av järn och stål ökade särskilt snabbt

liksom importen av bilar. Personbilsimporten 1969 torde sålunda ha ökat

med nästan 40 %. Till följd av importutvecklingen försämrades handelsbalansen

för 1969 kraftigt och visade ett underskott på 6,3 miljarder danska

kronor att jämföra med ett underskott på 4,8 miljarder danska kronor 1968.

Bytesbalansens underskott 1969 beräknas därigenom ha uppgått till mer än

3 miljarder danska kronor. Valutautströmningen under första halvåret 1969

resulterade i en nedgång i den totala valutareserven med 1 300 miljoner

danska kronor. Under årets andra hälft ökade emellertid valutareserven

med 700 miljoner danska kronor, huvudsakligen på grund av betydande

offentlig och privat kapitalimport.

Samtidigt som produktion och efterfrågan steg under 1969 ökade antalet

anställda snabbt och arbetslösheten sjönk. Den totala arbetsstyrkan ökade

med mer än 30 000 personer, till stor del gifta kvinnor. Den årliga ökningen

de sista åren har annars varit ungefär 15 000 personer. Orsaken till den

osedvanligt starka uppgången är delvis att söka i det faktum att inkomsterna

under 1969 i normalfallet var skattefria. Arbetslösheten, som i början

av 1969 fortfarande var hög, sjönk successivt under året och den genomsnittliga

arbetslösheten för året uppgick till 3,9 % av de arbetslöshetsförsäkrade

mot 5,0 % 1968. Lönerna under 1969 steg i obetydligt lägre takt än

1968. Genomsnittstimlönen för industriarbetare ökade omkring 11 % 1969

och lönesumman kan beräknas ha stigit med ca 13 %. Det kan observeras

att löneglidningarna 1969 påverkade den totala löneutvecklingen i högre

grad än 1968. Under loppet av 1969 steg konsumentpriserna med nära 5 %,

medan årsgenomsnittet låg ca 3,5 % över 1968 års konsumentprisgenomsnitt.

Det inhemska efterfrågetrycket torde komma att dämpas avsevärt under

1970. De under 1969 vidtagna ekonomiskt politiska restriktionerna kan beräknas

få större effekt 1970 än 1969. Vidare medför det fr. o. m. i år gäl
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

lande källskattesystemet en mycket kraftig höjning i skatteinbetalningarna

och därigenom torde tillväxttakten för den privata konsumtionen bromsas.

Statsbudgeten för finansåret 1970/71, som beräknas resultera i ett överskott

på 1,8 miljarder danska kronor, verkar genom en dämpad utgiftsökning

kontraktivt på efterfrågan. I mitten av mars gav regeringen besked om

igångsättningsförbud för statlig byggnads- och anläggningsverksamhet fram

till oktober 1970. Det råder inte nämnvärda tvivel om att den återhållande

ekonomiska politiken bibehålls under året. Den utgör en väsentlig

förutsättning för att den otillfredsställande betalningsutvecklingen skall

kunna vändas. Den privata konsumtionen kan väntas öka med bara några

procent 1970 och tillväxttakten för de totala fasta investeringarna väntas

också avta. Speciellt torde bostadsbyggandet drabbas av den åtstramade

ekonomiska politiken.

Den förväntade världshandelsutvecklingen medför att exporten kan väntas

öka i svagare takt 1970, särskilt vad avser jordbruksprodukter. Det verkar

dock rimligt att man kan uppnå en ökning i exportens värde på ca 10 %.

Med en antagen dämpning i den inhemska efterfrågan kan importvärdet

1970 förväntas tillväxa betydligt långsammare än 1969 och i något lägre takt

än exportvärdet. De angivna prognoserna för den ekonomiska utvecklingen

1970 leder till en total produktionsökning på ca 4 %, medan den yttre balansen

skulle stärkas något i förhållande till 1969.

Finland

Den under 1969 rådande högkonjunkturen i Finland visade vid utgången

av året tecken till att planas ut. Kapacitetsbegränsningar i produktionsapparaten

började göra sig gällande, samtidigt som efterfrågeökningen i

betydande omfattning tog sig uttryck i en importökning. Den ekonomiska

aktiviteten var emellertid alltjämt livlig. Pris- och kostnadsstegringarna var

under såväl första som andra halvåret 1969 lägre än i flertalet övriga västeuropeiska

länder.

Bruttonationalproduktens volymmässiga ökning uppgick till 8 % 1969,

dvs. ca 3 gånger så mycket som de två närmast föregående åren. Industriproduktionen

växte med ca 11 %. Den privata konsumtionen, vilken speciellt

under andra halvåret tilltog markant, ökade endast något långsammare

än totalproduktionen, eller med ca 7 %. I enlighet med stabiliseringsavtalet

mellan regering och arbetsmarknadsorganisationer begränsades den offentliga

sektorns expansion 1969. Detta drabbade i första hand de offentliga investeringarna,

vilka sjönk under året med 2 %. Den offentliga konsumtionen

ökade relativt svagt, eller med drygt 4 %. Verkningarna av stabiliseringsavtalet

har i än högre grad satt sin prägel på prisutvecklingen. Konsumentpriserna

steg under 1969 med endast 1,7 %. Den rådande prisregleringen

har emellertid resulterat i ett visst pristryck närmast genom att kostnaderna

i producentledet — jämte importpriserna — stigit i något snabbare

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

takt. Den svaga prisökningstakten har givit utrymme för en genomsnittlig

reallöneförbättring för löntagarna med knappt 5 %.

De privata investeringarna har vid sidan av exporten varit den mest expansiva

efterfrågekomponenten under 1969. En bidragande faktor till den

kraftiga investeringsökningen torde ha varit myndigheternas kanalisering

av de under 1968 influtna exportavgifterna till denna sektor liksom det

under huvuddelen av 1969 lätta kreditmarknadsläget. Det tilltagande ekonomiska

uppsvinget har naturligtvis även i sig haft en stimulerande inverkan.

Totalt steg de privata investeringarna under 1969 med ca 18 % i volym.

Speciellt kraftig har maskininvesteringarnas ökningstakt varit men även

industrins och handelns byggnadsinvesteringar har stigit markant. Bland

annat på grund av statliga stödåtgärder ökade bostadsinvesteringarna under

året med 10 % i volym.

Den finska exporten ökade under 1969 med drygt en femtedel i värde att

jämföra med knappt en tredjedel under närmast föregående år. I volym räknat

var motsvarande siffror 17 respektive 12 %. Utvecklingen under de två

första åren efter devalveringen tyder sålunda på en markant förbättrad konkurrenssituation

för exportindustrierna. Speciellt påtagligt har under 1969

exporten av metallindustriprodukter vuxit. Exporten av pappersprodukter

har stigit i långsammare och trävaruutförseln i ungefär samma takt som den

totala exporten. Länderfördelat har framför allt den totala exporten på Sverige

ökat kraftigt, eller med drygt 50 %, medan exporten på de två största

marknaderna — Storbritannien och Sovj etunionen — vuxit lägre än genomsnittet.

Importinnehållet i maskininvesteringarna är högt och mot bakgrund

av den kraftiga expansionen av dessa och den tilltagande privata konsumtionen,

steg importen under 1969 något kraftigare än exporten, eller med

27 % i värde. Handelsbalansen kom därigenom att visa ett underskott om ca

160 miljoner mark mot ett överskott 1968 om ungefär samma belopp. Genom

ett positivt netto på tjänstebalansen uppvisade däremot bytesbalansen

ett smärre överskott.

I avsikt att också under 1970 säkra en balanserad pris- och löneutveckling

samt att trygga en fortsatt yttre balans, har regeringen och arbetsmarknadsparter

undertecknat ett nytt stabiliseringsavtal, vars närmare innebörd

återgavs i den preliminära nationalbudgeten. Av speciellt intresse torde därvidlag

vara omläggningen av rådande konjunkturreserveringssystem, vilken

ingick som en del i överenskommelsen. Tillsammans med en skärpning av

den ”allmänna” kreditpolitiken väntas effekten bli en påtaglig åtstramning

av främst näringslivets likviditet.

Liksom under 1969 beräknas stabiliseringsavtalet innebära en begränsning

av den offentliga sektorns expansion och då i första hand de offentliga

investeringarna, vilka antas komma att sjunka med 4 % i volym. Rådande

begränsningar i produktionsapparaten i kombination med en fortsatt

hög inhemsk efterfrågan, väntas från finsk sida medföra att de privata in
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

vesteringarna i stort bibehåller sin nuvarande tillväxttakt. Den privata konsumtionen

beräknas i volym stiga med 6 %, eller i ungefär samma takt

som bruttonationalprodukten. Ökningen i konsumentpriserna har antagits

stanna vid ett par procentenheter. Den relativt snabba produktionstillväxten

väntas få en fortsatt gynnsam effekt på sysselsättningen. Den genomsnittliga

arbetslösheten för året som helhet har beräknats sjunka till ca 2 %,

vilket skulle innebära att det i huvudsak återstår endast strukturella sysselsättningsproblem.

Exportens liksom importens värdemässiga tillväxttakt

slutligen väntas sjunka till 14 % respektive 18 %, vilket skulle leda till ett

underskott i handelsbalansen om ca 600 miljoner mark.

Huruvida utfallet blir i enlighet med ovan skisserade officiella prognos

torde bl. a. vara avhängigt av hur snabbt och i vilken omfattning de restriktivt

verkande ekonomiska medlen får effekt. Tendenser till en mera dämpad

produktionstillväxt föranledd av otillräcklig kapacitet har kännetecknat de

första månaderna av 1970, varför spänningen mellan den totala efterfrågan

respektive utbudet inom ekonomin visat tecken till att öka. I sig synes omläggningen

av den ekonomiska politiken ha insatts på ett relativt sent stadium,

men å andra sidan kan den strama inkomstpolitiken få en relativt

snabb verkan. I den mån efterfrågetrycket visar sig starkare än beräknat,

kan emellertid anpassningen till utbudssidan delvis komma att ske i form

av en högre prisstegringstakt. Det är vidare tänkbart att de privata investeringarna

inte kan stiga i samma takt som hittills vid en antagen fortsatt

stram kreditmarknad samt en påtagligt reducerad arbetskraftsreserv.

Norge1

Den inhemska efterfrågan på varor steg markant under loppet av 1969.

Också den utländska efterfrågan ökade starkt och bidrog till att industriproduktionen

ökade snabbt. Mot slutet av 1969 började kapacitetsbegränsningar

göra sig kännbara inom industrin och produktionstillväxten dämpades.

Exportökningen avsaktade, samtidigt som importökningen ytterligare

förstärktes. Den totala produktionen beräknas ha ökat med knappt 4 %

1969, eller obetydligt mera än 1968. Ett något minskat handelstonnage med

lägre fraktinskomster än 1968, liksom mindre fiskfångster och nedgång i

jordbruksproduktionen bidrog i hög grad till den förhållandevis moderata

ökningen i totalproduktionen. Om man undantar jordbruk, fiske och sjöfart

ökade bruttonationalprodukten 1969 med 5,7 % jämfört med 3,2 % 1968.

Den privata konsumtionen ökade ovanligt snabbt 1969, eller med 6 %, och

stegringstakten blev högre för varje kvartal under året. Till stor del förklaras

den snabba konsumtionsökningen av den skatteomläggning som skedde

vid årsskiftet 1969/1970 och som medförde att en mängd köp av varaktiga

11 beskrivningen av den ekonomiska utvecklingen under 1969, har på grund av tidsbrist

ingen hänsyn tagits till den revidering av nationalräkenskapsdata som skett i april. Det

kan nämnas att den viktigaste justeringen rör den privata konsumtionen som nu anses ha

ökat nästan 8 % mellan 1968 och 1969.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

konsumtionsvaror tidigarelades för att undgå en högre indirekt beskattning.

(En redogörelse för skatteomläggningens omfattning och innebörd lämnades

i den preliminära nationalbudgeten för 1970.) Den offentliga konsumtionen

ökade med ungefär 8 %. Investeringsutvecklingen, som var mycket

svag under 1988, började sakta ta fart under 1969. Totala fasta bruttoinvesteringar

minskade visserligen 1969 med 2,6 %, men frånsett fartygsinvesteringar,

som minskade med mer än 30 %, noterades en ökning på inemot

5 %. Investeringar i bostadsbyggande ökade mer än 5 %, medan industriinvesteringarna

minskade med drygt 2 %. Industriinvesteringarna tilltog

emellertid under loppet av 1969 och under andra halvåret var investeringsvolymen

betydligt högre än under motsvarande period 1968.

Exporten bidrog i hög grad till produktionsökningen 1969. Värdet av exporterade

varor, exklusive fartyg, ökade med 13 % fastän kapacitetsbegränsningar

och neddragna lager hämmade utvecklingen mot slutet av året. Den

ökande inhemska efterfrågan drev fram en snabb importtillväxt och för hela

året beräknas importen exklusive fartyg ha ökat med 16,4 %. Handelsbalansen

exklusive fartyg visar ett underskott för 1969 på nästan 6,2 miljarder

norska kronor att jämföra med ett underskott 1968 på 4,9 miljarder norska

kronor. Handelsbalansen inklusive fartyg visar emellertid ett något lägre

underskott än 1968, eller 5,5 miljarder norska kronor. Detta beror dels på

en mindre ökning i exporten av fartyg, men än mera på en avsevärd minskning

i fartygsimporten. Sjöfartsintäkterna minskade kraftigt under 1969

till följd av lägre fraktsatser och ett något mindre handelstonnage än 1968.

Bytesbalansen för 1969 beräknas ha gett ett överskott på ca 660 miljoner

norska kronor. Den minskade fartygsimporten medförde att Norges sedvanliga

långsiktiga kapitalimport under 1969 förbyttes i en kapitalexport på

mer än 1 miljard norska kronor, väsentligen genom att rederiernas nettolån

i utlandet reducerades och förskottsbetalningar på beställda fartyg genomfördes.

Att valutareserven trots underskottet på grundbalansen kunde öka

med mer än 500 miljoner norska kronor, får tillskrivas en avsevärd nettoimport

av kortfristigt kapital.

Den ökade ekonomiska aktiviteten under 1969 medförde också att arbetslösheten

efter hand sjönk och antalet anställda ökade kraftigt. I januari 1970

uppgick arbetslösheten till 1,5 % mot 2 % ett år tidigare. Lönesumman ökade

med ca 8 % och antalet utförda årsarbeten med 1,8 %. Konsumentpriserna

visade en jämn utveckling under 1969 och ökade i genomsnitt för

året med 3 %. De moderata prishöjningarna förklaras bl. a. av det prisstopp

som var i kraft fr. o. m. den 22 september. Mellan december 1969 och januari

1970 ökade konsumentprisindex med 5,6 %, huvudsakligen som en följd

av införandet av mervärdeskatten vid årsskiftet. Reglerna om prisstopp hävdes

i januari 1970.

Statsbudgeten för 1970 är mera expansiv än vad den var 1969. Huvudsakligen

beror detta på den kraftiga ökning i statsutgifterna, främst i form av

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition nr 120 år 1970

transfereringar, som satts in i syfte att neutralisera den nya skatteordningens

negativa effekter på låginkomsttagarnas realinkomster. Statens upplåningsbehov

under 1970 beräknas bli nästan 4 000 miljoner norska kronor.

För att möjliggöra denna upplåning infördes i september 1969 placeringsplikt,

innebärande att kreditinstitutionerna åläggs att öka sitt innehav av

norska innehavarobligationer med en viss andel av tillväxten i sitt förvaltningskapital.

Vidare har kraven på storleken på bankernas likvida reserver

skärpts, speciellt avseende de första månaderna 1970 eftersom man antagit

att bankernas likviditet och utlåningsförmåga till följd av en förskjutning i

skatteterminerna då kraftigt skulle komma att höjas.

Den inhemska efterfrågan låg kvar på en hög nivå i början av 1970. Visserligen

är det troligt att tidigarelagda köp av varaktiga konsumtionsvaror

kommer att medföra att ökningstakten i konsumtionen minskar från 1969

till 1970, men å andra sidan torde investeringsutvecklingen accelerera och

därmed bibehålies det inhemska efterfrågetrycket. Därmed föreligger också

risken att pris- och kostnadsstegringarna, utöver vad som direkt följer av

skatteomläggningen, blir stora. Den totala produktionen väntas öka något

snabbare än under 1969.

Exportindustrins kapacitetsbegränsningar och låga lager verkade redan

under de sista månaderna 1969 hämmande på exporten. Under 1970 torde

man också få räkna med att den utländska efterfrågetillväxten dämpas, men

troligen inte i högre grad än att en värdemässig exportökning, exklusive

fartyg, på 8—9 % kan realiseras. Importen exklusive fartyg kan enligt

norska prognoser väntas öka med 6 %. Denna ökning förefaller något låg

med hänsyn till den väntade efterfrågeutvecklingen. Underskottet 1970 i

handelsbalansen exklusive fartyg torde bli ungefär lika stort som 1969. Nettoimporten

av fartyg väntas öka mycket kraftigt under 1970, eller med ca

2 miljarder norska kronor. Eftersom fraktintäkterna kan väntas bli endast

obetydligt högre än 1969 kan man därför vänta sig ett underskott i bytesbalansen

1970 på mer än 1 miljard norska kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år i970

43

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1969

Under inverkan av fortsatt stark efterfrågan från EEC-länderna och en

markerad konjunkturuppgång i de nordiska länderna ökade den svenska

exporten 1968—1969 med 12 % i volym. Exklusive fartyg var uppgången

drygt 11 1/2 % mot knappt 9 1/2 % 1967—1968. En stegrad ökningstakt

inträdde redan under första halvåret 1968 under inflytande av konjunkturuppgången

i Västtyskland som drog med sig en ökad råvaruexport. Under

andra halvåret 1968 steg även den svenska färdigvaruexporten kraftigt. Exportuppgången

fortsatte i oförminskad takt under första halvåret 1969 med

fortsatt tillväxt av exporten av de flesta varugrupper. Under andra halvåret

1969 skedde en markant dämpning av tillväxten. En av orsakerna till denna

dämpning torde ha varit att kapaciteten mot slutet av 1969 begränsade den

svenska industrins exportmöjligheter. Kapacitetsutnyttjandet hade dessförinnan

stigit snabbt under loppet av året. Speciellt märkbara var utbudsbegränsningarna

inom massa- och stålindustrin. Även pappersexportens tillväxt

sjönk under andra halvåret 1969. Å andra sidan kunde exporten av

verkstadsprodukter fortsätta att expandera i relativt hög takt och exporten

av övriga varor växte i tilltagande tempo under inverkan av mycket stark

efterfrågan från de nordiska länderna.

Exporten (exkl. fartyg) till de nordiska länderna accelererade under loppet

av 1969 och steg 1968—1969 med 26 % i värde, vilket innebar en fyrdubbling

av ökningstakten jämfört med 1967—1968. Exporten till råvaruländerna

minskade från första till andra halvåret 1969, vilket torde kunna

ses som en effekt av det höga kapacitetsutnytt jandet i den svenska industrin

under andra hälften av 1969. En minskning noterades för exporten till

Förenta staterna 1968—1969. Detta var främst en följd av ett kraftigt fall i

exporten av koppar, vilken dock var exceptionellt hög under 1968. Även exporten

av personbilar till Förenta staterna sjönk 1968—1969.

Den starka tillväxten av efterfrågan i Västeuropa och tendenser till knapphet

på vissa rå- och stapelvaror ledde till en kraftig prisstegring för den

svenska exporten. Exportprisnivån för skogsprodukter och metaller steg med

5 % 1968—1969 mot att ha sjunkit med närmare 2 % 1967—1968. Prisuppgången

var mest utpräglad under fjärde kvartalet. Även för verkstadsprodukter

och övriga färdigvaror torde den faktiska prisutvecklingen ha varit

gynnsammare under 1969 än under 1968. För totala exporten steg prisnivån

1968—1969 med nästan 3 1/2 %, vilket är den högsta exportprisökningen under

60-talet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majrts proposition nr 120 år 1970

Tabell ID: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970

Exportvärde, milj.

Procentuella förändringar från föregående år

kr.

Volym

Pris

1968

1969

1970

1968

1969

1970

1968

1969

1970

Trävaror ............

1 667

1 848

1 925

12,5

6,1

- 2

- 2,5

4,4

6,5

Massa ..............

2 243

2 453

2 870

2,0

2,4

2

- 3,0

6,7

14,5

Papper..............

2 348

2 706

3 095

13,0

14,5

9,5

-2,6

0,7

5

Malm ..............

1 254

>1 393

1 415

22,3

10,1

— 6,5

- 3,9

0,9

8,5

Järn och stål........

2 237

2 620

3 155

7,9

9,5

9,5

- 1,5

6,9

10

Övriga metaller......

685

837

775

16,9

11,5

— 9

6,1

9,5

1,5

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg........

8 846

10 356

12 500

6,5

13,8

15

22,6

22,9

25

Livsmedel............

705

852

770

3,5

15,3

—10,5

- 6,7

4,8

1

Övriga varor ........

4 157

4 814

5 400

13,5

14,4

10

0,1

1,2

1,5

Totala exporten, exkl.

fartyg ............

24144

27 879

31905

9,3

11,7

8

- 0,2

3,4

5,5

Fartyg ..............

1 259

1 562

1 495

- 10,0

19,7

— 7,5

8,0

3,6

3,5

Totalt

325 403

29 440

33 400

8,2

12,1

7,5

0,3

3,4

5,5

1 Värdet för 1969 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken på grund av definitiva

uppgifter för järnmalm. Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.

De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som

framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet

och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen

inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan

även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom

olika varugrupper. Huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna

torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.

3 Tullstatistiken redovisar ett utfall för totala exporten 1968 på 25 553 milj. kr. På grund

av genomförd rationalisering vid sjötullavdelningen i Göteborg beräknas detta värde ha uppgått

till ca 150 milj. kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat förfarande.

Anm. 1968 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1970 avser

prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal milj. kr. och de

procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Trävaror

Den svenska exporten av sågade och hyvlade barrträvaror uppgick 1969

till 6 786 tusen m3, vilket innebar en uppgång från 1968 med 410 tusen m3

(6 %). Nästan hela exportökningen utgjordes av svenska andelsvinster i de

viktigaste ländernas import. Den sammantagna importen till dessa länder

stagnerade 1968—1969 på grund av en kraftig nedgång i den brittiska importen.

Nedgången sammanhängde med minskade lager och minskad förbrukning.

I de övriga för Sverige viktiga avnämarländerna synes förbrukningen

ha ökat — i några fall parallellt med en lageruppbyggnad — vilket

ledde till kraftiga importökningar. Den höjda andelen av den brittiska im
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

porten var en följd av fortsatt minskad konkurrens från Kanada, som även

under 1969 fann god avsättning på den amerikanska marknaden. På den

franska marknaden synes importen från Sverige ha trängt undan import

från vissa öststater och översjöiska länder. Samtidigt med den stigande efterfrågan

på trävaror tenderade även försäljningspriserna att stiga och under

de två sista kvartalen 1969 steg de registrerade exportpriserna kraftigt. Exportprisnivån

steg med drygt 5 1/2 % 1968—1969. För totala trävaruexporten

noterades en prisökning 1968—1969 med endast 4 1/2 %, emedan prisutvecklingen

för rundvirke var ogynnsam. Däremot ökade den utförda kvantiteten

rundvirke relativt kraftigt jämfört med 1968.

Några faktorer som är av betydelse för bedömningen av exporten av sågade

och hyvlade barrträvaror indikerar en minskning av exporten 1969—

1970. Sålunda bedöms bostadsbyggandet i bl. a. Danmark och Frankrike och

i lägre grad Storbritannien och Västtyskland negativt komma att påverkas

av det höga ränteläget och den knappa kredittillgången. Även i Förenta staterna

synes bostadsbyggandet utvecklas svagt, varför konkurrensen från

Kanada på den brittiska trävarumarknaden beräknas öka. Å andra sidan

har de svenska exportförsäljningarna hittills varit livliga och vid utgången

av mars hade man sålt 3 975 tusen m3, vilket pekar mot en hög exportkvantitet

även 1970. En annan positiv faktor för den svenska exporten är att

den ryska exportkvantiteten, av de första utbuden att döma, torde bli lägre

under 1970 än under 1969. Under dessa förutsättningar väntas den svenska

exporten av sågade och hyvlade trävaror minska med ungefär 245 tusen m3.

För övriga trävaror bedöms en viss exportökning vara trolig 1969—1970 delvis

som följd av stormfällningarna under hösten 1969. Exportvolymen för

trävaror totalt beräknas minska med 2 % 1969—1970. Priserna förutses öka

med ca 6 1/2 % 1969—1970. Försäljningsprisnivån steg kontinuerligt under

hösten 1969 och fortsatte stiga även för de avslut som gjordes under de första

månaderna 1970.

Massa

Den kraftiga tillväxten av förbrukningen av massa såväl i Västeuropa

som i Nordamerika under 1968 och 1969 innebar dels att konkurrensen från

Nordamerika på den västeuropeiska marknaden successivt avtog, dels att

en viss brist på några kvaliteter uppstod mot slutet av 1969. Trots det kraftigt

ökade importbehovet i Västeuropa kunde den svenska exporten av papperscellulosa

öka med endast ca 100 tusen ton. Orsakerna till denna förhållandevis

svaga exportökning var, att den strukturella omställningsprocess,

som pågått inom den svenska massaindustrin de senaste åren med utbyggnad

av kapaciteten för blekt sulfat och tillbakagång för sulfitproduktionen,

fortsatte under 1969, även såtillvida att sulfitproduktionen minskade

ytterligare, samtidigt som andelen för vidareförädling till papper inom landet

steg kraftigt. Exporten av blekt sulfat steg med ca 200 tusen ton, medan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper

1964—1970

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

Total export

240 - 220 -

200 - Total export, exkl. fartyg

160 -

Metaller

Trävaror

220 -

Papper, papp och träfiberplattor

200 -

Övriga varor

200 -

Malmer och skrot

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

240 -

Massa

180 -

Livsmedel

140 -

J I L

1964. 1965 1966 1967 1968 1969

1964 . 1965 1966 1967

1969 1970

Källor Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

47

exporten från sulfitsektorn minskade med ca 100 tusen ton. Uppgången för

totala exporten av massa 1968—1969 blev knappt 2 1/2 % i volym. Den

snabba efterfrågestegringen, och de i förhållande till de senaste åren begränsade

kapacitetstiliskotten på världsmarknaden, lämnade utrymme för

prishöjningar i slutet av 1968 och under 1969. De svenska exportpriserna

steg 1968—1969 med drygt 6 1/2 %. Under loppet av 1969 var uppgången

något mer än 10 %.

De svenska cellulosaproducenterna hade vid utgången av februari 1970

sålt nästan hälften av den beräknade årsproduktionen för 1970. Den tillgängliga

exportkvantiteten för andra halvåret 1970 torde likaså helt komma

att avsättas. Det föreligger dock risk för ökad konkurrens från Nordamerika

på de europeiska marknaderna under andra halvåret. I början av 1970 dämpades

nämligen orderingången till den amerikanska pappersindustrin. Efterfrågetillväxten

i Västeuropa bedöms bli lägre än 1968—1969 men likväl

tillräcklig för att tillåta en ökning av den svenska exporten, även om en

stark stegring av de amerikanska leveranserna skulle inträffa. Dessutom

torde ett ökat amerikanskt utbud till följd av en dämpad pappersproduktion

delvis kunna avsättas utanför Västeuropa. Den beräknade svenska kapacitetstillväxten

och ökningen av den inhemska förbrukningen medger en exportvolymökning

1969—1970 med ca 2 %.

I slutet av 1969 höjdes priserna för leveranser under första halvåret 1970

relativt kraftigt. Under förutsättning av ett relativt begränsat kapacitetstillskott

på världsmarknaden och en fortsatt stigande efterfrågan är här räknat

med en måttlig uppjustering av priserna för leveranser andra halvåret

1970. Exportpriserna beräknas stiga med ca 14 1/2 % 1969—1970.

Papper, papp och träfiberplattor

Den fortsatt starkt stigande efterfrågan på papper och papp i framför

allt Västeuropa, och ökade exportansträngningar på översjöiska marknader,

medförde en ökning av den svenska exporten av papper, papp och träfiberplattor

med 14 1/2 % i volym 1968—1969. Exporten av papper exklusive tidningspapper

steg med drygt 12 1/2 % i kvantitet 1968—1969 jämfört med

drygt 16 % 1967—1968. Speciellt kraftigt ökade exporten av kraftpapper;

för denna kvalitet har de stora kapacitetsutbyggnaderna bl. a. medfört ökade

försäljningsansträngningar i Afrika och Asien. Exporten av kraftpapper till

dessa länder var 1969 75 % högre än 1968. Under 1969 utfördes relativt

stora papperskvantiteter även till Centralamerika vilket medförde att exporten

dit i det närmaste fördubblades. Leveranserna av papper exklusive tidningspapper

till länderna på den västeuropeiska kontinenten fortsatte 1968

—1969 att öka i samma höga takt som 1967—1968, medan ökningstakten

för exporten till Storbritannien dämpades markant, delvis som följd av importdepositionskravet

men också på grund av en svag konsumtionstiilväxt.

Exporten till Storbritannien steg dock under årets lopp.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Under 1970 torde man kunna räkna med en stagnation av pappersexporten

till råvaruländerna, till stor del på grund av att exportpotentialen i högre

grad kommer att utnyttjas för att tillfredsställa en fortsatt stigande efterfrågan

i Västeuropa. Efterfrågetillväxten i Västeuropa bedöms dock bli lägre

än 1968—1969 och även med hänsyn till kapacitetsläget kan man räkna med

en dämpning av ökningstakten för pappersexporten. Exporten till öststaterna,

som minskade 1968—1969, väntas 1970 stiga till ungefär samma kvantitet

som 1968.

För exporten av tidningspapper, som steg mycket kraftigt både 1967—- 1968 och 1968—1969 till följd av de stora kapacitetsutbyggnaderna, torde

man kunna räkna med en ytterligare uppgång 1969—1970. Tillväxten beräknas

dock bli betydligt lägre än de två föregående åren. Exporten av papper,

papp och träfiberplattor totalt beräknas stiga med ca 9 1/2 % i volym

1969—1970.

Exportprisindex för papper, papp och träfiberplattor steg 1968—1969

med drygt 1/2 %. För papper exklusive tidningspapper var prisindex stigande

från första kvartalet 1969, efter att ha varit i stort sett oförändrat

sedan början av 1968, och även de registrerade tidningspapperspriserna steg

under andra halvåret 1969. Massaprishöjningarna torde vara den främsta

orsaken till prisstegringarna, och den mot slutet av 1969 företagna uppjusteringen

av massapriserna medförde ytterligare prishöjningar på vissa papperskvaliteter.

Dessa uppjusteringar, tillsammans med uppgången under

loppet av 1969, beräknas leda till att prisindex för papper, papp och träfiberplattor

stiger med ca 5 % 1969—1970.

Malm

Järnmalmsexporten uppnådde 1969 en kvantitet på knappt 32 miljoner

ton, vilket innebar en uppgång jämfört med 1968 med 3 miljoner ton. Under

de två senaste åren har exporten av järnmalm ökat med närmare 9 miljoner

ton, på grund av efterfrågeökningen i samband med den mycket kraftigt

ökade stålproduktionen inom framför allt EEC. Det genomsnittliga priset

på exporterad järnmalm sjönk 1968—1969 med närmare 1 1/2 % främst

som en följd av prissänkningar på kulsinter. Exporten av övriga malmer

steg relativt kraftigt i värde, främst som en följd av mycket stora prisstegringar

på bl. a. blymalm. För totala malmexporten noterades en volymökning

med 10 % 1968—1969.

För 1970 beräknas järnmalmsexporten sjunka till följd av strejken vid

LKAB. Den exporterade kvantiteten väntas kunna uppgå till mellan 28 1/2

och 29 miljoner ton. När detta skrivs har dock inte några avslut rörande

leveranser 1970 gjorts, och här gjorda kvantitetsbedömningar får betraktas

som preliminära. Efterfrågan på järnmalm bedöms bli fortsatt hög under

åtminstone första hälften av 1970, eftersom de kontinentala stålverkens

orderböcker är fulltecknade och orderingången alltjämt är god. I Storbritan
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år i970

49

ni en väntas stålproduktionen expandera i snabbare takt under 1970 än under

1969, då den brittiska stålindustrin drabbades av strejker. Dessa faktorer

talar för att den för export tillgängliga kvantiteten kommer att kunna avsättas

under 1970. Exporten av malm beräknas minska med 6 1/2 % i volym

1969—1970.

Järn och stål

Den internationella stålmarknaden präglades under 1969 av fortsatt starkt

stigande efterfrågan. Den höga efterfrågan och ett i det närmaste fullt kapacitetsutnyttjande

medförde starka prisstegringar under loppet av 1969

främst för de enklare stålkvaliteterna. Även i Sverige steg efterfrågan på

handelsstål snabbt och redan under 1968 bromsades exporttillväxten kraftigt.

Under 1969 synes exportutbudet ha blivit än mer begränsat av den inhemska

efterfrågans tillväxt. Exporten av specialstål kunde dock öka kraftigt

under andra halvåret 1968 och första halvåret 1969, men en kraftig

dämpning av tillväxten skedde under andra halvåret 1969 delvis som en

följd av bristen på nickel. Totala exporten av järn och stål minskade från

första till andra halvåret 1969 vilket innebar att den volymmässiga tillväxten

1968—1969 kom att begränsas till 9 1/2 %. Den starkt stigande efterfrågan

och i viss mån nickelbristen med åtföljande kostnadsstegring för stålverken,

medförde en exceptionellt kraftig prisuppgång under andra halvåret 1969.

Denna var främst hänförlig till rostfritt stål. Exportprisindex, som steg

endast måttligt under senare hälften av 1968 och första hälften av 1969,

steg från andra till tredje kvartalet 1969 med 41/2 % och från tredje till

fjärde kvartalet med 8 1/2 %. Exportprisnivån kom därför att ligga närmare

7 % högre under 1969 än under 1968. Den kraftiga exportvärdeökningen var

relativt jämnt fördelad på de viktigare marknaderna med undantag av öststaterna,

till vilka exporten sjönk kraftigt, och Förenta staterna, dit exporten

var i stort sett oförändrad 1968—1969.

Den begränsade leveranskapaciteten och den stigande efterfrågan innebar

att orderstockarna vid de svenska stålverken var betydligt större vid utgången

av 1969 än vid årsskiftet 1967/1968. Detta framgår också av den i

februari av statistiska centralbyrån utförda exportenkäten för järn- och

stålverk. Av de planerade leveranserna första halvåret 1970 är närmare 70 %

täckta av order inkomna före årsskiftet 1969/1970, och för andra halvåret

1970 är ordertäckningsgraden drygt 25 %. Dessa tal är höga i förhållande

till tidigare enkäter. I ett läge med högt kapacitetsutnyttjande och långa

leveranstider torde den höga ordertäckningsgraden också vara ett uttryck

för begränsad leveranskapacitet. Företagen räknar med att öka sin export

med närmare 20 % i värde. Av denna starka exporttillväxt utgör dock förväntade

prisstegringar en stor del. Prisnivån väntas komma att ligga något

högre under första halvåret 1970 än under andra halvåret 1969 för att åter

sjunka under andra halvåret 1970. Genomsnittligt beräknas exportpriserna

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

stiga med 10 % 1969—1970. Den av företagen förutsedda volymmässiga uppgången

med 9 1/2 % bedöms vara realiserbar med hänsyn till den inhemska

efterfrågans tillväxt och tillväxten av kapaciteten. (Se vidare kapitel IV.)

Övriga metaller

Den svenska exporten av övriga metaller ökade 1968—1969 med 11 1/2 %

i volym. Den kraftiga tillväxten av efterfrågan på aluminium under 1969

tillsammans med ett stort svenskt kapacitetstillskott ledde till en kraftig

exportökning. Även utförseln av silver steg starkt. Kopparexporten ökade i

mindre omfattning beroende på begränsad kapacitet. Metallexporten till Förenta

staterna (i första hand koppar) sjönk 1969 till ca en tredjedel av 1968

års exceptionellt höga volym. Däremot registrerades kraftiga uppgångar för

exporten till de nordiska länderna, Storbritannien och Västtyskland. Exportprisindex

för övriga metaller steg 1968—1969 med 9 1/2 %, till största delen

som följd av utvecklingen av kopparpriserna, som under 1969 var genomsnittligt

12 % högre än 1968.

För 1970 torde man kunna räkna med fortsatt stigande utländsk efterfrågan

på metaller. Den svenska exportvolymen väntas dock minska med ca

9 %. Detta är till stor del en effekt av att kraftigt ökade inhemska leveranser

av bl. a. koppar och bly minskar exportutbudet. Även silverexporten förutses

minska till följd av en nedgång i produktionen. Aluminiumproduktionen

beräknas kunna öka endast måttligt, vilket medger endast en svag stegring

av aluminiumexporten. Aluminiumpriserna var under loppet av 1969

stigande, och beräknas under 1970 ligga kvar på den nivå som uppnåddes i

slutet av 1969, vilket är den främsta orsaken till en förutsedd uppgång i

exportprisindex för övriga metaller med 1 1/2 % 1969—1970. För koppar

har här kalkylerats med ett i stort sett oförändrat genomsnittspris 1970 jämfört

med 1969. V

V erkstadsprodukter

Den starka produktionstillväxten och kraftigt ökade maskininvesteringar

i Västeuropa, drog med sig en starkt ökad export av verkstadsprodukter från

Sverige 1968—1969. Det synes emellertid som om tillväxten av importen till

industriländerna under 1969 varit starkare än den svenska exportökningen,

vilket medförde fortsatta andelsförluster. Under 1969 torde det inhemska

efterfrågetryckets styrka och det hastigt stigande kapacitetsutnyttjandet

mot slutet av året, ha hämmat en tillväxt av exporten i takt med den utländska

efterfrågan. En indikation på att leveranskapaciteten var begränsad,

är nedgången av exporten till råvaruländerna under andra halvåret 1969.

Exporten till dessa marknader torde på grund av lägre lönsamhet först och

starkast reagera på hög efterfrågan i Sverige och i industriländerna. Så t. ex.

sjönk exporten till råvaruländerna redan under andra halvåret 1964 och

första halvåret 1965. De mest expansiva marknaderna under 1969 var de

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

51

nordiska länderna där efterfrågan började stiga redan i mitten av 1968.

Under 1969 torde exporten ha blåsts upp av en tidigareläggning av inköpen

av varaktiga konsumtionsvaror i Danmark och Norge. Vid ingången av 1970

höjdes mervärdeskatten i Norge och en övergång till källskatt genomfördes

i Danmark. Detta påverkade främst den svenska exporten av personbilar

till dessa länder. Även till Finland och övriga västeuropeiska länder skedde

en kraftig expansion av den svenska personbilsexporten. Totalt sett förefaller

emellertid det svenska exportutbudet ha varit begränsat under 1969.

Trots stark efterfrågan i Förenta staterna sjönk exporten av personbilar dit

med 9 1/2 %. Personbilsexporten var under 1969, i motsats till 1967 och

1968, den minst expansiva delen av verkstadsexporten. Tyngdpunkten låg

under 1969 på de största varugrupperna investeringsvaror och insatsvaror.

Totalt ökade den svenska exporten av verlcstadsprodukter med 17 % i värde

1968—1969. För exportprisindex registrerades en uppgång med knappt 3 %

varför volymökningen blev närmare 14 %.

Även om arbetskraftssituationen lättade något mot slutet av 1969 genom

den kraftigt ökade invandringen, torde produktionstillväxten inom verkstadsindustrin

under större delen av 1970 hämmas av kapacitetsbegränsningar.

I konjunkturinstitutets marsbarometer angav närmare 80 % av

verkstadsföretagen att de utnyttjade sin kapacitet fullt under första kvartalet,

vilket var något högre än andelen för fjärde kvartalet 1969. Samtidigt

hade leveranstiderna ytterligare förlängts och bristen på arbetskraft utgjorde

fortfarande en starkt produktionshämmande faktor. Detta talar för en begränsad

exporttillväxt 1969—1970. Å andra sidan framgår av den i februari

av statistiska centralbyrån utförda exportenkäten för verkstäder, att de

svenska verkstadsföretagen räknar med att kunna öka exporten mycket

kraftigt 1969—1970. Jämfört med den i augusti utförda enkäten har företagen

i löpande priser räknat, justerat upp sina planer för exporten 1970 med

närmare 900 milj. kr. Detta är troligen en följd av den kraftiga orderingången

under andra halvåret 1969, vilken medförde att orderstockarna vid

utgången av 1969 var betydligt högre än vid utgången av 1968. Före utgången

av 1969 inkomna order utgjorde dock endast knappt 55 % av de planerade

leveranserna första halvåret 1970, vilket innebär att företagen räknar med en

kraftig orderingång även under första halvåret 1970. Detta kan vara ett alltför

optimistiskt antagande.Med den bedömning av efterfrågetillväxten i Västeuropa

och Nordamerika som nu föreligger, torde ett realiserande av företagens

planer och förväntningar innebära relativt stora andelsvinster. Även

om företagens förväntningar om orderingången skulle infrias, är det knappast

realistiskt att räkna med kraftigt höjda andelar, med hänsyn till den i

början av året begränsade leveranskapaciteten. Här har därför valts att något

justera ned det av företagen beräknade exportvärdet för 1970. Denna

prognos förutsätter ett omslag på arbetsmarknaden så att verkstadsindustrins

arbetskraftsbehov kan fyllas så långt att dess leveranskapacitet på
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

tågligt förbättras under loppet av året. Verkstadsföretagen räknar med relativt

kraftigt stigande priser under första halvåret 1970 och en uppbromsning

under andra halvåret. Detta beräknas få ett kraftigt genomslag på exportprisindex,

som förutses stiga med 5 % 1969—1970. Exportvolymen väntas

öka med 15 %.

Livsmedel

Spannmålsexporten var under 1969 till följd av de mycket stora leveranserna

under första halvåret den högsta under 60-talet. På grund av att skörden

1969 blev betydligt mindre än skörden 1968, minskade dock exporten

av foderspannmål markant från första till andra halvåret 1969. Även exporten

av brödsäd sjönk mellan halvåren om än i mindre omfattning. Exporten

av oljefrön steg kraftigt 1968—1969 som en följd av god skörd såväl 1968 som

1969. Den ökade efterfrågan i Västeuropa och ökad svensk utslaktning medförde

en starkt ökad export av nötkött och fläsk. Totalt uppgick livsmedelsexporten

till 850 milj. kr. 1969 jämfört med 705 milj. kr. 1968. Exportprisnivån

för livsmedel var under 1969 5 % högre än under 1968 främst på grund

av starka prisstegringar för fläsk och vegetabiliska oljor.

För 1970 torde man kunna räkna med en nedgång i livsmedelsexporten

jämfört med 1969, huvudsakligen beroende på minskad utförsel av foderspannmål.

Under förutsättning av en normal skörd 1970 och en neddragning

av beredskapslagren, väntas däremot exporten av vete bli av i stort sett samma

storlek som 1969. Exporten av kött och fläsk väntas minska något 1969—

1970 på grund av lägre produktion. Totalt beräknas livsmedelsexporten upjJgå

till ca 770 milj. kr. 1970 — en minskning med 80 milj. kr. jämfört med

1969. Priserna på bl. a. fläsk och oljefrön väntas ligga på en relativt hög nivå

åtminstone under början av 1970. Exportprisindex förutses bl. a. därför stiga

med ca 1 % 1969—1970.

Övriga varor

Den svenska exporten av övriga varor steg med 14 1/2 % i volym 1968—

1969. Färdigvaruexporten ökade kraftigt medan råvaruexporten sjönk på

grund av minskad utförsel av mineraloljeprodukter och minkskinn. Bland

färdigvarorna var, liksom tidigare under 60-talet, kemiska produkter och

textilvaror (inkl. lädervaror) några av de mest expansiva grupperna. Konjunkturuppgången

i de nordiska länderna medförde en exportökning redan

mot slutet av 1968, vilken förstärktes under 1969 av, dels den kraftiga konsumtionsökningen

i Danmark inför övergången till källskatt från årsskiftet

1969/1970, dels även en tidigareläggning av de norska hushållens inköp inför

momshöjningen.

Övrigvaruexporten till Storbritannien och Förenta staterna stagnerade i

det närmaste 1968—1969. Beträffande Storbritannien torde den främsta orsaken

vara importdepositionskravet kombinerat med en mycket svag ökning

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

53

av den privata konsumtionen. Till Förenta staterna noteras en nedgång av

minkskinnsexporten, vilken torde vara betingad av ett begränsat utbud.

Exportprisindex för övriga varor steg med drygt 1 % 1968—1969 till följd

av prisstegringar på färdigvarusidan. Råvarupriserna sjönk trots en relativt

kraftig prisstegring på minkskinn. Nedgången orsakades av bränslepriserna

som i genomsnitt sjönk med 10 % jämfört med 1968. Framför allt sjönk

priserna på tjocka eldningsoljor och bensin.

För 1970 torde man kunna räkna med en dämpning av efterfrågetillväxten

i de nordiska länderna bl. a. till följd av skatteomläggningen i Danmark och

momshöjningen i Norge. Dessutom beräknas utförseln av mineraloljeprodukter,

som till större delen går till dessa länder, minska kraftig 1969—

1970. Till stor del är detta en effekt av ökad inhemsk förbrukning av tjocka

eldningsoljor för framställning av elektrisk ström. Under dessa förutsättningar

väntas övrigvaruexporten till de nordiska länderna öka relativt måttligt

1969—1970. Exporten till övriga västeuropeiska länder beräknas däremot

fortsätta öka i god takt, om än något lägre än 1968—1969. Man torde

kunna räkna med en accelererad tillväxt av exporten till Storbritannien,

bl. a. beroende på en förutsedd starkare konsumtionsökning. Exporten av

minkskinn till Förenta staterna beräknas öka relativt kraftigt i kvantitet till

följd av stor utslaktning av avelsdjur i samband med ett prisfall. Totala övrigvaruexporten

förutses öka med ca 10 1/2 % i volym 1969—1970.

Exportprisindex beräknas stiga med ca 1 1/2 % 1969—1970, bl. a. till följd

av en ytterligare uppgång av färdigvarupriserna.

Fartyg

Exportvärdet av nybyggda fartyg uppgick under 1969 till 1 187 milj. kr. —

en ökning med drygt 11 % jämfört med 1968. Utförseln av begagnade fartyg

steg samtidigt med närmare 80 % i värde. Detta innebar att den totala fartygsexporten

ökade med 24 % i värde 1968—1969. Leveranserna till Norge,

vilka under en längre tidsperiod utgjort ungefär hälften av den svenska

fartygsexporten, svarade under 1969 endast för en fjärdedel av det totala

leveransvärdet. Under 1969 skedde stora leveranser till Liberia och Sovjetunionen.

Enligt uppgifter från den i mars 1970 utförda varvsenkäten avseende

leveranser 1970 och 1971, kommer emellertid exportandelen till

Norge att stiga och åter omfatta ungefär 50 % av leveransvärdet.

I statistiska centralbyråns varvsenkät, som utförs i mars och november

varje år, redovisas uppgifter avseende varvens totala orderstock. Dessa uppgifter

har alltsedan november 1968 pekat på en stark orderingång och i

november 1969 uppgick orderstocken till 5,1 miljarder kr. Motsvarande

värde i mars 1968 var 2,6 miljarder kr. Enligt den senaste varvsenkäten

tycks orderstocken i mars 1970 ligga kvar på den mycket höga nivå som

registrerades i november 1969. Av orderstockens 5,1 miljarder kr. avser

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

3,9 miljarder kr. beställningar från utländska redare för leverans andra

halvåret 1970 och senare. Den stora orderstocken och varvens leveransplaner

pekar mot en hög export även de två närmaste åren. Under 1970 beräknas

värdet av exporten av nybyggda fartyg bli av ungefär samma storlek som

under 1969.

För exporten av begagnade fartyg har endast osäkra kalkyler kunnat

utföras. Dessa pekar emellertid på en minskad utförsel under 1970 jämfört

med det höga leveransvärde som registrerades under 1969. För den totala

exporten av fartyg innebär detta en minskning med drygt 4 % i värde jämfört

med 1969.

Priserna på exporterade fartyg tycks ha fortsatt att stiga under 1969 om

än ej i samma takt som under 1967 och 1968. Prisutvecklingen 1969—1970

är svårbedömd, då en stor del av exportvärdet utgörs av s. k. jättetankers.

Man torde dock kunna räkna med en fortsatt tendens till prisstegring.

Sammanfattning

Värdet av den svenska exporten väntas 1969—1970 stiga med 13 1/2 %.

Exklusive fartyg beräknas tillväxten uppgå till 14 1/2 %. Denna tillväxt, som

endast är något lägre än den värdemässiga tillväxten 1968—1969, är till stor

del en följd av en kraftig höjning av exportprisnivån (5 1/2 %). De mest

markanta stegringarna i de genomsnittliga exportpriserna förutses för skogsprodukter,

mahn samt järn och stål, och är till stor del effekter av redan

mot slutet av 1969 beslutade prishöjningar, och av den under loppet av 1969

starkt stigande prisnivån. För verkstadsprodukter förutses en relativt kraftig

uppgång även under loppet av 1970.

I volym räknat förutses exporten öka med knappt 7 1/2 % 1969—1970. Då

fartygsexporten väntas minska blir exporttillväxten exklusive fartyg 8 %

mot 11 1/2 % 1968—1969. Den lägre tillväxttakten är delvis en följd av en

beräknad lägre tillväxt av den utländska efterfrågan, men också en följd av

ett begränsat exportutbud. Skillnaden mellan tillväxten av efterfrågan och

tillväxten av den svenska exporten, bedöms bli särskilt påtaglig beträffande

massa, men också för papper och metaller synes exporttillväxten komma att

begränsas av otillräcklig kapacitet. För malm medförde strejken vid LKAB

ett betydande produktionsbortfall, som innebär att exportkvantiteten 1970

blir lägre än den under 1969 utförda kvantiteten. Exporten av verkstadsprodukter

väntas stiga med 15 % i volym, vilket med hänsyn till den inhemska

efterfrågans och kapacitetens tillväxt bedöms vara realiserbart.

Den utländska efterfrågans tillväxt väntas, vilket framgår av föregående kapitel,

fortsätta att expandera i relativt hög takt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

55

2. Importen 1969 och 1970

Importutvecklingen 1969

Den totala importen ökade 1968—1969 med drygt 13 % i volym. Detta

innebar en stegrad tillväxttakt av importen jämfört med 1967—1968 då

tillväxttakten uppgick till 8 1/2 %. Den starka uppgången under 1969 förklaras

till viss del av den kraftiga lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat,

som skedde under året samt den starkare uppgången i industriproduktionen.

Högt kapacitetsutnyttjande inom industrin, under särskilt

senare delen av 1969, synes vidare ha medfört att tillväxten i den inhemska

efterfrågan i onormal grad läckte ut ur landet. Även om takten i strukturomvandlingen

dämpades gentemot 1966—1968, var den dock under 1969

hög i jämförelse med tidigare år under 60-talet, och den importuppdrivande

effekten härav synes ej ha minskat i någon högre grad under 1969.

Importutvecklingen för olika varugrupper framgår av tabell 2. Importen

av konsumtionsvaror ökade 1968—1969 med drygt 15 % i volym. Den kraf
-

Tabell III: 2. Importntvecklingen för olika varugrupper 1968—1970

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

milj. kr.

Volym

Pris

1968

1969

1970

1968

1969

1970

1968

1969

1970

Konsumtionsvaror........

6 472

7 658

8 795

10,5

15,2

11

— 0,3

2,7

3,5

därav: textil..........

1 552

1 927

2 345

13,4

18,1

17

— 1,4

5,1

4

verkstadsproduk-

ter ............

1 683

2 048

2 310

12,0

18,7

8

2,1

2,5

4,5

Investeringsvaror........

3 020

3 606

4150

— 2,6

17,1

9,5

1,8

2,0

5

Konsumtionsråvaror......

2 581

2 781

3 050

3,2

5,0

4,5

— 1,2

2,6

5

därav: textil..........

1 363

1 528

1 550

2,1

8,0

0,5

— 3,7

3,8

1

Andra industriråvaror ....

10 083

11 950

13 305

15,6

15,4

6,5

— 0,8

2,7

4,5

därav: verkstadsproduk-

ter............

3 135

3 790

4 325

9,6

17,8

8,5

— 1,9

2,6

5

råolja..........

850

887

985

47,1

16,5

11

3,3

— 10,5

0

Byggnadsråvaror ........

845

1 038

1 230

8,5

19,3

12,5

— 0,5

2,9

5

Jordbrulcsråvaror........

627

634

660

9,4

1,7

0

— 3,1

— 0,6

3,5

Bränslen................

2 293

2 205

2 210

6,0

6,2

0

5,2

— 9,4

0

Totalt, exkl. fartve. flvK-

plan, vapen ..........

25 921

29 872

33 400

9,4

13,5

7,5

0,1

1,5

4

Fartyg, flygplan, vapen ..

595

646

690

Total import ............

26 516

30 518

34 030

8,7

13,1

7,5

0,3

1,8

4

därav: verkstadsproduk-

ter............

8 107

9 783

11 210

5,3

17,7

9

0,3

2,5

5

järn och stål....

1 209

1 673

2 020

11,9

25,6

8

— 2,8

10,2

12

textil..........

3 097

3 681

4 120

8,1

13,9

9

— 2,5

4,4

2,5

Anm. 1968 års importvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1970 avser

prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella

förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

tiga ökningen kan till viss del hänföras till en betydande importökning av

personbilar. Introduktionen av TV 2 under senare delen av 1969 samt den

ökade sändningstiden för färg-TV ledde till en stark efterfrågan på TVapparater,

vilket medförde en fördubbling av importen. En kraftig import av

beldädnadsvaror kunde likaså noteras under 1969.

Importen av investeringsvaror ökade 1968—1969 med ca 17 % i volym.

Till en del synes den kraftiga ökningen förklaras av det ansträngda kapacitetsläget

inom den svenska verkstadsindustrin, vilket resulterade i en ökad

importandel av maskininvesteringarna. Dessutom noterades under första

halvåret en mycket hög import av pappersmaskiner.

Den kraftiga lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat, speciellt

inom verkstadsindustrin, bidrog till en kraftig importökning av andra industriråvaror

under 1969. Den volymmässiga ökningen uppgick till drygt

15 %. Verkstadsindustrins höga kapacitetsutnyttjande synes ha lett till en

ökad utläggning av legoarbeten utomlands, vilket medförde en höjd importandel

för verkstadsprodukter. Den kraftiga importökningen av järn och stål

var delvis en följd av en stark inhemsk förbrukningsökning och en betydande

lageruppbyggnad men även av bristande kapacitet inom den svenska

järn- och stålindustrin. Importen av råolja fortsatte att stiga under 1969 i

takt med produktionsökningen i de svenska raffinaderierna.

Det under 1969 successivt försämrade vattenkraftsläget medförde en ökad

elproduktion vid värmekraftverken. Detta resulterade i en kraftig importökning

av tjocka eldningsoljor. Den ökade produktionen vid de svenska

raffinaderierna medförde dock att importökningen för hela gruppen bränslen

kom att stanna vid ca 6 %.

Uppgången i importpriserna 1968—1969 var kraftigare än under föregående

år. Järn- och stålpriserna låg i genomsnitt ca 10 % högre 1969 än 1968.

För flera andra viktiga råvaror steg importpriserna, t. ex. textilfibrer, naturgummi,

vegetabiliska fetter och oljor, kakao samt kött. Kraftiga prisfall på

bl. a. råolja och bränslen medförde dock att prisökningen stannade vid ca

2 % för totala importen.

Importutvecklingen 1970

Tillväxttakten i importen bedöms 1969—1970 bli lägre än 1968—1969.

Med hänsyn tagen till nu aktuella produktions- och efterfrågeprognoser

visar beräkningar, gjorda för de olika varugrupperna, på en volymökning

av totala importen med inemot 7 1/2%.

För gruppen konsumtionsvaror förutses en volymökning av importen med

ca 11 %. Importökningen av beklädnadsvaror beräknas bli nästan lika hög

som under 1969. En förutsedd lägre tillväxttakt i hushållens inköp av beklädnadsvaror

beräknas komma att motverkas av en ökad takt i nedläggningen

av konfektionsföretag inom landet. Den prognoserade lägre import
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

57

ökningen av personbilar och TV-apparater väntas (lock bidra till att ökningstakten

för totala gruppen blir lägre 1970 än under föregående år.

Den förutsedda höga tillväxten av industrins maskininvesteringar samt

en beräknad hög import av datamaskiner under 1970 medför att importen

av investeringsvaror beräknas öka med ca 9 1/2 % i volym under 1970.

Detta innebär att importandelen 1970 beräknas bli lika hög som under 1969.

Lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat beräknas för 1970 bli av

mindre omfattning än 1969, vilket tillsammans med en prognoserad lägre

tillväxttakt för industriproduktionen bidrar till att importökningen av andra

industriråvaror kalkyleras stanna vid ca 6 1/2 %.

Bränsleimporten väntas öka i endast obetydlig omfattning under 1970.

Detta är delvis en följd av den fortsatta ökningen av den svenska produktionen

av flytande bränslen som kommer till synes i en fortsatt ökad import

av råolja (ingår i andra industriråvaror). Vidare beräknas förbrukningen av

tjocka eldningsoljor vid värmekraftverken av kapacitetsskäl ej kunna öka

nämnvärt över 1969 års nivå.

Importpriserna förutses öka betydligt snabbare 1969—1970 än 1968—1969

bl. a. med hänsyn till den kraftiga uppgången av importpriserna under loppet

av 1969 — priserna steg med 4 % från fjärde kvartalet 1968 till fjärde

kvartalet 1969. Sålunda väntas den i slutet av 1969 höga prisnivån för järn

och stål kvarstå under större delen av 1970, vilket medför en kraftig genomsnittlig

importprisuppgång 1969—1970. De omfattande frostskador som

drabbade Brasiliens kaffeodlingar under hösten 1969 ledde till en mycket

kraftig prisstegring. Den höga prisnivån på kaffe låg kvar under de första

månaderna 1970 och väntas bestå under större delen av året. Priserna på

vissa insatsvaror till industrin, exempelvis malmer, kemiska grundämnen

och obearbetade plaster, steg under loppet av 1969 under inverkan av en

stark internationell efterfrågan. Efterfrågan väntas fortsätta att växa, vilket

medför en fortsatt hög prisnivå. Textilpriserna väntas öka långsammare

1969—1970 än 1968—1969, bl. a. beroende på en svag prisutveckling på vissa

textilråvaror. Å andra sidan förutses en betydligt snabbare prisuppgång på

verkstadsprodukter 1969—1970 än 1968—1969. Orsakerna till detta är bl. a.

ökade löne- och råvarukostnader samt importprishöjande effekter av den

västtyska revalveringen. Västtysklands andel av den svenska verkstadsimporten

var drygt en tredjedel 1969. De registrerade importpriserna på flytande

bränslen väntas bli i stort sett oförändrade, medan en ytterligare prisuppgång

på kol och koks kan förutses till följd av den mot slutet av 1969

uppkomna bristen på världsmarknaden. Med en total importprisstegring på

ca 4 % samt en kalkylerad volymmässig ökning av importen på inemot

7 1/2 % skulle importvärdet 1969—1970 öka med drygt 11 1/2 %.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell Hl: 3. Bytes- och betalningsbalansen 1966—1970

Milj. kr., löpande priser

1966

1967

1968

1969

1970

prognos

Export av varor, fob1..............

22 071

23 422

25 403

29 440

33 400

Import av varor, eif1..............

—

23 704

-

24 319

-

26 516

- 30 517

- 34 095

Handelsbalans..................

-

1633

-

897

—

1113

- 1077

- 695

Korrigering av handelsstatistiken2 ..

177

156

229

221

200

Sjöfartsnetto ....................

1 654

1 839

1 958

1 830

1 900

Turistnetto ......................

