Angående godkännande av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson om visst utvecklingsoch produktionssamarbete på telekommunikationsområdet, m. m
1970-04-24 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:128, Angående godkännande av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson om visst utvecklingsoch produktionssamarbete på telekommunikationsområdet, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
1
Nr 128
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget
L M Ericsson om visst utvecklings- och produktionssamarbete
på telekommunikationsområdet, m. m.; given
Stockholms slott den 24 april 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Bengt Norling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställs om bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna
avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson (LME)
om samarbete i fråga om utveckling och produktion på telekommunikationsområdet.
Utvecklingssamarbetet avses bedrivas genom ett för ändamålet bildat bolag
— ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag — i vilket aktier till lika delar
tecknas av televerket och LME. Bolaget, som förutsätts börja sin verksamhet
den 1 augusti 1970, skall ägna sig åt utvecklings- och konstruktionsarbete
i fråga om automatstationssystem och digitala transmissionssystem för
telekommunikation med därtill hörande abonnentutrustningar.
Utvecklingsbolagets verksamhet omfattar inte någon produktion, utan
delägarna skall tillverka de produkter för vilka bolaget tar fram konstruktionsunderlag.
Enligt den träffade överenskommelsen avser emellertid televerket
och LME att förena utvecklingssamarbetet med produktionssamverkan.
Denna ger televerkets verkstäder möjlighet att genom LME:s mark
1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 128
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970
nadsorganisation avsätta delar av sin produktion på världsmarknaden. Härigenom
och genom leveranserna till televerket och den direkta försäljningen
på den svenska marknaden i övrigt kommer produktionen vid televerkets
verkstäder och LME:s svenska produktion i framtiden att kunna utvecklas
i samma takt inom utvecklingsbolagets produktområde.
För televerkets aktieteckning i utvecklingsbolaget — vars aktiekapital
skall utgöra 10 milj. kr. och vars aktier avses tecknade till en kurs av 120 %
— behövs 6 milj. kr. Beloppet förutsätts belasta investeringsanslaget Teleanläggningar
m. m.
Bemyndigande begärs för televerket att solidariskt med LME ställa borgen
för lån till bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
3
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 24 april 1970.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande
av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson
om visst utvecklings- och produktionssamarbete på telekommunikationsområdet,
m. m. och anför.
Televerket har i skrivelse den 24 april 1970 hemställt om Kungl. Maj :ts
godkännande av avtal rörande utvecklings- och produktionssamarbete mellan
televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson (LME). I skrivelsen
begär televerket vidare Kungl. Maj :ts medgivande att få ta i anspråk 6 milj.
kr. av investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. för aktieteckning i ett av
televerket tillsammans med LME bildat utvecklingsbolag och hemställer om
bemyndigande att solidariskt med LME ställa borgen för lån till bolaget intill
ett belopp av 20 milj. kr.
Förutsättningarna för och behovet av ett utvidgat samarbete mellan
televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Parterna
Televerket är i första hand ett driftföretag med uppgift att handha trafiken
på det statliga telekommunikationsnätet. I uppgiften ingår förutom
den primära telefontjänsten olika specialtjänster, som telegraf, telex, telefax,
datatransmission etc. Som ansvarigt driftföretag har televerket härvidlag att
— förutom förmedlingen av teletrafik och därmed förenad kundverksamhet
— ombesörja anläggning och drift av förbindelsenät samt av telefon-, telegraf-,
telex-, överdrags- och förstärkarstationer, handha installation och underhåll
av abonnentanläggningar och terminalutrustningar etc. Verksamheten
innefattar vidare radiorörelsen. En särskild verksamhetsgren utgör slut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
ligen verkstadsrörelsen. Antalet anställda vid televerket uppgår till närmare
40 000. Verkets driftstat beräknas för budgetåret 1969/70 komma att balansera
på ett belopp av drygt 2,5 miljarder kr., exkl. rundradiomedel.
