Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnad av organisationen för läkaroch tandläkarutbildning i Stockholm m. m

1970-02-26 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:122, Angående utbyggnad av organisationen för läkaroch tandläkarutbildning i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

1

Nr 122

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av organisationen

för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm

m. m.; given Stockholms slott den 3 april 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt statsmakternas beslut år 1965 skall medicinsk klinisk utbildning och

forskning anordnas vid Huddinge sjukhus. I föreliggande proposition föreslås —

på grundval av förslag från universitetskanslersämbetet — att sammanlagt sjutton

nya professurer i kliniska ämnen skall inrättas vid karolinska institutet under perioden

1972/73—1976/77, med placering vid Huddinge sjukhus. I stockholmsområdet

kommer härigenom att finnas två högspecialiserade undervisningssjukhus —

karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

På grundval av förslag från universitetskanslersämbetet läggs vidare fram riktlinjer

för en väsentlig utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm.

Nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning föreslås bli uppförda

i anslutning till Huddinge sjukhus. De nya lokalerna avses bli dimensionerade för

ett intag av 120 nybörjare per år. Härutöver föreslås att tandläkarutbildningen i

de nuvarande lokalerna vid Holländargatan skall fortsätta under en övergångsperiod

med ett tills vidare oförändrat intag av 100 studerande per år. Den totala intagningskapaciteten

för tandläkarutbildning i landet kommer härigenom att öka från

nuvarande 380 nybörjarplatser till 500 platser per år. Tandsjukvården i Huddinge

föreslås bli organiserad inom ramen för en tandsjukvårdscentral liksom i Umeå och

Göteborg. Samtliga lärare/tandläkare i Huddinge blir heltidsanställda med tjänstgöringsskyldighet

även inom tandsjukvården. Vidare föreslås att dels en profes1

— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 122

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

sur i teknologi skall inrättas, dels den nuvarande tjänsten som biträdande professor

i parodontologi — tandlossningssjukdomar — skall omvandlas till professur i samband

med att undervisningen i dessa båda ämnen inleds i Huddinge. Enligt en av

byggnadsstyrelsen framlagd tidsplan för uppförande av de nya lokalerna i Huddinge

bedöms den föreslagna intagningsökningen kunna starta läsåret 1972/73.

I propositionen föreslås slutligen att all tandtekniker- och tandsköterskeutbildning

skall bedrivas under kommunalt huvudmannaskap.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

3

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 april

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Länge, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om utbyggnad av organisationen för läkar- och tandläkarutbildning

i Stockholm m. m. och anför.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

1. Utbyggnad av organisationen för läkarutbildning i Stockholm

1.1 Bakgrund

På grundval av 1963 års universitets- och högskolekommittés (U 63) förslag

fastställde statsmakterna år 1965 en plan för en successiv ökning av intagningskapaciteten

till läkarutbildning i landet under perioden 1966/67—1969/70 till

sammanlagt 916 nybörjarplatser per år (prop. 141, SU 173, rskr 411). Denna utbyggnadsplan

innebar bl. a. att antalet nybörjarplatser i medicinskt teoretiska

ämnen vid karolinska institutet i Stockholm innevarande läsår skulle öka med 72

till sammanlagt 280 intagningsplatser per år, vilket med hänsyn till beräknad avgång

skulle medföra ett behov fr. o. m. läsåret 1971/72 av 270 intagningsplatser

per år under det propedeutiska och fr. o. m. läsåret 1972/73 under det kliniska

stadiet.

Enligt en år 1964 mellan staten och Stockholms läns landsting träffad överenskommelse

(jfr prop. 1965:141 s. 193) skall det nya sjukhus som landstinget f. n.

uppför i Huddinge tas i bruk för viss propedeutisk och för klinisk utbildning av

bl. a. dessa nytillkomna studerande. Huddinge sjukhus, som dimensioneras för ett

årligt intag av 90 läkarstuderande, blir härigenom det tredje undervisningssjukhuset

i stockholmsområdet vid sidan av de båda befintliga undervisningssjukhusen,

karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. Sistnämnda sjukhus avses senare bli

ersatt som undervisningssjukhus av S:t Görans sjukhus enligt ett år 1967 träffat

avtal mellan staten och Stockholms stad (jfr prop. 1967: 175, SU 1968: 25, rskr

1968: 62).

Vid karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet kommer utbildning i huvudämnena

medicin och kirurgi jämte anslutande sidoämnen att äga rum för ett årligt

intag av 180 studerande. Utbildningen i de kliniska specialämnena för dessa studerande

förläggs huvudsakligen till karolinska sjukhuset. Inom vissa ämnesområden

utnyttjas även andra stockholmssjukhus för utbildningen såsom S:t Görans sjukhus

för psykiatri och pediatrik. Roslagstulls sjukhus för infektionssjukdomar och

Sabbatsbergs sjukhus för obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik.

Statsmakterna har nyligen fattat beslut om ökning av läkarutbildningskapaciteten

vid karolinska institutet med ytterligare 90 nybörjarplatser per år (prop.

1969: 137, SU 187, rskr 421). Ökningen genomförs i två etapper med 40 nybörjarplatser

innevarande läsår och 50 platser läsåret 1972/73. Den kliniska

utbildningen för dessa nya studerande förläggs till främst Södersjukhuset och Danderyds

sjukhus, vilka redan utnyttjas temporärt för utbildning av 40 studerande per

år. Innevarande läsår har sålunda tagits in sammanlagt 320 studerande till läkarutbildning

i Stockholm.

En närmare redogörelse för såväl nuvarande som beslutad organisation av läkarutbildningen

i Stockholm återfinns i prop. 1969: 137 (s. 5 och 11).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

5

1.2 Huddinge sjukhus

Huddinge sjukhus, som avses bli centralsjukhus i sydvästra förvaltningsområdet

inom det kommande storlandstingets sjukvårdsorganisation, uppförs ca tre km

sydväst om Huddinge centrum i trakten av Flemingsberg. Stockholms läns landsting

har här förvärvat ett markområde av ca 200 hektar, varav det egentliga sjukhusområdet

omfattar ca 80 hektar.

Huvuddelen av Huddinge sjukhus består av fem parallella huskroppar på en

yta av ca 250X300 m. Husen är fem våningar över marken och binds samman

av två tvärsgående kommunikationsleder. Vid norra sidan av huvudanläggningen

ligger lägre huskroppar som inrymmer försörjningsanläggningar samt infarts- och

parkeringsanordningar.

På västra sidan av huvudanläggningen placeras en infektionspaviljong och på

den östra en laboratorie- och forskningsbyggnad. I anslutning till sistnämnda

byggnad avses en nybyggnad för odontologisk utbildning och forskning bli uppförd,

till vilken jag återkommer i det följande (jfr även prop. 1969: 36 s. 6 och

16). Området söder om sjukhuset har reserverats som park- och friområde och

kommer att omfatta bl. a. en gymnastik- och simhall.

I den egentliga sjukhusanläggningens mellersta huskropp förläggs skilda servicediscipliner,

såsom röntgenavdelningar, de kliniskt-kemiska, kliniskt-farmakologiska

och kliniskt-fysiologiska laboratorierna samt sjukhusförvaltningen. De båda

västra huskropparna avses inrymma de medicinska och psykiatriska klinikerna

samt rehabiliterings- och långvårdskliniker. I de båda östra huskropparna förläggs

de kirurgiska klinikerna och barnklinikerna. I anslutning till dessa huskroppar uppförs

även en radioterapeutisk behandlingsavdelning. Laboratorie- och forskningsbyggnaden

innehåller bl. a. den patologiska avdelningen, det kliniskt-bakteriologiska

laboratoriet samt forskningslaboratorier och djuravdelning. Sjukhuset beräknas

totalt omfatta ca 350 000 m2 nettoyta.

I närheten av sjukhuset förläggs vidare en vårdyrkesskola, som skall inrymma

lokaler för utbildning av bl. a. tandsköterskor och tandtekniker. Till skolan planeras

även tandhygienistutbildning bli förlagd.

Huddinge sjukhus planerade utformning framgår av följande plan över sjukhusområdet.

Sjukhusets upptagningsområde beräknas för specialklinikerna komma att omfatta

ca 350 000 invånare och för grunddisciplinerna internmedicin och allmänkirurgi

samt psykiatri ca 130 000 invånare. Enligt en reviderad generalplan från

år 1967 skall sjukhuset omfatta ca 1 600 vårdplatser. Vårdplatsernas fördelning

på olika discipliner samt sjukhusets planerade kapacitet för öppen vård framgår

av följande sammanställning. Av densamma framgår även den planerade blockorganisationen

inom sjukhuset.

Utöver de i sammanställningen angivna disciplinerna kommer sjukhuset att erhålla

en omfattande serviceorganisation, särskilt på laboratoriesidan, inom ramen

för ett block för medicinsk service och forskning. Detta kommer att innefatta bl. a.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Plan över Huddinge sjukhus

\ MARK RESERVERAD FÖR &

% STATLIGA ÄNDAMÅL |j

ÉglÉ^

faslig

IVÅRDYRXESSKOLA L

jifesB&g^Sga

; ■

lODONTFAiaiLfETl

romiNGSHUsp

liHF^

KLINIKER OCH

VÅRDAVDELNINGAR

EOLLPLAH

SIM- OCH IDROTTSHALLi

WgffläSKJ;

HUVUPEMTRÉ

MEDICINSK SERVICE fM

FÖRVALTNING igfe

CENTRALKÖK

APOTEK M.M.

laiNFEKTIONSKLINiK;

mm

PpP

mg®

jMvjpj

'' U
-

0\

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970 7

Stomplan för Huddinge sjukhus

Sluten vård

Öppen vård

Disciplin

Antal nominel-

Besök per år

la vårdplatser

exkl. jourfall

Barnmedicin

{ 141

8 000

Barnkirurgi

20 000

Barn- och ungdomspsykiatri

40

1 500

S:a barnblock

181

Internmedicin

162

20 000

allergi

10 000

diabetes

10 000

Lungmedicin

78

8 000

tbc-dispensär

15 000

Njurmedicin

40

8 000

Långvård

88

2 000

Rehabilitering

44

3 000

Neurologi

60

6 000

Hud- och könssjukdomar

55

20 000

Infektionssjukdomar

112

5 000

S:a medicinblock

639

Neurokirurgi

36

Plastikkirurgi

20

8 000

Kirurgi

110

| 40 000

Ortopedi

80

Urologi

40

10 000

Obstetrik-gynekologi

132

15 000

mödravårdscentral

3 000

Radioterapi

60

12 000

Ögonsjukdomar

40

15 000

Öron-, näs- och halssjukdomar

40

25 000

S:a kirurgiblock

558

Allmänpsykiatri

240

15 000

alkoholdispensär

Psykiatrisk rehabilitering

30

20 000

S:a psykiatriskt block

270

S:a totalt

1648

299 500

bakteriologiskt laboratorium, blodcentral, farmaceutisk avdelning (sjukhusapotek),

klinisk-farmakologisk avdelning, fysiologiska laboratorier, kemiska laboratorier,

neurofysiologiskt laboratorium, patologisk avdelning med cytologiskt laboratorium

och röntgenavdelningar. Vidare kommer vid sjukhuset att finnas bl. a. anestesioch

intensivbehandlingsavdelningar, audiologisk avdelning, foniatrisk avdelning,

rehabiliteringscentral (allmän och psykiatrisk) samt socialmedicinsk avdelning.

Den första delen av Huddinge sjukhus avses bli tagen i bruk under våren 1972,

då viss sjukvårdande verksamhet inleds inom områdena medicin, långvård, kirurgi,

ortopedi, urologi, obstetrik-gynekologi och psykiatri. Sjukhusets övriga delar färdigställs

successivt och hela sjukhusanläggningen planeras vara i bruk hösten 1977.

Läkarutbildning inleds läsåret 1972/73 för 90 studerande inom ämnesområdena

medicin och kirurgi. Den aktuella tidsplanen för sjukhusets färdigställande innebär

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

att vissa kliniker och avdelningar inte kommer att kunna tas i bruk vid de tidpunkter

då utbildningen i motsvarande ämnen inleds. Situationen härvidlag åskådliggörs

i det följande. En redovisning av konsekvenserna för utbildningen har vidare lämnats

i prop. 1969: 137 (s. 16).

De totala byggnadskostnaderna för sjukhuset har i oktober 1967 av Stockholms

läns landsting fastställts inom en ram av högst 700 milj. kr. En redovisning av vissa

kostnadsberäkningar för sjukhuset har lämnats i prop. 1969: 102 (s. 10).

Överenskommelsen år 1964 mellan staten och Stockholms läns landsting innebar

att landstinget upplåter hela sjukhuset för klinisk läkarutbildning och för forskning

enligt den i avtalet intagna stomplanen. Som tidigare nämnts, skall lokalerna

dimensioneras för ett intag av 90 studerande per år, men möjlighet finns till ökning

av detta antal i vissa specialämnen. I överenskommelsen åtog sig landstinget även

att i närheten av sjukhusområdet reservera ett markområde om ca 25 hektar för

statliga ändamål.

I ett tilläggsavtal år 1969 till 1964 års överenskommelse har det statliga byggnads-

och utrustningsbidraget för sjukhusanläggningen m. m. fastställts till totalt

230 milj. kr., oavsett vad de faktiska kostnaderna kommer att bli (prop. 1969: 102

s. 47, SU 85, rskr. 217). Enligt avtalet utgår tilläggsbidrag vid prishöjningar som

överstiger en normal prisutveckling. Bidraget innefattar ersättning även för vissa

ökade kostnader, som uppstår vid förläggning av odontologisk utbildning och forskning

till laboratorie- och forskningsbyggnaden vid sjukhuset. Om antalet vårdplatser

vid den planerade radioterapeutiska kliniken med tillhörande strålbehandlingsavdelning

m. m. ökas från 20 till 60 utgår statsbidrag med ytterligare 5 milj. kr.

Som framgått av stomplanen har denna ökning beslutats av landstinget. Kungl.

Maj:t godkände för sin del avtalet med nämnda ökning av vårdplatserna den 19

december 1969.

1.3 Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71

lagt fram en detaljerad plan för inrättande av professurer vid karolinska institutet

i samband med att Huddinge sjukhus tas i bruk för läkarutbildning och medicinsk

forskning. Ämbetets förslag grundar sig på den personalplan som läkarutbildningsberedningen

redovisade i 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande

Utbyggnaden av universitet och högskolor (SOU 1965: 12 s. 147 och 148). Ämbetets

förslag och uppgifter om tidpunkterna för färdigställandet av berörda kliniker

och avdelningar vid sjukhuset i förhållande till undervisningens början framgår av

följande sammanställning.

Ämbetet framhåller behovet av att statsmakterna nu fattar beslut om en fullständig

plan för tillkomsten av dessa tjänster för att ge underlag för den fortsatta

planeringen. Ämbetet har vidare föreslagit att professurerna skall inrättas en termin

före undervisningens början, när detta är möjligt, för att ge blivande tjänstinnehavare

möjlighet att organisera den kommande utbildningsverksamheten. I fråga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

9

Ämne

Undervisningen Klinik (motsva- Professur

börjar rande) färdig inrättas

Patologi

Klinisk bakteriologi

Klinisk farmakologi

Klinisk kemi

Klinisk fysiologi

Rö ntgendiagonstik

Medicin

Intemmedicinskt specialämne

Kirurgi

Kirurgiskt specialämne

Ortopedisk kirurgi

Dermatologi och venereologi

Infektionssjukdomar

Psykiatri

Socialmedicin

Neurologi

Oftalmiatrik

Oto-rhino-laryngologi

Pediatrik

Barn- och ungdomspsykiatri

Obstetrik och gynekologi

ht 1971

ht 1972

ht 1972

ht 1972

ht 1972

ht 1972

ht 1972

(ht 1972)

vt 1973

(vt 1973)

vt 1973

ht 1973

ht 1973

ht 1973

vt 1974

vt 1974

vt 1974

vt 1974

ht 1974

ht 1974

ht 1974

1.4.1974

1.3.1972

1.3.1972

1.3.1972

1.3.1972

1.3.1972

1.7.1972

1.4.1975

1.11.1976

1.9.1977

1.1.1974

1.11.1973

1.11.1973

1.11.1973

1.5.1974

1.5.1974

1.9.1972

1.7.1972

1.7.19721

1.7.1973

1.7.1972

1.7.1972

1.7.1972

1.1.1972

1.1.1972

1.7.1973

1.7.1972

1.7.1973

1.1.1973

1.1.1973“

1.7.19733

1.7.19733

1.7.1973

1.7.1973

1.7.1973

1.7.1973

1.1.1974

1.1.1974

1.1.1974

1 Placerad vid S:t Görans sjukhus

2 Övergångsvis placerad vid Södersjukhuset

3 övergångsvis vakanssättning

om närmare motiveringar för de föreslagna tidpunkterna för tjänsternas inrättande

m. m. hänvisas till ämbetets anslagsframställning för budgetåret 1970/71.

I särskild skrivelse har Svenska anestesiologförbimdet och Svensk anestesiologisk

förening hemställt om att en professur i anestesiologi skall inrättas vid karolinska

institutet och placeras vid Huddinge sjukhus. Universitetskanslersämbetet

har i yttrande över skrivelsen avstyrkt förslaget med hänvisning till sina nyssnämnda

förslag. Ämbetet erinrar vidare om att professurer i anestesiologi — förutom

vid karolinska institutet — finns inrättade endast vid två universitet samt att beslut

fattats om att inrätta ytterligare en tjänst vid enheten i Linköping.

1.4. Föredraganden

Utbyggnaden av läkarutbildningskapaciteten vid karolinska institutet medför

att allt fler sjukhus i stockholmsområdet tas i anspråk helt eller delvis för klinisk

läkarutbildning. Statsmakterna beslöt år 1965 att antalet nybörjarplatser vid institutet

läsåret 1969/70 skulle öka från 208 till 280 per år. Denna intagningsökning

skall i enlighet med en år 1964 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms

läns landsting genomföras så att det nya sjukhus, som f. n. byggs i Huddinge,

med början den 1 juli 1972 successivt tas i anspråk för klinisk läkarutbildning och

forskning. Vidare har intagningskapaciteten till läkarutbildning i Stockholm enligt

beslut förra året ökat med ytterligare 40 platser innevarande läsår, vartill kommer

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

en beslutad ökning med 50 nybörjarplatser läsåret 1972/73 till totalt 370 platser

per år. Den kliniska delen av utbildningen för dessa studerande skall förläggas

till främst Södersjukhuset och Danderyds sjukhus, vilka redan i viss utsträckning

utnyttjas för läkarutbildning. I samband med mina förslag om sistnämnda utbyggnad

i prop 1969:137 framhöll jag bl. a. att det i stockholmsområdet kommer att finnas

möjligheter att för mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet repliera

på två högspecialiserade undervisningssjukhus — karolinska sjukhuset och Huddinge

sjukhus.

Som jag redovisat i det föregående, har universitetskanslersämbetet lagt fram en

plan för inrättande av professurer, avsedda för klinisk utbildning och forskning

vid Huddinge sjukhus. I likhet med ämbetet finner jag det från planeringssynpunkt

motiverat att statsmakterna redan nu beslutar om vilka professurer som

skall inrättas, när Huddinge sjukhus tas i anspråk för klinisk läkarutbildning och

medicinsk forskning. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

bemyndigande att inrätta sammanlagt 17 professurer vid karolinska institutet

under perioden 1972/73—1976/77 i de ämnen och — i fråga om vissa tjänster

— vid de tidpunkter som anges i följande sammanställning.