—

741

—

920

—

1 029

- 1 205

- 1 400

Övriga tjänster, netto ............

—

486

—

485

—

568

- 776

- 955

Korrigeringspost..................

500

600

700

800

900

Bytesbalans för varor och tjänster3

-

529

293

177

- 207

— 50

Transfereringar, netto ............

-

297

-

465

-

735

- 877

- 900

Bytesbalans för varor, tjänster

och transfereringar4 * ..........

—

826

—

172

-

558

- 1084

- 950

Kända kapitaltransaktioner........

+

1 106

+

621

+

563

- 232

Restpost ........................

+

208

—

644

—

91

- 370

Bankernas utlandsställning6........

+

488

—

195

—

86

- 1 686

1 Enligt handelsstatistiken.

‘ Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt

guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

* Överensstämmer — bortsett från halverad korrigeringspost — med saldot mellan import och

export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

5 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Som framgår av tabell 3 uppstod ett underskott i handelsbalansen 1969

av ungefär samma storleksordning som 1968. Även 1970 väntas ett under
skott

uppstå, men av mindre omfattning. Detta innebär att ett kraftigt omslag

i handelsbalansen beräknas komma till stånd under loppet av 1970. De

båda första månaderna 1970 var underskottet ca 525 milj. kr. större än samma

tid 1969. För resten av året skulle enligt prognosen en förbättring av handelsbalansen

med ca 900 milj. kr. inträffa. Realismen i denna prognos är

främst avhängig trovärdigheten i prognosen för lagerinvesteringarna 1970.

I lagerprognosen har förutsatts att uppbromsningen i efterfrågan för konsumtion,

investeringar i byggnader och maskiner samt råvarulager under

loppet av 1970 ej leder till någon stor ansvällning av färdigvarulagren såsom

skedde i uppbromsningsfasen av den föregående högkonjunkturen, dvs.

under andra halvåret 1965 och början av 1966. Skulle en ökning av färdigvarulagren

liknande den 1965/1966 komma till stånd under 1970, kan lagerinvesteringarna

totalt under 1970 ej förmodas stagnera på 1969 års nivå så

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

59

som här har förutsetts. Den förutsedda relativt svaga lagertillväxten på färdigvarulagersidan

och för vissa branscher även på råvarulagersidan har

främst motiverats av kreditåtstramningen som antagits tvinga företagen till

förhållandevis snabb anpassning av inköp av insatsvaror och produktion till

efterfrågan.

Posten korrigering av handelsstatistiken har för 1969 beräknats till 221

milj. kr. Häri inkluderas nettot av åter utförsel och återinförsel, i utlandet

direktlandad fisk, import av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag

i samband med oljeimporten. För 1970 har antagits 200 milj. kr.

Sjöfartsnettot visar enligt den kvartalsvisa betalningsstatistiken ett utfall

på 1 780 milj. kr. I avvakan på den definitiva beräkningen efter prestation

har antagits att differensen mellan prestation och betalning uppgår till

50 milj. kr. för 1969. Sjöf artsnettot har alltså preliminärt beräknats till

1 830 milj. kr. 1969, dvs. en nedgång med 130 milj. kr. gentemot 1968. Den

nu tillgängliga betalningsstatistiken visar att rederiernas bruttointäkter i

utrikes fart 1969 ökade med drygt 2 % jämfört med 1968 medan kostnaderna

vid samma periodjämförelse ökade med hela 12 %. Den kraftiga kostnadsökningen

har förmodligen flera orsaker. Här kan man bl. a. peka på de

kraftigt stegrade löne- och lasthanteringskostnaderna. Även en tendens till

ökad förhyrning av utländskt tonnage har varit märkbar under 1969. I en del

fall har denna förhyrning ägt rum sent under året och har då, på grund av

förskottsbetalning av hyresbeloppet, praktiskt taget endast belastat kostnadssidan

i sjöfartsnettot. Den blygsamma intäktsökningen om ca 2 % framstår

som något överraskande med tanke på det relativt goda fraktmarknadsläge

som rådde under året och framför allt under dess senare del samt den

kraftiga uppgången i världshandeln (ca 11 % i volym). Möjligen kom fraktuppgången

under hösten och förvintern för sent för att i någon högre grad

kunna påverka resultatet för 1969. Andra faktorer som troligen bidragit till

det försämrade resultatet är hamnstrejken på Förenta staternas syd- och

ostkust under årets första månader samt den alltmer tilltagande flaggdiskriminering

som tillämpas av vissa länder och som hindrar svenska redare

att konkurrera om skeppningarna.

Första halvåret 1969 kännetecknades av en relativt matt tonnageefterfrågan,

som förde med sig en nedgång i frakterna för såväl tank- som torrlast.

Från halvårsskiftet började emellertid tankfrakterna att vända uppåt igen,

först sakta men så småningom i allt snabbare takt, för att vid årsskiftet

1969/1970 ligga på mycket hög nivå. En tillfällig nedgång kunde noteras i

januari 1970, varefter en successiv uppgång ägt rum. Tankindex ligger nu

(första veckan i april) på den höga nivån worldscale 157. Aktiviteten på

torrtrampmarknaden var relativt låg under större delen av 1969 men ökade

successivt mot dess slut med höjda fraktsatser som följd. 1970 inleddes således

med stor tonnageefterfrågan, som ännu i slutet av mars var betydande.

Vad angår linjefarten, som är mycket betydande för svenskt vidkommande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

och svarar för bortåt hälften av de totala intäkterna i utrikes fart, synes

fraktsatserna ha rört sig obetydligt, vilket alltså inneburit vissa svårigheter

att kompensera de betydande kostnadsökningar man fått vidkännas.

Mot bakgrund av det gynnsamma fraktmarknadsläge som varit rådande

under första kvartalet och en fortsatt förhållandevis snabb uppgång av

världshandeln har sjöfartsnettot för 1970 satts till 1 900 milj. kr.

Underskottet av turismen blev för 1969 1 205 milj. kr. Turistutgifterna

ökade med ca 17 % medan motsvarande inkomster ökade med ca 16 1/2 %.

Den ovanligt stora turistinkomstökningen kunde således inte förhindra en

ytterligare påtaglig försämring av turistnettot. Nettot av utlandsbetalningarna

i samband med turism väntas fortsätta tillväxa negativt även 1970. Med

en ökning av utgifterna med i runt tal 15 % och en motsvarande ökning av

inkomsterna med ca 10 % har underskottet i turismen beräknats till 1 400

milj. kr.

Posten övriga tjänster redovisar ett negativt netto på 776 milj. kr. för 1969.

För 1970 har detta satts till 955 milj. kr., vilket implicerar en ungefär lika

stor ökning som 1969 av såväl inkomster som utgifter.

Korrigeringsposten, som givits en ökning med 100 milj. kr. per år, är avsedd

att kompensera det statistikbortfall, som på starka grunder kan förmodas

föreligga sedan början av 60-talet ifråga om tjänstebetalningar från utlandet.

Transfereringsnettot fortsatte att växa negativt 1969 och en ytterligare

negativ tillväxt kan väntas 1970.1 1969 års transfereringsnetto ingår förutom

de tilltagande transfereringarna i samband med u-landsbiståndet även en

nedskrivning med 100 milj. kr. av en statskredit till Finland. Exklusive

denna kreditnedskrivning innebär det antagna transfereringsunderskottet

om ca 900 milj. kr. för 1970 en ökad belastning jämfört med 1969 med i

runt tal 125 milj. kr.

Bytesbalansens saldo för varor, tjänster och transfereringar resulterar,

enligt nu tillgänglig statistik, i ett underskott på en dryg miljard kr. för

1969. 1970 väntas underskottet minska med drygt 100 milj. kr.

Utfallet av kända kapitaltransaktioner resulterade enligt riksbankens senaste

beräkningar i ett nettokapitalutflöde på 232 milj. kr. Även om detta är

väsentligt lägre än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten ■—- 800 milj. kr. — kvarstår det faktum, att utfallet av kapitaltransaktionerna

1969 innebär en kraftig försämring i jämförelse med tidigare år. Nedanstående

tablå visar de i balansen ingående posterna för åren 1968 och 1969.

Det kan här anmärkas att posten övriga privata kapitaltransaktioner till

väsentlig del består av vissa kända handelskrediter såsom varvskrediter i

samband med fartygsexport, krediter vid import av fartyg och flygplan samt

skillnaden mellan tullvärden och betalningar för datamaskiner. Enligt senaste

uppgifter hämtade från vårens varvsenkät beräknas betalningarna

från utländska beställare, under 1969, ungefär motsvara värdet av verk
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

61

Milj. kr.

1968

1969

Statliga kapitaltransaktioner ..................................

- 60

-240

Värdepappershandel..........................................

10

-127

Privata långfristiga lån ......................................

-113

469

Direkta investeringar ........................................

310

-453

Övriga privata kapitaltransaktioner............................

416

119

Summa kapitaltransaktioner

563

—232

ställda fartygsleveranser, medan man för 1970 väntar att inflytande betalningar

skall understiga värdet av fartygsleveranserna med i runt tal 400

milj. kr. I den mån nyteckning av fartygsbyggnadskontrakt sker under 1970

kan nyssnämnda nettokreditgivning komma att krympa en del med hänsyn

till de kontantbelopp som erläggs vid kontraktstecknande. Det är emellertid

att märka att varvens ganska välfyllda orderböcker ger begränsade utrymmen

för tecknande av nya kontrakt under 1970, varför en nettokreditgivning

till utlandet från varvens sida kan väntas.

Valutareserven uppgick vid slutet av 1969 till 3 878 milj. kr., vilket jämfört

med ställningen vid 1968 års slut innebar en minskning med 1 853 milj.

kr. Inkluderas affärsbankernas tidsposition stannar minskningen vid 1 686

milj. kr.

Bytesbalansens underskott 1969 och det redovisade nettokapitalutflödet

tillsammans motsvarade ett valutautflöde på ca 1 300 milj. kr., vilket avstämt

med förändringen i bankernas utlandsställning resulterade i en restpost

på 370 milj. kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

IV. Produktionen

1. Industrin

Järnmalmsbrytningen 1969 uppgick till 33,3 miljoner ton. Produktionsökningen

januari—november 1968—1969 blev ca 6,5 %, men gruvstrejken,

som började den 9 december, medförde att ökningen för året som helhet

stannade vid drygt 1 %. Efterfrågeläget var mycket gott, främst tack vare

expansionen av stålproduktionen i Västeuropa och leveranserna ökade kraftigt

under 1969. Totalt levererades 36,4 miljoner ton, vilket innebär en ökning

på knappt 11 %. Exporten ökade med drygt 10 %, medan de inhemska

leveranserna steg med ca 14 %. Lagerminskningen under 1969 blev således

mycket kraftig, och lagren var ca 40 % lägre vid 1969 års slut än året innan.

Lagernedskärningen var till en del planerad men blev avsevärt större än beräknat

till följd av gruvstrejken.

Efterfrågeläget under 1970 väntas bli fortsatt gynnsamt på grund av den

brist på järnmalm som uppstått på den internationella marknaden. Detta beräknas

leda till en prisjustering uppåt för järnmalmspriserna. Man måste

dock räkna med en total leveransminskning på ca 8 % 1969—1970 för de

svenska producenterna, en nedgång med 10 % på exportmarknaden och 1 %

på hemmamarknaden. Detta sammanhänger med att produktionen vid de

svenska gruvorna beräknas komma att minska med nära 4 % 1969—1970 på

grund av effekterna av gruvkonflikten, samtidigt som man kalkylerar med en

möjlig fortsatt lagerreducering på drygt 1 miljon ton, således betydligt mindre

än under 1969.

Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1969 karakteriserades

av en stark ökning av efterfrågan, som bl. a. ledde till kraftiga prisstegringar,

speciellt mot slutet av året. Exportleveranserna ökade med närmare

8 %, samtidigt som ett markant omslag skedde i hemmamarknadsefterfrågan.

Omslaget var framför allt hänförligt till en lageromsvängning i förbrukarledet

från en minskning under 1968 till en kraftig lageruppbyggnad såväl

i förbrukarledet som hos grossisterna under 1969. Samtidigt steg förbrukningen

av järn och stål starkt inom både verkstadsindustri och varv. Den

starka efterfrågan ledde också till en importvolymökning på ca 25 % samt

en neddragning av järnverkens egna färdigvarulager med ca 30 milj. kr.

Produktionen inom järn- och stålverken ökade enligt statistiska centralbyråns

preliminära produktionsindex med nära 8 %. Produktionsuppdragningen

hänför sig nästan helt till första halvåret, medan produktionen

under andra halvåret endast låg obetydligt över första halvårets nivå säsonggrensat

sett. Detta får ses mot bakgrunden av det ansträngda resurs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

63

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive ämnen 1967—1970

Milj. kr., 1959 års producentpriser

1967

1968

1969

1970

prognos

Produktion ......................

3 251

3 445

3 662

3 810

Import ..........................

945

1 074

1 342

1450

Summa tillgång

4196

4 519

5 004

5 260

Export..........................

1 484

1 613

1 739

1 905

Varuinsats ......................

2 955

3 023

3 250

3 430

industri ......................

2 575

2 640

2 844

3 010

byggnadsverksamhet............

380

383

406

420

Lagerförändring..................

- 129

- 62

130

40

Saldopost........................

- 114

- 55

- 115

- 115

Summa användning

4196

4 519

5 004

5 260

Anm. Denna balans mäter produktionen av handelsfärdigt järn och stål (inkl. ämnen)

på varmvalsstadiet. Den visar för perioden 1959—1967 en systematisk underskattning jämfört

med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsvolymen, vilka inkluderar

både varm- och kallvalsat stål. Underskattningen är speciellt markerad i perioder med

hög efterfrågan och ansträngt kapacitetsläge inom järn- och stålverken. Det har därför ansetts

motiverat att korrigera balansens produktionsökning för 1969/1970 på ca 4 % till

knappt 6 %.

Källa: Konjunkturinstitutet.

läget inom järn- och stålverken både vad gäller kapacitet och arbetskraft.

Dessutom har produktionen hämmats av elbristen och den begränsade tillgången

på nickel. Produktionen inom andra metallverk ökade i snabbare

takt än inom järn- och stålverken och produktionsökningen för hela sektorn

järn- och andra metallverk blev drygt 8 %.

Orderingången inom järn- och stålverken ökade kraftigt under 1968 och

första halvåret 1969, men tycks ha stagnerat under andra halvåret. Orderingången

under första kvartalet 1970 har ökat relativt måttligt från såväl

hemma- som exportmarknaden enligt den senaste konjunkturbarometern.

För andra kvartalet räknar företagen med minskad orderingång från exportmarknaden.

Orderutvecklingen under senare delen av 1969 och början

av 1970 får ses som ett uttryck för det ansträngda kapacitetsläget och de

långa levaranstiderna inom järn- och stålverken, vilket lett till att företagen

inte kunnat öka ordermottagningen. Orderstockarna är för närvarande synnerligen

stora.

Produktionen drogs åter upp inom järn- och stålverken under första kvartalet

1970 enligt den senaste konjunkturbarometern. Även för andra kvartalet

och andra halvåret kalkylerar man med produktionsökningar. Produktionsutvecklingen

för 1970 som helhet har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans

för järn- och stål (tabell 1). Kapaciteten väntas vara fullt

utnyttjad under hela 1970 inom järn- och stålverken, och den möjliga produktionstillväxten

med hänsyn tagen till nya kapacitetstillskott samt verk
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

ningar av bristen på elkraft har beräknats till knappt 6 % (se not till tabell

1). Exportleveranserna beräknas öka med ca 9,5 %, medan de inhemska leveranserna

beräknas ligga på en obetydligt högre nivå 1970 än 1969. Den

prognoserade inhemska förbrukningsökningen motvägs i det närmaste av

den beräknade lägre lagerinvesteringen hos förbrukare och grossister. Järnoch

stålverkens färdigvarulager, som successivt dragits ned under flera år,

bedöms nu som allt för små och förutses komma att dras upp med ca 30 milj.

kr. under 1970. Denna produktions- och efterfrågeutveckling implicerar en

importvolymökning på närmare 8 %.

Produktionstillväxten inom andra metallverk under 1970 dämpas påtagligt

av bristen på elkraft och beräknas bli av ungefär samma storleksordning

som inom järn- och stålverken, varför produktionsökningen inom hela sektorn

järn- och andra metallverk beräknas till knappt 6 % 1969—1970.

Orderläget för varven har förbättrats successivt sedan mitten av 1967 och

speciellt under 1969. Under första delen av 1969 dominerade orderingången

från exportmarknaden medan hemmamarknadsorderna fick ett kraftigt tillskott

mot slutet av året. Orderstockarna är följaktligen f. n. mycket stora och

orderna motsvarar omkring 3 års produktion vid varven. Samtidigt med att

ordertillströmningen ökat, har också priserna stigit vid nybeställning av fartyg.

Bristen på arbetskraft är dock mycket besvärande för varven och kan

utgöra en hämmande faktor för varvens produktionsutveckling.

Produktionskurvan för varven vände uppåt mot slutet av 1968, och produktionen

under 1969 som helhet tycks ha legat 7 å 8 % högre än under

1968. Statistiska centralbyråns produktionsindex, som baseras på förbrukningen

av järn och stål inom varven, visar en ökning på drygt 8 %. Detta

synes dock snarast innebära en överskattning av produktionsutvecklingen

med 1 å 1 1/2 procentenhet att döma av en kalkyl, som gjorts inom konjunkturinstitutet,

baserad på uppgifter om export-, investerings- och lagerutvecklingen

vad avser fartyg.

Kalkylen för fartygsbyggandet har gjorts även för 1970, baserad på de

efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på en ungefär lika

stor produktionsökning 1969—1970 som ett år tidigare.

Den förbättring i efterfrågeläget för verkstadsindustri exklusive varv,

som inträdde under 1968, accentuerades ytterligare under 1969. Vid bedömningen

av orderingång och orderstock måste man emellertid beakta den

starka effekten av de svenska försvarsbeställningarna av flygplan under

första kvartalet 1968 och de följ dbeställningar, som lades ut under andra

kvartalet. Totala orderingången låg närmare 10 % över 1968 års nivå i löpande

priser. Bortser man från flygplansbeställningarna under 1968 var ökningen

ca 18 %. Den största uppgången svarade maskinindustrin för med ca 25 %.

Exportorderna steg kraftigare än hemmamarknadsorderna, totalt med 20 %,

vilket helt kan återföras på att inflödet av exportorder till maskin- och

elektroindustrierna ökade kraftigt, eller med ca 40 % respektive 20 %, allt

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

i löpande priser och jämfört med 1968. Bortser man från flygplansbeställningarna

under 1968 var värdeökningen 17 % för hemmamarknadsorderna

1968—1969. Härvid bör observeras, att prisstegringen på grund av varufördelningen

sannolikt varit större på hemmamarknaden än på exportmarknaden.

Manufaktursektorn visade den högsta värdemässiga ökningen, men

detta torde främst bero på den mycket starka prisstegringen på dessa produkter

under senare delen av 1969. Den volymmässiga ökningen av ordertillströmningen

från hemmamarknaden torde ha varit tämligen jämnt fördelad

på de fyra delbranscherna.

Enligt den senaste konjunkturbarometern har orderingången från både

hemma- och exportmarknaden fortsatt att öka under första kvartalet 1970.

Uppgången väntas fortsätta även under andra kvartalet speciellt vad gäller

elektroindustrin. Verkstadsindustrins orderstock har successivt ökat under

1969 samtidigt som orderstocken i konjunkturbarometern alltmer tenderat

till att bedömas som förhållandevis stor med hänsyn tagen till produktionsnivån.

Vid slutet av första kvartalet 1970 redovisade ca 40 % av företagen

en sådan bedömning. Leveranstiderna har successivt förlängts under 1969

och första kvartalet 1970.

Det mycket goda efterfrågeläget gjorde att produktionen ökade kraftigt

under 1969 och den låg för året som helhet ca 11 % över 1968 års nivå enligt

statistiska centralbyråns preliminära produktionsindex. Ökningen berör

samtliga delbranscher men var något svagare inom maskinindustrin än

för övriga delbranscher. Produktionsvolymen drogs upp ytterligare under

första kvartalet 1970 enligt senaste konjunkturbarometern och även för andra

kvartalet och andra halvåret 1970 har företagen planer på ytterligare höjningar

av produktionsvolymen. I vilken utsträckning dessa planer kan realiseras

torde i hög grad vara beroende av hur företagen lyckas förverkliga

sina planer på ökad produktionskapacitet och ökad personalstyrka. Andelen

företag med fullt kapacitetsutnyttjande har successivt ökat under 1969

och låg första kvartalet 1970 på ca 80 %, vilket är det högsta tal som noterats

inom denna bransch.

Produktionsutvecklingen för 1970 som helhet har bedömts med hjälp av

en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Här måste dock

nämnas, att den import- och exportutveckling, som redovisas i balansen, avviker

från den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. Till en del

beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda

ingår här i såväl import som export t. ex. flygplan och vapen, vilket

inte är fallet i kapitlet om utrikeshandeln. Framför allt förklaras skillnaderna

emellertid av att de import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken

ej använts vid deflateringen i försörjningsbalansen, eftersom

dessa sannolikt överskattat prisstegringarna. Såväl import som export har i

stället deflaterats med hjälp av ett prisindex, som baserats på företagens

uppgifter i enkäterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen 1968

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg, 1967—1970

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1967

1968

1969

1970

prognos

Produktion ......................

15 685

16 559

17 965

19180

Import..........................

6121

6 503

7 652

8 480

Summa tillgång

21806

23 062

25 617

27 660

Offentlig konsumtion..............

1 151

1 303

1 355

1 150

Privat konsumtion................

3 831

4197

4 616

4 950

nyinköp av bilar ..............

1 130

1 432

1 540

1 610

övrigt ........................

2 701

2 765

3 076

3 340

Investeringar i maskiner m. m.....

5 825

5 932

6 119

6 600

offentliga......................

1 335

1 453

1 424

1 450

privata........................

4 490

4 479

4 695

5 150

Lagerförändring..................

— 34

- 43

577

430

Export..........................

6 449

7 026

8 049

9 410

Varuinsats ......................

4 584

4 647

4 901

5 120

industri........................

1 916

1 998

2 139

2 260

byggnadsverksamhet............

1 932

1 951

2 054

2 120

maskinunderhåll och reparationer

736

698

708

740

Summa användning

21806

23 062

25 617

27 660

Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som defmitionsmässigt klassificerats som

verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—

1967 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över

produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de

arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid inte

enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen

kan sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade

beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer som

använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens

produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.

Källa: Konjunkturinstitutet.

har dock reducerats med hänsyn till en kalkylerad sänkning av importpriserna

till följd av devalveringarna i slutet av 1967, medan för 1969 antagits

en något högre import- och exportprisutveckling än vad verkstadsenkäten

visar. 1969 har importpriserna dessutom beräknats öka med ca 0,5 % mer

än exportpriserna.

Beträffande lagerutvecklingen under 1969 bör påpekas, att den lagerförändring

som ingår i balansen på några punkter skiljer sig från den lagerförändring

som skulle erhållas, om man accepterade den som redovisas enligt

statistiska centralbyråns enkäter för investeringar och lagerförändring. Företagen

uppger i dessa enkäter lagerförändringen under kvartalen 1969 i

återanskaffningspris per den 31 december 1968. Uppgifterna räknas sedan

om till löpande priser för att därefter deflateras till 1959 års prisnivå. Då

det gäller bl. a. råvaror och varor i arbete inom verkstadsindustrin, vilka till

en del ingår i balansen, har konjunkturinstitutet bedömt dessa sannolikt

vara något för högt beräknade i enkäten, framför allt på grund av att före
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

tagen under slutet av 1969 kan ha värderat lagerförändringen för högt till

följd av de starka prishöjningarna, speciellt vad gäller järn och stål.1 Lagerinvesteringen

i balansen är därför ca 75 milj. kr. lägre än om den beräknats

direkt på statistiska centralbyråns lagerenkät.

Exportleveranserna kalkyleras komma att öka med ca 17 % i volym

1969—1970 samtidigt som expansionen av den inhemska efterfrågan beräknas

dämpas. Den kalkylerade snabbare tillväxttakten i maskininvesteringarna

motvägs av en beräknad något lägre ökningstakt för privat konsumtion

och varuinsats. Dessutom beräknas en minskning ske i den offentliga konsumtionen

och av lagerinvesteringarna i varor i arbete samt i råvaror och

halvfabrikat. Färdigvarulagren beräknas dock komma att dras upp ca 170

milj. kr. efter en mindre nedskärning under 1969.

Ovan redovisade efterfråge- och lagerutveckling beräknas leda till en importvolymökning

på ca 11 % och en produktionsökning på ca 8 % för verkstadsindustrin

1969—1970, vilket balansen visar efter sedvanlig korrigering

(se not till tabell 2).

Sedan den preliminära nationalbudgeten publicerades har bearbetningen

av industristatistiken för 1968 framskridit så långt att i stort sett definitiva

uppgifter om sågverksproduktionen 1968 kunnat erhållas. Dessa visar på en

total försågning av ca 10 700 tusen kbm eller ca 5 % mer än 1967 i kbm räknat.

Därmed kom statistiska centralbyråns preliminära, på månadsstatistik

baserade uppgifter om sågverksproduktionen att ånyo visa en betydande avvikelse

från de definitiva beräkningarna. Korttidsstatistiken pekade nämligen

på en produktionsökning 1967—1968 på nära 12 % räknat i kvantitet.

Den reviderade uppgiften för 1968 har införts i försörjningsbalansen för sågade

och hyvlade trävaror (tabell 3).

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1967—1970

1 000 kbm

1967

1968

1969

1970

prognos

Produktion ......................

10 208

10 700

11 455

11 900

Import ..........................

134

155

160

160

Summa tillgång

10 342

10 855

11 615

12 060

Export ..........................

5 557

6 395

6 810

6 565

Varuinsats ......................

5 284

5 485

5 805

6 030

industri........................

3196

3 380

3 585

3 740

byggnadsverksamhet............

2 088

2 105

2 220

2 290

Lagerförändring ..................

+ 121

- 305

- 280

+ 185

Saldopost........................

— 620

- 720

- 720

- 720

Summa användning

10 342

10 855

11 615

12 060

Källa: Konjunkturinstitutet.

1 För en närmare redogörelse för beräkningen av lagerförändringen i balansen, se Preliminär

nationalbudget för 1970, sid. 87 och Konjunkturläget, hösten 1969, sid. 79.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Trävaruförsäljningarna för leverans 1969 kännetecknades alltifrån den

tidiga starten på hösten 1968 fram till hösten 1969 av en sällsynt livlig aktivitet

både på export- och hemmamarknaden. Det goda avsättningsläget medgav

fortsatta prishöjningar utöver den generella prisstegring som skedde

redan i öppningsskedet. Exportleveranserna kom att öka nära 7 % i kvantitet

jämfört med den höjda nivån 1968 samtidigt som förbrukningen inom

landet steg ca 6 %. Denna efterfrågeutveckling har gjort det möjligt för sågverken

att fullfölja en eftersträvad reduktion av sina färdigvarulager. Av

preliminära data ur den årliga lagerstatistiken att döma har lagerminskningen

av sågade och hyvlade trävaror i producent-, handels- och förbrukarledet

sammanlagt varit av storleksordningen 280 tusen kbm. Försörjningsbalansen

ger med denna efterfråge- och lagerutveckling en ökning av produktionen

på ca 7 % 1968—1969. 1 statistiska centralbyråns månadsserie redovisas

emellertid en produktionstillväxt inom sågverken på endast 2 % 1968—

1969. En så svag produktionstillväxt förefaller dock föga trolig mot bakgrund

av den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen. Å andra sidan kan den i balansen

salderade produktionen 1969 vara för hög främst med hänsyn till att den

i lagerstatistiken redovisade lagerminskningen 1969 snarast torde underskatta

den verkliga lagerutvecklingen — uppgifterna om dessa lager är f. n.

mycket preliminära. För att så kan vara fallet talar bl. a. konjunkturbarometern

som visar på en kraftigare lagerreduktion hos sågverken 1969 än

1968. Således kan produktionsökningen 1968—1969 ha varit lägre än 7 % —

sannolikt mellan 5 och 7 %. I de följande kalkylerna över produktionstillväxten

inom den totala träindustrin samt avverkningarna inom skogsbruket

har räknats med en produktionstillväxt inom sågverken 1968—1969 på 6 %.

Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas exportleveranserna

minska något 1969—1970. Samtidigt förutses ökningstakten i den inhemska

förbrukningen bli lägre än under 1969. Vidare har kalkylerats med en viss

höjning av den ovanligt låga lagernivån inom sågverken som nåddes i slutet

av 1969. Därmed skulle produktionen komma att öka ca 4 % 1969—1970.

Produktionsutvecklingen inom träindustri, exklusive sågverk, visade en

god tillväxt 1968—1969 — ca 6 %. Produktionsökningen kan i första hand

återföras på en genom byggnadsverksamhetens omfattning och inriktning

ökad efterfrågan på snickerier och trähus. Samtidigt har exporten av trähus

till Danmark ökat kraftigt. Vidare har den snabba ökningen av möbelkonsumtionen

resulterat i fortsatta produktionsökningar inom möbelindustrin.

Produktionen 1969—1970 inom hela gruppen träindustri exklusive sågverk

beräknas öka ca 3 % mot bakgrund av en förväntad lägre tillväxt i såväl

byggnadsverksamheten som konsumtionen.

En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom träindustrins

olika delbranscher skulle för den totala träindustrin innebära en

produktionsökning 1968—1969 på ca 6 % och en produktionsökning på

drygt 3 % 1969—1970.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

Den återhämtning i efterfrågan på massa som satte in under 1968 efter den

stagnerande utvecklingen under 1966 och 1967 har varit exceptionellt stark.

Ännu för ett år sedan räknade man med att en betydande överkapacitet

skulle kvarstå även under 1969. Mot slutet av året kom marknaden i stället

att karakteriseras av knapphet på massa och producenterna fick svårigheter

att möta den löpande efterfrågan.

Inom den svenska massaindustrin steg kapacitetsutnyttjandet successivt

under 1969 och låg mot slutet av året mycket högt. Produktionen av blekt

sulfat ökade med 250 tusen ton eller nära 16 %. Produktionen minskade

emellertid inom de båda sulfitsektorerna genom fabriksnedläggelser och även

inom sektorn för oblekt sulfat noteras minskad produktion för avsaluändamål,

då de integrerade företagen i ökad utsträckning använt massan till den

egna papperstillverkningen. Likaså minskade produktionen av dissolving

delvis på grund av nedläggning och delvis på grund av övergång till produktion

av blekt sulfit. Den totala produktionen av avsalucellulosa kom därmed

att uppgå till knappt 3,7 miljoner ton, vilket innebär en ökning på endast

3 %. Genom den kraftiga lagerreducering som kom till stånd kunde emellertid

leveranserna öka ca 3,5 %. Utvecklingen på leveranssidan var i stort sett

densamma som för produktionen vad beträffar de enskilda kvaliteterna.

Lagren som under 1969 avtappades för andra året i följd kom därmed att vid

utgången av 1969 motsvara endast ca 4 % av årsproduktionen, vilket är den

lägsta lagernivå som noterats under 60-talet.

För 1970 beräknas produktionsvolymen komma att öka med knappt 7 %

jämfört med 1969. Denna stegring beräknas komma till stånd, dels genom

ökad produktionskapacitet, dels genom ett något höjt kapacitetsutnyttjande

främst genom ett beräknat högre körningstempo under sommaren 1970 än

under sommaren 1969. Den höga aktiviteten i de svenska pappersbruken

kalkyleras medföra fortsatt kraftig tillväxt av massaleveranserna på den

svenska marknaden. Då möjligheterna att ytterligare sänka lagernivån hos

massaproducenterna torde vara mycket liten beräknas däremot utrymmet för

höjning av exportleveranserna komma att stanna vid ca 2 %.

Den fortsatt höga tillväxttakten i efterfrågan på papper i framför allt

Västeuropa ledde till en kraftig produktionsuppdragning inom den svenska

pappers- och pappindustrin under 1969. Trots mycket stora tillskott i produktionskapacitet

under senare delen av 1968 och början av 1969 medförde

den höga produktionstakten ett successivt stigande kapacitetsutnyttjande

som vid utgången av 1969 låg mycket högt.

Exportleveranserna uppgick till ca 2,7 miljoner ton papper, vilket innebar

en ökning med hela 14 % 1968—1969. Även den inhemska efterfrågan ökade

kraftigt och resulterade i en 9-procentig stegring av den svenska pappersindustrins

leveranser till omkring 1,3 miljoner ton papper och papp. Samtidigt

ökade också pappersimporten påtagligt och uppgick under 1969 till

över 100 tusen ton. Den har tidigare varit obetydlig men har under de se
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

naste åren ökat mycket kraftigt. Det goda avsättningsläget har medgivit

höjda priser på såväl export- som hemmamarknaden.

Totalt tillverkades omkring 4,1 miljoner ton papper och papp under 1969,

vilket motsvarar en volymtillväxt på ca 12 % 1968—1969. De kraftigaste

produktions- och leveransökningarna noteras för tidningspapper, kraftpapper

och halvkemisk fluting.

För 1970 förutses fortsatt god tillväxt i leveranserna om än i något lägre

takt än under 1969. Exportkvantiteten beräknas öka ca 9 % medan den inhemska

leveransökningen beräknas bli ca 6 %. Med oförändrade producentlager

skulle den ovan redovisade leveransutvecklingen kräva en volymmässig

produktionsökning på ca 8 %. Tillväxten i produktionskapaciteten beräknas

samtidigt bli betydligt lägre än ett år tidigare och den beräknade produktionsökningen

innebär ett mycket högt kapacitetsutnyttjande under 1970.

Produktionen inom livsmedelsindustrin inklusive

baksindustrin ökade 1968—1969 med knappt 1 %, vilket innebär en lägre

ökningstakt än ett år tidigare. Den kraftigaste produktionstillväxten, drygt

10 %, noterades inom tobaksindustrin, medan dryckesvaruindustrins ökning

uppgick till 8 å 9 %. Utvecklingen inom den egentliga livsmedelsindustrin

var svag och produktionen låg kvar på ungefär samma nivå som under 1968,

samtidigt som en stark reduktion av branschens färdigvarulager inträffade.

Ett förväntat lageromslag under 1970 väntas bidra till en kraftigare produktionsökning.

Denna beräknas komma att uppgå till ca 3 % för branschen

som helhet 1969—1970.

Enligt statistiska centralbyråns produktionsindex steg produktionen inom

textil- och beklädnadsindustrin med närmare 5 % från 1968 till 1969. Ökningen

faller nästan helt på den egentliga textilindustrin, där produktionen

redovisas ha gått upp med 10 %, medan tillväxten inom beklädnadssektorn

stannat under 1 %. Produktionsuppgången inom textilsektorn bars framför

allt upp av en mycket kraftig ökning av produktionen av syntetfibervaror

(45 %) samt en fortsatt påtaglig tillväxt av trikåvävtillverkningen (34 %).

Även tillverkningen av garn och tråd av syntetfiber gick upp (10 %). Genom

att ny varugruppering av kvartalsstatistiken (som utgör underlag för produktionsindexen)

genomfördes 1969, kan emellertid en del av de här redovisade

ökningarna vara rent skenbara. Då dessutom de priser, som används

vid sammanvägningen av produktionsindexen, härrör från 1960 och relativpriset

på syntetfiberväv minskat markant sedan dess, kan man utgå från

att produktionsindexen kraftigt överskattat produktionsökningen inom textilindustrin.

Konjunkturinstitutet har därför justerat ned denna ökning till

5 %, vilket ger en sammanlagd ökning för hela sektorn på något under 3 %.

En ökning av denna storleksordning överensstämmer också bättre med sysselsättningsutvecklingen

för branschen, som — räknat i arbetstimmar —

gått ned med närmare 4 % mellan 1968 och 1969.

Till grund för bedömningen av sektorns produktion 1970 ligger i första

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 71

hand en försörjningsbalans för beklädnadsvaror. I denna ingår även beklädnadsvaror

av trikå. Balansens efterfrågesida inrymmer en kalkylerad konsumtionsökning

på ca 2 1/2 %, vilket är ungefär hälften så mycket som

1968—1969 och en lagerökning av ungefär samma storlek som konsumtionsökningen

absolut sett. Vidare har exporten förutsatts kunna öka med 20 %.

Importvolymen beräknas öka nästan lika mycket som 1969, dvs. med 17 %.

Med dessa uppskattningar pekar balansen på en produktionsminskning på

ca 2 % för beklädnadsbranschen. Även inom textilindustrin torde produktionen

bli något lägre än 1969, varför hela sektorns produktion kan väntas

minska med drygt 1 % 1969—1970.

De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 % av den totala industriproduktionen.

För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår

under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1967

till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen

angivna utvecklingen 1968—1970 syftar till att ge en ungefärlig uppskattning

av produktionsförändringarna inom dessa branscher sammantagna. Jordoch

sten-, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärdemässigt

tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också innefattar

läder-, pappersvaru- och gummivaruindustri.

Produktionsvolymen inom jord- och stenindustrin ökade 1968—1969 med

ca 3 1/2 %, vilket innebär en något högre ökningstakt än ett år tidigare.

Med hänsyn tagen till den prognoserade byggnadsverksamheten under 1970

beräknas produktionsökningen komma att uppgå till ca 3 %.

Den kraftiga produktionstillväxt som under de senaste åren präglat den

kemisk-tekniska industrin fortsatte även under 1969. Produktionsökningen

uppgick till ca 14 %. Tillväxttakten inom oljeraffinaderierna var 1968—

1969 drygt 15 %, vilket innebar en betydligt lägre ökningstakt än under de

närmast föregående åren. Detta har dock kompenserats av övriga delar av

branschen, vars ökningstakt har varit hög under 1969. För 1970 beräknas

tillväxten inom oljeraffinaderierna bli något lägre än 1968—1969. Även

för övriga delar av branschen kalkyleras med en något lägre ökningstakt,

delvis beroende på bristen på elkraft under 1970, som kan komma att

påverka tillväxttakten för vissa delar av den kemiska industrin. Produktionsökningen

1969—1970 beräknas därför stanna vid ca 9 % för branschen

som helhet.

Den nedgång i produktionsvolymen som under de senaste åren noterats

inom den grafiska industrin och läderindustrin vände under 1969. För båda

branscherna kunde produktionsökningar registreras. Denna tendens väntas

fortgå inom den grafiska industrin under 1970, medan läderindustrins produktionsvolym

prognoseras bli ungefär oförändrad.

Totalt för gruppen övriga branscher beräknas produktionen under 1969

ha ökat med ca 8 %. De prognoser som gjorts för 1970 tyder på en lägre

tillväxttakt, närmare 7 %, för hela gruppen övrig industri.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1968—1970

Procentuella volymlörändringar

1968—1969

1969—1970

prognos

Järnmalmsgruvor ............................

1

- 4

Järn- och metallverk..........................

8

6

Verkstadsindustri, exkl. varv ..................

11

8

Varv........................................

8

7

Träindustri1..................................

3 5

3

därav: sågverk..............................

3 2

4

Massaindustri ................................

3 5

7

Pappers- och pappindustri ....................

12

8

Livsmedelsindustri2 ..........................

1

3

Textil- och beklädnadsindustri ................

3 5

-1

Övriga branscher ............................

8

7

Totala industrin

8

6

1 Inkl. ■yvallboardfabriker.

2 Inkl. dryckesvara- och tobaksfabriker.

3 För massaindustrin är statistiska centralbyråns index baserad på månadsdata. Räknat på

nu kända årsuppgifter stannar produktionsökningen vid 3 %. För sågverken och totala träindustrin

pekar konjunkturinstitutets kalkyler på en produktionsökning på ca 6 % och för textil- och

beklädnadsindustrin uppskattas ökningen ha stannat vid ca 3 %. Varvens produktionsökning

tycks också ha överskattats något i statistiska centralbyråns index. Se vidare texten för dessa

branscher. Totala industriproduktionens ökning blir även med här nämnda tal knappt 8 %, dvs.

samma utveckling som enligt statistiska centralbyråns index.

Källor: 1968—1969, statistiska centralbyråns preliminära industriproduktionsvolymindex.

1969—1970, konjunkturinstitutet.

Den totala industriproduktionen ökade med 8 % 1968—1969 enligt ovan

redovisade preliminära beräkningar för de olika industribranscherna, vilket

framgår av tabell 4, som också visar de olika sektorernas produktionsutveckling.

Höga ökningstal noteras speciellt för kemisk industri, pappersbruk,

verkstadsindustri samt järn- och metallverk.

För 1970 skulle de ovan redovisade produktionsförändringarna för industrins

olika branscher ge en ökning för industrin som helhet på närmare

6 %. Dämpningen i ökningstakten jämfört med närmast föregående år berör

flertalet branscher. Tyngst vägande är uppbromsningen i verkstadsindustrin.

2. Skogsbruket

De konsekvenser den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom

skogsindustrierna beräknas få för skogsbruket har tillsammans med export-,

import- och lagerprognoser för rundvirke sammanställts i en försörjningsbalans.

Den beräknade avverkningen för 1968 är reviderad sedan föregående

publiceringstillfälle. Sågtimmerförbrukningen har justerats ner med

hänsyn till den ovan nämnda lägre produktionstakt inom sågverken som de

definitiva beräkningarna visar. Vidare redovisar den definitiva lagerstatisti
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

73

Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för randvirke 1967—1970

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1967

1968

1969

1970

prognos

Produktion ......................

55 070

48 440

53 240

60 700

sågtimmer......................

19 500

20 040

21 710

22 300

massa- och boardved............

31 360

24 310

27 540

34 510

övrigt rundvirke................

4 210

4 090

3 990

3 890

Import..........................

410

340

360

370

Summa tillgång

55 480

48 780

53 600

61 070

Export..........................

2 650

2 790

3 060

3 400

Lagerförändring ..................

+ 2 700

-4 320

-2 590

+ 2 100

Förbrukning......................

50 130

50 310

53 130

55 570

sågtimmer......................

19 060

19 980

21 160

22 000

26 980

26 350

28 090

29 800

övrigt rundvirke................

4 090

3 980

3 880

3 770

Summa användning

55 480

48 780

53 600

61 070

Källa: Konjunkturinstitutet.

ken en större minskning av massavedslagren 1968 än den preliminära. Således

har den beräknade avverkningen 1968 justerats ner och försörjningsbalansen

visar nu en minskning av skogsavverkningarna 1967—1968 på ca

12 %.

1969 beräknas förbrukningen av massaved ha ökat med 7 % främst till

följd av den snabbt stegrade produktionstillväxten inom de integrerade massafabrikerna-pappersbruken.

Samtidigt beräknas sågtimmerförbrukningen

ha ökat ca 6 % medan förbrukningen av övrigt rundvirke kalkyleras trendmässigt

ha avtagit. Därmed beräknas totala förbrukningen av rundvirke ha

ökat knappt 6 % 1968—1969.

Skogsavverkningarna 1969 och 1970 har rönt speciell inverkan av de under

hösten 1969 inträffade stormfällningarna i stora delar av Svealand och

Götaland. I första hand har sågtimret tillvaratagits, vilket under 1969 resulterat

i en kraftig lagerökning vid sågverken samt en stegring av sågtimmerexporten.

Samtidigt har inom massaindustrin den strukturellt betingade nedskärningen

av massavedslagren fortgått. Totala avverkningen 1968—1969

beräknas sålunda ha ökat ca 10 %.

Under 1970 beräknas förbrukningen av rundvirke öka ca 5 % varvid ökningen

förutses bli kraftigast för massaved. Stormfällningarna beräknas

medföra en ökad lagerhållning av främst massaved samtidigt som exporten

av rundvirke stegras ytterligare. Skogsavverkningarna skulle därmed komma

att öka hela 14 % 1969—1970.

3j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska centralbyrån har, med hjälp av input-output-tabeller för 1964,

preliminärt beräknat bruttonationalprodukten från produktionssidan för

1969. I följande tablå har gjorts en sammanställning av förändringstalen

för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1968—1969 och 1969—

1970.

Jordbrukssektorns produktionsvolym skulle enligt statistiska centralbyråns

beräkningar ha minskat med ca 9 % 1968—1969. Det är framför allt

vegetabilieproduktionen som beräknas ha minskat kraftigt, till följd av den

torra sommaren. För 1970 väntas vegetabilieproduktionen komma att öka

med ca 5,5 % i volym, under förutsättning av normalskörd, enligt statens

jordbruksnämnds beräkningar. Animalieproduktionen väntas samtidigt komma

att minska med ca 3 %. Detta tillsammans med en trendmässig ökning

av insatsen av jordbruksråvaror, drivmedel m. m. gör att jordbrukets bidrag

till bruttonationalprodukten väntas minska med 3 % i volym 1970.

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med knappt 6 % 1968—

1969. För 1970 ger avverkningen, mätt i 1969 års priser, tillsammans med

bl. a. variationer i skogsuttag’, en volymökning med drygt 7,5 %. Denna

skattning kan förmodas spegla förädlingsvärdets utveckling på ett någorlunda

acceptabelt sätt.

Den totala industriproduktionens tillväxt 1969 beräknas till ca 8 %, medan

ökningstalet för 1970 väntas stanna vid knappt 6 %. De flesta branschers

produktionsvolym väntas komma att tillväxa långsammare 1970 än

1969.

Enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökade elsektorns förädlingsvärde

med 10 % i volym 1968—1969. Beräkningarna tar ej hänsyn till förändringar

i produktionsinriktningen eftersom man använder 1964 års input-koefficienter.

Centrala driftledningens beräkningar visar en fördubbling

av värmekraftproduktionen 1968—1969, medan vattenkraftproduktionen,

till följd av den torra sommaren, visar en minskning med 14 % i volym.

Under sådana omständigheter torde förädlingsvärdets tillväxt kunna skattas

till endast drygt 5 % 1968—1969. För 1970 väntas värmekraftproduktionen

ligga kvar på 1969 års nivå, samtidigt som vattenkraften beräknas komma

att öka med ca 14,5 %. Förädlingsvärdet kan väntas öka med drygt 7,5 %

1969—1970. Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål — dvs. förbrukning

exklusive tillfälliga leveranser av överskottskraft — beräknas ha

ökat med drygt 9 % 1969 och väntas komma att öka med 8,5 % 1970.

Förädlingsvärdets volymökning inom byggnadsverksamheten beräknas till

knappt 5,5 % 1968—1969. I kapitel VII beräknas bruttoinvesteringarna i

byggnader och anläggningar komma att öka med 3 % 1969—1970. Inkluderas

byggnadsunderhållet beräknas volymökningen 1970 bli knappt 3,5 %.

Med ovannämnda förändringstal kan produktionen av varor och kraft

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

75

1968—1969 beräknas ha ökat med ca 6 % och för 1970 väntas tillväxttakten

bli ca en procentenhet lägre, dvs. 5 %. Denna lägre tillväxttakt beror främst

på att industrins produktionsvolymökning 1970 stannar vid knappt 6 %, mot

ca 8 % 1968—1969.

Offentliga tjänsteproduktionens volymökning beräknas till ca 6 % 1968—

1969, medan tillväxttakten 1970 väntas komma att stanna vid ca 5 %. Den privata

tjänsteproduktionen visar en ökning med knappt 4,5 % 1968—1969 enligt

statistiska centralbyråns beräkningar. Om man förutsätter en trendmässig

utveckling av den privata tjänsteproduktionen med åtminstone 3,5 % i tillväxt

1969—1970, väntas totala tjänsteproduktionen komma att öka med 4 %,

mot knappt 5 % 1968—1969.

För 1970 visar de prognoser som framlagts i de olika specialkapitlen att

bruttonationalprodukten, mätt från användnings sidan, skulle komma att

öka med ca 3,5 %. Med den ovan angivna framskrivningen av privata tjänsteproduktionen

skulle tillväxttakten för bruttonationalprodukten, enligt kalkylerna

från produktionssidan komma att bli knappt 4,5 %, dvs. inemot

en procentenhet mer än vad beräkningarna från användningssidan ger. För

1969 ligger statistiska centralbyråns beräkningar från produktionssidan,

knappt en halv procentenhet över de från användningssidan. Den från 1969

till 1970 ökade skillnaden kan tänkas tyda på antingen att beräkningarna

från användningssidan innebär en underskattning eller att kalkylerna från

produktionssidan utgår från alltför optimistiska antaganden om produktivitetstillväxten.

Förändring i

produktionsvolym

1968—1969

1969—1970

procent

milj. kr. i 1969

års priser

procent

Jordbruk......................................

— 9

—100

— 3

Skogsbruk ....................................

6

200

7,5

Industri ......................................

8

2 400

6

Elkraftproduktion ............................

5

300

7,5

Byggnadsverksamhet ..........................

5,5

400

3,5

Summa varu- och kraftproduktion ................

6

3 200

5

Offentliga tjänster ............................

6

1 250

5

Övriga tjänster................................

4, 5

2 050

3,5

Summa tjänstesektorer ..........................

5

3 300

4

Total produktion ..............................

5,5

6 500

4,5

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kiingl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1970

Som visades i den preliminära nationalbudgeten för 1970 kom läget på

den svenska arbetsmarknaden att under 1969 utmärkas av en jämfört med

1968 ökande arbetskraftsefterfrågan och minskande arbetslöshet. Även de

första månaderna av 1970 har präglats av fortsatt hög efterfrågan.

Antalet sysselsatta steg från 1968 till 1969, uppskattningsvis med närmare

1 %. Den mest betydande ökningen registrerades, enligt resultaten från

arbetskraftsundersökningarna, för gruppen gifta kvinnor. En viss ökning i

frånvaron begränsade stegringen av antalet personer i arbete till ungefär en

halv procent. Då samtidigt effekterna av arbetstidsförkortningen till någon

del synes ha motverkats genom ökat övertidsarbete kan det totala antalet

utförda arbetstimmar uppskattas ha stigit med inemot en halv procent. Mellan

närmast föregående år uppges däremot antalet arbetstimmar ha minskat

med drygt 2 %. Bidragande till den expansivare utvecklingen 1968—1969

var, förutom främst ökat deltagande i arbetskraften och minskad arbetslöshet,

den snabbare befolkningstillväxten. Denna påverkas kraftigt av nettoimmigrationens

storlek. Mellan 1967 och 1968 ökade befolkningen i åldrarna 15—

69 år med ca 23 000 personer, medan motsvarande ökningstal 1968—1969

steg till närmare 33 000. Under loppet av 1969 invandrade netto 43 800 personer

att jämföra med 12 800 under 1968. Av de invandrande kan drygt 80 %

beräknas vara i åldrarna 15—69 år.

Efterfrågan på arbetskraft

Som ett mått på i vilken riktning efterfrågan på arbetskraft utvecklas kan

serien över vid arbetsförmedlingarna obesatt platser vid månadens mitt användas.

Från och med april 1968 har antalet obesatta platser varje månad

varit högre än motsvarande månadstal närmast föregående år. Ökningarna

blev successivt allt större för att nå ett maximum under oktober 1969, då

antalet obesatta platser var närmare 70 % högre än under samma månad

1968. Därefter har emellertid ökningarna blivit allt lägre, och i april 1970

var uppgången 30 %. Antalet obesatta platser uppgick därmed till 71 000.

Ett högre månadsvärde har dock registrerats endast en gång tidigare (juni

1969) sedan denna statistiks tillkomst.

Kurvan för de säsongrensade värdena i denna serie steg, som framgår av

diagram 1, brant under första hälften av 1969. En fortsatt stegring registrerades

även under senare delen av 1969 och början av 1970, men denna var

betydligt svagare än tidigare. Mellan mars och april 1970 steg kurvan dock

relativt kraftigt. Till den svagare utvecklingen under det senaste halvåret

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. I: Reviderad nationalbudget för år 1970

Diagram V:l. Antai lediga platser vid månadens mitt mars 1967—mars 1970

Säsongrensade mänadssiffror. Log. skala

60000

50000

Totalt

40000

30000

Privata och offentliga tjänster

20000

20000

Industri och hantverk

Offentliga tjänster

10000

10000

Metall- och verkstadsindustri

Varuhandel

Textil-, sömnads-, läder-, håroch

gummivaruindustri

Byggnadsverksamhet

V v

-Träindustri1

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

bidrog främst utvecklingen inom industrin. Inom den tungt vägande delen

metall- och verkstadsindustri steg den icke tillgodosedda efterfrågan, om än

i lägre takt än tidigare. Inom textil- och sömnadsindustrin m. m. minskade

däremot efterfrågan under sista kvartalet 1969 och första kvartalet 1970,

medan den inom skogsindustrierna var ungefär oförändrad eller något lägre.

Inom byggnadsverksamheten nåddes det högsta värdet under hösten 1969,

medan nivån var klart lägre under första kvartalet 1970. Detta kan eventuellt

till någon del sammanhänga med att vissa byggnadsprojekt försenades

på grund av svåra väderleksförhållanden. Ser man på varuhandeln synes

efterfrågan inte ha undergått några väsentliga förändringar under det senaste

året. Inom tjänsterna har den icke tillgodosedda efterfrågan stigit successivt,

mest markerat under slutet av 1969 och början av 1970. Det är främst

ett ökat antal lediga platser inom undervisningsområdet som medverkat

härtill.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kimgl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Enligt resultat från konjunkturinstitutets barometerundersökningar för

industrin och byggnadsverksamheten ökade inom industrin såväl antalet

arbetare som antalet tjänstemän under första kvartalet 1970, om än i något

lägre takt än planerat ett kvartal tidigare. Andelen företag som uppgivit brist

på yrkesarbetare ökade dock inte från december 1969 till mars 1970 utan

minskade, bortsett från verkstadsindustrin, något. För bristen på andra arbetare

än yrkesarbetare noterades en fortsatt svag nedgång. Bristtalen är

emellertid av samma storleksordning som under 1965. Det är därmed fortfarande

bristen på arbetskraft som anges som den klart begränsande faktorn

för en produktionstillväxt. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten

efterfrågades i mars 1970 främst träarbetare, i ungefär samma omfattning

som i december 1969.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft inom industrin har avsett arbetarpersonal.

Enligt statistiska centralbyråns kvartalsstatistik minskade antalet

tjänstemän inom industrin med ca 1/2 % från 1968 till 1969. Samtidigt

ökade enligt den månatliga statistiken antalet anställda arbetare med 1,7 %,

med ökningar som blev allt större under loppet av 1969. Från januari 1969

till 1970 ökade antalet anställda arbetare med 4,3 %. Mellan samma månader

steg sysselsättningen inom verkstadsindustri (exkl. varv) med 8,7 %.

Arbetslöshet m. m.

I tabell 1 ges uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade

arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första

kvartalet 1970 i genomsnitt 4 900 lägre än under samma period 1969. Mellan

februari 1969 och 1970 ökade visserligen arbetslösheten, men uppgången får

tillskrivas skillnader i väderleken. I april 1970 var antalet arbetslösa 39 600,

en nedgång med 3 000 jämfört med april 1969.

Efter att första halvåret 1969 säsongrensat ha legat på en ungefär oförändrad

men jämfört med 1968 lägre nivå, minskade arbetslösheten under

senare delen av 1969. Regionalt låg arbetslösheten i skogslänen på sin högsta

nivå under slutet av 1968 och första hälften av 1969. Den nedgång som därefter

registrerats har varit svagare än i de övriga delarna av landet, där den

säsongrensade kurvan för arbetslösheten vände neråt redan under början av

1968. Under de fyra första månaderna av 1970 ägde dock i de södra och mellersta

delarna av landet ingen ytterligare nedgång i arbetslösheten rum, medan

den i skogslänen fortsatte att minska svagt.

I nedanstående tablå anges arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna

för perioden oktober—april under de två senaste vinterhalvåren samt

medelvärdena för motsvarande månadstal under perioden 1960—1969.

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

mars

april

1969/1970

1,2

1,4

1,8

2,2

2,3

1,9

1,7

1968/1969

1,6

1,9

2,1

2,8

2,6

2,5

2,1

1960/1969

1,0

1,3

1,6

2,5

2,3

2,0

1,8

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

79

Tabell V: 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1969 och 1970, regionalt och branschvis

Månadstal resp. kvartalsgenomsnitt

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

varav:

arbets-

lösa

kvinnor

Industri-

arbetare

Bygg-

nadsar-

betare

Skogs-

arbetare

Övriga

I. Antal registrerade arbetslösa

1970

1. Hela landet

j an.....................

9 980

14 770

2 130

12 520

46 340

9 530

febr.....................

9850

18 580

1 840

14 290

51 200

9 430

mars....................

9 390

13 380

1 850

12 370

43 550

9 230

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

6 520

8 020

180

6 930

25 060

5 530

febr.....................

6 470

11 170

190

8 470

29 500

5 420

mars....................

6 240

7 880

200

6 980

24 550

5 450

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

3 460

6 750

1 950

5 590

21 280

4 000

febr.....................

3 380

7 410

1 650

5 820

21 700

4 010

mars....................

3 150

5 500

1 650

5 390

19 000

3 780

11. Förändring från motsva- rande period 1969

1. Hela landet

jan.....................

— 4 020

— 2 780

— 430

— 920

— 9 370

— 960

febr.....................

— 3120

3 250

— 550

1 600

910

— 120

mars....................

— 3 040

— 1440

— 800

— 550

— 6150

30

1 kv...................

— 3 390

— 320

— 590

40

— 4 870

— 350

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

— 3 140

— 1 920

0

— 800

— 7 260

— 1 190

febr.....................

— 2 470

1 950

— 10

1 390

70

— 710

mars....................

— 2 350

— 910

— 70

— 240

— 4 250

— 440

1 kv...................

— 2 650

— 290

— 30

110

— 3 820

— 780

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

— 880

— 860

- 430

- 120

— 2 110

230

febr.....................

— 650

1 300

- 540

210

840

590

mars....................

— 690

— 530

- 730

- 310

— 1 900

470

1 kv...................

— 740

— 30

— 560

- 70

— 1 050

430

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Den gynnsammare arbetsmarknadsutvecklingen har medfört att omfattningen

av beredskapsarbeten kunnat minskas. Under januari—mars 197C

var i genomsnitt 12 800 personer anställda i beredskapsarbeten (exkl. anställda

vid s. k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade) att jämföra med

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

17 500 under samma period 1969. För att underlätta omställningen och samtidigt

söka tillgodose näringslivets behov av personal har under motsvarande

perioder antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning ökats från i genomsnitt

36 200 under första kvartalet 1969 till 41 600 under första kvartalet

1970.

Under 1969 berördes totalt 10 900, varav inom industrin 9 600, arbetstagare

av till arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om driftsinskränkningar

mot 22 700 under 1968. Detta är det lägsta talet sedan 1965, då det

uppgick till 8 900. Under januari—mars 1970 berördes 4 100 arbetstagare av

sådana varsel mot 2 600 under samma period 1969, med ökningar främst

inom textil- och sömnadsindustri. Summerat över en tolvmånadersperiod

har därmed antalet berörda arbetstagare stigit från 10 900 i december 1969

till 12 400 i mars 1970.

Sammanfattningsvis framgår av ovanstående att arbetsmarknadsläget under

loppet av 1969 och även i början av 1970 karakteriserats av stigande

efterfrågan och minskande arbetslöshet. Inom främst industri har dock den

icke tillgodosedda efterfrågan under senare delen av denna period inte stigit

lika kraftigt som tidigare. Bristen på arbetskraft är emellertid ännu hög.

Länsarbetsnämndernas rapporter i mars 1970 anger också att tillgängliga

arbetskraftsresurser utnyttjas helt och att några betydande nedgångar i

efterfrågan knappast emotses under överblickbar tid.

2. Arbetsmarknaden 1970

Vid försöken att bedöma utvecklingen av läget på arbetsmarknaden görs i

det följande näringsgrensvisa kalkyler över efterfrågan på arbetskraft. De

sysselsättningsförändringar som då framkommer vägs sedan samman och

sätts i relation till det sannolika utbudet av arbetskraft.

