Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m
1970-04-24 · 284 sidor, varav 267 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 267 av 284 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:120, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m
Dokumentets text
Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
1
Nr 120
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71, m. m.;
given Stockholms slott den 24 april 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till riksstat för budgetåret 1970/71 som lades fram i årets
statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
berörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband
därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet främst
till följd av ökade statsutgifter skulle öka med drygt 400 milj. kr. i förhållande
till beräkningarna i årets statsverksproposition. Sålunda förutses nu
ett underskott på ca 3 500 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 beräknas totalbudgeten utfalla med ett underskott
på ca 850 milj. kr. Detta innebär ett i stort sett oförändrat saldo i jämförelse
med riksstatsförslaget. Budgetens underskott väntas alltså minska med ca
2 700 milj. kr. i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande
budgetår.
I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1970
och en långtidsbudget för budgetåren 1970/71—1974/75.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
24 april 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering
av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts prövning
en förnyad beräkning av statsinkomsterna m. m. samt ett slutligt förslag
till investeringsplan för budgetåret 1970/71 och vissa andra frågor som
sammanhänger därmed.
REVIDERAD FINANSPLAN 1970
1. Den internationella utvecklingen
I Västeuropa har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt expansiv under
1970. Uppgången i efterfrågan översteg vad man räknade med före årsskiftet.
I stort kan den västeuropeiska högkonjunkturen väntas bestå under
resten av året och ge en ökning i den totala produktionen om ca 5 % mot 6 %
i fjol. Avsaktningen beror nästan helt på en väntad nedgång i lagerinvesteringarna.
Den privata konsumtionen synes fortsätta att stiga i snabb takt
och industriinvesteringarna väntas öka i det närmaste lika mycket som
i fjol. Bostadsbyggandet torde däremot hållas tillbaka av den allmänt strama
räntepolitiken.
Drivkrafterna bakom Västeuropas expansion förefaller tillräckligt starka
för att under 1970 kunna motverka dämpande impulser från en eventuellt
mera markerad avmattning i Förenta staterna. Där befästes under de första
månaderna i år de tendenser till stagnation som framträdde under senare
delen av fjolåret. Avmattningen kan visa sig bli mer långvarig än vad som
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
3
antogs i finansplanen. Fortfarande förefaller emellertid en återhämtning
möjlig under loppet av andra halvåret. För Japans del kan uppgången i
produktionen bli något mindre än i fjol men torde likväl överstiga 10 %.
Världshandelns volym torde öka något långsammare än i fjol då den steg
ca 11 %. Beträffande utvecklingen i länder av särskild betydelse för svensk
export märks att Storbritanniens import beräknas stiga i snabbare takt 1970
medan en dämpning i jämförelse med fjolåret emotses för Danmark, Finland
och flera andra mindre industriländer. Importen i Västtyskland, Italien
och Japan beräknas fortgå i ungefär samma takt som 1969. Även för Förenta
staterna kan ökningen uppskattas bli lika stor som i fjol under förutsättning
att en återhämtning av konjunkturen kommer till stånd omkring mitten av
året.
De internationella konjunktur utsikter som jag nu skildrat inbegriper
för Västeuropas del ett antagande om att takten i expansionen går ned något
mellan första och andra halvåren 1970. För inriktningen av den svenska
ekonomiska politiken är frågan om den internationella högkonjunkturens
varaktighet av stor betydelse. Några säkra bedömningar för 1971 kan emellertid
ännu inte göras. Av stor betydelse blir hur den inre och yttre jämvikten
utvecklas i de tongivande länderna, samt hur den ekonomiska politiken
utformas och verkar. I det följande redovisas några hållpunkter till vägledning
vid bedömningen av det internationella ekonomiska klimatet för vår
ekonomi under första delen av 1971.
I Storbritannien har förbättringen i utrikesbalansen skapat förutsättningar
för en politik som syftar till att låta produktionen stiga i takt med
kapacitetsutvecklingen. För Förenta staternas del borde man kunna räkna
med att den nu pågående konjunktur dämpningen under året avlöses av en
återhämtning. Expansiva impulser på världsekonomin skulle således kunna
utgå från dessa länder nästa år. En förutsättning härför är dock att deras
pris- och kostnadsutveckling bedöms medge en uppmjukning av den ekonomiska
politiken. För Förenta staterna gäller vidare att expansionen måste
vara förenlig med möjligheterna att finansiera det betydande underskott i
betalningsbalansen som trots förbättring i bytesbalansen bedöms kvarstå
till följd av en omsvängning till nettoutflöde av kapital.
Det hittills framgångsrika genomförandet av det ekonomiska saneringsprogrammet
i Frankrike gör det troligt att detta land skall kunna lämna väsentliga
bidrag till upprätthållandet av en hygglig expansionstakt internationellt
sett under första halvåret. Samma bedömning gäller även Italien. För
Västtysklands och flertalet mindre industriländers del präglas läget av inflationistiska
spänningar. Mycket talar för att man i dessa länder ser sig föranlåten
att bevara nuvarande strama ekonomiska politik. Det finns därvid en
viss risk för att restriktiviteten tas till så hårt eller behålls så länge att den
ekonomiska tillväxttakten — avsiktligt eller oavsiktligt — faller mera väsentligt
under den nivå som svarar mot fullt utnyttjande av resurserna.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Sammanfattningsvis skulle man mot bakgrund av vad jag nyss anfört
komma fram till att industriländernas ekonomiska tillväxt bör, så långt 1971
nu kan överblickas, kunna fortskrida i ungefär den takt som förutses för
nästa halvår. Det finns i alla händelser knappast något som direkt tyder
på ett avbrott i utvecklingen. De internationella betalningsproblemen har
vidare blivit mindre framträdande. Detta positiva drag bör kunna förstärkas
ytterligare eftersom utsikter finns för en fortsatt utjämning av de större
ländernas över- och underskott i de löpande betalningarna.
2. Den ekonomiska utvecklingen 1969
I Sverige inriktades den ekonomiska politiken under 1969 på att motverka
de tendenser till överhettning som gjorde sig märkbara under året.
Den mest angelägna uppgiften inom sysselsättningspolitiken var att nå en
bättre regional balans på arbetsmarknaden. Politiken präglades vidare av
behovet att förbättra bytesbalansen och upprätthålla en stabil pris- och
kostnadsutveckling. Investeringspolitiken syftade särskilt till att möjliggöra
en uppgång av industrins investeringar.
Den ekonomiska politiken gavs således generellt en restriktiv inriktning
och de under 1967 och 1968 insatta selektiva stimulansåtgärderna minskades
successivt i omfattning.
Trots politikens återhållande inverkan karakteriserades utvecklingen av
en hög takt i efterfrågeökningen och en snabb tillväxt av produktionen.
Den inhemska efterfrågan steg med ca 6 %. Näringslivets investeringar var
särskilt expansiva. Uppgången berodde såväl på en kraftig lageruppbyggnad
som på en expansion av de fasta investeringarna. Särskilt stark var lagerökningen
för industrins råvaror och varor i arbete.
I fråga om de fasta investeringarna ökade handeln mest eller med ca
12 % under det att industrins uppgång nu uppskattas till ca 2 %. I finansplanen
angavs motsvarande siffra till 6 %. Beräkningarna grundar sig på
industrins uppgifter till statistiska centralbyråns enkäter i februari resp.
november. Det i förhållande till novembersiffrorna lägre utfallet synes vara
orsakat av vissa leveranssvårigheter inom investeringsvaruindustrin. En del
investeringar har härigenom kommit att flyttas över till 1970. Den kraftiga
upprevideringen i februarienkäten av industrins investeringsplaner för 1970
torde sålunda till viss del förklaras av den nämnda tidsförskjutningen.
Den privata konsumtionen beräknas ha stigit med 4,2 % eller i samma
relativt höga takt som 1968. Den offentliga konsumtionens tillväxt blev
ungefär lika stor som under 1968 eller ca 6 %. Den statliga konsumtionens
ökning bromsades dock påtagligt. Åtstramningen i finanspolitiken återspeglas
också av att de statliga investeringarna endast ökade med ca 1,5 %.
5
Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för 1969
Tillgång.............
Bruttonationalprodukt
Import ..............
Användning..........
Bruttoinvesteringar .
därav: näringsliv ....
stat .........
kommuner . . .
bostäder......
Lagerförändring.....
Privat konsumtion ...
Offentlig konsumtion.
Tjänstenetto.........
Export.............
Procentuell
volymföränd-
ring
1968—1969
Milj. kr.
1969
6,8
177 500
5,2
147 000
13,1
30 500
6,8
177500
4,2
33 600
4,0
12 800
1,7
4 700
7,2
8 000
3,3
8 100
+ 2 000
4,2
78 000
6,2
34 000
+ 500
12,1
29 400
Bruttonationalprodukten ökade med ca 5 %, vilket är avsevärt mer än
genomsnittet under senare delen av 1960-talet. Mot slutet av året synes
takten i produktionsökningen ha avtagit i samband med att vissa branscher
närmat sig sitt kapacitetstak.
Prisstegringstakten, som 1968 var den lägsta under 1960-talet, steg ånyo
under fjolåret. Ökningen under loppet av 1969 uppgick till 4,6 %. I finansplanen
angavs motsvarande siffra till 3,5 %. ökningen i konsumentprisindex
kan främst hänföras till bostadsposten i anledning av det höjda ränteläget,
till höjda jordbrukspriser samt prisstegringsimpulser från utrikeshandeln.
Priserna steg under fjolåret i en takt som sett på längre sikt framstår
som svårförenlig med den ekonomiska politikens mål. Till stor del
influerades prisutvecklingen av internationella faktorer, vilka 1969 påverkade
inte blott utrikeshandeln och jordbrukspriserna utan även — via
ränteutvecklingen -— bostadskostnaderna. Vid en bedömning av prisutvecklingens
effekter bör beaktas att även andra länder hade relativt stora prisökningar
i fjol. Den svenska prisstegringen motsvarade ungefär genomsnittet
för industriländerna.
Exporten ökade under fjolåret med drygt 12 % i första hand under inverkan
av en stark efterfrågan från EEC-länderna och en markerad konjunkturuppgång
i de nordiska länderna. Importen steg ännu något snabbare
än exporten, till stor del på grund av den starka lageruppbyggnaden. Tack
vare en förbättring i bytesförhållandet på ca 300 milj. kr. förblev handelsbalansens
underskott dock i stort sett oförändrat.
Balansen i fråga om tjänster och transfereringar försämrades i fjol starkt
bl. a. till följd av minskat sjöfartsnetto, ökade turistutgifter och växande
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 2. Betalningsbalans 1967—1969
(Milj. kr.)
Handelsbalans (korrigerad) ............................
Tjänstebalans, inkl. transfereringar......................
Bytesbalans ..........................................
1967
1968
1969
- 740
+ 570
- 170
+ 620
- 640
- 210
- 880
+ 330
- 560
+ 560
- 90
- 30
- 860
- 230
- 1 080
- 230
- 370
- 1 850
Kapitalbalans ........................................
Restpost..............................................
Valutareservens förändring ............................
transfereringar, delvis i form av utvecklingsbistånd. Sammantaget ökade
bytesbalansens underskott med ca en halv miljard till ca 1 080 milj. kr.
Den nämnda utvecklingen är i sina huvuddrag densamma som tecknades
i finansplanen. I fråga om kapitalbalansen har bilden däremot i väsentliga
avseenden förändrats. Totalt beräknas nu de registrerade kapitaltransaktionerna
av väsentligen lång natur ha medfört ett nettoutflöde på ca 230
milj. kr., vilket är närmare 600 milj. kr. mindre än vad som tidigare antagits.
I gengäld synes nettokapitalutflödet i form av icke registrerade handelskrediter,
vilka ingår i restposten, ha blivit väsentligt större än beräknat.
Bland de större poster som förklarar differensen i fråga om de registrerade
kapitaltransaktionerna kan nämnas att kapitalinförsel i form av långfristig
privat upplåning utomlands blev 160 milj. kr. större än förutsett.
Vidare blev nettot av vissa registrerade handelskrediter m. m., som bl. a.
innefattar svenska amorteringar utomlands och utländska lån i Sverige,
sådant att kapitalinflödet under fjärde kvartalet blev över 200 milj. kr.
större. Slutligen kan nämnas att det kapitalutflöde som varvskrediterna
representerar blev ca 100 milj. kr. lägre än beräknat.
De svenska investeringarna utomlands ökade ännu mer än vad som beräknades
i finansplanen eller till ca 1400 milj. kr., vilket är ungefär dubbelt
så mycket som under de närmast föregående åren. Det bör emellertid
noteras att även de utländska investeringarna i Sverige ökade betydligt
under 1969 då de uppgick till ca 930 milj. kr. mot ca 700 milj. kr. under
1967 och 1968.
Valutareserven minskade under året totalt med ca 1 850 milj. kr. Nästan
hela avtappningen (ca 1 680 milj. kr.) ägde rum under första halvåret, då
vi hade ett betydande kapitalutflöde. Under andra halvåret kompenserades
däremot bytesbalansens underskott till stor del av kapitalinflöde. Flera faktorer
torde ha bidragit härtill. Den västtyska marken revalverades i oktober
varefter handelskrediterna utvecklades mera normalt. Vidare höjdes diskontot
i juli och valutaregleringen skärptes i september.
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
7
3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1970
I finansplanen angav jag alt huvuduppgiften för den närmaste tidens
ekonomiska politik är att motverka de tendenser till spänningar i vår ekonomi,
som under fjolåret uppstått på arbetsmarknaden, i varu- och tjänsteutbytet
med utlandet och på pris- och kostnadssidan. Denna uppgift måste
lösas utan att avkall ges på de grundläggande målen, däribland den fulla
sysselsättningen. En dämpning av efterfrågan framstod som nödvändig.
Budgetförslaget utformades i enlighet härmed och tog sikte på att nå en
väsentlig åtstramning av finanspolitiken.
Enligt de bedömningar som nu kan göras av utvecklingen under 1970
kommer den restriktiva politiken att leda till en påtaglig uppbromsning av
den inhemska efterfrågans tillväxt. Av naturliga skäl sker denna uppbromsning
successivt och kan väntas ge mera märkbara utslag först under senare
delen av 1970 i fråga om bl. a. import- och prisutvecklingen.
Utvecklingen under årets första månader visar sålunda, att spänningar
fortfarande kvarstår i ekonomin men också att konjunkturläget i allt väsentligt
kunnat hållas under kontroll. På arbetsmarknaden har läget karakteriserats
av stigande efterfrågan och minskande arbetslöshet. Bristen på
arbetskraft är fortfarande stor. Den har dock bl. a. inom industrin inte ökat
lika mycket som under fjolåret. Dessutom har glädjande nog en utjämning
av de regionala skillnaderna i efterfrågetrycket inträffat. Antalet obesatta
platser har vuxit relativt snabbare i skogslänen än i övriga delar av landet.
Ett annat resultat är att arbetslösheten i förhållande till föregående år har
fortsatt att minska även under den gångna vintern. Fr. o. m. i höstas har
noterats en klar nedgång av antalet personer som fått flyttningsbidrag.
Minskningen gäller flyttningar från de södra och mellersta delarna av
stödområdet.
I finansplanen förutsåg jag en snabb uppgång av den svenska exporten
under 1970 eller med 8 å 9 %. Till grund härför låg bl. a. de bedömningar
som allmänt gjordes om en fortsatt högkonjunktur i Västeuropa och en
inte alltför markant dämpning av den ekonomiska aktiviteten i Förenta
staterna. Som jag redan framhållit leder den nu tillgängliga informationen
inte till någon revidering av bedömningarna av den internationella efterfrågeutvecklingen.
Om någon ändring skulle göras i bedömningen, borde
den närmast gå i den riktningen att efterfrågetillväxten i Västeuropa blir
något snabbare än vad som tidigare antagits.
Den svenska exporten har under årets första två månader fortsatt att
öka i snabb takt, värdemässigt sett. Svårigheter har emellertid rapporterats
föreligga att fullt ut möta den växande efterfrågan med ökad produktion
av vissa varor såsom massa, verkstadsprodukter, papper och metaller. På
ett område, malmen, har ett betydande produktionsbortfall inträffat. Strej
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
ken vid LKAB medför sålunda, att exportkvantiteten 1970 torde bli lägre
än 1969.
Dessa tendenser till en i förhållande till den stora utlandsefterfrågan
otillräcklig kapacitet har mötts med ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder.
Industribeställningar från ett stort antal statliga myndigheter kommer
sålunda enligt beslut i april att i all möjlig utsträckning förskjutas
från 1970 till 1971. Därmed fortsätter den operation i samma syfte som
inleddes våren 1969 och som lett till att beställningar motsvarande över
en miljard kr. senarelagts. Även om de fortsatta åtgärderna inte kan väntas
leda till omläggningar av samma storlek, borde dock därigenom skapas
ett visst kapacitetsutrymme, som industrin behöver för att kunna utnyttja
den gynnsamma exportkonjunkturen.
Vidare har föreslagits att den 25-procentiga investeringsavgiften åter
införs på mindre angelägna byggen fr. o. m. början av maj. Investeringsavgiften
påverkar i och för sig direkt endast läget inom byggnads- och
materialindustrin. Ett lugnare tempo inom dessa sektorer bör dock bidra
till att arbetskraftsläget lättar också för vissa andra industribranscher, varigenom
exportkapaciteten kan ökas.
Jag vill i detta sammanhang också understryka arbetsmarknadspolitikens
roll i en högkonjunktur. Likaväl som den fyller en betydelsefull
uppgift för att stimulera sysselsättningen under avmattningsperioder
måste dess resurser i dagens konjunkturläge utnyttjas för att undanröja
de produktionsbegränsande och kostnadsdrivande effekterna av bristen på
arbetskraft i vissa regioner och branscher. Förmedlingsverksamheten bör
sålunda i ökad utsträckning tillgodose industrins behov av arbetskraft.
Ansträngningarna bör också inriktas på att öka utbudet av arbetskraft
genom olika slag av aktiviserande åtgärder. Inom arbetsmarknadsutbildningen
bör särskild uppmärksamhet ägnas åt personer vilka tidigare inte
varit aktiva på arbetsmarknaden. Genom olika åtgärder av detta slag kan
inte obetydliga tillskott till arbetskraften uppnås. Särskilt de gifta kvinnorna
är av intresse i detta sammanhang. Det kan nämnas att kvinnor
med barn under 7 år beräknas ha svarat för ett tillskott till arbetskraften
med 75 000 personer mellan februari 1967 och februari 1970 samtidigt som
den totala arbetskraften inle ökade med mer än 67 000. Jag förutsätter att
arbetsmarknadsstyrelsen omdisponerar och koncentrerar sina resurser för
att nå de här angivna syftena.
Mot den här bakgrunden finner jag inte anledning att revidera den
bedömning som gjordes i finansplanen av den svenska industrins exportutsikter
för 1970. Den förlust av malmexport, som produktionsstoppet vid
LKAB orsakade, föranleder dock en smärre nedjustering av prognosen för
exportens volymtillväxt. Eftersom det finns skäl att vänta sig en ännu
kraftigare stegring av priserna på vissa exportmarknader, bör den värdemässiga
uppgången av exporten bli större än vad som tidigare antagits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
9
Importvärdets ökning under januari och februari har varit kraftig och
överstigit exportens värdemässiga tillväxt. Till stor del sammanhänger
detta dock med en normal säsongmässig ansvällning av importen under
vintermånaderna. Vissa tillfälliga faktorer, såsom att momshöjningen i
februari på vissa kapitalvaror föregicks av en viss köprush och att oljeimporten
ökat i samband med bl. a. bristen på vattenkraft har även medverkat.
Utvecklingen under de nämnda två månaderna kan därför avgjort
inte framskrivas som en prognos för hela året. Med hänsyn till den
dämpade efterfrågetillväxten inom landet finns det sålunda skäl att vänta
sig en successiv krympning av handelsbalansens underskott och en omsvängning
mot överskott under årets senare hälft. För 1970 i dess helhet torde
importökningen bli i stort sett densamma som antogs i finansplanen eller
knappt 7,5 %. Även för importpriserna förutses nu en något snabbare ökning.
Men eftersom denna väntas bli mindre än uppgången av exportpriserna,
torde vårt bytesförhållande med utlandet förbättras. Under dessa
förutsättningar skulle underskottet i handelsbalansen för 1970 bli ungefär
lika stort som det i finansplanen angivna.
Utvecklingen på valutaområdet tilldrog sig i början av året ny uppmärksamhet.
Ett visst utflöde av valuta ägde sålunda rum mellan mitten
av februari och mitten av mars. Det ledde till att valutareserven, som efter
den tyska revalveringen ökade med ca 200 milj. kr. fram till årsskiftet,
under första kvartalet minskade med ca 220 milj. kr. Eftersom vår valutareserv
den 1 januari 1970 tillfördes ca 200 milj. kr. i form av särskilda
dragningsrätter (SDR), uppgick dock det faktiska utflödet av valuta till ca
420 milj. kr. Valutareserven uppgick därmed vid utgången av mars månad
till di''ygt 3,6 miljarder kr. (inkl. SDR).
Faktorerna bakom det förnyade valutautflödet synes ha varit flera. Största
rollen torde ha spelat dels säsongmässiga faktorer, dels den import-exportutveckling
jag tidigare redogjort för. Mot den bakgrunden är uppgången i
behovet av utländsk valuta föga uppseendeväckande. Men därutöver kan under
en kortare tid en viss oro och osäkerhet ha rått rörande den svenska
valutapolitiken som en följd av de obetänksamma uttalanden och spekulationer,
som framfördes om denna politik.
Som jag redan framhållit i finansplanen, är de senaste årens underskott
i bytesbalansen i hög grad ett symptom på strukturella förändringar
i den svenska ekonomin. Hithörande problem kan endast lösas genom åtgärder
inom den ekonomiska politiken och näringspolitiken, som tar sikte
på en fortsatt snabb utbyggnad av den utlandskonkurrerande industrin.
Förutsättningarna att genomföra denna utbyggnad och åstadkomma den
erforderliga anpassningen av näringslivets struktur är goda. Men det kommer
att ta en viss tid och kräva betydande investeringsresurser.
Den svenska industrin visar för närvarande en stark expansionsvilja inBihang
till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
för framtiden. Det klaraste uttrycket härför är den mycket snabba ökning
av investeringarna, som industrin planerar för 1970 och som, om de realiserades,
skulle innebära en investeringsökning med 22 % eller ca 1,3
miljarder kr. i löpande priser. I syfte att i möjligaste mån skapa realt och
finansiellt utrymme för industrins utbyggnad har regeringen, som jag
redan nämnt, föreslagit att den 25-procentiga investeringsavgiften återinförs
på annat, mindre angeläget byggande.
Huvudlinjen i den ekonomiska politikens insatser för att nå en stabil
och långsiktig lösning av betalningsbalansens problem är således stimulans
till fortsatt industriell utbyggnad. Denna är emellertid kapitalkrävande
och har dessutom ofta betydande effekter på importen. Under fjolåret
skedde en omsvängning i den svenska kapitalbalansen — tidigare års kapitalimport
förbyttes i kapitalexport. Det har nu visat sig att kapitalbalansens
underskott i hög grad överskattades i de beräkningar, som gjordes
i december 1969.
Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur kapitalrörelserna kommer
att utvecklas under innevarande år. Mot bakgrunden av de påfrestningar
som valutareserven utsatts för och det kapitalkrävande utbyggnadsprogram,
som näringspolitiken är inriktad på, bör det dock övervägas att åstadkomma
en viss kapitalimport i mera organiserade former än den som ägt rum
tidigare år. Kapitaltillskott av detta slag bör givetvis destineras till sådana
områden och kontrolleras så, att någon rubbning av den interna balansen
inte uppstår. Åtgärder i sådan riktning ter sig följriktiga som inslag i den
ekonomiska politikens strävan att genom kapitalkrävande investeringar
skapa på sikt valutainbringande produktionskapacitet.
Bland de omständigheter som föranledde regeringen att skärpa finanspolitiken
i budgetförslaget ingick också den tendens till ökat pris- och
kostnadstryck, som uppstod under fjolåret. Utvecklingen av konsumentpriserna
hittills under 1970 visar, att detta tryck består. Uppgången av
prisindex under första kvartalet ger dock ett överdrivet intryck av takten
i prisstegringarna. Såsom närmare utvecklas i den reviderade nationalbudgeten
är uppgången delvis ett resultat av korrigeringar för tidigare prisförändringar
och återger sålunda inte den faktiska kortsiktiga prisutvecklingen.
Efter justeringar för dessa effekter visar konsumentpriserna en
uppgång mellan december och mars på 2,7 %. Härav beror drygt en halv
procentenhet på de skattehöjningar, som beslöts av riksdagen i februari.
Den prisstegring under den angivna perioden som kan härröra ur ett ökat
kostnads- och efterfrågetryck, begränsar sig därför till ca 2 %. Det
bör därvid observeras, att månaderna efter ett årsskifte regelmässigt innehåller
en betydande del av varje års prisstegringar, beroende på till årsskiftet
anknutna förändringar av olika taxor, hyror m. m. För året i dess helhet
förutses dock nu en något snabbare prisstegring än enligt finansplanen.
Konsumentprisindex väntas sålunda under loppet av 1970 stiga med drygt
Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
11
4,5 %. Härav beror närmare en procentenhet på prisstegringsimpulser
från utrikeshandeln.
Även om prisuppgången till en ganska väsentlig del beror på faktorer,
som ligger utanför den ekonomiska politikens kontroll, nämligen prisstegringsimpulser
från utrikeshandeln, är dock den tilltagande takten i
prisstegringarna ett symptom på det högt uppdrivna tempot i den svenska
ekonomin. Detta inskärper nödvändigheten av att den restriktiva finanspolitiken
enligt budgetförslaget fullföljs och att den strama kreditpolitiken
bibehålls. Tillsammans med de ytterligare åtgärder, som genomförs under
våren, ter sig den ekonomiska politikens återhållande verkan tillräcklig för
att nå de mål som uppställts för 1970. Läget innehåller å andra sidan
sådana osäkerhetsmoment, bl. a. ifråga om takten i löneutvecklingen och
styrkan i uppgången av den privata konsumtionen, att en fortsatt hög handlingsberedskap
måste upprätthållas.
Budgetpolitiken
Under innevarande budgetår ökar utgifterna snabbare än inkomsterna.
Nästa budgetår sker däremot en kraftig uppbromsning på utgiftssidan medan
inkomsterna fortsätter att öka i snabb takt. Som jag framhöll i finansplanen
har utgiftsprövningen inför nästa budgetår varit restriktiv och endast
medgett reformer inom ett antal särskilt angelägna områden. Bidragande
till uppbromsningen på utgiftssidan har också varit att vissa utgifter
av engångskaraktär bortfaller. Utvecklingen av inkomster och utgifter medför
att budgetunderskottet, dvs. statens upplåningsbehov, ökar under innevarande
budgetår medan en kraftig minskning av underskottet kan genomföras
nästa år. Som framgår av tabell 3 beräknas ökningen av upplåningsbehovet
under innevarande budgetår till inemot 900 milj. kr. medan
minskningen nästa budgetår kan uppskattas till närmare 2,7 miljarder kr.
Jag vill dock understryka att kalkylerna för nästa budgetår har vissa osäkerhetsmarginaler.
Bl. a. är utgiftsberäkningen ofullständig såtillvida som några
belopp för löneökningar och andra regelmässigt tillkommande utgifter på
tilläggsstat inte kunnat medräknas.
Tabell 3. Totalbudgeten 1968/69—1970/71
(Milj. kr.)
1968/69
1969/70
1970/71
Stv.-prop.
1970
Ny be- räkning
Stv.-prop.
1970
Ny be- räkning
Inkomster............
Utgifter..............
36 240
38 880
40 520
43 590
40 590
44100
44 830
45 630
45 580
46 430
Budgetsaldo
-2 640
- 3 070
- 3 510
- 800
- 850
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Jämfört med de kalkyler jag redovisade i finansplanen innebär de nya
beräkningarna att budgetunderskottet blir drygt 400 milj. kr. större innevarande
budgetår. Förändringen jämfört med de tidigare kalkylerna hänför
sig vad gäller innevarande budgetår främst till utgifterna. För nästa budgetår
har en parallell justering av såväl inkomst- som utgiftsberäkningarna
gjorts, som endast obetydligt påverkar saldot.
Till grund för beräkningen av statens inkomster i finansplanen låg bl. a. en
ökning av den totala lönesumman med 7,5 % innevarande kalenderår och
med 7 % år 1971. De nya beräkningarna utgår från ändrade förutsättningar
såtillvida som lönesumman nu antas öka med 9 % innevarande kalenderår.
Den uppräkning av statsinkomsterna som detta leder till motvägs vad avser
budgetåret 1969/70 av vissa nedjusteringar av andra inkomster bl. a. av inleveranserna
från statens affärsdrivande verk. För budgetåret 1970/71 förutses
statsinkomsterna öka inemot 750 milj. kr. mer än tidigare beräknat.
Det innebär en uppgång med totalt drygt 5 miljarder kr. Till uppgången jämfört
med den tidigare beräkningen bidrar främst det nya antagandet om
lönesummans ökning samt höjningen av mervärdeskatten med 5 % i stället
för tidigare beräknade 4 %.
Förändringarna på utgiftssidan jämfört med tidigare kalkyler hänför sig
vad avser innevarande budgetår nästan helt till ökade utbetalningar av bostadslån.
Även för 1970/71 bidrar denna faktor till utgiftsökningen. Därtill
kommer vissa utgifter som begärts i särpropositioner till vårriksdagen, bl. a.
för sjukförsäkring och för regionalpolitiska ändamål samt för folkpensionshöjningar
till följd av förändringar i konsumentpriserna.
De nya kalkylerna över budgetutvecklingen innebär inte någon större förändring
i den allmänna utvecklingsbild som tecknades i finansplanen, nämligen
en betydande ökning av budgetunderskottet innevarande budgetår och
en kraftig minskning nästa budgetår. Mot bakgrund av konjunkturläget och
situationen på kreditmarknaden kan ett statligt utgiftsöverskott av storleksordningen
3,5 miljarder kr. i och för sig vara ägnat att inge vissa betänkligheter.
Som jag underströk i finansplanen är emellertid det totala utgiftsöverskottet
inte ett helt adekvat uttryck för den efterfrågestimulans som utgår
från statsbudgeten. Betydande delar av utgifterna ger sålunda inte direkt
upphov till någon efterfrågan på reala resurser. Detta gäller t. ex. utbetalningarna
av bostadslån, som hänför sig till redan byggda bostäder. Om budgetsaldot
beräknas bortsett från finansiella transaktioner av typen utlåning,
aktieköp etc., erhålls statens finansiella sparande. Detta var 1968/69 obetydligt,
men ökar innevarande budgetår till ca 900 milj. kr. En bedömning av
statsbudgetens inflytande på kreditmarknaden samt realekonomiska effekter
måste således bl. a. beakta att en betydande utlåning äger rum via budgeten.
Utvecklingen av statens inkomster och utgifter från innevarande till nästa
budgetår innebär en kraftig finanspolitisk åtstramning. Ett mått på detta är
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
bl. a. att statens finansiella sparande ökar från ca 900 milj. kr. innevarande
budgetår till ca 2,5 miljarder kr. Det allmänna konjunkturläget och utvecklingen
på kreditmarknaden understryker klart behovet av en sådan åtstramning.
Försörjningsbalans och bytesbalans
Bruttonationalprodukten beräknas öka med drygt 3,5 % under 1970.
Denna tillväxttakt ligger omkring en och en halv procent under 1969 års och
understiger även i någon mån den tillväxt som förutsågs i finansplanen. Avsaktningen
i produktionens ökningstakt innebär till stor del en anpassning
till den långsiktiga utvecklingen av arbetskraftsutbudet. I den uppdrivna
konjunktur som nu råder blir det allt svårare att uppnå en ökad tillväxt genom
att ta outnyttjade resurser i anspråk. Det är också mot den bakgrunden
som man bör se en förväntad avsaktning i produktivitetens ökning. Utvecklingen
i vårt land innebär i detta avseende en återspegling av vad som utmärker
vissa större industriländer och som yttrar sig i en viss avsaktning i
tillväxttakten under innevarande år.
Den inhemska efterfrågan ökar väsentligt mindre än förra året som ett
resultat av ekonomisk-politiska åtgärder och anpassas därigenom till den
lägre kapacitetstillväxten. Efterfrågedämpningen uppkommer både genom
att konsumtionen, såväl den privata som den offentliga, ökar i långsammare
takt och att lagerinvesteringarna stiger endast obetydligt. Byggnads- och
maskininvesteringarna växer däremot snabbare.
Industrins investeringar utgör härvidlag ett särskilt expansivt inslag. De
väntas öka med drygt 15 %, vilket är en påtaglig höjning i förhållande till
den bedömning på 10,5 % som gjordes i finansplanen. Den starka uppgången
av industriinvesteringarna är i stor utsträckning koncentrerad till verkstadsindustrin,
där man planerar att nära nog fördubbla byggnadsinvesteringarna
och att öka maskininvesteringarna med ca 40 %. Även inom järnoch
stålindustrin har en betydande ökning av såväl byggnads- som maskininvesteringarna
planerats.
För handelns investeringar i byggnader och anläggningar förutses nu en
nedgång med drygt 5 %, vilket kan jämföras med en beräknad ökning i den
preliminära nationalbudgeten på 5,5 %. Förändringen betingas av den 25- procentiga investeringsavgiften.
Ökningen av de statliga investeringarna kan huvudsakligen hänföras till
en uppgång av byggnadsinvesteringarna. Stor betydelse har härvidlag en
fortsatt ökad investeringsaktivitet i vattenfallsverket.
Den nedgång av ökningstakten i de kommunala investeringarna som ägt
rum de närmast föregående åren fortsätter. Uppgången beräknas för 1970
till 6,5 %. Denna utveckling torde huvudsakligen få återföras på finansieringssvårigheter
samt verkningarna av den föreslagna finansieringsavgiften.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 4. Reviderad försörjningsbalans för 1969 och 1970
Procentuell
Milj. kr.
Förändring 1969—1970
volymför-
1969
ändring
Milj. kr. i
Procentuell
1968—1969
1969 års
volymför-
priser
ändring
Tillgång..........................
6,3
177 500
7 500
4,5
Bruttonationalprodukt ............
5,2
147 000
5 300
3,5
Import..........................
13,1
30 500
2 200
7,5
Användning......................
6,8
177 500
7 500
4,5
Bruttoinvesteringar ..............
4,2
33 600
1 600
5,0
därav: näringsliv ..............
4,0
12 800
1 100
9,0
stat ....................
1,7
4 700
200
3,0
kommuner ..............
7,2
8 000
500
6,5
bostäder ................
3,3
8 100
- 200
- 3,0
Lagerförändring..................
.
+ 2 000
+ 50
Privat konsumtion................
4,2
78 000
2 650
3,5
Offentlig konsumtion..............
6,2
34 000
1 200
3,5
Tjänstenetto ....................
+ 500
- 300
Export..........................
12,1
29 400
2 300
8,0
Sammanfattningsvis beräknas investeringarna totalt öka med ca 5 %
varav ca 3 % avser byggnader och ca 8 % maskiner.
Ökningen av lageruppbyggnaden förutses bli av begränsad omfattning och
uppskattas till 50 milj. kr., vilket innebär att belastningen på importsidan
ökas väsentligt mindre än under föregående år.
De disponibla inkomsterna beräknas öka med 7,5 %, vilket med hänsyn
till den prisutveckling som förutses, leder till en ökning av de disponibla
realinkomsterna med 2,5 %. Eftersom den privata konsumtionen förutses
öka med ca 3,5 % förutsätter detta att hushållens sparkvot minskar.
Exporten väntas öka med ca 8 % i volym. För verkstadsindustrins export
förutses en ytterligare höjning av den redan förra året mycket betydande
ökningstakten. För järn-, stål- och pappersindustrins export väntas
en fortsatt snabb uppgång av exporten.
Importvolymen väntas öka något mindre än exporten eller med ca 7,5 %.
Ökningen ligger framför allt på färdigvarorna. För konsumtionsvaruimporten
beräknas en ökning med ca 11 % och för investeringsvarorna med ca
9,5 %.
Prisuppgången på exportvarorna förutses bli mycket betydande. Detta
betingas av en högt uppdriven efterfrågan på världsmarknaden av vissa råvaror
och halvfabrikat. Sålunda beräknas en prisuppgång på pappersmassa
med 14,5 %, på järn och stål med 10 % och på malm med 8,5 %. För exporten
i dess helhet kan man räkna med att ökningen blir 5,5 %. Även för importen
förutses en inte obetydlig prisuppgång, drygt 4 %. Sammantagna
innebär alltså dessa prisprognoser en förbättring av vårt bytesförhållande
gentemot utlandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
15
Tabell 5. Bytesbalansen 1967—1970
(Milj. kr., löpande priser)
1967
1968
1969
1970
(prognos)
Export..........................
23 422
25 403
29 440
33 550
Import..........................
24 319
26 516
30 517
34 095
Handelsbalans
- 897
- 1113
- 1077
- 545
Sjöfartsnetto ....................
1 839
1 958
1 830
1 900
Turistnetto ......................
- 920
- 1 029
- 1 205
- 1 400
Övriga tjänster m. m., netto ......
- 329
- 339
- 555
- 755
Transfereringar, netto ............
- 465
- 735
- 877
- 900
Korrigeringspost ................
600
700
800
900
Bytesbalans
- 172
- 558
- 1084
- 800
Prognoserna beträffande utrikeshandeln leder sammanfattningsvis till att
exportens värdemässiga ökning blir ca 14 % under 1970 och importens
värdetillväxt slutar på ca 11,5 %. Handelsbalansens underskott kan härigenom
begränsas till ca 550 milj. kr.
Förbättringen av bytesbalansen blir dock mindre, främst beroende på ett
ökat underskott i turistnettot och övriga tjänster. Underskottet beräknas
sålunda till 800 milj. kr.
4. Långtidsbudgeten
Jag har tidigare redovisat utvecklingen av statens utgifter och inkomster
under innevarande och närmast följande budgetår. Det är emellertid väsentligt
att också söka klarlägga tendenserna i budgetutvecklingen på något
längre sikt. I detta syfte utarbetas varje år en långtidsbudget. Den baseras
på uppgifter från myndigheterna och utformas slutligt i finansdepartementet
efter samråd med fackdepartementen. Årets långtidsbudget (bilaga 2)
utgår från den reviderade finansplanens beräkningar av utgifter och inkomster
för budgetåret 1970/71 och behandlar budgetutvecklingen under de därpå
följande fyra budgetåren.
Långtidsbudgetens utgiftsberäkningar söker ange omfattningen av de resurser
som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna nås
och gjorda åtaganden infrias. Härav följer att långtidsbudgeten inte är någon
plan för budgetpolitiken och inte heller någon prognos för budgetutvecklingen.
Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida
resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut.
Jag vill understryka att långtidsbudgetens kalkyler inte baseras enbart på
antaganden om oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. För
flera delar av den statliga och statsunderstödda verksamheten har stats
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
makterna uttalat att standarden skall höjas. Inom ramen för utgiftskalkylerna
i årets långtidsbudget ryms sålunda bl. a. successiva standardhöjningar
till pensionärerna och ökat bistånd till u-länderna.
Den teknik, som används i långtidsbudgeten, medför att den utgiftsutveckling
som redovisas för den framförliggande perioden inte kan jämföras
med utvecklingen under tidigare budgetår. Hänsyn tas sålunda inte till eventuella
framtida beslut om nya utgifter eller förlängning av vissa tidsbegränsade
program. Härav följer att det normalt finns ett gap mellan långtidsbudgetens
utgiftsutveckling och den utgiftsutveckling som faktiskt realiseras.
Långtidsbudgetens kalkyler för den framtida utgiftsexpansionen blir
regelmässigt lägre än den som redovisas för den förflutna perioden.
Årets långtidsbudget återspeglar detta. De totala statsutgifterna under
perioden 1970/71—1974/75 skulle sålunda öka med 6,2 % per år i löpande
priser och med 4,0 % per år i fasta priser. Dessa tal ligger naturligt nog
under de som faktiskt redovisas för den senaste femårsperioden, nämligen
10,9 % resp. 5,6 %. I jämförelse med tidigare års långtidsbudgeter framstår
dock den nu beräknade utgiftsexpansionen som mycket kraftig.
Särskilt kraftig är utgiftsexpansionen budgetåret 1971/72, för vilket en
relativt säker beräkning kan göras av de resursanspråk som redan fattade
beslut och gjorda åtaganden kommer att ställa. Kalkylen visar på en utgiftsökning
om drygt 3,7 miljarder kr. eller 8,1 % i löpande priser. Det är nära
1/4 mer än vad som enligt fjolårets långtidsbudget erfordrades för att infria
gjorda åtaganden under det första budgetåret i långtidsbudgetperioden. Utgiftsökningen
framstår som mycket betydande även vid en jämförelse med
den nu beräknade faktiska utgiftsökningen budgetåret 1970/71, vilken uppgår
till 5,3 %.
En kalkyl över utgiftsökningen i realekonomiska termer bekräftar det
betydande utgiftstryck som uppstår budgetåret 1971/72. Den statliga och
statsunderstödda verksamhetens konsumtions- och investeringsutgifter beräknas
enligt långtidsbudgeten öka med 3,8 % budgetåret 1971/72. Det är
mer än vad som nu kan antas vara den möjliga tillväxten av bruttonationalprodukten
under de närmaste åren. Denna beräknas nämligen öka med drygt
3,5 % per år.
Den starka utgiftsstegringen budgetåret 1971/72 förklaras delvis av verkningarna
av skattereformen. Kompensationen till folkpensionärer, barnfamiljer
och studerande slår då igenom med full styrka anslagsmässigt. I samband
med skattereformens genomförande ökar också statsbidraget till sjukförsäkringen.
Därtill kommer en fortsatt relativt betydande utgiftsökning
för bostadslånefonden. Dessa utgifter svarar för ca 1/4 av den totala utgiftsstegringen
detta budgetår. Då inkomsterna beräknas öka i något snabbare
takt eller med 9,4 % minskar dock underskottet i totalbudgeten med ca 500
milj. kr.
Skattereformen medför en betydande uppräkning av statsinkomsterna.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1970
Under den period som långtidsbudgeten avser lyfts inkomstnivån under
1971/72 med ca 1,4 miljarder kr. och under 1974/75 med drygt 3,1 miljarder
kr. Omläggningen leder samtidigt till betydande utgifter för folkpensioner,
sjukförsäkring, familjestöd och kompensation till kommuner. Härigenom
höjs utgiftsnivån med ca 1,2 miljarder kr. 1971/72 och med ca 2,4 miljarder
kr. 1974/75. Detta betyder att den statsfinansiella nettoförstärkning som
skattereformen medför i genomsnitt uppgår till ca 400 milj. kr. per budgetår.
Denna begränsade förstärkning av den offentliga sektorns resurser
framstår som nödvändig med tanke på det utgiftstryck som långtidsbudgeten
visar.
Som här framgått visar långtidsbudgeten att mycket stora inteckningar
gjorts i det framtida resursutrymmet. Mot denna bakgrund skall kraven på
en utökning av existerande utgiftsprogram bedömas. Jag har tidigare i anvisningar
till myndigheterna framhållit behovet av stor återhållsamhet i
vad avser åtgärder och förslag som innebär nya anspråk på statsbudgeten.
Långtidsbudgetens kalkyler visar att det är nödvändigt att jag här kompletterar
dessa direktiv. Redan ett realiserande av de i årets långtidsbudget beräknade
utgifterna skulle nämligen i stort sett omöjliggöra varje ny reform
eller höjning av ambitionsnivån. Regeringen måste emellertid bereda utrymme
för en fortsatt reformverksamhet på vissa väsentliga områden. En
oundgänglig förutsättning för att detta skall kunna ske är att en omprövning
och nedskärning sker inom olika existerande utgiftsprogram.
5. Sammanfattning
Den bild som den reviderade finansplanen ger av den svenska ekonomins
nuläge och framtidsutsikter har en rad klart positiva inslag. Till det mest
tillfredsställande vill jag hänföra den fortsatt snabba exportexpansionen.
Industrins konkurrenskraft är på flertalet områden oförändrat stark och
nya marknadspositioner har erövrats. Trots den gynnsamma exportutvecklingen
kvarstår emellertid det underskott i bytesbalansen, som började uppträda
i mitten av 1960-talet. Jag har bl. a. i finansplanen redovisat de strukturella
och långsiktiga förändringar i vår ekonomi, som lett till att vi successivt
fått en högre importbenägenhet, både på vissa varuområden och —
framför allt — ifråga om tjänsteutbytet med utlandet. Jag har också framhållit,
att bytesbalansens problem måste angripas med en långsiktigt verkande
politik, som inte kan förväntas ge omedelbara utslag.
Den huvudlinje regeringen valt för denna politik är att underlätta och
stimulera industrins utbyggnad och anpassning till de strukturella förändringarna.
Denna politik fullföljs också genom den nu rådande högkonjunkturen.
Det får till ofrånkomlig följd att kraven på kapitalmarknaden skärps
och att trycket på importsidan inte dämpas så mycket som i och för sig hade
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
varit möjligt med en allmänt restriktiv efterfrågepolitik. Den avvägningen
har dessutom gjorts, att efterfrågedämpningen inte får drivas så långt, att
den fidla sysselsättningen äventyras.
Den politik som kommer att bedrivas under 1970 får en klart restriktiv
prägel samtidigt som den behåller sina selektiva inslag. Efterfrågedämpningen
riktar sig framför allt mot konsumtionen, såväl privat som offentlig.
Den nya budget som träder i kraft om ett par månader innebär att det statliga
budgetunderskottet reduceras från över 3 miljarder kr. till ungefär en
miljard kr. Den restriktiva penning- och kreditpolitiken består. Efterfrågan
inom investeringssektorn stramas dessutom åt på vissa i nuläget mindre
angelägna områden genom investeringsavgiften. Politikens selektivitet har
också ett regionalt inslag i och med att investeringar i skogslänen generellt
befrias från investeringsavgiften samtidigt som de lokaliseringspolitiska
stimulansåtgärderna förstärks.
Sammantagna bör dessa olika åtgärder ge ökat utrymme för exportindustrins
och den utlandskonkurrerande industrins expansion. Det är därvid
i hög grad tillfredsställande att industrin visar sin vilja att bygga ut och
expandera i de kraftigt uppreviderade investeringsplanerna för 1970. Det
vittnar om en betydande expansionslust och förtroende inför framtiden hos
vårt lands företag.
Prioriteringen av industrins investeringar i ett skede, då begränsningar
måste göras på praktiskt taget alla andra områden, innebär med hänsyn
till industrins stora investeringsvilja att ett starkt tryck för närvarande
råder på importsidan. I ett något längre perspektiv bör emellertid den
pågående snabba upprustningen av vår produktionsapparat ge ett utbyte,
som kompenserar bytesbalansen för de påfrestningar den i dag utsätts
för.
Jämsides med dessa indikationer på dynamik och framstegsvilja inom
näringslivet, varigenom de grundläggande förutsättningarna skapas för fortsatt
expansion under yttre och inre balans, finns det emellertid symptom på
vissa spänningar i samhällsekonomin. Den ökade takten i prisstegringarna
måste mötas med effektiva motåtgärder. Det sker genom den successiva
dämpning av efterfrågetrycket under året, som den restriktiva finans- och
kreditpolitiken åstadkommer. Med tanke på kostnadsutvecklingens betydelse
för prisstegringarna är det därvid av stor vikt att arbetsmarknadspolitiken
intensifierar sina ansträngningar att mildra bristsymptomen på arbetsmarknaden
och att nå balans, både sektorsvis och regionalt, mellan utbud och
efterfrågan på arbetskraft. I ett något längre perspektiv avtecknar sig också
den störa mängd konkurrerande krav, som måste avvägas mot varandra och
anpassas så, att de ryms inom ramen för en balanserad ekonomi. Inte minst
gäller detta den offentliga sektorns expansion, som framgår bl. a. av årets
långtidsbudget.
De uppgifter och avvägningsproblem, som den ekonomiska politiken har
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
19
att lösa både på kort sikt och i ett längre perspektiv visar, att politiken
måste behålla sin allmänna stramhet. Samtidigt måste den selektiva stimulansen
fortsätta på de områden, som är av vital betydelse för en positiv utveckling
av vår bytesbalans. De senaste årens utveckling har dessutom lärt
oss hur snabbt det ekonomiska klimatet förändras och hur intimt sammanbunden
vårt lands ekonomi är med variationerna i den internationella konjunkturen.
Det inskärper ytterligare betydelsen av att vår politik bedrivs
med fasthet och konsekvens — inte minst för att bevara det handlingsutrymme
och den handlingsberedskap som utvecklingen även i framtiden med
all säkerhet kommer att kräva av oss.
SÄRSKILDA FRÅGOR
Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1969/70 och 1970/71
I statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens utgifter, exklusive
förändringarna av reservationsmedelsbehållningarna och i dispositionen av
rörliga krediter, till ca 42 700 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Häri ingick
de i prop. 1970: 2 upptagna anslagen på tilläggsstat, om vilka riksdagen sedermera
har beslutat. Till utgången av mars 1970 har härutöver begärts och
i vissa fall fattats beslut om anslag på tilläggsstat med ett sammanlagt belopp
av 348 milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 200 milj. kr. till lånefonden
för bostadsbyggande och 100 milj. kr. för kapitaltillskott till Norrbottens
järnverk AB.
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 2 april 1970 överlämnat en
approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga
3). Beräkningarna bygger på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat
från myndigheterna. Vid en samlad bedömning med beaktande av att
myndigheterna regelmässigt tenderar att överskatta utgiftsutvecklingen har
jag funnit skäl att justera ned verkets beräkning av utgifterna med ca 100
milj. kr. Jag beräknar de totala statsutgifterna exklusive förändringar i behållningarna
på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen av
rörliga krediter till ca 43 000 milj. kr. för innevarande budgetår.
För budgetåret 1970/71 upptogs de totala statsutgifterna exklusive förändringar
av reservationsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter,
i statsverkspropositionen till 45 633 milj. kr. I propositioner, vilka förelagts
årets riksdag före den 1 april 1970, har begärts anslag som sammanlagda
innebär en utgiftsökning med 402 milj. kr. Bland större anslagsökningar
kan nämnas 130 milj. kr. till folkpensioner, 120 milj. kr. till sjukförsäkringen,
50 milj. kr. för lokaliseringsbidrag och 50 milj. kr. för lokaliseringslån.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Medelsbehovet för täckande av underskottet på riksgäldsfonden beräknas
bli 50 milj. kr. större än vad som angavs i statsverkspropositionen. Detta
beror främst på att upplåningsbehovet under budgetåret 1989/70 nu väntas
bli större än vad jag tidigare räknade med. Jag har låtit upprätta en specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen per
den 31 mars 1970 (bilaga 6).
På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten
för budgetåret 1970/71 till 46 084 milj. kr., vilket är 451 milj. kr. mera
än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1970 vilka
påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71, m. m.
Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1970/71 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med
beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag inte begärts
definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av de definitiva
anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investeringar utöver
de i statsverkspropositionen beräknade.
Under statens allmänna fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen
till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål samt till byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa högskolor m. m. 3 milj. kr. resp. 130 milj. kr.
I prop 1970: 76 har definitivt begärts 1,1 milj. kr. resp. 130 milj. kr. Avskrivningsanslagen
bör föras upp med 275 000 kr. resp. 65 milj. kr. Till
byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. beräknades i statsverkspropositionen
6,1 milj. kr. I prop. 1970: 37 begärdes definitivt 6 328 000 kr.
och avskrivningsanslaget bör tas upp med 3 164 000 kr.
Under statens utlånings fonder har anslaget till studiemedelsfonden definitivt
begärts (prop. 1970: 77) med samma belopp som i statsverkspropositionen,
dvs. 756 milj. kr., varför avskrivningsanslaget bör föras upp med oförändrat
756 milj. kr. I prop. 1970: 61 har föreslagits ett anslag av 1 milj.
kr. till fiskerilånefonden. Eftersom de lån som utgår från denna fond under
viss tid är räntefria och därefter förutsätts löpa med en ränta av 5 %, bör
med hänsyn till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts
till 6 1/4 % denna investering skrivas av med 333 000 kr.
Under fonden för låneunderstöd begärdes i prop. 1970: 81 till lån till nordiska
industrialiseringsfonden till förmån för Island 7 milj. kr. Lånet skall
vara räntefritt varför avskrivningsanslaget tas upp med likaledes 7 milj. kr.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.
Kungi. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
21
Statens allmänna fastighetsfond
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1970: 76) ..
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högkolor m. m. (prop.
1970:37) .............................................
Statens utlåningsfonder
Fiskerilånefonden (prop. 1970:61) ......................
Fonden för låneunderstöd
Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island
(prop. 1970:81) ...................................
Förändring, kr
— 475 000
+ 114 000
+ 333 000
+ 7 000 000
+ 6 972 000
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
I årets statsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations-
och investeringsanslag minska med 700 milj. kr. under budgetåret
1969/70. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat uppgifter rörande
myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning
härav liksom min egen bedömning återges i tabell 6. I sin beräkning
av budgetutfallet har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna
kommer att minska med nära 900 milj. kr. Jag ansluter mig
till denna bedömning. Anslagsbehållningarnas utveckling under budgetåret
1969/70 domineras av att en ingående reservationsmedelsbehållning på anslaget
Lånefonden för bostadsbyggande på 865 milj. kr. enligt de bedömningar
som nu kan göras helt kommer att förbrukas.
För budgetåret 1970/71 förutsåg jag i statsverkspropositionen en fortsatt
förbrukning av reservationsmedel med 700 milj. kr. Jag räknade därvid
med en minskning av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde på ca 260 milj. kr. Denna bedömning
finner jag ingen anledning att frångå. Vidare räknade jag i stats
-
Tabell 6. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1969/70 och 1970/71. Milj. kr.
(Ökning + , minskning—)
Anslags-
behåll-
ningar
30.6.69
Beräknad förändring 30.6.69—
30.6.70
Beräknad förändring 30.6.70
—-30.6.71
Stv.-
prop.
1970
Myndig-
heterna
Dep.-
ch.
Stv.-prop.
1970
Dep.ch.
Driftbudgeten (exkl.
avskrivningar) ..
Kapitalbudgeten .. .
3 065
1 852
- 100
- 600
+ 100
- 1 000
+ 100
- 1 000
- 700
- 1 000
Summa
4 917
- 700
- 900
- 900
- 700
- 1000
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
verkspropositionen med en fortsatt förbrukning av reservationsmedel under
lånefonden för bostadsbyggande. I och med att behållningen på lånefonden
för bostadsbyggande beräknas vara förbrukad vid ingången av budgetåret
måste min tidigare beräkning av den totala reservationsmedelsförbrukningen
anses ligga något för högt. Med tanke på att anslaget till lånefonden
för bostadsbyggande, enligt bostadsstyrelsens senaste beräkningar av medelsbehovet
för budgetåret 1970/71, skulle behöva ökas med ca 740 milj.
kr. finner jag det emellertid befogat att i avvaktan på att en säkrare
bedömning kan göras räkna upp reservationsmedelsförbrukningen. Härigenom
korrigeras den betydande underskattning av de totala utgifterna, som
annars skulle ske. Mot denna bakgrund beräknar jag den totala förbrukningen
av reservationsmedel under budgetåret 1970/71 till 1 000 milj. kr.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar
i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt
riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag.
I statsverkspropositionen antogs det disponerade beloppet av rörliga krediter
komma att öka med 200 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Jag finner ingen
anledning att frångå denna bedömning.
Under budgetåret 1970/71 sker en rad anslagstekniska omläggningar, för
vilka jag redogjorde i statsverkspropositionen (prop. 1970: 1 bil. 1 s. 43—
44), vilka tillsammans minskar behovet av rörliga krediter med ca 800 milj.
kr. I övrigt räknade jag med en ökning av de ianspråktagna beloppen på
100 milj. kr. Det är sannolikt att ökningen blir något större och jag bedömer
en uppräkning av beloppen med 150 milj. kr. som rimlig. Med beaktande av
de anslagstekniska omläggningarna innebär detta att dispositionen av rörliga
krediter beräknas minska med 650 milj. kr. Jag vill dock understryka att
bedömningar av detta slag måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1969/70 och 1970/71 samt
investeringsplan för budgetåret 1970/71
Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 2 april 1970 lämnat
bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkomster under budgetåret
1969/70 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1970/71. För en
närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets skrivelser
(bilagorna 3 och 4).
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de an
-
Kungl. May.ts proposition nr 120 år 1970
23
Tabell 7. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/70—1970/71
(Milj. kr.)
1968/
1969/70
1970/71
Förändring från
69
Utfall
Stv.-
Ny
Stv.-
Ny
utfall
ny ber.
prop.
beräk-
prop.
beräk-
1968/69
1969/70
1970
ning
1970
ning
till ny
till ny
beräkn.
beräkn.
1969/70
1970/71
Skatt på inkomst och för-
mogenhet m. m.........
14 078
16 650
17 000
18 000
18 400
+
2 922
+ 1 400
Automobilskattemedel ....
2 762
3 015
3 015
3 215
3 215
+
253
4- 200
Allmän arbetsgivaravgift..
287
760
760
890
880
+
473
+ 120
Tullmedel ..............
953
1 020
1 050
1 060
1 070
+
97
+ 20
Mervärdeskatt ..........
1 6 954
6 750
6 900
8 500
8 900
—
54
+ 2 000
Övriga tullar och acciser ..
6 002
6 403
6 397
6 845
6 840
+
395
+ 443
Statens affärsverksfonder..
563
681
483
742
685
—
80
+ 202
Övriga inkomster på drift-
budgeten..............
3 237
3 633
3 463
3 951
3 960
+
226
+ 497
Beräknad övrig finansie-
ring..................
1 400
1 607
1 523
1 631
1 626
+
123
+ 103
Summa
36 236
40 519
40 591
44 834
45 576
+ 4 355
+ 4 985
1 Inkluderar allmän varuskatt (4 963 milj. kr.).
taganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från ett antagande
om att lönesumman ökar med 9 % under 1970 och med 7 % under 1971.
De beräkningar av statsinkomsternas utveckling som jag redovisade i
statsverkspropositionen grundades på antagandet om att lönesumman under
1970 skulle öka med 7,5 %. För 1971 antogs även i statsverkspropositionen
en ökning med 7 %. Den information som har kunnat erhållas om avtalen
för 1970 samt den allmänna konjunkturutvecklingen motiverar en uppjustering
av inkomstantagandet för 1970. Jag kan därför ansluta mig till de av
riksrevisionsverket gjorda antagandena.
Beträffande aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket antagit
att dessa ökar med 5 % under både år 1969 och 1970. Verkets antaganden
grundar sig på en under våren genomförd enkät till ett antal större bolag.
Även i detta fall kan jag ansluta mig till verkets bedömning.
Rilcsrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1970/71 bygger
på de skatteregler som föreslagits i den nyligen framlagda propositionen
om nytt skattesystem. Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln
baseras vidare på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för
uttagande av preliminär skatt för budgetåret 1970/71. Enligt förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka
procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten
för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften
av budgetåret 1970/71 skall vara detsamma som under innevarande bud
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
getårs senare hälft. I förordningen 1969:377 har detta procenttal satts till
100 för budgetåret 1969/70. För tiden den 1 juli—den 31 december 1970
blir alltså uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1971 fastställs till 100.
Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m.m. till 16 900 milj. kr. för budgetåret 1969/70 vilket är 250 milj.
kr. mer än vad som angavs i årets statsverksproposition. För budgetåret
1970/71 beräknas inkomsterna under titeln till 18 400 milj. kr. vilket är
400 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa uppräkningar
i förhållande till statsverkspropositionen beror till största delen
på uppjusteringen av inkomstantagandet för år 1970. De totala statsinkomsterna
beräknas av riksrevisionsverket för budgetåret 1969/70 till
40 490 milj. kr. vilket nästan exakt överensstämmer med den beräkning
som gjordes i statsverkspropositionen. För budgetåret 1970/71 beräknas
de samlade statsinkomsterna av riksrevisionsverket till 45 571 milj. kr.,
vilket är ca 740 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsverkspropositionen.
I det följande avser jag att redovisa de fall där jag funnit skäl att
frångå riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.
Riksrevisionsverket har beräknat fyllnadsbetalningarna inom inkomsttiteln
skatt på inkomst och förmögenhet m.m. till 1 900 milj. kr. för budgetåret
1969/70, vilket är samma belopp som upptogs i verkets decemberberäkning
(prop. 1970: 1 bil. 1). Med hänsyn till att räntan på kvarstående
skatt sedermera har höjts från 9 % till 12 % finner jag det befogat
att räkna upp fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt med 100 milj. kr.
Detta påverkar självfallet inkomstskattetitelns netto med motsvarande belopp.
Inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. bör således
beräknas till 17 000 milj. kr. för budgetåret 1969/70.
Som jag tidigare redovisat har förslag förelagts riksdagen om att införa
en investeringsavgift för vissa byggnadsinvesteringar. Enligt förslaget skall
avgiften gälla för vissa uppräknade typer av investeringar som igångsätts
under tiden 7 maj 1970—31 juli 1971. Avgifter som uppbärs bör redovisas
under en särskild inkomsttitel benämnd investeringsavgift under rubriken
tullar och acciser. Med hänsyn till avgiftens probibitiva karaktär torde inkomsterna
bli begränsade. När en investeringsavgift infördes under 18-månadersperioden
mars 1967—september 1968 belöpte sig de totala inkomsterna
till ca 5,6 milj. kr. I anslutning härtill beräknar jag inkomsttiteln investeringsavgift
till 5 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Fr. o. m. budgetåret 1970/71 föreslås den statliga tillsynsverksamheten
på atomenergiområdet bli avgiftsbelagd. Inkomsterna av denna verksamhet
bör redovisas på den nya inkomsttiteln tillsgn av atomenergianläggningar
m. m. under uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna beräknas för
budgetåret 1970/71 till 1 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71
Fond
Investerings-
anslag
Finansiering
Avskrivning inom
fonderna
Övriga kapitalme- del inom fonderna
Avskrivning från
driftbudgeten
Investerings-
bemyndigande
I. Affärsverksfonderna............
1 860 473 000
1 300 300 000
18 102 000
23 206 000
518 865 000
II. Statens allmänna fastighetsfond . .
311 473 000
42 776 000
3 150 000
127 913 000
137 634 000
III. Försvarets fastighetsfond........
236 484 000
23 445 000
26 000 000
159 770 000
27 269 000
IV. Statens utlåningsfonder ........
2 588 604 000
—
—
767 083 000
1 821 521 000
V. Fonden för låneunderstöd ......
405 602 000
—
42 500 000
48 725 000
314 377 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
35 200 000
—
40 000 000
.-
— 4 800 000
VIII. F’onden för beredskapslagring ....
855 000 000
—
—
—
855 000 000
IX. Diverse kapitalfonder ..........
125 896 000
86 988 000
251 000
3 797 000
34 860 000
Summa kr.
6 418 732 000
1453 509 000
130 003 000
1130 494 000
3 704 726 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster....
1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning..........
42 874 000
Lånemedel
3 660 852 000
to
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Inleveranserna från luftfartsverket beräknar jag, efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet, till 17 milj. kr. vilket är 500 000
kr. mindre än vad som upptas i riksrevisionsverkets beräkning. Inkomsttiteln
statens af för sverksf ond er beräknas i enlighet härmed till 684,8 milj.
kr. för budgetåret 1970/71.
Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av totalbudgetens
inkomster med 100 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och med 5,5
milj. kr. för budgetåret 1970/71 i förhållande till riksrevisionsverkets förslag.
Totalbudgetens inkomster skulle därmed enligt de förnyade inkomstberäkningarna
med av mig förordade justeringar uppgå till 40 590 milj. kr. för
budgetåret 1969/70 och till 45 576 milj. kr. för budgetåret 1970/71, vilket
är 71 milj. kr. resp. 743 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen.
Förändringarna beträffande inkomstskattetiteln innebär, med beaktande
av den av mig förordade justeringen, en uppräkning i förhållande
till det i statsverkspropositionen angivna beloppet med 350 milj. kr. för
budgetåret 1969/70. Bland övriga större förändringar under innevarande
budgetår kan nämnas en uppräkning av mervärdeskatteinkomsterna med
150 milj. kr. samt en nedräkning av inkomsttiteln pensionsmedel med 71
milj. kr. Inkomster av statens affärsverksfonder beräknas minska med
sammanlagt 198 milj. kr. Härav kan 120 milj. kr. hänföras till minskade
inleveranser från statens vattenfallsverk. Inkomsterna under statens utlåningsfonder,
av vilka lånefonden för bostadsbyggande är den dominerande,
beräknas minska med ca 120 milj. kr. För budgetåret 1970/71 kan noteras
uppräkningar, i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
av inkomsterna på titlarna skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
(400 milj. kr.), mervärdeskatt (400 milj. kr.), skatt på sprit (35 milj. kr.)
och lånefonden för bostadsbyggande (75 milj. kr.). Inkomsttiteln pensionsmedel
har räknats ned med 80 milj. kr. och statens järnvägars inleveranser
av överskott beräknas minska med 46 milj. kr. Min beräkning av de enskilda
inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71 framgår av specifikation
i bilaga 5.
Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen
i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1970/
71. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 6 419 milj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör
anvisas på driftbudgeten, uppgår till 1 130 milj. kr. De medel som inom
resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till
1 584 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena
till 3 705 milj. kr., vilket är 54 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen.
Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår
av tabell 8.
Med beaktande av vad jag sålunda redovisat har jag låtit upprätta för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9. Totalbudgeten budgetåren 1968/69—1970/71
(Milj. kr.)
1968/69
1969/70
1970/71
Förändring från
Utfall
Stv.-
Ny
Stv.-
Ny
utfall
ny ber.
prop.
beräkning
prop.
beräkning
1968/69
1969/70
1970
1970
till ny ber.
till ny ber.
1969/70
1970/71
Inkomster..............................
36 236
40 519
40 591
44 834
45 576
+ 4 355
+ 4 985
varav: inkomster på driftbudgeten ......
34 836
38 912
39 068
43 203
43 950
+ 4 232
+ 4 882
övrig finansiering ................
1 400
1 607
1 523
1 631
1 626
+ 123
+ 103
Utgifter................................
varav: driftbudgeten (exkl. förändr. i behåll-
38 883
43 587
44 100
45 633
46 434
+ 5 217
+ 2 334
ningar på reservationsanslag) ......
33 845
37 150
37 310
39 270
39 666
+ 3 466
+ 2 356
investeringsanslag ................
5 314
5 537
5 690
6 362
6 419
+ 376
+ 729
förändring i anslagsbehållningar. . . .
förändring i dispositionen av rörliga
- 349
700
900
700
1 000
+ 1 249
+ 100
krediter..........................
72
200
200
- 700
- 650
+ 128
- 850
Totalbudgetsaldo........................
- 2 648
- 3 068
- 3 509
- 799
- 858
- 861
+ 2 651
to
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
slag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1970/71 med
specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 7).
Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1969/70 och 1970/71
Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten
för budgetåren 1969/70 och 1970/71 enligt tabell 9.
Beräkningarna pekar på ett underskott i totalbudgeten på ca 3 500 milj.
kr. för budgetåret 1969/70 och på drygt 800 milj. kr. för budgetåret 1970/
71. Underskottet för budgetåret 1969/70 är ca 400 milj. kr. större än det som
angavs i finansplanen medan det nu beräknade underskottet för 1970/71
är ungefär lika stort som det i statsverkspropositionen redovisade.
HEMSTÄLLAN
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att
1) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1970/71 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
-
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet :
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .... 275 000
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor m. m......................... 65 000 000
Jordbruksdepartementet :
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m............................... 3 164 000
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet :
Studiemedelsfonden ...................... 756 000 000
Jordbruksdepartementet:
Fiskerilånefonden ........................ 333 000
Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
Lån till nordiska industrialiseringsfonden till
förmån för Island......................
7 000 000
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
2) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1970/71,
3) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen
av rörliga krediter för budgetåret 1970/71,
4) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
skall för budgetåret 1970/71 ingå i preliminär
skatt med 100 % av grundbeloppet,
5) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster
för budgetåret 1970/71 enligt den vid detta protokoll fogade
specifikationen,
6) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater
för bugetåret 1970/71,
7) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen
svarande inkomsttiteln lånemedel till 3 660 852 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MAKCUS BOKTR. STHLM 1970 700243
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Reviderad
nationalbudget för år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
1
Bilaga 1
REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1970
Inledning
Den reviderade nationalbudgeten för 1970 som härmed läggs fram är utarbetad
inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering
och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits
från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens
utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden
har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet
har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i
kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den
privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges
ekonomi 1970 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet
uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat
för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen
Lars Lindberger.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 120. Bilaga 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
I. Sammanfattande översikt
Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1969 har endast på ett
fåtal punkter ändrats mera avsevärt i förhållande till den preliminära nationalbudgeten.
Den totala produktionens tillväxt redovisas nu till drygt 5 %
(5,2 %), vilket innebär en smärre uppjustering. En viss osäkerhet råder
alltjämt om storleken av nationalproduktens faktiska ökning. Ovissheten
gäller främst lagerinvesteringarna som snarast förefaller att ha stigit ännu
något mer än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten. För
offentlig och privat konsumtion ter sig tillväxten nu något större, men för
investeringarna obetydligt lägre än vad som tidigare angivits.
Den privata konsumtionens volym beräknas nu ha stigit med 4,2 % eller i
samma förhållandevis höga takt som föregående år och snabbare än de reala
disponibla inkomsterna som beräknas ha ökat med 3,7 %. Hushållssparandet
har enligt dessa beräkningar sjunkit inte blott realt utan även till sitt
absoluta belopp. Nedgången ter sig dock inte lika drastisk som enligt de
preliminära kalkylerna främst beroende på att det skett en måttlig uppjustering
av de beräknade hushållsinkomsterna.
Näringslivets investeringar beräknas ha ökat med 4 %, vilket är obetydligt
mera än enligt de preliminära kalkylerna. För industrins investeringar
har dock skett en viss nedrevidering så att den beräknade volymökningen
för investeringarna inom denna näringsgren stannat vid 2 %.
Bostadsinvesteringarna som enligt de preliminära kalkylerna visade obetydlig
nedgång beräknas nu ha ökat med 3,5 % i volym. Antalet inflyttningsfärdiga
lägenheter 1969 steg till 109 000.
De offentliga investeringarnas utveckling 1969 ter sig inte längre fullt lika
expansiv som den tidigare framstod. I synnerhet gäller detta beträffande
de statliga investeringarna som nu beräknas ha ökat i volym med endast
1,5 % mot förut angivna 9,0 %. (Den sistnämnda uppgiften förefaller att
ha varit påverkad av ett direkt beräkningsfel.) De kommunala investeringarnas
volymökning beräknas till 7 %, vilket innebär en nedgång även i
jämförelse med föregående år.
Totalt för den statliga verksamheten (dvs. statlig investering och konsumtion)
framträder nu en mera markerad dämpning än som framgick av
de preliminära kalkylerna. Tillväxten har nämligen sjunkit från 4,4 %
1967—1968 till 2,0 % 1968—1969. Den kommunala konsumtionens tillväxt
har emellertid för samma perioder ökat från 7,6 % till 9,0 % och totalt sett
är den kommunala verksamhetens expansionstakt orubbad och visar rentav
en obetydlig uppgång från 8,1 % till 8,4 %.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 3
I fråga om utrikeshandeln 1969 redovisas inte några större förändringar
i förhållande till de preliminära uppskattningarna. Exporten ökade sålunda
med 12 % i volym och importen med 13 %. I synnerhet för exporten blev
prisuppgången något starkare än vad som tidigare angivits. Handelsbalansens
underskott blev härigenom 120 milj. kr. lägre än vad som framgick av
den preliminära nationalbudgeten. I fråga om tjänstebalansen — och däribland
sjöfartsnettot — har emellertid skett en justering i motsatt riktning,
varför underskottet i bytesbalansen endast obetydligt — närmare bestämt
med 36 milj.kr.— understiger det preliminärt beräknade. Såtillvida har dock
bilden förändrats att hela den försvagning om drygt 500 milj. kr. som inträffade
i bytesbalansen från 1968 till 1969 — från ett underskott om drygt
550 milj. kr. till ett underskott om knappt 1 100 milj. kr. — nu framstår som
lokaliserad till tjänste- och transfereringsbalansen.
Den ekonomiska utvecklingen 1968—1969 innebar jämfört med närmast
föregående år en snabbare tillväxt av den totala efterfrågan och denna uppgång
kan främst återföras på ett omslag i näringslivets investeringar, tilltagande
lageruppbyggnad och kraftigare exportökning. Samtidigt försiggick
en mycket snabb importökning som delvis kan uppfattas som ett symptom
på att den möjliga produktionsökningen totalt sett var begränsad i förhållande
till efterfrågetillväxten. Inom stapelvaruindustrierna utgjorde som
regel anläggningskapaciteten det främsta hindret för ytterligare produktionsökning,
men inom stora delar av verkstadsindustrin betecknades arbetskraftstillgången
som främsta bristfaktor. Det effektiva tillskottet av
arbetskraft blev förhållandevis blygsamt trots betydande nettoimmigration.
Enligt de arbetskraftskalkyler som ingår i nationalräkenskapsmaterialet
skulle antalet sysselsatta inom hela samhällsekonomin ha ökat med 0,9 %
och antalet arbetade timmar med 0,5 %.
Prisstegringen under loppet av 1969 blev väsentligt högre än under närmast
föregående år — för konsumentpriserna 4,6 % mot 2,2 % — och även
väsentligt högre än vad som vid årsskiftet preliminärt uppskattades för
1969 (3,5 %). Prisstegringstakten ökade mot slutet av året men utvecklingen
av konsumentprisindex har av beräkningstekniska skäl kommit att
ge en överdriven föreställning om den del av prisuppgången 1969 som faktiskt
inträffade under de sista månaderna av året. Det är i huvudsak impulser
utifrån som direkt föranlett den snabbare prisuppgången, vilken bl. a.
yttrat sig i en betydande höjning av bostadspriser och internationellt bestämda
priser — däribland även vissa jordbrukspriser. I fråga om bostadspriserna
har en internationell inverkan förmedlats via ränteutvecklingen.
Fastän det påtagligt ökade efterfrågetryck som framträdde på arbetsmarknaden
började få vissa återverkningar på löneglidningen under 1969
blev tillväxten av lönesumma och hushållsinkomster förhållandevis måttligt
påverkad. För lönesumman noteras sålunda en ökning med 7,5 % 1968_
1969 mot 6,3 % för föregående år. Högkonjunkturen återspeglas klarare i
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
företagsinkomsternas utveckling. I nationalräkenskapskalkylerna redovisas
sålunda en ökning av företagens driftsöverskoft före skatter med över 21 %
1968—1969 mot endast 0,3 % 1967—1968. Företagssparandet har stigit men
de ökade investeringarna i anläggningar och lager har likväl lett till en ökning
av företagens behov av extern nettofinansiering om uppskattningsvis
900 milj. kr. Kalkylerna över företagssparandet 1969 är emellertid osäkra —
likaväl som över hushållssparande — och dessutom alltjämt preliminära.
Med avseende på de externa finansieringsströmmarna har bilden ändrats
1 förhållande till den preliminära redovisningen såtillvida som det beräknade
nettoutflödet för kända kapitaltransaktioner nu anges till 230 milj. kr.
mot tidigare 800 milj. kr. Denna ändring har återverkat på restposten i betalningsbalansen
som nu antagit ett negativt värde om 370 milj. kr. Detta
skulle kunna tyda på att betalningsförskjutningar i samband med icke kända
handelskrediter haft en negativ inverkan på valutaställningen 1969.
I sina huvuddrag har det ekonomiska läget inte undergått stora förändringar
under de sista månaderna 1969 och de första månaderna 1970. Efterfrågan
på arbetskraft har hållits oförändrat hög och orderingången har
bibehållits. Prisstegringstakten har emellertid tilltagit och utvecklingen på
arbetsmarknaden har i vissa fall lett till oväntat stora lönehöjningar. Vissa
industriinvesteringar förefaller att ha skjutits över från senare delen av
1969 till 1970 på grund av leveransförseningar samtidigt som industriföretagens
investeringsplaner för 1970 kraftigt reviderats uppåt. Varsel om permitteringar
och avskedanden under första kvartalet 1970 berörde ett något
större antal arbetstagare än motsvarande period ett år tidigare (4 100 mot
2 600). Det har i första hand varit textilindustrin som svarat för denna
ökning. Efter en viss återströmning under perioden november—januari har
valutareserven ånyo minskat med avsevärda belopp så att den vid ingången
av andra kvartalet 1970 — inberäknat tillskottet av särskilda dragningsrätter
(SDR) — var obetydligt lägre än fem månader tidigare.
Internationellt sett var den ekonomiska utvecklingen under de första månaderna
1970 fortsatt expansiv i Västeuropa medan däremot i Förenta staterna
de redan förut märkbara stagnationstendenserna började bli mera
framträdande. Den internationella konjunkturutvecklingen under 1970 påverkas
därför i huvudsak av två mot varandra verkande krafter, vilkas
styrka och varaktighet det gäller att uppskatta.
I huvudsak skiljer sig inte den bedömning av den ekonomiska utvecklingen
i Förenta staterna under 1970 som nu är möjlig att göra från den som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Avmattningen kan möjligen
komma att visa sig bli något mera långvarig än vad som då tycktes
troligt, men en återhämtning under loppet av året förefaller fortfarande
möjlig. En annan utvecklingsväg för Förenta staternas ekonomi under 1970
skulle karakteriseras av en djupare och mera långvarig avmattningsperiod
innebärande att produktionstillväxten 1970 helt uteblir. Åtskilliga skäl gör
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 5
emellertid att detta alternativ inte framstår som det mest sannolika. Härtill
bidrar bl. a. den ekonomiska politikens nuvarande inriktning och troliga
utformning under 1970.
I Västeuropa kan tillväxttakten väntas avta något under 1970, huvudsakligen
på grund av kapacitetsbrist i flera länder, främst Västtyskland och
Frankrike. Efterfrågeutvecklingen i början av året var allmänt mera expansiv
än väntat och jämfört med den bedömning som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten har man nu ett starkare intryck av att det högre
efterfrågetrycket i Västeuropa kommer att bibehållas, i varje fall under
större delen av året. Därmed skulle även, åtminstone till en början, en mera
markerad avmattning i Förenta staterna — därest en sådan inträffade —
kunna förmodas få ringa genomslagskraft på den ekonomiska utvecklingen
i Västeuropa. Kreditpolitiken i Västeuropa väntas få en avsevärt återhållande
effekt på bostadsbyggandet, men industriinvesteringarna väntas öka
i obetydligt långsammare takt än 1969. Delvis kan utvecklingen av industrins
investeringar förklaras av väntade kreditlättnader i vissa länder men
en stor roll torde den i nuvarande läge höga självfinansieringsgraden i det
västtyska och franska näringslivet spela. Investeringarna '' lager förväntas
däremot minska avsevärt under 1970, i synnerhet i Västtyskland och Frankrike
där produktionskapaciteten i början av året var hårt ansträngd. Konsumtionens
tillväxttakt kan väntas bli ungefär lika snabb som 1969 som
följd av allmänt hög lönestegringstakt, inte minst inom EEC-länderna.
Sammanfattningsvis kan den begränsade avsaktning som väntas i efterfrågeutvecklingen
i Västeuropa under 1970 nästan helt hänföras till den
förväntade volymminskningen i lagerinvesteringarna. Trots kapacitetsbegränsningar
kan tillväxttakten i produktionen väntas uppgå till inemot 5 %,
dvs. någon procentenhet lägre än 1969. Priserna kan under 1970 väntas öka
minst lika snabbt som 1969. Världshandelns expansion kan däremot beräknas
fortgå i något lägre takt 1970.
Konjunkturinstitutets reviderade prognos för exporten 1970 utgår från
en sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen. Totala
exporten exklusive fartyg beräknas från 1969 till 1970 öka med 8 % i volym,
dvs. drygt 3 1/2 procentenheter långsammare än för föregående år. För hela
exporten väntas skillnaden i ökningstakt mellan 1969 och 1970 bli något
större, eller från 12 % till 7 1/2 %, eftersom en omsvängning i fartygsexporten
från ökning till minskning förutses.
Den volymmässiga utvecklingen 1970 för råvaror och skogsindustriprodukter
kan väntas bli avsevärt dämpad i förhållande til! 1969, i första hand
på grund av kapacitetsbrist i produktionen av flertalet berörda varor. Den
mindre avmattningen i den utländska efterfrågan väntas också komma att
spela en viss roll. Särskilt gäller detta för trävaror. Det kan också noteras
att mahnexporten 1970 till följd av strejken vid LKAB väntas bli lägre än
föregående år. Exportvolymökningen 1969—1970 för trävaror, massa och
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
papper samt malm beräknas komma att uppgå till drygt 2 % att jämföra
med en ökning på ca 8 % 1969. Räknat i värde blir emellertid skillnaden i
ökningstakt endast några procentenheter eftersom prisutvecklingen för
både skogsprodukter och malm väntas bli avsevärt mera gynnsam 1970.
Exporten av färdigvaror beräknas totalt sett öka betydligt långsammare
1970 än 1969, såväl i volym som i värde. I volym väntas ökningstakten
1969—1970 bli ca 9 1/2 % mot nästan 14 % 1968—1969. För denna del av
exporten torde tillgången på arbetskraft i stor utsträckning bli avgörande
för tillväxtmöjligheterna. Ökningstakten väntas bli 15 % för verkstadsprodukter
exklusive fartyg, 9 1/2 % för järn och stål och 10 1/2 % för ”övrigvaror”.
För såväl fartygsleveranserna till utlandet som exporten av livsmedel
och andra metaller än järn och stål förutses en minskning.
I värde beräknas exporten totalt öka med 13 1/2 % mot 7 1/2 % i volym.
Exportpriserna väntas i genomsnitt komma att öka mycket kraftigt och
snabbare än 1969, särskilt vad gäller skogsprodukter, malm samt järn och
stål.
Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner väntas
öka med 9 % från 1969 till 1970 att jämföra med en ökning på 4 % 1968—
1969. Industrins investeringar förutses totalt sett stiga med 15 %. Maskininvesteringarna
väntas härvid svara för en uppgång om 13 1/2 %, medan
byggnadsinvesteringarna förutses öka förhållandevis snabbare, eller med
18 1/2 %. Särskilt gäller detta för verkstadsindustrin. På branschnivå pekar
investeringsuppgifterna mot kraftigt ökade investeringar för järn- och stålverk
liksom för verkstadsindustrin exklusive varv. Däremot förutses oförändrad
investeringsvolym inom massa- och pappersindustrin, där en nedgång
i investeringarna skedde 1969. För industriinvesteringarna i övrigt
torde ett omslag från en mindre ökning 1969 till en nedgång 1970 vara att
vänta. — Handelns investeringar i byggnader och maskiner kan med hänsyn
tagen till de sannolika effekterna av den föreslagna investeringsavgiften
väntas öka obetydligt eller med 1 %.
Lagerinvesteringarna väntas 1970 komma att uppgå till ca 2 100 milj. kr.,
dvs. obetydligt mera än 1969. För såväl råvaror, halvfabrikat som varor i
arbete kan lageruppbyggnaden väntas ske långsammare än föregående år.
Däremot förutses ett klart omslag i utvecklingen av industrins färdigvarulager
som beräknas öka 1970, efter en minskning 1969. Detta gäller de
flesta branscher och i synnerhet verkstadssektorn och livsmedelsindustrin.
— För näringslivets totala realkapitalbildning blir ökningen 1969—1970
8 %, att jämföra med en uppgång på 17 % 1968—1969.
För statliga investeringar 1970 väntas en något snabbare ökning än 1969,
eller med 3 1/2%. Byggnadsinvesteringarna förväntas stiga med 7 %, medan
maskininvesteringarna fortsätter att avta om än i lägre takt än 1969.
Kommunernas investeringar 1970 väntas tillväxa något långsammare än
1969, eller med 6,5 % mot drygt 7 %. Byggnadsinvesteringarna som svarar
7
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
för nästan 90 % av de kommunala investeringarna väntas öka mindre snabbt
än föregående år, vilket huvudsakligen får återföras på finansieringssvårigheter
samt verkningarna av den föreslagna investeringsavgiften. Maskininvesteringarna
förutses öka i en högre takt än 1969.
För bostadsbyggandet beräknas en igångsättning om totalt 103 000 lägenheter,
varav andelen småhus väntas bli något lägre än 1969. Investeringarna
i bostäder kan väntas minska med 3 % 1969—1970. Härvid har förutsatts
att byggnadstiderna kommer att förkortas något under det att den genomsnittliga
lägenhetsytan antas bli densamma som för igångsättningen under
hela året 1969. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1970 väntas bli något
färre än 1969, eller omkring 108 000.
Den totala fasta investeringsvolymen väntas öka med 4,8 % 1969—1970,
dvs. i obetydligt högre takt än 1968—1969. Byggnadsinvesteringarna ökar
långsammare än 1969, medan däremot tillväxttakten för maskininvesteringarna
torde bli väsentligt högre. Inberäknat lager blir den totala investeringsökningen
4,7 % 1969—1970.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler.
Den totala lönesumman förutses komma att öka med 9 1/2 %, vilket är
ca en procentenhet mer än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten.
Differensen kan förklaras av dels en upprevidering av den avtalsmässiga
lönehöjningen, dels ett antagande om än högre löneglidning än vid det förra
prognostillfället. Mot denna bakgrund kan faktorinkomsterna beräknas
stiga med 9 %, vilket innebär en ökningstakt som är två procentenheter
högre än 1968—1969. Tillväxten i de disponibla inkomsterna stannar dock
vid 7,5 % mot 6,4 % 1968—1969. Hushållens nettoinbetalning till det offentliga
beräknas nämligen stiga betydligt snabbare 1969—1970 än 1968—1969.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1970 har en utgångspunkt varit
att arbetsgivarnas kostnadsökning per timme i genomsnitt för samtliga anställda
kalkylerats till drygt 9,5 %. Lönekostnadsökningarnas genomslag i
prisnivån under 1970 väntas vidare bli åtminstone lika betydande som vad
man tidigare erfarenhetsmässigt kunnat räkna med. Det är dessutom tänkbart
att det inom handeln finns från 1969 kvarstående prisökningsbehov som
kan komma att realiseras under innevarande år. Enligt den prisprognos som
sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån under loppet av 1970 väntas
stiga med 4,7 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970
kan den troliga förändringen anges till 5,0 %.
Vid den förutsatta prisuppgången 1970 kan de reala disponibla inkomsterna
beräknas öka med drygt 2 1/2 % mot 3,7 % 1968—1969.
Den privata konsumtionen väntas som en följd av den lägre tillväxten av
de reala disponibla inkomsterna öka något långsammare än 1968—1969 eller
med 3,4 %. En sådan tillväxttakt skulle emellertid alltjämt innebära en fortsatt
nedgång av sparkvoten. Den senare kan antas komma att uppgå till
3 3/4 % 1970 mot 4 1/2 % 1969. Under 60-talets första hälft låg sparkvoten
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
på mellan 7 1/2—8 %. En huvudorsak till att sparkvoten beräknas sjunka
även under 1970 är den köprush som är att vänta inför mervärdeskattens
höjning vid årsskiftet 1970/1971. Stor försiktighet får emellertid iakttas vid
försök till tolkning av dessa residualt erhållna sparandesiffror.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med 3,5 %. Hela ökningen faller
på den kommunala konsumtionen som förutses stiga med 6 %.
Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågans tillväxt 1969—1970
väntas uppgå till knappt 4,5 % att jämföra med knappt 7 % 1968—1969. Den
förväntade svagare tillväxten förklaras i första hand av en lägre ökning av
offentlig och privat konsumtion och export samt en övergång till i stort sett
oförändrade lagerinvesteringar.
Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång av
importen med knappt 7,5 % i volym 1969—1970. Det är väsentligt lägre än
uppgången 1968—1969, vilken uppgick till drygt 13 %. Speciellt kraftig
väntas uppbromsningen av importen av investeringsvaror respektive andra
industriråvaror bli. Även importen av konsumtionsvaror väntas stiga långsammare
än 1968—1969.
Eftersom importvolymens tillväxt beräknas nära sammanfalla med exportvolymens,
men importpriserna stiger svagare än exportpriserna (4 %
mot 5 1/2 %) förutses underskottet i handelsbalansen sjunka med ca 380
milj. kr. 1969—1970. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas komma
att försämras med ytterligare 250 milj. kr. jämfört med 1969 med de stora
minusutslagen, främst på posterna turistnetto och övriga tjänster m. in. By
-
Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1969—1970
Procentuell
Milj. kr.
Förändring 1969—1970
volymföränd-
1969
ring 1968—1969
milj.
procentuell
kr. i
volymför-
1969 års
ändring
priser
T Utgång
Bruttonationalprodukt..........
5,2
147 000
5 300
3,5
Import ......................
13,1
30 500
2 200
7,5
Summa tillgång
6,8
177 500
7 500
4,5
Efterfrågan
Bruttoinvestering..............
4,2
33 600
1 600
5
därav: privat..................
4,0
12 800
1 100
9
stat....................
1,7
4 700
200
3
kommun ..............
7,2
8 000
500
6,5
bostäder...............
3,3
8100
- 200
— 3
Lagerförändring................
+2 000
+ 50
Privat konsumtion ............
4,2
78 000
2 650
3,5
Offentlig konsumtion ..........
6,2
34 000
1 200
3,5
Tjänstenetto ..................
+ 500
- 300
Export ......................
12,1
29 400
2 300
8
Summa efterfrågan
6,8
177 500
7 500
4,5
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
9
tesbalansens underskott, inklusive koi‘rigeringsposten, kommer enligt dessa
beräkningar att sjunka med 135 milj. kr. 1969—1970.
En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna
beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens
tillväxt 1969—1970 blir 3,5 %.
En dämpning av produktionstillväxten från drygt 5 % 1968—1969 till
3,5 % för 1970 innebär en så påtaglig förändring att man — om px-ognosen
förverkligas — har starka skäl att vänta sig en successiv lättnad av efterfrågetrycket
på arbetsmarknaden liksom allmänt sett inom samhällsekonomin
under loppet av de tre senare kvartalen 1970. En sådan lättnad får
i sin tur återverkningar på bl. a. verkstadsindustrins leveranskapacitet och
ett antagande om stärkt leveransförmåga har i själva verket också inkorporerats
i prognoserna för exporten och för industrins maskininvesteringar.
Slutsatsen om att en sådan förändring av det ekonomiska balansläget
kommer att inträffa är till sin giltighet beroende av att utsikterna för produktivitetsutveckling
och arbetskraftsutbud blivit tillnärmelsevis riktigt
bedömda. En avgörande förutsättning är vidare att lagerinvesteringarna
verkligen utvecklas såsom beräknat och planar ut under 1970 efter en
uppgång som sannolikt hållit i sig in på de första månaderna av året, åtminstone
att döma av importsiffrorna dessa månader för insatsvaror och
industriråvaror.
Prognosen för lagerinvesteringarnas utveckling är baserad på ett antagande
om att företagen, delvis under inflytande av det strama kreditmarknadsläget,
skall anpassa sina produktionsplaner på ett sådant sätt att en dämpning
av den slutliga efterfrågans tillväxt inte kommer att fångas upp i en
massiv ökning av lagren av insatsmaterial och färdigvaror. En ytterligare
förutsättning för produktions- och lagerprognoserna är vidare att Sveriges
ekonomi under 1970 kommer att befinna sig i en gynnsam fasning i förhållande
till den västeuropeiska konjunkturen så att efterfrågesuget utifrån,
i likhet med vad som skedde första halvåret 1966, kan väntas tillta i relativ
styrka i förhållande till den inhemska efterfrågan. Under sådana omständigheter
finns det också skäl till en något mera optimistisk syn på produktivitetsutvecklingen
inom Sveriges ekonomi 1970.
En viss försvagning av produktivitetstillväxten förefaller att vara ett regelbundet
inslag i utvecklingen under de senare stadierna av en högkonjunktur
och de första stadierna av en avmattning. Orsakerna härtill är förmodligen
flera, men det förefaller som om en nedrevidering av produktionsplanerna
skulle ha en negativ inverkan på produktiviteten, varför det —
omvänt — också förefaller följdriktigt att sammankoppla ett expansivare
efterfrågealternativ med en något gynnsammare produktivitetsförändring.
För 1970 skulle en prognos om 3,5 % i total produktionstillväxt tyda på en
produktivitetsförändring som vore väsentligt lägre än man kunnat vänta sig,
åtminstone under normala förutsättningar. Eftersom det inte sker någon
•fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 1:2. Bytesbalansen 1968—1970
Milj. kr., löpande priser
1968
1969
1970
prognos
Export av varor..............................
25 403
29 440
33 550
Import av varor..............................
26 516
30 517
34 095
Handelsbalans
- 1113
- 1077
- 545
Sjöfartsnetto ................................
1 958
1 830
1 900
Turistnetto ..................................
- 1 029
- 1 205
- 1 400
Övriga tjänster m. m., netto1..................
- 339
- 555
- 755
Transferereringar, netto........................
- 735
- 877
- 900
Korrigeringsposti 2 ............................
700
800
900
Bytesbalans
- 558
- 1084
- 800
1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i tabell
1X1:3.
2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
allmän arbetstidsförkortning men nettoimmigrationen kan förväntas bli avsevärd,
förefaller det rimligt att räkna med en ökning av arbetskraftsutbudet
omräknat i antal arbetstimmar med inemot en halv procent eller ungefär
detsamma som 1969. Det skulle innebära att tillväxten av den totala produktiviteten
i samhällsekonomin skulle sjunka med närmare en och en halv
procentenhet till ca 3 %, vilket skulle vara ett lågt värde även i en för produktivitetstillväxten
ogynnsam konjunkturfas. Med bibehållande av en synnerligen
försiktig bedömning av produktivitetsutsikterna har det därför förefallit
motiverat att utgå från en något större ökning av den totala produktionen,
som också skulle ge utrymme för en något större ökning av exportvolymen
än enligt konjunkturinstitutets prognos.
Före den slutliga avstämningen av försörjnings- och bytesbalanserna kan
det finnas särskild anledning att klargöra prognosernas innebörd med avseende
på handelsbalansens utveckling under återstående delen av 1970.
Efter de förhållandevis betydande underskotten i handelsbalansen under
årets två första månader innebär redan konjunkturinstitutets utrikeshandelsprognos
att handelsbalansen under de följande 10 månaderna skall visa
ett överskott om 150 milj. kr. och en förstärkning i förhållande till den närmast
föregående 10-månadersperioden om 1 400 milj. kr.1 Ett så kraftigt om
slag i handelsbalansen har inte förekommit under senare år, men under tiden
april 1966 till februari 1967 —- dvs. under en period som representerar
en konjunkturfas av liknande karaktär som den som nu förefaller aktuell,
skedde en förstärkning av handelsbalansen jämfört med närmast föregående
period med drygt 900 milj. kr. Härvid är att märka att detta skedde
samtidigt som bytesvillkoren för den svenska utrikeshandeln försvagades
i Med de preliminära uppgifter som lämnats beträffande utrikeshandeln i mars blir det
implicerade överskottet under de tre senare kvartalen 1970 nära 400 milj. kr.
11
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
med någon procentenhet, medan det nu finns anledning att räkna med en väl
så stor förbättring. I jämförelse med den åberopade 10-månadersperioden
1966 representerar den gynnsammare vändning av bytesvillkoren, som förutses,
ett nettotillskott till handelsbalansen om 700 å 800 milj. kr. Det omslag
i handelsbalansen som emotses för 10-månadersperioden mars—december
1970 kan därför inte till sin reala innebörd betraktas som enastående,
vare sig man utgår från konjunkturinstitutets prognos — som skulle innebära
ett omslag med 1 400 milj. kr. — eller från den prognos som presenteras
i försörjningsbalansen — innebärande ett omslag med 1 550 milj. kr. —
En allmän förutsättning för utrikeshandelsprognoserna är givetvis den bedömning
som skett av den internationella ekonomiska utvecklingen. Med
avseende på utvecklingen i Västeuropa innebär detta att efterfrågans tillväxt
kommer att avta under årets senare delar, men endast i måttlig grad.
Innebörden av den uppjustering av exportprognosen som skett i förhållande
till konjunkturinstitutets beräkning är att exportvolymen höjts med inte
fullt en halv procentenhet, vilket i löpande priser representerar ett belopp
om 150 milj. kr. Bruttonationalproduktens tillväxt enligt försörjningsbalansen
stiger härigenom till drygt 3,5 % (3,6 %) och det beräknade underskottet
i bytesbalansen sänks till 800 milj. kr.
Intrycket av en betydande dämpning 1970 i utvecklingen av såväl produktion
som efterfrågan kvarstår alltjämt. Vad beträffar den inhemska efterfrågan
är det omslaget i lagerinvesteringarnas utveckling från stark ökning
till nära nog stagnation som innebär den mest betydande förändringen
gentemot föregående år. Härutöver sker emellertid även en viss dämpning
av den slutliga efterfrågans utveckling och detta yttrar sig främst i en lägre
tillväxt för privat och offentlig konsumtion. Resursförbrukningen för slutliga
ändamål väntas sålunda visa en från 4,5 % till 3,8 reducerad ökningstakt,
medan man för hela den inhemska efterfrågan inberäknat lagerinvesteringar
kan förutse en från 5,8 % till 3,8 % minskad tillväxt. Det kan
förmodas att dämpningstendenserna med avseende på den inhemska efterfrågan
kommer att göra sig starkare gällande under årets senare delar,
speciellt vad beträffar lagerinvesteringarna men också för den slutliga efterfrågan,
även om avsaktningstendenserna härutinnan till viss del kan komma
att motverkas genom tidigarelagda inköp före årsskiftet.
För bytesbalansen förutses en viss förstärkning. Den kan i huvudsak återföras
på väntad förbättring av bytesvillkoren. Exporten beräknas dock öka
i volym med drygt en halv procentenhet mera än importvolymen. Som en
jämförelse kan nämnas att det med hänsyn till en trolig fortsatt försvagning
av tjänstebalansen, stigande utbetalningar för internationellt bistånd
samt behovet av att på sikt stärka bytesbalansen kommer att krävas att exporten
under den närmaste 5-årsperioden utvecklas väsentligt snabbare än
importen. Vid oförändrade bytesvillkor skulle det enligt en tentativ kalkyl
kunna bli behövligt att den årliga tillväxten för exporten hålls ett par procentenheter
högre än för importen.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Med hänsyn till den tid som förflutit sedan det senaste konjunktur uppsvinget
satte in i Västeuropa kunde det från rent konjunkturkronologiska
synpunkter finnas argument för att konjunkturförloppet skall komma in i
en cyklisk avmattningsfas fram mot slutet av 1970 eller kanske under 1971.
När en sådan avmattning förr eller senare inträffar finns det vissa skäl som
skulle kunna tala för att det denna gång endast kommer att bli fråga om en
förhållandevis ytlig konjunktursvacka. Det är sålunda tänkbart att en avsevärd
normalisering av lagerinvesteringarna inom vissa större länder i
Västeuropa hinner ske innan efterfrågetrycket avtar mera väsentligt. Av de
basindustrier som under störa delar av 60-talet haft problem med en besvärande
överkapacitet förefaller ett flertal nu att ha kommit ur dessa. Olikheterna
mellan de ledande industriländerna i fråga om pris- och kostnadsstegringstakt
förefaller också att ha avtagit. Mot detta får ställas den återhållande
effekten av att räntenivån fortfarande internationellt sett ligger synnerligen
högt. Räntestegringen förefaller emellertid ha upphört och gängse
föreställningar om realräntans verkliga höjd kan därtill ha influerats av
tilltagande förväntningar om en på sikt stigande prisnivå.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
13
II. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
i Västeuropa uppgick produktionens tillväxttakt 1969 till 6 %. Ett gemensamt
drag i de flesta länder var en mycket hög ökningstakt för såväl den
inhemska som den utländska efterfrågan, samt åtföljande tendenser till
snabba pris- och kostnadsstegringar. Av de stora länderna visade Frankrike
och Västtyskland en särskilt snabb tillväxttakt, medan vittomfattande och
långvariga strejker under slutet av året med flera procentenheter reducerade
produktionstillväxten 1969 i Italien. Ett undantag från den allmänna
ekonomiska utvecklingen i Västeuropa utgjorde Storbritannien där den
alltsedan devalveringen åtstramade ekonomiska politiken medförde att såväl
konsumtion som investeringar nästan stagnerade. Produktionens tillväxttakt
blev knappt 2 %. Nästan alla de mindre länderna hade 1969 en snabb
produktionstillväxt, i synnerhet Danmark och Finland. Mot slutet av 1969
blev i många länder i Västeuropa kapacitetsbegränsningarna i produktionen
Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1968—1970
Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1968 och 1969 avser utfall, för 1970
prognoser.
1967—
1968
1968—
1969
1969—
1970
prognos
Belgien ......................
4,0
6,5
5,0
Danmark ....................
3,6
6,7
4,0
Finland ......................
2,0
8,0
6,0
Frankrike ....................
4,2
8,5
5,5
Italien........................
5,4
5,0
7,0
Nederländerna ................
6,2
5,0
4,5
Norge ........................
3,8
3,9
4,5
Schweiz ......................
4,0
4,7
4,0
Storbritannien ................
3,6
1,8
3,0
Sverige........................
4,0
5,0
3,5
Västtyskland..................
7,0
8,4
5,0
Österrike .....................
4,1
6,5
5,0
Förenta staterna ..............
4,9
2,8
2,0
Kanada ......................
4,7
5,0
4,0
Japan ........................
14,2
12,5
11,5
EEC..........................
5,5
7,4
5,5
EFTA........................
3,8
3,4
3,7
Västeuropa1 ..................
4,9
6,0
4,9
Totala OECD ................
5,7
5,0
4,0
1 Västeuropa avser här EEG, EFTA och Finland.
Källor: OECD, ECE, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för
ekonomisk planering på grundval av tillgängliga informationer.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
besvärande. Detta gällde i första hand Västtyskland, men efter hand också
Frankrike och flera av de mindre länderna. Arbetslösheten var i de flesta
länder betydligt lägre än 1968.
Det ökade efterfrågetrycket fick till följd att kreditpolitiken efterhand
under 1969 allmänt stramades åt i Västeuropa i syfte att begränsa inflationstakten.
En effektiv stabiliseringspolitik var i åtskilliga länder, främst Storbritannien
och Frankrike, nödvändig för att möjliggöra förbättringar i den
yttre balansen. Den utbredda bristen på balans i de löpande betalningarna
förstärktes av förväntningar om paritetsförändringar och fick påtagliga återverkningar
på räntesättningen. För att bryta den ogynnsamma utvecklingen
i den franska ekonomin, särskilt vad avser betalningsbalansen, beslöt de
franska myndigheterna att devalvera francen i augusti 1969 och kredit- och
finanspolitiken skärptes därefter ytterligare. Den västtyska valutan, D-markan,
skrevs omsider upp i oktober. Förutom att denna åtgärd korn att verka
lugnande på den internationella kapitalmarknaden möjliggjorde den också
en mera effektiv bekämpning av överhettningstendenserna i Västtyskland.
Kreditpolitikens alltmer restriktiva prägel i Västeuropa kom givetvis att
verka återhållande på efterfrågeutvecklingen, men den kunde inte hindra att
såväl konsumtion som investeringar allmänt ökade mycket snabbt 1969.
Snabbt ökade också priserna och totalt för Västeuropa minskade inte ökningstakten
mot slutet av året. Man kan konstatera att kreditpolitikens negativa
inverkan på industrins investeringar till stor del neutraliserades av
den mycket höga självfinansieringsgrad som var för handen, speciellt i
Västtyskland och Frankrike. Däremot drabbades bostadsbyggandet i avsevärt
högre grad av finansieringssvårigheter, särskilt då i Storbritannien där
kreditpolitiken så länge varit stram.
Utvecklingen i Förenta staterna 1969 skiljer sig markant från den i Västeuropa.
Finanspolitiken fick, åtminstone i viss utsträckning en restriktiv
prägel samtidigt som kreditpolitiken gjordes kraftigt återhållsam. Syftet var
att dämpa den inhemska efterfrågeutvecklingen och att därigenom bromsa de
snabba prisökningarna samt förbättra utrikeshandeln. Produktionens tillväxttakt
avmattades också gradvis för att slutligen helt utebli under sista
kvartalet. För helåret 1969 uppgick tillväxttakten till mindre än 3 %. Arbetslösheten
ökade något mot slutet av året, medan däremot inga tecken tydde
på en förminskad prisstegringstakt. Från december 1968 till december 1969
steg sålunda konsumentpriserna med 6, 2 %. Delvis kan den oförminskade
inflationsgraden förklaras av att det normalt tar en viss tid innan priserna
påverkas av insatta efterfrågedämpande åtgärder, men en viktig roll torde
också kostnadsökningar kombinerade med en svag produktivitetsutveckling
ha spelat. Med tanke på den klara avmattningen i produktionen tyder den
relativt begränsade ökningen i arbetslösheten på att för tillfället överflödig
arbetskraft i viss utsträckning kvarhållits vid företagen. Detta skulle delvis
kunna förklara den ofördelaktiga produktivitetsutvecklingen.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
15
Tabell D: 2. Konsumentpriser 1960—1969
Procentuella förändringar.
1960—
1968—
4 kv.
4 kv.
1 halv-
1 halv-
1968
per år
1969
1967—
4 kv.
1968
1968—
4 kv.
1969
året 1968
—2 halv- året 1968
(i års- takt)
året 1969
—2 halv- året 1969
(i års- takt)
Belgien....................
3,0
3,8
2,5
4,2
2,6
3,8
Danmark ..................
6,0
3,5
4,5
4,3
3,7
5,0
Finland....................
5,5
2,7
7,6
0,7
4,4
1,4
Frankrike..................
3,5
6,4
5,4
5,8
5,1
5,1
Italien ....................
4,1
2,6
0,8
4,0
0,3
4,4
Nederländerna..............
4,0
7,5
3,9
6,9
3,3
1,9
Norge ....................
3,8
3,0
3,3
3,2
2,5
3,2
Schweiz ..................
3,3
2,5
2,2
2,2
1,9
1,8
Storbritannien..............
3,4
5,5
5,6
5,1
4,7
3,2
Sverige ....................
3,8
2,7
1,7
3,6
1,5
3,5
Västtyskland ..............
2,6
2,7
2,7
2,8
0,8
1,5
Österrike ..................
3,6
3,0
3,4
2,5
3,4
3,3
Förenta staterna............
2,0
5,4
4,7
5,9
4,8
6,1
Kanada ..................
2,3
4,5
4,3
4,5
4,2
4,8
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning
och subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
Den japanska ekonomin har alltsedan slutet av 1965 visat en mycket hög
produktionstillväxt, mer än 10 % per år under perioden 1966—1969. Den
främsta efterfrågeuppdrivande faktorn har varit investeringarna, men också
exporten har ökat särskilt snabbt under de senaste åren. Under 1969 ökade
såväl priser som löner i en avsevärt snabbare takt än under den senaste femårsperioden
och mot den bakgrunden stramades särskilt kreditpolitiken åt
efter hand. Produktionstillväxten blev också, fastän den uppgick till drygt
12 %, lägre än 1968.
Den tendens till minskad tillväxttakt inom flera sektorer av Sovjetunionens
ekonomi som kunde iakttas under senare delen av 1968 fortsatte och
förstärktes ytterligare under 1969. Tillväxttakten 1969 blev ungefär 6 %,
vilket är det sämsta resultatet hittills under den nuvarande femårsplanen
(1966—1970). Genom att tillväxttakten 1966—1968 var desto högre blev
emellertid den genomsnittliga årliga tillväxttakten under de första fyra åren
av planen i nivå med det uppställda målet. Kraftigt bidragande till den lägre
tillväxttakten 1969 var en minskad jordbruksproduktion, men det är också
uppenbart att en rad industribranscher inte lyckades uppfylla de i planerna
för 1969 förelagda produktionsmålen. Sålunda uppvisade industriproduktionen
en tillväxt (7 %) som var den lägsta under efterkrigstiden.
Världshandeln fortsatte att expandera snabbt också 1969, eller med nästan
11 % i volym. Inom OECD visade handeln en tillväxt på ungefär 13 % trots
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
en svag importefterfrågan i Storbritannien och Förenta staterna. Å andra
sidan var andra länders importefterfrågan desto starkare, särskilt då i EECländerna
där importen steg inemot 20 %. Importen till Japan ökade nästan
lika snabbt. Exporttillväxten 1969 blev med undantag för Förenta staterna
mycket hög i de flesta industriländer. Särskilt kan nämnas att tillväxten
av exporten från Storbritannien under 1969 betydligt bättre lyckades hålla
jämna steg med avsättningsmarknadernas expansion, efter att i flera år
ha fått vidkännas stora förluster av exportmarknadsandelar. Under 1969
var det i första hand Förenta staterna som förlorade andelar på exportmarknaderna
medan främst Japan, men också Västtyskland och Frankrike
lyckades utvidga sina andelar. Det kan också konstateras att den internationella
konkurrensförmågan under 1969, om den mäts med arbetskostnad
per producerad enhet, tycks ha utvecklat sig mera fördelaktigt i Västeuropa
än i Förenta staterna.
Handelsutvecklingen 1969 kan i flera avseenden sägas ha lett till en utjämning
i de större ländernas betalningsläge. Storbritanniens bytesbalans
stärktes högst avsevärt och visade ett kraftigt överskott, för första gången
sedan 1963. Frankrikes bytesbalansunderskott blev visserligen större än
1968, men en snabb förbättring kunde noteras efter devalveringen. De störa
överskotten i de löpande betalningarna i Västtyskland och Italien reducerades,
medan däremot Japans överskott ytterligare växte. Bytesbalansen för
Tabell II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1960—1969
Procentuella förändringar.
Total löne- kostnad
Timförtjänst
1960—1968
1960—1968
4 kv. 1967—
4 kv. 1968—
per år
per år
4 kv. 1968
4 kv. 1969
Belgien..........................
7,7
7,8
5,6
3 7,4
Danmark........................
9,0
10,7
13,7
210,0
Finland..........................
6,3
8,7
12,9
2 7,1
Frankrike1 ......................
7,9
7,7
16,5
8,1
Italien1..........................
8,6
8,2
3,3
10,2
Nederländerna1 ..................
10,3
9,3
7,8
8,5
Norge ..........................
8,0
7,3
10,1
6,6
Schweiz1 ........................
5,4
4,0
4,6
Storbritannien1 ..................
5,1
5,1
7,4
6,0
Sverige ..........................
9,0
8,2
7,1
10,6
Västtyskland ....................
8,8
7,6
6,2
2 7,5
Österrike ........................
8,0
8,3
4,9
8,7
Förenta staterna..................
3,8
3,6
6,8
6,4
Kanada .........................
3,3
4,8
7,9
8,0
1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
» 3 kv. 1968—3 kv. 1969.
Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.
17
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
Förenta staterna förbättrades inte och därmed kvarstod problemet att finansiera
den stora exporten av långsiktigt kapital.
Den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under de första månaderna
1970 var fortsatt expansiv medan däremot stagnationstendenserna i Förenta
staterna blev mera framträdande. Den internationella konjunkturutvecklingen
under 1970 påverkas därför i huvudsak av två mot varandra
verkande krafter, vars styrka och varaktighet det gäller att uppskatta.
I huvudsak skiljer sig inte den bedömning om den ekonomiska utvecklingen
i Förenta staterna under 1970 som nu är möjlig att göra från den som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Avmattningen kan möjligen
komma att visa sig bli något mera långvarig än vad som då tycktes troligt,
men en återhämtning under loppet av året förefaller fortfarande möjlig. En
annan utvecklingsväg för Förenta staternas ekonomi under 1970 skulle karakteriseras
av en djupare och mera långvarig avmattningsperiod innebärande
att produktionstillväxten 1970 helt uteblir. Åtskilliga skäl talar dock
för en optimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Förenta
staterna under 1970. Den ekonomiska politiken kan förutsättas gradvis komma
att lätta för att möjliggöra produktionsökningar och hindra den redan
betydande arbetslösheten från att stiga alltför mycket. Eftersom inflationsgraden
ännu efter årets första månader endast visat svaga tecken på att avta
torde man emellertid få räkna med en mycket försiktig omorientering av den
ekonomiska politiken. Vissa mindre lättnader i kreditpolitiken genomfördes
dock redan i januari och mars och detta kan möjligen tolkas så att regeringen
i viss utsträckning är beredd att, åtminstone temporärt, eftersätta målsättningen
om en avsevärd reducering i prisökningstakten i syfte att undvika
en mera djup och långvarig nedgång i produktionen, med de allvarliga
konsekvenser detta skulle få för sysselsättningen. Det verkar knappast troligt
att produktionen under första halvåret kommer att ligga på en högre
nivå än under andra halvåret 1969, men en mindre uppgång förefaller sannolik
under andra halvåret 1970, detta under förutsättning att kreditmarknaden
efterhand blir lältare och med tanke på att extraskatten skall avskaffas
vid halvårsskiftet.
I Västeuropa kan tillväxttakten väntas avta något under 1970, huvudsakligen
på grund av kapacitetsbrist i flera länder, främst Västtyskland och
Frankrike. Efterfrågeutvecklingen i början av året var allmänt mera expansiv
än väntat och jämfört med den bedömning som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten har man nu ett starkare intryck av att det höga efterfrågetrycket
i Västeuropa kommer att bibehållas, i varje fall under större delen
av året. Därmed skulle även, åtminstone till en början, en mera markerad
avmattning i Förenta staterna kunna förmodas få ringa genomslagskraft på
den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa. Kreditpolitiken i Västeuropa
väntas få en avsevärt återhållande effekt på bostadsbyggandet, men industriinvesteringarna
väntas öka i obetydligt långsammare takt än 1969. Delvis
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Diagram II: 1. Handelsbalansen i olika länder 1961—1969
Miljoner dollar
Belgien
Danmark
a ''□ u u u
Finland
Frankrike
UUUUULJUMhj
o
-1000
Sverige
U L-J
Västtyskland
FL
JUL
rr
Nederländerna
- u u U U U u L! Lj U
uuuuuULJUU
Storbritannien
Förenta staterna
+ 2000
Kanada
+ 1000
I I l l
1961 -02 -63 -64 -65 -66 -67
l L
1361. -62 *63 -64
Anm. Fob-cif med undantag för Förenta staterna och Kanada där uppgifterna gäller fob-fob.
Källor: OECD och nationell statistik.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
19
kan utvecklingen av industrins investeringar förklaras av väntade kreditlättnader
i Storbritannien och Frankrike men en stor roll torde den höga
självfinansieringsgraden i det västtyska och franska näringslivet spela. I
botten ligger givetvis också optimistiska bedömningar om den kommande
ekonomiska utvecklingen och därav härledd hög investeringsbenägenhet. Investeringarna
i lager förväntas däremot avsevärt minska under 1970, i synnerhet
i Västtyskland och Frankrike, där produktionskapaciteten redan i
början av året var hårt ansträngd. Mot bakgrund av den senaste tidens snabba
prisökningar på stapelvaror kan det dock inte helt uteslutas att den väntade
lagerutvecklingen till viss del motverkas av spekulativa lagerpåfyllningar.
Konsumtionens tillväxttakt kan väntas bli ungefär lika snabb som 1969
som en följd av allmänt hög lönestegringstakt, framför allt i EEC-länderna.
Den återhållsamma ekonomiska politiken väntas visserligen leda till en något
lägre ökningstakt i Frankrike och i flera av de mindre länderna, men detta
motvägs av en förväntad återhämtning av konsumtionstillväxten i Storbritannien.
Sammanfattningsvis kan den begränsade avsaktning som väntas i efterfrågeutvecklingen
i Västeuropa under 1970 nästan helt hänföras till den förväntade
volymminskningen i lagerinvesteringarna. Trots kapacitetsbegränsningar
kan tillväxttakten i produktionen väntas uppgå till inemot 5 %,
dvs. någon procentenhet lägre än 1969.
Priserna kan under 1970 väntas öka minst lika snabbt som 1969. I
Förenta staterna kan man vänta sig en avmattning i ökningstakten, om än
kanske inte lika stor som myndigheterna förutsatt. Likaså kan ökningstakten
hos priserna väntas avta något i Storbritannien och Japan, men i såväl
Västtyskland, Italien som i flera mindre industriländer i Västeuropa väntas
priserna öka snabbare än förra året.
Världshandelns expansion kan beräknas fortgå i något lägre takt 1970.
Av de stora industriländerna är det bara Storbritannien som kan väntas visa
en högre tillväxt i importefterfrågan än föregående år. Såväl i Frankrike som
i de flesta av de mindre industriländerna i Västeuropa förväntas importefterfrågan
dämpas, medan den torde växa i ungefär oförändrad takt i
Förenta staterna, Västtyskland, Italien och Japan. OECD-ländernas export
till Östeuropa kan väntas fortsätta i minst samma takt som 1969, liksom
exporten till råvaruländerna. Eftersom tillväxten i OECD-ländernas råvaruimport
beräknas avta, väntas råvaruländernas handelsbalans gentemot
OECD-länderna komma att försvagas något under 1970.
Handelsutvecklingen under 1970 kan väntas leda till en mindre utjämning
av de löpande betalningarna mellan de störa industriländerna. Såväl
Förenta staternas som Storbritanniens och i än högre grad Frankrikes bytesbalans
kan väntas bli förstärkt. Dock förefaller det rimligt anta att utvecklingen
av dessa länders utrikeshandel inte leder till så snabba förbättringar
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
i bytesbalanserna som respektive regeringar förutsett. I de stora överskottsländerna
kan bytesbalansen förväntas visa lägre överskott än 1969 i såväl
Västtyskland som Italien medan däremot Japans löpande betalningar kan
väntas resultera i ett överskott minst lika stort som 1969.
Betalning släget 1970
De direkta följdeffekterna av den västtyska revalveringen på de internationella
kredit- och kapitalmarknaderna hade i stort ebbat ut vid ingången
av 1970.1 Av de västtyska valutaförlusterna under fjärde kvartalet 1969 om
ca 6,2 miljarder dollar beräknas över hälften ha gått till reservvalutaländerna
och då i första hand till Förenta staterna. Även Frankrikes betalningsläge
förbättrades avsevärt. Under första kvartalet 1970 avstannade valutautflödet
från Västtyskland så gott som helt. Det mera avspända läget avspeglade sig
bl. a. i ränteutvecklingen på Eurodollarmarknaden. Under de första tre månaderna
1970 sjönk räntenivån med ca 2 1/2 procentenheter.1 2 Guldpriset på
den fria marknaden låg under samma period ungefär i nivå med den officiella
noteringen.
Huruvida det relativa lugnet även framöver kommer att bestå torde i hög
grad vara beroende av utvecklingen i Förenta staterna. Den amerikanska
s. k. grundbalansen kan under 1970 alltjämt väntas uppvisa ett kraftigt underskott
— om än inte av fullt samma omfattning som 1969 — och det får
sägas vara oklart vilka finansiella effekter detta kommer att få. Förenklat
uttryckt kan antingen underskottet i likhet med 1969 kompenseras av en
omfattande kortfristig kapitalimport eller också kan man vänta en ökning
av omvärldens monetära tillgodohavanden i dollar (de s. k. dollarbalanserna).
Den hittillsvarande utvecklingen under 1970 ger ingen enhetlig bild.
Medan de amerikanska bankernas Eurodollarupplåning steg i januari med
800 miljoner dollar sjönk den i februari med drygt 1,2 miljarder och i mars
med drygt 950 miljoner dollar. Om utjämningen av betalningsrörelserna i
första hand sker enligt det förstnämnda alternativet, skulle detta främst
kunna motiveras av att myndigheterna därigenom kan undvika den försvagning
av dollarns ställning, som på sikt kunde bli följden av ett ökat dollarutbud.
Dessutom kan en fortsatt kort upplåning ur de amerikanska bankernas
synpunkt framstå som fördelaktigt trots gällande krav på reservtäckning.
Dels har som framgått Eurodollarräntan sjunkit tillbaka, dels kan
räntekostnaden för vissa låntagarkategorier alltjämt vara av sekundär
betydelse med hänsyn till bristen på tillgängligt kapital. En fortsatt kort
upplåning utomlands förutsätter emellertid att den antagna lättnaden i den
1 I den preliminära nationalbudgeten för 1970 har en relativt fyllig redogörelse lämnats
för kapitalrörelserna under 1969.
2 Avser lån med tre månaders löptid. För lån med kortare löptid har nedgången inte varit
av samma storleksordning. En tänkbar orsak till detta kan vara att förväntningar om
ett fallande ränteläge resulterat i en förskjutning mot kortare förbindelser.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
21
amerikanska kreditpolitiken ges en utformning som bibehåller konkurrenskraften
för denna form av kapitalanskaffning. Speciellt denna senare förutsättning
kan givetvis i sig ifrågasättas. Det är därutöver osäkert om företagens
investeringsvilja blir av sådan omfattning att den inhemska kreditmarknaden
inte förslår.1
Vad som ovan sagts tyder på att något fortsatt mera markant fall av den
internationella räntenivån knappast är att vänta 1970 åtminstone inte under
första halvåret. För ett sådant antagande talar även de i mars vidtagna höjningarna
av diskontot med 1,5 procentenheter i Västtyskland och Italien.
Speciellt ränteutvecklingen i Västtyskland kan i viss grad befaras få en styrande
inverkan. Den västtyska räntenivån är nu i nivå med den internationella
och detta torde med tanke på landets allmänt sett starka ekonomi resultera
i ett visst valutainflöde. De engelska diskontosänkningarna i mars
och april förefaller knappast ensamma kunna ändra bilden.
Även om det sålunda föreligger möjligheter till att kapitalströmmarna i
högre utsträckning än vad som föreföll sannolikt för några månader sedan
söker sig till Förenta staterna och Västtyskland är det knappast troligt att
styrkan i en sådan process blir av fjolårets omfattning. Däremot framstår
en viss inknappning av den internationella likviditeten 1970 som möjlig med
tanke på den förbättrade yttre balansen för reservvalutalandet Storbritannien.
Även en fortsatt förstärkning av Frankrikes betalningsbalans kan verka
i samma riktning. I stort framstår likväl en lugnare utveckling på valutamarknaden
än under 1969 som ett sannolikt alternativ. Dels synes behovet
av utjämnande kortfristiga kapitalrörelser komma att avta i och med den
förväntade jämnare fördelningen av över- respektive underskott i de större
industriländernas bytesbalanser, dels borde paritetsändringarna i Västtyskland
och Frankrike minskat de mera spekulativt betingade inslagen. Detta
utesluter emellertid inte att balansproblemen för de mindre europeiska staterna
framöver kan tänkas öka. Som ett ytterligare skäl att anta en allmänt
sett lugnare utveckling av det internationella betalningsläget kan slutligen
nämnas tillskapandet av de s. k. speciella dragningsrätterna liksom den på
senare tid omfattande försäljningen av guld från Sydafrikas sida till den
fria marknaden och till IMF.
1 Intresset för den långfristiga upplåningen på den s. k. Eurobondmarknaden har under
loppet av första kvartalet 1970 ånyo tilltagit. Totalt emitterades under perioden januari—
mars obligationer till ett värde av ca 530 miljoner dollar. Det är visserligen ett lägre belopp
än kvartalsgenomsnittet under 1969 men detta kan i huvudsak återföras på den så
gott som totala frånvaron av emissioner under den första månaden 1970. I motsats till
Eurodollarräntan har Eurobondräntan rört sig uppåt för att vid utgången av mars 1970
uppgå till 9 1/4 %. Huvudorsaken till ökningen av Eurobondemissionerna synes ha varit
ett tilltagande amerikanskt intresse för denna upplåningsform. Mycket talar för att denna
tendens kommer att stå sig under resterande delen av 1970, inte minst med tanke på
att nedgången av de kortfristiga Eurodollarräntorna framöver torde komma att medföra
en överflyttning av det placeringsvilliga kapitalet till mera långfristiga utlåningsformer.
I analogi härmed kan det emellertid även finnas skäl att räkna med en viss nedgång av
den internationella långa räntan.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
2. Länderöversikter
Förenta staterna
Den gradvisa avmattningen i den amerikanska ekonomins tillväxttakt
fortsatte även under det sista kvartalet 1969. Den reala tillväxten uteblev
helt, i första hand genom en relativt markant lagerneddragning. För hela
året 1969 uppgick därmed bruttonationalproduktens ökning till 7 3/4 % i
värde. Hela 5 % var dock att hänföra till prisökningar, varför den volymmässiga
uppgången stannade vid knappt 3 %. Man får gå tillbaka till Koreakrigets
år för att finna en motsvarande prisstegringstakt.
Att den ”avkylningsperiod”, som den i januari 1969 tillträdande nya administrationen
strävat efter, först mot slutet av året började bli mera allmänt
märkbar, torde delvis ha berott på svårigheterna att föra en restriktiv finanspolitik.
Dessa avspeglar sig bl. a. i den successiva minskningen av det beräknade
budgetöverskottet för budgetåret 1969/70. Mot ursprungligen prognoserade
6 miljarder dollar står enligt de senaste beräkningarna ca 1,5 miljard.
Huvudvikten i regeringens antiinflationspolitik har lagts på kreditpolitiken.
En närmare redogörelse för de kreditpolitiska åtgärderna lämnades
i den preliminära nationalbudgeten för 1970.
Den enligt amerikanska förhållanden höga prisstegringstakten har under
1969 i första hand orsakats av ett alltför starkt kostnadstryck i kombination
med en svag produktivitetsutveckling. Uttryckt som produktion per arbetstimme
inom den privata sektorn steg produktiviteten under året med endast
0,9 %, vilket var den lägsta ökningen sedan 1956 och nära fyra gånger lägre
än för 1968. Under det sista kvartalet 1969 visade emellertid produktiviteten
tecken till att stiga snabbare, troligtvis som en följd av företagens motåtgärder
inför den rakande vinst- och produktionsutvecklingen. Arbetskostnaderna
steg relativt kraftigt 1969 på grund av betydande avtalsmässiga löneökningar
både inom näringslivet och den offentliga sektorn. I genomsnitt låg
den totala lönenivån 1969 knappt 9 % högre än ett år tidigare.
Den offentliga konsumtionen ökade 1969 i ungefär samma takt som bruttonationalprodukten.
Ökningen var så gott som uteslutande att hänföra till
den lokala och delstatliga nivån för vilka den sammanlagda tillväxten uppgick
till 12 % i värde. Den federala regeringens begäran om en mera återhållande
utgiftspolitik från de regionala organens sida fick sålunda föga
effekt under 1969. Den privata konsumtionen steg relativt måttligt under
1969 eller med knappt 3 % i volym. Utvecklingen under året var emellertid
relativt ojämn med en under första halvåret tämligen stark privat konsumtionsefterfrågan
åtföljd av en klar avmattning från och med sommaren. Bidragande
till denna uppbromsning torde bl. a. ha varit förlängningen av den
10-procentiga extraskatten, liksom de under året ökande svårigheterna att
erhålla krediter för inköp av varaktiga konsumtionsvaror. När extraskatten
på sin tid infördes (halvårsskiftet 1968), blev resultatet en markant neddrag
-
23
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
ning av allmänhetens sparkvot, varför konsumtionsutgifterna inte kom att
hållas tillbaka i förutsedd omfattning. En förklaring kan vara att extraskatten
uppfattades som temporär och sålunda inte bidrog till att påverka
konsumtionsbenägenheten på kort sikt. Under andra halvåret 1969 däremot
skedde ett omslag till en kraftig stegring av sparkvoten.
Det främsta syftet med den strama kreditpolitiken var under 1969 att
söka dra ned den fasta investeringsvolymen inom det privata näringslivet.
Denna har emellertid förvånansvärt väl hållits uppe. Den värdemässiga uppgången
kan skattas till ca 12 %, vilket med hänsyn tagen till prisutvecklingen
pekar mot en real uppgång om ca 7 %. Flera faktorer har bidragit
till denna utveckling, varav en av de viktigaste torde varit banksystemets
möjligheter att kringgå kreditrestriktionerna. Det kapital som bankerna anskaffade
på Eurodollarmarknaden och genom emissioner av s. k. ”commercial
papers”1 torde i första hand ha fått disponeras av företagssektorn. Ytterligare
förklaringar kan vara fördröjningen i det delvisa avskaffandet av den
7-procentiga s. k. skattekrediten liksom näringslivets rent allmänna misstro
till regeringens förmåga att mera effektivt bromsa inflationsförloppet. Bostadsbyggandet
drabbades emellertid hårt av kreditåtstramningen under
1969. Bostadsinvesteringarna låg kvar på 1968 års nivå under det att antalet
igångsättningar minskade med 2,5 % i jämförelse med 1968. Skillnaden
i igångsättningen mellan de två åren blir mer markant — eller drygt 6 % —
om igångsättningarna under respektive första kvartal exkluderas.
Arbetslösheten har under hela 1969 varit låg efter amerikanska förhållanden.
I december uppgick antalet arbetslösa till 3,5 %, dvs. samma siffra
som genomsnittligt för hela året 1969. För helåret 1968 var den genomsnittliga
arbetslösheten 0,1 % högre. Månadssiffrorna har emellertid visat
en tendens att stiga och i januari 1970 steg arbetslösheten till 3,9 %, vilket
var en av de största månadsökningarna under senare år. I mars uppgick
arbetslösheten till 4,4 %, vilket var den högsta noteringen på fyra år.
Handelsbalansen kom, bl. a. genom en oväntat stark exportuppgång i december,
att visa ett överskott 1969 om 1,25 miljarder dollar, dvs. ca 25 %
mer än 1968. I jämförelse med de 4 miljarder dollar och mer som noterades
för åren 1960—1967 framstår dock fjolårets utfall som relativt modest. Bakom
handelsbalansöverskottet 1969 låg en värdemässig export- och importökning
om 10 respektive 9 %. Det privata långfristiga kapitalutflödet har
varit omfattande under 1969 trots gällande s. k. betalningsprogram. Detta
har, tillsammans med ett fortsatt starkt utflöde från den offentliga sektorn
samt det faktum att den relativt betydande amerikanska korta utlåningen
1 Bankernas kortfristiga upplåning på Eurodollarmarknaden var under större delen av
året undandragen gällande kassareservbestämmelser. För ”commercial papers”, dvs. värdepapper
emitterade av banker närstående holdingbolag o. dyl., gäller fortfarande inget krav
på reservtäckning. Totalt för 1969 steg de amerikanska bankernas Eurodollarupplåning
med ca 7 miljarder och emissionerna av ”commercial papers” med ca 13 miljarder dollar,
dvs. tillsammans ca 20 miljarder.
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
på främst Eurodollarmarknaden belastar betalningsbalansen uttryckt på
likviditetsbasis, resulterat i ett betalningsunderskott enligt detta beräkningssätt
om knappt 7 miljarder dollar. Det är den högsta siffra som någonsin
noterats. Bl. a. genom att den omfattande kortfristiga kapitalimporten inte
direkt berört centralbankerna i olika länder, liar betalningsbalansen uttryckt
på officiell transaktionsbasis däremot visat ett överskott om knappt 3 miljarder
dollar. För en kort beskrivning av skillnaderna mellan de två beräkningssätten
av betalningsbalansen hänvisas till den preliminära nationalbudgeten
för 1970.
Enligt den budget som framlades i början av 1970 kommer de främsta
målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik även under 1970
bli att söka dämpa prisstegringstakten samt att förbättra bytesbalansen. Det
uttrycktes även en önskan om att omfördela inriktningen av den ekonomiska
politiken mot en större betoning av finanspolitiken. Enligt detta budgetförslag
skall den restriktiva utgiftspolitiken fortsätta och ökningen av de
federala utgifterna för budgetåret 1970/71 begränsas till knappt 3 miljarder
dollar. Förslaget omfattar en nedskärning av anslagen till försvar och forskning
om 6 miljarder dollar. Även intäkterna väntas stiga relativt svagt
främst genom bortfallet av extraskatten samt vissa sociala avgifter, vilka
tidigare erlagts av medborgarna. Budgetöverskottet beräknas bli av ungefär
samma omfattning som för nu löpande finansår eller 1,3 miljarder dollar.
Någon större finanspolitisk åtstramning är sålunda inte att vänta speciellt
mot bakgrund av kongressens uttalade vilja att öka vissa utgiftsposter.
I den ekonomiska rapport som framlades i samband med budgeten räknar
administrationen med en svag eller närmast obefintlig ökning av den totala
produktionen under första halvåret, varefter efterfrågan väntas tillta under
loppet av andra halvåret. Realt väntas bruttonationalprodukten endast stiga
med ca 1 %. I och med att differensen mellan den faktiska och potentiella
tillväxten ökar, beräknas arbetslösheten fortsätta att stiga, för att i
mitten av 1970 åtminstone uppgå till 4,5 %. Prisökningstakten antas successivt
avta för att vid slutet av året vara nere i 3 å 3,5 %. Näringslivets fasta
investeringar beräknas växa med ca 8 % i värde. En antagen stegvis lättnad
i kreditpolitiken tänkes bidra härtill. Igångsättningen inom bostadsbyggandet
antas fortsätta att falla under första halvåret. En lättnad i kreditpolitiken
kan därefter resultera i en återhämtning. Den offentliga sektorn väntas
utöva ett svagt dämpande inflytande på ekonomins tillväxttakt. Den privata
konsumtionen förutses växa med drygt 3 % i volym.
Rapporten har utsatts för kritik såväl inom som utom Förenta staterna.
Kritiken kan med en stark förenkling sägas ha följt två mot varandra stridande
huvudlinjer. Enligt den ena är den nuvarande graden av restriktivitet
i den ekonomiska politiken för svag. Priserna liksom den privata konsumtionen
sägs komma att stiga kraftigare än vad rapporten förutser. Dessutom
uttalas tvivel om det antagna budgetöverskottet för 1970/71 kan uppnås med
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
25
tanke på dels det förestående kongressvalet, dels en väntad utgiftsökning
om arbetslösheten stiger över 4,5 %. Enligt andra kritiker väntas däremot
avmattningsperioden bli såväl djupare som mera långvarig än vad man från
officiellt håll räknar med. Även om kreditpolitiken lättas mera avsevärt
torde effekterna av detta inte visa sig förrän tidigast under 1971. Speciellt
hänvisas till att penningutbudet, med hänsyn taget till prisutvecklingen,
sjönk under andra halvåret 1969 med drygt 5 procentenheter. Detta väntas
inom en snar framtid bl. a. resultera i ett omslag i näringslivets investeringar
liksom en depressivt verkande neddragning av lagernivån.
Under de första månaderna 1970 pekade alltjämt de flesta indikatorer mot
en fortsatt nedgång av den ekonomiska aktiviteten. Industriproduktionen
sjönk under februari för sjunde månaden i råd1, hushållsinkomsternas ökningstakt
fortsatte att avta liksom orderingången av varaktiga konsumtionsvaror.
Bilindustrin — en speciellt i Förenta staterna konjunkturkänslig sektor
— skar ned såväl produktionsplaner som sysselsättning för första hälften
av 1970. Enligt hittills gjorda preliminära beräkningar synes vidare bruttonationalprodukten
ha sjunkit något i absoluta tal under första kvartalet
1970 jämfört med fjärde kvartalet 1969. I sig kan sålunda den senaste tidens
utveckling sägas tala för ett mera pessimistiskt antagande om den amerikanska
ekonomins tillväxttakt 1970. Skulle den nu rådande svaga privata
efterfrågan inte hinna påverkas av kommande lättnader i beskattningen
m. m. kan resultatet mycket väl bli en tvär omkastning av företagens investeringsplaner
liksom en påtaglig neddragning av lagernivån med åtföljande
kumulativa effekter. Någon mera djupgående recession förefaller likväl inte
sannolik med hänsyn till de reala och psykologiska faktorer som närmare
utvecklas i det följande. Vad som skulle kunna befaras är att tillväxttakten
i den amerikanska ekonomin helt uteblir 1970.
Trots den påtagliga faran för denna senare eventualitet har här valts att
redovisa ett mera optimistiskt antagande. Huvudskälet skulle, liksom i den
preliminära nationalbudgeten, vara de risker som ett alltför påtagligt fasthållande
av prisstabiliserings- och utrikeshandelsmålet kan innebära ur
sysselsättningssynpunkt. En lättnad av den ekonomiska politiken förutsätts
därför liksom att denna hinner få effekt innan företagens förväntningar om
en fortsatt expansion bryts. Vissa tecken föreligger också till att kreditpolitiken
redan har börjat lätta. Som ett första steg kan bl. a. den i januari vidtagna
höjningen av bankernas inlåningsräntor ses liksom antydningarna till
en viss ökning av penningutbudet. Vidare har de korta räntorna fallit tillbaka
under de första månaderna 1970. Som en följd härav, sänkte flertalet
affärsbanker i slutet av mars den s. k. ”prime rate” från 8 1/2 till 8 %. En
viss vikt kan också tillmätas det faktum att lagerutvecklingen hittills inte
uppvisat tendenser till några tvärare kast.
1 Til] en del kan den fallande industriproduktionen under senare delen av 1969 hänföras
till strejker.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Enligt dessa mera optimistiska förutsättningar kan bruttonationalproduktens
ökning antas komma att stiga med någon procentenhet mera än de
från amerikanskt håll antagna drygt 1 %. Skillnaden förklaras främst av en
antagen högre tillväxt för den offentliga sektorn samt den privata konsumtionen.
Den senare torde framför allt komma att stimideras av löneökningar
i samband med att en rad kollektivavtal skall förnyas under våren och sommaren
1970. Dessutom bör extraskattens avskaffande vid halvårsskiftet
1970, liksom vissa nya sociala förmåner, få en klart expansiv inverkan på
konsumtionen även om effekten till en del torde komma att bli en ökning av
sparkvoten. I den mån utrymmet på kreditmarknaden vidgas förefaller dessutom
en viss återhämtning av bostadsbyggandet möjlig. Arbetslösheten
torde under dessa betingelser kunna hållas nere kring ca 4 %, medan ökningen
av konsumentpriserna däremot knappast stannar under 4 %. En förbättring
gentemot de drygt 6 % som noterades för 1969 är emellertid sannolik.
Handelsbalansen väntas från amerikansk sida förstärkas något och visa ett
överskott 1970 om ca 2 miljarder dollar. Export- och importvärdet har antagits
stiga med 10 respektive 8 %. Trots den mera expansiva bedömning av
den totala efterfrågans utveckling som här angivits, förefaller en dylik förstärkning
av handelsbalansen sannolik. Detta implicerar snarast att man
utifrån den amerikanska bedömningen överskattat importens tillväxt. Det
kan nämnas att i slutet av 1969 räknade administrationen med en värdemässig
importökning om endast 6 %. Även om sålunda handelsbalansen
torde förbättras något, lär de stora underskotten i grundbalansen bestå även
under 1970.
Storbritannien
Den restriktiva ekonomiska politiken lyckades under 1969 effektivt begränsa
den inhemska efterfrågeökningen. Mellan andra halvåret 1968 och
första halvåret 1969 minskade både den privata konsumtionen och de totala
fasta investeringarna i volym. Även om en viss återhämtning skedde under
andra halvåret 1969 torde såväl konsumtion som investeringar nästan ha
stagnerat mellan 1968 och 1969. Den totala produktionen ökade 1969 med
knappt 2 % medan industriproduktionen ökade obetydligt snabbare. Den
yttre balansen, vars förstärkning varit den ekonomiska politikens huvudmål
under flera år, förbättrades mycket markant 1969. Exporten steg snabbt,
särskilt under andra halvåret, medan importen till följd av den dämpade inhemska
efterfrågan ökade i svag takt. Handelsbalansens förstärkning mellan
1968 och 1969 uppgick till ca 500 miljoner pund. Därmed kan också sägas
att ekonomin under 1969 i väsentliga avseenden utvecklats i riktning mot de
efter devalveringen uppställda målen.
De totala fasta investeringarna stagnerade 1969. Delvis utgjorde detta en
besvikelse, eftersom den återhållsamma ekonomiska politiken åsyftade en
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
27
omallokering av resurser inte bara till exporten utan också till investeringarna,
främst inom industrin. En kärv kreditpolitik var emellertid nödvändig
för att uppnå det under 1969 främst prioriterade målet; ett överskott
i den yttre balansen. Samtidigt är det klart att kreditpolitikens utformning
medverkat till den ogynnsamma investeringsutvecklingen. En dämpande
faktor, särskilt under första halvåret då investeringsvolymen minskade,
var också att vissa investeringar tidigarelades till slutet av 1968 för att man
skulle kunna dra nytta av de högre investeringsbidrag som utgick för investeringar
utförda före 1968 års utgång. Det är tydligt att näringslivets
investeringar även hållits tillbaka på grund av pessimistiska bedömningar
angående de ekonomiska framtidsutsikterna. Mot bakgrund av den efter
hand under året alltmer gynnsamma betalningsbalansutvecklingen tilltog
dock investeringsbenägenheten och investeringarna ökade mot slutet av
1969. Industrins investeringar ökade, främst tack vare den snabbare tillväxttakten
under andra halvåret, med drygt 6 % 1969. Värst drabbat av
kreditpolitiken blev bostadsbyggandet som minskade med 8 %. De offentliga
investeringarna minskade också med några procentenheter.
Den privata konsumtionen ökade inte med mera än 1/2 % 1969 även om
ökningen mellan halvåren uppgick till inemot 1 1/2 %. De reala disponibla
inkomsterna torde i stort sett stagnerat 1969 till följd av en snabb prisstegringstakt,
delvis orsakad av höjningar i de indirekta skatterna i november
1968 och vissa åtgärder vidtagna via budgeten i april 1969. Den offentliga
konsumtionen 1969 var lika stor som 1968.
Förbättringen av Storbritanniens yttre balans 1969 gäller i första hand
handelsbalansen. Exporten ökade i värde med 12 % och importvärdet steg
med 5 %. Handelsbalansen visade tredje kvartalet 1969 ett överskott för
första gången på tre år och den månadsvisa handelsbalansen blev positiv
alla de sista fem månaderna 1969. Ett underskott på 196 miljoner pund
under första halvåret ledde dock till att handelsbalansen för helåret slutade
med ett underskott på 158 miljoner pund, att jämföra med 1968 års underskott
på 643 miljoner pund. Också tjänstebalansen för 1969 utvecklades
mera gynnsamt än närmast föregående år och gav ett underskott på preliminärt
524 miljoner pund. Bytesbalansens överskott 1969 uppgick därmed
till 366 miljoner pund, att jämföra med ett underskott på 309 miljoner pund
1968. Eftersom dessutom den för Storbritannien sedvanliga exporten av
långsiktigt kapital under året förbyttes mot en mindre import uppnåddes
1969 ett så stort överskott som 387 miljoner pund på betalningsbalansen exklusive
kortfristiga kapitaltransaktioner (den s. k. grundbalansen). Återströmning
av kortsiktigt kapital från Västtyskland efter devalveringen
återspeglades i ökade valutareserver, men än mera i mycket stora avbetalningar
på skulder, huvudsakligen till utländska centralbanker. Som en följd
av förbättringen i den yttre balansen stärktes också pundets ställning mot
slutet av året.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Produktionens svaga tillväxt medförde att arbetslösheten låg kvar på en
hög nivå hela 1969. I genomsnitt uppgick arbetslösheten under året till
2,4 %. Lönesumman steg 1969 med ungefär 8 %, varav en stor del utgjordes
av löneglidningar. Enligt de normer för pris- och inkomstpolitik som
regeringen presenterade våren 1968 skulle inte lönerna genomsnittligt få
stiga mer än 3 1/2 % per år, såvida inte särskilt snabba produktivitetsökningar
kunde påvisas, eller speciella löneförstärkningar för låglönegrupper
skedde. Man kan inte påstå att löneutvecklingen under 1969 i någon högre
grad påverkades av regeringens lönesättningsnormer. Ovannämnda normer
har också fr. o. m. 1970 ersatts av ”frivilliga” begränsningar i lönestegringstakten.
Avsikten är att löneökningarna skall hållas inom ramen 21/2—
4 1/2 % per år. Liksom tidigare premieras snabba produktivitetsstegringar
och strävanden att förbättra de lågavlönades ställning. Priserna ökade snabbt
under 1969 och den genomsnittliga konsumentprisstegringen mellan 1968
och 1969 uppgick till 5,5 %.
Under 1970 får man räkna med en fortsatt försiktig ekonomisk politik i
Storbritannien. Kreditpolitiken torde dock efter hand lättas i syfte att underlätta
industrins investeringsverksamhet. Diskontosänkningarna med 1 /2 Uo
till 7 1/2 % i början av mars och till 7 % i mitten av april kan ses som ett
första steg i den riktningen. Från officiellt håll har också uttalats att en
ökning i industriinvesteringarna nu är den ekonomiska politikens främsta
mål. Bank of England har likaledes stillatigande åsett affärsbankernas överskridning
av vissa gällande kreditgivningstak under årets första månader
och vid budgetpresentationen i april föreslogs också en mindre uppjustering
av dessa tak. Näringslivets investeringsvilja tycks ha ökat och med 1969 års
goda vinstutveckling inom industrin i minnet förefaller det troligt att de
totala fasta investeringarna kan öka åtminstone 5 % 1970, medan industriinvesteringarna
kan väntas öka i kanske den dubbla takten. Med en lättare
kreditmarknad torde särskilt bostadsbyggandet hämta sig och öka med
några procentenheter.
Konsumtionen kan väntas öka betydligt snabbare 1970, eller med mer än
3 %. Den ekonomiska utvecklingen det senaste året stimulerar fackföreningarna
till att kräva och driva igenom stora löneökningar. Redan ingångna
löneavtal liksom pågående förhandlingar och oroligheterna på arbetsmarknaden
i början av året tyder på en avsevärt stegrad löneökningstakt
i förhållande till 1969.
I en vitbok över de offentliga utgifterna fram till och med budgetåret
1973/74 presenterar regeringen sin avsikt att låta den offentliga sektorns
expansion begränsas till 3 % per år. Det förefaller rimligt att anta att expansionen
under 1970 blir lägre än så för att motverka väntade konsumtions-
och investeringsökningars uppdrivande effekt på den inhemska efterfrågan.
Därigenom skulle det också lättare vara möjligt att vidmakthålla
den positiva utvecklingen hos den yttre balansen.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
29
Exporttillväxten kan väntas bli långsammare 1970. Dels förutses en lägre
utländsk importefterfrågan, speciellt i Förenta staterna, dels lider också
exportindustrierna av kapacitetsbrist. Dessutom är det möjligt att försäljningsansträngningarna
på exportmarknaderna kan avta, när ökade möjligheter
till avsättning på hemmamarknaden yppar sig. Värdet av exporten
kan dock väntas öka med ungefär 8 %. Den förväntade ökade inhemska
efterfrågan torde bl. a. ta sig uttryck i ökad import. Även om reglerna om
importdepositioner förlängdes till december 1970, med en i april till 30 %
sänkt depositionsavgift, kan man därför för 1970 vänta sig en värdemässig
stegring i importen ungefär lika snabb som för exporten.
De här skisserade prognoserna för den ekonomiska utvecklingen skulle leda
till en tillväxt i den totala produktionen på drygt 3 % 1970. Samtidigt
innebär prognoserna för utrikeshandeln att den under sista halvåret mycket
gynnsamma handelsbalansutvecklingen efter hand under 1970 skulle försämras.
För hela året kan överskottet på handelsbalansen därför väntas bli
lågt. Däremot finns det skäl att räkna med en fortsatt gynnsam utveckling
av tjänstebalansen, med månadsvisa överskott på i genomsnitt 35—40 miljoner
pund. Om man antar att det blir en återgång till ett normalt valutautflöde
av långsiktigt kapital, förefaller det rimligt att räkna med att överskottet
på betalningsbalansen (grundbalansen) för 1970 med något hundratal
miljoner pund kommer att understiga det uppställda målet på 500 miljoner
pund.
Västtyskland
Den västtyska högkonjunkturen visade ännu vid utgången av 1969 inga
påtagliga tecken till att avta. Bruttonationalprodukten steg under året med
knappt 12 % i värde och ca 8,5 % i volym, dvs. i bägge fallen ca en procentenhet
mer än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten 1970.
Industriproduktionen växte med 13 %. Jämte exporten var maskininvesteringarna
den mest påtagliga drivkraften i ekonomin med en värdemässig tillväxt
om knappt 30 %. Byggnadsinvesteringarna ökade med ca 8 % och de
totala fasta investeringarna med drygt 17 %. Bostadsinvesteringarna däremot
steg endast med drygt 2 % i värde, vilket med hänsyn till byggnadskostnadernas
utveckling innebar en svag volymmässig nedgång jämfört med
1968.
Som brukligt under en konjunkturtopp tilltog den privata konsumtionen
under året bl. a. som en följd av omfattande löneökningar. I värde räknat
torde den privata konsumtionen ha stigit med ca 10 %, dvs. nästan dubbelt
så snabbt som 1968. Den offentliga konsumtionen steg med 11 % i värde
mot ca 4 % 1968, vilket tyder på en i rådande läge expansiv finanspolitik.
Huvudparten av uppgången föll emellertid på den delstatliga nivån och låg
sålunda utanför regeringens mera direkta kontroll. Någon mera påtaglig
återverkan i prisutvecklingen som följd av det tilltagande efterfrågetrycket
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
visade sig först mot slutet av 1969. I genomsnitt för året steg konsumentprisnivån
med knappt 3 %. Bidragande till att de ökande arbetskostnaderna —
trots tydliga överhettningstendenser på arbetsmarknaden — inte resulterade
i en högre prisstegringstakt, torde bl. a. ha varit den kraftiga produktivitetstillväxten.
Uttryckt som produktion per arbetstimme inom industrin uppgick
den senare till ca 7 %. Arbetslösheten låg under större delen av 1969
under 1 % och antalet lediga platser ökade över året med 37,5 %.
Den stora svårigheten i den ekonomiska politikens utformning har under
1969 varit att kombinera strävandena att dämpa den inhemska högkonjunkturen
med åtgärder ägnade att minska överskottet i bytesbalansen. En närmare
redogörelse för de komplikationer detta medfört, liksom de åtgärder
som vidtogs innan de politiska förutsättningarna för en revalvering förelåg,
lämnades i den preliminära nationalbudgeten för 1970. Här skall därför endast
nämnas att revalveringen i oktober enbart i ringa grad synes ha hunnit
påverka utrikeshandeln. Exporten växte sålunda under 1969 med 14 och importen
med 19 % i värde. I volym räknat var motsvarande siffror 12 respektive
16,5 %. Det kan nämnas att under de tre första kvartalen 1969 — dvs.
perioden före revalveringen — ökade exporten med 15 % i värde och importen
med 19 % jämfört med motsvarande period 1968. Trots den påtagligt
snabba importstegringen medförde de kraftiga nivåskillnaderna i utgångsläget
att överskottet i handelsbalansen endast sjönk med knappt 3 miljarder
DM jämfört med 1968, eller till 15,6 miljarder DM. De finansiella effekterna
av revalveringen gjorde sig naturligt nog snabbare gällande. Under det sista
kvartalet 1969 uppgick valutaförlusterna för Västtysklands del till ca 23
miljarder DM1. I och för sig kan valutautflödets omfattning knappast sägas
vara överraskande i och med att det till övervägande del var fråga om hemtagning
av medel som tidigare i mer eller mindre spekulativt syfte placerats
i landet. Den snabbhet med vilken denna hemtagning skedde var däremot
mera oväntad. För att hindra en åtföljande alltför stark automatisk åtstramning
av kreditmarknaden tvingades centralbanken temporärt lätta på vissa
kreditrestriktioner under november och december.
Sett över hela året 1969 visade den s. k. grundbalansen ett underskott på
ca 15 miljarder DM främst på grund av en omfattande långfristig kapitalexport.
Denna uppgick under året till 22 miljarder DM mot 10,5 miljarder
1968. De kortfristiga kapitalströmmarna visade netto ett positivt saldo om
3,5 miljarder DM. Med tanke på att motsvarande siffra för perioden januari
—september 1969 synes ha uppgått till ca 16,5 miljarder DM, förefaller det
troligt att revalveringens engångseffekt på de korta kapitalströmmarna
ebbat ut vid ingången av 1970. Under de första månaderna 1970 var också
valutautflödet av relativt begränsad omfattning. i
i Exklusive den bokföringsmässiga ”förlusten” i form av att paritetsändringen i sig
minskade valutareservens storlek uttryckt i D-mark. Denna ”förlust” uppgick till 4,3
miljarder DM.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
31
En av de främsta målsättningarna för den ekonomiska politiken torde under
1970 bli att söka dämpa högkonjukturen samt att motverka de prisökningar
som annars förefaller oundvikliga vid en oförändrad alltför hög inhemsk
efterfrågan. Förutsättningarna för att lyckas med detta bör ha ökat i
och med revalveringen i oktober 1969. Vidare ställs vissa krav på flexibilitet
i den ekonomiska politiken med tanke på att ett konjunkturomslag förr eller
senare kan komma att bli aktuellt. I den budget för budgetåret 1970/71 som
framlades i januari har detta senare krav kommit till uttryck i tillfälliga
låsningar av vissa investeringsposter, liksom en förskjutning av ett flertal
utgifter till första halvåret 1971. Även en rad andra skärpningar av finanspolitiken
aviserades, av vilka märks uppskjutandet av vissa tidigare beslutade
skattelättnader. Delstaterna har vidare samtyckt till att hålla de totala
utgiftsökningarna under 9 %. Som en mera omedelbar åtgärd har penningpolitiken
dessutom stramats åt under de senaste månaderna. I mars höjdes
diskontot med 1,5 procentenheter till 7,5 % och den s. k. lombardräntan med
0,5 procentenheter till 9,5 %. Räntehöjningarna synes dock även vara betingade
av en önskan att minska klyftan mellan den västtyska och den internationella
räntenivån.
Enligt den ekonomiska översikt som regeringen framlade i samband med
budgetförslaget, väntas bruttonationalprodukten under 1970 stiga med 9—
10 % i värde och 4—5 % i volym. Bl. a. mot bakgrund av att en rad kollektivavtal
kommer att slutas för störa grupper av löntagare, beräknas lönesumman
öka med ca 13 %. Den privata konsumtionen antas stiga i samma takt
som 1969, medan den offentliga sektorn väntas komma att utöva ett svagt
restriktivt inflytande, speciellt under första hälften av året. Med tanke på det
höga kapacitetsutnyttjandet antas de fasta investeringarna liksom under
1969 bli den mest tillväxtfrämjande faktorn med en årsökning om 13 å
14 % i värde. En viss avmattning förutses dock för andra halvåret 1970.
Sysselsättningsgraden väntas bli fortsatt hög med en genomsnittlig arbetslöshet
understigande 1 % för året som helhet. Handelsbalansens överskott
beräknas sjunka något snabbare än under 1969, eller från 15,6 miljarder
DM till ca 11 miljarder DM. Konsumentpriserna slutligen antas komma att
stiga med ca 3 %.
I stort sammanfaller denna bedömning med den som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten för 1970. Den dämpning av tillväxttakten jämfört
med 1969 som prognosen innebär synes vara ofrånkomlig av utbudsskäl.
Den tillgängliga produktionskapaciteten torde vid ingången av 1970 ha varit
fullt utnyttjad och arbetskraftsreserverna i stort sett helt tagna i anspråk.
De senaste årens kraftiga investeringsökningar inom näringslivet borde
emellertid under 1970 resultera i markanta utbyggnader och förbättringar
av produktionsapparaten, varför en ökning av bruttonationalprodukten om 5
snarare än 4 % förefaller sannolik. Sett från efterfrågesidan torde en sådan
tillväxttakt inte möta några hinder. Redan de inneliggande orderstockarna
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
har nått ett sådant omfång att de i sig indikerar en fortsatt hög ekonomisk
aktivitet. Det förefaller under sådana förhållanden snarast sannolikt att
den totala efterfrågans anpassning till begränsningarna på kapacitetssidan
tar sig uttryck i en högre prisstegringstakt i konsumentledet än vad man
från västtysk sida räknat med. Speciellt torde detta gälla för första halvåret
1970. Parallellt härmed kan svårigheterna att begränsa den totala efterfrågan
tänkas resultera i ett något lägre överskott i handelsbalansen än i den
officiella prognosen.
Vad slutligen avser betalningsbalansens utseende 1970 synes en nedgång
av det stora underskottet under 1969 troligt liksom en minskning av spännvidden
mellan över- och underskottsposter. Framför allt torde den långfristiga
kapitalexporten falla kraftigt tillbaka och detta i en utsträckning
som avsevärt överstiger den förutsedda försvagningen av bytesbalansen. De
korta kapitalströmmarna till och från landet bör vidare komma att anpassas
till en mera normal nivå än under 1969.
Frankrike
Fram till slutet av sommaren 1969 karakteriserades den franska ekonomin
av en mycket snabb tillväxt i den inhemska efterfrågan medförande
höga stegringstakter för priser och löner. Trots att exportutvecklingen var
gynnsam innebar en avsevärt snabbare importökning tillsammans med oförmånliga
kortsiktiga kapitalrörelser att betalningsbalansen ständigt försämrades.
Devalveringen i augusti 1969 utgjorde en vändpunkt. Ekonomins utveckling
efter devalveringen har inneburit ett steg i riktning mot de målsättningar
som presenterades i det s. k. saneringsprogrammet.1 Den inhemska
efterfrågans tillväxt avmattades mot slutet av året. Befarade ökningar
i stegringstakten för priser och löner uteblev och sparandet ökade
kraftigt. Särskilt återspeglade en förbättrad utrikeshandel och en ökande
valutareserv den gynnsammare utvecklingen. Industriproduktionen tilltog
återigen under fjärde kvartalet 1969 efter att ha legat på en hög men jämn
nivå sedan första kvartalet, huvudsakligen på grund av bristande kapacitetsutrymme.
Jämfört med hela 1968 ökade dock industriproduktionen 1969
med över 12 % och mellan andra halvåren 1968 och 1969 uppgick ökningen
till 6,3 %. Den totala produktionsvolymen steg 1969 med ungefär 8 1/2 %.
Den privata konsumtionen ökade i volym med 7 % 1969, men tillväxttakten
avtog märkbart mot årets slut. Konsumtionsökningen begränsades då
av den åtstramade ekonomiska politiken. En väsentlig ökning i sparandet
verkade också dämpande på kosumtionen. För hela 1969 beräknades sparandet
ha varit 85 % högre än 1968 och 46 % högre än 1967. Den offentliga
konsumtionen torde ha ökat ungefär 5 % 1969. En väsentlig reducering i
den offentliga konsumtionens ökningstakt skedde dock under andra halv
1
En relativt utförlig beskrivning av de under 1969 vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna
i Frankrike lämnades i den preliminära nationalbudgeten för 1970.
33
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
året, eftersom en försiktig statlig utgiftspolitik var ett av de viktigaste inslagen
i det efter devalveringen införda stabiliseringsprogrammet. Trots den
efter hand hårda kreditpolitiken ökade de totala fasta investeringarna med
nästan 10 % 1989. Optimistiska efterfrågeförväntningar, kapacitetsbrist och
en hög självfinansieringsförmåga medförde att industrins investeringar ökade
mycket snabbt, eller med 20 %.
Den mest framträdande förbättringen i ekonomin efter devalveringen rör
utrikeshandeln. Under de sista tre månaderna 1969 minskade successivt
de månadsvisa underskotten i handelsbalansen och i en takt snabbare än
vad man hade vågat hoppas på. I september uppgick värdet av exporten till
80 % av importvärdet (den s. k. täckningsgraden) medan motsvarande procentsats
för december var 92. Under hela 1969 fördubblades emellertid handelsbalansens
passivsaldo i förhållande till 1968 och uppgick till 12 miljarder
france. Exporten ökade i värde med 23,5 % 1969, medan värdet av importen
ökade än mera, eller med 29,3 %. Underskottet på bytesbalansen för
1969 upppskattas till 7,2 miljarder franc.1 Den närmaste månaden efter devalveringen
ökade valutareserverna men minskade sedan återigen som en
följd av spekulationerna om en uppskrivning av D-marken. Efter revalveringen
i Västtyskland ökade valutainflödet kraftigt i november och december.
Till största delen användes detta kapital för stora avbetalningar på kortfristiga
lån i utlandet. Den officiella valutareserven var därför vid årsskiftet
obetydligt större än vid devalveringstillfället, eller 21,1 miljarder franc. Det
är dock klart att förtroendet för valutan avsevärt stärktes mot slutet av
1969.
Den höga produktionsnivån 1969 medförde att arbetslösheten var betydligt
lägre än 1968; i genomsnitt 15 % lägre. Lönesumman steg ca 13 %, medan
timlönerna i industrin ökade ungefär 10 %. Prisökningarna blev kraftiga
under 1969, men visade en avtagande stegringstakt mot slutet av året,
troligen som en följd av det prisstopp som gällde en månad efter devalveringen
och den därefter förstärkta priskontrollen. I genomsnitt för året ökade
konsumentpriserna med drygt 6 %.
Statsbudgeten för 1970 är balanserad och innebär att statsutgifterna 1970
avses öka i betydligt långsammare takt än inkomsterna. Det är emellertid
osäkert om detta kommer att få en återhållande effekt på den inhemska
efterfrågan, eftersom samtidigt skattelättnader för de lägre inkomsttagarna,
med deras högre konsumtionsbenägenhet, genomförts. Den ekonomiska politiken
i övrigt under 1970 torde fortsätta att vara restriktiv, även om vissa
lättnader i kreditpolitiken redan har kunnat skönjas. Reglerna för avbetalningshandeln
mjukades upp något i februari och finansministern har utlovat
och delvis redan infört åtgärder i syfte att främst understödja exportföretagens
kreditbehov, men också rent allmänt lindra finansieringssvårigheterna
vid investeringsverksamheten. Däremot kommer reglerna om be
1
Avser bytesbalansen med länder utanför franczonen.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
gränsning av kreditinstitutionernas utlåningsvolym att i huvudsak gälla
fram till halvårsskiftet.
I de reviderade officiella franska prognoser över den ekonomiska utvecklingen
1970 som offentliggjordes i slutet av mars 1970, förutspår man att
avmattningen i ekonomin under 1970 inte blir så markerad som man väntade
sig ett halvt år tidigare. Prognoserna för de flesta efterfrågekomponenters
ökningstakt har uppjusterats, liksom förväntade pris- och lönestegringstakter.
Den privata konsumtionen väntas öka med 4 1/2 % medan den
offentliga konsumtionen förväntas stiga obetydligt. Man räknar vidare med
att den totala fasta investeringsvolymen skall kunna öka med drygt 6 %,
främst till följd av en väntad fortsatt snabb ökning för industrins investeringar.
Med tanke på de senaste årens goda vinstutveckling förefaller detta
också rimligt. Exporten väntas öka med 17 % i volym, medan importen
väntas stiga med 6 %. Vidare har man antagit att konsumentpriserna kommer
att stiga med 4,6 % och lönesumman med 11 %. Den totala produktionen
väntas tillväxa med 5 1/2 %.
Även om de senaste prognoserna förefaller avgjort mer realistiska än de
som presenterades i oktober 1969, är det möjligt att de på vissa punkter är
något optimistiska. Visserligen har arbetsmarknadsläget varit lugnt under
årets första månader, men man kan vänta sig att fackföreningarna efter
hand kommer att begära stora löneökningar som kompensation för det
senaste årets prisstegringar. Även om takten i konsumtionsökningen avtar,
är det därför inte omöjligt att den något överstiger 4 1/2 % 1970. Med höga
löneökningar och ett visserligen dämpat, men högt efterfrågetryck, kan
också prisökningarna väntas bli en aning större än 4,6 %, särskilt som vissa
efter devalveringen »mekaniska» prisstegringar är mer eller mindre oundvikliga.
Ifall de officiellt förutsagda ökningarna i export och import uppnås,
skulle täckningsgraden i utrikeshandeln bli tillräckligt stor för att det uppsatta
målet om jämvikt i bytesbalansen skall nås. Med hänsyn till den
väntade konsumtionsutvecklingen förefaller det emellertid rimligt anta att
importutvecklingen blir något snabbare än vad som officiellt beräknats.
Samtidigt kan möjligen den angivna tillväxttakten hos exporten tyckas hög
med tanke dels på en svagare utländsk efterfrågan, dels de kapacitetsgränser
som finns i exportindustrin. Även om jämvikt inte uppnås kan man
dock räkna med en avsevärd förbättring i bytesbalansen under 1970.