Ämne

Tidpunkt för tjänstens

inrättande

Klinisk farmakologi .......................................

1.7.1972

Klinisk fysiologi ..........................................

1.7.1972

Klinisk kemi .............................................

1.7.1972

Medicin..................................................

1.7.1972

Röntgendiagnostik .........................................

1.7.1972

Kirurgi ..................................................

1.1.1973

Ortopedisk kirurgi ........................................

Dermatologi och venereologi ................................

Infektionssjukdomar .......................................

Klinisk bakteriologi........................................

Psykiatri .................................................

1.1.1973

Neurologi ................................................

, successivt under budget-

Oftalmiatrik ..............................................

Socialmedicin .............................................

Öron-, näs- och halssjukdomar...............................

Obstetrik och gynekologi ...................................

Pediatrik .................................................

åren 1973/74—1976/77

Enligt planerna avses vidare verksamheten vid den nuvarande patologiska institutionen

på Sabbatsbergs sjukhus föras över till Huddinge sjukhus. Härigenom

kommer även en professor och två biträdande professorer i patologi att utöva sin

verksamhet vid sistnämnda sjukhus.

Vad här föreslagits innebär en mycket betydande ökning av resurserna för

klinisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet. Jag vill framhålla,

att en professur i klinisk farmakologi tidigare har inrättas endast i Linköping.

Förslaget innebär vidare, att det inom flertalet kliniska ämnesområden

vid karolinska institutet kommer att finnas minst två tjänster som professor eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

11

biträdande professor. I anslutning härtill vill jag erinra om vad dåvarande departementschefen

anförde i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 246) om att förslag om nya specialiteter,

särskilt inom de mer omfattande ämnena, framdeles borde prövas inom

ramen för redan befintliga eller i samband med utbyggnaden av läkarutbildningen

tillkommande forskningsresurser. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att

vederbörande myndigheter i sitt fortsatta planeringsarbete rörande de nu aktuella

tjänsterna prövar möjligheterna att inom ramen för de angivna ämnesområdena

differentiera forskningsverksamheten vid de olika undervisningssjukhusen i Stockholm.

I detta sammanhang vill jag peka på det unika tillfälle som föreligger att vid

ett nytt sjukhus som Huddinge sjukhus, vilket från början planerats som undervisningssjukhus

och med mycket goda resurser för klinisk forskning, redan från

starten inrikta forskningsverksamheten inom olika ämnesområden mot några, för

samhället särskilt betydelsefulla områden.

Som jag redovisat i det föregående, avses Huddinge sjukhus vara helt taget i

bruk hösten 1977. Av universitetskanslersämbetets redogörelse framgår att vissa

kliniker och avdelningar vid sjukhuset inte kommer att stå färdiga, när utbildningen

i motsvarande ämnen skall börja. Jag har tidigare behandlat dessa frågor

i prop. 1969: 137 (s. 25). Enligt vad jag erfarit har vissa ändringar i utbyggnadsplaneringen

numera gjorts inom Stockholms läns landsting. Detaljplaneringen av

tidpunkterna för de olika klinikernas färdigställande är inte helt avslutad. Mot

denna bakgrund har jag i det föregående angett tidpunkterna för inrättande av

endast de professorstjänster som skall komma till budgetåret 1972/73. Jag avser

att efter förslag av universitetskanslersämbetet återkomma till frågan om tidpunkterna

för inrättande av de övriga professurerna. Tjänsterna bör emellertid inrättas

först när läkarutbildning och forskning kan inledas i resp. ämne vid Huddinge

sjukhus.

Med hänsyn till att den sjukvårdande verksamheten inom flera descipliner kommer

att inledas vid sjukhuset, innan läkarutbildningen och forskningen börjar där,

kan det bli aktuellt att tillsätta överläkartjänster som senare skall förenas med

professur. Berörda överläkartjänster bör därvid tillsättas efter samma regler som

gäller för professur. Enligt gällande bestämmelser får vidare åtgärder för tillsättande

av tjänst som professor, som skall inrättas vid viss tidpunkt, påbörjas tidigast

två år före denna tidpunkt. Av planeringsskäl kan det bli nödvändigt att inleda tillsättningsförfarandet

för vissa nu föreslagna professurer tidigare än två år innan

tjänsten skall inrättas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att

vidta erforderliga åtgärder.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

2. Utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i

Stockholm m. m.

2.1 Inledning

Med anledning av riksdagens beslut år 1965 angående utbyggnaden av universitet

och högskolor m. m. (prop. 141, SU 173, rskr 411) uppdrog Kungl. Maj:t

den 21 januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att bl. a. utreda och komma in

med förslag om utbyggnad av den odontologiska utbildningen i Stockholm, varvid

ämbetet i första hand skulle utgå från att utbyggnaden borde ske i anslutning

till det planerade undervisningssjukhuset i Huddinge. I uppdraget ingick även

att undersöka den av 1963 års universitets- och högskolekommitté anvisade möjligheten

att under en övergångsperiod dubblera utbildningskapaciteten för tandläkare

i Stockholm genom utnyttjande av såväl tillkommande som befintliga lokaler

för odontologisk utbildning.

Universitetskanslersämbetet tillsatte för denna uppgift en kommitté, bestående

av riksdagsledamoten Gösta Skoglund, ordförande, byråchefen Sixten Fors, professorerna

Carl-Axel Hamberger och Anders Lundström samt numera medicinalrådet

Gunnar Wennström. Kommittén, som antog benämningen Kommittén för utredning

av odontologisk utbildning i Stockholm (KOS), lade i februari 1968 fram

resultatet av sin utredning i betänkandet Utbyggnad av odontologisk utbildning i

Stockholm (Stencil universitetskanslersämbetet 1968).

Över kommitténs betänkande har ämbetet genom remiss inhämtat yttranden

från socialstyrelsen, rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå, som båda

överlämnat yttranden från resp. odontologiska fakultet, rektorsämbetet vid universitetet

i Göteborg, som överlämnat yttrande från medicinska fakulteten, rektorsämbetet

vid karolinska institutet, som överlämnat yttranden från medicinska och

odontologiska fakulteterna, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, Stockholms stadskollegium, Storstockholms

sjukvårdsberedning, Sveriges tandläkarförbund och Svenska tandläkaresällskapet,

som avgett gemensamt yttrande, samt Sveriges förenade studentkårer

(SFS).

Vidare har Statstjänstemannaförbundet kommit in till ämbetet med en skrivelse

i ärendet.

Universitetskanslersämbetet har, i samband med att ämbetet den 8 februari 1969

kommit in till Kungl. Maj:t med förslag om utbyggnad av odontologisk utbildning

m. m. i Stockholm, överlämnat nämnda betänkande samt nyss angivna yttranden

över betänkandet jämte en sammanställning av dessa yttranden.

Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 26 februari 1970 för Kungl.

Maj:ts prövning överlämnat ett med Kommunalförbundet för Stockholms stads

och läns regionala frågor ingånget avtal om mark m. m. för odontologisk utbildning

i Huddinge. Avtalet har träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt Kommunal
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

13

förbundets och Stockholms läns landstings godkännande. Förhandlingsnämndens

skrivelse och avtalet samt en till avtalet fogad karta torde få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 1—3.

Slutligen har skolöverstyrelsen i skrivelse den 24 mars 1969 lagt fram förslag

rörande huvudmannaskapet för tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

I det följande redovisas för överblickens och sammanhangens skull på åtskilliga

punkter även förslag, som inte kräver riksdagens beslut.

2.2 Bakgrund

Under hela efterkrigstiden har tandläkarutbildningskapaciteten successivt byggts

ut. I början av 1940-talet togs omkring 100 nybörjare per år in vid dåvarande

tandläkarinstitutet i Stockholm, som var landets enda odontologiska läroanstalt.

Utbyggnaden av intagningskapaciteten har hittills skett främst genom att odontologisk

utbildning och forskning förlagts till nya orter. År 1948 inleddes således

tandläkarutbildning i Malmö med ett intag av ursprungligen 80 nybörjare per år

(jfr prop. 1946: 241, SU 223, rskr 454). Enligt statsmakternas beslut år 1955

(prop. 138, SU 148, rskr 326) började viss tandläkarutbildning i Umeå höstterminen

1956. Denna utbildning, till vilken i början togs in 40 nybörjare per år, omfattade

andra, tredje och fjärde årskurserna, medan första och femte studieårens

kurser var förlagda till tandläkarhögskolan i Stockholm. Vid en senare intagningsökning

till 60 nybörjare per år läsåret 1962/63 togs även tandläkarhögskolan i

Malmö i anspråk för utbildningen under det första studieåret. Fr. o. m. höstterminen

1965 meddelas fullständig odontologisk utbildning i Umeå. I samband med

reformeringen av universitets- och högskoleväsendets organisation och förvaltning

år 1964 ombildades de tidigare tandläkarhögskolorna till odontologiska fakulteter

vid resp. universiteten i Lund och Umeå samt karolinska institutet (prop. 50 s. 179,

SU 119, rskr 293). I januari 1967 inleddes tandläkarutbildning i Göteborg med

ett intag av 100 nybörjare per år, vilket ökades till 120 läsåret 1968/69 (jfr prop.

1964: 161, SU 183, rskr 364).

Antalet intagningsplatser vid de fyra odontologiska fakulteterna uppgår f. n. till

380 per år av vilka således 140 platser kommit till under 1960-talet. Intagningsplatserna

fördelar sig med 100 i Stockholm och Malmö, 120 i Göteborg och 60

i Umeå. Intagning av studerande sker vid samtliga fakulteter både höst- och vårtermin

med lika fördelning på resp. termin.

För samtliga läroanstalter med odontologisk utbildnings- och forskningsorganisation

gäller att de — vid sidan av sina primära uppgifter utbildning och forskning

— har att i egen regi bedriva tandsjukvård. Denna kliniska verksamhet sker f. n.

enligt två olika system som skiljer sig främst genom verksamhetens organisation

och lärarnas medverkan i och ansvar för tandsjukvården. Det ena äldre systemet

tillämpas i Stockholm och Malmö, medan det andra nyare systemet gäller för verksamheten

i Umeå och Göteborg. I det följande redovisas i korthet huvudlinjerna i

de båda systemen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

I Stockholm och Malmö meddelas tandsjukvård dels inom ramen för

de odontologiska institutionerna vid kandidatklinik, dels vid lärarklinik. Patienter

erhålls genom öppen mottagning och remisser. Den kliniska tandläkarutbildningen

är förlagd till kandidatklinikerna, där de studerande under lärares ledning och

övervakning utför de behandlingar som fordras för att erhålla tjänstgöringsbetyg.

I huvudsak finns det en kandidatklinik för vart och ett av de i studieplanen upptagna

kliniska examensämnena. Institutionsprefekten, dvs. normalt professor —

eller i ämne, där professor inte finns, biträdande professor — är ansvarig för vården

vid resp. kandidatklinik, medan sjukvårdsansvaret för patienten och dennes behandling

som regel inte är lagt på någon enskild lärare/tandläkare.

Lärarkliniken har kommit, till främst i syfte att säkerställa så stort patienturval,

att för undervisningen lämpliga fall alltid kan erhållas (jfr prop. 1949: 92 s. 17).

Vid lärarkliniken, dit remisstandvården är förlagd, sker även de behandlingar som

de studerande inte kan utföra vid kandidatklinikema. Behandlingarna utförs

av fakultetens lärare. Tjänstgöring vid lärarkliniken är frivillig och ersättes genom

timarvode.

Den tandsjukvårdande verksamheten har genom särskilda avtal med vederbörande

huvudmän för folktandvården i viss utsträckning samordnats med folktandvården

i Stockholm och Malmö. De båda odontologiska fakulteterna fungerar även i

viss omfattning som centraltandpolikliniker.

Professor och biträdande professor vid dessa båda fakulteter har jämte åligganden

i fråga om bl. a. undervisning och forskning enligt universitetsstadgan

(1964: 461) en daglig tjänstgöringsskyldighet om resp. fem och fyra timmar. Med

patientvården är de inte skyldiga att ta befattning annat än i den utsträckning som

undervisningen och forskningen påkallar. Professorerna har vidare rätt att, om

de så önskar, bedriva privatpraktik inom institutionen under den tid av dagen som

inte omfattas av deras dagliga tjänstgöringsskyldighet.

Avdelningstandläkare, assistenter och amanuenser svarar för större delen av den

i tandläkarutbildningen ingående undervisningen. Dessa är inte heltidsanställda

utan har en till vissa timmar fastställd tjänstgöringsskyldighet. För behörighet till

dessa tjänster fordras legitimation som tandläkare.

Organisationen av den kliniska verksamheten i Umeå och Göteborg

grundar sig på de förslag som lades fram av odontologiska förhandlingssakkunniga

i betänkandet Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna (SOU 1961:

36). En redovisning av dessa förslag har lämnats i prop. 1962: 104 (s. 53 och 88).

De sakkunnigas utgångspunkt var att den kliniska tandläkarutbildningen borde

organiseras i stort sett efter samma mönster som den kliniska läkarutbildningen.

I stället för att som i Stockholm och Malmö delas upp på kandidatkliniker och

lärarklinik hålls den kliniska verksamheten i Umeå och Göteborg samman inom

ramen för en organisatorisk enhet, tandsjukvårdscentralen, vid vilken meddelas

tandsjukvård i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen. Centralen,

som är uppbyggd kring en mottagningsavdelning (tillika avdelning för oral

diagnostik), är funktionsmässigt uppdelad på tre enheter, nämligen cariologi-prote
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

15

tik, parodontologi-bettfysiologi samt pedodonti-ortodonti. Dessutom finnes vissa

centrala behandlings- och serviceavdelningar, nämligen för oral kirurgi, endodonti,

odontologisk röntgendiagnostik och käkbehandlingar (käkcentral).

Vidare har i Umeå och Göteborg införts ett nytt ämne, som företräds av en professor,

nämligen teknologi. Detta ämne omfattar den undervisning som i Stockholm

och Malmö meddelas dels i odontologisk teknik inom ramen för de prekliniska

kurserna i cariologi och protetik, dels i materiallära. Till utbildnings- och

forskningsenheten för teknologi har i både Umeå och Göteborg knutits en statlig

tandteknikerskola, vars praktikantlaboratorium har avsetts att svara för tandteknisk

service åt tandsjukvårdscentralen.

Konstruktionen av lärartjänsterna i Umeå och Göteborg har utformats med hänsyn

bl. a. till uppläggningen av den kliniska verksamheten. Samtliga lärar/tandläkartjänster

är sålunda heltidstjänster och förenade med tjänster vid tandsjukvårdscentralen.

I egenskap av tandläkare vid tandsjukvårdscentralen har lärarna

det sjukvårdsmässiga ansvaret för den patientvårdande verksamheten.

Professor och biträdande professor i kliniskt ämne är således tillika övertandläkare

vid tandsjukvårdscentralen och erhåller härför ett särskilt uppdragstillägg.

Även den lärare som är föreståndare för mottagningsavdelningen är tillika övertandläkare

med uppdragstillägg härför. Som övertandläkare har vederbörande de

uppgifter och det ansvar som inom folktandvården åligger övertandläkare vid centraltandpoliklinik.

Vidare finns tjänster som lärare/biträdande övertandläkare i kliniska ämnen med

uppdragstillägg för verksamheten vid tandsjukvårdscentralen. I kliniska ämnen

finns dessutom assistenttandläkare med en klinisk tjänstgöringsskyldighet om

1 400 timmar per år. I deras uppgifter ingår att svara främst för handledningen av

de studerande.

Tandläkare vid tandsjukvårdscentralen i Umeå får inte utöva enskild praktik,

medan i Göteborg professorer och biträdande professorer, som är övertandläkare,

efter medgivande av universitetskanslersämbetet får utöva enskild verksamhet på

tandsjukvårdscentralen i medeltal sex timmar i veckan. Likaså skall lärare/biträdande

övertandläkare i Göteborg beredas möjlighet att mot särskilt timarvode meddela

tandsjukvård under i medeltal sex timmar i veckan under 35 veckor åt patienter

som skrivits in vid tandsjukvårdscentralen. Uppdragstilläggen till övertandläkare

och biträdande övertandläkare utgår därför med större belopp i Umeå än i Göteborg.

Tandsjukvårdscentralema i Umeå och Göteborg utgör enligt därom träffat avtal

med den kommunale huvudmannen centraltandpolikliniker för resp. Västerbottens

läns landstingsområde och Göteborgs stad. I denna sin egenskap skall de meddela

dels kostnadsfri lasarettstandvård, dels remisstandvård. Inom ramen för centralernas

kapacitet sker även i övrigt en samordning med den kommunala tandvården. I

Umeå meddelas sålunda folktandvård för vuxna och barn vid tandsjukvårdscentralen.

Behandling av patienter, som tillförs tandsjukvårdscentralen i dess egenskap av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

centraltandpoliklinik, utförs av lärarna/tandläkarna. Därvid förekommer demonstrationer

för de studerande, vilka även har att assistera vid behandlingen. Patienter

från öppen mottagning behandlas av lärama/tandläkarna i samarbete med studenterna,

som därvid utför de för den manuella träningen nödvändiga behandlingarna.

En utförlig redogörelse för tandsjukvårdens organisation, lärarnas uppgifter och

skyldigheter samt avtalsförhållandena har lämnats i prop. 1964: 161 (s. 2 och 40).

I sammanhanget kan nämnas att samtliga avtal med berörda kommuner numera

är uppsagda.

2.3 Kommittén

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de förslag som lagts fram av

den nämnda kommittén för utredning av odontologisk utbildning i Stockholm. I

fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Utbyggnad

av odontologisk utbildning i Stockholm.

2.3.1. Intagningskapacitet

Kommittén redovisar inledningsvis vissa beräkningar rörande tillgången på tandläkare

och uppskattningar av den framtida efterfrågan på tandvård och därmed

behovet av tandläkare. I skilda sammanhang har vidare bl. a. av riksdagen framhållits

angelägenheten av att öka intagningskapaciteten till tandläkarutbildningen.

Kommittén anser därför att det, även om tandläkartillgången på längre sikt kan

förväntas nå en såvitt nu kan bedömas acceptabel nivå, finns all anledning att utnyttja

möjligheterna att öka utbildningskapaciteten ytterligare genom att ta till vara

de särskilda fördelar som situationen i Stockholm skulle erbjuda i detta avseende.

Kommittén föreslår på grundval av bl. a. pedagogiska och forskningsmässiga värderingar

att intagningskapaciteten till tandläkarutbildning sätts till 120 studerande

per år vid de av kommittén föreslagna nya lokalerna för odontologisk utbildning

och forskning i Stockholm. Vidare föreslår kommittén att tandläkarutbildning under

en övergångsperiod bibehålls i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan. För att

i mesta möjliga mån alltför omfattande investeringar skall kunna undvikas i den

nuvarande byggnaden, föreslår kommittén att intaget där begränsas till 80 nybörjare

per år. Kommitténs förslag innebär således en sammanlagd intagning av 200

nybörjare per år mot f. n. 100 per år.