Inom televerkets verlcstadsrörelse bedrivs en omfattande tillverkning av
telemateriel dels vid verkets verkstäder i Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg,
dels vid dotterbolaget Telefabrilcation AB:s verkstäder i Kristinehamn
och Skellefteå. Produktionsprogrammet är i huvudsak inriktat på stafionsutrustningar,
abonnentväxlar, telefonapparater med tillbehör samt viss överdragsstations-
och linjemateriel. Värdet av verkstadsrörelsens leveranser —
som f. n. till ca 95 % sker till televerket och är avsedda för installation i
telenätet — har successivt stigit och uppgår f. n. till ca 200 milj. kr. per år.
Antalet anställda inom verkstadsrörelsen är ca 3 500.
Produktionsprogrammet har som förutsättning televerkets forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Tyngdpunkten i denna ligger sålunda inom området
för stationsutrustningar och abonnentanläggningar. Bland utrustningstyper
som utvecklats av televerket kan nämnas stationer för automatisering av
teletrafiken på den svenska landsbygden, större lokalstationer av koordinat - väljartyp, förmedlingsstationer för uppkoppling av rikstrafik, telexstationer
och abonnentväxlar.
Kombinationen av drift och utvecklings- och produktionsverksamhet på
angivna produktområden i förening med att televerket i anslutning till de
egna utvecklingsinsatserna kunnat ställa krav på utomstående leverantörer
att använda verkets tillverkningsunderlag har gjort det möjligt att driva
standardiseringen mycket långt. Därmed har också förutsättningar skapats
för en hög driftsäkerhet och en god driftekonomi.
Produktionsprogrammet omfattar endast i begränsad utsträckning transmissionsutrustningar.
På detta område har — i motsats till vad som gäller
i fråga om stationsutrustningar — den internationella standardiseringen drivits
långt, varför televerket utan svårighet kan köpa utrustningar från ett
flertal leverantörer. De utvecklingsinsatser som televerket gör på transmissionsområdet
är också främst motiverade av behovet att kunna uppställa
kravspecifikationer vid leveranser till verket.
Allmänt kan konstateras att televerket f. n. investerar för ca 600 milj. kr.
om året i teleanläggningar. Av de ca 300 milj. kr., som hänför sig till främst
stations- och abonnentutrustningsområdet, avser ca 200 milj. kr. leveranser
från televerkets egna verkstäder och återstoden i huvudsak leveranser från
LME.
LME-koncernen är en av de stora leverantörerna på världsmarknaden av
telekommunikationsutrustning. Såväl i fråga om omsättning som antal anställda
är den ett av Sveriges största företag. Koncernen sysselsätter sålunda
över 50 000 personer, varav ca hälften i Sverige. Koncernfaktureringen uppgick
år 1969 till ca 2,9 miljarder kr. Den är f. n. ungefär tre gånger så stor
som för tio år sedan, vilket innebär en ökning med mer än 10 % per år.
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970
LME har successivt under en lång följd av år byggt upp en världsomspännande
marknadsföringsorganisation, och företaget betjänar i dagens läge
130 teleförvaltningar och teledriftföretag i alla världsdelar. Förutom Sverige
är de största avnämarländerna Brasilien, Frankrike, Mexico, Italien, Norge,
Danmark och Australien i nämnd ordning.
Förutom vid koncernens svenska verkstäder sker tillverkning i betydande
utsträckning utomlands, närmare bestämt vid 26 olika företag i 15 länder.
Att tillverkning i så stor utsträckning förlagts utomlands sammanhänger
bl. a. med att LME:s möjligheter till försäljning i åtskilliga fall gjorts beroende
av produktion i berörda länder. Detta har då betingats av exempelvis
alt avnämarländerna ansett det betydelsefullt att ha en teleindustri inom
landet med hänsyn till dess effekter på den allmänna industriella utvecklingen
och sysselsättningen i landet. Även valuta- och försvarspolitiska synpunkter
kan ha spelat in. Även i fråga om länder där LME:s dotterföretag
och licenstagare driver produktion har, genom marknadens expansion, exporten
från de svenska verkstäderna vanligen kunnat upprätthållas eller
ökas genom leveranser av komponenter och specialutrustningar.