Italien
Den ekonomiska utvecklingen i Italien kom under senare delen av 1969
att i högre grad än vad som framgick av den preliminära nationalbudgeten
präglas av oron på arbetsmarknaden. Bruttonationalprodukten ökade sålunda
under 1969 med ca 5 % i stället för tidigare beräknade drygt 6 %.
Det av strejkerna föranledda produktionsbortfallet framgår än tydligare av
35
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
industriproduktionens utveckling. Medan produktionens tillväxt under de
åtta första månaderna 1969 pekade mot en genomsnittlig årsökning om ca
8 % kom det faktiska utfallet att uppgå till drygt 3 %. Under 1967 och
1968 steg industriproduktionen med 8 respektive 6 %. Sett över helåret
1969 påverkades såväl den privata konsumtionen som de fasta investeringarna
i betydligt mindre omfattning, det senare bl. a. på grund av en kraftig
tillväxt av bostadsinvesteringarna. Sammanfattningsvis synes sålunda
den slutliga inhemska efterfrågan 1969 ha hållits relativt väl uppe, varför
strejkernas inflytande koncentrerats till lagerposten samt en omsvängning
till ett negativt handelsbalanssaldo för perioden oktober—december. Prisstegringstakten
i konsumentledet var under större delen av året svag men
under de sista månaderna visade priserna tecken till att stiga snabbare.
För 1969 som helhet stannade ökningen vid ca 4 %.
Exportvärdet ökade under 1969 med ca 15 % trots en kraftig uppbromsning
under fjärde kvartalet. Importen växte i något snabbare takt
eller med 21 %, vilket kom att innebära ett underskott i handelsbalansen
om 1,1 miljarder dollar. De höga intäkterna från turism och emigrantvaluta
resulterade emellertid i ett överskott i bytesbalansen om 1,6 miljarder dollar.
Trots detta aktningsvärda överskott i varu- och tjänstebalansen uppvisade
betalningsbalansen ett underskott på 1,4 miljarder dollar. Nettokapitalexporten
uppgick sålunda till hela 3 miljarder dollar, varav över hälften var
att hänföra till sedelutförsel av mer eller mindre illegal karaktär. Det synes
föreligga flera orsaker till denna onormalt höga nettokapitalexport. Förutom
en rent politisk oro torde bristen på attraktiva placeringsobjekt inom landet
ha spelat in. En viss betydelse synes också näringslivets frikostiga beviljande
av exportkrediter ha haft. På ett relativt sent stadium har statsmakterna
reagerat med en rad motåtgärder, vilka finns närmare återgivna i den preliminära
nationalbudgeten för 1970. Därutöver har myndigheterna fr. o. m.
februari 1970 beskurit företagens möjligheter att fastställa betalningsterminer
vid export och importaffärer. I avsikt att motverka den rena sedelexporten
har vidare centralbanken genom ändringar i det tekniska förfarandet
vid inväxlingen tillåtit en de factodevalvering av liresedlar. I mars slutligen
höjes diskontot från 4 till 5,5 %. Trots den mobiliserade arsenalen av motåtgärder
förefaller det emellertid alltjämt vara osäkert om någon mera
långsiktig lösning av betalningsbalansfrågan är i sikte. Enbart under de två
första månaderna 1970 beräknas betalningsbalansen preliminärt ha visat
ett underskott på ca 750 miljoner dollar.
Den ekonomiska utvecklingen under 1970 är speciellt svårbedömbar med
tanke på osäkerheten om strejkernas följdeffekter. Det omedelbara resultatet
har beräknats bli en stegring av lönekostnaderna inom industrin med i
genomsnitt 16—18 %. Under förutsättning att strejkerna inte fortsätter i
samma skala under 1970 torde konkurrenskraften för landets produkter
trots detta kunna hållas uppe med tanke på de senaste årens betydande
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
produktivitets- och lönsamhetsförbättringar. Ett återupptagande av den
tidigare snabba tillväxttakten förefaller under dessa förutsättningar sannolikt,
vilket skulle kunna tala för en real tillväxt av bruttonationalprodukten
om 6,5 å 7 %. Även en sådan relativt hög tillväxttakt skulle innebära en
förhållandevis måttlig reduktion av de outnyttjade kapacitetsmarginalerna.
En prisstegringstakt om 4 å 5 % synes dock vara oundviklig även med ett
bibehållande av den sedan hösten 1969 strama kreditpolitiken. Med tanke
på dels behovet av en kraftig återuppbyggnad av lagren, dels det begränsade
utrymmet för extern finansiering, torde näringslivets fasta investeringar inte
växa 1970 i lidigare förutsedd takt. Den privata konsumtionen däremot torde
komma att utöva ett klart expansivt inflytande mot bakgrund av de betydande
löneökningarna. En volymmässig ökning om någon procentenhet
mer än bruttonationalproduktens tillväxt förefaller sannolik.
Överskottet i bytesbalansen kan väntas reduceras något 1970 främst genom
en svagare tillväxt av exporten än 1969. Med tanke på de inhemska behoven
av att förstärka produktionsapparaten torde överskottet emellertid
alltjämt kunna komma att karakteriseras som olyckligt stort. Detta skulle
i och för sig kunna motivera ytterligare investeringsstödjande åtgärder från
statsmakternas sida —- även till priset av en snabbare inflation — för att i
än högre grad stödja industrialiseringsprocessen. Från italienskt håll har
emellertid hävdats att en dylik politik inte är möjlig innan kapitalexporten
reducerats mera permanent. Det skulle emellertid kunna ifrågasättas om
inte en förbättring av investeringsvillkoren i sig skulle verka bromsande
på kapitalutflödet.
Danmark
Från senare delen av 1968 och under hela 1969 präglades den danska ekonomin
av en mycket snabb ökning i produktion och efterfrågan. I synnerhet
medförde den höga tillväxttakten för den inhemska efterfrågan att importen
ökade mycket starkt och den yttre balansen försvagades ytterligare.
De kredit- och finanspolitiska åtstramningar, som genomfördes under första
halvåret 1969, lyckades inte i tillräcklig grad dämpa efterfrågeutvecklingen.
Däremot avstannade den under våren 1969 kraftiga valutautströmningen,
sedan bl. a. diskontot i två steg höjts från 6 till 9 %.
Den totala produktionen beräknas i volym ha stigit med 7 % 1969.
Lika snabbt torde den privata konsumtionen ha ökat. Ökningstakten var
också jämn över året trots de skatte- och avgiftshöjningar som genomfördes
i maj 1969. En huvudorsak till den höga konsumtionstillväxten var att de
privata disponibla inkomsterna snabbt steg, delvis på grund av de övergångsbestämmelser
som gällde före införandet av källskattesystemet vid
årsskiftet 1969/1970. Bestämmelserna innebar dels att skatteuttaget sista
kvartalet 1969 blev lägre än normalt, dels också att inkomsterna 1969, inom
vissa gränser, inte kom att beskattas, varför benägenheten att förtjäna
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
37
extrainkomster ökade. Den offentliga konsumtionen ökade också mycket
snabbt 1969, eller med 8 %. Trots den efter hand under 1969 mycket restriktiva
kreditpolitiken ökade investeringarna snabbt och den volymmässiga
tillväxttakten för de totala fasta investeringarna beräknas ha uppgått till
drygt 12 %. Särskilt markerad var bostadsbyggandets ökning på ca 30 %,
men också industriinvsteringarna ökade snabbare än genomsnittet för investeringarna.
Den gynnsamma exportutvecklingen 1968 fortsatte under 1969. Värdet
av exporten ökade med 14,4 %, medan den volymmässiga tillväxttakten
uppgick till ca 11 %. Särskilt snabbt ökade exporten av industrivaror, men
genom en markant stegring i exportpriserna på jordbruksvaror ökade också
värdet av jordbruksexporten något, efter att ha minskat under 1968. Importen
drevs upp mycket kraftigt 1969 till följd av den höga inhemska efterfrågan.
I värde ökade importen med nästan 18 % och i volym endast i någon
procentenhet lägre takt. Importen av järn och stål ökade särskilt snabbt
liksom importen av bilar. Personbilsimporten 1969 torde sålunda ha ökat
med nästan 40 %. Till följd av importutvecklingen försämrades handelsbalansen
för 1969 kraftigt och visade ett underskott på 6,3 miljarder danska
kronor att jämföra med ett underskott på 4,8 miljarder danska kronor 1968.
Bytesbalansens underskott 1969 beräknas därigenom ha uppgått till mer än
3 miljarder danska kronor. Valutautströmningen under första halvåret 1969
resulterade i en nedgång i den totala valutareserven med 1 300 miljoner
danska kronor. Under årets andra hälft ökade emellertid valutareserven
med 700 miljoner danska kronor, huvudsakligen på grund av betydande
offentlig och privat kapitalimport.
Samtidigt som produktion och efterfrågan steg under 1969 ökade antalet
anställda snabbt och arbetslösheten sjönk. Den totala arbetsstyrkan ökade
med mer än 30 000 personer, till stor del gifta kvinnor. Den årliga ökningen
de sista åren har annars varit ungefär 15 000 personer. Orsaken till den
osedvanligt starka uppgången är delvis att söka i det faktum att inkomsterna
under 1969 i normalfallet var skattefria. Arbetslösheten, som i början
av 1969 fortfarande var hög, sjönk successivt under året och den genomsnittliga
arbetslösheten för året uppgick till 3,9 % av de arbetslöshetsförsäkrade
mot 5,0 % 1968. Lönerna under 1969 steg i obetydligt lägre takt än
1968. Genomsnittstimlönen för industriarbetare ökade omkring 11 % 1969
och lönesumman kan beräknas ha stigit med ca 13 %. Det kan observeras
att löneglidningarna 1969 påverkade den totala löneutvecklingen i högre
grad än 1968. Under loppet av 1969 steg konsumentpriserna med nära 5 %,
medan årsgenomsnittet låg ca 3,5 % över 1968 års konsumentprisgenomsnitt.
Det inhemska efterfrågetrycket torde komma att dämpas avsevärt under
1970. De under 1969 vidtagna ekonomiskt politiska restriktionerna kan beräknas
få större effekt 1970 än 1969. Vidare medför det fr. o. m. i år gäl
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
lande källskattesystemet en mycket kraftig höjning i skatteinbetalningarna
och därigenom torde tillväxttakten för den privata konsumtionen bromsas.
Statsbudgeten för finansåret 1970/71, som beräknas resultera i ett överskott
på 1,8 miljarder danska kronor, verkar genom en dämpad utgiftsökning
kontraktivt på efterfrågan. I mitten av mars gav regeringen besked om
igångsättningsförbud för statlig byggnads- och anläggningsverksamhet fram
till oktober 1970. Det råder inte nämnvärda tvivel om att den återhållande
ekonomiska politiken bibehålls under året. Den utgör en väsentlig
förutsättning för att den otillfredsställande betalningsutvecklingen skall
kunna vändas. Den privata konsumtionen kan väntas öka med bara några
procent 1970 och tillväxttakten för de totala fasta investeringarna väntas
också avta. Speciellt torde bostadsbyggandet drabbas av den åtstramade
ekonomiska politiken.
Den förväntade världshandelsutvecklingen medför att exporten kan väntas
öka i svagare takt 1970, särskilt vad avser jordbruksprodukter. Det verkar
dock rimligt att man kan uppnå en ökning i exportens värde på ca 10 %.
Med en antagen dämpning i den inhemska efterfrågan kan importvärdet
1970 förväntas tillväxa betydligt långsammare än 1969 och i något lägre takt
än exportvärdet. De angivna prognoserna för den ekonomiska utvecklingen
1970 leder till en total produktionsökning på ca 4 %, medan den yttre balansen
skulle stärkas något i förhållande till 1969.
Finland
Den under 1969 rådande högkonjunkturen i Finland visade vid utgången
av året tecken till att planas ut. Kapacitetsbegränsningar i produktionsapparaten
började göra sig gällande, samtidigt som efterfrågeökningen i
betydande omfattning tog sig uttryck i en importökning. Den ekonomiska
aktiviteten var emellertid alltjämt livlig. Pris- och kostnadsstegringarna var
under såväl första som andra halvåret 1969 lägre än i flertalet övriga västeuropeiska
länder.
Bruttonationalproduktens volymmässiga ökning uppgick till 8 % 1969,
dvs. ca 3 gånger så mycket som de två närmast föregående åren. Industriproduktionen
växte med ca 11 %. Den privata konsumtionen, vilken speciellt
under andra halvåret tilltog markant, ökade endast något långsammare
än totalproduktionen, eller med ca 7 %. I enlighet med stabiliseringsavtalet
mellan regering och arbetsmarknadsorganisationer begränsades den offentliga
sektorns expansion 1969. Detta drabbade i första hand de offentliga investeringarna,
vilka sjönk under året med 2 %. Den offentliga konsumtionen
ökade relativt svagt, eller med drygt 4 %. Verkningarna av stabiliseringsavtalet
har i än högre grad satt sin prägel på prisutvecklingen. Konsumentpriserna
steg under 1969 med endast 1,7 %. Den rådande prisregleringen
har emellertid resulterat i ett visst pristryck närmast genom att kostnaderna
i producentledet — jämte importpriserna — stigit i något snabbare
39
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
takt. Den svaga prisökningstakten har givit utrymme för en genomsnittlig
reallöneförbättring för löntagarna med knappt 5 %.
De privata investeringarna har vid sidan av exporten varit den mest expansiva
efterfrågekomponenten under 1969. En bidragande faktor till den
kraftiga investeringsökningen torde ha varit myndigheternas kanalisering
av de under 1968 influtna exportavgifterna till denna sektor liksom det
under huvuddelen av 1969 lätta kreditmarknadsläget. Det tilltagande ekonomiska
uppsvinget har naturligtvis även i sig haft en stimulerande inverkan.
Totalt steg de privata investeringarna under 1969 med ca 18 % i volym.
Speciellt kraftig har maskininvesteringarnas ökningstakt varit men även
industrins och handelns byggnadsinvesteringar har stigit markant. Bland
annat på grund av statliga stödåtgärder ökade bostadsinvesteringarna under
året med 10 % i volym.
Den finska exporten ökade under 1969 med drygt en femtedel i värde att
jämföra med knappt en tredjedel under närmast föregående år. I volym räknat
var motsvarande siffror 17 respektive 12 %. Utvecklingen under de två
första åren efter devalveringen tyder sålunda på en markant förbättrad konkurrenssituation
för exportindustrierna. Speciellt påtagligt har under 1969
exporten av metallindustriprodukter vuxit. Exporten av pappersprodukter
har stigit i långsammare och trävaruutförseln i ungefär samma takt som den
totala exporten. Länderfördelat har framför allt den totala exporten på Sverige
ökat kraftigt, eller med drygt 50 %, medan exporten på de två största
marknaderna — Storbritannien och Sovj etunionen — vuxit lägre än genomsnittet.
Importinnehållet i maskininvesteringarna är högt och mot bakgrund
av den kraftiga expansionen av dessa och den tilltagande privata konsumtionen,
steg importen under 1969 något kraftigare än exporten, eller med
27 % i värde. Handelsbalansen kom därigenom att visa ett underskott om ca
160 miljoner mark mot ett överskott 1968 om ungefär samma belopp. Genom
ett positivt netto på tjänstebalansen uppvisade däremot bytesbalansen
ett smärre överskott.
I avsikt att också under 1970 säkra en balanserad pris- och löneutveckling
samt att trygga en fortsatt yttre balans, har regeringen och arbetsmarknadsparter
undertecknat ett nytt stabiliseringsavtal, vars närmare innebörd
återgavs i den preliminära nationalbudgeten. Av speciellt intresse torde därvidlag
vara omläggningen av rådande konjunkturreserveringssystem, vilken
ingick som en del i överenskommelsen. Tillsammans med en skärpning av
den ”allmänna” kreditpolitiken väntas effekten bli en påtaglig åtstramning
av främst näringslivets likviditet.
Liksom under 1969 beräknas stabiliseringsavtalet innebära en begränsning
av den offentliga sektorns expansion och då i första hand de offentliga
investeringarna, vilka antas komma att sjunka med 4 % i volym. Rådande
begränsningar i produktionsapparaten i kombination med en fortsatt
hög inhemsk efterfrågan, väntas från finsk sida medföra att de privata in
-
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
vesteringarna i stort bibehåller sin nuvarande tillväxttakt. Den privata konsumtionen
beräknas i volym stiga med 6 %, eller i ungefär samma takt
som bruttonationalprodukten. Ökningen i konsumentpriserna har antagits
stanna vid ett par procentenheter. Den relativt snabba produktionstillväxten
väntas få en fortsatt gynnsam effekt på sysselsättningen. Den genomsnittliga
arbetslösheten för året som helhet har beräknats sjunka till ca 2 %,
vilket skulle innebära att det i huvudsak återstår endast strukturella sysselsättningsproblem.
Exportens liksom importens värdemässiga tillväxttakt
slutligen väntas sjunka till 14 % respektive 18 %, vilket skulle leda till ett
underskott i handelsbalansen om ca 600 miljoner mark.
Huruvida utfallet blir i enlighet med ovan skisserade officiella prognos
torde bl. a. vara avhängigt av hur snabbt och i vilken omfattning de restriktivt
verkande ekonomiska medlen får effekt. Tendenser till en mera dämpad
produktionstillväxt föranledd av otillräcklig kapacitet har kännetecknat de
första månaderna av 1970, varför spänningen mellan den totala efterfrågan
respektive utbudet inom ekonomin visat tecken till att öka. I sig synes omläggningen
av den ekonomiska politiken ha insatts på ett relativt sent stadium,
men å andra sidan kan den strama inkomstpolitiken få en relativt
snabb verkan. I den mån efterfrågetrycket visar sig starkare än beräknat,
kan emellertid anpassningen till utbudssidan delvis komma att ske i form
av en högre prisstegringstakt. Det är vidare tänkbart att de privata investeringarna
inte kan stiga i samma takt som hittills vid en antagen fortsatt
stram kreditmarknad samt en påtagligt reducerad arbetskraftsreserv.
Norge1
Den inhemska efterfrågan på varor steg markant under loppet av 1969.
Också den utländska efterfrågan ökade starkt och bidrog till att industriproduktionen
ökade snabbt. Mot slutet av 1969 började kapacitetsbegränsningar
göra sig kännbara inom industrin och produktionstillväxten dämpades.
Exportökningen avsaktade, samtidigt som importökningen ytterligare
förstärktes. Den totala produktionen beräknas ha ökat med knappt 4 %
1969, eller obetydligt mera än 1968. Ett något minskat handelstonnage med
lägre fraktinskomster än 1968, liksom mindre fiskfångster och nedgång i
jordbruksproduktionen bidrog i hög grad till den förhållandevis moderata
ökningen i totalproduktionen. Om man undantar jordbruk, fiske och sjöfart
ökade bruttonationalprodukten 1969 med 5,7 % jämfört med 3,2 % 1968.
Den privata konsumtionen ökade ovanligt snabbt 1969, eller med 6 %, och
stegringstakten blev högre för varje kvartal under året. Till stor del förklaras
den snabba konsumtionsökningen av den skatteomläggning som skedde
vid årsskiftet 1969/1970 och som medförde att en mängd köp av varaktiga
11 beskrivningen av den ekonomiska utvecklingen under 1969, har på grund av tidsbrist
ingen hänsyn tagits till den revidering av nationalräkenskapsdata som skett i april. Det
kan nämnas att den viktigaste justeringen rör den privata konsumtionen som nu anses ha
ökat nästan 8 % mellan 1968 och 1969.
41
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
konsumtionsvaror tidigarelades för att undgå en högre indirekt beskattning.
(En redogörelse för skatteomläggningens omfattning och innebörd lämnades
i den preliminära nationalbudgeten för 1970.) Den offentliga konsumtionen
ökade med ungefär 8 %. Investeringsutvecklingen, som var mycket
svag under 1988, började sakta ta fart under 1969. Totala fasta bruttoinvesteringar
minskade visserligen 1969 med 2,6 %, men frånsett fartygsinvesteringar,
som minskade med mer än 30 %, noterades en ökning på inemot
5 %. Investeringar i bostadsbyggande ökade mer än 5 %, medan industriinvesteringarna
minskade med drygt 2 %. Industriinvesteringarna tilltog
emellertid under loppet av 1969 och under andra halvåret var investeringsvolymen
betydligt högre än under motsvarande period 1968.
Exporten bidrog i hög grad till produktionsökningen 1969. Värdet av exporterade
varor, exklusive fartyg, ökade med 13 % fastän kapacitetsbegränsningar
och neddragna lager hämmade utvecklingen mot slutet av året. Den
ökande inhemska efterfrågan drev fram en snabb importtillväxt och för hela
året beräknas importen exklusive fartyg ha ökat med 16,4 %. Handelsbalansen
exklusive fartyg visar ett underskott för 1969 på nästan 6,2 miljarder
norska kronor att jämföra med ett underskott 1968 på 4,9 miljarder norska
kronor. Handelsbalansen inklusive fartyg visar emellertid ett något lägre
underskott än 1968, eller 5,5 miljarder norska kronor. Detta beror dels på
en mindre ökning i exporten av fartyg, men än mera på en avsevärd minskning
i fartygsimporten. Sjöfartsintäkterna minskade kraftigt under 1969
till följd av lägre fraktsatser och ett något mindre handelstonnage än 1968.
Bytesbalansen för 1969 beräknas ha gett ett överskott på ca 660 miljoner
norska kronor. Den minskade fartygsimporten medförde att Norges sedvanliga
långsiktiga kapitalimport under 1969 förbyttes i en kapitalexport på
mer än 1 miljard norska kronor, väsentligen genom att rederiernas nettolån
i utlandet reducerades och förskottsbetalningar på beställda fartyg genomfördes.
Att valutareserven trots underskottet på grundbalansen kunde öka
med mer än 500 miljoner norska kronor, får tillskrivas en avsevärd nettoimport
av kortfristigt kapital.
Den ökade ekonomiska aktiviteten under 1969 medförde också att arbetslösheten
efter hand sjönk och antalet anställda ökade kraftigt. I januari 1970
uppgick arbetslösheten till 1,5 % mot 2 % ett år tidigare. Lönesumman ökade
med ca 8 % och antalet utförda årsarbeten med 1,8 %. Konsumentpriserna
visade en jämn utveckling under 1969 och ökade i genomsnitt för
året med 3 %. De moderata prishöjningarna förklaras bl. a. av det prisstopp
som var i kraft fr. o. m. den 22 september. Mellan december 1969 och januari
1970 ökade konsumentprisindex med 5,6 %, huvudsakligen som en följd
av införandet av mervärdeskatten vid årsskiftet. Reglerna om prisstopp hävdes
i januari 1970.
Statsbudgeten för 1970 är mera expansiv än vad den var 1969. Huvudsakligen
beror detta på den kraftiga ökning i statsutgifterna, främst i form av
2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1
42
Kungl. May.ts proposition nr 120 år 1970
transfereringar, som satts in i syfte att neutralisera den nya skatteordningens
negativa effekter på låginkomsttagarnas realinkomster. Statens upplåningsbehov
under 1970 beräknas bli nästan 4 000 miljoner norska kronor.
För att möjliggöra denna upplåning infördes i september 1969 placeringsplikt,
innebärande att kreditinstitutionerna åläggs att öka sitt innehav av
norska innehavarobligationer med en viss andel av tillväxten i sitt förvaltningskapital.
Vidare har kraven på storleken på bankernas likvida reserver
skärpts, speciellt avseende de första månaderna 1970 eftersom man antagit
att bankernas likviditet och utlåningsförmåga till följd av en förskjutning i
skatteterminerna då kraftigt skulle komma att höjas.
Den inhemska efterfrågan låg kvar på en hög nivå i början av 1970. Visserligen
är det troligt att tidigarelagda köp av varaktiga konsumtionsvaror
kommer att medföra att ökningstakten i konsumtionen minskar från 1969
till 1970, men å andra sidan torde investeringsutvecklingen accelerera och
därmed bibehålies det inhemska efterfrågetrycket. Därmed föreligger också
risken att pris- och kostnadsstegringarna, utöver vad som direkt följer av
skatteomläggningen, blir stora. Den totala produktionen väntas öka något
snabbare än under 1969.
Exportindustrins kapacitetsbegränsningar och låga lager verkade redan
under de sista månaderna 1969 hämmande på exporten. Under 1970 torde
man också få räkna med att den utländska efterfrågetillväxten dämpas, men
troligen inte i högre grad än att en värdemässig exportökning, exklusive
fartyg, på 8—9 % kan realiseras. Importen exklusive fartyg kan enligt
norska prognoser väntas öka med 6 %. Denna ökning förefaller något låg
med hänsyn till den väntade efterfrågeutvecklingen. Underskottet 1970 i
handelsbalansen exklusive fartyg torde bli ungefär lika stort som 1969. Nettoimporten
av fartyg väntas öka mycket kraftigt under 1970, eller med ca
2 miljarder norska kronor. Eftersom fraktintäkterna kan väntas bli endast
obetydligt högre än 1969 kan man därför vänta sig ett underskott i bytesbalansen
1970 på mer än 1 miljard norska kronor.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år i970
43
III. Utrikeshandeln
1. Exporten
Exportutvecklingen 1969
Under inverkan av fortsatt stark efterfrågan från EEC-länderna och en
markerad konjunkturuppgång i de nordiska länderna ökade den svenska
exporten 1968—1969 med 12 % i volym. Exklusive fartyg var uppgången
drygt 11 1/2 % mot knappt 9 1/2 % 1967—1968. En stegrad ökningstakt
inträdde redan under första halvåret 1968 under inflytande av konjunkturuppgången
i Västtyskland som drog med sig en ökad råvaruexport. Under
andra halvåret 1968 steg även den svenska färdigvaruexporten kraftigt. Exportuppgången
fortsatte i oförminskad takt under första halvåret 1969 med
fortsatt tillväxt av exporten av de flesta varugrupper. Under andra halvåret
1969 skedde en markant dämpning av tillväxten. En av orsakerna till denna
dämpning torde ha varit att kapaciteten mot slutet av 1969 begränsade den
svenska industrins exportmöjligheter. Kapacitetsutnyttjandet hade dessförinnan
stigit snabbt under loppet av året. Speciellt märkbara var utbudsbegränsningarna
inom massa- och stålindustrin. Även pappersexportens tillväxt
sjönk under andra halvåret 1969. Å andra sidan kunde exporten av
verkstadsprodukter fortsätta att expandera i relativt hög takt och exporten
av övriga varor växte i tilltagande tempo under inverkan av mycket stark
efterfrågan från de nordiska länderna.
Exporten (exkl. fartyg) till de nordiska länderna accelererade under loppet
av 1969 och steg 1968—1969 med 26 % i värde, vilket innebar en fyrdubbling
av ökningstakten jämfört med 1967—1968. Exporten till råvaruländerna
minskade från första till andra halvåret 1969, vilket torde kunna
ses som en effekt av det höga kapacitetsutnytt jandet i den svenska industrin
under andra hälften av 1969. En minskning noterades för exporten till
Förenta staterna 1968—1969. Detta var främst en följd av ett kraftigt fall i
exporten av koppar, vilken dock var exceptionellt hög under 1968. Även exporten
av personbilar till Förenta staterna sjönk 1968—1969.
Den starka tillväxten av efterfrågan i Västeuropa och tendenser till knapphet
på vissa rå- och stapelvaror ledde till en kraftig prisstegring för den
svenska exporten. Exportprisnivån för skogsprodukter och metaller steg med
5 % 1968—1969 mot att ha sjunkit med närmare 2 % 1967—1968. Prisuppgången
var mest utpräglad under fjärde kvartalet. Även för verkstadsprodukter
och övriga färdigvaror torde den faktiska prisutvecklingen ha varit
gynnsammare under 1969 än under 1968. För totala exporten steg prisnivån
1968—1969 med nästan 3 1/2 %, vilket är den högsta exportprisökningen under
60-talet.
44
Kungl. Majrts proposition nr 120 år 1970
Tabell ID: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970
Exportvärde, milj.
Procentuella förändringar från föregående år
kr.
Volym
Pris
1968
1969
1970
1968
1969
1970
1968
1969
1970
Trävaror ............
1 667
1 848
1 925
12,5
6,1
- 2
- 2,5
4,4
6,5
Massa ..............
2 243
2 453
2 870
2,0
2,4
2
- 3,0
6,7
14,5
Papper..............
2 348
2 706
3 095
13,0
14,5
9,5
-2,6
0,7
5
Malm ..............
1 254
>1 393
1 415
22,3
10,1
— 6,5
- 3,9
0,9
8,5
Järn och stål........
2 237
2 620
3 155
7,9
9,5
9,5
- 1,5
6,9
10
Övriga metaller......
685
837
775
16,9
11,5
— 9
6,1
9,5
1,5
Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg........
8 846
10 356
12 500
6,5
13,8
15
22,6
22,9
25
Livsmedel............
705
852
770
3,5
15,3
—10,5
- 6,7
4,8
1
Övriga varor ........
4 157
4 814
5 400
13,5
14,4
10
0,1
1,2
1,5
Totala exporten, exkl.
fartyg ............
24144
27 879
31905
9,3
11,7
8
- 0,2
3,4
5,5
Fartyg ..............
1 259
1 562
1 495
- 10,0
19,7
— 7,5
8,0
3,6
3,5
Totalt
325 403
29 440
33 400
8,2
12,1
7,5
0,3
3,4
5,5
1 Värdet för 1969 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken på grund av definitiva
uppgifter för järnmalm. Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.
2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.
De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som
framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet
och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen
inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan
även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom
olika varugrupper. Huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna
torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.
3 Tullstatistiken redovisar ett utfall för totala exporten 1968 på 25 553 milj. kr. På grund
av genomförd rationalisering vid sjötullavdelningen i Göteborg beräknas detta värde ha uppgått
till ca 150 milj. kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat förfarande.
Anm. 1968 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1970 avser
prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Trävaror
Den svenska exporten av sågade och hyvlade barrträvaror uppgick 1969
till 6 786 tusen m3, vilket innebar en uppgång från 1968 med 410 tusen m3
(6 %). Nästan hela exportökningen utgjordes av svenska andelsvinster i de
viktigaste ländernas import. Den sammantagna importen till dessa länder
stagnerade 1968—1969 på grund av en kraftig nedgång i den brittiska importen.
Nedgången sammanhängde med minskade lager och minskad förbrukning.
I de övriga för Sverige viktiga avnämarländerna synes förbrukningen
ha ökat — i några fall parallellt med en lageruppbyggnad — vilket
ledde till kraftiga importökningar. Den höjda andelen av den brittiska im
-
45
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
porten var en följd av fortsatt minskad konkurrens från Kanada, som även
under 1969 fann god avsättning på den amerikanska marknaden. På den
franska marknaden synes importen från Sverige ha trängt undan import
från vissa öststater och översjöiska länder. Samtidigt med den stigande efterfrågan
på trävaror tenderade även försäljningspriserna att stiga och under
de två sista kvartalen 1969 steg de registrerade exportpriserna kraftigt. Exportprisnivån
steg med drygt 5 1/2 % 1968—1969. För totala trävaruexporten
noterades en prisökning 1968—1969 med endast 4 1/2 %, emedan prisutvecklingen
för rundvirke var ogynnsam. Däremot ökade den utförda kvantiteten
rundvirke relativt kraftigt jämfört med 1968.
Några faktorer som är av betydelse för bedömningen av exporten av sågade
och hyvlade barrträvaror indikerar en minskning av exporten 1969—
1970. Sålunda bedöms bostadsbyggandet i bl. a. Danmark och Frankrike och
i lägre grad Storbritannien och Västtyskland negativt komma att påverkas
av det höga ränteläget och den knappa kredittillgången. Även i Förenta staterna
synes bostadsbyggandet utvecklas svagt, varför konkurrensen från
Kanada på den brittiska trävarumarknaden beräknas öka. Å andra sidan
har de svenska exportförsäljningarna hittills varit livliga och vid utgången
av mars hade man sålt 3 975 tusen m3, vilket pekar mot en hög exportkvantitet
även 1970. En annan positiv faktor för den svenska exporten är att
den ryska exportkvantiteten, av de första utbuden att döma, torde bli lägre
under 1970 än under 1969. Under dessa förutsättningar väntas den svenska
exporten av sågade och hyvlade trävaror minska med ungefär 245 tusen m3.
För övriga trävaror bedöms en viss exportökning vara trolig 1969—1970 delvis
som följd av stormfällningarna under hösten 1969. Exportvolymen för
trävaror totalt beräknas minska med 2 % 1969—1970. Priserna förutses öka
med ca 6 1/2 % 1969—1970. Försäljningsprisnivån steg kontinuerligt under
hösten 1969 och fortsatte stiga även för de avslut som gjordes under de första
månaderna 1970.
Massa
Den kraftiga tillväxten av förbrukningen av massa såväl i Västeuropa
som i Nordamerika under 1968 och 1969 innebar dels att konkurrensen från
Nordamerika på den västeuropeiska marknaden successivt avtog, dels att
en viss brist på några kvaliteter uppstod mot slutet av 1969. Trots det kraftigt
ökade importbehovet i Västeuropa kunde den svenska exporten av papperscellulosa
öka med endast ca 100 tusen ton. Orsakerna till denna förhållandevis
svaga exportökning var, att den strukturella omställningsprocess,
som pågått inom den svenska massaindustrin de senaste åren med utbyggnad
av kapaciteten för blekt sulfat och tillbakagång för sulfitproduktionen,
fortsatte under 1969, även såtillvida att sulfitproduktionen minskade
ytterligare, samtidigt som andelen för vidareförädling till papper inom landet
steg kraftigt. Exporten av blekt sulfat steg med ca 200 tusen ton, medan
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper
1964—1970
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
Total export
240 - 220 -
200 - Total export, exkl. fartyg
160 -
Metaller
Trävaror
220 -
Papper, papp och träfiberplattor
200 -
Övriga varor
200 -
Malmer och skrot
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
240 -
Massa
180 -
Livsmedel
140 -
J I L
1964. 1965 1966 1967 1968 1969
1964 . 1965 1966 1967
1969 1970
Källor Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
47
exporten från sulfitsektorn minskade med ca 100 tusen ton. Uppgången för
totala exporten av massa 1968—1969 blev knappt 2 1/2 % i volym. Den
snabba efterfrågestegringen, och de i förhållande till de senaste åren begränsade
kapacitetstiliskotten på världsmarknaden, lämnade utrymme för
prishöjningar i slutet av 1968 och under 1969. De svenska exportpriserna
steg 1968—1969 med drygt 6 1/2 %. Under loppet av 1969 var uppgången
något mer än 10 %.
De svenska cellulosaproducenterna hade vid utgången av februari 1970
sålt nästan hälften av den beräknade årsproduktionen för 1970. Den tillgängliga
exportkvantiteten för andra halvåret 1970 torde likaså helt komma
att avsättas. Det föreligger dock risk för ökad konkurrens från Nordamerika
på de europeiska marknaderna under andra halvåret. I början av 1970 dämpades
nämligen orderingången till den amerikanska pappersindustrin. Efterfrågetillväxten
i Västeuropa bedöms bli lägre än 1968—1969 men likväl
tillräcklig för att tillåta en ökning av den svenska exporten, även om en
stark stegring av de amerikanska leveranserna skulle inträffa. Dessutom
torde ett ökat amerikanskt utbud till följd av en dämpad pappersproduktion
delvis kunna avsättas utanför Västeuropa. Den beräknade svenska kapacitetstillväxten
och ökningen av den inhemska förbrukningen medger en exportvolymökning
1969—1970 med ca 2 %.
I slutet av 1969 höjdes priserna för leveranser under första halvåret 1970
relativt kraftigt. Under förutsättning av ett relativt begränsat kapacitetstillskott
på världsmarknaden och en fortsatt stigande efterfrågan är här räknat
med en måttlig uppjustering av priserna för leveranser andra halvåret
1970. Exportpriserna beräknas stiga med ca 14 1/2 % 1969—1970.
Papper, papp och träfiberplattor
Den fortsatt starkt stigande efterfrågan på papper och papp i framför
allt Västeuropa, och ökade exportansträngningar på översjöiska marknader,
medförde en ökning av den svenska exporten av papper, papp och träfiberplattor
med 14 1/2 % i volym 1968—1969. Exporten av papper exklusive tidningspapper
steg med drygt 12 1/2 % i kvantitet 1968—1969 jämfört med
drygt 16 % 1967—1968. Speciellt kraftigt ökade exporten av kraftpapper;
för denna kvalitet har de stora kapacitetsutbyggnaderna bl. a. medfört ökade
försäljningsansträngningar i Afrika och Asien. Exporten av kraftpapper till
dessa länder var 1969 75 % högre än 1968. Under 1969 utfördes relativt
stora papperskvantiteter även till Centralamerika vilket medförde att exporten
dit i det närmaste fördubblades. Leveranserna av papper exklusive tidningspapper
till länderna på den västeuropeiska kontinenten fortsatte 1968
—1969 att öka i samma höga takt som 1967—1968, medan ökningstakten
för exporten till Storbritannien dämpades markant, delvis som följd av importdepositionskravet
men också på grund av en svag konsumtionstiilväxt.
Exporten till Storbritannien steg dock under årets lopp.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Under 1970 torde man kunna räkna med en stagnation av pappersexporten
till råvaruländerna, till stor del på grund av att exportpotentialen i högre
grad kommer att utnyttjas för att tillfredsställa en fortsatt stigande efterfrågan
i Västeuropa. Efterfrågetillväxten i Västeuropa bedöms dock bli lägre
än 1968—1969 och även med hänsyn till kapacitetsläget kan man räkna med
en dämpning av ökningstakten för pappersexporten. Exporten till öststaterna,
som minskade 1968—1969, väntas 1970 stiga till ungefär samma kvantitet
som 1968.
För exporten av tidningspapper, som steg mycket kraftigt både 1967—- 1968 och 1968—1969 till följd av de stora kapacitetsutbyggnaderna, torde
man kunna räkna med en ytterligare uppgång 1969—1970. Tillväxten beräknas
dock bli betydligt lägre än de två föregående åren. Exporten av papper,
papp och träfiberplattor totalt beräknas stiga med ca 9 1/2 % i volym
1969—1970.
Exportprisindex för papper, papp och träfiberplattor steg 1968—1969
med drygt 1/2 %. För papper exklusive tidningspapper var prisindex stigande
från första kvartalet 1969, efter att ha varit i stort sett oförändrat
sedan början av 1968, och även de registrerade tidningspapperspriserna steg
under andra halvåret 1969. Massaprishöjningarna torde vara den främsta
orsaken till prisstegringarna, och den mot slutet av 1969 företagna uppjusteringen
av massapriserna medförde ytterligare prishöjningar på vissa papperskvaliteter.
Dessa uppjusteringar, tillsammans med uppgången under
loppet av 1969, beräknas leda till att prisindex för papper, papp och träfiberplattor
stiger med ca 5 % 1969—1970.
Malm
Järnmalmsexporten uppnådde 1969 en kvantitet på knappt 32 miljoner
ton, vilket innebar en uppgång jämfört med 1968 med 3 miljoner ton. Under
de två senaste åren har exporten av järnmalm ökat med närmare 9 miljoner
ton, på grund av efterfrågeökningen i samband med den mycket kraftigt
ökade stålproduktionen inom framför allt EEC. Det genomsnittliga priset
på exporterad järnmalm sjönk 1968—1969 med närmare 1 1/2 % främst
som en följd av prissänkningar på kulsinter. Exporten av övriga malmer
steg relativt kraftigt i värde, främst som en följd av mycket stora prisstegringar
på bl. a. blymalm. För totala malmexporten noterades en volymökning
med 10 % 1968—1969.
För 1970 beräknas järnmalmsexporten sjunka till följd av strejken vid
LKAB. Den exporterade kvantiteten väntas kunna uppgå till mellan 28 1/2
och 29 miljoner ton. När detta skrivs har dock inte några avslut rörande
leveranser 1970 gjorts, och här gjorda kvantitetsbedömningar får betraktas
som preliminära. Efterfrågan på järnmalm bedöms bli fortsatt hög under
åtminstone första hälften av 1970, eftersom de kontinentala stålverkens
orderböcker är fulltecknade och orderingången alltjämt är god. I Storbritan
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år i970
49
ni en väntas stålproduktionen expandera i snabbare takt under 1970 än under
1969, då den brittiska stålindustrin drabbades av strejker. Dessa faktorer
talar för att den för export tillgängliga kvantiteten kommer att kunna avsättas
under 1970. Exporten av malm beräknas minska med 6 1/2 % i volym
1969—1970.
Järn och stål
Den internationella stålmarknaden präglades under 1969 av fortsatt starkt
stigande efterfrågan. Den höga efterfrågan och ett i det närmaste fullt kapacitetsutnyttjande
medförde starka prisstegringar under loppet av 1969
främst för de enklare stålkvaliteterna. Även i Sverige steg efterfrågan på
handelsstål snabbt och redan under 1968 bromsades exporttillväxten kraftigt.
Under 1969 synes exportutbudet ha blivit än mer begränsat av den inhemska
efterfrågans tillväxt. Exporten av specialstål kunde dock öka kraftigt
under andra halvåret 1968 och första halvåret 1969, men en kraftig
dämpning av tillväxten skedde under andra halvåret 1969 delvis som en
följd av bristen på nickel. Totala exporten av järn och stål minskade från
första till andra halvåret 1969 vilket innebar att den volymmässiga tillväxten
1968—1969 kom att begränsas till 9 1/2 %. Den starkt stigande efterfrågan
och i viss mån nickelbristen med åtföljande kostnadsstegring för stålverken,
medförde en exceptionellt kraftig prisuppgång under andra halvåret 1969.
Denna var främst hänförlig till rostfritt stål. Exportprisindex, som steg
endast måttligt under senare hälften av 1968 och första hälften av 1969,
steg från andra till tredje kvartalet 1969 med 41/2 % och från tredje till
fjärde kvartalet med 8 1/2 %. Exportprisnivån kom därför att ligga närmare
7 % högre under 1969 än under 1968. Den kraftiga exportvärdeökningen var
relativt jämnt fördelad på de viktigare marknaderna med undantag av öststaterna,
till vilka exporten sjönk kraftigt, och Förenta staterna, dit exporten
var i stort sett oförändrad 1968—1969.
Den begränsade leveranskapaciteten och den stigande efterfrågan innebar
att orderstockarna vid de svenska stålverken var betydligt större vid utgången
av 1969 än vid årsskiftet 1967/1968. Detta framgår också av den i
februari av statistiska centralbyrån utförda exportenkäten för järn- och
stålverk. Av de planerade leveranserna första halvåret 1970 är närmare 70 %
täckta av order inkomna före årsskiftet 1969/1970, och för andra halvåret
1970 är ordertäckningsgraden drygt 25 %. Dessa tal är höga i förhållande
till tidigare enkäter. I ett läge med högt kapacitetsutnyttjande och långa
leveranstider torde den höga ordertäckningsgraden också vara ett uttryck
för begränsad leveranskapacitet. Företagen räknar med att öka sin export
med närmare 20 % i värde. Av denna starka exporttillväxt utgör dock förväntade
prisstegringar en stor del. Prisnivån väntas komma att ligga något
högre under första halvåret 1970 än under andra halvåret 1969 för att åter
sjunka under andra halvåret 1970. Genomsnittligt beräknas exportpriserna
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
stiga med 10 % 1969—1970. Den av företagen förutsedda volymmässiga uppgången
med 9 1/2 % bedöms vara realiserbar med hänsyn till den inhemska
efterfrågans tillväxt och tillväxten av kapaciteten. (Se vidare kapitel IV.)
Övriga metaller
Den svenska exporten av övriga metaller ökade 1968—1969 med 11 1/2 %
i volym. Den kraftiga tillväxten av efterfrågan på aluminium under 1969
tillsammans med ett stort svenskt kapacitetstillskott ledde till en kraftig
exportökning. Även utförseln av silver steg starkt. Kopparexporten ökade i
mindre omfattning beroende på begränsad kapacitet. Metallexporten till Förenta
staterna (i första hand koppar) sjönk 1969 till ca en tredjedel av 1968
års exceptionellt höga volym. Däremot registrerades kraftiga uppgångar för
exporten till de nordiska länderna, Storbritannien och Västtyskland. Exportprisindex
för övriga metaller steg 1968—1969 med 9 1/2 %, till största delen
som följd av utvecklingen av kopparpriserna, som under 1969 var genomsnittligt
12 % högre än 1968.
För 1970 torde man kunna räkna med fortsatt stigande utländsk efterfrågan
på metaller. Den svenska exportvolymen väntas dock minska med ca
9 %. Detta är till stor del en effekt av att kraftigt ökade inhemska leveranser
av bl. a. koppar och bly minskar exportutbudet. Även silverexporten förutses
minska till följd av en nedgång i produktionen. Aluminiumproduktionen
beräknas kunna öka endast måttligt, vilket medger endast en svag stegring
av aluminiumexporten. Aluminiumpriserna var under loppet av 1969
stigande, och beräknas under 1970 ligga kvar på den nivå som uppnåddes i
slutet av 1969, vilket är den främsta orsaken till en förutsedd uppgång i
exportprisindex för övriga metaller med 1 1/2 % 1969—1970. För koppar
har här kalkylerats med ett i stort sett oförändrat genomsnittspris 1970 jämfört
med 1969. V
V erkstadsprodukter
Den starka produktionstillväxten och kraftigt ökade maskininvesteringar
i Västeuropa, drog med sig en starkt ökad export av verkstadsprodukter från
Sverige 1968—1969. Det synes emellertid som om tillväxten av importen till
industriländerna under 1969 varit starkare än den svenska exportökningen,
vilket medförde fortsatta andelsförluster. Under 1969 torde det inhemska
efterfrågetryckets styrka och det hastigt stigande kapacitetsutnyttjandet
mot slutet av året, ha hämmat en tillväxt av exporten i takt med den utländska
efterfrågan. En indikation på att leveranskapaciteten var begränsad,
är nedgången av exporten till råvaruländerna under andra halvåret 1969.
Exporten till dessa marknader torde på grund av lägre lönsamhet först och
starkast reagera på hög efterfrågan i Sverige och i industriländerna. Så t. ex.
sjönk exporten till råvaruländerna redan under andra halvåret 1964 och
första halvåret 1965. De mest expansiva marknaderna under 1969 var de
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
51
nordiska länderna där efterfrågan började stiga redan i mitten av 1968.
Under 1969 torde exporten ha blåsts upp av en tidigareläggning av inköpen
av varaktiga konsumtionsvaror i Danmark och Norge. Vid ingången av 1970
höjdes mervärdeskatten i Norge och en övergång till källskatt genomfördes
i Danmark. Detta påverkade främst den svenska exporten av personbilar
till dessa länder. Även till Finland och övriga västeuropeiska länder skedde
en kraftig expansion av den svenska personbilsexporten. Totalt sett förefaller
emellertid det svenska exportutbudet ha varit begränsat under 1969.
Trots stark efterfrågan i Förenta staterna sjönk exporten av personbilar dit
med 9 1/2 %. Personbilsexporten var under 1969, i motsats till 1967 och
1968, den minst expansiva delen av verkstadsexporten. Tyngdpunkten låg
under 1969 på de största varugrupperna investeringsvaror och insatsvaror.
Totalt ökade den svenska exporten av verlcstadsprodukter med 17 % i värde
1968—1969. För exportprisindex registrerades en uppgång med knappt 3 %
varför volymökningen blev närmare 14 %.
Även om arbetskraftssituationen lättade något mot slutet av 1969 genom
den kraftigt ökade invandringen, torde produktionstillväxten inom verkstadsindustrin
under större delen av 1970 hämmas av kapacitetsbegränsningar.
I konjunkturinstitutets marsbarometer angav närmare 80 % av
verkstadsföretagen att de utnyttjade sin kapacitet fullt under första kvartalet,
vilket var något högre än andelen för fjärde kvartalet 1969. Samtidigt
hade leveranstiderna ytterligare förlängts och bristen på arbetskraft utgjorde
fortfarande en starkt produktionshämmande faktor. Detta talar för en begränsad
exporttillväxt 1969—1970. Å andra sidan framgår av den i februari
av statistiska centralbyrån utförda exportenkäten för verkstäder, att de
svenska verkstadsföretagen räknar med att kunna öka exporten mycket
kraftigt 1969—1970. Jämfört med den i augusti utförda enkäten har företagen
i löpande priser räknat, justerat upp sina planer för exporten 1970 med
närmare 900 milj. kr. Detta är troligen en följd av den kraftiga orderingången
under andra halvåret 1969, vilken medförde att orderstockarna vid
utgången av 1969 var betydligt högre än vid utgången av 1968. Före utgången
av 1969 inkomna order utgjorde dock endast knappt 55 % av de planerade
leveranserna första halvåret 1970, vilket innebär att företagen räknar med en
kraftig orderingång även under första halvåret 1970. Detta kan vara ett alltför
optimistiskt antagande.Med den bedömning av efterfrågetillväxten i Västeuropa
och Nordamerika som nu föreligger, torde ett realiserande av företagens
planer och förväntningar innebära relativt stora andelsvinster. Även
om företagens förväntningar om orderingången skulle infrias, är det knappast
realistiskt att räkna med kraftigt höjda andelar, med hänsyn till den i
början av året begränsade leveranskapaciteten. Här har därför valts att något
justera ned det av företagen beräknade exportvärdet för 1970. Denna
prognos förutsätter ett omslag på arbetsmarknaden så att verkstadsindustrins
arbetskraftsbehov kan fyllas så långt att dess leveranskapacitet på
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
tågligt förbättras under loppet av året. Verkstadsföretagen räknar med relativt
kraftigt stigande priser under första halvåret 1970 och en uppbromsning
under andra halvåret. Detta beräknas få ett kraftigt genomslag på exportprisindex,
som förutses stiga med 5 % 1969—1970. Exportvolymen väntas
öka med 15 %.
Livsmedel
Spannmålsexporten var under 1969 till följd av de mycket stora leveranserna
under första halvåret den högsta under 60-talet. På grund av att skörden
1969 blev betydligt mindre än skörden 1968, minskade dock exporten
av foderspannmål markant från första till andra halvåret 1969. Även exporten
av brödsäd sjönk mellan halvåren om än i mindre omfattning. Exporten
av oljefrön steg kraftigt 1968—1969 som en följd av god skörd såväl 1968 som
1969. Den ökade efterfrågan i Västeuropa och ökad svensk utslaktning medförde
en starkt ökad export av nötkött och fläsk. Totalt uppgick livsmedelsexporten
till 850 milj. kr. 1969 jämfört med 705 milj. kr. 1968. Exportprisnivån
för livsmedel var under 1969 5 % högre än under 1968 främst på grund
av starka prisstegringar för fläsk och vegetabiliska oljor.
För 1970 torde man kunna räkna med en nedgång i livsmedelsexporten
jämfört med 1969, huvudsakligen beroende på minskad utförsel av foderspannmål.
Under förutsättning av en normal skörd 1970 och en neddragning
av beredskapslagren, väntas däremot exporten av vete bli av i stort sett samma
storlek som 1969. Exporten av kött och fläsk väntas minska något 1969—
1970 på grund av lägre produktion. Totalt beräknas livsmedelsexporten upjJgå
till ca 770 milj. kr. 1970 — en minskning med 80 milj. kr. jämfört med
1969. Priserna på bl. a. fläsk och oljefrön väntas ligga på en relativt hög nivå
åtminstone under början av 1970. Exportprisindex förutses bl. a. därför stiga
med ca 1 % 1969—1970.
Övriga varor
Den svenska exporten av övriga varor steg med 14 1/2 % i volym 1968—
1969. Färdigvaruexporten ökade kraftigt medan råvaruexporten sjönk på
grund av minskad utförsel av mineraloljeprodukter och minkskinn. Bland
färdigvarorna var, liksom tidigare under 60-talet, kemiska produkter och
textilvaror (inkl. lädervaror) några av de mest expansiva grupperna. Konjunkturuppgången
i de nordiska länderna medförde en exportökning redan
mot slutet av 1968, vilken förstärktes under 1969 av, dels den kraftiga konsumtionsökningen
i Danmark inför övergången till källskatt från årsskiftet
1969/1970, dels även en tidigareläggning av de norska hushållens inköp inför
momshöjningen.
Övrigvaruexporten till Storbritannien och Förenta staterna stagnerade i
det närmaste 1968—1969. Beträffande Storbritannien torde den främsta orsaken
vara importdepositionskravet kombinerat med en mycket svag ökning
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
53
av den privata konsumtionen. Till Förenta staterna noteras en nedgång av
minkskinnsexporten, vilken torde vara betingad av ett begränsat utbud.
Exportprisindex för övriga varor steg med drygt 1 % 1968—1969 till följd
av prisstegringar på färdigvarusidan. Råvarupriserna sjönk trots en relativt
kraftig prisstegring på minkskinn. Nedgången orsakades av bränslepriserna
som i genomsnitt sjönk med 10 % jämfört med 1968. Framför allt sjönk
priserna på tjocka eldningsoljor och bensin.
För 1970 torde man kunna räkna med en dämpning av efterfrågetillväxten
i de nordiska länderna bl. a. till följd av skatteomläggningen i Danmark och
momshöjningen i Norge. Dessutom beräknas utförseln av mineraloljeprodukter,
som till större delen går till dessa länder, minska kraftig 1969—
1970. Till stor del är detta en effekt av ökad inhemsk förbrukning av tjocka
eldningsoljor för framställning av elektrisk ström. Under dessa förutsättningar
väntas övrigvaruexporten till de nordiska länderna öka relativt måttligt
1969—1970. Exporten till övriga västeuropeiska länder beräknas däremot
fortsätta öka i god takt, om än något lägre än 1968—1969. Man torde
kunna räkna med en accelererad tillväxt av exporten till Storbritannien,
bl. a. beroende på en förutsedd starkare konsumtionsökning. Exporten av
minkskinn till Förenta staterna beräknas öka relativt kraftigt i kvantitet till
följd av stor utslaktning av avelsdjur i samband med ett prisfall. Totala övrigvaruexporten
förutses öka med ca 10 1/2 % i volym 1969—1970.
Exportprisindex beräknas stiga med ca 1 1/2 % 1969—1970, bl. a. till följd
av en ytterligare uppgång av färdigvarupriserna.
Fartyg
Exportvärdet av nybyggda fartyg uppgick under 1969 till 1 187 milj. kr. —
en ökning med drygt 11 % jämfört med 1968. Utförseln av begagnade fartyg
steg samtidigt med närmare 80 % i värde. Detta innebar att den totala fartygsexporten
ökade med 24 % i värde 1968—1969. Leveranserna till Norge,
vilka under en längre tidsperiod utgjort ungefär hälften av den svenska
fartygsexporten, svarade under 1969 endast för en fjärdedel av det totala
leveransvärdet. Under 1969 skedde stora leveranser till Liberia och Sovjetunionen.
Enligt uppgifter från den i mars 1970 utförda varvsenkäten avseende
leveranser 1970 och 1971, kommer emellertid exportandelen till
Norge att stiga och åter omfatta ungefär 50 % av leveransvärdet.
I statistiska centralbyråns varvsenkät, som utförs i mars och november
varje år, redovisas uppgifter avseende varvens totala orderstock. Dessa uppgifter
har alltsedan november 1968 pekat på en stark orderingång och i
november 1969 uppgick orderstocken till 5,1 miljarder kr. Motsvarande
värde i mars 1968 var 2,6 miljarder kr. Enligt den senaste varvsenkäten
tycks orderstocken i mars 1970 ligga kvar på den mycket höga nivå som
registrerades i november 1969. Av orderstockens 5,1 miljarder kr. avser
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
3,9 miljarder kr. beställningar från utländska redare för leverans andra
halvåret 1970 och senare. Den stora orderstocken och varvens leveransplaner
pekar mot en hög export även de två närmaste åren. Under 1970 beräknas
värdet av exporten av nybyggda fartyg bli av ungefär samma storlek som
under 1969.
För exporten av begagnade fartyg har endast osäkra kalkyler kunnat
utföras. Dessa pekar emellertid på en minskad utförsel under 1970 jämfört
med det höga leveransvärde som registrerades under 1969. För den totala
exporten av fartyg innebär detta en minskning med drygt 4 % i värde jämfört
med 1969.
Priserna på exporterade fartyg tycks ha fortsatt att stiga under 1969 om
än ej i samma takt som under 1967 och 1968. Prisutvecklingen 1969—1970
är svårbedömd, då en stor del av exportvärdet utgörs av s. k. jättetankers.
Man torde dock kunna räkna med en fortsatt tendens till prisstegring.
Sammanfattning
Värdet av den svenska exporten väntas 1969—1970 stiga med 13 1/2 %.
Exklusive fartyg beräknas tillväxten uppgå till 14 1/2 %. Denna tillväxt, som
endast är något lägre än den värdemässiga tillväxten 1968—1969, är till stor
del en följd av en kraftig höjning av exportprisnivån (5 1/2 %). De mest
markanta stegringarna i de genomsnittliga exportpriserna förutses för skogsprodukter,
mahn samt järn och stål, och är till stor del effekter av redan
mot slutet av 1969 beslutade prishöjningar, och av den under loppet av 1969
starkt stigande prisnivån. För verkstadsprodukter förutses en relativt kraftig
uppgång även under loppet av 1970.
I volym räknat förutses exporten öka med knappt 7 1/2 % 1969—1970. Då
fartygsexporten väntas minska blir exporttillväxten exklusive fartyg 8 %
mot 11 1/2 % 1968—1969. Den lägre tillväxttakten är delvis en följd av en
beräknad lägre tillväxt av den utländska efterfrågan, men också en följd av
ett begränsat exportutbud. Skillnaden mellan tillväxten av efterfrågan och
tillväxten av den svenska exporten, bedöms bli särskilt påtaglig beträffande
massa, men också för papper och metaller synes exporttillväxten komma att
begränsas av otillräcklig kapacitet. För malm medförde strejken vid LKAB
ett betydande produktionsbortfall, som innebär att exportkvantiteten 1970
blir lägre än den under 1969 utförda kvantiteten. Exporten av verkstadsprodukter
väntas stiga med 15 % i volym, vilket med hänsyn till den inhemska
efterfrågans och kapacitetens tillväxt bedöms vara realiserbart.
Den utländska efterfrågans tillväxt väntas, vilket framgår av föregående kapitel,
fortsätta att expandera i relativt hög takt.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
55
2. Importen 1969 och 1970
Importutvecklingen 1969
Den totala importen ökade 1968—1969 med drygt 13 % i volym. Detta
innebar en stegrad tillväxttakt av importen jämfört med 1967—1968 då
tillväxttakten uppgick till 8 1/2 %. Den starka uppgången under 1969 förklaras
till viss del av den kraftiga lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat,
som skedde under året samt den starkare uppgången i industriproduktionen.
Högt kapacitetsutnyttjande inom industrin, under särskilt
senare delen av 1969, synes vidare ha medfört att tillväxten i den inhemska
efterfrågan i onormal grad läckte ut ur landet. Även om takten i strukturomvandlingen
dämpades gentemot 1966—1968, var den dock under 1969
hög i jämförelse med tidigare år under 60-talet, och den importuppdrivande
effekten härav synes ej ha minskat i någon högre grad under 1969.
Importutvecklingen för olika varugrupper framgår av tabell 2. Importen
av konsumtionsvaror ökade 1968—1969 med drygt 15 % i volym. Den kraf
-
Tabell III: 2. Importntvecklingen för olika varugrupper 1968—1970
Importvärde,
Procentuella förändringar från föregående år
milj. kr.
Volym
Pris
1968
1969
1970
1968
1969
1970
1968
1969
1970
Konsumtionsvaror........
6 472
7 658
8 795
10,5
15,2
11
— 0,3
2,7
3,5
därav: textil..........
1 552
1 927
2 345
13,4
18,1
17
— 1,4
5,1
4
verkstadsproduk-
ter ............
1 683
2 048
2 310
12,0
18,7
8
2,1
2,5
4,5
Investeringsvaror........
3 020
3 606
4150
— 2,6
17,1
9,5
1,8
2,0
5
Konsumtionsråvaror......
2 581
2 781
3 050
3,2
5,0
4,5
— 1,2
2,6
5
därav: textil..........
1 363
1 528
1 550
2,1
8,0
0,5
— 3,7
3,8
1
Andra industriråvaror ....
10 083
11 950
13 305
15,6
15,4
6,5
— 0,8
2,7
4,5
därav: verkstadsproduk-
ter............
3 135
3 790
4 325
9,6
17,8
8,5
— 1,9
2,6
5
råolja..........
850
887
985
47,1
16,5
11
3,3
— 10,5
0
Byggnadsråvaror ........
845
1 038
1 230
8,5
19,3
12,5
— 0,5
2,9
5
Jordbrulcsråvaror........
627
634
660
9,4
1,7
0
— 3,1
— 0,6
3,5
Bränslen................
2 293
2 205
2 210
6,0
6,2
0
5,2
— 9,4
0
Totalt, exkl. fartve. flvK-
plan, vapen ..........
25 921
29 872
33 400
9,4
13,5
7,5
0,1
1,5
4
Fartyg, flygplan, vapen ..
595
646
690
Total import ............
26 516
30 518
34 030
8,7
13,1
7,5
0,3
1,8
4
därav: verkstadsproduk-
ter............
8 107
9 783
11 210
5,3
17,7
9
0,3
2,5
5
järn och stål....
1 209
1 673
2 020
11,9
25,6
8
— 2,8
10,2
12
textil..........
3 097
3 681
4 120
8,1
13,9
9
— 2,5
4,4
2,5
Anm. 1968 års importvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1970 avser
prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella
förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
tiga ökningen kan till viss del hänföras till en betydande importökning av
personbilar. Introduktionen av TV 2 under senare delen av 1969 samt den
ökade sändningstiden för färg-TV ledde till en stark efterfrågan på TVapparater,
vilket medförde en fördubbling av importen. En kraftig import av
beldädnadsvaror kunde likaså noteras under 1969.
Importen av investeringsvaror ökade 1968—1969 med ca 17 % i volym.
Till en del synes den kraftiga ökningen förklaras av det ansträngda kapacitetsläget
inom den svenska verkstadsindustrin, vilket resulterade i en ökad
importandel av maskininvesteringarna. Dessutom noterades under första
halvåret en mycket hög import av pappersmaskiner.
Den kraftiga lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat, speciellt
inom verkstadsindustrin, bidrog till en kraftig importökning av andra industriråvaror
under 1969. Den volymmässiga ökningen uppgick till drygt
15 %. Verkstadsindustrins höga kapacitetsutnyttjande synes ha lett till en
ökad utläggning av legoarbeten utomlands, vilket medförde en höjd importandel
för verkstadsprodukter. Den kraftiga importökningen av järn och stål
var delvis en följd av en stark inhemsk förbrukningsökning och en betydande
lageruppbyggnad men även av bristande kapacitet inom den svenska
järn- och stålindustrin. Importen av råolja fortsatte att stiga under 1969 i
takt med produktionsökningen i de svenska raffinaderierna.
Det under 1969 successivt försämrade vattenkraftsläget medförde en ökad
elproduktion vid värmekraftverken. Detta resulterade i en kraftig importökning
av tjocka eldningsoljor. Den ökade produktionen vid de svenska
raffinaderierna medförde dock att importökningen för hela gruppen bränslen
kom att stanna vid ca 6 %.
Uppgången i importpriserna 1968—1969 var kraftigare än under föregående
år. Järn- och stålpriserna låg i genomsnitt ca 10 % högre 1969 än 1968.
För flera andra viktiga råvaror steg importpriserna, t. ex. textilfibrer, naturgummi,
vegetabiliska fetter och oljor, kakao samt kött. Kraftiga prisfall på
bl. a. råolja och bränslen medförde dock att prisökningen stannade vid ca
2 % för totala importen.
Importutvecklingen 1970
Tillväxttakten i importen bedöms 1969—1970 bli lägre än 1968—1969.
Med hänsyn tagen till nu aktuella produktions- och efterfrågeprognoser
visar beräkningar, gjorda för de olika varugrupperna, på en volymökning
av totala importen med inemot 7 1/2%.
För gruppen konsumtionsvaror förutses en volymökning av importen med
ca 11 %. Importökningen av beklädnadsvaror beräknas bli nästan lika hög
som under 1969. En förutsedd lägre tillväxttakt i hushållens inköp av beklädnadsvaror
beräknas komma att motverkas av en ökad takt i nedläggningen
av konfektionsföretag inom landet. Den prognoserade lägre import
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
57
ökningen av personbilar och TV-apparater väntas (lock bidra till att ökningstakten
för totala gruppen blir lägre 1970 än under föregående år.
Den förutsedda höga tillväxten av industrins maskininvesteringar samt
en beräknad hög import av datamaskiner under 1970 medför att importen
av investeringsvaror beräknas öka med ca 9 1/2 % i volym under 1970.
Detta innebär att importandelen 1970 beräknas bli lika hög som under 1969.
Lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat beräknas för 1970 bli av
mindre omfattning än 1969, vilket tillsammans med en prognoserad lägre
tillväxttakt för industriproduktionen bidrar till att importökningen av andra
industriråvaror kalkyleras stanna vid ca 6 1/2 %.
Bränsleimporten väntas öka i endast obetydlig omfattning under 1970.
Detta är delvis en följd av den fortsatta ökningen av den svenska produktionen
av flytande bränslen som kommer till synes i en fortsatt ökad import
av råolja (ingår i andra industriråvaror). Vidare beräknas förbrukningen av
tjocka eldningsoljor vid värmekraftverken av kapacitetsskäl ej kunna öka
nämnvärt över 1969 års nivå.
Importpriserna förutses öka betydligt snabbare 1969—1970 än 1968—1969
bl. a. med hänsyn till den kraftiga uppgången av importpriserna under loppet
av 1969 — priserna steg med 4 % från fjärde kvartalet 1968 till fjärde
kvartalet 1969. Sålunda väntas den i slutet av 1969 höga prisnivån för järn
och stål kvarstå under större delen av 1970, vilket medför en kraftig genomsnittlig
importprisuppgång 1969—1970. De omfattande frostskador som
drabbade Brasiliens kaffeodlingar under hösten 1969 ledde till en mycket
kraftig prisstegring. Den höga prisnivån på kaffe låg kvar under de första
månaderna 1970 och väntas bestå under större delen av året. Priserna på
vissa insatsvaror till industrin, exempelvis malmer, kemiska grundämnen
och obearbetade plaster, steg under loppet av 1969 under inverkan av en
stark internationell efterfrågan. Efterfrågan väntas fortsätta att växa, vilket
medför en fortsatt hög prisnivå. Textilpriserna väntas öka långsammare
1969—1970 än 1968—1969, bl. a. beroende på en svag prisutveckling på vissa
textilråvaror. Å andra sidan förutses en betydligt snabbare prisuppgång på
verkstadsprodukter 1969—1970 än 1968—1969. Orsakerna till detta är bl. a.
ökade löne- och råvarukostnader samt importprishöjande effekter av den
västtyska revalveringen. Västtysklands andel av den svenska verkstadsimporten
var drygt en tredjedel 1969. De registrerade importpriserna på flytande
bränslen väntas bli i stort sett oförändrade, medan en ytterligare prisuppgång
på kol och koks kan förutses till följd av den mot slutet av 1969
uppkomna bristen på världsmarknaden. Med en total importprisstegring på
ca 4 % samt en kalkylerad volymmässig ökning av importen på inemot
7 1/2 % skulle importvärdet 1969—1970 öka med drygt 11 1/2 %.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell Hl: 3. Bytes- och betalningsbalansen 1966—1970
Milj. kr., löpande priser
1966
1967
1968
1969
1970
prognos
Export av varor, fob1..............
22 071
23 422
25 403
29 440
33 400
Import av varor, eif1..............
—
23 704
-
24 319
-
26 516
- 30 517
- 34 095
Handelsbalans..................
-
1633
-
897
—
1113
- 1077
- 695
Korrigering av handelsstatistiken2 ..
177
156
229
221
200
Sjöfartsnetto ....................
1 654
1 839
1 958
1 830
1 900
Turistnetto ......................
—
741
—
920
—
1 029
- 1 205
- 1 400
Övriga tjänster, netto ............
—
486
—
485
—
568
- 776
- 955
Korrigeringspost..................
500
600
700
800
900
Bytesbalans för varor och tjänster3
-
529
293
177
- 207
— 50
Transfereringar, netto ............
-
297
-
465
-
735
- 877
- 900
Bytesbalans för varor, tjänster
och transfereringar4 * ..........
—
826
—
172
-
558
- 1084
- 950
Kända kapitaltransaktioner........
+
1 106
+
621
+
563
- 232
Restpost ........................
+
208
—
644
—
91
- 370
Bankernas utlandsställning6........
+
488
—
195
—
86
- 1 686
1 Enligt handelsstatistiken.
‘ Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt
guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
* Överensstämmer — bortsett från halverad korrigeringspost — med saldot mellan import och
export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
5 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
3. Bytes- och betalningsbalansen
Som framgår av tabell 3 uppstod ett underskott i handelsbalansen 1969
av ungefär samma storleksordning som 1968. Även 1970 väntas ett under
skott
uppstå, men av mindre omfattning. Detta innebär att ett kraftigt omslag
i handelsbalansen beräknas komma till stånd under loppet av 1970. De
båda första månaderna 1970 var underskottet ca 525 milj. kr. större än samma
tid 1969. För resten av året skulle enligt prognosen en förbättring av handelsbalansen
med ca 900 milj. kr. inträffa. Realismen i denna prognos är
främst avhängig trovärdigheten i prognosen för lagerinvesteringarna 1970.
I lagerprognosen har förutsatts att uppbromsningen i efterfrågan för konsumtion,
investeringar i byggnader och maskiner samt råvarulager under
loppet av 1970 ej leder till någon stor ansvällning av färdigvarulagren såsom
skedde i uppbromsningsfasen av den föregående högkonjunkturen, dvs.
under andra halvåret 1965 och början av 1966. Skulle en ökning av färdigvarulagren
liknande den 1965/1966 komma till stånd under 1970, kan lagerinvesteringarna
totalt under 1970 ej förmodas stagnera på 1969 års nivå så
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
59
som här har förutsetts. Den förutsedda relativt svaga lagertillväxten på färdigvarulagersidan
och för vissa branscher även på råvarulagersidan har
främst motiverats av kreditåtstramningen som antagits tvinga företagen till
förhållandevis snabb anpassning av inköp av insatsvaror och produktion till
efterfrågan.
Posten korrigering av handelsstatistiken har för 1969 beräknats till 221
milj. kr. Häri inkluderas nettot av åter utförsel och återinförsel, i utlandet
direktlandad fisk, import av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag
i samband med oljeimporten. För 1970 har antagits 200 milj. kr.
Sjöfartsnettot visar enligt den kvartalsvisa betalningsstatistiken ett utfall
på 1 780 milj. kr. I avvakan på den definitiva beräkningen efter prestation
har antagits att differensen mellan prestation och betalning uppgår till
50 milj. kr. för 1969. Sjöf artsnettot har alltså preliminärt beräknats till
1 830 milj. kr. 1969, dvs. en nedgång med 130 milj. kr. gentemot 1968. Den
nu tillgängliga betalningsstatistiken visar att rederiernas bruttointäkter i
utrikes fart 1969 ökade med drygt 2 % jämfört med 1968 medan kostnaderna
vid samma periodjämförelse ökade med hela 12 %. Den kraftiga kostnadsökningen
har förmodligen flera orsaker. Här kan man bl. a. peka på de
kraftigt stegrade löne- och lasthanteringskostnaderna. Även en tendens till
ökad förhyrning av utländskt tonnage har varit märkbar under 1969. I en del
fall har denna förhyrning ägt rum sent under året och har då, på grund av
förskottsbetalning av hyresbeloppet, praktiskt taget endast belastat kostnadssidan
i sjöfartsnettot. Den blygsamma intäktsökningen om ca 2 % framstår
som något överraskande med tanke på det relativt goda fraktmarknadsläge
som rådde under året och framför allt under dess senare del samt den
kraftiga uppgången i världshandeln (ca 11 % i volym). Möjligen kom fraktuppgången
under hösten och förvintern för sent för att i någon högre grad
kunna påverka resultatet för 1969. Andra faktorer som troligen bidragit till
det försämrade resultatet är hamnstrejken på Förenta staternas syd- och
ostkust under årets första månader samt den alltmer tilltagande flaggdiskriminering
som tillämpas av vissa länder och som hindrar svenska redare
att konkurrera om skeppningarna.
Första halvåret 1969 kännetecknades av en relativt matt tonnageefterfrågan,
som förde med sig en nedgång i frakterna för såväl tank- som torrlast.
Från halvårsskiftet började emellertid tankfrakterna att vända uppåt igen,
först sakta men så småningom i allt snabbare takt, för att vid årsskiftet
1969/1970 ligga på mycket hög nivå. En tillfällig nedgång kunde noteras i
januari 1970, varefter en successiv uppgång ägt rum. Tankindex ligger nu
(första veckan i april) på den höga nivån worldscale 157. Aktiviteten på
torrtrampmarknaden var relativt låg under större delen av 1969 men ökade
successivt mot dess slut med höjda fraktsatser som följd. 1970 inleddes således
med stor tonnageefterfrågan, som ännu i slutet av mars var betydande.
Vad angår linjefarten, som är mycket betydande för svenskt vidkommande
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
och svarar för bortåt hälften av de totala intäkterna i utrikes fart, synes
fraktsatserna ha rört sig obetydligt, vilket alltså inneburit vissa svårigheter
att kompensera de betydande kostnadsökningar man fått vidkännas.
Mot bakgrund av det gynnsamma fraktmarknadsläge som varit rådande
under första kvartalet och en fortsatt förhållandevis snabb uppgång av
världshandeln har sjöfartsnettot för 1970 satts till 1 900 milj. kr.
Underskottet av turismen blev för 1969 1 205 milj. kr. Turistutgifterna
ökade med ca 17 % medan motsvarande inkomster ökade med ca 16 1/2 %.
Den ovanligt stora turistinkomstökningen kunde således inte förhindra en
ytterligare påtaglig försämring av turistnettot. Nettot av utlandsbetalningarna
i samband med turism väntas fortsätta tillväxa negativt även 1970. Med
en ökning av utgifterna med i runt tal 15 % och en motsvarande ökning av
inkomsterna med ca 10 % har underskottet i turismen beräknats till 1 400
milj. kr.
Posten övriga tjänster redovisar ett negativt netto på 776 milj. kr. för 1969.
För 1970 har detta satts till 955 milj. kr., vilket implicerar en ungefär lika
stor ökning som 1969 av såväl inkomster som utgifter.
Korrigeringsposten, som givits en ökning med 100 milj. kr. per år, är avsedd
att kompensera det statistikbortfall, som på starka grunder kan förmodas
föreligga sedan början av 60-talet ifråga om tjänstebetalningar från utlandet.
Transfereringsnettot fortsatte att växa negativt 1969 och en ytterligare
negativ tillväxt kan väntas 1970.1 1969 års transfereringsnetto ingår förutom
de tilltagande transfereringarna i samband med u-landsbiståndet även en
nedskrivning med 100 milj. kr. av en statskredit till Finland. Exklusive
denna kreditnedskrivning innebär det antagna transfereringsunderskottet
om ca 900 milj. kr. för 1970 en ökad belastning jämfört med 1969 med i
runt tal 125 milj. kr.
Bytesbalansens saldo för varor, tjänster och transfereringar resulterar,
enligt nu tillgänglig statistik, i ett underskott på en dryg miljard kr. för
1969. 1970 väntas underskottet minska med drygt 100 milj. kr.
Utfallet av kända kapitaltransaktioner resulterade enligt riksbankens senaste
beräkningar i ett nettokapitalutflöde på 232 milj. kr. Även om detta är
väsentligt lägre än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten ■—- 800 milj. kr. — kvarstår det faktum, att utfallet av kapitaltransaktionerna
1969 innebär en kraftig försämring i jämförelse med tidigare år. Nedanstående
tablå visar de i balansen ingående posterna för åren 1968 och 1969.
Det kan här anmärkas att posten övriga privata kapitaltransaktioner till
väsentlig del består av vissa kända handelskrediter såsom varvskrediter i
samband med fartygsexport, krediter vid import av fartyg och flygplan samt
skillnaden mellan tullvärden och betalningar för datamaskiner. Enligt senaste
uppgifter hämtade från vårens varvsenkät beräknas betalningarna
från utländska beställare, under 1969, ungefär motsvara värdet av verk
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
61
Milj. kr.
1968
1969
Statliga kapitaltransaktioner ..................................
- 60
-240
Värdepappershandel..........................................
10
-127
Privata långfristiga lån ......................................
-113
469
Direkta investeringar ........................................
310
-453
Övriga privata kapitaltransaktioner............................
416
119
Summa kapitaltransaktioner
563
—232
ställda fartygsleveranser, medan man för 1970 väntar att inflytande betalningar
skall understiga värdet av fartygsleveranserna med i runt tal 400
milj. kr. I den mån nyteckning av fartygsbyggnadskontrakt sker under 1970
kan nyssnämnda nettokreditgivning komma att krympa en del med hänsyn
till de kontantbelopp som erläggs vid kontraktstecknande. Det är emellertid
att märka att varvens ganska välfyllda orderböcker ger begränsade utrymmen
för tecknande av nya kontrakt under 1970, varför en nettokreditgivning
till utlandet från varvens sida kan väntas.
Valutareserven uppgick vid slutet av 1969 till 3 878 milj. kr., vilket jämfört
med ställningen vid 1968 års slut innebar en minskning med 1 853 milj.
kr. Inkluderas affärsbankernas tidsposition stannar minskningen vid 1 686
milj. kr.
Bytesbalansens underskott 1969 och det redovisade nettokapitalutflödet
tillsammans motsvarade ett valutautflöde på ca 1 300 milj. kr., vilket avstämt
med förändringen i bankernas utlandsställning resulterade i en restpost
på 370 milj. kr.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
IV. Produktionen
1. Industrin
Järnmalmsbrytningen 1969 uppgick till 33,3 miljoner ton. Produktionsökningen
januari—november 1968—1969 blev ca 6,5 %, men gruvstrejken,
som började den 9 december, medförde att ökningen för året som helhet
stannade vid drygt 1 %. Efterfrågeläget var mycket gott, främst tack vare
expansionen av stålproduktionen i Västeuropa och leveranserna ökade kraftigt
under 1969. Totalt levererades 36,4 miljoner ton, vilket innebär en ökning
på knappt 11 %. Exporten ökade med drygt 10 %, medan de inhemska
leveranserna steg med ca 14 %. Lagerminskningen under 1969 blev således
mycket kraftig, och lagren var ca 40 % lägre vid 1969 års slut än året innan.
Lagernedskärningen var till en del planerad men blev avsevärt större än beräknat
till följd av gruvstrejken.
Efterfrågeläget under 1970 väntas bli fortsatt gynnsamt på grund av den
brist på järnmalm som uppstått på den internationella marknaden. Detta beräknas
leda till en prisjustering uppåt för järnmalmspriserna. Man måste
dock räkna med en total leveransminskning på ca 8 % 1969—1970 för de
svenska producenterna, en nedgång med 10 % på exportmarknaden och 1 %
på hemmamarknaden. Detta sammanhänger med att produktionen vid de
svenska gruvorna beräknas komma att minska med nära 4 % 1969—1970 på
grund av effekterna av gruvkonflikten, samtidigt som man kalkylerar med en
möjlig fortsatt lagerreducering på drygt 1 miljon ton, således betydligt mindre
än under 1969.
Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1969 karakteriserades
av en stark ökning av efterfrågan, som bl. a. ledde till kraftiga prisstegringar,
speciellt mot slutet av året. Exportleveranserna ökade med närmare
8 %, samtidigt som ett markant omslag skedde i hemmamarknadsefterfrågan.
Omslaget var framför allt hänförligt till en lageromsvängning i förbrukarledet
från en minskning under 1968 till en kraftig lageruppbyggnad såväl
i förbrukarledet som hos grossisterna under 1969. Samtidigt steg förbrukningen
av järn och stål starkt inom både verkstadsindustri och varv. Den
starka efterfrågan ledde också till en importvolymökning på ca 25 % samt
en neddragning av järnverkens egna färdigvarulager med ca 30 milj. kr.
Produktionen inom järn- och stålverken ökade enligt statistiska centralbyråns
preliminära produktionsindex med nära 8 %. Produktionsuppdragningen
hänför sig nästan helt till första halvåret, medan produktionen
under andra halvåret endast låg obetydligt över första halvårets nivå säsonggrensat
sett. Detta får ses mot bakgrunden av det ansträngda resurs
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
63
Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive ämnen 1967—1970
Milj. kr., 1959 års producentpriser
1967
1968
1969
1970
prognos
Produktion ......................
3 251
3 445
3 662
3 810
Import ..........................
945
1 074
1 342
1450
Summa tillgång
4196
4 519
5 004
5 260
Export..........................
1 484
1 613
1 739
1 905
Varuinsats ......................
2 955
3 023
3 250
3 430
industri ......................
2 575
2 640
2 844
3 010
byggnadsverksamhet............
380
383
406
420
Lagerförändring..................
- 129
- 62
130
40
Saldopost........................
- 114
- 55
- 115
- 115
Summa användning
4196
4 519
5 004
5 260
Anm. Denna balans mäter produktionen av handelsfärdigt järn och stål (inkl. ämnen)
på varmvalsstadiet. Den visar för perioden 1959—1967 en systematisk underskattning jämfört
med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsvolymen, vilka inkluderar
både varm- och kallvalsat stål. Underskattningen är speciellt markerad i perioder med
hög efterfrågan och ansträngt kapacitetsläge inom järn- och stålverken. Det har därför ansetts
motiverat att korrigera balansens produktionsökning för 1969/1970 på ca 4 % till
knappt 6 %.
Källa: Konjunkturinstitutet.
läget inom järn- och stålverken både vad gäller kapacitet och arbetskraft.
Dessutom har produktionen hämmats av elbristen och den begränsade tillgången
på nickel. Produktionen inom andra metallverk ökade i snabbare
takt än inom järn- och stålverken och produktionsökningen för hela sektorn
järn- och andra metallverk blev drygt 8 %.
Orderingången inom järn- och stålverken ökade kraftigt under 1968 och
första halvåret 1969, men tycks ha stagnerat under andra halvåret. Orderingången
under första kvartalet 1970 har ökat relativt måttligt från såväl
hemma- som exportmarknaden enligt den senaste konjunkturbarometern.