2.3.2 Odontologisk utbildning och forskning i Huddinge

Kommittén har i överensstämmelse med sina direktiv undersökt olika alternativ

till förläggning av en nybyggnad för odontologisk utbildning och

forskning i Stockholm. I första hand har en förläggning av nybyggnaden i anslutning

till det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge prövats, men även alternativen

av en placering vid S:t Görans sjukhus, i Västra Skogen eller på annan mark

i närheten av karolinska institutet och karolinska sjukhuset har undersökts. Vid

valet mellan de nämnda lokaliseringsalternativen har kommittén särskilt beaktat

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

deras förutsättningar i fråga om marktillgång, patientunderlag, anknytning till lämpligt

undervisningssjukhus, närhet till teoretiska institutioner och bostadsförsörjning

för studerande, lärare och övrig personal. Kommittén har härvidlag konstaterat att

huddingealternativet beträffande flertalet av dessa förutsättningar är överlägset de

andra alternativen och därför föreslagit att nya lokaler för odontologisk utbildning

och forskning uppförs i anslutning till Huddinge sjukhus. Med hänsyn till den pågående

sjukhusplaneringen i storstockholmsområdet anmälde kommittén detta ställningstagande

i skrivelse till universitetskanslersämbetet den 19 december 1966.

Beträffande organisationen av utbildnings- och forskningsenheten i

Huddinge framhåller kommittén att verksamheten så långt som möjligt bör samordnas

i större enheter. Kommittén räknar sålunda med att resurserna för utbildning

och forskning inom ämnesområdena cariologi och protetik resp. ortodonti och pedodonti

förs samman till var sin institution. Motsvarande samordning bör enligt kommittén

även övervägas för ämnesområdena oral kirurgi och parodontologi. I likhet

med vad som skett i Umeå och Göteborg föreslås den hittillsvarande utbildningen

under de prekliniska kurserna i cariologi och protetik samt i ämnet materiallära

även i Stockholm föras samman till det nya ämnet teknologi. En institution för

odontologisk teknologi bör härvid inrättas i Huddinge.

Beträffande formerna för tandsjukvårdens bedrivande vid en odontologisk utbildnings-

och forskningsorganisation anser kommittén att en samordning av densamma

inom ramen för en tandsjukvårdscentral möjliggör en mer rationell tandvårdsorganisation.

Samtidigt erbjuder systemet med heltidsanställda lärare/tandläkare

med uppgifter inom såväl tandsjukvården som utbildningen och forskningen

stora fördelar, t. ex. när det gäller ansvaret för patientbehandlingen och formerna

för de studerandes kliniska träning. Kommittén föreslår därför att tandsjukvården

vid den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge — i likhet

med vad som är fallet i Umeå och Göteborg — skall bedrivas inom ramen för en

tandsjukvårdscentral. Kommittén föreslår vidare, att denna central skall fungera

som centraltandpoliklinik för storstockholmsområdets sydvästra delar och även

liksom i Göteborg innefatta utrymmen för en skoltandpoliklinik.

Kommittén förordar vidare att en käkcentral för vård, utbildning och forskning

inom ämnesområdena käkortopedi och käkprotetik inrättas i Huddinge, dit resurserna

för käkortopedi inom stockholmsregionen bör koncentreras. Enligt kommittén

skulle en sådan central kunna komma till stånd samtidigt med att gällande

avtal mellan styrelsen för stiftelsen Röda korsets sjukhus och direktionen för karolinska

sjukhuset löper ut beträffande den käkortopediska avdelning, som f. n. finns

inrättad vid Röda korsets sjukhus.

Kommittén har grundat sitt förslag till personalorganisation för

tandläkarutbildningen i Huddinge på den personalplan efter vilken den odontologiska

fakulteten i Göteborg byggs upp, med de modifikationer som betingats av att

göteborgsplanen ursprungligen var utformad för ett årligt intag av 100 studerande.

Vidare har hänsyn tagits till dels de erfarenheter beträffande personalorganisationen

som gjorts i Umeå, dels den redan befintliga odontologiska utbildnings- och

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till personalplan för odontologisk utbildning och forskning i Huddinge

Ämne (motsv.)

Tjänstekategori/antal tjänster

Pro
fessor
-

Biträdan- Univ.- de profes- lektor

sor

Lärare Docent Forskar- assistent

Assi-

stent-

tand-

läkare

Assistent-

timmar

Tand- sköterske- personal

Grupp 1

Tandskö-

terske-

prakti-

kanter

Teknisk och Summa

administrativ

personal

Grupp 2 Grupp 1

1/21

1

2000

2

51/2

1/21

1

1 725

1

5/2

V21

1

1 500

2

5Yt

1/21

1

1 000

1

4/2

1

225

1/2

2Vi

1 1

5

6 450

61/2

231/2

(=10)

1

1 000

2

5

1

1 225

1

5

1

2

4

2 000

7

18

12

2

225

5

4

1

14

225

1

225

1

1

1 500

3

6

1

500

4

7

2

15

/ 1 350 |

ris 1

112

2

26Vi

2

15

\ i

t i

L

2

26/2

2

3

900 \ 1

f 6 1

f 4

2

15

l2

1

3

/ 500 1

! 1

L

2

15

1

4

450 I

1 6 |

f 6

2

16

2

3

725 1

l i

l

2

16

2

4

675

11

8

2

31

2

3

725

7

1

3

19

l2

1

3

725

7

4

2

20

225

1

1

1

/ 225 j

f 4 j

r 2

j

( 3

7

1

1

\ 1

1 i

1

i

l

7

1 500

2

4

500

1

2

1

5

5

2

7

i

11

12

4

4

10

9

7

26

2

4

1 500

11

19

3 2

21 2

5

41

16 900

77

54

i

76

334

(=43)

4 3

21 2

10

41

23 350

77

54

i

82/2

357/2

(=53)

fakulteten och uppförda på dess personalförteckning.

Anatomi inkl. tandanatomi och propedeutisk

bettfysiologi..........

Histologi inkl. oral histologi ......

Kemi ..........................

Fysiologi .......................

Bakteriologi ....................

Summa prekliniska ämnen

Farmakologi ....................

Allmän patologi.................

Teknologi ...................... 1

Oral diagnostik .................

Allmän kirurgi..................

Medicin ........................

Oral mikrobiologi ...............

Oral histopatologi ............... 1

Cariologi ...................... l2

Protetik ........................ la

Parodontologi................... la

Klinisk bettfysiologi .............

Pedodonti ...................... I2

Ortodonti....................... I2

Oral kirurgi .................... I2

Odontologisk röntgendiagnostik .... I2

Endodonti ......................

Rättsodontologi .................

Käkprotetik ....................

Käkortopedi ....................

Kliniskt laboratorium.............

Seminarielaboratorium och -klinik . .

Specialistklinik ..................

Verkstad .......................

Fotoateljé ......................

Förstärkning vid 120-intag........

Gemensamt ....................

Summa propedeutiska och kliniska

ämnen ....................... 9

Totalt 9

Tillika övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

forskningsorganisationen i Stockholm. Kommitténs förslag till personalplan redovisas

i vidstående sammanställning. Planen omfattar även vissa tjänster som professor

och biträdande professor samt universitetslektor, docent och forskarassistent,

vilka redan ingår i den nuvarande organisationen vid karolinska institutet.

För den prekliniskt odontologiska utbildningen, vilken även i fortsättningen avses

vara förlagd till de medicinskt teoretiska institutionerna på karolinska institutets

område i Solna, finns inrättade fyra högre lärartjänster, gemensamma för medicinsk

och odontologisk utbildning och forskning, nämligen en biträdande professor

i vardera anatomi och histologi och en universitetslektor i vardera fysiologi och

medicinsk kemi. Kommittén räknar inte med någon ändring av befintliga gemensamma

tjänster vid tillkomsten av huddingeenheten utan utgår ifrån att innehavarna

av dessa tjänster liksom hittills svarar för ledningen av den odontologiska utbildningen

inom resp. ämnesområden. Mot bakgrund av föreliggande behov av mera

odontologiskt inriktad forskning inom ifrågavarande ämnesområden påpekar kommittén

att önskvärdheten av meritering även inom det odontologiska området för

erhållande av ifrågavarande tjänster bör framhållas starkare. Kommittén berör

även frågan om inrättande av universitetslektorat för den prekliniskt odontologiska

utbildningen inom bl. a. ämnesområdena anatomi med tandanatomi och propedeutisk

bettfysiologi samt histologi med oral histologi. Kommittén konstaterar att

frågan om inrättande av sådana tjänster får tas upp senare och bedömas mot

bakgrund av den totala lärarpersonalen vid berörda institutioner.

I förhållande till den nuvarande personalorganisationen vid odontologiska fakulteten

i Stockholm innebär personalförslaget bl. a. att ytterligare två professurer inrättas,

nämligen en professur i det nya ämnet teknologi samt omvandling till professur

av den befintliga tjänsten som biträdande professor i parodontologi. De nuvarande

tjänsterna som biträdande professor i resp. cariologi och protetik, vilka

f. n. uppehålls genom långtidsvikariat, föreslås bli ersatta med lärartjänster. Den

föreslagna organisationen av tandsjukvården vid den odontologiska utbildningsoch

forskningsenheten i Huddinge innebär vidare att innehavarna av tjänster som

professor och biträdande professor i kliniskt odontologiska ämnen liksom i Umeå

och Göteborg aktivt skall delta i den tandsjukvårdande verksamheten. Berörda

tjänster föreslås därför bli förenade med tjänst som övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen

mot särskilt uppdragstillägg.

Övriga tjänster vid den nya enheten föreslås bli utformade på samma sätt som i

Umeå och Göteborg. Kommittén räknar sålunda med att läraren i oral diagnostik

blir chef för mottagningsavdelningen och att hans tjänst förenas med tjänst som

övertandläkare. Övriga lärartjänster har förutsatts bli förenade med tjänst som

biträdande övertandläkare.

Den föreslagna tjänsten som universitetslektor i patologi avses vara gemensam

för odontologiska och medicinska fakulteterna.

Utöver angivna tjänster räknar kommittén med behov av medel för ca 300 timmar

arvoderad undervisning och för vissa undervisningsarvoden.

Vid sin beräkning av lokalbehovet för den nya tandläkarutbildningen i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Huddinge har kommittén förutsatt att utrymme för den prekliniska odontologiska

utbildningen samt för ämnet farmakologi kan tillgodoses inom de nya lokaler som

f. n. uppförs på karolinska institutets område i Solna i samband med beslutad

ökning av intaget till medicinsk utbildning. Dessa lokaler skall stå färdiga höstterminen

1970.

Det totala lokalbehovet för den propedeutiska och kliniska delen av tandläkarutbildningen

i Huddinge har kommittén — med utgångspunkt i lokalstandarden

vid odontologiska fakulteten i Göteborg — beräknat till ca 17 200 m2 nettoyta.

I denna yta ingår bl. a. ca 200 m2 avsedda för tandhälsovård samt 2 120 m2 inrymda

i själva sjukhusanläggningen. Sistnämnda yta innefattar bl. a. lokaler för

ämnesområdena oral histopatologi och oral mikrobiologi samt vissa forskningslokaler

och djurlaboratorier.

Kommittén har redovisat följande tidsplan för genomförande av tandläkarutbildning

i Huddinge. Enligt kommittén bör en nybyggnad för odontologisk utbildning

och forskning i Huddinge i sin första del, vilken innefattar lokaler för bl. a.

undervisningen i teknologi, kunna stå färdig hösten 1972. Det skulle härvid vara

möjligt att ta in de studerande för tandläkarutbildning i Huddinge fr. o. m. höstterminen

1971 genom att det första studieårets teoretiska kurser är förlagda till

de medicinskt teoretiska institutionerna. Lokalerna för den kliniska delen av utbildningen

bör enligt denna tidsplan vara färdiga i sin första del höstterminen 1973.

2.3.3 Tandhälsovård

Kommittén framhåller att frågan om en ökad satsning på tandhälsovård har

aktualiserats av bl. a. vetskapen om att kariessjukdomen är mycket vanligare i

Sverige än i andra jämförbara europeiska länder. Likaså har tandlossningssjukdomarna

(parodontiterna) en hög frekvens i landet. Tandhälsovården innefattar enligt

kommitténs redovisning såväl allmänt förebyggande åtgärder, t. ex. genom fluorprofylax,

som upplysningsverksamhet till allmänheten och utredning av svårare fall

av bl. a. karies och parodontit. Stockholms läns landsting har f. n. viss tandläkarpersonal

anställd enbart för tandhälsovårdande uppgifter.

Kommittén anser att problem som hänger samman med tandhälsovård kommer

att få allt större betydelse i tandläkarutbildningen. Det är därför lämpligt att särskilda

resurser för utvecklingsarbete m. m. inom tandhälsovården tillförs den odontologiska

fakulteten i Stockholm. Vidare föreslår kommittén att den organisation

för tandhälsovård som Stockholms läns landsting planerar att bygga upp inom

huddingeområdet anknyts till den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten

där.

Kommittén föreslår att två tjänster som lärare i tandhälsovård, tillika biträdande

övertandläkare och två forskarassistenttjänster samt fyra biträdestjänster inrättas,

avsedda för tandhälsovårdande verksamhet i nära anslutning till de odontologiska

forskningslaboratorierna i Huddinge. Lärartjänsterna föreslås med hänsyn till bl. a.

verksamhetens karaktär av försöksverksamhet bli inrättade på sexårsförordnande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1970

med möjlighet till omförordnande. Lönekostnaderna för denna personal har kommittén

beräknat till 330 000 kr. i 1967 års löneläge. Lokalbehovet för verksamheten

har, såsom tidigare redovisats, uppskattats till ca 200 m2.

Den odontologiska enheten i Huddinge avses härigenom få en mot tandhälsovård

inriktad profil. Enligt kommittén bör de nu föreslagna resurserna inte koncentreras

till en särskild institution för tandhälsovård utan i stället på lämpligt sätt anknytas

till de institutioner där forskning av betydelse för tandhälsovård bedrivs.

2.3.4 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten

Som inledningsvis redovisats, har kommittén i överensstämmelse med sina direktiv

prövat möjligheten att öka utbildningskapaciteten genom utnyttjande av såväl

föreslagna som befintliga lokaler för tandläkarutbildning. Kommittén har härvid

föreslagit ett intag av 80 nybörjare per år vid lokalerna på Holländargatan. Kommittén

räknar med att detta intag skall kunna äga rum under åtminstone en femårsperiod

från den tidpunkt, då intaget av studerande för utbildning i Huddinge

inleds. Med en avtrappningsperiod av 4—5 år kommer således lokalerna vid Holländargatan

att vara i bruk för tandläkarutbildning fram till år 1980.

Kommittén redovisar den nuvarande lokalsituationen vid Holländargatan samt

noterar att lokalerna är trånga och otidsenliga med brister i försörjningssystemen.

Vidare är utrustningen hårt sliten. Kommittén räknar dock med att ett fortsatt utnyttjande

av lokalerna vid Holländargatan för tandläkarutbildning enligt kommitténs

förslag inte kommer att föranleda andra investeringskostnader än sådana

som bedöms nödvändiga för att nuvarande verksamhet skall fortsätta.

Kostnaderna för modernisering av utrustningen har enligt en försiktig bedömning

uppskattats till ca 2 milj. kr.

Kommittén har undersökt möjligheterna att under dubbleringsperioden samordna

utbildningen inom olika ämnen vid de båda enheterna, bl. a. för att i så stor utsträckning

som möjligt kunna utnyttja den högre lärarpersonalen gemensamt. Med

hänsyn till den odontologiska utbildningens starkt integrerade karaktär, där utbildning

sker parallellt i ett flertal ämnen, och mot bakgrund av de omfattande

praktiska utbildningsmomenten har detta emellertid visat sig genomförbart endast

för de prekliniska ämnena under det första studieåret och för de propedeutiska

ämnena farmakologi, oral histopatologi och oral mikrobiologi. Utbildningen i

sistnämnda båda ämnen föreslås bli förlagd i huvudsak till huddingeenheten. För

dessa prekliniska och propedeutiska ämnen räknar kommittén under dubbleringsperioden

med ett ytterligare behov av medel för 70 föreläsningstimmar och 3 450

assistenttimmar samt 4 Vi biträdestjänster. Bl. a. mot bakgrund av den begränsade

tillgången på vetenskapligt kvalificerade tandläkare har kommittén inte ansett det

möjligt att under en övergångsperiod dubblera tjänsterna som professor och biträdande

professor. Kommittén har i stället räknat med att dessa tjänster, om de nuvarande

innehavarna medger det, placeras i Huddinge och i förekommande fall,

såsom tidigare redovisats, förenas med tjänst som övertandläkare. För att tillgodose

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

undervisningsbehovet vid Holländargatan föreslås motsvarande antal extra lärartjänster

bli inrättade. Dessa lärartjänster avses ha samma tjänstgörings- och kompetensvillkor

som motsvarande tjänster i Umeå och Göteborg. Vid ett intag av 80

studerande per år till enheten vid Holländargatan kan enligt kommittén den nuvarande

personalstyrkan, som är dimensionerad för ett intag av 100 studerande,

minskas med totalt 1 tjänst som assistent och 10 biträdestjänster samt medel för

arvoden till 8 första amanuenser och 10 tandsköterskepraktikanter dras in. Vid en

förläggning av den käkprotetiska och käkortopediska verksamheten till Huddinge

enligt kommitténs i det föregående redovisade förslag kan härutöver två tjänster

som avdelningstandläkare dras in.

Kommittén har förutsatt att om det vid den nu föreslagna personalminskningen

och senare vid nedläggningen av utbildningen vid Holländargatan skulle uppkomma

behov av övergångsanordningar för viss personal, möjlighet även kommer att finnas

att vidta sådana anordningar.

Beträffande organisationen under dubbleringsperioden föreslår kommittén att för

båda enheterna gemensamma institutioner inrättas inom varje ämnesområde, varigenom

möjligheterna till samordning och effektivt utnyttjande av de samlade resurserna

lättare kan åstadkommas, samtidigt som utbildningens enhetlighet i högre

grad stryks under. Kommittén har vidare utgått från att det skall vara möjligt att

fördela personalen vid varje institution mellan de båda enheterna på det sätt som i

varje särskilt fall är mest ändamålsenligt.

Kommittéledamoten professor Lundström föreslår i en reservation bl. a. att huddingeenheten

organiseras som en självständig institutionsgrupp med den av kommittén

föreslagna institutionsorganisationen, medan utbildningsenheten vid Holländargatan

organiseras som en klinisk storinstitution. Som prefekt vid Holländargatan

föreslås en ordinarie professor eller biträdande professor fungera. Vidare bör

med hänsyn till rekryteringsläget möjlighet finnas att inrätta extra tjänster som professor

eller biträdande professor vid Holländargatan under dubbleringsperioden,

när de ordinäre tjänstinnehavarna mottar förordnande som övertandläkare i Huddinge.

Reservanten framhåller att den av honom föreslagna organisationen genom

en praktisk ansvars- och arbetsfördelning skapar förutsättningar för en bättre organisation

och ledning av utbildning, forskning och patientvård vid båda enheterna än

kommittémajoritetens förslag.

2.3.5 Kostnadsberäkningar

Kommitténs beräkningar av driftkostnaderna — i 1967 års löne- och prisläge —

för den föreslagna organisationen vid full utbyggnad framgår av följande sammanställning.