Det kan nämnas att de näringsgrensvisa beräkningarna i huvudsak ansluter

sig till de sysselsättningstabeller som statistiska centralbyrån f. n. har

under utarbetande. Definitionerna i dessa är anpassade till dem som tillämpas

vid arbetskraftsundersökningarna, och dessa har delvis tillsammans med

övrig information använts av statistiska centralbyrån. Utgångsvärdena komkommer

därmed jämfört med det material som använts i tidigare nationalbudgeter

att skilja sig åt såväl vad avser avgränsningar som nivåer. I allt

väsentligt synes dock tidigare analyser i stort sett verifieras av statistiska

centralbyråns beräkningar.

Sysselsättningsnedgången inom jordbruket har antagits fortgå i ungefär

samma takt 1970 som 1969. Inom skogsbruket har en svag ökning i antalet

sysselsatta bedömts äga rum med hänsyn till de produktionsprognoser som

framläggs i kapitel IV.

Som framgår av kapitel IV väntas produktionen inom industrin tillväxa

med knappt 6 % 1970 att jämföra med en ökningstakt som var två procent
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

81

enheter högre 1969. Antagandena om sysselsättningsutvecklingen baseras

förutom på produktionsprognosen även på en bedömning av produktivitetstillväxten.

Denna har antagits bli inte obetydligt lägre 1970 än 1969. För

antalet anställda industriarbetare skulle därmed någon ökning vara att

emotse även 1970, om än i lägre takt än 1969. En sysselsättningsuppgång

inom de expansiva delarna skulle till viss del motverkas av minskningar

inom andra delar.

Inom byggnadsverksamheten ökade antalet sysselsatta från 1968 till 1969

med drygt en halv procent. I kapitel VII anges investeringarna i byggnader

och anläggningar inklusive reparationer och underhåll samtidigt ha ökat

med drygt 5 %, medan ökningen 1969—1970 skulle bli knappt 3,5 %. Antalet

sysselsatta anställda torde därvid komma att minska med inemot en halv

procent.

Inom tjänstesektorerna anges antalet sysselsatta ha ökat med drygt 2,5 %

från 1968 till 1969, medan ökningen 1970 torde bli något lägre. För såväl

samfärdsel som privata tjänster har sysselsättningsökningen 1970 antagits

bli inte obetydligt lägre än 1969. Inom varuhandeln antas den svaga nedgången

i antalet sysselsatta 1969 komma att följas av en liknande nedgång

1970. Inom de offentliga tjänsterna antas en något svagare sysselsättningsökning

1970 än 1969. Antalet kommunalanställda väntas dock öka i hög takt.

Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna att antalet sysselsatta

ökar även under 1970, men att ökningen blir lägre än mellan 1968 och 1969.

Totala antalet arbetstimmar kan beräknas bli ungefär oförändrat från 1969

till 1970.

De överväganden som kan göras över hur utbudet av arbetskraft kan tänkas

utvecklas baseras bl. a. på en befolkningsprognos. Från 1969 till 1970

kan medelfolkmängden i åldrarna 15—69 år beräknas stiga i samma takt

som mellan närmast föregående år. Befolkningsutvecklingen påverkas dock

kraftigt av nettoimmigrationens storlek, som har satts till 20 000 personer.

Utbudskalkylen pekar på en ökning av antalet sysselsatta i ungefär samma

takt 1970 som 1969, och även utbudet av arbetstimmar kan, under vissa

förutsättningar om frånvarons och medelarbetstidens storlek, beräknas öka

ungefär lika mycket som 1969. Den ovan antagna efterfrågeutvecklingen

skulle då bli något lägre än det möjliga utbudet. En viss dämpning av efterfrågetrycket

skulle således vara att emotse.

Det bör understrykas, att då utbuds- och efterfrågekalkylerna måste göras

på två så metodologiskt olika sätt fångas sektoriella och regionala skillnader

liksom för övrigt även olikheter vad gäller den utbjudna respektive

efterfrågade arbetskraftens yrkesinriktning m. m. inte upp av beräkningarna.

Fortsatt hög arbetskraftsefterfrågan inom delar av näringslivet kan därför

vara helt förenlig med ett läge som karakteriseras av genomsnittligt

dämpad efterfrågan.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kimgl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Ovanstående resonemang kan kompletteras med en sammanställning av

beräknad sysselsättningsutveckling och produktion inom hela ekonomin.

Mellan 1967 och 1968 ökade den totala produktionen med 3,8 % i volym,

och då antalet utförda arbetstimmar minskade med 2,2 % kom produktivitetstillväxten

att uppgå till drygt 6 %.

Mellan 1968 och 1969 beräknas nationalprodukten ha ökat med 5,2 % i

volym. Då samtidigt utnyttjandet av arbetskraft ökade och kapacitetsutnyttjandet

steg begränsades produktivitetstillväxten till drygt 4,5 %.

För 1970 anges, som framgår av försörjningsbalansen i det sammanfattande

kapitlet, nationalproduktens tillväxt till drygt 3,5 %. Då arbetskraftsefterfrågan

beräknad utifrån produktionsprognoserna samtidigt indikerar

en jämfört med 1969 ungefär oförändrad volym, skulle produktivitetstillväxten

bli ungefär en procentenhet lägre än 1969. Kalkylen är i och för sig

förenlig med ett antagande om en svagare ökning av antalet arbetade timmar

utförda av anställda samtidigt med en fortsatt nedgång av företagarnas

arbetsinsats. Den skisserade utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan kan

också ställas i relation till det möjliga utbudet av insatta arbetstimmar, vilket

— som framgår av ovanstående — inte i någon större grad skulle avvika

från det under 1969 realiserade. Denna kalkyl synes antyda att utrymme

skulle kunna finnas för en produktionsökning som är något högre än den

antagna.

Med hänsyn till det nuvarande läget torde en dämpning av efterfrågetrycket

i linje med de anförda kalkylerna i mer uttalad form tidigast komma

till uttryck under senare delen av 1970.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

83

Yl. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Preliminära beräkningar utförda av statistiska centralbyrån i samarbete

med konjunkturinstitutet visar att den totala lönesumman, dvs. summan

av alla anställdas kontantlöner före skatt, ökade med 7 1/2 % mellan kalenderåren

1968 och 1969. Avtalen beräknas svara för 4 1/2 %, medan löneglidningen

synes ha stannat vid mellan 2 % och 2 1/4 %, vilket är något

mindre än som beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Sysselsättningskomponenten

har däremot dragits upp och beräknas nu till knappt 1 %,

varav närmare 3/4 % utgörs av sysselsättningsökning i timmar. Den återstående

delen av sysselsättningskomponenten betingas av att sysselsättningsutvecklingen

varit mest positiv inom sektorer med relativt högt löneläge.

Industriarbetarna beräknas ha erhållit en timförtjänstökning med i genomsnitt

9 % mellan 1968 och 1969. Härav utgjorde den avtalsmässiga ökningen

4 3/4 % och löneglidningen 4 1/4 %. Därutöver steg företagens arbetskraftskostnader

per arbetad timme med 1/2 % på grund av höjda ATPoch

AFA-avgifter1 samt med 1 % genom den fr. o. m. 1 januari 1969 införda

allmänna arbetsgivaravgiften.

Mellan 1969 och 1970 förutses den totala lönesumman komma att öka

med 9 1/2 %. Den avtalsmässiga lönehöjningen har reviderats upp från den

preliminära nationalbudgeten och beräknas nu till 5 1/4 %. Uppdragningen

betingas av nya kalkyler över utfallet av förtjänstutvecklingsgarantin inom

LO—SAF-området och effekten av de avtal på tjänstemannasidan, som slutits

sedan föregående beräkningstillfälle. Det industritjänstemannaavtal, som

slöts vid mitten av december 1969 och som medför en avtalsmässig löneökning

på 7 % för 1970, har legat till grund för avtalskonstruktionen för handelns

tjänstemän. För de senare innebär avtalet något större löneökningar

än för industritjänstemännen.

Oron på arbetsmarknaden och den mycket höga efterfrågan på arbetskraft

ligger bakom den löneglidning för hela ekonomin på drygt 3 1/2 %,

som ingår i prognosen för 1969—1970. Som jämförelse kan nämnas att 1964

års tal var något lägre medan 1965 års var närmare 1 % högre.

Industriarbetarnas avtal beräknas innebära timlöneökningar på drygt

4 % mellan kalenderåren 1969 och 1970. De sociala kostnaderna förväntas

samtidigt bidra med 3/4 %. I löneglidningen inräknas effekten av de löneökningar

utöver vad som bestämts i förbundsförhandlingarna, som blivit

resultatet av de lokala förhandlingarna kring årsskiftet. Delvis av detta skäl

1 AFA: Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—1970

Milj. kr. i löpande priser

1968

1969

1970

Procentuell

prognos

förändrin

1968—

1969

g

1969—

1970

1. Faktorinkomst1....................

91 309

97 716

106 493

7,0

9,0

Egentliga löner1’2 ................

75 524

81 201

88 864

7,5

9,4

Enskilda företagares inkomster ....

6 634

6 641

6 972

0,1

5,0

Kapitalinkomster (netto)3..........

2 459

2 734

3 063

11,2

12,0

Ofördelad restpost ................

6 692

7 140

7 594

6,7

6,4

2. Inkomstöverföringar till hushåll ....

16 299

18 308

20 761

12,3

13,4

Egentliga inkomstöverföringar4......

5 244

6 098

6 733

16,3

10,4

därav: Barnbidrag ..............

1 586

1 589

1 600

0,2

0,7

Socialförsäkringsutfall..............

11 055

12 210

14 028

10,4

14,9

därav: Folkpensioner6............

6 415

6 955

7 804

8,4

12,2

ATP ....................

608

832

1 195

36,8

43,6

3. Direkta skatter, avgifter m. m.1 ....

4. Hushållens nettoinbetalningar till det

30 786

34 277

39 423

11,3

15,0

offentliga (3—2) ..................

14 487

15 969

18 662

10,2

16,9

5. Skadeförsäkringsutfall..............

561

623

660

11,1

5,9

6. Skadeförsäkringspremier............

641

714

738

11,4

3,4

7. Disponibla inkomster (1—4 + 5—6)..

76 742

81656

87 753

6,4

7,5

8. Privat konsumtion................

73 012

77 980

84 505

6,8

8,4

9. Sparande6 ........................

3 730

3 676

3 248

— 1,4

-11,6

1 Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring samt tillräknade pensionsavgifter för kommunala

och statliga myndigheter är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Arbetsgivaravgifter

till socialförsäkring uppgick 1968 till 6 755 milj. kr., 1969 till 7 466 milj. kr. och beräknas uppgå

till 7 964 milj. kr. 1970. Pensionsavgifterna uppgick 1968 till 2 274 milj. kr., 1969 till 2 621 milj.

kr. samt beräknas uppgå till 2 938 milj. kr. 1970.

2 Förutom lönesumman ingår även direkt utbetalda pensioner från offentliga affärsverk samt

inom industri och handel.

3 Häri ingår räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

4 Häri har medtagits transfereringar från utlandet samt direkt utbetalda pensioner från stat

och kommun.

5 Inkl. kommunala bostadstillägg.

6 Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1968 till 2 119 milj. kr., 2 503 milj. kr. 1969

och beräknas uppgå till 2 766 milj. kr. 1970.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

kan löneglidningen inom industrin väntas bli betydligt kraftigare mellan

genomsnittslägena 1969 och 1970 än mellan 1968 och 1969.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster av jordbruk med binäringar har från föregående

rapport reviderats för samtliga år från 1960 på grund av statens jordbruksnämnds

nya beräkningar av lagerförändringar av spannmål m. m.

Mellan 1968 och 1969 beräknas därför inkomsterna från jordbruket ha

minskat med knappt 13 % mot tidigare angivna 25 %. Inkomsterna från

skogsbruket beräknas ha ökat med ca 7 1/2 % under samma period. Jordbrukarnas

sammanlagda inkomster skulle därmed ha minskat med knappt

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

85

Tabell Yä:2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970

Milj. kr. i löpande priser

1966

1967

1968

1969

1970

1. Prel. A-skatt......................

19 179

21 929

24 537

27 522

31 569

2. Prel. B-skatt......................

2 818

3 084

3 119

3 352

3 760

3. Fyllnadsskatt ....................

612

664

743

894

973

4. Kvarskatt ........................

1 534

1 819

1 704

1 736

2 031

5. Överskjutande skatt................

1 272

1 719

2 156

2 309

2 320

6. Netto (3 + 4—5) ..................

874

764

291

321

684

7. Övriga skatter och avgifter..........

2 218

2 427

2 839

3 082

3 410

8. Summa direkta skatter och avgifter

(1 + 2 + 6 + 7)......................

25 089

28 204

30 786

34 277

39 423

Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

7 % 1968—1969. Mellan 1969 och 1970 beräknas deras sammanlagda inkomst

från jordbruk och skogsbruk öka med 5 %. Därvid har förutsatts

normala skördeförhållanden under 1970. Inkomsterna från jordbruk med

binäringar förväntas öka med 2 1/2 %. Skogsinkomsterna har på grundval

av tillgängliga pris- och avverkningsprognoser beräknats öka med drygt

10 1/2 %, vilket innebär en kraftig nedrevidering från föregående beräkningstillfälle

orsakad av en lägre prisprognos.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 4 % mellan

1968 och 1969. För 1969—1970 förutses en något högre ökningstakt.

Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushållens ränteinkomster och ränteutgifter

(inkl. räntor på liv- och sjukförsäkringsfonder) samt utdelningar

på värdepapper, beräknas ha ökat med drygt 11 % 1968—1969. Det höga

ränteläget och de i allmänhet goda företagsboksluten för 1969 förväntas

leda till en ökning på 12 % mellan 1969 och 1970.

De egentliga inkomstöverföringarna (barnbidrag, studiebidrag, bostadstillägg

m. m.) beräknas ha ökat med drygt 18 1/2 % 1968—1969. En tredjedel

av denna ökning förklaras av det nya familj ebostadsbi dr aget till barnfamiljer

och en tiondel av ökade studiebidragsutbetalningar. Ökningstakten

1969—1970 väntas avta och uppgå till 10 3/4 %.

Utbetalningar från socialförsäkringen (inkl. folkpensioner1) har ökat med

ca 10,5 % 1968—1969. Mellan 1969 och 1970 beräknas ökningen bli något

större eller knappt 15 %, främst på grund av de förbättrade läkarvårds- och

sjukvårdsförmånerna. Dessutom förväntas ökningstakten i pensionsutbetalningarna

stiga genom en större höjning av basbeloppet 1970 än 1969.

Direkta skatter och avgifter m. m. har ökat med 11 1/2 % 1968—1969.

De preliminära A-skatterna ökade med drygt 12 % 1968—1969. Det innebär

att av den totala lönesummeökningen som angavs i föregående avsnitt på

1 Folkpensioner har flyttats från egentliga inkomstöverföringar till utbetalningar från

socialförsäkringssektorn i samband med omläggningen av nationalräkenskaperna till det

nya SNR-systemet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VI:3. Lönesumma och preliminär A-skatt 196S—1970

Milj. kr. i löpande priser

(1)

Löne-

summa1

(2)

Föränd- ring i

löne- summa

(3)

Prel.

A-skatt

(4)

Föränd- ring i

prel.

A-skatt

(5)

Upp- skattad

föränd- ring i

prel.

A-skatt2

(6)

Margi- nell

skatte- kvot %

(4):(2)

(7)

Upp- skattad

margi- nell

skatte- kvot %

(5):(2)

(B)

Genom- snittlig

skatte- kvot %

(3):(1)

1965

58 896

5 626

17 093

2 580

2 022

45,9

35,9

29,0

1966

65 160

6 264

19 341

2 248

2 992

35,9

47,8

29,7

1967

69 793

4 633

21 929

2 588

2 236

55,9

48,3

31,4

1968

74 160

4 367

24 537

2 608

2 134

59.7

48,9

33,1

1969

79 673

5 513

27 522

2 985

2 581

54,1

46,8

34,5

1970

87 163

7 490

31 569

4 047

3 670

54,0

49,0

36,2

1 Exkl. arbetsgivaravgifter inkl. vissa direkt utbetalade pensioner.

2 Vid samma skattesatser som föregående år.

Källor: Riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

7 1/2 % utgjorde den preliminära källskatten ca 54 % (se tabell 3). Den

på detta sätt beräknade marginalskatten var för inkomstökningen mellan

1967 och 1968 knappt 60 %. Även sedan effekten av de mellan åren genomförda

skattesatshöjningarna schablonmässigt beräknats och fråndragits

kvarstår tendensen till en nedgång i den marginella skattekvoten. Denna

torde i huvudsak kunna förklaras dels av att de avtalsmässiga löneökningarna

1969 till stor del låg på grupper med relativt låg marginalskatt, dels av

att antalet nytillträdande på arbetsmarknaden, med deras i allmänhet låga

lönenivå, var väsentligt större 1969 än 1968.

De preliminära B-skatterna ökade med 7 1/2 % från 1968 till 1969 vilket

med tanke på skatternas konstaterade inkomstelasticitet ganska väl svarar

mot ökningen i de enskilda företagarnas inkomster på nära 6 % från 1966

till 1967, dvs. det år som utgjorde underlaget för debiteringen av preliminära

B-skatten.

Nettot av fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt innebar en inbetalning

från hushållen på drygt 300 milj. kr. 1969 eller ungefär lika mycket

som 1968. Som framgår av tabell 2 var detta netto väsentligt större åren

1966 och 1967.

Övriga skatter och avgifter, som består av ett flertal smärre skatteposter

samt avgifter till stat och kommun, ökade enligt preliminära uppgifter med

ca 8 1/2 % 1968—1969.

Mellan 1969 och 1970 väntas summan av de direkta skatterna öka

med 15 %. Den vid förutsatt oförändrade skattesatser uppskattade marginella

skattekvoten har därvid beräknats stiga till ungefär 1968 års nivå (se

tabell 3). Den faktiska preliminära A-skatten beräknas således öka med

knappt 15 % inklusive effekten av bl. a. höjningen av den genomsnittliga

kommunala utdebiteringen på 76 öre per skattekrona. Den faktiska margi
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

87

nella skattekvoten 1969—1970 skulle därmed bli ungefär densamma som

1968—1969 eftersom den kommunala utdebiteringen då steg något mer eller

med 91 öre per skattekrona.

Vid beräkning av den preliminära B-skattens utveckling 1969—1970 har

som utgångspunkt använts den debiterade summan utav vilken en historiskt

sett normal andel väntas inflyta. Den debiterade B-skatten baseras huvudsakligen

på den av taxeringsmyndigheterna senast kända inkomsten, dvs.

skatterna 1970 bestäms av den taxerade inkomsten 1969 för inkomståret

1968. Den influtna andelens storlek påverkas dock vanligtvis av samma års

inkomster. Utbetalningarna förutses öka något snabbare jämfört med föregående

år.

Nettot av fyllnads- och kvarskatteinbetalningarna samt skatteåterbäringarna

beräknas under 1970 stiga till närmare 700 milj. kr. En stor osäkerhet

föreligger dock beträffande denna post eftersom några indikatorer på hur

fyllnadsskatterna eller återbäringarna kommer att utvecklas ännu inte är

kända.

Övriga skatter och avgifter antas öka i något långsammare takt 1969—

1970 än 1968—1969.

Faktorinkomsten ökade 1968—1969 med 7 % och förutses enligt föreliggande

beräkningar stiga ca 9 % 1969—1970. Hushållens nettoinbetalningar

till det offentliga antas därmed också stiga snabbare mellan 1969 och 1970,

dvs. med knappt 17 % mot 10 1/4 % 1968—1969. Detta resulterar i att

hushållens disponibla inkomster ökar med 7 1/2 % 1969—1970 mot knappt

6 1/2 % 1968—1969. Med en förväntad prisökning 1969—1970 för det s. k.

implicitprisindex som uppjusterats till 4,8 % kan den reala uppgången av

den disponibla inkomsten beräknas till drygt 2 1/2 %.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 1969

Från december 1968 till december 1969 steg konsumentpriserna enligt

långtidsindex med 4,8 %. Motsvarande uppgång enligt korttidsindex för

december 1969 stannade vid 3,8 %. Den ovanligt stora differensen mellan

långtidsindex och korttidsindex kan hänföras till bostadsposten. Prisuppgången

på bostäder blev knappt 10 % (motsvarande 1,1 % på totalindex)

enligt korttidsindex. I långtidsindex skedde en betydande uppjustering av

bostadsposten. Denna berodde till stor del på att vägningstalet för delposten

egnahem reviderades. Inom egnahemsposten fick kapitalkostnader för lån med

rörlig ränta ökad vikt i förhållande till lån med bunden ränta. Vidare gjordes

en korrigering med hänsyn till en förutvarande underskattning av den

kostnadsökning som under 1968 drabbade egnahemsägarna till följd av att

räntebidrag samt underränta på egnahem bortföll. Den sammanlagda effekten

av ändrad relation mellan lån med olika slags ränta samt korrigering

för tidigare underskattningar innebar att egnahemspostens uppgång blev

21,8 % jämfört med 14,8 % enligt korttidsindex. Denna kraftiga höjning

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

appliceras därefter på ett vägningstal som mer än fördubblats. Egnahemspostens

inverkan på totalindex för perioden december 1968—december

1969 blir då 1,5 procentenheter och för hela bostadsposten utgör motsvarande

effekt 2,2 procentenheler.

Jämfört med tidigare beräkningar kan hela den oväntade ökningen av

konsumentprisindex — dvs. med 4,8 % i stället för med 3,5 % som kalkylerats

i den preliminära nationalbudgeten — återföras på bostadsposten. Ändrade

vägningstal samt efterhandskorrigering av bostadsposten förklarar 0,9

respektive 0,2 procentenheter av denna skillnad. Återstående 0,2 procentenheter

är det bidrag till uppgången i totalindex som föranletts av nytillkomna

höjningar av bostadskostnaderna.

Mellan genomsnittslägena för 1968 och 1969 kan prisnivåns uppgång beräknas

till 2,7 %. Därvid har den ovan nämnda prishöjningen till följd av

att räntebidrag samt underränta bortföll hänförts till konsumentprisstegringen

1968.

För nettoprisindex var uppgången under loppet av perioden från december

1968 till december 1969 5,2 % (beräknat i anslutning till långtidsindex).

Prishöjningens fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan belysas

av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet av

1969.

Genomsnittliga prisförändringar december 1968—december 1969

Procent

Bostad.............................................. 14,5

Tjänster (exkl. bostad)................................ 6,4

Livsmedel .......................................... 5,3

Diverse varor........................................ 1,8

Alkohol och tobak.................................... 0,7

Kläder och skor...................................... 0,7

Inventarier och husgeråd.............................. —0,6

Bränsle och drivmedel................................ —4,5

Det framgår av tablån att 1969 kännetecknas av en betydande spridning i

prisutvecklingen mellan de olika delgrupperna. Förutom de tidigare nämnda

orsakerna bidrog de två enprocentiga diskontohöjningarna till bostadspostens

kraftiga uppgång. Posterna bostad, tjänster och livsmedel, som tillsammans

svarar för drygt hälften av viktsumman i konsumentprisindex, förklarar

98 % av den totala ändringen på 4,8 % 1969.

1 tabell 4 har indexhöjningarna under 1969 och 1970 samt under 60-talets

förra och senare hälft uppdelats på ett antal komponenter som — förutom

ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jordbruksprisernas,

bostadspostens samt den internationella prisfaktorns kalkylmässiga andelar

av prisrörelserna. Vidare beaktas särskilt taxeutvecklingen för offentliga

nyttigheter (post, tele samt resor med kollektiva transportmedel) och trendavvikelser

i priserna på vissa färskvaror (inhemska grönsaker, bär, äpplen

samt fisk). Den restfaktor som härefter kvarstår kan hänföras till från internationell

konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning,

offentliga nyttigheter samt jordbruk. Av tabell 4 framgår att prisupp
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

89

Tabell VI:4. Konsum entprisförändringar 1960—1970 uppdelade på komponenter

(dec.—dec.)

1960—1965

1965—

1970

1969

1970

(delvis prognos)

(prog-

nos)

totalt

per år

totalt

per år

Konsumentprisnivåns procentuella uppgång

totalt................................

22,3

4,1

20,8

3,9

‘4,6

4,7

därav hänförs till:

ändring av indireka skatter ............

5,5

1,0

3,2

0,6

0,1

0,6

ändring av internationellt bestämda priser

1,9

0,3

1,4

0,3

0,6

0,9

ändring av j ordbrukspriser ............

2,4

0,4

1,1

0,2

0,5

0,3

ändring av bostadsprissättning..........

2,5

0,5

4,9

0,9

*2,0

0,7

ändring av diverse taxor ..............

1,0

0,2

1,7

0,3

0,3

0,3

trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror

0,3

0,1

0,0

0,0

0,1

0,1

restfaktor............................

8,7

1,6

8,5

1,6

1,0

1,8

1 Exkl. effekten av den efterhandskorrigering av bostadsposten (motsvarande 0,2 procentenheter)

som gjordes i långtidsindex för december 1969.

gången 1969 inom dessa områden varit tämligen låg. Kostnadsgenomslaget

har snarast varit några tiondels procentenheter lägre än vad som erfarenhetsmässigt

kunnat förväntas med hänsyn till den för året genomsnittliga

lönestegringen. Även under 1968 registrerades ett lägre kostnadsgenomslag

än väntat. Vidare kan noteras att framför allt bostadsposten men även de

internationellt bestämda prisernas och jordbruksprisernas bidrag till prisuppgången

1969 var högre än vad som varit normalt under 60-talet.

Vad gäller 1969 kan det möjligen ha sitt speciella intresse att jämföra det

faktiska utfallet av prisutvecklingen med den prognos som framlades i den

preliminära nationalbudgeten för samma år. Det visar sig att skillnaden

blivit högst betydande. Mot en prognos om en uppgång i konsumentpriserna

under loppet av året om 2,0 % står ett utfall om 4,6 % i prisökning (bortsett

från efterhandskorrigering för bostadsposten 1968). Skillnaden mellan

prognos och utfall kan så gott som helt återföras på de tre delposterna internationellt

bestämda priser (0,6 % mot 0), jordbrukspriser (0,5 % mot 0,1 %)

och bostadspriser (2,0 % mot 0,5 %). Eftersom det till stor del varit internationella

faktorer som 1969 påverkat inte blott jordbruks- utan även bostadspriserna

— i det senare fallet via ränteutvecklingen — har det i huvudsak

varit en felbedömning av prisutvecklingens internationella bestämningsfaktorer

som legat bakom den markanta bristen på överensstämmelse mellan

prognos och utfall för konsumentprisernas förändring 1969.

Vad gäller utvecklingen under hela 60-talet visar tabell 4, att den årliga

uppgången låg nära 4 % både under den förra och senare hälften. Även de

olika komponenterna har utvecklats likartat under de båda delperioderna.

Olikheter om mer än 0,2 procentenheter visar endast bostadsposten samt

indirekta skatter. Differensen mellan genomsnitten för de två femårsperioderna

uppgår i båda fallen till 0,4 procentenheter. Beträffande bostadsposten

var bidraget till den totala indexuppgången större under 60-talets senare del,

medan det motsatta förhållandet gäller för de indirekta skatterna.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Prisutsikter för 1970

Från december 1969 till mars 1970 steg konsumentprisindex 2,7 %. Prisuppgången

förklaras till inemot en fjärdedel av höjda skatter på tobak, öl

och vissa konsumentkapitalvaror. Dessutom har vissa livsmedel (t. ex. margarin,

fisk, grönsaker, kaffe), eldningsolja samt vissa tjänsteposter noterats

för förhållandevis kraftiga uppgångar.

Från mars 1969 till mars 1970 har konsumentprisindex stigit 6,7 %.

Vid bedömning av prisutsikterna för 1970 — eller närmare bestämt för

hela perioden december 1969—december 1970 — har i anslutning till tidigare

följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell

konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse

taxor i tabellen).

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa

färskvaror i tabellen).

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna i detta kapitel har arbetsgivarnas

kostnadsökning per timme i genomsnitt för samtliga anställda kalkylerats

till drygt 9,5 %. Med tanke bl. a. på att detaljhandelns förmåga att

hålla tillbaka prisstegringar i år inte kan förväntas vara lika stark, som den

visat sig vara under 1969, är det motiverat att räkna med att lönekostnadsökningarna

får ett genomslag i prisnivån under 1970 som är åtminstone lika

betydande som vad man tidigare erfarenhetsmässigt kunnat räkna med mot

bakgrund av deras väntade storlek. Det är vidare tänkbart att det inom

handeln finns från 1969 kvarstående prisökningsbehov, som kan realiseras

innevarande år.

Återverkan på totalindex under punkt 1 har sammanlagt upptagits till

2,1 %, varav 0,3 % faller på ändring av diverse taxor.

(2) I fråga om bostadsposten räknades i den preliminära nationalbudgeten

med en uppgång om 3 %. Denna bedömning har nu uppjusterats till

knappt 5 %, vilket kalkylmässigt gör 0,7 % på konsumentprisnivån.

Då osäkerheten om ränteutvecklingen är stor bör det framhållas att den

kalkylerade uppgången gäller vid oförändrat diskonto. En procentenhet på

räntesatsen gör 6,8 % på egnahemsposten, vilket motsvarar 0,5 % på totalindex.

Jordbrukspriserna kommer till följd av det nyligen träffade avtalet att

påverkas uppåt — troligen med inemot 5 % — fr. o. m. 1 juli 1970. En motsatt

inverkan genom viss nedgång av världsmarknadspriserna kan synas trolig.

Nettoeffekten på totalindex av ändrade jordbrukspriser har satts till

0,3 %.

(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta åter
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

91

Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965—1970

Index: 1965 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Disponibel inkomst

120 -

Konsumtion

_—

i—n

Personbilar

Övriga varaktiga varor

Icke varaktiga varor

Tjänster

120 -

Turistnetto

180 -

140 -

1965 1966 1967 1968 1969 1970

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

verkningar på konsumentprisnivån finns anledning att räkna med betydande

prisstegringsimpulser även under 1970. Inverkan härav på totalindex har

upptagits till 0,9 %.

(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,

frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Med hänsyn till att dessa varor

stigit med närmare 5 % i genomsnitt under årets två första månader, räknas

med en höjning av konsumentprisnivån om 0,1 % till följd av sådana prisrörelser.

(5) Mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror som bilar, fritidsbåtar,

campingvagnar och televisionsapparater höjdes från 10 till 14 %

från 8 februari 1970. Effekten härav på totalindex uppgår till 0,2 %. De likaledes

från 8 februari höjda skatterna på tobak och öl beräknas ha höjt konsumentprisnivån

med 0,4 %. Den sammanlagda effekten av ändrade indirekta

skatter blir därmed 0,6 % på totalindex.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1970 väntas stiga med

4,7 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan den

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

troliga förändringen anges till 5,0 %.x För den s. k. implicitprisindex, vars

prisförändringstal brukar påverkas av förskj utningar i konsumtionens sammansättning,

har den årliga uppgången tämligen systematiskt hållit sig något

lägre än för konsumentprisindex. En uppgång med 4,8 % kan därför vara

en rimlig prognos för den troliga förändringen mellan genomsnittslägena

1969 och 1970 vad avser implicitprisindex.

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade med 4,2 % i volym och med 5,8 % i

värde 1967—1968. Det innebär att ökningen nu ter sig obetydligt lägre än

vad som framgick av årets preliminära nationalbudget. Utvecklingen 1967—

1968 angavs då till 4,3 % och 6,0 % i volym respektive värde. Den totala konsumtionens

volymmässiga ökning framstår alltjämt som hög i förhållande

till ökningen för den disponibla inkomsten på 3,3 %.

Enligt preliminära uppgifter ökade den totala privata konsumtionen mellan

1968 och 1969 med 4,2 % i fasta priser och med 6,8 % i löpande priser.

De olika varugruppernas utveckling framgår av tabell 5. De varaktiga varorna

visade en något större ökning 1968—1969 än 1967—1968, trots minskad

tillväxt för bilköpen. Övriga varaktiga varor svarade för en fjärdedel av den

totala konsumtionsökningen. De icke varaktiga varorna ökade i det närmaste

lika mycket 1968—1969 som föregående år. Livsmedelskonsumtionen

visade en relativt låg ökningstakt medan övriga icke varaktiga varor ökade

kraftigt. Konsumtionen av tjänster exklusive bostadstjänster uppvisade

1968—1969 den lägsta ökningen under hela 60-talet med 2,4 %. Turistnettot

steg återigen kraftigt efter den, jämfört med de närmast föregående åren,

måttliga ökningen mellan 1967 och 1968. Den reala disponibla inkomsten

ökade 1968—1969 med 3,7 % vilket tyder på en inte fullt lika hög marginell

konsumtionskvot som under föregående år. Den absoluta konsumtionsökningen

har varje år sedan 1966 varit större än den beräknade inkomstökningen,

dvs. den marginella konsumtionskvoten har varit större än ett. Följaktligen

har hushållens sparande sjunkit från drygt 6 % av den disponibla

inkomsten 1966 till 4 1/2 % 1969. Under 60-talets första hälft låg sparkvoten

på mellan 7 1/2—8 %. Orsakerna till detta ändrade beteende hos hushållen

diskuterades i den preliminära nationalbudgetens kreditmarknadskapitel.

Under 1970 beräknas sparkvoten sjunka ytterligare på grund av den köprush,

som är att vänta inför mervärdeskattens höjning vid årsskiftet 1970/

1971. Effekten härav kan väntas bli förstärkt av skatteåterbäringarna mot

slutet av året och beräknas uppskattningsvis uppgå till mellan en halv och

en miljard kr. Den totala ökningen av den privata konsumtionen förväntas

därmed bli knappt 3 1/2 % 1969—1970. Jämfört med konsumtionsprognosen

till den preliminära nationalbudgeten innebär nu framlagda prognos en obe
1

Härvid har kalkylerats med de lägre vägningstal för bostadsposten som fortfarande

tillämpas inom nationalräkenskaperna. För ett okorrigerat konsumentprisindex beräknas

motsvarande uppgång bli en procentenhet högre.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

93

Tabell VI: 5. Konsumtionsutvecklingen 1967—1969

1959 års priser

Milj. kr.

Procentuell volym-

Procentuella bidrag

förändring

till den totala kon-

sumtionsvolymök-

ningen

1967

1967—

1968—

1967—

1968—

1968

1969

1968

1969

1. Varaktiga varor ..................

6 977

8,5

8,7

27,6

29,9

1.1. Bilar ........................

1 652

26,6

6,6

20,5

6,2

1.2. Övriga varaktiga..............

5 325

2,9

9,5

7,1

23,7

2. Icke varaktiga varor..............

29 272

3,5

3,3

18,1

46,0

2.1. Livsmedel....................

13 470

3,7

1,6

23,4

10,2

2.2. Övriga icke varaktiga ........

15 802

3,3

4,8

24,7

35,8

3. Tjänster ..........................

13 635

3,5

3,0

22,1

19,4

3.1. Bostäder ....................

4 772

4,3

4,1

9,6

9,3

3.2. Övriga tjänster ..............

8 863

3,0

2,4

12,5

10,1

4. Summa inhemsk konsumtion ......

49 824

4,2

4,0

97,8

95,3

5. Turistnettot......................

866

5,3

11,i

2,2

4,7

6. Hushållens totala konsumtion......

50 750

4,2

4,2

100,0

100,0

7. Hushållens disponibla inkomster ....

53 819

3,3

3,7

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

lydlig nedjustering med någon tiondels procent. Till följd av en ändrad syn

på prisutsikterna har de reala disponibla inkomsterna sedan föregående prognostillfälle

dragits ned med ca en kvarts procentenhet. Denna neddragning

borde med samma bedömning som tidigare ha motsvarats av en ungefär

lika stor dämpning av konsumtionsökningen. Konsumtionen kan emellertid

väntas bli ytterligare något stimulerad som följd av att mervärdeskatten nu

kommer att höjas med 5 % i stället för som tidigare angivits med 4 %. Riksdagens

beslut att skjuta på skattehöjningen för vissa varor som kylskåp,

tvättmaskiner m. m. från februari 1970 till januari 1971 medför dessutom

att antalet varor som berörs av ”momsrushen” vid slutet av 1970 blir större

än vad som tidigare förutsattes.

Som nämnts förutses den reala disponibla inkomsten öka med drygt 2 1/2 %

1969—1970, varför sparkvoten kommer att sjunka till 3 3/4 %. Räknat i

löpande priser väntas konsumtions- och disponibelinkomstökningen bli

knappt 8 1/2 % respektive 7 1/2 %. Detta ger ett hushållssparande exklusive

försäkringssparande som är endast ca 450 milj. kr. Att detta skulle motsvara

det faktiska förhållandet förefaller osannolikt inte minst med tanke

på det ”tvångssparande” i form av amorteringar på egnahem som hushållen

gör. Man kan av flera skäl räkna med att nivån för hushållssparandet systematiskt

underskattats, eftersom statistiken är osäker på flera punkter på

såväl inkomst- som utgiftssidan. Stor försiktighet bör således iakttas vid

försök till tolkning av de residualt erhållna sparandesiffrorna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Enligt nu föreliggande beräkningar ökade de totala bostadsinvesteringarna

med ca 3 1/2 % i volym 1968—1969. Investeringarna i flerfamiljshus

beräknas därvid ha minskat med knappt 2 1/2 %, medan investeringarna

i småhus beräknas ha ökat med närmare 13 %. Ombyggnadsverksamheten,

som endast utgör en ringa del av de totala bostadsinvesteringarna, uppskattas

ha ökat med 7 1/2 %.

Beräkningarna över investeringar i bostäder bygger på uppgifter om antalet

påbörjade lägenheter, dessas byggnadstider och genomsnittliga lägenhetsyta.

Orsakerna till att nu redovisade bostadsinvesteringar för 1969 skiljer

sig från vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten får sökas i

förändringar i ovannämnda faktorer. För flerfamiljshusens del kan den

större investeringsvolymen helt förklaras av förändringar i byggnadstiderna.

Den nu föreliggande statistiken över byggnadstiderna för lägenheter

påbörjade andra hälften av 1968 anger kortare byggnadstider, än vad som i

december bedömdes som troligt. Dessutom har de lägenheter som påbörjades

under de första månaderna av 1969 färdigställts i en betydligt snabbare

takt än vad som förutsågs. De större småhusinvesteringarna förklaras

främst av att det igångsattes väsentligt fler småhus under senare delen av

1969 än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. På grund av

småhusens förhållandevis korta byggnadstider kom detta att i väsentlig

mån påverka investeringarna redan under 1969.

Bostadsbyggnadsplanen för 1969 omfattade 103 000 lägenheter. Häri inräknas

då ej de 2 000 statsbelånade lägenheter som, framför allt av sysselsättningsskäl,

fick påbörjas redan under 1968.

Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har numera anpassats till FN:s

Revised System of National Accounts. Detta innebär för investeringssektorns del bl. a. att

underhåll och reparationer i fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan

som förbrukning för insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets

årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden

1966—1970. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera räknas

som offentlig konsumtion. Härav följer att de militära investeringarna utom militära

flygfältsarbeten och vissa kasernbyggnadsarbeten försvinner ur beräkningarna. De senare

kommer i fortsättningen att räknas som statliga myndigheters byggnadsinvesteringar. Anpassningen

till SNA innebär dessutom att en del av förändringen i kreaturskapitalet har

lagts till bruttoinvesteringarna. I dess helhet ingick denna post tidigare bland lagerförändringarna.

Byggnadsunderhållets utveckling

1966—1967 1967—1968 1968—1969 1969—1970

4,0 2,5 3,0 4,5

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 95

Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1965—1970

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

Pågående

vid perio- dens slut

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

På-

började

Inflytt-

ningsfär-

diga

Pågående

vid perio- dens slut.

1965......

65 600

69 250

89 050

27 500

27 600

93 100

96 850

111 400

1966......

67 250

62 250

94 050

26 850

27 100

94 100

89 350

116 150

1967......

71 550

71 900

93 700

28 250

28 300

99 800

100 200

115 750

1968......

77 100

77 600

93 200

30 200

28 650

107 300

106 250

116 800

1969......

70 050

77 350

85 900

34 000

31 700

104 050

109 050

111 800

1970......

(73 000)

(74 800)

(84100)

(30 000)

(33 700)

(103 000)

(108 500)

(106 300)

1968 1 kv.

16 600

17 300

93 000

3 250

6 650

19 850

23 950

111 650

2 kv.

20150

19 450

93 700

9 850

6 850

30 000

26 300

115 350

3 kv.

22 750

18 100

98 350

9 300

5 900

32 050

24 000

123 400

4 kv.

17 600

22 750

93 200

7 800

9 250

25 400

32 000

116 800

1969 1 kv.

15 650

17 050

91 800

. 4 350

7 600

20 000

24 650

112 150

2 kv.

18 050

22 100

87 750

10 750

8 100

28 800

30 200

110 750-

3 kv.

21 100

16 200

92 650

9 750

6 250

30 850

22 450

119 150

4 kv.

15 250

22 000

85 900

9 150

9 750

24 400

31 750

111 800

1970 1 kv.

(16 300)

—

—

(3 600)

—

(19 900)

_

_

2 kv.

(18 600)

—

(10 500)

—

(29 100)

—

—

3 kv.

(22 300)

—

—

(9 000)

—

(31 300)

—

—

4 kv.

(15 800)

—

—

(6 900)

—

(22 700)

—

—

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Den statligt belånade delen av bostadsbyggnadsplanen omfattade 91 000

lägenheter och den privatfinansierade 12 000 lägenheter. Statistiken över

antalet påbörjade lägenheter 1969 visar på en total igångsättning om ca

104 000 lägenheter. Häri innefattas då även ca 1 000 lägenheter, vilka finansieras

via de statliga låneramarna för ombyggnads- och förbättringsverksamhet

och som ej ingår i bostadsbyggnadsplanen. Andelen småhus av

1969 års totala igångsättning blev ovanligt stor — ca 33 % mot ungefär

28 % de närmast föregående åren.

För 1970 har beslutats om en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000

lägenheter varav 89 000 skall finansieras via de statliga låneramarna. Härtill

kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. Hittills har uttalats att

5 000 av dessa bör påbörjas under 1970. Fördelning av projektreservens

lägenheter på statligt och icke statligt belånat byggande kommer att bestämmas

under årets lopp. Även under 1970 väntas ca 1 000 lägenheter,

finansierade via medelsramarna för ombyggnads- och förbättringslån,

igångsättas. Bostadsbyggandet skulle därmed komma att uppgå till 101 000

påbörjade lägenheter 1970. Den statligt belånade delen av bostadsbyggnadsplanen

kommer emellertid att fördelas på län och kommuner i antal kvadratmeter

våningsyta och utgångspunkten är därvid den genomsnittliga

våningsyta, som gällde för lägenheter med preliminärt beslut om statliga lån

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Diagram VII: 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1966—1970

Småhus

Flerfamiljshus

■ i r :-j-i |—_i

1966 1967 1968 1969 1970 1966

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1967

1968

1970

1967. I beräkningarna har antagits att lägenhetsytorna för 1970 års påbörjade

flerfamiljshuslägenheter är mindre än vad som gällde för 1967 års

igångsättning. Investeringsberäkningarna bygger därför på en total igångsättning

1970 om 103 000 lägenheter. Andelen småhus av 1970 års totala

igångsättning har antagits bli något mindre än för 1969 men ändå ligga över

motsvarande andel för 1968 års igångsättning.

De byggnadstider, som nu aktuella investeringsberäkningar baseras på,

redovisas i diagram 1. I diagrammet anges medianbyggnadstiden i antal

månader för påbörjade lägenheter halvårsvis 1966—1970.

Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade

fram t. o. m. 1968. Småhusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter

påbörjade fram t. o. m. första kvartalet 1969.

Definitiva uppgifter över flerfamiljshusens byggnadstider visar på en

förlängning av dessa mellan 1966 och 1967. För lägenheter påbörjade första

halvåret 1968 har en viss förkortning av medianbyggnadstiden skett, medan

byggnadstiderna för påbörjandet andra halvåret 1968 åter förlängts

något. De lägenheter, som påbörjades de första månaderna 1969 har färdigställts

i en ovanligt snabb takt. Denna påtagliga förkortning av byggnadstiderna

väntas dock inte komma att bestå. Den relativt betydande investeringsökningen

under 1969, med en under årens lopp ökad brist på

arbetskraft, väntas medföra att byggnadstiderna för första halvårets påbörjande

påtagligt kommer att förlängas. Till detta torde även bidra den

ovanligt stora genomsnittliga objektstorleken, som karakteriserar igångsättningen

under första halvåret 1969. På grund av återgång till mer normal

objektstorlek för andra halvårets påbörjande, väntas byggnadstiderna

sjunka något. Fortsatt brist på arbetskraft väntas dock medföra att byggnadstiderna

för igångsättningen andra halvåret 1969 kommer att vara

längre än för 1968 års påbörjande. Byggnadstiderna för lägenheter påbörjade

under 1970 väntas bli något förkortade främst beroende på den lättare

byggarbet smarknad som förutses.

Nu föreliggande uppgifter över småhusens byggnadstider visar att någon

förändring av dessa ej skett mellan 1966 och 1967. Även för 1968 års''

igångsättning tycks byggnadstiderna ha legat kvar på ungefär samma nivå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 97

som tidigare. Småhusens byggnadstider uppvisar en över åren påfallande

stabilitet. Läget på byggarbetsmarknaden, som i hög grad tycks påverka

flerfamiljshusens byggnadstider, synes ej nämnvärt bidra till förändringar

i småhusens byggnadstider. Påbörjade lägenheter 1969 och 1970 har därför

antagits få i stort sett samma byggnadstider som 1968 års igångsättning.

Den ökning av den genomsnittliga golvytan för lägenheter i påbörjade

flerfamiljshus, som kunnat iakttas under första delen av 60-talet, upphörde

1967. Tillgänglig statistik visar att den genomsnittliga golvytan för 1968

års påbörjade lägenheter var väsentligt mindre än för 1967 års igångsättning.

Lägenhetsytorna för 1969 års påbörjade lägenheter synes, av preliminära

beräkningar att döma, ha fortsatt att minska. För lägenheter påbörjade

1970 har i investeringsberäkningarna antagits att den genomsnittliga

lägenhetsytan kommer att bli densamma som 1969.

Småhusens golvytor tycks däremot ha fortsatt att öka. Tillgängliga uppgifter

för gruppbyggda småhus visar att lägenhetsytorna har ökat något

för småhus påbörjade 1968 jämfört med 1967 års igångsättning. I beräkningarna

har antagits att lägenhetsytorna kommer att fortsätta att öka

både 1969 och 1970.

Under ovan angivna förutsättningar beträffande igångsättning, byggnadstider,

samt genomsnittlig golvyta, beräknas de totala bostadsinvesteringarna

komma att minska med ungefär 3 % 1969—1970. Investeringarna

i flerfamiljshus väntas minska med drygt 4 1/2 % och småhusinvesteringarna

med 1 %. Ombyggnadsverksamheten väntas ligga kvar på 1969 års nivå.

Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter uppgick 1968 till 106 200. Under

1969 har ca 109 000 lägenheter blivit färdigställda. Antalet inflyttningsfärdiga

lägenheter under 1970 väntas bli ungefär 500 färre.

Egentlig industri

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns februarienkät kan den

egentliga industrins investeringar bedömas för 1969 och 1970. Enkätens

angivelser för 1969, som endast kan förmodas ge ett preliminärt mått på

detta års investeringar, har bibehållits okorrigerade då de senaste årens

avvikelser mellan februarienkätens siffror och det definitiva utfallet, sådant

detta redovisas i maj, ej synes motivera en korrigering i någon bestämd

riktning. Med detta som utgångspunkt har beräknats att den egentliga industrins

byggnadsinvesteringar ökade med 1,5 % och maskininvesteringarna

med ca 2,5 %, vilket betyder en uppgång med drygt 2 % i volym för

de totala investeringarna inom egentlig industri 1968—1969. Detta innebär

en neddragning med 4 procentenheter i förhållande till den preliminära

nationalbudgeten.

Företagens planer för 1970 finns redovisade i tabellerna 2—4. I tabellerna

3 och 4 har de lämnade uppgifterna omräknats till fasta priser och

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1969 och 1970

enligt investeringsenkät i februari 1970

Byggnader och anlägg-

Maskiner m. m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

Planerade

1969

1970

1969

1970

Gruv- och stenbrytningsindustri ....

Livsmedelsindustri, dryckesvara- och

126

97

109

130

tobaksindustri..................

149

184

272

409

Beklädnadsindustri ...............

57

33

131

108

Träindustri ......................

Massa-, pappers- och pappersvaruin-

187

113

233

174

dustri ........................

Kemisk industri, gummi-, petroleum-

210

173

718

834

och kolindustri ................

184

159

456

482

Jord- och stenförädlingsindustri ....

98

60

160

152

Järn-, stål- och metallverk ........

Verkstadsindustri och manufaktur-

124

164

443

679

verk ..........................

595

1 110

940

1 308

Övrig förädlingsindustri ..........

105

245

207

251

Summa egentlig industri

1835

2 338

3 669

4 527

El-, gas- och vattenverk..........

1481

1 950

261

337

Totalt

3 316

4 288

3 930

4 864

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder.

Källa: Statistiska centralbyrån.

återges tillsammans med planer och utfall för tidigare år. Utifrån februarienkäten

kan vi konstatera, att industrin uppreviderat sina redan i november

förra året höga planer på ett markant sätt. Sålunda planeras de totala

investeringarna för 1970 uppgå till nära 6 900 milj. kr. (se tabell 2) — en

upprevidering av novemberplanerna med ca 1 000 milj. kr. Upprevideringen

är mest accentuerad för verkstadsindustrin, som ökat omfattningen av sina

planer med 550 milj. kr.

Den för första halvåret i år planerade uppgången för byggnadsinvesteringar

på 38 % har nedreviderats med 20 %, vilket innebär en något mer

än genomsnittlig nedjustering. Normalt visar utfallet av investeringarna

för ett år en kraftig förskjutning mot andra halvåret i förhållande till planerna.

Andra halvårets planer, som regelmässigt brukar underskatta det

definitiva utfallet, har uppjusterats med 7 %, vilket är en avsevärt lägre

uppjustering än genomsnittet. Sammantaget betyder de vidtagna justeringarna

att helårsplanen nedjusterats från 23 till 19 %. Ned justeringen

motiveras främst av det begränsade utrymmet på byggarbetsmarknaden

under första halvåret 1970 samt av under året tilltagande svårigheter med

finansieringen beroende på det strama kreditmarknadsläget. Säsongrensat

sett innebär de ovan gjorda halvårsprognoserna en successiv uppgång av

industrins byggnadsinvesteringar under 1970 (se diagram 2).

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

99

Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiflror

Investering inom egentlig industri

Investering i bostäder

Totalt

Byggnader och anläggningar

Flerfamiljshus

Småhus

Maskiner

Totalt

1963 -64 -65 -66 -67 -68 -69

Källor: Statistiska centralbyrån och

-70 1963 -64 -65 -66 -67

konj unkturinstitutet.

-69 -70

Även på maskinsidan redovisar enkäten betydande planer för 1970. De

anmärkningsvärt höga planerna för 1969 kan troligen i viss mån förklaras

av övergången till mervärdeskatt vid årsskiftet 1968/1969. I februarienkäten

förra året ombads företagen att redovisa sina investeringsplaner för

1969 exklusive mervärdeskatt. Det har emellertid inte bedömts som troligt

att företagen i full utsträckning korrigerat sina plansiffror fullt ut med

hänsyn till skatteomläggningen. I tabellerna 3 och 4 har emellertid fastprisberäkningarna

av beräkningstekniska skäl gjorts under antagandet att

full hänsyn tagits till skatteomläggningen. I samma mån som detta förfarande

skiljer sig från de faktiska förhållandena skall plansiffrorna för

1969 nedkorrigeras (mellan 0 och 6 %). Det ändock svaga utfallet i förhållande

till planerna synes till stor del sammanhänga med leveranssvårigheten

inom investeringsvaruindustrin — en del investeringar har härigenom

kommit att skjutas över på 1970.

Planerna för första halvåren uppvisar tämligen systematiska överskattningar.

Den här valda nedjusteringen ligger över genomsnittet. Sannolikt

kommer en fortsatt förskjutning av investeringarna framåt i tiden att

äga rum och höja investeringarna för andra halvåret, då leveranskapaciteten

inom investeringsvaruindustrin kan förväntas ha förbättrats. Det har således

bedömts rimligt att uppjustera planerna för andra halvåret 1970. Under

1970 tilltagande likviditetsproblem för industrin har dock motiverat en

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1962—1970

Procentuell förändring i fasta priser

1962-

1963

1963-

1964

1964-

1965

1965-

1966

1966-

1967

1967-

1968

1968-

1969

1969-

1970

Byggnader och

anläggningar

Planerat i februari

samma år1......

-10

—16

3

12

-17

-2

8

23

Faktiskt inträffad

förändring ......

2

-12

7

18

- 3

-16

3

(19)

Differens..........

12

4

4

6

14

-14

- 5

(-4)

Maskiner m. m.

Planerat i februari

samma år1......

-13

-15

4

9

-11

- 2

23

17

Faktiskt inträffad

förändring......

- 1

- 6

11

9

- 2

1

2

(14)

Differens..........

12

9

, 7

0

9

3

-21

(-3)

1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande

årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet

för 1969.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är

prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

måttlig uppjustering med 8 procentenheter. Tillsammantaget betyder detta

en helårsprognos på 14 % i ökning 1969—1970 för industrins maskininvesteringar,

dvs. en neddragning av helårsplanerna med 3 %. Inkluderas dessutom

hantverkets investeringar samt den egentliga industrins bilinvesteringar

prognoseras en uppgång av de totala maskininvesteringarna inom

egentlig industri med nära 13 1/2 % i volym 1969—1970. Sammantaget innebär

detta att den egentliga industrins totala investeringar beräknas öka

med 15 % 1969—1970. Detta innebär att den volymprognos som redovisades

i den preliminära nationalbudgeten har uppreviderats med 4 1/2 %. Som

ovan närmare redogjorts för, anger nu föreliggande preliminära beräkningar

en uppgång med 2 % för 1968—1969, dvs. en neddragning med 4 procentenheter

från föregående beräkningstillfälle. Härigenom kan konstateras

att den investeringsnivå i fasta priser, som genom beräkningarna framkommer

för 1970, således kommer att ligga 1/2 % högre än nivån enligt den

preliminära nationalbudgeten.

Investeringsutvecklingen inom vissa industribranscher redovisas i diagram

3. De skilda branschernas utfallssiffror för 1969 och plansiffror för

1970 har fastställts i överensstämmelse med de korrigeringar som antagits

för den totala industrins investeringar. Den totala industrins investeringar

ökade måttligt 1968—1969, för att enligt nu gällande beräkningar stiga

kraftigt 1969—1970. Av de särredovisade branscherna tycks järn- och stål
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

101

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher

1963—1970

Index: 1960 = 100. Log. skala

Totalt

Massa- och pappersindustri

_ - -ö

Järn- och stålverk

200 -

Verkstadsindustri, exkf. varv

Övriga branscher

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin.

Investeringar i bilar är exkluderade liksom hantverkets investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

verk samt verkstadsindustri exklusive varv följa samma mönster som totalen,

om än med mer accentuerade höjningar under 1970. Massa- och pappersindustrins

investeringar minskade däremot under 1969 och förväntas

bli ungefär oförändrade under 1970. För industrin i övrigt ökade investeringarna

något 1969 men väntas åter minska 1970.

Handel m. m.

Enligt föreliggande beräkningar har byggnadsinvesteringarna inom gruppen

handel m. m., som till 4/5 består av fristående lokaler1 och till resterande

del av butikslokaler i flerfamiljshus, stigit med ca 20 % i volym

1968—1969. För investeringar i fristående lokaler har ökningen beräknats

uppgå till 25 %. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. en i

mars 1970 av statistiska centralbyrån insamlad handelsenkät avseende

1 Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,

teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Beräkningarna över dessa investeringar har av statistiska centralbyrån

reviderats för perioden 1950—1968 med hänsyn till nya beräkningsmetoder. Se närmare

därom i Konjunkturläget, hösten 1969.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

faktiska och planerade investeringar under 1969 respektive 1970 inom handels-,

bank- och försäkringsföretag. Uppgifterna i denna pekar på en för

varuhandeln mycket stor investeringsaktivitet under 1969. Vid beräkning

av investeringarna i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt

följer investeringsutvecklingen i flerfamiljshus, har hänsyn tagits till årliga

förändringar i dessa lokalers andel av den totala hyresytan. För 1969

års investeringar pekar dessa beräkningar på en minskning med 2,5 % i

volym jämfört med 1968.

Vid prognosering av 1970 års byggnadsinvesteringar bygger beräkningarna

på en konstruktion baserad på uppgifter angående totala kostnader för

påbörjade byggnadsprojekt. Nu föreliggande information angående påbörjade

byggnadsprojekt under 1969, pekar på en minskning med ungefär 8 %

i volym, jämfört med den igångsättning som registrerades under 1968. En

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar, halvårsvis, 1962—1970

Procentuell förändring i fasta priser

J Första halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1968-

1969-

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari samma år1 ....

14

- 7

8

35

17

34

12

38

Faktiskt inträffad förändring......

12

- 13

- 1

15

1

- 7

- 11

(18)

Differens ........................

- 2

- 6

- 9

- 20

- 16

- 41

- 23

(-20)

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år1 ....

3

0

16

29

7

23

45

29

Faktiskt inträffad förändring......

- 6

- 3

7

12

- 4

6

1

(10)

Differens ........................

- 9

- 3

- 9

- 17

- 11

- 17

- 44

(-19)

Andra halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1968-

1969-

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari samma år1 ....

- 28

- 25

- 1

- 5

- 41

- 29

3

13

Faktiskt inträffad förändring......

- 5

- 11

14

21

- 6

- 20

15

(20)

Differens ........................

23

14

15

26

35

9

12

(7)

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år1 ....

- 25

- 25

- 5

- 4

- 24

- 20

6

9

Faktiskt inträffad förändring......

3

- 7

14

6

- 1

- 2

2

(17)

Differens ........................

28

18

19

10

23

18

- 4

(8)

1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande

årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet

för 1969.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes

är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 103

återinförd investeringsavgift på oprioriterat byggande väntas medföra, att

igångsättningen under 1970 för sektorn handel m. m. kommer att minska

med drygt 30 % i volym jämfört med 1969. För bestämningen av 1970 års

igångsättning har utgångspunkten varit den nivå som registrerades efter införandet

av investeringsavgiften den 1 mars 1967. På basis av ovannämnda

uppgifter har investeringarna i fristående lokaler beräknats komma att

minska med 5 % 1969—1970. Investeringar i butikslokaler i bostadshus beräknas,

i överensstämmelse med investeringsutvecldingen i flerfamiljshus,

komma att minska med 5,5 %. För de totala byggnadsinvesteringarna inom

gruppen handel m. m. innebär ovan redovisade beräkningar en minskning

med ca 5 % 1969—1970.

Maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m., som avser investeringar

i maskiner, inventarier och bilar inom varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,

hotell och restaurang m. m., synes enligt den ovan

nämnda handelsenkäten ha ökat något 1968—1969. Investeringsutvecklingen

under 1970 är svårbedömd, eftersom det ej föreligger kännedom om

eventuella systematiska avvikelser mellan planuppgifter och utfall. De totala

maskininvesteringarna har emellertid på basis av enkäten uppskattats

komma att öka med 10 % 1969—1970.

För de totala byggnads- och maskininvesteringarna innebär ovan redovisade

beräkningar en ökning med 12 % 1968—1969. För 1969—1970 har

ökningen beräknats uppgå till 1 %.

Handelsflottan

Den svenska handelsflottans bestånd av fartyg över 100 bruttoton utgjorde

den första januari 1970 ca 800 enheter med ett sammanlagt tonnage på

ungefär 4,8 miljoner bruttoton. Vid jämförelse med handelsflottans bestånd

den 1 januari 1960 framkommer, att fartygstonnage! har ökat med ca 1,2

miljoner bruttoton, samtidigt som antalet fartyg har minskat med i runt tal

300 enheter.