För andra kvartalet räknar företagen med minskad orderingång från exportmarknaden.
Orderutvecklingen under senare delen av 1969 och början
av 1970 får ses som ett uttryck för det ansträngda kapacitetsläget och de
långa levaranstiderna inom järn- och stålverken, vilket lett till att företagen
inte kunnat öka ordermottagningen. Orderstockarna är för närvarande synnerligen
stora.
Produktionen drogs åter upp inom järn- och stålverken under första kvartalet
1970 enligt den senaste konjunkturbarometern. Även för andra kvartalet
och andra halvåret kalkylerar man med produktionsökningar. Produktionsutvecklingen
för 1970 som helhet har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans
för järn- och stål (tabell 1). Kapaciteten väntas vara fullt
utnyttjad under hela 1970 inom järn- och stålverken, och den möjliga produktionstillväxten
med hänsyn tagen till nya kapacitetstillskott samt verk
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
ningar av bristen på elkraft har beräknats till knappt 6 % (se not till tabell
1). Exportleveranserna beräknas öka med ca 9,5 %, medan de inhemska leveranserna
beräknas ligga på en obetydligt högre nivå 1970 än 1969. Den
prognoserade inhemska förbrukningsökningen motvägs i det närmaste av
den beräknade lägre lagerinvesteringen hos förbrukare och grossister. Järnoch
stålverkens färdigvarulager, som successivt dragits ned under flera år,
bedöms nu som allt för små och förutses komma att dras upp med ca 30 milj.
kr. under 1970. Denna produktions- och efterfrågeutveckling implicerar en
importvolymökning på närmare 8 %.
Produktionstillväxten inom andra metallverk under 1970 dämpas påtagligt
av bristen på elkraft och beräknas bli av ungefär samma storleksordning
som inom järn- och stålverken, varför produktionsökningen inom hela sektorn
järn- och andra metallverk beräknas till knappt 6 % 1969—1970.
Orderläget för varven har förbättrats successivt sedan mitten av 1967 och
speciellt under 1969. Under första delen av 1969 dominerade orderingången
från exportmarknaden medan hemmamarknadsorderna fick ett kraftigt tillskott
mot slutet av året. Orderstockarna är följaktligen f. n. mycket stora och
orderna motsvarar omkring 3 års produktion vid varven. Samtidigt med att
ordertillströmningen ökat, har också priserna stigit vid nybeställning av fartyg.
Bristen på arbetskraft är dock mycket besvärande för varven och kan
utgöra en hämmande faktor för varvens produktionsutveckling.
Produktionskurvan för varven vände uppåt mot slutet av 1968, och produktionen
under 1969 som helhet tycks ha legat 7 å 8 % högre än under
1968. Statistiska centralbyråns produktionsindex, som baseras på förbrukningen
av järn och stål inom varven, visar en ökning på drygt 8 %. Detta
synes dock snarast innebära en överskattning av produktionsutvecklingen
med 1 å 1 1/2 procentenhet att döma av en kalkyl, som gjorts inom konjunkturinstitutet,
baserad på uppgifter om export-, investerings- och lagerutvecklingen
vad avser fartyg.
Kalkylen för fartygsbyggandet har gjorts även för 1970, baserad på de
efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på en ungefär lika
stor produktionsökning 1969—1970 som ett år tidigare.
Den förbättring i efterfrågeläget för verkstadsindustri exklusive varv,
som inträdde under 1968, accentuerades ytterligare under 1969. Vid bedömningen
av orderingång och orderstock måste man emellertid beakta den
starka effekten av de svenska försvarsbeställningarna av flygplan under
första kvartalet 1968 och de följ dbeställningar, som lades ut under andra
kvartalet. Totala orderingången låg närmare 10 % över 1968 års nivå i löpande
priser. Bortser man från flygplansbeställningarna under 1968 var ökningen
ca 18 %. Den största uppgången svarade maskinindustrin för med ca 25 %.
Exportorderna steg kraftigare än hemmamarknadsorderna, totalt med 20 %,
vilket helt kan återföras på att inflödet av exportorder till maskin- och
elektroindustrierna ökade kraftigt, eller med ca 40 % respektive 20 %, allt
65
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
i löpande priser och jämfört med 1968. Bortser man från flygplansbeställningarna
under 1968 var värdeökningen 17 % för hemmamarknadsorderna
1968—1969. Härvid bör observeras, att prisstegringen på grund av varufördelningen
sannolikt varit större på hemmamarknaden än på exportmarknaden.
Manufaktursektorn visade den högsta värdemässiga ökningen, men
detta torde främst bero på den mycket starka prisstegringen på dessa produkter
under senare delen av 1969. Den volymmässiga ökningen av ordertillströmningen
från hemmamarknaden torde ha varit tämligen jämnt fördelad
på de fyra delbranscherna.
Enligt den senaste konjunkturbarometern har orderingången från både
hemma- och exportmarknaden fortsatt att öka under första kvartalet 1970.
Uppgången väntas fortsätta även under andra kvartalet speciellt vad gäller
elektroindustrin. Verkstadsindustrins orderstock har successivt ökat under
1969 samtidigt som orderstocken i konjunkturbarometern alltmer tenderat
till att bedömas som förhållandevis stor med hänsyn tagen till produktionsnivån.
Vid slutet av första kvartalet 1970 redovisade ca 40 % av företagen
en sådan bedömning. Leveranstiderna har successivt förlängts under 1969
och första kvartalet 1970.
Det mycket goda efterfrågeläget gjorde att produktionen ökade kraftigt
under 1969 och den låg för året som helhet ca 11 % över 1968 års nivå enligt
statistiska centralbyråns preliminära produktionsindex. Ökningen berör
samtliga delbranscher men var något svagare inom maskinindustrin än
för övriga delbranscher. Produktionsvolymen drogs upp ytterligare under
första kvartalet 1970 enligt senaste konjunkturbarometern och även för andra
kvartalet och andra halvåret 1970 har företagen planer på ytterligare höjningar
av produktionsvolymen. I vilken utsträckning dessa planer kan realiseras
torde i hög grad vara beroende av hur företagen lyckas förverkliga
sina planer på ökad produktionskapacitet och ökad personalstyrka. Andelen
företag med fullt kapacitetsutnyttjande har successivt ökat under 1969
och låg första kvartalet 1970 på ca 80 %, vilket är det högsta tal som noterats
inom denna bransch.
Produktionsutvecklingen för 1970 som helhet har bedömts med hjälp av
en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Här måste dock
nämnas, att den import- och exportutveckling, som redovisas i balansen, avviker
från den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. Till en del
beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda
ingår här i såväl import som export t. ex. flygplan och vapen, vilket
inte är fallet i kapitlet om utrikeshandeln. Framför allt förklaras skillnaderna
emellertid av att de import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken
ej använts vid deflateringen i försörjningsbalansen, eftersom
dessa sannolikt överskattat prisstegringarna. Såväl import som export har i
stället deflaterats med hjälp av ett prisindex, som baserats på företagens
uppgifter i enkäterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen 1968
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg, 1967—1970
Milj. kr. 1959 års producentpriser
1967
1968
1969
1970
prognos
Produktion ......................
15 685
16 559
17 965
19180
Import..........................
6121
6 503
7 652
8 480
Summa tillgång
21806
23 062
25 617
27 660
Offentlig konsumtion..............
1 151
1 303
1 355
1 150
Privat konsumtion................
3 831
4197
4 616
4 950
nyinköp av bilar ..............
1 130
1 432
1 540
1 610
övrigt ........................
2 701
2 765
3 076
3 340
Investeringar i maskiner m. m.....
5 825
5 932
6 119
6 600
offentliga......................
1 335
1 453
1 424
1 450
privata........................
4 490
4 479
4 695
5 150
Lagerförändring..................
— 34
- 43
577
430
Export..........................
6 449
7 026
8 049
9 410
Varuinsats ......................
4 584
4 647
4 901
5 120
industri........................
1 916
1 998
2 139
2 260
byggnadsverksamhet............
1 932
1 951
2 054
2 120
maskinunderhåll och reparationer
736
698
708
740
Summa användning
21806
23 062
25 617
27 660
Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som defmitionsmässigt klassificerats som
verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—
1967 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de
arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid inte
enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen
kan sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade
beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer som
använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens
produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.
Källa: Konjunkturinstitutet.
har dock reducerats med hänsyn till en kalkylerad sänkning av importpriserna
till följd av devalveringarna i slutet av 1967, medan för 1969 antagits
en något högre import- och exportprisutveckling än vad verkstadsenkäten
visar. 1969 har importpriserna dessutom beräknats öka med ca 0,5 % mer
än exportpriserna.
Beträffande lagerutvecklingen under 1969 bör påpekas, att den lagerförändring
som ingår i balansen på några punkter skiljer sig från den lagerförändring
som skulle erhållas, om man accepterade den som redovisas enligt
statistiska centralbyråns enkäter för investeringar och lagerförändring. Företagen
uppger i dessa enkäter lagerförändringen under kvartalen 1969 i
återanskaffningspris per den 31 december 1968. Uppgifterna räknas sedan
om till löpande priser för att därefter deflateras till 1959 års prisnivå. Då
det gäller bl. a. råvaror och varor i arbete inom verkstadsindustrin, vilka till
en del ingår i balansen, har konjunkturinstitutet bedömt dessa sannolikt
vara något för högt beräknade i enkäten, framför allt på grund av att före
-
67
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
tagen under slutet av 1969 kan ha värderat lagerförändringen för högt till
följd av de starka prishöjningarna, speciellt vad gäller järn och stål.1 Lagerinvesteringen
i balansen är därför ca 75 milj. kr. lägre än om den beräknats
direkt på statistiska centralbyråns lagerenkät.
Exportleveranserna kalkyleras komma att öka med ca 17 % i volym
1969—1970 samtidigt som expansionen av den inhemska efterfrågan beräknas
dämpas. Den kalkylerade snabbare tillväxttakten i maskininvesteringarna
motvägs av en beräknad något lägre ökningstakt för privat konsumtion
och varuinsats. Dessutom beräknas en minskning ske i den offentliga konsumtionen
och av lagerinvesteringarna i varor i arbete samt i råvaror och
halvfabrikat. Färdigvarulagren beräknas dock komma att dras upp ca 170
milj. kr. efter en mindre nedskärning under 1969.
Ovan redovisade efterfråge- och lagerutveckling beräknas leda till en importvolymökning
på ca 11 % och en produktionsökning på ca 8 % för verkstadsindustrin
1969—1970, vilket balansen visar efter sedvanlig korrigering
(se not till tabell 2).
Sedan den preliminära nationalbudgeten publicerades har bearbetningen
av industristatistiken för 1968 framskridit så långt att i stort sett definitiva
uppgifter om sågverksproduktionen 1968 kunnat erhållas. Dessa visar på en
total försågning av ca 10 700 tusen kbm eller ca 5 % mer än 1967 i kbm räknat.
Därmed kom statistiska centralbyråns preliminära, på månadsstatistik
baserade uppgifter om sågverksproduktionen att ånyo visa en betydande avvikelse
från de definitiva beräkningarna. Korttidsstatistiken pekade nämligen
på en produktionsökning 1967—1968 på nära 12 % räknat i kvantitet.
Den reviderade uppgiften för 1968 har införts i försörjningsbalansen för sågade
och hyvlade trävaror (tabell 3).
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1967—1970
1 000 kbm
1967
1968
1969
1970
prognos
Produktion ......................
10 208
10 700
11 455
11 900
Import ..........................
134
155
160
160
Summa tillgång
10 342
10 855
11 615
12 060
Export ..........................
5 557
6 395
6 810
6 565
Varuinsats ......................
5 284
5 485
5 805
6 030
industri........................
3196
3 380
3 585
3 740
byggnadsverksamhet............
2 088
2 105
2 220
2 290
Lagerförändring ..................
+ 121
- 305
- 280
+ 185
Saldopost........................
— 620
- 720
- 720
- 720
Summa användning
10 342
10 855
11 615
12 060
Källa: Konjunkturinstitutet.
1 För en närmare redogörelse för beräkningen av lagerförändringen i balansen, se Preliminär
nationalbudget för 1970, sid. 87 och Konjunkturläget, hösten 1969, sid. 79.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Trävaruförsäljningarna för leverans 1969 kännetecknades alltifrån den
tidiga starten på hösten 1968 fram till hösten 1969 av en sällsynt livlig aktivitet
både på export- och hemmamarknaden. Det goda avsättningsläget medgav
fortsatta prishöjningar utöver den generella prisstegring som skedde
redan i öppningsskedet. Exportleveranserna kom att öka nära 7 % i kvantitet
jämfört med den höjda nivån 1968 samtidigt som förbrukningen inom
landet steg ca 6 %. Denna efterfrågeutveckling har gjort det möjligt för sågverken
att fullfölja en eftersträvad reduktion av sina färdigvarulager. Av
preliminära data ur den årliga lagerstatistiken att döma har lagerminskningen
av sågade och hyvlade trävaror i producent-, handels- och förbrukarledet
sammanlagt varit av storleksordningen 280 tusen kbm. Försörjningsbalansen
ger med denna efterfråge- och lagerutveckling en ökning av produktionen
på ca 7 % 1968—1969. 1 statistiska centralbyråns månadsserie redovisas
emellertid en produktionstillväxt inom sågverken på endast 2 % 1968—
1969. En så svag produktionstillväxt förefaller dock föga trolig mot bakgrund
av den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen. Å andra sidan kan den i balansen
salderade produktionen 1969 vara för hög främst med hänsyn till att den
i lagerstatistiken redovisade lagerminskningen 1969 snarast torde underskatta
den verkliga lagerutvecklingen — uppgifterna om dessa lager är f. n.
mycket preliminära. För att så kan vara fallet talar bl. a. konjunkturbarometern
som visar på en kraftigare lagerreduktion hos sågverken 1969 än
1968. Således kan produktionsökningen 1968—1969 ha varit lägre än 7 % —
sannolikt mellan 5 och 7 %. I de följande kalkylerna över produktionstillväxten
inom den totala träindustrin samt avverkningarna inom skogsbruket
har räknats med en produktionstillväxt inom sågverken 1968—1969 på 6 %.
Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas exportleveranserna
minska något 1969—1970. Samtidigt förutses ökningstakten i den inhemska
förbrukningen bli lägre än under 1969. Vidare har kalkylerats med en viss
höjning av den ovanligt låga lagernivån inom sågverken som nåddes i slutet
av 1969. Därmed skulle produktionen komma att öka ca 4 % 1969—1970.
Produktionsutvecklingen inom träindustri, exklusive sågverk, visade en
god tillväxt 1968—1969 — ca 6 %. Produktionsökningen kan i första hand
återföras på en genom byggnadsverksamhetens omfattning och inriktning
ökad efterfrågan på snickerier och trähus. Samtidigt har exporten av trähus
till Danmark ökat kraftigt. Vidare har den snabba ökningen av möbelkonsumtionen
resulterat i fortsatta produktionsökningar inom möbelindustrin.
Produktionen 1969—1970 inom hela gruppen träindustri exklusive sågverk
beräknas öka ca 3 % mot bakgrund av en förväntad lägre tillväxt i såväl
byggnadsverksamheten som konsumtionen.
En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom träindustrins
olika delbranscher skulle för den totala träindustrin innebära en
produktionsökning 1968—1969 på ca 6 % och en produktionsökning på
drygt 3 % 1969—1970.
69
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
Den återhämtning i efterfrågan på massa som satte in under 1968 efter den
stagnerande utvecklingen under 1966 och 1967 har varit exceptionellt stark.
Ännu för ett år sedan räknade man med att en betydande överkapacitet
skulle kvarstå även under 1969. Mot slutet av året kom marknaden i stället
att karakteriseras av knapphet på massa och producenterna fick svårigheter
att möta den löpande efterfrågan.
Inom den svenska massaindustrin steg kapacitetsutnyttjandet successivt
under 1969 och låg mot slutet av året mycket högt. Produktionen av blekt
sulfat ökade med 250 tusen ton eller nära 16 %. Produktionen minskade
emellertid inom de båda sulfitsektorerna genom fabriksnedläggelser och även
inom sektorn för oblekt sulfat noteras minskad produktion för avsaluändamål,
då de integrerade företagen i ökad utsträckning använt massan till den
egna papperstillverkningen. Likaså minskade produktionen av dissolving
delvis på grund av nedläggning och delvis på grund av övergång till produktion
av blekt sulfit. Den totala produktionen av avsalucellulosa kom därmed
att uppgå till knappt 3,7 miljoner ton, vilket innebär en ökning på endast
3 %. Genom den kraftiga lagerreducering som kom till stånd kunde emellertid
leveranserna öka ca 3,5 %. Utvecklingen på leveranssidan var i stort sett
densamma som för produktionen vad beträffar de enskilda kvaliteterna.
Lagren som under 1969 avtappades för andra året i följd kom därmed att vid
utgången av 1969 motsvara endast ca 4 % av årsproduktionen, vilket är den
lägsta lagernivå som noterats under 60-talet.
För 1970 beräknas produktionsvolymen komma att öka med knappt 7 %
jämfört med 1969. Denna stegring beräknas komma till stånd, dels genom
ökad produktionskapacitet, dels genom ett något höjt kapacitetsutnyttjande
främst genom ett beräknat högre körningstempo under sommaren 1970 än
under sommaren 1969. Den höga aktiviteten i de svenska pappersbruken
kalkyleras medföra fortsatt kraftig tillväxt av massaleveranserna på den
svenska marknaden. Då möjligheterna att ytterligare sänka lagernivån hos
massaproducenterna torde vara mycket liten beräknas däremot utrymmet för
höjning av exportleveranserna komma att stanna vid ca 2 %.
Den fortsatt höga tillväxttakten i efterfrågan på papper i framför allt
Västeuropa ledde till en kraftig produktionsuppdragning inom den svenska
pappers- och pappindustrin under 1969. Trots mycket stora tillskott i produktionskapacitet
under senare delen av 1968 och början av 1969 medförde
den höga produktionstakten ett successivt stigande kapacitetsutnyttjande
som vid utgången av 1969 låg mycket högt.
Exportleveranserna uppgick till ca 2,7 miljoner ton papper, vilket innebar
en ökning med hela 14 % 1968—1969. Även den inhemska efterfrågan ökade
kraftigt och resulterade i en 9-procentig stegring av den svenska pappersindustrins
leveranser till omkring 1,3 miljoner ton papper och papp. Samtidigt
ökade också pappersimporten påtagligt och uppgick under 1969 till
över 100 tusen ton. Den har tidigare varit obetydlig men har under de se
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
naste åren ökat mycket kraftigt. Det goda avsättningsläget har medgivit
höjda priser på såväl export- som hemmamarknaden.
Totalt tillverkades omkring 4,1 miljoner ton papper och papp under 1969,
vilket motsvarar en volymtillväxt på ca 12 % 1968—1969. De kraftigaste
produktions- och leveransökningarna noteras för tidningspapper, kraftpapper
och halvkemisk fluting.
För 1970 förutses fortsatt god tillväxt i leveranserna om än i något lägre
takt än under 1969. Exportkvantiteten beräknas öka ca 9 % medan den inhemska
leveransökningen beräknas bli ca 6 %. Med oförändrade producentlager
skulle den ovan redovisade leveransutvecklingen kräva en volymmässig
produktionsökning på ca 8 %. Tillväxten i produktionskapaciteten beräknas
samtidigt bli betydligt lägre än ett år tidigare och den beräknade produktionsökningen
innebär ett mycket högt kapacitetsutnyttjande under 1970.
Produktionen inom livsmedelsindustrin inklusive
baksindustrin ökade 1968—1969 med knappt 1 %, vilket innebär en lägre
ökningstakt än ett år tidigare. Den kraftigaste produktionstillväxten, drygt
10 %, noterades inom tobaksindustrin, medan dryckesvaruindustrins ökning
uppgick till 8 å 9 %. Utvecklingen inom den egentliga livsmedelsindustrin
var svag och produktionen låg kvar på ungefär samma nivå som under 1968,
samtidigt som en stark reduktion av branschens färdigvarulager inträffade.
Ett förväntat lageromslag under 1970 väntas bidra till en kraftigare produktionsökning.
Denna beräknas komma att uppgå till ca 3 % för branschen
som helhet 1969—1970.
Enligt statistiska centralbyråns produktionsindex steg produktionen inom
textil- och beklädnadsindustrin med närmare 5 % från 1968 till 1969. Ökningen
faller nästan helt på den egentliga textilindustrin, där produktionen
redovisas ha gått upp med 10 %, medan tillväxten inom beklädnadssektorn
stannat under 1 %. Produktionsuppgången inom textilsektorn bars framför
allt upp av en mycket kraftig ökning av produktionen av syntetfibervaror
(45 %) samt en fortsatt påtaglig tillväxt av trikåvävtillverkningen (34 %).
Även tillverkningen av garn och tråd av syntetfiber gick upp (10 %). Genom
att ny varugruppering av kvartalsstatistiken (som utgör underlag för produktionsindexen)
genomfördes 1969, kan emellertid en del av de här redovisade
ökningarna vara rent skenbara. Då dessutom de priser, som används
vid sammanvägningen av produktionsindexen, härrör från 1960 och relativpriset
på syntetfiberväv minskat markant sedan dess, kan man utgå från
att produktionsindexen kraftigt överskattat produktionsökningen inom textilindustrin.
Konjunkturinstitutet har därför justerat ned denna ökning till
5 %, vilket ger en sammanlagd ökning för hela sektorn på något under 3 %.
En ökning av denna storleksordning överensstämmer också bättre med sysselsättningsutvecklingen
för branschen, som — räknat i arbetstimmar —
gått ned med närmare 4 % mellan 1968 och 1969.
Till grund för bedömningen av sektorns produktion 1970 ligger i första
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 71
hand en försörjningsbalans för beklädnadsvaror. I denna ingår även beklädnadsvaror
av trikå. Balansens efterfrågesida inrymmer en kalkylerad konsumtionsökning
på ca 2 1/2 %, vilket är ungefär hälften så mycket som
1968—1969 och en lagerökning av ungefär samma storlek som konsumtionsökningen
absolut sett. Vidare har exporten förutsatts kunna öka med 20 %.
Importvolymen beräknas öka nästan lika mycket som 1969, dvs. med 17 %.
Med dessa uppskattningar pekar balansen på en produktionsminskning på
ca 2 % för beklädnadsbranschen. Även inom textilindustrin torde produktionen
bli något lägre än 1969, varför hela sektorns produktion kan väntas
minska med drygt 1 % 1969—1970.
De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 % av den totala industriproduktionen.
För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår
under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1967
till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen
angivna utvecklingen 1968—1970 syftar till att ge en ungefärlig uppskattning
av produktionsförändringarna inom dessa branscher sammantagna. Jordoch
sten-, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärdemässigt
tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också innefattar
läder-, pappersvaru- och gummivaruindustri.
Produktionsvolymen inom jord- och stenindustrin ökade 1968—1969 med
ca 3 1/2 %, vilket innebär en något högre ökningstakt än ett år tidigare.
Med hänsyn tagen till den prognoserade byggnadsverksamheten under 1970
beräknas produktionsökningen komma att uppgå till ca 3 %.
Den kraftiga produktionstillväxt som under de senaste åren präglat den
kemisk-tekniska industrin fortsatte även under 1969. Produktionsökningen
uppgick till ca 14 %. Tillväxttakten inom oljeraffinaderierna var 1968—
1969 drygt 15 %, vilket innebar en betydligt lägre ökningstakt än under de
närmast föregående åren. Detta har dock kompenserats av övriga delar av
branschen, vars ökningstakt har varit hög under 1969. För 1970 beräknas
tillväxten inom oljeraffinaderierna bli något lägre än 1968—1969. Även
för övriga delar av branschen kalkyleras med en något lägre ökningstakt,
delvis beroende på bristen på elkraft under 1970, som kan komma att
påverka tillväxttakten för vissa delar av den kemiska industrin. Produktionsökningen
1969—1970 beräknas därför stanna vid ca 9 % för branschen
som helhet.
Den nedgång i produktionsvolymen som under de senaste åren noterats
inom den grafiska industrin och läderindustrin vände under 1969. För båda
branscherna kunde produktionsökningar registreras. Denna tendens väntas
fortgå inom den grafiska industrin under 1970, medan läderindustrins produktionsvolym
prognoseras bli ungefär oförändrad.
Totalt för gruppen övriga branscher beräknas produktionen under 1969
ha ökat med ca 8 %. De prognoser som gjorts för 1970 tyder på en lägre
tillväxttakt, närmare 7 %, för hela gruppen övrig industri.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1968—1970
Procentuella volymlörändringar
1968—1969
1969—1970
prognos
Järnmalmsgruvor ............................
1
- 4
Järn- och metallverk..........................
8
6
Verkstadsindustri, exkl. varv ..................
11
8
Varv........................................
8
7
Träindustri1..................................
3 5
3
därav: sågverk..............................
3 2
4
Massaindustri ................................
3 5
7
Pappers- och pappindustri ....................
12
8
Livsmedelsindustri2 ..........................
1
3
Textil- och beklädnadsindustri ................
3 5
-1
Övriga branscher ............................
8
7
Totala industrin
8
6
1 Inkl. ■yvallboardfabriker.
2 Inkl. dryckesvara- och tobaksfabriker.
3 För massaindustrin är statistiska centralbyråns index baserad på månadsdata. Räknat på
nu kända årsuppgifter stannar produktionsökningen vid 3 %. För sågverken och totala träindustrin
pekar konjunkturinstitutets kalkyler på en produktionsökning på ca 6 % och för textil- och
beklädnadsindustrin uppskattas ökningen ha stannat vid ca 3 %. Varvens produktionsökning
tycks också ha överskattats något i statistiska centralbyråns index. Se vidare texten för dessa
branscher. Totala industriproduktionens ökning blir även med här nämnda tal knappt 8 %, dvs.
samma utveckling som enligt statistiska centralbyråns index.
Källor: 1968—1969, statistiska centralbyråns preliminära industriproduktionsvolymindex.
1969—1970, konjunkturinstitutet.
Den totala industriproduktionen ökade med 8 % 1968—1969 enligt ovan
redovisade preliminära beräkningar för de olika industribranscherna, vilket
framgår av tabell 4, som också visar de olika sektorernas produktionsutveckling.
Höga ökningstal noteras speciellt för kemisk industri, pappersbruk,
verkstadsindustri samt järn- och metallverk.
För 1970 skulle de ovan redovisade produktionsförändringarna för industrins
olika branscher ge en ökning för industrin som helhet på närmare
6 %. Dämpningen i ökningstakten jämfört med närmast föregående år berör
flertalet branscher. Tyngst vägande är uppbromsningen i verkstadsindustrin.
2. Skogsbruket
De konsekvenser den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom
skogsindustrierna beräknas få för skogsbruket har tillsammans med export-,
import- och lagerprognoser för rundvirke sammanställts i en försörjningsbalans.
Den beräknade avverkningen för 1968 är reviderad sedan föregående
publiceringstillfälle. Sågtimmerförbrukningen har justerats ner med
hänsyn till den ovan nämnda lägre produktionstakt inom sågverken som de
definitiva beräkningarna visar. Vidare redovisar den definitiva lagerstatisti
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
73
Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för randvirke 1967—1970
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
1967
1968
1969
1970
prognos
Produktion ......................
55 070
48 440
53 240
60 700
sågtimmer......................
19 500
20 040
21 710
22 300
massa- och boardved............
31 360
24 310
27 540
34 510
övrigt rundvirke................
4 210
4 090
3 990
3 890
Import..........................
410
340
360
370
Summa tillgång
55 480
48 780
53 600
61 070
Export..........................
2 650
2 790
3 060
3 400
Lagerförändring ..................
+ 2 700
-4 320
-2 590
+ 2 100
Förbrukning......................
50 130
50 310
53 130
55 570
sågtimmer......................
19 060
19 980
21 160
22 000
26 980
26 350
28 090
29 800
övrigt rundvirke................
4 090
3 980
3 880
3 770
Summa användning
55 480
48 780
53 600
61 070
Källa: Konjunkturinstitutet.
ken en större minskning av massavedslagren 1968 än den preliminära. Således
har den beräknade avverkningen 1968 justerats ner och försörjningsbalansen
visar nu en minskning av skogsavverkningarna 1967—1968 på ca
12 %.
1969 beräknas förbrukningen av massaved ha ökat med 7 % främst till
följd av den snabbt stegrade produktionstillväxten inom de integrerade massafabrikerna-pappersbruken.
Samtidigt beräknas sågtimmerförbrukningen
ha ökat ca 6 % medan förbrukningen av övrigt rundvirke kalkyleras trendmässigt
ha avtagit. Därmed beräknas totala förbrukningen av rundvirke ha
ökat knappt 6 % 1968—1969.
Skogsavverkningarna 1969 och 1970 har rönt speciell inverkan av de under
hösten 1969 inträffade stormfällningarna i stora delar av Svealand och
Götaland. I första hand har sågtimret tillvaratagits, vilket under 1969 resulterat
i en kraftig lagerökning vid sågverken samt en stegring av sågtimmerexporten.
Samtidigt har inom massaindustrin den strukturellt betingade nedskärningen
av massavedslagren fortgått. Totala avverkningen 1968—1969
beräknas sålunda ha ökat ca 10 %.
Under 1970 beräknas förbrukningen av rundvirke öka ca 5 % varvid ökningen
förutses bli kraftigast för massaved. Stormfällningarna beräknas
medföra en ökad lagerhållning av främst massaved samtidigt som exporten
av rundvirke stegras ytterligare. Skogsavverkningarna skulle därmed komma
att öka hela 14 % 1969—1970.
3j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Statistiska centralbyrån har, med hjälp av input-output-tabeller för 1964,
preliminärt beräknat bruttonationalprodukten från produktionssidan för
1969. I följande tablå har gjorts en sammanställning av förändringstalen
för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1968—1969 och 1969—
1970.
Jordbrukssektorns produktionsvolym skulle enligt statistiska centralbyråns
beräkningar ha minskat med ca 9 % 1968—1969. Det är framför allt
vegetabilieproduktionen som beräknas ha minskat kraftigt, till följd av den
torra sommaren. För 1970 väntas vegetabilieproduktionen komma att öka
med ca 5,5 % i volym, under förutsättning av normalskörd, enligt statens
jordbruksnämnds beräkningar. Animalieproduktionen väntas samtidigt komma
att minska med ca 3 %. Detta tillsammans med en trendmässig ökning
av insatsen av jordbruksråvaror, drivmedel m. m. gör att jordbrukets bidrag
till bruttonationalprodukten väntas minska med 3 % i volym 1970.
Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med knappt 6 % 1968—
1969. För 1970 ger avverkningen, mätt i 1969 års priser, tillsammans med
bl. a. variationer i skogsuttag’, en volymökning med drygt 7,5 %. Denna
skattning kan förmodas spegla förädlingsvärdets utveckling på ett någorlunda
acceptabelt sätt.
Den totala industriproduktionens tillväxt 1969 beräknas till ca 8 %, medan
ökningstalet för 1970 väntas stanna vid knappt 6 %. De flesta branschers
produktionsvolym väntas komma att tillväxa långsammare 1970 än
1969.
Enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökade elsektorns förädlingsvärde
med 10 % i volym 1968—1969. Beräkningarna tar ej hänsyn till förändringar
i produktionsinriktningen eftersom man använder 1964 års input-koefficienter.
Centrala driftledningens beräkningar visar en fördubbling
av värmekraftproduktionen 1968—1969, medan vattenkraftproduktionen,
till följd av den torra sommaren, visar en minskning med 14 % i volym.
Under sådana omständigheter torde förädlingsvärdets tillväxt kunna skattas
till endast drygt 5 % 1968—1969. För 1970 väntas värmekraftproduktionen
ligga kvar på 1969 års nivå, samtidigt som vattenkraften beräknas komma
att öka med ca 14,5 %. Förädlingsvärdet kan väntas öka med drygt 7,5 %
1969—1970. Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål — dvs. förbrukning
exklusive tillfälliga leveranser av överskottskraft — beräknas ha
ökat med drygt 9 % 1969 och väntas komma att öka med 8,5 % 1970.
Förädlingsvärdets volymökning inom byggnadsverksamheten beräknas till
knappt 5,5 % 1968—1969. I kapitel VII beräknas bruttoinvesteringarna i
byggnader och anläggningar komma att öka med 3 % 1969—1970. Inkluderas
byggnadsunderhållet beräknas volymökningen 1970 bli knappt 3,5 %.
Med ovannämnda förändringstal kan produktionen av varor och kraft
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
75
1968—1969 beräknas ha ökat med ca 6 % och för 1970 väntas tillväxttakten
bli ca en procentenhet lägre, dvs. 5 %. Denna lägre tillväxttakt beror främst
på att industrins produktionsvolymökning 1970 stannar vid knappt 6 %, mot
ca 8 % 1968—1969.
Offentliga tjänsteproduktionens volymökning beräknas till ca 6 % 1968—
1969, medan tillväxttakten 1970 väntas komma att stanna vid ca 5 %. Den privata
tjänsteproduktionen visar en ökning med knappt 4,5 % 1968—1969 enligt
statistiska centralbyråns beräkningar. Om man förutsätter en trendmässig
utveckling av den privata tjänsteproduktionen med åtminstone 3,5 % i tillväxt
1969—1970, väntas totala tjänsteproduktionen komma att öka med 4 %,
mot knappt 5 % 1968—1969.
För 1970 visar de prognoser som framlagts i de olika specialkapitlen att
bruttonationalprodukten, mätt från användnings sidan, skulle komma att
öka med ca 3,5 %. Med den ovan angivna framskrivningen av privata tjänsteproduktionen
skulle tillväxttakten för bruttonationalprodukten, enligt kalkylerna
från produktionssidan komma att bli knappt 4,5 %, dvs. inemot
en procentenhet mer än vad beräkningarna från användningssidan ger. För
1969 ligger statistiska centralbyråns beräkningar från produktionssidan,
knappt en halv procentenhet över de från användningssidan. Den från 1969
till 1970 ökade skillnaden kan tänkas tyda på antingen att beräkningarna
från användningssidan innebär en underskattning eller att kalkylerna från
produktionssidan utgår från alltför optimistiska antaganden om produktivitetstillväxten.
Förändring i
produktionsvolym
1968—1969
1969—1970
procent
milj. kr. i 1969
års priser
procent
Jordbruk......................................
— 9
—100
— 3
Skogsbruk ....................................
6
200
7,5
Industri ......................................
8
2 400
6
Elkraftproduktion ............................
5
300
7,5
Byggnadsverksamhet ..........................
5,5
400
3,5
Summa varu- och kraftproduktion ................
6
3 200
5
Offentliga tjänster ............................
6
1 250
5
Övriga tjänster................................
4, 5
2 050
3,5
Summa tjänstesektorer ..........................
5
3 300
4
Total produktion ..............................
5,5
6 500
4,5
76
Kiingl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
V. Arbetsmarknaden
1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1970
Som visades i den preliminära nationalbudgeten för 1970 kom läget på
den svenska arbetsmarknaden att under 1969 utmärkas av en jämfört med
1968 ökande arbetskraftsefterfrågan och minskande arbetslöshet. Även de
första månaderna av 1970 har präglats av fortsatt hög efterfrågan.
Antalet sysselsatta steg från 1968 till 1969, uppskattningsvis med närmare
1 %. Den mest betydande ökningen registrerades, enligt resultaten från
arbetskraftsundersökningarna, för gruppen gifta kvinnor. En viss ökning i
frånvaron begränsade stegringen av antalet personer i arbete till ungefär en
halv procent. Då samtidigt effekterna av arbetstidsförkortningen till någon
del synes ha motverkats genom ökat övertidsarbete kan det totala antalet
utförda arbetstimmar uppskattas ha stigit med inemot en halv procent. Mellan
närmast föregående år uppges däremot antalet arbetstimmar ha minskat
med drygt 2 %. Bidragande till den expansivare utvecklingen 1968—1969
var, förutom främst ökat deltagande i arbetskraften och minskad arbetslöshet,
den snabbare befolkningstillväxten. Denna påverkas kraftigt av nettoimmigrationens
storlek. Mellan 1967 och 1968 ökade befolkningen i åldrarna 15—
69 år med ca 23 000 personer, medan motsvarande ökningstal 1968—1969
steg till närmare 33 000. Under loppet av 1969 invandrade netto 43 800 personer
att jämföra med 12 800 under 1968. Av de invandrande kan drygt 80 %
beräknas vara i åldrarna 15—69 år.
Efterfrågan på arbetskraft
Som ett mått på i vilken riktning efterfrågan på arbetskraft utvecklas kan
serien över vid arbetsförmedlingarna obesatt platser vid månadens mitt användas.
Från och med april 1968 har antalet obesatta platser varje månad
varit högre än motsvarande månadstal närmast föregående år. Ökningarna
blev successivt allt större för att nå ett maximum under oktober 1969, då
antalet obesatta platser var närmare 70 % högre än under samma månad
1968. Därefter har emellertid ökningarna blivit allt lägre, och i april 1970
var uppgången 30 %. Antalet obesatta platser uppgick därmed till 71 000.
Ett högre månadsvärde har dock registrerats endast en gång tidigare (juni
1969) sedan denna statistiks tillkomst.
Kurvan för de säsongrensade värdena i denna serie steg, som framgår av
diagram 1, brant under första hälften av 1969. En fortsatt stegring registrerades
även under senare delen av 1969 och början av 1970, men denna var
betydligt svagare än tidigare. Mellan mars och april 1970 steg kurvan dock
relativt kraftigt. Till den svagare utvecklingen under det senaste halvåret
77
Bil. I: Reviderad nationalbudget för år 1970
Diagram V:l. Antai lediga platser vid månadens mitt mars 1967—mars 1970
Säsongrensade mänadssiffror. Log. skala
60000
50000
Totalt
40000
30000
Privata och offentliga tjänster
20000
20000
Industri och hantverk
Offentliga tjänster
10000
10000
Metall- och verkstadsindustri
Varuhandel
Textil-, sömnads-, läder-, håroch
gummivaruindustri
Byggnadsverksamhet
V v
-Träindustri1
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
bidrog främst utvecklingen inom industrin. Inom den tungt vägande delen
metall- och verkstadsindustri steg den icke tillgodosedda efterfrågan, om än
i lägre takt än tidigare. Inom textil- och sömnadsindustrin m. m. minskade
däremot efterfrågan under sista kvartalet 1969 och första kvartalet 1970,
medan den inom skogsindustrierna var ungefär oförändrad eller något lägre.
Inom byggnadsverksamheten nåddes det högsta värdet under hösten 1969,
medan nivån var klart lägre under första kvartalet 1970. Detta kan eventuellt
till någon del sammanhänga med att vissa byggnadsprojekt försenades
på grund av svåra väderleksförhållanden. Ser man på varuhandeln synes
efterfrågan inte ha undergått några väsentliga förändringar under det senaste
året. Inom tjänsterna har den icke tillgodosedda efterfrågan stigit successivt,
mest markerat under slutet av 1969 och början av 1970. Det är främst
ett ökat antal lediga platser inom undervisningsområdet som medverkat
härtill.
78
Kimgl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Enligt resultat från konjunkturinstitutets barometerundersökningar för
industrin och byggnadsverksamheten ökade inom industrin såväl antalet
arbetare som antalet tjänstemän under första kvartalet 1970, om än i något
lägre takt än planerat ett kvartal tidigare. Andelen företag som uppgivit brist
på yrkesarbetare ökade dock inte från december 1969 till mars 1970 utan
minskade, bortsett från verkstadsindustrin, något. För bristen på andra arbetare
än yrkesarbetare noterades en fortsatt svag nedgång. Bristtalen är
emellertid av samma storleksordning som under 1965. Det är därmed fortfarande
bristen på arbetskraft som anges som den klart begränsande faktorn
för en produktionstillväxt. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten
efterfrågades i mars 1970 främst träarbetare, i ungefär samma omfattning
som i december 1969.
Den ökade efterfrågan på arbetskraft inom industrin har avsett arbetarpersonal.
Enligt statistiska centralbyråns kvartalsstatistik minskade antalet
tjänstemän inom industrin med ca 1/2 % från 1968 till 1969. Samtidigt
ökade enligt den månatliga statistiken antalet anställda arbetare med 1,7 %,
med ökningar som blev allt större under loppet av 1969. Från januari 1969
till 1970 ökade antalet anställda arbetare med 4,3 %. Mellan samma månader
steg sysselsättningen inom verkstadsindustri (exkl. varv) med 8,7 %.
Arbetslöshet m. m.
I tabell 1 ges uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade
arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första
kvartalet 1970 i genomsnitt 4 900 lägre än under samma period 1969. Mellan
februari 1969 och 1970 ökade visserligen arbetslösheten, men uppgången får
tillskrivas skillnader i väderleken. I april 1970 var antalet arbetslösa 39 600,
en nedgång med 3 000 jämfört med april 1969.
Efter att första halvåret 1969 säsongrensat ha legat på en ungefär oförändrad
men jämfört med 1968 lägre nivå, minskade arbetslösheten under
senare delen av 1969. Regionalt låg arbetslösheten i skogslänen på sin högsta
nivå under slutet av 1968 och första hälften av 1969. Den nedgång som därefter
registrerats har varit svagare än i de övriga delarna av landet, där den
säsongrensade kurvan för arbetslösheten vände neråt redan under början av
1968. Under de fyra första månaderna av 1970 ägde dock i de södra och mellersta
delarna av landet ingen ytterligare nedgång i arbetslösheten rum, medan
den i skogslänen fortsatte att minska svagt.
I nedanstående tablå anges arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna
för perioden oktober—april under de två senaste vinterhalvåren samt
medelvärdena för motsvarande månadstal under perioden 1960—1969.
okt.
nov.
dec.
jan.
febr.
mars
april
1969/1970
1,2
1,4
1,8
2,2
2,3
1,9
1,7
1968/1969
1,6
1,9
2,1
2,8
2,6
2,5
2,1
1960/1969
1,0
1,3
1,6
2,5
2,3
2,0
1,8
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
79
Tabell V: 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1969 och 1970, regionalt och branschvis
Månadstal resp. kvartalsgenomsnitt
Arbetslöshetsförsäkrade
Samtliga
varav:
arbets-
lösa
kvinnor
Industri-
arbetare
Bygg-
nadsar-
betare
Skogs-
arbetare
Övriga
I. Antal registrerade arbetslösa
1970
1. Hela landet
j an.....................
9 980
14 770
2 130
12 520
46 340
9 530
febr.....................
9850
18 580
1 840
14 290
51 200
9 430
mars....................
9 390
13 380
1 850
12 370
43 550
9 230
2. Södra och mellersta Sverige
jan.....................
6 520
8 020
180
6 930
25 060
5 530
febr.....................
6 470
11 170
190
8 470
29 500
5 420
mars....................
6 240
7 880
200
6 980
24 550
5 450
3. Värmland, Dalarna och
Norrland
jan.....................
3 460
6 750
1 950
5 590
21 280
4 000
febr.....................
3 380
7 410
1 650
5 820
21 700
4 010
mars....................
3 150
5 500
1 650
5 390
19 000
3 780
11. Förändring från motsva- rande period 1969
1. Hela landet
jan.....................
— 4 020
— 2 780
— 430
— 920
— 9 370
— 960
febr.....................
— 3120
3 250
— 550
1 600
910
— 120
mars....................
— 3 040
— 1440
— 800
— 550
— 6150
30
1 kv...................
— 3 390
— 320
— 590
40
— 4 870
— 350
2. Södra och mellersta Sverige
jan.....................
— 3 140
— 1 920
0
— 800
— 7 260
— 1 190
febr.....................
— 2 470
1 950
— 10
1 390
70
— 710
mars....................
— 2 350
— 910
— 70
— 240
— 4 250
— 440
1 kv...................
— 2 650
— 290
— 30
110
— 3 820
— 780
3. Värmland, Dalarna och
Norrland
jan.....................
— 880
— 860
- 430
- 120
— 2 110
230
febr.....................
— 650
1 300
- 540
210
840
590
mars....................
— 690
— 530
- 730
- 310
— 1 900
470
1 kv...................
— 740
— 30
— 560
- 70
— 1 050
430
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Den gynnsammare arbetsmarknadsutvecklingen har medfört att omfattningen
av beredskapsarbeten kunnat minskas. Under januari—mars 197C
var i genomsnitt 12 800 personer anställda i beredskapsarbeten (exkl. anställda
vid s. k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade) att jämföra med
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
17 500 under samma period 1969. För att underlätta omställningen och samtidigt
söka tillgodose näringslivets behov av personal har under motsvarande
perioder antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning ökats från i genomsnitt
36 200 under första kvartalet 1969 till 41 600 under första kvartalet
1970.
Under 1969 berördes totalt 10 900, varav inom industrin 9 600, arbetstagare
av till arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om driftsinskränkningar
mot 22 700 under 1968. Detta är det lägsta talet sedan 1965, då det
uppgick till 8 900. Under januari—mars 1970 berördes 4 100 arbetstagare av
sådana varsel mot 2 600 under samma period 1969, med ökningar främst
inom textil- och sömnadsindustri. Summerat över en tolvmånadersperiod
har därmed antalet berörda arbetstagare stigit från 10 900 i december 1969
till 12 400 i mars 1970.
Sammanfattningsvis framgår av ovanstående att arbetsmarknadsläget under
loppet av 1969 och även i början av 1970 karakteriserats av stigande
efterfrågan och minskande arbetslöshet. Inom främst industri har dock den
icke tillgodosedda efterfrågan under senare delen av denna period inte stigit
lika kraftigt som tidigare. Bristen på arbetskraft är emellertid ännu hög.
Länsarbetsnämndernas rapporter i mars 1970 anger också att tillgängliga
arbetskraftsresurser utnyttjas helt och att några betydande nedgångar i
efterfrågan knappast emotses under överblickbar tid.
2. Arbetsmarknaden 1970
Vid försöken att bedöma utvecklingen av läget på arbetsmarknaden görs i
det följande näringsgrensvisa kalkyler över efterfrågan på arbetskraft. De
sysselsättningsförändringar som då framkommer vägs sedan samman och
sätts i relation till det sannolika utbudet av arbetskraft.
Det kan nämnas att de näringsgrensvisa beräkningarna i huvudsak ansluter
sig till de sysselsättningstabeller som statistiska centralbyrån f. n. har
under utarbetande. Definitionerna i dessa är anpassade till dem som tillämpas
vid arbetskraftsundersökningarna, och dessa har delvis tillsammans med
övrig information använts av statistiska centralbyrån. Utgångsvärdena komkommer
därmed jämfört med det material som använts i tidigare nationalbudgeter
att skilja sig åt såväl vad avser avgränsningar som nivåer. I allt
väsentligt synes dock tidigare analyser i stort sett verifieras av statistiska
centralbyråns beräkningar.
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket har antagits fortgå i ungefär
samma takt 1970 som 1969. Inom skogsbruket har en svag ökning i antalet
sysselsatta bedömts äga rum med hänsyn till de produktionsprognoser som
framläggs i kapitel IV.
Som framgår av kapitel IV väntas produktionen inom industrin tillväxa
med knappt 6 % 1970 att jämföra med en ökningstakt som var två procent
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
81
enheter högre 1969. Antagandena om sysselsättningsutvecklingen baseras
förutom på produktionsprognosen även på en bedömning av produktivitetstillväxten.
Denna har antagits bli inte obetydligt lägre 1970 än 1969. För
antalet anställda industriarbetare skulle därmed någon ökning vara att
emotse även 1970, om än i lägre takt än 1969. En sysselsättningsuppgång
inom de expansiva delarna skulle till viss del motverkas av minskningar
inom andra delar.
Inom byggnadsverksamheten ökade antalet sysselsatta från 1968 till 1969
med drygt en halv procent. I kapitel VII anges investeringarna i byggnader
och anläggningar inklusive reparationer och underhåll samtidigt ha ökat
med drygt 5 %, medan ökningen 1969—1970 skulle bli knappt 3,5 %. Antalet
sysselsatta anställda torde därvid komma att minska med inemot en halv
procent.
Inom tjänstesektorerna anges antalet sysselsatta ha ökat med drygt 2,5 %
från 1968 till 1969, medan ökningen 1970 torde bli något lägre. För såväl
samfärdsel som privata tjänster har sysselsättningsökningen 1970 antagits
bli inte obetydligt lägre än 1969. Inom varuhandeln antas den svaga nedgången
i antalet sysselsatta 1969 komma att följas av en liknande nedgång
1970. Inom de offentliga tjänsterna antas en något svagare sysselsättningsökning
1970 än 1969. Antalet kommunalanställda väntas dock öka i hög takt.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna att antalet sysselsatta
ökar även under 1970, men att ökningen blir lägre än mellan 1968 och 1969.
Totala antalet arbetstimmar kan beräknas bli ungefär oförändrat från 1969
till 1970.
De överväganden som kan göras över hur utbudet av arbetskraft kan tänkas
utvecklas baseras bl. a. på en befolkningsprognos. Från 1969 till 1970
kan medelfolkmängden i åldrarna 15—69 år beräknas stiga i samma takt
som mellan närmast föregående år. Befolkningsutvecklingen påverkas dock
kraftigt av nettoimmigrationens storlek, som har satts till 20 000 personer.
Utbudskalkylen pekar på en ökning av antalet sysselsatta i ungefär samma
takt 1970 som 1969, och även utbudet av arbetstimmar kan, under vissa
förutsättningar om frånvarons och medelarbetstidens storlek, beräknas öka
ungefär lika mycket som 1969. Den ovan antagna efterfrågeutvecklingen
skulle då bli något lägre än det möjliga utbudet. En viss dämpning av efterfrågetrycket
skulle således vara att emotse.
Det bör understrykas, att då utbuds- och efterfrågekalkylerna måste göras
på två så metodologiskt olika sätt fångas sektoriella och regionala skillnader
liksom för övrigt även olikheter vad gäller den utbjudna respektive
efterfrågade arbetskraftens yrkesinriktning m. m. inte upp av beräkningarna.
Fortsatt hög arbetskraftsefterfrågan inom delar av näringslivet kan därför
vara helt förenlig med ett läge som karakteriseras av genomsnittligt
dämpad efterfrågan.
82
Kimgl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Ovanstående resonemang kan kompletteras med en sammanställning av
beräknad sysselsättningsutveckling och produktion inom hela ekonomin.
Mellan 1967 och 1968 ökade den totala produktionen med 3,8 % i volym,
och då antalet utförda arbetstimmar minskade med 2,2 % kom produktivitetstillväxten
att uppgå till drygt 6 %.
Mellan 1968 och 1969 beräknas nationalprodukten ha ökat med 5,2 % i
volym. Då samtidigt utnyttjandet av arbetskraft ökade och kapacitetsutnyttjandet
steg begränsades produktivitetstillväxten till drygt 4,5 %.
För 1970 anges, som framgår av försörjningsbalansen i det sammanfattande
kapitlet, nationalproduktens tillväxt till drygt 3,5 %. Då arbetskraftsefterfrågan
beräknad utifrån produktionsprognoserna samtidigt indikerar
en jämfört med 1969 ungefär oförändrad volym, skulle produktivitetstillväxten
bli ungefär en procentenhet lägre än 1969. Kalkylen är i och för sig
förenlig med ett antagande om en svagare ökning av antalet arbetade timmar
utförda av anställda samtidigt med en fortsatt nedgång av företagarnas
arbetsinsats. Den skisserade utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan kan
också ställas i relation till det möjliga utbudet av insatta arbetstimmar, vilket
— som framgår av ovanstående — inte i någon större grad skulle avvika
från det under 1969 realiserade. Denna kalkyl synes antyda att utrymme
skulle kunna finnas för en produktionsökning som är något högre än den
antagna.
Med hänsyn till det nuvarande läget torde en dämpning av efterfrågetrycket
i linje med de anförda kalkylerna i mer uttalad form tidigast komma
till uttryck under senare delen av 1970.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
83
Yl. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Preliminära beräkningar utförda av statistiska centralbyrån i samarbete
med konjunkturinstitutet visar att den totala lönesumman, dvs. summan
av alla anställdas kontantlöner före skatt, ökade med 7 1/2 % mellan kalenderåren
1968 och 1969. Avtalen beräknas svara för 4 1/2 %, medan löneglidningen
synes ha stannat vid mellan 2 % och 2 1/4 %, vilket är något
mindre än som beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Sysselsättningskomponenten
har däremot dragits upp och beräknas nu till knappt 1 %,
varav närmare 3/4 % utgörs av sysselsättningsökning i timmar. Den återstående
delen av sysselsättningskomponenten betingas av att sysselsättningsutvecklingen
varit mest positiv inom sektorer med relativt högt löneläge.
Industriarbetarna beräknas ha erhållit en timförtjänstökning med i genomsnitt
9 % mellan 1968 och 1969. Härav utgjorde den avtalsmässiga ökningen
4 3/4 % och löneglidningen 4 1/4 %. Därutöver steg företagens arbetskraftskostnader
per arbetad timme med 1/2 % på grund av höjda ATPoch
AFA-avgifter1 samt med 1 % genom den fr. o. m. 1 januari 1969 införda
allmänna arbetsgivaravgiften.
Mellan 1969 och 1970 förutses den totala lönesumman komma att öka
med 9 1/2 %. Den avtalsmässiga lönehöjningen har reviderats upp från den
preliminära nationalbudgeten och beräknas nu till 5 1/4 %. Uppdragningen
betingas av nya kalkyler över utfallet av förtjänstutvecklingsgarantin inom
LO—SAF-området och effekten av de avtal på tjänstemannasidan, som slutits
sedan föregående beräkningstillfälle. Det industritjänstemannaavtal, som
slöts vid mitten av december 1969 och som medför en avtalsmässig löneökning
på 7 % för 1970, har legat till grund för avtalskonstruktionen för handelns
tjänstemän. För de senare innebär avtalet något större löneökningar
än för industritjänstemännen.
Oron på arbetsmarknaden och den mycket höga efterfrågan på arbetskraft
ligger bakom den löneglidning för hela ekonomin på drygt 3 1/2 %,
som ingår i prognosen för 1969—1970. Som jämförelse kan nämnas att 1964
års tal var något lägre medan 1965 års var närmare 1 % högre.
Industriarbetarnas avtal beräknas innebära timlöneökningar på drygt
4 % mellan kalenderåren 1969 och 1970. De sociala kostnaderna förväntas
samtidigt bidra med 3/4 %. I löneglidningen inräknas effekten av de löneökningar
utöver vad som bestämts i förbundsförhandlingarna, som blivit
resultatet av de lokala förhandlingarna kring årsskiftet. Delvis av detta skäl
1 AFA: Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—1970
Milj. kr. i löpande priser
1968
1969
1970
Procentuell
prognos
förändrin
1968—
1969
g
1969—
1970
1. Faktorinkomst1....................
91 309
97 716
106 493
7,0
9,0
Egentliga löner1’2 ................
75 524
81 201
88 864
7,5
9,4
Enskilda företagares inkomster ....
6 634
6 641
6 972
0,1
5,0
Kapitalinkomster (netto)3..........
2 459
2 734
3 063
11,2
12,0
Ofördelad restpost ................
6 692
7 140
7 594
6,7
6,4
2. Inkomstöverföringar till hushåll ....
16 299
18 308
20 761
12,3
13,4
Egentliga inkomstöverföringar4......
5 244
6 098
6 733
16,3
10,4
därav: Barnbidrag ..............
1 586
1 589
1 600
0,2
0,7
Socialförsäkringsutfall..............
11 055
12 210
14 028
10,4
14,9
därav: Folkpensioner6............
6 415
6 955
7 804
8,4
12,2
ATP ....................
608
832
1 195
36,8
43,6
3. Direkta skatter, avgifter m. m.1 ....
4. Hushållens nettoinbetalningar till det
30 786
34 277
39 423
11,3
15,0
offentliga (3—2) ..................
14 487
15 969
18 662
10,2
16,9
5. Skadeförsäkringsutfall..............
561
623
660
11,1
5,9
6. Skadeförsäkringspremier............
641
714
738
11,4
3,4
7. Disponibla inkomster (1—4 + 5—6)..
76 742
81656
87 753
6,4
7,5
8. Privat konsumtion................
73 012
77 980
84 505
6,8
8,4
9. Sparande6 ........................
3 730
3 676
3 248
— 1,4
-11,6
1 Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring samt tillräknade pensionsavgifter för kommunala
och statliga myndigheter är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Arbetsgivaravgifter
till socialförsäkring uppgick 1968 till 6 755 milj. kr., 1969 till 7 466 milj. kr. och beräknas uppgå
till 7 964 milj. kr. 1970. Pensionsavgifterna uppgick 1968 till 2 274 milj. kr., 1969 till 2 621 milj.
kr. samt beräknas uppgå till 2 938 milj. kr. 1970.
2 Förutom lönesumman ingår även direkt utbetalda pensioner från offentliga affärsverk samt
inom industri och handel.
3 Häri ingår räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).
4 Häri har medtagits transfereringar från utlandet samt direkt utbetalda pensioner från stat
och kommun.
5 Inkl. kommunala bostadstillägg.
6 Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1968 till 2 119 milj. kr., 2 503 milj. kr. 1969
och beräknas uppgå till 2 766 milj. kr. 1970.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kan löneglidningen inom industrin väntas bli betydligt kraftigare mellan
genomsnittslägena 1969 och 1970 än mellan 1968 och 1969.
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster av jordbruk med binäringar har från föregående
rapport reviderats för samtliga år från 1960 på grund av statens jordbruksnämnds
nya beräkningar av lagerförändringar av spannmål m. m.
Mellan 1968 och 1969 beräknas därför inkomsterna från jordbruket ha
minskat med knappt 13 % mot tidigare angivna 25 %. Inkomsterna från
skogsbruket beräknas ha ökat med ca 7 1/2 % under samma period. Jordbrukarnas
sammanlagda inkomster skulle därmed ha minskat med knappt
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
85
Tabell Yä:2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970
Milj. kr. i löpande priser
1966
1967
1968
1969
1970
1. Prel. A-skatt......................
19 179
21 929
24 537
27 522
31 569
2. Prel. B-skatt......................
2 818
3 084
3 119
3 352
3 760
3. Fyllnadsskatt ....................
612
664
743
894
973
4. Kvarskatt ........................
1 534
1 819
1 704
1 736
2 031
5. Överskjutande skatt................
1 272
1 719
2 156
2 309
2 320
6. Netto (3 + 4—5) ..................
874
764
291
321
684
7. Övriga skatter och avgifter..........
2 218
2 427
2 839
3 082
3 410
8. Summa direkta skatter och avgifter
(1 + 2 + 6 + 7)......................
25 089
28 204
30 786
34 277
39 423
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.
7 % 1968—1969. Mellan 1969 och 1970 beräknas deras sammanlagda inkomst
från jordbruk och skogsbruk öka med 5 %. Därvid har förutsatts
normala skördeförhållanden under 1970. Inkomsterna från jordbruk med
binäringar förväntas öka med 2 1/2 %. Skogsinkomsterna har på grundval
av tillgängliga pris- och avverkningsprognoser beräknats öka med drygt
10 1/2 %, vilket innebär en kraftig nedrevidering från föregående beräkningstillfälle
orsakad av en lägre prisprognos.
Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 4 % mellan
1968 och 1969. För 1969—1970 förutses en något högre ökningstakt.
Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushållens ränteinkomster och ränteutgifter
(inkl. räntor på liv- och sjukförsäkringsfonder) samt utdelningar
på värdepapper, beräknas ha ökat med drygt 11 % 1968—1969. Det höga
ränteläget och de i allmänhet goda företagsboksluten för 1969 förväntas
leda till en ökning på 12 % mellan 1969 och 1970.
De egentliga inkomstöverföringarna (barnbidrag, studiebidrag, bostadstillägg
m. m.) beräknas ha ökat med drygt 18 1/2 % 1968—1969. En tredjedel
av denna ökning förklaras av det nya familj ebostadsbi dr aget till barnfamiljer
och en tiondel av ökade studiebidragsutbetalningar. Ökningstakten
1969—1970 väntas avta och uppgå till 10 3/4 %.
Utbetalningar från socialförsäkringen (inkl. folkpensioner1) har ökat med
ca 10,5 % 1968—1969. Mellan 1969 och 1970 beräknas ökningen bli något
större eller knappt 15 %, främst på grund av de förbättrade läkarvårds- och
sjukvårdsförmånerna. Dessutom förväntas ökningstakten i pensionsutbetalningarna
stiga genom en större höjning av basbeloppet 1970 än 1969.
Direkta skatter och avgifter m. m. har ökat med 11 1/2 % 1968—1969.
De preliminära A-skatterna ökade med drygt 12 % 1968—1969. Det innebär
att av den totala lönesummeökningen som angavs i föregående avsnitt på
1 Folkpensioner har flyttats från egentliga inkomstöverföringar till utbetalningar från
socialförsäkringssektorn i samband med omläggningen av nationalräkenskaperna till det
nya SNR-systemet.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VI:3. Lönesumma och preliminär A-skatt 196S—1970
Milj. kr. i löpande priser
(1)
Löne-
summa1
(2)
Föränd- ring i
löne- summa
(3)
Prel.
A-skatt
(4)
Föränd- ring i
prel.
A-skatt
(5)
Upp- skattad
föränd- ring i
prel.
A-skatt2
(6)
Margi- nell
skatte- kvot %
(4):(2)
(7)
Upp- skattad
margi- nell
skatte- kvot %
(5):(2)
(B)
Genom- snittlig
skatte- kvot %
(3):(1)
1965
58 896
5 626
17 093
2 580
2 022
45,9
35,9
29,0
1966
65 160
6 264
19 341
2 248
2 992
35,9
47,8
29,7
1967
69 793
4 633
21 929
2 588
2 236
55,9
48,3
31,4
1968
74 160
4 367
24 537
2 608
2 134
59.7
48,9
33,1
1969
79 673
5 513
27 522
2 985
2 581
54,1
46,8
34,5
1970
87 163
7 490
31 569
4 047
3 670
54,0
49,0
36,2
1 Exkl. arbetsgivaravgifter inkl. vissa direkt utbetalade pensioner.
2 Vid samma skattesatser som föregående år.
Källor: Riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.
7 1/2 % utgjorde den preliminära källskatten ca 54 % (se tabell 3). Den
på detta sätt beräknade marginalskatten var för inkomstökningen mellan
1967 och 1968 knappt 60 %. Även sedan effekten av de mellan åren genomförda
skattesatshöjningarna schablonmässigt beräknats och fråndragits
kvarstår tendensen till en nedgång i den marginella skattekvoten. Denna
torde i huvudsak kunna förklaras dels av att de avtalsmässiga löneökningarna
1969 till stor del låg på grupper med relativt låg marginalskatt, dels av
att antalet nytillträdande på arbetsmarknaden, med deras i allmänhet låga
lönenivå, var väsentligt större 1969 än 1968.
De preliminära B-skatterna ökade med 7 1/2 % från 1968 till 1969 vilket
med tanke på skatternas konstaterade inkomstelasticitet ganska väl svarar
mot ökningen i de enskilda företagarnas inkomster på nära 6 % från 1966
till 1967, dvs. det år som utgjorde underlaget för debiteringen av preliminära
B-skatten.
Nettot av fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt innebar en inbetalning
från hushållen på drygt 300 milj. kr. 1969 eller ungefär lika mycket
som 1968. Som framgår av tabell 2 var detta netto väsentligt större åren
1966 och 1967.
Övriga skatter och avgifter, som består av ett flertal smärre skatteposter
samt avgifter till stat och kommun, ökade enligt preliminära uppgifter med
ca 8 1/2 % 1968—1969.
Mellan 1969 och 1970 väntas summan av de direkta skatterna öka
med 15 %. Den vid förutsatt oförändrade skattesatser uppskattade marginella
skattekvoten har därvid beräknats stiga till ungefär 1968 års nivå (se
tabell 3). Den faktiska preliminära A-skatten beräknas således öka med
knappt 15 % inklusive effekten av bl. a. höjningen av den genomsnittliga
kommunala utdebiteringen på 76 öre per skattekrona. Den faktiska margi
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
87
nella skattekvoten 1969—1970 skulle därmed bli ungefär densamma som
1968—1969 eftersom den kommunala utdebiteringen då steg något mer eller
med 91 öre per skattekrona.
Vid beräkning av den preliminära B-skattens utveckling 1969—1970 har
som utgångspunkt använts den debiterade summan utav vilken en historiskt
sett normal andel väntas inflyta. Den debiterade B-skatten baseras huvudsakligen
på den av taxeringsmyndigheterna senast kända inkomsten, dvs.
skatterna 1970 bestäms av den taxerade inkomsten 1969 för inkomståret
1968. Den influtna andelens storlek påverkas dock vanligtvis av samma års
inkomster. Utbetalningarna förutses öka något snabbare jämfört med föregående
år.
Nettot av fyllnads- och kvarskatteinbetalningarna samt skatteåterbäringarna
beräknas under 1970 stiga till närmare 700 milj. kr. En stor osäkerhet
föreligger dock beträffande denna post eftersom några indikatorer på hur
fyllnadsskatterna eller återbäringarna kommer att utvecklas ännu inte är
kända.
Övriga skatter och avgifter antas öka i något långsammare takt 1969—
1970 än 1968—1969.
Faktorinkomsten ökade 1968—1969 med 7 % och förutses enligt föreliggande
beräkningar stiga ca 9 % 1969—1970. Hushållens nettoinbetalningar
till det offentliga antas därmed också stiga snabbare mellan 1969 och 1970,
dvs. med knappt 17 % mot 10 1/4 % 1968—1969. Detta resulterar i att
hushållens disponibla inkomster ökar med 7 1/2 % 1969—1970 mot knappt
6 1/2 % 1968—1969. Med en förväntad prisökning 1969—1970 för det s. k.
implicitprisindex som uppjusterats till 4,8 % kan den reala uppgången av
den disponibla inkomsten beräknas till drygt 2 1/2 %.
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen intill 1969
Från december 1968 till december 1969 steg konsumentpriserna enligt
långtidsindex med 4,8 %. Motsvarande uppgång enligt korttidsindex för
december 1969 stannade vid 3,8 %. Den ovanligt stora differensen mellan
långtidsindex och korttidsindex kan hänföras till bostadsposten. Prisuppgången
på bostäder blev knappt 10 % (motsvarande 1,1 % på totalindex)
enligt korttidsindex. I långtidsindex skedde en betydande uppjustering av
bostadsposten. Denna berodde till stor del på att vägningstalet för delposten
egnahem reviderades. Inom egnahemsposten fick kapitalkostnader för lån med
rörlig ränta ökad vikt i förhållande till lån med bunden ränta. Vidare gjordes
en korrigering med hänsyn till en förutvarande underskattning av den
kostnadsökning som under 1968 drabbade egnahemsägarna till följd av att
räntebidrag samt underränta på egnahem bortföll. Den sammanlagda effekten
av ändrad relation mellan lån med olika slags ränta samt korrigering
för tidigare underskattningar innebar att egnahemspostens uppgång blev
21,8 % jämfört med 14,8 % enligt korttidsindex. Denna kraftiga höjning
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
appliceras därefter på ett vägningstal som mer än fördubblats. Egnahemspostens
inverkan på totalindex för perioden december 1968—december
1969 blir då 1,5 procentenheter och för hela bostadsposten utgör motsvarande
effekt 2,2 procentenheler.
Jämfört med tidigare beräkningar kan hela den oväntade ökningen av
konsumentprisindex — dvs. med 4,8 % i stället för med 3,5 % som kalkylerats
i den preliminära nationalbudgeten — återföras på bostadsposten. Ändrade
vägningstal samt efterhandskorrigering av bostadsposten förklarar 0,9
respektive 0,2 procentenheter av denna skillnad. Återstående 0,2 procentenheter
är det bidrag till uppgången i totalindex som föranletts av nytillkomna
höjningar av bostadskostnaderna.
Mellan genomsnittslägena för 1968 och 1969 kan prisnivåns uppgång beräknas
till 2,7 %. Därvid har den ovan nämnda prishöjningen till följd av
att räntebidrag samt underränta bortföll hänförts till konsumentprisstegringen
1968.
För nettoprisindex var uppgången under loppet av perioden från december
1968 till december 1969 5,2 % (beräknat i anslutning till långtidsindex).
Prishöjningens fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan belysas
av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet av
1969.
Genomsnittliga prisförändringar december 1968—december 1969
Procent
Bostad.............................................. 14,5
Tjänster (exkl. bostad)................................ 6,4
Livsmedel .......................................... 5,3
Diverse varor........................................ 1,8
Alkohol och tobak.................................... 0,7
Kläder och skor...................................... 0,7
Inventarier och husgeråd.............................. —0,6
Bränsle och drivmedel................................ —4,5
Det framgår av tablån att 1969 kännetecknas av en betydande spridning i
prisutvecklingen mellan de olika delgrupperna. Förutom de tidigare nämnda
orsakerna bidrog de två enprocentiga diskontohöjningarna till bostadspostens
kraftiga uppgång. Posterna bostad, tjänster och livsmedel, som tillsammans
svarar för drygt hälften av viktsumman i konsumentprisindex, förklarar
98 % av den totala ändringen på 4,8 % 1969.
1 tabell 4 har indexhöjningarna under 1969 och 1970 samt under 60-talets
förra och senare hälft uppdelats på ett antal komponenter som — förutom
ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jordbruksprisernas,
bostadspostens samt den internationella prisfaktorns kalkylmässiga andelar
av prisrörelserna. Vidare beaktas särskilt taxeutvecklingen för offentliga
nyttigheter (post, tele samt resor med kollektiva transportmedel) och trendavvikelser
i priserna på vissa färskvaror (inhemska grönsaker, bär, äpplen
samt fisk). Den restfaktor som härefter kvarstår kan hänföras till från internationell
konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning,
offentliga nyttigheter samt jordbruk. Av tabell 4 framgår att prisupp
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
89
Tabell VI:4. Konsum entprisförändringar 1960—1970 uppdelade på komponenter
(dec.—dec.)
1960—1965
1965—
1970
1969
1970
(delvis prognos)
(prog-
nos)
totalt
per år
totalt
per år
Konsumentprisnivåns procentuella uppgång
totalt................................
22,3
4,1
20,8
3,9
‘4,6
4,7
därav hänförs till:
ändring av indireka skatter ............
5,5
1,0
3,2
0,6
0,1
0,6
ändring av internationellt bestämda priser
1,9
0,3
1,4
0,3
0,6
0,9
ändring av j ordbrukspriser ............
2,4
0,4
1,1
0,2
0,5
0,3
ändring av bostadsprissättning..........
2,5
0,5
4,9
0,9
*2,0
0,7
ändring av diverse taxor ..............
1,0
0,2
1,7
0,3
0,3
0,3
trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror
0,3
0,1
0,0
0,0
0,1
0,1
restfaktor............................
8,7
1,6
8,5
1,6
1,0
1,8
1 Exkl. effekten av den efterhandskorrigering av bostadsposten (motsvarande 0,2 procentenheter)
som gjordes i långtidsindex för december 1969.
gången 1969 inom dessa områden varit tämligen låg. Kostnadsgenomslaget
har snarast varit några tiondels procentenheter lägre än vad som erfarenhetsmässigt
kunnat förväntas med hänsyn till den för året genomsnittliga
lönestegringen. Även under 1968 registrerades ett lägre kostnadsgenomslag
än väntat. Vidare kan noteras att framför allt bostadsposten men även de
internationellt bestämda prisernas och jordbruksprisernas bidrag till prisuppgången
1969 var högre än vad som varit normalt under 60-talet.
Vad gäller 1969 kan det möjligen ha sitt speciella intresse att jämföra det
faktiska utfallet av prisutvecklingen med den prognos som framlades i den
preliminära nationalbudgeten för samma år. Det visar sig att skillnaden
blivit högst betydande. Mot en prognos om en uppgång i konsumentpriserna
under loppet av året om 2,0 % står ett utfall om 4,6 % i prisökning (bortsett
från efterhandskorrigering för bostadsposten 1968). Skillnaden mellan
prognos och utfall kan så gott som helt återföras på de tre delposterna internationellt
bestämda priser (0,6 % mot 0), jordbrukspriser (0,5 % mot 0,1 %)
och bostadspriser (2,0 % mot 0,5 %). Eftersom det till stor del varit internationella
faktorer som 1969 påverkat inte blott jordbruks- utan även bostadspriserna
— i det senare fallet via ränteutvecklingen — har det i huvudsak
varit en felbedömning av prisutvecklingens internationella bestämningsfaktorer
som legat bakom den markanta bristen på överensstämmelse mellan
prognos och utfall för konsumentprisernas förändring 1969.
Vad gäller utvecklingen under hela 60-talet visar tabell 4, att den årliga
uppgången låg nära 4 % både under den förra och senare hälften. Även de
olika komponenterna har utvecklats likartat under de båda delperioderna.
Olikheter om mer än 0,2 procentenheter visar endast bostadsposten samt
indirekta skatter. Differensen mellan genomsnitten för de två femårsperioderna
uppgår i båda fallen till 0,4 procentenheter. Beträffande bostadsposten
var bidraget till den totala indexuppgången större under 60-talets senare del,
medan det motsatta förhållandet gäller för de indirekta skatterna.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Prisutsikter för 1970
Från december 1969 till mars 1970 steg konsumentprisindex 2,7 %. Prisuppgången
förklaras till inemot en fjärdedel av höjda skatter på tobak, öl
och vissa konsumentkapitalvaror. Dessutom har vissa livsmedel (t. ex. margarin,
fisk, grönsaker, kaffe), eldningsolja samt vissa tjänsteposter noterats
för förhållandevis kraftiga uppgångar.
Från mars 1969 till mars 1970 har konsumentprisindex stigit 6,7 %.
Vid bedömning av prisutsikterna för 1970 — eller närmare bestämt för
hela perioden december 1969—december 1970 — har i anslutning till tidigare
följande faktorer beaktats:
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse
taxor i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler
och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa
färskvaror i tabellen).
5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna i detta kapitel har arbetsgivarnas
kostnadsökning per timme i genomsnitt för samtliga anställda kalkylerats
till drygt 9,5 %. Med tanke bl. a. på att detaljhandelns förmåga att
hålla tillbaka prisstegringar i år inte kan förväntas vara lika stark, som den
visat sig vara under 1969, är det motiverat att räkna med att lönekostnadsökningarna
får ett genomslag i prisnivån under 1970 som är åtminstone lika
betydande som vad man tidigare erfarenhetsmässigt kunnat räkna med mot
bakgrund av deras väntade storlek. Det är vidare tänkbart att det inom
handeln finns från 1969 kvarstående prisökningsbehov, som kan realiseras
innevarande år.
Återverkan på totalindex under punkt 1 har sammanlagt upptagits till
2,1 %, varav 0,3 % faller på ändring av diverse taxor.
(2) I fråga om bostadsposten räknades i den preliminära nationalbudgeten
med en uppgång om 3 %. Denna bedömning har nu uppjusterats till
knappt 5 %, vilket kalkylmässigt gör 0,7 % på konsumentprisnivån.
Då osäkerheten om ränteutvecklingen är stor bör det framhållas att den
kalkylerade uppgången gäller vid oförändrat diskonto. En procentenhet på
räntesatsen gör 6,8 % på egnahemsposten, vilket motsvarar 0,5 % på totalindex.
Jordbrukspriserna kommer till följd av det nyligen träffade avtalet att
påverkas uppåt — troligen med inemot 5 % — fr. o. m. 1 juli 1970. En motsatt
inverkan genom viss nedgång av världsmarknadspriserna kan synas trolig.
Nettoeffekten på totalindex av ändrade jordbrukspriser har satts till
0,3 %.
(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta åter
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
91
Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965—1970
Index: 1965 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Disponibel inkomst
120 -
Konsumtion
_—
i—n
Personbilar
Övriga varaktiga varor
Icke varaktiga varor
Tjänster
120 -
Turistnetto
180 -
140 -
1965 1966 1967 1968 1969 1970
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
verkningar på konsumentprisnivån finns anledning att räkna med betydande
prisstegringsimpulser även under 1970. Inverkan härav på totalindex har
upptagits till 0,9 %.
(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,
frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Med hänsyn till att dessa varor
stigit med närmare 5 % i genomsnitt under årets två första månader, räknas
med en höjning av konsumentprisnivån om 0,1 % till följd av sådana prisrörelser.
(5) Mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror som bilar, fritidsbåtar,
campingvagnar och televisionsapparater höjdes från 10 till 14 %
från 8 februari 1970. Effekten härav på totalindex uppgår till 0,2 %. De likaledes
från 8 februari höjda skatterna på tobak och öl beräknas ha höjt konsumentprisnivån
med 0,4 %. Den sammanlagda effekten av ändrade indirekta
skatter blir därmed 0,6 % på totalindex.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls
som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1970 väntas stiga med
4,7 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan den
92
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
troliga förändringen anges till 5,0 %.x För den s. k. implicitprisindex, vars
prisförändringstal brukar påverkas av förskj utningar i konsumtionens sammansättning,
har den årliga uppgången tämligen systematiskt hållit sig något
lägre än för konsumentprisindex. En uppgång med 4,8 % kan därför vara
en rimlig prognos för den troliga förändringen mellan genomsnittslägena
1969 och 1970 vad avser implicitprisindex.
3. Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionen ökade med 4,2 % i volym och med 5,8 % i
värde 1967—1968. Det innebär att ökningen nu ter sig obetydligt lägre än
vad som framgick av årets preliminära nationalbudget. Utvecklingen 1967—
1968 angavs då till 4,3 % och 6,0 % i volym respektive värde. Den totala konsumtionens
volymmässiga ökning framstår alltjämt som hög i förhållande
till ökningen för den disponibla inkomsten på 3,3 %.
Enligt preliminära uppgifter ökade den totala privata konsumtionen mellan
1968 och 1969 med 4,2 % i fasta priser och med 6,8 % i löpande priser.
De olika varugruppernas utveckling framgår av tabell 5. De varaktiga varorna
visade en något större ökning 1968—1969 än 1967—1968, trots minskad
tillväxt för bilköpen. Övriga varaktiga varor svarade för en fjärdedel av den
totala konsumtionsökningen. De icke varaktiga varorna ökade i det närmaste
lika mycket 1968—1969 som föregående år. Livsmedelskonsumtionen
visade en relativt låg ökningstakt medan övriga icke varaktiga varor ökade
kraftigt. Konsumtionen av tjänster exklusive bostadstjänster uppvisade
1968—1969 den lägsta ökningen under hela 60-talet med 2,4 %. Turistnettot
steg återigen kraftigt efter den, jämfört med de närmast föregående åren,
måttliga ökningen mellan 1967 och 1968. Den reala disponibla inkomsten
ökade 1968—1969 med 3,7 % vilket tyder på en inte fullt lika hög marginell
konsumtionskvot som under föregående år. Den absoluta konsumtionsökningen
har varje år sedan 1966 varit större än den beräknade inkomstökningen,
dvs. den marginella konsumtionskvoten har varit större än ett. Följaktligen
har hushållens sparande sjunkit från drygt 6 % av den disponibla
inkomsten 1966 till 4 1/2 % 1969. Under 60-talets första hälft låg sparkvoten
på mellan 7 1/2—8 %. Orsakerna till detta ändrade beteende hos hushållen
diskuterades i den preliminära nationalbudgetens kreditmarknadskapitel.
Under 1970 beräknas sparkvoten sjunka ytterligare på grund av den köprush,
som är att vänta inför mervärdeskattens höjning vid årsskiftet 1970/
1971. Effekten härav kan väntas bli förstärkt av skatteåterbäringarna mot
slutet av året och beräknas uppskattningsvis uppgå till mellan en halv och
en miljard kr. Den totala ökningen av den privata konsumtionen förväntas
därmed bli knappt 3 1/2 % 1969—1970. Jämfört med konsumtionsprognosen
till den preliminära nationalbudgeten innebär nu framlagda prognos en obe
1
Härvid har kalkylerats med de lägre vägningstal för bostadsposten som fortfarande
tillämpas inom nationalräkenskaperna. För ett okorrigerat konsumentprisindex beräknas
motsvarande uppgång bli en procentenhet högre.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
93
Tabell VI: 5. Konsumtionsutvecklingen 1967—1969
1959 års priser
Milj. kr.
Procentuell volym-
Procentuella bidrag
förändring
till den totala kon-
sumtionsvolymök-
ningen
1967
1967—
1968—
1967—
1968—
1968
1969
1968
1969
1. Varaktiga varor ..................
6 977
8,5
8,7
27,6
29,9
1.1. Bilar ........................
1 652
26,6
6,6
20,5
6,2
1.2. Övriga varaktiga..............
5 325
2,9
9,5
7,1
23,7
2. Icke varaktiga varor..............
29 272
3,5
3,3
18,1
46,0
2.1. Livsmedel....................
13 470
3,7
1,6
23,4
10,2
2.2. Övriga icke varaktiga ........
15 802
3,3
4,8
24,7
35,8
3. Tjänster ..........................
13 635
3,5
3,0
22,1
19,4
3.1. Bostäder ....................
4 772
4,3
4,1
9,6
9,3
3.2. Övriga tjänster ..............
8 863
3,0
2,4
12,5
10,1
4. Summa inhemsk konsumtion ......
49 824
4,2
4,0
97,8
95,3
5. Turistnettot......................
866
5,3
11,i
2,2
4,7
6. Hushållens totala konsumtion......
50 750
4,2
4,2
100,0
100,0
7. Hushållens disponibla inkomster ....
53 819
3,3
3,7
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
lydlig nedjustering med någon tiondels procent. Till följd av en ändrad syn
på prisutsikterna har de reala disponibla inkomsterna sedan föregående prognostillfälle
dragits ned med ca en kvarts procentenhet. Denna neddragning
borde med samma bedömning som tidigare ha motsvarats av en ungefär
lika stor dämpning av konsumtionsökningen. Konsumtionen kan emellertid
väntas bli ytterligare något stimulerad som följd av att mervärdeskatten nu
kommer att höjas med 5 % i stället för som tidigare angivits med 4 %. Riksdagens
beslut att skjuta på skattehöjningen för vissa varor som kylskåp,
tvättmaskiner m. m. från februari 1970 till januari 1971 medför dessutom
att antalet varor som berörs av ”momsrushen” vid slutet av 1970 blir större
än vad som tidigare förutsattes.