I densamma har även tagits med motsvarande kostnader för den hittillsvarande

odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen vid Holländargatan

budgetåret 1967/68 enligt kommitténs uppgifter. Beloppen anges i 1 000-tal

kr. samt beträffande avlöningskostnaderna exklusive lönekostnadspålägg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

23

Ändamål

Utbildnings-

och forskningsenhet vid

Holländar-

gatan

1967/68

Huddinge

Holländar- gatan under

dubblerings- perioden

Huddinge

och Holländar- gatan under

dubblerings- perioden

Avlöningskostnader

Personal m. m. för odontologisk

utbildning och forskning1.......

7 435

10 290

5 995

16 285

Personalförstärkningar vid karo- linska institutets förvaltning.....

85

40

125

Materiel m. m...................

360

450

260

710

Omkostnader ...................

1 245

2 230

1 060

3 290

Doktorandstipendier .............

57

76

28

104

Främjande av ograduerade forskares

vetenskapliga verksamhet.......

95

115

35

150

Summa

9 192

13 246

7 418

20 664

1 Exklusive ersättning till tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter.

Vid beräkningarna har inte tagits med inkomster av den tandsjukvårdande verksamheten

samt kostnader för lärarkliniken vid Holländargatan.

Av sammanställningen framgår att ökningen av de årliga driftkostnaderna vid

genomförande av den föreslagna utbyggnaden av odontologisk utbildning i Stockholm

beräknats till sammanlagt nära 11,5 milj. kr. i 1967 års löne- och prisläge.

Av ökningen avser närmare 9 milj. kr. avlöningskostnader.

Kommittén har — med utgångspunkt i motsvarande kostnader i Göteborg —

uppskattat byggnadskostnaderna för den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten

i Huddinge till ca 60 milj. kr. Kostnaderna för inredning beräknas uppgå

till 6 milj. kr. och för utrustning till 18 milj. kr., allt i 1967 års prisläge.

2.3.6 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm

Kommittén har — som tidigare redovisats — föreslagit att tandsjukvårdscentralen

vid enheten i Huddinge skall fungera även som en centraltandpoliklinik inom

ramen för den kommunala tandsjukvårdsorganisationen. Vid centralen förutsätter

kommittén vidare att folktandvård kommer att meddelas för vuxna och barn i den

utsträckning dels utbildningen och forskningen erfordrar, dels lärarna/tandläkarnas

kapacitet tillåter.

Mycket översiktligt har kommittén uppskattat, att huddingeenheten skulle kunna

meddela tandsjukvård inom olika områden i en omfattning som totalt skulle motsvara

ca 15 heltidsarbetande tandläkare. Kommittén redovisar vidare att representanter

för Stockholms läns landsting med hänsyn till beräknade befolkningstal för

Huddinge/Flemingsbergsområdet översiktligt räknat med ett behov av 20 till 25

tandläkare för central- och distriktstandpoliklinikverksamhet samt för viss specialisttandvård

inom detta område.

Kommittén anför i anledning härav.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

När fråga är om samarbete med vederbörande huvudman för tandsjukvården

föreslås ett längre gående sådant samarbete för huddingeenheten med Stockholms

läns landsting än vad som är fallet i Umeå och Göteborg. Sålunda föreslås att den

offentliga tandsjukvården för huddingeregionen sammanförs till en enhet genom att

tandsjukvårdscentralen utbyggs och förstärks med befattningshavare som endast

har till uppgift att svara för tandsjukvård. Differensen mellan behovet av tandsjukvård

för huddingeområdet och den tandsjukvårdskapacitet som kan tillhandahållas

av utbildningsenheten i Huddinge inom ramen för de resurser m. m. vilka dimensionerats

med hänsyn till utbildningens och forskningens behov, bör kunna täckas

genom inrättandet av ett antal assistenttandläkartjänster och ett häremot svarande

antal hjälpkrafter. Ett genomförande av kommitténs förslag ger enligt kommitténs

uppfattning samtidigt underlag för en väsentligt utökad specialistutbildning.

De av kommittén föreslagna ytterligare assistenttandläkarna med huvudsakliga

uppgifter i den tandsjukvårdande verksamheten föreslås få en tjänstgöringsskyldighet

om 1 800 timmar per år. Motsvarande tjänstgöringsskyldighet för de assistenttandläkare

som f. n. tjänstgör vid tandsjukvårdscentral i Umeå och Göteborg är

1 400 timmar per år.

2.3.7 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning

Beträffande den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningens uppläggning

och organisation får jag hänvisa till min redogörelse i det följande i samband

med skolöverstyrelsens förslag om ändrat huvudmannaskap för denna utbildning

(avsnitt 2.6).

Med hänsyn till skolöverstyrelsens utredning rörande dels huvudmannaskapet

för tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen, dels dimensioneringen och utformningen

av dessa utbildningar har kommittén lagt fram endast provisoriska förslag

beträffande den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i Stockholm.

I fråga om tandteknikerutbildningen föreslår kommittén således

att den nuvarande statliga tandteknikerskolan i Stockholm med fyraårig utbildning

ersätts av en skola med treårig utbildning, förlagd till huddingeenheten. Skolan

föreslås bli organiserad på samma sätt som motsvarande skolor i Umeå och Göteborg.

Det årliga intaget föreslås bli 35 elever, vilka under sitt tredje utbildningsår

tjänstgör inom ett praktikantlaboratorium. Detta laboratorium avses svara för huvuddelen

av den tandtekniska servicen åt tandsjukvårdscentralen. De totala avlöningskostnaderna

för den nya skolan har beräknats till 682 000 kr. per år i 1967

års löneläge. Av dessa kostnader utgör 372 000 kr. praktikantarvoden. Merkostnaderna

i förhållande till den nuvarande skolan i Stockholm beräknas till 514 000

kr. i 1967 års löneläge.

Kommittén föreslår vidare att en statlig tandsköterskeskola inrättas

vid huddingeenheten med ett årligt intag av 100 elever. Kostnaderna härför beräknas

vid full utbyggnad uppgå till 600 000 kr. per år i 1967 års löneläge, varav

493 000 kr. är arvoden till tandsköterskepraktikanter. Under övergångsperioden

har tandsköterskeutbildning förutsatts äga rum även vid enheten på Holländargatan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

25

2.4 Remissyttrandena

Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttrandena

har i huvudsak följande lydelse.

2.4.1 Allmänna synpunkter rörande tandläkarutbildningen m. m.

Några remissinstanser beklagar att utredningsdirektiven varit så restriktiva att

kommittén inte kunnat göra en analys av odontologins problem och framtida ställning.

En sådan målsättningsanalys önskas av odontologiska fakulteten vid karolinska

institutet, socialstyrelsen och SFS.

Mot bakgrund av att den odontologiska utbildningsorganisationen i Umeå i stora

delar utgör modellen för den föreslagna huddingeenheten, anser odontologiska fakulteterna

vid universiteten i Lund och Umeå samt vid karolinska institutet, socialstyrelsen,

Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och SFS, att

kommittén tagit alltför liten hänsyn till de erfarenheter man hittills vunnit av denna

organisation. I samband härmed beklagas att ingen representant för den odontologiska

fakulteten i Umeå ingått i kommittén.

Svenska landstingsförbundet, Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska

stadsförbundet ansluter sig till kommitténs bedömning av behovet att öka

utbildningskapaciteten. Denna uppfattning delas av odontologiska

fakulteten vid karolinska institutet, som understryker att betydande skillnader råder

mellan befolkningens vårdbehov och nuvarande vårdefterfrågan och anför bl. a.

Införandet av en allmän tandvårdsförsäkring skulle komma att öka denna vårdefterfrågan.

Därtill kommer att vårdformerna ändras till att bli alltmer tidskrävande

varför en ökad tandläkarutbildning blir än mer motiverad.

Av övriga remissinstanser ställer sig flera tveksamma i denna fråga. Prognoserna

anses lida av stor osäkerhet, och dessutom har en framtida tandvårdsförsäkrings

vara eller inte vara stor inverkan på vårdefterfrågan. Flexibilitet vid den långsiktiga

planeringen av utbildningskapaciteten är ett allmänt önskemål. Tandläkartätheten

i landet anges av Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och

odontologiska fakulteten i Umeå som den högsta i världen. Effekten av förebyggande

åtgärder måste beaktas enligt Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet

och socialstyrelsen. Sistnämnda instans framhåller bl. a.

Redan nu har man efter några års verksamhet med allmän lokal fluorprofylax

framförallt för barn i skolåldrarna kunnat avläsa betydande resultat i form av reduktion

av kariesfrekvensen. Detta har medfört att behandlingstiden per barn kraftigt

sjunkit inom de flesta av huvudmannaområdena. Härtill kommer, efter allt att

döma, effekten av en kommande vattenfluoridering.

Kommittén har inte haft till uppgift att diskutera frågan om tandläkarutbildningens

organisation något som beklagas av odontologiska

fakulteterna i Umeå och vid karolinska institutet samt Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet. Odontologiska fakulteten i Umeå framhåller bl. a.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Kommitténs förslag är baserat på de utbildnings- och studieplaner som användes

nu; dessa är mogna för omarbetning. De senaste årens nytänkande och färska forskningsresultat

på området, ägnade att effektivisera tandläkarutbildningen, borde ha

beaktats. Det är angeläget att man i det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet

i största möjliga mån tager hänsyn till dessa nya rön, t. ex. beträffande utformningen

av den kliniska undervisningen inom vissa ämnesområden och fantomundervisningens

organisation.

SFS föreslår att ämnet arbetsfysiologi skall ingå i utbildningsplanen.

Odontologiska fakulteterna vid universiteten i Lund och Umeå samt vid karolinska

institutet och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet instämmer

i princip i kommitténs resonemang att systemet med lärare/biträdande

övertandläkare ökar möjligheterna för forskarutbildning men anser att

dessa möjligheter spolieras, eftersom antalet lärare inte ställts i proportion till antalet

studerande. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att, om

den föreslagna lärarplanen skulle genomföras, den tid, som står till ämnesföreträdarnas

förfogande för forskarutbildning och forskning, kommer att bli utomordentligt

ringa och en försämring jämfört med nuvarande förhållanden utan tvekan kommer

att inträffa. Medicinska fakulteten i Göteborg anser kommitténs förslag att inrätta

fyra icke ämnesbundna forskarassistenttjänster vara en viktig faktor för att

eliminera bristen på docentmeriterade tandläkare.

Några detaljerade synpunkter beträffande tandläkarnas specialistutbildning

framförs inte med hänsyn till de önskemål om utredning av denna

fråga som begärts i annat sammanhang. Remissinstanserna finner det dock angeläget

att specialistutbildningen ökas. Svenska landstingsförbundet, som uttrycker

bekymmer över bristen på specialistutbildade tandläkare inom folktandvården, anför

bl. a.

Endast när det gäller specialiteten tandsystemets kirurgiska sjukdomar synes

förhållandena tillfredsställande. Bristen på specialistutbildade tandläkare har medfört,

att en önskad utbyggnad av specialistvården inom folktandvården ej kunnat

genomföras.

Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund och Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet anser att en tillfredsställande specialistutbildning

bara kan ske vid de odontologiska fakulteterna.

Några instanser tar upp frågan om vidare- och efterutbildning. Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet och reservanter i socialstyrelsen förordar

sålunda, att lokalerna vid Holländargatan skall rustas upp och användas för sådana

ändamål.

Remissinstanserna är positiva till kommitténs förslag rörande tandhälsovård.

Svenska landstingsförbundet konstaterar att tandhälsovården kommit att

utgöra en allt större del av folktandvårdens arbete under de senaste åren. Förbundet

uttalar vidare.

Den förebyggande tandvården har kommit att ingå som ett naturligt led i verksamheten

på samma sätt som den förebyggande vården inom den allmänna hälso
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

27

och sjukvården. Därför hälsar styrelsen med tillfredsställelse kommitténs förslag att

inom ramen för den nya utbildningsenheten i Huddinge tillgodose tandhälsovårdens

behov av resurser för utvecklings- och forskningsarbeten m. m.

Liknande synpunkter framförs av odontologiska fakulteterna vid universiteten i

Lund och Umeå samt medicinska och odontologiska fakulteterna vid karolinska

institutet, Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet, Svenska stadsförbundet

och Stor-Stockholms sjukvårdsberedning.

2.4.2 Den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge

2.4.2.1 Lokalisering

Remissinstanserna ställer sig i huvudsak positiva till kommitténs förslag till lokalisering

av den nya odontologiska utbildnings- och forskningsenheten till det blivande

undervisningssjukhuset i Huddinge. Även de instanser vilka anför betydande

nackdelar med en förläggning till Huddinge förefaller dock acceptera detta

alternativ som det enda realistiska.

Närheten till ett medicinskt undervisningssjukhus framhålls som en fördel av

flera instanser. Odontologiska fakulteten i Umeå anför.

Erfarenheterna från Umeå visar att förläggandet av odontologisk utbildning och

oral sjukvård i omedelbar närhet av enheter för medicinsk utbildning och sjukvård

är bra inte enbart för patienter och studerande utan även för lärarnas vidareutbildning

och forskning. Fakulteten finner, i den förhandenvarande situationen,

förläggadet av den nya tandläkarutbildningen till Huddinge motiverat.

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet anser att huddingealternativet

kommer att medföra mycket goda betingelser för främst kliniskt inriktad forskning.

Fakulteten fortsätter.

Fakulteten är visserligen medveten om att förläggningen till Huddinge för den

odontologiska liksom för den medicinska verksamheten kan medföra vissa svårigheter

i fråga om kontakterna med bl. a. de medicinskt teoretiska institutionerna på

norrbackaområdet. Fakulteten anser emellertid att dessa svårigheter ej bör överdrivas

utan ses i relation till de möjligheter till integration och samverkan som

kommer att erbjudas vid Huddinge sjukhus.

Stor-Stockholms sjukvårdsberedning tillstyrker huddingealternativet under förutsättning

att överenskommelse kan träffas mellan berörda parter rörande lokalisering,

formerna för samarbetet med folktandvården, ekonomisk ersättning m. m.

och framhåller vidare att projektkontoret för Huddinge sjukhus delar kommitténs

positiva bedömning av möjligheterna att anskaffa bostäder och parkeringsplatser.

Ingen av remissinstanserna avstyrker huddingealternativet, även om vissa nackdelar

påtalas. Samarbetet med övriga forskningsinstitutioner försvåras enligt odontologiska

fakulteten vid karolinska institutet och Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet. Problem med patientunderlaget kan förväntas, skriver

odontologiska fakulteten vid karolinska institutet och Stor-Stockholms sjukvårdsberedning.

Detta kan komma att visa sig för litet differentierat, speciellt med hänsyn

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

till att endast den s. k. dagbefolkningen utgör underlag för patientrekrytering. Detta

förhållande, menar instanserna, accentuerar nödvändigheten av god service åt patienterna

med avseende på vänte- och behandlingstider m. m.

2.4.2.2 Organisation m. m.

Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att den av kommittén

föreslagna institutionsindelningen inte bör genomföras. Som motiv

anför fakulteten.

Erfarenheterna från Umeå och från utländska läroanstalter visar att gemensamma

institutioner och gemensamma lärare erbjuder stora praktiska svårigheter

bl. a. på grund av utbildningens organisation och ämnesområdenas omfattning enligt

studieplanen. Fakulteten finner således att nuvarande institutionsindelning bör

bibehållas oförändrad.

Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund föreslår däremot en enda storinstitution

för hela fakulteten och anför bl. a.

Mot en sammanslagning kan många invändningar resas. Sålunda är det icke

utan vidare självklart att just dessa ämnesområden är mest lämpliga att slås samman.

Man skulle t. ex. med lika goda skäl kunna föreslå att cariologi och parodontologi

förenas till en funktionsenhet. Enligt fakultetens mening är därför den naturliga

funktionsenheten en storinstitution för fakultetens arbetsområde. Att inom

denna upprätta konstlade större enheter måste leda till besvärliga samarbetsproblem

och även till andra helt onödiga komplikationer.

Enligt odontologiska fakulteten i Umeå minskar fakultetsbegreppet i betydelsesom

sammanhållande enhet. I stället kommer institutionsenheten att bära allt större

ansvar, vilket motiverar en fast institutionsindelning. Fakulteten föreslår en institutionsindelning

som omfattar sex institutioner i stället för nuvarande tio institutioner.

SFS stöder kommitténs förslag att ämnena cariologi och protetik resp. ortodonti

och pedodonti i samband med tillkomsten av den nya enheten i Huddinge förs

samman till en institution. Likaså anser SFS att ämnena oral kirurgi och parodontologi

bör samordnas.

Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet och Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet kritiserar den av kommittén föreslagna tandsjukvårdscentralen

då man anser att kommitténs beskrivning av tandsjukvårdscentralen

i Umeå, som varit förebilden för motsvarande enhet i Huddinge,

är felaktig. Nämnda instanser anser att undervisningen och patientvården i

Umeå numera bedrivs efter samma linjer som i Stockholm och Malmö med verksamheten

fördelad på skilda behandlingsavdelningar, som sedan i sin tur är uppdelade

på kandidat- och lärarkliniker. Odontologiska fakulteten i Umeå har dock

ingen anmärkning beträffande tandsjukvårdscentralen.

Positiv till tanken på en tandsjukvårdscentral är däremot odontologiska fakulteten

vid universitetet i Lund, som anser att tandsjukvården ges en större stadga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

29

genom att den organisatoriskt inordnas under en tandsjukvårdscentral. Stor-Stockholms

sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet anser att införande av en

tandsjukvårdscentral torde medföra en mera rationell tandsjukvårdsorganisation

samt öka lärarnas ansvar för vården av patienterna.

Beträffande kommitténs förslag om en k ä k c e n t r a 1 för vård, utbildning

och forskning i käkortopedi och käkprotetik i Huddinge ifrågasätter Stor-Stockholms

sjukvårdsberedning om inte vårdaspekten motiverar två dylika enheter och

förutsätter att berörda organ får tillfälle att noggrant penetrera frågan innan beslut

fattas. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet räknar med svårigheter

vid en eventuell omorganisation till käkcentral. Fakulteten pekar bl. a. på att den

plastikkirurgiska specialiteten kommer att få väsentligt mindre resurser i Huddinge

än vid karolinska sjukhuset och önskar att frågan ytterligare utreds. Odontologiska

fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet

avstyrker förslaget. Umeåfakulteten anför.

Fakulteten avstyrker inrättandet av en käkcentral mot bakgrunden av i Umeå

vunna erfarenheter. Käkprotetiken och käkortopedin, som tillsammans föreslås utgöra

käkcentralen enligt umeåmodell, behandlar två skilda typer av patienter och

grund för sammanföring till käkcentral saknas.

Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet anser att begreppet

»käkcentral» skapar förvirring, inte minst bland läkarna, och att man torde uppnå

en effektivare patientvård och klarare organisatoriska linjer genom en uppsplittring

av käkcentralen i två delar, som hänförs till var sin moderinstitution.

2.4.2.3 Personalfrågor

Betydande invändningar riktas mot den av kommittén föreslagna personalorganisationen

i första hand från de odontologiska fakulteterna och Svenska tandläkarförbundet

/Svenska tandläkarsällskapet, vilka anser att den är helt underdimensionerad.

Undervisningen anses bli lidande, i första hand genom ett för lågt beräknat

antal handledare. Forskningen och forskarutbildningen kommer att inskränkas,

främst till följd av att antalet lärare/biträdande övertandläkare blir för litet,

varvid framför allt professorer och biträdande professorer inte får erforderlig tid för

forskning och forskarutbildning. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet

anför bl. a.