LME har ett brett leveransregister, som innefattar försäljning av kompletta
telefonsystem. Tyngdpunkten i produktionsprogrammet ligger dock
på stations- och abonnentutrustningsområdet, d. v. s. på det slag av produkter
som även televerkets verkstadsrörelse tillverkar. Det kan konstateras att
ca 800 milj. kr. av den nyssnämnda koncernfaktureringen för år 1969 avsåg
leveranser av angivna produktslag från LME:s svenska verkstäder.
Den tekniska förnyelsen av koncernens produkter är ett villkor för en
fortsatt expansion. Successivt har också ökade resurser satsats på utveckling
av nya system och produkter främst inom koncernens traditionella
verksamhetsområde. Området för stations- och abonnentutrustningar intar
härvidlag en framträdande plats.
Hittillsvarande samarbete mellan televerket och LME
Televerket och LME har sedan länge haft ett samarbete på utvecklingsområdet.
För LME har det därvid varit av betydelse att få tillgodogöra sig
televerkets drifterfarenheter. För televerket har det inneburit fördelar att
samarbeta med en industri med betydande utvecklings- och produktionsresurser
och att genom samarbetet i olika hänseenden få möjlighet att påverka
kommande system och produkter.
Med de former i vilka samarbetet bedrivits har det dock inte varit möjligt
att i önskvärd utsträckning ta tillvara de möjligheter som utvecklingen erbjudit.
På stationsutrustningsområdet hade under 1920- och 1930-talen LME
utvecklat telefonsystem baserade på det s. k. 500-väljarsystemet, medan
televerket utvecklat sådana system grundade på den s. k. koordinatväljaren.
Båda systemen har — med inriktning på olika typer av stationer — kommit
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970
till användning i televerkets nät. Den systemtekniska utvecklingen under
senare delen av 1930-talet och under 1940-talet har lett till att LME utvecklat
egna koordinatväljarsystem, vilka dock inte vunnit tillämpning inom
televerket.
Sedan mitten av 1930-talet har företagen gemensamt bedrivit en matematiskt
betonad teletrafikforskning, som är av betydelse för lösningen av olika
optimeringsproblem vid utformningen och dimensioneringen av telesystem.
Under 1950- och 1960-talen har forsknings- och utvecklingssamarbetet intensifierats.
Sålunda har televerket och LME sedan år 1956 bedrivit ett gemensamt
avtalsreglerat forsknings- och utvecklingsarbete inom den elektroniska kopplingsteknikens
område, vilket senast reglerats genom ett år 1963 träffat avtal.
Enligt detta förband sig parterna att samarbeta och samordna sina forsknings-
och utvecklingsaktiviteter i fråga om elektroniska telefon- och telegrafsystem,
däri inbegripet system för elektronisk manövrering av koordinatvälj
arutrustningar och andra icke-elektroniska välj ar utrustningar, fjärrvalsutrustningar
för telefon- och telegrafanläggningar enligt angivna system,
telefon- och telegrafapparater samt väljare, reläer etc. utvecklade för anläggningar
enligt nämnda system. För definierade objekt inom avtalsområdet
förutsattes tillägg till avtalet kunna göras, som mera i detalj bestämde samarbetet.
Två sådana tilläggsavtal träffades åren 1963 och 1965, varav det ena
avsåg framtagning av två, av resp. televerket och LME utvecklade programminnesstyrda
stationstyper och det andra utveckling av telefonapparater.
I fråga om utvecklingssamarbetet enligt det förra tilläggsavtalet gäller, att
LME numera levererat en prototypanläggning, vilken är i bruk i Tumba.