Som nämnts förutses den reala disponibla inkomsten öka med drygt 2 1/2 %
1969—1970, varför sparkvoten kommer att sjunka till 3 3/4 %. Räknat i
löpande priser väntas konsumtions- och disponibelinkomstökningen bli
knappt 8 1/2 % respektive 7 1/2 %. Detta ger ett hushållssparande exklusive
försäkringssparande som är endast ca 450 milj. kr. Att detta skulle motsvara
det faktiska förhållandet förefaller osannolikt inte minst med tanke
på det ”tvångssparande” i form av amorteringar på egnahem som hushållen
gör. Man kan av flera skäl räkna med att nivån för hushållssparandet systematiskt
underskattats, eftersom statistiken är osäker på flera punkter på
såväl inkomst- som utgiftssidan. Stor försiktighet bör således iakttas vid
försök till tolkning av de residualt erhållna sparandesiffrorna.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Enligt nu föreliggande beräkningar ökade de totala bostadsinvesteringarna
med ca 3 1/2 % i volym 1968—1969. Investeringarna i flerfamiljshus
beräknas därvid ha minskat med knappt 2 1/2 %, medan investeringarna
i småhus beräknas ha ökat med närmare 13 %. Ombyggnadsverksamheten,
som endast utgör en ringa del av de totala bostadsinvesteringarna, uppskattas
ha ökat med 7 1/2 %.
Beräkningarna över investeringar i bostäder bygger på uppgifter om antalet
påbörjade lägenheter, dessas byggnadstider och genomsnittliga lägenhetsyta.
Orsakerna till att nu redovisade bostadsinvesteringar för 1969 skiljer
sig från vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten får sökas i
förändringar i ovannämnda faktorer. För flerfamiljshusens del kan den
större investeringsvolymen helt förklaras av förändringar i byggnadstiderna.
Den nu föreliggande statistiken över byggnadstiderna för lägenheter
påbörjade andra hälften av 1968 anger kortare byggnadstider, än vad som i
december bedömdes som troligt. Dessutom har de lägenheter som påbörjades
under de första månaderna av 1969 färdigställts i en betydligt snabbare
takt än vad som förutsågs. De större småhusinvesteringarna förklaras
främst av att det igångsattes väsentligt fler småhus under senare delen av
1969 än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. På grund av
småhusens förhållandevis korta byggnadstider kom detta att i väsentlig
mån påverka investeringarna redan under 1969.
Bostadsbyggnadsplanen för 1969 omfattade 103 000 lägenheter. Häri inräknas
då ej de 2 000 statsbelånade lägenheter som, framför allt av sysselsättningsskäl,
fick påbörjas redan under 1968.
Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har numera anpassats till FN:s
Revised System of National Accounts. Detta innebär för investeringssektorns del bl. a. att
underhåll och reparationer i fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan
som förbrukning för insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets
årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden
1966—1970. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera räknas
som offentlig konsumtion. Härav följer att de militära investeringarna utom militära
flygfältsarbeten och vissa kasernbyggnadsarbeten försvinner ur beräkningarna. De senare
kommer i fortsättningen att räknas som statliga myndigheters byggnadsinvesteringar. Anpassningen
till SNA innebär dessutom att en del av förändringen i kreaturskapitalet har
lagts till bruttoinvesteringarna. I dess helhet ingick denna post tidigare bland lagerförändringarna.
Byggnadsunderhållets utveckling
1966—1967 1967—1968 1968—1969 1969—1970
4,0 2,5 3,0 4,5
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 95
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1965—1970
Flerfamiljshus
Småhus
Totalt
På-
började
Inflytt-
ningsfär-
diga
Pågående
vid perio- dens slut
På-
började
Inflytt-
ningsfär-
diga
På-
började
Inflytt-
ningsfär-
diga
Pågående
vid perio- dens slut.
1965......
65 600
69 250
89 050
27 500
27 600
93 100
96 850
111 400
1966......
67 250
62 250
94 050
26 850
27 100
94 100
89 350
116 150
1967......
71 550
71 900
93 700
28 250
28 300
99 800
100 200
115 750
1968......
77 100
77 600
93 200
30 200
28 650
107 300
106 250
116 800
1969......
70 050
77 350
85 900
34 000
31 700
104 050
109 050
111 800
1970......
(73 000)
(74 800)
(84100)
(30 000)
(33 700)
(103 000)
(108 500)
(106 300)
1968 1 kv.
16 600
17 300
93 000
3 250
6 650
19 850
23 950
111 650
2 kv.
20150
19 450
93 700
9 850
6 850
30 000
26 300
115 350
3 kv.
22 750
18 100
98 350
9 300
5 900
32 050
24 000
123 400
4 kv.
17 600
22 750
93 200
7 800
9 250
25 400
32 000
116 800
1969 1 kv.
15 650
17 050
91 800
. 4 350
7 600
20 000
24 650
112 150
2 kv.
18 050
22 100
87 750
10 750
8 100
28 800
30 200
110 750-
3 kv.
21 100
16 200
92 650
9 750
6 250
30 850
22 450
119 150
4 kv.
15 250
22 000
85 900
9 150
9 750
24 400
31 750
111 800
1970 1 kv.
(16 300)
—
—
(3 600)
—
(19 900)
_
_
2 kv.
(18 600)
—
(10 500)
—
(29 100)
—
—
3 kv.
(22 300)
—
—
(9 000)
—
(31 300)
—
—
4 kv.
(15 800)
—
—
(6 900)
—
(22 700)
—
—
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Den statligt belånade delen av bostadsbyggnadsplanen omfattade 91 000
lägenheter och den privatfinansierade 12 000 lägenheter. Statistiken över
antalet påbörjade lägenheter 1969 visar på en total igångsättning om ca
104 000 lägenheter. Häri innefattas då även ca 1 000 lägenheter, vilka finansieras
via de statliga låneramarna för ombyggnads- och förbättringsverksamhet
och som ej ingår i bostadsbyggnadsplanen. Andelen småhus av
1969 års totala igångsättning blev ovanligt stor — ca 33 % mot ungefär
28 % de närmast föregående åren.
För 1970 har beslutats om en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000
lägenheter varav 89 000 skall finansieras via de statliga låneramarna. Härtill
kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. Hittills har uttalats att
5 000 av dessa bör påbörjas under 1970. Fördelning av projektreservens
lägenheter på statligt och icke statligt belånat byggande kommer att bestämmas
under årets lopp. Även under 1970 väntas ca 1 000 lägenheter,
finansierade via medelsramarna för ombyggnads- och förbättringslån,
igångsättas. Bostadsbyggandet skulle därmed komma att uppgå till 101 000
påbörjade lägenheter 1970. Den statligt belånade delen av bostadsbyggnadsplanen
kommer emellertid att fördelas på län och kommuner i antal kvadratmeter
våningsyta och utgångspunkten är därvid den genomsnittliga
våningsyta, som gällde för lägenheter med preliminärt beslut om statliga lån
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Diagram VII: 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1966—1970
Småhus
Flerfamiljshus
■ i r :-j-i |—_i
1966 1967 1968 1969 1970 1966
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1967
1968
1970
1967. I beräkningarna har antagits att lägenhetsytorna för 1970 års påbörjade
flerfamiljshuslägenheter är mindre än vad som gällde för 1967 års
igångsättning. Investeringsberäkningarna bygger därför på en total igångsättning
1970 om 103 000 lägenheter. Andelen småhus av 1970 års totala
igångsättning har antagits bli något mindre än för 1969 men ändå ligga över
motsvarande andel för 1968 års igångsättning.
De byggnadstider, som nu aktuella investeringsberäkningar baseras på,
redovisas i diagram 1. I diagrammet anges medianbyggnadstiden i antal
månader för påbörjade lägenheter halvårsvis 1966—1970.
Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade
fram t. o. m. 1968. Småhusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter
påbörjade fram t. o. m. första kvartalet 1969.
Definitiva uppgifter över flerfamiljshusens byggnadstider visar på en
förlängning av dessa mellan 1966 och 1967. För lägenheter påbörjade första
halvåret 1968 har en viss förkortning av medianbyggnadstiden skett, medan
byggnadstiderna för påbörjandet andra halvåret 1968 åter förlängts
något. De lägenheter, som påbörjades de första månaderna 1969 har färdigställts
i en ovanligt snabb takt. Denna påtagliga förkortning av byggnadstiderna
väntas dock inte komma att bestå. Den relativt betydande investeringsökningen
under 1969, med en under årens lopp ökad brist på
arbetskraft, väntas medföra att byggnadstiderna för första halvårets påbörjande
påtagligt kommer att förlängas. Till detta torde även bidra den
ovanligt stora genomsnittliga objektstorleken, som karakteriserar igångsättningen
under första halvåret 1969. På grund av återgång till mer normal
objektstorlek för andra halvårets påbörjande, väntas byggnadstiderna
sjunka något. Fortsatt brist på arbetskraft väntas dock medföra att byggnadstiderna
för igångsättningen andra halvåret 1969 kommer att vara
längre än för 1968 års påbörjande. Byggnadstiderna för lägenheter påbörjade
under 1970 väntas bli något förkortade främst beroende på den lättare
byggarbet smarknad som förutses.
Nu föreliggande uppgifter över småhusens byggnadstider visar att någon
förändring av dessa ej skett mellan 1966 och 1967. Även för 1968 års''
igångsättning tycks byggnadstiderna ha legat kvar på ungefär samma nivå
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 97
som tidigare. Småhusens byggnadstider uppvisar en över åren påfallande
stabilitet. Läget på byggarbetsmarknaden, som i hög grad tycks påverka
flerfamiljshusens byggnadstider, synes ej nämnvärt bidra till förändringar
i småhusens byggnadstider. Påbörjade lägenheter 1969 och 1970 har därför
antagits få i stort sett samma byggnadstider som 1968 års igångsättning.
Den ökning av den genomsnittliga golvytan för lägenheter i påbörjade
flerfamiljshus, som kunnat iakttas under första delen av 60-talet, upphörde
1967. Tillgänglig statistik visar att den genomsnittliga golvytan för 1968
års påbörjade lägenheter var väsentligt mindre än för 1967 års igångsättning.
Lägenhetsytorna för 1969 års påbörjade lägenheter synes, av preliminära
beräkningar att döma, ha fortsatt att minska. För lägenheter påbörjade
1970 har i investeringsberäkningarna antagits att den genomsnittliga
lägenhetsytan kommer att bli densamma som 1969.
Småhusens golvytor tycks däremot ha fortsatt att öka. Tillgängliga uppgifter
för gruppbyggda småhus visar att lägenhetsytorna har ökat något
för småhus påbörjade 1968 jämfört med 1967 års igångsättning. I beräkningarna
har antagits att lägenhetsytorna kommer att fortsätta att öka
både 1969 och 1970.
Under ovan angivna förutsättningar beträffande igångsättning, byggnadstider,
samt genomsnittlig golvyta, beräknas de totala bostadsinvesteringarna
komma att minska med ungefär 3 % 1969—1970. Investeringarna
i flerfamiljshus väntas minska med drygt 4 1/2 % och småhusinvesteringarna
med 1 %. Ombyggnadsverksamheten väntas ligga kvar på 1969 års nivå.
Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter uppgick 1968 till 106 200. Under
1969 har ca 109 000 lägenheter blivit färdigställda. Antalet inflyttningsfärdiga
lägenheter under 1970 väntas bli ungefär 500 färre.
Egentlig industri
Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns februarienkät kan den
egentliga industrins investeringar bedömas för 1969 och 1970. Enkätens
angivelser för 1969, som endast kan förmodas ge ett preliminärt mått på
detta års investeringar, har bibehållits okorrigerade då de senaste årens
avvikelser mellan februarienkätens siffror och det definitiva utfallet, sådant
detta redovisas i maj, ej synes motivera en korrigering i någon bestämd
riktning. Med detta som utgångspunkt har beräknats att den egentliga industrins
byggnadsinvesteringar ökade med 1,5 % och maskininvesteringarna
med ca 2,5 %, vilket betyder en uppgång med drygt 2 % i volym för
de totala investeringarna inom egentlig industri 1968—1969. Detta innebär
en neddragning med 4 procentenheter i förhållande till den preliminära
nationalbudgeten.
Företagens planer för 1970 finns redovisade i tabellerna 2—4. I tabellerna
3 och 4 har de lämnade uppgifterna omräknats till fasta priser och
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1969 och 1970
enligt investeringsenkät i februari 1970
Byggnader och anlägg-
Maskiner m. m.
ningar
Verkställda
Planerade
Verkställda
Planerade
1969
1970
1969
1970
Gruv- och stenbrytningsindustri ....
Livsmedelsindustri, dryckesvara- och
126
97
109
130
tobaksindustri..................
149
184
272
409
Beklädnadsindustri ...............
57
33
131
108
Träindustri ......................
Massa-, pappers- och pappersvaruin-
187
113
233
174
dustri ........................
Kemisk industri, gummi-, petroleum-
210
173
718
834
och kolindustri ................
184
159
456
482
Jord- och stenförädlingsindustri ....
98
60
160
152
Järn-, stål- och metallverk ........
Verkstadsindustri och manufaktur-
124
164
443
679
verk ..........................
595
1 110
940
1 308
Övrig förädlingsindustri ..........
105
245
207
251
Summa egentlig industri
1835
2 338
3 669
4 527
El-, gas- och vattenverk..........
1481
1 950
261
337
Totalt
3 316
4 288
3 930
4 864
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder.
Källa: Statistiska centralbyrån.
återges tillsammans med planer och utfall för tidigare år. Utifrån februarienkäten
kan vi konstatera, att industrin uppreviderat sina redan i november
förra året höga planer på ett markant sätt. Sålunda planeras de totala
investeringarna för 1970 uppgå till nära 6 900 milj. kr. (se tabell 2) — en
upprevidering av novemberplanerna med ca 1 000 milj. kr. Upprevideringen
är mest accentuerad för verkstadsindustrin, som ökat omfattningen av sina
planer med 550 milj. kr.
Den för första halvåret i år planerade uppgången för byggnadsinvesteringar
på 38 % har nedreviderats med 20 %, vilket innebär en något mer
än genomsnittlig nedjustering. Normalt visar utfallet av investeringarna
för ett år en kraftig förskjutning mot andra halvåret i förhållande till planerna.
Andra halvårets planer, som regelmässigt brukar underskatta det
definitiva utfallet, har uppjusterats med 7 %, vilket är en avsevärt lägre
uppjustering än genomsnittet. Sammantaget betyder de vidtagna justeringarna
att helårsplanen nedjusterats från 23 till 19 %. Ned justeringen
motiveras främst av det begränsade utrymmet på byggarbetsmarknaden
under första halvåret 1970 samt av under året tilltagande svårigheter med
finansieringen beroende på det strama kreditmarknadsläget. Säsongrensat
sett innebär de ovan gjorda halvårsprognoserna en successiv uppgång av
industrins byggnadsinvesteringar under 1970 (se diagram 2).
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
99
Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiflror
Investering inom egentlig industri
Investering i bostäder
Totalt
Byggnader och anläggningar
Flerfamiljshus
Småhus
Maskiner
Totalt
1963 -64 -65 -66 -67 -68 -69
Källor: Statistiska centralbyrån och
-70 1963 -64 -65 -66 -67
konj unkturinstitutet.
-69 -70
Även på maskinsidan redovisar enkäten betydande planer för 1970. De
anmärkningsvärt höga planerna för 1969 kan troligen i viss mån förklaras
av övergången till mervärdeskatt vid årsskiftet 1968/1969. I februarienkäten
förra året ombads företagen att redovisa sina investeringsplaner för
1969 exklusive mervärdeskatt. Det har emellertid inte bedömts som troligt
att företagen i full utsträckning korrigerat sina plansiffror fullt ut med
hänsyn till skatteomläggningen. I tabellerna 3 och 4 har emellertid fastprisberäkningarna
av beräkningstekniska skäl gjorts under antagandet att
full hänsyn tagits till skatteomläggningen. I samma mån som detta förfarande
skiljer sig från de faktiska förhållandena skall plansiffrorna för
1969 nedkorrigeras (mellan 0 och 6 %). Det ändock svaga utfallet i förhållande
till planerna synes till stor del sammanhänga med leveranssvårigheten
inom investeringsvaruindustrin — en del investeringar har härigenom
kommit att skjutas över på 1970.
Planerna för första halvåren uppvisar tämligen systematiska överskattningar.
Den här valda nedjusteringen ligger över genomsnittet. Sannolikt
kommer en fortsatt förskjutning av investeringarna framåt i tiden att
äga rum och höja investeringarna för andra halvåret, då leveranskapaciteten
inom investeringsvaruindustrin kan förväntas ha förbättrats. Det har således
bedömts rimligt att uppjustera planerna för andra halvåret 1970. Under
1970 tilltagande likviditetsproblem för industrin har dock motiverat en
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1962—1970
Procentuell förändring i fasta priser
1962-
1963
1963-
1964
1964-
1965
1965-
1966
1966-
1967
1967-
1968
1968-
1969
1969-
1970
Byggnader och
anläggningar
Planerat i februari
samma år1......
-10
—16
3
12
-17
-2
8
23
Faktiskt inträffad
förändring ......
2
-12
7
18
- 3
-16
3
(19)
Differens..........
12
4
4
6
14
-14
- 5
(-4)
Maskiner m. m.
Planerat i februari
samma år1......
-13
-15
4
9
-11
- 2
23
17
Faktiskt inträffad
förändring......
- 1
- 6
11
9
- 2
1
2
(14)
Differens..........
12
9
, 7
0
9
3
-21
(-3)
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande
årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet
för 1969.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
måttlig uppjustering med 8 procentenheter. Tillsammantaget betyder detta
en helårsprognos på 14 % i ökning 1969—1970 för industrins maskininvesteringar,
dvs. en neddragning av helårsplanerna med 3 %. Inkluderas dessutom
hantverkets investeringar samt den egentliga industrins bilinvesteringar
prognoseras en uppgång av de totala maskininvesteringarna inom
egentlig industri med nära 13 1/2 % i volym 1969—1970. Sammantaget innebär
detta att den egentliga industrins totala investeringar beräknas öka
med 15 % 1969—1970. Detta innebär att den volymprognos som redovisades
i den preliminära nationalbudgeten har uppreviderats med 4 1/2 %. Som
ovan närmare redogjorts för, anger nu föreliggande preliminära beräkningar
en uppgång med 2 % för 1968—1969, dvs. en neddragning med 4 procentenheter
från föregående beräkningstillfälle. Härigenom kan konstateras
att den investeringsnivå i fasta priser, som genom beräkningarna framkommer
för 1970, således kommer att ligga 1/2 % högre än nivån enligt den
preliminära nationalbudgeten.
Investeringsutvecklingen inom vissa industribranscher redovisas i diagram
3. De skilda branschernas utfallssiffror för 1969 och plansiffror för
1970 har fastställts i överensstämmelse med de korrigeringar som antagits
för den totala industrins investeringar. Den totala industrins investeringar
ökade måttligt 1968—1969, för att enligt nu gällande beräkningar stiga
kraftigt 1969—1970. Av de särredovisade branscherna tycks järn- och stål
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
101
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher
1963—1970
Index: 1960 = 100. Log. skala
Totalt
Massa- och pappersindustri
_ - -ö
Järn- och stålverk
200 -
Verkstadsindustri, exkf. varv
Övriga branscher
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin.
Investeringar i bilar är exkluderade liksom hantverkets investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
verk samt verkstadsindustri exklusive varv följa samma mönster som totalen,
om än med mer accentuerade höjningar under 1970. Massa- och pappersindustrins
investeringar minskade däremot under 1969 och förväntas
bli ungefär oförändrade under 1970. För industrin i övrigt ökade investeringarna
något 1969 men väntas åter minska 1970.
Handel m. m.
Enligt föreliggande beräkningar har byggnadsinvesteringarna inom gruppen
handel m. m., som till 4/5 består av fristående lokaler1 och till resterande
del av butikslokaler i flerfamiljshus, stigit med ca 20 % i volym
1968—1969. För investeringar i fristående lokaler har ökningen beräknats
uppgå till 25 %. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. en i
mars 1970 av statistiska centralbyrån insamlad handelsenkät avseende
1 Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,
teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Beräkningarna över dessa investeringar har av statistiska centralbyrån
reviderats för perioden 1950—1968 med hänsyn till nya beräkningsmetoder. Se närmare
därom i Konjunkturläget, hösten 1969.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
faktiska och planerade investeringar under 1969 respektive 1970 inom handels-,
bank- och försäkringsföretag. Uppgifterna i denna pekar på en för
varuhandeln mycket stor investeringsaktivitet under 1969. Vid beräkning
av investeringarna i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt
följer investeringsutvecklingen i flerfamiljshus, har hänsyn tagits till årliga
förändringar i dessa lokalers andel av den totala hyresytan. För 1969
års investeringar pekar dessa beräkningar på en minskning med 2,5 % i
volym jämfört med 1968.
Vid prognosering av 1970 års byggnadsinvesteringar bygger beräkningarna
på en konstruktion baserad på uppgifter angående totala kostnader för
påbörjade byggnadsprojekt. Nu föreliggande information angående påbörjade
byggnadsprojekt under 1969, pekar på en minskning med ungefär 8 %
i volym, jämfört med den igångsättning som registrerades under 1968. En
Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar, halvårsvis, 1962—1970
Procentuell förändring i fasta priser
J Första halvåren
1962-
1963-
1964-
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
Byggnader och anläggningar
Planerat i februari samma år1 ....
14
- 7
8
35
17
34
12
38
Faktiskt inträffad förändring......
12
- 13
- 1
15
1
- 7
- 11
(18)
Differens ........................
- 2
- 6
- 9
- 20
- 16
- 41
- 23
(-20)
Maskiner m. m.
Planerat i februari samma år1 ....
3
0
16
29
7
23
45
29
Faktiskt inträffad förändring......
- 6
- 3
7
12
- 4
6
1
(10)
Differens ........................
- 9
- 3
- 9
- 17
- 11
- 17
- 44
(-19)
Andra halvåren
1962-
1963-
1964-
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
Byggnader och anläggningar
Planerat i februari samma år1 ....
- 28
- 25
- 1
- 5
- 41
- 29
3
13
Faktiskt inträffad förändring......
- 5
- 11
14
21
- 6
- 20
15
(20)
Differens ........................
23
14
15
26
35
9
12
(7)
Maskiner m. m.
Planerat i februari samma år1 ....
- 25
- 25
- 5
- 4
- 24
- 20
6
9
Faktiskt inträffad förändring......
3
- 7
14
6
- 1
- 2
2
(17)
Differens ........................
28
18
19
10
23
18
- 4
(8)
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande
årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet
för 1969.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes
är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 103
återinförd investeringsavgift på oprioriterat byggande väntas medföra, att
igångsättningen under 1970 för sektorn handel m. m. kommer att minska
med drygt 30 % i volym jämfört med 1969. För bestämningen av 1970 års
igångsättning har utgångspunkten varit den nivå som registrerades efter införandet
av investeringsavgiften den 1 mars 1967. På basis av ovannämnda
uppgifter har investeringarna i fristående lokaler beräknats komma att
minska med 5 % 1969—1970. Investeringar i butikslokaler i bostadshus beräknas,
i överensstämmelse med investeringsutvecldingen i flerfamiljshus,
komma att minska med 5,5 %. För de totala byggnadsinvesteringarna inom
gruppen handel m. m. innebär ovan redovisade beräkningar en minskning
med ca 5 % 1969—1970.
Maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m., som avser investeringar
i maskiner, inventarier och bilar inom varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,
hotell och restaurang m. m., synes enligt den ovan
nämnda handelsenkäten ha ökat något 1968—1969. Investeringsutvecklingen
under 1970 är svårbedömd, eftersom det ej föreligger kännedom om
eventuella systematiska avvikelser mellan planuppgifter och utfall. De totala
maskininvesteringarna har emellertid på basis av enkäten uppskattats
komma att öka med 10 % 1969—1970.
För de totala byggnads- och maskininvesteringarna innebär ovan redovisade
beräkningar en ökning med 12 % 1968—1969. För 1969—1970 har
ökningen beräknats uppgå till 1 %.
Handelsflottan
Den svenska handelsflottans bestånd av fartyg över 100 bruttoton utgjorde
den första januari 1970 ca 800 enheter med ett sammanlagt tonnage på
ungefär 4,8 miljoner bruttoton. Vid jämförelse med handelsflottans bestånd
den 1 januari 1960 framkommer, att fartygstonnage! har ökat med ca 1,2
miljoner bruttoton, samtidigt som antalet fartyg har minskat med i runt tal
300 enheter.
Förändringar i handelsflottans fartygsbestånd påverkas, förutom av tillskottet
av nybyggda fartyg från inhemska och utländska varv, även av det
utbyte som sker av begagnade fartyg.
Det årliga tillskottet av nybyggda fartyg från svenska och utländska
varv, har under 60-talet i stort sett legat på en oförändrad nivå på ca 350
tusen bruttoton så när som på åren 1966 och 1967, då det levererade bruttotonnaget
steg kraftigt och uppgick till 560 respektive 520 tusen bruttoton.
Exporten av begagnade fartyg, som i slutet av 50-talet och i början av
60-talet i genomsnitt omfattade ca 150 tusen bruttoton årligen, steg kraftigt
under 1963 och utgjorde då ca 410 tusen bruttoton. Alltsedan 1963 har
avgången av begagnade fartyg till utlandet varit stor och i genomsnitt har
under tidsperioden 1963 t. o. m. 1969 340 tusen bruttoton per år expor
-
104
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VII: 5. Förändringar i den svenska handelsflottans bestånd av fartyg över 100 bruttoton,
genomsnitt för perioden 1960—1965 samt årsvis för perioden 1966—1969
1 000 bruttoton
År
Nybyggda
vid
Summa
nybyggda
fartyg
Import
av be- gagnade
fartyg
Export
av be- gagnade
fartyg
Nettotill- skott till
handels- flottan
svenska
varv
utländska
varv
1960—1965 ..........
243
105
348
29
273
97
1966 ..........
436
117
565
4
224
339
1967 ..........
379
142
521
3
441
80
1968 ..........
263
165
428
5
201
223
1969 ..........
275
101
376
21
337
6
Anm. Nettotillskottet till handelsflottan överensstämmer ej med summan av de enskilda
delarna, då hänsyn även har tagits till totalförlista fartyg.
Källa: Statiska centralbyrån.
terats. Import av begagnade fartyg har under 60-talet skett i en mycket
ringa omfattning.
Den svenska handelsflottan som endast utgör 2,4 % av den totala
världshandelsflottan har också ett av världens yngsta bestånd. 1 Lloyd’s
register of shipping 1969 framkommer att andelen fartyg yngre än 9 år
utgör 56 % av den totala världshandelsflottan. Motsvarande värde för den
svenska handelsflottan är 74 %. Endast två länder uppvisar en större andel
fartyg yngre än 9 år, nämligen Norge och Japan, där andelen är ungefär
78 %.
Investeringarna i den svenska handelsflottan mätt i milj. kr. sjönk enligt
ännu preliminära beräkningar med 22 % i volym 1968—1969. Denna
minskning är ej så kraftig som beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten
1970 pekade på. Orsaken härtill är att vissa fartygsleveranser
från utländska varv, som i november 1969 antogs komma att ske i början
av 1970 i stället ägde rum i december 1969. Under denna månad registrerades
drygt 60 % av årets totala import av nybyggda fartyg i handelsstatistiken.
Införseln av nybyggda fartyg sjönk således på grund av leveransförskjutningen
med endast 9,5 % i volym 1968—1969. Denna leveransminskning
uppvägdes helt av en ökning i leveranserna från svenska varv,
och totalt kom de svenska redarnas investeringar i nybyggda fartyg under
1969 att bli av samma storleksordning som under 1968.
Under 1969 ökade exporten av begagnade fartyg till utländska redare
mycket kraftigt jämfört med 1968 och den totala investeringsminskningen
på 22 % kan helt återföras på denna faktor.
Till grund för prognoserna över 1970 års investeringar ligger, dels en av
statistiska centralbyrån insamlad varvsenkät avseende varvens planerade
leveranser, dels en av konjunkturinstitutet insamlad redar enkät angående
105
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
redarnas beställningar i utlandet. Att döma av dessa uppgifter synes de
svenska redarnas investeringar i nybyggda fartyg även under 1970 komma
att ligga kvar på en oförändrad nivå. över exporten av begagnade fartyg har
endast osäkra kalkyler kunnat utföras. Dessa pekar på en minskad utförsel
1970 jämfört med det höga exportvärde som registrerades under 1969.
För de totala investeringarna i handelsflottan innebär ovan redovisade
beräkningar en ökning av investeringsvolymen med 11 % 1969—1970.
Statliga investeringar
De totala statliga investeringarna steg enligt preliminära beräkningar
med 1,5 % i volym 1968—1969. Byggnadsinvesteringarna steg med 6 % medan
maskininvesteringarna sjönk med 4,5 %.
Ökningen av den statliga sektorns byggnadsinvesteringar kan helt återföras
på affärsverkens investeringar. Dessa ökade, enligt en i mars 1970 av
statistiska centralbyrån insamlad enkät avseende affärsverkens faktiska
och planerade investeringar under 1969 respektive 1970, med 22 % 1968—
1969. Det synes främst ha varit televerket och vattenfallsverket som ökat
sina investeringar i en mer betydande omfattning. Vattenfallsverkets investeringsökning
kan bl. a. återföras på utbyggnader av vissa kärnkraftverk.
De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas ha minskat
med 3,5 % 1968—1969. Denna minskning förklaras bl. a. av att investeringar
i byggnadsprojekt administrerade av byggnadsstyrelsen har varit av
en betydligt mindre omfattning 1969 än under 1968.
Affärsverkens maskininvesteringar sjönk, främst till följd av minskade
investeringar inom statens järnvägar, med 4,5 % 1968—1969. Däremot
ökade de statliga myndigheternas maskininvesteringar med 8 %.
Den nu aktuella prognosen över de statliga investeringarna pekar på en
uppgång med 3,5 % 1969—1970, varvid byggnadsinvesteringarna beräknas
öka med 7 % och maskininvesteringarna minska med 2,5 %. Till grund
för prognosen ligger bl. a. den ovan nämnda enkäten avseende affärsverkens
investeringar samt uppgifter inhämtade direkt från vissa statliga myndigheter.
Uppgifterna har korrigerats med hänsyn till det aviserade beslutet om
senareläggningar av vissa leveranser till den statliga sektorn.
För affärsverken planeras under 1970 en fortsatt ökning av byggnadsinvesteringarna,
dock ej lika kraftig som under 1969. Uppgången förklaras
främst av en fortsatt ökad investeringsaktivitet inom vattenfallsverket. Med
stöd av uppgifter från statens vägverk angående reguljära vägprojekt och
arbetsmarknadsstyrelsen angående beredskapsarbeten, har de statliga väginvesteringarna
prognoserats komma att minska med omkring 5 % 1969—
1970. Detta beror på att arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att beredskapsarbeten
avseende vägbyggnadsprojekt skall inskränkas något under
1970 jämfört med 1969. De investeringar i byggnader och anläggningar
4f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
som administreras av byggnadsstyrelsen, synes enligt föreliggande planer
komma att öka betydligt 1970 efter den avsevärda nedgång som inträffade
1969. Totalt beräknas de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar
stiga med 6 % 1969—1970.
Statens järnvägars maskininvesteringar ökade kraftigt under perioden
1965—1967. Även under 1968 fortsatte dessa att stiga dock med en lägre
ökningstakt, för att 1969 sjunka kraftigt. Enligt de föreliggande investeringsplanerna
skulle 1970 års investeringar komma att ligga kvar på 1969
års nivå. Även televerkets investeringar som utgör en betydande del av
affärverkens totala maskininvesteringar skulle förbli oförändrade 1969—
1970. Till följd av den ovan nämnda senareläggningen av vissa leveranser
väntas emellertid affärsverkens maskininvesteringar komma att minska med
3,5 % 1969—1970. De statliga myndigheternas maskininvesteringar har
uppskattats minska med ca 4 % 1969—1970.
Kommunala investeringar
Enligt nu gällande beräkningar ökade de kommunala investeringarna
(exkl. bostäder) 1967—1968 med ca 8,5 % i volym (tabell 7). Byggnadsinvesteringarna
ökade med 10,5 % och maskininvesteringarna minskade med
4,5 %. Sålunda kan konstateras att ökningstakten i de kommunala investeringarna
sjönk högst betydligt 1967—1968 i jämförelse med året innan, då
investeringsuppgången var stark genom bl. a. störa för- och följ dinvesteringar
till det då expanderande bostadsbyggandet.
Till grund för bedömningen av 1969 och 1970 års investeringar ligger
den i februari i år av statistiska centralbyrån genomförda enkätundersökningen
bland ett urval kommuner. Resultatet av denna undersökning ger
endast möjligheter till en preliminär uppskattning av 1969 års investering
-
Tabcll VII: 6. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas
byggnadsinvesteringar 1961—1970
Procentuell förändring i fasta priser
1961-
1962-
1963-
1964-
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
Planerat i februari samma år1 ..
13
17
15
11
10
12
6
11
9
Faktiskt inträffad förändring....
14
19
16
7
2
12
9
9
(6)
Differens......................
1
2
1
- 4
- 8
0
3
- 2
(-3)
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande
årets utfall. För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet
för 1969.
Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 107
ar. Enkätens uppgifter över 1969 års kommunala byggnadsinvesteringar har
uppjusterats ett par procent med hänsyn till tidigare års avvikelser mellan
februarienkäterna och det definitiva utfallet. De kommunala byggnadsinvesteringarna
beräknas härvid ha ökat med 8 % i volym 1968—1969.
För uppgången svarar helt och hållet de borgerliga primärkommuner na,
medan landstingens byggnadsinvesteringar beräknats minska med någon
procent, efter att tidigare under 60-talet ha visat ökningstal pendlande kring
20 %. På maskinsidan har likaledes vidtagits en justering av enkätens angivelser,
i detta fall en nedjustering med ett par procent. Detta innebär att
de kommunala maskininvesteringarna skulle ha ökat med 3,5 % i volym
1968— 1969. Tillsammantaget skulle därmed den totala kommunala investc
ringsökningen (exkl. bostäder) stanna vid 7,5 % för 1968—1969, dvs. en
ytterligare neddragning av tillväxttakten jämfört med 1967—1968.
För de borgerliga primärkommunerna, som svarar för huvudparten av det
totala kommunala byggandet, redovisas i tabell 6 nuvarande planer för
1970 samt planer och utfall för tidigare år. Av tabellen framgår att kommunernas
planer för innevarande år på 9 % i ökning är något mindre
än genomsnittet för den i tabellen redovisade perioden. Vidare framgår
att planerna i allmänhet visar rätt god överensstämmelse med utfallen.
Vissa undantag finns dock. För 1965 och 1966 kunde planerna från februari
ej realiseras — särskilt för 1966 synes en kraftig nedskärning av de ursprungliga
planerade investeringarna ha måst ske, sannolikt främst som
en följd av den hårda kvantitativa byggregleringen detta år. De borgerliga
primärkommunernas investeringsplaner på byggnadssidan för 1970 skulle
— om de realiserades — innebära samma expansionstakt för investeringarna
1969— 1970 som de närmast två föregående åren. Förslaget om investeringsavgift
på s. k. oprioriterat byggande var ej känt vid enkättillfället. En sådan
avgift skulle uppskattningsvis beröra ca 10 % av den kommunala byggnadsverksamheten.
Effekten på de kommunala byggnadsinvesteringarna av avgiften
jämte det ansträngda läget på byggarbetsmarknaden under första halvåret
1970 samt ökade svårigheter att finansiera investeringarna, talar för att
planerna ej kommer att kunna realiseras till fullo. Här har valts att nedjustera
kommunernas planer med tre procentenheter — en nedjustering som
är något större än den som preliminärt kan konstateras för 1969. Att kommunernas
planer för 1969 översteg utfallet, torde till en del förklaras av
finansieringssvårigheter och viss brist på arbetskraft under senare delen av
året.
För landstingens byggnadsinvesteringar anger februarienkäten relativt
måttliga planer. Med hänsyn till detta har prognoserats en ökning med 7 %,
vilket innebär att det totala kommunala byggandet beräknas öka med ca
6 % i volym 1969—1970.
Kommunernas anskaffning av maskiner, apparater och transportmedel
har beräknats öka med ca 10 % innevarande år. Enkäten indikerar här
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
160
120
160
120
140
100
150
no
240
200
160
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tam VII: 4. Byggnads- och maskininyesteringar, totalt och uppdelat på sektorer
—1970
x: 1960 = 100. 1959 års priser
Byggnader och anläggningar Maskiner m. m.
• Totalt, inkl. handelsflottan
Bostäder
Industri
r---
r--y
r '' >
Totalt, exkl. handelsflottan
Övriga privata
—-
rlTfll
/''''y
150
110
160
120 -
Industri
_____
A
--é''
y
_____
s
''Övriga statliga
Övriga privata, exkl. handelsflottan
Övriga offentliga
Övriga kommunala
1 ''62 ’63 "64 ‘E5 "66 -67 -69 -69 -70 5961 162 55 53 -66 -57 -68 -69 -70
m. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.
llor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1: Reviderad, nationalbudget för år 1970
109
Tabell VII: 7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970
1969 i
Procentuell förändring i 1959 års priser
milj. kr.,
löpande
1966 —
1967—
1968—
1969—
priser
1967
1968
1969
1970
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder ............
8 085
14,5
2,0
3,5
- 3,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
271
0,0
4,5
- 10,5
3,5
Egentlig industri..................
1 860
- 2,5
- 14,0
1,5
18,5
Handel m. m.1....................
1 609
- 10,5
- 17,0
20,0
— 5,0
Statliga affärsverk................
1 284
- 11,5
- 10,5
22,0
9,5
Statliga myndigheter, inkl. militära1 * 3
1 375
- 6,0
5,5
- 3,5
6,0
Kommunala investeringar, exkl. bo-
städer och industri ............
7 083
13,5
10,5
8,0
6,0
Övriga investeringar ..............
1 157
11,5
- 13,5
3,0
0,0
Summa
22 724
6,5
0,0
6,0
3,0
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
819
- 1,5
- 7,5
2,5
0,5
Egentlig industri ................
4 068
- 2,5
1,5
2,5
13,5
Handel m. m.....................
1 047
- 1,5
- 10,0
1,0
10,0
Statliga affärsverk................
915
11,0
13,0
- 4,5
— 3,5
Statliga myndigheter..............
646
49,5
21,0
8,0
— 4,0
Kommunala investeringar exkl. indu-
stri............................
909
33,0
- 4,5
3,5
10,0
Övriga investeringar..............
2 600
- 2,0
- 8,0
0,5
6,5
därav: handelsflottan ...........
338
0,0
- 40,5
- 22,0
11,0
Summa
11 004
2,0
- 2,0
1,5
8,0
Summa, exkl. handelsflottan
10 666
2,5
2,0
3,0
7,5
Totalt
Permanenta bostäder ............
8 085
14,5
2,0
3,5
- 3,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske3
953
- 1,0
1,5
- 5,0
7,0
Egentlig industri ................
5 928
- 2,5
- 4,0
2,0
15,0
Handel m. m.1....................
2 656
- 7,0
- 14,0
12,0
1,0
Statliga affärsverk................
2199
- 3,0
- 0,5
9,0
4,0
Statliga mvndigheter, inkl. militära3
2 021
3,5
9,5
- 0,5
3,0
Kommunala investeringar, exkl. bo-
städer och industri.............
7 992
16,0
8,5
7,5
6,5
Övriga investeringar..............
3 757
1,5
- 9,5
1,0
4,5
Summa3
33 591
5,0
- 0,5
4,0
5,0
Summa, exkl. handelsflottan
33 253
5,0
1,0
5,0
4,5
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
3 Inklusive statliga väginvesteringar.
3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar
överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar
ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i
statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS samt vissa statliga och kommunala bilinvesteringar.
En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet 1968/1969. På
grund av svårigheter att bestämma skattesatsens storlek, som t. ex. för de affärsdrivande
verkens del varierar med resp. affärsverks verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet
som vidlåder de procentuella förändringstalen 1968—1969 i tabellerna 7 och 8.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
110
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
en relativt kraftig uppgång för de borgerliga primärkommunerna, medan
landstingens investeringsplaner pekar på en relativt obetydlig ökning. Totalt
skulle därmed de totala kommunala investeringarna öka med 6,5 %
1969—1970.
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970
Enligt ännu ej helt definitiva beräkningar, bromsades tillväxttakten i de
totala investeringarna upp betydligt 1967—1968, efter att tidigare under
GO-talet lia visat ökningstal kring 6 %. Föreliggande beräkningar, som anger
en minskning på 0,5 % i den totala investeringsvolymen 1967—1968,
visar en nedgång respektive kraftig uppbromsning i de privata respektive
de kommunala investeringarna. Däremot beräknas de statliga investeringarna
ha ökat i betydande omfattning och kom därigenom att motverka avmattningen
i övriga investeringsområden.
Under intryck av den allmänna efterfrågetillväxten i ekonomin, ökade åter
de totala investeringarna 1968—1969 med 4 % enligt gällande preliminära
beräkningar. Uppgången bars i främsta rummet upp av avsevärt ökade
byggnadsinvesteringar, vilka beräknas ha stigit med 6 % 1968—1969 efter
att ha varit oförändrade 1967—1968. Exkluderas bostadsinvesteringarna
från de totala byggnadsinvesteringarna, anger beräkningarna att uppgången
är relativt jämnt fördelad på den privata och den offentliga sektorn. På
den privata sidan märks ett mycket kraftigt omslag i handelns investeringar,
som beräknas ha ökat med 20 % 1968—1969 efter avsevärda minskningar
1967 och 1968. Slopandet av investeringsavgiften den 1 oktober
1968 medförde en mycket starkt stegrad igångsättning under stora delar
av 1968 med åtföljande höga investeringar 1969. På den offentliga sidan
tycks en markant ökning av investeringsaktiviteten ha skett hos affärsverken.
Maskininvesteringarna har beräknats öka med 1,5 %. De statliga maskininvesteringarna,
som de två föregående åren visat ökningstal kring 18 %,
sjönk, medan ökningar registreras inom den privata och kommunal sektorn.
För 1969—1970 har prognoserats en fortsatt ökning av de totala investeringarna
dock i en något snabbare takt än 1968—1969, eller med 5 %. Fördelas
uppgången på byggnadsinvesteringar respektive maskininvesteringar,
kan noteras en dämpning av byggnadsinvesteringarna och en betydande
ökning i tillväxten på maskinsidan i jämförelse med 1969. Byggnadsprognosen,
som anger en ökning på 3 %, dvs. i det närmaste en halvering av
stegringstakten jämfört med föregående år, har gjorts under hänsynstagande
till förslaget att den 7 maj 1970 återinföra investeringsavgiften på s. k.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
111
oprioriterat byggande.1 Detta väntas påverka investeringarna framför allt
inom sektorn handel m. m., samt i viss mån även de kommunala byggnadsinvesteringarna.
Ett relativt ansträngt läge på byggarbetsmarknaden under
första halvåret, samt svårigheter att i vissa fall finansiera investeringarna,
verkar också i dämpande riktning. Den måttliga uppgången av byggnadsinvesteringarna
beror främst på en prognoserad minskning av bostadsinvesteringarna
och av investeringarna inom handel m. m. Nedgången inom dessa
sektorer motvägs emellertid av ökade kommunala investeringar och starkt
expanderande industriinvesteringar.
På maskinsidan kan uppgången på 8 % helt återföras på ökade privata
och kommunala investeringar. De statliga investeringarna väntas nämligen
minska under 1970 bl. a. beroende på det aviserade beslutet om senareläggning
av vissa leveranser till den statliga sektorn. Bland de privata investeringarna
är det främst de tungt vägande industriinvesteringarna tillsammans
med handelns maskininvesteringar, vilka har prognoserats att öka med
13,5 % respektive 10 %, som förklarar den markanta uppgången 1969—
1970.
*1 mars 1970 framlades förslag om att återinföra investeringsavgiften på s. k. oprioriterat
byggande. Förslaget innebär att vissa byggnadsarbeten som igångsättes tiden 7 maj
1970—31 juli 1971 skall beläggas med en avgift på 25 % av den totala byggnadskostnaden.
Avgiften skall beröra hela riket utom det s. k. norra stödområdet och avse förutom
vissa serviceanläggningar dels butiks-, kontors- och banklokaler, dvs. i tabell 7 under
rubriken handel m. m. redovisade byggnadsinvesteringar, dels kommunala förvaltningsbyggnader,
kyrkor och andra samlingslokaler samt idrottsanläggningar, dvs. i huvudsak
kommunala investeringar. Dessutom skall även vissa bostadshus avsedda för fritidsändamål
beröras.
Vid beräkningen av investeringsutvecklingen 1969—1970 har antagits att den aviserade
investeringsavgiften kommer att genomföras. I tablån nedan redovisas i procentenheter,
dels den beräknade bruttoeffekten, dels den beräknade nettoeffekten av investeringsavgiften
för olika investeringsområden. Bruttoeffekten avser den dämpning i tillväxttakten
som är direkt hänförbar till investeringsavgiften. Så t. ex. har beräknats att handelns
byggnadsinvesteringar utan investeringsavgiften skulle öka med mellan 11 och 12 procentenheter
mer än vad som nu redovisas. Det har bedömts troligt att effekten av investeringsavgiften
även får en höjande inverkan på investeringsaktiviteten såtillvida att det
lämnade resursutrymmet leder till en viss förkortning av byggnadstiderna för pågående
byggen samt till en viss tidigare igångsättning av projekt. Denna positiva effekt har
schablonmässigt beräknats till hälften av den totala bruttoeffekten. Höjningen härigenom
av investeringsaktiviteten inom skilda byggnadsområden har överslagsmässigt uppskattats
vara proportionell mot byggvolymen inom varje delsektor. I tablån anger nettoeffekten
den beräknade samlade effekten av investeringsavgiften, dvs. den inverkan på
byggnadsverksamheten som har antagits i föreliggande investeringsprognos.
Bruttoeffekt
Nettoeffekt
Permanenta bostäder .....................
—
0,7
Egentlig industri .........................
........... .
0,7
Handel m. m..............................
........... —11,5
— 10,8
Kommunala investeringar, exkl. bostäder . ..
........... — 1,0
— 0,3
Övriga sektorer tillsammantaget ...........
........... — 1,1
— 0,4
Summa •—■ 1,4
— 0,7
Summa
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VII: 8. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970 för
privat, statlig och kommunal sektor
1969 i
milj. kr.,
löpande
priser
Procentuell förändring i
1959 års priser
1966—
1967
1967—
1968
1968—
1969
1969—
1970
Byggnader och anläggningar
Privata
inkl. bostäder ........
9 566
3,0
- 7,5
7,5
2,0
exkl. bostäder ........
4 710
-2,5
- 15,0
7,5
6,0
Statliga
inkl. bostäder ........
2 840
- 7,5
- 0,5
5,5
7,0
exkl. bostäder ........
2 834
- 7,5
- 0,5
6,0
7,0
Kommunala
inkl. bostäder ........
10 318
15,5
7,5
4,5
3,0
exkl. bostäder ........
7 095
13,5
11,0
8,0
6,0
Summa
inkl. bostäder
22 724
6,5
0,0
6,0
3,0
exkl. bostäder
14 639
2,5
- 1,0
7,5
6,0
Maskiner m. m.
Privata ................
8 240
-2,0
- 5,0
3,0
9,5
Statliga ................
1 844
17,5
18.0
- 4,5
— 2,5
Kommunala ............
920
32,5
- 3,0
2,5
10,0
Summa
11 004
2,0
- 2,0
1,5
8,0
Totalt
Privata1
inkl. bostäder ........
17 669
0,5
- 6,0
5,0
6,0
exkl. bostäder ........
12 813
- 2,5
- 8,5
4,0
9,0
Statliga
inkl. bostäder ........
4 684
0,5
6,5
1,5
3,5
exkl. bostäder ........
4 678
0,5
6,5
1,5
3,5
Kommunala
inkl. bostäder ........
11 238
17,0
6,5
4,5
3,5
exkl. bostäder ........
8 015
15,5
9,0
7,0
6,5
Summa1
inkl. bostäder
33 591
5,0
- 0.5
4,0
5,0
exkl. bostäder
25 506
2,5
- 1,0
4,5
7,0
1 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar
överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
113
VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Vid presentationen av den offentliga sektorn i detta kapitel tillämpas i
allt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det institutionellt
uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer
nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn.
Statens kapitaltillskott till affärsverken betraktas som en kapitaltransferering
av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna
och vissa andra kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa
fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten
hänförs till den statliga myndighetssektorn.
När det gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet
som en del av den kommunala myndighetssektorn. Detta medför, att kapitaltillskottet
från de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer
att registreras som sektorintern realinvestering.
Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan å ena sidan
staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn.
Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring
leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn. Alla
utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från socialförsäkringssektorn.
Utbetalningar för detta ändamål som belastar statens
eller kommunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringssektorn.
Utöver de trygghetsformer som vanligen betraktas som ingående
i socialförsäkringssystemet, inräknas även viss obligatorisk olycksfallsförsäkring
som bedrivs i privat regi.
Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens
resurser i form av varor och tjänster. I det följande
skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor
och tjänster t. o. m. 1970. Som offentlig konsumtion betraktas därvid sådana
utgifter för löner och inköp av varor och tjänster från andra sektorer som
inte ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller
utgör insatser för framställning av varor och tjänster, som av det offentliga
försäljs på marknaden. En del av de offentliga sektorernas utgifter består av
transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare
att reala resurser tas i anspråk. Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn
till kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning
upphov till efterfrågan på varor och tjänster.
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser. I
det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden
som kan utgå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna
påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.
För att ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella
anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor.
Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga sektorns
inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta
även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna
och bostadsbyggandet.
2. Staten
Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med drygt 9,5 % under 1969, vilket
är betydligt snabbare än under 1968, då tillväxten endast var drygt 6,5 %. För
1970 förutses en ännu något snabbare inkomstökning eller med omkring
14 %.
De direkta skatterna består till största delen av till staten inflytande skatter
på inkomst och förmögenhet minskat med återbetalningar av överskjutande
skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen
uppbärs av staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn.
De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen
samt enskildas folkpensionsavgifter. Avkastningen från de direkta
skatterna beräknas 1969 ha stigit med ungefär 13,5 % medan ökningen
under 1968 endast uppgick till knappt 5 %. Ökningstakten 1970 förutses nu
bli ungefär 22 % och påverkas ej av någon annan skattesatsförändring än
kommunalskatternas, vilken i detta sammanhang saldomässigt är i det närmaste
betydelselös. Dessa störa förändringar beror således inte till någon
väsentlig del på skattesats justeringar, utan följer av en olikartad utveckling
hos de komponenter som tillsammans utgör de direkta skatterna. Helt
kort kan sägas att de positiva komponenterna, framför allt till följd av snabbare
lönesummeutveckling, ökar sin tillväxthastighet med någon procentenhet
under 1969 och 1970, medan de negativa posterna — framför allt kommunalskattemedlen
och återbetalningen av överskjutande skatter — minskar
tillväxttakten med någon procentenhet under både 1969 och 1970.
De indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatten och punktskatter
på vissa varor och tjänster. En betydande omstrukturering av de
indirekta skatterna kom till stånd 1969, i samband med att den allmänna
omsättningsskatten avlöstes av mervärdeskatten och arbetsgivaravgiften.
Statsfinansiellt var emellertid denna reform neutral. I övrigt vidtogs inga
förändringar av betydelse av de indirekta skatterna under 1969 och inkomsterna
från indirekt beskattning detta år beräknas ha ökat med drygt 6 %.
Under 1968 höjdes fordonsskatten, bilaccisen och spritskatten och bl. a. av
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
115
dessa skäl ökade inkomsterna från indirekta skatter detta år med så mycket
som knappt 8,5 %. Enligt tidigare fattade beslut höjdes skatten på traktorer
och släpvagnar fr. o. m. 1 januari 1970, vilket under detta år kan beräknas
ge statskassan ett tillskott på omkring 80 milj. kr. I syfte att något dämpa
den snabba inhemska efterfrågetillväxten genomfördes vissa höjningar av de
indirekta skatterna. Skatterna på öl och tobak höjdes fr. o. m. 9 februari
1970. Från samma datum infördes en höjning av mervärdeskatten från
11,11 % till 16,28 % på vissa varaktiga konsumtionsvaror. Sistnämnda skattehöjning,
vilken sattes i kraft mycket snabbt, har ■—• utöver sin allmänt
efterfrågedämpande uppgift — även till uppgift att förekomma en eljest
väntad köprush mot slutet av 1970. Höjningen av dessa tre skatter beräknas
under 1970 medföra en inkomstförstärkning för staten med drygt
300 milj. kr. För att även något hålla tillbaka investeringsefterfrågan föreslår
regeringen att en investeringsavgift på 25 % uttas på s. k. icke prioriterat
byggande. Denna skatt verkar partiellt efterfrågedämpande, ej genom
att staten i väsentlig mån tillförs ökade inkomster, utan genom att åsyftade
investeringsobjekt inte kommer till utförande. Ju mindre belopp som tillförs
statskassan desto större är åtgärdens effekt. Något inkomsttillskott förutses
därför den insatta åtgärden inte ge. Sammantaget förutses nu statens
inkomster från indirekt beskattning 1970 tillväxa med 8,5 %.
Övriga statsinkomster, bestående av inkomst av rörelse och från kapital,
inkomster från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga
poster, beräknas under 1969 ha tillväxt med omkring 13 % och ökningstakten
1970 kan förutses bli ungefär 10 %.
Statens totala utgifter bortsett från finansiella transaktioner kan beräknas
ha ökat med omkring 6,5 % under 1969, vilket är en något lägre ökningstakt
än under 1968, då utgifterna ökade med omkring 7,5 %. För 1970
förutses nu dessa statsutgifter tillväxa med ungefär 8 %.
Den statliga konsumtionen består till något mer än hälften av personalkostnader,
medan återstoden utgörs av omkostnader i den statliga verksamheten
samt utgifter för försvarets anskaffning av maskiner och anläggningar
för militära ändamål. Konsumtionsutgifterna beräknas under 1969 ha stigit
med knappt 7 %, vilket är väsentligt mycket svagare än under 1968 då ökningen
var 10 %. De häremot svarande volymändringarna var 1968 knappt
4 % och 1969 drygt 2 %. För 1970 förutses den volymmässiga efterfrågan
ligga kvar på praktiskt taget samma nivå som året dessförinnan, i första
hand beroende på en förutsedd ovanligt låg medelsförbrukning för militära
materielinköp under 1970. Men även konsumtionsutgifterna för andra ändamål
förutses tillväxa långsamt. Den volymmässiga förändringen av löneposten
— dvs. sysselsättningsökningen -—- har beräknats uppgå till knappt
1 % under 1968 och drygt 2 % 1969 och ökningen under 1970 förutses bli av
ungefär samma storleksordning som 1969.
De statliga myndigheternas investeringsverksamhet, som således ej inne
-
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970
Milj. kr.
Kalenderår
Budgetår
1968
1969
1970
1968/69
1969/70
1970/71
utfall
prel.
prognos
utfall
prel. be-
enl.
utfall
räkning
kompl.
prop.
1. Inkomster......................
31469
34 530
39 370
33181
37 410
41762
1.1. Direkta skatter ..............
11 851
13 460
16 450
12 763
15 530
16 868
1.2. Indirekta skatter ............
16 350
17 360
18 840
16 938
18 160
20 658
1.3. Övriga inkomster ............
3 268
3 710
4 080
3 480
3 720
4 236
2. Utgifter.......................
32 358
34 790
37 600
33 170
36 580
33 890
2.1. Transfereringar.............
18 425
20120
22 110
18 992
21 290
22 890
2.1.1. Till hushåll ................
3 345
3 830
4 020
3 547
3 970
4 307
2.1.2. Till socialförsäkringssektorn ..
4 270
4 600
5 400
4 413
4 850
5 647
2.1.3. Till kommuner..............
7 333
8 100
8 650
7 693
8 270
8 785
2.1.4. Till företag ................
1 718
1 620
1 680
1 547
1 690
1 579
2.1.5. Ofördelat ..................
1 759
1 970
2 360
1 792
2 510
2 572
2.2. Konsumtion................
11 969
12 640
13 290
12 182
13160
13 700
2.3. Realinvestering ............
1 964
2 030
2 200
1 996
2130
2 300
3. Finansiellt sparande (1—2)......
4. Utlåning och andra finansiella
- SS9
- 260
+ 1 770
+ n
+ 830
+ 2 872
transaktioner ................
2181
3 380
4 495
2 739
4 410
3 810
4.1. Därav finansierat inom fonderna
84
60
75
80
70
80
5. Totalsaldo (1—2—4 + 4.1) ....
6. Nettoförändringar i transaktio-
- 2 986
- 3 580
- 2 650
- 2 648
- 3 510
- 858
ner vid sidan av riksstaten (ut- giftsökning: —) ..............
- 384
- 216
- 120
7. Av riksgäldskontor redovisat
budgetutfall..................
- 3 370
- 3 796
- 2 768
Anm. 1. De angivna beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i
nationalräkenskaperna beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna
redovisar de skatter som erläggs, medan här angivna avser belopp som strömmar
in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet
ger upphov till differensen mellan de två beloppen.
Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1970/71 till kalenderårssiffror
för 1970 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet
vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 5 baseras på riksrevisionsverkets och
finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag
föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik
rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan
totalsaldona i post 5 —- här i form av residualberäkning — justerats för nettoförändringarna
i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa innefattar bl. a. vissa transaktioner
inom ramen för jordbruksregleringen.
fattar reparations- och underhållsutgifter eller militära inköp av materiel,
ökade under 1969 med knappt 3,5 % i löpande priser, innebärande en i jämförelse
med 1968 praktiskt taget oförändrad volym. 1968 var expansionstakten
betydligt högre, eller 14 % och volymförändringen uppgick till ungefär
9,5 %. För 1970 förutses nu en volymmässig ökning av investeringsverksamheten
med drygt 3 %.
Bil. 1: Reviderad, nationalbudget för år 1970
117
Under 1968 ökade de statliga myndigheternas efterfrågan på reala resurser
för konsumtions- och investeringsändamål med drygt 4,5 % i volym. De statliga
myndigheterna iakttog under 1969 en betydande återhållsamhet, när
det gäller att öka anspråken på samhällsekonomins reala resurser. Sålunda
har staten under 1969 ökat sin volymmässiga efterfrågan med endast drygt
1, 5 %. Under 1970 förutses de statliga myndigheterna öka sin efterfrågan
med endast ungefär 0,5 %, en siffra som bortsett från restriktiv utgiftsprövning
även påverkas av ansträngningar att förskjuta vissa leveranser från
1970 till 1971.
Transfereringsutgifterna steg under 1968 med omkring 5 %, medan tillväxten
1969 var betydligt snabbare och uppgick till drygt 9 %. Under 1970
förutses transfereringarna tillväxa obetydligt snabbare än 1969 eller med
ungefär 9,5 %. Av den sektorvisa fördelningen framgår att det under 1969
främst var överföringarna till hushållssektorn och kommunerna som ökade.
För 1970 förutses transfereringar till socialförsäkringssektorn tillväxa snabbast.
Orsaken till att transfereringarna till socialförsäkringssektorn växer så
snabbt är att de förbättrade sjukförsäkrings- och folkpensionsförmånerna
till betydande delar finansieras med ökade statsbidrag. Statens ränteutgifter
och utgifter för internationell verksamhet har inte fördelats på sektorer.
Båda dessa poster växer mycket hastigt. Härutöver ingår bland de ofördelade
transfereringarna även en avstämningspost.
Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner har fluktuerat
starkt mellan de senaste kalendeåren. 1967 uppgick de finansiella
transaktionerna till 2,5 miljarder kr., medan de 1968 utgjorde 2,2 miljarder
kr. Detta senare låga tal förklaras till någon del av att utbetalningarna till
investeringsbanken 1967 var 500 milj. kr. och 1968 endast 200 milj. kr. Vidare
medförde det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig bostadsfinansiering
en betydande fördröjning i utbetalningarna från lånefonden för
bostadsbyggande. Under hösten 1969 ökade bostadslånefonden markant utlåningen.
Detta tillsammans med bl. a. statliga aktieförvärv och affärsverkens
ökade utnyttjande av sina rörliga krediter gav för 1969 utlåningssiffran
3,4 miljarder kr. Utifrån nu tillgängligt material kan statens utgifter för finansiella
transaktioner 1970 förutses uppgå till mer än 4 miljarder kr. Det
bör i detta sammanhang påpekas att omvandling från budgetår till kalenderår
är gjord under ganska stor osäkerhet, varför utfallet så småningom kan
visa sig medföra justeringar och förskjutningar mellan åren av utgifterna.
Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.
Sammanfattningsvis kan sägas att ökningen av de statliga myndigheternas
efterfrågan på reala resurser under 1969 var väsentligt mycket lägre än
under 1968. För 1970 indikerar planerna en ännu något lägre efterfrågeökning.
Transfereringsutgifterna —- som inte innebär direkt statlig efterfrågan
på realtillgångar — förutses 1970 öka obetydligt snabbare än under 1969.
Statens utgifter för finansiella transaktioner beräknas 1970 bli av avsevärt
större omfattning än under 1969.
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som refererats
ovan, ger vid handen att statens finansiella sparande försvagades med
omkring 300 milj. kr. under 1968. En motsatt utveckling ägde rum under
1969 då det finansiella sparandet förstärktes med ungefär 650 milj. kr. Enligt
det underlag som nu föreligger skulle statens finansiella sparande under
1970 synnerligen kraftigt förstärkas och även om vissa utgifter erfarenhetsmässigt
kan förutses tillkomma, är det sannolikt att en påtaglig förstärkning
av det finansiella sparandet kan realiseras under 1970. Totalbudgetens
saldo, som under 1968 genomgick en försvagning med drygt 300 milj. kr.,
fortsatte under 1969 att ytterligare försvagas. Under 1970 kan totalbudgetens
saldo förutses förstärkas med ungefär en miljard kr., detta sagt med reservation
för ännu ej beslutade utgiftspåslag. Budgetpolitikens inverkan på kreditmarknaden
utvecklas i kapitel IX.
3. Kommunerna
Skatterna är den dominerande inkomstkällan för kommunerna och en i
och för sig snabb utveckling hos statsbidrag och driftsinkomster förmår
inte ge kommunernas samlade inkomster en väsentligt annorlunda utveckling
än skatteinkomsternas. Beskattningsunderlagets tillväxt under 1967 och
1968, de år som är avgörande för kommunernas skatteinkomster 1969 och
1970, är väsenligt mycket långsammare än under den föregående delen av
60-talet. Påtagliga höjningar av utdebiteringen för 1969 och 1970 har inte
förmått ge skatteinkomsterna en ökningstakt lika snabb som den som kunde
upplevas under de närmast föregående åren. Skatteinkomsterna steg 1968
med ungefär 10,5 % medan ökningen 1969 uppgick till knappt 10 % och
för 1970 beräknas uppgången stanna vid knappt 9 %. Statsbidragen som utgör
omkring en fjärdedel av kommunernas inkomster ökade 1969 med hela
11 % medan ökningstakten 1970 förutses bli knappt 7 %. Kommunernas övriga
inkomster, bestående av inkomster från försäljning av avgiftssatta
tjänster samt inkomster från rörelse och kapital, tillväxer i snabb takt.1 Kommunernas
samlade inkomster beräknas ha ökat med omkring 11,5 % 1968
och ökningen 1969 kan uppskattas till omkring 11 % — när hänsyn ej särskilt
tagits till den i noten omnämnda manipulationen. För 1970 förutses ökningen
begränsas till 8,5 %. Denna avsaktning i inkomsternas tillväxttakt
kommer inte överraskande för kommunerna och kan därför i och för sig
möjligen väntas komma att återspeglas i en något avtagande utgiftsexpansion.
1 För att överensstämmelse skall nås mellan det finansiella sparande som kan beräknas
utifrån förändringar i kommunernas totala skulder och finansiella tillgångar och det finansiella
sparande, vilket erhålls som resultat av beräkningar utifrån bl. a. november- och
marsenkäterna till kommunerna, har en residualt storleksbestämd inkomstpost måst inläggas
i övriga inkomster 1969. En post av motsvarande storlek har införts även 1970. Det
är dock ovisst om det är inkomsterna som är för lågt beräknade, eller om det är utgifterna
som överskattats.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
119
Tabell VHt: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970
(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser)
Milj. kr.
Förändring 1969—1970
1969
1970
milj. kr.
procent
1 löpande priser:
1. Inkomster ....................
33 020
35 870
+ 2 850
+ 8,5
1.1. Skatter......................
16 650
18 120
+ 1 470
+ 9,0
1.2. Statsbidrag ..................
8 100
8 650
+ 550
+ 7,0
1.3. Övriga inkomster ............
8 270
9 100
+ 830
+ 10,0
2. Utgifter ......................
33 690
37 920
+ 4 230
+ 12,5
2.1. Transfereringar ............
5 070
5 820
+ 750
+ 15,0
2.1.1. Till hushåll ................
2 190
2 630
+ 440
+ 20,0
2.1.2. Till socialförsäkringssektorn ..
750
820
+ 70
+ 9,5
2.1.3. Till staten.................
270
280
+ 10
+ 3,5
2.1.4. Ofördelat .................
1 860
2 090
+ 230
+ 12,5
2.2. Konsumtion................
20 870
23 530
+ 2 660
+ 12,5
2.3. Realinvestering ............
7 750
8 570
+ 820
+ 10,5
3. Saldo (1—2) ..................
- 670
- 2 050
+ 1 380
4. Netto av mark- och fastighetsköp
600
500
- 100
5. Finansiellt sparande (3—4)......
— 1 210
— 2 550
- 1 280
6. Utlåning......................
180
100
7. I.ikviditetsförändring ..........
+ 180
- 950
8. Upplåning (5—6—7)............
1 630
1 700
I 1969 års priser:
Realinvestering ..................
7 750
8 220
+ 470
+ 6,0
Konsumtion......................
20 870
22 120
+ 1 250
+ 6,0
Anm. Det ligger i sakens natur att uppgifterna om de finansiella posterna (raderna 5—8)
för 1970 är synnerligen osäkra. Utfallet för dessa är beroende dels på hur korrekta prognoserna
för inkomsterna och utgifterna visar sig vara samt dels på det kreditmarknadsläge
som visar sig komma att råda under 1970. Posten upplåning omfattar upplåning på och
utanför kreditmarknaden.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Under 1968 ökade kommunernas efterfrågan på reala resurser med 8,5 % i
volym och med drygt 13 % i löpande priser. Enligt ännu preliminära uppgifter
synes kommunernas anspråk på reala resurser 1969 ha tillväxt med drygt
14 % i löpande priser eller något snabbare än under 1968. Den volymmässiga
ökningen 1969 beräknas ha varit av samma storlek som 1968 eller 8,5 %. Planerna
för 1970 indikerar att den reala efterfrågans tillväxt detta år skulle
dämpas med något mer än två procentenheter till drygt 6 %. En värdemässig
ökning på omkring 12 % kan förutses. Presenterade siffror antyder att kommunernas
reala anspråk 1969 ökade i samma takt som 1968, medan den för
1970 förutsedda utvecklingen innebär en markant dämpning av kommunernas
efterfrågan, något som delvis kan antas vara orsakat av såsom restriktioner
upplevda finansiella förhållanden.
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Kommunernas utgifter för konsumtionsändamål — till något mer än två
tredjedelar bestående av personalutgifter — ökade under 1968 med knappt
13 % i löpande priser, motsvarande en volymökning på omkring 7,5 %. Under
1969 beräknas nu konsumtionsutgifterna preliminärt ha stigit med omkring
15,5 % i löpande priser, vilket uppskattas innebära en volymökning på
9 %. Den kommunala konsumtionens tillväxt förutses 1970 begränsas till
drygt 6 % och således öka i påtagligt långsammare takt än under de närmast
föregående åren.
De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringsverksamhet
ökade under 1968 med omkring 10,5 % i volym medan den värdemässiga
stegringen uppgick till 14,5 %. Enligt bedömningar som gjorts utifrån bl. a.
marsenkäten till kommunerna ökade investeringarna 1969 med 7,5 % i volym
och drygt 11 % i värde. Denna avsaktning i tillväxttakten förutses bli
än mer påtagligt 1970 då kommunernas investeringar förutses öka med endast
ungefär 6 % i volym och med ungefär 10,5 % i löpande priser. Investeringsavgiften
har beräknats reducera de kommunala investeringarna med
något mindre än 0,5 % procentenheter.
Kommunernas utgifter för transfereringar ökade 1968 med knappt 14 %.
1969 beräknas överföringarna ha ökat med omkring 15 %, en ökningstakt
som förutses fortsätta även under 1970. Som framgår av tabell 2 där transfereringarna
sektorfördelats är det främst transfereringarna till hushållssektorn
som ökat. Väsentliga orsaker härtill torde vara ökade utgifter för
sociala stöd- och hjälpinsatser bl. a. betingade av hög hyresnivå i nyproducerade
bostäder. Även de ofördelade transfereringarna, vilka huvudsakligen
består av ränteutgifter, ökar kraftigt på grund av den allt större kommunalskulden.
De finansiella konsekvenserna av ovan skildrade aktivitetsförändringar
innebär att kommunernas finansiella sparande under 1969 något försvagades,
samtidigt som överraskande nog en mindre likviditetsuppbyggnad kunde
äga rum. För 1970 förutses nu det finansiella sparandet kraftigt försvagas.
Om kommunerna antas kunna låna upp ungefär lika stora belopp som under
1968 och 1969 förutsätter ett realiserande av ovan gjorda prognoser över
kommunernas inkomster och utgifter en betydande minskning av kommunernas
likvida tillgångar.
Under 1969 ökade kommunernas inkomster långsammare än under 1968,
men kommunerna bibehöll likväl samma reala expansionstakt. Prisstegringstakten
1969 var något högre än 1968 och den värdemässiga utgiftsexpansionen
blev därigenom ännu något snabbare än under 1968. Denna utveckling
var möjlig därigenom att kommunernas finansiella situation inte
var mer ansträngd än att viss mindre likviditetsförstärkning kunde ske. 1970
förutses utgiftsexpansionen bli långsammare än 1969 och på grund av att
prisutvecklingen förmodas bli något snabbare än 1969, minskas ökningstakten
påtagligt för kommunernas volymmässiga reala efterfrågan. Det förefal
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
121
ler rimligt att förmoda att denna planerade återhållsamhet till någon del är
föranledd av den förutsedda långsammare inkomsttillväxten tillsammans
med de ovissa utsikterna för kommunernas upplåning.
4. Socialförsäkringssektorn
Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses
utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken. Sektorn omfattar
allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpenningförsäkring,
folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring.
Sektorns gränser sammanfaller inte genomgående med de berörda institutionernas
utan sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion.
När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna
sektor har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på
varor och tjänster då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella
flödena mellan denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som
uppmärksammas.
Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat med hela 17,5 %
under 1968, medan ökningen under 1969 uppgick till drygt 10 %. För 1970
förutses för närvarande att sektorns samlade inkomster kommer att tillväxa
med ungefär 12,5 %, dvs. något snabbare än under 1969. Inkomsterna består
till ungefär sex tiondelar av avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare.
Detta inkomstflöde växte under 1968 med drygt 22 %, medan tillväxten
under 1969 var väsentligt mycket lägre och endast uppgick till ungefär
11 %. För 1970 förutses en ännu något lägre ökning, nämligen 8 %. Socialförsäkringsavgifternas
storlek står i allmänhet i ett nära samband med
uppburna eller utbetalda löner och det kunde synas rimligt att det totala avgiftsinflödet
utvecklades på i huvudsak samma sätt som lönesumman, under
förutsättning av oförändrade avgiftssatser. En väsentlig del av den snabba
Tabell VIII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970
Milj. kr
Förändring 1969—1970
1969
1970
milj. kr.
procent
1. Inkomster ....................
19 400
21 820
2 420
+ 12,5
1.1. Avgifter ....................
12 070
13 020
950
+ 8,0
1.2. Bidrag från stat och kommun
5 350
6 220
870
+ 16,0
1.3. Ränteinkomster..............
1 980
2 580
600
+ 30,0
2. Utgifter ......................
12 610
14 460
1850
+ 14,5
2.1. Konsumtion..................
400
430
30
+ 7,5
2.2. Transfereringar till hushållen . .
12 210
14 030
1 820
+ 14,5
Finansiellt sparande (1—2)........
6 790
7 360
570
Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.
122
Kung i. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
tillväxten 1968 förklaras av höjning av folkpensionsavgiften och av ett påskyndat
uppbördsförfarande för tilläggspensionsavgifterna. Avgifterna till
tilläggspensionen har höjts med en halv procentenhet per år under den här
aktuella perioden. Arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen har varit
oförändrade under 1967, 1968 och 1969, medan avgiften 1970 höjts med 0,3 %
till 2,9 %. Dessa två avgifter skulle således inte ha bidragit till det avsaktande
avgiftsinflödet, om avgiftssatserna applicerades på den faktiska löneutvecklingen.
Nu är det emellertid så att arbetsgivarnas preliminära avgifter
till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen med viss schablonjustering
beräknas med utgångspunkt från två år gamla förhållanden. Om schablonjusteringarna
inte träffar exakt rätt uppstår genom slutregleringen vissa
oregelbundenheter i avgiftsinflödet. Detta bidrar också till att förklara skillnaden
mellan lönesummans utveckling och avgiftsinflödets utveckling. Bidragen
från stat och kommun svarar för något mindre än tre tiondelar av
socialförsäkringssektorns inkomster, en andel som sjunker allt eftersom arbetsgivarnas
inbetalningar till AP-fonderna ökar. Bidragen från stat och
kommun avser huvudsakligen folkpensioneringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna
och beräknas 1970 växa med ungefär 16 %, vilket är betydligt
snabbare än under 1968 och 1969 då tillväxthastigheten var ungefär
en tredjedel så hög. Fonduppbyggnaden inom sektorn är mycket snabb och
däitöi växel även sektorns ränteinkomster. Dessa tillväxer nu med en hastighet
av omkring 30 % per år.
Socialförsäkringssystemets utgifter består till en mycket liten del, ungefär
3 %, av kostnader för systemets administration. Huvudparten av sekloins
utgifter består naturligen av utbetalningar till hushållssektorn enligt
de olika socialförsäkringsprogrammen. 1968 uppgick utbetalningarna till ungefär
11 miljarder kr. och steg 1969 till drygt 12 miljarder kr., en ökning med
10,5 %. För 1970 förutses nu en högre tillväxttakt, knappt 15 %, vilken
till stoia delar kan hänföras till förbättrade sjukförsäkringsförmåner, till
standardförbättring av folkpensionerna och till att ett kraftigt ökat antal
personer kommer i åtnjutande av tilläggspensionsförmåner med allt högre
belopp.
För att bättre antyda omfattningen av utbetalningarna till hushållssektorn
kan pekas på att de f. n. motsvarar knappt 16 % av hushållens disponibla
inkomster, varvid dock hänsyn inte tagits till att en del av socialförsäkringsförmånerna
är skattepliktiga och därmed ej till hela sitt belopp ingår i den
disponibla inkomsten.
Ovan i efererade transaktioner över en konstruerad socialförsäkringssektor
visar att sektorns finansiella sparande — dess nettoutlåningsmöjlighet —
under de senaste åren ständigt har ökat. Förstärkningen under 1968 uppgick
till en dryg miljard kr. och under 1969 och 1970 beräknas det finansiella
sparandet förstärkas med ungefär 600 milj. kr. årligen. Den osedvanligt starka
ökningen 1968 beror i stor utsträckning på engångseffekter av det ovan
123
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
nämnda påskyndade uppbördsförfarandet för ATP-avgifterna. De flesta av
de fonder som är berörda är blygsamma och försäkringsverksamhetens inkomster
och utgifter balanseras över några få år. Det viktiga undantaget är
tilläggspensioneringen, vilken i AP-fonderna ackumulerar tillgångar som
skall bidra till att möta de stora framtida pensionsanspråken. Av det totala
finansiella sparandet om 7,4 miljarder kr. 1970 hänför sig ungefär 6,4 miljarder
kr. eller något mindre än 90 % till AP-fonderna. Detta betydande sparande
utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden och dess fördelning
på olika institutionella låntagargrupper diskuteras närmare i kapitel
IX.
5. Den konsoliderade offentliga sektorn
Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad
på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad
konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala
självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över —
och ansvar för — de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och
även över de finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i betydande
utsträckning statsmakterna, som utifrån det för stunden och fallet
lämpliga, avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna
skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen.
Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas som ett
instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan nås
genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som
formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga. Det kan därför
vara missledande att endast utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser
om bl. a. den av statsmakterna bedrivna ekonomiska politiken. Det
ingår i bilden att den statliga sektorns konsumtion och investeringar endast
motsvarar hälften av kommunernas och att socialförsäkringsavgifterna i
det närmaste är lika stora som de direkta skatterna.
När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem
emellan — ”internleveranserna” — elimineras. Konsolideringens syfte är
att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess finansiella
nettotransaktioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade
offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de
ekonomiska flöden som det offentliga direkt påverkar genom sin politik. En
del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av
varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar
till de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser
deras slutliga användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse av skillnader
mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering
och icke finansiella transfereringar, benämns finansiellt sparande.
124 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell VIII: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1969—1970
Milj. kr.
Förändring 1969—1970
1969
1970
milj. kr.
procent
1. Inkomster ....................
72 630
31410
+ 8 780
+ 12,0
1.1. Skatter......................
47 470
53 410
+ 5 940
+ 12,5
1.2. Socialförsäkringsavgifter ......
12 070
13 020
+ 950
+ 8,0
1.3. Övriga inkomster ............
13 090
14 980
+ 1 890
+ 14,5
2. Utgifter ......................
67 370
74 830
+ 7 460
+ 11,0
2.1. Transfereringar ............
23 680
26 810
+ 3 130
+ 13,0
2.1.1. Till hushåll ................
18 230
20 680
+ 2 450
+ 13,5
2.1.2. Till företag ................
1 620
1 680
+ 60
+ 4,0
2.1.3. Ofördelat ..................
3 830
4 450
+ 620
+ 16,0
2.2. Konsumtion................
33 910
37 250
+ 3 340
+ 10,0
2.3. Realinvestering ............
9 780
10 770
+ 990
+ 10,0
3. Finansiellt sparande (1—2) ..
+ 5 260
+ 6 580
+ 1 320
Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del
av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster.
Källa: Finansdepartementet.
Denna post innefattar finansiella transfereringar (utlåning m. m.) samt
eventuellt saldo.
Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med
knappt 13 % under 1969 och förutses 1970 stiga med omkring 12 %. Ökningen
förutses avse såväl skatter som socialförsäkringsavgifter. Utgifterna
beräknas under 1969 ha ökat med omkring 11,5 % och för 1970 förutses en
fortsatt tillväxt i obetydligt långsammare takt. Sektorns efterfrågan på reala
resurser för konsumtion och investeringar bedöms ha ökat med ungefär
11 % i löpande priser under 1969, vilket uppskattas motsvara en volymökning
med 6 %. För 1970 förutses en volymtillväxt på drygt 4 %.
Under 1969 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk ungefär
29 3/4 % av bruttonationalproduktens resurser. Bruttonationalproduktens
tillväxt under 1970 förutses nu komma att uppgå till ca 3,5 % och då
den offentliga sektorn under samma period förutses öka sin direkta efterfrågan
med drygt 4 % i volym, dvs. i något snabbare takt än bruttonationalprodukten
tillväxer, kommer det offentliga att 1970 ta i anspråk en något
större andel av de tillgängliga resurserna än under 1969. En annan aspekt
av samma förhållande är att staten och kommunerna under 1970, för ökad
framställning av offentliga tjänster samt härför erforderlig investering,
kommer att ta i anspråk knappt 31 % av bruttonationalprodukttillväxten.
Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka
till de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss del komponenter
i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt
beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar
är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt. En
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
125
Tabell VIII: 5. Den offentliga sektorns reala efterfrågan 1967—1970
Procentuell volymförändring
1967—1968
1968—1969
1969—1970
Stat Kommun Totalt
Stat Kommun Totalt
Stat Kommun Totalt
Konsumtion ......
+ 3,5 + 7,5 + 6,0
+ 2,0 + 9,0 + 6,0
+ 0,0 + 6,0 + 3,5
Investering........
+ 9,5 + 10,5 -f 10,0
- 0,5 + 7,5 + 5,5
-f- 3,0 -f- 6,0 -f- 5,5
Totalt............
+ 4,5 + 8,5 + 7,0
+ 1,5 + 8,5 + 6,0
+ 0,5 + 6,0 + 4,0
Bruttonationalpro-
dukttillväxt i pro-
cent............
3,7
5,2
3,5
Den offentliga sek-
torns andel av
bruttonational-
produkten1......
29 1/4
29 3/4
30
1 Uttryckt som den andel av bruttonationalproduktens resurser (i löpande priser), vilken
det offentliga efterfrågar. De statliga affärsverkens investeringar är ej medräknade. Om
dessa medtas ökar andelen med omkring två procentenheter.
mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka till företagssektorn
och kan således beräknas komma hushållssektorn tillgodo i
form av lägre priser. Totalt beräknas de icke finansiella transfereringarna
från den offentliga sektorn till hushåll och företag ha ökat med omkring
10.5 % mellan 1968 och 1969 och under 1970 förutses en ökning på ungefär
12.5 %.
Schematiskt kan man säga att ungefär 60 % av det offentligas inkomster
används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 33 % av
inkomsterna återförs till de privata sektorerna genom olika former av inkomstöverföringar.
Det finansiella sparandet utgör f. n. ungefär 7 % av sektorns
inkomster. Det finansiella sparandet förstärktes under 1969 med omkring
1 400 milj. kr. och förutses under 1970 ytterligare förstärkas med omkring
1 300 milj. kr.
6. Beräkning av budgeteffekter
Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens
saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar
av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given
förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen orsakas
av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter,
där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin.
Det kan därför inte utan reservationer hävdas att en överbalanserad
budget verkar kontraktivt eller att en underbalanserad budget verkar
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas,
att en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna
efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget
av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten),
som försiggår vid en samtidig och beloppsmässigt lika stor ökning
eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaldo.
Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna
medverka till en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom
samhällsekonomin, även under förutsättning att den förändring som sker
av statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan på aktiviteten
utanför den statliga sektorn.
Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som mera
allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och inkomster
kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detta fall
har ökningen av statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, dvs. statens
verksamhet, en totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora ökningen
av de intäkter som dras in från övriga sektorer av samhällsekonomin
— låt vara att effekterna på de icke statliga sektorerna härmed tänkes vara
lika stora.
En analys av budgeten effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning
av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Härtill
kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande om
budgetens totalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm
som väljs till den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta budgetens
konjunktur effekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget
i vilken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta
året skall betala lika många kronor i skatt som under jämförelseåret, dels
att varj e statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som under
jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgetförändringen
såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller snarare av att en viss speciell
budgetpolitik inte har förts. I en annan uppläggning av budgetanalysen
har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten som är ett utslag
av medveten politik (”åtgärd”) från de förändringar i budgeten som
kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom
samhällsekonomin i övrigt (s. k. ”automatik”). Med denna uppdelning uppfattas
sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vilka
vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan
åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast tänks innefatta sådana
som direkt följ er av skattesatsförändringar.
En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpolitikens
betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla
en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör rimligen
127
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en skattesatsförändring.
Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar,
som följer av en opåräknad eller oregelbunden utveckling av skatteunderlaget,
att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit
svart eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de förändringar
av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet
har man hittills i budgetanalytiska undersökningar i stor utsträckning
nöjt sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar
totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka
renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. I det
närmast följande har valts att i ett första steg beakta hela förändringen av
budgetens inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget,
där inkomsternas belopp på ett eller annat sätt är låst vid en oförändrad
nivå.
Skatte- och avgiftssystemets konstruktion gör emellertid att det offentligas
inkomster i hög grad påverkas av förändringar i den samhällsekonomiska
aktiviteten. Inkomstförändringar som är resultat av förändringar i den
samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekter
av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som utslag
av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som ett andra steg
görs därför ett försök att eliminera de automatiska förändringar i det offentligas
inkomster som beror på varationer i ekonomins tillväxttakt.
Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser att på ett
överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inte bara
av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en sammantagen
offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringarna,
socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans
utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av
denna syftning har varit att innehållet i staten och kommunerna fått vidgas
till att även avse statliga affärsverk och bolag samt kommunala bolag och
stiftelser.
Till\ägagangssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter
uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och
kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett mått
på den efterfrågan på reala faktorer som dessa direkt utövar. Härutöver införs
den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar
i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt olika former
av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader — likvärdiga
effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens
och företagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, att förändringen av
statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella sparandet) ger
en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan
på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin
genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet
och investeringsfonderna är det närmast förändringen
i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata
sektorns efterfrågan.
Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas
volym ger således ett mått på förändringen av den efterfrågan
på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga sektorn.
Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande
ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste
bemärkelse utövar på hushållens och företagens, för efterfrågan på reala
resurser, disponibla intäkter.
Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym
inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som
följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda
förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter.
Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är
likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin och
såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de
icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen genom sparandebortfall
etc. men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats
att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Detta innebär
med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentliga sektorns
utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en lika stor förändring av övriga sektorers
efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan på
den totala efterfrågan har sålunda satts lika med summa förändring av
offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet genererad
efterfrågan.
I modellen erhålls således effekten av budgetförändringarna som summan
av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt
förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda termerna
förses med en multiplikator av + 1. Annorlunda uttryckt innebär detta, att
en ökning av det offentligas utgifter för inköp av varor och tjänster, som inte
sammankopplas med en motsvarande ökning av det offentligas intäkter och
således medför en lika stor förändring i negativ riktning av sektorns finansiella
sparande, kan ges en multiplikatoreffekt av -f- 2. En ökning av det
offentligas inkomster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning
av utgifterna och följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning
av det finansiella sparandet, kan ges inultiplikatoreffekten — 1.
Det kan finnas anledning att jämföra denna enkla modell med en något
mer komplicerad modell som professor Bent Hansen utarbetat för OECD:s
129
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
läkning.1 Denna modell avser att ge kvantitativa mått på den effekt på samhällsekonomin,
som utgår från förändringar i vissa stora grupper av budgetposter.
I modellen införs med positivt förtecken förändringen av det offentligas
köp av varor och tjänster och transfereringsutgifter, samt med negativt
förtecken förändringen i direkta respektive indirekta skatter. För att kunna
uppskatta inte blott direkta utan även indirekta effekter (s. k. multiplikatoreffekter)
av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter, har man
utgått från värden på vissa läckagekvoter; den marginella sparkvoten och
den marginella importkvoten.
Beräkningar enligt modellen har för Sveriges del givit som resultat, att en
förändring av det offentligas köp av varor och tjänster har en multiplikatoreffelct
lika med -f- 1,92, medan förändringar i transfereringsutgifternas,
de direkta respektive indirekta skatternas belopp, har multiplikatoreffekter
lika med -j- 0,92, — 0,92 respektive — 1,15. Med åtskillig förenkling skulle
alltså kunna sägas att en förändring av det offentligas köp av varor och
tjänster har dubbelt så stor efterfrågepåverkande effekt som en lika stor förändring
i det offentligas inkomster.
t OECD-modellen använda multipliktorvärden ligger som synes mycket
nära dem som den här använda modellen arbetar med. Det skall dock framhållas
att denna likhet delvis är skenbar i och med att modellerna har en
något olika syftning. OECD-modellen avser att mäta effekter på den samlade
aktiviteten i samhällsekonomin — dvs. bruttonationalprodukten — medan
den här använda modellen har det blygsammare syftet att mäta effekten på
efterfrågetillväxten. Denna och andra olikheter mellan de två modellerna
diskuterades i detalj i den reviderade nationalbudgeten för 1969. Därvid
gjordes också en numerisk jämförelse som gav vid handen att resultaten
som erhålls från de två modellerna visar mycket god samstämmighet.
Det återstår att i korthet beskriva det tekniska förfaringssättet vid beräkning
av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas
förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga
direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och investeringsändamål.
De olika delsektorernas finansiella sparande framkommer
som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion,
realinvestering och icke finansiella transfereringar. När det gäller bostadssektorn
kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för sektorns
finansiella sparande. Det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig
bostadsfinansiering innebär dock att ägare av bostadshus, när vissa rekvisit
är uppfyllda, även får låna för att betala på fastigheten belöpande ränteutgifter.
Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av denna anledning
ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den sammantagna
offentliga sektorns finansiella sparande de olika åren deflateras
med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringarna
1 OECD, ”Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965”, Paris 1969.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
mellan åren framräknas.1 Förändringstalen för denna variabel anses här utgöra
ett matt på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den offentliga
sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta efterfrågepåverkan
samt uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959 års priser respektive
år. Även i övrigt har 1959 valts som bas för fastprisberäkningarna.
Som nämnts i avsnittet om den statliga sektorn föreslår regeringen att en
25-procentig avgift läggs på s. k. oprioriterade byggnadsinvesteringar. Denna
åtgärd skiljer sig från vanliga finanspolitiska åtgärder däri att dess efterfrågedämpande
effekt inte står i relation till de belopp som överförs från
den privata till den statliga sektorn. Relationen är i stället omvänd: ju mindre
inkomster till staten, desto större effekt har åtgärden. De effekter som
utgår från denna åtgärd innefattas sålunda inte i en modell av här använd
typ. I här gjorda beräkningar har hänsyn ej tagits till investeringsavgiften,
utan i stället har det betraktelsesättet anlagts att avgiften, reellt sett, är att
jämföra med en fysisk reglering — avgiftssatsen har satts så högt att den i
det närmaste fullständigt avskräcker från det icke önskade handlandet —
och således ej är att jämställa med vanliga finanspolitiska åtgärder.
De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga
sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående
uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter
som utgå från de olika delsektorerna. I diagram 1 återfinns en grafisk
presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den
sammantagna offentliga sektorn.
1 den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektorns
finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter,
som utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets
konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar
i aktiviteten i samhällsekonomin och de offentligas utgifter torde inte heller
vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som
är resultat av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje
fall till den del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar,
svåra att uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan
utgående från det offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka
konstruera — och tillämpa — en serie över det finansiella sparandets utveckling
under antagande om ett normaliserat ekonomiskt förlopp. Det synes
härvid rimligt att utgå från en utveckling av bruttonationalproduktens
tillväxt motsvarande den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade
resonemang kunde användas för att nå fram till den potentiella tillväxten
i Eftersom en förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande när detta går i
negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i
den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att
deflatera motsvarande budgeteffekter med ett nettoprisindex och ställa dem i relation till
bruttonationalprodukten beräknad till faktorkostnad i stället för till marknadspris. En
sådan justering skulle emellertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
131
under en förfluten period. Här har emellertid helt skönsmässigt valts att
anse att den potentiella tillväxten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras
av den genomsnittliga tillväxten från 1958 till 1964. För tiden därefter
har antagits en årlig potentiell tillväxt ungefärligen motsvarande den tillväxt
som uppnåddes 1965. I den mån bruttonationalproduktens faktiska tillväxt
avvikit från den potentiella, har en del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga
i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter eller alternativt
bortfallit därifrån. Denna del kan sägas utgöras av den totala marginella
skatte- och avgiftskvoten. Det är synnerligen svårt att för olika år rekonstruera
en hypotetisk marginell skattekvot som skulle ha rått just det året.
I stället har här valts att på skillnaden mellan faktisk och hypotetisk tillväxt
applicera den för respektive år konstaterade skattekvoten (dvs. förhållandet
mellan å ena sidan summan av skatter och socialförsäkringsavgifter
samt bruttonationalprodukten å den andra). Effekten på det finansiella
sparandet av avvikelser från potentiell tillväxt torde därmed underskattas.
Kalkyleringsmetoden kan emellertid försvaras, om man anlägger det betraktelsesättet
att alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag
av medvetet handlande (”åtgärden” att låta skattekvoten stiga eller
falla), även i sådana fall där de inträffar i samband med oväntade eller oregelbundna
förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras utan
att någon förändring vidtas av gällande skatteregler. Med ett sådant betraktelsesätt
kan en oförändrad skattekvot ge ett mått på skatteautomatiken vid
oväntade eller oregelbundna förändringar av aktivitetsnivån i samhällsekonomin.
Även vissa offentliga utgifter influeras av aktivitetsnivån och sysselsätt
-
Diagram VIII:1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1970
Procent av bruttonationalprodukten, 1959 års priser
A = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan.
B = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan då vissa automatiska
effekter på det offentligas inkomster eliminerats.
132
Kungl. Maj:ts proposition nr i20 år 1970
ningsnivån, exempelvis ulgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Del
verkligt svåra problemet, när det gäller utgifterna, består dock i att bedöma
hur det offentliga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda inkomstsituation.
Ett flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom kan
uppställas, men f. n. kan knappast någon anses vara sannolikare än någon
annan. Än mindre kan någon ostridigt beläggas. Under sådana omständigheter
har det förefallit rimligt att helt bortse från s. k. automatiska effekter
på utgiftssidan av marginella förändringar i aktivitetsnivån. Det kan förmodas
att det faktiska ulslaget på det finansiella sparandet vid avvikelser från
potentiell tillväxt härigenom tenderar att överskattas. Den troliga effekten
går således i en riktning motsatt den som följer av förenklingen på inkomstsidan.
Den metod som valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle
ha framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär
sålunda att till det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån
det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats
på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska bruttonationalprodukttillväxten
respektive år. Detta hypotetiska finansiella sparande har
ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då
erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är det en mindre skillnad mellan
de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan sägas
vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs.
den del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna
förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de två
kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett
motsvarat den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och
kan eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhällsekonomin
övergår från en situation med en tillväxt som nära motsvarar potentiell tillväxt,
till en tillväxttakt som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker
från den potentiella. Detta var fallet bl. a. 1964 och 1969, vilket tydligt framgår
i diagrammet.
1961
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
Staten ..................
- 2,3
+ 1,0
+ 1,5
4- 0,2
4- 0,2
4- 0,9
+ 0,6
4- 0,7
- 0,2
- 1,1
därav direkt efterfrågan
+ 0,1
+ 0,7
+ 0,5
4- 0,2
4- 0,7
4- 0,3
- 0,4
4- 0,5
4- 0,2
4- 0,2
Kommunerna............
+ 1,3
+ 1,1
+ 1,7
4- 1,2
4- 0,7
+ 0,4
+ 1,5
+ 1,5
+ 1,4
4- 1.8
därav direkt efterfrågan
+ 0.7
+ 0,9
+ 1,4
4- 0,8
4- 0,6
4- 0,9
4- 1,7
+ 1,2
4- 1,3
4- 1,0
Bostadsbyggandet........
+ 0,7
+ 0,8
+ 0,8
+ 1,2
4- 0,3
- 0,2
4- 1,3
4- 0,2
4- 0,5
- 0,1
därav direkt efterfrågan
4- 0,3
+ 0,4
+ 0,4
4- 0,5
4- 0,2
-o,i
4- 0,7
-f 0,1
4- 0,2
- 0,1
Socialförsäkringssystemet,
investeringsfonderna....
+ 0,8
- 0,4
- 1,0
- 0,7
- 0,4
- 0,4
- 0,1
- 0,9
- 0,7
- 0,2
Totaleffekt..............
+ 0,5
+ 2,5
+ 3,0
4- 1,9
4- 0,8
4- 0,7
4- 3,3
4- 1,5
+ 1,0
4- 0,4
Totaleffekt när vissa auto- matiska inkomstföränd-
ringar eliminerats ....
+ 0,7
4- 2,3
4- 3,0
4- 2,7
4- 0,8
+ 0,1
4- 2,5
+ 1,2
4- 1,2
4- 0,3
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
133
IX. Kreditmarknaden
1. Utvecklingen 1968 och 1969
Tabell 1 visar den sektorvisa ut- och upplåningen på den reguljära kreditmarknaden
för 1968 och 1969. Totalt ökade kreditgivningen på marknaden
1968 med 2,5 miljarder kr. och minskade 1969 med ungefär samma belopp.1
Minskningen 1969 avsåg nästan helt affärsbankerna, vars utlåning till näringslivet
sjönk med ungefär detta belopp. I affärsbankernas kreditgivning
till näringslivet 1969 på 750 milj. kr. ingick återlån från AP-fonden på ungefär
600 milj. kr. mot 275 milj. kr. 1968. Affärsbankerna minskade även sin
utlåning till bostadssektorn i samband med omfattande avlyft av byggnadskreditiv,
som var större än deras köp av hypoteksobligationer. Däremot
ökade deras finansiering av statens budgetunderskott.
Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 1969 översteg 1968 års, men utlåningen
på marknaden minskade något till följd av en omsvängning av för
Tabell
IX: I. Kreditmaiknaden 1968 och 1969
Nettobelopp, milj. ler.
Långivare
Låntagare
Staten
Kom-
muner
Bostä-
der
Närings-
liv
Summa
1968
Riksbanken ........................
1 250
0
100
0
1 350
Affärsbankerna......................
250
100
2 000
3 300
5 650
Övriga kreditinstitut ................
1 250
1 250
5 750
3 450
11 700
därav: Allmänna pensionsfonden1....
550
500
2 800
1 850
5 700
Allmänheten2 ......................
650
50
0
450
1 150
Summa
3 400
1400
7 850
7 200
19 850
1969
Riksbanken ........................
1 500
0
0
0
1 500
Affärsbankerna......................
1 500
150
1 200
750
3 600
Övriga kreditinstitut ................
350
1 100
6 700
2 900
11 050
därav: Allmänna pensionsfonden1....
600
600
2 800
1 600
5 600
Allmänheten2........................
450
0
0
650
1 100
Summa
3 800
1250
7 900
4 300
17 250
1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis. Fondökningen
uppgick till 5 850 milj. kr. under 1968 och 6 467 milj. kr. under 1969.
1 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Källa: Riksbanken.
1 Termerna utlåning, upplåning och inlåning används genomgående i betydelsen av flöden.
Med utlåning menas sålunda förändringen i stocken av utestående krediter.
5f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
placeringarna och omfattande återlån, som i kreditmarknadsmatrisen registreras
som kreditgivning för övriga kreditinstitut. Ökningen av återlånen
kan sättas i samband med åtstramningen av kreditmarknaden, eftersom företagen
i högre grad utnyttjat möjligheterna att, via kreditinstituten, få
låna tillbaka hälften av de avgifter, som inbetalats under föregående år.
Återlånen ökade inte bara absolut utan även i förhållande till föregående års
avgiftsinbetalningar. Återlånen kan i princip lämnas av olika kreditinstitut,
i praktiken dock främst av affärsbankerna. De enskilda försäkringsinrättningarnas
placeringar på marknaden 1969 var desamma som 1968. ”Andra
banker” — en sammanfattande term för sparbanker, postbanker och centraikassorna
för jordbrukskredit — beräknas ha minskat sin kreditgivning
1969 med 600 milj. kr., varav postbanken svarade för den största minskningen.
Emissioner av bostadsobligationer ökade kraftigt 1969, vilket motsvarades
av affärsbankernas omfattande köp av hypoteksobligationer så att avlyft
möjliggjordes från deras sedan 1968 stora stock av bostadsbyggnadskrediter.
Statens budgetunderskott beräknas för 1969 till 3,8 miljarder kr., vilket
innebär någon ökning jämfört med 1968. I motsats till 1968 emitterades under
fjolåret inga kortfristiga obligationer. Genom relativt omfattande slutbetalningar
på äldre lån av denna typ sjönk statens totala utestående kortfristiga
obligationslåneskuld med ca 1,1 miljarder kr. Däremot ökade den
utelöpande skattkammarväxelskulden och korttidslånen påtagligt snabbare
1969 än 1968.
En icke oväsentlig del av statens upplåningsbehov täcktes under fjolåret
i riksbanken. Som kommer att framgå av avsnittet om riksbanksbalansen
var denna utveckling helt att hänföra till andra halvåret och orsaken står
att finna i svårigheterna att täcka budgetunderskottet på marknaden. Av
bl. a. detta skäl synes riksbanken förutom en ökning av skattkammarväxelinnehavet
även ha lagt vissa belopp av emitterade långfristiga obligationer
i egen portfölj.
För 1970 förväntas statens upplåning på kreditmarknaden bli betydligt
lägre än 1969 och uppskattas till 2,6 miljarder kr.
Kommunernas upplåning på kreditmarknaden blev trots kreditåtstramningen
obetydligt mindre 1969 än 1968. Å andra sidan synes kommunerna,
i motsats till vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten, ej i
ökad utsträckning ha anlitat andra finansieringskällor. Upplåningen 1969
utanför den organiserade kreditmarknaden har sannolikt varit ungefär oförändrad
jämfört med 1968. De likvida tillgångarna har fortsatt att öka om
än i avsaktande takt. Den finansieringsbild, som nu föreligger, tyder på
ett mindre utgiftsöverskott 1969 än vad som beräknades i den preliminära
nationalbudgeten.
Under förutsättning av fortsatt stram kreditpolitik 1970 torde kommu
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
135
Tabell IX: 2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen av deras likvida
tillgångar 1967—1969
Nettobelopp, milj. kr.
1967
1968
1969
Upplåning ............................................
Likvida tillgångars förändring ..........................
1 650
1 300
1 400
300
1 250
185
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
nernas utrymme på kreditmarknaden bli ungefär detsamma detta år som
1969. Om inkomst- och utgiftskalkylen för kommunerna 1970, med hänsyn
tagen till investeringsavgiften, skall realiseras, innebär den beräknade upplåningen
på marknaden att kommunerna kommer att tvingas till en väsentlig
neddragning av sin likviditet.
Bostadsinvesteringarna ökade volymmässigt 1968 och 1969 med 2 % respektive
3,5 %. Den värdemässiga ökningen för nämnda år var 300 milj. kr.
respektive 650 milj. kr. Den totala kreditgivningen, dvs. utbetalningen av statliga
lån till bostadsändamål samt kreditgivningen på marknaden till bostadssektorn,
ökade 1968 med ungefär 950 milj. kr., vilket betydligt översteg bostadsinvesteringarnas
värdemässiga ökning. Förklaringen till denna skillnad,
som förelegat under senare år, torde främst vara att investeringsberäkningarna
endast hänför sig till själva lägenheterna, medan finansieringen av vissa
miljöinvesteringar i ökad utsträckning kommit att inkluderas i byggnadsproj
ektens finansiering. I kreditmarknadsmatrisen ingår nämligen vissa krediter
till bostadssektorn, som ej avser bostadsbyggandet. Under 1969 motsvarade
ökningen av den totala kreditgivningen till bostadssektorn investeringsberäkningarna.
Att inte upplåningsökningen 1969 översteg investeringarnas
värdemässiga ökning kan bero på att nämnda krediter till bostadssektorn,
som ej avser bostadsbyggandet, minskat på grund av kreditåtstramningen.
Utbetalningen av de statliga bostadslånen 1969 ökade kraftigt,
medan upplåningen på marknaden var ungefär oförändrad.
För 1970 förutses en volymmässig nedgång av bostadsinvesteringarna med
3 %, medan den värdemässiga förändringen blir obetydlig. Eftersom de stat
-
Tabell IX: 3. Bostadssektorns upplåning på kreditinarknaden 1967—1969
Nettobelopp, milj. kr.
1967
1968
1969
Obligationer ..........................................
3 600
4 350
6 450
Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna ..............
1 150
1 600
- 500
Bostadslån hos andra kreditinstitut......................
2100
1 900
1 950
Summa
6 850
7 850
7 900
Källa: Konjunkturinstitutet.
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell IX: 4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969
Nettobelopp, milj. kr.
1967
1968
1969
Obligationer och förlagslån..............................
2 000
1 900
1 350
Aktier................................................
550
500
850
Upplåning hos affärsbankerna ..........................
1 900
3 300
550
Upplåning hos andra kreditinstitut......................
1 450
1 500
1 550
Summa
5 900
7200
4 300
Källa: Konjunkturinstitutet.
liga lånen förmodligen inte kommer att undergå några större förändringar
detta år, kan upplåningsbehovet på marknaden uppskattas bli något större
1970 jämfört med 1969.
Näringslivets fasta investeringar 1968 visade en volymmässig nedgång på
ungefär 8 %. De beräknas ha ökat 1969 med 4 %. För 1970 förväntas ökningen
komma att uppgå till 9 %. Ökningen av lagerinvesteringarna uppskattas
till en miljard kr. 1969. Lagerinvesteringarna förväntas bli ungefär
oförändrade 1970. (Se närmare investeringskapitlet.)
Trots vinstförbättringar minskade näringslivets finansiella sparande 1969,
främst på grund av de stora lagerinvesteringarna. Samtidigt minskade upplåningen
på kreditmarknaden med knappt 3 miljarder kr. Eftersom både
näringslivets finansiella sparande och upplåning på den organiserade mark
Tabell
IX: 5. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1969
Procentuell förändring i likvida tillgångar
1968
1969
30
— 3
(förändring i milj. kr.) ......................................
(1 600)
(-190)
malmbrytning och metallindustri ..............................
40
- 3
jord- och stenindustri..........................................
45
3
skogs- och träindustri..........................................
44
2
grafisk industri och pappersförädling............................
19
5
livsmedelsindustri ............................................
- 32
31
textilindustri................................................
17
- 30
läder-, hår- och gummivaruindustri ............................
31
3
kemisk- och kemisk-teknisk industri............................
30
- 22
kombinerade företag ..........................................
- 3
- 26
Plandel ........................................................
6
- 19
(förändring i milj. kr.)......................................
(50)
(-190)
partihandel ..................................................
- 10
- 8
detaljhandel..................................................
33
- 31
Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån.
Med likvida medel avses kassa-, bank- och postgirotillgodohavanden samt kortfristiga
penningplaceringar. Uppgifterna avser större industriföretag (med fler än 500 anställda)
och handelsföretag (med fler än 200 anställda), vilka har totalundersökts.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
137
naden minskade 1969 bör dess likviditetsutveckling ha försämrats och/eller
övrig upplåning ökat.
Tabell 4 visar, att näringslivets finansiering på obligationsmarknaden 1969
låg på en lägre nivå än under 1967 och 1968. Detta gäller i än högre grad
affärsbankernas kreditgivning till näringslivet.
Under 1969 inträdde för både industrin och handeln en likviditetsneddragning
(tabell 5). För alla industribranscher utom för livsmedelsindustrin var
likviditetsutvecklingen mindre gynnsam 1969 än 1968. Livsmedelsindustrin
förbättrade sin likviditet kraftigt 1969, vilket dock bör ställas mot en ännu
större försämring 1968, då i stället nästan alla andra branscher hade förbättringar.
En kraftig likviditetsförsämring ägde 1969 rum främst inom
textil-, kemisk och kemisk-teknisk industri. Även detaljhandelns likvida
tillgångar reducerades kraftigt 1969.
2. Inlåning och likviditet
Som framgår av tabell 6 bromsades inlåningen upp kraftigt redan första
halvåret 1969, väsentligen som följd av valutautflödet. Uppbromsningen
blev, jämfört med 1968, ändå tydligare andra halvåret 1969. Den koncentrerades
även nu till affärsbankerna och sammanhängde med en drastisk nedgång
i dessas utlåning. Under hela 1969 minskade den totala inlåningen med
6,2 miljarder kr.
Som tidigare framkommit förbättrades 1968 industrins och handelns likviditet,
främst inlåningen i banker, medan den försämrades 1969. En
kalkyl över förändringen av näringslivets finansiella sparande och upplåning
på den organiserade marknaden 1969 ger vid handen att, inom denna sektor
som helhet, likviditeten torde försämrats detta år, vilket även registreras i
inlåningsstatistiken. Inlåningsminskningen 1969 kunde främst hänföras till
näringslivet, medan däremot hushållen och kommunerna svarade för en
mindre del härav. Även inlåningen i sparbankerna har bromsats upp betyd
-
Tabell IX: 6. Inlåning och inlåningsförändring halvårsvis 1968—1969
Milj. kr.
1968
1969
1968—1969
1 halv-
2 halv-
1 halv-
2 halv-
1 halv-
2 halv-
året
året
året
året
året
året
Affärsbankerna ..................
1 920
4 300
160
450
- 1 760
- 3 850
Sparbanker (80 större)............
1 800
410
1 370
20
- 430
- 390
Postbanken......................
540
230
240
590
- 300
360
Jordbrukskassor..................
150
230
200
330
50
100
Summa
4 410
5170
1970
1390
- 2 440
- 3 780
Källa: Bankstatistiken.
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell IX: 7. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis 1968 och 1969
samt januari—mars 1969 och 1970
Milj. kr.
1968
1969
1969
1970
1 halv-
2 halv-
1 halv-
2 halv-
jan.—
jan.—
året
året
året
året
mars
mars
Kassa, obligationer och valuta ....
- 230
1 066
564
1 386
440
— 240
Utlåning ........................
2 470
2 510
2 760
- 2 442
464
1 187
Totalt
2 240
3 576
3 324
-1056
904
947
Inlåning från allmänheten ........
1 919
4 300
158
450
1 095
1 379
Nettoskuld till riksbanken ........
- 122
18
2 615
- 2 295
61
573
Nettoskuld till riksgäldskontoret . .
658
- 354
- 347
- 304
- 466
344
Övriga skulder (netto)............
- 215
- 388
898
1 093
214
— 1 349
Källa: Bankinspektionen.
ligt. Då ungefär 90 % av sparbankernas inlåning härrör från hushållen, kan
man förmoda att även denna sektor berörts av inlåningsminskningen. Endast
jordbrukskassorna uppvisar förbättring av inlåningsresultatet. Deras inlåning
översteg 1969 de senaste årens. En tänkbar förklaring härtill kan vara,
att den nya banklagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 1969, ökade
möjligheterna för jordbrukskassorna att, via utlåningen, konkurrera om nya
inlåningskunder. Tänkbart är vidare att de medel, som lösgjorts vid kommunernas
markköp i olika centras utkanter i högre grad än tidigare kanaliserats
till jordbrukskassorna.
Omslaget i affärsbankernas in- och utlåning blir än mer markant vid en
halvårsvis jämförelse. Det kan då också tydligare relateras till andra poster i
affärsbanksbalansen. Som framgår av tabell 7 var under första halvåret 1969
jämfört med motsvarande period föregående år, inlåningen i affärsbankerna
betydligt mindre, medan utlåningen däremot var större. Samma jämförelse
för andra halvåret 1969 visar att inlåningsminskningen var ännu större samtidigt
som utlåningen, i motsats till första halvåret, minskade kraftigt.
Skillnaden i affärsbankernas utlåning mellan andra halvåren 1968 och 1969
var i själva verket inte mindre än nära 5 miljarder kr. Under den hittills
sifferbelagda delen av 1970, nämligen perioden januari—mars var både utoch
inlåningen större än för samma månader 1969. Även om byggnadskrediterna
exkluderas, var utlåningen januari—mars 1970 ungefär lika stor som
motsvarande period 1969. Av tabellen framgår vidare att utlåningsöverskottet
första halvåret 1968 uppgick till 550 milj. kr., vilket i stort sett motsvarades
av en ökning av nettoskulden gentemot riksgäldskontor et. Första halvåret
1969 uppgick utlåningsöverskottet till väsentligt högre belopp nämligen
2 600 milj. kr., vilket motsvarades av försämringen av nettopositionen gent
-
Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
139
Tabell IX: 8. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis 1968 och 1969
Milj. kr.
1968
1969
1 halv- året
2 halv- året
1 halv- året
2 halv- året
Valutor......................................
Svenska skattkammarväxlar och obligationer....
Övriga tillgångar (netto) ......................
579
- 453
- 4
- 672
1 642
- 988
- 1 203
- 1 763
351
476
2 822
- 1 003
Totalt
122
- 18
- 2 615
2 295
Affärsbankernas checkräkning i riksbanken......
Utlåning till affärsbankerna (—) ..............
- 189
311
136
- 154
- 79
- 2 536
466
1 829
Källa: Riksbanken.
emot riksbanken. Andra halvåret 1969 kastades utvecklingen av utlåningen
och upplåningen i riksbanken helt om.
Principiellt bör även nettoställningen gentemot riksgäldskontoret inkluderas
i diskussionen om sambanden mellan förändringarna i affärsbankernas
inlåningsöverskott respektive nettoskulden i riksbanken. Ett sådant förfarande
kan motiveras med det sätt på vilket statsmakterna styr penningmarknaden.
Under tider kännetecknade av relativt ”lätt” kreditpolitik brukar
nämligen riksgäldskontoret, via utlåning på dagslånemarknaden, stödja
bankernas kassaposition vid de regelbundet återkommande säsongmässiga
likviditetspåfrestningarna. Vid en mera åtstramande kreditpolitik, som t. ex.
under fjolåret, söker riksgäldskontoret i stället via förmånliga ränteerbjudanden
för institutets egen upplåning dra medel ur marknaden. Syftet kan
med andra ord sägas vara att via höga ränteerbjudanden motverka de mera
likviditetssvaga bankernas möjligheter till förmånlig upplåning i andra banker.
Som framgår av tabell 7 uppgick bankernas nettoupplåning gentemot
riksgäldskontoret under 1968 till omkring 300 milj. kr. Under 1969 minskade
däremot nettoskulden med 650 milj. kr. Med undantag för de första månaderna
av året beviljades affärsbankerna inte någon ny upplåning. Den från
affärsbankssystemets synpunkt förbättrade nettoställningen 1969 kan i
övrigt ses som ett uttryck för den ojämna likviditetsfördelningen mellan
bankerna.
I tabell 8 redovisas utvecklingen på kreditmarknaden allt utifrån förändringarna
i riksbanksbalansen. Balansens ena sida utgörs av förändringen
av riksbankens nettoposition gentemot affärsbankerna, dvs. saldot mellan
affärsbankernas checkräkning och deras upplåning i riksbanken. I balansens
andra sida ingår som främsta poster riksbankens valutainnehav och dess
innehav av svenska värdepapper. Valutaavtappningen började redan andra
halvåret 1968 för att halvåret därpå accentueras. Andra halvåret 1969 började
valutorna strömma tillbaka. Första halvåret 1969 var den kontraktiva
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
effekten av förändringen av riksbankens värdepappersinnehav mycket kraftigare
än motsvarande period ett år tidigare. Denna utveckling, i samband
med valutaavtappningen, ”förklarar” den stora ökningen i affärsbankernas
nettoskuld till riksbanken första halvåret 1969. Under andra halvåret 1969
var riksbankens köp av svenska värdepapper betydligt mer omfattande än
motsvarande period 1968, vilket sammanhängde med marknadens begränsade
förmåga att absorbera den för budgetunderskottets täckande nödvändiga
statliga upplåningen. Parallellt härmed förbättrades affärsbankernas
nettoposition gentemot riksbanken. En betydande del härav har tagit formen
av kassareserv på checkräkning. I övrigt minskades upplåningen i riksbanken,
som ultimo 1969 dock alltjämt var 700 milj. kr. större än ett år tidigare.
3. Kreditpolitiken 1969
Kreditpolitiken har i princip varit åtstramad sedan början av 1969. I realiteten
kan skärpningen dock sägas ha kommit först vid halvårsskiftet. Sedan
dess har emellertid kostnaden för kredit varit rekordartat hög och tillgången
på kredit rekordartad låg. Det är heller ingen tvekan om att kreditpolitikens
intentioner realiserats såtillvida som att stocken av affärsbankernas
krediter till näringslivet fram till ultimo 1969 pressats ner till i närhet av
nivån ett år tidigare. Näringslivets upplåning från andra kreditinstitut än
affärsbankerna och från kapitalmarknaden minskade relativt obetydligt
1969. Eftersom man med hänsyn till trycket på affärsbankerna snarast kunde
väntat en ökning av kreditgivningen från dessa källor kan man dock
även här avläsa en dämpande effekt från kreditpolitiken. Det framstår nämligen
som ganska uppseendeväckande att samtidigt med en minskning av
totala marknadens kreditgivning mellan 1968 och 1969 om ca 3 miljarder
kr. (dvs. till omkring 60 % av kreditgivningen 1968) har produktionen inom
näringslivet ökat rekordartat. Utvecklingen blir än mer anmärkningsvärd
om man studerar den halvårsvis. Antingen man jämför med andra halvåret
1968 eller första halvåret 1969 visar affärsbankernas utlåning en minskning
andra halvåret 1969 med omkring 5 miljarder kr. Samtidigt synes konjunkturen
ha tillspetsats under andra halvåret 1969 mätt t. ex. med totala antalet
lediga platser och med den av konjunkturbarometern angivna graden
av kapacitetsutnyttjande i industrin. Det måste uppenbart ha funnits bra
mycket elasticitet i det finansiella systemet för att en sådan överbryggning
av de kreditpolitiska barriärerna skall ha kunnat komma till stånd.
Som tidigare nämnts var inlåningen 1969 i hela banksystemet drygt 6
miljarder kr. mindre än 1968. Kalkyler utifrån respektive sektorers finansiella
sparande och upplåning anger att den allra största delen av denna
minskning av inlåningen avsåg näringslivet. De spridda informationer man
har om likviditeten i industri och handel samt om förmodad företagsinlåning
i banksystemet antyder en absolut neddragning av näringslivets inlå
-
141
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år i970
ningsstock med kanske ett par miljarder kronor under 1969. Denna neddragning
torde dock vara mindre än den ökning av stocken som ägde ruin
1968. Näringslivets likviditet skulle med andra ord ännu 1969 ligga högre
än två år tidigare. Fördelningen av likviditeten kan dock vara ojämn. Detta
indikeras bl. a. av det förhållandet att nettobehållningarna på investeringsfondkonton
i riksbanken ökat med ett par hundra miljoner kronor efter att
ha sjunkit två år å rad.
Mot bakgrund av den antydda utvecklingen av näringslivets likviditet
framstår det som mer förklarligt att den mycket kraftiga kreditåtstramningen
hittills inte slagit ut i någon allmän konjunkturuppbromsning. Man
får söka efter effekter på särskilda efterfråge- och produktionsområden.
I första hand brukar man förvänta att investeringarna skall visa känslighet
för den typ av ekonomisk politik som förts under 1969. Det är emellertid
alltjämt svårt att finna spår av sådana effekter. Investeringarna i fristående
lokaler inom handel m. m. beräknas ha ökat med omkring 25 % i volym
1968—1969. (Denna grupp omfattar varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,
teatrar och biografer, hotell och restauranger, lagerbyggnader
och fastighetsförvaltning.) För 1970 hade det bortsett från den föreslagna
investeringsavgiften funnits anledning att räkna med fortsatt uppgång av
byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. och en betydande ökning även
av maskininvesteringarna. Av de planrevideringar som gjordes mellan novemberenkäten
1969 och februarienkäten 1970 kan man inte utläsa någon
inverkan av negativa faktorer. Enligt februarienkäten uppreviderades t. ex.
detaljhandelns investeringar både för 1969 och 1970 med 4 ä 5 %. Informationerna
på detta område är dock svårbedömda. För kommunernas investeringsutveckling
gäller i stort detsamma som för handelns. Kommunernas
investeringar beräknas totalt ha ökat med omkring 7 % 1968—1969. De för
1970 redovisade planerna siktar till en ännu kraftigare ökning, nämligen
med omkring 11 %.
För industrins investeringar har man tillgång på material relativt långt
bakåt i tiden för en bedömning av graden av ”normalitet” i de successiva
planrevideringarna. Det är ur synpunkten av den kreditpolitiska åtstramningseffekten
främst av intresse att studera de planrevideringar som avser
andra halvåret 1969. För byggnadsinvesteringarnas del synes dessa vara
relativt ”normala”. Revideringarna för industrins maskininvesteringar visar
emellertid en ovanlig bild. I diagram 1 visar den övre kurvan hur planerna
för maskininvesteringarna successivt utvecklats fr. o. m. augustienkäten
1968. Dessa planrevideringar jämförs med de ”normala” planrevideringarna
såsom dessa erhållits genom en sammanvägning av enkätresultaten för åren
1963—1968. För båda kurvorna har planerna angivits med en index som
satts lika med hundra för det faktiska utfallet. (Båda kurvorna börjar vid
en nivå som motsvarar ungefär 70 % av det slutliga utfallet.) Det definitiva
utfallet erhålls vid följande års maj enkät. För 1969 års planserie finns ännu
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Diagram IX: 1. Enkätvärden för maskininvesteringarna andra halvåret 1969 samt motsvarande
genomsnitt för 1963—1968
Det definitiva utfallet har satts = 100. För 1969 har det preliminära utfallet i februarienkäten
■satts = 100.
AUG NOV FEB MAJ AUG NOV FEB MAJ
A = Enkätvärden för maskininvesteringar andra halvårer 1969, angivna vid resp. enkättillfällen
B = Vägt genomsnitt av enkätvärden för perioden 1963—1968.
bara februarienkäten från 1970, som fått representera det faktiska utfallet.
Av ”normalserien” framgår att detta vanligen innebär någon underskattning
av det faktiska utfallet.
Fram t. o. m. novemberenkäten 1969 ligger kurvan för 1969 högt över genomsnitten
indikerande en under loppet av 1969 ovanligt intensiv tendens
till planpåfyllning. I jämförelse med det i februarienkäten 1970 redovisade
utfallet framstår emellertid planerna enligt augusti- och novemberenkäterna
1969 som unikt höga. Nedrevideringen i februarienkäten från planerna
i november för industrins maskininvesteringar avser så gott som samtliga
industribranscher, dvs. både branscher med övervägande stora och
små företag. Det ligger nära till hands att häri se en effekt av kreditmarknadspolitiken.
Av närmare undersökningar har emellertid framgått att nedrevideringarna
har berott på förseningar i leveranserna av maskinobjekten.
Dessa har förskjutits över till första halvåret 1970 för vilket planerna en
-
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 143
ligt februarienkäten visar en anmärkningsvärd upprevidering jämfört med
novemberenkäten.
Man kan knappast i enkätmaterialet för näringslivets investeringar få
några belägg för att kreditpolitiken hittills fått någon bromsande effekt.
Företagen kan emellertid även tänkas bli påverkade på ett sådant sätt att
den löpande verksamheten berörs av försämrade möjligheter att disponera
löpande krediter. För industrins del borde detta i så fall komma till synes
i konjunkturbarometern, som innehåller frågor avseende den eller de
”tränga sektioner” som hindrat en annars möjlig produktion. Företagen
kan här välja mellan att svara ”otillräcklig efterfrågan”, kapacitetsbrist,
brist på arbetskraft eller annan faktor som de själva kan specificera. De
företag som enligt marsbarometern i år angav kredittillgången som trång
sektion tillhörde alla gruppen företag med mindre än 50 anställda. (I urvalet
ingår dock icke företag med mindre än 10 anställda.) Antalet uppgick
till ett tiotal att jämföra med omkring 200 företag i urvalet för denna grupp
som avser branscher med stor andel mindre företag. De tio företagen var
spridda över alla industribranscher. Något samband med den i tabell 5
angivna branschvisa utvecklingen av likviditeten har inte kunnat spåras.
Därtill kommer några, likaledes mindre företag, som angav kredittillgången
som ”sekundär” trång sektion, dvs. sekundär i förhållande till annan ”primär
trång sektion” och dessutom några företag vilka som ”särskild upplysning”
anger svårigheter med finansieringen. Den stora majoriteten av företag
angav brist på arbetskraft eller kapacitetsbrist som primärt trånga sektioner.
Inte något av de större företagen i barometerurvalet hänvisar till
svårigheter med finansieringen. Men för småföretagen kan man alltså utläsa
en viss tidigare icke förekommande effekt av kreditåtstramningen.
Motsvarande information saknas för andra områden av näringslivet. Man
kan möjligen som ett indicium peka på det förhållandet att antalet lediga
platser inom varuhandeln — i motsats till industrin — upphörde att öka
fr. o. m. andra kvartalet 1969. Med hänsyn till den fortsatta ökningen av de
ekonomiska aktiviteterna över huvud taget kunde man ha väntat en parallell
uppgång även inom handeln. Det synes också vara det område där utvecklingen
av likviditeten varit mest ofördelaktig (tabell 5). Handeln kan också
ha berörts av det förhållandet att begränsningen i affärsbankernas kreditgivning
synes ha drabbat ”personliga och diverse krediter” särskilt starkt.
Enligt bankföreningens undersökning av utlåningsfördelningen uppgick
nämligen nyssnämnda utlåning till omkring 460 milj. kr. maj—november
1968 mot blott 30 milj. kr. maj—november 1969. I denna grupp ingår privatlån
för personligt bruk och lån till enskilda näringsidkare (”småföretag”).
De reviderade siffrorna för betalningsbalansen visar en utveckling av kapitalbalansen,
som ger utrymme för tolkningen, att kreditpolitiken haft en
betydande positiv effekt på valutautvecklingen. Den privata långfristiga
nettoupplåningen, som var negativ båda halvåren 1968 och endast svagt po
-
144
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
sitiv första halvåret 1969, beräknas andra halvåret 1969 ha uppgått till drygt
en halv miljard kr. Även ”restpostens” utveckling antyder att kreditrestriktionerna
och räntehöjningarna gett upphov till ökad hemtagning av privat
kapital genom avveckling av utestående fordringar och/eller kortfristig
upplåning. Efter att ha visat ett minus på drygt 400 milj. kr. både andra
halvåret 1968 och första halvåret 1969 svängde nämligen restposten om till
drygt plus 100 milj. kr. andra halvåret 1969.
4. Läget inför 1970
I och för sig kan det inte anses anmärkningsvärt att kreditpolitiken inte
haft påtagliga effekter på den ”reala” utvecklingen under 1969. Man torde
i allmänhet kunna räkna med betydande eftersläpning mellan en uppbromsning
av kreditgivningen å ena sidan och övrig ekonomisk utveckling å den
andra. Frågan är emellertid i vad mån åtstramningseffekter gör sig gällande
under 1970 och i vad mån hänsyn härtill bör tagas i prognoserna. För den
privata konsumtionen kan man knappast räkna annat än med en marginell
negativ påverkan i förhållande till den positiva effekt som kan tänkas komma
i form av momsrushen. För handelns investeringar torde effekten av investeringsavgiften
komma att dominera utfallet för 1970. Vid bedömningen
av kommunernas investeringar 1970 har hänsyn till kreditmarknadsläget
gjorts i form av planrevidering nedåt. Det till kommunernas förfogande stående
utrymmet på kreditmarknaden har därmed antagits inte bli större än
1969. Även näringslivets investeringar har bedömts försiktigt. Investeringarna
i lager har förutsatts komma att ligga kvar på samma nivå som 1969. Härvid
har investeringarna i råvarulager och varor i arbete förutsatts komma
att minska men öka i färdigvarulager. Den prognoserade ökningen i de senare
kan betraktas som måttlig med hänsyn till att särskilt verkstadsindustrins
färdigvarulager kan betraktas som onormalt små. På detta område
har alltså räknats med en kreditpolitisk effekt som bl. a. skulle påverka exporten
gynnsamt. Industriinvesteringarna i fast kapital har å andra sidan
förutsatts öka kraftigt i linje med februarienkäten vilken, som nämnts, snarast
representerar en upprevidering jämfört med novemberenkäten.
Totalt sett pekar investeringsprognosen för näringslivet på ett ökat finansieringsbehov
av uppemot 2 miljarder kr. Realismen i denna prognos bör
bedömas bl. a. utifrån å ena sidan det därmed sammanhängande kravet på
upplåning på den organiserade kreditmarknaden, och å andra sidan det utrymme
som står till förfogande på denna marknad. För att komma fram till
en sådan bedömning måste man ha en uppfattning för det första, om företagens
vinstutveckling under 1970, för det andra om deras nuvarande likviditet
och dennas fördelning mellan företag med olika finansieringsbehov, för
det tredje om deras upplåning utomlands och för det fjärde kreditpolitikens
fortsatta utformning. Endast om man anser sig kunna precisera dessa fakto
-
145
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
rer blir det meningsfullt att göra en prognos för näringslivets anspråk på
den reguljära kreditmarknaden konsistent med investeringsprognoserna. På
sin höjd kan man utifrån vissa preciserade förutsättningar uppställa en
kalkyl för förändringarna i finansierings- och upplåningsbehov så att man
kommer ifrån de nivåbestämningar som visat sig vara så svåra i konfrontationen
mellan national- och finansräkenskaper (kalkylen görs alltså som
flödesförändringar). Ett sådant ”räkneexempel” kan göras i form av en
jämförelse mellan utvecklingen 1968—1969 och en tänkt utveckling 1969—
1970 där man i senare fallet antar oförändrade upplåningsmöjligheter jämfört
med 1969. Detta skulle då motsvara en i viss mening oförändrad kreditpolitik.
Utvecklingen 1969 skulle kunna beskrivas på följande sätt räknat i avrundade
miljarder (vilket ändå inte tillräckligt avspeglar osäkerheten i beräkningen
även för detta år). Jämfört med 1968 ökade finansieringsbehovet
med omkring 1 miljard kr. — detta är förändringen i det finansiella sparandet,
dvs. förändringen i skillnaden mellan total investeringskostnad och
inom företagen behållen vinst. Upplåningen på den inhemska organiserade
kreditmarknaden minskade med i runt tal 3 miljarder kr. Minskad nettoupplåning
utomlands samt ökade avsättningar netto till investeringsfonder
innebar ökade krav på inhemsk finansiering på ytterligare 1 miljard kr.
Den sammanlagda minskningen av det finansiella sparandet och av upplåningen
ger ett ökat finansieringsbehov med 5 miljarder kr. som bör motsvaras
av en lika stor försämring av likviditetsutvecklingen (flödet). Eftersom
denna utveckling under 1968 förmodligen medförde en likviditetsökning
på mer än ett par miljarder kr. bör som nämnts näringslivets nominella
likviditet (stocken) ändå ha legat högre vid utgången av 1969 än två år tidigare.
Antag att vinsterna stiger 1970 ungefär i takt med nominella bruttonationalprodukten,
dvs. att grovt räknat, vinstmarginalerna förblir oförändrade.
De gjorda investeringsprognoserna för 1970 förutsätter då en minskning
av det finansiella sparandet med 1 miljard kr. Antag så att en ”oförändrad”
kreditpolitik innebär en totalt sett oförändrad in- och utländsk
upplåning för näringslivet 1970 jämfört med 1969 (då upplåningen i vid
bemärkelse som nämnts minskade mellan 1968 och 1969 med 4 miljarder
kr.1). Den kvarstående ökningen av finansieringsbehovet 1970 jämfört med
1969 skulle då alltjämt uppgå till 1 miljard kr. att täckas med en motsvarande
försämrad utveckling av likviditeten (av flödet).
Om likviditeten redan minskade 1969 så borde alltså minskningen, vid
oförändrad kreditgivning, bli ännu större 1970. Detta är en slutsats från ett
osäkert räkneexempel som även om det skulle kunna antas vara realistiskt,
ändå inte skulle ge nog vägledning för en prövning av konsistensen i inves
1
Som tidigare omnämnts används genomgående termerna utlåning, upplåning och inlåning i
betydelsen av flöden.
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
teringsprognoserna. Man borde nämligen i så fall med viss sannolikhet
kunna hävda att likviditeten i näringslivet ännu inte är så pressad att inte
en ytterligare betydlig neddragning av företagen skulle anses möjlig och
motiverad med hänsyn till investeringsbehovet på olika områden. Behovet
av ytterligare neddragning av likviditeten minskar i den mån den här använda
förutsättningen om oförändrad inhemsk och utländsk upplåning
mjukas upp. En ökning av inhemska upplåningen med 1 miljard kr. och den
utländska med 1 miljard kr. skulle kanske ungefär svara mot oförändrad
likviditet i näringslivet. I och för sig skulle en dylik utveckling alltjämt
kunna betecknas som åtstramad med hänsyn till att utvecklingen under 1969
blev så extrem. En ökning av den utländska upplåningen skulle, om än
kanske till hög räntekostnad, medföra en förstärkning av valutareserven i
den mån det gällde finansiering av investeringsutgifter som väsentligen
stannar ”inom landet”. Tendensen till en sådan utveckling kan, som nämnts,
iakttas för andra halvåret 1969. I den mån kreditpolitiken förs väsentligen
med valutareservens utveckling för ögonen skulle då, kanske något paradoxalt,
åtstramningen kunna lätta även i fråga om den inhemska upplåningen.
Prognoserna som på annat håll gjorts för bytesbalansen (kapitel
III) skulle annars tyda på att några kreditlättnader inte skulle vara i sikte,
under loppet av 1970.
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 147
Innehåll
I. Sammanfattande översikt .................................. 2
II. Det internationella läget.................................... 13
1. Sammanfattande översikt ................................ 13.
2. Länderöversikter........................................ 22
III. Utrikeshandeln ............................................ 43
1. Exporten............................................... 43
2. Importen 1969 och 1970 .................................. 55.
3. Bytes- och betalningsbalansen ............................ 58
IV. Produktionen.............................................. 62
1. Industrin............................................... 62
2. Skogsbruket ............................................ 72
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen.......... 74
V. Arbetsmarknaden.................................. 76
1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1970 ................ 76
2. Arbetsmarknaden 1970 .................................. 80
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi........................ 83
1. De disponibla inkomsterna................................ 83
2. Konsumentpriserna...................................... 87
3. Den privata konsumtionen................................ 92
VII. Investeringarna.................. .......................... 94
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 94
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970 .......... 110
VIII. Den offentliga verksamheten................................ 113
1. Allmänt................................................ 113
2. Staten.................................................. 114
3. Kommunerna........................................... 118
4. Socialförsäkringssektorn ................................. 121
5. Den konsoliderade offentliga sektorn...................... 123
6. Beräkning av budgeteffekter.............................. 125 IX.
IX. Kreditmarknaden .......................................... 133
1. Utvecklingen 1968 och 1969 .............................. 133
2. Inlåning och likviditet.................................... 137
3. Kreditpolitiken 1969 .................................... 140
4. Läget inför 1970 ........................................ 144
148
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Ta foellför teckning
I. 1. Reviderad försörjningsbalans 1969—1970 .................. 8
2. Bytesbalansen 1968—1970 ................................ 10
II. 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden
1968—1970 .................................... 13
2. Konsumentpriser 1960—1969 ............................. 15
3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare
1960—1969 .................................... 16
III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 ...... 44
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 . . . . .... 55
3. Bytes- och betalningsbalansen 1966—1970 .................. 58
IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive
ämnen 1967—1970 ...................................... 63
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg,
3. Försörjningsbalansen för sågade och hyvlade trävaror 1967—-
1970 ................................................... 67
4. Industriproduktionens utveckling 1968—1970 .............. 72
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1967—1970 .............. 73
V. 1. Registrerad arbetslöshet januari—mars 1969 och 1970, regio
nalt
och branschvis...................................... 79
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—
1970 ................................................... 84
2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970 .......... 85
3. Lönesumma och preliminär A-skatt 1965—1970 ............ 86
4. Konsumentprisförändringar 1960—1970 uppdelade på komponenter
............................................... 89
5. Konsumtionsutvecklingen 1967—1970 ...................... 93 VII.
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo
stadsbyggen
1965—1970 .................................. 95
2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin
1969 och 1970 enligt investeringsenkät i februari 1970 ........ 98
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1962—1970 ................................ 100
4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar, halvårsvis, 1962—1970 ...................... 102
5. Förändringar i den svenska handelsflottans bestånd av fartyg
över 100 bruttoton, genomsnitt för perioden 1960—1965 samt
årsvis för perioden 1966—1969 ............................ 104
6. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primär
kommunernas
byggnadsinvesteringar 1961—1970 .......... 106
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970 149
7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos
för 1970 ................................................ 109
8. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos
för 1970 för privat, statlig och kommunal sektor............ 112
VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970 .................. 116
2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970 ............ 119
3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970 121
4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter
1969—1970 ........................................ 124
5. Den offentliga sektorns reala efterfrågan 1967—1970 ........ 125 IX.
IX. 1. Kreditmarknaden 1968 och 1969 .......................... 133
2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen
av deras likvida tillgångar 1967—1969 ................ 135
3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 . . 135
4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 .... 136
5. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1969 . . 136
6. Inlåning och inlåningsförändring halvårsvis 1968 och 1969 .... 137
7. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis
1968 och 1969 samt januari—mars 1969 och 1970 ........ 138
8. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar halvårsvis . .
1968 och 1969 ........................................... 139
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
Diagramf örteckning
II. 1. Handelsbalansen i olika länder 1961—1969 .................. 18
III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på
Aarugrupper 1964—1970 .................................. 46
V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt mars 1967—mars 1970 . . 77
VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965
—1970 ................................................. 91
VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter
1966—1970 ............................................ 96
2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970 99
3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på
branscher 1963—1970 .................................... 101
4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer
1961—1970 ........................................ 108
VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällseko
nomin
1961—1970 ...................................... 131 IX.
IX. 1. Enkätvärden för maskininvesteringarna andra halvåret 1969
samt motsvarande genomsnitt för 1963—1968 .............. 142
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700243
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Långtidsbudget
för perioden 1970/71—1974/75
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 2: Långtidsbudget
Bilaga 2
LÅNGTIDSBUDGET
FÖR PERIODEN 1970/71—1974/75
1. Inledning
1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte
Långtidsbudgeten tjänar som underlag för planering av den statliga och
statsunderstödda sektorns utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen
inom finansdepartementets budgetavdelning och redovisas för riksdagen i
form av en bilaga till den reviderade finansplanen.
Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av
de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda
målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias.
Detta betecknas i det följande ”oförändrad ambitionsnivå”. På samma sätt
som i den reviderade finansplanen bygger inkomstberäkningarna på det
framlagda förslaget till nytt skattesystem. Vid beräkning av statsinkomsternas
utveckling har vidare vissa antaganden gjorts om skatteunderlagets
tillväxt.
Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas
under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken
en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos
för den sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de
inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan fattade
beslut och att därigenom utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag.
På grundval av detta kan förslag om nya aktiviteter bedömas och
omprövningar av redan gällande program aktualiseras.
1.2. Oförändrad ambitionsnivå
Utgångspunkten för beräkningarna av resursanspråken är oförändrad
ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. Det bör understrykas
att detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade
resursinsatser. På många områden har statsmakterna klart uttalat
målsättningen att standarden skall höjas under den aktuella perioden. En
sådan standardhöjning ingår då i oförändrad ambitionsnivå. I andra fall
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr no. Bilaga 2
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
kan efterfrågan väntas öka så att ett bibehållande av oförändrad ambitionsnivå
kräver ökade insatser av reala resurser. Nedanstående typfall avser
att närmare belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som
det används i långtidsbudgeten.
1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat ambitionsnivån.
Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De sålunda
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:
a) För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills vidare
och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna
barnbidragen som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år.
Här påverkas anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast
av antaganden om befolkningsutvecklingen.
b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen
standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten.
Oförändrad ambitionsnivå innebär i detta och liknande fall
att utgifterna successivt höjs i enlighet med den beslutade planen och därefter
ligger kvar på den uppnådda nivån. Ett exempel härpå är anslaget till
folkpensioner. I långtidsbudgeten har lagts in utgifterna för den årliga standardstegringen
i form av pensionstillskott.
c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa
fall har utgifterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Ett
exempel är programmet för bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin vilket utlöper budgetåret 1973/74. Några utgifter för detta
ändamål under åren därefter har därför inte lagts in i långtidsbudgeten.
Den här beskrivna metoden för beräkning av statsutgifterna innebär givetvis
inte något ställningstagande till frågan om programmen bör förlängas
eller ändras i något avseende. I den mån det är orealistiskt att räkna
med att anslagen kommer att bortfalla när programmen löper ut underskattas
sålunda omfattningen av redan intecknade resurser. I vissa fall
har statsmakterna indikerat att tidsbegränsade program avses bli förlängda
i en eller annan form utan att formella beslut fattats härom. Det gäller
t. ex. försvaret. Utgifterna för dessa program förutsätts ligga kvar på oförändrad
nivå. I fråga om vissa avtal inom sjukvården, som löper ut under
långtidsbudgetperioden men som skall förnyas, har schablonmässigt antagits
oförändrad anslagsnivå.
2. I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte i anslagstermer.
Sådana preciseringar återfinns beträffande viss offentlig produktion.
Ett exempel härpå är bostadsbyggnadsprogrammet. I dessa fall har
i långtidsbudgeten beräknats de resurser som bedöms nödvändiga för att
uppnå de fastställda målsättningarna. Eftersom beräkningarna avser de
erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering
och produktivitet.
3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I des
-
Bil. 2: Långtidsbudget 3
sa fall liar oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet
mera skönsmässiga utgångspunkter.
a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet
på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten.
Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i
efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser tas hänsyn till produktivitetsutvecklingen.
Denna metod är i princip den som används för
bl. a. de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader.
Oförändrad ambitionsnivå innebär t. ex. oförändrade väntetider för de
tjänster statsmyndigheterna tillhandahåller allmänheten. Det bör dock understrykas
att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och
produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.
b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens
utgiftssida i huvudsak som investeringar, bl. a. kommunikationsverken
och vagbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken
anslagsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i
efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheten att mäta produktionen
och dess samband med investeringar och efterfrågan. Det kan sålunda
vara svårt att mäta exempelvis de tjänster som vägnätet levererar
och således även den relativa ökningen till följd av investeringar. För att
få ett praktiskt användbart kriterium har valts att låta oförändrad ambitionsnivå
innebära att investeringarna ökar i takt med efterfrågan med
hänsyn tagen till förväntad produktivitetsutveckling.
c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av
större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan
att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som exempel
kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I den mån en utbyggnad
inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning
fått göras.
d) För vissa utgiftsområden där efterfrågan över huvud inte med någon
större grad av precision kan fastställas har oförändrad ambitionsnivå, mot
bakgrund av allmänna uttalanden från statsmakterna om politikens inriktning,
ansetts innebära en framskrivning av tidigare trend. Som exempel
härpå kan nämnas anslagen till forskningsråden.
Av ovanstående framgår att betydande svårigheter av såväl definitionsmässig
som beräkningsmässig natur uppstår när begreppet oförändrad ambitionsnivå
skall fastställas.
1.3. Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och
inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna.
Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens
utgifter och inkomster.
Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts
av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen
vid oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning
efter samråd med vederbörande fackdepartement.
Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen
under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån
nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda
delområden gör sig gällande.
Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken
över budgetutfallen för budgetåren 1964/65—1968/69. För budgetåret
1969/70 föreligger slutredovisning först hösten 1970. Detta budgetår har
därför inte tagits med i kalkylerna.
Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen
för budgetåret 1970/71 enligt 1970 års statsverksproposition. Vid
beräkningarna har hänsyn även tagits till därefter framlagda särpropositioner
och av riksdagen fattade beslut samt till nya beräkningar av dispositionen
av reservationsmedel och rörliga krediter. Två alternativa beräkningar
har utförts, dels en i fasta priser och löner som således avser volymförändringar
i de kalkylerade resursinsatserna, dels en i löpande priser
och löner. I tabellerna 5 och 6 i kapitel 3 redovisas de totala utgifternas utveckling
enligt dessa alternativa beräkningar. I samma kapitel finns också
utgifterna fördelade på elva ändamålsgrupper. Dessa avser volymberälcningar.
För vissa av dem, bl. a. totalförsvar och folkpensioner, redovisas
också beräkningar i löpande priser och löner.
För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida reala utgiftsutvecklingen
är det nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar
volymförändringar. Omräkningen av utgifterna från löpande till fasta priser
har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper
finns direkt användbara index. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga
direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex
och kan därefter sägas uttrycka det reala värde förmånerna representerar
för mottagarna. För andra grupper saknas direkt tillämpbara index.
Detta gäller t. ex. för de anslag som innehåller omkostnader. För dessa
komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna rensats från
varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.
Det bör understrykas att en volymberäkning av statsutgifterna enligt
budgetutfallen erbjuder såväl problem av indexteknisk karaktär som svårigheter
vilka hänger samman bl. a. med de bristfälliga möjligheterna att
över huvud taget mäta den statliga tjänsteproduktionen och produktivite
-
5
Bil. 2: Långtidsbudget
tens utveckling inom denna sektor. De lösningar som härvidlag måst väljas
medför att den volymutveckling som framkommer, bl. a. för de statliga
reala utgifterna, inte har en helt enhetlig karaktär. I vissa fall återspeglar
kalkylerna närmast förändringarna i resursinsatserna, i andra fall produktionens
volymförändringar.
Ett mätproblem av annan karaktär sammanhänger med att det i flera
fall föreligger en bristande överensstämmelse mellan registrerade utbetalningar
och faktiskt resursutnyttjande.
2. Samhällsekonomisk bakgrund
2.1. Inledning
Den offentliga sektorn, mätt som statens och kommunernas totala konsumtion
och investeringsverksamhet, tar i dag en mycket betydande del av
de totala ekonomiska resurserna i anspråk och denna andel har under lång
tid ökat. Under senare år har tillväxten varit särskilt stark inom sektorer
med kommunalt huvudmannaskap, vilket bl. a. betingats av en snabb utveckling
inom sjukvården och undervisningen. Till en inte obetydlig del
påverkas den kommunala expansionen genom olika statliga ålägganden och
ekonomiska stimulansåtgärder som t. ex. investerings- och driftbidrag.
Den statliga sektorn måste självfallet ses som en integrerad del av hela
samhällsekonomin. Planeringen av den offentliga sektorns utveckling måste
därför ske mot bakgrund av en bedömning av den totala resurstillväxten
för att expansionen skall kunna ske under bibehållen balans mellan tillgängliga
resurser och anspråk.
Även olika statliga åtgärder i form av inkomstöverföringar och subventioner
kan ses som en del av den offentliga sektorn i en vidare mening.
Dessa olika typer av transfereringar har betydande samhällsekonomiska
effekter.
2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt
Den genomsnittliga årliga tillväxten av landets totala produktion (bruttonationalprodukt)
under perioden 1965—1970 beräknas till drygt 3 1/2 %,
vilket är en påtaglig avmattning i förhållande till den starka tillväxten under
1960-talets första del vilken uppgick till omkring 5 1/2 %. Avmattningen
i ökningstakten bör ses i samband med såväl minskningen av arbetskraftsutbudet
som konjunkturavmattningen 1967 och 1968.
De bedömningar som tidigare gjorts för 1970-talets första hälft har i allmänhet
ställt i utsikt en ökning av bruttonationalprodukten med ca 4 %
per år. En av förutsättningarna har då varit att tillgången på arbetskraft,
uttryckt i antal arbetstimmar, skulle minska med 0,6 å 0,7 % per år.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Eu ny långtidsutredning utarbetas f. n. inom finansdepartementets sekretariat
för ekonomisk planering. Bedömningarna i denna beräknas kunna
redovisas mot slutet av innevarande år. Dessa bedömningar avser i första
hand perioden 1970—1975. Först när kalkylerna föreligger blir det möjligt
att utifrån ett genomarbetat material diskutera den offentliga verksamhetens
utveckling inom ramen för den beräknade totala resurstillväxten.
De mycket preliminära beräkningar som hittills gjorts ger dock vissa antydningar
om de framtida utvecklingstendenserna.
Dessa kalkyler tyder på en något långsammare utveckling av produktionskapaciteten
under perioden 1970—1975 än vad man tidigare räknat
med. Justeringarna betingas i huvudsak av reviderade beräkningar av arbetskraftstillgången.
Till grund för dessa beräkningar ligger en befolkningsframskrivning
som statistiska centralbyrån utfört. Liksom tidigare räknar
man här med att antalet personer i de aktiva åldrarna kommer att förändras
endast obetydligt under hela 1970-talet. Någon arbetstidsförkortning
utöver den som enligt fattade beslut beräknas ske åren 1971 och 1973 har
inte förutsatts. Antalet personer i arbetskraften har uppskattats genom
framskrivningar av tidigare trender i fråga om de relativa arbetskraftstalen
för olika befolkningsgrupper. Det innebär att en fortsatt ökning av de gifta
kvinnornas relativa arbetskraftstal antagits. Däremot ändras de relativa
arbetskraftstalen endast i begränsad utsträckning då det gäller ogifta kvinnor
och män. Tillskottet till arbetskraften består därför till stor del av gifta
kvinnor som har en genomsnittligt kortare arbetstid än männen. Enligt
dessa beräkningar kommer utbudet av arbetskraft, mätt i arbetstimmar,
att minska med ca 1 % per år under 1970—1975.
Denna nya bild av arbetskraftstillgången under 1970-talet beror inte på
några nya drag i befolkningsutvecklingen eller förskjutningar av de relativa
befolkningstalen. Nedgången beror huvudsakligen på att vissa avdragsposter
genom förbättrad statistisk information kunnat beräknas explicit i de
nya kalkylerna och att de fått en ökad betydelse. Bland sådana faktorer
kan nämnas t. ex. frånvaron från arbetet vilken ökat under 1960-talet.
Dessa beräkningar av arbetskraftsutbudet bygger bl. a. på förutsättningen
att nettoinvandringen uppgår till 20 000 personer per år. Under 1969 var
nettoinvandringen avsevärt högre, drygt 45 000 personer. För att illustrera
invandringens betydelse kan nämnas att om en lika hög nettoinvandring
förutsätts för hela perioden skulle arbetskraftsutbudet reduceras med omkring
0,5 % per år i stället för med 1 % per år.
Förutom tillgången på arbetskraft bestäms resurstillväxten av ökningen
i produktion per arbetad timme. Produktivitetsökningarna torde huvudsakligen
kunna hänföras till ökad kapitalinsats, bättre teknik, bättre utbildning
och en omfördelning av resurser från näringar med lägre till sådana
med högre produktivitet. Långtidsutredningens överslagskalkyler bygger
i huvudsak på en framskrivning av den tidigare produktivitetsutvecklingen
Bil. 2: Långtidsbudget
7
inom olika sektorer. Denna metod ger — om ingen vågning med hänsyn till
utvecklingen inom olika näringsgrenar sker — en stigande produktivitetsutveckling
i framtiden. Stegringen motverkas dock av förskjutningar mellan
näringsgrenar med olika produktionsvärde per arbetstimme. I detta sammanhang
är framför allt tillväxten av tjänstesektorn av betydelse eftersom
produktionen per arbetstimme där är väsentligt lägre än inom t. ex. industrin.
De beräkningar som gjorts tyder på en produktivitetsökning på ca
4 1/2 % per år. Denna ökning är något lägre än den som enligt föreliggande
beräkningar ägde rum under 1960-talet, särskilt under dess första hälft.
Självfallet måste dessa kalkyler omges med vissa osäkerhetsmarginaler.
En avsevärt starkare produktivitetsutveckling torde dock förutsätta en
stark uppgång av investeringarna.
Sammantagna tyder dessa preliminära kalkyler över arbetskraftsutbudet
och produktivitetens utveckling på en möjlig ökning av bruttonationalprodukten
under perioden 1970—1975 med omkring 3 1/2 % per år. Även om
vissa justeringar i bägge riktningar inte är osannolika är det dock klart att
utrymmet för produktionshöjningar kan beräknas bli mer begränsat i förhållande
till såväl vad man tidigare räknat med som vad som var fallet
under den tidigare delen av 1960-talet.
Det är inom denna relativt begränsade ram som anspråken från olika
sektorer måste bedömas. Hänsynen till bytesbalansens utveckling kommer
sannolikt att spela en mer betydelsefull roll för resursfördelningen och den
ekonomiska politiken under 1970-talet. För det första skärps kraven på en
kortsiktig anpassning av de samlade anspråken till de tillgängliga resurserna.
För det andra ställs krav på åtgärder för att kompensera den långsiktigt
ökande belastningen på bytesbalansen genom bl. a. turistnettots och
utvecklingsbiståndets utveckling.
När det gäller den privata konsumtionens utveckling är en betydande del
av den möjliga konsumtionsökningen — uppskattningsvis en procentenhet
— redan intecknad genom de utfästelser som gjorts till pensionärer och
studerande.
Avvägningen mellan privata investeringar, privat konsumtion och offentlig
sektor inom ramen för den begränsade resurstillväxt som här har antagits
kan antas innebära betydande svårigheter. Omfattande investeringar
krävs för att hålla resurstillväxten på en tillfredsställande nivå. Samtidigt
är det uppenbart att möjligheterna att hålla tillbaka den privata konsumtionen
för de förvärvsarbetande grupperna är begränsade. Det är mot denna
bakgrund som de ökade resursanspråken från den offentliga sektorn måste
ses.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 1. Produktion, arbetsinsats och produktivitet
Genomsnittlig årlig procentuell
förändring
1960—1965
1965—1970
1970—19751
Bruttonationalprodukt ........................
+ 5,4
+ 3,7
+ 31/2
Antal arbetstimmar ..........................
+ 0,3
-1,1
-1
Produktion per arbetstimme....................
+ 5,1
+ 4,8
+ 41/2
1 Enligt långtidsutredningens preliminära beräkningar.
3. Utgiftsutvecklingen
I följande kapitel redovisas statsutgifternas utveckling under långtidsbudgetperioden.
Redovisningen omfattar de totala statsutgifterna, dvs.
såväl utgifterna på driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen
på kapitalbudgeten. Utgifterna redovisas grupperade efter
ändamål. De elva största ändamålsgrupperna, vilka tillsammans svarar för
ca 90 % av utgifterna under budgetåret 1970/71, särredovisas. En redovisning
för totalutgifternas utveckling lämnas i tabell 5 på sid. 26. Beräkningarna
redovisas i fasta priser. Detta innebär att effekterna av prisstegringar
t. o. m. basåret 1970/71 har beaktats. För detta budgetår överensstämmer
alltså de totala utgifterna med dem som redovisas i den reviderade finansplanen.
För vissa av de större anslagsgrupperna redovisas också alternativ
beräknade i löpande priser. För dessa beräkningar har antagits en prisstegring
med 1,5 % under andra halvåret 1971 och med 3 % under vart och ett
av åren 1972—1975. En redovisning av totalutgifternas utveckling i löpande
priser lämnas i tabell 6 på sid. 27.
3.1. Utbildning och forskning
Denna anslagsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet
och den civila forskning som bedrivs antingen av staten eller med statligt
stöd. Anslagsgruppen har indelats i undergrupper, varav de största är
grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala
ändamål. Grundskolegruppen domineras av den nioåriga obligatoriska
skolan men omfattar även vissa skolformer under avveckling och
specialskolan. I gymnasiala skolor ingår de nuvarande skolformerna gymnasium,
fackskola och yrkesskola, vilka fr. o. m. budgetåret 1971/72 sammanförs
till den s. k. gymnasieskolan, samt folkhögskolan. Till högre utbildning
och forskning har förts bl. a. anslagen till universitet och högsko
-
Utbildning och forskning
(Milj. kr., fasta priser)
Bil. 2: Långtidsbudget
9
Genom-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
ell föränd-
snittlig |
procentu-
slag
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 6,9
8 778
+ 378
+ 151
+ 81
+ 138
+ 4,3
+ 2,1
därav
grundskolan........
+ 2,7
3 226
+ 70
+ 11
— 24
+ 72
+ 2,2
+ 1,0
gymnasiala skolor . .
+ 7,2
1 414
+ 4
+ 7
+ 27
+ 20
+ 0,3
+ 1,0
högre utbildning och
forskning..........
+ 7,7
2 249
+ 129
+ 90
+ 85
+ 67
+ 5,7
+ 3,9
studiesociala ändamål
+ 17,5
1 441
+ 166
+ 28
— 20
- 34
+ H,5
+ 2,3
lor, undervisningssjukhusen samt de statliga forskningsråden och styrelsen
för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statliga utgifterna
för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atomenergiområdet. Studiesociala
ändamål omfattar det statliga studiestödet till samtliga kategorier
av studerande.
Den starka ökningen av de statliga utgifterna för utbildning och forskning
under perioden 1964/65—1968/69 återspeglar den intensiva reformverksamhet
som ägt rum inom området.
Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år 1962, är nu
nästan helt genomförd och kommer att vara fullt utbyggd i hela landet läsåret
1972/73. Den nya reviderade läroplanen för grundskolan kommer att
börja tillämpas under en treårsperiod fr. o. m. läsåret 1970/71. Denna reform
innebär framför allt, att högstadiet blir mera sammanhållet, vilket ger
alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam grundutbildning.
Elevantalet i grundskolan beräknas 1970/71 uppgå till ca 950 000. Antalet
elever stiger successivt under perioden och miljonstrecket passeras läsåret
1973/74. Ökningen är mest markerad på lågstadiet och, beträffande slutet av
perioden, mellanstadiet. Behovet av lärare ökar med något mer än 1 000 om
året.
Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen av klasstorlekarna
och rådande organisatoriska förhållanden. Klasstorlekarna beräknas successivt
anpassas till den något högre nivå som låg till grund för 1962 års grundskolebeslut.
Den nya läroplanen beräknas medföra en viss minskning av lärarbehovet.
Anslagsutvecklingen påverkas även av det sätt varpå driftbidragen
utbetalas till kommunerna.
Till grund för utvecklingen under långtidsbudgetperioden för gymnasiala
skolor ligger de beslut som fattats av statsmakterna åren 1964 och 1968.
I 1964 års beslut behandlades i detalj den inre utformningen och dimensio
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
neiängen av gymnasium och fackskola samtidigt som principen om en samordnad
planering av det gymnasiala skolstadiet fastslogs. Enligt 1968 års beslut
sammanförs de nuvarande skolformerna gymnasium, fackskola och
yrkesskola till en skolform, gymnasieskolan, fr. o. m. läsåret 1971/72. Vidare
innebar beslutet en omläggning av den nuvarande yrkesskolan. Denna
kommer att få en bredare inriktning samtidigt som utbildningstiden i genomsnitt
förlängs, vilket leder till en icke obetydlig kostnadsökning.
För närvarande tas nära 90 % av en årskull 16-åringar in i någon gymnasial
skolform. På längre sikt bedöms den nya gymnasieskolan fortlöpande
expandera så att praktiskt taget alla ungdomar efter genomgången grundskola
kommer att fortsätta sin utbildning. Ökningen har i långtidsbudgeten
beräknats till sin alldeles övervägande del falla på den del av gymnasieskolan
som motsvarar den nuvarande yrkesskolan.
Reformeringen av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning
av resurserna för såväl folkbildningen som de kommunala skolorna för
vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och
Härnösand. Genom proposition till 1970 års riksdag har framlagts förslag
om ett nytt betydelsefullt steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Bl. a.
föreslås en kraftig höjning av bidragen till studiecirklar. Kostnaderna för
vuxenutbildningsändamål antas öka under hela långtidsbudgetperioden.
Beräkningen av anslagsutvecklingen inom den högre utbildningen baseras
i vad avser universiteten och högskolorna på i huvudsak två faktorer. För
de fria fakulteterna har den beräknade närvaron uppskattats mot bakgrund
av de prognoser som är gjorda av statistiska centralbyrån och universitetsmyndigheterna.
Prognoserna har justerats med hänsyn bl. a. till den pågående
försöksverksamheten med vidgat tillträde till högre studier och till
den sannolikt ökade genomströmningshastighet som bör bli följden av de
nyligen införda fasta studiegångarna vid filosofiska fakulteter. För de spärrade
fakulteterna har beräknats det medelsbehov som under långtidsbudgetperioden
uppstår till följd av hittills fattade beslut om intagningskapaciteten
vid ifrågavarande utbildningsanstalter. Huvuddelen av kostnadsökningarna
faller på den beslutade utbyggnaden av de medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska utbildningsvägarna. Även kostnaderna
för universitetsadministration samt biblioteks- och servicefunktioner
kommer att stiga i samband härmed. Uppförande och iordningställande av
undervisningslokaler vid universiteten och högskolorna kommer likaledes
att ställa krav på ökade anslag under långtidsbudgetperioden.
Utbyggnaden av lärarhögskolorna i enlighet med besluten av 1967 års riksdag
avslutas vid periodens början. Utgifterna för klass- och ämneslärarutbildningen
kommer emellertid att minska genom den successiva avvecklingen
av folkskoleseminarierna och genom att ersättning under första utbildningsterminen
till ämneslärarkandidaterna bortfaller. Förskollärarutbildningen
beräknas emellertid öka under långtidsbudgetperioden.
11
Bil. 2: Långtidsbudget
Medel till forskning anvisas över riksstaten genom anslagen till dels de
statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi
m. fl., dels universiteten och högskolorna. Ökningen av anslagen till direkta
forskningsändamål har under de senaste åren varit betydande och för långtidsbudgetperioden
beräknas en fortsatt ökning. Ett fortsatt deltagande i de
europeiska forskningssamarbetsorganens ordinarie program har förutsatts
vid anslagsberäkningarna. För statens finansiering av AB Atomenergis verksamhet
har följts den femårsplan för anslagsutvecklingen som anges i årets
statsverksproposition. Planen innebär en viss minskning av anslaget till AB
Atomenergi.
Anslagen till studiesociala ändamål har till följd av utbildningsväsendets
expansion och de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste
åren. Utgiftsökningen under långtidsbudgetperioden motverkas i stigande
grad genom återbetalningar, särskilt av studiemedel.
3.2. Folkpensioner m. m.
Dominerande inom anslagsgruppen är folkpensionerna. Vidare ingår statens
bidrag till sjukförsäkringen samt vissa kostnader för yrkesskadeersättningar
och för den allmänna försäkringens administration. Gruppen utgörs
nästan helt av transfereringar till hushållen.
Kostnaderna för folkpensioneringen har i fasta priser stigit med i genomsnitt
7,3 % per år under perioden 1964/65—1968/69. Delvis är ökningen en
följd av att antalet pensionärer under perioden stigit med ca 150 000.
Till stor del beror dock den snabba utgiftsstegringen på de standardförbättringar
som genomförts. Pensionsbeloppen var den 1 juli 1964 3 775 kr.
för ensamstående och 5 900 kr. för makar. Från den 1 juli i år beräknas
beloppen uppgå till 6 050 kr. resp. 9 575 kr., en ökning med ca 60 %. Av ökningen
utgörs omkring hälften av standardhöjning medan återstoden utgör
kompensation för prisstegringar. Ett nytt system för standardhöjning av
folkpensionerna under perioden 1969—1978 har beslutats av 1969 års riksdag.
För folkpensionärer med ingen eller låg ATP utgår pensionstillskott
som första året motsvarar 3 % av basbeloppet och därefter årligen ökar för
att vid tioårsperiodens slut utgöra 30 % av basbeloppet. Tillskotten utgår
med samma belopp oberoende av civilstånd, dvs. makar erhåller dubbelt
tillskott. Folkpensionen kommer 1978 att för ifrågavarande pensionärer utgöra
1,2 basbelopp för ensamstående och 2,0 basbelopp för makar. Motsvarande
andelar var den 1 juli 1968 0,9 resp. 1,4.
Vårriksdagen har förelagts förslag om ändrade regler för att erhålla förtidspension.
Förslaget avser att ge personer med tungt eller pressande arbete
ökade möjligheter till pension före 67-årsåldern. Äldre arbetskraft som inte
längre orkar med sitt arbete eller som friställts och som inte kan beredas ett
annat lämpligt arbete utan omskolning skall kunna få förtidspension. För
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Folkpensioner m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 6,6
8141
+ 846
+ 360
+ 326
+ 306
+ 10,4
+ 5,2
därav
folkpensioneringen ..
+ 7,3
7 361
+ 692
+ 320
+ 285
+ 265
+ 9,4
+ 4,9
sjukförsäkringen ....
+ 0,6
753
+ 155
+ 40
+ 40
+ 40
+ 20,6
+ 8,1
slaget innebär dessutom en viss uppmjukning av invaliditetsbedömningen
vid förtidspensionering i allmänhet och ökade möjligheter att vid bedömningen
av behovet av förtidspensionering ta hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen.
Genom de ändrade reglerna för förtidspensionering
och förändringen i befolkningens åldersstruktur ökar antalet folkpensionärer
successivt. År 1960 utgjorde åldersgruppen över 65 år ca 12 % av befolkningen.
Vid långtidsbudgetperiodens slut beräknas denna grupp utgöra ca
15 % av befolkningen.
Folkpensionsanslaget redovisas i såväl fasta som löpande priser. I fastprisberäkningen
har beaktats den höjning av basbeloppet till 6 700 kr., som
beräknas inträffa under budgetåret 1970/71. Helårseffekten av denna höjning
medför ett ökat anslagsbehov budgetåret 1971/72 med ca 350 milj. kr.
För perioden 1972/73—1974/75 omfattar beräkningarna enligt fastprisalternativet
endast utgiftshöjningar till följd av den successiva höjningen av
pensionstillskotten och det ökade antalet pensionärer.