Förändringar i handelsflottans fartygsbestånd påverkas, förutom av tillskottet

av nybyggda fartyg från inhemska och utländska varv, även av det

utbyte som sker av begagnade fartyg.

Det årliga tillskottet av nybyggda fartyg från svenska och utländska

varv, har under 60-talet i stort sett legat på en oförändrad nivå på ca 350

tusen bruttoton så när som på åren 1966 och 1967, då det levererade bruttotonnaget

steg kraftigt och uppgick till 560 respektive 520 tusen bruttoton.

Exporten av begagnade fartyg, som i slutet av 50-talet och i början av

60-talet i genomsnitt omfattade ca 150 tusen bruttoton årligen, steg kraftigt

under 1963 och utgjorde då ca 410 tusen bruttoton. Alltsedan 1963 har

avgången av begagnade fartyg till utlandet varit stor och i genomsnitt har

under tidsperioden 1963 t. o. m. 1969 340 tusen bruttoton per år expor
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VII: 5. Förändringar i den svenska handelsflottans bestånd av fartyg över 100 bruttoton,

genomsnitt för perioden 1960—1965 samt årsvis för perioden 1966—1969

1 000 bruttoton

År

Nybyggda

vid

Summa

nybyggda

fartyg

Import

av be- gagnade

fartyg

Export

av be- gagnade

fartyg

Nettotill- skott till

handels- flottan

svenska

varv

utländska

varv

1960—1965 ..........

243

105

348

29

273

97

1966 ..........

436

117

565

4

224

339

1967 ..........

379

142

521

3

441

80

1968 ..........

263

165

428

5

201

223

1969 ..........

275

101

376

21

337

6

Anm. Nettotillskottet till handelsflottan överensstämmer ej med summan av de enskilda

delarna, då hänsyn även har tagits till totalförlista fartyg.

Källa: Statiska centralbyrån.

terats. Import av begagnade fartyg har under 60-talet skett i en mycket

ringa omfattning.

Den svenska handelsflottan som endast utgör 2,4 % av den totala

världshandelsflottan har också ett av världens yngsta bestånd. 1 Lloyd’s

register of shipping 1969 framkommer att andelen fartyg yngre än 9 år

utgör 56 % av den totala världshandelsflottan. Motsvarande värde för den

svenska handelsflottan är 74 %. Endast två länder uppvisar en större andel

fartyg yngre än 9 år, nämligen Norge och Japan, där andelen är ungefär

78 %.

Investeringarna i den svenska handelsflottan mätt i milj. kr. sjönk enligt

ännu preliminära beräkningar med 22 % i volym 1968—1969. Denna

minskning är ej så kraftig som beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten

1970 pekade på. Orsaken härtill är att vissa fartygsleveranser

från utländska varv, som i november 1969 antogs komma att ske i början

av 1970 i stället ägde rum i december 1969. Under denna månad registrerades

drygt 60 % av årets totala import av nybyggda fartyg i handelsstatistiken.

Införseln av nybyggda fartyg sjönk således på grund av leveransförskjutningen

med endast 9,5 % i volym 1968—1969. Denna leveransminskning

uppvägdes helt av en ökning i leveranserna från svenska varv,

och totalt kom de svenska redarnas investeringar i nybyggda fartyg under

1969 att bli av samma storleksordning som under 1968.

Under 1969 ökade exporten av begagnade fartyg till utländska redare

mycket kraftigt jämfört med 1968 och den totala investeringsminskningen

på 22 % kan helt återföras på denna faktor.

Till grund för prognoserna över 1970 års investeringar ligger, dels en av

statistiska centralbyrån insamlad varvsenkät avseende varvens planerade

leveranser, dels en av konjunkturinstitutet insamlad redar enkät angående

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

redarnas beställningar i utlandet. Att döma av dessa uppgifter synes de

svenska redarnas investeringar i nybyggda fartyg även under 1970 komma

att ligga kvar på en oförändrad nivå. över exporten av begagnade fartyg har

endast osäkra kalkyler kunnat utföras. Dessa pekar på en minskad utförsel

1970 jämfört med det höga exportvärde som registrerades under 1969.

För de totala investeringarna i handelsflottan innebär ovan redovisade

beräkningar en ökning av investeringsvolymen med 11 % 1969—1970.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna steg enligt preliminära beräkningar

med 1,5 % i volym 1968—1969. Byggnadsinvesteringarna steg med 6 % medan

maskininvesteringarna sjönk med 4,5 %.

Ökningen av den statliga sektorns byggnadsinvesteringar kan helt återföras

på affärsverkens investeringar. Dessa ökade, enligt en i mars 1970 av

statistiska centralbyrån insamlad enkät avseende affärsverkens faktiska

och planerade investeringar under 1969 respektive 1970, med 22 % 1968—

1969. Det synes främst ha varit televerket och vattenfallsverket som ökat

sina investeringar i en mer betydande omfattning. Vattenfallsverkets investeringsökning

kan bl. a. återföras på utbyggnader av vissa kärnkraftverk.

De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas ha minskat

med 3,5 % 1968—1969. Denna minskning förklaras bl. a. av att investeringar

i byggnadsprojekt administrerade av byggnadsstyrelsen har varit av

en betydligt mindre omfattning 1969 än under 1968.

Affärsverkens maskininvesteringar sjönk, främst till följd av minskade

investeringar inom statens järnvägar, med 4,5 % 1968—1969. Däremot

ökade de statliga myndigheternas maskininvesteringar med 8 %.

Den nu aktuella prognosen över de statliga investeringarna pekar på en

uppgång med 3,5 % 1969—1970, varvid byggnadsinvesteringarna beräknas

öka med 7 % och maskininvesteringarna minska med 2,5 %. Till grund

för prognosen ligger bl. a. den ovan nämnda enkäten avseende affärsverkens

investeringar samt uppgifter inhämtade direkt från vissa statliga myndigheter.

Uppgifterna har korrigerats med hänsyn till det aviserade beslutet om

senareläggningar av vissa leveranser till den statliga sektorn.

För affärsverken planeras under 1970 en fortsatt ökning av byggnadsinvesteringarna,

dock ej lika kraftig som under 1969. Uppgången förklaras

främst av en fortsatt ökad investeringsaktivitet inom vattenfallsverket. Med

stöd av uppgifter från statens vägverk angående reguljära vägprojekt och

arbetsmarknadsstyrelsen angående beredskapsarbeten, har de statliga väginvesteringarna

prognoserats komma att minska med omkring 5 % 1969—

1970. Detta beror på att arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att beredskapsarbeten

avseende vägbyggnadsprojekt skall inskränkas något under

1970 jämfört med 1969. De investeringar i byggnader och anläggningar

4f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

som administreras av byggnadsstyrelsen, synes enligt föreliggande planer

komma att öka betydligt 1970 efter den avsevärda nedgång som inträffade

1969. Totalt beräknas de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar

stiga med 6 % 1969—1970.

Statens järnvägars maskininvesteringar ökade kraftigt under perioden

1965—1967. Även under 1968 fortsatte dessa att stiga dock med en lägre

ökningstakt, för att 1969 sjunka kraftigt. Enligt de föreliggande investeringsplanerna

skulle 1970 års investeringar komma att ligga kvar på 1969

års nivå. Även televerkets investeringar som utgör en betydande del av

affärverkens totala maskininvesteringar skulle förbli oförändrade 1969—

1970. Till följd av den ovan nämnda senareläggningen av vissa leveranser

väntas emellertid affärsverkens maskininvesteringar komma att minska med

3,5 % 1969—1970. De statliga myndigheternas maskininvesteringar har

uppskattats minska med ca 4 % 1969—1970.

Kommunala investeringar

Enligt nu gällande beräkningar ökade de kommunala investeringarna

(exkl. bostäder) 1967—1968 med ca 8,5 % i volym (tabell 7). Byggnadsinvesteringarna

ökade med 10,5 % och maskininvesteringarna minskade med

4,5 %. Sålunda kan konstateras att ökningstakten i de kommunala investeringarna

sjönk högst betydligt 1967—1968 i jämförelse med året innan, då

investeringsuppgången var stark genom bl. a. störa för- och följ dinvesteringar

till det då expanderande bostadsbyggandet.

Till grund för bedömningen av 1969 och 1970 års investeringar ligger

den i februari i år av statistiska centralbyrån genomförda enkätundersökningen

bland ett urval kommuner. Resultatet av denna undersökning ger

endast möjligheter till en preliminär uppskattning av 1969 års investering
-

Tabcll VII: 6. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas

byggnadsinvesteringar 1961—1970

Procentuell förändring i fasta priser

1961-

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1968-

1969-

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

Planerat i februari samma år1 ..

13

17

15

11

10

12

6

11

9

Faktiskt inträffad förändring....

14

19

16

7

2

12

9

9

(6)

Differens......................

1

2

1

- 4

- 8

0

3

- 2

(-3)

1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande

årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet

för 1969.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 107

ar. Enkätens uppgifter över 1969 års kommunala byggnadsinvesteringar har

uppjusterats ett par procent med hänsyn till tidigare års avvikelser mellan

februarienkäterna och det definitiva utfallet. De kommunala byggnadsinvesteringarna

beräknas härvid ha ökat med 8 % i volym 1968—1969.

För uppgången svarar helt och hållet de borgerliga primärkommuner na,

medan landstingens byggnadsinvesteringar beräknats minska med någon

procent, efter att tidigare under 60-talet ha visat ökningstal pendlande kring

20 %. På maskinsidan har likaledes vidtagits en justering av enkätens angivelser,

i detta fall en nedjustering med ett par procent. Detta innebär att

de kommunala maskininvesteringarna skulle ha ökat med 3,5 % i volym

1968— 1969. Tillsammantaget skulle därmed den totala kommunala investc

ringsökningen (exkl. bostäder) stanna vid 7,5 % för 1968—1969, dvs. en

ytterligare neddragning av tillväxttakten jämfört med 1967—1968.

För de borgerliga primärkommunerna, som svarar för huvudparten av det

totala kommunala byggandet, redovisas i tabell 6 nuvarande planer för

1970 samt planer och utfall för tidigare år. Av tabellen framgår att kommunernas

planer för innevarande år på 9 % i ökning är något mindre

än genomsnittet för den i tabellen redovisade perioden. Vidare framgår

att planerna i allmänhet visar rätt god överensstämmelse med utfallen.

Vissa undantag finns dock. För 1965 och 1966 kunde planerna från februari

ej realiseras — särskilt för 1966 synes en kraftig nedskärning av de ursprungliga

planerade investeringarna ha måst ske, sannolikt främst som

en följd av den hårda kvantitativa byggregleringen detta år. De borgerliga

primärkommunernas investeringsplaner på byggnadssidan för 1970 skulle

— om de realiserades — innebära samma expansionstakt för investeringarna

1969— 1970 som de närmast två föregående åren. Förslaget om investeringsavgift

på s. k. oprioriterat byggande var ej känt vid enkättillfället. En sådan

avgift skulle uppskattningsvis beröra ca 10 % av den kommunala byggnadsverksamheten.

Effekten på de kommunala byggnadsinvesteringarna av avgiften

jämte det ansträngda läget på byggarbetsmarknaden under första halvåret

1970 samt ökade svårigheter att finansiera investeringarna, talar för att

planerna ej kommer att kunna realiseras till fullo. Här har valts att nedjustera

kommunernas planer med tre procentenheter — en nedjustering som

är något större än den som preliminärt kan konstateras för 1969. Att kommunernas

planer för 1969 översteg utfallet, torde till en del förklaras av

finansieringssvårigheter och viss brist på arbetskraft under senare delen av

året.

För landstingens byggnadsinvesteringar anger februarienkäten relativt

måttliga planer. Med hänsyn till detta har prognoserats en ökning med 7 %,

vilket innebär att det totala kommunala byggandet beräknas öka med ca

6 % i volym 1969—1970.

Kommunernas anskaffning av maskiner, apparater och transportmedel

har beräknats öka med ca 10 % innevarande år. Enkäten indikerar här

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

160

120

160

120

140

100

150

no

240

200

160

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tam VII: 4. Byggnads- och maskininyesteringar, totalt och uppdelat på sektorer

—1970

x: 1960 = 100. 1959 års priser

Byggnader och anläggningar Maskiner m. m.

• Totalt, inkl. handelsflottan

Bostäder

Industri

r---

r--y

r '' >

Totalt, exkl. handelsflottan

Övriga privata

—-

rlTfll

/''''y

150

110

160

120 -

Industri

_____

A

--é''

y

_____

s

''Övriga statliga

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga offentliga

Övriga kommunala

1 ''62 ’63 "64 ‘E5 "66 -67 -69 -69 -70 5961 162 55 53 -66 -57 -68 -69 -70

m. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.

llor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad, nationalbudget för år 1970

109

Tabell VII: 7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970

1969 i

Procentuell förändring i 1959 års priser

milj. kr.,

löpande

1966 —

1967—

1968—

1969—

priser

1967

1968

1969

1970

Byggnader och anläggningar

Permanenta bostäder ............

8 085

14,5

2,0

3,5

- 3,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

271

0,0

4,5

- 10,5

3,5

Egentlig industri..................

1 860

- 2,5

- 14,0

1,5

18,5

Handel m. m.1....................

1 609

- 10,5

- 17,0

20,0

— 5,0

Statliga affärsverk................

1 284

- 11,5

- 10,5

22,0

9,5

Statliga myndigheter, inkl. militära1 * 3

1 375

- 6,0

5,5

- 3,5

6,0

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer och industri ............

7 083

13,5

10,5

8,0

6,0

Övriga investeringar ..............

1 157

11,5

- 13,5

3,0

0,0

Summa

22 724

6,5

0,0

6,0

3,0

Maskiner m. m.

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

819

- 1,5

- 7,5

2,5

0,5

Egentlig industri ................

4 068

- 2,5

1,5

2,5

13,5

Handel m. m.....................

1 047

- 1,5

- 10,0

1,0

10,0

Statliga affärsverk................

915

11,0

13,0

- 4,5

— 3,5

Statliga myndigheter..............

646

49,5

21,0

8,0

— 4,0

Kommunala investeringar exkl. indu-

stri............................

909

33,0

- 4,5

3,5

10,0

Övriga investeringar..............

2 600

- 2,0

- 8,0

0,5

6,5

därav: handelsflottan ...........

338

0,0

- 40,5

- 22,0

11,0

Summa

11 004

2,0

- 2,0

1,5

8,0

Summa, exkl. handelsflottan

10 666

2,5

2,0

3,0

7,5

Totalt

Permanenta bostäder ............

8 085

14,5

2,0

3,5

- 3,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske3

953

- 1,0

1,5

- 5,0

7,0

Egentlig industri ................

5 928

- 2,5

- 4,0

2,0

15,0

Handel m. m.1....................

2 656

- 7,0

- 14,0

12,0

1,0

Statliga affärsverk................

2199

- 3,0

- 0,5

9,0

4,0

Statliga mvndigheter, inkl. militära3

2 021

3,5

9,5

- 0,5

3,0

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer och industri.............

7 992

16,0

8,5

7,5

6,5

Övriga investeringar..............

3 757

1,5

- 9,5

1,0

4,5

Summa3

33 591

5,0

- 0,5

4,0

5,0

Summa, exkl. handelsflottan

33 253

5,0

1,0

5,0

4,5

1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

3 Inklusive statliga väginvesteringar.

3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar

överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar

ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i

statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS samt vissa statliga och kommunala bilinvesteringar.

En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet 1968/1969. På

grund av svårigheter att bestämma skattesatsens storlek, som t. ex. för de affärsdrivande

verkens del varierar med resp. affärsverks verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet

som vidlåder de procentuella förändringstalen 1968—1969 i tabellerna 7 och 8.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

en relativt kraftig uppgång för de borgerliga primärkommunerna, medan

landstingens investeringsplaner pekar på en relativt obetydlig ökning. Totalt

skulle därmed de totala kommunala investeringarna öka med 6,5 %

1969—1970.

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970

Enligt ännu ej helt definitiva beräkningar, bromsades tillväxttakten i de

totala investeringarna upp betydligt 1967—1968, efter att tidigare under

GO-talet lia visat ökningstal kring 6 %. Föreliggande beräkningar, som anger

en minskning på 0,5 % i den totala investeringsvolymen 1967—1968,

visar en nedgång respektive kraftig uppbromsning i de privata respektive

de kommunala investeringarna. Däremot beräknas de statliga investeringarna

ha ökat i betydande omfattning och kom därigenom att motverka avmattningen

i övriga investeringsområden.

Under intryck av den allmänna efterfrågetillväxten i ekonomin, ökade åter

de totala investeringarna 1968—1969 med 4 % enligt gällande preliminära

beräkningar. Uppgången bars i främsta rummet upp av avsevärt ökade

byggnadsinvesteringar, vilka beräknas ha stigit med 6 % 1968—1969 efter

att ha varit oförändrade 1967—1968. Exkluderas bostadsinvesteringarna

från de totala byggnadsinvesteringarna, anger beräkningarna att uppgången

är relativt jämnt fördelad på den privata och den offentliga sektorn. På

den privata sidan märks ett mycket kraftigt omslag i handelns investeringar,

som beräknas ha ökat med 20 % 1968—1969 efter avsevärda minskningar

1967 och 1968. Slopandet av investeringsavgiften den 1 oktober

1968 medförde en mycket starkt stegrad igångsättning under stora delar

av 1968 med åtföljande höga investeringar 1969. På den offentliga sidan

tycks en markant ökning av investeringsaktiviteten ha skett hos affärsverken.

Maskininvesteringarna har beräknats öka med 1,5 %. De statliga maskininvesteringarna,

som de två föregående åren visat ökningstal kring 18 %,

sjönk, medan ökningar registreras inom den privata och kommunal sektorn.

För 1969—1970 har prognoserats en fortsatt ökning av de totala investeringarna

dock i en något snabbare takt än 1968—1969, eller med 5 %. Fördelas

uppgången på byggnadsinvesteringar respektive maskininvesteringar,

kan noteras en dämpning av byggnadsinvesteringarna och en betydande

ökning i tillväxten på maskinsidan i jämförelse med 1969. Byggnadsprognosen,

som anger en ökning på 3 %, dvs. i det närmaste en halvering av

stegringstakten jämfört med föregående år, har gjorts under hänsynstagande

till förslaget att den 7 maj 1970 återinföra investeringsavgiften på s. k.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

111

oprioriterat byggande.1 Detta väntas påverka investeringarna framför allt

inom sektorn handel m. m., samt i viss mån även de kommunala byggnadsinvesteringarna.

Ett relativt ansträngt läge på byggarbetsmarknaden under

första halvåret, samt svårigheter att i vissa fall finansiera investeringarna,

verkar också i dämpande riktning. Den måttliga uppgången av byggnadsinvesteringarna

beror främst på en prognoserad minskning av bostadsinvesteringarna

och av investeringarna inom handel m. m. Nedgången inom dessa

sektorer motvägs emellertid av ökade kommunala investeringar och starkt

expanderande industriinvesteringar.

På maskinsidan kan uppgången på 8 % helt återföras på ökade privata

och kommunala investeringar. De statliga investeringarna väntas nämligen

minska under 1970 bl. a. beroende på det aviserade beslutet om senareläggning

av vissa leveranser till den statliga sektorn. Bland de privata investeringarna

är det främst de tungt vägande industriinvesteringarna tillsammans

med handelns maskininvesteringar, vilka har prognoserats att öka med

13,5 % respektive 10 %, som förklarar den markanta uppgången 1969—

1970.

*1 mars 1970 framlades förslag om att återinföra investeringsavgiften på s. k. oprioriterat

byggande. Förslaget innebär att vissa byggnadsarbeten som igångsättes tiden 7 maj

1970—31 juli 1971 skall beläggas med en avgift på 25 % av den totala byggnadskostnaden.

Avgiften skall beröra hela riket utom det s. k. norra stödområdet och avse förutom

vissa serviceanläggningar dels butiks-, kontors- och banklokaler, dvs. i tabell 7 under

rubriken handel m. m. redovisade byggnadsinvesteringar, dels kommunala förvaltningsbyggnader,

kyrkor och andra samlingslokaler samt idrottsanläggningar, dvs. i huvudsak

kommunala investeringar. Dessutom skall även vissa bostadshus avsedda för fritidsändamål

beröras.

Vid beräkningen av investeringsutvecklingen 1969—1970 har antagits att den aviserade

investeringsavgiften kommer att genomföras. I tablån nedan redovisas i procentenheter,

dels den beräknade bruttoeffekten, dels den beräknade nettoeffekten av investeringsavgiften

för olika investeringsområden. Bruttoeffekten avser den dämpning i tillväxttakten

som är direkt hänförbar till investeringsavgiften. Så t. ex. har beräknats att handelns

byggnadsinvesteringar utan investeringsavgiften skulle öka med mellan 11 och 12 procentenheter

mer än vad som nu redovisas. Det har bedömts troligt att effekten av investeringsavgiften

även får en höjande inverkan på investeringsaktiviteten såtillvida att det

lämnade resursutrymmet leder till en viss förkortning av byggnadstiderna för pågående

byggen samt till en viss tidigare igångsättning av projekt. Denna positiva effekt har

schablonmässigt beräknats till hälften av den totala bruttoeffekten. Höjningen härigenom

av investeringsaktiviteten inom skilda byggnadsområden har överslagsmässigt uppskattats

vara proportionell mot byggvolymen inom varje delsektor. I tablån anger nettoeffekten

den beräknade samlade effekten av investeringsavgiften, dvs. den inverkan på

byggnadsverksamheten som har antagits i föreliggande investeringsprognos.

Bruttoeffekt

Nettoeffekt

Permanenta bostäder .....................

—

0,7

Egentlig industri .........................

........... .

0,7

Handel m. m..............................

........... —11,5

— 10,8

Kommunala investeringar, exkl. bostäder . ..

........... — 1,0

— 0,3

Övriga sektorer tillsammantaget ...........

........... — 1,1

— 0,4

Summa •—■ 1,4

— 0,7

Summa

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VII: 8. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970 för

privat, statlig och kommunal sektor

1969 i

milj. kr.,

löpande

priser

Procentuell förändring i

1959 års priser

1966—

1967

1967—

1968

1968—

1969

1969—

1970

Byggnader och anläggningar

Privata

inkl. bostäder ........

9 566

3,0

- 7,5

7,5

2,0

exkl. bostäder ........

4 710

-2,5

- 15,0

7,5

6,0

Statliga

inkl. bostäder ........

2 840

- 7,5

- 0,5

5,5

7,0

exkl. bostäder ........

2 834

- 7,5

- 0,5

6,0

7,0

Kommunala

inkl. bostäder ........

10 318

15,5

7,5

4,5

3,0

exkl. bostäder ........

7 095

13,5

11,0

8,0

6,0

Summa

inkl. bostäder

22 724

6,5

0,0

6,0

3,0

exkl. bostäder

14 639

2,5

- 1,0

7,5

6,0

Maskiner m. m.

Privata ................

8 240

-2,0

- 5,0

3,0

9,5

Statliga ................

1 844

17,5

18.0

- 4,5

— 2,5

Kommunala ............

920

32,5

- 3,0

2,5

10,0

Summa

11 004

2,0

- 2,0

1,5

8,0

Totalt

Privata1

inkl. bostäder ........

17 669

0,5

- 6,0

5,0

6,0

exkl. bostäder ........

12 813

- 2,5

- 8,5

4,0

9,0

Statliga

inkl. bostäder ........

4 684

0,5

6,5

1,5

3,5

exkl. bostäder ........

4 678

0,5

6,5

1,5

3,5

Kommunala

inkl. bostäder ........

11 238

17,0

6,5

4,5

3,5

exkl. bostäder ........

8 015

15,5

9,0

7,0

6,5

Summa1

inkl. bostäder

33 591

5,0

- 0.5

4,0

5,0

exkl. bostäder

25 506

2,5

- 1,0

4,5

7,0

1 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar

överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

113

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Vid presentationen av den offentliga sektorn i detta kapitel tillämpas i

allt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det institutionellt

uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer

nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn.

Statens kapitaltillskott till affärsverken betraktas som en kapitaltransferering

av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna

och vissa andra kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa

fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten

hänförs till den statliga myndighetssektorn.

När det gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet

som en del av den kommunala myndighetssektorn. Detta medför, att kapitaltillskottet

från de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer

att registreras som sektorintern realinvestering.

Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan å ena sidan

staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn.

Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring

leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn. Alla

utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från socialförsäkringssektorn.

Utbetalningar för detta ändamål som belastar statens

eller kommunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringssektorn.

Utöver de trygghetsformer som vanligen betraktas som ingående

i socialförsäkringssystemet, inräknas även viss obligatorisk olycksfallsförsäkring

som bedrivs i privat regi.

Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens

resurser i form av varor och tjänster. I det följande

skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor

och tjänster t. o. m. 1970. Som offentlig konsumtion betraktas därvid sådana

utgifter för löner och inköp av varor och tjänster från andra sektorer som

inte ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller

utgör insatser för framställning av varor och tjänster, som av det offentliga

försäljs på marknaden. En del av de offentliga sektorernas utgifter består av

transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare

att reala resurser tas i anspråk. Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn

till kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning

upphov till efterfrågan på varor och tjänster.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser. I

det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden

som kan utgå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna

påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.

För att ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella

anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor.

Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga sektorns

inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta

även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna

och bostadsbyggandet.

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med drygt 9,5 % under 1969, vilket

är betydligt snabbare än under 1968, då tillväxten endast var drygt 6,5 %. För

1970 förutses en ännu något snabbare inkomstökning eller med omkring

14 %.

De direkta skatterna består till största delen av till staten inflytande skatter

på inkomst och förmögenhet minskat med återbetalningar av överskjutande

skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen

uppbärs av staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn.

De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen

samt enskildas folkpensionsavgifter. Avkastningen från de direkta

skatterna beräknas 1969 ha stigit med ungefär 13,5 % medan ökningen

under 1968 endast uppgick till knappt 5 %. Ökningstakten 1970 förutses nu

bli ungefär 22 % och påverkas ej av någon annan skattesatsförändring än

kommunalskatternas, vilken i detta sammanhang saldomässigt är i det närmaste

betydelselös. Dessa störa förändringar beror således inte till någon

väsentlig del på skattesats justeringar, utan följer av en olikartad utveckling

hos de komponenter som tillsammans utgör de direkta skatterna. Helt

kort kan sägas att de positiva komponenterna, framför allt till följd av snabbare

lönesummeutveckling, ökar sin tillväxthastighet med någon procentenhet

under 1969 och 1970, medan de negativa posterna — framför allt kommunalskattemedlen

och återbetalningen av överskjutande skatter — minskar

tillväxttakten med någon procentenhet under både 1969 och 1970.

De indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatten och punktskatter

på vissa varor och tjänster. En betydande omstrukturering av de

indirekta skatterna kom till stånd 1969, i samband med att den allmänna

omsättningsskatten avlöstes av mervärdeskatten och arbetsgivaravgiften.

Statsfinansiellt var emellertid denna reform neutral. I övrigt vidtogs inga

förändringar av betydelse av de indirekta skatterna under 1969 och inkomsterna

från indirekt beskattning detta år beräknas ha ökat med drygt 6 %.

Under 1968 höjdes fordonsskatten, bilaccisen och spritskatten och bl. a. av

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

115

dessa skäl ökade inkomsterna från indirekta skatter detta år med så mycket

som knappt 8,5 %. Enligt tidigare fattade beslut höjdes skatten på traktorer

och släpvagnar fr. o. m. 1 januari 1970, vilket under detta år kan beräknas

ge statskassan ett tillskott på omkring 80 milj. kr. I syfte att något dämpa

den snabba inhemska efterfrågetillväxten genomfördes vissa höjningar av de

indirekta skatterna. Skatterna på öl och tobak höjdes fr. o. m. 9 februari

1970. Från samma datum infördes en höjning av mervärdeskatten från

11,11 % till 16,28 % på vissa varaktiga konsumtionsvaror. Sistnämnda skattehöjning,

vilken sattes i kraft mycket snabbt, har ■—• utöver sin allmänt

efterfrågedämpande uppgift — även till uppgift att förekomma en eljest

väntad köprush mot slutet av 1970. Höjningen av dessa tre skatter beräknas

under 1970 medföra en inkomstförstärkning för staten med drygt

300 milj. kr. För att även något hålla tillbaka investeringsefterfrågan föreslår

regeringen att en investeringsavgift på 25 % uttas på s. k. icke prioriterat

byggande. Denna skatt verkar partiellt efterfrågedämpande, ej genom

att staten i väsentlig mån tillförs ökade inkomster, utan genom att åsyftade

investeringsobjekt inte kommer till utförande. Ju mindre belopp som tillförs

statskassan desto större är åtgärdens effekt. Något inkomsttillskott förutses

därför den insatta åtgärden inte ge. Sammantaget förutses nu statens

inkomster från indirekt beskattning 1970 tillväxa med 8,5 %.

Övriga statsinkomster, bestående av inkomst av rörelse och från kapital,

inkomster från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga

poster, beräknas under 1969 ha tillväxt med omkring 13 % och ökningstakten

1970 kan förutses bli ungefär 10 %.

Statens totala utgifter bortsett från finansiella transaktioner kan beräknas

ha ökat med omkring 6,5 % under 1969, vilket är en något lägre ökningstakt

än under 1968, då utgifterna ökade med omkring 7,5 %. För 1970

förutses nu dessa statsutgifter tillväxa med ungefär 8 %.

Den statliga konsumtionen består till något mer än hälften av personalkostnader,

medan återstoden utgörs av omkostnader i den statliga verksamheten

samt utgifter för försvarets anskaffning av maskiner och anläggningar

för militära ändamål. Konsumtionsutgifterna beräknas under 1969 ha stigit

med knappt 7 %, vilket är väsentligt mycket svagare än under 1968 då ökningen

var 10 %. De häremot svarande volymändringarna var 1968 knappt

4 % och 1969 drygt 2 %. För 1970 förutses den volymmässiga efterfrågan

ligga kvar på praktiskt taget samma nivå som året dessförinnan, i första

hand beroende på en förutsedd ovanligt låg medelsförbrukning för militära

materielinköp under 1970. Men även konsumtionsutgifterna för andra ändamål

förutses tillväxa långsamt. Den volymmässiga förändringen av löneposten

— dvs. sysselsättningsökningen -—- har beräknats uppgå till knappt

1 % under 1968 och drygt 2 % 1969 och ökningen under 1970 förutses bli av

ungefär samma storleksordning som 1969.

De statliga myndigheternas investeringsverksamhet, som således ej inne
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970

Milj. kr.

Kalenderår

Budgetår

1968

1969

1970

1968/69

1969/70

1970/71

utfall

prel.

prognos

utfall

prel. be-

enl.

utfall

räkning

kompl.

prop.

1. Inkomster......................

31469

34 530

39 370

33181

37 410

41762

1.1. Direkta skatter ..............

11 851

13 460

16 450

12 763

15 530

16 868

1.2. Indirekta skatter ............

16 350

17 360

18 840

16 938

18 160

20 658

1.3. Övriga inkomster ............

3 268

3 710

4 080

3 480

3 720

4 236

2. Utgifter.......................

32 358

34 790

37 600

33 170

36 580

33 890

2.1. Transfereringar.............

18 425

20120

22 110

18 992

21 290

22 890

2.1.1. Till hushåll ................

3 345

3 830

4 020

3 547

3 970

4 307

2.1.2. Till socialförsäkringssektorn ..

4 270

4 600

5 400

4 413

4 850

5 647

2.1.3. Till kommuner..............

7 333

8 100

8 650

7 693

8 270

8 785

2.1.4. Till företag ................

1 718

1 620

1 680

1 547

1 690

1 579

2.1.5. Ofördelat ..................

1 759

1 970

2 360

1 792

2 510

2 572

2.2. Konsumtion................

11 969

12 640

13 290

12 182

13160

13 700

2.3. Realinvestering ............

1 964

2 030

2 200

1 996

2130

2 300

3. Finansiellt sparande (1—2)......

4. Utlåning och andra finansiella

- SS9

- 260

+ 1 770

+ n

+ 830

+ 2 872

transaktioner ................

2181

3 380

4 495

2 739

4 410

3 810

4.1. Därav finansierat inom fonderna

84

60

75

80

70

80

5. Totalsaldo (1—2—4 + 4.1) ....

6. Nettoförändringar i transaktio-

- 2 986

- 3 580

- 2 650

- 2 648

- 3 510

- 858

ner vid sidan av riksstaten (ut- giftsökning: —) ..............

- 384

- 216

- 120

7. Av riksgäldskontor redovisat

budgetutfall..................

- 3 370

- 3 796

- 2 768

Anm. 1. De angivna beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i

nationalräkenskaperna beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna

redovisar de skatter som erläggs, medan här angivna avser belopp som strömmar

in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet

ger upphov till differensen mellan de två beloppen.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1970/71 till kalenderårssiffror

för 1970 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet

vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 5 baseras på riksrevisionsverkets och

finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag

föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik

rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan

totalsaldona i post 5 —- här i form av residualberäkning — justerats för nettoförändringarna

i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa innefattar bl. a. vissa transaktioner

inom ramen för jordbruksregleringen.

fattar reparations- och underhållsutgifter eller militära inköp av materiel,

ökade under 1969 med knappt 3,5 % i löpande priser, innebärande en i jämförelse

med 1968 praktiskt taget oförändrad volym. 1968 var expansionstakten

betydligt högre, eller 14 % och volymförändringen uppgick till ungefär

9,5 %. För 1970 förutses nu en volymmässig ökning av investeringsverksamheten

med drygt 3 %.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad, nationalbudget för år 1970

117

Under 1968 ökade de statliga myndigheternas efterfrågan på reala resurser

för konsumtions- och investeringsändamål med drygt 4,5 % i volym. De statliga

myndigheterna iakttog under 1969 en betydande återhållsamhet, när

det gäller att öka anspråken på samhällsekonomins reala resurser. Sålunda

har staten under 1969 ökat sin volymmässiga efterfrågan med endast drygt

1, 5 %. Under 1970 förutses de statliga myndigheterna öka sin efterfrågan

med endast ungefär 0,5 %, en siffra som bortsett från restriktiv utgiftsprövning

även påverkas av ansträngningar att förskjuta vissa leveranser från

1970 till 1971.

Transfereringsutgifterna steg under 1968 med omkring 5 %, medan tillväxten

1969 var betydligt snabbare och uppgick till drygt 9 %. Under 1970

förutses transfereringarna tillväxa obetydligt snabbare än 1969 eller med

ungefär 9,5 %. Av den sektorvisa fördelningen framgår att det under 1969

främst var överföringarna till hushållssektorn och kommunerna som ökade.

För 1970 förutses transfereringar till socialförsäkringssektorn tillväxa snabbast.

Orsaken till att transfereringarna till socialförsäkringssektorn växer så

snabbt är att de förbättrade sjukförsäkrings- och folkpensionsförmånerna

till betydande delar finansieras med ökade statsbidrag. Statens ränteutgifter

och utgifter för internationell verksamhet har inte fördelats på sektorer.

Båda dessa poster växer mycket hastigt. Härutöver ingår bland de ofördelade

transfereringarna även en avstämningspost.

Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner har fluktuerat

starkt mellan de senaste kalendeåren. 1967 uppgick de finansiella

transaktionerna till 2,5 miljarder kr., medan de 1968 utgjorde 2,2 miljarder

kr. Detta senare låga tal förklaras till någon del av att utbetalningarna till

investeringsbanken 1967 var 500 milj. kr. och 1968 endast 200 milj. kr. Vidare

medförde det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig bostadsfinansiering

en betydande fördröjning i utbetalningarna från lånefonden för

bostadsbyggande. Under hösten 1969 ökade bostadslånefonden markant utlåningen.

Detta tillsammans med bl. a. statliga aktieförvärv och affärsverkens

ökade utnyttjande av sina rörliga krediter gav för 1969 utlåningssiffran

3,4 miljarder kr. Utifrån nu tillgängligt material kan statens utgifter för finansiella

transaktioner 1970 förutses uppgå till mer än 4 miljarder kr. Det

bör i detta sammanhang påpekas att omvandling från budgetår till kalenderår

är gjord under ganska stor osäkerhet, varför utfallet så småningom kan

visa sig medföra justeringar och förskjutningar mellan åren av utgifterna.

Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att ökningen av de statliga myndigheternas

efterfrågan på reala resurser under 1969 var väsentligt mycket lägre än

under 1968. För 1970 indikerar planerna en ännu något lägre efterfrågeökning.

Transfereringsutgifterna —- som inte innebär direkt statlig efterfrågan

på realtillgångar — förutses 1970 öka obetydligt snabbare än under 1969.

Statens utgifter för finansiella transaktioner beräknas 1970 bli av avsevärt

större omfattning än under 1969.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som refererats

ovan, ger vid handen att statens finansiella sparande försvagades med

omkring 300 milj. kr. under 1968. En motsatt utveckling ägde rum under

1969 då det finansiella sparandet förstärktes med ungefär 650 milj. kr. Enligt

det underlag som nu föreligger skulle statens finansiella sparande under

1970 synnerligen kraftigt förstärkas och även om vissa utgifter erfarenhetsmässigt

kan förutses tillkomma, är det sannolikt att en påtaglig förstärkning

av det finansiella sparandet kan realiseras under 1970. Totalbudgetens

saldo, som under 1968 genomgick en försvagning med drygt 300 milj. kr.,

fortsatte under 1969 att ytterligare försvagas. Under 1970 kan totalbudgetens

saldo förutses förstärkas med ungefär en miljard kr., detta sagt med reservation

för ännu ej beslutade utgiftspåslag. Budgetpolitikens inverkan på kreditmarknaden

utvecklas i kapitel IX.

3. Kommunerna

Skatterna är den dominerande inkomstkällan för kommunerna och en i

och för sig snabb utveckling hos statsbidrag och driftsinkomster förmår

inte ge kommunernas samlade inkomster en väsentligt annorlunda utveckling

än skatteinkomsternas. Beskattningsunderlagets tillväxt under 1967 och

1968, de år som är avgörande för kommunernas skatteinkomster 1969 och

1970, är väsenligt mycket långsammare än under den föregående delen av

60-talet. Påtagliga höjningar av utdebiteringen för 1969 och 1970 har inte

förmått ge skatteinkomsterna en ökningstakt lika snabb som den som kunde

upplevas under de närmast föregående åren. Skatteinkomsterna steg 1968

med ungefär 10,5 % medan ökningen 1969 uppgick till knappt 10 % och

för 1970 beräknas uppgången stanna vid knappt 9 %. Statsbidragen som utgör

omkring en fjärdedel av kommunernas inkomster ökade 1969 med hela

11 % medan ökningstakten 1970 förutses bli knappt 7 %. Kommunernas övriga

inkomster, bestående av inkomster från försäljning av avgiftssatta

tjänster samt inkomster från rörelse och kapital, tillväxer i snabb takt.1 Kommunernas

samlade inkomster beräknas ha ökat med omkring 11,5 % 1968

och ökningen 1969 kan uppskattas till omkring 11 % — när hänsyn ej särskilt

tagits till den i noten omnämnda manipulationen. För 1970 förutses ökningen

begränsas till 8,5 %. Denna avsaktning i inkomsternas tillväxttakt

kommer inte överraskande för kommunerna och kan därför i och för sig

möjligen väntas komma att återspeglas i en något avtagande utgiftsexpansion.

1 För att överensstämmelse skall nås mellan det finansiella sparande som kan beräknas

utifrån förändringar i kommunernas totala skulder och finansiella tillgångar och det finansiella

sparande, vilket erhålls som resultat av beräkningar utifrån bl. a. november- och

marsenkäterna till kommunerna, har en residualt storleksbestämd inkomstpost måst inläggas

i övriga inkomster 1969. En post av motsvarande storlek har införts även 1970. Det

är dock ovisst om det är inkomsterna som är för lågt beräknade, eller om det är utgifterna

som överskattats.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

119

Tabell VHt: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970

(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser)

Milj. kr.

Förändring 1969—1970

1969

1970

milj. kr.

procent

1 löpande priser:

1. Inkomster ....................

33 020

35 870

+ 2 850

+ 8,5

1.1. Skatter......................

16 650

18 120

+ 1 470

+ 9,0

1.2. Statsbidrag ..................

8 100

8 650

+ 550

+ 7,0

1.3. Övriga inkomster ............

8 270

9 100

+ 830

+ 10,0

2. Utgifter ......................

33 690

37 920

+ 4 230

+ 12,5

2.1. Transfereringar ............

5 070

5 820

+ 750

+ 15,0

2.1.1. Till hushåll ................

2 190

2 630

+ 440

+ 20,0

2.1.2. Till socialförsäkringssektorn ..

750

820

+ 70

+ 9,5

2.1.3. Till staten.................

270

280

+ 10

+ 3,5

2.1.4. Ofördelat .................

1 860

2 090

+ 230

+ 12,5

2.2. Konsumtion................

20 870

23 530

+ 2 660

+ 12,5

2.3. Realinvestering ............

7 750

8 570

+ 820

+ 10,5

3. Saldo (1—2) ..................

- 670

- 2 050

+ 1 380

4. Netto av mark- och fastighetsköp

600

500

- 100

5. Finansiellt sparande (3—4)......

— 1 210

— 2 550

- 1 280

6. Utlåning......................

180

100

7. I.ikviditetsförändring ..........

+ 180

- 950

8. Upplåning (5—6—7)............

1 630

1 700

I 1969 års priser:

Realinvestering ..................

7 750

8 220

+ 470

+ 6,0

Konsumtion......................

20 870

22 120

+ 1 250

+ 6,0

Anm. Det ligger i sakens natur att uppgifterna om de finansiella posterna (raderna 5—8)

för 1970 är synnerligen osäkra. Utfallet för dessa är beroende dels på hur korrekta prognoserna

för inkomsterna och utgifterna visar sig vara samt dels på det kreditmarknadsläge

som visar sig komma att råda under 1970. Posten upplåning omfattar upplåning på och

utanför kreditmarknaden.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under 1968 ökade kommunernas efterfrågan på reala resurser med 8,5 % i

volym och med drygt 13 % i löpande priser. Enligt ännu preliminära uppgifter

synes kommunernas anspråk på reala resurser 1969 ha tillväxt med drygt

14 % i löpande priser eller något snabbare än under 1968. Den volymmässiga

ökningen 1969 beräknas ha varit av samma storlek som 1968 eller 8,5 %. Planerna

för 1970 indikerar att den reala efterfrågans tillväxt detta år skulle

dämpas med något mer än två procentenheter till drygt 6 %. En värdemässig

ökning på omkring 12 % kan förutses. Presenterade siffror antyder att kommunernas

reala anspråk 1969 ökade i samma takt som 1968, medan den för

1970 förutsedda utvecklingen innebär en markant dämpning av kommunernas

efterfrågan, något som delvis kan antas vara orsakat av såsom restriktioner

upplevda finansiella förhållanden.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Kommunernas utgifter för konsumtionsändamål — till något mer än två

tredjedelar bestående av personalutgifter — ökade under 1968 med knappt

13 % i löpande priser, motsvarande en volymökning på omkring 7,5 %. Under

1969 beräknas nu konsumtionsutgifterna preliminärt ha stigit med omkring

15,5 % i löpande priser, vilket uppskattas innebära en volymökning på

9 %. Den kommunala konsumtionens tillväxt förutses 1970 begränsas till

drygt 6 % och således öka i påtagligt långsammare takt än under de närmast

föregående åren.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringsverksamhet

ökade under 1968 med omkring 10,5 % i volym medan den värdemässiga

stegringen uppgick till 14,5 %. Enligt bedömningar som gjorts utifrån bl. a.

marsenkäten till kommunerna ökade investeringarna 1969 med 7,5 % i volym

och drygt 11 % i värde. Denna avsaktning i tillväxttakten förutses bli

än mer påtagligt 1970 då kommunernas investeringar förutses öka med endast

ungefär 6 % i volym och med ungefär 10,5 % i löpande priser. Investeringsavgiften

har beräknats reducera de kommunala investeringarna med

något mindre än 0,5 % procentenheter.

Kommunernas utgifter för transfereringar ökade 1968 med knappt 14 %.

1969 beräknas överföringarna ha ökat med omkring 15 %, en ökningstakt

som förutses fortsätta även under 1970. Som framgår av tabell 2 där transfereringarna

sektorfördelats är det främst transfereringarna till hushållssektorn

som ökat. Väsentliga orsaker härtill torde vara ökade utgifter för

sociala stöd- och hjälpinsatser bl. a. betingade av hög hyresnivå i nyproducerade

bostäder. Även de ofördelade transfereringarna, vilka huvudsakligen

består av ränteutgifter, ökar kraftigt på grund av den allt större kommunalskulden.

De finansiella konsekvenserna av ovan skildrade aktivitetsförändringar

innebär att kommunernas finansiella sparande under 1969 något försvagades,

samtidigt som överraskande nog en mindre likviditetsuppbyggnad kunde

äga rum. För 1970 förutses nu det finansiella sparandet kraftigt försvagas.

Om kommunerna antas kunna låna upp ungefär lika stora belopp som under

1968 och 1969 förutsätter ett realiserande av ovan gjorda prognoser över

kommunernas inkomster och utgifter en betydande minskning av kommunernas

likvida tillgångar.

Under 1969 ökade kommunernas inkomster långsammare än under 1968,

men kommunerna bibehöll likväl samma reala expansionstakt. Prisstegringstakten

1969 var något högre än 1968 och den värdemässiga utgiftsexpansionen

blev därigenom ännu något snabbare än under 1968. Denna utveckling

var möjlig därigenom att kommunernas finansiella situation inte

var mer ansträngd än att viss mindre likviditetsförstärkning kunde ske. 1970

förutses utgiftsexpansionen bli långsammare än 1969 och på grund av att

prisutvecklingen förmodas bli något snabbare än 1969, minskas ökningstakten

påtagligt för kommunernas volymmässiga reala efterfrågan. Det förefal
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

121

ler rimligt att förmoda att denna planerade återhållsamhet till någon del är

föranledd av den förutsedda långsammare inkomsttillväxten tillsammans

med de ovissa utsikterna för kommunernas upplåning.

4. Socialförsäkringssektorn

Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses

utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken. Sektorn omfattar

allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpenningförsäkring,

folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring.

Sektorns gränser sammanfaller inte genomgående med de berörda institutionernas

utan sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion.

När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna

sektor har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på

varor och tjänster då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella

flödena mellan denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som

uppmärksammas.

Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat med hela 17,5 %

under 1968, medan ökningen under 1969 uppgick till drygt 10 %. För 1970

förutses för närvarande att sektorns samlade inkomster kommer att tillväxa

med ungefär 12,5 %, dvs. något snabbare än under 1969. Inkomsterna består

till ungefär sex tiondelar av avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare.

Detta inkomstflöde växte under 1968 med drygt 22 %, medan tillväxten

under 1969 var väsentligt mycket lägre och endast uppgick till ungefär

11 %. För 1970 förutses en ännu något lägre ökning, nämligen 8 %. Socialförsäkringsavgifternas

storlek står i allmänhet i ett nära samband med

uppburna eller utbetalda löner och det kunde synas rimligt att det totala avgiftsinflödet

utvecklades på i huvudsak samma sätt som lönesumman, under

förutsättning av oförändrade avgiftssatser. En väsentlig del av den snabba

Tabell VIII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970

Milj. kr

Förändring 1969—1970

1969

1970

milj. kr.

procent

1. Inkomster ....................

19 400

21 820

2 420

+ 12,5

1.1. Avgifter ....................

12 070

13 020

950

+ 8,0

1.2. Bidrag från stat och kommun

5 350

6 220

870

+ 16,0

1.3. Ränteinkomster..............

1 980

2 580

600

+ 30,0

2. Utgifter ......................

12 610

14 460

1850

+ 14,5

2.1. Konsumtion..................

400

430

30

+ 7,5

2.2. Transfereringar till hushållen . .

12 210

14 030

1 820

+ 14,5

Finansiellt sparande (1—2)........

6 790

7 360

570

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung i. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

tillväxten 1968 förklaras av höjning av folkpensionsavgiften och av ett påskyndat

uppbördsförfarande för tilläggspensionsavgifterna. Avgifterna till

tilläggspensionen har höjts med en halv procentenhet per år under den här

aktuella perioden. Arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen har varit

oförändrade under 1967, 1968 och 1969, medan avgiften 1970 höjts med 0,3 %

till 2,9 %. Dessa två avgifter skulle således inte ha bidragit till det avsaktande

avgiftsinflödet, om avgiftssatserna applicerades på den faktiska löneutvecklingen.

Nu är det emellertid så att arbetsgivarnas preliminära avgifter

till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen med viss schablonjustering

beräknas med utgångspunkt från två år gamla förhållanden. Om schablonjusteringarna

inte träffar exakt rätt uppstår genom slutregleringen vissa

oregelbundenheter i avgiftsinflödet. Detta bidrar också till att förklara skillnaden

mellan lönesummans utveckling och avgiftsinflödets utveckling. Bidragen

från stat och kommun svarar för något mindre än tre tiondelar av

socialförsäkringssektorns inkomster, en andel som sjunker allt eftersom arbetsgivarnas

inbetalningar till AP-fonderna ökar. Bidragen från stat och

kommun avser huvudsakligen folkpensioneringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna

och beräknas 1970 växa med ungefär 16 %, vilket är betydligt

snabbare än under 1968 och 1969 då tillväxthastigheten var ungefär

en tredjedel så hög. Fonduppbyggnaden inom sektorn är mycket snabb och

däitöi växel även sektorns ränteinkomster. Dessa tillväxer nu med en hastighet

av omkring 30 % per år.

Socialförsäkringssystemets utgifter består till en mycket liten del, ungefär

3 %, av kostnader för systemets administration. Huvudparten av sekloins

utgifter består naturligen av utbetalningar till hushållssektorn enligt

de olika socialförsäkringsprogrammen. 1968 uppgick utbetalningarna till ungefär

11 miljarder kr. och steg 1969 till drygt 12 miljarder kr., en ökning med

10,5 %. För 1970 förutses nu en högre tillväxttakt, knappt 15 %, vilken

till stoia delar kan hänföras till förbättrade sjukförsäkringsförmåner, till

standardförbättring av folkpensionerna och till att ett kraftigt ökat antal

personer kommer i åtnjutande av tilläggspensionsförmåner med allt högre

belopp.

För att bättre antyda omfattningen av utbetalningarna till hushållssektorn

kan pekas på att de f. n. motsvarar knappt 16 % av hushållens disponibla

inkomster, varvid dock hänsyn inte tagits till att en del av socialförsäkringsförmånerna

är skattepliktiga och därmed ej till hela sitt belopp ingår i den

disponibla inkomsten.

Ovan i efererade transaktioner över en konstruerad socialförsäkringssektor

visar att sektorns finansiella sparande — dess nettoutlåningsmöjlighet —

under de senaste åren ständigt har ökat. Förstärkningen under 1968 uppgick

till en dryg miljard kr. och under 1969 och 1970 beräknas det finansiella

sparandet förstärkas med ungefär 600 milj. kr. årligen. Den osedvanligt starka

ökningen 1968 beror i stor utsträckning på engångseffekter av det ovan

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

nämnda påskyndade uppbördsförfarandet för ATP-avgifterna. De flesta av

de fonder som är berörda är blygsamma och försäkringsverksamhetens inkomster

och utgifter balanseras över några få år. Det viktiga undantaget är

tilläggspensioneringen, vilken i AP-fonderna ackumulerar tillgångar som

skall bidra till att möta de stora framtida pensionsanspråken. Av det totala

finansiella sparandet om 7,4 miljarder kr. 1970 hänför sig ungefär 6,4 miljarder

kr. eller något mindre än 90 % till AP-fonderna. Detta betydande sparande

utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden och dess fördelning

på olika institutionella låntagargrupper diskuteras närmare i kapitel

IX.

5. Den konsoliderade offentliga sektorn

Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad

på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad

konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala

självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över —

och ansvar för — de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och

även över de finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i betydande

utsträckning statsmakterna, som utifrån det för stunden och fallet

lämpliga, avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna

skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen.

Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas som ett

instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan nås

genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som

formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga. Det kan därför

vara missledande att endast utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser

om bl. a. den av statsmakterna bedrivna ekonomiska politiken. Det

ingår i bilden att den statliga sektorns konsumtion och investeringar endast

motsvarar hälften av kommunernas och att socialförsäkringsavgifterna i

det närmaste är lika stora som de direkta skatterna.

När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem

emellan — ”internleveranserna” — elimineras. Konsolideringens syfte är

att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess finansiella

nettotransaktioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade

offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de

ekonomiska flöden som det offentliga direkt påverkar genom sin politik. En

del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av

varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar

till de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser

deras slutliga användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse av skillnader

mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering

och icke finansiella transfereringar, benämns finansiellt sparande.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell VIII: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1969—1970

Milj. kr.

Förändring 1969—1970

1969

1970

milj. kr.

procent

1. Inkomster ....................

72 630

31410

+ 8 780

+ 12,0

1.1. Skatter......................

47 470

53 410

+ 5 940

+ 12,5

1.2. Socialförsäkringsavgifter ......

12 070

13 020

+ 950

+ 8,0

1.3. Övriga inkomster ............

13 090

14 980

+ 1 890

+ 14,5

2. Utgifter ......................

67 370

74 830

+ 7 460

+ 11,0

2.1. Transfereringar ............

23 680

26 810

+ 3 130

+ 13,0

2.1.1. Till hushåll ................

18 230

20 680

+ 2 450

+ 13,5

2.1.2. Till företag ................

1 620

1 680

+ 60

+ 4,0

2.1.3. Ofördelat ..................

3 830

4 450

+ 620

+ 16,0

2.2. Konsumtion................

33 910

37 250

+ 3 340

+ 10,0

2.3. Realinvestering ............

9 780

10 770

+ 990

+ 10,0

3. Finansiellt sparande (1—2) ..

+ 5 260

+ 6 580

+ 1 320

Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del

av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster.

Källa: Finansdepartementet.

Denna post innefattar finansiella transfereringar (utlåning m. m.) samt

eventuellt saldo.

Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med

knappt 13 % under 1969 och förutses 1970 stiga med omkring 12 %. Ökningen

förutses avse såväl skatter som socialförsäkringsavgifter. Utgifterna

beräknas under 1969 ha ökat med omkring 11,5 % och för 1970 förutses en

fortsatt tillväxt i obetydligt långsammare takt. Sektorns efterfrågan på reala

resurser för konsumtion och investeringar bedöms ha ökat med ungefär

11 % i löpande priser under 1969, vilket uppskattas motsvara en volymökning

med 6 %. För 1970 förutses en volymtillväxt på drygt 4 %.

Under 1969 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk ungefär

29 3/4 % av bruttonationalproduktens resurser. Bruttonationalproduktens

tillväxt under 1970 förutses nu komma att uppgå till ca 3,5 % och då

den offentliga sektorn under samma period förutses öka sin direkta efterfrågan

med drygt 4 % i volym, dvs. i något snabbare takt än bruttonationalprodukten

tillväxer, kommer det offentliga att 1970 ta i anspråk en något

större andel av de tillgängliga resurserna än under 1969. En annan aspekt

av samma förhållande är att staten och kommunerna under 1970, för ökad

framställning av offentliga tjänster samt härför erforderlig investering,

kommer att ta i anspråk knappt 31 % av bruttonationalprodukttillväxten.

Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka

till de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss del komponenter

i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt

beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar

är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt. En

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

125

Tabell VIII: 5. Den offentliga sektorns reala efterfrågan 1967—1970

Procentuell volymförändring

1967—1968

1968—1969

1969—1970

Stat Kommun Totalt

Stat Kommun Totalt

Stat Kommun Totalt

Konsumtion ......

+ 3,5 + 7,5 + 6,0

+ 2,0 + 9,0 + 6,0

+ 0,0 + 6,0 + 3,5

Investering........

+ 9,5 + 10,5 -f 10,0

- 0,5 + 7,5 + 5,5

-f- 3,0 -f- 6,0 -f- 5,5

Totalt............

+ 4,5 + 8,5 + 7,0

+ 1,5 + 8,5 + 6,0

+ 0,5 + 6,0 + 4,0

Bruttonationalpro-

dukttillväxt i pro-

cent............

3,7

5,2

3,5

Den offentliga sek-

torns andel av

bruttonational-

produkten1......

29 1/4

29 3/4

30

1 Uttryckt som den andel av bruttonationalproduktens resurser (i löpande priser), vilken

det offentliga efterfrågar. De statliga affärsverkens investeringar är ej medräknade. Om

dessa medtas ökar andelen med omkring två procentenheter.

mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka till företagssektorn

och kan således beräknas komma hushållssektorn tillgodo i

form av lägre priser. Totalt beräknas de icke finansiella transfereringarna

från den offentliga sektorn till hushåll och företag ha ökat med omkring

10.5 % mellan 1968 och 1969 och under 1970 förutses en ökning på ungefär

12.5 %.

Schematiskt kan man säga att ungefär 60 % av det offentligas inkomster

används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 33 % av

inkomsterna återförs till de privata sektorerna genom olika former av inkomstöverföringar.

Det finansiella sparandet utgör f. n. ungefär 7 % av sektorns

inkomster. Det finansiella sparandet förstärktes under 1969 med omkring

1 400 milj. kr. och förutses under 1970 ytterligare förstärkas med omkring

1 300 milj. kr.

6. Beräkning av budgeteffekter

Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens

saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar

av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given

förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen orsakas

av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter,

där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin.

Det kan därför inte utan reservationer hävdas att en överbalanserad

budget verkar kontraktivt eller att en underbalanserad budget verkar

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas,

att en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna

efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget

av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten),

som försiggår vid en samtidig och beloppsmässigt lika stor ökning

eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaldo.

Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna

medverka till en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom

samhällsekonomin, även under förutsättning att den förändring som sker

av statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan på aktiviteten

utanför den statliga sektorn.

Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som mera

allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och inkomster

kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detta fall

har ökningen av statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, dvs. statens

verksamhet, en totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora ökningen

av de intäkter som dras in från övriga sektorer av samhällsekonomin

— låt vara att effekterna på de icke statliga sektorerna härmed tänkes vara

lika stora.

En analys av budgeten effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning

av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Härtill

kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande om

budgetens totalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm

som väljs till den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta budgetens

konjunktur effekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget

i vilken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta

året skall betala lika många kronor i skatt som under jämförelseåret, dels

att varj e statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som under

jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgetförändringen

såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller snarare av att en viss speciell

budgetpolitik inte har förts. I en annan uppläggning av budgetanalysen

har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten som är ett utslag

av medveten politik (”åtgärd”) från de förändringar i budgeten som

kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom

samhällsekonomin i övrigt (s. k. ”automatik”). Med denna uppdelning uppfattas

sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vilka

vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan

åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast tänks innefatta sådana

som direkt följ er av skattesatsförändringar.

En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpolitikens

betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla

en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör rimligen

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en skattesatsförändring.

Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar,

som följer av en opåräknad eller oregelbunden utveckling av skatteunderlaget,

att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit

svart eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de förändringar

av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet

har man hittills i budgetanalytiska undersökningar i stor utsträckning

nöjt sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar

totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka

renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. I det

närmast följande har valts att i ett första steg beakta hela förändringen av

budgetens inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget,

där inkomsternas belopp på ett eller annat sätt är låst vid en oförändrad

nivå.

Skatte- och avgiftssystemets konstruktion gör emellertid att det offentligas

inkomster i hög grad påverkas av förändringar i den samhällsekonomiska

aktiviteten. Inkomstförändringar som är resultat av förändringar i den

samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekter

av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som utslag

av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som ett andra steg

görs därför ett försök att eliminera de automatiska förändringar i det offentligas

inkomster som beror på varationer i ekonomins tillväxttakt.

Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser att på ett

överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inte bara

av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en sammantagen

offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringarna,

socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans

utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av

denna syftning har varit att innehållet i staten och kommunerna fått vidgas

till att även avse statliga affärsverk och bolag samt kommunala bolag och

stiftelser.

Till\ägagangssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter

uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och

kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett mått

på den efterfrågan på reala faktorer som dessa direkt utövar. Härutöver införs

den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar

i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt olika former

av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader — likvärdiga

effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens

och företagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, att förändringen av

statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella sparandet) ger

en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan

på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin

genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet

och investeringsfonderna är det närmast förändringen

i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata

sektorns efterfrågan.

Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas

volym ger således ett mått på förändringen av den efterfrågan

på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga sektorn.

Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande

ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste

bemärkelse utövar på hushållens och företagens, för efterfrågan på reala

resurser, disponibla intäkter.

Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym

inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som

följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda

förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter.

Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är

likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin och

såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de

icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen genom sparandebortfall

etc. men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats

att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Detta innebär

med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentliga sektorns

utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en lika stor förändring av övriga sektorers

efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan på

den totala efterfrågan har sålunda satts lika med summa förändring av

offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet genererad

efterfrågan.

I modellen erhålls således effekten av budgetförändringarna som summan

av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt

förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda termerna

förses med en multiplikator av + 1. Annorlunda uttryckt innebär detta, att

en ökning av det offentligas utgifter för inköp av varor och tjänster, som inte

sammankopplas med en motsvarande ökning av det offentligas intäkter och

således medför en lika stor förändring i negativ riktning av sektorns finansiella

sparande, kan ges en multiplikatoreffekt av -f- 2. En ökning av det

offentligas inkomster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning

av utgifterna och följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning

av det finansiella sparandet, kan ges inultiplikatoreffekten — 1.

Det kan finnas anledning att jämföra denna enkla modell med en något

mer komplicerad modell som professor Bent Hansen utarbetat för OECD:s

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

läkning.1 Denna modell avser att ge kvantitativa mått på den effekt på samhällsekonomin,

som utgår från förändringar i vissa stora grupper av budgetposter.

I modellen införs med positivt förtecken förändringen av det offentligas

köp av varor och tjänster och transfereringsutgifter, samt med negativt

förtecken förändringen i direkta respektive indirekta skatter. För att kunna

uppskatta inte blott direkta utan även indirekta effekter (s. k. multiplikatoreffekter)

av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter, har man

utgått från värden på vissa läckagekvoter; den marginella sparkvoten och

den marginella importkvoten.

Beräkningar enligt modellen har för Sveriges del givit som resultat, att en

förändring av det offentligas köp av varor och tjänster har en multiplikatoreffelct

lika med -f- 1,92, medan förändringar i transfereringsutgifternas,

de direkta respektive indirekta skatternas belopp, har multiplikatoreffekter

lika med -j- 0,92, — 0,92 respektive — 1,15. Med åtskillig förenkling skulle

alltså kunna sägas att en förändring av det offentligas köp av varor och

tjänster har dubbelt så stor efterfrågepåverkande effekt som en lika stor förändring

i det offentligas inkomster.

t OECD-modellen använda multipliktorvärden ligger som synes mycket

nära dem som den här använda modellen arbetar med. Det skall dock framhållas

att denna likhet delvis är skenbar i och med att modellerna har en

något olika syftning. OECD-modellen avser att mäta effekter på den samlade

aktiviteten i samhällsekonomin — dvs. bruttonationalprodukten — medan

den här använda modellen har det blygsammare syftet att mäta effekten på

efterfrågetillväxten. Denna och andra olikheter mellan de två modellerna

diskuterades i detalj i den reviderade nationalbudgeten för 1969. Därvid

gjordes också en numerisk jämförelse som gav vid handen att resultaten

som erhålls från de två modellerna visar mycket god samstämmighet.

Det återstår att i korthet beskriva det tekniska förfaringssättet vid beräkning

av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas

förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga

direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och investeringsändamål.

De olika delsektorernas finansiella sparande framkommer

som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion,

realinvestering och icke finansiella transfereringar. När det gäller bostadssektorn

kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för sektorns

finansiella sparande. Det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig

bostadsfinansiering innebär dock att ägare av bostadshus, när vissa rekvisit

är uppfyllda, även får låna för att betala på fastigheten belöpande ränteutgifter.

Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av denna anledning

ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den sammantagna

offentliga sektorns finansiella sparande de olika åren deflateras

med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringarna

1 OECD, ”Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965”, Paris 1969.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

mellan åren framräknas.1 Förändringstalen för denna variabel anses här utgöra

ett matt på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den offentliga

sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta efterfrågepåverkan

samt uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959 års priser respektive

år. Även i övrigt har 1959 valts som bas för fastprisberäkningarna.

Som nämnts i avsnittet om den statliga sektorn föreslår regeringen att en

25-procentig avgift läggs på s. k. oprioriterade byggnadsinvesteringar. Denna

åtgärd skiljer sig från vanliga finanspolitiska åtgärder däri att dess efterfrågedämpande

effekt inte står i relation till de belopp som överförs från

den privata till den statliga sektorn. Relationen är i stället omvänd: ju mindre

inkomster till staten, desto större effekt har åtgärden. De effekter som

utgår från denna åtgärd innefattas sålunda inte i en modell av här använd

typ. I här gjorda beräkningar har hänsyn ej tagits till investeringsavgiften,

utan i stället har det betraktelsesättet anlagts att avgiften, reellt sett, är att

jämföra med en fysisk reglering — avgiftssatsen har satts så högt att den i

det närmaste fullständigt avskräcker från det icke önskade handlandet —

och således ej är att jämställa med vanliga finanspolitiska åtgärder.

De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga

sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående

uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter

som utgå från de olika delsektorerna. I diagram 1 återfinns en grafisk

presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den

sammantagna offentliga sektorn.

1 den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektorns

finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter,

som utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets

konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar

i aktiviteten i samhällsekonomin och de offentligas utgifter torde inte heller

vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som

är resultat av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje

fall till den del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar,

svåra att uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan

utgående från det offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka

konstruera — och tillämpa — en serie över det finansiella sparandets utveckling

under antagande om ett normaliserat ekonomiskt förlopp. Det synes

härvid rimligt att utgå från en utveckling av bruttonationalproduktens

tillväxt motsvarande den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade

resonemang kunde användas för att nå fram till den potentiella tillväxten

i Eftersom en förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande när detta går i

negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i

den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att

deflatera motsvarande budgeteffekter med ett nettoprisindex och ställa dem i relation till

bruttonationalprodukten beräknad till faktorkostnad i stället för till marknadspris. En

sådan justering skulle emellertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

131

under en förfluten period. Här har emellertid helt skönsmässigt valts att

anse att den potentiella tillväxten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras

av den genomsnittliga tillväxten från 1958 till 1964. För tiden därefter

har antagits en årlig potentiell tillväxt ungefärligen motsvarande den tillväxt

som uppnåddes 1965. I den mån bruttonationalproduktens faktiska tillväxt

avvikit från den potentiella, har en del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga

i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter eller alternativt

bortfallit därifrån. Denna del kan sägas utgöras av den totala marginella

skatte- och avgiftskvoten. Det är synnerligen svårt att för olika år rekonstruera

en hypotetisk marginell skattekvot som skulle ha rått just det året.

I stället har här valts att på skillnaden mellan faktisk och hypotetisk tillväxt

applicera den för respektive år konstaterade skattekvoten (dvs. förhållandet

mellan å ena sidan summan av skatter och socialförsäkringsavgifter

samt bruttonationalprodukten å den andra). Effekten på det finansiella

sparandet av avvikelser från potentiell tillväxt torde därmed underskattas.

Kalkyleringsmetoden kan emellertid försvaras, om man anlägger det betraktelsesättet

att alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag

av medvetet handlande (”åtgärden” att låta skattekvoten stiga eller

falla), även i sådana fall där de inträffar i samband med oväntade eller oregelbundna

förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras utan

att någon förändring vidtas av gällande skatteregler. Med ett sådant betraktelsesätt

kan en oförändrad skattekvot ge ett mått på skatteautomatiken vid

oväntade eller oregelbundna förändringar av aktivitetsnivån i samhällsekonomin.

Även vissa offentliga utgifter influeras av aktivitetsnivån och sysselsätt
-

Diagram VIII:1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1970

Procent av bruttonationalprodukten, 1959 års priser

A = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan.

B = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan då vissa automatiska

effekter på det offentligas inkomster eliminerats.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr i20 år 1970

ningsnivån, exempelvis ulgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Del

verkligt svåra problemet, när det gäller utgifterna, består dock i att bedöma

hur det offentliga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda inkomstsituation.

Ett flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom kan

uppställas, men f. n. kan knappast någon anses vara sannolikare än någon

annan. Än mindre kan någon ostridigt beläggas. Under sådana omständigheter

har det förefallit rimligt att helt bortse från s. k. automatiska effekter

på utgiftssidan av marginella förändringar i aktivitetsnivån. Det kan förmodas

att det faktiska ulslaget på det finansiella sparandet vid avvikelser från

potentiell tillväxt härigenom tenderar att överskattas. Den troliga effekten

går således i en riktning motsatt den som följer av förenklingen på inkomstsidan.

Den metod som valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle

ha framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär

sålunda att till det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån

det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats

på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska bruttonationalprodukttillväxten

respektive år. Detta hypotetiska finansiella sparande har

ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då

erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är det en mindre skillnad mellan

de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan sägas

vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs.

den del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna

förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de två

kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett

motsvarat den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och

kan eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhällsekonomin

övergår från en situation med en tillväxt som nära motsvarar potentiell tillväxt,

till en tillväxttakt som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker

från den potentiella. Detta var fallet bl. a. 1964 och 1969, vilket tydligt framgår

i diagrammet.

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

Staten ..................

- 2,3

+ 1,0

+ 1,5

4- 0,2

4- 0,2

4- 0,9

+ 0,6

4- 0,7

- 0,2

- 1,1

därav direkt efterfrågan

+ 0,1

+ 0,7

+ 0,5

4- 0,2

4- 0,7

4- 0,3

- 0,4

4- 0,5

4- 0,2

4- 0,2

Kommunerna............

+ 1,3

+ 1,1

+ 1,7

4- 1,2

4- 0,7

+ 0,4

+ 1,5

+ 1,5

+ 1,4

4- 1.8

därav direkt efterfrågan

+ 0.7

+ 0,9

+ 1,4

4- 0,8

4- 0,6

4- 0,9

4- 1,7

+ 1,2

4- 1,3

4- 1,0

Bostadsbyggandet........

+ 0,7

+ 0,8

+ 0,8

+ 1,2

4- 0,3

- 0,2

4- 1,3

4- 0,2

4- 0,5

- 0,1

därav direkt efterfrågan

4- 0,3

+ 0,4

+ 0,4

4- 0,5

4- 0,2

-o,i

4- 0,7

-f 0,1

4- 0,2

- 0,1

Socialförsäkringssystemet,

investeringsfonderna....

+ 0,8

- 0,4

- 1,0

- 0,7

- 0,4

- 0,4

- 0,1

- 0,9

- 0,7

- 0,2

Totaleffekt..............

+ 0,5

+ 2,5

+ 3,0

4- 1,9

4- 0,8

4- 0,7

4- 3,3

4- 1,5

+ 1,0

4- 0,4

Totaleffekt när vissa auto- matiska inkomstföränd-

ringar eliminerats ....

+ 0,7

4- 2,3

4- 3,0

4- 2,7

4- 0,8

+ 0,1

4- 2,5

+ 1,2

4- 1,2

4- 0,3

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

133

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen 1968 och 1969

Tabell 1 visar den sektorvisa ut- och upplåningen på den reguljära kreditmarknaden

för 1968 och 1969. Totalt ökade kreditgivningen på marknaden

1968 med 2,5 miljarder kr. och minskade 1969 med ungefär samma belopp.1

Minskningen 1969 avsåg nästan helt affärsbankerna, vars utlåning till näringslivet

sjönk med ungefär detta belopp. I affärsbankernas kreditgivning

till näringslivet 1969 på 750 milj. kr. ingick återlån från AP-fonden på ungefär

600 milj. kr. mot 275 milj. kr. 1968. Affärsbankerna minskade även sin

utlåning till bostadssektorn i samband med omfattande avlyft av byggnadskreditiv,

som var större än deras köp av hypoteksobligationer. Däremot

ökade deras finansiering av statens budgetunderskott.

Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 1969 översteg 1968 års, men utlåningen

på marknaden minskade något till följd av en omsvängning av för
Tabell

IX: I. Kreditmaiknaden 1968 och 1969

Nettobelopp, milj. ler.

Långivare

Låntagare

Staten

Kom-

muner

Bostä-

der

Närings-

liv

Summa

1968

Riksbanken ........................

1 250

0

100

0

1 350

Affärsbankerna......................

250

100

2 000

3 300

5 650

Övriga kreditinstitut ................

1 250

1 250

5 750

3 450

11 700

därav: Allmänna pensionsfonden1....

550

500

2 800

1 850

5 700

Allmänheten2 ......................

650

50

0

450

1 150

Summa

3 400

1400

7 850

7 200

19 850

1969

Riksbanken ........................

1 500

0

0

0

1 500

Affärsbankerna......................

1 500

150

1 200

750

3 600

Övriga kreditinstitut ................

350

1 100

6 700

2 900

11 050

därav: Allmänna pensionsfonden1....

600

600

2 800

1 600

5 600

Allmänheten2........................

450

0

0

650

1 100

Summa

3 800

1250

7 900

4 300

17 250

1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis. Fondökningen

uppgick till 5 850 milj. kr. under 1968 och 6 467 milj. kr. under 1969.

1 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.

Källa: Riksbanken.

1 Termerna utlåning, upplåning och inlåning används genomgående i betydelsen av flöden.

Med utlåning menas sålunda förändringen i stocken av utestående krediter.

5f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

placeringarna och omfattande återlån, som i kreditmarknadsmatrisen registreras

som kreditgivning för övriga kreditinstitut. Ökningen av återlånen

kan sättas i samband med åtstramningen av kreditmarknaden, eftersom företagen

i högre grad utnyttjat möjligheterna att, via kreditinstituten, få

låna tillbaka hälften av de avgifter, som inbetalats under föregående år.

Återlånen ökade inte bara absolut utan även i förhållande till föregående års

avgiftsinbetalningar. Återlånen kan i princip lämnas av olika kreditinstitut,

i praktiken dock främst av affärsbankerna. De enskilda försäkringsinrättningarnas

placeringar på marknaden 1969 var desamma som 1968. ”Andra

banker” — en sammanfattande term för sparbanker, postbanker och centraikassorna

för jordbrukskredit — beräknas ha minskat sin kreditgivning

1969 med 600 milj. kr., varav postbanken svarade för den största minskningen.

Emissioner av bostadsobligationer ökade kraftigt 1969, vilket motsvarades

av affärsbankernas omfattande köp av hypoteksobligationer så att avlyft

möjliggjordes från deras sedan 1968 stora stock av bostadsbyggnadskrediter.

Statens budgetunderskott beräknas för 1969 till 3,8 miljarder kr., vilket

innebär någon ökning jämfört med 1968. I motsats till 1968 emitterades under

fjolåret inga kortfristiga obligationer. Genom relativt omfattande slutbetalningar

på äldre lån av denna typ sjönk statens totala utestående kortfristiga

obligationslåneskuld med ca 1,1 miljarder kr. Däremot ökade den

utelöpande skattkammarväxelskulden och korttidslånen påtagligt snabbare

1969 än 1968.

En icke oväsentlig del av statens upplåningsbehov täcktes under fjolåret

i riksbanken. Som kommer att framgå av avsnittet om riksbanksbalansen

var denna utveckling helt att hänföra till andra halvåret och orsaken står

att finna i svårigheterna att täcka budgetunderskottet på marknaden. Av

bl. a. detta skäl synes riksbanken förutom en ökning av skattkammarväxelinnehavet

även ha lagt vissa belopp av emitterade långfristiga obligationer

i egen portfölj.

För 1970 förväntas statens upplåning på kreditmarknaden bli betydligt

lägre än 1969 och uppskattas till 2,6 miljarder kr.

Kommunernas upplåning på kreditmarknaden blev trots kreditåtstramningen

obetydligt mindre 1969 än 1968. Å andra sidan synes kommunerna,

i motsats till vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten, ej i

ökad utsträckning ha anlitat andra finansieringskällor. Upplåningen 1969

utanför den organiserade kreditmarknaden har sannolikt varit ungefär oförändrad

jämfört med 1968. De likvida tillgångarna har fortsatt att öka om

än i avsaktande takt. Den finansieringsbild, som nu föreligger, tyder på

ett mindre utgiftsöverskott 1969 än vad som beräknades i den preliminära

nationalbudgeten.

Under förutsättning av fortsatt stram kreditpolitik 1970 torde kommu
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

135

Tabell IX: 2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen av deras likvida

tillgångar 1967—1969

Nettobelopp, milj. kr.

1967

1968

1969

Upplåning ............................................

Likvida tillgångars förändring ..........................

1 650

1 300

1 400

300

1 250

185

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

nernas utrymme på kreditmarknaden bli ungefär detsamma detta år som

1969. Om inkomst- och utgiftskalkylen för kommunerna 1970, med hänsyn

tagen till investeringsavgiften, skall realiseras, innebär den beräknade upplåningen

på marknaden att kommunerna kommer att tvingas till en väsentlig

neddragning av sin likviditet.

Bostadsinvesteringarna ökade volymmässigt 1968 och 1969 med 2 % respektive

3,5 %. Den värdemässiga ökningen för nämnda år var 300 milj. kr.

respektive 650 milj. kr. Den totala kreditgivningen, dvs. utbetalningen av statliga

lån till bostadsändamål samt kreditgivningen på marknaden till bostadssektorn,

ökade 1968 med ungefär 950 milj. kr., vilket betydligt översteg bostadsinvesteringarnas

värdemässiga ökning. Förklaringen till denna skillnad,

som förelegat under senare år, torde främst vara att investeringsberäkningarna

endast hänför sig till själva lägenheterna, medan finansieringen av vissa

miljöinvesteringar i ökad utsträckning kommit att inkluderas i byggnadsproj

ektens finansiering. I kreditmarknadsmatrisen ingår nämligen vissa krediter

till bostadssektorn, som ej avser bostadsbyggandet. Under 1969 motsvarade

ökningen av den totala kreditgivningen till bostadssektorn investeringsberäkningarna.

Att inte upplåningsökningen 1969 översteg investeringarnas

värdemässiga ökning kan bero på att nämnda krediter till bostadssektorn,

som ej avser bostadsbyggandet, minskat på grund av kreditåtstramningen.

Utbetalningen av de statliga bostadslånen 1969 ökade kraftigt,

medan upplåningen på marknaden var ungefär oförändrad.

För 1970 förutses en volymmässig nedgång av bostadsinvesteringarna med

3 %, medan den värdemässiga förändringen blir obetydlig. Eftersom de stat
-

Tabell IX: 3. Bostadssektorns upplåning på kreditinarknaden 1967—1969

Nettobelopp, milj. kr.

1967

1968

1969

Obligationer ..........................................

3 600

4 350

6 450

Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna ..............

1 150

1 600

- 500

Bostadslån hos andra kreditinstitut......................

2100

1 900

1 950

Summa

6 850

7 850

7 900

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell IX: 4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969

Nettobelopp, milj. kr.

1967

1968

1969

Obligationer och förlagslån..............................

2 000

1 900

1 350

Aktier................................................

550

500

850

Upplåning hos affärsbankerna ..........................

1 900

3 300

550

Upplåning hos andra kreditinstitut......................

1 450

1 500

1 550

Summa

5 900

7200

4 300

Källa: Konjunkturinstitutet.

liga lånen förmodligen inte kommer att undergå några större förändringar

detta år, kan upplåningsbehovet på marknaden uppskattas bli något större

1970 jämfört med 1969.

Näringslivets fasta investeringar 1968 visade en volymmässig nedgång på

ungefär 8 %. De beräknas ha ökat 1969 med 4 %. För 1970 förväntas ökningen

komma att uppgå till 9 %. Ökningen av lagerinvesteringarna uppskattas

till en miljard kr. 1969. Lagerinvesteringarna förväntas bli ungefär

oförändrade 1970. (Se närmare investeringskapitlet.)

Trots vinstförbättringar minskade näringslivets finansiella sparande 1969,

främst på grund av de stora lagerinvesteringarna. Samtidigt minskade upplåningen

på kreditmarknaden med knappt 3 miljarder kr. Eftersom både

näringslivets finansiella sparande och upplåning på den organiserade mark
Tabell

IX: 5. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1969

Procentuell förändring i likvida tillgångar

1968

1969

30

— 3

(förändring i milj. kr.) ......................................

(1 600)

(-190)

malmbrytning och metallindustri ..............................

40

- 3

jord- och stenindustri..........................................

45

3

skogs- och träindustri..........................................

44

2

grafisk industri och pappersförädling............................

19

5

livsmedelsindustri ............................................

- 32

31

textilindustri................................................

17

- 30

läder-, hår- och gummivaruindustri ............................

31

3

kemisk- och kemisk-teknisk industri............................

30

- 22

kombinerade företag ..........................................

- 3

- 26

Plandel ........................................................

6

- 19

(förändring i milj. kr.)......................................

(50)

(-190)

partihandel ..................................................

- 10

- 8

detaljhandel..................................................

33

- 31

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån.

Med likvida medel avses kassa-, bank- och postgirotillgodohavanden samt kortfristiga

penningplaceringar. Uppgifterna avser större industriföretag (med fler än 500 anställda)

och handelsföretag (med fler än 200 anställda), vilka har totalundersökts.

Källa: Statistiska centralbyrån.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

137

naden minskade 1969 bör dess likviditetsutveckling ha försämrats och/eller

övrig upplåning ökat.

Tabell 4 visar, att näringslivets finansiering på obligationsmarknaden 1969

låg på en lägre nivå än under 1967 och 1968. Detta gäller i än högre grad

affärsbankernas kreditgivning till näringslivet.

Under 1969 inträdde för både industrin och handeln en likviditetsneddragning

(tabell 5). För alla industribranscher utom för livsmedelsindustrin var

likviditetsutvecklingen mindre gynnsam 1969 än 1968. Livsmedelsindustrin

förbättrade sin likviditet kraftigt 1969, vilket dock bör ställas mot en ännu

större försämring 1968, då i stället nästan alla andra branscher hade förbättringar.

En kraftig likviditetsförsämring ägde 1969 rum främst inom

textil-, kemisk och kemisk-teknisk industri. Även detaljhandelns likvida

tillgångar reducerades kraftigt 1969.

2. Inlåning och likviditet

Som framgår av tabell 6 bromsades inlåningen upp kraftigt redan första

halvåret 1969, väsentligen som följd av valutautflödet. Uppbromsningen

blev, jämfört med 1968, ändå tydligare andra halvåret 1969. Den koncentrerades

även nu till affärsbankerna och sammanhängde med en drastisk nedgång

i dessas utlåning. Under hela 1969 minskade den totala inlåningen med

6,2 miljarder kr.

Som tidigare framkommit förbättrades 1968 industrins och handelns likviditet,

främst inlåningen i banker, medan den försämrades 1969. En

kalkyl över förändringen av näringslivets finansiella sparande och upplåning

på den organiserade marknaden 1969 ger vid handen att, inom denna sektor

som helhet, likviditeten torde försämrats detta år, vilket även registreras i

inlåningsstatistiken. Inlåningsminskningen 1969 kunde främst hänföras till

näringslivet, medan däremot hushållen och kommunerna svarade för en

mindre del härav. Även inlåningen i sparbankerna har bromsats upp betyd
-

Tabell IX: 6. Inlåning och inlåningsförändring halvårsvis 1968—1969

Milj. kr.

1968

1969

1968—1969

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

året

året

året

året

året

året

Affärsbankerna ..................

1 920

4 300

160

450

- 1 760

- 3 850

Sparbanker (80 större)............

1 800

410

1 370

20

- 430

- 390

Postbanken......................

540

230

240

590

- 300

360

Jordbrukskassor..................

150

230

200

330

50

100

Summa

4 410

5170

1970

1390

- 2 440

- 3 780

Källa: Bankstatistiken.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell IX: 7. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis 1968 och 1969

samt januari—mars 1969 och 1970

Milj. kr.

1968

1969

1969

1970

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

jan.—

jan.—

året

året

året

året

mars

mars

Kassa, obligationer och valuta ....

- 230

1 066

564

1 386

440

— 240

Utlåning ........................

2 470

2 510

2 760

- 2 442

464

1 187

Totalt

2 240

3 576

3 324

-1056

904

947

Inlåning från allmänheten ........

1 919

4 300

158

450

1 095

1 379

Nettoskuld till riksbanken ........

- 122

18

2 615

- 2 295

61

573

Nettoskuld till riksgäldskontoret . .

658

- 354

- 347

- 304

- 466

344

Övriga skulder (netto)............

- 215

- 388

898

1 093

214

— 1 349

Källa: Bankinspektionen.

ligt. Då ungefär 90 % av sparbankernas inlåning härrör från hushållen, kan

man förmoda att även denna sektor berörts av inlåningsminskningen. Endast

jordbrukskassorna uppvisar förbättring av inlåningsresultatet. Deras inlåning

översteg 1969 de senaste årens. En tänkbar förklaring härtill kan vara,

att den nya banklagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 1969, ökade

möjligheterna för jordbrukskassorna att, via utlåningen, konkurrera om nya

inlåningskunder. Tänkbart är vidare att de medel, som lösgjorts vid kommunernas

markköp i olika centras utkanter i högre grad än tidigare kanaliserats

till jordbrukskassorna.

Omslaget i affärsbankernas in- och utlåning blir än mer markant vid en

halvårsvis jämförelse. Det kan då också tydligare relateras till andra poster i

affärsbanksbalansen. Som framgår av tabell 7 var under första halvåret 1969

jämfört med motsvarande period föregående år, inlåningen i affärsbankerna

betydligt mindre, medan utlåningen däremot var större. Samma jämförelse

för andra halvåret 1969 visar att inlåningsminskningen var ännu större samtidigt

som utlåningen, i motsats till första halvåret, minskade kraftigt.

Skillnaden i affärsbankernas utlåning mellan andra halvåren 1968 och 1969

var i själva verket inte mindre än nära 5 miljarder kr. Under den hittills

sifferbelagda delen av 1970, nämligen perioden januari—mars var både utoch

inlåningen större än för samma månader 1969. Även om byggnadskrediterna

exkluderas, var utlåningen januari—mars 1970 ungefär lika stor som

motsvarande period 1969. Av tabellen framgår vidare att utlåningsöverskottet

första halvåret 1968 uppgick till 550 milj. kr., vilket i stort sett motsvarades

av en ökning av nettoskulden gentemot riksgäldskontor et. Första halvåret

1969 uppgick utlåningsöverskottet till väsentligt högre belopp nämligen

2 600 milj. kr., vilket motsvarades av försämringen av nettopositionen gent
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

139

Tabell IX: 8. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis 1968 och 1969

Milj. kr.

1968

1969

1 halv- året

2 halv- året

1 halv- året

2 halv- året

Valutor......................................

Svenska skattkammarväxlar och obligationer....

Övriga tillgångar (netto) ......................

579

- 453

- 4

- 672

1 642

- 988

- 1 203

- 1 763

351

476

2 822

- 1 003

Totalt

122

- 18

- 2 615

2 295

Affärsbankernas checkräkning i riksbanken......

Utlåning till affärsbankerna (—) ..............

- 189

311

136

- 154

- 79

- 2 536

466

1 829

Källa: Riksbanken.

emot riksbanken. Andra halvåret 1969 kastades utvecklingen av utlåningen

och upplåningen i riksbanken helt om.

Principiellt bör även nettoställningen gentemot riksgäldskontoret inkluderas

i diskussionen om sambanden mellan förändringarna i affärsbankernas

inlåningsöverskott respektive nettoskulden i riksbanken. Ett sådant förfarande

kan motiveras med det sätt på vilket statsmakterna styr penningmarknaden.

Under tider kännetecknade av relativt ”lätt” kreditpolitik brukar

nämligen riksgäldskontoret, via utlåning på dagslånemarknaden, stödja

bankernas kassaposition vid de regelbundet återkommande säsongmässiga

likviditetspåfrestningarna. Vid en mera åtstramande kreditpolitik, som t. ex.

under fjolåret, söker riksgäldskontoret i stället via förmånliga ränteerbjudanden

för institutets egen upplåning dra medel ur marknaden. Syftet kan

med andra ord sägas vara att via höga ränteerbjudanden motverka de mera

likviditetssvaga bankernas möjligheter till förmånlig upplåning i andra banker.

Som framgår av tabell 7 uppgick bankernas nettoupplåning gentemot

riksgäldskontoret under 1968 till omkring 300 milj. kr. Under 1969 minskade

däremot nettoskulden med 650 milj. kr. Med undantag för de första månaderna

av året beviljades affärsbankerna inte någon ny upplåning. Den från

affärsbankssystemets synpunkt förbättrade nettoställningen 1969 kan i

övrigt ses som ett uttryck för den ojämna likviditetsfördelningen mellan

bankerna.

I tabell 8 redovisas utvecklingen på kreditmarknaden allt utifrån förändringarna

i riksbanksbalansen. Balansens ena sida utgörs av förändringen

av riksbankens nettoposition gentemot affärsbankerna, dvs. saldot mellan

affärsbankernas checkräkning och deras upplåning i riksbanken. I balansens

andra sida ingår som främsta poster riksbankens valutainnehav och dess

innehav av svenska värdepapper. Valutaavtappningen började redan andra

halvåret 1968 för att halvåret därpå accentueras. Andra halvåret 1969 började

valutorna strömma tillbaka. Första halvåret 1969 var den kontraktiva

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

effekten av förändringen av riksbankens värdepappersinnehav mycket kraftigare

än motsvarande period ett år tidigare. Denna utveckling, i samband

med valutaavtappningen, ”förklarar” den stora ökningen i affärsbankernas

nettoskuld till riksbanken första halvåret 1969. Under andra halvåret 1969

var riksbankens köp av svenska värdepapper betydligt mer omfattande än

motsvarande period 1968, vilket sammanhängde med marknadens begränsade

förmåga att absorbera den för budgetunderskottets täckande nödvändiga

statliga upplåningen. Parallellt härmed förbättrades affärsbankernas

nettoposition gentemot riksbanken. En betydande del härav har tagit formen

av kassareserv på checkräkning. I övrigt minskades upplåningen i riksbanken,

som ultimo 1969 dock alltjämt var 700 milj. kr. större än ett år tidigare.

3. Kreditpolitiken 1969

Kreditpolitiken har i princip varit åtstramad sedan början av 1969. I realiteten

kan skärpningen dock sägas ha kommit först vid halvårsskiftet. Sedan

dess har emellertid kostnaden för kredit varit rekordartat hög och tillgången

på kredit rekordartad låg. Det är heller ingen tvekan om att kreditpolitikens

intentioner realiserats såtillvida som att stocken av affärsbankernas

krediter till näringslivet fram till ultimo 1969 pressats ner till i närhet av

nivån ett år tidigare. Näringslivets upplåning från andra kreditinstitut än

affärsbankerna och från kapitalmarknaden minskade relativt obetydligt

1969. Eftersom man med hänsyn till trycket på affärsbankerna snarast kunde

väntat en ökning av kreditgivningen från dessa källor kan man dock

även här avläsa en dämpande effekt från kreditpolitiken. Det framstår nämligen

som ganska uppseendeväckande att samtidigt med en minskning av

totala marknadens kreditgivning mellan 1968 och 1969 om ca 3 miljarder

kr. (dvs. till omkring 60 % av kreditgivningen 1968) har produktionen inom

näringslivet ökat rekordartat. Utvecklingen blir än mer anmärkningsvärd

om man studerar den halvårsvis. Antingen man jämför med andra halvåret

1968 eller första halvåret 1969 visar affärsbankernas utlåning en minskning

andra halvåret 1969 med omkring 5 miljarder kr. Samtidigt synes konjunkturen

ha tillspetsats under andra halvåret 1969 mätt t. ex. med totala antalet

lediga platser och med den av konjunkturbarometern angivna graden

av kapacitetsutnyttjande i industrin. Det måste uppenbart ha funnits bra

mycket elasticitet i det finansiella systemet för att en sådan överbryggning

av de kreditpolitiska barriärerna skall ha kunnat komma till stånd.

Som tidigare nämnts var inlåningen 1969 i hela banksystemet drygt 6

miljarder kr. mindre än 1968. Kalkyler utifrån respektive sektorers finansiella

sparande och upplåning anger att den allra största delen av denna

minskning av inlåningen avsåg näringslivet. De spridda informationer man

har om likviditeten i industri och handel samt om förmodad företagsinlåning

i banksystemet antyder en absolut neddragning av näringslivets inlå
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år i970

ningsstock med kanske ett par miljarder kronor under 1969. Denna neddragning

torde dock vara mindre än den ökning av stocken som ägde ruin

1968. Näringslivets likviditet skulle med andra ord ännu 1969 ligga högre

än två år tidigare. Fördelningen av likviditeten kan dock vara ojämn. Detta

indikeras bl. a. av det förhållandet att nettobehållningarna på investeringsfondkonton

i riksbanken ökat med ett par hundra miljoner kronor efter att

ha sjunkit två år å rad.

Mot bakgrund av den antydda utvecklingen av näringslivets likviditet

framstår det som mer förklarligt att den mycket kraftiga kreditåtstramningen

hittills inte slagit ut i någon allmän konjunkturuppbromsning. Man

får söka efter effekter på särskilda efterfråge- och produktionsområden.

I första hand brukar man förvänta att investeringarna skall visa känslighet

för den typ av ekonomisk politik som förts under 1969. Det är emellertid

alltjämt svårt att finna spår av sådana effekter. Investeringarna i fristående

lokaler inom handel m. m. beräknas ha ökat med omkring 25 % i volym

1968—1969. (Denna grupp omfattar varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,

teatrar och biografer, hotell och restauranger, lagerbyggnader

och fastighetsförvaltning.) För 1970 hade det bortsett från den föreslagna

investeringsavgiften funnits anledning att räkna med fortsatt uppgång av

byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. och en betydande ökning även

av maskininvesteringarna. Av de planrevideringar som gjordes mellan novemberenkäten

1969 och februarienkäten 1970 kan man inte utläsa någon

inverkan av negativa faktorer. Enligt februarienkäten uppreviderades t. ex.

detaljhandelns investeringar både för 1969 och 1970 med 4 ä 5 %. Informationerna

på detta område är dock svårbedömda. För kommunernas investeringsutveckling

gäller i stort detsamma som för handelns. Kommunernas

investeringar beräknas totalt ha ökat med omkring 7 % 1968—1969. De för

1970 redovisade planerna siktar till en ännu kraftigare ökning, nämligen

med omkring 11 %.

För industrins investeringar har man tillgång på material relativt långt

bakåt i tiden för en bedömning av graden av ”normalitet” i de successiva

planrevideringarna. Det är ur synpunkten av den kreditpolitiska åtstramningseffekten

främst av intresse att studera de planrevideringar som avser

andra halvåret 1969. För byggnadsinvesteringarnas del synes dessa vara

relativt ”normala”. Revideringarna för industrins maskininvesteringar visar

emellertid en ovanlig bild. I diagram 1 visar den övre kurvan hur planerna

för maskininvesteringarna successivt utvecklats fr. o. m. augustienkäten

1968. Dessa planrevideringar jämförs med de ”normala” planrevideringarna

såsom dessa erhållits genom en sammanvägning av enkätresultaten för åren

1963—1968. För båda kurvorna har planerna angivits med en index som

satts lika med hundra för det faktiska utfallet. (Båda kurvorna börjar vid

en nivå som motsvarar ungefär 70 % av det slutliga utfallet.) Det definitiva

utfallet erhålls vid följande års maj enkät. För 1969 års planserie finns ännu

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Diagram IX: 1. Enkätvärden för maskininvesteringarna andra halvåret 1969 samt motsvarande

genomsnitt för 1963—1968

Det definitiva utfallet har satts = 100. För 1969 har det preliminära utfallet i februarienkäten

■satts = 100.

AUG NOV FEB MAJ AUG NOV FEB MAJ

A = Enkätvärden för maskininvesteringar andra halvårer 1969, angivna vid resp. enkättillfällen

B = Vägt genomsnitt av enkätvärden för perioden 1963—1968.

bara februarienkäten från 1970, som fått representera det faktiska utfallet.

Av ”normalserien” framgår att detta vanligen innebär någon underskattning

av det faktiska utfallet.

Fram t. o. m. novemberenkäten 1969 ligger kurvan för 1969 högt över genomsnitten

indikerande en under loppet av 1969 ovanligt intensiv tendens

till planpåfyllning. I jämförelse med det i februarienkäten 1970 redovisade

utfallet framstår emellertid planerna enligt augusti- och novemberenkäterna

1969 som unikt höga. Nedrevideringen i februarienkäten från planerna

i november för industrins maskininvesteringar avser så gott som samtliga

industribranscher, dvs. både branscher med övervägande stora och

små företag. Det ligger nära till hands att häri se en effekt av kreditmarknadspolitiken.

Av närmare undersökningar har emellertid framgått att nedrevideringarna

har berott på förseningar i leveranserna av maskinobjekten.

Dessa har förskjutits över till första halvåret 1970 för vilket planerna en
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 143

ligt februarienkäten visar en anmärkningsvärd upprevidering jämfört med

novemberenkäten.

Man kan knappast i enkätmaterialet för näringslivets investeringar få

några belägg för att kreditpolitiken hittills fått någon bromsande effekt.

Företagen kan emellertid även tänkas bli påverkade på ett sådant sätt att

den löpande verksamheten berörs av försämrade möjligheter att disponera

löpande krediter. För industrins del borde detta i så fall komma till synes

i konjunkturbarometern, som innehåller frågor avseende den eller de

”tränga sektioner” som hindrat en annars möjlig produktion. Företagen

kan här välja mellan att svara ”otillräcklig efterfrågan”, kapacitetsbrist,

brist på arbetskraft eller annan faktor som de själva kan specificera. De

företag som enligt marsbarometern i år angav kredittillgången som trång

sektion tillhörde alla gruppen företag med mindre än 50 anställda. (I urvalet

ingår dock icke företag med mindre än 10 anställda.) Antalet uppgick

till ett tiotal att jämföra med omkring 200 företag i urvalet för denna grupp

som avser branscher med stor andel mindre företag. De tio företagen var

spridda över alla industribranscher. Något samband med den i tabell 5

angivna branschvisa utvecklingen av likviditeten har inte kunnat spåras.

Därtill kommer några, likaledes mindre företag, som angav kredittillgången

som ”sekundär” trång sektion, dvs. sekundär i förhållande till annan ”primär

trång sektion” och dessutom några företag vilka som ”särskild upplysning”

anger svårigheter med finansieringen. Den stora majoriteten av företag

angav brist på arbetskraft eller kapacitetsbrist som primärt trånga sektioner.

Inte något av de större företagen i barometerurvalet hänvisar till

svårigheter med finansieringen. Men för småföretagen kan man alltså utläsa

en viss tidigare icke förekommande effekt av kreditåtstramningen.

Motsvarande information saknas för andra områden av näringslivet. Man

kan möjligen som ett indicium peka på det förhållandet att antalet lediga

platser inom varuhandeln — i motsats till industrin — upphörde att öka

fr. o. m. andra kvartalet 1969. Med hänsyn till den fortsatta ökningen av de

ekonomiska aktiviteterna över huvud taget kunde man ha väntat en parallell

uppgång även inom handeln. Det synes också vara det område där utvecklingen

av likviditeten varit mest ofördelaktig (tabell 5). Handeln kan också

ha berörts av det förhållandet att begränsningen i affärsbankernas kreditgivning

synes ha drabbat ”personliga och diverse krediter” särskilt starkt.

Enligt bankföreningens undersökning av utlåningsfördelningen uppgick

nämligen nyssnämnda utlåning till omkring 460 milj. kr. maj—november

1968 mot blott 30 milj. kr. maj—november 1969. I denna grupp ingår privatlån

för personligt bruk och lån till enskilda näringsidkare (”småföretag”).

De reviderade siffrorna för betalningsbalansen visar en utveckling av kapitalbalansen,

som ger utrymme för tolkningen, att kreditpolitiken haft en

betydande positiv effekt på valutautvecklingen. Den privata långfristiga

nettoupplåningen, som var negativ båda halvåren 1968 och endast svagt po
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

sitiv första halvåret 1969, beräknas andra halvåret 1969 ha uppgått till drygt

en halv miljard kr. Även ”restpostens” utveckling antyder att kreditrestriktionerna

och räntehöjningarna gett upphov till ökad hemtagning av privat

kapital genom avveckling av utestående fordringar och/eller kortfristig

upplåning. Efter att ha visat ett minus på drygt 400 milj. kr. både andra

halvåret 1968 och första halvåret 1969 svängde nämligen restposten om till

drygt plus 100 milj. kr. andra halvåret 1969.

4. Läget inför 1970

I och för sig kan det inte anses anmärkningsvärt att kreditpolitiken inte

haft påtagliga effekter på den ”reala” utvecklingen under 1969. Man torde

i allmänhet kunna räkna med betydande eftersläpning mellan en uppbromsning

av kreditgivningen å ena sidan och övrig ekonomisk utveckling å den

andra. Frågan är emellertid i vad mån åtstramningseffekter gör sig gällande

under 1970 och i vad mån hänsyn härtill bör tagas i prognoserna. För den

privata konsumtionen kan man knappast räkna annat än med en marginell

negativ påverkan i förhållande till den positiva effekt som kan tänkas komma

i form av momsrushen. För handelns investeringar torde effekten av investeringsavgiften

komma att dominera utfallet för 1970. Vid bedömningen

av kommunernas investeringar 1970 har hänsyn till kreditmarknadsläget

gjorts i form av planrevidering nedåt. Det till kommunernas förfogande stående

utrymmet på kreditmarknaden har därmed antagits inte bli större än

1969. Även näringslivets investeringar har bedömts försiktigt. Investeringarna

i lager har förutsatts komma att ligga kvar på samma nivå som 1969. Härvid

har investeringarna i råvarulager och varor i arbete förutsatts komma

att minska men öka i färdigvarulager. Den prognoserade ökningen i de senare

kan betraktas som måttlig med hänsyn till att särskilt verkstadsindustrins

färdigvarulager kan betraktas som onormalt små. På detta område

har alltså räknats med en kreditpolitisk effekt som bl. a. skulle påverka exporten

gynnsamt. Industriinvesteringarna i fast kapital har å andra sidan

förutsatts öka kraftigt i linje med februarienkäten vilken, som nämnts, snarast

representerar en upprevidering jämfört med novemberenkäten.

Totalt sett pekar investeringsprognosen för näringslivet på ett ökat finansieringsbehov

av uppemot 2 miljarder kr. Realismen i denna prognos bör

bedömas bl. a. utifrån å ena sidan det därmed sammanhängande kravet på

upplåning på den organiserade kreditmarknaden, och å andra sidan det utrymme

som står till förfogande på denna marknad. För att komma fram till

en sådan bedömning måste man ha en uppfattning för det första, om företagens

vinstutveckling under 1970, för det andra om deras nuvarande likviditet

och dennas fördelning mellan företag med olika finansieringsbehov, för

det tredje om deras upplåning utomlands och för det fjärde kreditpolitikens

fortsatta utformning. Endast om man anser sig kunna precisera dessa fakto
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

rer blir det meningsfullt att göra en prognos för näringslivets anspråk på

den reguljära kreditmarknaden konsistent med investeringsprognoserna. På

sin höjd kan man utifrån vissa preciserade förutsättningar uppställa en

kalkyl för förändringarna i finansierings- och upplåningsbehov så att man

kommer ifrån de nivåbestämningar som visat sig vara så svåra i konfrontationen

mellan national- och finansräkenskaper (kalkylen görs alltså som

flödesförändringar). Ett sådant ”räkneexempel” kan göras i form av en

jämförelse mellan utvecklingen 1968—1969 och en tänkt utveckling 1969—

1970 där man i senare fallet antar oförändrade upplåningsmöjligheter jämfört

med 1969. Detta skulle då motsvara en i viss mening oförändrad kreditpolitik.

Utvecklingen 1969 skulle kunna beskrivas på följande sätt räknat i avrundade

miljarder (vilket ändå inte tillräckligt avspeglar osäkerheten i beräkningen

även för detta år). Jämfört med 1968 ökade finansieringsbehovet

med omkring 1 miljard kr. — detta är förändringen i det finansiella sparandet,

dvs. förändringen i skillnaden mellan total investeringskostnad och

inom företagen behållen vinst. Upplåningen på den inhemska organiserade

kreditmarknaden minskade med i runt tal 3 miljarder kr. Minskad nettoupplåning

utomlands samt ökade avsättningar netto till investeringsfonder

innebar ökade krav på inhemsk finansiering på ytterligare 1 miljard kr.

Den sammanlagda minskningen av det finansiella sparandet och av upplåningen

ger ett ökat finansieringsbehov med 5 miljarder kr. som bör motsvaras

av en lika stor försämring av likviditetsutvecklingen (flödet). Eftersom

denna utveckling under 1968 förmodligen medförde en likviditetsökning

på mer än ett par miljarder kr. bör som nämnts näringslivets nominella

likviditet (stocken) ändå ha legat högre vid utgången av 1969 än två år tidigare.

Antag att vinsterna stiger 1970 ungefär i takt med nominella bruttonationalprodukten,

dvs. att grovt räknat, vinstmarginalerna förblir oförändrade.

De gjorda investeringsprognoserna för 1970 förutsätter då en minskning

av det finansiella sparandet med 1 miljard kr. Antag så att en ”oförändrad”

kreditpolitik innebär en totalt sett oförändrad in- och utländsk

upplåning för näringslivet 1970 jämfört med 1969 (då upplåningen i vid

bemärkelse som nämnts minskade mellan 1968 och 1969 med 4 miljarder

kr.1). Den kvarstående ökningen av finansieringsbehovet 1970 jämfört med

1969 skulle då alltjämt uppgå till 1 miljard kr. att täckas med en motsvarande

försämrad utveckling av likviditeten (av flödet).

Om likviditeten redan minskade 1969 så borde alltså minskningen, vid

oförändrad kreditgivning, bli ännu större 1970. Detta är en slutsats från ett

osäkert räkneexempel som även om det skulle kunna antas vara realistiskt,

ändå inte skulle ge nog vägledning för en prövning av konsistensen i inves
1

Som tidigare omnämnts används genomgående termerna utlåning, upplåning och inlåning i

betydelsen av flöden.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

teringsprognoserna. Man borde nämligen i så fall med viss sannolikhet

kunna hävda att likviditeten i näringslivet ännu inte är så pressad att inte

en ytterligare betydlig neddragning av företagen skulle anses möjlig och

motiverad med hänsyn till investeringsbehovet på olika områden. Behovet

av ytterligare neddragning av likviditeten minskar i den mån den här använda

förutsättningen om oförändrad inhemsk och utländsk upplåning

mjukas upp. En ökning av inhemska upplåningen med 1 miljard kr. och den

utländska med 1 miljard kr. skulle kanske ungefär svara mot oförändrad

likviditet i näringslivet. I och för sig skulle en dylik utveckling alltjämt

kunna betecknas som åtstramad med hänsyn till att utvecklingen under 1969

blev så extrem. En ökning av den utländska upplåningen skulle, om än

kanske till hög räntekostnad, medföra en förstärkning av valutareserven i

den mån det gällde finansiering av investeringsutgifter som väsentligen

stannar ”inom landet”. Tendensen till en sådan utveckling kan, som nämnts,

iakttas för andra halvåret 1969. I den mån kreditpolitiken förs väsentligen

med valutareservens utveckling för ögonen skulle då, kanske något paradoxalt,

åtstramningen kunna lätta även i fråga om den inhemska upplåningen.

Prognoserna som på annat håll gjorts för bytesbalansen (kapitel

III) skulle annars tyda på att några kreditlättnader inte skulle vara i sikte,

under loppet av 1970.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 147

Innehåll

I. Sammanfattande översikt .................................. 2

II. Det internationella läget.................................... 13

1. Sammanfattande översikt ................................ 13.

2. Länderöversikter........................................ 22

III. Utrikeshandeln ............................................ 43

1. Exporten............................................... 43

2. Importen 1969 och 1970 .................................. 55.

3. Bytes- och betalningsbalansen ............................ 58

IV. Produktionen.............................................. 62

1. Industrin............................................... 62

2. Skogsbruket ............................................ 72

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen.......... 74

V. Arbetsmarknaden.................................. 76

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1970 ................ 76

2. Arbetsmarknaden 1970 .................................. 80

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi........................ 83

1. De disponibla inkomsterna................................ 83

2. Konsumentpriserna...................................... 87

3. Den privata konsumtionen................................ 92

VII. Investeringarna.................. .......................... 94

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 94

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970 .......... 110

VIII. Den offentliga verksamheten................................ 113

1. Allmänt................................................ 113

2. Staten.................................................. 114

3. Kommunerna........................................... 118

4. Socialförsäkringssektorn ................................. 121

5. Den konsoliderade offentliga sektorn...................... 123

6. Beräkning av budgeteffekter.............................. 125 IX.

IX. Kreditmarknaden .......................................... 133

1. Utvecklingen 1968 och 1969 .............................. 133

2. Inlåning och likviditet.................................... 137

3. Kreditpolitiken 1969 .................................... 140

4. Läget inför 1970 ........................................ 144

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Ta foellför teckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans 1969—1970 .................. 8

2. Bytesbalansen 1968—1970 ................................ 10

II. 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden

1968—1970 .................................... 13

2. Konsumentpriser 1960—1969 ............................. 15

3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare

1960—1969 .................................... 16

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 ...... 44

2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 . . . . .... 55

3. Bytes- och betalningsbalansen 1966—1970 .................. 58

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive

ämnen 1967—1970 ...................................... 63

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg,

3. Försörjningsbalansen för sågade och hyvlade trävaror 1967—-

1970 ................................................... 67

4. Industriproduktionens utveckling 1968—1970 .............. 72

5. Försörjningsbalans för rundvirke 1967—1970 .............. 73

V. 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1969 och 1970, regio
nalt

och branschvis...................................... 79

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—

1970 ................................................... 84

2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970 .......... 85

3. Lönesumma och preliminär A-skatt 1965—1970 ............ 86

4. Konsumentprisförändringar 1960—1970 uppdelade på komponenter

............................................... 89

5. Konsumtionsutvecklingen 1967—1970 ...................... 93 VII.

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo
stadsbyggen

1965—1970 .................................. 95

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin

1969 och 1970 enligt investeringsenkät i februari 1970 ........ 98

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1962—1970 ................................ 100

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar, halvårsvis, 1962—1970 ...................... 102

5. Förändringar i den svenska handelsflottans bestånd av fartyg

över 100 bruttoton, genomsnitt för perioden 1960—1965 samt

årsvis för perioden 1966—1969 ............................ 104

6. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primär
kommunernas

byggnadsinvesteringar 1961—1970 .......... 106

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 149

7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos

för 1970 ................................................ 109

8. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos

för 1970 för privat, statlig och kommunal sektor............ 112

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970 .................. 116

2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970 ............ 119

3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970 121

4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter

1969—1970 ........................................ 124

5. Den offentliga sektorns reala efterfrågan 1967—1970 ........ 125 IX.

IX. 1. Kreditmarknaden 1968 och 1969 .......................... 133

2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen

av deras likvida tillgångar 1967—1969 ................ 135

3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 . . 135

4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 .... 136

5. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1969 . . 136

6. Inlåning och inlåningsförändring halvårsvis 1968 och 1969 .... 137

7. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis

1968 och 1969 samt januari—mars 1969 och 1970 ........ 138

8. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis . .

1968 och 1969 ........................................... 139

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

Diagramf örteckning

II. 1. Handelsbalansen i olika länder 1961—1969 .................. 18

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på

Aarugrupper 1964—1970 .................................. 46

V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt mars 1967—mars 1970 . . 77

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965

—1970 ................................................. 91

VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter

1966—1970 ............................................ 96

2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970 99

3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på

branscher 1963—1970 .................................... 101

4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer

1961—1970 ........................................ 108

VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällseko
nomin

1961—1970 ...................................... 131 IX.

IX. 1. Enkätvärden för maskininvesteringarna andra halvåret 1969

samt motsvarande genomsnitt för 1963—1968 .............. 142

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700243

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Långtidsbudget

för perioden 1970/71—1974/75

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 2: Långtidsbudget

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1970/71—1974/75

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte

Långtidsbudgeten tjänar som underlag för planering av den statliga och

statsunderstödda sektorns utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen

inom finansdepartementets budgetavdelning och redovisas för riksdagen i

form av en bilaga till den reviderade finansplanen.

Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av

de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda

målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias.

Detta betecknas i det följande ”oförändrad ambitionsnivå”. På samma sätt

som i den reviderade finansplanen bygger inkomstberäkningarna på det

framlagda förslaget till nytt skattesystem. Vid beräkning av statsinkomsternas

utveckling har vidare vissa antaganden gjorts om skatteunderlagets

tillväxt.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas

under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken

en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos

för den sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de

inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan fattade

beslut och att därigenom utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag.

På grundval av detta kan förslag om nya aktiviteter bedömas och

omprövningar av redan gällande program aktualiseras.

1.2. Oförändrad ambitionsnivå

Utgångspunkten för beräkningarna av resursanspråken är oförändrad

ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. Det bör understrykas

att detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade

resursinsatser. På många områden har statsmakterna klart uttalat

målsättningen att standarden skall höjas under den aktuella perioden. En

sådan standardhöjning ingår då i oförändrad ambitionsnivå. I andra fall

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr no. Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

kan efterfrågan väntas öka så att ett bibehållande av oförändrad ambitionsnivå

kräver ökade insatser av reala resurser. Nedanstående typfall avser

att närmare belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som

det används i långtidsbudgeten.

1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat ambitionsnivån.

Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De sålunda

kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills vidare

och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna

barnbidragen som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år.

Här påverkas anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast

av antaganden om befolkningsutvecklingen.

b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen

standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten.

Oförändrad ambitionsnivå innebär i detta och liknande fall

att utgifterna successivt höjs i enlighet med den beslutade planen och därefter

ligger kvar på den uppnådda nivån. Ett exempel härpå är anslaget till

folkpensioner. I långtidsbudgeten har lagts in utgifterna för den årliga standardstegringen

i form av pensionstillskott.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa

fall har utgifterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Ett

exempel är programmet för bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder

inom industrin vilket utlöper budgetåret 1973/74. Några utgifter för detta

ändamål under åren därefter har därför inte lagts in i långtidsbudgeten.

Den här beskrivna metoden för beräkning av statsutgifterna innebär givetvis

inte något ställningstagande till frågan om programmen bör förlängas

eller ändras i något avseende. I den mån det är orealistiskt att räkna

med att anslagen kommer att bortfalla när programmen löper ut underskattas

sålunda omfattningen av redan intecknade resurser. I vissa fall

har statsmakterna indikerat att tidsbegränsade program avses bli förlängda

i en eller annan form utan att formella beslut fattats härom. Det gäller

t. ex. försvaret. Utgifterna för dessa program förutsätts ligga kvar på oförändrad

nivå. I fråga om vissa avtal inom sjukvården, som löper ut under

långtidsbudgetperioden men som skall förnyas, har schablonmässigt antagits

oförändrad anslagsnivå.

2. I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte i anslagstermer.

Sådana preciseringar återfinns beträffande viss offentlig produktion.

Ett exempel härpå är bostadsbyggnadsprogrammet. I dessa fall har

i långtidsbudgeten beräknats de resurser som bedöms nödvändiga för att

uppnå de fastställda målsättningarna. Eftersom beräkningarna avser de

erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering

och produktivitet.

3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I des
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget 3

sa fall liar oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet

mera skönsmässiga utgångspunkter.

a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet

på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten.

Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i

efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser tas hänsyn till produktivitetsutvecklingen.

Denna metod är i princip den som används för

bl. a. de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader.

Oförändrad ambitionsnivå innebär t. ex. oförändrade väntetider för de

tjänster statsmyndigheterna tillhandahåller allmänheten. Det bör dock understrykas

att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och

produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens

utgiftssida i huvudsak som investeringar, bl. a. kommunikationsverken

och vagbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken

anslagsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i

efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheten att mäta produktionen

och dess samband med investeringar och efterfrågan. Det kan sålunda

vara svårt att mäta exempelvis de tjänster som vägnätet levererar

och således även den relativa ökningen till följd av investeringar. För att

få ett praktiskt användbart kriterium har valts att låta oförändrad ambitionsnivå

innebära att investeringarna ökar i takt med efterfrågan med

hänsyn tagen till förväntad produktivitetsutveckling.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av

större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan

att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som exempel

kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I den mån en utbyggnad

inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning

fått göras.

d) För vissa utgiftsområden där efterfrågan över huvud inte med någon

större grad av precision kan fastställas har oförändrad ambitionsnivå, mot

bakgrund av allmänna uttalanden från statsmakterna om politikens inriktning,

ansetts innebära en framskrivning av tidigare trend. Som exempel

härpå kan nämnas anslagen till forskningsråden.

Av ovanstående framgår att betydande svårigheter av såväl definitionsmässig

som beräkningsmässig natur uppstår när begreppet oförändrad ambitionsnivå

skall fastställas.

1.3. Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och

inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna.

Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens

utgifter och inkomster.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts

av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen

vid oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning

efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen

under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån

nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda

delområden gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken

över budgetutfallen för budgetåren 1964/65—1968/69. För budgetåret

1969/70 föreligger slutredovisning först hösten 1970. Detta budgetår har

därför inte tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen

för budgetåret 1970/71 enligt 1970 års statsverksproposition. Vid

beräkningarna har hänsyn även tagits till därefter framlagda särpropositioner

och av riksdagen fattade beslut samt till nya beräkningar av dispositionen

av reservationsmedel och rörliga krediter. Två alternativa beräkningar

har utförts, dels en i fasta priser och löner som således avser volymförändringar

i de kalkylerade resursinsatserna, dels en i löpande priser

och löner. I tabellerna 5 och 6 i kapitel 3 redovisas de totala utgifternas utveckling

enligt dessa alternativa beräkningar. I samma kapitel finns också

utgifterna fördelade på elva ändamålsgrupper. Dessa avser volymberälcningar.

För vissa av dem, bl. a. totalförsvar och folkpensioner, redovisas

också beräkningar i löpande priser och löner.

För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida reala utgiftsutvecklingen

är det nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar

volymförändringar. Omräkningen av utgifterna från löpande till fasta priser

har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper

finns direkt användbara index. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga

direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex

och kan därefter sägas uttrycka det reala värde förmånerna representerar

för mottagarna. För andra grupper saknas direkt tillämpbara index.

Detta gäller t. ex. för de anslag som innehåller omkostnader. För dessa

komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna rensats från

varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.

Det bör understrykas att en volymberäkning av statsutgifterna enligt

budgetutfallen erbjuder såväl problem av indexteknisk karaktär som svårigheter

vilka hänger samman bl. a. med de bristfälliga möjligheterna att

över huvud taget mäta den statliga tjänsteproduktionen och produktivite
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 2: Långtidsbudget

tens utveckling inom denna sektor. De lösningar som härvidlag måst väljas

medför att den volymutveckling som framkommer, bl. a. för de statliga

reala utgifterna, inte har en helt enhetlig karaktär. I vissa fall återspeglar

kalkylerna närmast förändringarna i resursinsatserna, i andra fall produktionens

volymförändringar.