Den av televerket framtagna stationstypen kommer under år 1970 att tas i
drift i Storängen utanför Stockholm. Erfarenheterna av utvecklingsarbetet
i denna del har styrkt parternas uppfattning att det med nuvarande samarbetsformer
inte går att få till stånd den önskvärda systemtekniska och konstruktionsmässiga
samordningen.
Behovet av närmare samarbete
Den tekniska utvecklingen har i sig skärpt behovet av att en bättre koordinering
sker av utvecklingsinsatserna.
Den hittillsvarande utvecklingen av konventionella teleutrustningar har
bl. a. kännetecknats av att den kunnat bedrivas med förhållandevis begränsade
personalinsatser. När det gäller den nya teknik som nu håller på att
vinna insteg har situationen förändrats. Denna nya teknik baseras nämligen
på sådana principer och lösningar för teletekniska utrustningars uppbyggnad
som ställer helt andra och större krav på utvecklingsresurserna.
Genom den nya tekniken öppnas möjligheter att bygga datorstyrda telestationer,
som genom programmering kan ges inom vida gränser varierande
Kungl. Maj.ts proposition nr 128 år 1970
7
beteenden. Fördelarna med datorstyrda system är många och betydande.
Stationerna kan flexibelt anpassas till successivt inträffade förändringar,
och kunderna kan ges nya typer av tjänster. Möjligheter skapas för ökad
driftsäkerhet och lägre underhållskostnader.
Med hänsyn till de fördelar som tekniken med datorstyrda stationer erbjuder
bedöms det angeläget att den inom de närmaste åren introduceras
i fråga om nya telefon- och telexstationer ävensom större abonnentväxlar.
Det blir vidare nödvändigt att införa nya utrustningstyper, baserade på modern
elektronik, för mindre telefonanläggningar och abonnentväxlar liksom
elektroniska tilläggsutrustningar för modernisering av äldre stationsutrustningar.
Elektroniska kopplingstekniska utrustningar kommer vidare att bli aktuella
för datakommunikation. För att tillgodose det växande behov av
datakommunikation, som f. n. gör sig starkt gällande inom industriländerna,
måste moderna elektroniska växlar och koncentratorer för datakommunikation
utvecklas och produceras.
Det står vidare klart att man inom en nära framtid har att räkna med
integrerade kopplings- och transmissionssystem, baserade på tidsmultiplex.
System av denna typ kräver ett mycket omfattande utvecklingsarbete.
Televerket och LME står således inför kravet att introducera en ny teknik,
som successivt kommer att ersätta den nuvarande, samtidigt som erforderlig
utveckling för skapande av denna nya teknik kräver betydligt större utvecklingsresurser
än hittills. En gemensam utvecklingsverksamhet, som tar
tillvara parternas kombinerade drift-, produktions- och marknadserfarenheter
och som genom en långtgående samordning skapar garantier för att
forsknings- och utvecklingsarbetet sker med ett ekonomiskt och rationellt
utnyttjande av tillgängliga resurser, har under sådana förhållanden framstått
som angeläget. Samtidigt som parterna genom en överenskommelse
velat säkra ett sådant utvecklingssamarbete har de varit inriktade på att
därigenom också skapa förutsättningar för en strukturrationalisering och
utveckling av produktionen till fördel för båda parter.
Överenskommelsen
Allmänt
Den mellan televerket och LME den 24 april 1970 träffade överenskommelsen
om visst utvecklings- och produktionssamarbete innefattas i tre avtal,
nämligen ett grundläggande konsortialavtal och två till detta bilagda
särskilda avtal. Konsortialavtalet, till vilket en bolagsordning för utvecklingsbolaget
är fogad, anger de allmänna villkoren och förutsättningarna för samarbetet.
Av de båda till konsortialavtalet bilagda särskilda avtalen behandlar
det ena immaterialrättsliga frågor m. m. och det andra betingelserna för
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970
produktionssamverkan. Avtalen har träffats under förbehåll för Kungl.