Till budgetåret 1971/72 stiger utgifterna för folkpensioner i fastprisalternativet
med ca 690 milj. kr., varav 180 milj. kr. hänför sig till höjningen av
pensionstillskotten och ca 160 milj. kr. till det ökade antalet pensionärer. Anslagsutvecklingen
under långtidsbudgetperioden till följd av dessa två faktorer
framgår av nedanstående tablå.
Anslagsförändring till
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Ökat antal pensionärer.........
Höjda pensionstillskott........
+ 160
+ 180
+ 150
+ 170
+ 130
+ 155
+ 125
+ 140
Summa
+ 340
+ 320
+ 285
+ 265
Bil. 2: Långtidsbudget
13
Tabell 2. Folkpensioner
(Milj. kr., löpande priser)
Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring
1964/65—
1968/69
Anslag
1970/71
Anslagsförändring till
Procentu- ell för- ändring
1970/71—
1971/72
Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring
1970/71—
1974/75
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
+ H,8
7 361
+ 790
+ 555
+ 520
+ 500
+ 10,7
+ 7,2
1 tabell 2 redovisas en beräkning av folkpensionsanslagets utveckling i
löpande priser. Till grund för beräkningarna har som nämnts legat en antagen
prisstegring med 1,5 % under andra halvåret 1971 och med 3 % vart
och ett av åren 1972—1975.
Under perioden 1964/65—1968/69 har genomförts ett flertal reformer inom
sjukförsäkringen. År 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen
höjdes väsentligt. År 1968 förbättrades läkemedelsrabatterna och höjdes ersättningen
för läkarvårdskostnader. Ökningar av sjukförsäkringens utgifter
för tiiläggssjukpenning och läkemedelsrahatter påverkar inte statsbidragets
storlek utan enbart arbetsgivar- och egenavgifter till försäkringen. Detta
förklarar varför reformverksamheten inte kommer till uttryck i anslagsutvecklingen
under den förflutna perioden. Från den 1 januari 1970 har genomförts
ett helt nytt system för ersättning för läkarvård meddelad av läkare
anställda i offentlig tjänst, den s. k. 7-kronorsreformen. Systemet innebär
att patienten endast betalar 7 kronor vid ett läkarbesök, oavsett vilka
undersökningar som utförs. Om patienten behöver remitteras till andra
läkare täcker den erlagda avgiften även kostnaderna för detta, liksom kostnaderna
för laboratorie- och röntgenundersökningar. Sjukförsäkringen ersätter
sedan sjukvårdshuvudmannen med 31 kr. per undersökning. Riksdagen
har vidare förelagts förslag som avser att jämställa män och kvinnor
inom sjukförsäkringen.
I anslutning till det förslag om individuell beskattning som förelagts riksdagen
har även föreslagits att den nuvarande skyldigheten för gift person
att betala sjukförsäkringsavgift för make som saknar beskattningsbar inkomst
skall slopas. Förslaget medför ett inkomstbortfall för sjukförsäkringen
med 220 milj. kr. per år, som föreslås täckt genom en höjning av statsbidraget
till sjukförsäkringen från 40 till 55 %. Utgiftsökningen faller på budgetåren
1971/72 och 1972/73. I övrigt beräknas sjukförsäkringsutgifterna
under långtidsbudgetperioden öka med ca 2 % per år på grund av folkökningen
och förändringar i åldersstrukturen. För sjukvårdsförsäkringen förutses
dessutom en konsumtionsökning med ca 6 % per år.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
3.3. Totalförsvar
Utgifterna inom gruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det
militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret
samt övriga delar av totalförsvaret. De ekonomiska ramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret under budgetåren 1968/69—1971/72 fastställdes
genom 1968 års försvarsbeslut. Utgiftsramen för det militära försvaret
uppgår för budgetåret 1970/71 till ca 5 600 milj. kr. i löpande priser.
Utgifterna för militära ändamål utanför ramen — främst pensionskostnader
och övriga sociala kostnader — uppgår till ca 330 milj. kr. För civilförsvaret
beräknas utgifterna till ca 120 milj. kr., för det ekonomiska försvaret
till ca 140 milj. kr. och för övriga totalförsvarsändamål till ca 260
milj. kr.
Beträffande det militära försvaret har utgifterna för budgetåren 1970/71
och 1971/72 beräknats enligt 1968 års försvarsbeslut. För budgetåren
1972/73—1974/75 utgår beräkningarna från den fastställda s. k. planeringsnivån,
vilken innebär en i förhållande till budgetåret 1971/72 oförändrad
utgiftsram i fasta priser.
För att belysa utvecklingen av de ramreglerade militära försvarsutgifterna
dels i löpande priser, dels i fasta priser, har beräkningar gjorts på grundval
av de prisantaganden som tillämpas vid beräkningen av statsinkomsterna
samt av utgifterna i de sammanfattande avsnitten. Tabell 3 avser utgiftsutvecklingen
i löpande priser enligt de antaganden om prisutvecklingen som
redovisats i annat sammanhang. I tabell 4 redovisas utgifternas utveckling
under förutsättning av oförändrade priser efter utgången av budgetåret
Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsntgifterna 1970/71—1974/75 i fasta priser
(Milj. kr.)
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Anslag (prisläge maj 1969)............
5 180
5 315
5 315
5 315
5 315
Priskompensation....................
165
260
260
260
260
Förbrukning av anslagsbehållningar ....
260
210
240
240
240
Utgiftsram..........................
5 605
5 815
5 815
5 815
5 815
Utgiftsf örändring frånföregående budgetår
+ 210
0
0
0
Tabell 4. Utvecklingen av de militära försvarsntgifterna 1970/71—1974/75 i löpande priser
(Milj. kr.)
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Utgiftsram..........................
varav priskompensation ............
Utgiftsf örändring från föregående budgetår
5 605
(165)
5 985
(430)
+ 380
6 155
(600)
+ 170
6 335
(780)
+ 180
6 515
(960)
+ 180
Bil. 2: Långtidsbudget
15
Totalförsvar
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1964/65—
1968/69
Anslag
1970/71
Anslagsförändring till
Procentu- ell föränd- ring
1970/71—
1971/72
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1970/71—
1974/75
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
+ 0,1
6 448
+ 193
+ 6
— 4
+ 1
+ 3,0
+ 0,8
1970/71. Tabellerna skiljer sig således enbart i vad avser priskompensationen.
Även för civilförsvaret utgår beräkningarna från 1968 års försvarsbeslut.
För budgetåren 1970/71 och 1971/72 upptas anslagsramen för civilförsvaret
till 109 resp. 123 milj. kr., och för de därpå följande budgetåren till 123,5
milj. kr. Härutöver kommer kompensation för prisstegringar.
För övriga totalförsuarsanslag utgår beräkningarna från att de olika aktiviteterna
fortlöper på en ungefär oförändrad nivå.
3.4. Kommunikationer och energiförsörjning
Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen huvudsakligen
de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens
järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket —• vissa investeringsutgifter
för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.
Vid bedömningen av den framtida utvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå
har hänsyn i första hand tagits till den förväntade efterfrågeutvecklingen.
Som utvecklats i inledningen till långtidsbudgeten föreligger vissa
svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa
produktionen (utbudet av tjänster) till efterfrågan. För att få ett
praktiskt användbart kriterium har emellertid valts att i huvudsak låta
investeringarna, efter reduktion med förväntad produktivitetsutveckling,
förändras i takt med efterfrågeökningen.
Vidare har beaktats vissa uppställda program och engångsprojekt. Som
exempel kan nämnas SJ:s investeringar för Storstockholms lokaltrafik och
det nya storflygfältet i Stump i Skåne.
Inom vägväsendet beräknas trafiken under den framförliggande perioden
öka med ca 5 % per år. I enlighet med den tidigare redovisade metodiken
har förutsatts att vägbyggandet ökar i takt med trafikökningen.
Även driftutgifterna påverkas av trafikökningen. Vid anslagsberäkningen
har hänsyn tagits till förväntad produktivitetsutveckling.
Televerkets investeringar, som budgetåret 1970/71 uppgår till ca 670
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Kommunikationer och energiförsörjning
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 1,4
4 316
— 17
— 20
- 29
+ 17
- 0,4
- 0,3
därav
vägar, trafiksäkerhet,
m. m...............
+ 0,9
2 095
+ 4
+ 2
+ 4
+ 1
+ 0,2
+ 0,1
kommunikationsver-
ken ..............
+ 2,0
1 434
— 15
— 24
— 23
+ 16
— 1,0
— 0,8
energiförsörjning ....
+ 3,5
675
+ 28
—
—
—
+ 4,1
+ 1,0
Sveriges Radio......
+ 0,9
84
— 35
—
— 11
— 1
— 41,2
— 18,7
milj. kr., omfattar dels investeringar i telenätet dels investeringar i rundradioanläggningar
för distribution av radio- och TV-programmen.
Investeringarna i telenätet — huvudsakligen abonnentanläggningar, fjärrförbindelser
och telefonstationer — har bedömts bl. a. mot bakgrund av den
väntade telefontrafikutvecklingen och efterfrågan på nya telefonabonnemang.
Lokaltrafiken förutses öka med ca 5 % per år och rikstrafilcen
med ca 8 %. Häremot har antagits svara en ökning av investeringarna med
2 % per år varvid hänsyn tagits till produktivitetsutvecklingen.
Investeringarna i rundradioanläggningar och radio/TV-hus sjunker något
sedan etapp I av utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avslutats i och med
utgången av budgetåret 1970/71. Sändarnätet täcker då 93 % av befolkningen.
Nästa utbyggnadsetapp, som syftar till en täckning av 97 %, påbörjas
1971/72.
Statens järnvägars investeringar för Storstockholms lokaltrafik, som i
statsverkspropositionen beräknats till ca 75 milj. kr. för 1970/71, minskar
successivt under perioden. För statens järnvägars övriga investeringar
(1970/71 ca 292 milj. kr.) har beräknats en ökning i takt med trafikutvecklingen.
Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar (1970/71 46 milj. kr.) domineras
av ett fåtal mycket stora objekt. Medel har bl. a. beräknats för att
under perioden färdigställa flygfältet Sturup och för en viss utbyggnad av
Arlanda.
I enlighet med riktlinjerna för luftfartspolitiken har vidare antagits att
driftbidraget till luftfartsverket avvecklas med ca 2,5 milj. kr. per år.
Vid beräkningarna av medelsbehovet för postverket har hänsyn tagits till
trafikutvecklingen och till kostnaden för tillbyggnaden av postbankshuset i
kvarteret Blåmannen i Stockholm.
17
Bil. 2: Långtidsbudget
Anslaget till vattenfallsverket beräknas under perioden öka till en årlig
nivå på 700 milj. kr. En efterfrågeökning på elektrisk kraft med 8,1 % per
år under perioden 1968—1973 och med 8,7 % per år under tiden 1973—
1979 bör därmed kunna tillgodoses. Produktionen har hittills i huvudsak
varit baserad på vattenkraftstillgångar. Den väntade starka ökningen av
efterfrågan på elkraft kommer emellertid att väsentligen täckas genom utbyggnad
av kärnkraft. Under perioden beräknas två aggregat vid Ringhals
komma att tas i drift. Byggandet av ytterligare ett kärnkraftverk antas
komma att påbörjas.
3.5. Stöd till barnfamiljer
Utgifterna för stöd till barnfamiljer avser huvudsakligen direkta inkomstöverföringar
till hushållen i form av barnbidrag och bostadstillägg. Bidragen
till barntillsynsverksamhet svarar för en växande andel av anslagsgruppen.
Vidare ingår här statens kostnader för bidragsförskott, dvs. statens
andel av kommunernas kostnader för underhållsbidrag till barn, samt
den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamilj
er.
Under perioden 1964/65—1968/69 har utgifterna för barnbidragen ökat
kraftigt. Utgiftsutvecklingen har huvudsakligen bestämts av de bidragshöjningar
som genomförts. Som ett led i den skattereform som föreslagits
har riksdagen förelagts förslag om en höjning av barnbidragen med 300
kr. per barn och år till 1 200 kr. Höjningen föreslås genomförd den 1 januari
1971 och medför en utgiftsökning på 540 milj. kr. Härav faller hälften
på budgetåret 1970/71. Härutöver kommer utgifterna att öka på grund av
att antalet barn i barnbidragsberättigad ålder beräknas öka med ca 15 000
per år under perioden.
Beräkningen av anslaget till bostadstillägg till barnfamiljer bygger på
oförändrade bidragsregler. Bostadstilläggen är inkomstprövade. Det i långtidsbudgeten
gjorda antagandet om en viss inkomststegring medför vid
oförändrade inkomstgränser för bidragen att anslagsbehovet beräknas
minska med i genomsnitt 7 % per år under långtidsbudgetperioden.
År 1969 höjdes bidragsförskotten från 25 till 30 % av basbeloppet, vilket
påverkar anslagsbehovet budgetåret 1970/71. I proposition till vårriksdagen
har föreslagits en ytterligare höjning av bidragsförskotten från 30 till
40 % av basbeloppet. Bidragsförskottet skulle efter höjningen komma att
uppgå till 210 kr. per månad från den 1 januari 1971 vid nuvarande basbelopp,
6 300 kr. Den föreslagna höjningen beräknas medföra ett ökat anslagsbehov
på 75 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
År 1966 infördes nya regler om förbättrade bidrag till barnstugeverksamheten
i avsikt att stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av
barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Bidraget till anordnande av
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Stöd till barnfamiljer
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
eil föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964 /
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 4,1
2 611
+ 374
+ 103
-f- 44
+ 43
+ 14,3
+ 5,0
därav
barnbidrag, bostads-
tillägg, m. m.......
+ 3,4
2 382
+ 292
+ 63
—
—
+ 12,3
+ 3,5
barnstugor fördubblades och ett särskilt lånestöd infördes. Även driftbidragen
förbättrades. Åtgärderna har fått till följd att kommunerna ökat utbyggnaden
av daghemsservicen. F. n. finns ca 40 000 platser i daghem och
fritidshem.
Driftbidragen till barnstugorna höjs kraftigt från den 1 juli 1970. Bidraget
till daghem höjs från 1 600 kr. till 2 800 kr. per plats, eller med 75 %.
Fritidshemsbidraget höjs från 600 till 1 500 kr. per plats eller med 150 %.
Med anledning härav och mot bakgrund av kommunernas redovisade utbyggnadsplaner
beräknas numera det årliga tillskottet av barnstugeplatser
under långtidsbndgetperioden till 12 000.
Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunalt organiserade
familjedaghem. F. n. finns det ca 25 000 familjedaghemsplatser. Under
långtidsbudgetperioden beräknas ca 4 000 platser tillkomma per år.
3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
Utgifterna för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken har vuxit mycket
kraftigt under hela 1960-talet. De genomsnittliga årliga ökningarna har
under de senaste fem budgetåren i löpande priser uppgått till mer än 200
milj. kr. Dessa höjningar av anslagen är framför allt ett uttryck för en höjd
ambitionsnivå men även en följd av de ökade insatser som krävdes vid avmattningen
i konjunkturen och den starka ökningen av omställningarna
inom näringslivet under åren 1967 och 1968.
För långtidsbudgetperioden förutsätts schablonmässigt att det allmänt
sett goda sysselsättningsläget under 1969 och 1970 kommer att bestå. För
att uppfylla målsättningen om en utjämning av sysselsättningsläget mellan
olika regioner och branscher krävs betydande insatser av selektiv art. Detta
ställer krav på en fortsatt utbyggnad såväl i fråga om de åtgärder som syftar
till att öka rörligheten mellan yrken och regioner som i fråga om
lokaliseringspolitiska insatser.
Bil. 2: Långtidsbudget
19
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring
1964/65—
1968/69
Anslag
1970/71
Anslagsförändring till
Procentu- ell för- ändring
1970/71—
1971/72
Genomsnitt- lig procentu- ell föränd- ring
1970/71-
1974/75
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
+ 16,3
2 303
-1- 143
+ 62
+ 62
+ 54
+ 6,2
+ 3,3
Vad beträffar de rörlighetsfTämjande insatserna förutses i första hand
en snabb utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen. Det antal personer
som fått arbetsmarknadsutbildning har under de senaste åren ökat med
ca 10 000 per år. Denna utveckling antas fortsätta under de närmaste
åren. Mot slutet av perioden förutsätts en avsaktning ske. Såväl förbättringarna
av flyttningsstödet som omställningarna på arbetsmarknaden har
vidare lett till en betydande uppgång av antalet personer som fått olika
former av stöd vid byte av arbetsort. En fortsatt omflyttning främst inom
stödområdet har förutsetts.
De sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten antas
ligga kvar på i huvudsak nuvarande nivå. Insatserna för de handikappade
och svårplacerad äldre arbetskraft beräknas fortsätta att öka under
perioden. Utbyggnaden av skyddade verkstäder förutses sålunda fortsätta
i samma takt som hittills vilket leder till en fortgående ökning av anslagen
för driftbidrag till dessa verkstäder. Vidare kalkyleras med en snabb utbyggnad
av den halvskyddade sysselsättningen.
Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet består av medel till erkända
arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Anslagen till dessa ändamål
beräknas växa något under perioden på grund av ökat antal kassamedlemmar
och personer som får det så kallade äldrestödet.
I fråga om lokaliseringspolitiken har riksdagen förelagts förslag om betydande
nya insatser. Dessa innebär bl. a. ett sammanlagt kapitalstöd för
perioden 1970/71—1972/73 på ca en miljard kr. Härtill kommer höjningar
av anslaget till lokaliseringsutbildning samt medel för det nya sysselsättningsstödet
och transportstödet. Totalt beräknas de olika regionalpolitiska
insatserna till 1 200 milj. kr. för treårsperioden. För efterföljande år
har antagits oförändrad anslagsnivå.
3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna anslagsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda
vårdområden. Kostnaderna för bidrag till av sjukvårdshuvudmännen bedriven
psykiatrisk sjukvård är den största posten.
2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 2
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Hälso-, sjuk- och socialvård
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 9,5
2 227
+ 118
+ 23
+ 48
+ 43
+ 5,3
+ 2,5
därav
psykiatrisk sjukvård
m. m...............
+ 11,5
1 400
+ 29
+ 14
+ 2
- 4
+ 2,5
+ 0,9
kroppssjukvård och
allmän hälsovård....
+ 2,8
293
+ 27
- 38
+ 4
+ 6
+ 9,2
- 0,1
nylcterhetsvård ....
+ 7,7
199
+ 13
+ 13
+ 11
+ 11
+ 6,5
+ 5,6
ungdomsvård ......
+ 5,6
78
+ 5
+ 2
0
0
+ 6,4
+ 2,2
åldringsvård........
+ 25,6
231
+ 30
+ 20
+ 20
+ 20
+ 13,0
+ 8,6
hjälp åt handikap-
pade ..............
+ 5,4
216
+ 9
+ 8
+ 8
+ 6
+ 4,2
+ 3,4
Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från
staten till landstingen och storstäderna den 1 januari 1967. Staten bidrar
till investerings- och driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden
1967—1971. Dessa avtal medförde en kraftig utgiftsstegring för staten
under budgetåret 1966/67.
Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden 1967—1971 utgå
med 310 milj. kr. eller med 62 milj. kr. per år. Bidragen är dock indexreglerade
varför anslaget för budgetåret 1970/71 beräknas till 79 milj. kr.
Driftbidraget baseras i princip på den genomsnittliga vårddagkostnaden
vid de statliga sjukhusen året före övertagandet. För budgetåret 1970/71
beräknas driftbidraget till 927 milj. kr. Under långtidsbudgetperioden beräknas
en viss anslagsökning beroende på att det driftbidragsberättigade
platsantalet vid de psykiatriska sjukhusen ökar. För perioden efter 1971
har schablonmässigt räknats med oförändrad anslagsnivå.
Utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad centrala
och regionala myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag
till olika former av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna
för undervisningssjukhusen. För karolinska sjukhuset och akademiska
sjukhuset i Uppsala beräknas det nyligen slutna läkarlöneavtalet,
förslaget om en allmän arbetstidsförkortning samt den pågående utbyggnaden
av sjukhusen medföra en relativt kraftig utgiftsökning framför allt
under den första delen av perioden. Förslaget om en allmän arbetstidsförkortning
får effekt även för övriga myndigheter inom denna anslagsgrupp.
För nykterhetsvården har räknats med en viss utgiftsökning främst på
Bil. 2: Långtidsbudget
21
grund av en fortsatt utbyggnad av platsantalet vid inackorderings- och behandlingshem
för alkohol- och narkotikamissbrukare.
Anslagen till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna.
För långtidsbudgetperioden har räknats med en fortsatt uppdelning
av de stora avdelningarna vid ungdomsvårdsskolorna i syfte att åstadkomma
en gynnsammare behandlingsmiljö. Ungefär hälften av de vid
ungdomsvårdsskolorna inskrivna eleverna behandlas i vård utom skola.
Under perioden har räknats med en oförändrad utbyggnadstakt för den
öppna ungdomsvården.
För åldringsvården antog 1964 års riksdag ett reformprogram. Detta omfattade
dels en utbyggnad av sjukhemmen för långtidsvård, dels ökade resurser
för social hemhjälp och för förbättring av åldringsbostäderna. Genomförandet
av detta program har medfört snabbt stigande utgifter. Utgifterna
för budgetåren 1971/72—1974/75 påverkas av att antalet personer
över 67 år beräknas öka med närmare 100 000 under denna period. Mot
bl. a. denna bakgrund har förutsetts en fortsatt ökning av utgifterna för
statsbidrag till social hemhjälp.
Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en råd områden. Här
redovisas endast utgifterna för bidrag till vanföreanstalterna och till tekniska
hjälpmedel. Under år 1968 infördes nya regler för bidragen till hjälpmedel,
vilket har medfört en mycket kraftig uppgång av anslaget. Denna
uppgång beräknas fortsätta under långtidsbudgetperioden, ökningen sker
dock i avsaktande takt. Bidragen till vanföreanstalterna beräknas bortfalla
under perioden på grund av att anstalterna antingen övertas av sjukvårdshuvudmän
eller i vissa fall av primärkommuner.
I anslagsgruppen ingår statens kostnader för arbetarskyddet. Under perioden
1964/65—1968/69 har utgifterna för detta ändamål ökat med i genomsnitt
11 % per år. För långtidsbudgetperioden räknas med en fortsatt
utbyggnad av insatserna på detta område.
3.8. Rättsväsende
Sedan år 1965 då polis- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna förstatligades,
har rättsväsendet tillförts betydande förstärkningar främst för att
möta de krav som ställts genom kriminalitetens utveckling. Över hälften
av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet, som också svarar
för ca 60 % av antalet sysselsatta inom rättsväsendet.
Anslagen till rättsväsendet beräknas öka under perioden som följd av
antaganden om kriminalitetens fortsatta utveckling. Vidare beräknas en
stigande trafikvolym ställa ökade krav på resurser för trafikövervakning.
Den ökade arbetsbelastningen förutsätts dock i hög grad mötas med rationaliseringar.
Som ett led i rationaliseringsarbetet inom rättsväsendet fortsätter
uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem, som baseras
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Rättsväsende
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 11,2
1847
+ 49
+ 49
+ 34
+ 7
+ 2,7
+ 1,8
därav
polisväsende........
+ 15,8
1 022
+ 5
+ 9
+ 5
- 3
+ 0,5
+ 0,4
domstolar..........
+ 8,4
280
+ 26
+ 7
+ 7
+ 7
+ 9,3
+ 4,0
kriminalvård ......
+ 6,1
304
+ 15
+ 29
+ 20
+ 3
+ 4,9
+ 5,1
på automatisk databehandling. Förberedelser för programbudgetering pågår
inom polisväsendet och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården.
Även i övrigt effektiviseras och förenklas de rättsvårdande organens
arbete.
Det förslag om en generell förkortning av arbetstiden till 40 timmar per
vecka som förelagts riksdagen påverkar vissa anslag inom rättsväsendet.
Av denna anledning har räknats med anslagsökningar till budgetåren 1971/
72 och 1972/73.
För polisväsendet antas att ökningen av arbetsvolymen i betydande grad
möts med teknisk modernisering. Investeringarna består av nybyggen av
polishus, som staten successivt övertar ansvaret för, samt en fortsatt utbyggnad
av lokaler för rättsväsendet i kvarteret Kronoberg i Stockholm.
Antalet grövre brottmål och antalet mer arbetskrävande mål har ökat
under senare tid vid de allmänna domstolarna. Ökningen av inskrivningsärendena
fortsätter alltjämt. Den ökade belastningen har emellertid i viss
utsträckning mötts med förenklat processuellt förfarande och andra rationaliseringar.
Vissa personalförstärkningar har beräknats för domstolsväsendet
i sin helhet. Vidare har medel beräknats för det nyligen beslutade
övertagandet av lokalhållningen för underrätterna.
Utbyggnaden av kriminalvården i frihet beräknas fortsätta. Även om den
vidgade tillämpningen av frivård minskar behoven på anstaltssidan måste
medel för personalförstärkningar inom anstaltsvården beräknas för de nya
anstalter och häkten som tas i bruk under perioden. Personalbehovet reduceras
genom den koncentration som kan komma till stånd genom nedläggning
av äldre anstalter. Medel har beräknats för kriminologisk behandlingsforskning
som syftar till att mäta effekten av olika rehabiliteringsåtgärder.
Bil. 2: Långtidsbudget
23
3.9. Bostäder
Anslagen till lånefonden för bostadsbyggande dominerar helt denna anslagsgrupp.
Bland de övriga anslagen märks statens bosättningslånefond
och lånefonden för kommunala markförvärv. Bostadstilläggen för barnfamiljer
redovisas under gruppen stöd till barnfamiljer.
Det statliga stödet till bostadsändamål utgörs av lån till nybyggnad och
ombyggnad in. m. vilka löper med en låneränta som motsvarar statens egen
upplåningsränta plus ett tillägg för vissa administrativa kostnader. Lånefonden
belastas därutöver med utgifter för s. 1c. räntelån och för skuldökning
på bostadslån. Detta lånesystem syftar till att begränsa hyrorna i nybyggda
fastigheter under de första åren efter färdigställandet genom en
omfördelning i tiden av såväl amorteringar som räntor.
För 1 O-årsperioden 1965—1974 har riksdagen fastställt ett bostadsbyggnadsprogram
om en miljon färdigställda lägenheter. Under de första fem
åren av denna period har drygt hälften av programmet realiserats. För att
uppnå målet behövs under den andra femårsperioden igångsättning av ca
100 000 lägenheter per år.
Långtidsbudgetens beräkningar över anslagsbehovet har baserats på ett
antagande om att det statsfinansierade byggandet uppgår till 91 000 lägenheter
per år, vilket innebär oförändrad andel av det totala bostadsbyggandet.
Vidare antas att den nuvarande räntenivån består och att paritetstalen,
1 enlighet med antagandet om fasta priser, blir oförändrade.
I årets statsverksproposition har anslaget till bostadslånefonden för budgetåret
1970/71 upptagits med 1 650 milj. kr. Enligt bostadsstyrelsens senaste
beräkningar kan medelsbehovet för detta budgetår uppskattas till
2 390 milj. kr., vilket alltså är 740 milj. kr. mer än anslaget. I avvaktan på
underlag för en säkrare bedömning har i långtidsbudgeten kalkylerats med
en utgiftsutveckling i enlighet med bostadsstyrelsens beräkningar. De mer
-
Bostäder
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71 —1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 7,0
2 459
+ 211
+ 142
+ 215
+ 220
+ 8,6
+ 7,2
därav
lånefonden för bo-
stadsbyggande......
+ 10,9
1 650
+ 945
+ 140
+ 215
+ 220
+ 57,3
+ 17,8
reservationsmedels-
förbrukning........
—
740
- 740
—
—
—
—
—
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
utgifter som eventuellt blir erforderliga kommer att föreslås på tilläggsslat
under budgetåret 1970/71. För att i långtidsbudgeten ge en rättvisande bild
av den således kalkylerade utgiftsutvecklingen har här räknats med en
förbrukning av allmänna reservationsmedel på 740 milj. kr. budgetåret
1970/71 under denna anslagsgrupp. Denna reservationsmedelsförbrukning
bortfaller det följande budgetåret och korrigerar därigenom den stora anslagsökning
som uppstår 1971/72 i förhållande till den låga anslagsnivån
1970/71.
3.10. Skattebidrag till kommuner
Anslagsgruppen består nästan uteslutande av anslagen till skatteutjämningsbidrag
till kommunerna och kompensation till kommunerna i anledning
av skatteomläggningen år 1971.
Skatteutjämningsbidragen har till uppgift att utjämna skillnaderna i den
kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet. Bidragen utgår
dels för att tillförsäkra en kommun ett visst skatteunderlag, dels för att
mildra effekten av en hög utdebitering. Därutöver utgår i särskilda fall
extra skatteutjämningsbidrag. Anslaget påverkas sålunda främst av skatteunderlaget
i kommunerna och av utdebiteringen. Utvecklingen av dessa
faktorer har medfört en kraftig ökning av statens utgifter för skatteutjämningsbidrag
under de senaste åren. Bidragen svarade år 1969 för ca 10 %
av kommunernas inkomster. Motsvarande siffra för enbart landskommuner
var 20 %. I norrlandslänen svarade staten genom bidragen för mellan 1/4
och 1/3 av kommunernas inkomster.
Till grund för beräkningen av utvecklingen under långtidsbudgetperioden
ligger antagandet att lönesumman ökar med 9 % år 1970, 6 % under
år 1971 och därefter i takt med bruttonationalproduktens tillväxt under
Skattebidrag till kommuner
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 7,7
1691
+ 166
+ 660
+ 630
+ 100
+ 9,8
+ 17,7
därav
skatteut j ämningsbi-
drag ..............
1 680
+ 170
+ 160
+ 130
+ 100
+ 10,1
+ 7,5
kompensation till
kommunerna ......
—
—
—
+ 500
+ 500
25
Bil. 2: Långtidsbudget
vart och ett av åren 1972—1975 samt att medelutdebiteringen till kommunal
skatt ökar med 50 öre per år.
Till utgiftsgruppen har också förts de utgifter som uppstår när kommunerna
skall kompenseras för det inkomstbortfall som skatteomläggningen
medför. Skattebortfallet inträffar kalenderåret 1971 och uppgår till ca 1
miljard kr. Enligt gällande regler sker slutredovisning av den kommunalskatteuppbörd
som äger rum 1971 först kalenderåret 1973. Således är det
först budgetåret 1972/73 som kompensationen till kommunerna skall börja
utbetalas.
3.11. Utvecklingsbistånd m. m.
Utvecklingsbistånd m. m. innefattar anslagen till internationellt utvecklingsbistånd
och bidrag till internationella organisationers verksamhet. Anslagsgruppen
domineras av biståndsanslagen.
Riktlinjerna för de fortsatta svenska biståndsinsatserna har dragits upp
av statsmakterna på grundval av prop. 1968: 101. Anslagen till biståndsändamål
avses öka så att de budgetåret 1974/75 uppgår till en procent av
bruttonationalprodukten till marknadspris.
Preciseringen av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning
1974/75 innebär inte att den kommande anslagsutvecklingen med exakthet
kan förutses, eftersom den är beroende av den framtida produktions- och
prisutvecklingen. Eftersom enprocentmålet enligt riksdagens beslut skall
beräknas netto, har kompensation för u-ländernas betalningar av amorteringar
och räntor på utestående krediter inrymts i anslagsberäkningarna.
I riksdagens beslut om enprocentmålet anges som riktmärke en årlig ökning
av biståndsanslagen med ca 25 %. I långtidsbudgeten har anslagen för
budgetåren 1971/72—1973/74 beräknats med utgångspunkt från denna
siffra. Budgetåret 1974/75 har anslagen beräknats öka så mycket att enprocentmålet
uppnås detta budgetår.
Utvecklingsbistånd m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter........
+ 14,5
854
+ 210
+ 257
+ 315
+ 404
+ 24,6
+ 24,3
därav
utvecklingsbistånd ..
+ 14,5
800
+ 208
+ 254
+ 320
+ 404
+ 26,0
+ 25,5
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
3.12. Totala utgifter
I tabell 5 lämnas en sammanfattning av den totala utgiftsutvecklingen i
fasta priser. Enligt kalkylerna skulle den genomsnittliga ökningstakten under
långtidsbudgetperioden komma att uppgå till 4,0 % per år. Den verkliga
genomsnittliga ökningstakten under den historiska jämförelseperioden
var något högre, 5,6 % per år. Skillnaden mellan de historiska siffrorna och
långtidsbudgetkalkylen är emellertid väsentligt mindre än i tidigare långtidsbudgeter,
vilket förklaras av flera omständigheter.
Den föreslagna skatteomläggningen medför åtaganden med stor genomslagseffekt
under första delen av långtidsbudgetperioden, särskilt beträffande
stödet till barnfamiljer och folkpensionärer. Ett annat element i skatteomläggningen
är den kompensation till kommunerna om ca en miljard kr.
per år som börjar utgå under år 1973. Andra faktorer som kraftigt påverkar
utgiftsutvecklingen under de kommande åren är de stigande utgifterna för
den internationella biståndsverksamheten och bostadspolitiken.
Utgiftsberäkningarna för basåret 1970/71 baseras på de anslagsberäkningar
som redovisas i den reviderade finansplanen. För perioden fr. o. m. budgetåret
1971/72 redovisas två alternativ. Enligt fastprisalternativet förutsätts
oförändrade priser. Enligt det alternativ i löpande priser, som redovisas
i tabell 6, har förutsatts en prisstegring fr. o. m. budgetåret 1971/72
om 3 % årligen. Denna förutsättning medför helt naturligt högre takt i ut
-
Tabell 5. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i fasta priser
(Milj. kr.)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971/
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Utbildning och forskning..
+ 6,9
8 778
+
378
+
151
+
81
+
138
+ 4,3
+ 2,1
Folkpensioner m. m.......
+ 6,6
8 141
+
846
+
360
+
326
+
306
+ 10,4
+ 5,2
Totalförsvar ............
+ 0,1
6 448
+
193
+
6
—
4
+
1
+ 3,0
+ 0,8
Kommunikationer och
energiförsörjning ......
+ 1,4
4 316
—
17
—
20
—
29
+
17
- 0,4
- 0,3
Stöd till barnfamiljer ....
+ 4,1
2 611
+
374
+
103
+
44
+
43
+ 14,3
+ 5,0
Arbetsmarknads- och lo-
kaliseringspolitik ......
+ 16.3
2 303
+
143
+
62
+
62
+
54
+ 6,2
+ 3,3
Hälso-, sjuk- och socialvård
+ 9,5
2 227
+
118
+
23
+
48
+
43
+ 5,3
4- 9 R
Rättsväsende............
+ 11,2
1 847
+
49
+
49
+
34
+
7
+ 2,7
+ 1,8
Bostäder................
+ 7,0
2 459
+
211
+
142
+
215
+
220
+ 8,6
+ 7,2
Skattebidrag till kommu-
ner ..................
+ 7,7
1 691
+
166
+
660
+
630
+
100
+ 17,7
Utvecklingsbistånd m. m.
+ 14,5
854
+
210
+
257
+
315
+
404
+ 24,6
+ 24,3
Övrigt..................
+ 5,4
4 759
+
152
+
28
+
86
+
31
+ 3,2
+ 1,5
Totala utgifter
4- 56
46 434
+ 2 823
+ 1821
+ 1808
+ 1
364
+ 6,1
+ 4,0
Bil. 2: Långtidsbudget
27
Tabell 6. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i löpande priser
(Milj. kr.)
Genom-
An-
Anslagsförändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
slag
ell föränd-
snittlig
procentu-
1970/
1971/
1972/
1973/
1974/
ring 1970/
procentu-
ell föränd-
71
72
73
74
75
71—1971 /
ell föränd-
ring 1964/
72
ring 1970/
65—1968/
71—1974/
69
75
Totala utgifter i fasta priser
+ 5,6
46 434
+ 2
823
+ 1821
+ 1808
+ 1
364
+ 6,1
+ 4,0
Tillkommande utgifter:
Löneökningar ..........
—
—
+
460
+ 520
+ 560
+
605
—
—
Försvaret, priskompensa-
tion....................
—
—
+
171
+ 172
+ 178
+
183
—
—
Folkpensioner............
—
—
+
98
+ 235
+ 235
+
235
—
—
Skatteutjämningsbidrag ..
—
—
+
30
+ 10
+ 60
+
100
—
—
Utvecklingsbistånd ......
—
—
—
—
—
+
237
—
—
Omkostnader............
—
—
+
165
+ 170
+ 175
+
180
—
—
Totala utgifter i löpande pri-
ser ..................
+ 10,9
46 434
+ 3 747
+ 2 928
+ 3 016
+ 2
904
+ 8,1
+ 6,2
giftsstegringarna än fastprisalternativet, framför allt där utgifternas storlek
är knuten till prisindex. Detta gäller t. ex. försvarskostnaderna, folkpensionerna
och studiemedlen. Stigande priser medför också omkostnadsökningar
i den statliga verksamheten. Vidare har räknats med att ökade utgifter för
löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort
kommer att utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion
och priser. Övriga kostnadsförändringar har förutsatts bli kompenserade
genom rationaliseringar eller taxehöjningar. Utvecklingsbiståndet räknat i
fasta priser beräknas under hela långtidsbudgetperioden öka med ca 25 %
per år. Detta medför att enprocentmålet i relation till bruttonationalprodukten
i fasta priser uppnås 1974/75 i enlighet med riksdagens beslut. I det
löpande prisalternativet har räknats med ökningar av anslaget på ca 25 %
per år t. o. m. budgetåret 1973/74. Den anslagsökning som erfordras för att
anslaget skall uppgå till en procent av bruttonationalprodukten i löpande
priser har alltså helt lagts på budgetåret 1974/75. Detta förklarar den störa
anslagsökningen detta budgetår i tabell 6.
4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling
4.1. Inledning
Den samhällsekonomiska bedömningen av den förutsedda utgiftsökningen
måste baseras på en realekonomisk fördelning av de totala statsutgifterna
och en beräkning av de förändringar av antalet anställda (tjänster) inom
statlig och statsunderstödd verksamhet.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det i
första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som
innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och
tjänster och å andra sidan sådana utgifter som endast påverkar den samhällsekonomiska
utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla
inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.
Till den första kategorin hänförs konsumtions- och investeringsutgifter.
Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statlig produktion av tjänster
inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret samt utgifter
för det internationella biståndsprogrammet.
Ungefär 65 % av konsumtionsutgifterna består av löner och pensioner.
Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten samt biståndsutbetalningar.
Som investeringar betraktas huvuddelen av utgifterna på kapitalbudgeten
samt vissa utgifter på driftbudgeten, främst för vägbyggande och materielinköp.
I princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna
för den statliga sektorn från dem som används för andra sektorer. Avgränsningen
mellan konsumtion och investeringar inom den offentliga sektorn
kan emellertid från vissa utgångspunkter diskuteras. För det första
föreligger i vissa fall praktiska svårigheter att utifrån de redovisningssystem
som tillämpas på olika håll inom statsförvaltningen klart dra denna gräns.
För det andra kan med vissa skäl hävdas att sådana statliga insatser som
undervisning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete i samhällsekonomisk
mening är att betrakta som investeringar. I och med att sådana verksamheter
utgör en växande del av den totala samhällsekonomin och att en dominerande
del av den statliga sektorns konsumtion avser dessa ändamål blir
frågeställningen särskilt aktuell i samband med en diskussion av den realekonomiska
innebörden av statens utgifter.
Vidare bör påpekas att konsumtion och investeringar definieras i anslutning
till tidigare gällande svenskt nationalräkenskapssystem. Den omläggning
till det s. k. SN A-system et (Standard National Accounts) som skett
för nationalräkenskaperna beräknas beträffande den realekonomiska fördelningen
av statsbudgeten kunna ske först under hösten 1970. De väsentligaste
skillnaderna mellan de bägge systemen är att reparationer och underhåll
i SNA-systemet inte inkluderas i investeringarna och att viss anläggningsverksamhet
inom försvaret räknas som konsumtion.
Den del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas
i ett flertal realekonomiska kategorier. Den största gruppen utgörs av
de direkta inkomstöverföringarna. Dessa utgör det viktigaste instrumentet
för statens inkomstomfördelande politik och syftar till att öka mottagarens
köpkraft utan motprestation och utan att denne härigenom påverkas i sitt
konsumtionsval. De viktigaste exemplen på sådana överföringar till enskilda
29
Bil. 2: Långtidsbudget
personer är folkpensioner och barnbidrag. Skatteutjämningsbidragen till
kommunerna och kompensation till kommunerna i anledning av skattereformen
är transfereringar av samma karaktär.
En annan form av inkomstöverföringar är de indirekta, vilka kallas subventioner.
Som exempel på subventioner kan nämnas bidrag till driften av
verkstäder för handikappade, lokaliseringsbidrag samt bidrag till byggande,
drift och underhåll av enskilda vägar. Subventioner har från samhällsekonomisk
synpunkt i betydande utsträckning samma verkningar som om utgifterna
skett för statens egen konsumtion och investering.
Gruppen statsräntor utgörs huvudsakligen av utgifterna för underskott
på riksgäldsfonden, dvs. i stort sett finansieringen av statsskulden.
Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning inom
landet, aktieteckning, markköp m. m.
4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter
I tabell 7 har statens utgifter för konsumtion och investeringar sammanföres
med statsbidrag för motsvarande ändamål till kommuner samt vissa
organisationer. Denna redovisningsmetod har valts för att i möjligaste mån
eliminera effekterna av förändringar i huvudmannaskap mellan staten och
kommunerna. Därtill kommer att effekterna på efterfrågan av utgifter inom
ett verksamhetsområde kan sägas vara desamma, vare sig staten svarar för
verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.
Utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens
och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och
tjänster, utgör inemot 60 % av de totala statsutgifterna. Dessa utgifter beräknas
stiga med 3,8 % budgetåret 1971/72 och med i genomsnitt 2,6 % per
år under långtidsbudgetperioden. Stora skillnader föreligger mellan utvecklingen
av konsumtion och investeringar. Medan konsumtionsutgifterna utvecklas
i ungefär samma takt under perioden visar investeringsutgifterna en
relativt kraftig uppgång det första året med 4,1 % mot 1,0 % i genomsnitt
per år under hela perioden.
Ökningstakten för investeringarna framstår som moderat under såväl den
förflutna som den framförliggande perioden. Tillväxten av konsumtionsutgifterna
är påtagligt snabbare. De ökade med i genomsnitt 8,1 % per år under
den förflutna perioden, medan investeringarnas ökningstakt begränsades till
1,3 %. För den framförliggande perioden beräknas konsumtionsutgifterna
växa med 3,3 % per år mot 1,0 % per år för investeringsutgifterna.
Ökningstakten för konsumtions- och investeringsutgifterna under den
framförliggande perioden ligger väsentligt lägre än för den förflutna perioden
eftersom perioden 1964/65—1968/69 rymmer en kraftig reformverksamhet
medan beräkningarna för den framförliggande perioden baseras på antagandet
om oförändrad ambitionsnivå.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 2
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1964/65—
1968/69
An-
slag
1970/
71
Anslagsförändring till
Procentu-
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1970/71—
1974/75
1971/
72
1972/
73
1973/
74
1974/
75
ring 1970/
71—1971/
72
Konsumtionsutgifter
+ 8,1
18 452
+
688
+ 616
+ 582
+ 667
+ 3,7
+ 3,3
Statliga..............
+ 5,5
11 715
+
448
+ 405
+
480
+ 480
+ 3,8
+ 3,7
Driftbidrag till kommu- ner ................
+ 14,0
6 033
+
218
+ 197
+
79
+ 165
+ 3,6
+ 2,6
Bidrag till ideella orga- nisationer m. m.....
+ 3,2
704
+
22
+ 14
+
22
+ 21
+ 3,1
+ 2,7
Investeringsutgifter ....
+ 1,3
7 765
+
321
+ 14
-
29
+ 4
+ 4,1
+ 1,0
Statliga..............
+ 1,0
6 684
+
330
+ 25
-
28
+ 5
+ 4,9
+ 1,2
Investeringsbidrag till
kommuner ........
+ 2,1
1 067
-
9
- 10
+
0
+ 1
- 0,8
- 0,4
Summa konsumtions- och investeringsutgif- ter ................
+ 5,9
26 217
+ 1009
+ 630
+ 553
+ 671
+ 3,8
+ 2,6
4.3. Övriga realgrupper
Utvecklingen av inkomstöverföringar, finansiella transaktioner m. m.
framgår av tabell 8. Dessa utgiftskategorier beräknas — med undantag av
utgifterna för subventioner — öka väsentligt snabbare än konsumtions- och
investeringsutgifterna. Direkta inkomstöverföringar ökar således med i genomsnitt
nära 7,0 % per år. Förklaringen till denna snabba ökningstakt
beror i huvudsak på höjningen av barn- och studiebidragen, kompensationen
till folkpensionärerna samt ersättningen till kommunerna inom ramen för
Tabell 8. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1964/65—
1968/69
An-
slag
1970/
71
Anslagsförändring till
Procentu- ell föränd- ring 1970/
71—1971/
72
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1970/71—
1974/75
1971/
72
1972/
73
1973/
74
1974/
75
Direkta inkomst- överföringar ....
+ 6,4
+ 6,2
+ 7,8
- 0,9
+ 6,7
+ 14,0
+ 13,8
12 935
11 249
+ 1354
+ 1 188
+ 1 075
+ 415
+ 1020
+ 380
-f 484
+ 354
+ 10,5
+ 10,6
+ 6,9
+ 4,8
Skattebidrag till
1 686
+ 166
+ 660
+ 610
+ 100
+ 9,8
+ 17,6
1433
+ 83
- 22
— 31
— 65
-f- 5,8
— 0,6
Statsskuldräntor
1869
+ 94
+ 65
+ 90
+ 75
+ 5,0
+ 4,1
Finansiella transak- tioner m. m.....
3 778
3 744
+ 343
+ 340
+ 121
+ 121
+ 186
+ 188
+ 158
+ 159
+ 9,1
+ 9,1
+ 5,0
+ 5,0
31
Bil. 2: Långtidsbudget
skattereformen. Detta förklarar också att ökningsakten för dessa kategorier
ligger särskilt högt för budgetåret 1971/72.
Beräkningarna av statsskuldräntor baseras på ett antagande om oförändrad
räntenivå samt ett budgetunderskott på ca 1 miljard kr. per år under
långtidsbudgetperioden. Utvecklingen för utgiftskategorin finansiella transaktioner
domineras av anslagsökningarna för bostadsfinansieringen.
5. Personalutvecklingen
Personalredovisningen omfattar statlig verksamhet samt det statsunderstödda
kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inte bara personal
som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex.
av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga
bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats,
eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten.
Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna
beräknas ha enligt anvisade anslag varför även vakanta tjänster ingår.
Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att statistiken
har många svagheter, varför uppgifterna får betraktas som relativt osäkra.
5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl
Den personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår
av tabell 9. En uppdelning har skett på de ändamålsgrupper, som personalmässigt
väger tungt.
Den jämfört med föregående år något större personalökningen under budgetåret
1970/71 förklaras nästan helt av utvecklingen inom skolväsendet och
den högre utbildningen och forskningen. Dessa områden svarar för 2/3 av
personalökningen till detta budgetår.
För den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen
lägre än ökningen till budgetåret 1970/71. Även under denna
period svarar personalen inom skolväsendet och högre utbildning och forskning
för den största ökningen.
Personalen inom gruppen totalförsvar fortsätter att minska. Detta förklaras
främst av vissa förbandsindragningar inom flygvapnet och rationalisering
av verkstadsdriften.
Inom högre utbildning och forskning kommer personalen att öka i något
långsammare takt under de tre sista åren i långtidsbudgetperioden än under
1970/71. Detta förklaras främst av utvecklingen vid universiteten. Fram till
år 1972 antas antalet närvarande vid de fria fakulteterna fortsätta att öka.
För tiden därefter kan man emellertid räkna med endast mindre föränd
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 9. Personalutvecklingen 1966/67—1974/75
Ändamål
Genomsnitt- lig föränd- ring
1966/67—
1969/70
Föränd-
ring
1969/70-
1970/71
Totalt
1970/71
Personalförändring från föregå- ende budgetår till
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Totalförsvar ......
- 297
320
55 954
202
146
233
169
Utbildning och forsk- ning (exkl. skol-
väsendet) ......
+ 1 233
+ 1 407
29 592
+ 1 035
+
641
+
581
+
507
Skolväsendet......
+ 775
+ 1
956
85 739
+
2 529
+
646
+
1 728
+ 1 733
Rättsväsende ....
+ 702
+
677
30181
+
375
+
479
+
250
+
198
Arbetsmarknadspo-
litik............
+ 401
+
265
7 166
+
135
+
120
+
110
+
110
Hälso-, sjuk- och so-
cialvård ........
+ 258
+
289
6 069
—
294
+
84
+
171
+
162
Kommunikationer
och energiförsörjn.
- 309
—
96
15 646
—
57
—
72
—
51
—
42
Länsstyrelserna o. lo-
kala skattemynd.
+ 268
+
193
12 311
+
110
+
110
+
110
+
110
övrigt............
+ 454
+
707
26 285
+
451
+
207
+
326
+
478
Summa
+ 3 485
+ 5
078
268 943
+ 4 082
+ 2 069
+ 2 992
+ 3 087
ringar. De spärrade fakulteternas utbyggnad enligt hittills fattade beslut
kommer emellertid att medföra ett ökat lärarbehov. Vidare medför utbyggnaden
av lärarhögskolorna enligt 1967 års riksdagsbeslut ett ökat personalbehov
under början av perioden.
Skolväsendets personalökning under perioden 1971/72—1974/75 beror
framför allt på det stigande elevantalet inom grundskolans låg- och mellanstadium.
Inom rättsväsendet dämpas personalökningen under den framförliggande
perioden men ligger fortfarande på en relativt hög nivå, framför allt inom
polisväsendet.
Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar
bl. a. inom sjöfartsverket i samband med fortgående rationalisering inom
lots- och fyrväsendet. Även inom vägväsendet beräknas personalen minska.
Sammanfattningsvis beräknas personalökningarna under den framförliggande
perioden ligga på ungefär samma nivå som den genomsnittliga
verkliga uppgången under den förflutna jämförelseperioden. Den årliga tillväxttakten
i antalet tjänster dämpas dock något från ca 3 500 till ungefär
3 050. Personalökningen blir störst under periodens första, tredje och fjärde
år och ökningen faller främst inom skolväsendet. Det bör understrykas att
långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns
totala efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar förändringar
i vakansläget.
Bil. 2: Långtidsbudget
33
5.2. Affärsverken
För affärsverkens del förutses fortsatta minskningar i efterfrågan på personal,
dock inte i samma omfattning som tidigare år. Detta förklaras huvudsakligen
av arbetstidsförkortningen.
Inom postverket bedrivs i kostnadssänkande syfte en omfattande rationalisering.
Rationaliseringsprogrammet innefattar bl. a. sorteringsmaskiner, införande
av postnummer, prestationslön för brevbärare, ökad användning av
ADB i postbanken m. m. Till följd av rationaliseringarna inskränker sig behovet
av personalökning praktiskt taget helt till vad som uppstår genom arbetstidsförkortningen
under periodens första år.
Statens järnvägar fortsätter den omfattande rationaliseringsverksamhet
som pågått under en följd av år. SJ har på grund av den omfattande nyrekryteringen
under krigsåren och den ökande konkurrensen från biltrafiken
sedan länge haft ett betydande personalöverskott. Möjligheterna att
minska detta torde, till följd av personalens ålderssammansättning, successivt
öka under 1970-talet.
Genom stora investeringar och andra rationaliseringsåtgärder har personalökningen
vid televerket hittills kunnat begränsas. Under budgetåren
1971/72—1974/75 förutses bl. a. ökningar av linjepersonal. Personalökningen
under de tre första åren i perioden beror huvudsakligen på arbetstidsförkortningen.
Tabell 10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1966/67—1974/75
Genomsnittlig
förändring
1966/67-
1969/70
Föränd-
ring
1969/70-
1970/71
Totalt
1970/71
Personalförändring från före- gående budgetår till
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Postverket........
- 295
+ 600
38 770
+ 1 900
+ 100
- 100
+
100
Televerket........
+ 1 049
+ 681
41 150
+ 1 150
+ 1 000
+ 1 700
+
800
Statens järnvägar ..
- 1 769
- 1 500
45 100
- 1 600
- 1 650
- 1 700
1 700
Luftfartsverket ....
Förenade fabriks-
-t- 68
+ 35
1 192
+ 75
+ 30
+ 30
+
30
verken..........
Statens vattenfalls-
- 142
± o
7 500
+ 100
+ 200
± o
±
0
verk............
- 207
+ 200
7 700
- 400
- 200
- 300
+
100
Domänverket......
- 481
- 235
6 973
- 240
- 245
- 245
250
Summa
- 1777
- 219
148 385
+ 985
- 765
- 615
-
920
6. Inkomstutvecklingen
Totalbudgetens inkomster omfattar inkomsterna på både driftbudgeten
och kapitalbudgeten. De senare utgörs främst av affärsverkens avskrivningsmcdel
samt räntor och amorteringar för statliga lån.
Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oföränd
-
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i löpande priser
(Milj. kr.)
Genom- snittlig
procentu- ell för- ändring
1964/65- 1968/69
1970/71
Förändring till
Procentu- ell för- ändring
1970/71- 1971/72
Genom- snittlig
procentu- ell för- ändring
1970/71- 1974/75
1971/
72
1972/
73
1973/
74
1974/
75
Inkomstskatt......
+ 7,3
18 400
- 400
+ 1400
+ 2 600
+ 2 900
— 2,2
+ 7,9
Mervärdeskatt ....
+ 20,1
8 900
+ 3 800
+ 800
+ 900
+ 900
+ 42,7
+ 14,5
Övriga inkomster ..
+ 3,3
18 276
+ 864
+ 805
+ 875
+ 810
+ 4,7
+ 4,3
Summa
+ 9,1
45 576
+ 4 264
+ 3 005
+ 4 375
+ 4 610
+ 9,4
+ 7,9
rade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. På samma sätt som
i den reviderade finansplanen bygger inkomstberäkningarna på det framlagda
förslaget till nytt skattesystem. Avgörande för statsinkomsternas förändringar
blir härvid de antaganden som görs om skatteunderlagets (lönesummans)
utveckling. För åren 1970 och 1971 beräknas i följande kalkyl,
liksom i den reviderade finansplanen, den totala lönesumman komma att
stiga med 9 % resp. 7 %. För de därpå följande åren antas lönesumman,
med hänsyn tagen till den beräknade tillväxten av den totala produktionen
och under förutsättning av en årlig prisstegring med 3 %, öka med 7 %
per år. Denna antagna tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna
av inkomsterna på inkomstskattetiteln och av den allmänna arbetsgivaravgiften
samt förutsätts ge upphov till en motsvarande utveckling
av förbrukningen av de varor och tjänster som är belagda med mervärdeskatt.
Övriga inkomster har i flertalet fall framskrivits på basis av schablonmässiga
antaganden. De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under
angivna förutsättningar framgår av tabell 11.
Enligt denna kalkyl kommer tillväxttakten för statsinkomsterna att
minska från ca 9 % per år under perioden 1964/65—1968/69 till 7,9 % per
år under perioden 1970/71—1974/75. Statsinkomsternas tillväxt under de
framförliggande budgetåren sker på grund av den statliga skatteskalans
progressivitet i något snabbare takt än ökningen av skatteunderlaget.
Inkomstskattens och mervärdeskattens utveckling under budgetåren
1970/71—1972/73 domineras av den omläggning från direkt till indirekt
beskattning som sker inom ramen för skattereformen.
Inkomsterna på inkomstskattetiteln bestäms av nettot mellan statens
bruttouppbörd av främst preliminär A- och B-skatt samt inbetalningar av
kvarskatt och fyllnadsskatt å ena sidan och vissa utbetalningar, i första
hand av kommunalskattemedel och överskjutande skatt, å den andra. In
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
Bil. 2: Långtidsbudget
komstskattetitelns netto beräknas öka med ca 1,5 miljarder kr. under budgetåret
1970/71, vilket innebär en väsentligt lägre ökningstakt än under
1969/70. Detta beror på att skatteuppbörden under de två sista preliminärskatteterminerna
budgetåret 1970/71 bestäms av det nya skattesystemets
regler. Under budgetåret 1971/72 når de lättnader i den direkta beskattningen
som skattereformen innebär full effekt vilket förklarar varför inkomsterna
på inkomstskattetiteln minskar med 400 milj. kr. Inkomstskattens
ökning under budgetåret 1972/73 är väsentligt lägre än den normala ökningstakten.
Detta beror till viss del på en eftersläpande effekt av skattereformen
som medför att kvarskatteinkomsterna minskar medan utbetalningarna
av överskjutande skatt ökar. Det negativa netto som blir följden
har beräknats till 400 milj. kr. Budgetåren 1973/74 och 1974/75 påverkas
inte på inkomstsidan av några effekter som hänger samman med övergången
till det nya skattesystemet. Förändringen av inkomstskatten under
1974/75 kan alltså från dessa utgångspunkter betraktas som normal.
Inom ramen för skattereformen kommer mervärdeskatten att öka från
10 % till 15 % den 1 januari 1971. Detta får vissa effekter under budgetåret
1970/71. Mervärdeskatteinkomsterna under budgetårets två sista uppbördsterminer
bestäms av den nya skattesatsen. Ökningen detta budgetår
uppgår till ca 2 miljarder kr. Fullt genomslag får höjningen av mervärdeskatten
under budgetåret 1971/72 och detta förklarar den kraftiga ökningen
på denna inkomsttitel. Under hela långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna
av mervärdeskatt genomsnittligt öka med 14,5 %. Räknat på perioden
1972/73—1974/75 uppgår ökningstakten till omkring 6,4 % per år.
I absoluta tal innebär detta en genomsnittlig ökning med ca 900 milj. kr.
per år.
Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras att inkomsterna
av bensin- och brännoljeskatt och tullmedel beräknas öka med
vardera ca 100 milj. kr. per år och inkomsterna av fordonsskatt, skatt på
malt- och läskedrycker samt inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas öka
med vardera ca 50 milj. kr. per år. Skatt på sprit och vin beräknas öka
med ca 40 milj. kr. per år och den allmänna arbetsgivaravgiften med 80
Tabell 12. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i fasta priser
(Milj. kr.)
1970/71
Förändring till
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Inkomstskatt ........
Mervärdeskatt........
Övriga inkomster......
18 400
8 900
18 276
- 1 200
+ 2 300
+ 864
- 200
+ 500
+ 805
+ 1 600
+ 550
+ 875
+ 2 300
+ 550
+ 810
Summa
45 576
+ 1964
+ 1105
+ 3 025
+ 3 660
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
milj. kr. per år. Inkomster av statens kapitalfonder, av vilka de viktigaste
är statens affärsverksfonder och statens utlåningsfonder, kan schablonmässigt
beräknas öka med omkring 200 milj. kr. per år.
I jämförande syfte har en beräkning också gjorts av statsinkomsternas
sannolika utveckling under förutsättning att lönesumman utvecklas i takt
med den reala produktionstillväxten efter utgången av budgeåret 1970/71.
Denna kalkyl redovisas i tabell 12.
7. Avslutning
Syftet med långtidsbudgeten är att med 1970/71 som basår ange konsekvenserna
för budgetåren 1971/72—1974/75 av de beslut och åtaganden
som gjorts av statsmakterna. Redovisningen sker i såväl finansiella som
reala termer. Långtidsbudgeten ånger de resurser som krävs för att den
statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna fullföljas i enlighet
med dessa beslut och åtaganden. Eftersom långtidsbudgeten inte innehåller
något försök att förutse framtida politiska beslut med konsekvenser
för statens utgifter kan den inte uppfattas som en prognos för utvecklingen
av statsbudgetens utgiftssida.
För att uppskatta de finansiella resurser som under perioden kan stå till
förfogande innehåller långtidsbudgeten också en kalkyl över statsinkomsternas
utveckling. I likhet med vad som gäller för utgiftskalkylen är inkomsterna
beräknade i två alternativ, ett i fasta priser och ett i löpande
priser. Båda alternativen grundas på antagandet att de skatteregler, som
föreslagits vårriksdagen, kommer att gälla under hela perioden. För alternativet
i löpande priser beräknas den totala lönesumman stiga med 9 % år
1970. För de därpå följande åren antas lönesumman stiga med 7 % per år.
Inkomster, som inte direkt påverkas av förändringar i lönesumman, har i
flertalet fall framräknats trendmässigt.
7.1. Inkomstutvecklingen
Under perioden 1964/65—1968/69 steg statsinkomsterna i genomsnitt
med 9,1 % per år. Enligt långtidsbudgetens kalkyler kommer inkomsterna
under perioden 1970/71—1974/75 att växa i något långsammare takt eller
med 7,9 % per år.
Budgetåret 1970/71 beräknas statsinkomsterna öka med ca 5 miljarder
kr. och budgetåret 1971/72 med omkring 4,3 miljarder kr. Tillväxttakten
för statsinkomsterna sjunker således mellan de båda budgetåren från
12,3 % till 9,4 %. Detta förklaras i huvudsak av att lönesummans tillväxt
under år 1970 beräknas bli markerat högre än under både de närmast före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
Bil. 2: Långtidsbudget
gående och följande åren. För de senare gäller ett schablonmässigt antagande
om en ökning på 7 %. Lönesummans snabba tillväxt 1970 medför
också en något snabbare ökning av mervärdeskatteinkomsterna. Ytterligare
en förklaring till den snabba ökningen av statsinkomsterna 1970/71 är
att en förändring i positiv riktning beräknas ske av nettot mellan inbetalningar
av kvarskatt och fyllnadsbetalningar å ena sidan, och utbetalningar
av överskjutande skatt å den andra, inom inkomstskattetiteln. I motsatt
riktning verkar en tillfällig minskning av statsinkomsterna i samband
med skattereformens genomförande.
7.2. Utgiftsutvecklingen
Räknat i löpande priser har utgifterna under perioden 1964/65—1968/69
ökat med i genomsnitt 10,9 % vilket resulterat i ett successivt växande
underskott i totalbudgeten med ökad upplåning som följd. Räknat i fasta
priser har utgifterna ökat med 5,6 % per år.
Långtidsbudgetens kalkyler över utvecklingen för perioden 1970/71—
1974/75 anger en årlig utgiftsökning om 6,2 % i löpande priser och 4,0 %
i fasta priser.
Den svagare utgiftsexpansion, som långtidsbudgetens kalkyler visar i
förhållande till den faktiska utvecklingen under den förflutna perioden, är
en följd av den beräkningsteknik som tillämpas. Hänsyn har sålunda inte
tagits till eventuella nya beslut med anspråk på ökade statsutgifter eller
beslut om förlängning av vissa tidsbegränsade utgiftsprogram. Denna teknik
leder till att långtidsbudgetens kalkyler för de sista åren i perioden
allt mer avlägsnar sig från vad som erfarenhetsmässigt kan bedömas som
den sannolika utgiftsutvecklingen. I långtidsbudgetens teknik finns alltså
en inbyggd och för varje år i perioden tilltagande underskattning av utgifterna.
För inkomstsidan däremot har långtidsbudgeten mera karaktär
av en prognos för hela perioden.
Den för långtidsbudgetperioden kalkylerade utgiftsökningen om 4,0 %
räknat i fasta priser framstår — särskilt vid en jämförelse med de senaste
årens långtidsbudgetkalkyler — som anmärkningsvärt kraftig. En närmare
analys visar att vissa expansiva utgiftsprogram slår särskilt hårt under
perioden. Därtill kommer verkningar av skattereformen. Bland de expansiva
utgiftsprogrammen märks särskilt det internationella biståndet som
ökar med ca 25 % per år, vilket medför en utgiftsstegring om 300—400
milj. kr. per år mot periodens slut. Skattereformen verkar på flera sätt,
dels i början av perioden genom en lyftning av utgiftsnivån för barnbidrag
och folkpensioner samt studiebidrag, dels från budgetåret 1972/73 genom
kompensation till kommunerna för det inkomstbortfall dessa drabbas av.
Totalt beräknas dessa utgiftsprogram svara för drygt 1/3 av den utgiftsexpansion
som långtidsbudgeten anger för perioden 1970/71—1974/75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Tabell 13. Förändringen av statens inkomster och utgifter genom skattereformen
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Inkomster....................................
+ 1440
+ 1940
+ 2 750
+ 3150
därav
inkomstskatt ..............................
— 3 100
- 2 900
+ 40
+ 4 800
- 2 400
+ 50
+ 5 100
- 2 300
+ 50
+ 5 400
arvs- och förmögenhetsskatt ................
mervärdeskatt..............................
+ 40
+ 4 500
Utgifter......................................
- 1170
- 1800
- 2 345
- 2 395
därav
folkpensioner ..............................
bidrag till sjukförsäkringen..................
barnbidrag och studiebidrag ................
bidragsförskott.............................
kompensation till kommuner ................
- 305
- 240
- 625
- 320
- 255
- 630
- 95
- 500
- 335
- 270
- 640
- 100
- 1 000
- 355
- 285
- 650
- 105
- 1 000
Nettoeffekt ............................
+ 270
+ 140
+ 405
+ 755
På sikt kommer skattereformen med beaktande av både inkomst- och utgiftsförändringar
att medföra en viss nettoförstärkning av statsbudgeten.
På inkomstsidan blir ökningen av mervärdeskatteinkomsterna så betydande
att resultatet, efter kompensation för bortfallet av direktskatteinkomster,
blir en inte obetydlig inkomstförstärkning. Mot detta skall självfallet
ställas de olika utgiftsökningar som direkt sammanhänger med skattereformen.
Först budgetåret 1973/74 slår de olika anslagshöjningarna igenom
fullt ut. Detta budgetår uppgår den totala utgiftsökning som sammanhänger
med skattereformen till 2 345 milj. kr. och nettoeffekten på statsbudgeten
blir en förstärkning med ca 400 milj. kr. De olika delposternas utveckling
redovisas i tabell 13.
För budgetåret 1971/72 — det första året i långtidsbudgeten — kan en
relativt säker beräkning göras av de resursanspråk som nu fattade beslut
och åtaganden kommer att ställa. Även inkomstutvecklingen kan baseras
på ett relativt säkert underlag. För detta budgetår erbjuder långtidsbudgeten
en grund för bedömning av utrymmet för nya aktiviteter, behovet
av omprövning av existerande program och eventuella krav på inkomstförstärkningar.
En sammanställning av utgifts- och inkomstutvecklingen i löpande priser
för de tre budgetåren 1969/70—1971/72 redovisas i tabell 14. Av den
framgår att utgifterna beräknas öka med 5,2 miljarder kr. till budgetåret
1969/70 och med drygt 2,3 miljarder kr. till budgetåret 1970/71. Enligt
långtidsbudgetens kalkyler är utgiftsstegringen vid oförändrad ambitionsnivå
ca 3,7 miljarder kr. till budgetåret 1971/72. Dessa utgiftsökningar motsvarar
13,4 %, 5,3 % och 8,1 %. Den kraftiga dämpningen av utgiftsexpan
-
Bil. 2: Långtidsbudget
39
Tabell 14. Budgetsaldots utveckling 1969/70—1971/72
(Milj. kr., löpande priser)
1969/70
rev.fj
fi.plan
1970/71
1971/72
Förändring från föregående budgetår till
fi.plan
1969/70 %
1970/71 %
1971/72 %
Utgifter ....
Inkomster . .
Budgetsaldo
44 100
40 591
- 3 509
46 434
45 576
- 858
50 181
49 840
- 341
+ 5 217 +13,4
+ 4 355 +12,0
- 862
+2 334 + 5,3
+ 4 985 +12,3
+ 2 651
+3 747 +8,1
+ 4 264 +9,4
+ 517
sionen mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 leder till att totalbudgetens
saldo förbättras med ca 2,7 miljarder kr.
Den svagare utgiftsökningen till budgetåret 1970/71 bör ses mot bakgrund
av den kraftiga utgiftsstegringen året innan. Av den totala utgiftsökningen
om 5,2 miljarder kr. till budgetåret 1969/70 kan ca 1,8 miljarder
kr. hänföras till fyra utgiftsområden, nämligen ökningen av anslaget till
investeringsbanken, helårseffekten av de nya bostadstilläggen till barnfamiljer,
den snabbare utbetalningen av bostadslån och retroaktiv utbetalning
av ett halvt års lönehöjningar för statsanställda.
Dämpningen av utgiftsexpansionen budgetåret 1970/71 är också ett uttryck
för den finanspolitiska åtstramning som bedömts nödvändig för att
säkra yttre och inre balans i samhällsekonomin. Utgiftsprogrammet i statsverkspropositionen
präglades av restriktivitet. Därtill kommer bortfall av
vissa tidsbegränsade program, bl. a. 300 milj. kr. i anslag till investeringsbanken
och 200 milj. kr. för ATP-avgifter som egentligen hänförde sig
till första halvåret 1969. Tillväxten av utgifterna under budgetåret 1970/71
beräknas uppgå till 5,3 %. Då har hänsyn inte tagits till höjningen av de
statsanställdas löner år 1971 och eventuella tilläggsstater.
För att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå budgetåret 1971/72 skulle
utgifterna enligt kalkylerna öka med ca 3,7 miljarder kr. i löpande priser
eller 8,1 %. Det är ungefär 1/4 mer än vad som enligt fjolårets långtidsbudget
erfordrades för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå det
första budgetåret i perioden, dvs. 1970/71. Utgiftsökningen framstår som
särskilt kraftig vid en jämförelse med den beräknade faktiska utgiftsstegringen
budgetåret 1970/71.
Som redan framhållits svarar verkningarna av skattereformen för en betydande
del av utgiftsstegringen. Budgetåret 1971/72 slår kompensationen
till folkpensionärer, barnfamiljer och studerande igenom med full styrka
anslagsmässigt. Därtill kommer andra effekter av skattereformen och en
fortsatt relativt betydande utgiftsökning för bostadslånefonden. Dessa utgiftsprogram
beräknas svara för drygt 1/4 av den totala utgiftsökningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
detta budgetår. Då emellertid inkomsterna beräknas öka i något snabbare
takt eller med 9,4 % minskar underskottet i totalbudgeten med mer än 500
milj. kr.
7.3. Realekonomisk analys
En analys i realekonomiska termer av utgiftsförändringarna under hela
långtidsbudgetperioden 1970/71—1974/75 visar på en årlig ökning om 2,6 %
av utgifterna för konsumtion och investeringar, inklusive bidrag till kommunerna
för dessa ändamål. Uppgången till det första året i perioden, budgetåret
1971/72, är 3,8 %.
Investeringsutgifterna beräknas öka med 1 % i genomsnitt under hela
perioden, ökningen, ca 320 milj. kr. eller 4,1 % i förhållande till 1970/71,
faller helt på det första året. Drygt 1/3 av investeringsökningen budgetåret
1971/72 kan hänföras till totalförsvaret. Andra stora ökningsposter är investeringarna
i karolinska sjukhuset och datamaskiner. I övrigt synes en
rad tillfälliga faktorer ha medfört denna koncentration av utgiftsökningen
till det första budgetåret.
Det får emellertid anses naturligt att den teknik som tillämpas för långtidsbudgeten
medför speciella effekter för den långsiktiga kalkyleringen av
investeringsutgifterna. Investeringsprogrammen är i motsats till konsumtionsprogrammen
ofta tidsbegränsade och faller därmed i många fall bort
under långtidsperioden. Eftersom långtidsbudgeten inte tar hänsyn till
eventuella beslut om nya investeringsprogram blir underskattningen av
utgiftstrycket här mera markerat än för konsumtionssidan.
Av intresse i en realekonomisk analys är också de anspråk på arbetsmarknaden
som en ökning av statsutgifterna kommer att medföra. Betydande
svårigheter av redovisningsteknisk natur föreligger när en sådan
analys skall utföras. Den personalredovisning, som ingår i långtidsbudgeten,
avser sålunda endast antalet tjänster som myndigheterna beräknas ha enligt
anvisade anslag. Ingen hänsyn tas till vakansläget.
Trots dessa begränsningar i det redovisade materialet kan ändå vissa
slutsatser dras av kalkylerna. Av tabell 16 framgår att personalökningen
Tabell 15. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna 1970/71—1971/72
(Milj. kr., fasta priser)
1971/72
Förändring från 1970/71
Milj. kr.
%
Konsumtionsutgifter .........
Investeringsutgifter .........
19140
8 086
+ 688
+ 321
+ 3,7
+ 4,1
Summa
27 226
+ 1009
+ 3,8
Bil. 2: Långtidsbudget
41
Tabell 16. Personalutveckling 1966/67—1974/75
(Antal helårstjänster inkl. vakanser)
Genom- snittlig
procentu- ell föränd- ring 1966/
67—1968/
69
Totalt
1970/
71
Förändring till
Procentu- ell föränd- ring 1970/
71—1971/
72
Genom- snittlig
procentu- ell föränd- ring 1970/
71—1974/
75
1971/
72
1972/
73
1973/
74
1974/
75
Totalt ........
+ 0,7
417 328
+ 5 067
+ 1304
+ 2 377
+ 2167
+ 1,2
+ 0,6
Skolväsendet . .
+ 1,3
85 739
+ 2 529
+ 646
+ 1 728
+ 1 733
-r 2,9
+ 1,9
Affärsverken .. .
- 0,8
148 385
+ 985
- 765
- 615
- 920
+ 0,7
- 0,2
Övrigt ........
+ 1,6
183 204
+ 1 553
+ 1 423
+ 1 264
+ 1 354
+ 0,8
+ 0,8
till budgetåret 1971/72 beräknas till ca 5 000 för myndigheter och affärsverk.
Det är ungefär tre gånger så mycket som redovisats i de två senaste
årens långtidsbudgeter för det första året i resp. period. Denna snabba ökningstakt
förklaras till betydande del av den arbetstidsförkortning som genomförs
under åren 1971—1973.
För hela långtidsbudgetperioden 1970/71—1974/75 beräknas ökningen
av antalet tjänster uppgå till 0,6 % per år. Det kan jämföras med den faktiska
ökning som ägde rum under perioden 1964/65—1968/69, nämligen
0,7 %. Mot bakgrund av den minskning av det totala arbetskraftsutbudet,
som förutses för perioden 1970—1975 (tabell 1), är de i långtidsbudgeten
redovisade anspråken från statens sida betydande.
De resursanspråk som långtidsbudgetens kalkyler redovisar måste bedömas
mot den samhällsekonomiska bakgrund som tecknats i kapitel 2. Enligt
de redovisade preliminära kalkylerna skulle bruttonationalprodukten
öka med i genomsnitt ca 3,5 % per år under perioden 1970—1975. Enligt
långtidsbudgetens beräkningar för budgetåret 1971/72 skulle ianspråktagandet
av reala resurser för den statliga och statsunderstödda verksamheten
öka i något snabbare takt än vad som sannolikt blir möjligt för övriga sektorer
av samhällsekonomin.
De anspråk, som myndigheterna redovisat i sina anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71 och i sina bedömningar av vad oförändrad ambitionsnivå
kommer att kräva, överstiger kraftigt såväl de i statsverkspropositionen
upptagna anslagen som de i långtidsbudgeten gjorda beräkningarna.
Erfarenhetsmässigt är också utgiftstrycket större än vad långtidsbudgetens
kalkyler visar. Under perioden 1964/65—1968/69 ökade de statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna med 5,9 % per år. Det kan
jämföras med långtidsbudgetens kalkyler om en ökning med 2,6 % per år
under perioden 1970/71—1974/75.
Kalkylerna över utgiftsexpansionen under de närmaste budgetåren skall
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
också bedömas mot bakgrund av de mål för den ekonomiska politiken som
statsmakterna angivit. Enligt årets finansplan är huvuduppgifterna för den
ekonomiska politiken att rätta till de balansrubbningar som uppkommit
utan att ge avkall på de grundläggande målen. En uppgift, som står i förgrunden,
är att förstärka betalningsbalansen. Som ett led i en politik med
detta syfte stramas finanspolitiken åt.
Behovet att stärka betalningsbalansen framstår som särskilt angeläget
för att det utgiftsprogram, som statsmakterna antagit för det internationella
biståndet, skall kunna infrias. Enligt programmet skall en procent av bruttonationalprodukten
till marknadspris avsättas för utvecklingsbiståndet. Detta
mål skall ha nåtts budgetåret 1974/75, det sista året i långtidsbudgeten.
Enligt kalkylerna kommer biståndet detta år att uppgå till 1 985 milj. kr.
i fasta priser, en uppgång med 1 185 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.
Sammanfattningsvis kan sägas att årets långtidsbudget tyder på att utgiftsstegringen
ligger på en högre nivå än vad motsvarande kalkyler i tidigare
långtidsbudgetar utvisat. De krav som under de närmast följande
budgetåren kommer att ställas på den ekonomiska politiken och det begränsade
tillväxtutrymmet i den svenska ekonomin motiverar en allmänt
stram utgiftsprövning och en hård prioritering av insatserna såväl inom
som mellan olika utgiftsområden.
Bil. 2: Långtidsbudget
43
Innehållsförteckning
1. Inledning.................................................. 1
1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte .......................... 1
1.2. Oförändrad ambitionsnivå.................................... 1
1.3. Beräkningsunderlag..................... 3
2. Samhällsekonomisk bakgrund.................................. 5
2.1. Inledning.................................................. 5
2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt........................ 5
3. Utgiftsutvecklingen .......................................... 8
3.1. Utbildning och forskning..................................... 8
3.2. Folkpensioner m. m......................................... 11
3.3. Totalförsvar................................................ 14
3.4. Kommunikationer och energiförsörjning ........................ 15
3.5. Stöd till barnfamiljer........................................ 17
3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik........................ 18
3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård .................................. 19
3.8. Rättsväsende .............................................. 21
3.9. Bostäder.................................................. 23
3.10. Skattebidrag till kommuner .................................. 24
3.11. Utvecklingsbistånd m. m..................................... 25
3.12. Totala utgifter.............................................. 26
4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling........................ 27
4.1. Inledning.................................................. 27
4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter.......................... 29
4.3. Övriga realgrupper.......................................... 30
5. Personalutvecklingen ........................................ 31
5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl.............................. 31
5.2. Affärsverken .............................................. 33
6. Inkomstutvecklingen.......................................... 33
7. Avslutning ................................................ 36
7.1. Inkomstutvecklingen ........................................ 36
7.2. Utgiftsutvecklingen.......................................... 37
7.3. Realekonomisk analys....................................... 40
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 2: Långtidsbudget
Tabellförteckning
Tabell 1. Produktion, arbetsinsats och produktivitet.................. 8
2. Folkpensioner.......................................... 13
3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1970/71—1974/75
i fasta priser ........................................ 14
4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1970/71—1974/75
i löpande priser...................................... 14
5. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i fasta priser.......... 26
6. Utgiftsutvecklingen 1970/71—1974/75 i löpande priser........ 27
7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling.......... 30
8. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m................. 30
9. Personalutvecklingen 1966/67—1974/75 .................... 32
10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1966/67—1974/75...... 33
11. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i löpande priser 34
12. Statsinkomsternas utveckling 1970/71—1974/75 i fasta priser .. 35
13. Förändringen av statens inkomster och utgifter genom skatte
reformen
............................................ 38
14. Budgetsaldots utveckling 1969/70—1971/72 ................ 39
15. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna
1970/71—1971/72 .................................... 40
16. Personalutveckling 1966/67—1974/75...................... 41
MARCUS BOKTR. STHLM IV70 700243
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Rik srevision s verket s
approximativa beräkning
rörande utfallet av rik sstaten
för budgetåret 1969/70
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70
1
Bilaga 3
RIKSREVISIONSVERKET
2.4. 1970
Till KONUNGEN
Approximativ beräkning av budgetutfallet för 1969/70
Enligt instruktionen får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ
beräkning över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1969/70. Beräkningarna
omfattar även det totala budgetutfallet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 3
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
I beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tilläggsstat I
till riksstaten för 1969/70 enligt rskr 1969: 424 samt begärda anslag på tillläggsstat
II och III enligt proposition 1970: 2 respektive 1970: 78 och 105.
Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsstaterna till i runt
tal 174 mkr. för driftbudgeten och 350 mkr. för kapitalbudgeten.
Beräkningarna grundar sig i huvudsak på månatliga kassarapporter från
huvudförvaltningar och SEA-systemets redovisningscentraler och på inhämtade
approximativa uppgifter från huvudförvaltningar och från myndigheter
tillhörande SEA-systemets redovisningsgrupper.
T otalbudgeten
Totalbudgetens utgifter beräknas till 44 210 mkr. och inkomsterna till
40 490 mkr. Totalbudgetens underskott skulle således bli 3 720 mkr. som
även framgår av nedanstående sammanställning.
Beräknat
utfall. Milj. kr.
Totalbudgetens inkomster
Driftbudgetens inkomster................................... 38 967
Övrig finansiering:
Avskrivningsmedel inom fonderna .................... 1 355
Övriga kapitalmedel................................. 148
Övrig kapitalåterbetalning............................ 20 1 523
40 490
Underskott................................................ 3 720
Summa 44 210
T otalbudgetens utgifter
Driftbudgetens utgifter..................................... 38 424
Avgår:
Utgifter för avskrivning av nya kapitalinvesteringar..... 1 141
Utgifter för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför
luster
............................................ 1 1 142
37 282
Utgifter på investeringsanslagen............................. 6 690
Ökad disposition av rörliga krediter.......................... 238
Summa 44 210
Totalbudgetens beräknade underskott på 3 720 mkr. enligt ovan kan även
framräknas på följande sätt:
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70 3
Milj. kr.
Överskott på driftbudgeten.................................. _]_ 543
Investeringsplanen......................................... .4 025
Ökad disposition av rörliga krediter.......................... . 238
Summa — 3 720
Beräknade förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag
under innevarande budgetår redovisas särskilt i följande sammanställning.
Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna 1969/70
Driftbudgeten (exklusive avskrivningar)
Investeringsanslag ...................
Anslagsbe- Beräknade förhållningar
ändringar
30.6.1969 1969/70
Milj. kr.
3 065 + 108
1 852 1— 986
Summa 4 917 —878 1
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Dispositionen av rörliga krediter beräknas öka med 238 mkr. från 1 210
mkr. till 1 448 mkr. som även framgår av följande sammanställning.
Myndighet
Utestående
Av berörda
Beräknat utestå-
30.6. 1969
myndigheter
och bolag beräk- nad förändring
1969/70
Milj. kr.
ende 30.6. 1970
Televerket....................