Ett mätproblem av annan karaktär sammanhänger med att det i flera

fall föreligger en bristande överensstämmelse mellan registrerade utbetalningar

och faktiskt resursutnyttjande.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1. Inledning

Den offentliga sektorn, mätt som statens och kommunernas totala konsumtion

och investeringsverksamhet, tar i dag en mycket betydande del av

de totala ekonomiska resurserna i anspråk och denna andel har under lång

tid ökat. Under senare år har tillväxten varit särskilt stark inom sektorer

med kommunalt huvudmannaskap, vilket bl. a. betingats av en snabb utveckling

inom sjukvården och undervisningen. Till en inte obetydlig del

påverkas den kommunala expansionen genom olika statliga ålägganden och

ekonomiska stimulansåtgärder som t. ex. investerings- och driftbidrag.

Den statliga sektorn måste självfallet ses som en integrerad del av hela

samhällsekonomin. Planeringen av den offentliga sektorns utveckling måste

därför ske mot bakgrund av en bedömning av den totala resurstillväxten

för att expansionen skall kunna ske under bibehållen balans mellan tillgängliga

resurser och anspråk.

Även olika statliga åtgärder i form av inkomstöverföringar och subventioner

kan ses som en del av den offentliga sektorn i en vidare mening.

Dessa olika typer av transfereringar har betydande samhällsekonomiska

effekter.

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt

Den genomsnittliga årliga tillväxten av landets totala produktion (bruttonationalprodukt)

under perioden 1965—1970 beräknas till drygt 3 1/2 %,

vilket är en påtaglig avmattning i förhållande till den starka tillväxten under

1960-talets första del vilken uppgick till omkring 5 1/2 %. Avmattningen

i ökningstakten bör ses i samband med såväl minskningen av arbetskraftsutbudet

som konjunkturavmattningen 1967 och 1968.

De bedömningar som tidigare gjorts för 1970-talets första hälft har i allmänhet

ställt i utsikt en ökning av bruttonationalprodukten med ca 4 %

per år. En av förutsättningarna har då varit att tillgången på arbetskraft,

uttryckt i antal arbetstimmar, skulle minska med 0,6 å 0,7 % per år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Eu ny långtidsutredning utarbetas f. n. inom finansdepartementets sekretariat

för ekonomisk planering. Bedömningarna i denna beräknas kunna

redovisas mot slutet av innevarande år. Dessa bedömningar avser i första

hand perioden 1970—1975. Först när kalkylerna föreligger blir det möjligt

att utifrån ett genomarbetat material diskutera den offentliga verksamhetens

utveckling inom ramen för den beräknade totala resurstillväxten.

De mycket preliminära beräkningar som hittills gjorts ger dock vissa antydningar

om de framtida utvecklingstendenserna.

Dessa kalkyler tyder på en något långsammare utveckling av produktionskapaciteten

under perioden 1970—1975 än vad man tidigare räknat

med. Justeringarna betingas i huvudsak av reviderade beräkningar av arbetskraftstillgången.

Till grund för dessa beräkningar ligger en befolkningsframskrivning

som statistiska centralbyrån utfört. Liksom tidigare räknar

man här med att antalet personer i de aktiva åldrarna kommer att förändras

endast obetydligt under hela 1970-talet. Någon arbetstidsförkortning

utöver den som enligt fattade beslut beräknas ske åren 1971 och 1973 har

inte förutsatts. Antalet personer i arbetskraften har uppskattats genom

framskrivningar av tidigare trender i fråga om de relativa arbetskraftstalen

för olika befolkningsgrupper. Det innebär att en fortsatt ökning av de gifta

kvinnornas relativa arbetskraftstal antagits. Däremot ändras de relativa

arbetskraftstalen endast i begränsad utsträckning då det gäller ogifta kvinnor

och män. Tillskottet till arbetskraften består därför till stor del av gifta

kvinnor som har en genomsnittligt kortare arbetstid än männen. Enligt

dessa beräkningar kommer utbudet av arbetskraft, mätt i arbetstimmar,

att minska med ca 1 % per år under 1970—1975.

Denna nya bild av arbetskraftstillgången under 1970-talet beror inte på

några nya drag i befolkningsutvecklingen eller förskjutningar av de relativa

befolkningstalen. Nedgången beror huvudsakligen på att vissa avdragsposter

genom förbättrad statistisk information kunnat beräknas explicit i de

nya kalkylerna och att de fått en ökad betydelse. Bland sådana faktorer

kan nämnas t. ex. frånvaron från arbetet vilken ökat under 1960-talet.

Dessa beräkningar av arbetskraftsutbudet bygger bl. a. på förutsättningen

att nettoinvandringen uppgår till 20 000 personer per år. Under 1969 var

nettoinvandringen avsevärt högre, drygt 45 000 personer. För att illustrera

invandringens betydelse kan nämnas att om en lika hög nettoinvandring

förutsätts för hela perioden skulle arbetskraftsutbudet reduceras med omkring

0,5 % per år i stället för med 1 % per år.

Förutom tillgången på arbetskraft bestäms resurstillväxten av ökningen

i produktion per arbetad timme. Produktivitetsökningarna torde huvudsakligen

kunna hänföras till ökad kapitalinsats, bättre teknik, bättre utbildning

och en omfördelning av resurser från näringar med lägre till sådana

med högre produktivitet. Långtidsutredningens överslagskalkyler bygger

i huvudsak på en framskrivning av den tidigare produktivitetsutvecklingen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

7

inom olika sektorer. Denna metod ger — om ingen vågning med hänsyn till

utvecklingen inom olika näringsgrenar sker — en stigande produktivitetsutveckling

i framtiden. Stegringen motverkas dock av förskjutningar mellan

näringsgrenar med olika produktionsvärde per arbetstimme. I detta sammanhang

är framför allt tillväxten av tjänstesektorn av betydelse eftersom

produktionen per arbetstimme där är väsentligt lägre än inom t. ex. industrin.

De beräkningar som gjorts tyder på en produktivitetsökning på ca

4 1/2 % per år. Denna ökning är något lägre än den som enligt föreliggande

beräkningar ägde rum under 1960-talet, särskilt under dess första hälft.

Självfallet måste dessa kalkyler omges med vissa osäkerhetsmarginaler.

En avsevärt starkare produktivitetsutveckling torde dock förutsätta en

stark uppgång av investeringarna.

Sammantagna tyder dessa preliminära kalkyler över arbetskraftsutbudet

och produktivitetens utveckling på en möjlig ökning av bruttonationalprodukten

under perioden 1970—1975 med omkring 3 1/2 % per år. Även om

vissa justeringar i bägge riktningar inte är osannolika är det dock klart att

utrymmet för produktionshöjningar kan beräknas bli mer begränsat i förhållande

till såväl vad man tidigare räknat med som vad som var fallet

under den tidigare delen av 1960-talet.

Det är inom denna relativt begränsade ram som anspråken från olika

sektorer måste bedömas. Hänsynen till bytesbalansens utveckling kommer

sannolikt att spela en mer betydelsefull roll för resursfördelningen och den

ekonomiska politiken under 1970-talet. För det första skärps kraven på en

kortsiktig anpassning av de samlade anspråken till de tillgängliga resurserna.

För det andra ställs krav på åtgärder för att kompensera den långsiktigt

ökande belastningen på bytesbalansen genom bl. a. turistnettots och

utvecklingsbiståndets utveckling.

När det gäller den privata konsumtionens utveckling är en betydande del

av den möjliga konsumtionsökningen — uppskattningsvis en procentenhet

— redan intecknad genom de utfästelser som gjorts till pensionärer och

studerande.

Avvägningen mellan privata investeringar, privat konsumtion och offentlig

sektor inom ramen för den begränsade resurstillväxt som här har antagits

kan antas innebära betydande svårigheter. Omfattande investeringar

krävs för att hålla resurstillväxten på en tillfredsställande nivå. Samtidigt

är det uppenbart att möjligheterna att hålla tillbaka den privata konsumtionen

för de förvärvsarbetande grupperna är begränsade. Det är mot denna

bakgrund som de ökade resursanspråken från den offentliga sektorn måste

ses.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 1. Produktion, arbetsinsats och produktivitet

Genomsnittlig årlig procentuell

förändring

1960—1965

1965—1970

1970—19751

Bruttonationalprodukt ........................

+ 5,4

+ 3,7

+ 31/2

Antal arbetstimmar ..........................

+ 0,3

-1,1

-1

Produktion per arbetstimme....................

+ 5,1

+ 4,8

+ 41/2

1 Enligt långtidsutredningens preliminära beräkningar.

3. Utgiftsutvecklingen

I följande kapitel redovisas statsutgifternas utveckling under långtidsbudgetperioden.

Redovisningen omfattar de totala statsutgifterna, dvs.

såväl utgifterna på driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen

på kapitalbudgeten. Utgifterna redovisas grupperade efter

ändamål. De elva största ändamålsgrupperna, vilka tillsammans svarar för

ca 90 % av utgifterna under budgetåret 1970/71, särredovisas. En redovisning

för totalutgifternas utveckling lämnas i tabell 5 på sid. 26. Beräkningarna

redovisas i fasta priser. Detta innebär att effekterna av prisstegringar

t. o. m. basåret 1970/71 har beaktats. För detta budgetår överensstämmer

alltså de totala utgifterna med dem som redovisas i den reviderade finansplanen.

För vissa av de större anslagsgrupperna redovisas också alternativ

beräknade i löpande priser. För dessa beräkningar har antagits en prisstegring

med 1,5 % under andra halvåret 1971 och med 3 % under vart och ett

av åren 1972—1975. En redovisning av totalutgifternas utveckling i löpande

priser lämnas i tabell 6 på sid. 27.

3.1. Utbildning och forskning

Denna anslagsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet

och den civila forskning som bedrivs antingen av staten eller med statligt

stöd. Anslagsgruppen har indelats i undergrupper, varav de största är

grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala

ändamål. Grundskolegruppen domineras av den nioåriga obligatoriska

skolan men omfattar även vissa skolformer under avveckling och

specialskolan. I gymnasiala skolor ingår de nuvarande skolformerna gymnasium,

fackskola och yrkesskola, vilka fr. o. m. budgetåret 1971/72 sammanförs

till den s. k. gymnasieskolan, samt folkhögskolan. Till högre utbildning

och forskning har förts bl. a. anslagen till universitet och högsko
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)

Bil. 2: Långtidsbudget

9

Genom-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

ell föränd-

snittlig |

procentu-

slag

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 6,9

8 778

+ 378

+ 151

+ 81

+ 138

+ 4,3

+ 2,1

därav

grundskolan........

+ 2,7

3 226

+ 70

+ 11

— 24

+ 72

+ 2,2

+ 1,0

gymnasiala skolor . .

+ 7,2

1 414

+ 4

+ 7

+ 27

+ 20

+ 0,3

+ 1,0

högre utbildning och

forskning..........

+ 7,7

2 249

+ 129

+ 90

+ 85

+ 67

+ 5,7

+ 3,9

studiesociala ändamål

+ 17,5

1 441

+ 166

+ 28

— 20

- 34

+ H,5

+ 2,3

lor, undervisningssjukhusen samt de statliga forskningsråden och styrelsen

för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statliga utgifterna

för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atomenergiområdet. Studiesociala

ändamål omfattar det statliga studiestödet till samtliga kategorier

av studerande.

Den starka ökningen av de statliga utgifterna för utbildning och forskning

under perioden 1964/65—1968/69 återspeglar den intensiva reformverksamhet

som ägt rum inom området.

Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år 1962, är nu

nästan helt genomförd och kommer att vara fullt utbyggd i hela landet läsåret

1972/73. Den nya reviderade läroplanen för grundskolan kommer att

börja tillämpas under en treårsperiod fr. o. m. läsåret 1970/71. Denna reform

innebär framför allt, att högstadiet blir mera sammanhållet, vilket ger

alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam grundutbildning.

Elevantalet i grundskolan beräknas 1970/71 uppgå till ca 950 000. Antalet

elever stiger successivt under perioden och miljonstrecket passeras läsåret

1973/74. Ökningen är mest markerad på lågstadiet och, beträffande slutet av

perioden, mellanstadiet. Behovet av lärare ökar med något mer än 1 000 om

året.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen av klasstorlekarna

och rådande organisatoriska förhållanden. Klasstorlekarna beräknas successivt

anpassas till den något högre nivå som låg till grund för 1962 års grundskolebeslut.

Den nya läroplanen beräknas medföra en viss minskning av lärarbehovet.

Anslagsutvecklingen påverkas även av det sätt varpå driftbidragen

utbetalas till kommunerna.

Till grund för utvecklingen under långtidsbudgetperioden för gymnasiala

skolor ligger de beslut som fattats av statsmakterna åren 1964 och 1968.

I 1964 års beslut behandlades i detalj den inre utformningen och dimensio
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

neiängen av gymnasium och fackskola samtidigt som principen om en samordnad

planering av det gymnasiala skolstadiet fastslogs. Enligt 1968 års beslut

sammanförs de nuvarande skolformerna gymnasium, fackskola och

yrkesskola till en skolform, gymnasieskolan, fr. o. m. läsåret 1971/72. Vidare

innebar beslutet en omläggning av den nuvarande yrkesskolan. Denna

kommer att få en bredare inriktning samtidigt som utbildningstiden i genomsnitt

förlängs, vilket leder till en icke obetydlig kostnadsökning.

För närvarande tas nära 90 % av en årskull 16-åringar in i någon gymnasial

skolform. På längre sikt bedöms den nya gymnasieskolan fortlöpande

expandera så att praktiskt taget alla ungdomar efter genomgången grundskola

kommer att fortsätta sin utbildning. Ökningen har i långtidsbudgeten

beräknats till sin alldeles övervägande del falla på den del av gymnasieskolan

som motsvarar den nuvarande yrkesskolan.

Reformeringen av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning

av resurserna för såväl folkbildningen som de kommunala skolorna för

vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och

Härnösand. Genom proposition till 1970 års riksdag har framlagts förslag

om ett nytt betydelsefullt steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Bl. a.

föreslås en kraftig höjning av bidragen till studiecirklar. Kostnaderna för

vuxenutbildningsändamål antas öka under hela långtidsbudgetperioden.

Beräkningen av anslagsutvecklingen inom den högre utbildningen baseras

i vad avser universiteten och högskolorna på i huvudsak två faktorer. För

de fria fakulteterna har den beräknade närvaron uppskattats mot bakgrund

av de prognoser som är gjorda av statistiska centralbyrån och universitetsmyndigheterna.

Prognoserna har justerats med hänsyn bl. a. till den pågående

försöksverksamheten med vidgat tillträde till högre studier och till

den sannolikt ökade genomströmningshastighet som bör bli följden av de

nyligen införda fasta studiegångarna vid filosofiska fakulteter. För de spärrade

fakulteterna har beräknats det medelsbehov som under långtidsbudgetperioden

uppstår till följd av hittills fattade beslut om intagningskapaciteten

vid ifrågavarande utbildningsanstalter. Huvuddelen av kostnadsökningarna

faller på den beslutade utbyggnaden av de medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga

och tekniska utbildningsvägarna. Även kostnaderna

för universitetsadministration samt biblioteks- och servicefunktioner

kommer att stiga i samband härmed. Uppförande och iordningställande av

undervisningslokaler vid universiteten och högskolorna kommer likaledes

att ställa krav på ökade anslag under långtidsbudgetperioden.

Utbyggnaden av lärarhögskolorna i enlighet med besluten av 1967 års riksdag

avslutas vid periodens början. Utgifterna för klass- och ämneslärarutbildningen

kommer emellertid att minska genom den successiva avvecklingen

av folkskoleseminarierna och genom att ersättning under första utbildningsterminen

till ämneslärarkandidaterna bortfaller. Förskollärarutbildningen

beräknas emellertid öka under långtidsbudgetperioden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 2: Långtidsbudget

Medel till forskning anvisas över riksstaten genom anslagen till dels de

statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi

m. fl., dels universiteten och högskolorna. Ökningen av anslagen till direkta

forskningsändamål har under de senaste åren varit betydande och för långtidsbudgetperioden

beräknas en fortsatt ökning. Ett fortsatt deltagande i de

europeiska forskningssamarbetsorganens ordinarie program har förutsatts

vid anslagsberäkningarna. För statens finansiering av AB Atomenergis verksamhet

har följts den femårsplan för anslagsutvecklingen som anges i årets

statsverksproposition. Planen innebär en viss minskning av anslaget till AB

Atomenergi.

Anslagen till studiesociala ändamål har till följd av utbildningsväsendets

expansion och de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste

åren. Utgiftsökningen under långtidsbudgetperioden motverkas i stigande

grad genom återbetalningar, särskilt av studiemedel.

3.2. Folkpensioner m. m.

Dominerande inom anslagsgruppen är folkpensionerna. Vidare ingår statens

bidrag till sjukförsäkringen samt vissa kostnader för yrkesskadeersättningar

och för den allmänna försäkringens administration. Gruppen utgörs

nästan helt av transfereringar till hushållen.

Kostnaderna för folkpensioneringen har i fasta priser stigit med i genomsnitt

7,3 % per år under perioden 1964/65—1968/69. Delvis är ökningen en

följd av att antalet pensionärer under perioden stigit med ca 150 000.

Till stor del beror dock den snabba utgiftsstegringen på de standardförbättringar

som genomförts. Pensionsbeloppen var den 1 juli 1964 3 775 kr.

för ensamstående och 5 900 kr. för makar. Från den 1 juli i år beräknas

beloppen uppgå till 6 050 kr. resp. 9 575 kr., en ökning med ca 60 %. Av ökningen

utgörs omkring hälften av standardhöjning medan återstoden utgör

kompensation för prisstegringar. Ett nytt system för standardhöjning av

folkpensionerna under perioden 1969—1978 har beslutats av 1969 års riksdag.

För folkpensionärer med ingen eller låg ATP utgår pensionstillskott

som första året motsvarar 3 % av basbeloppet och därefter årligen ökar för

att vid tioårsperiodens slut utgöra 30 % av basbeloppet. Tillskotten utgår

med samma belopp oberoende av civilstånd, dvs. makar erhåller dubbelt

tillskott. Folkpensionen kommer 1978 att för ifrågavarande pensionärer utgöra

1,2 basbelopp för ensamstående och 2,0 basbelopp för makar. Motsvarande

andelar var den 1 juli 1968 0,9 resp. 1,4.

Vårriksdagen har förelagts förslag om ändrade regler för att erhålla förtidspension.

Förslaget avser att ge personer med tungt eller pressande arbete

ökade möjligheter till pension före 67-årsåldern. Äldre arbetskraft som inte

längre orkar med sitt arbete eller som friställts och som inte kan beredas ett

annat lämpligt arbete utan omskolning skall kunna få förtidspension. För
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Folkpensioner m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 6,6

8141

+ 846

+ 360

+ 326

+ 306

+ 10,4

+ 5,2

därav

folkpensioneringen ..

+ 7,3

7 361

+ 692

+ 320

+ 285

+ 265

+ 9,4

+ 4,9

sjukförsäkringen ....

+ 0,6

753

+ 155

+ 40

+ 40

+ 40

+ 20,6

+ 8,1

slaget innebär dessutom en viss uppmjukning av invaliditetsbedömningen

vid förtidspensionering i allmänhet och ökade möjligheter att vid bedömningen

av behovet av förtidspensionering ta hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen.

Genom de ändrade reglerna för förtidspensionering

och förändringen i befolkningens åldersstruktur ökar antalet folkpensionärer

successivt. År 1960 utgjorde åldersgruppen över 65 år ca 12 % av befolkningen.

Vid långtidsbudgetperiodens slut beräknas denna grupp utgöra ca

15 % av befolkningen.

Folkpensionsanslaget redovisas i såväl fasta som löpande priser. I fastprisberäkningen

har beaktats den höjning av basbeloppet till 6 700 kr., som

beräknas inträffa under budgetåret 1970/71. Helårseffekten av denna höjning

medför ett ökat anslagsbehov budgetåret 1971/72 med ca 350 milj. kr.

För perioden 1972/73—1974/75 omfattar beräkningarna enligt fastprisalternativet

endast utgiftshöjningar till följd av den successiva höjningen av

pensionstillskotten och det ökade antalet pensionärer.

Till budgetåret 1971/72 stiger utgifterna för folkpensioner i fastprisalternativet

med ca 690 milj. kr., varav 180 milj. kr. hänför sig till höjningen av

pensionstillskotten och ca 160 milj. kr. till det ökade antalet pensionärer. Anslagsutvecklingen

under långtidsbudgetperioden till följd av dessa två faktorer

framgår av nedanstående tablå.

Anslagsförändring till

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Ökat antal pensionärer.........

Höjda pensionstillskott........

+ 160

+ 180

+ 150

+ 170

+ 130

+ 155

+ 125

+ 140

Summa

+ 340

+ 320

+ 285

+ 265

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

13

Tabell 2. Folkpensioner

(Milj. kr., löpande priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1964/65—

1968/69

Anslag

1970/71

Anslagsförändring till

Procentu- ell för- ändring

1970/71—

1971/72

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1970/71—

1974/75

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

+ H,8

7 361

+ 790

+ 555

+ 520

+ 500

+ 10,7

+ 7,2

1 tabell 2 redovisas en beräkning av folkpensionsanslagets utveckling i

löpande priser. Till grund för beräkningarna har som nämnts legat en antagen

prisstegring med 1,5 % under andra halvåret 1971 och med 3 % vart

och ett av åren 1972—1975.

Under perioden 1964/65—1968/69 har genomförts ett flertal reformer inom

sjukförsäkringen. År 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen

höjdes väsentligt. År 1968 förbättrades läkemedelsrabatterna och höjdes ersättningen

för läkarvårdskostnader. Ökningar av sjukförsäkringens utgifter

för tiiläggssjukpenning och läkemedelsrahatter påverkar inte statsbidragets

storlek utan enbart arbetsgivar- och egenavgifter till försäkringen. Detta

förklarar varför reformverksamheten inte kommer till uttryck i anslagsutvecklingen

under den förflutna perioden. Från den 1 januari 1970 har genomförts

ett helt nytt system för ersättning för läkarvård meddelad av läkare

anställda i offentlig tjänst, den s. k. 7-kronorsreformen. Systemet innebär

att patienten endast betalar 7 kronor vid ett läkarbesök, oavsett vilka

undersökningar som utförs. Om patienten behöver remitteras till andra

läkare täcker den erlagda avgiften även kostnaderna för detta, liksom kostnaderna

för laboratorie- och röntgenundersökningar. Sjukförsäkringen ersätter

sedan sjukvårdshuvudmannen med 31 kr. per undersökning. Riksdagen

har vidare förelagts förslag som avser att jämställa män och kvinnor

inom sjukförsäkringen.

I anslutning till det förslag om individuell beskattning som förelagts riksdagen

har även föreslagits att den nuvarande skyldigheten för gift person

att betala sjukförsäkringsavgift för make som saknar beskattningsbar inkomst

skall slopas. Förslaget medför ett inkomstbortfall för sjukförsäkringen

med 220 milj. kr. per år, som föreslås täckt genom en höjning av statsbidraget

till sjukförsäkringen från 40 till 55 %. Utgiftsökningen faller på budgetåren

1971/72 och 1972/73. I övrigt beräknas sjukförsäkringsutgifterna

under långtidsbudgetperioden öka med ca 2 % per år på grund av folkökningen

och förändringar i åldersstrukturen. För sjukvårdsförsäkringen förutses

dessutom en konsumtionsökning med ca 6 % per år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

3.3. Totalförsvar

Utgifterna inom gruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det

militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret

samt övriga delar av totalförsvaret. De ekonomiska ramarna för det militära

försvaret och civilförsvaret under budgetåren 1968/69—1971/72 fastställdes

genom 1968 års försvarsbeslut. Utgiftsramen för det militära försvaret

uppgår för budgetåret 1970/71 till ca 5 600 milj. kr. i löpande priser.

Utgifterna för militära ändamål utanför ramen — främst pensionskostnader

och övriga sociala kostnader — uppgår till ca 330 milj. kr. För civilförsvaret

beräknas utgifterna till ca 120 milj. kr., för det ekonomiska försvaret

till ca 140 milj. kr. och för övriga totalförsvarsändamål till ca 260

milj. kr.

Beträffande det militära försvaret har utgifterna för budgetåren 1970/71

och 1971/72 beräknats enligt 1968 års försvarsbeslut. För budgetåren

1972/73—1974/75 utgår beräkningarna från den fastställda s. k. planeringsnivån,

vilken innebär en i förhållande till budgetåret 1971/72 oförändrad

utgiftsram i fasta priser.

För att belysa utvecklingen av de ramreglerade militära försvarsutgifterna

dels i löpande priser, dels i fasta priser, har beräkningar gjorts på grundval

av de prisantaganden som tillämpas vid beräkningen av statsinkomsterna

samt av utgifterna i de sammanfattande avsnitten. Tabell 3 avser utgiftsutvecklingen

i löpande priser enligt de antaganden om prisutvecklingen som

redovisats i annat sammanhang. I tabell 4 redovisas utgifternas utveckling

under förutsättning av oförändrade priser efter utgången av budgetåret

Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsntgifterna 1970/71—1974/75 i fasta priser

(Milj. kr.)

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Anslag (prisläge maj 1969)............

5 180

5 315

5 315

5 315

5 315

Priskompensation....................

165

260

260

260

260

Förbrukning av anslagsbehållningar ....

260

210

240

240

240

Utgiftsram..........................

5 605

5 815

5 815

5 815

5 815

Utgiftsf örändring frånföregående budgetår

+ 210

0

0

0

Tabell 4. Utvecklingen av de militära försvarsntgifterna 1970/71—1974/75 i löpande priser

(Milj. kr.)

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Utgiftsram..........................

varav priskompensation ............

Utgiftsf örändring från föregående budgetår

5 605

(165)

5 985

(430)

+ 380

6 155

(600)

+ 170

6 335

(780)

+ 180

6 515

(960)

+ 180

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

15

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1964/65—

1968/69

Anslag

1970/71

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring

1970/71—

1971/72

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1970/71—

1974/75

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

+ 0,1

6 448

+ 193

+ 6

— 4

+ 1

+ 3,0

+ 0,8

1970/71. Tabellerna skiljer sig således enbart i vad avser priskompensationen.

Även för civilförsvaret utgår beräkningarna från 1968 års försvarsbeslut.

För budgetåren 1970/71 och 1971/72 upptas anslagsramen för civilförsvaret

till 109 resp. 123 milj. kr., och för de därpå följande budgetåren till 123,5

milj. kr. Härutöver kommer kompensation för prisstegringar.

För övriga totalförsuarsanslag utgår beräkningarna från att de olika aktiviteterna

fortlöper på en ungefär oförändrad nivå.

3.4. Kommunikationer och energiförsörjning

Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen huvudsakligen

de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens

järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket —• vissa investeringsutgifter

för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

Vid bedömningen av den framtida utvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå

har hänsyn i första hand tagits till den förväntade efterfrågeutvecklingen.

Som utvecklats i inledningen till långtidsbudgeten föreligger vissa

svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa

produktionen (utbudet av tjänster) till efterfrågan. För att få ett

praktiskt användbart kriterium har emellertid valts att i huvudsak låta

investeringarna, efter reduktion med förväntad produktivitetsutveckling,

förändras i takt med efterfrågeökningen.

Vidare har beaktats vissa uppställda program och engångsprojekt. Som

exempel kan nämnas SJ:s investeringar för Storstockholms lokaltrafik och

det nya storflygfältet i Stump i Skåne.

Inom vägväsendet beräknas trafiken under den framförliggande perioden

öka med ca 5 % per år. I enlighet med den tidigare redovisade metodiken

har förutsatts att vägbyggandet ökar i takt med trafikökningen.

Även driftutgifterna påverkas av trafikökningen. Vid anslagsberäkningen

har hänsyn tagits till förväntad produktivitetsutveckling.

Televerkets investeringar, som budgetåret 1970/71 uppgår till ca 670

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 1,4

4 316

— 17

— 20

- 29

+ 17

- 0,4

- 0,3

därav

vägar, trafiksäkerhet,

m. m...............

+ 0,9

2 095

+ 4

+ 2

+ 4

+ 1

+ 0,2

+ 0,1

kommunikationsver-

ken ..............

+ 2,0

1 434

— 15

— 24

— 23

+ 16

— 1,0

— 0,8

energiförsörjning ....

+ 3,5

675

+ 28

—

—

—

+ 4,1

+ 1,0

Sveriges Radio......

+ 0,9

84

— 35

—

— 11

— 1

— 41,2

— 18,7

milj. kr., omfattar dels investeringar i telenätet dels investeringar i rundradioanläggningar

för distribution av radio- och TV-programmen.

Investeringarna i telenätet — huvudsakligen abonnentanläggningar, fjärrförbindelser

och telefonstationer — har bedömts bl. a. mot bakgrund av den

väntade telefontrafikutvecklingen och efterfrågan på nya telefonabonnemang.

Lokaltrafiken förutses öka med ca 5 % per år och rikstrafilcen

med ca 8 %. Häremot har antagits svara en ökning av investeringarna med

2 % per år varvid hänsyn tagits till produktivitetsutvecklingen.

Investeringarna i rundradioanläggningar och radio/TV-hus sjunker något

sedan etapp I av utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avslutats i och med

utgången av budgetåret 1970/71. Sändarnätet täcker då 93 % av befolkningen.

Nästa utbyggnadsetapp, som syftar till en täckning av 97 %, påbörjas

1971/72.

Statens järnvägars investeringar för Storstockholms lokaltrafik, som i

statsverkspropositionen beräknats till ca 75 milj. kr. för 1970/71, minskar

successivt under perioden. För statens järnvägars övriga investeringar

(1970/71 ca 292 milj. kr.) har beräknats en ökning i takt med trafikutvecklingen.

Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar (1970/71 46 milj. kr.) domineras

av ett fåtal mycket stora objekt. Medel har bl. a. beräknats för att

under perioden färdigställa flygfältet Sturup och för en viss utbyggnad av

Arlanda.

I enlighet med riktlinjerna för luftfartspolitiken har vidare antagits att

driftbidraget till luftfartsverket avvecklas med ca 2,5 milj. kr. per år.

Vid beräkningarna av medelsbehovet för postverket har hänsyn tagits till

trafikutvecklingen och till kostnaden för tillbyggnaden av postbankshuset i

kvarteret Blåmannen i Stockholm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. 2: Långtidsbudget

Anslaget till vattenfallsverket beräknas under perioden öka till en årlig

nivå på 700 milj. kr. En efterfrågeökning på elektrisk kraft med 8,1 % per

år under perioden 1968—1973 och med 8,7 % per år under tiden 1973—

1979 bör därmed kunna tillgodoses. Produktionen har hittills i huvudsak

varit baserad på vattenkraftstillgångar. Den väntade starka ökningen av

efterfrågan på elkraft kommer emellertid att väsentligen täckas genom utbyggnad

av kärnkraft. Under perioden beräknas två aggregat vid Ringhals

komma att tas i drift. Byggandet av ytterligare ett kärnkraftverk antas

komma att påbörjas.

3.5. Stöd till barnfamiljer

Utgifterna för stöd till barnfamiljer avser huvudsakligen direkta inkomstöverföringar

till hushållen i form av barnbidrag och bostadstillägg. Bidragen

till barntillsynsverksamhet svarar för en växande andel av anslagsgruppen.

Vidare ingår här statens kostnader för bidragsförskott, dvs. statens

andel av kommunernas kostnader för underhållsbidrag till barn, samt

den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamilj

er.

Under perioden 1964/65—1968/69 har utgifterna för barnbidragen ökat

kraftigt. Utgiftsutvecklingen har huvudsakligen bestämts av de bidragshöjningar

som genomförts. Som ett led i den skattereform som föreslagits

har riksdagen förelagts förslag om en höjning av barnbidragen med 300

kr. per barn och år till 1 200 kr. Höjningen föreslås genomförd den 1 januari

1971 och medför en utgiftsökning på 540 milj. kr. Härav faller hälften

på budgetåret 1970/71. Härutöver kommer utgifterna att öka på grund av

att antalet barn i barnbidragsberättigad ålder beräknas öka med ca 15 000

per år under perioden.

Beräkningen av anslaget till bostadstillägg till barnfamiljer bygger på

oförändrade bidragsregler. Bostadstilläggen är inkomstprövade. Det i långtidsbudgeten

gjorda antagandet om en viss inkomststegring medför vid

oförändrade inkomstgränser för bidragen att anslagsbehovet beräknas

minska med i genomsnitt 7 % per år under långtidsbudgetperioden.

År 1969 höjdes bidragsförskotten från 25 till 30 % av basbeloppet, vilket

påverkar anslagsbehovet budgetåret 1970/71. I proposition till vårriksdagen

har föreslagits en ytterligare höjning av bidragsförskotten från 30 till

40 % av basbeloppet. Bidragsförskottet skulle efter höjningen komma att

uppgå till 210 kr. per månad från den 1 januari 1971 vid nuvarande basbelopp,

6 300 kr. Den föreslagna höjningen beräknas medföra ett ökat anslagsbehov

på 75 milj. kr. under budgetåret 1972/73.

År 1966 infördes nya regler om förbättrade bidrag till barnstugeverksamheten

i avsikt att stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av

barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Bidraget till anordnande av

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

eil föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964 /

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 4,1

2 611

+ 374

+ 103

-f- 44

+ 43

+ 14,3

+ 5,0

därav

barnbidrag, bostads-

tillägg, m. m.......

+ 3,4

2 382

+ 292

+ 63

—

—

+ 12,3

+ 3,5

barnstugor fördubblades och ett särskilt lånestöd infördes. Även driftbidragen

förbättrades. Åtgärderna har fått till följd att kommunerna ökat utbyggnaden

av daghemsservicen. F. n. finns ca 40 000 platser i daghem och

fritidshem.

Driftbidragen till barnstugorna höjs kraftigt från den 1 juli 1970. Bidraget

till daghem höjs från 1 600 kr. till 2 800 kr. per plats, eller med 75 %.

Fritidshemsbidraget höjs från 600 till 1 500 kr. per plats eller med 150 %.

Med anledning härav och mot bakgrund av kommunernas redovisade utbyggnadsplaner

beräknas numera det årliga tillskottet av barnstugeplatser

under långtidsbndgetperioden till 12 000.

Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunalt organiserade

familjedaghem. F. n. finns det ca 25 000 familjedaghemsplatser. Under

långtidsbudgetperioden beräknas ca 4 000 platser tillkomma per år.

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Utgifterna för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken har vuxit mycket

kraftigt under hela 1960-talet. De genomsnittliga årliga ökningarna har

under de senaste fem budgetåren i löpande priser uppgått till mer än 200

milj. kr. Dessa höjningar av anslagen är framför allt ett uttryck för en höjd

ambitionsnivå men även en följd av de ökade insatser som krävdes vid avmattningen

i konjunkturen och den starka ökningen av omställningarna

inom näringslivet under åren 1967 och 1968.

För långtidsbudgetperioden förutsätts schablonmässigt att det allmänt

sett goda sysselsättningsläget under 1969 och 1970 kommer att bestå. För

att uppfylla målsättningen om en utjämning av sysselsättningsläget mellan

olika regioner och branscher krävs betydande insatser av selektiv art. Detta

ställer krav på en fortsatt utbyggnad såväl i fråga om de åtgärder som syftar

till att öka rörligheten mellan yrken och regioner som i fråga om

lokaliseringspolitiska insatser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

19

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1964/65—

1968/69

Anslag

1970/71

Anslagsförändring till

Procentu- ell för- ändring

1970/71—

1971/72

Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring

1970/71-

1974/75

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

+ 16,3

2 303

-1- 143

+ 62

+ 62

+ 54

+ 6,2

+ 3,3

Vad beträffar de rörlighetsfTämjande insatserna förutses i första hand

en snabb utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen. Det antal personer

som fått arbetsmarknadsutbildning har under de senaste åren ökat med

ca 10 000 per år. Denna utveckling antas fortsätta under de närmaste

åren. Mot slutet av perioden förutsätts en avsaktning ske. Såväl förbättringarna

av flyttningsstödet som omställningarna på arbetsmarknaden har

vidare lett till en betydande uppgång av antalet personer som fått olika

former av stöd vid byte av arbetsort. En fortsatt omflyttning främst inom

stödområdet har förutsetts.

De sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten antas

ligga kvar på i huvudsak nuvarande nivå. Insatserna för de handikappade

och svårplacerad äldre arbetskraft beräknas fortsätta att öka under

perioden. Utbyggnaden av skyddade verkstäder förutses sålunda fortsätta

i samma takt som hittills vilket leder till en fortgående ökning av anslagen

för driftbidrag till dessa verkstäder. Vidare kalkyleras med en snabb utbyggnad

av den halvskyddade sysselsättningen.

Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet består av medel till erkända

arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Anslagen till dessa ändamål

beräknas växa något under perioden på grund av ökat antal kassamedlemmar

och personer som får det så kallade äldrestödet.

I fråga om lokaliseringspolitiken har riksdagen förelagts förslag om betydande

nya insatser. Dessa innebär bl. a. ett sammanlagt kapitalstöd för

perioden 1970/71—1972/73 på ca en miljard kr. Härtill kommer höjningar

av anslaget till lokaliseringsutbildning samt medel för det nya sysselsättningsstödet

och transportstödet. Totalt beräknas de olika regionalpolitiska

insatserna till 1 200 milj. kr. för treårsperioden. För efterföljande år

har antagits oförändrad anslagsnivå.

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna anslagsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda

vårdområden. Kostnaderna för bidrag till av sjukvårdshuvudmännen bedriven

psykiatrisk sjukvård är den största posten.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 2

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 9,5

2 227

+ 118

+ 23

+ 48

+ 43

+ 5,3

+ 2,5

därav

psykiatrisk sjukvård

m. m...............

+ 11,5

1 400

+ 29

+ 14

+ 2

- 4

+ 2,5

+ 0,9

kroppssjukvård och

allmän hälsovård....

+ 2,8

293

+ 27

- 38

+ 4

+ 6

+ 9,2

- 0,1

nylcterhetsvård ....

+ 7,7

199

+ 13

+ 13

+ 11

+ 11

+ 6,5

+ 5,6

ungdomsvård ......

+ 5,6

78

+ 5

+ 2

0

0

+ 6,4

+ 2,2

åldringsvård........

+ 25,6

231

+ 30

+ 20

+ 20

+ 20

+ 13,0

+ 8,6

hjälp åt handikap-

pade ..............

+ 5,4

216

+ 9

+ 8

+ 8

+ 6

+ 4,2

+ 3,4

Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från

staten till landstingen och storstäderna den 1 januari 1967. Staten bidrar

till investerings- och driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden

1967—1971. Dessa avtal medförde en kraftig utgiftsstegring för staten

under budgetåret 1966/67.

Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden 1967—1971 utgå

med 310 milj. kr. eller med 62 milj. kr. per år. Bidragen är dock indexreglerade

varför anslaget för budgetåret 1970/71 beräknas till 79 milj. kr.

Driftbidraget baseras i princip på den genomsnittliga vårddagkostnaden

vid de statliga sjukhusen året före övertagandet. För budgetåret 1970/71

beräknas driftbidraget till 927 milj. kr. Under långtidsbudgetperioden beräknas

en viss anslagsökning beroende på att det driftbidragsberättigade

platsantalet vid de psykiatriska sjukhusen ökar. För perioden efter 1971

har schablonmässigt räknats med oförändrad anslagsnivå.

Utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad centrala

och regionala myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag

till olika former av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna

för undervisningssjukhusen. För karolinska sjukhuset och akademiska

sjukhuset i Uppsala beräknas det nyligen slutna läkarlöneavtalet,

förslaget om en allmän arbetstidsförkortning samt den pågående utbyggnaden

av sjukhusen medföra en relativt kraftig utgiftsökning framför allt

under den första delen av perioden. Förslaget om en allmän arbetstidsförkortning

får effekt även för övriga myndigheter inom denna anslagsgrupp.

För nykterhetsvården har räknats med en viss utgiftsökning främst på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

21

grund av en fortsatt utbyggnad av platsantalet vid inackorderings- och behandlingshem

för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Anslagen till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna.

För långtidsbudgetperioden har räknats med en fortsatt uppdelning

av de stora avdelningarna vid ungdomsvårdsskolorna i syfte att åstadkomma

en gynnsammare behandlingsmiljö. Ungefär hälften av de vid

ungdomsvårdsskolorna inskrivna eleverna behandlas i vård utom skola.

Under perioden har räknats med en oförändrad utbyggnadstakt för den

öppna ungdomsvården.

För åldringsvården antog 1964 års riksdag ett reformprogram. Detta omfattade

dels en utbyggnad av sjukhemmen för långtidsvård, dels ökade resurser

för social hemhjälp och för förbättring av åldringsbostäderna. Genomförandet

av detta program har medfört snabbt stigande utgifter. Utgifterna

för budgetåren 1971/72—1974/75 påverkas av att antalet personer

över 67 år beräknas öka med närmare 100 000 under denna period. Mot

bl. a. denna bakgrund har förutsetts en fortsatt ökning av utgifterna för

statsbidrag till social hemhjälp.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en råd områden. Här

redovisas endast utgifterna för bidrag till vanföreanstalterna och till tekniska

hjälpmedel. Under år 1968 infördes nya regler för bidragen till hjälpmedel,

vilket har medfört en mycket kraftig uppgång av anslaget. Denna

uppgång beräknas fortsätta under långtidsbudgetperioden, ökningen sker

dock i avsaktande takt. Bidragen till vanföreanstalterna beräknas bortfalla

under perioden på grund av att anstalterna antingen övertas av sjukvårdshuvudmän

eller i vissa fall av primärkommuner.

I anslagsgruppen ingår statens kostnader för arbetarskyddet. Under perioden

1964/65—1968/69 har utgifterna för detta ändamål ökat med i genomsnitt

11 % per år. För långtidsbudgetperioden räknas med en fortsatt

utbyggnad av insatserna på detta område.

3.8. Rättsväsende

Sedan år 1965 då polis- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna förstatligades,

har rättsväsendet tillförts betydande förstärkningar främst för att

möta de krav som ställts genom kriminalitetens utveckling. Över hälften

av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet, som också svarar

för ca 60 % av antalet sysselsatta inom rättsväsendet.

Anslagen till rättsväsendet beräknas öka under perioden som följd av

antaganden om kriminalitetens fortsatta utveckling. Vidare beräknas en

stigande trafikvolym ställa ökade krav på resurser för trafikövervakning.

Den ökade arbetsbelastningen förutsätts dock i hög grad mötas med rationaliseringar.

Som ett led i rationaliseringsarbetet inom rättsväsendet fortsätter

uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem, som baseras

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 11,2

1847

+ 49

+ 49

+ 34

+ 7

+ 2,7

+ 1,8

därav

polisväsende........

+ 15,8

1 022

+ 5

+ 9

+ 5

- 3

+ 0,5

+ 0,4

domstolar..........

+ 8,4

280

+ 26

+ 7

+ 7

+ 7

+ 9,3

+ 4,0

kriminalvård ......

+ 6,1

304

+ 15

+ 29

+ 20

+ 3

+ 4,9

+ 5,1

på automatisk databehandling. Förberedelser för programbudgetering pågår

inom polisväsendet och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården.

Även i övrigt effektiviseras och förenklas de rättsvårdande organens

arbete.

Det förslag om en generell förkortning av arbetstiden till 40 timmar per

vecka som förelagts riksdagen påverkar vissa anslag inom rättsväsendet.

Av denna anledning har räknats med anslagsökningar till budgetåren 1971/

72 och 1972/73.

För polisväsendet antas att ökningen av arbetsvolymen i betydande grad

möts med teknisk modernisering. Investeringarna består av nybyggen av

polishus, som staten successivt övertar ansvaret för, samt en fortsatt utbyggnad

av lokaler för rättsväsendet i kvarteret Kronoberg i Stockholm.

Antalet grövre brottmål och antalet mer arbetskrävande mål har ökat

under senare tid vid de allmänna domstolarna. Ökningen av inskrivningsärendena

fortsätter alltjämt. Den ökade belastningen har emellertid i viss

utsträckning mötts med förenklat processuellt förfarande och andra rationaliseringar.

Vissa personalförstärkningar har beräknats för domstolsväsendet

i sin helhet. Vidare har medel beräknats för det nyligen beslutade

övertagandet av lokalhållningen för underrätterna.

Utbyggnaden av kriminalvården i frihet beräknas fortsätta. Även om den

vidgade tillämpningen av frivård minskar behoven på anstaltssidan måste

medel för personalförstärkningar inom anstaltsvården beräknas för de nya

anstalter och häkten som tas i bruk under perioden. Personalbehovet reduceras

genom den koncentration som kan komma till stånd genom nedläggning

av äldre anstalter. Medel har beräknats för kriminologisk behandlingsforskning

som syftar till att mäta effekten av olika rehabiliteringsåtgärder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

23

3.9. Bostäder

Anslagen till lånefonden för bostadsbyggande dominerar helt denna anslagsgrupp.

Bland de övriga anslagen märks statens bosättningslånefond

och lånefonden för kommunala markförvärv. Bostadstilläggen för barnfamiljer

redovisas under gruppen stöd till barnfamiljer.

Det statliga stödet till bostadsändamål utgörs av lån till nybyggnad och

ombyggnad in. m. vilka löper med en låneränta som motsvarar statens egen

upplåningsränta plus ett tillägg för vissa administrativa kostnader. Lånefonden

belastas därutöver med utgifter för s. 1c. räntelån och för skuldökning

på bostadslån. Detta lånesystem syftar till att begränsa hyrorna i nybyggda

fastigheter under de första åren efter färdigställandet genom en

omfördelning i tiden av såväl amorteringar som räntor.

För 1 O-årsperioden 1965—1974 har riksdagen fastställt ett bostadsbyggnadsprogram

om en miljon färdigställda lägenheter. Under de första fem

åren av denna period har drygt hälften av programmet realiserats. För att

uppnå målet behövs under den andra femårsperioden igångsättning av ca

100 000 lägenheter per år.

Långtidsbudgetens beräkningar över anslagsbehovet har baserats på ett

antagande om att det statsfinansierade byggandet uppgår till 91 000 lägenheter

per år, vilket innebär oförändrad andel av det totala bostadsbyggandet.

Vidare antas att den nuvarande räntenivån består och att paritetstalen,

1 enlighet med antagandet om fasta priser, blir oförändrade.

I årets statsverksproposition har anslaget till bostadslånefonden för budgetåret

1970/71 upptagits med 1 650 milj. kr. Enligt bostadsstyrelsens senaste

beräkningar kan medelsbehovet för detta budgetår uppskattas till

2 390 milj. kr., vilket alltså är 740 milj. kr. mer än anslaget. I avvaktan på

underlag för en säkrare bedömning har i långtidsbudgeten kalkylerats med

en utgiftsutveckling i enlighet med bostadsstyrelsens beräkningar. De mer
-

Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71 —1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 7,0

2 459

+ 211

+ 142

+ 215

+ 220

+ 8,6

+ 7,2

därav

lånefonden för bo-

stadsbyggande......

+ 10,9

1 650

+ 945

+ 140

+ 215

+ 220

+ 57,3

+ 17,8

reservationsmedels-

förbrukning........

—

740

- 740

—

—

—

—

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

utgifter som eventuellt blir erforderliga kommer att föreslås på tilläggsslat

under budgetåret 1970/71. För att i långtidsbudgeten ge en rättvisande bild

av den således kalkylerade utgiftsutvecklingen har här räknats med en

förbrukning av allmänna reservationsmedel på 740 milj. kr. budgetåret

1970/71 under denna anslagsgrupp. Denna reservationsmedelsförbrukning

bortfaller det följande budgetåret och korrigerar därigenom den stora anslagsökning

som uppstår 1971/72 i förhållande till den låga anslagsnivån

1970/71.

3.10. Skattebidrag till kommuner

Anslagsgruppen består nästan uteslutande av anslagen till skatteutjämningsbidrag

till kommunerna och kompensation till kommunerna i anledning

av skatteomläggningen år 1971.

Skatteutjämningsbidragen har till uppgift att utjämna skillnaderna i den

kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet. Bidragen utgår

dels för att tillförsäkra en kommun ett visst skatteunderlag, dels för att

mildra effekten av en hög utdebitering. Därutöver utgår i särskilda fall

extra skatteutjämningsbidrag. Anslaget påverkas sålunda främst av skatteunderlaget

i kommunerna och av utdebiteringen. Utvecklingen av dessa

faktorer har medfört en kraftig ökning av statens utgifter för skatteutjämningsbidrag

under de senaste åren. Bidragen svarade år 1969 för ca 10 %

av kommunernas inkomster. Motsvarande siffra för enbart landskommuner

var 20 %. I norrlandslänen svarade staten genom bidragen för mellan 1/4

och 1/3 av kommunernas inkomster.

Till grund för beräkningen av utvecklingen under långtidsbudgetperioden

ligger antagandet att lönesumman ökar med 9 % år 1970, 6 % under

år 1971 och därefter i takt med bruttonationalproduktens tillväxt under

Skattebidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 7,7

1691

+ 166

+ 660

+ 630

+ 100

+ 9,8

+ 17,7

därav

skatteut j ämningsbi-

drag ..............

1 680

+ 170

+ 160

+ 130

+ 100

+ 10,1

+ 7,5

kompensation till

kommunerna ......

—

—

—

+ 500

+ 500

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. 2: Långtidsbudget

vart och ett av åren 1972—1975 samt att medelutdebiteringen till kommunal

skatt ökar med 50 öre per år.

Till utgiftsgruppen har också förts de utgifter som uppstår när kommunerna

skall kompenseras för det inkomstbortfall som skatteomläggningen

medför. Skattebortfallet inträffar kalenderåret 1971 och uppgår till ca 1

miljard kr. Enligt gällande regler sker slutredovisning av den kommunalskatteuppbörd

som äger rum 1971 först kalenderåret 1973. Således är det

först budgetåret 1972/73 som kompensationen till kommunerna skall börja

utbetalas.

3.11. Utvecklingsbistånd m. m.

Utvecklingsbistånd m. m. innefattar anslagen till internationellt utvecklingsbistånd

och bidrag till internationella organisationers verksamhet. Anslagsgruppen

domineras av biståndsanslagen.

Riktlinjerna för de fortsatta svenska biståndsinsatserna har dragits upp

av statsmakterna på grundval av prop. 1968: 101. Anslagen till biståndsändamål

avses öka så att de budgetåret 1974/75 uppgår till en procent av

bruttonationalprodukten till marknadspris.

Preciseringen av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning

1974/75 innebär inte att den kommande anslagsutvecklingen med exakthet

kan förutses, eftersom den är beroende av den framtida produktions- och

prisutvecklingen. Eftersom enprocentmålet enligt riksdagens beslut skall

beräknas netto, har kompensation för u-ländernas betalningar av amorteringar

och räntor på utestående krediter inrymts i anslagsberäkningarna.

I riksdagens beslut om enprocentmålet anges som riktmärke en årlig ökning

av biståndsanslagen med ca 25 %. I långtidsbudgeten har anslagen för

budgetåren 1971/72—1973/74 beräknats med utgångspunkt från denna

siffra. Budgetåret 1974/75 har anslagen beräknats öka så mycket att enprocentmålet

uppnås detta budgetår.

Utvecklingsbistånd m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter........

+ 14,5

854

+ 210

+ 257

+ 315

+ 404

+ 24,6

+ 24,3

därav

utvecklingsbistånd ..

+ 14,5

800

+ 208

+ 254

+ 320

+ 404

+ 26,0

+ 25,5

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

3.12. Totala utgifter

I tabell 5 lämnas en sammanfattning av den totala utgiftsutvecklingen i

fasta priser. Enligt kalkylerna skulle den genomsnittliga ökningstakten under

långtidsbudgetperioden komma att uppgå till 4,0 % per år. Den verkliga

genomsnittliga ökningstakten under den historiska jämförelseperioden

var något högre, 5,6 % per år. Skillnaden mellan de historiska siffrorna och

långtidsbudgetkalkylen är emellertid väsentligt mindre än i tidigare långtidsbudgeter,

vilket förklaras av flera omständigheter.

Den föreslagna skatteomläggningen medför åtaganden med stor genomslagseffekt

under första delen av långtidsbudgetperioden, särskilt beträffande

stödet till barnfamiljer och folkpensionärer. Ett annat element i skatteomläggningen

är den kompensation till kommunerna om ca en miljard kr.

per år som börjar utgå under år 1973. Andra faktorer som kraftigt påverkar

utgiftsutvecklingen under de kommande åren är de stigande utgifterna för

den internationella biståndsverksamheten och bostadspolitiken.

Utgiftsberäkningarna för basåret 1970/71 baseras på de anslagsberäkningar

som redovisas i den reviderade finansplanen. För perioden fr. o. m. budgetåret

1971/72 redovisas två alternativ. Enligt fastprisalternativet förutsätts

oförändrade priser. Enligt det alternativ i löpande priser, som redovisas

i tabell 6, har förutsatts en prisstegring fr. o. m. budgetåret 1971/72

om 3 % årligen. Denna förutsättning medför helt naturligt högre takt i ut
-

Tabell 5. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i fasta priser

(Milj. kr.)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971/

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Utbildning och forskning..

+ 6,9

8 778

+

378

+

151

+

81

+

138

+ 4,3

+ 2,1

Folkpensioner m. m.......

+ 6,6

8 141

+

846

+

360

+

326

+

306

+ 10,4

+ 5,2

Totalförsvar ............

+ 0,1

6 448

+

193

+

6

—

4

+

1

+ 3,0

+ 0,8

Kommunikationer och

energiförsörjning ......

+ 1,4

4 316

—

17

—

20

—

29

+

17

- 0,4

- 0,3

Stöd till barnfamiljer ....

+ 4,1

2 611

+

374

+

103

+

44

+

43

+ 14,3

+ 5,0

Arbetsmarknads- och lo-

kaliseringspolitik ......

+ 16.3

2 303

+

143

+

62

+

62

+

54

+ 6,2

+ 3,3

Hälso-, sjuk- och socialvård

+ 9,5

2 227

+

118

+

23

+

48

+

43

+ 5,3

4- 9 R

Rättsväsende............

+ 11,2

1 847

+

49

+

49

+

34

+

7

+ 2,7

+ 1,8

Bostäder................

+ 7,0

2 459

+

211

+

142

+

215

+

220

+ 8,6

+ 7,2

Skattebidrag till kommu-

ner ..................

+ 7,7

1 691

+

166

+

660

+

630

+

100

+ 17,7

Utvecklingsbistånd m. m.

+ 14,5

854

+

210

+

257

+

315

+

404

+ 24,6

+ 24,3

Övrigt..................

+ 5,4

4 759

+

152

+

28

+

86

+

31

+ 3,2

+ 1,5

Totala utgifter

4- 56

46 434

+ 2 823

+ 1821

+ 1808

+ 1

364

+ 6,1

+ 4,0

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

27

Tabell 6. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i löpande priser

(Milj. kr.)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1970/

1971/

1972/

1973/

1974/

ring 1970/

procentu-

ell föränd-

71

72

73

74

75

71—1971 /

ell föränd-

ring 1964/

72

ring 1970/

65—1968/

71—1974/

69

75

Totala utgifter i fasta priser

+ 5,6

46 434

+ 2

823

+ 1821

+ 1808

+ 1

364

+ 6,1

+ 4,0

Tillkommande utgifter:

Löneökningar ..........

—

—

+

460

+ 520

+ 560

+

605

—

—

Försvaret, priskompensa-

tion....................

—

—

+

171

+ 172

+ 178

+

183

—

—

Folkpensioner............

—

—

+

98

+ 235

+ 235

+

235

—

—

Skatteutjämningsbidrag ..

—

—

+

30

+ 10

+ 60

+

100

—

—

Utvecklingsbistånd ......

—

—

—

—

—

+

237

—

—

Omkostnader............

—

—

+

165

+ 170

+ 175

+

180

—

—

Totala utgifter i löpande pri-

ser ..................

+ 10,9

46 434

+ 3 747

+ 2 928

+ 3 016

+ 2

904

+ 8,1

+ 6,2

giftsstegringarna än fastprisalternativet, framför allt där utgifternas storlek

är knuten till prisindex. Detta gäller t. ex. försvarskostnaderna, folkpensionerna

och studiemedlen. Stigande priser medför också omkostnadsökningar

i den statliga verksamheten. Vidare har räknats med att ökade utgifter för

löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort

kommer att utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion

och priser. Övriga kostnadsförändringar har förutsatts bli kompenserade

genom rationaliseringar eller taxehöjningar. Utvecklingsbiståndet räknat i

fasta priser beräknas under hela långtidsbudgetperioden öka med ca 25 %

per år. Detta medför att enprocentmålet i relation till bruttonationalprodukten

i fasta priser uppnås 1974/75 i enlighet med riksdagens beslut. I det

löpande prisalternativet har räknats med ökningar av anslaget på ca 25 %

per år t. o. m. budgetåret 1973/74. Den anslagsökning som erfordras för att

anslaget skall uppgå till en procent av bruttonationalprodukten i löpande

priser har alltså helt lagts på budgetåret 1974/75. Detta förklarar den störa

anslagsökningen detta budgetår i tabell 6.

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1. Inledning

Den samhällsekonomiska bedömningen av den förutsedda utgiftsökningen

måste baseras på en realekonomisk fördelning av de totala statsutgifterna

och en beräkning av de förändringar av antalet anställda (tjänster) inom

statlig och statsunderstödd verksamhet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det i

första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som

innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och

tjänster och å andra sidan sådana utgifter som endast påverkar den samhällsekonomiska

utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla

inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Till den första kategorin hänförs konsumtions- och investeringsutgifter.

Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statlig produktion av tjänster

inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret samt utgifter

för det internationella biståndsprogrammet.

Ungefär 65 % av konsumtionsutgifterna består av löner och pensioner.

Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten samt biståndsutbetalningar.

Som investeringar betraktas huvuddelen av utgifterna på kapitalbudgeten

samt vissa utgifter på driftbudgeten, främst för vägbyggande och materielinköp.

I princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna

för den statliga sektorn från dem som används för andra sektorer. Avgränsningen

mellan konsumtion och investeringar inom den offentliga sektorn

kan emellertid från vissa utgångspunkter diskuteras. För det första

föreligger i vissa fall praktiska svårigheter att utifrån de redovisningssystem

som tillämpas på olika håll inom statsförvaltningen klart dra denna gräns.

För det andra kan med vissa skäl hävdas att sådana statliga insatser som

undervisning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete i samhällsekonomisk

mening är att betrakta som investeringar. I och med att sådana verksamheter

utgör en växande del av den totala samhällsekonomin och att en dominerande

del av den statliga sektorns konsumtion avser dessa ändamål blir

frågeställningen särskilt aktuell i samband med en diskussion av den realekonomiska

innebörden av statens utgifter.

Vidare bör påpekas att konsumtion och investeringar definieras i anslutning

till tidigare gällande svenskt nationalräkenskapssystem. Den omläggning

till det s. k. SN A-system et (Standard National Accounts) som skett

för nationalräkenskaperna beräknas beträffande den realekonomiska fördelningen

av statsbudgeten kunna ske först under hösten 1970. De väsentligaste

skillnaderna mellan de bägge systemen är att reparationer och underhåll

i SNA-systemet inte inkluderas i investeringarna och att viss anläggningsverksamhet

inom försvaret räknas som konsumtion.

Den del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas

i ett flertal realekonomiska kategorier. Den största gruppen utgörs av

de direkta inkomstöverföringarna. Dessa utgör det viktigaste instrumentet

för statens inkomstomfördelande politik och syftar till att öka mottagarens

köpkraft utan motprestation och utan att denne härigenom påverkas i sitt

konsumtionsval. De viktigaste exemplen på sådana överföringar till enskilda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. 2: Långtidsbudget

personer är folkpensioner och barnbidrag. Skatteutjämningsbidragen till

kommunerna och kompensation till kommunerna i anledning av skattereformen

är transfereringar av samma karaktär.

En annan form av inkomstöverföringar är de indirekta, vilka kallas subventioner.

Som exempel på subventioner kan nämnas bidrag till driften av

verkstäder för handikappade, lokaliseringsbidrag samt bidrag till byggande,

drift och underhåll av enskilda vägar. Subventioner har från samhällsekonomisk

synpunkt i betydande utsträckning samma verkningar som om utgifterna

skett för statens egen konsumtion och investering.