Maj :ts och LME:s styrelses godkännanden och träder i kraft när dessa godkännanden
föreligger.
Utvecklingssamarbetet
Utvecklingsarbetet skall bedrivas inom ett gemensamt ägt bolag, ELLEMTEL
Utvecklings Aktiebolag, vilket skall ha till uppgift att bidriva utveckling och
konstruktion av utrustningar inom telekommunikationsområdet samt annan
därmed förenlig verksamhet. Utvecklings- och konstruktionsarbetet avses
närmast omfatta kopplingssystem, utrustning för digital transmission och
abonnentutrustningar i anslutning därtill — d. v. s. i princip telestationsutrustningar,
abonnentväxlar och telefonapparater — samt utrustningar för
datakommunikation och annan ny teknik inom telekommunikationsområdet.
Aktiekapitalet i bolaget avses i inledningsskedet uppgå till 10 milj. kr.,
varav parterna skall tillskjuta hälften vardera. Aktierna skall tecknas till
en kurs av 120 %. Beloppet motsvarande överkursen skall tillföras bolagets
reservfond. För att finansiera nödvändiga investeringar i fast och lös egendom,
bestrida organisations- och driftkostnader under bolagets uppbyggnadsskede
och säkerställa erforderligt rörelsekapital för den fortsatta verksamheten
tillkommer kapitalbehov utöver vad som genom aktieteckningen
tillskjuts av parterna. Ifrågavarande kapitalbehov bör i första hand tillgodoses
genom upplåning. För det fall utvecklingsbolagets egna tillgångar härvid
inte förslår som säkerhet, skall televerket och LME teckna solidarisk borgen
till ett högsta belopp av 20 milj. kr.
Bolagets utvecklingsverksamhet avses främst grunda sig på av båda parterna
eller endera parten utlagda utvecklingsuppdrag. Bolaget skall härvid
ta ut ersättning, baserad på timkostnaden för den engagerade personalen
jämte de för uppdragen separat redovisade övriga kostnaderna samt avpassad
så att viss utdelning kan lämnas på aktiekapitalet. Genom överenskommelsen
regleras närmare bl. a. hur vid gemensamma uppdrag den till bolaget
utgående ersättningen skall fördelas mellan parterna. Hänsyn tas härvid
till parternas faktureringsvolymer inom produktområdet. Under vissa betingelser
finns möjlighet för utomstående att lämna utvecklingsuppdrag till
bolaget. Detta förutsätts också ha utrymme för viss egenverksamhet, s. k. fri
utveckling. Avsikten är härvidlag att kostnaderna för denna verksamhet
skall täckas genom royalty. I inledningsskedet — innan tillverkning hos
parterna påbörjats på grundval av konstruktioner från bolaget — täcks kostnaderna
för ifrågavarande verksamhet genom pålägg på ersättningar för
övriga uppdrag.
Dispositionen av de patent och den konstruktions-know-how, som bolagets
utvecklingsverksamhet resulterar i, och av de patent och den know-how,
som parterna tillhandahållit bolaget i samband med utvecklingsarbetet, reg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
9
leras närmare genom överenskommelsen. Därvid har nyttj anderätten bestämts
med hänsyn till vad som enligt det följande avtalats om parternas
produktionssamarbete.
Bolaget, som avses börja sin verksamhet den 1 augusti 1970, beräknas vara
fullt utbyggt vid årsskiftet 1974/75. Vid denna tidpunkt beräknas ca 600
personer vara sysselsatta inom bolaget. Av dessa förutsätts ca 250 ha överförts
från televerket och ca 250 från LME.
Bolagets styrelse, som avses ha sitt säte i Stockholm, skall bestå av sex
ordinarie ledamöter och två suppleanter. Av dessa skall televerket och LME
utse vardera tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Ledamöter och suppleanter
skall vara personer anställda hos verket resp. LME. Ordförande i
styrelsen utses för tvåårsperioder växelvis av televerket och LME. Vice ordförande
utses på motsvarande sätt så att parterna för varje tvåårsperiod
utser antingen ordförande eller vice ordförande. Enligt avtalet får beslut i
bolagets styrelse eller på bolagsstämman i vissa angivna viktigare frågor vid
lika röstetal inte fattas genom ordförandens utslagsröst.