Fakulteten vill mycket bestämt framhålla att den begränsade tillgången på vetenskapligt

kvalificerade tandläkare i landet icke får tas till intäkt för att ytterligare

försämra möjligheterna för forskning. Endast vidgad möjlighet för vetenskaplig

verksamhet samt större tillgång till kvalificerade tjänster förmår stimulera presumtiva

forskare. Det antal högre tjänster, som erfordras för en fullgod undervisning

bör därför inrättas redan från början. Mot personalplanerna för Göteborg har tidigare

riktats stark kritik. Det grundläggande kravet att lärarorganisationen måste

dimensioneras så att tillräcklig tid för forskning står till förfogande inom tjänstgöringstidens

ram kommer ej att uppfyllas. Liksom vid de äldre utbildningsanstalterna

kommer där all tjänstgöringstid att behöva ägnas åt kursgivning, handledning och

direkt hjälp vid de studerandes kliniska verksamhet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet, vilka bedömer den föreslagna

personalplanen som helt otillfredsställande och otillräcklig, anför bl. a.

Inlärning av kliniska rutiner kräver erfarenhetsmässigt en intensiv individuell

handledning för att resultatet skall bli tillfredsställande. Den brist på lärarpersonal

som blir en följd av den föreslagna personalplanen kommer därför att medföra,

att studenten får ägna långa tider åt improduktiv väntan på handledare. Detta

är onödigt påfrestande för patienten. Det medför vidare effektivitetsförluster i undervisningen

som icke kan anses försvarliga mot bakgrund av den stora undervisningsvolym,

som skall pressas in i de fem studieåren till tandläkarexamen.

Sistnämnda organisationer anser den föreslagna personalplanen för Huddinge —

med ett intag av 120 studenter per år — vara i det närmaste analog med Umeås

— 60 studenter per år. För huddingeenheten hade umeåfakultetens nuvarande personalorganisation

med undantag för de högre tjänsterna i stort sett bort fördubblas.

Odontologiska fakulteten i Umeå anför.

De svårigheter, som föreligger vid umeåskolan, för undervisning och tandsjukvård

inom vissa ämnesområden på grund av alltför få lärare visar att kommitténs

förslag till lärarpersonal (lärare, assistenttandläkare, assistenter och amanuenser)

liksom övrig personal är helt otillfredsställande. Detta gäller främst ämnesområdena

cariologi, endodonti, parodontologi, pedodonti och protetik.

Fakulteten anser att antalet assistenttimmar bör minst tredubblas jämfört med

vad kommittén föreslagit och motiverar detta med att assistenter och amanuenser

fyller en mycket angelägen funktion i undervisningen och den kliniska verksamheten.

Odontologiska fakulteten i Lund finner att alla ämnen utom ortodonti och odontologisk

röntgendiagnostik fått för liten tilldelning av lärarresurser.

Socialstyrelsen pekar på vissa olägenheter som följer av en underdimensionerad

lärarkader såsom studenternas ineffektiva väntan på handledning i sin tandvårdande

verksamhet. Socialstyrelsen anför vidare.

En underdimensionerad lärarpersonal kan också leda till att man för att klara

undervisningen och patientvården på ett godtagbart sätt tvingas att i likhet med

vad som skett vid den nuvarande fakulteten i Stockholm utnyttja ett antal ej avlönade

extra amanuenser, vilka för sin specialistmeritering eller allmänna meritering

söker sig till avdelningarna. Ett dylikt provisoriskt arrangemang kan ej anses

tillfredsställande. Med utgångspunkt från det sagda finner socialstyrelsen det angeläget

att personalplanen beträffande Huddinge-enheten successivt överses och

anpassas till den växande tillgången på kvalificerade lärare i landet.

SFS anser att tillgången på kliniskt verksamma lärare är otillräcklig på vissa

avdelningar vid fakulteten i Stockholm. Väntetider för studenter och patienter

måste nedbringas. Härigenom förbättras de studerandes möjligheter att tillägna sig

en god klinisk erfarenhet och att uppfylla kursfordringarna inom stipulerad tid. Vidare

föreslår SFS att ett större antal rena lärartjänster — universitetslektorat ■—

inrättas i de kliniska ämnena.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

31

De föreslagna assistenttandläkarna vid tandsjukvårdscentralen bör ha en tjänstgöringsskyldighet

av maximalt 1 400 tim./år och inte 1 800 tim. anser Svenska

tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet samt odontologiska fakulteterna

vid universitetet i Umeå och vid karolinska instiutet. Sistnämnda fakultet anvisar

följande alternativ.

Önskar man utvidga tandsjukvårdscentralens kapacitet bör detta dock i första

hand ske genom att vid fakulteten anställda assistenter och amanuenser på lämpligt

sätt bereds tillfälle att där utöva tandvård. Man har här en grupp tandläkare

ofta med avsevärd vidareutbildning inom respektive ämnesområde, vilka det vore

av stort värde att kunna utnyttja inom tandsjukvården.

Tjänster delade mellan två avdelningar bör inte förekomma, enligt odontologiska

fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet.

Platserna anses omöjliga att besätta på grund av intressesplittringen mellan två

specialiserade ämnesområden. Behovet av assisterande personal måste enligt Svenska

tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och socialstyrelsen beaktas

för att kandidaterna redan under studietiden skall få lära sig att utnyttja den assisterande

personalen på rätt sätt. Odontologiska fakulteten i Lund anser att antalet

tandsköterskepraktikanter är helt otillfredsställande. Behovet av teknisk personal

har inte beaktats anser Statstjänstemannaförbundet.

Den statliga tandhälsovårdsenheten bör enligt Svenska landstingsförbundets

uppfattning — åtminstone på sikt -—- ledas av en professor i tandhälsovård

och utgöra ett för hela landet gemensamt forskningscentrum som samtidigt

har att svara för bl.a. specialist- och vidareutbildning på området. Svenska tandläkarförbundet/Svenska

tandläkarsällskapet och odontologiska fakulteten vid karolinska

institutet önskar båda lärartjänsterna utbytta mot professurer. Sistnämnda

remissinstans hänvisar till att på många håll i utlandet särskilda professurer för

förebyggande odontologisk målforskning har inrättats.

Socialstyrelsen hälsar med glädje att tandhälsovården erhållit vissa resurser vid

utbildningsenheten i Huddinge och anför.

Förslaget att tillskapa särskilda kvalificerade tjänster som anknyter till lämpliga

institutioner, t. ex. cariologi och parodontologi är i och för sig en god lösning Socialstyrelsen

anser dock att det skulle vara av stort värde att få frågan om en intensifierad

tandhälsovård ytterligare utredd. Möjligheter borde tillskapas att bedriva

målinriktad forskning inom profylaktiken beträffande ämnesområdena cariologi,

parodontologi och pedodonti.

Frågan om ytterligare förvaltningspersonal har avfärdats alltför lättvindigt enligt

odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund. Om en så stor enhet som fakulteten

och tandsjukvårdscentralen i Huddinge skall fungera måste väl dimensionerad

personal för administration och förvaltning stå till dess förfogande. Även rektorsämbetet

vid karolinska institutet påpekar behovet av förvaltningspersonal, särskilt

intendentspersonal.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

2.4.2.4 Lokalfrågor

Rektorsämbetet vid karolinska institutet finner det ändamålsenligt att utbildningen

i vissa prekliniska ämnen även fortsättningsvis blir förlagd till de medicinskt

teoretiska institutionerna inom institutets område, men framhåller att lokalproblem

kan komma att uppstå framför allt under dubbleringsperioden.

Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att det föreslagna lokalprogrammet

för huddingeenheten i stort sett motsvarar behoven sådana de i dagens

läge kan bedömas. En organiserad vidare- och efterutbildning kommer emellertid

att ställa krav på ytterligare lokaler. Lokalbehovet för framtida utbildning av

tandhygienister måste även beaktas.

Odontologiska fakulteten i Umeå anser det av kommittén angivna lokalbehovet

i Huddinge, ca 17 000 m2 för 120 studerande, vara alltför litet. Lokaltillgången

i Umeå, ca 12 000 m2 för 60 studerande, är enligt fakulteten redan den

alltför liten.

SFS beklagar att kommittén inte diskuterat betydelsen av lokalernas utformning

för den framtida tandläkarutbildningen. Organisationen anför.

Det starkt utvecklade avdelningstänkandet i nuvarande utbildning innebär att de

lokaler som byggts och de som enligt kommitténs förslag skulle komma att byggas

troligen skulle erbjuda hinder för mer genomgripande förändringar i tandläkarutbildningens

organisation.

2.4.3 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten

Åsikter såväl för som emot en tillfällig dubblering av utbildningskapaciteten i

Stockholm genom att de nuvarande lokalerna vid Holländargatan temporärt bibehålls

för tandläkarutbildning redovisas i remissvaren. Huvudmannainstanserna är

positiva, medan de odontologiska fakulteterna är tveksamma.

Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet tillstyrker en

dubblering, liksom Svenska landstingsförbundet, som hälsar en sådan åtgärd med

tillfredsställelse med hänsyn till en eventuell framtida tandvårdsförsäkring; en sådan

torde enligt förbundet innebära en starkt ökad efterfrågan på tandvård. Även

odontologiska fakulteten vid karolinska institutet tillstyrker förslaget dock under

förutsättning att lokalerna vid Holländargatan rustas upp och befintlig nedsliten

utrustning ersätts och moderniseras.

Odontologiska fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet

avstyrker en dubblering. Med hänsyn till den framtida tillgången

och efterfrågan på tandvård är det enligt dessa instanser inte troligt att en dubblering

blir nödvändig. Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet

anser att enheten vid Holländargatan bör användas för vidare- och efterutbildning

av tandläkare, varför organisationen förordar att lokaler och utrustning under alla

omständigheter moderniseras. Odontologiska fakulteten i Umeå anför ekonomiska

och organisatoriska skäl för sin avstyrkan.

Odontologiska fakulteterna vid universiteten i Lund och karolinska institutet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg och Svenska tandläkarförbundet/

Svenska tandläkarsällskapet anser att reservanten Lundströms förslag till organisation

under dubbleringsskedet är att föredra framför det av kommittén förordade

alternativet. Odontologiska fakulteterna vid universitetet i Lund och karolinska

institutet anför som främsta skäl att forskning och undervisning blir lidande. Sistnämnda

fakultet skriver.

Vad beträffar personalorganisationen under övergångstiden ansluter sig fakulteten

helt till kommittéledamoten Lundströms reservation. Som Lundström mycket

riktigt anmärker är de uppgifter institutionscheferna skulle få, om kommittémajoritetens

förslag genomfördes, helt omöjliga att fullfölja. Detta kommer i första hand

att gå ut över forskning och forskarhandledning och som kommittén konstaterar

råder det stort brist på kvalificerade sökande till de högre tjänsterna. Den för närvarande

aktuella forskningen bedrives i hög grad med profylax som slutmål, varvid

man kan konstatera att forskningen troligen ger lika värdefullt tillskott till

tandvården som den ökade utbildningstakten. Den besparing som fås genom kommitténs

förslag står icke i rimlig proportion till den skada som åstadkommes genom

sämre utbildning och minskad forskning. En redan från början i alla avseenden

fungerande huddingeinstitution är säkerligen av största värde ur alla synpunkter.

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet tillstyrker kommitténs alternativ

och anför.

Beträffande organisationen under dubbleringsskedet är fakulteten medveten om

att kommitténs förslag onekligen kommer att innebära en mycket kraftig arbetsbelastning

för prefekterna. Vid en ändamålsenlig delegering av olika ärenden bör

dock denna kunna nedbringas. Fakulteten noterar också att en ökning av den

kvalificerade lärarpersonalen föreslås. Med hänsyn till rådande begränsade tillgång

på vetenskapligt kvalificerade tandläkare i landet och till den föreslagna dubbleringsperiodens

förhållandevis korta varaktighet ställer sig fakulteten tveksam

till behovet av speciella organisatoriska åtgärder enligt ledamoten Lundströms reservation.

Fakulteten tillstyrker därför kommitténs förslag i detta avseende, men

anser, att om dubbleringsperioden skulle visa sig behöva bli längre än vad som angivits,

en omprövning av organisationen bör göras.

Även rektorsämbetet vid karolinska institutet tillstyrker kommitténs alternativ.

Båda lösningarna befinns vara intressanta alternativ för organisationen av en så

omfattande odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet. Rektorsämbetet

understryker emellertid betydelsen av att den odontologiska verksamheten, även

om den blir lokalmässigt åtskild i vissa delar, hålls samman i en enhetlig organisation

med ökade möjligheter till samordning och effektivt samutnyttjande av de

totala resurserna inom de olika ämnesområdena.

2.4.4 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm

Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och odontologiska fakulteten

i Umeå tillstyrker kommitténs förslag att viss folktandvård bör äga rum

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 122

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

vid huddingeenheten. Sistnämnda instans anser att landstinget bör vara huvudman

för tandsjukvårdscentralen.

Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet finner det naturligt

med samverkan mellan den tandsjukvårdande verksamheten vid fakulteten

och folktandvården, men vill inte ta ställning till kommitténs förslag till samverkan.

Som en allmän synpunkt framhålls att de odontologiska fakulteternas efterfrågan

på patienter inte får leda till krav på inskränkning i utbyggnaden av folktandvården.

Svenska landstingsförbundet, Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska

stadsförbundet ställer sig negativa till den av kommittén föreslagna integreringen

mellan landstingets tandhälsovårdsorganisation och den odontologiska fakulteten.

Svenska landstingsförbundet framhåller bl. a.

Styrelsen vill för sin del förorda att den för forsknings- och utvecklingsarbete

samt vissa undervisningsuppgifter föreslagna personalen sammanförs till en personellt

sammanhållen, i statlig regi driven enhet med uppgift att bl. a. svara för målforskning

inom den odontologiska profylaktiken. Fristående från denna enhet bör

landstinget svara för det praktiska tandhälsovårdsarbetet.

2.4.5 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning

Remissinstanserna tar i allmänhet inte närmare ställning till kommitténs provisoriska

förslag rörande tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen med hänsyn

till den utredning som pågick rörande dessa frågor. Odontologiska fakulteten vid

karolinska institutet och Statstjänstemannajörbundet påpekar emellertid att utbildningen

till tandtekniker kräver avsevärd individuell handledning. Förstnämnda remissinstans

skriver.

Kommittén föreslår nära nog en fördubbling av elevantalet jämfört med Umeå

utan samtidig förstärkning av den handledande personalen. Detta skulle medföra

en betydande försämring av utbildningen till tandtekniker. Fakulteten anser det

icke möjligt att med den föreslagna personalen utbilda kvalificerade tandtekniker,

på vilka det i landet råder stor brist.

Statstjänstemannaförbundet föreslår likaså ytterligare lärare. I synnerhet under

praktikåret är behovet av handledning stort. Att tandteknikerskolans praktikantlaboratorium

skulle svara för huvuddelen av den tandtekniska servicen åt tandsjukvårdscentralen

är en omöjlighet enligt odontologiska fakulteterna vid univeisitet

i Umeå och vid karolinska institutet.

Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet finner det angeläget

att utbildningen av tandhygienister igångsätts i Stor-Stockholm. Odontologiska

fakulteten vid karolinska institutet anser det av många skäl vara naturligt att

sådan utbildning förläggs till de odontologiska fakulteterna. Då en central för tandhälsovård

inrättas ter det sig självklart att utbildning av tandhygienister förläggs

dit.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

2.5 Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet, som i huvudsak ansluter sig till de av kommittén

för utredning av odontologisk utbildning i Stockholm framlagda förslagen, erinrar

inledningsvis om den kraftiga utbyggnad av tandläkarutbildningen som genomförts

under den senaste tioårsperioden i vårt land, varvid intagningskapaciteten till denna

utbildning ökat från 240 till 380 studerande per år. Efterfrågan på tandsjukvård

har emellertid visat sig vara sådan att bristen på tandläkare fortfarande är kännbar.

Beträffande dimensioneringen av tandläkarutbildningen i Stockholm

förutsätter ämbetet att det antal utbildningsplatser som kommer att anges i ett

dimensioneringsbeslut närmast skall uppfattas som en riktpunkt. Ämbetet framhåller

vidare att prognoser av den art som redovisats och som innehåller sådana

obestämbara, i olika riktningar verkande faktorer, som efterfrågan på tandsjukvård,

eventuellt införande av allmän tandvårdsförsäkring, insättande av profylaktiska åtgärder

m. m., måste bli osäkra. Mot denna bakgrund och i betraktande av kommitténs

allmänna bedömning ser ämbetet inga skäl för tveksamhet inför en fortsatt

utbyggnad av tandläkarutbildningen i Sverige. Ämbetet föreslår alltså att dels

intagningskapaciteten till tandläkarutbildning ökas till minst 120 studerande per

år, dels intagning under en övergångsperiod sker parallellt i såväl nytillkommande

som befintliga lokaler.

I fråga om förläggningen av den nya odontologiska utbildnings- och

forskningsenheten i Stockholm biträder universitetskanslersämbetet kommitténs

förslag om en placering i anslutning till Huddinge sjukhus och påpekar att redan

den föreslagna förläggningen kommer att förbättra förutsättningarna för klinisk

odontologisk forskning genom att närheten till detta högspecialiserade undervisningssjukhus

möjliggör samverkan med medicinsk forskning inom angränsande

områden.

Universitetskanslersämbetet ansluter sig till förslaget att tandsjukvården vid huddingeenheten

anordnas inom ramen för en tandsjukvårdscentral enligt förebild från

Umeå och Göteborg. Ämbetet betonar i sammanhanget att valet av en organisation

som byggs upp kring en tandsjukvårdscentral medför den viktiga fördelen, att verksamheten

där kan bedrivas utan hinder av de ur funktionell synpunkt omotiverade

gränser som finns vid de äldre enheterna, samtidigt som konstruktionen med heltidstjänster

för lärarna ger dessa ett ökat ansvar för vården av patienterna.

Universitetskanslersämbetet framhåller även angelägenheten av att tandsjukvården

vid enheten integreras med folktandvården. Kommitténs förslag att inrätta

ytterligare assistenttandläkare för rent tandsjukvårdande uppgifter är enligt ämbetet

ägnat att underlätta denna integration. I likhet med vad som gäller på den medicinska

sidan bör därvid tandsjukvården betraktas som den primära funktionen, till

vilken den odontologiska utbildningen och forskningen på lämpligt sätt bör ansluta

sig. Universitetskanslersämbetet finner även i likhet med kommittén patientunderlaget

för huddingeenheten vara tillfredsställande för utbildningens och forskningens

behov.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Ämbetet uppfattar de skilda meningarna som kommit fram vid remissbehandlingen

beträffande institutionsindelningen i Huddinge som en bekräftelse

på att ingen av de nu existerande organisationsmodellerna kan betraktas

som en slutgiltig lösning av frågan hur verksamheten inom en odontologisk utbildnings-

och forskningsenhet skall organiseras. Ämbetet, som även inom andra områden

eftersträvar större funktionsenheter, ser för sin del inget principiellt hinder

mot att den aktuella odontologiska enheten organiseras som en storinstitution.

Universitetskanslersämbetet finner inte anledning att nu ta ställning till kommitténs

förslag om en koncentration av resurserna för käkbehandling till Huddinge.