Gruppen statsräntor utgörs huvudsakligen av utgifterna för underskott

på riksgäldsfonden, dvs. i stort sett finansieringen av statsskulden.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning inom

landet, aktieteckning, markköp m. m.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 7 har statens utgifter för konsumtion och investeringar sammanföres

med statsbidrag för motsvarande ändamål till kommuner samt vissa

organisationer. Denna redovisningsmetod har valts för att i möjligaste mån

eliminera effekterna av förändringar i huvudmannaskap mellan staten och

kommunerna. Därtill kommer att effekterna på efterfrågan av utgifter inom

ett verksamhetsområde kan sägas vara desamma, vare sig staten svarar för

verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens

och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och

tjänster, utgör inemot 60 % av de totala statsutgifterna. Dessa utgifter beräknas

stiga med 3,8 % budgetåret 1971/72 och med i genomsnitt 2,6 % per

år under långtidsbudgetperioden. Stora skillnader föreligger mellan utvecklingen

av konsumtion och investeringar. Medan konsumtionsutgifterna utvecklas

i ungefär samma takt under perioden visar investeringsutgifterna en

relativt kraftig uppgång det första året med 4,1 % mot 1,0 % i genomsnitt

per år under hela perioden.

Ökningstakten för investeringarna framstår som moderat under såväl den

förflutna som den framförliggande perioden. Tillväxten av konsumtionsutgifterna

är påtagligt snabbare. De ökade med i genomsnitt 8,1 % per år under

den förflutna perioden, medan investeringarnas ökningstakt begränsades till

1,3 %. För den framförliggande perioden beräknas konsumtionsutgifterna

växa med 3,3 % per år mot 1,0 % per år för investeringsutgifterna.

Ökningstakten för konsumtions- och investeringsutgifterna under den

framförliggande perioden ligger väsentligt lägre än för den förflutna perioden

eftersom perioden 1964/65—1968/69 rymmer en kraftig reformverksamhet

medan beräkningarna för den framförliggande perioden baseras på antagandet

om oförändrad ambitionsnivå.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 2

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1964/65—

1968/69

An-

slag

1970/

71

Anslagsförändring till

Procentu-

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1970/71—

1974/75

1971/

72

1972/

73

1973/

74

1974/

75

ring 1970/

71—1971/

72

Konsumtionsutgifter

+ 8,1

18 452

+

688

+ 616

+ 582

+ 667

+ 3,7

+ 3,3

Statliga..............

+ 5,5

11 715

+

448

+ 405

+

480

+ 480

+ 3,8

+ 3,7

Driftbidrag till kommu- ner ................

+ 14,0

6 033

+

218

+ 197

+

79

+ 165

+ 3,6

+ 2,6

Bidrag till ideella orga- nisationer m. m.....

+ 3,2

704

+

22

+ 14

+

22

+ 21

+ 3,1

+ 2,7

Investeringsutgifter ....

+ 1,3

7 765

+

321

+ 14

-

29

+ 4

+ 4,1

+ 1,0

Statliga..............

+ 1,0

6 684

+

330

+ 25

-

28

+ 5

+ 4,9

+ 1,2

Investeringsbidrag till

kommuner ........

+ 2,1

1 067

-

9

- 10

+

0

+ 1

- 0,8

- 0,4

Summa konsumtions- och investeringsutgif- ter ................

+ 5,9

26 217

+ 1009

+ 630

+ 553

+ 671

+ 3,8

+ 2,6

4.3. Övriga realgrupper

Utvecklingen av inkomstöverföringar, finansiella transaktioner m. m.

framgår av tabell 8. Dessa utgiftskategorier beräknas — med undantag av

utgifterna för subventioner — öka väsentligt snabbare än konsumtions- och

investeringsutgifterna. Direkta inkomstöverföringar ökar således med i genomsnitt

nära 7,0 % per år. Förklaringen till denna snabba ökningstakt

beror i huvudsak på höjningen av barn- och studiebidragen, kompensationen

till folkpensionärerna samt ersättningen till kommunerna inom ramen för

Tabell 8. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1964/65—

1968/69

An-

slag

1970/

71

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1970/

71—1971/

72

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1970/71—

1974/75

1971/

72

1972/

73

1973/

74

1974/

75

Direkta inkomst- överföringar ....

+ 6,4

+ 6,2

+ 7,8

- 0,9

+ 6,7

+ 14,0

+ 13,8

12 935

11 249

+ 1354

+ 1 188

+ 1 075

+ 415

+ 1020

+ 380

-f 484

+ 354

+ 10,5

+ 10,6

+ 6,9

+ 4,8

Skattebidrag till

1 686

+ 166

+ 660

+ 610

+ 100

+ 9,8

+ 17,6

1433

+ 83

- 22

— 31

— 65

-f- 5,8

— 0,6

Statsskuldräntor

1869

+ 94

+ 65

+ 90

+ 75

+ 5,0

+ 4,1

Finansiella transak- tioner m. m.....

3 778

3 744

+ 343

+ 340

+ 121

+ 121

+ 186

+ 188

+ 158

+ 159

+ 9,1

+ 9,1

+ 5,0

+ 5,0

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. 2: Långtidsbudget

skattereformen. Detta förklarar också att ökningsakten för dessa kategorier

ligger särskilt högt för budgetåret 1971/72.

Beräkningarna av statsskuldräntor baseras på ett antagande om oförändrad

räntenivå samt ett budgetunderskott på ca 1 miljard kr. per år under

långtidsbudgetperioden. Utvecklingen för utgiftskategorin finansiella transaktioner

domineras av anslagsökningarna för bostadsfinansieringen.

5. Personalutvecklingen

Personalredovisningen omfattar statlig verksamhet samt det statsunderstödda

kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inte bara personal

som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex.

av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga

bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats,

eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten.

Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna

beräknas ha enligt anvisade anslag varför även vakanta tjänster ingår.

Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att statistiken

har många svagheter, varför uppgifterna får betraktas som relativt osäkra.

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår

av tabell 9. En uppdelning har skett på de ändamålsgrupper, som personalmässigt

väger tungt.

Den jämfört med föregående år något större personalökningen under budgetåret

1970/71 förklaras nästan helt av utvecklingen inom skolväsendet och

den högre utbildningen och forskningen. Dessa områden svarar för 2/3 av

personalökningen till detta budgetår.

För den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen

lägre än ökningen till budgetåret 1970/71. Även under denna

period svarar personalen inom skolväsendet och högre utbildning och forskning

för den största ökningen.

Personalen inom gruppen totalförsvar fortsätter att minska. Detta förklaras

främst av vissa förbandsindragningar inom flygvapnet och rationalisering

av verkstadsdriften.

Inom högre utbildning och forskning kommer personalen att öka i något

långsammare takt under de tre sista åren i långtidsbudgetperioden än under

1970/71. Detta förklaras främst av utvecklingen vid universiteten. Fram till

år 1972 antas antalet närvarande vid de fria fakulteterna fortsätta att öka.

För tiden därefter kan man emellertid räkna med endast mindre föränd
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 9. Personalutvecklingen 1966/67—1974/75

Ändamål

Genomsnitt- lig föränd- ring

1966/67—

1969/70

Föränd-

ring

1969/70-

1970/71

Totalt

1970/71

Personalförändring från föregå- ende budgetår till

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Totalförsvar ......

- 297

320

55 954

202

146

233

169

Utbildning och forsk- ning (exkl. skol-

väsendet) ......

+ 1 233

+ 1 407

29 592

+ 1 035

+

641

+

581

+

507

Skolväsendet......

+ 775

+ 1

956

85 739

+

2 529

+

646

+

1 728

+ 1 733

Rättsväsende ....

+ 702

+

677

30181

+

375

+

479

+

250

+

198

Arbetsmarknadspo-

litik............

+ 401

+

265

7 166

+

135

+

120

+

110

+

110

Hälso-, sjuk- och so-

cialvård ........

+ 258

+

289

6 069

—

294

+

84

+

171

+

162

Kommunikationer

och energiförsörjn.

- 309

—

96

15 646

—

57

—

72

—

51

—

42

Länsstyrelserna o. lo-

kala skattemynd.

+ 268

+

193

12 311

+

110

+

110

+

110

+

110

övrigt............

+ 454

+

707

26 285

+

451

+

207

+

326

+

478

Summa

+ 3 485

+ 5

078

268 943

+ 4 082

+ 2 069

+ 2 992

+ 3 087

ringar. De spärrade fakulteternas utbyggnad enligt hittills fattade beslut

kommer emellertid att medföra ett ökat lärarbehov. Vidare medför utbyggnaden

av lärarhögskolorna enligt 1967 års riksdagsbeslut ett ökat personalbehov

under början av perioden.

Skolväsendets personalökning under perioden 1971/72—1974/75 beror

framför allt på det stigande elevantalet inom grundskolans låg- och mellanstadium.

Inom rättsväsendet dämpas personalökningen under den framförliggande

perioden men ligger fortfarande på en relativt hög nivå, framför allt inom

polisväsendet.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar

bl. a. inom sjöfartsverket i samband med fortgående rationalisering inom

lots- och fyrväsendet. Även inom vägväsendet beräknas personalen minska.

Sammanfattningsvis beräknas personalökningarna under den framförliggande

perioden ligga på ungefär samma nivå som den genomsnittliga

verkliga uppgången under den förflutna jämförelseperioden. Den årliga tillväxttakten

i antalet tjänster dämpas dock något från ca 3 500 till ungefär

3 050. Personalökningen blir störst under periodens första, tredje och fjärde

år och ökningen faller främst inom skolväsendet. Det bör understrykas att

långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns

totala efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar förändringar

i vakansläget.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

33

5.2. Affärsverken

För affärsverkens del förutses fortsatta minskningar i efterfrågan på personal,

dock inte i samma omfattning som tidigare år. Detta förklaras huvudsakligen

av arbetstidsförkortningen.

Inom postverket bedrivs i kostnadssänkande syfte en omfattande rationalisering.

Rationaliseringsprogrammet innefattar bl. a. sorteringsmaskiner, införande

av postnummer, prestationslön för brevbärare, ökad användning av

ADB i postbanken m. m. Till följd av rationaliseringarna inskränker sig behovet

av personalökning praktiskt taget helt till vad som uppstår genom arbetstidsförkortningen

under periodens första år.

Statens järnvägar fortsätter den omfattande rationaliseringsverksamhet

som pågått under en följd av år. SJ har på grund av den omfattande nyrekryteringen

under krigsåren och den ökande konkurrensen från biltrafiken

sedan länge haft ett betydande personalöverskott. Möjligheterna att

minska detta torde, till följd av personalens ålderssammansättning, successivt

öka under 1970-talet.

Genom stora investeringar och andra rationaliseringsåtgärder har personalökningen

vid televerket hittills kunnat begränsas. Under budgetåren

1971/72—1974/75 förutses bl. a. ökningar av linjepersonal. Personalökningen

under de tre första åren i perioden beror huvudsakligen på arbetstidsförkortningen.

Tabell 10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1966/67—1974/75

Genomsnittlig

förändring

1966/67-

1969/70

Föränd-

ring

1969/70-

1970/71

Totalt

1970/71

Personalförändring från före- gående budgetår till

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Postverket........

- 295

+ 600

38 770

+ 1 900

+ 100

- 100

+

100

Televerket........

+ 1 049

+ 681

41 150

+ 1 150

+ 1 000

+ 1 700

+

800

Statens järnvägar ..

- 1 769

- 1 500

45 100

- 1 600

- 1 650

- 1 700

1 700

Luftfartsverket ....

Förenade fabriks-

-t- 68

+ 35

1 192

+ 75

+ 30

+ 30

+

30

verken..........

Statens vattenfalls-

- 142

± o

7 500

+ 100

+ 200

± o

±

0

verk............

- 207

+ 200

7 700

- 400

- 200

- 300

+

100

Domänverket......

- 481

- 235

6 973

- 240

- 245

- 245

250

Summa

- 1777

- 219

148 385

+ 985

- 765

- 615

-

920

6. Inkomstutvecklingen

Totalbudgetens inkomster omfattar inkomsterna på både driftbudgeten

och kapitalbudgeten. De senare utgörs främst av affärsverkens avskrivningsmcdel

samt räntor och amorteringar för statliga lån.

Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oföränd
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i löpande priser

(Milj. kr.)

Genom- snittlig

procentu- ell för- ändring

1964/65- 1968/69

1970/71

Förändring till

Procentu- ell för- ändring

1970/71- 1971/72

Genom- snittlig

procentu- ell för- ändring

1970/71- 1974/75

1971/

72

1972/

73

1973/

74

1974/

75

Inkomstskatt......

+ 7,3

18 400

- 400

+ 1400

+ 2 600

+ 2 900

— 2,2

+ 7,9

Mervärdeskatt ....

+ 20,1

8 900

+ 3 800

+ 800

+ 900

+ 900

+ 42,7

+ 14,5

Övriga inkomster ..

+ 3,3

18 276

+ 864

+ 805

+ 875

+ 810

+ 4,7

+ 4,3

Summa

+ 9,1

45 576

+ 4 264

+ 3 005

+ 4 375

+ 4 610

+ 9,4

+ 7,9

rade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. På samma sätt som

i den reviderade finansplanen bygger inkomstberäkningarna på det framlagda

förslaget till nytt skattesystem. Avgörande för statsinkomsternas förändringar

blir härvid de antaganden som görs om skatteunderlagets (lönesummans)

utveckling. För åren 1970 och 1971 beräknas i följande kalkyl,

liksom i den reviderade finansplanen, den totala lönesumman komma att

stiga med 9 % resp. 7 %. För de därpå följande åren antas lönesumman,

med hänsyn tagen till den beräknade tillväxten av den totala produktionen

och under förutsättning av en årlig prisstegring med 3 %, öka med 7 %

per år. Denna antagna tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna

av inkomsterna på inkomstskattetiteln och av den allmänna arbetsgivaravgiften

samt förutsätts ge upphov till en motsvarande utveckling

av förbrukningen av de varor och tjänster som är belagda med mervärdeskatt.

Övriga inkomster har i flertalet fall framskrivits på basis av schablonmässiga

antaganden. De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under

angivna förutsättningar framgår av tabell 11.

Enligt denna kalkyl kommer tillväxttakten för statsinkomsterna att

minska från ca 9 % per år under perioden 1964/65—1968/69 till 7,9 % per

år under perioden 1970/71—1974/75. Statsinkomsternas tillväxt under de

framförliggande budgetåren sker på grund av den statliga skatteskalans

progressivitet i något snabbare takt än ökningen av skatteunderlaget.

Inkomstskattens och mervärdeskattens utveckling under budgetåren

1970/71—1972/73 domineras av den omläggning från direkt till indirekt

beskattning som sker inom ramen för skattereformen.

Inkomsterna på inkomstskattetiteln bestäms av nettot mellan statens

bruttouppbörd av främst preliminär A- och B-skatt samt inbetalningar av

kvarskatt och fyllnadsskatt å ena sidan och vissa utbetalningar, i första

hand av kommunalskattemedel och överskjutande skatt, å den andra. In
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Bil. 2: Långtidsbudget

komstskattetitelns netto beräknas öka med ca 1,5 miljarder kr. under budgetåret

1970/71, vilket innebär en väsentligt lägre ökningstakt än under

1969/70. Detta beror på att skatteuppbörden under de två sista preliminärskatteterminerna

budgetåret 1970/71 bestäms av det nya skattesystemets

regler. Under budgetåret 1971/72 når de lättnader i den direkta beskattningen

som skattereformen innebär full effekt vilket förklarar varför inkomsterna

på inkomstskattetiteln minskar med 400 milj. kr. Inkomstskattens

ökning under budgetåret 1972/73 är väsentligt lägre än den normala ökningstakten.

Detta beror till viss del på en eftersläpande effekt av skattereformen

som medför att kvarskatteinkomsterna minskar medan utbetalningarna

av överskjutande skatt ökar. Det negativa netto som blir följden

har beräknats till 400 milj. kr. Budgetåren 1973/74 och 1974/75 påverkas

inte på inkomstsidan av några effekter som hänger samman med övergången

till det nya skattesystemet. Förändringen av inkomstskatten under

1974/75 kan alltså från dessa utgångspunkter betraktas som normal.

Inom ramen för skattereformen kommer mervärdeskatten att öka från

10 % till 15 % den 1 januari 1971. Detta får vissa effekter under budgetåret

1970/71. Mervärdeskatteinkomsterna under budgetårets två sista uppbördsterminer

bestäms av den nya skattesatsen. Ökningen detta budgetår

uppgår till ca 2 miljarder kr. Fullt genomslag får höjningen av mervärdeskatten

under budgetåret 1971/72 och detta förklarar den kraftiga ökningen

på denna inkomsttitel. Under hela långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna

av mervärdeskatt genomsnittligt öka med 14,5 %. Räknat på perioden

1972/73—1974/75 uppgår ökningstakten till omkring 6,4 % per år.

I absoluta tal innebär detta en genomsnittlig ökning med ca 900 milj. kr.

per år.

Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras att inkomsterna

av bensin- och brännoljeskatt och tullmedel beräknas öka med

vardera ca 100 milj. kr. per år och inkomsterna av fordonsskatt, skatt på

malt- och läskedrycker samt inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas öka

med vardera ca 50 milj. kr. per år. Skatt på sprit och vin beräknas öka

med ca 40 milj. kr. per år och den allmänna arbetsgivaravgiften med 80

Tabell 12. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i fasta priser

(Milj. kr.)

1970/71

Förändring till

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Inkomstskatt ........

Mervärdeskatt........

Övriga inkomster......

18 400

8 900

18 276

- 1 200

+ 2 300

+ 864

- 200

+ 500

+ 805

+ 1 600

+ 550

+ 875

+ 2 300

+ 550

+ 810

Summa

45 576

+ 1964

+ 1105

+ 3 025

+ 3 660

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

milj. kr. per år. Inkomster av statens kapitalfonder, av vilka de viktigaste

är statens affärsverksfonder och statens utlåningsfonder, kan schablonmässigt

beräknas öka med omkring 200 milj. kr. per år.

I jämförande syfte har en beräkning också gjorts av statsinkomsternas

sannolika utveckling under förutsättning att lönesumman utvecklas i takt

med den reala produktionstillväxten efter utgången av budgeåret 1970/71.

Denna kalkyl redovisas i tabell 12.

7. Avslutning

Syftet med långtidsbudgeten är att med 1970/71 som basår ange konsekvenserna

för budgetåren 1971/72—1974/75 av de beslut och åtaganden

som gjorts av statsmakterna. Redovisningen sker i såväl finansiella som

reala termer. Långtidsbudgeten ånger de resurser som krävs för att den

statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna fullföljas i enlighet

med dessa beslut och åtaganden. Eftersom långtidsbudgeten inte innehåller

något försök att förutse framtida politiska beslut med konsekvenser

för statens utgifter kan den inte uppfattas som en prognos för utvecklingen

av statsbudgetens utgiftssida.

För att uppskatta de finansiella resurser som under perioden kan stå till

förfogande innehåller långtidsbudgeten också en kalkyl över statsinkomsternas

utveckling. I likhet med vad som gäller för utgiftskalkylen är inkomsterna

beräknade i två alternativ, ett i fasta priser och ett i löpande

priser. Båda alternativen grundas på antagandet att de skatteregler, som

föreslagits vårriksdagen, kommer att gälla under hela perioden. För alternativet

i löpande priser beräknas den totala lönesumman stiga med 9 % år

1970. För de därpå följande åren antas lönesumman stiga med 7 % per år.

Inkomster, som inte direkt påverkas av förändringar i lönesumman, har i

flertalet fall framräknats trendmässigt.

7.1. Inkomstutvecklingen

Under perioden 1964/65—1968/69 steg statsinkomsterna i genomsnitt

med 9,1 % per år. Enligt långtidsbudgetens kalkyler kommer inkomsterna

under perioden 1970/71—1974/75 att växa i något långsammare takt eller

med 7,9 % per år.

Budgetåret 1970/71 beräknas statsinkomsterna öka med ca 5 miljarder

kr. och budgetåret 1971/72 med omkring 4,3 miljarder kr. Tillväxttakten

för statsinkomsterna sjunker således mellan de båda budgetåren från

12,3 % till 9,4 %. Detta förklaras i huvudsak av att lönesummans tillväxt

under år 1970 beräknas bli markerat högre än under både de närmast före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Bil. 2: Långtidsbudget

gående och följande åren. För de senare gäller ett schablonmässigt antagande

om en ökning på 7 %. Lönesummans snabba tillväxt 1970 medför

också en något snabbare ökning av mervärdeskatteinkomsterna. Ytterligare

en förklaring till den snabba ökningen av statsinkomsterna 1970/71 är

att en förändring i positiv riktning beräknas ske av nettot mellan inbetalningar

av kvarskatt och fyllnadsbetalningar å ena sidan, och utbetalningar

av överskjutande skatt å den andra, inom inkomstskattetiteln. I motsatt

riktning verkar en tillfällig minskning av statsinkomsterna i samband

med skattereformens genomförande.

7.2. Utgiftsutvecklingen

Räknat i löpande priser har utgifterna under perioden 1964/65—1968/69

ökat med i genomsnitt 10,9 % vilket resulterat i ett successivt växande

underskott i totalbudgeten med ökad upplåning som följd. Räknat i fasta

priser har utgifterna ökat med 5,6 % per år.

Långtidsbudgetens kalkyler över utvecklingen för perioden 1970/71—

1974/75 anger en årlig utgiftsökning om 6,2 % i löpande priser och 4,0 %

i fasta priser.

Den svagare utgiftsexpansion, som långtidsbudgetens kalkyler visar i

förhållande till den faktiska utvecklingen under den förflutna perioden, är

en följd av den beräkningsteknik som tillämpas. Hänsyn har sålunda inte

tagits till eventuella nya beslut med anspråk på ökade statsutgifter eller

beslut om förlängning av vissa tidsbegränsade utgiftsprogram. Denna teknik

leder till att långtidsbudgetens kalkyler för de sista åren i perioden

allt mer avlägsnar sig från vad som erfarenhetsmässigt kan bedömas som

den sannolika utgiftsutvecklingen. I långtidsbudgetens teknik finns alltså

en inbyggd och för varje år i perioden tilltagande underskattning av utgifterna.

För inkomstsidan däremot har långtidsbudgeten mera karaktär

av en prognos för hela perioden.

Den för långtidsbudgetperioden kalkylerade utgiftsökningen om 4,0 %

räknat i fasta priser framstår — särskilt vid en jämförelse med de senaste

årens långtidsbudgetkalkyler — som anmärkningsvärt kraftig. En närmare

analys visar att vissa expansiva utgiftsprogram slår särskilt hårt under

perioden. Därtill kommer verkningar av skattereformen. Bland de expansiva

utgiftsprogrammen märks särskilt det internationella biståndet som

ökar med ca 25 % per år, vilket medför en utgiftsstegring om 300—400

milj. kr. per år mot periodens slut. Skattereformen verkar på flera sätt,

dels i början av perioden genom en lyftning av utgiftsnivån för barnbidrag

och folkpensioner samt studiebidrag, dels från budgetåret 1972/73 genom

kompensation till kommunerna för det inkomstbortfall dessa drabbas av.

Totalt beräknas dessa utgiftsprogram svara för drygt 1/3 av den utgiftsexpansion

som långtidsbudgeten anger för perioden 1970/71—1974/75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Tabell 13. Förändringen av statens inkomster och utgifter genom skattereformen

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Inkomster....................................

+ 1440

+ 1940

+ 2 750

+ 3150

därav

inkomstskatt ..............................

— 3 100

- 2 900

+ 40

+ 4 800

- 2 400

+ 50

+ 5 100

- 2 300

+ 50

+ 5 400

arvs- och förmögenhetsskatt ................

mervärdeskatt..............................

+ 40

+ 4 500

Utgifter......................................

- 1170

- 1800

- 2 345

- 2 395

därav

folkpensioner ..............................

bidrag till sjukförsäkringen..................

barnbidrag och studiebidrag ................

bidragsförskott.............................

kompensation till kommuner ................

- 305

- 240

- 625

- 320

- 255

- 630

- 95

- 500

- 335

- 270

- 640

- 100

- 1 000

- 355

- 285

- 650

- 105

- 1 000

Nettoeffekt ............................

+ 270

+ 140

+ 405

+ 755

På sikt kommer skattereformen med beaktande av både inkomst- och utgiftsförändringar

att medföra en viss nettoförstärkning av statsbudgeten.

På inkomstsidan blir ökningen av mervärdeskatteinkomsterna så betydande

att resultatet, efter kompensation för bortfallet av direktskatteinkomster,

blir en inte obetydlig inkomstförstärkning. Mot detta skall självfallet

ställas de olika utgiftsökningar som direkt sammanhänger med skattereformen.

Först budgetåret 1973/74 slår de olika anslagshöjningarna igenom

fullt ut. Detta budgetår uppgår den totala utgiftsökning som sammanhänger

med skattereformen till 2 345 milj. kr. och nettoeffekten på statsbudgeten

blir en förstärkning med ca 400 milj. kr. De olika delposternas utveckling

redovisas i tabell 13.

För budgetåret 1971/72 — det första året i långtidsbudgeten — kan en

relativt säker beräkning göras av de resursanspråk som nu fattade beslut

och åtaganden kommer att ställa. Även inkomstutvecklingen kan baseras

på ett relativt säkert underlag. För detta budgetår erbjuder långtidsbudgeten

en grund för bedömning av utrymmet för nya aktiviteter, behovet

av omprövning av existerande program och eventuella krav på inkomstförstärkningar.

En sammanställning av utgifts- och inkomstutvecklingen i löpande priser

för de tre budgetåren 1969/70—1971/72 redovisas i tabell 14. Av den

framgår att utgifterna beräknas öka med 5,2 miljarder kr. till budgetåret

1969/70 och med drygt 2,3 miljarder kr. till budgetåret 1970/71. Enligt

långtidsbudgetens kalkyler är utgiftsstegringen vid oförändrad ambitionsnivå

ca 3,7 miljarder kr. till budgetåret 1971/72. Dessa utgiftsökningar motsvarar

13,4 %, 5,3 % och 8,1 %. Den kraftiga dämpningen av utgiftsexpan
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

39

Tabell 14. Budgetsaldots utveckling 1969/70—1971/72

(Milj. kr., löpande priser)

1969/70

rev.fj

fi.plan

1970/71

1971/72

Förändring från föregående budgetår till

fi.plan

1969/70 %

1970/71 %

1971/72 %

Utgifter ....

Inkomster . .

Budgetsaldo

44 100

40 591

- 3 509

46 434

45 576

- 858

50 181

49 840

- 341

+ 5 217 +13,4

+ 4 355 +12,0

- 862

+2 334 + 5,3

+ 4 985 +12,3

+ 2 651

+3 747 +8,1

+ 4 264 +9,4

+ 517

sionen mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 leder till att totalbudgetens

saldo förbättras med ca 2,7 miljarder kr.

Den svagare utgiftsökningen till budgetåret 1970/71 bör ses mot bakgrund

av den kraftiga utgiftsstegringen året innan. Av den totala utgiftsökningen

om 5,2 miljarder kr. till budgetåret 1969/70 kan ca 1,8 miljarder

kr. hänföras till fyra utgiftsområden, nämligen ökningen av anslaget till

investeringsbanken, helårseffekten av de nya bostadstilläggen till barnfamiljer,

den snabbare utbetalningen av bostadslån och retroaktiv utbetalning

av ett halvt års lönehöjningar för statsanställda.

Dämpningen av utgiftsexpansionen budgetåret 1970/71 är också ett uttryck

för den finanspolitiska åtstramning som bedömts nödvändig för att

säkra yttre och inre balans i samhällsekonomin. Utgiftsprogrammet i statsverkspropositionen

präglades av restriktivitet. Därtill kommer bortfall av

vissa tidsbegränsade program, bl. a. 300 milj. kr. i anslag till investeringsbanken

och 200 milj. kr. för ATP-avgifter som egentligen hänförde sig

till första halvåret 1969. Tillväxten av utgifterna under budgetåret 1970/71

beräknas uppgå till 5,3 %. Då har hänsyn inte tagits till höjningen av de

statsanställdas löner år 1971 och eventuella tilläggsstater.

För att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå budgetåret 1971/72 skulle

utgifterna enligt kalkylerna öka med ca 3,7 miljarder kr. i löpande priser

eller 8,1 %. Det är ungefär 1/4 mer än vad som enligt fjolårets långtidsbudget

erfordrades för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå det

första budgetåret i perioden, dvs. 1970/71. Utgiftsökningen framstår som

särskilt kraftig vid en jämförelse med den beräknade faktiska utgiftsstegringen

budgetåret 1970/71.

Som redan framhållits svarar verkningarna av skattereformen för en betydande

del av utgiftsstegringen. Budgetåret 1971/72 slår kompensationen

till folkpensionärer, barnfamiljer och studerande igenom med full styrka

anslagsmässigt. Därtill kommer andra effekter av skattereformen och en

fortsatt relativt betydande utgiftsökning för bostadslånefonden. Dessa utgiftsprogram

beräknas svara för drygt 1/4 av den totala utgiftsökningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

detta budgetår. Då emellertid inkomsterna beräknas öka i något snabbare

takt eller med 9,4 % minskar underskottet i totalbudgeten med mer än 500

milj. kr.

7.3. Realekonomisk analys

En analys i realekonomiska termer av utgiftsförändringarna under hela

långtidsbudgetperioden 1970/71—1974/75 visar på en årlig ökning om 2,6 %

av utgifterna för konsumtion och investeringar, inklusive bidrag till kommunerna

för dessa ändamål. Uppgången till det första året i perioden, budgetåret

1971/72, är 3,8 %.

Investeringsutgifterna beräknas öka med 1 % i genomsnitt under hela

perioden, ökningen, ca 320 milj. kr. eller 4,1 % i förhållande till 1970/71,

faller helt på det första året. Drygt 1/3 av investeringsökningen budgetåret

1971/72 kan hänföras till totalförsvaret. Andra stora ökningsposter är investeringarna

i karolinska sjukhuset och datamaskiner. I övrigt synes en

rad tillfälliga faktorer ha medfört denna koncentration av utgiftsökningen

till det första budgetåret.

Det får emellertid anses naturligt att den teknik som tillämpas för långtidsbudgeten

medför speciella effekter för den långsiktiga kalkyleringen av

investeringsutgifterna. Investeringsprogrammen är i motsats till konsumtionsprogrammen

ofta tidsbegränsade och faller därmed i många fall bort

under långtidsperioden. Eftersom långtidsbudgeten inte tar hänsyn till

eventuella beslut om nya investeringsprogram blir underskattningen av

utgiftstrycket här mera markerat än för konsumtionssidan.

Av intresse i en realekonomisk analys är också de anspråk på arbetsmarknaden

som en ökning av statsutgifterna kommer att medföra. Betydande

svårigheter av redovisningsteknisk natur föreligger när en sådan

analys skall utföras. Den personalredovisning, som ingår i långtidsbudgeten,

avser sålunda endast antalet tjänster som myndigheterna beräknas ha enligt

anvisade anslag. Ingen hänsyn tas till vakansläget.

Trots dessa begränsningar i det redovisade materialet kan ändå vissa

slutsatser dras av kalkylerna. Av tabell 16 framgår att personalökningen

Tabell 15. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna 1970/71—1971/72

(Milj. kr., fasta priser)

1971/72

Förändring från 1970/71

Milj. kr.

%

Konsumtionsutgifter .........

Investeringsutgifter .........

19140

8 086

+ 688

+ 321

+ 3,7

+ 4,1

Summa

27 226

+ 1009

+ 3,8

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

41

Tabell 16. Personalutveckling 1966/67—1974/75

(Antal helårstjänster inkl. vakanser)

Genom- snittlig

procentu- ell föränd- ring 1966/

67—1968/

69

Totalt

1970/

71

Förändring till

Procentu- ell föränd- ring 1970/

71—1971/

72

Genom- snittlig

procentu- ell föränd- ring 1970/

71—1974/

75

1971/

72

1972/

73

1973/

74

1974/

75

Totalt ........

+ 0,7

417 328

+ 5 067

+ 1304

+ 2 377

+ 2167

+ 1,2

+ 0,6

Skolväsendet . .

+ 1,3

85 739

+ 2 529

+ 646

+ 1 728

+ 1 733

-r 2,9

+ 1,9

Affärsverken .. .

- 0,8

148 385

+ 985

- 765

- 615

- 920

+ 0,7

- 0,2

Övrigt ........

+ 1,6

183 204

+ 1 553

+ 1 423

+ 1 264

+ 1 354

+ 0,8

+ 0,8

till budgetåret 1971/72 beräknas till ca 5 000 för myndigheter och affärsverk.

Det är ungefär tre gånger så mycket som redovisats i de två senaste

årens långtidsbudgeter för det första året i resp. period. Denna snabba ökningstakt

förklaras till betydande del av den arbetstidsförkortning som genomförs

under åren 1971—1973.

För hela långtidsbudgetperioden 1970/71—1974/75 beräknas ökningen

av antalet tjänster uppgå till 0,6 % per år. Det kan jämföras med den faktiska

ökning som ägde rum under perioden 1964/65—1968/69, nämligen

0,7 %. Mot bakgrund av den minskning av det totala arbetskraftsutbudet,

som förutses för perioden 1970—1975 (tabell 1), är de i långtidsbudgeten

redovisade anspråken från statens sida betydande.

De resursanspråk som långtidsbudgetens kalkyler redovisar måste bedömas

mot den samhällsekonomiska bakgrund som tecknats i kapitel 2. Enligt

de redovisade preliminära kalkylerna skulle bruttonationalprodukten

öka med i genomsnitt ca 3,5 % per år under perioden 1970—1975. Enligt

långtidsbudgetens beräkningar för budgetåret 1971/72 skulle ianspråktagandet

av reala resurser för den statliga och statsunderstödda verksamheten

öka i något snabbare takt än vad som sannolikt blir möjligt för övriga sektorer

av samhällsekonomin.

De anspråk, som myndigheterna redovisat i sina anslagsframställningar

för budgetåret 1970/71 och i sina bedömningar av vad oförändrad ambitionsnivå

kommer att kräva, överstiger kraftigt såväl de i statsverkspropositionen

upptagna anslagen som de i långtidsbudgeten gjorda beräkningarna.

Erfarenhetsmässigt är också utgiftstrycket större än vad långtidsbudgetens

kalkyler visar. Under perioden 1964/65—1968/69 ökade de statliga

konsumtions- och investeringsutgifterna med 5,9 % per år. Det kan

jämföras med långtidsbudgetens kalkyler om en ökning med 2,6 % per år

under perioden 1970/71—1974/75.

Kalkylerna över utgiftsexpansionen under de närmaste budgetåren skall

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

också bedömas mot bakgrund av de mål för den ekonomiska politiken som

statsmakterna angivit. Enligt årets finansplan är huvuduppgifterna för den

ekonomiska politiken att rätta till de balansrubbningar som uppkommit

utan att ge avkall på de grundläggande målen. En uppgift, som står i förgrunden,

är att förstärka betalningsbalansen. Som ett led i en politik med

detta syfte stramas finanspolitiken åt.

Behovet att stärka betalningsbalansen framstår som särskilt angeläget

för att det utgiftsprogram, som statsmakterna antagit för det internationella

biståndet, skall kunna infrias. Enligt programmet skall en procent av bruttonationalprodukten

till marknadspris avsättas för utvecklingsbiståndet. Detta

mål skall ha nåtts budgetåret 1974/75, det sista året i långtidsbudgeten.

Enligt kalkylerna kommer biståndet detta år att uppgå till 1 985 milj. kr.

i fasta priser, en uppgång med 1 185 milj. kr. i förhållande till innevarande

budgetår.

Sammanfattningsvis kan sägas att årets långtidsbudget tyder på att utgiftsstegringen

ligger på en högre nivå än vad motsvarande kalkyler i tidigare

långtidsbudgetar utvisat. De krav som under de närmast följande

budgetåren kommer att ställas på den ekonomiska politiken och det begränsade

tillväxtutrymmet i den svenska ekonomin motiverar en allmänt

stram utgiftsprövning och en hård prioritering av insatserna såväl inom

som mellan olika utgiftsområden.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 2: Långtidsbudget

43

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................. 1

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte .......................... 1

1.2. Oförändrad ambitionsnivå.................................... 1

1.3. Beräkningsunderlag..................... 3

2. Samhällsekonomisk bakgrund.................................. 5

2.1. Inledning.................................................. 5

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt........................ 5

3. Utgiftsutvecklingen .......................................... 8

3.1. Utbildning och forskning..................................... 8

3.2. Folkpensioner m. m......................................... 11

3.3. Totalförsvar................................................ 14

3.4. Kommunikationer och energiförsörjning ........................ 15

3.5. Stöd till barnfamiljer........................................ 17

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik........................ 18

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård .................................. 19

3.8. Rättsväsende .............................................. 21

3.9. Bostäder.................................................. 23

3.10. Skattebidrag till kommuner .................................. 24

3.11. Utvecklingsbistånd m. m..................................... 25

3.12. Totala utgifter.............................................. 26

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling........................ 27

4.1. Inledning.................................................. 27

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter.......................... 29

4.3. Övriga realgrupper.......................................... 30

5. Personalutvecklingen ........................................ 31

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl.............................. 31

5.2. Affärsverken .............................................. 33

6. Inkomstutvecklingen.......................................... 33

7. Avslutning ................................................ 36

7.1. Inkomstutvecklingen ........................................ 36

7.2. Utgiftsutvecklingen.......................................... 37

7.3. Realekonomisk analys....................................... 40

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 2: Långtidsbudget

Tabellförteckning

Tabell 1. Produktion, arbetsinsats och produktivitet.................. 8

2. Folkpensioner.......................................... 13

3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1970/71—1974/75

i fasta priser ........................................ 14

4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1970/71—1974/75

i löpande priser...................................... 14

5. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i fasta priser.......... 26

6. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i löpande priser........ 27

7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling.......... 30

8. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m................. 30

9. Personalutvecklingen 1966/67—1974/75 .................... 32

10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1966/67—1974/75...... 33

11. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i löpande priser 34

12. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i fasta priser .. 35

13. Förändringen av statens inkomster och utgifter genom skatte
reformen

............................................ 38

14. Budgetsaldots utveckling 1969/70—1971/72 ................ 39

15. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna

1970/71—1971/72 .................................... 40

16. Personalutveckling 1966/67—1974/75...................... 41

MARCUS BOKTR. STHLM IV70 700243

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Rik srevision s verket s

approximativa beräkning

rörande utfallet av rik sstaten

för budgetåret 1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70

1

Bilaga 3

RIKSREVISIONSVERKET

2.4. 1970

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning av budgetutfallet för 1969/70

Enligt instruktionen får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ

beräkning över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1969/70. Beräkningarna

omfattar även det totala budgetutfallet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

I beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tilläggsstat I

till riksstaten för 1969/70 enligt rskr 1969: 424 samt begärda anslag på tillläggsstat

II och III enligt proposition 1970: 2 respektive 1970: 78 och 105.

Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsstaterna till i runt

tal 174 mkr. för driftbudgeten och 350 mkr. för kapitalbudgeten.

Beräkningarna grundar sig i huvudsak på månatliga kassarapporter från

huvudförvaltningar och SEA-systemets redovisningscentraler och på inhämtade

approximativa uppgifter från huvudförvaltningar och från myndigheter

tillhörande SEA-systemets redovisningsgrupper.

T otalbudgeten

Totalbudgetens utgifter beräknas till 44 210 mkr. och inkomsterna till

40 490 mkr. Totalbudgetens underskott skulle således bli 3 720 mkr. som

även framgår av nedanstående sammanställning.

Beräknat

utfall. Milj. kr.

Totalbudgetens inkomster

Driftbudgetens inkomster................................... 38 967

Övrig finansiering:

Avskrivningsmedel inom fonderna .................... 1 355

Övriga kapitalmedel................................. 148

Övrig kapitalåterbetalning............................ 20 1 523

40 490

Underskott................................................ 3 720

Summa 44 210

T otalbudgetens utgifter

Driftbudgetens utgifter..................................... 38 424

Avgår:

Utgifter för avskrivning av nya kapitalinvesteringar..... 1 141

Utgifter för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför
luster

............................................ 1 1 142

37 282

Utgifter på investeringsanslagen............................. 6 690

Ökad disposition av rörliga krediter.......................... 238

Summa 44 210

Totalbudgetens beräknade underskott på 3 720 mkr. enligt ovan kan även

framräknas på följande sätt:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70 3

Milj. kr.

Överskott på driftbudgeten.................................. _]_ 543

Investeringsplanen......................................... .4 025

Ökad disposition av rörliga krediter.......................... . 238

Summa — 3 720

Beräknade förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag

under innevarande budgetår redovisas särskilt i följande sammanställning.

Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna 1969/70

Driftbudgeten (exklusive avskrivningar)

Investeringsanslag ...................

Anslagsbe- Beräknade förhållningar

ändringar

30.6.1969 1969/70

Milj. kr.

3 065 + 108

1 852 1— 986

Summa 4 917 —878 1

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Dispositionen av rörliga krediter beräknas öka med 238 mkr. från 1 210

mkr. till 1 448 mkr. som även framgår av följande sammanställning.

Myndighet

Utestående

Av berörda

Beräknat utestå-

30.6. 1969

myndigheter

och bolag beräk- nad förändring

1969/70

Milj. kr.

ende 30.6. 1970

Televerket....................

205

4- 90

295

Statens järnvägar..............

—

+ 20

20

Statens vattenfallsverk..........

50

+ 35

85

Domänverket.................

14

+ 6

20

Förenade fabriksverken ........

Överstyrelsen för ekonomiskt för-

3

3

svar .....................

Svensk spannmålshandel, ekono-

625

+ 50

675

misk förening ..............

175

+ 15

190

Svensk kötthandel, förening u p a

50

—

50

Norrbottens järnverk AB........

88

4- 22

110

Summa

1 210

+ 238

1 448

1 Inklusive indragna anslagsbehållningar 60 milj. kr.

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Driftbudgeten

Driftbudgetens utgifter beräknas till 38 424 mkr. och inkomsterna till

38 967 mkr. Driftbudgetens överskott skulle således bli 543 mkr.

Överskottet på driftbudgeten kan även specificeras på följande sätt:

Milj. kr.

Beräknat överskott på statsregleringen enligt riksstaten........ + 1 745

Avgår tilläggsstatsanslag.................................... — 174

Beräknat utfall för inkomsttitlar ............................ — 193

Beräknade merutgifter utöver besparingar på förslaganslag och

obetecknade anslag ...................................... — 929

Beräknad ökning av reservationer............................ + 94

Saldo..................................................... + ^43

Närmare uppgifter om inkomsterna på driftbudgeten lämnas i bilaga 1.

Av den beräknade avvikelsen mot riksstaten hänför sig 171 mkr. till inkomsttitlar

som hör till den allmänna budgeten och 22 mkr. till inkomsttitlar

som hör till specialbudgeter.

På förslagsanslag och obetecknade anslag beräknas merutgifterna överstiga

besparingarna med 929 mkr. som även framgår av bilaga 2.

Bilaga 3 visar vilka anslag som beräknas utfalla med merutgifter eller besparingar

på minst 10 mkr.

Reservationerna på driftbudgeten beräknas öka med 94 mkr. Den beräknade

förändringen på de olika huvudtitlarna framgår av följande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

Ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet.......................... — 6

III. Utrikesdepartementet.......................... + 6

IV. Försvarsdepartementet ......................... — 71

V. Socialdepartementet .......................... — 26

VI. Kommunikationsdepartementet.................. + 93

VII. Finansdepartementet .......................... + 15

IX. Jordbruksdepartementet........................ + 36

XI. Inrikesdepartementet .......................... — 41

XII. Civildepartementet ............................ — 2

XIII. Industridepartementet.......................... +104

Säger för egentliga statsutgifter +108

Utgifter för statens kapitalfonder:

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .......... — 14

Reservationsökning, netto + 94

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70

På automobilskatte medlens specialbudget beräknas

inkomsttitlarna utvisa en brist av 23 mkr., och utgiftstitlarna en merutgift

av 35 mkr. Budgetutjämningsfonden kommer som följd därav att belastas

med 58 mkr. över förslagsanslaget 1969/70 Yl B 9 Avsättning till statens

automobilskattemedelsfond. Överskottet på specialbudgeten, som enligt riksstat

och tilläggsstat är 602 mkr. beräknas nu bli (602 — 58 =) 544 mkr.

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel beräknas

till netto 325 mkr.

Kapitalbudgeten

På anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas netto-:

utgifterna till sammanlagt 6 690 mkr. Investeringsstaterna beräknas utfalla

på följande sätt:

Netto- Nettoinkomster

utgifter

Milj. kr.

Investeringsanslag........................ 6 690

Avskrivningsmedel från riksstaten .......... 1141

Avskrivningsmedel inom fonderna .......... 1 355

Övriga kapitalmedel...................... 148

Investeringsbemyndigande ................ 4 046_

Summa 6 690 6 690

Det kapitaltillskott som krävs för att genomföra de beräknade investeringarna

erhålles om beloppet för investeringsbemyndigande, 4 046 mkr., minskas

med beräknade kapitalåterbetalningar från kapitalfonder utan investeringsstat.

Sådana återbetalningar beräknas uppgå till sammanlagt 21 mkr.

Det nettotillskott av kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för täckning

av utgifterna på kapitalbudgeten skulle alltså bli (4 046 — 21 = ) 4 025 mkr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom,

revisionsdirektören Säfström, avdelningsdirektören Cederblad och byrådirektören

Andrén, varjämte byrådirektören Lidmalin varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

G LIDMALM

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Bilaga 1

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1969/70

Beräknat

Beräknat

Brist som

Merinkomst

i riksstaten

utfall

ersättes av

som tillföres

budgetut-

budgetut-

jämnings-

j ämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögen-

het och rörelse:

a)

Skatt på inkomst och för-

mogenhet m. m., bevillning

17 100 000

16 900 000

200 000

_

b)

Kupongskatt, bevillning ..

13 500

22 000

—

8 500

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .

1 000

1 000

—

'' —: •

d)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning...................

10 200

10 200

—

—

e)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning.........

3 000

3 000

—

—

f)

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

210 000

240 000

—

30 000

g)

Lotterivinstskatt, bevill-

ning...................

100 000

95 000

5 000

—

b)

Stämpelskatt och stämpel-

avgift, bevillning ........

250 000

265 000

—

15 000

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ..

1 140 000

1 110 000

(specialbudget)

b)

Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning.........

1 900 000

1 905 000

(specialbudget)

3. Allmän arbetsgivaravgift, be-

villning ..................

750 000

760 000

—

10 000

4. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning.....

970 000

1 050 000

—

80 000

b)

Mervärdeskatt, bevillning..

6 900 000

6 900 000

—

— .

c)

Särskilda varuskatter, be-

villning................

410 000

405 000

5 000

—

d)

Omsättningsskatt på mo-

torfordon, bevillning.....

480 000

490 000

—

10 000

e)

Tobaksskatt, bevillning .. .

1 570 000

T 605 000

—

35 000

f)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av partihandelsbolag,

bevillning...............

25 000

36 000

—

11 000

g)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning...............

50 000

53 000

—

3 000

h)

Skatt på sprit, bevillning ..

1 825 000

1 890 000

—

65 000

i)

Skatt på vin, bevillning ...

225 000

225 000

—

—

i)

Skatt på malt- och läske-

drycker, bevillning.......

450 000

490 000

—

40 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70

7

Beräknat i

Beräknat

Brist som

Merinkomst

riksstaten

utfall

ersättes av

som tillföres

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

k) Energiskatt, bevillning . . .

l) Särskild skatt på motor-

935 000

965 000

—

30 000

bränslen, bevillning.......

237 000

238 000

—

1 000

Säger för skatter

35 554 700

35 658 200

210 000

338 500

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter........

2. Bidrag till kostnader för polis-,

72 000

81 000

—

9000

domstols- och uppbördsvä- sendet m. m..........,. . . .

95 000

1 000

100 000

400

3. Vattendomstolsavgifter ....

600

4. Inkomster vid kriminalvården

5. Inkomster vid flygtekniska

8 000

7 260

740

—

försöksanstalten...........

9 400

11 400

2 000

6. Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

7. Inkomster vid statens insti-

10 000

9 500

500

—

tut för folkhälsan..........

900

1 200

300

8. Inkomster vid statens bakte-

riologiska laboratorium.....

9. Inkomster vid statens far-

25 900

18 000

7 900

—

macevtiska laboratorium ...

2 625

2 180

445

10. Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium......

1 915

1 237

678

11. Inkomster vid karolinska

sjukhuset.................

107000

122 000

15 000

12. Inkomster vid Vipeholms

sjukhus m. m.............

115

190

13. Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru- kare ....................

500

500

14. Inkomster vid arbetsmedi-

cinska institutet ..........

300

280

20

_

15. Inkomster vid statens vägverk,

att cillföras automobilskatte-

medlen....................

1 700

2 000

(specialbudget)

16. Inkomster vid statens trafik-

säkerhetsverk, att tillföras

automobilskatiemedlen......

15 000

17 000

(specialbudget)

17. Avgifter för registrering av

motorfordon..............

17 000

18 000

■ _

1 000

18. Försäljning av sjökort m. m.

1 750

1 900

—

150

19. Fyr- och båkmedel _____....

41 000

44 000

--

3 000

20, Lotspenningar............

29 000

30 400

—

1 400

21, Skeppsmätningsavgifter ....

22. Inkomster vid Sveriges me-

1 500

1 500

—

teorologiska och hydrologiska

institut..................

12 400

15 110

2 710

23. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut...........

3 000

3 000

_

'' _

24. Pensionsmedel m. m........

237 000

215 000

22 000

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Beräknat i

Beräknat

Brist som

Merinkomst

riksstaten

utfall

ersättes av

som tillföres

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

25. Inkomst av myntning och

justering.................

33 500

34 000

—

500

26. Kontrolistämpelmedel......

2 200

1 300

900

—

27. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet..

175

175

—

28. Bidrag till bankinspektionen

3 300

3 777

(specialbudget)

29. Bidrag för revision av spar-

bankerna.................

900

884

16

—

30. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen...................

2 285

2 390

(specialbudget)

31. Avgifter för granskning av

biograffilm...............

250

200

50

—

32. Inkomster vid riksantikvarie-

ämbetet..................

1 643

1 650

—

7

33. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar............

400

500

—

100

34. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna...............

3 000

2 735

265

—

35. Inkomster vid statens hingst-

depå och stuteri..........

880

900

—

20

36. Inkomster vid statens jord-

bruksnämnd..............

700

700

—

—

37. Inkomster vid statens cen-

träla frökontrollanstalt.....

5 200

5 200

—

—

38. Avgifter för växtskyddsin-

spektion m. m.............

1 400

1 500

—

100

39. Inkomster vid statens lånt-

brukskemiska laboratorium. .

900

1 000

—

100

40. Avgifter vid köttbesiktning .

7 500

7 200

300

—

41. Inkomster vid statens veteri-

närmedicinska anstalt......

3 600

3 650

—

50

42. Inkomster vid veterinärhög-

skolan...................

1 200

1 200

—

—

43. Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkningen .

153

153

—

—

44. Inkomster av statens gruv-

egendom .................

3 900

12 900

—

9 000

45. Inkomster vid statens insti-

tut för konsumentfrågor ....

1 300

1 300

—

—

46. Inkomster vid patent- och

registreringsväsendet.......

34 700

39 000

—

4 300

47. Avgifter för registrering i

förenings- m. fl. register ....

1 000

1 100

—

100

48. Exekutionsavgifter.........

14 000

12 000

2 000

—

49. Restavgifter..............

40 000

45 000

—

5 000

50. Inkomster vid statens plan-

verk ....................

1 870

900

970

—

51. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet....................

53 000

55 000

—

2 000

52. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk ..............

6 800

7 200

—

400

53. Inkomster vid Sveriges geo-

logiska undersökning ......

1 020

600

420

~

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70

9

Beräknat i

Beräknat

Brist som

Merinkomst

riksstaten

utfall

ersättes av

som tillföres

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

54. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..............

8 000

8 700

_

700

55. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt ..........

4 100

4 500

—

400

Säger för uppbörd i statens verksam-

het

932 881

960 371

37 804

62 412

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

95 000

85 000

10 000

2. Totalisatormedel.........

105 000

105 000

_

_

3. Tipsmedel...............

136 000

154 000

—

18 000

4. Lotterimedel.............

157 000

152 000

5 000

_

5. Övriga diverse inkomster ..

90 000

125 000

—

35 000

Säger för diverse inkomster

58,3 000

621 000

15 000

53 000

Säger för skatter, avgifter, m. m.

37 070 581

37 239 571

262 804

453 912

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Förenade fabriksverken.. . .

15 000

15 745

_

745

2. Postverket ..............

19 000

13 000

6 000

—

3. Televerket ..............

176 300

150 000

26 300

—

4. Statens järnvägar........

140 000

25 700

114 300

—

5. Luftfartsverket ..........

14 900

16 200

—

1 300

6. Statens vattenfallsverk ...

350 000

250 000

100 000

—

7. Domänverket ...........

6 000

12 000

—

6 000

Säger för statens affärsverksfonder

721 200

482 645

246 600

8 045

II. Riksbanksfonden...........

200 000

200 000

—

—

III. Statens allmänna fastighets-

fond.......................

92 011

81 000

11 011

—

IV. Försvarets fastighetsfond ....

83 262

83 000

262

—

V. Statens utlåningsfonder......

772 169

696 424

75 745

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....

37 736

27 806

9 930

—

VII. Fonden för statens aktier ....

50 000

20 000

30 000

—

VIII. Statens pensionsfonder......

89 100

90 000

—

900

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.............

4 350

4 340

10

_

2. Övriga diverse kapitalfon-

der.....................

39 988

42 688

—

2 700

Säger för diverse kapitalfonder

ii 338

47 028

10

2 700

Säger för inkomster av statens kapi-

talfonder.........................

2 089 816

1 727 903

373 558

11 645

Summa

39 160 397

38 967 474

636 362

465 557

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1910

Bilaga 2

Beräknade merutgifter och besparingar under budgetåret 1969/70

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —

II. Justitiedepartementet..................... 57 —

III. Utrikesdepartementet...................... — 4

IV. Försvarsdepartementet..................... 24 —

V. Socialdepartementet....................... 243 —

VI. Kommunikationsdepartementet............. 21 —

VII. Finansdepartementet....................... 33 —

VIII. Utbildningsdepartementet.................. 230 —

IX. Jordbruksdepartementet........ 4 —

X. Handelsdepartementet..................... 9 —

XI. Inrikesdepartementet...................... 93 —

XII. Civildepartementet........................ 3 —

XIII. Industridepartementet.................... 1 —

XIV. Oförutsedda utgifter........,.............. — 1

XV. Riksdagen och dess verk m. m............... 1 —

Säger 719 5

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden........................... 210 —

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...... 5 —

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.

.................................... — —

Säger 215 —

Summa 934 5

Saldo 929

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budget ut fallet 1969/70

11

Bilaga 3

Beräknade merutgifter och besparingar på minst 10 mkr under budgetåret

1969/70

Merutgifter Besparingar

Anslag Milj. kr. Milj. kr.

Lokala polisorganisationen:

II. B 6 Förvaltningskostnader .................. 33 —

II. F 2 Fångvårdsanstalterna.................... 18 —

Armén:

IV. B 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl......... 32 —

Marinen:

IV. C 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl......... 13 —

IV. O 1 Beglering av prisstegringar................ — 60

IV. O 2 Lönekostnadspålägg för militära ramen...... 17 —

V. B 4 Folkpensioner.......................... 90 —

V. B 6 Bidrag till sjukförsäkringen................ 20 —

V. C 1 Allmänna barnbidrag.................... — 12

V. C 3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m....... 75 —

V. D 1 Bidrag till social hemhjälp................ 10 —

V. K 4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade 20 —

VI. F 4 Ersättning till postverket för befordran av

tjänsteförsändelser...................... 15 _

Tullverket:

VII. C 1 Förvaltningskostnader .................. 10 —

VIII. D 8 Bidrag till driften av grundskolor m. m..... 120 —

VIII. D 14 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala

skolor ................................ 22 -

VIII. D 28 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet

m. m............................... 46 _

Humanistiska fakulteterna:

VIII. E 4 Avlöningar till lärarpersonal.............. 10 —

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:

VIII. E 10 Avlöningar till lärarpersonal.............. 14 —

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m. m.:

VIII. E 19 Avlöningar till lärarpersonal.............. 11 —

VIII. E 26 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader

................................ 13 __

VIII. G 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för

vuxna ................................ — 29

VIII. G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor ........ 16 —

IX. D 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område 16 —

XI. B 7 Arbetsmarknadsutbildning m. m....... 46 —

XI. B 8 Kontant stöd vid arbetslöshet ............ 10 —

XI. B 12 Omhändertagande av flyktingar............ 19 _

XI. D 5 Räntebidrag............................ 12 _

XII. B 1 Länsstyrelserna ........................ — 17

XII. B 2 Lokala skattemyndigheterna.............. 11 —

MARCUS BOKTR. STHLM 19/0 700243

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1970/7!

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET

2.4.1970

Till KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1970/71

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5

april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets

inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregleI

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande

myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret

1970/71 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Utvecklingen av skatteunderlaget 1969, 1970 och 1971

För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1969, 1970 och

de första månaderna 1971 gjorde riksrevisionsverket i december 1969 särskilda

kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska personer

Riksrevisionsverket antog i december att inkomst av tjänst för fysiska

personer skulle vara 7 % högre 1969 än 1968 och 8 % högre 1970 än 1969.

För 1971 räknade riksrevisionsverket med en schablonmässig ökning av 7 %

jämfört med 1970. Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning ej funnit

anledning till annan ändring i dessa antaganden än att verket nu för

1970 räknar med en ökning av inkomst av tjänst med 9 %.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknar

riksrevisionsverket med samma antaganden som i december.

Svenska aktiebolag

Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett

antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 65 % av samtliga bolags

taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags

uppskattning av sina till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets

taxering. Enkäten utvisar en ökning med 1 % för verksamhetsåret 1969 jämfört

med 1968, vilket innebär en stark nedgång i jämförelse med riksrevisionsverkets

enkät i november 1969. Riksrevisionsverket antog i december

att samtliga bolags taxerade inkomster under 1969 skulle överstiga 1968 års

med 12 % och att den årliga stegringen för verksamhetsåren 1970 och 1971

schablonmässigt skulle komma att uppgå till 5 %. I sin förnyade beräkning

bedömer riksrevisionsverket att samtliga bolags taxerade inkomster under

1969 överstiger 1968 års med 5 % och att den årliga stegringen för 1970 och

1971 schablonmässigt kommer att uppgå till 5 % liksom i decemberberäkningen.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade

beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

3

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband

med den allmänna skatteuppbörden.

1 statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln för

budgetåret 1970/71 med 18 000 milj. kr., vilket var 1 200 milj. kr. mindre än

i riksrevisionsverkets förslag. Denna avvikelse förklaras av den föreslagna

skattereformen fr. o. m. den 1 januari 1971 och av att finansministern räknat

med ett något lägre inkomstantagande än riksrevisionsverket.

Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning förutsatt riksdagens bifall

till Kungl. Maj :ts propositioner av den 6 mars 1970 med förslag till lag

om ändring i kommunalskattelagen m. m. (nr 70) och med förslag till förordning

om ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt m. m.

(nr 71).

Förslagen innebär i stort sett följande:

1. De''två nu gällande skatteskalorna för den statliga inkomstskatten ersätts

med en enda ny skala, avsedd för alla kategorier.

2. Ortsavdragen konstrueras om till grundavdrag, som blir 4 500 kr. för

varje individ både vid den kommunala och den statliga taxeringen. Grundavdraget

trappas av vid inkomster, som överstiger 30 000 kr., med 20 % av

den överstigande inkomsten och bortfaller alltså vid en inkomst av 52 500 kr.