Produktionssamarbetet
För att resultatet av utvecklingssamarbetet också skall kunna leda till en
ökad konkurrenskraft har televerket och LME genom överenskommelsen
skapat förutsättningar för ett produktionssamarbete. Ett sådant samarbete,
som skall bygga på att båda parterna engageras i tillverkningen av från utvecklings-
och marknadssynpunkt intressanta produkter, har sin naturliga
utgångspunkt i en strukturrationalisering syftande till en enhetlig produktutveckling.
Detta har av parterna bedömts vara av vital betydelse för en tillverkningsprocess
som måste fylla de högt ställda krav på ändamålsenlighet
och effektivitet, vilka är utmärkande för modern teleindustri.
Överenskommelsen innefattar i denna del arrangemang som säkrar att
produktionen vid televerkets verkstäder och LME:s svenska produktion
skall kunna utvecklas i samma takt inom det gemensamma produktområdet.
Eftersom marknaden för svenska LME:s produkter hittills ökat och även i
framtiden beräknas öka i betydligt snabbare takt än televerkets egen marknad
— d. v. s. det egna telenätet — kommer detta att medföra en väsentligt
ökad expansionstakt vid de statliga televerkstäderna. Denna expansionstakt
blir möjlig genom att televerkstäderna, förutom leveranserna till televerket
och den direkta försäljningen på den svenska marknaden, får möjlighet att
avsätta delar av sin produktion på världsmarknaden genom LME:s marknadsorganisation.
Det angivna produktionssamarbetet bygger bl. a. på en ordning, som innebär
att det inom ramen för en rullande treårsplanering fastställs vissa riktmärken
som underlag för parternas produktionsplanering. Förutsättningen
för att den planerade produktionen skall kunna förverkligas är sedan, att
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
vardera partens produkter är konkurrenskraftiga i fråga om priser, kvalitet,
leveranstider etc. För televerkets del innebär det sålunda att upphandlingen
i de enskilda fallen liksom hittills skall kunna ske efter sedvanlig prövning
av lämnade anbud och med frihet att köpa från annan leverantör. Allmänt
kan förutsättas att parternas produktion genom den utformning som samarbetet
fått kommer att utvecklas på ett sätt som innebär ökad effektivitet
och konkurrenskraft.
Överenskommelsen innefattar vissa restriktioner. Dessa innebär bl. a., att
en eventuell minskning av LME:s exportför sälj ning inte kompenseras genom
leveranser till televerket i en sådan omfattning att de statliga televerkstädernas
leveranser till det svenska telenätet minskar. Om å andra sidan en mycket
kraftig försäljningsexpansion skulle inträffa hos endera parten, kommer
den därmed följande möjligheten till produktionsökning — i den mån tillväxttakten
överstiger 15 % — inte den andra parten tillgodo i form av ökade
leveranser.
Produktionssamverkan skall i första hand avse produkter, som konstruerats
av utvecklingsbolaget men gäller även äldre konstruktioner inom bolagets
produktområde. Produktionssamarbetet skall inledas den 1 januari
1975, d. v. s. vid en tidpunkt då den gemensamma utvecklingsverksamheten
kan förutsättas börja resultera i produktion. Parterna skall emellertid omedelbart
efter avtalens ikraftträdande bilda en produktionskommitté, som
skall ha till uppgift att förbereda och föreslå lämpliga åtgärder för genomförandet
av den planerade strukturrationaliseringen.
Avtalens giltighet, uppsägning m. m.