Frågan härom måste enligt ämbetets uppfattning ingå i den slutliga sjukvårdsmässiga

lösningen i Stockholm beträffande behandling av de patienter med läpp-, käkoch

gomdefekter och med grava käkställningsanomalier.

Ämbetet konstaterar mot bakgrund av den kritik som riktats mot kommitténs

förslag till personalorganisation i Huddinge att ytterligare personalförstärkningar

inte är möjliga att genomföra på grund av bl.a. den begränsade tillgången

på vetenskapligt utbildade odontologer.

Ämbetet föreslår i likhet med kommittén att en professur i teknologi inrättas vid

stockholmsfakulteten. Tjänsten bör enligt ämbetet inrättas den 1 januari 1972, dvs.

en termin innan utbildningen skall börja enligt kommitténs tidsplan. Härigenom

ges tjänsteinnehavaren möjlighet att genomföra nödvändiga förberedelser. Universitetskanslersämbetet

ansluter sig även till förslaget om att den nuvarande tjänsten

som biträdande professor i parodontologi skall omvandlas till professur i ämnet.

Ämbetet föreslår att omvandlingen sker den 1 januari 1974, när utbildningen i

detta ämne skall inledas vid den nya enheten. Vad avser kommitténs förslag till

personalorganisation i övrigt vid den odontologiska enheten i Huddinge finner

ämbetet inte anledning att nu ta ställning till dess detaljer. Kommittéförslaget bör

emellertid enligt ämbetets uppfattning kunna läggas till grund för de årliga anslagsframställningarna.

I likhet med remissinstanserna anser universitetskanslersämbetet det motiverat

att — som kommittén föreslagit — en förstärkning av resurserna för tandhålsovården

kommer till stånd i samband med uppbyggnaden av en ny odontologisk

utbildnings- och forskningsenhet. En samverkan bör enligt ämbetet inte bara

etableras mellan tandsjukvård och tandhälsovård utan även mellan landstingets och

fakultetens verksamhet på den förebyggande tandhälsovårdens område. Ämbetet

anser att kommitténs bedömning när det gäller utformningen av personalorganisationen

är realistisk och föreslår därför att den odontologiska fakulteten i Stockholm

ges en viss profil genom att resurser avsätts för tandhälsovårdande verksamhet.

Beträffande kommitténs förslag till lokalprogram för huddingeenheten

stryker ämbetet under de synpunkter som förts fram av LUP-kommittén för Stockholm

om önskvärdheten av att under projekteringsstadiet så långt möjligt söka

samordna vissa funktioner till större enheter och noggrannare utreda behov och

utformning av föreslagna personalutrymmen. Vissa remissinstanser har vidare

framhållit att ett framtida behov av lokaler för utbildning av tandhygienister kan

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

uppkomma vid huddingeenheten. Ämbetet anser att, mot bakgrund av betydelsen

av tandhälsovården, en dylik utbildning är starkt motiverad, men att anordningar

bör kunna vidtas för att inrymma sådan verksamhet inom ramen för de föreslagna

lokalerna.

Ämbetet tar så upp de vissa frågor som hänger samman med att tandläkarutbildning

under en övergångsperiod skall ske både i de nya lokalerna i Huddinge och i

befintliga lokaler vid Holländargatan. Ämbetet, som uppfattar kommitténs förslag

om längden för övergångsperioden som en ungefärlig nedre gräns, framhåller att

innan definitiv ställning tas till periodens längd, vilket synes kunna anstå tills

vidare, bör större klarhet ha vunnits beträffande byggnadstekniska och övriga förutsättningar

för den fortsatta verksamheten i lokalerna vid Holländargatan.

I organisationsfrågan under dubbleringsperioden ansluter sig universitetskanslersämbetet

till huvudprincipen i kommitténs förslag, nämligen att resurserna för odontologisk

utbildning och forskning skall koordineras och utnyttjas gemensamt. Vid

en samordning av denna omfattning blir enligt ämbetets uppfattning den naturliga

organisationsformen en samlad institution som omfattar all odontologisk verksamhet

vid institutet. Ämbetet föreslår att en konsistoriet underställd nämnd eller styrelse

anförtros uppgiften att planera och leda denna institution och att en sådan

ledningsgrupp ges erforderliga resurser för det fortsatta planeringsarbetet.

Universitetskanslersämbetet tar slutligen med hänsyn till pågående utredningar

endast upp sådana frågor beträffande tandsköterske- och tandteknikerutbildning

som hänger samman med en eventuell förläggning av

statlig sådan utbildning till Huddinge. Ämbetet konstaterar att en förläggning av

även ifrågavarande utbildningar till huddingeenheten kan innebära rationaliseringsvinster

genom sambruk av bl. a. lärare och lokaler. Med hänsyn till de hittillsvarande

erfarenheterna av kapaciteten vid praktikantlaboratoriet i Umeå ställer

sig ämbetet tveksamt till att ett sådant laboratorium inrättas även i Huddinge.

Ämbetet framhåller avslutningsvis att, om ett odontologiskt inflytande garanteras

på tandtekniker- och tandsköterskeutbildningens innehåll och utformning, så har

ämbetet intet emot att all utbildning av assisterande yrkesgrupper inom den odontologiska

sektorn sker under kommunalt huvudmannaskap.

2.6 Skolöverstyrelsens skrivelse angående den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen
Kungl.

Maj:t uppdrog den 3 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att i samråd med

dåvarande medicinalstyrelsen åstadkomma en ökning av tandsköterskeutbildningen

huvudsakligen inom ramen för yrkesskoleorganisationen samt att i övrigt se över

tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i vad avser utbildningsbehov, studieplaner,

huvudmannaskap och organisation.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 24 mars 1969 redovisat vissa överväganden

i anledning av detta uppdrag.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda skrivelse finner jag det emellertid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

motiverat att som bakgrund kortfattat redovisa omfattningen och organisationen av

den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen.

T andteknikerutbildning bedrivs vid fem statliga tandteknikerskolor.

Skolorna i Stockholm, Malmö, Umeå och Göteborg är anslutna till de på dessa

orter befintliga odontologiska fakulteterna och har en årlig intagningskapacitet av

resp. 24, 30, 20 och 30 platser. Vidare finns i Göteborg ytterligare en äldre tandteknikerskola,

som är förlagd till Vasa sjukhus och som har en intagningskapacitet

av 30 platser per år. Sistnämnda skola skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj

1968 läggas ned vid utgången av år 1970.

Uppläggningen av tandteknikerutbildningen följer två olika studiegångar. Den

äldre utbildningsgången, som tillämpas vid skolorna i Stockholm och Malmö samt

vid den äldre skolan i Göteborg, omfattar två års förpraktik i form av elevtjänstgöring

på av socialstyrelsen godkända tandteknikerlaboratorier, ett skolår samt

ett års efterpraktik. Efter godkänd efterpraktik kan behörighetsbevis erhållas av

socialstyrelsen.

Enligt den nyare studiegången i Umeå och Göteborg tas eleverna in till tvåårig

skolutbildning direkt efter genomgången grundskola. Efter skolkursen fullgör eleverna

ett års praktiktjänstgöring vid skolans praktikantlaboratorium, som liksom

skolan är anslutet till den odontologiska fakulteten. Därefter kan behörighetsbevis

erhållas. Praktikantlaboratorierna har avsetts svara för tandteknisk service åt tandsjukvårdscentralerna

i Umeå och Göteborg.

Tandsköterskeutbildning bedrivs vid fyra statliga skolor och vid ett

antal kommunala, främst landstingskommunala, skolor, vilka uppbär statsbidrag.

De statliga skolorna är anslutna till de odontologiska fakulteterna i resp. Stockholm,

Malmö, Umeå och Göteborg. Dessa skolor har en årlig intagningskapacitet

till skolkurs av 80 elever vardera, med undantag av Umeå som tar in 60 elever per

år. Göteborgsskolan skall fr. o. m. vårterminen 1971 ta in 120 elever per år.

För inträde till de statliga tandsköterskeskolorna fordras en förberedande elevtjänstgöring

om minst fyra månader, vilken kan äga rum vid odontologisk fakultet.

Skolkursen, som ges två gånger om året, omfattar c:a fem månader och avslutas

med tandsköterskeexamen. Skolkurs skall efterföljas av praktikanttjänstgöring om

minst nio månader, som fullgörs vid odontologisk fakultet eller på av socialstyrelsen

auktoriserad arbetsplats. Den sammanlagda utbildningstiden blir således ca

18 månader. För den som godkänts vid genomgång av tandsköterskeskola jämte

efterföljande praktikanttjänstgöring utfärdar socialstyrelsen behörighetsbevis såsom

examinerad tandsköterska.

Skolöverstyrelsen redovisar i sin nämnda skrivelse först vissa kapacitetsfrågor.

Den samlade utbildningskapaciteten vid tandsköterskeskolorna i landet uppgick

förra året till ca 600 per år. Skolöverstyrelsen räknar med att det årliga behovet av

nyutexaminerade tandsköterskor, vilket f. n. uppgår till ca 730 per år, under 1970- talet kommer att öka till minst 800 nya tandsköterskor per år. Skolöverstyrelsen

har inte funnit det möjligt att öka utbildningskapaciteten vid nuvarande skolor i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970 39

denna utsträckning och föreslår därför att tandsköterskeutbildning inrättas på tre

nya orter samtidigt med en viss ökning vid några av de nuvarande skolorna.

Vad gäller behovet av tandtekniker har skolöverstyrelsen grundat sin bedömning

på en inom Sveriges Tandläkarförbund gjord utredning. Med utgångspunkt i denna

utredning beräknas utbildningsbehovet av tandtekniker komma att överstiga 170

per år redan från år 1976, vilket skulle medföra att antalet elevplatser skulle behöva

öka jämfört med nuläget med ca 60 från och med år 1973. Med hänsyn till

osäkerhet i prognosmaterielet vill emellertid skolöverstyrelsen inte f. n. förorda en

ökning av tandteknikerskolornas kapacitet. Styrelsen utgår därvid dock ifrån att

den nuvarande tandteknikerskolan i Stockholm tills vidare bibehålls jämsides med

den planerade nya skolan i Huddinge.

Skolöverstyrelsen meddelar även att en översyn av läroplanerna för tandtekniker-

och tandsköterskeutbildning pågår inom styrelsen.

I samråd med socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet har skolöverstyrelsen

behandlat frågan om huvudmannaskapet för nuvarande statliga

tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Universitetskanslersämbetet, som inhämtat

synpunkter från berörda läroanstalter i frågan, anser att starka praktiska skäl talar

för att all offentlig vårdyrkesutbildning på här behandlade områden får en enhetlig

organisatorisk ram. Under förutsättning av att de odontologiska fakulteterna även

i fortsättningen tillförsäkras inflytande på tandtekniker- och tandsköterskeutbildningens

innehåll och uppläggning har ämbetet intet att erinra mot att all utbildning

av de assisterande yrkesgrupperna inom den odontologiska sektorn sker under

kommunalt huvudmannaskap.

Skolöverstyrelsen hänvisar till de av huvudmannautredningen (SOU 1968: 63)

redovisade påtagliga fördelarna med ett gemensamt huvudmannaskap för vårdverksamhet

och vårdyrkesutbildning, bl. a. i fråga om lärarrekrytering, anordnande av

praktikplatser och personalrekrytering till olika vårdyrken. Styrelsen anser även att

det av universitetskanslersämbetet påtalade behovet om inflytande från de odontologiska

fakulteternas sida på de nu aktuella utbildningarna till viss del kan tillgodoses

genom att någon representant för odontologisk expertis ingår i yrkesrådet.

Sammanfattningsvis hemställer skolöverstyrelsen att åtgärder vidtas för att tandtekniker-

och tandsköterskeutbildningen vid de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå skall föras under resp.

kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap.

2.7 Föredraganden

Intagningskapaciteten till tandläkarutbildning är i dag nära fyra gånger större

än för tjugufem år sedan, då sådan utbildning förekom endast i Stockholm. Denna

ökning har skett genom att nya odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationer

byggts upp i Malmö, Umeå och senast — med början vårterminen 1967

— i Göteborg. Antalet intagningsplatser för tandläkarutbildning uppgår f. n. till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

sammanlagt 380 per år, vilka fördelar sig med 100 i vardera Stockholm och

Malmö, 120 i Göteborg och 60 i Umeå.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har universitetskanslersämbetet utrett frågan om

en utbyggnad av den odontologiska utbildningen i Stockholm. Ämbetet föreslår

— på grundval av undersökningar som gjorts av en särskild inom ämbetet tillkallad

kommitté — att nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning skall uppföras

i anslutning till det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge och att samtidigt

intagningskapaciteten skall ökas till minst 120 nybörjarplatser per år. Vidare

föreslås att under en övergångstid tandläkarutbildning skall fortsätta även i de nuvarande

lokalerna vid Holländargatan. De sammanlagda investeringskostnaderna

— innefattande byggnadskostnader samt kostnader för inredning och utrustning —

har med utgångspunkt i kostnaderna för motsvarande nybyggnad i Göteborg uppskattats

till ca 85 milj. kr. i 1967 års prisläge. Ökningen av de årliga driftkostnaderna

vid genomförande av förslaget har beräknats till ca 11,5 milj. kr. i 1967 års

löne- och prisläge och vid full utbyggnad.

Vid ämbetets remissbehandling av förslaget har bl. a. från tandläkarorganisationernas

sida uttalats tveksamhet inför den föreslagna kapacitetsökningen, medan

de för folktandvården ansvariga huvudmännen framhållit behovet av ytterligare

tandläkare. Antalet tandläkare i landet har under den senaste 20-årsperioden i det

närmaste fördubblats. Som 1961 års sjukförsäkringsutrednings undersökningar

visar finns emellertid fortfarande betydande, inte tillgodosedda behov av tandsjukvård

inom stora befolkningsgrupper. Nyligen har vidare 1967 års folktandvårdsutredning

lagt fram förslag om utbyggnad av folktandvården för ytterligare åldersgrupper.

Mot denna allmänna bakgrund anser jag i likhet med universitetskanslersämbetet

att en fortsatt utbyggnad av tandläkarutbildningens kapacitet bör komma

till stånd. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t i oktober 1969 uppdrog åt universitetskanslersämbetet

att i samråd med 1968 års utbildningsutredning (U 68) utreda

förutsättningarna för att snabbt ytterligare öka utbildningskapaciteten vid de odontologiska

fakulteterna. Jag har vidare, bl. a. i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 252), strukit

under angelägenheten av att man, där så är möjligt, ökar intagningen vid vissa

spärrade utbildningsvägar, under förutsättning att detta kan ske till rimliga kostnader.

En utbyggnad av utbildningen enligt universitetskanslersämbetets förslag innebär

enligt min uppfattning ett ändamålsenligt utnyttjande av de särskilda möjligheter

som finns i Stockholm att till rimliga kostnader åstadkomma en betydande

kapacitetsökning. Jag förordar därför att utbyggnaden av tandläkarutbildningen i

stockholmsområdet genomförs i huvudsak på det sätt som föreslagits av ämbetet.

Det fortsatta planeringsarbetet bör inriktas på att den nuvarande intagningskapaciteten

av 100 nybörjare per år tills vidare skall behållas i lokalerna vid Holländargatan.

Antalet nybörjarplatser vid karolinska institutets odontologiska fakultet

kommer vid bifall till mina förslag att under en övergångsperiod nå upp till 220

per år, vilket för hela landets del innebär en intagning till tandläkarutbildning av

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

41

500 nybörjare per år. Jag återkommer i det följande till vissa organisatoriska frågor

som hänger samman med den nu föreslagna intagningsökningen och till tidsplanen

för dess genomförande.

Universitetskanslersämbetet har — som jag nyss framhållit — föreslagit att de

nya lokalerna för odontologisk utbildning och forskning skall förläggas i anslutning

till Huddinge sjukhus. Jag finner att detta förslag bör genomföras. I sammanhanget

vill jag erinra om vad dåvarande departementschefen anförde i prop. 1962: 104

(s. 89) om vikten av att klinisk odontologisk undervisning och forskning sker i så

nära anslutning som möjligt till motsvarande medicinska verksamhet och att därför

en anknytning till undervisningssjukhus syntes följdriktig. En sådan anknytning

har redan kommit till stånd i Umeå och Göteborg samt i viss utsträckning i Malmö.

Genom den föreslagna förläggningen av stockholmsfakultetens lokaler skapas möjligheter

till nära samverkan såväl med den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen

vid Huddinge sjukhus som med den kliniska verksamheten inom

angränsande områden vid sjukhuset.

Som framgått av min föregående redovisning har den tandsjukvårdande verksamheten

i Umeå och Göteborg organiserats inom ramen för en sammanhållen

tandsjukvårdscentral. Vidare är lärarna/tandläkarna heltidsanställda med uppgifter

inom såväl utbildning och forskning som tandsjukvård, varigenom de har även

det direkta sjukvårdsmässiga ansvaret för patientbehandlingen. Systemet ger ökade

möjligheter till samordning av den tandsjukvårdande verksamheten och till integration

mellan tandsjukvård, utbildning och forskning samtidigt som lärarnas ansvar

för patientbehandlingen är klart fastlagt. Med hänsyn härtill och mot bakgrund

av de positiva erfarenheter som hittills vunnits av denna organisationsform föreslår

jag i överensstämmelse med vad universitetskanslersämbetet uttalat att den kliniskt

odontologiska verksamheten i Huddinge skall organiseras inom ramen för en tandsjukvårdscentral

på i huvudsak samma sätt som i Umeå och Göteborg. I sammanhanget

vill jag framhålla att en tandsjukvårdscentral är en sammanhållen enhet

för den patientvårdande verksamheten och fristående från institutionsorganisationen

i övrigt. I likhet med universitetskanslersämbetet och Sveriges förenade studentkårer

vill jag betona vikten av att en ändamålsenlig samordning av tandsjukvårdens

och tandläkarutbildningens olika delar inte försvåras genom att man håller

fast vid traditionellt uppdragna avdelningsgränser. Jag finner det önskvärt att såväl

tandsjukvård som utbildning kan bedrivas inom ramen för en i största möjliga

utsträckning enhetlig organisation vid samtliga odontologiska fakulteter. Vad jag nu

föreslagit för stockholmsfakultetens del innebär att ytterligare ett steg tas i denna

riktning. Jag vill vidare erinra om att universitetskanslersämbetet enligt Kungl.

Maj:ts tidigare nämnda uppdrag skall utreda även organisationen av den odontologiska

utbildningen och tandsjukvården i Malmö.

I den utredning som ligger till grund för universitetskanslersämbetets förslag

har man funnit att en nära samverkan mellan tandsjukvårdscentralen och den

kommunala tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm bör komma till stånd,

bl. a. genom att folktandvården i huddingeområdet förläggs till tandsjukvårdscen
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

trålen. För egen del finner jag det naturligt med ett nära samarbete med den kommunale

huvudman som har ansvaret för folktandvården. Härigenom garanteras

ett ändamålsenligt utnyttjande av de gemensamma resurserna för tandsjukvård.

Vidare tillförs tandsjukvårdscentralen därigenom ett tillräckligt patientunderlag för

utbildning och forskning. Detta samarbete får utformas närmare i anslutning till

de kommande förhandlingarna med vederbörande kommunale huvudman om driften

av den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge.

Tanken har väckts att koncentrera de kvalificerade käkbehandlingarna till en

käkcentral i Huddinge. I likhet med universitetskanslersämbetet anser jag det närmast

vara en fråga för berörda sjukvårdshuvudmän att i samråd med utbildningsmyndighetema

pröva omfattningen av vårdorganisationen för denna verksamhet.