För gifta gäller att om en av makarna inte kan utnyttja sitt grundavdrag på

grund av bristande egna inkomster får den make som har inkomster åtnjuta

reduktion av skatten på sin inkomst.

Reduktionen är högst 1 800 kr. Så snart även den andra maken får inkomster

minskar reduktionsbeloppet med 40 % av dessa inkomster. Den ena

makens reduktionsrätt upphör således i och med att den andra maken kan

utnyttja grundavdraget i full utsträckning. Ensamstående med barn får en

skattereduktion med 1 800 kr.

3. Sjukförsäkringsavgift debiteras inte make utan egna inkomster.

4. Rätten att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunala

utskylder avskaffas.

5. Förvärvsavdragen omkonstrueras. En förutsättning för förvärvsavdrag

blir att båda makarna har arbetsinkomster samt barn under 16 år. Förvärvsavdraget

maximeras till 2 000 kr. Förvärvsavdrag får åtnjutas även av ensamstående

med barn under 16 år. Fosterbarn för vilket inte utgår fosterlega

jämställs med eget barn. Den nuvarande avdragsrätten för den som är

underhållsskyldig gentemot barn som bor på annat håll höjs till 1 500 kr.

för barn och år. Avdragsrätt avses få föreligga tills barnet fyllt 18 år.

6. Kommunala bostadstillägget för folkpensionärerna blir skattefritt.

7. Sidoinkomster utöver folkpensionen som inte överstiger 1 500 kr. för

ensamstående och 2 000 kr. för gifta pensionärer blir skattefria.

8. Ändringen i förmögenhetsbeskattningen innebär att skatteuttaget sänks

fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120 Bilaga 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

för mindre och medelstora förmögenheter och höj s för större förmögenheter.

Skattepliktsgränsen höjs från f. n. 100 000 kr. till 150 000 kr. De nuvarande

spärreglerna ersätts med en ny begränsningsregel, som skall tillämpas utan

särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenheter i mindre och medelstora

s. k. familjeföretag som bedriver jordbruk, skogsbruk eller rörelse

skall under vissa förutsättningar beskattas efter i stort sett oförändrad nivå.

Reformerna träder i kraft den 1 januari 1971 och tillämpas första gången

vid 1972 års taxering (avser inkomståret 1971) utom beträffande skattepliktsgränsen

för förmögenhetsskatten där de nya reglerna tillämpas redan

vid 1971 års taxering. Reformerna påverkar budgetåret 1970/71 huvudsakligen

endast beträffande inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna

mars och maj 1971.

Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj :ts proposition den

20 februari 1970 (nr 49) framlagda förslaget i samband med 1970 års allmänna

fastighetstaxering om vissa ändringar av den schablonmetod som

gäller vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eller fritidsfastigheter).

Som intäkt skall tas upp 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte

överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som ligger mellan 150 000 och 225 000

kr. samt 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Vidare

skall det extra avdraget för villaägare, f. n. 200 kr. höjas till 500 kr.

De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1971 års taxering.

De ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av villaschablonen

medföra ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna.

Dessa inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den

skattskyldige — för undvikande av kvarstående skatt — ökar sina inbetalningar

av preliminär skatt.

Vidare har riksrevisionsverket tagit hänsyn till de i förordning av den 6

februari 1970 (nr 10) ändrade reglerna för beräkning av ränta på kvarstående

skatt och överskjutande preliminär skatt, nämligen höjningen av räntesatserna

för den kvarstående skatten till 12 % och för den överskjutande

skatten till 7 %. Ränta skall — liksom hittills — inte debiteras på kvarstående

skatt på 1 000 kr. eller lägre belopp, överstiger den kvarstående

skatten 1 000 kr. utgår ränta om den kvarstående skatten uppgår till minst

en tiondel av den slutliga skatten eller överstiger 5 000 kr.

De nya bestämmelserna gäller fr. o. m. den 19 februari 1970 men tillämpas

inte på skatt enligt 1969 eller tidigare års taxering.

Samtidigt med beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet

m. m. för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket bedömt utfallet

för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets

beräkningar i december 1969 medtagits som jämförelse

(milj. kr.):

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

1969/70

1970/71

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

28 540

28 730

31 570

31 110

Prel. B-skatt under terminerna

5 420

5 360

6 080

5 860

Fyllnadsbetalningar av prelimi-

när skatt ................

1 900

1 900

2 100

2 100

Kvarstående skatt ..........

2 160

2 160

2 400

2 160

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m...................

2 320

2 320

2 740

2 740

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.....

1 050

1 050

1 150

1 150

Summa inkomster

41 390

41 520

46 040

45 120

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

17 340

17 340

19 040

18 990

Överskjutande skatt ........

2 550

2 550

2 500

2 500

Övriga restitutioner..........

100

100

100

100

Utbetalningar till allmänna för-

säkringskassorna m. m.....

4 250

4 210

4 650

4 680

Utbetalningar till allmänna pen-

sionsfonden ..............

400

360

440

390

Omföringar ................

50

50

90

90

Summa utgifter

24 690

24 610

26 820

26 750

Inkomster utöver utgifter

16 700

16 910

19 220

18 370

Avrundade belopp

16 700

16 900

19 200

18 400

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till det tidigare

omnämnda högre inkomstantagandet för fysiska personer under år

1970 (9 % istället för 8 %).

För budgetåret 1970/71 beror avvikelsen förutom på nyssnämnda ändrade

inkomstantagande på den tidigare redovisade skattereformen.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör

verkställas under budgetåren 1969/70 och 1970/71, framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid

riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1969/70 1970/71

december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning

ning beräkning ning

Avsättning ................ 2 000 2 000 2 350 2 400

Återföring.................. 1 675 1 675 1 625 1 625

Nettoavsättning ............ 325 325 725 775

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i fråga

om inkomstantaganden m. m. och i fråga om de föreslagna nya beskattningsreglernas

inverkan på kalkylen uppskattar riksrevisionsverket de behållna

inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret

1969/70 till 16 900 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret

1970/71 uppförs med 18 400 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i

statsverkspropositionen.

Kupongskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 18 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av från knpongskattekontoret

inhämtade uppgifter att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 23 milj.

kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 260 milj. kr. I proposition den 6 mars 1970 (nr 71) har framlagts förslag

till nya regler för arvs- och gåvobeskattning, i princip fr. o. m. den 1

januari 1971. Intäkterna beräknas som en följd härav öka med ca 10 milj.

kr. för år. Under förutsättning av riksdagens bifall till ovannämnda proposition

förordar riksrevisionsverket, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten

för budgetåret 1970/71 uppförs med 270 milj. kr., vilket är 10 milj.

kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 105

milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter i mars

1970 förordar riksrevisionsverket, att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för

budgetåret 1970/71 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre än

i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 260 milj. kr. Kontrollstyrelsen och sjöfartsstyrelsen

har i sina förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på titeln

till sammanlagt 258 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln stämpelskatt

och stämpelavgift i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med

260 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. I december 1969 beräknades titeln fordonsskatt av riksrevisionsverket

till 1 210 milj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

Till grund för riksrevisionsverkets beräkning låg bl. a. ett antagande

om nyregistrering av personbilar med 224 000 st. för år 1969 och

240 000 st. för år 1970. Enligt uppgift från AB Bilstatistik nyregistrerades

under 1969 225 500 st. personbilar. I övrigt har riksrevisionsverket ej erhållit

några nya data som påverkar beräkningen, varför riksrevisionsverket förordar

att titeln uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 1 210 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 2 005 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i

riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 2 005 milj. kr.

Allmän arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 890 milj. kr. Med ledning av från riksförsäkringsverket erhållna

uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret

1970/71 uppförs med 880 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 080 milj.

kr. I skrivelse till riksrevisionsverket i mars 1970 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1970/71 till 1 070

milj. kr. Till grund för styrelsens uppskattning ligger importprognosen i

den preliminära nationalbudgeten för 1970. Dessutom har styrelsen utgått

från tillgängliga uppgifter om importens och tulluppbördens utveckling, vilken

vad gäller importen under perioden november 1969—februari 1970 visat

en högre tillväxt än den som styrelsen förutsatte i november 1969.

Riksrevisionsverket förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda

beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med

1 070 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen för budgetåret

1969/70 med 6 750 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket

beräknade i december 1969 och för budgetåret 1970/71 med 8 500

milj. kr., vilket är 1 200 milj. kr. mer än riksrevisionsverkets beräkning. Avvikelserna

beror på höjningen av mervärdeskatten för vissa kapitalvaror

från 9.2.1970 (SFS 1970 nr 4) och på den allmänna höjning av mervärdeskatten

från 10 till 14 % av beskattningsvärdet fr. o. in. den 1 januari 1971,

som föreslagits i statsverkspropositionen. I en senare proposition den 6 mars

1970 (nr 70) har skatten föreslagits bli höjd till 15 %.

En förnyad beräkning under förutsättning av bifall till ovannämnda proposition

(nr 70) ger ett belopp av 6 856 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och

8 861 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Beräkningen presenteras i nedanstående

tablå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Månad för

skatteinflöde

Prognos

1969/701

milj. kr.

Beräknat värde

1969/70 med bort- seende från över- gångsbestämmel- serna och skatte- höjningen i febr.

19702 milj. kr.

Ökning från

1969/70 till

1970/71

p g a ökat

skatteunder- lag3 milj. kr.

Ökning från

1969/70 till

1970/71

p g a höjd

skattesats4

milj. kr.

Prognos

1970/71

milj. kr.

(kol2 + 3 + 4)

1

2

3

4

5

Juli—aug......

1 070

1 120

84

25

1 229

sept—okt ......

985

1 035

78

25

1 138

nov—dec ......

1 207

1 207

91

25

1 323

jan—febr......

1 370

1 370

103

25

1 498

mars—april ....

1 080

1 060

69

662

1 791

maj—juni......

1 144

1 114

72

696

1 882

Summa

6 856

6 906

497

1 458

8 861

1 Beloppen för de fyra första perioderna avser faktiskt utfall, de övriga är prognoser.

2 Avdragen för byggnadsmateriel enligt övergångsbestämmelserna beräknas påverka de första

två perioderna med vardera 50 milj. kr. Höjningen av mervärdeskatten på vissa kapitalvaror

från 10 till 14 % from den 9 februari 1970 (SFS 1970 nr 4) beräknas öka skatteinflödet under

budgetåret 1969/70 med 20 milj. kr. under perioden mars—april och 30 milj. kr. under perioden

maj—juni.

3 Skatteunderlaget har antagits öka med 7,5 % under 1970 och med 6,5 % under 1971.

4 Höjningen av mervärdeskatten på vissa kapitalvaror (SFS 1970 nr 4) har beräknats ge 25

milj. kr. för var och en av de fyra första perioderna under budgetåret 1970/71.

Den allmänna höjningen från 10 till 15 % från den 1 januari 1971 har

beräknats öka skatteinflödet med 58,65 % och börjar verka fr. o. m. perioden

mars—april 1971.

Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret

1969/70 till 6 900 milj. kr., förordar att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs

med 8 900 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

430 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 411 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1970/71

uppförs med 415 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. I december 1969 beräknades denna titel

av riksrevisionsverket till 525 milj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

Till grund för beräkningen låg ett antagande om nyregistrering

av personbilar med 240 000 st. 1970 och 260 000 1971. Riksrevisionsverket

som ej funnit anledning frångå detta antagande förordar, att

titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten för budgetåret 1970/71

uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 525 milj. kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

Tobaksskatt. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades

till 1 580 milj. kr. uppfördes i statsverkspropositionen med 1 770

milj. kr. Uppräkningen föranleddes av en förutsatt höjning av tobaksskatten

från den 1 februari 1970. Förslaget innebar att skatten för cigarretter i

grupp 1 höjs från 9,9 öre till 11,9 öre per styck, i grupp 2 från 15,4 öre till

16,9 öre per styck och för övriga cigarretter med 2 öre per styck samt att

skattesatserna för cigarrer, cigariller och röktobak höjs i proportion härtill.

Riksdagen har godkänt det framlagda förslaget att gälla fr. o. m. den 9 februari

1970 (förordningen den 6 februari 1970 nr 5). I sina förnyade beräkningar

har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 1 753 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt

i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 760 milj. kr., vilket

är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 900

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 1 935 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att Liteln skatt

på sprit i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 935 milj. kr., vilket

är 35 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 235 milj.

kr. I sin fönyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 235 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på vin

i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 235 milj. kr., vilket är samma

belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Denna titel, som av riksrevisionsverket i

december 1969 beräknades till 500 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen

med 640 milj. kr. Uppräkningen föranleddes av en förutsatt höjning

av maltdrycksskatten från den 1 februari 1970. Förslaget innebar att skatten

per liter räknat höjs från 48 till 60 öre för öl av typ A, från 96 till 130

öre för öl av typ B (mellanöl) och från 141 till 200 öre för starköl. Riksdagen

har godkänt det framlagda förslaget att gälla fr. o. m. den 9 februari

1970 (förordning den 6 februari 1970 nr 6). I sin förnyade beräkning har

kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 625 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten

för budgetåret 1970/71 uppförs med 625 milj. kr., vilket är 15 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 015 milj.

kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat inkomsterna av energiskatt till sammanlagt 1 008 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

1970/71 uppförs med 1 010 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 250 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens

förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen

i rikssfaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 250 milj. kr., vilket är

samma belopp som i statsverkspropositionen.

Pensionsmedel m. m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på

denna titel med 296 milj. kr. I riksstaten för budgetåret 1969/70 beräknades

lönekostnadspålägget till 1 873 milj. kr. Med ledning av från myndigheterna

infordrade uppgifter uppskattar riksrevisionsverket nu lönekostnadspålägget

för 1969/70 till 1 800 milj. kr. Med en antagen ökning av 6 % skulle lönekostnadspålägget

för 1970/71 bli 1 908 milj. kr.

För beräkning av titelns övriga inkomster och utgifter har riksrevisionsverket

erhållit uppgifter från vissa myndigheter.

Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå i vilken även beräkningar

för budgetåret 1969/70 intagits.

Pensionsmedel (mkr)

1969/70

1970/71

Riksstat

December-

Ny be-

December-

Ny be-

beräkning

räknmg

beräkning

räkning

Inkomster

Lönekostnadspålägg......

1 733,9

1 873

1 800

1 985

1 908

Personalsjukpenningar m.m.

95,0

105

98

110

105

Vissa pensionsavgifter ....

Vissa socialförsäkringsavgif-

16,0

21

17

22

15

ter m. m.............

10,0

10

10

10

10

Summa

1 854,9

2 009

1 925

2 127

2 038

Utgifter

Personalpensionsförmåner

m. m.................

1 025,7

1 088

1 079

1 133

1 123

Arbetsgivaravgifter till den

allmänna tilläggspensio- neringen ..............

398,0

439

435

475

475

Arbetsgivaravgifter till den

allmänna sjukförsäkringen

127,1

132

132

155

155

Allmän arbetsgivaravgift ..

Vissa yrkesskadeersättningar

60,0

58

58

62

62

m. m.................

6,9

6

6

6

7

Summa

1 617,7

1 723

1 710

1 831

1 822

Överskott

237,2

286

215

296

216

Riksrevisionsverket förordar, att titeln pensionsmedel m. m. i riksstaten

för budgetåret 1970/71 uppförs med 216 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 4-: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Totalisatormedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 108

milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens

förnyade beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret

1970/71 uppförs med 108 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 150 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till AB Tipstjänsts förnyade beräkning

att titeln tipsmedel i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med

152 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 153 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av Svenska penninglotteriets

förnyade beräkning att titeln lotterimedel i riksstaten för budgetåret 1970/

71 uppförs med 152 milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Statens affärsverksfoiider

Lönekostnadspåläggsutredningen har den 10 december 1969 avlämnat en

promemoria med förslag till system för beräkning av personalförsäkringskostnader

inom den statliga verksamheten. Utredningen föreslår ett system

med lönekostnadspålägg differentierade med hänsyn till de statliga befattningshavarnas

olika pensioneringsåldrar.

Riksrevisionsverket har ej tagit hänsyn till ifrågavarande förslag, vilket

om det genomförs framförallt torde komma att påverka affärsverkens beräkningar.

Postverket. Denna titel, som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades

till 11 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 12,6 milj. kr.

Uppräkningen motsvarar förräntning av det särskilda kapitaltillskott till

postbanken som anvisades på tilläggsstat I för innevarande budgetår. I skrivelse

den 18 mars 1970 har poststyrelsen beräknat inleveransen av överskottsmedel

under budgetåret 1970/71 till 12 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret

1970/71 uppförs med 12 milj. kr., vilket är 0,6 milj. kr. mindre än i

statsverkspropositionen.

Televerket. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades

till 120 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 151 milj.

kr. Uppräkningen var främst en konsekvens av en föreslagen höjning av ramen

för televerkets rörliga kredit fr. o. m. den 1 juli 1970 med 75 milj. kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kangl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

I förnyad beräkning den 17 mars 1970 har televerket uppskattat inleveransen

av överskott under nästkommande budgetår till 145 milj. kr. Televerket

anför i sin skrivelse följande:

”Vid den nu gjorda beräkningen har, liksom i beräkningen den 10 november

1969, hänsyn tagits till kända pris- och lönehöjningar för kalenderåren

1969 och 1970. Fr. o. m. 1971 har beräkningarna skett under förutsättning

av fast pris- och lönenivå.

För budgetåret 1970/71 har nya beräkningar av avsättning till värdeminskningskonto

gjorts, varvid avsättningen för budgetåret 1970/71 visat sig bli

653,3 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 637,2 milj. kr. Med hänsyn till

utvecklingen av kostnader och intäkter innevarande budgetår samt till de

nedskärningar av investeringsmedlen som Kungl. Maj :t föreslagit för budgetåret

1970/71, har vissa justeringar gjorts i de kostnads- och intäktsberäkningar,

som i november 1969 utfördes för budgetåren 1970/71 och

1971/72.

De bokförda överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 har med

hänsyn till ovanstående beräknats till ca 78 milj. kr. resp. ca 123 milj. kr.

Efter korrigering med de till rundradioverksamheten hänförliga beloppen,

vilka skall balanseras till följande budgetår, har det överskott, som skall

inlevereras till statsverket, beräknats till ca 148 milj. kr. och ca 155 milj.

kr. för respektive budgetår.

Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1969/70 kunna

ske med ca 150 milj. kr., varav 48,4 milj. kr. utgör återstående del av överskottet

för 1968/69 och 101,6 milj. kr. del av det löpande budgetårets överskott.

Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas inleverans kunna ske av

ca 145 milj. kr. resp. ca 150 milj. kr. under förutsättning av att den rörliga

krediten fr. o. m. budgetåret 1971/72 höjs till 475 milj. kr. eller att andra

åtgärder kan vidtagas, som förser televerket med erforderliga rörelsemedel.”

I anslutning till televerkets ovannämnda beräkning föreslår riksrevisionsverket,

att titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med

145 milj. kr., vilket är 6 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

149 milj. kr. Statens järnvägar har i skrivelse till riksrevisionsverket i mars

1970 nu beräknat överskottet till 103 milj. kr. Statens järnvägar anför i sin

skrivelse bl. a. följande:

”1 skrivelse den 20 november 1969 lämnade SJ en prognos över inkomsterna

under budgetåren 1969/70—1971/72 — i det följande kallad novemberprognosen.

Konjunkturutvecklingen och industriproduktionens ökning väntas

bli i stort sett densamma som angavs i denna prognos. Godstrafiken

exkl. lapplandsmalm väntas få i stort sett samma omfattning som tidigare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

13

beräknats. Transporterna av lapplandsmalm, som under innevarande budgetår

kraftigt reducerats till följd av gruvstrejken, beräknas under de båda

följande budgetåren bli större än som förutsattes i novemberprognosen.

Persontrafiken under innevarande budgetår bedöms komma att få något

mindre omfattning än som antogs i novemberprognosen. Som följd härav

har intäktsprognoserna för 1970/71 och 1971/72 nedjusterats.

Intäktsberäkningarna har liksom i novemberprognosen baserats på nuvarande

taxenivå.

I bilaga 8 till 1970 års statsverksproposition föreslår departementschefen

under punkt F 1 ''Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer m. m.’ ett anslag för budgetåret 1970/71 om 231,2 milj.

kr., varav 1,2 milj. kr. avser ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning.

I novemberprognosen beräknades ifrågavarande anslag till 266 milj. kr.

För budgetåret 1971/72 räknar SJ med en ersättning om 237 milj. kr. (enligt

SJ skrivelse till Kommunikationsdepartementet 18.2.1970, dnr Ea 70-020/

111).

Vid beräkningen av driftkostnaderna exkl. avskrivningar har liksom i

novemberprognosen antagits, att löne- och pensionsnivån under 1970 samt

prisnivån för sakkostnaderna under 1969/70 blir bestående under prognosperioden.

Den hittills iakttagna kostnadsutvecklingen och prognosen för trafikutvecklingen

väntas medföra att driftkostnaderna under 1970/71 och

1971/72 vid den förutsatta kostnadsnivån blir något högre än som angavs i

novemberprognosen.

Departementschefen föreslår i årets statsverksproposition att SJ för budgetåret

1970/71 dels skall bemyndigas att i resultatutjämnande syfte utnyttja

högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel, dels skall få förräntningskravet

nedsatt med 24 milj. kr. Liksom i novemberprognosen har

förutsatts att SJ kommer att få motsvarande medgivanden även för 1971/72.”

Det av statens järnvägar beräknade överskottet har framkommit efter

disposition av pensionsavsättningen på 30 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till statens järnvägars ovannämnda beräkning, att titeln

statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 103 milj.

kr., vilket är 46 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17,6

milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till luftfartsverkets förnyade

beräkning i mars 1970 att titeln luftfartsverket i riksstaten för budgetåret

1970/71 uppförs med 17,5 milj. kr., vilket är 0,1 milj. kr. mindre än

i statsverkspropositionen.

Förenade fabriksverken. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 17 milj. kr. I förnyad beräkning i mars 1970 har förenade fabriksverken

beräknat inkomsterna på titeln till 16,8 milj. kr. I anslutning till nämnda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln förenade fabriksverken i

riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 16,8 milj. kr., vilket är 0,2

milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 375 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1970 har

Statens vattenfallsverk meddelat, att inkomsterna under nästkommande

budgetår bör upptas till 368 milj. kr. riksrevisionsverket förordar, att titeln

statens vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 368

milj. kr., vilket är 7 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 20 milj.

kr. I anslutning till domänstyrelsens skrivelse till riksrevisionsverket i mars

1970 förordar riksrevisionsverket, att titeln domänverket i riksstaten för

budgetåret 1970/71 uppförs med 23 milj. kr., vilket är 3 milj. kr. mer än i

statsverkspropositionen.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 200

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket i februari 1970 har fullmäktige

i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring av detta

belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag,

att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med

oförändrat 200 milj. kr.

Lånefonden för bostadsbyggande. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 000 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till

bostadsstyrelsens förnyade beräkning att titeln lånefonden för bostadsbyggande

i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 075 milj. kr., vilket

är 75 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering

till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen

uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1970/71 med sammanlagt

1 458,2 milj. kr., varav 1 303,9 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter

rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse.

I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels

storlek för budgetåret 1970/71 dels enligt statsverkspropositionen 1970, dels

enligt myndigheternas bedömningar i mars 1970 (i milj. kr.).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

Fond

Förenade fabriksverken.....

Postverket...............

Televerket...............

Statens järnvägar.........

Luftfartsverket...........

Statens vattenfallsverk.....

Statens vägverks förrådsfond

Enligt 1970

Enligt myndig-

års stats-

heternas skri-

verkspropo-

velser i mars

sition

1970

16,5

16,5

13,2

13,2

650,9

653,3

242,8

236,8

20,5

20,5

360,0

360,0

50,4

49,3

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under

förutsättning att statens järnvägar erhåller begärt bemyndigande att utnyttja

högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel.

Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas beräkningar

i mars 1970, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmedlen

inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.

1 anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1970/71 upptas med nedan

angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Driftbudgeten

Skatt på inkomst och för-

Enligt statsverks- propositionen

Kronor

Enligt riksrevisions- verkets ändrings- förslag

Kronor

ökning (+)

Minskning (—

Kronor

-)

mogenhet m. m.....

18 000 000 000

18 400 000 000

+ 400 000

000

Kupongskatt ..........

18 000 000

23 000 000

+

5 000

000

Arvsskatt och gåvoskatt

260 000 000

270 000 000

+

10 000

000

Lotterivinstskatt ......

105 000 000

100 000 000

—

5 000

000

Allmän arbetsgivaravgift

890 000 000

880 000 000

—

10 000

000

Tullmedel ............

1 060 000 000

1 070 000 000

+

10 000

000

Mervärdeskatt ........

8 500 000 000

8 900 000 000

+

400 000

000

Särskilda varuskatter.. ..

430 000 000

415 000 000

15 000

000

Tobaksskatt ..........

1 770 000 000

1 760 000 000

—

10 000

000

Skatt på sprit..........

Skatt på malt- och läske-

1 900 000 000

1 935 000 000

+

35 000

000

drycker ............

640 000 000

625 000 000

—

15 000

000

Energiskatt............

1 015 000 000

1 010 000 000

—

5 000

000

Pensionsmedel m. m.....

Inkomster vid patent- och

296 000 000

216 000 000

—

80 000

000

registreringsväsendet ..

37 400 000

39 500 000

+

2 100

000

Tipsmedel ............

150 000 000

152 000 000

+

2 000

000

Lotterimedel ..........

153 000 000

152 000 000

—

1 000

000

Postverket ............

12 600 000

12 000 000

—

600

000

Televerket ............

151 000 000

145 000 000

—

6 000

000

Statens järnvägar ......

149 000 000

103 000 000

—

46 000

000

Luftfartsverket ........

17 600 000

17 500 000

—

100

000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Enligt statsverks-

Enligt riksrevisions-

Ökning (f)

propositionen

verkets ändrings-

Minskning ( —)

förslag

Kronor

Kronor

Kronor

Förenade fabriksverken ..

17 000 000

16 800 000

—

200 000

Statens vattenfallsverk ..

375 000 000

368 000 000

—

7 000 000

Domänverket..........

Lånefonden för bostads-

20 000 000

23 000 000

+

3 000 000

byggande............

1 000 000 000

1 075 000 000

+

75 000 000

Summa

+

741 200 000

Kapitalbudgeten

Avskrivningsmedel inom

fonden:

Televerkets fond........

650 900 000

653 300 000

+

2 400 000

Statens järnvägars fond. .

Statens vägverks förråds-

242 800 000

236 800 000

—

6 000 000

fond................

50 400 000

49 300 000

—

1 100 000

Summa

—

4 700 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt

statsverkspropositionen blir 736,5 milj. kr.

1 samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

D till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1969.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de nu beräknade beloppen

för budgetåren 1969/70 och 1970/71 medtagits som jämförelse, har de beräknade

intäkterna på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren

1971/72—1974/75 sammanställts (milj. kr.). Härvid har beträffande titeln

inkomst på skatt och förmögenhet m. m. räknats med en årlig ökningstakt

om nära 7 % i skatteunderlaget för fysiska personer vid 1972—1975 års

taxeringar.

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Driftbudgetens inkomster

Skatt på inkomst och för-

mogenhet m. m.......

16 900

18 400

18 000

19 400

22 000

24 900

Övrig skatt på inkomst,

förmögenhet och rörelse

636

667

715

750

785

820

Automobilskattemedel ..

3 015

3 215

3 370

3 520

3 670

3 820

Allmän arbetsgivaravgift

760

880

970

1 050

1 130

1 210

Mervärdeskatt..........

6 900

8 900

12 700

13 500

14 400

15 300

Tullar och acciser i övrigt

7 447

7 905

8 130

8 425

8 715

9 010

Därav: tullmedel ......

1 050

1 070

1 060

1 160

1 260

1 360

omsättni ngsskatt

på motorfordon

490

525

550

560

570

580

tobaksskatt ....

1 605

1 760

1 780

1 800

1 820

1 840

skatt på sprit

och vin........

2 115

2 170

2 225

2 265

2 305

2 345

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning . 17

energiskatt ....

Uppbörd i statens verk- samhet ..............

Därav: pensionsmedel ..

Diverse inkomster ......

Statens affärsverksfonder

Övriga kapitalfonder ....

1969/70

965

960

215

621

483

1 245

1970/71

1 010

877

216

600

685

1 816

1971/72

1 070

920

250

610

705

2 030

1972/73

1 120

935

250

615

720

2 190

1973/74

1 170

950

250

625

730

2 425

1974/75

1 220

965

250

635

740

2 590

Summa för driftbudgetens

inkomster

38 967

43 945

48 150

51 105

55 430

59 990

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel och öv- riga kapitalmedel inom

kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder

1 237

1 318

1 380

1 430

1 480

1 530

Övriga kapitalfonder ....

266

265

270

270

270

270

övrig kapitalåterbetalning

20

43

40

40

40

40

Summa för kapitalbudge-

tens inkomster

1 523

1 626

1 690

1 740

1 790

1 840

Summa för totalbudgetens

inkomster

40 490

45 571

49 840

52 845

57 220

61 830

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom,

revisionsdirektören Säfström och avdelningsdirektören Cederblad, varjämte

byrådirektören Andrén varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

STIG ANDRÉN

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 243

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1970/71

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

1

Bilaga 5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71

A. Skatter, avgifter, m. m.

1. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för
mögenhet

m. m., bevillning

................. 18 400 000 000

b) Kupongskatt, bevillning 23 000 000

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning

................. 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

.............. 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning .. 3 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............ 270 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning

................. 100 000 000

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning

................ 260 000 000 19 067 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning 1 210 000 000

b) Bensin- och brännolje
skatt,

bevillning....... 2 005 000 000 3 215 000 000

3. Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning.............. 880 000 000

4. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning .. 1 070 000 000

b) Mervärdeskatt, bevillning

.............. 8 900 000 000

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............ 415 000 000

d) Omsättningsskatt på

motorfordon, bevillning. 525 000 000

e) Tobaksskatt, bevillning 1 760 000 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

f) Rusdrycksförsäljnings
medel

av partihandelsbolag,

bevillning......

g) Rusdrycksförsäljnings
medel

av detaljhandelsbolag,

bevillning......

h) Skatt på sprit, bevillning

i) Skatt på vin, bevillning .

j) Skatt på malt- och läskedrycker,

bevillning ....

k) Energiskatt, bevillning .

l) Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning....

m) Investeringsavgift, bevillning.

.............

30 000 000

50 000 000

1 935 000 000

235 000 000

625 000 000

1 010 000 000

250 000 000

5 000 000 16 810 000 000 39 972 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols
och

uppbördsväsendet m. m............

3. Vattendomstolsavgifter...............

4. Inkomster vid kriminalvården..........

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

.................................

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

.......................

7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

.................................

8. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................

9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

............................

10. Inkomster vid karolinska sjukhuset.....

11. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare...................

12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet

13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras

automobilskatlemedlen ..........

14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,

alt tillföras automobilskattemedlen.......

15. Avgifter för registrering av motorfordon

16. Försäljning av sjökort m. m............

17. Fyr- och båkmedel...................

18. Lotspenningar.......................

19. Skeppsmätningsavgifter...............

20. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut..............

21. Inkomster vid statens geotekniska institut

22. Ersättning för visst värderingsförfarande

23. Pensionsmedel m. m.................

24. Inkomst av myntning och justering.....

25. Kontrollstämpelmedel.................

83

000

000

83

000

000

1

000

000

OO

400

000

12

200

000

OO

300

000

1

400

000

2

625

000

1

257

000

132

000

000

400

000

500

000

2

000

000

16

340

000

19

000

000

1

850

000

45

000

000

30

800

000

1

500

000

13

400

000

3

100

000

40

000

216

000

000

33

600

000

1

500

000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

3

26. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.......................... 175 000

27. Bidrag till bankinspektionen........... 3 730 000

28. Bidrag för revision av sparbankerna .... 975 000

29. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 2 322 000

30. Avgifter för granskning av biograffilm.. 250 000

31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 2 610 000

32. Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000

33. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 3 300 000

34. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

.............................. 974 000

35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 630 000

36. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.

......................... 5 300 000

37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 500 000

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium ........................ 1 000 000

39. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 200 000

40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................ 4 000 000

41. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 300 000

42. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
tillverkningen.

....................... 166 000

43. Inkomster av statens gruvegendom..... 6 200 000

44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

........................ 1 600 000

45. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.

........................... 39 500 000

46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 1 200 000

47. Exekutionsavgifter.................. 14 000 000

48. Restavgifter ...................... 50 000 000

49. Inkomster vid statens planverk........ 1 980 000

50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................. 950 000

51. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 1 000 000

52. Ersättning för komplementkostnader vid

vissa myndigheter m. m............... 7 000 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 95 000 000

2. Totalisatormedel..................... 108 000 000

3. Tipsmedel........................... 152 000 000

4. Lotterimedel......................... 152 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 92 500 000

877 574 000

599 500 000

41449 274000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket......................... 12 000 000

2. Televerket........................... 145 000 000

3. Statens järnvägar.................... 103 000 000

4. Luftfartsverket .................... 17 000 000

5. Förenade fabriksverken.............. 16 800 000

6. Statens vattenfallsverk................ 368 000 000

7. Domänverket........................ 23 000 000

II. Riksbanks fonden

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens » ...... 7 360 000

3. Beskickningsfastigheternas » ...... 3 880 000

4. Karolinska sjukhusets » ...... 3 340 000

5. Akademiska sjukhusets » 2115 000

6. Byggnadsstyrelsens » ...... 120 200 000

7. Generaltullstyrelsens » ...... 255 000

IV. Försvarets fastighets fond

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 75 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 31 000

3. Statens bosättningslånefond........... 8 000 000

4. Vattenkraftslånefonden............... 290 000

5. Luftfartslånefonden................... 3 300 000

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

............................... 1 800 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier . 800 000

8. Allmänna studielånefonden............ 10 000 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

............................... 1 525 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler .... 150 000

11. Jordbrukets lagerhusfond.............. 160 000

12. Jordbrukets maskinlånefond........... 900 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 22 000

14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 3 000

15. Kraftledningslånefonden.............. 130 000

16. Egnahemslånefonden................. 1 800 000

17. Statens avdikningslånefond............ 1 700 000

18. Fiskerilånefonden..................... 1 000 000

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m......... 80 000

20. Skogsväglånefonden.................. 40 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 60 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond . 16 000 000

684 800 000

200 000 000

137 151 000

89 868 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

.............................. 27 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer____ 1 400 000

25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................ 5 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande....... 1 075 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................... 950 000

28. Lånefonden för kommunala markförvärv 4 500 000

29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 2 000 000

30. Övriga utlåningsfonder .............. 13 000

1 131 761 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond

2. Lantbruksstyrelsens »

3. Arbetsmarknadsstyrelsens »

4. Bostadsstyrelsens »

5. Riksbankens »

6. Riksgäldskontorets »

16 000 000

1 000

19 000 000

415 000

90 000

1 160 000 36 666 000

VII. Fonden för statens aktier................. 20 000 000

VIII. Fonden för beredskapslagring ............ 60 700 000

IX. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.............. 68 300 000

2. Civila tjänstepensionsfonden........... 2 050 000

3. Militära tjänstepensionsfonden......... 210 000

4. Allmänna familj epensionsfonden........ 6 300 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ... 13 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 41 000 90 101 000

X. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ... 4 040 000

2. Övriga diverse kapitalfonder........... 44 952 000 48 992 000

2500039000

Summa kr. 43949313000

MARCUS BOKTR. STHLM 1970

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Specifikation

av anslagsförändringar

i förhållande

till statsverkspropositionen

för budgetåret 1970/71

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

1

Bilaga 6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1970/71

1 000-tal kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

111. Utrikesdepartementet

Utrikesförvaltningen, förslagsanslag.....

118 270

44

120 662

+

2 392

Svenska institutet, reservationsanslag .. .

Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag..................

Summa

J U2 600

130 870

45

45

6 547

6 053

133 262

}

+

2 392

IV. Försvarsdepartementet

Armén: Avlöningar m. m. till värnplikti- ga, förslagsanslag ..................

111 700

110

107 800

3 900

Anskaffning av tygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................

495 000

110

493 000

_

2 000

Hemvärnet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

3 015

18

3 920

+

905

Övningar, reservationsanslag.........

4 710

18

9 000

+

4 290

Intendenturmateriel m. m., reserva- tionsanslag ........................

2 000

18

2 400

+

400

Tygmateriel m. m., reservationsanslag

7 060

18

6 800

—

260

Marinen: Avlöningar m. m. till värnplik- tiga, förslagsanslag.................

17 190

110

18 200

+

1 010

Anskaffning av fartygsmateriel m. m., re- servationsanslag ...................

230 000

110

229 000

_

1 000

Bidrag till sjövärnskåren, reservationsan- slag......,.......................

665

18

725

+

60

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värn- pliktiga, förslagsanslag .............

15 070

> 110

16 000

+

930

Anskaffning av flygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................

971 817

110

968 282

_

3 535

Försvarets materielverk, förslagsanslag .

162 000

110

160 000

—

2 000

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.,

reservationsanslag..................

5 721

18

9 005

+

3 284

Lottaorganisationen, reservationsanslag .

2 472

18

3 820

+

1 348

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, re- servationsanslag ...................

366

18

780

+

414

Frivilliga djursjukvården i krig, reserva- tionsanslag ........................

55

18

109

+

54

1 Avser anslaget Information om Sverige i utlandet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Anslagsrubrik

Beräknat

Slutligt förslag

Förändring

belopp i

eller beslut

ökning ( + )

stats-

Minskning (—)

Proposi-

Anslags-

verks-

proposi-

tionens

belopp

tionen

eller

skrivel-

sens

nummer

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.,

förslagsanslag .....................

Bidrag till byggande av skyddsrum, reser-

8 000

110

8 034

+ 34

39 567

110

39 533

— 34

Summa

2 076 408

2 076 408

V. Socialdepartementet

Folkpensioner, förslagsanslag..........

Täckning av merkostnader för bidrag till

7 200 000

66

7 330 000

+ 130 000

sjukförsäkringen, förslagsanslag......

—

60

120 000

+ 120 000

Statens farmacevtiska laboratorium, för- slagsanslag ........................

Svenska farmakopékommittén m. m., för-

*3 850

74

2 015

[+ 1 590

slagsanslag........................

74

225

Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag

74

3 200

Summa

7 203 850

7 455 440

+ 251 590

VI .^Kommunikationsdepartementet]

Kostnader för visst fraktbidragsförfaran-

de, förslagsanslag ..................

—

84

200

+ 200

Summa

—

200

+ 200

VII. Finansdepartementet

Statens avtalsverk, förslagsanslag......

7 327

63

8 321

+ 994

Kontrollstyrelsen, förslagsanslag........

11 082

55

5 710

— 5 372

Riksskattenämnden, förslagsanslag.....

Centrala folkbokförings- och uppbörds-

2 584

55

1 612

— 972

nämnden, förslagsanslag ............

Folkbokföringen: Ersättningar till kyrko-

12 400

55

7 551

— 4 849

bokföringsinspektörer, förslagsanslag .

129

55

—

— 129

Riksskatteverket, förslagsanslag .......

Anskaffning av inventarier m. m. för riks-

—

55

17 000

+ 17 000

skatteverket, reservationsanslag......

—

55

2 000

+ 2 000

Bidrag till Föreningen Fruktdrycker ...

25

rskr 7

35

+ 10

Summa

33 547

42 229

+ 8 682

VIII. Utbildningsdepartementet

Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1

46

2 275

]

Insamlingsverksamhet m. m., reserva- tionsanslag ........................

[ 22 725

46

455

5

Musikaliska akademien med musikhög-

skolan:

Utbildningskostnader, förslagsanslag .

Undervisningsmateriel m. m., reserva-

7 749

25

7 749

—

tionsanslag........................

Bidrag till vissa musikkonservatorier, för-

294

25

294

—

slagsanslag........................

2 642

25

2 642

_

Statens dansskola, förslagsanslag.......

Bidrag till restaurering av äldre dom-

1 565

25

1 565

—

kyrkor, reservationsanslag...........

1 500

36

1 500

—

1 Avser anslaget Kostnader för statlig läkemedelskontroll

* Avser anslaget Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 3

Anslagsrubrik

Beräknat

Slutligt förslag

Förändring

belopp i

eller beslut

Ökning (+)

stats-

Minskning (—)

Proposi-

Anslags-

verks-

proposi-

tionens

belopp

tion en

eller

skrivel-

sens

nummer

Privatskolor:

Bidrag till vissa privatskolor, förslags- anslag ............................

23 335

53

27 685

+ 4 350

Bidrag till vissa internatskolor m. m.,

förslagsanslag .....................

1 150

53

1 150

_

Inredning och utrustning av lokaler vid

universitet, högskolor m. m., reserva- tionsanslag ........................

60 000

76

60 000

_

Bidrag till driften av kommunala skolor

för vuxna, förslagsanslag............

Bidrag till studiecirkelverksamhet, för-

98 000

35

98 000

—

slagsanslag........................

98 000

35

98 000

—

Bidrag till studieförbund .............

Bidrag till löntagarorganisationernas cen-

8 400

35

8 400

träla kursverksamhet, förslagsanslag .

2 500

35

2 500

—

Studiebidrag m. m., förslagsanslag .....

547 500

77

547 500

—

Summa

855 360

859 715

+ 4 355

IX. Jordbruksdepartementet

Fiskeriundersökningsfartyg, reservations- anslag ............................

Inredning och utrustning av lokaler vid

3 000

61

3 000

—■

jordbrukets högskolor m. m., reserva- tionsanslag ........................

5 000

37

5 000

_

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Rikskampanj mot nedskräpning, reserva-

2 150

73

1 650

— 500

tionsanslag........................

Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.,

—

73

500

+ 500

reservationsanslag, varav 5 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemed- len ..............................

''16 500

79

16 500

Summa

26 650

26 650

—

X. Handelsdepartementet

Exportfrämjande åtgärder för textil- och

konfektionsindustrierna samt den ma-

nuellt arbetande glasindustrin, reser- vationsanslag ......................

25 200

41

5 200

_

Täckande av förluster på grund av garan-

tier för lån till textil- och konfektions- industrierna samt den manuellt arbe- tande glasindustrin, förslagsanslag . . .

41

1

+ 1

Marknadsrådet, förslagsanslag..........

Konsumentombudsmannen, förslagsan-

\ n 300

58

419

}- «

slag..............................

Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.

I

58

870

J

m., reservationsanslag ..............

40 400

79

40 400

—

Summa

46 900

46 890

— 10

XI. Inrikesdepartementet

Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag ..

10 000

75

60 000

+ 50 000

1 Avser anslaget Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar m. m.

2 Avser anslaget Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, m. m.

3 Avser anslaget Näringsfrihetsrådet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Stöd till lokaliseringsutbildning, förslags- anslag ............................

*25 000

75

35 000

+ 10 000

Infriande av statlig garanti för lån i lokali- seringssyfte till rörelsekapital, förslags- anslag ............................

75

1

+ 1

Sysselsättningsstöd, förslagsanslag .....

—

75

5 000

+ 5 000

Summa

35 000

100 001

+ 65 001

XIII. Industridepartementet

Statens institut för företagsutveckling:

Bidrag till främjande av företagsut- veckling m. m., reservationsanslag ....

2 000

rskr 13

2 200

+ 200

Utbildningsåtgärder för textil- och kon- fektionsindustrierna samt den manuellt

arbetande glasindustrin, reservations- anslag ............................

22 5 00

41

2 500

Styrelsen för teknisk utveckling: Skepps- teknisk forskning och utveckling, reser- vationsanslag ......................

82

12 000

+ 12 000

Delegationen för atomenergifrågor, för- slagsanslag ........................

610

83

1 720

+ 1 110

Summa

5 110

18 420

+ 13 310

Summa förändringar av egentliga statsut- gifter ............................

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden ........

1 750 000

1 800 000

+ 345 520

+ 50 000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

1 123 522

120

1 130 494

+ 6 972

Summa förändringar av utgifter för sta- tens kapitalfonder .................

Summa förändringar på driftbudgeten ..

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturända- mål ............................

3 000

76

1 100

+ 56 972

+ 402 492

— 1 900

Byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor m. m.............

130 000

76

130 000

Summa

133 000

131 100

— 1 900

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög- skolor m. m.....................

6 100

37

6 328

+ 228

Summa utgiftsförändringar under statens

allmänna fastighetsfond ............

— 1672

1 Avser anslaget Bidrag till lokaliseringsutbildning

a Avser anslaget Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp

i stats-

verks-

propo-

sitionen

Slutligt förslag

eller beslut

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

Markförvärv för övningsfält m. m. ...

17 900

110

17 900

Summa utgiftsförändringar under försva- rets fastighetsfond.................

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Allmänna studielånefonden .........

111 000

77

111 000

—

Studiemedelsfonden................

756 000

77

756 000

—

Summa

867 000

867 000

—

Jordbruksdepartementet:

Fiskerilånefonden..................

61

1 000

+ 1 000

Summa utgiftsförändringar under statens

utlåningsfonder ...................

, , __SSS3SSHBB

Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

Lån till nordiska industrialiseringsfon- den till förmån för Island.........

81

7 000

+ 1000

+ 7 000

Inrikesdepartementet:

Lokaliseringslån...................

200 000

75

250 000

+ 50 000

Summa utgiftsförändringar under fonden

för låneunderstöd..................

Summa förändringar på kapitalliudgeten

+ 57 000

+ 56 328

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1970/71

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

1

Bilaga 7

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1970/71

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond................ 28 098 000

B. Televerkets fond ................ 7 400 000

C. Statens järnvägars fond.......... 103 200 000

D. Luftfartsverkets fond ............ 27 498 000

E. Fabriksverkens fond.............. 38 379 000

F. Statens vattenfallsverks fond...... 304 999 000

G. Domänverkets fond.............. 9 291 000

II. Statens allmänna fastighetsfond......

III. Försvarets fastighetsfond............

IV. Statens utlåningsfonder ............

V. Fonden för låneunderstöd ..........

VII. Fonden för förlag till statsverket

VIII. Fonden för beredskapslagring........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond...... 6 699 000

B. Sjöfartsverkets fond.............. 11 223 000

C. Statens datamaskinfond .......... 18 000 000

D. Jordfonden .................... 1 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

.................. — 1 063 000

Avgår kapilalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapi
talmedelsförluster.

..................... 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning.............. 42 874 000

Summa kr.

518 865 000

137 634 000

27 269 000

1 821 521 000

314 377 000

— 4 800 000

855 000 000

34 860 000

3 704 726 000

43 874 000

3 660 852 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1970/71

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 1 000

inom fonden........ 13 200 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 28 098 000

41 300 000

B. Televerkets fond

Summa investerings
7

600 000 anslag...........

653 300 000

1 000 000

7 400 000

669 300 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 15 600 000

inom fonden........ 236 800 000

Övriga kapitalmedel ... 12 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 103 200 000

367 600 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

D. Luftfartsverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 1 000

inom fonden........ 20 500 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 27 498 000

41 300 000

41 300 000

669 300 000

669 300 000

367 600 000

367 600 000

48 000 000

48 000 000

48 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Fabriksverkens fond

3

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

In vesteringsbemy ndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten ..

Investeringsbemyndigande.

.......

Summa investeringsbemgndiganden

för statens

ajfärsverksfonder

II.

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Summa investerings
-

1 000 anslag............ 54 980 000

16 500 000

100 000

38 379 000 _

54 980 000 54 980 000

F. Statens vattenfallsverks fond

Investeringsanslag..... 670 000 000

1 000

360 000 000

5 000 000

304 999 000

670 000 000 670 000 000

G. Domänverkets fond

Summa investerings
2

000 anslag.............. 9 293 000

9 291 000

9 293 000 9 293 000

518 865 000

Statens allmänna fastighetsfond

Summa investerings
-

127 913 000 anslag.............. 311 473 000

42 776 000

3 150 000

137 634 000

311 473 000 311 473 000

III. Försvarets fastighetsfond

Summa investerings
159

770 000 anslag.............. 236 484 000

23 445 000

26 000 000

27 269 000

236 484 000

236 484 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

Investeringsbemyn- digande..........

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

100 000 Investeringsanslag .... 100 000

Investeringsbemyn- digande..........

Statens bosättningslånefond

1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn- digande..........

1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Investeringsbemyn- digande .........

Allmänna studielånefonden

111000 000 Investeringsanslag.... 111 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

Studiemedelsfonden

756 000 000 Investeringsanslag.... 756 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn- digande ..........

5 500 000 Investeringsanslag .... 5 500 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsbemyn- digande.........

Lånefonden för studentkårlokaler

Investeringsanslag..... 5 000 000

3 750 000

1 250 000

5 000 000

5 000 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investerings stat er

5

Fiskeri lånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 333 000

I nvesteringsbemyndigande.

........... 667 000

1 000 000

1 000 000

1 000 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 20 000 000 Investeringsanslag..... 20 000 000

Investeringsbemyndigande.

.......

Lånefonden för bostadsbyggande

I 650 000 000 Investeringsanslag

1 650 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Lånefonden för kommunala markförvärv

Investeringsbemyn
digande.

........... 30 000 000 Investeringsanslag .... 30 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ....

10 000 000

från riksstaten......

7 000 000

I n vesteringsb emy n- digande............

3 000 000

10 000 000

10 000 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens

utlåningsfonder .. 1 821 521 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från riksstaten...... 48 725 000

Övriga kapitalmedel ... 42 500 000

Investeringsbemyndigande.

........... 314 377 000

Summa investeringsanslag.

..........

405 602 000

405 602 000

405 602 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel ... 40 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-

anslag.............. 35 200 000

digande............ — 4 800 000 _

35 200 000 35 200 000

VIII. Fonden för beredskapslagring

I nvesteringsbemyndigande.

.......

Summa investerings
855

000 000 anslag .........

855 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten...... 1 000

inom fonden........ 49 300 000

Övriga kapitalmedel ... 200 000

Investeringsbemyndigande.

........... 6 699 000

56 200 000

56 200 000

56 200 000

B. Sjöfartsverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 22 900 000

från riksstaten...... 1 000

inom fonden ...... 11 626 000

Övriga kapitalmedel .. 50 000

Investeringsbemyn
digande

.......... 11 223 000 _

22 900 000

22 900 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

7

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel Summa investerings
inom

fonden ...... 25 000 000 anslag .........

Investeringsbemyndigande.

........... 18 000 000

43 000 000

Investeringsbemyndigande.

.......

D. Jordfonden

1 000 Investeringsanslag .. .

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ...

från riksstaten..... 3 795 000

inom fonden ...... 1 062 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyn
digande

.......... —1 063 000

3 795 000

Summa investeringsbemyndiganden

för diverse

kapitalfonder...... 34 S60 000

Summa investeringsstater

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

inom fonden.....

Övriga kapitalmedel

Investeringsbemyndigande.

........

6 418 732 000

Summa investerings
1

130 494 000 anslag..........

1 453 509 000

130003 000

3 704 726 000

43 000 000

43 000 000

1 000

3 795 000

3 795 000

6 418 732 000

6 418 732 000

MARCUS BOKTR. STHLM 19/0 700243

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1970/71

sedan statsverkspropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 8

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

FÖR BUDGETÅRET 1970/71 SEDAN

STATSVERKSPROPOSITIONEN

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Totalbudgeten för

Inkomster

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

39 167,2

+

805,0

39 972,2

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

954,5

—

76,9

877,6

III. Diverse inkomster ..............

598,5

+

1,0

599,5

Summa

40 720,2

+

729,1

41 449,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

742,2

—

57,4

684,8

II. Riksbanksfonden................

200,0

—

200,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

137,2

—

137,2

IV. Försvarets fastighetsfond ........

89,9

—

89,9

V. Statens utlåningsfonder..........

1 056,8

+

75,0

1 131,8

VI. Fonden för låneunderstöd........

36,7

—

36,7

VII. Fonden för statens aktier ........

20,0

—

20,0

VIII. Fonden för beredskapslagring ....

60,7

—

60,7

IX. Statens pensionsfonder ..........

90,1

—

90,1

X. Diverse kapitalfonder............

49,0

—

49,0

Summa

2 482,4

+

17,6

2 500,0

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapital-

medel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder ......

1 322,0

—

3,6

1 318,4

Övriga kapitalfonder..........

266,2

—

U

265,1

II. övrig kapitalåterbetalning........

42,9

—

42,9

Summa

1 631,1

—

4,7

1 626,4

Summa

44 833,7

+

742,0

45 575,7

Underskott..........................

798,9

+

59,8

858,8

Summa milj. kr.

45 632,6

4-

801,8

46 434,5

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget

3

budgetåret 1970/71

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Utgiftsanslag:

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,8

—

7,8

II.

Justitiedepartementet............

1 782,2

—

1 782,2

III.

Utrikesdepartementet............

972,9

+ 2,4

975,3

IV.

Försvarsdepartementet ..........

5 835,8

—

5 835,8

V.

Socialdepartementet ............

12 934,1

+ 251,6

13 185,7

VI.

Kommunikationsdepartementet....

3 704,1

+ 0,2

3 704,3

VII.

Finansdepartementet ............

2 340,4

+ 8,7

2 349,1

VIII.

Utbildningsdepartementet........

8 359,2

+ 2,5

8 361,7

IX.

Jordbruksdepartementet..........

1 064,5

+ 1,2

1 065,7

X.

Handelsdepartementet ..........

941,9

+ 7,0

948,8

XI.

Inrikesdepartementet............

4 103,3

+ 115,0

4 218,3

XII.

Civildepartementet..............

756,3

—

756,3

XIII.

Industridepartementet............

989,5

+ 13,3

1 002,9

XIV.

Oförutsedda utgifter ............

1,0

—

1,0

XV.

Riksdagen och dess verk m. m.....

89,7

—-

89,7

XVI.

Riksgäldsfonden ................

1 750,0

+ 50,0

1 800,0

Summa

45 632,6

+ 451,8

46 084,5

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Tillkommer: Minskning av anslagsbe
-

hållningar ......................

700,0

+ 300,0

1 000,0

II. Avgår: Minskad disposition av rörliga

krediter........................

700,0

+ 50,0

650,0

Summa

—

+ 350,0

350,0

Summa milj. kr. 45 632,6

+ 801,8

46 434,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ..............

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder :

I. Statens affärsverksfonder ........

II. Riksbanksfonden................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fastighetsfond ........

V. Statens utlåningsfonder..........

VI. Fonden för låneunderstöd........

VII. Fonden för statens aktier........

VIII. Fonden för beredskapslagring ....

IX. Statens pensionsfonder ..........

X. Diverse kapitalfonder............

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

39 167,2

+

805,0

39 972,2

954,5

—

76,9

877,6

598,5

+

1,0

599,5

40 720,2

+

729,1

41 449,3

742,2

57,4

684,8

200,0

—

200,0

137,2

—

137,2

89,9

—

89,9

1 056,8

+

75,0

1 131,8

36,7

—

36,7

20,0

—

20,0

60,7

—

60,7

90,1

—

90,1

49,0

—

49,0

2 482,4

+

17,6

2 500,0

Summa inkomster på driftbudgeten 43 202,6 + 746,7 43 949,3

Summa milj. kr. 43 202,6 + 746,7 43 949,3

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget

5

budgetåret 1970/71

Utgifter

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

II. Justitiedepartementet ..........

III. Utrikesdepartementet............

IV. Försvarsdepartementet..........

V. Socialdepartementet ............

VI. Kommunikationsdepartementet ..

VII. Finansdepartementet............

VIII. Utbildningsdepartementet........

IX. Jordbruksdepartementet ........

X. Handelsdepartementet ..........

XI. Inrikesdepartementet............

XII. Civildepartementet..............

XIII. Industridepartementet ..........

XIV. Oförutsedda utgifter ............

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....

Summa

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden................

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

........................

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

................

Summa

Summa utgifter på driftbudgeten

Beräknat överskott på statsregleringen:

Överskott av inkomster ............

Avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel ..........

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

7,8

_

7,8

1 696,0

—

1 696,0

968,8

+

2,4

971,2

5 574,3

—

5 574,3

12 814,1

+

251,6

13 065,7

2 568,5

+

0,2

2 568,7

2 238,5

+

8,7

2 247,2

7 267,0

+

4,4

7 271,3

899,3

—

899,3

226,6

—

0,0

226,5

2 183,8

+

65,0

2 248,8

747,9

—

747,9

237,3

+

13,3

250,6

1,0

—

1,0

89,7

—

89,7

37 520,2

+

345,5

37 865,8

1 750,0

+

50,0

1 800,0

1 123,5

+

7,0

1 130,5

1,0

—

1,0

2 874,5

+

57,0

2 931,5

40 394,8

+

402,5

40 797,3

2 082,9

+

294,2

2 377,1

725,0

+

50,0

775,0

2 807,9

+

344,2

3 152,1

43 949,3

Summa milj. kr. 43 202,6 -f- 746,7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

3 606,8 + 54,1 3 660,9

Summa milj. kr. 3 606,8 -f 54,1 3 660,9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget

7

budgetåret 1970/71

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Miij. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..................

28,1

_

28,1

Televerkets fond..................

9,8

—

2,4

7,4

Statens järnvägars fond............

97,2

+

6,0

103,2

Luftfartsverkets fond..............

27,5

_

27,5

Fabriksverkens fond ..............

38,4

_

38,4

Statens vattenfallsverks fond........

305,0

_

305,0

Domänverkets fond................

9,3

—

9,3

II. Statens allmänna fastighetsfond........

138,9

_

1,3

137,6

III. Försvarets fastighetsfond ............

27,3

—

27,3

IV. Statens utlåningsfonder ..............

1 820,9

+

0,7

1 821,5

V. Fonden för låneunderstöd ............

• 264,4

+

50,0

314,4

VII. Fonden för förlag till statsverket ......

- 4,8

_

- 4,8

VIII. Fonden för beredskapslagring..........

855,0

—

855,0

IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond........

5,6

+

1,1

6,7

Sjöfartsverkets fond................

11.2

11,2

Statens datamaskinfond............

18,0

_

18,0

Jordfonden ......................

0,0

__

0,0

Förrådsfonden för ekonomisk försvars-

beredskap........................

- 1,1

—

- 1,1

Summa

3 650,7

+

54,1

3 704,7

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster........................

1,0

_

1,0

Övrig kapitalåterbetalning ..............

42,9

—

42,9

Summa

43,9

—

43,9

Summa milj. kr.

3 606,8

+

54,1

3 660,9

MARCUS BOKTR. STHLM .970 700243

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970

1

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1970 ........................................ 2

1. Den internationella utvecklingen .............................. 2

2. Den ekonomiska utvecklingen 1969 ............................ 4

3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1970 ...................... 7

Budgetpolitiken .............................................. H

Försörjningsbalans och bytesbalans ............................ 13

4. Långtidsbudgeten ............................................ 15

5. Sammanfattning ............................................. 17

Särskilda frågor ................................................ 19

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1969/70 och 1970/71...... 19

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71, m. m. 20

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 21

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 22

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1969/70 och 1970/71 samt investeringsplan

för budgetåret 1970/71 ........................ 22

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 .... 28

Hemställan..................................................... 28

Tabellförteckning

1. Reviderad försörjningsbalans för 1969 .......................... 5

2. Betalningsbalans 1967—1969 ................................... 6

3. Totalbudgeten 1968/69—1970/71 ............................... 11

4. Reviderad försörjningsbalans för 1969 och 1970 .................. 14

5. Bytesbalansen 1967—1970 ..................................... 15

6. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1969/70

och 1970/71. Milj. kr.......................................... 21

7. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/70—1970/71 ........ 23

8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71 .... 25

9. Totalbudgeten budgetåren 1968/69—1970/71 .................... 27

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1970

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1970/71—1974/75

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet av

riksstaten för budgetåret 1969/70

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1970/71

Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1970/71

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1970/71

Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1970/71

Bilaga 8: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71 sedan

statsverkspropositionen

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Innehållsförteckning

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700243

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1970:54 Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsjörslaget för budgetåret 1970/71, m. m. s. 1 i texten