205
4- 90
295
Statens järnvägar..............
—
+ 20
20
Statens vattenfallsverk..........
50
+ 35
85
Domänverket.................
14
+ 6
20
Förenade fabriksverken ........
Överstyrelsen för ekonomiskt för-
3
3
svar .....................
Svensk spannmålshandel, ekono-
625
+ 50
675
misk förening ..............
175
+ 15
190
Svensk kötthandel, förening u p a
50
—
50
Norrbottens järnverk AB........
88
4- 22
110
Summa
1 210
+ 238
1 448
1 Inklusive indragna anslagsbehållningar 60 milj. kr.
•fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 3
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Driftbudgeten
Driftbudgetens utgifter beräknas till 38 424 mkr. och inkomsterna till
38 967 mkr. Driftbudgetens överskott skulle således bli 543 mkr.
Överskottet på driftbudgeten kan även specificeras på följande sätt:
Milj. kr.
Beräknat överskott på statsregleringen enligt riksstaten........ + 1 745
Avgår tilläggsstatsanslag.................................... — 174
Beräknat utfall för inkomsttitlar ............................ — 193
Beräknade merutgifter utöver besparingar på förslaganslag och
obetecknade anslag ...................................... — 929
Beräknad ökning av reservationer............................ + 94
Saldo..................................................... + ^43
Närmare uppgifter om inkomsterna på driftbudgeten lämnas i bilaga 1.
Av den beräknade avvikelsen mot riksstaten hänför sig 171 mkr. till inkomsttitlar
som hör till den allmänna budgeten och 22 mkr. till inkomsttitlar
som hör till specialbudgeter.
På förslagsanslag och obetecknade anslag beräknas merutgifterna överstiga
besparingarna med 929 mkr. som även framgår av bilaga 2.
Bilaga 3 visar vilka anslag som beräknas utfalla med merutgifter eller besparingar
på minst 10 mkr.
Reservationerna på driftbudgeten beräknas öka med 94 mkr. Den beräknade
förändringen på de olika huvudtitlarna framgår av följande sammanställning.
Minskning (—)
resp.
Ökning ( + )
Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
II. Justitiedepartementet.......................... — 6
III. Utrikesdepartementet.......................... + 6
IV. Försvarsdepartementet ......................... — 71
V. Socialdepartementet .......................... — 26
VI. Kommunikationsdepartementet.................. + 93
VII. Finansdepartementet .......................... + 15
IX. Jordbruksdepartementet........................ + 36
XI. Inrikesdepartementet .......................... — 41
XII. Civildepartementet ............................ — 2
XIII. Industridepartementet.......................... +104
Säger för egentliga statsutgifter +108
Utgifter för statens kapitalfonder:
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .......... — 14
Reservationsökning, netto + 94
5
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70
På automobilskatte medlens specialbudget beräknas
inkomsttitlarna utvisa en brist av 23 mkr., och utgiftstitlarna en merutgift
av 35 mkr. Budgetutjämningsfonden kommer som följd därav att belastas
med 58 mkr. över förslagsanslaget 1969/70 Yl B 9 Avsättning till statens
automobilskattemedelsfond. Överskottet på specialbudgeten, som enligt riksstat
och tilläggsstat är 602 mkr. beräknas nu bli (602 — 58 =) 544 mkr.
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel beräknas
till netto 325 mkr.
Kapitalbudgeten
På anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas netto-:
utgifterna till sammanlagt 6 690 mkr. Investeringsstaterna beräknas utfalla
på följande sätt:
Netto- Nettoinkomster
utgifter
Milj. kr.
Investeringsanslag........................ 6 690
Avskrivningsmedel från riksstaten .......... 1141
Avskrivningsmedel inom fonderna .......... 1 355
Övriga kapitalmedel...................... 148
Investeringsbemyndigande ................ 4 046_
Summa 6 690 6 690
Det kapitaltillskott som krävs för att genomföra de beräknade investeringarna
erhålles om beloppet för investeringsbemyndigande, 4 046 mkr., minskas
med beräknade kapitalåterbetalningar från kapitalfonder utan investeringsstat.
Sådana återbetalningar beräknas uppgå till sammanlagt 21 mkr.
Det nettotillskott av kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för täckning
av utgifterna på kapitalbudgeten skulle alltså bli (4 046 — 21 = ) 4 025 mkr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom,
revisionsdirektören Säfström, avdelningsdirektören Cederblad och byrådirektören
Andrén, varjämte byrådirektören Lidmalin varit föredragande.
Underdånigst
LARS LINDMARK
G LIDMALM
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Bilaga 1
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under
budgetåret 1969/70
Beräknat
Beräknat
Brist som
Merinkomst
i riksstaten
utfall
ersättes av
som tillföres
budgetut-
budgetut-
jämnings-
j ämnings-
fonden
fonden
Tusental kronor
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögen-
het och rörelse:
a)
Skatt på inkomst och för-
mogenhet m. m., bevillning
17 100 000
16 900 000
200 000
_
b)
Kupongskatt, bevillning ..
13 500
22 000
—
8 500
c)
Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning .
1 000
1 000
—
'' —: •
d)
Skogsvårdsavgifter, bevill-
ning...................
10 200
10 200
—
—
e)
Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättig-
heter, bevillning.........
3 000
3 000
—
—
f)
Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning...............
210 000
240 000
—
30 000
g)
Lotterivinstskatt, bevill-
ning...................
100 000
95 000
5 000
—
b)
Stämpelskatt och stämpel-
avgift, bevillning ........
250 000
265 000
—
15 000
2. Automobilskattemedel:
a)
Fordonsskatt, bevillning ..
1 140 000
1 110 000
(specialbudget)
b)
Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning.........
1 900 000
1 905 000
(specialbudget)
3. Allmän arbetsgivaravgift, be-
villning ..................
750 000
760 000
—
10 000
4. Tullar och acciser:
a)
Tullmedel, bevillning.....
970 000
1 050 000
—
80 000
b)
Mervärdeskatt, bevillning..
6 900 000
6 900 000
—
— .
c)
Särskilda varuskatter, be-
villning................
410 000
405 000
5 000
—
d)
Omsättningsskatt på mo-
torfordon, bevillning.....
480 000
490 000
—
10 000
e)
Tobaksskatt, bevillning .. .
1 570 000
T 605 000
—
35 000
f)
Rusdrycksförsäljningsme-
del av partihandelsbolag,
bevillning...............
25 000
36 000
—
11 000
g)
Rusdrycksförsäljningsme-
del av detaljhandelsbolag,
bevillning...............
50 000
53 000
—
3 000
h)
Skatt på sprit, bevillning ..
1 825 000
1 890 000
—
65 000
i)
Skatt på vin, bevillning ...
225 000
225 000
—
—
i)
Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning.......
450 000
490 000
—
40 000
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70
7
Beräknat i
Beräknat
Brist som
Merinkomst
riksstaten
utfall
ersättes av
som tillföres
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental kronor
k) Energiskatt, bevillning . . .
l) Särskild skatt på motor-
935 000
965 000
—
30 000
bränslen, bevillning.......
237 000
238 000
—
1 000
Säger för skatter
35 554 700
35 658 200
210 000
338 500
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter........
2. Bidrag till kostnader för polis-,
72 000
81 000
—
9000
domstols- och uppbördsvä- sendet m. m..........,. . . .
95 000
1 000
100 000
400
3. Vattendomstolsavgifter ....
600
4. Inkomster vid kriminalvården
5. Inkomster vid flygtekniska
8 000
7 260
740
—
försöksanstalten...........
9 400
11 400
2 000
6. Bidrag till riksförsäkringsver-
ket och försäkringsrådet ....
7. Inkomster vid statens insti-
10 000
9 500
500
—
tut för folkhälsan..........
900
1 200
300
8. Inkomster vid statens bakte-
riologiska laboratorium.....
9. Inkomster vid statens far-
25 900
18 000
7 900
—
macevtiska laboratorium ...
2 625
2 180
445
10. Inkomster vid statens rätts-
kemiska laboratorium......
1 915
1 237
678
11. Inkomster vid karolinska
sjukhuset.................
107000
122 000
15 000
12. Inkomster vid Vipeholms
sjukhus m. m.............
115
190
13. Inkomster vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbru- kare ....................
500
500
14. Inkomster vid arbetsmedi-
cinska institutet ..........
300
280
20
_
15. Inkomster vid statens vägverk,
att cillföras automobilskatte-
medlen....................
1 700
2 000
(specialbudget)
16. Inkomster vid statens trafik-
säkerhetsverk, att tillföras
automobilskatiemedlen......
15 000
17 000
(specialbudget)
17. Avgifter för registrering av
motorfordon..............
17 000
18 000
■ _
1 000
18. Försäljning av sjökort m. m.
1 750
1 900
—
150
19. Fyr- och båkmedel _____....
41 000
44 000
--
3 000
20, Lotspenningar............
29 000
30 400
—
1 400
21, Skeppsmätningsavgifter ....
22. Inkomster vid Sveriges me-
1 500
1 500
—
teorologiska och hydrologiska
institut..................
12 400
15 110
2 710
23. Inkomster vid statens geo-
tekniska institut...........
3 000
3 000
_
'' _
24. Pensionsmedel m. m........
237 000
215 000
22 000
—
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Beräknat i
Beräknat
Brist som
Merinkomst
riksstaten
utfall
ersättes av
som tillföres
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental kronor
25. Inkomst av myntning och
justering.................
33 500
34 000
—
500
26. Kontrolistämpelmedel......
2 200
1 300
900
—
27. Bidrag till statens bränsle-
kontrollerande verksamhet..
175
175
—
28. Bidrag till bankinspektionen
3 300
3 777
(specialbudget)
29. Bidrag för revision av spar-
bankerna.................
900
884
16
—
30. Bidrag till försäkringsinspek-
tionen...................
2 285
2 390
(specialbudget)
31. Avgifter för granskning av
biograffilm...............
250
200
50
—
32. Inkomster vid riksantikvarie-
ämbetet..................
1 643
1 650
—
7
33. Inkomster vid statens ma-
skinprovningar............
400
500
—
100
34. Inkomster vid lantbruks-
nämnderna...............
3 000
2 735
265
—
35. Inkomster vid statens hingst-
depå och stuteri..........
880
900
—
20
36. Inkomster vid statens jord-
bruksnämnd..............
700
700
—
—
37. Inkomster vid statens cen-
träla frökontrollanstalt.....
5 200
5 200
—
—
38. Avgifter för växtskyddsin-
spektion m. m.............
1 400
1 500
—
100
39. Inkomster vid statens lånt-
brukskemiska laboratorium. .
900
1 000
—
100
40. Avgifter vid köttbesiktning .
7 500
7 200
300
—
41. Inkomster vid statens veteri-
närmedicinska anstalt......
3 600
3 650
—
50
42. Inkomster vid veterinärhög-
skolan...................
1 200
1 200
—
—
43. Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkningen .
153
153
—
—
44. Inkomster av statens gruv-
egendom .................
3 900
12 900
—
9 000
45. Inkomster vid statens insti-
tut för konsumentfrågor ....
1 300
1 300
—
—
46. Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet.......
34 700
39 000
—
4 300
47. Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register ....
1 000
1 100
—
100
48. Exekutionsavgifter.........
14 000
12 000
2 000
—
49. Restavgifter..............
40 000
45 000
—
5 000
50. Inkomster vid statens plan-
verk ....................
1 870
900
970
—
51. Inkomster vid lantmäterivä-
sendet....................
53 000
55 000
—
2 000
52. Inkomster vid rikets allmän-
na kartverk ..............
6 800
7 200
—
400
53. Inkomster vid Sveriges geo-
logiska undersökning ......
1 020
600
420
~
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1969/70
9
Beräknat i
Beräknat
Brist som
Merinkomst
riksstaten
utfall
ersättes av
som tillföres
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental kronor
54. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt..............
8 000
8 700
_
700
55. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt ..........
4 100
4 500
—
400
Säger för uppbörd i statens verksam-
het
932 881
960 371
37 804
62 412
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..............
95 000
85 000
10 000
2. Totalisatormedel.........
105 000
105 000
_
_
3. Tipsmedel...............
136 000
154 000
—
18 000
4. Lotterimedel.............
157 000
152 000
5 000
_
5. Övriga diverse inkomster ..
90 000
125 000
—
35 000
Säger för diverse inkomster
58,3 000
621 000
15 000
53 000
Säger för skatter, avgifter, m. m.
37 070 581
37 239 571
262 804
453 912
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Förenade fabriksverken.. . .
15 000
15 745
_
745
2. Postverket ..............
19 000
13 000
6 000
—
3. Televerket ..............
176 300
150 000
26 300
—
4. Statens järnvägar........
140 000
25 700
114 300
—
5. Luftfartsverket ..........
14 900
16 200
—
1 300
6. Statens vattenfallsverk ...
350 000
250 000
100 000
—
7. Domänverket ...........
6 000
12 000
—
6 000
Säger för statens affärsverksfonder
721 200
482 645
246 600
8 045
II. Riksbanksfonden...........
200 000
200 000
—
—
III. Statens allmänna fastighets-
fond.......................
92 011
81 000
11 011
—
IV. Försvarets fastighetsfond ....
83 262
83 000
262
—
V. Statens utlåningsfonder......
772 169
696 424
75 745
—
VI. Fonden för låneunderstöd ....
37 736
27 806
9 930
—
VII. Fonden för statens aktier ....
50 000
20 000
30 000
—
VIII. Statens pensionsfonder......
89 100
90 000
—
900
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning
till utlandet.............
4 350
4 340
10
_
2. Övriga diverse kapitalfon-
der.....................
39 988
42 688
—
2 700
Säger för diverse kapitalfonder
ii 338
47 028
10
2 700
Säger för inkomster av statens kapi-
talfonder.........................
2 089 816
1 727 903
373 558
11 645
Summa
39 160 397
38 967 474
636 362
465 557
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1910
Bilaga 2
Beräknade merutgifter och besparingar under budgetåret 1969/70
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —
II. Justitiedepartementet..................... 57 —
III. Utrikesdepartementet...................... — 4
IV. Försvarsdepartementet..................... 24 —
V. Socialdepartementet....................... 243 —
VI. Kommunikationsdepartementet............. 21 —
VII. Finansdepartementet....................... 33 —
VIII. Utbildningsdepartementet.................. 230 —
IX. Jordbruksdepartementet........ 4 —
X. Handelsdepartementet..................... 9 —
XI. Inrikesdepartementet...................... 93 —
XII. Civildepartementet........................ 3 —
XIII. Industridepartementet.................... 1 —
XIV. Oförutsedda utgifter........,.............. — 1
XV. Riksdagen och dess verk m. m............... 1 —
Säger 719 5
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden........................... 210 —
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...... 5 —
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.
.................................... — —
Säger 215 —
Summa 934 5
Saldo 929
Bil. 3: Riksrevisionsverket: Budget ut fallet 1969/70
11
Bilaga 3
Beräknade merutgifter och besparingar på minst 10 mkr under budgetåret
1969/70
Merutgifter Besparingar
Anslag Milj. kr. Milj. kr.
Lokala polisorganisationen:
II. B 6 Förvaltningskostnader .................. 33 —
II. F 2 Fångvårdsanstalterna.................... 18 —
Armén:
IV. B 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl......... 32 —
Marinen:
IV. C 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl......... 13 —
IV. O 1 Beglering av prisstegringar................ — 60
IV. O 2 Lönekostnadspålägg för militära ramen...... 17 —
V. B 4 Folkpensioner.......................... 90 —
V. B 6 Bidrag till sjukförsäkringen................ 20 —
V. C 1 Allmänna barnbidrag.................... — 12
V. C 3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m....... 75 —
V. D 1 Bidrag till social hemhjälp................ 10 —
V. K 4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade 20 —
VI. F 4 Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser...................... 15 _
Tullverket:
VII. C 1 Förvaltningskostnader .................. 10 —
VIII. D 8 Bidrag till driften av grundskolor m. m..... 120 —
VIII. D 14 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala
skolor ................................ 22 -
VIII. D 28 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m............................... 46 _
Humanistiska fakulteterna:
VIII. E 4 Avlöningar till lärarpersonal.............. 10 —
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
VIII. E 10 Avlöningar till lärarpersonal.............. 14 —
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.:
VIII. E 19 Avlöningar till lärarpersonal.............. 11 —
VIII. E 26 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader
................................ 13 __
VIII. G 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna ................................ — 29
VIII. G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor ........ 16 —
IX. D 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område 16 —
XI. B 7 Arbetsmarknadsutbildning m. m....... 46 —
XI. B 8 Kontant stöd vid arbetslöshet ............ 10 —
XI. B 12 Omhändertagande av flyktingar............ 19 _
XI. D 5 Räntebidrag............................ 12 _
XII. B 1 Länsstyrelserna ........................ — 17
XII. B 2 Lokala skattemyndigheterna.............. 11 —
MARCUS BOKTR. STHLM 19/0 700243
Bilaga 4
Riksrevisionsverkets
förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1970/7!
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1
Bilaga 4
RIKSREVISIONSVERKET
2.4.1970
Till KONUNGEN
Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1970/71
Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5
april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets
inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregleI
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1970/71 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.
Driftbudgetens inkomster
Utvecklingen av skatteunderlaget 1969, 1970 och 1971
För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1969, 1970 och
de första månaderna 1971 gjorde riksrevisionsverket i december 1969 särskilda
kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Riksrevisionsverket antog i december att inkomst av tjänst för fysiska
personer skulle vara 7 % högre 1969 än 1968 och 8 % högre 1970 än 1969.
För 1971 räknade riksrevisionsverket med en schablonmässig ökning av 7 %
jämfört med 1970. Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning ej funnit
anledning till annan ändring i dessa antaganden än att verket nu för
1970 räknar med en ökning av inkomst av tjänst med 9 %.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknar
riksrevisionsverket med samma antaganden som i december.
Svenska aktiebolag
Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett
antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 65 % av samtliga bolags
taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags
uppskattning av sina till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets
taxering. Enkäten utvisar en ökning med 1 % för verksamhetsåret 1969 jämfört
med 1968, vilket innebär en stark nedgång i jämförelse med riksrevisionsverkets
enkät i november 1969. Riksrevisionsverket antog i december
att samtliga bolags taxerade inkomster under 1969 skulle överstiga 1968 års
med 12 % och att den årliga stegringen för verksamhetsåren 1970 och 1971
schablonmässigt skulle komma att uppgå till 5 %. I sin förnyade beräkning
bedömer riksrevisionsverket att samtliga bolags taxerade inkomster under
1969 överstiger 1968 års med 5 % och att den årliga stegringen för 1970 och
1971 schablonmässigt kommer att uppgå till 5 % liksom i decemberberäkningen.
I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade
beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.
Bil. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband
med den allmänna skatteuppbörden.
1 statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln för
budgetåret 1970/71 med 18 000 milj. kr., vilket var 1 200 milj. kr. mindre än
i riksrevisionsverkets förslag. Denna avvikelse förklaras av den föreslagna
skattereformen fr. o. m. den 1 januari 1971 och av att finansministern räknat
med ett något lägre inkomstantagande än riksrevisionsverket.
Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning förutsatt riksdagens bifall
till Kungl. Maj :ts propositioner av den 6 mars 1970 med förslag till lag
om ändring i kommunalskattelagen m. m. (nr 70) och med förslag till förordning
om ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt m. m.
(nr 71).
Förslagen innebär i stort sett följande:
1. De''två nu gällande skatteskalorna för den statliga inkomstskatten ersätts
med en enda ny skala, avsedd för alla kategorier.
2. Ortsavdragen konstrueras om till grundavdrag, som blir 4 500 kr. för
varje individ både vid den kommunala och den statliga taxeringen. Grundavdraget
trappas av vid inkomster, som överstiger 30 000 kr., med 20 % av
den överstigande inkomsten och bortfaller alltså vid en inkomst av 52 500 kr.
För gifta gäller att om en av makarna inte kan utnyttja sitt grundavdrag på
grund av bristande egna inkomster får den make som har inkomster åtnjuta
reduktion av skatten på sin inkomst.
Reduktionen är högst 1 800 kr. Så snart även den andra maken får inkomster
minskar reduktionsbeloppet med 40 % av dessa inkomster. Den ena
makens reduktionsrätt upphör således i och med att den andra maken kan
utnyttja grundavdraget i full utsträckning. Ensamstående med barn får en
skattereduktion med 1 800 kr.
3. Sjukförsäkringsavgift debiteras inte make utan egna inkomster.
4. Rätten att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunala
utskylder avskaffas.
5. Förvärvsavdragen omkonstrueras. En förutsättning för förvärvsavdrag
blir att båda makarna har arbetsinkomster samt barn under 16 år. Förvärvsavdraget
maximeras till 2 000 kr. Förvärvsavdrag får åtnjutas även av ensamstående
med barn under 16 år. Fosterbarn för vilket inte utgår fosterlega
jämställs med eget barn. Den nuvarande avdragsrätten för den som är
underhållsskyldig gentemot barn som bor på annat håll höjs till 1 500 kr.
för barn och år. Avdragsrätt avses få föreligga tills barnet fyllt 18 år.
6. Kommunala bostadstillägget för folkpensionärerna blir skattefritt.
7. Sidoinkomster utöver folkpensionen som inte överstiger 1 500 kr. för
ensamstående och 2 000 kr. för gifta pensionärer blir skattefria.
8. Ändringen i förmögenhetsbeskattningen innebär att skatteuttaget sänks
fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120 Bilaga 4
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
för mindre och medelstora förmögenheter och höj s för större förmögenheter.
Skattepliktsgränsen höjs från f. n. 100 000 kr. till 150 000 kr. De nuvarande
spärreglerna ersätts med en ny begränsningsregel, som skall tillämpas utan
särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenheter i mindre och medelstora
s. k. familjeföretag som bedriver jordbruk, skogsbruk eller rörelse
skall under vissa förutsättningar beskattas efter i stort sett oförändrad nivå.
Reformerna träder i kraft den 1 januari 1971 och tillämpas första gången
vid 1972 års taxering (avser inkomståret 1971) utom beträffande skattepliktsgränsen
för förmögenhetsskatten där de nya reglerna tillämpas redan
vid 1971 års taxering. Reformerna påverkar budgetåret 1970/71 huvudsakligen
endast beträffande inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna
mars och maj 1971.
Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj :ts proposition den
20 februari 1970 (nr 49) framlagda förslaget i samband med 1970 års allmänna
fastighetstaxering om vissa ändringar av den schablonmetod som
gäller vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eller fritidsfastigheter).
Som intäkt skall tas upp 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte
överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som ligger mellan 150 000 och 225 000
kr. samt 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Vidare
skall det extra avdraget för villaägare, f. n. 200 kr. höjas till 500 kr.
De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1971 års taxering.
De ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av villaschablonen
medföra ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna.
Dessa inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den
skattskyldige — för undvikande av kvarstående skatt — ökar sina inbetalningar
av preliminär skatt.
Vidare har riksrevisionsverket tagit hänsyn till de i förordning av den 6
februari 1970 (nr 10) ändrade reglerna för beräkning av ränta på kvarstående
skatt och överskjutande preliminär skatt, nämligen höjningen av räntesatserna
för den kvarstående skatten till 12 % och för den överskjutande
skatten till 7 %. Ränta skall — liksom hittills — inte debiteras på kvarstående
skatt på 1 000 kr. eller lägre belopp, överstiger den kvarstående
skatten 1 000 kr. utgår ränta om den kvarstående skatten uppgår till minst
en tiondel av den slutliga skatten eller överstiger 5 000 kr.
De nya bestämmelserna gäller fr. o. m. den 19 februari 1970 men tillämpas
inte på skatt enligt 1969 eller tidigare års taxering.
Samtidigt med beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m. m. för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket bedömt utfallet
för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets
beräkningar i december 1969 medtagits som jämförelse
(milj. kr.):
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
1969/70
1970/71
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Inkomster
Prel. A-skatt under terminerna
28 540
28 730
31 570
31 110
Prel. B-skatt under terminerna
5 420
5 360
6 080
5 860
Fyllnadsbetalningar av prelimi-
när skatt ................
1 900
1 900
2 100
2 100
Kvarstående skatt ..........
2 160
2 160
2 400
2 160
Socialförsäkringsavgifter från di-
rektdebiterade arbetsgivare
m. m...................
2 320
2 320
2 740
2 740
Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier m. m.....
1 050
1 050
1 150
1 150
Summa inkomster
41 390
41 520
46 040
45 120
Utgifter
Kommunalskattemedel ......
17 340
17 340
19 040
18 990
Överskjutande skatt ........
2 550
2 550
2 500
2 500
Övriga restitutioner..........
100
100
100
100
Utbetalningar till allmänna för-
säkringskassorna m. m.....
4 250
4 210
4 650
4 680
Utbetalningar till allmänna pen-
sionsfonden ..............
400
360
440
390
Omföringar ................
50
50
90
90
Summa utgifter
24 690
24 610
26 820
26 750
Inkomster utöver utgifter
16 700
16 910
19 220
18 370
Avrundade belopp
16 700
16 900
19 200
18 400
Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning
hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.
Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till det tidigare
omnämnda högre inkomstantagandet för fysiska personer under år
1970 (9 % istället för 8 %).
För budgetåret 1970/71 beror avvikelsen förutom på nyssnämnda ändrade
inkomstantagande på den tidigare redovisade skattereformen.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör
verkställas under budgetåren 1969/70 och 1970/71, framgår av följande
sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid
riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):
1969/70 1970/71
december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning
ning beräkning ning
Avsättning ................ 2 000 2 000 2 350 2 400
Återföring.................. 1 675 1 675 1 625 1 625
Nettoavsättning ............ 325 325 725 775
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i fråga
om inkomstantaganden m. m. och i fråga om de föreslagna nya beskattningsreglernas
inverkan på kalkylen uppskattar riksrevisionsverket de behållna
inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret
1969/70 till 16 900 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret
1970/71 uppförs med 18 400 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen.
Kupongskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 18 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av från knpongskattekontoret
inhämtade uppgifter att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 23 milj.
kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel
med 260 milj. kr. I proposition den 6 mars 1970 (nr 71) har framlagts förslag
till nya regler för arvs- och gåvobeskattning, i princip fr. o. m. den 1
januari 1971. Intäkterna beräknas som en följd härav öka med ca 10 milj.
kr. för år. Under förutsättning av riksdagens bifall till ovannämnda proposition
förordar riksrevisionsverket, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten
för budgetåret 1970/71 uppförs med 270 milj. kr., vilket är 10 milj.
kr. mer än i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 105
milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter i mars
1970 förordar riksrevisionsverket, att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för
budgetåret 1970/71 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre än
i statsverkspropositionen.
Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 260 milj. kr. Kontrollstyrelsen och sjöfartsstyrelsen
har i sina förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på titeln
till sammanlagt 258 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln stämpelskatt
och stämpelavgift i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med
260 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. I december 1969 beräknades titeln fordonsskatt av riksrevisionsverket
till 1 210 milj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
Till grund för riksrevisionsverkets beräkning låg bl. a. ett antagande
om nyregistrering av personbilar med 224 000 st. för år 1969 och
240 000 st. för år 1970. Enligt uppgift från AB Bilstatistik nyregistrerades
under 1969 225 500 st. personbilar. I övrigt har riksrevisionsverket ej erhållit
några nya data som påverkar beräkningen, varför riksrevisionsverket förordar
att titeln uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 1 210 milj. kr.
7
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 2 005 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i
riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 2 005 milj. kr.
Allmän arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 890 milj. kr. Med ledning av från riksförsäkringsverket erhållna
uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret
1970/71 uppförs med 880 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 080 milj.
kr. I skrivelse till riksrevisionsverket i mars 1970 har generaltullstyrelsen
uppskattat nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1970/71 till 1 070
milj. kr. Till grund för styrelsens uppskattning ligger importprognosen i
den preliminära nationalbudgeten för 1970. Dessutom har styrelsen utgått
från tillgängliga uppgifter om importens och tulluppbördens utveckling, vilken
vad gäller importen under perioden november 1969—februari 1970 visat
en högre tillväxt än den som styrelsen förutsatte i november 1969.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda
beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med
1 070 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen för budgetåret
1969/70 med 6 750 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket
beräknade i december 1969 och för budgetåret 1970/71 med 8 500
milj. kr., vilket är 1 200 milj. kr. mer än riksrevisionsverkets beräkning. Avvikelserna
beror på höjningen av mervärdeskatten för vissa kapitalvaror
från 9.2.1970 (SFS 1970 nr 4) och på den allmänna höjning av mervärdeskatten
från 10 till 14 % av beskattningsvärdet fr. o. in. den 1 januari 1971,
som föreslagits i statsverkspropositionen. I en senare proposition den 6 mars
1970 (nr 70) har skatten föreslagits bli höjd till 15 %.
En förnyad beräkning under förutsättning av bifall till ovannämnda proposition
(nr 70) ger ett belopp av 6 856 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och
8 861 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Beräkningen presenteras i nedanstående
tablå.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Månad för
skatteinflöde
Prognos
1969/701
milj. kr.
Beräknat värde
1969/70 med bort- seende från över- gångsbestämmel- serna och skatte- höjningen i febr.
19702 milj. kr.
Ökning från
1969/70 till
1970/71
p g a ökat
skatteunder- lag3 milj. kr.
Ökning från
1969/70 till
1970/71
p g a höjd
skattesats4
milj. kr.
Prognos
1970/71
milj. kr.
(kol2 + 3 + 4)
1
2
3
4
5
Juli—aug......
1 070
1 120
84
25
1 229
sept—okt ......
985
1 035
78
25
1 138
nov—dec ......
1 207
1 207
91
25
1 323
jan—febr......
1 370
1 370
103
25
1 498
mars—april ....
1 080
1 060
69
662
1 791
maj—juni......
1 144
1 114
72
696
1 882
Summa
6 856
6 906
497
1 458
8 861
1 Beloppen för de fyra första perioderna avser faktiskt utfall, de övriga är prognoser.
2 Avdragen för byggnadsmateriel enligt övergångsbestämmelserna beräknas påverka de första
två perioderna med vardera 50 milj. kr. Höjningen av mervärdeskatten på vissa kapitalvaror
från 10 till 14 % from den 9 februari 1970 (SFS 1970 nr 4) beräknas öka skatteinflödet under
budgetåret 1969/70 med 20 milj. kr. under perioden mars—april och 30 milj. kr. under perioden
maj—juni.
3 Skatteunderlaget har antagits öka med 7,5 % under 1970 och med 6,5 % under 1971.
4 Höjningen av mervärdeskatten på vissa kapitalvaror (SFS 1970 nr 4) har beräknats ge 25
milj. kr. för var och en av de fyra första perioderna under budgetåret 1970/71.
Den allmänna höjningen från 10 till 15 % från den 1 januari 1971 har
beräknats öka skatteinflödet med 58,65 % och börjar verka fr. o. m. perioden
mars—april 1971.
Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret
1969/70 till 6 900 milj. kr., förordar att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med 8 900 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
430 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade
beräkningar uppskattat inkomsterna till 411 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1970/71
uppförs med 415 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt på motorfordon. I december 1969 beräknades denna titel
av riksrevisionsverket till 525 milj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
Till grund för beräkningen låg ett antagande om nyregistrering
av personbilar med 240 000 st. 1970 och 260 000 1971. Riksrevisionsverket
som ej funnit anledning frångå detta antagande förordar, att
titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten för budgetåret 1970/71
uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 525 milj. kr.
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9
Tobaksskatt. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades
till 1 580 milj. kr. uppfördes i statsverkspropositionen med 1 770
milj. kr. Uppräkningen föranleddes av en förutsatt höjning av tobaksskatten
från den 1 februari 1970. Förslaget innebar att skatten för cigarretter i
grupp 1 höjs från 9,9 öre till 11,9 öre per styck, i grupp 2 från 15,4 öre till
16,9 öre per styck och för övriga cigarretter med 2 öre per styck samt att
skattesatserna för cigarrer, cigariller och röktobak höjs i proportion härtill.
Riksdagen har godkänt det framlagda förslaget att gälla fr. o. m. den 9 februari
1970 (förordningen den 6 februari 1970 nr 5). I sina förnyade beräkningar
har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 1 753 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt
i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 760 milj. kr., vilket
är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 900
milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 1 935 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att Liteln skatt
på sprit i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 935 milj. kr., vilket
är 35 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 235 milj.
kr. I sin fönyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 235 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på vin
i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 235 milj. kr., vilket är samma
belopp som i statsverkspropositionen.
Skatt på malt- och läskedrycker. Denna titel, som av riksrevisionsverket i
december 1969 beräknades till 500 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen
med 640 milj. kr. Uppräkningen föranleddes av en förutsatt höjning
av maltdrycksskatten från den 1 februari 1970. Förslaget innebar att skatten
per liter räknat höjs från 48 till 60 öre för öl av typ A, från 96 till 130
öre för öl av typ B (mellanöl) och från 141 till 200 öre för starköl. Riksdagen
har godkänt det framlagda förslaget att gälla fr. o. m. den 9 februari
1970 (förordning den 6 februari 1970 nr 6). I sin förnyade beräkning har
kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 625 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten
för budgetåret 1970/71 uppförs med 625 milj. kr., vilket är 15 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 015 milj.
kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat inkomsterna av energiskatt till sammanlagt 1 008 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
1970/71 uppförs med 1 010 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 250 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens
förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen
i rikssfaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 250 milj. kr., vilket är
samma belopp som i statsverkspropositionen.
Pensionsmedel m. m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på
denna titel med 296 milj. kr. I riksstaten för budgetåret 1969/70 beräknades
lönekostnadspålägget till 1 873 milj. kr. Med ledning av från myndigheterna
infordrade uppgifter uppskattar riksrevisionsverket nu lönekostnadspålägget
för 1969/70 till 1 800 milj. kr. Med en antagen ökning av 6 % skulle lönekostnadspålägget
för 1970/71 bli 1 908 milj. kr.
För beräkning av titelns övriga inkomster och utgifter har riksrevisionsverket
erhållit uppgifter från vissa myndigheter.
Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå i vilken även beräkningar
för budgetåret 1969/70 intagits.
Pensionsmedel (mkr)
1969/70
1970/71
Riksstat
December-
Ny be-
December-
Ny be-
beräkning
räknmg
beräkning
räkning
Inkomster
Lönekostnadspålägg......
1 733,9
1 873
1 800
1 985
1 908
Personalsjukpenningar m.m.
95,0
105
98
110
105
Vissa pensionsavgifter ....
Vissa socialförsäkringsavgif-
16,0
21
17
22
15
ter m. m.............
10,0
10
10
10
10
Summa
1 854,9
2 009
1 925
2 127
2 038
Utgifter
Personalpensionsförmåner
m. m.................
1 025,7
1 088
1 079
1 133
1 123
Arbetsgivaravgifter till den
allmänna tilläggspensio- neringen ..............
398,0
439
435
475
475
Arbetsgivaravgifter till den
allmänna sjukförsäkringen
127,1
132
132
155
155
Allmän arbetsgivaravgift ..
Vissa yrkesskadeersättningar
60,0
58
58
62
62
m. m.................
6,9
6
6
6
7
Summa
1 617,7
1 723
1 710
1 831
1 822
Överskott
237,2
286
215
296
216
Riksrevisionsverket förordar, att titeln pensionsmedel m. m. i riksstaten
för budgetåret 1970/71 uppförs med 216 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mindre
än i statsverkspropositionen.
11
Bil. 4-: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Totalisatormedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 108
milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens
förnyade beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret
1970/71 uppförs med 108 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Tipsmedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 150 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till AB Tipstjänsts förnyade beräkning
att titeln tipsmedel i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med
152 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Lotterimedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 153 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av Svenska penninglotteriets
förnyade beräkning att titeln lotterimedel i riksstaten för budgetåret 1970/
71 uppförs med 152 milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Statens affärsverksfoiider
Lönekostnadspåläggsutredningen har den 10 december 1969 avlämnat en
promemoria med förslag till system för beräkning av personalförsäkringskostnader
inom den statliga verksamheten. Utredningen föreslår ett system
med lönekostnadspålägg differentierade med hänsyn till de statliga befattningshavarnas
olika pensioneringsåldrar.
Riksrevisionsverket har ej tagit hänsyn till ifrågavarande förslag, vilket
om det genomförs framförallt torde komma att påverka affärsverkens beräkningar.
Postverket. Denna titel, som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades
till 11 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 12,6 milj. kr.
Uppräkningen motsvarar förräntning av det särskilda kapitaltillskott till
postbanken som anvisades på tilläggsstat I för innevarande budgetår. I skrivelse
den 18 mars 1970 har poststyrelsen beräknat inleveransen av överskottsmedel
under budgetåret 1970/71 till 12 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret
1970/71 uppförs med 12 milj. kr., vilket är 0,6 milj. kr. mindre än i
statsverkspropositionen.
Televerket. Denna titel som av riksrevisionsverket i december 1969 beräknades
till 120 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 151 milj.
kr. Uppräkningen var främst en konsekvens av en föreslagen höjning av ramen
för televerkets rörliga kredit fr. o. m. den 1 juli 1970 med 75 milj. kr.
12
Kangl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
I förnyad beräkning den 17 mars 1970 har televerket uppskattat inleveransen
av överskott under nästkommande budgetår till 145 milj. kr. Televerket
anför i sin skrivelse följande:
”Vid den nu gjorda beräkningen har, liksom i beräkningen den 10 november
1969, hänsyn tagits till kända pris- och lönehöjningar för kalenderåren
1969 och 1970. Fr. o. m. 1971 har beräkningarna skett under förutsättning
av fast pris- och lönenivå.
För budgetåret 1970/71 har nya beräkningar av avsättning till värdeminskningskonto
gjorts, varvid avsättningen för budgetåret 1970/71 visat sig bli
653,3 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 637,2 milj. kr. Med hänsyn till
utvecklingen av kostnader och intäkter innevarande budgetår samt till de
nedskärningar av investeringsmedlen som Kungl. Maj :t föreslagit för budgetåret
1970/71, har vissa justeringar gjorts i de kostnads- och intäktsberäkningar,
som i november 1969 utfördes för budgetåren 1970/71 och
1971/72.
De bokförda överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 har med
hänsyn till ovanstående beräknats till ca 78 milj. kr. resp. ca 123 milj. kr.
Efter korrigering med de till rundradioverksamheten hänförliga beloppen,
vilka skall balanseras till följande budgetår, har det överskott, som skall
inlevereras till statsverket, beräknats till ca 148 milj. kr. och ca 155 milj.
kr. för respektive budgetår.
Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1969/70 kunna
ske med ca 150 milj. kr., varav 48,4 milj. kr. utgör återstående del av överskottet
för 1968/69 och 101,6 milj. kr. del av det löpande budgetårets överskott.
Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas inleverans kunna ske av
ca 145 milj. kr. resp. ca 150 milj. kr. under förutsättning av att den rörliga
krediten fr. o. m. budgetåret 1971/72 höjs till 475 milj. kr. eller att andra
åtgärder kan vidtagas, som förser televerket med erforderliga rörelsemedel.”
I anslutning till televerkets ovannämnda beräkning föreslår riksrevisionsverket,
att titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med
145 milj. kr., vilket är 6 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
149 milj. kr. Statens järnvägar har i skrivelse till riksrevisionsverket i mars
1970 nu beräknat överskottet till 103 milj. kr. Statens järnvägar anför i sin
skrivelse bl. a. följande:
”1 skrivelse den 20 november 1969 lämnade SJ en prognos över inkomsterna
under budgetåren 1969/70—1971/72 — i det följande kallad novemberprognosen.
Konjunkturutvecklingen och industriproduktionens ökning väntas
bli i stort sett densamma som angavs i denna prognos. Godstrafiken
exkl. lapplandsmalm väntas få i stort sett samma omfattning som tidigare
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13
beräknats. Transporterna av lapplandsmalm, som under innevarande budgetår
kraftigt reducerats till följd av gruvstrejken, beräknas under de båda
följande budgetåren bli större än som förutsattes i novemberprognosen.
Persontrafiken under innevarande budgetår bedöms komma att få något
mindre omfattning än som antogs i novemberprognosen. Som följd härav
har intäktsprognoserna för 1970/71 och 1971/72 nedjusterats.
Intäktsberäkningarna har liksom i novemberprognosen baserats på nuvarande
taxenivå.
I bilaga 8 till 1970 års statsverksproposition föreslår departementschefen
under punkt F 1 ''Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m.’ ett anslag för budgetåret 1970/71 om 231,2 milj.
kr., varav 1,2 milj. kr. avser ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning.
I novemberprognosen beräknades ifrågavarande anslag till 266 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 räknar SJ med en ersättning om 237 milj. kr. (enligt
SJ skrivelse till Kommunikationsdepartementet 18.2.1970, dnr Ea 70-020/
111).
Vid beräkningen av driftkostnaderna exkl. avskrivningar har liksom i
novemberprognosen antagits, att löne- och pensionsnivån under 1970 samt
prisnivån för sakkostnaderna under 1969/70 blir bestående under prognosperioden.
Den hittills iakttagna kostnadsutvecklingen och prognosen för trafikutvecklingen
väntas medföra att driftkostnaderna under 1970/71 och
1971/72 vid den förutsatta kostnadsnivån blir något högre än som angavs i
novemberprognosen.
Departementschefen föreslår i årets statsverksproposition att SJ för budgetåret
1970/71 dels skall bemyndigas att i resultatutjämnande syfte utnyttja
högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel, dels skall få förräntningskravet
nedsatt med 24 milj. kr. Liksom i novemberprognosen har
förutsatts att SJ kommer att få motsvarande medgivanden även för 1971/72.”
Det av statens järnvägar beräknade överskottet har framkommit efter
disposition av pensionsavsättningen på 30 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar
i anslutning till statens järnvägars ovannämnda beräkning, att titeln
statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 103 milj.
kr., vilket är 46 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17,6
milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till luftfartsverkets förnyade
beräkning i mars 1970 att titeln luftfartsverket i riksstaten för budgetåret
1970/71 uppförs med 17,5 milj. kr., vilket är 0,1 milj. kr. mindre än
i statsverkspropositionen.
Förenade fabriksverken. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 17 milj. kr. I förnyad beräkning i mars 1970 har förenade fabriksverken
beräknat inkomsterna på titeln till 16,8 milj. kr. I anslutning till nämnda
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln förenade fabriksverken i
riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 16,8 milj. kr., vilket är 0,2
milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 375 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1970 har
Statens vattenfallsverk meddelat, att inkomsterna under nästkommande
budgetår bör upptas till 368 milj. kr. riksrevisionsverket förordar, att titeln
statens vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 368
milj. kr., vilket är 7 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 20 milj.
kr. I anslutning till domänstyrelsens skrivelse till riksrevisionsverket i mars
1970 förordar riksrevisionsverket, att titeln domänverket i riksstaten för
budgetåret 1970/71 uppförs med 23 milj. kr., vilket är 3 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen.
Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 200
milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket i februari 1970 har fullmäktige
i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring av detta
belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag,
att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med
oförändrat 200 milj. kr.
Lånefonden för bostadsbyggande. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 000 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till
bostadsstyrelsens förnyade beräkning att titeln lånefonden för bostadsbyggande
i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 1 075 milj. kr., vilket
är 75 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel inom fonden
Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering
till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen
uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1970/71 med sammanlagt
1 458,2 milj. kr., varav 1 303,9 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.
Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter
rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse.
I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels
storlek för budgetåret 1970/71 dels enligt statsverkspropositionen 1970, dels
enligt myndigheternas bedömningar i mars 1970 (i milj. kr.).
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15
Fond
Förenade fabriksverken.....
Postverket...............
Televerket...............
Statens järnvägar.........
Luftfartsverket...........
Statens vattenfallsverk.....
Statens vägverks förrådsfond
Enligt 1970
Enligt myndig-
års stats-
heternas skri-
verkspropo-
velser i mars
sition
1970
16,5
16,5
13,2
13,2
650,9
653,3
242,8
236,8
20,5
20,5
360,0
360,0
50,4
49,3
Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under
förutsättning att statens järnvägar erhåller begärt bemyndigande att utnyttja
högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel.
Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas beräkningar
i mars 1970, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmedlen
inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.
1 anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1970/71 upptas med nedan
angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.
Driftbudgeten
Skatt på inkomst och för-
Enligt statsverks- propositionen
Kronor
Enligt riksrevisions- verkets ändrings- förslag
Kronor
ökning (+)
Minskning (—
Kronor
-)
mogenhet m. m.....
18 000 000 000
18 400 000 000
+ 400 000
000
Kupongskatt ..........
18 000 000
23 000 000
+
5 000
000
Arvsskatt och gåvoskatt
260 000 000
270 000 000
+
10 000
000
Lotterivinstskatt ......
105 000 000
100 000 000
—
5 000
000
Allmän arbetsgivaravgift
890 000 000
880 000 000
—
10 000
000
Tullmedel ............
1 060 000 000
1 070 000 000
+
10 000
000
Mervärdeskatt ........
8 500 000 000
8 900 000 000
+
400 000
000
Särskilda varuskatter.. ..
430 000 000
415 000 000
15 000
000
Tobaksskatt ..........
1 770 000 000
1 760 000 000
—
10 000
000
Skatt på sprit..........
Skatt på malt- och läske-
1 900 000 000
1 935 000 000
+
35 000
000
drycker ............
640 000 000
625 000 000
—
15 000
000
Energiskatt............
1 015 000 000
1 010 000 000
—
5 000
000
Pensionsmedel m. m.....
Inkomster vid patent- och
296 000 000
216 000 000
—
80 000
000
registreringsväsendet ..
37 400 000
39 500 000
+
2 100
000
Tipsmedel ............
150 000 000
152 000 000
+
2 000
000
Lotterimedel ..........
153 000 000
152 000 000
—
1 000
000
Postverket ............
12 600 000
12 000 000
—
600
000
Televerket ............
151 000 000
145 000 000
—
6 000
000
Statens järnvägar ......
149 000 000
103 000 000
—
46 000
000
Luftfartsverket ........
17 600 000
17 500 000
—
100
000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Enligt statsverks-
Enligt riksrevisions-
Ökning (f)
propositionen
verkets ändrings-
Minskning ( —)
förslag
Kronor
Kronor
Kronor
Förenade fabriksverken ..
17 000 000
16 800 000
—
200 000
Statens vattenfallsverk ..
375 000 000
368 000 000
—
7 000 000
Domänverket..........
Lånefonden för bostads-
20 000 000
23 000 000
+
3 000 000
byggande............
1 000 000 000
1 075 000 000
+
75 000 000
Summa
+
741 200 000
Kapitalbudgeten
Avskrivningsmedel inom
fonden:
Televerkets fond........
650 900 000
653 300 000
+
2 400 000
Statens järnvägars fond. .
Statens vägverks förråds-
242 800 000
236 800 000
—
6 000 000
fond................
50 400 000
49 300 000
—
1 100 000
Summa
—
4 700 000
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt
statsverkspropositionen blir 736,5 milj. kr.
1 samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga
D till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1969.
I efterföljande sammanställning, i vilken även de nu beräknade beloppen
för budgetåren 1969/70 och 1970/71 medtagits som jämförelse, har de beräknade
intäkterna på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren
1971/72—1974/75 sammanställts (milj. kr.). Härvid har beträffande titeln
inkomst på skatt och förmögenhet m. m. räknats med en årlig ökningstakt
om nära 7 % i skatteunderlaget för fysiska personer vid 1972—1975 års
taxeringar.
1969/70
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Driftbudgetens inkomster
Skatt på inkomst och för-
mogenhet m. m.......
16 900
18 400
18 000
19 400
22 000
24 900
Övrig skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse
636
667
715
750
785
820
Automobilskattemedel ..
3 015
3 215
3 370
3 520
3 670
3 820
Allmän arbetsgivaravgift
760
880
970
1 050
1 130
1 210
Mervärdeskatt..........
6 900
8 900
12 700
13 500
14 400
15 300
Tullar och acciser i övrigt
7 447
7 905
8 130
8 425
8 715
9 010
Därav: tullmedel ......
1 050
1 070
1 060
1 160
1 260
1 360
omsättni ngsskatt
på motorfordon
490
525
550
560
570
580
tobaksskatt ....
1 605
1 760
1 780
1 800
1 820
1 840
skatt på sprit
och vin........
2 115
2 170
2 225
2 265
2 305
2 345
Bil. 4: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning . 17
energiskatt ....
Uppbörd i statens verk- samhet ..............
Därav: pensionsmedel ..
Diverse inkomster ......
Statens affärsverksfonder
Övriga kapitalfonder ....
1969/70
965
960
215
621
483
1 245
1970/71
1 010
877
216
600
685
1 816
1971/72
1 070
920
250
610
705
2 030
1972/73
1 120
935
250
615
720
2 190
1973/74
1 170
950
250
625
730
2 425
1974/75
1 220
965
250
635
740
2 590
Summa för driftbudgetens
inkomster
38 967
43 945
48 150
51 105
55 430
59 990
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel och öv- riga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder
1 237
1 318
1 380
1 430
1 480
1 530
Övriga kapitalfonder ....
266
265
270
270
270
270
övrig kapitalåterbetalning
20
43
40
40
40
40
Summa för kapitalbudge-
tens inkomster
1 523
1 626
1 690
1 740
1 790
1 840
Summa för totalbudgetens
inkomster
40 490
45 571
49 840
52 845
57 220
61 830
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom,
revisionsdirektören Säfström och avdelningsdirektören Cederblad, varjämte
byrådirektören Andrén varit föredragande.
Underdånigst
LARS LINDMARK
STIG ANDRÉN
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 243
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1970/71
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
1
Bilaga 5
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71
A. Skatter, avgifter, m. m.
1. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och för
mögenhet
m. m., bevillning
................. 18 400 000 000
b) Kupongskatt, bevillning 23 000 000
c) Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt, bevillning
................. 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
.............. 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning .. 3 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning............ 270 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning
................. 100 000 000
h) Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning
................ 260 000 000 19 067 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning 1 210 000 000
b) Bensin- och brännolje
skatt,
bevillning....... 2 005 000 000 3 215 000 000
3. Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning.............. 880 000 000
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning .. 1 070 000 000
b) Mervärdeskatt, bevillning
.............. 8 900 000 000
c) Särskilda varuskatter,
bevillning............ 415 000 000
d) Omsättningsskatt på
motorfordon, bevillning. 525 000 000
e) Tobaksskatt, bevillning 1 760 000 000
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga S
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
f) Rusdrycksförsäljnings
medel
av partihandelsbolag,
bevillning......
g) Rusdrycksförsäljnings
medel
av detaljhandelsbolag,
bevillning......
h) Skatt på sprit, bevillning
i) Skatt på vin, bevillning .
j) Skatt på malt- och läskedrycker,
bevillning ....
k) Energiskatt, bevillning .
l) Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning....
m) Investeringsavgift, bevillning.
.............
30 000 000
50 000 000
1 935 000 000
235 000 000
625 000 000
1 010 000 000
250 000 000
5 000 000 16 810 000 000 39 972 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter ................
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols
och
uppbördsväsendet m. m............
3. Vattendomstolsavgifter...............
4. Inkomster vid kriminalvården..........
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
.................................
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.
.......................
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
.................................
8. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
............................
9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
............................
10. Inkomster vid karolinska sjukhuset.....
11. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare...................
12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet
13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskatlemedlen ..........
14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
alt tillföras automobilskattemedlen.......
15. Avgifter för registrering av motorfordon
16. Försäljning av sjökort m. m............
17. Fyr- och båkmedel...................
18. Lotspenningar.......................
19. Skeppsmätningsavgifter...............
20. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut..............
21. Inkomster vid statens geotekniska institut
22. Ersättning för visst värderingsförfarande
23. Pensionsmedel m. m.................
24. Inkomst av myntning och justering.....
25. Kontrollstämpelmedel.................
83
000
000
83
000
000
1
000
000
OO
400
000
12
200
000
OO
300
000
1
400
000
2
625
000
1
257
000
132
000
000
400
000
500
000
2
000
000
16
340
000
19
000
000
1
850
000
45
000
000
30
800
000
1
500
000
13
400
000
3
100
000
40
000
216
000
000
33
600
000
1
500
000
Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
3
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet.......................... 175 000
27. Bidrag till bankinspektionen........... 3 730 000
28. Bidrag för revision av sparbankerna .... 975 000
29. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 2 322 000
30. Avgifter för granskning av biograffilm.. 250 000
31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 2 610 000
32. Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000
33. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 3 300 000
34. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri
.............................. 974 000
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 630 000
36. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.
......................... 5 300 000
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 500 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium ........................ 1 000 000
39. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 200 000
40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt........................ 4 000 000
41. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 300 000
42. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
tillverkningen.
....................... 166 000
43. Inkomster av statens gruvegendom..... 6 200 000
44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
........................ 1 600 000
45. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.
........................... 39 500 000
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............................. 1 200 000
47. Exekutionsavgifter.................. 14 000 000
48. Restavgifter ...................... 50 000 000
49. Inkomster vid statens planverk........ 1 980 000
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................. 950 000
51. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 1 000 000
52. Ersättning för komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m............... 7 000 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.......................... 95 000 000
2. Totalisatormedel..................... 108 000 000
3. Tipsmedel........................... 152 000 000
4. Lotterimedel......................... 152 000 000
5. Övriga diverse inkomster.............. 92 500 000
877 574 000
599 500 000
41449 274000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverks fonder:
1. Postverket......................... 12 000 000
2. Televerket........................... 145 000 000
3. Statens järnvägar.................... 103 000 000
4. Luftfartsverket .................... 17 000 000
5. Förenade fabriksverken.............. 16 800 000
6. Statens vattenfallsverk................ 368 000 000
7. Domänverket........................ 23 000 000
II. Riksbanks fonden
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » ...... 7 360 000
3. Beskickningsfastigheternas » ...... 3 880 000
4. Karolinska sjukhusets » ...... 3 340 000
5. Akademiska sjukhusets » 2115 000
6. Byggnadsstyrelsens » ...... 120 200 000
7. Generaltullstyrelsens » ...... 255 000
IV. Försvarets fastighets fond
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 75 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 31 000
3. Statens bosättningslånefond........... 8 000 000
4. Vattenkraftslånefonden............... 290 000
5. Luftfartslånefonden................... 3 300 000
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
............................... 1 800 000
7. Statens lånefond för universitetsstudier . 800 000
8. Allmänna studielånefonden............ 10 000 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
............................... 1 525 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler .... 150 000
11. Jordbrukets lagerhusfond.............. 160 000
12. Jordbrukets maskinlånefond........... 900 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 22 000
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 3 000
15. Kraftledningslånefonden.............. 130 000
16. Egnahemslånefonden................. 1 800 000
17. Statens avdikningslånefond............ 1 700 000
18. Fiskerilånefonden..................... 1 000 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m......... 80 000
20. Skogsväglånefonden.................. 40 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 60 000
22. Statens hantverks- och industrilånefond . 16 000 000
684 800 000
200 000 000
137 151 000
89 868 000
5
Bil. 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
.............................. 27 000
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer____ 1 400 000
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................ 5 000
26. Lånefonden för bostadsbyggande....... 1 075 000 000
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien................... 950 000
28. Lånefonden för kommunala markförvärv 4 500 000
29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 2 000 000
30. Övriga utlåningsfonder .............. 13 000
1 131 761 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond
2. Lantbruksstyrelsens »
3. Arbetsmarknadsstyrelsens »
4. Bostadsstyrelsens »
5. Riksbankens »
6. Riksgäldskontorets »
16 000 000
1 000
19 000 000
415 000
90 000
1 160 000 36 666 000
VII. Fonden för statens aktier................. 20 000 000
VIII. Fonden för beredskapslagring ............ 60 700 000
IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.............. 68 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden........... 2 050 000
3. Militära tjänstepensionsfonden......... 210 000
4. Allmänna familj epensionsfonden........ 6 300 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ... 13 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 41 000 90 101 000
X. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ... 4 040 000
2. Övriga diverse kapitalfonder........... 44 952 000 48 992 000
2500039000
Summa kr. 43949313000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970
Bilaga 6
Specifikation
av anslagsförändringar
i förhållande
till statsverkspropositionen
för budgetåret 1970/71
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
1
Bilaga 6
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1970/71
1 000-tal kronor
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i
stats-
verks-
proposi-
tionen
Slutligt förslag
eller beslut
Förändring
Ökning (+)
Minskning (—)
Proposi-
tionens
eller
skrivel-
sens
nummer
Anslags-
belopp
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
111. Utrikesdepartementet
Utrikesförvaltningen, förslagsanslag.....
118 270
44
120 662
+
2 392
Svenska institutet, reservationsanslag .. .
Övrig information om Sverige i utlandet,
reservationsanslag..................
Summa
J U2 600
130 870
45
45
6 547
6 053
133 262
}
+
2 392
IV. Försvarsdepartementet
Armén: Avlöningar m. m. till värnplikti- ga, förslagsanslag ..................
111 700
110
107 800
3 900
Anskaffning av tygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................
495 000
110
493 000
_
2 000
Hemvärnet:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag
3 015
18
3 920
+
905
Övningar, reservationsanslag.........
4 710
18
9 000
+
4 290
Intendenturmateriel m. m., reserva- tionsanslag ........................
2 000
18
2 400
+
400
Tygmateriel m. m., reservationsanslag
7 060
18
6 800
—
260
Marinen: Avlöningar m. m. till värnplik- tiga, förslagsanslag.................
17 190
110
18 200
+
1 010
Anskaffning av fartygsmateriel m. m., re- servationsanslag ...................
230 000
110
229 000
_
1 000
Bidrag till sjövärnskåren, reservationsan- slag......,.......................
665
18
725
+
60
Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värn- pliktiga, förslagsanslag .............
15 070
> 110
16 000
+
930
Anskaffning av flygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................
971 817
110
968 282
_
3 535
Försvarets materielverk, förslagsanslag .
162 000
110
160 000
—
2 000
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.,
reservationsanslag..................
5 721
18
9 005
+
3 284
Lottaorganisationen, reservationsanslag .
2 472
18
3 820
+
1 348
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, re- servationsanslag ...................
366
18
780
+
414
Frivilliga djursjukvården i krig, reserva- tionsanslag ........................
55
18
109
+
54
1 Avser anslaget Information om Sverige i utlandet
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 6
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Anslagsrubrik
Beräknat
Slutligt förslag
Förändring
belopp i
eller beslut
ökning ( + )
stats-
Minskning (—)
Proposi-
Anslags-
verks-
proposi-
tionens
belopp
tionen
eller
skrivel-
sens
nummer
Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.,
förslagsanslag .....................
Bidrag till byggande av skyddsrum, reser-
8 000
110
8 034
+ 34
39 567
110
39 533
— 34
Summa
2 076 408
2 076 408
V. Socialdepartementet
Folkpensioner, förslagsanslag..........
Täckning av merkostnader för bidrag till
7 200 000
66
7 330 000
+ 130 000
sjukförsäkringen, förslagsanslag......
—
60
120 000
+ 120 000
Statens farmacevtiska laboratorium, för- slagsanslag ........................
Svenska farmakopékommittén m. m., för-
*3 850
74
2 015
[+ 1 590
slagsanslag........................
74
225
Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag
74
3 200
Summa
7 203 850
7 455 440
+ 251 590
VI .^Kommunikationsdepartementet]
Kostnader för visst fraktbidragsförfaran-
de, förslagsanslag ..................
—
84
200
+ 200
Summa
—
200
+ 200
VII. Finansdepartementet
Statens avtalsverk, förslagsanslag......
7 327
63
8 321
+ 994
Kontrollstyrelsen, förslagsanslag........
11 082
55
5 710
— 5 372
Riksskattenämnden, förslagsanslag.....
Centrala folkbokförings- och uppbörds-
2 584
55
1 612
— 972
nämnden, förslagsanslag ............
Folkbokföringen: Ersättningar till kyrko-
12 400
55
7 551
— 4 849
bokföringsinspektörer, förslagsanslag .
129
55
—
— 129
Riksskatteverket, förslagsanslag .......
Anskaffning av inventarier m. m. för riks-
—
55
17 000
+ 17 000
skatteverket, reservationsanslag......
—
55
2 000
+ 2 000
Bidrag till Föreningen Fruktdrycker ...
25
rskr 7
35
+ 10
Summa
33 547
42 229
+ 8 682
VIII. Utbildningsdepartementet
Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag
1
46
2 275
]
Insamlingsverksamhet m. m., reserva- tionsanslag ........................
[ 22 725
46
455
5
Musikaliska akademien med musikhög-
skolan:
Utbildningskostnader, förslagsanslag .
Undervisningsmateriel m. m., reserva-
7 749
25
7 749
—
tionsanslag........................
Bidrag till vissa musikkonservatorier, för-
294
25
294
—
slagsanslag........................
2 642
25
2 642
_
Statens dansskola, förslagsanslag.......
Bidrag till restaurering av äldre dom-
1 565
25
1 565
—
kyrkor, reservationsanslag...........
1 500
36
1 500
—
1 Avser anslaget Kostnader för statlig läkemedelskontroll
* Avser anslaget Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m.
Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 3
Anslagsrubrik
Beräknat
Slutligt förslag
Förändring
belopp i
eller beslut
Ökning (+)
stats-
Minskning (—)
Proposi-
Anslags-
verks-
proposi-
tionens
belopp
tion en
eller
skrivel-
sens
nummer
Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor, förslags- anslag ............................
23 335
53
27 685
+ 4 350
Bidrag till vissa internatskolor m. m.,
förslagsanslag .....................
1 150
53
1 150
_
Inredning och utrustning av lokaler vid
universitet, högskolor m. m., reserva- tionsanslag ........................
60 000
76
60 000
_
Bidrag till driften av kommunala skolor
för vuxna, förslagsanslag............
Bidrag till studiecirkelverksamhet, för-
98 000
35
98 000
—
slagsanslag........................
98 000
35
98 000
—
Bidrag till studieförbund .............
Bidrag till löntagarorganisationernas cen-
8 400
35
8 400
träla kursverksamhet, förslagsanslag .
2 500
35
2 500
—
Studiebidrag m. m., förslagsanslag .....
547 500
77
547 500
—
Summa
855 360
859 715
+ 4 355
IX. Jordbruksdepartementet
Fiskeriundersökningsfartyg, reservations- anslag ............................
Inredning och utrustning av lokaler vid
3 000
61
3 000
—■
jordbrukets högskolor m. m., reserva- tionsanslag ........................
5 000
37
5 000
_
Miljövårdsinformation, reservationsanslag
Rikskampanj mot nedskräpning, reserva-
2 150
73
1 650
— 500
tionsanslag........................
Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.,
—
73
500
+ 500
reservationsanslag, varav 5 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemed- len ..............................
''16 500
79
16 500
Summa
26 650
26 650
—
X. Handelsdepartementet
Exportfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna samt den ma-
nuellt arbetande glasindustrin, reser- vationsanslag ......................
25 200
41
5 200
_
Täckande av förluster på grund av garan-
tier för lån till textil- och konfektions- industrierna samt den manuellt arbe- tande glasindustrin, förslagsanslag . . .
41
1
+ 1
Marknadsrådet, förslagsanslag..........
Konsumentombudsmannen, förslagsan-
\ n 300
58
419
}- «
slag..............................
Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.
I
58
870
J
m., reservationsanslag ..............
40 400
79
40 400
—
Summa
46 900
46 890
— 10
XI. Inrikesdepartementet
Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag ..
10 000
75
60 000
+ 50 000
1 Avser anslaget Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar m. m.
2 Avser anslaget Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
3 Avser anslaget Näringsfrihetsrådet
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i
stats-
verks-
proposi-
tionen
Slutligt förslag
eller beslut
Förändring
Ökning (+)
Minskning (—)
Proposi-
tionens
eller
skrivel-
sens
nummer
Anslags-
belopp
Stöd till lokaliseringsutbildning, förslags- anslag ............................
*25 000
75
35 000
+ 10 000
Infriande av statlig garanti för lån i lokali- seringssyfte till rörelsekapital, förslags- anslag ............................
75
1
+ 1
Sysselsättningsstöd, förslagsanslag .....
—
75
5 000
+ 5 000
Summa
35 000
100 001
+ 65 001
XIII. Industridepartementet
Statens institut för företagsutveckling:
Bidrag till främjande av företagsut- veckling m. m., reservationsanslag ....
2 000
rskr 13
2 200
+ 200
Utbildningsåtgärder för textil- och kon- fektionsindustrierna samt den manuellt
arbetande glasindustrin, reservations- anslag ............................
22 5 00
41
2 500
Styrelsen för teknisk utveckling: Skepps- teknisk forskning och utveckling, reser- vationsanslag ......................
82
12 000
+ 12 000
Delegationen för atomenergifrågor, för- slagsanslag ........................
610
83
1 720
+ 1 110
Summa
5 110
18 420
+ 13 310
Summa förändringar av egentliga statsut- gifter ............................
B. Utgifter för statens kapitalfonder
Underskott på riksgäldsfonden ........
1 750 000
1 800 000
+ 345 520
+ 50 000
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
1 123 522
120
1 130 494
+ 6 972
Summa förändringar av utgifter för sta- tens kapitalfonder .................
Summa förändringar på driftbudgeten ..
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturända- mål ............................
3 000
76
1 100
+ 56 972
+ 402 492
— 1 900
Byggnadsarbeten vid universiteten och
vissa högskolor m. m.............
130 000
76
130 000
Summa
133 000
131 100
— 1 900
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög- skolor m. m.....................
6 100
37
6 328
+ 228
Summa utgiftsförändringar under statens
allmänna fastighetsfond ............
— 1672
1 Avser anslaget Bidrag till lokaliseringsutbildning
a Avser anslaget Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
Bil. 6: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp
i stats-
verks-
propo-
sitionen
Slutligt förslag
eller beslut
Förändring
Ökning (+)
Minskning (—)
Proposi-
tionens
eller
skrivel-
sens
nummer
Anslags-
belopp
Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
Markförvärv för övningsfält m. m. ...
17 900
110
17 900
Summa utgiftsförändringar under försva- rets fastighetsfond.................
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
Allmänna studielånefonden .........
111 000
77
111 000
—
Studiemedelsfonden................
756 000
77
756 000
—
Summa
867 000
867 000
—
Jordbruksdepartementet:
Fiskerilånefonden..................
61
1 000
+ 1 000
Summa utgiftsförändringar under statens
utlåningsfonder ...................
, , __SSS3SSHBB
Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
Lån till nordiska industrialiseringsfon- den till förmån för Island.........
81
7 000
+ 1000
+ 7 000
Inrikesdepartementet:
Lokaliseringslån...................
200 000
75
250 000
+ 50 000
Summa utgiftsförändringar under fonden
för låneunderstöd..................
Summa förändringar på kapitalliudgeten
+ 57 000
+ 56 328
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690252
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
Förslag
till investeringsplan
och
investeringsstater
för budgetåret 1970/71
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater
1
Bilaga 7
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1970/71
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond................ 28 098 000
B. Televerkets fond ................ 7 400 000
C. Statens järnvägars fond.......... 103 200 000
D. Luftfartsverkets fond ............ 27 498 000
E. Fabriksverkens fond.............. 38 379 000
F. Statens vattenfallsverks fond...... 304 999 000
G. Domänverkets fond.............. 9 291 000
II. Statens allmänna fastighetsfond......
III. Försvarets fastighetsfond............
IV. Statens utlåningsfonder ............
V. Fonden för låneunderstöd ..........
VII. Fonden för förlag till statsverket
VIII. Fonden för beredskapslagring........
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens vägverks förrådsfond...... 6 699 000
B. Sjöfartsverkets fond.............. 11 223 000
C. Statens datamaskinfond .......... 18 000 000
D. Jordfonden .................... 1 000
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
.................. — 1 063 000
Avgår kapilalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapi
talmedelsförluster.
..................... 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning.............. 42 874 000
Summa kr.
518 865 000
137 634 000
27 269 000
1 821 521 000
314 377 000
— 4 800 000
855 000 000
34 860 000
3 704 726 000
43 874 000
3 660 852 000
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 120. Bilaga 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1970/71
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 13 200 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... 28 098 000
41 300 000
B. Televerkets fond
Summa investerings
7
600 000 anslag...........
653 300 000
1 000 000
7 400 000
669 300 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 15 600 000
inom fonden........ 236 800 000
Övriga kapitalmedel ... 12 000 000
Investeringsbemyndigande.
........... 103 200 000
367 600 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 20 500 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... 27 498 000
41 300 000
41 300 000
669 300 000
669 300 000
367 600 000
367 600 000
48 000 000
48 000 000
48 000 000
Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater
E. Fabriksverkens fond
3
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
In vesteringsbemy ndigande.
...........
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........
Avskrivningsmedel
från riksstaten ..
Investeringsbemyndigande.
.......
Summa investeringsbemgndiganden
för statens
ajfärsverksfonder
II.
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........
Summa investerings
-
1 000 anslag............ 54 980 000
16 500 000
100 000
38 379 000 _
54 980 000 54 980 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Investeringsanslag..... 670 000 000
1 000
360 000 000
5 000 000
304 999 000
670 000 000 670 000 000
G. Domänverkets fond
Summa investerings
2
000 anslag.............. 9 293 000
9 291 000
9 293 000 9 293 000
518 865 000
Statens allmänna fastighetsfond
Summa investerings
-
127 913 000 anslag.............. 311 473 000
42 776 000
3 150 000
137 634 000
311 473 000 311 473 000
III. Försvarets fastighetsfond
Summa investerings
159
770 000 anslag.............. 236 484 000
23 445 000
26 000 000
27 269 000
236 484 000
236 484 000
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
Investeringsbemyn- digande..........
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
100 000 Investeringsanslag .... 100 000
Investeringsbemyn- digande..........
Statens bosättningslånefond
1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn- digande..........
1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Investeringsbemyn- digande .........
Allmänna studielånefonden
111000 000 Investeringsanslag.... 111 000 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten ...
Studiemedelsfonden
756 000 000 Investeringsanslag.... 756 000 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn- digande ..........
5 500 000 Investeringsanslag .... 5 500 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten . ...
Investeringsbemyn- digande.........
Lånefonden för studentkårlokaler
Investeringsanslag..... 5 000 000
3 750 000
1 250 000
5 000 000
5 000 000
Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investerings stat er
5
Fiskeri lånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 333 000
I nvesteringsbemyndigande.
........... 667 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Investeringsbemyn
digande.
........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn
digande.
........... 20 000 000 Investeringsanslag..... 20 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......
Lånefonden för bostadsbyggande
I 650 000 000 Investeringsanslag
1 650 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn
digande.
........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyn
digande.
........... 30 000 000 Investeringsanslag .... 30 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag ....
10 000 000
från riksstaten......
7 000 000
I n vesteringsb emy n- digande............
3 000 000
10 000 000
10 000 000
Summa investeringsbemyndiganden
för statens
utlåningsfonder .. 1 821 521 000
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 48 725 000
Övriga kapitalmedel ... 42 500 000
Investeringsbemyndigande.
........... 314 377 000
Summa investeringsanslag.
..........
405 602 000
405 602 000
405 602 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel ... 40 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-
anslag.............. 35 200 000
digande............ — 4 800 000 _
35 200 000 35 200 000
VIII. Fonden för beredskapslagring
I nvesteringsbemyndigande.
.......
Summa investerings
855
000 000 anslag .........
855 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 49 300 000
Övriga kapitalmedel ... 200 000
Investeringsbemyndigande.
........... 6 699 000
56 200 000
56 200 000
56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 22 900 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden ...... 11 626 000
Övriga kapitalmedel .. 50 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 11 223 000 _
22 900 000
22 900 000
Bil. 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater
7
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Summa investerings
inom
fonden ...... 25 000 000 anslag .........
Investeringsbemyndigande.
........... 18 000 000
43 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......
D. Jordfonden
1 000 Investeringsanslag .. .
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ...
från riksstaten..... 3 795 000
inom fonden ...... 1 062 000
Övriga kapitalmedel .. 1 000
Investeringsbemyn
digande
.......... —1 063 000
3 795 000
Summa investeringsbemyndiganden
för diverse
kapitalfonder...... 34 S60 000
Summa investeringsstater
Avskrivningsmedel
från riksstaten ...
inom fonden.....
Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande.
........
6 418 732 000
Summa investerings
1
130 494 000 anslag..........
1 453 509 000
130003 000
3 704 726 000
43 000 000
43 000 000
1 000
3 795 000
3 795 000
6 418 732 000
6 418 732 000
MARCUS BOKTR. STHLM 19/0 700243
Bilaga 8
Förändringar i riksstatsförslaget
för budgetåret 1970/71
sedan statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget
Bilaga 8
FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET
FÖR BUDGETÅRET 1970/71 SEDAN
STATSVERKSPROPOSITIONEN
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 120. Bilaga 8
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Totalbudgeten för
Inkomster
Statsverks- Senare Summa
propositionen ändringar Milj. kr.
Milj. kr. Milj. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter........................
39 167,2
+
805,0
39 972,2
II. Uppbörd i statens verksamhet ....
954,5
—
76,9
877,6
III. Diverse inkomster ..............
598,5
+
1,0
599,5
Summa
40 720,2
+
729,1
41 449,3
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........
742,2
—
57,4
684,8
II. Riksbanksfonden................
200,0
—
200,0
III. Statens allmänna fastighetsfond ..
137,2
—
137,2
IV. Försvarets fastighetsfond ........
89,9
—
89,9
V. Statens utlåningsfonder..........
1 056,8
+
75,0
1 131,8
VI. Fonden för låneunderstöd........
36,7
—
36,7
VII. Fonden för statens aktier ........
20,0
—
20,0
VIII. Fonden för beredskapslagring ....
60,7
—
60,7
IX. Statens pensionsfonder ..........
90,1
—
90,1
X. Diverse kapitalfonder............
49,0
—
49,0
Summa
2 482,4
+
17,6
2 500,0
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapital-
medel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder ......
1 322,0
—
3,6
1 318,4
Övriga kapitalfonder..........
266,2
—
U
265,1
II. övrig kapitalåterbetalning........
42,9
—
42,9
Summa
1 631,1
—
4,7
1 626,4
Summa
44 833,7
+
742,0
45 575,7
Underskott..........................
798,9
+
59,8
858,8
Summa milj. kr.
45 632,6
4-
801,8
46 434,5
Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget
3
budgetåret 1970/71
Utgifter
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Utgiftsanslag:
I.
Kungl. hov- och slottsstaterna ....
7,8
—
7,8
II.
Justitiedepartementet............
1 782,2
—
1 782,2
III.
Utrikesdepartementet............
972,9
+ 2,4
975,3
IV.
Försvarsdepartementet ..........
5 835,8
—
5 835,8
V.
Socialdepartementet ............
12 934,1
+ 251,6
13 185,7
VI.
Kommunikationsdepartementet....
3 704,1
+ 0,2
3 704,3
VII.
Finansdepartementet ............
2 340,4
+ 8,7
2 349,1
VIII.
Utbildningsdepartementet........
8 359,2
+ 2,5
8 361,7
IX.
Jordbruksdepartementet..........
1 064,5
+ 1,2
1 065,7
X.
Handelsdepartementet ..........
941,9
+ 7,0
948,8
XI.
Inrikesdepartementet............
4 103,3
+ 115,0
4 218,3
XII.
Civildepartementet..............
756,3
—
756,3
XIII.
Industridepartementet............
989,5
+ 13,3
1 002,9
XIV.
Oförutsedda utgifter ............
1,0
—
1,0
XV.
Riksdagen och dess verk m. m.....
89,7
—-
89,7
XVI.
Riksgäldsfonden ................
1 750,0
+ 50,0
1 800,0
Summa
45 632,6
+ 451,8
46 084,5
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Tillkommer: Minskning av anslagsbe
-
hållningar ......................
700,0
+ 300,0
1 000,0
II. Avgår: Minskad disposition av rörliga
krediter........................
700,0
+ 50,0
650,0
Summa
—
+ 350,0
350,0
Summa milj. kr. 45 632,6
+ 801,8
46 434,5
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1970
Driftbudgeten för
Inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter........................
II. Uppbörd i statens verksamhet ....
III. Diverse inkomster ..............
Summa
B. Inkomster av statens kapitalfonder :
I. Statens affärsverksfonder ........
II. Riksbanksfonden................
III. Statens allmänna fastighetsfond ..
IV. Försvarets fastighetsfond ........
V. Statens utlåningsfonder..........
VI. Fonden för låneunderstöd........
VII. Fonden för statens aktier........
VIII. Fonden för beredskapslagring ....
IX. Statens pensionsfonder ..........
X. Diverse kapitalfonder............
Summa
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
39 167,2
+
805,0
39 972,2
954,5
—
76,9
877,6
598,5
+
1,0
599,5
40 720,2
+
729,1
41 449,3
742,2
57,4
684,8
200,0
—
200,0
137,2
—
137,2
89,9
—
89,9
1 056,8
+
75,0
1 131,8
36,7
—
36,7
20,0
—
20,0
60,7
—
60,7
90,1
—
90,1
49,0
—
49,0
2 482,4
+
17,6
2 500,0
Summa inkomster på driftbudgeten 43 202,6 + 746,7 43 949,3
Summa milj. kr. 43 202,6 + 746,7 43 949,3
Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget
5
budgetåret 1970/71
Utgifter
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
II. Justitiedepartementet ..........
III. Utrikesdepartementet............
IV. Försvarsdepartementet..........
V. Socialdepartementet ............
VI. Kommunikationsdepartementet ..
VII. Finansdepartementet............
VIII. Utbildningsdepartementet........
IX. Jordbruksdepartementet ........
X. Handelsdepartementet ..........
XI. Inrikesdepartementet............
XII. Civildepartementet..............
XIII. Industridepartementet ..........
XIV. Oförutsedda utgifter ............
XV. Riksdagen och dess verk m. m.....
Summa
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden................
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
........................
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
................
Summa
Summa utgifter på driftbudgeten
Beräknat överskott på statsregleringen:
Överskott av inkomster ............
Avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel ..........
Summa
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
7,8
_
7,8
1 696,0
—
1 696,0
968,8
+
2,4
971,2
5 574,3
—
5 574,3
12 814,1
+
251,6
13 065,7
2 568,5
+
0,2
2 568,7
2 238,5
+
8,7
2 247,2
7 267,0
+
4,4
7 271,3
899,3
—
899,3
226,6
—
0,0
226,5
2 183,8
+
65,0
2 248,8
747,9
—
747,9
237,3
+
13,3
250,6
1,0
—
1,0
89,7
—
89,7
37 520,2
+
345,5
37 865,8
1 750,0
+
50,0
1 800,0
1 123,5
+
7,0
1 130,5
1,0
—
1,0
2 874,5
+
57,0
2 931,5
40 394,8
+
402,5
40 797,3
2 082,9
+
294,2
2 377,1
725,0
+
50,0
775,0
2 807,9
+
344,2
3 152,1
43 949,3
Summa milj. kr. 43 202,6 -f- 746,7
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1970
Kapitalbudgeten för
Inkomster
Lånemedel
Statsverks- Senare Summa
propositionen ändringar Milj. kr.
Milj. kr. Milj. kr.
3 606,8 + 54,1 3 660,9
Summa milj. kr. 3 606,8 -f 54,1 3 660,9
Bil. 8: Förändringar i riksstatsförslaget
7
budgetåret 1970/71
Utgifter
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Miij. kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond..................
28,1
_
28,1
Televerkets fond..................
9,8
—
2,4
7,4
Statens järnvägars fond............
97,2
+
6,0
103,2
Luftfartsverkets fond..............
27,5
_
27,5
Fabriksverkens fond ..............
38,4
_
38,4
Statens vattenfallsverks fond........
305,0
_
305,0
Domänverkets fond................
9,3
—
9,3
II. Statens allmänna fastighetsfond........
138,9
_
1,3
137,6
III. Försvarets fastighetsfond ............
27,3
—
27,3
IV. Statens utlåningsfonder ..............
1 820,9
+
0,7
1 821,5
V. Fonden för låneunderstöd ............
• 264,4
+
50,0
314,4
VII. Fonden för förlag till statsverket ......
- 4,8
_
- 4,8
VIII. Fonden för beredskapslagring..........
855,0
—
855,0
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond........
5,6
+
1,1
6,7
Sjöfartsverkets fond................
11.2
11,2
Statens datamaskinfond............
18,0
_
18,0
Jordfonden ......................
0,0
__
0,0
Förrådsfonden för ekonomisk försvars-
beredskap........................
- 1,1
—
- 1,1
Summa
3 650,7
+
54,1
3 704,7
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapital-
medelsförluster........................
1,0
_
1,0
Övrig kapitalåterbetalning ..............
42,9
—
42,9
Summa
43,9
—
43,9
Summa milj. kr.
3 606,8
+
54,1
3 660,9
MARCUS BOKTR. STHLM .970 700243
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1970
1
Innehållsförteckning
Reviderad finansplan 1970 ........................................ 2
1. Den internationella utvecklingen .............................. 2
2. Den ekonomiska utvecklingen 1969 ............................ 4
3. Konjunkturer och ekonomisk politik 1970 ...................... 7
Budgetpolitiken .............................................. H
Försörjningsbalans och bytesbalans ............................ 13
4. Långtidsbudgeten ............................................ 15
5. Sammanfattning ............................................. 17
Särskilda frågor ................................................ 19
Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1969/70 och 1970/71...... 19
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71, m. m. 20
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 21
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 22
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1969/70 och 1970/71 samt investeringsplan
för budgetåret 1970/71 ........................ 22
Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 .... 28
Hemställan..................................................... 28
Tabellförteckning
1. Reviderad försörjningsbalans för 1969 .......................... 5
2. Betalningsbalans 1967—1969 ................................... 6
3. Totalbudgeten 1968/69—1970/71 ............................... 11
4. Reviderad försörjningsbalans för 1969 och 1970 .................. 14
5. Bytesbalansen 1967—1970 ..................................... 15
6. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1969/70
och 1970/71. Milj. kr.......................................... 21
7. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/70—1970/71 ........ 23
8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71 .... 25
9. Totalbudgeten budgetåren 1968/69—1970/71 .................... 27
Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1970
Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1970/71—1974/75
Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet av
riksstaten för budgetåret 1969/70
Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1970/71
Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1970/71
Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1970/71
Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret
1970/71
Bilaga 8: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1970/71 sedan
statsverkspropositionen
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Innehållsförteckning
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700243
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1970:54 Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsjörslaget för budgetåret 1970/71, m. m. s. 1 i texten