Jag räknar emellertid med att det i Huddinge kommer att bedrivas en sjukvård

inom detta område som minst svarar mot utbildningsbehovet inom ämnesområdena

käkprotetik och käkortopedi.

Jag övergår så till vissa frågor rörande personalorganisationen, vilka hänger

samman med tillkomsten av huddingeenheten. Mitt ställningstagande i det föregående

till organisationen av tandsjukvården i Huddinge innebär att samtliga

tjänster som lärare/tandläkare skall bli heltidstjänster med tjänstgöringsskyldighet

för innehavarna även inom tandsjukvården. De nuvarande tjänsterna som professor

och biträdande professor i kliniska ämnen bör därför i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets

förslag, allteftersom tjänstinnehavarnas verksamhet förläggs

till huddingeenheten, normalt förenas med tjänst som övertandläkare vid

tandsjukvårdscentralen. För att bl. a. tandsjukvård som ges där skall komma utbildningen

och forskningen till godo, bör för tjänsterna som övertandläkare och

som biträdande övertandläkare gälla samma regler som för motsvarande tjänster i

Umeå. Det innebär att innehavare av nämnda tjänster inte skall ha rätt att utöva

enskild verksamhet eller att utöva särskild tandsjukvårdande verksamhet inom

tandsjukvårdscentralen.

Enligt organisationsförslaget skall vissa delar av den propedeutiska tandläkarutbildningen

föras samman till ett ämne — teknologi. Universitetskanslersämbetet

har föreslagit att en professur i teknologi skall inrättas. Ämbetet har vidare — med

hänsyn till ämnesområdets betydelse — föreslagit att den nuvarande tjänsten som

biträdande professor i parodontologi — tandlossningssjukdomar — skall omvandlas

till professur. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag inrätta dessa båda

professurer vid karolinska institutet vid de tidpunkter utbildningen i resp. ämne

inleds i Huddinge. Samtidigt bör alltså den nuvarande tjänsten som biträdande

professor i parodontologi vid institutet dras in.

Den av universitetskanslersämbetet framlagda personalplanen innebär i övrigt

ett tillskott av drygt 260 tjänster, av vilka mer än 60 är tandläkartjänster av tjänstetyperna

lärare/biträdande övertandläkare och assistenttandläkare för den kliniska

utbildningen. Vid remissbehandlingen har förslaget till personalorganisation kritiserats

som alltför begränsat för att man skall kunna bedriva en tillfredsställande ut
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

43

bildning och forskning. Jag vill erinra om att bl. a. tillkomsten av ett antal tjänster

som lärare/biträdande övertandläkare, för vilka krävs vetenskaplig examen, innebär

en väsentlig kvalitetsförstärkning av tandläkarutbildningen. Sammanfattningsvis

finner jag den framlagda personalplanen vara i stort sett väl avvägd. Till detaljerna

i planen tar jag inte ställning i detta sammanhang.

Jag vill emellertid redan nu framhålla, att personalorganisationen bör innefatta

bl. a. dels en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi i stället för den av

universitetskanslersämbetet föreslagna tjänsten som lärare i detta ämne, dels en

tjänst som universitetslektor i vartdera av ämnena teknologi och patologi, sistnämnda

tjänst gemensam för odontologisk och medicinsk utbildning. Förslaget om en

tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi bör ses mot bakgrund av ämnesområdets

betydelse för forskningen rörande förebyggande åtgärder mot bl. a.

kariessjukdomama.

Jag vill i detta sammanhang beröra även frågan om tandhälsovård — varmed

avses alla former av förebyggande tandvård — inom den odontologiska utbildningen

och forskningen. Undersökningar rörande uppkomsten av tandsjukdomarna

och om metoder i syfte att förebygga dessa har givetvis alltid framstått som centrala

uppgifter för verksamheten vid de odontologiska fakulteterna. Mina förslag i det

föregående om bl. a. en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi och en

tjänstekonstruktion med vetenskapligt meriterade lärare, tillika biträdande övertandläkare,

syftar till att förstärka stockholmsfakultetens resurser även för tandhälsovårdande

uppgifter. De förslag som lagts fram om särskilda resurser vid fakulteten

härutöver för tandhälsovård får behandlas i det fortsatta planeringsarbetet.

Som jag inledningsvis redovisat, bör tandläkarutbildning under en övergångsperiod

bedrivas även i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan. Planeringen bör

utgå från att nuvarande intagningskapacitet av 100 studerande per år övergångsvis

skall behållas. Jag räknar med att den fortsatta verksamheten i lokalerna vid

Holländargatan inte skall medföra några större investeringar. Enligt vad jag erfarit

har viss nyanskaffning och modernisering av utrustningen skett med utnyttjande

av medel som står till universitetskanslersämbetets disposition under anslaget

till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. Liksom

universitetskanslersämbetet anser jag att ställning inte nu bör tas till övergångsperiodens

längd. Denna fråga bör prövas mot bakgrund av bl. a. det framtida behovet

av tandläkare och de tekniska möjligheterna att på längre sikt bedriva tandläkarutbildning

i de aktuella lokalerna. Övergångsperioden bör dock enligt min mening

inte omfatta utbildning av mindre än fem intagningsårgångar. Jag räknar med

att lärarpersonalen vid stockholmsfakulteten behöver förstärkas under denna dubbleringsperiod

i huvudsak på det sätt som universitetskanslersämbetet har föreslagit.

Både i utredningsarbetet och vid remissbehandlingen har man ingående behandlat

organisationen såväl av huddingeenheten som av de båda enheterna tillsammans.

Jag vill i detta sammanhang beröra endast vissa hithörande frågor. I likhet

med universitetskanslersämbetet anser jag att de båda enheterna bör utgöra en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

gemensam organisation bl. a. för att de samlade resurserna skall utnyttjas så effektivt

som möjligt. Jag vill stryka under att särskilt den kvalificerade lärarpersonalen

inte bör betraktas som fast placerad vid någondera enhet, utan att den bör

tjänstgöra vid båda enheterna. För att en sådan gemensam organisation skall underlättas,

bör man pröva möjligheterna att närma organisationen av verksamheten

vid Holländargatan —- i den utsträckning befintliga resurser i fråga om lokaler och

personal så medger — till den organisation som föreslagits för huddingeenheten.

En sådan ordning bör kunna nås bl. a. genom en ökad integration mellan tandsjukvård

och utbildning. Det finns vidare anledning att mot bakgrund av bl. a. bristen

på vetenskapligt meriterade tandläkare undersöka om heltidstjänster av samma

typ som föreslagits vid huddingeenheten med uppgifter i såväl utbildningen

som tandsjukvården kan inordnas i verksamheten vid Holländargatan. De organisatoriska

frågor som hänger samman med den dubbla intagningen får i övrigt undersökas

närmare i det fortsatta planeringsarbetet.

Mina förslag i det föregående innebär bl. a. att en nybyggnad för odontologisk

utbildning och forskning skall uppföras i anslutning till Huddinge sjukhus. Statens

förhandlingsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett med Kommunalförbundet

för Stockholms stads och läns regionala frågor träffat avtal om mark

m. m. för odontologisk utbildning i Huddinge. Enligt avtalet förvärvar staten ett

markområde i omedelbar anslutning till sjukhuset för att där uppföra nämnda

byggnad. Vidare regleras i avtalet anslutningen av nybyggnaden till sjukhuset och

till dess försörjningsanordningar. Den ersättning härför som staten skall betala har

fastställts till 8,3 milj. kr. av vilka 5 milj. kr. skall betalas snarast möjligt efter

den 1 juli 1970 och senast den 20 december 1970. Jag finner de framlagda villkoren

godtagbara för staten och avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t

att godkänna avtalet. Kostnaderna för nämnda markförvärv m. m. bör bestridas

av de medel som i prop. 1970: 76 föreslagits bli anvisade under anslaget till byggnadsarbeten

vid universiteten och vissa högskolor m. m. Jag förordar att så får

ske.

Jag har tidigare i prop. 1969: 36 (s. 6 och 16) redogjort för de förberedande arbeten

som redan utförts för den aktuella nybyggnaden. En närmare redovisning

för byggnadsobj ektet och för kostnaderna för detta får senare lämnas till riksdagen

i samband med att medel begärs för att byggnadsarbetena skall kunna inledas.

Tidsplanen för genomförandet av den nu förordade intagningsökningen till tandläkarutbildning

i Stockholm är avhängig av när de nya lokalerna i Huddinge kan

tas i bruk. Byggnadsstyrelsen har i byggnadsprogram för nybyggnaden redovisat

att denna skulle kunna vara helt färdig i augusti 1974 och att vissa undervisningslokaler

skulle kunna tas i bruk redan höstterminen 1973. Med hänsyn till att det

första studieårets utbildning helt är förlagd till karolinska institutets medicinskt

teoretiska institutioner skulle detta innebära att det ökade intaget kan genomföras

läsåret 1972/73. Jag har tidigare redovisat att pågående utbyggnad av lokalerna

för dessa institutioner beräknas vara helt avslutad till höstterminen 1971 (prop.

1969: 137 s. 20). Definitivt förslag till tidpunkt för intagningsökningen får mot

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

45

bakgrund av lokalsituationen — efter förslag av vederbörande myndigheter —

senare underställas riksdagen.

Jag vill i detta sammanhang ta upp även frågan om den statliga tandtekniker- och

tandsköterskeutbildningen.

Det finns f. n. statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolor i Stockholm, Malmö,

Umeå och Göteborg, anknutna till den odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen

på dessa orter. Tandsköterskeutbildning bedrivs även under

landstingskommunalt huvudmannaskap på ett flertal orter. På uppdrag av

Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen prövat bl. a. frågan om huvudmannaskapet

för tandtekniker- ocn tandsköterskeutbildningen. I samråd med socialstyrelsen

och universitetskanslers ämbetet har skolöverstyrelsen föreslagit att den nuvarande

statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen skall få kommunalt huvudmannaskap.

Styrelsen hänvisar bl. a. till de av huvudmannautredningen påvisade

fördelarna med att huvudmannen för vårdverksamheten handhar även vårdyrkesutbildningen.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och förordar att de statliga

tandtekniker- och tandsköterskeskolorna avvecklas. Samtidigt bör motsvarande

kommunala utbildning komma till stånd. Jag vill i sammanhanget erinra om att chefen

för utbildningsdepartementet nyligen behandlat bl. a. frågan om huvudmannaskapet

för vårdyrkesutbildningen (prop. 1970: 4 s. 78). Det ankommer på skolöverstyrelsen

att i samverkan med vederbörande kommunala huvudmän vidta erforderliga

åtgärder för anordnande av tandtekniker- och tandsköterskeutbildning.

En rad praktiska frågor måste härvid lösas, bl. a. frågan huruvida resurser vid de

odontologiska fakulteterna även i fortsättningen skall utnyttjas för dessa utbildningsvägar.

Förhandlingar mellan staten och berörda kommunala huvudmän kan

härvid bli aktuella. Det ankommer på universitetskanslersämbetet att efter hand

efter samråd med skolöverstyrelsen lägga fram förslag om tidpunkterna för nedläggning

av de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna.

Enligt vad jag inhämtat kommer Stockholms läns landsting att anordna tandtekniker-

och tandsköterskeutbildning vid den vårdyrkesskola som landstinget

skall uppföra vid Huddinge sjukhus. Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa

frågor som hänger samman med tandtekniker- och tandsköterskeelevernas praktiska

tjänstgöring inom den odontologiska utbildningsorganisationen.

Eleverna vid de statliga tandsköterskeskolorna fullgör viss del av sin avslutande

praktikanttjänstgöring inom den tandsjukvårdande verksamheten vid de odontologiska

fakulteterna. Detta synes böra bli fallet även vid en helt kommunal tandsköterskeutbildning.

Tandteknikerutbildningen i Umeå och Göteborg är, som framgått av min tidigare

redogörelse, så utformad, att elevernas avslutande ettåriga praktikanttjänstgöring

är förlagd till ett särskilt praktikantlaboratorium, som därjämte skall svara

för tandteknisk service åt resp. tandsjukvårdscentral. Erfarenheterna från Umeå,

där praktikantlaboratoriet fungerat sedan läsåret 1966/67, har emellertid visat

att systemet med ett sådant laboratorium har vissa svagheter främst genom att

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

laboratoriets kapacitet inte räcker till för tandsjukvårdscentralens behov. Därtill

kommer att laboratoriets utbildningsuppgift lätt kan komma i skymundan för serviceuppgiften.

Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att

uppdra åt universitetskanslersämbetet att utreda hur behovet av tandteknisk service

vid de odontologiska fakulteterna skall kunna tillgodoses.

Universitetskanslersämbetet och vissa remissinstanser har framhållit önskvärdheten

av att utbildning av tandhygienister anordnas i Huddinge. Sådan utbildning

bedrivs f. n. försöksvis i Malmö och Örebro, i resp. kommunal och landstingskommunal

regi. I Malmö är den praktiska delen av utbildningen förlagd till den odontologiska

fakulteten. Utvärdering av denna utbildning pågår f. n. inom skolöverstyrelsen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970 47

3. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl,

Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer vid karolinska

institutet enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbyggnad

av organisationen för tandläkarutbildning vid karolinska institutet,

c) godkänna vad jag förordat angående bestridande av vissa

kostnader för markförvärv m. m. i Huddinge,

d) godkänna vad jag förordat angående avveckling av de statliga

tandtekniker- och tandsköterskeskoloma.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Bilaga 1

Statens förhandlingsnämnds skrivelse den 26 februari 1970

Till KONUNGEN

Utbildningsdepartementet

Avtal om mark m. in. för odontologisk utbildning i Huddinge

Statens förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t rubricerade avtal för provning.

Avtalet har träffats med representanter för Kommunalförbundet för Stockholms

stads och läns regionala frågor under förbehåll av Kungl. Maj:ts och Kommunalförbundets

samt Stockholms läns landstings godkännande.

FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Genom beslut den 10 mars 1967 uppdrog chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet

åt nämnden att efter samråd med universitetskanslersämbetet ta

upp de förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun

som kunde befinnas erforderliga för utbyggnaden av den odontologiska utbildningen

vid karolinska institutet.

BAKGRUND

Kungl. Maj:t uppdrog den 21 januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att

komma in med utredning och förslag beträffande utbyggnad av den odontologiska

utbildningen i Stockholm. Med anledning härav föreslog universitetskanslersämbetet

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 februari 1969 bl. a. att odontologisk utbildning

och forskning i propedeutiska och kliniska ämnen liksom i samband härmed

bedriven tandsjukvård skulle förläggas i anslutning till det blivande undervisningssjukhuset

i Huddinge. Ämbetet hade tidigare i skrivelse den 20 december 1966

till chefen för ecklesiastikdepartementet hemställt att åtgärder skulle vidtas för

förvärv av mark i Huddinge för ifrågavarande ändamål.

Beträffande markfrågan vill nämnden erinra om att Kungl. Maj:t den 17 december

1965 godkände en av förhandlingsnämnden den 3 oktober 1964 villkorligt

träffad överenskommelse med delegerade för Stockholms läns landsting om villkoren

för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge m. m.

(jfr prop. 1965:141). Enligt punkt 8 i överenskommelsen åtog sig landstinget att

reservera ett markområde om cirka 250 000 m2 i närheten av sjukhusområdet för

statliga ändamål med anknytning till medicinsk utbildning och forskning.

Genom avtal den 24 och 25 maj 1966 mellan landstinget och Huddinge kommun

har landstinget förvärvat mark för uppförande av Huddinge sjukhus och bostäder

för sjukhuspersonal m. m. I förvärvet ingår fastigheten Grantorp 2:1, som omfattar

mark för bl. a. sjukhusområdet och sådan mark om cirka 250 000 m2 som

landstinget enligt punkt 8 i överenskommelsen den 3 oktober 1964 åtagit sig att

reservera för statliga ändamål. Landstinget har tillträtt området och erlagt köpeskillingen

därför den 1 december 1966. Enligt avtalet har landstinget erlagt ett

råmarkspris av 3 kronor 50 öre per m2 samt åtagit sig att utföra och bekosta

områdets stadsplanering och utbyggnad med gator och ledningar. Landstinget har

dessutom att bekosta områdets behov av tryckstegring för levererat vatten. Avtalet

stadgar också att särskild överenskommelse skall träffas beträffande ersättning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970 49

för andel i kommunens huvudvatten- och huvudavloppsledningar m. m. för eventuella

statliga anläggningar inom sjukhustomten.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1968 fastställt stadsplan för sjukhusområdet.

Enligt gällande tomtindelning skall sjukhusområdet uppdelas på två tomter. Den

större tomten innefattar byggnadsområdet för sjukhuset och söder därom belägen

mark under det att den mindre tomten är avsedd för maskincentral. Enligt stadsplanen

kommer infartsgatan till sjukhuset att till större delen förläggas på tomtmark.

Den gata som på bilaga 1 till avtalet betecknas B (institutionsgatan) är i sin

helhet förlagd på tomtmark.

Det kan även nämnas att förhandlingsnämnden — med hänvisning till det s. k.

huvudavtalet om landstingets övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet

m. m. -—- den 20 januari 1967 träffade avtal med landstinget om

statligt bidrag till landstinget för dess kostnader för förvärv av mark för den planerade

mentalsjukvårdsenheten vid Huddinge sjukhus. Avtalet, som godkändes av

Kungl. Maj:t den 26 april 1967, innebär bl. a. att staten ersätter landstinget för

anskaffande av den del av sjukhusområdet som anses belöpa på mentalsjukvårdsenheten

samt bidrar med 16 % av vissa andra kostnader för hela det egentliga

sjukhusområdet, nämligen lagifartskostnader, stadsplanekostnader, gatukostnader,

kostnader för anslutning av vatten och avlopp samt expropriationskostnader.

Efter samråd med universitetskanslersämbetet träffade förhandlingsnämnden den

3 juli 1968 överenskommelse med representanter för Stockholms läns landsting

om schaktning m. m. för en byggnad för odontologisk utbildning m. m. invid det

blivande undervisningssjukhuset i Huddinge. Kungl. Maj:t godkände överenskommelsen

den 11 juli 1968 (jfr prop. 1969:36 s. 6).

Sedermera har Kungl. Maj:t deri 19 december 1969 godkänt ett den 27 mars

1969 mellan statssekreterarna i social- och finansdepartementen samt företrädare

för Stockholms läns landsting träffat avtal om tillägg till 1964 års överenskommelse

om läkarutbildning i Huddinge (jfr prop. 1969:102). Av avtalet, som huvudsakligen

reglerar det statliga byggnads- och utrustningsbidraget för sjukhusanläggningen,

framgår att detta bidrag innefattar ersättning även för den ökning av

byggnads-, inrednings- och utrustningskostnaderna för sjukhusanläggningen m. m.

som landstinget åsamkas genom att odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet

förläggs till den byggnad som på bilaga A1 till denna skrivelse betecknas

F 2.

Tilläggsavtalet innehåller följande protokollsanteckning:

»Parterna är överens om att ifrågavarande investeringsbidrag ej innefattar markkostnader

samt övriga investeringskostnader för planerad byggnad för odontologisk

utbildning invid den blivande sjukhuset, utan att staten helt svarar för dessa

kostnader, i fråga om mark efter landstingets självkostnader. Det statliga bidraget

utgör däremot ersättning för dels byggnads- och inredningskostnader för de lokaler

som enligt förslag av kommittén för utredning av odontologisk utbildning i Stockholm

avses tillkomma i forskningsbyggnaden (byggnad F) vid sjukhuset, dels kostnader

för grundutrustning av de enligt nämnda kommittés förslag tillkommande

lokalerna för allmän forskningsverksamhet och för djurlaboratorier, dels de kostnader

för anläggande av försörjningsanordningar m. m., såsom kulvertar och

ledningar samt transport- och parkeringsanläggningar inom sjukhusområdet som

föranleds av att odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet tillkommer i

forskningsbyggnaden vid sjukhuset. Om tandtekniker- och tandsköterskeutbildning

förläggs till den av staten uppförda byggnaden, är staten berättigad att från landstinget

erhålla ersättning härför. Parterna är vidare överens om att landstinget för

1 Inte medtagen här. Jfr plan över Huddinge sjukhus vid full utbyggnad (s. 6).

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

den tandsjukvård som den i statens byggnad inrymda tandsjukvårdscentralen meddelar

landstingets invånare eller sjukhusets patienter skall utge ersättning som

motsvarar den kostnad landstinget skulle ha haft för verksamheten, om den utövas

av landstinget.»

AVTALET

Av vad som anförts framgår att parterna i samband med uppgörelsen om läkarutbildning

vid Huddinge sjukhus var överens om att landstinget skulle för statliga

ändamål reservera ett markområde i sjukhusets närhet. I samband med de nu

äyslutade förhandlingarna har enighet nåtts om att denna reservation skall avse

dels mark för odontologiska utbildningen och forskningen (området A enligt avtalets

bilaga 1), dels ytterligare mark öster om institutionsgatan.

Förevarande förhandlingar har i huvudsak avsett att reglera statens ersättning

för förvärv av området A samt statens andel i sådana kapitalkostnader som fordras

för att ansluta den för odontologisk utbildning och forskning avsedda byggnaden

(T-huset) till sjukhusanläggningen (4§) och till vissa försörjningsanordningar (5 §).

Nämnden avser att snarast återkomma beträffande statens förvärv av markområdet

öster om institutionsgatan.

Parterna har varit ense om att personal och studerande inom området A får

tillgång till sjukhusets parkanläggning m. m.

Speciella kommentarer

Ad 3 §

Från landstingets sida har starkt hävdats det angelägna i att T-huset miljömässigt

ansluter sig till sjukhuset. Detta avses ske främst genom att fasaderna ges

en med sjukhuset likartad yttre arkitektur.

Det har från båda parters sida ansetts angeläget med visst samråd mellan staten

och landstinget beträffande planering, projektering och byggande av T-huset.

Sådant samråd bör ske exempelvis i tekniskt avseende för att anpassa T-huset till

den kulvertanläggning och den kommunikationsbyggnad som anges i 4 §. Vidare

bör samråd äga rum om en funktionell inpassning i T-huset av en folktandvårdsenhet

som kan komma att ingå i tandsjukvårdscentralen samt av de utrymmen

som kan behövas för landstingskommunal utbildning av personal inom tandvården.

Landstinget planerar att anordna utbildning av bl. a. tandsköterskor och tandtekniker

i en vårdyrkesskola invid sjukhuset.

Byggnadsstyrelsen har enligt skrivelse den 9 februari 1970 till Kungl. Maj:t

om byggnadsprogram för T-huset beräknat att byggstart skall kunna ske i september

eller oktober 1971. Styrelsen har därvid framhållit att med hänsyn till den

begränsade storleken av området A den angivna tiden kan påverkas av tidplanen

för F-husets uppförande.

Ad 4 §

Landstingets åtagande enligt första stycket innebär att den s. k. SF-kulverten

utsträcks från F-husets till T-husets östra fasadliv och samtidigt utgör stödmur

norrut för fyllningsmassor mellan T-huset och institutionsgatan.

Den kommunikationsbyggnad som landstinget skall uppföra enligt andra stycket

skall i princip överensstämma med motsvarande kommunikationsbyggnader mellan

sjukhusets olika byggnadskroppar. Av praktiska skäl har det befunnits lämpligt

att byggnaden i sin helhet blir landstingets egendom trots att den till hälften

kommer att ligga på statens mark.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

51

Ad 5 §

För sjukhuset har landstinget utfört och bekostat bl. a. markexploatering i form

av vattenledningar samt dag- och spillvattenavlopp. T-huset ansluts till vatten- och

avloppsledningar via ett sänke till landstingets huvudledningar i den avloppstunnel

som är dragen under det blivande T-huset.

För att försörja sjukhuset med värme samt kyla, tryckluft och olika former av

gas har landstinget byggt en maskincentral. Denna inrymmer även centralanläggning

för sugtransport av avfall och smutstvätt som transporteras i särskilda rörsystem.

Vidare sker sopförbränning för sjukhuset i en särskild sopförbränningspanna.

Av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar har visat att det är ekonomiskt fördelaktigt

för staten att ansluta T-huset till försörjningsanläggningama i landstingets

maskincentral.

Landstinget drar i den i 4 § nämnda SF-kulverten fram huvudledningarna för

värme- och övriga försörjningsanordningar så att T-huset kan anslutas till de olika

rörsystemen i kulvertens bottenplan. Genom landstingets försorg utförs huvudledningarna

med förgreningsrör till T-huset och förses med avstängningsanordningar

medan staten utför anslutningsledningar och uppmätningsanordningar för T-huset

i den mån sådana fordras.

Sjukhusets transporter som skall ske med kedje- och boxtransportörer förläggs

till den s. k. transportkulverten i SF-kulverten. Genom ett mekaniskt transportsystem

förbinds olika försörjningsstationer med de centrala försörjningsenhetema.

Det har från driftsynpunkt befunnits lämpligt att ansluta T-huset till sjukhusets

transportsystem. För T-huset anordnas en försörjningsstation för vardera boxoch

kedjetransportören. Den närmare förläggningen av stationen för boxtransportören

får bestämmas i samband med T-husets projektering. Vad kedjetransportören

beträffar har parterna överenskommit att försörjningsstationen skall förläggas i

transportkulverten i jämnhöjd med T-husets mittlinje eller väster därom.

Ad 7 §

Staten skall tillgodose parkeringsbehovet för personal och studerande som är

verksamma inom T-huset. Med hänsyn till att sjukhusets parkeringsanläggning i

inledningsskedet har god kapacitet har landstinget medgivit att personal och studerande,

som är verksamma inom T-huset mot avgift får använda sjukhusets parkeringsanläggning

under en övergångstid. Det ankommer på landstinget att avgöra

och att i god tid anmäla till staten vid vilken tidpunkt parkeringsbehovet för

nämnda personalkategorier helt eller delvis skall tillgodoses genom statens försorg.

Besökande till den tandsjukvårdande verksamheten får använda sjukhusets

parkeringsanläggning.

Ad 8 §

Det belopp om 8 300 000 kronor som staten skall erlägga till landstinget innefattar

ränta fr. o. m. den 1 december 1966 — den dag landstinget förvärvade

marken från Huddinge kommun — fram till den 1 juli 1970 på den del av

beloppet som avser råmarkkostnaden.

De dellikvider om 2 000 000 och 1 300 000 kronor som staten har att erlägga

till landstinget skall utgå när respektive anordningar och anläggningar i vad på

landstinget ankommer är färdigställda.

Ad 10 §

De driftavgifter staten har att erlägga till landstinget beräknas i den mån så är

möjligt med hjälp av mätningsanordningar. Från nämndens sida har understrukits

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

att de fördelningsgrunder som använts vid beräkning av statens ersättning enligt

8 § inte får åberopas, när det gäller att träffa överenskommelse om statens andel

av driftavgifter eller drift- och underhållskostnader.

I samband med att överenskommelse enligt denna paragraf träffas bör även

överenskommelse nås om den driftersättning som staten skall erlägga till landstinget

för tidigare nämnda lokaler i forskningsbyggnaden inom sjukhusområdet

till vilka odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet skall förläggas samt

om landstingets ersättning till staten för disposition av lokaler i T-huset.

Särskild överenskommelse fordras om den ersättning landstinget skall utge för

den tandsjukvård som kommer att meddelas landstingets invånare eller sjukhusets

patienter vid tandsjukvårdscentralen. Såsom framgår av den tidigare återgivna

protokollsanteckningen till avtalet om tillägg till 1964 års överenskommelse om

läkarutbildning i Huddinge skall Stockholms läns landsting för denna tandsjukvård

utge ersättning, som motsvarar den kostnad landstinget skulle ha haft för verksamheten,

om den utövas av landstinget.

I detta sammanhang vill nämnden erinra om Kungl. Majrts uppdrag den 1

november 1963 åt dåvarande statens nämnd för förhandlingar med kommuner

att ta upp förhandlingar med Stockholms stad om bl. a. det av Kungl. Maj:t den

23 april 1954 godkända avtalet med staden angående samordnande av den patientvårdande

verksamheten vid tandläkarhögskolan i Stockholm med stadens folktandvård.

Med skrivelse den 28 juni 1965 överlämnade nämnden en med representanter

för Stockholms stad villkorligt träffad överenskommelse om fortsatt giltighet

av 1954 års avtal i avvaktan på att nytt avtal träffas. Överenskommelsen godkändes

av Kungl. Maj:t den 30 juni 1965. Nämnden framhöll i sin skrivelse

behovet av en genomgripande revision av 1954 års avtal. På grund av ovissheten

om förläggningen av en planerad nybyggnad för tandläkarhögskolan i Stockholm

hade parterna enats om att skjuta en sådan revision på framtiden.

Vidare vill förhandlingsnämnden erinra om den överenskommelse nämnden

den 13 mars 1968 träffade med företrädare för kommunala sjukvårdshuvudmän

om ömsesidig uppsägning räknat fr. o. m. den 1 juli 1970 av gällande avtal

mellan stat och kommun om bl. a. tandsjukvård vid de odontologiska fakulteterna

i Malmö, Göteborg och Umeå. Syftet med uppsägningen var att vid förhandlingar

med samtliga berörda huvudmän söka nå likformiga avtal. Kungl. Maj:t godkände

överenskommelsen den 6 juni 1968 och uppdrog samtidigt åt nämnden att ta upp

erforderliga förhandlingar med vederbörande kommuner.

HEMSTÄLLAN

Nämnden hemställer att Kungl. Maj:t godkänner det överlämnade avtalet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Map.ts proposition nr 122 år 1970

53

Bilaga 2

Avtal om mark m. m. för odontologisk utbildning i Huddinge

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Kommunalförbundet för

Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL) i dess egenskap av sammanläggningsdelegerade

för det utvidgade Stockholms läns landsting har — under förbehåll

av godkännande av Kungl. Maj:t samt kommunalförbundet och Stockholms läns

landsting — träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala

frågor om mark m. m. för odontologisk utbildning.

1 §■

Stockholms läns landsting överlåter till staten med äganderätt del om cirka

24 000 kvadratmeter av fastigheten tomten nr 1 i kvarteret Medicinaren inom

Huddinge kommun. Det överlåtna området som på bilagda karta (bilaga 1) är

streckmarkerat och betecknas A benämnes nedan egendomen. Inom stamfastigheten

uppför landstinget det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge.

Överlåtelsen gäller med de ändringar av gränserna för egendomen som kan visa

sig nödvändiga i samband med fastighetsbildning.

2 §.

Egendomen tillträdes den 1 januari 1971.

När staten erlagt det i 8 § angivna beloppet om 5 000 000 kronor, i vilket

köpeskillingen för egendomen ingår, överlämnar landstinget kvitterat köpebrev

samt landstinget tillhöriga kartor och andra handlingar angående egendomen

vilka är av betydelse för staten såsom ägare till denna.

Egendomen överlåtes fri från gravationer med undantag av att landstinget äger

bibehålla och använda den avloppstunnel som avses i 4 §.

Alla inkomster och utgifter som berör egendomen och avser tiden före tillträdesdagen

tillkommer respektive faller på landstinget.

Om överlåtelsen enligt lagen av den 29 november 1968 med vissa bestämmelser

om förvärv av område av fastighet blir ogiltig, skall parterna snarast taga upp

nya förhandlingar om överlåtelse av sådan del av tomten nr 1 i kvarteret Medicinaren,

som kan bli föremål för fastighetsbildning.

Kostnader för fastighetsbildnings- och mätningsförrättningar betalas av landstinget.

3 §.

På egendomen skall staten uppföra byggnad för odontologisk utbildning, nedan

benämnd T-huset.

T-husets yttre utformning anpassas i allt väsentligt till den på stamfastigheten

uppförda sjukhusbyggnadens.

Staten skall samråda med landstinget vid planering, projektering och byggande

av T-huset.

4 §.

Landstinget utför inom stamfastigheten den utbyggnad av sjukhusets kulvertanläggning

för transport- och försörjningsändamål (SF-kulverten) som fordras för

att ansluta T-huset till denna anläggning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Landstinget uppför vidare kommunikationsbyggnad i fem plan för förbindelse

mellan T-huset och intilliggande byggnad inom stamfastigheten (F-huset). Kommunikationsbyggnaden

som till hälften kommer att vara belägen inom den överlåtna

egendomen skall i sin helhet tillhöra landstinget.

Landstinget äger bibehålla och använda de ovan angivna anläggningarna även

till den del dessa är belägna inom den överlåtna egendomen.

Inom den överlåtna egendomen äger landstinget för tillsyn och underhåll tillgång

till den avloppstunnel med tillhörande ledningar som är framdragen inom

det på bilaga 1 med U markerade området.

5 §.

T-huset anslutes till

1. sjukhusets vattenledning samt dag- och spillvattenavlopp i landstingets avloppstunnel.

2. sjukhusets värmecentral och anläggningar för gas, kyla, tryckluft, sopsugning,

sopförbränning samt sugtransportör för avfall och smutstvätt.

3. sjukhusets kedje- och boxtransportörer.

Protokollsanteckning: Landstinget anordnar en station för boxtransportören i

T-husets transportplan innanför huslivet samt en station med vändslinga för kedjetransportören

i transportkulverten. I den mån det är påkallat av tekniska skäl,

får stationen och vändslingan delvis förläggas inom T-huset.

6 §.

Staten äger för den överlåtna egendomen rätt till utfartsväg över den del av

stamfastigheten som utnyttjas som infartsgata för på denna fastighet uppfört

sjukhus samt över den på bilaga 1 som B betecknade gatan (institutionsgatan).

7 §.

Staten åtager sig att tillgodose parkeringsbehovet för T-husets personal och

studerande.

Protokollsanteckning: Landstinget medger att personal och studerande inom

T-huset mot avgift får använda sjukhusets parkeringsanläggning under en övergångstid.

8 §.

Staten erlägger 8 300 000 kronor till landstinget. Av beloppet betalas 5 000 000

kronor snarast möjligt efter den 1 juli 1970 och senast den 20 december 1970,

2 000 000 kronor när anordningarna enligt 4 § första stycket är färdigställda och

1 300 000 kronor när anordningarna enligt 4 § andra stycket är färdigställda.

Statens ersättning avser

1. köpeskilling för egendomen

2. exploateringskostnader för egendomen, ersättning för på egendomen belöpande

del av kostnaderna för stamfastighetens planläggning och iordningställande

för exploatering ävensom av kostnaderna för tryckstegringsstation, provisoriska

infartsleder, infartsgata och institutionsgatan

3. ersättning för landstingets åtaganden enligt 4 §

4. ersättning för på T-huset belöpande del av byggnadskostnader och övriga

kostnader för exploaterings- och försörjningsanordningar m. m. enligt 5 §.

Staten äger att för T-huset använda de anläggningar som avses i 4 och 5 §§ så

länge sjukhuset drives. Staten erhåller dock ej del i äganderätten till dessa anläggningar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

55

9 §.

Staten skall med Huddinge kommun träffa avtal om de på T-huset belöpande

avgifterna för anslutning till kommunens huvudvatten- och huvudavloppsledningar.

Avgifterna betalas av staten.

10 §.

Särskilda överenskommelser som grundas på självkostnadsprincipen skall träffas

mellan staten och landstinget om

1. drift- och underhållskostnader som avser de i 4 § nämnda anläggningarna

2. driftavgifter för de nyttigheter och tjänster som landstinget tillhandahåller genom

anordningarna enligt 5 §

3. drift- och underhållskostnader för de gator som avses i 6 § så länge de ligger

på tomtmark.

4. driftavgifter för sådana nyttigheter och tjänster, utöver de i detta avtal nämnda,

som landstinget kan komma att tillhandahålla odontologiska fakulteten och

därtill anslutande tandsjukvårdsverksamhet.

11 §•

För att bli bindande för parterna skall detta avtal ha godkänts av Kungl. Maj:t

samt Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och

Stockholms läns landsting genom beslut som vunnit laga kraft före den 16 december

1970.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 februari 1970.

Statens förhandlingsnämnd För Kommunalförbundet för Stockholms

stads och läns regionala frågor

Lennart Rydback Bertil Jonberger Sven Johansson

Lars Fredlundh Gösta Pehrson

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970

Bilaga 3

Bilaga 1 till avtal 26.2 1970

om mark m m för odontologisk

utbildning i Huddinge.

A Till staten överlåtet område

B Institutionsgata

U Avloppstunnel

Skala 1:2 000

[y=ca-24.p00r^;

r/nxå&i

i mamsm

IRflvV^^irr.''

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970 57

INNEHÅLL

Sid.

1. Utbyggnad av organisationen för läkarutbildning i Stockholm

1.1 Bakgrund .............................................. 4

1.2 Huddinge sjukhus............................. 5

1.3 Universitetskanslersämbetets förslag.......................... 8

1.4 Föredraganden .......................................... 9

2. Utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm m. m.

2.1 Inledning ............................................. 12

2.2 Bakgrund .............................................. 13

2.3 Kommittén ............................................ 16

2.3.1 Intagningskap acitet.................................. 16

2.3.2 Odontologisk utbildning och forskning i Huddinge.......... 16

2.3.3 Tandhälsovård .................................... 20

2.3.4 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten................ 21

2.3.5 Kostnadsberäkningar ................................ 22

2.3.6 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 23

2.3.7 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning .............. 24

2.4 Remissyttrandena

2.4.1 Allmänna synpunkter rörande tandläkarutbildningen m. m. .. 25

2.4.2 Den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten Huddinge

............................................ 27

2.4.2.1 Lokalisering ................................ 27

2.4.2.2 Organisation m. m........................... 28

2.4.2.3 Personalfrågor .............................. 29

2.4.2.4 Lokalfrågor ................................ 32

2.4.3 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten................ 32

2.4.4 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 33

2.4.5 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning .............. 34

2.5 Universitetskanslers ämbetet ................................ 35

2.6 Skolöverstyrelsens skrivelse angående den statliga tandtekniker- och

tandsköterskeutbildningen ................................ 37

2.7 Föredraganden .......................................... 39

3. Hemställan ................................................ 47

Bilagor

Avtal om mark m. m. för odontologisk utbildning i Huddinge:

Bilaga 1. Förhandlingsnämndens skrivelse .......................... 48

Bilaga 2. Avtalet .............................................. 53

Bilaga 3. Kartbilaga ........................................... 56

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av organisationen för leikaroch tandläkarutbildning i Stockholm m. in. jämte motioner. s. 1 i texten