De tre avtal som överenskommelsen enligt det föregående innefattar skall
i uppsägningshänseende betraktas som ett avtal. Detta innebär, att uppsägning
av ett av avtalen skall anses gälla dem alla, såvida parterna inte träffar
annan överenskommelse. Avtalen förutsätts i första hand gälla t. o. m. den
31 december 1985 och därefter, vid utebliven uppsägning, under fem år åt
gången. Uppsägning av avtalen skall ske senast två år före resp. avtalsperiods
utgång.
Avtalen kan också sägas upp på grund av väsentligt avtalsbrott från endera
partens sida (uppsägningstid ett år) eller på grund av att parternas
representanter i utvecklingsbolagets ledning under en niomånadersperiod
varit oeniga i väsentliga frågor, vilket lett till att verksamheten i bolaget
lamslagits (uppsägningstid två år). Dessutom kan LME säga upp avtalen
på grund av att svensk lag eller internationella överenskommelser, vilka blivit
tillämpliga som svensk lag, omöjliggör tillämpningen av väsentliga delar
av avtalen (uppsägningstid ett år).
Genom att parterna kommer att överföra utvecklingsresurser till utvecklingsbolaget
och anpassa sin produktion med hänsyn till betingelserna för
Kungl. Maj.ts proposition nr 128 år 1970
11
produktionssamarbetet har det varit nödvändigt att reglera dispositionen
av immaterialrätter och produktionsförhållandena vid ett eventuellt upphörande
av avtalen. Detta har gjorts på ett sätt som innebär, att parterna under
viss övergångstid får möjlighet att gradvis anpassa sin verksamhet till
de ändrade förutsättningarna.
Departementschefen
Mellan televerket och LME har sedan länge förekommit ett samarbete på
utvecklingsområdet. För LME har det därvid varit av betydelse att genom
fortlöpande nära kontakter med en tekniskt avancerad teleadministration
få tillgodogöra sig erfarenheterna från en omfattande driftverksamhet. För
televerket har det inneburit fördelar att samarbeta med en teleindustri med
betydande utvecklings- och produktionsresurser och internationell överblick
över marknadsutvecklingen på telekommunikationsområdet samt att genom
samarbetet få möjlighet att påverka utformningen av kommande system
och produkter.
Samarbetet har dock — i de former det hittills bedrivits — inte kunnat
ge det utbyte som varit önskvärt. Televerket och LME har sålunda var för
sig i olika hänseenden varit bundna till sina specifika systemtekniska och
konstruktionsmässiga lösningar, vilket inneburit begränsningar i fråga om
förutsättningarna för utvecklingssamarbetet och hindrat en önskvärd standardisering
och strukturrationalisering på produktionsområdet. Olägenheterna
härav har blivit mer påtagliga i det tekniska utvecklingsskede vari
man f. n. befinner sig.
En ny teknik håller sålunda på att växa fram. På det här närmast aktuella
kopplingstekniska området öppnas därmed bl. a. möjlighet att bygga
datorstyrda telestationer, som genom programmering kan ges inom vida
gränser varierande beteenden. Det blir också aktuellt att utveckla nya utrustningar,
baserade på modern elektronik, för mindre telefonanläggningar
och abonnentväxlar. Elektroniska kopplingstekniska utrustningar kommer
att bli aktuella för datakommunikation. Utvecklingen pekar också på tillkomsten
i en nära framtid av integrerade kopplings- och transmissionssystem
med tidsmultiplex.
Det är mot denna bakgrund det har framstått som önskvärt att för framtiden
samordna televerkets och LME:s utvecklingsverksamhet på främst det
kopplingstekniska området. Den mellan televerket och LME träffade överenskommelsen
innebär härvidlag — som framgår av den föregående redovisningen
— att parterna bildar ett gemensamt utvecklingsbolag. Detta skall
ha till uppgift att — i anslutning till av båda parterna eller endera parten
utlagda uppdrag — bedriva utveckling och konstruktion av utrustningar
inom telekommunikationsområdet. Enligt min uppfattning har genom över
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
enskommelsen verksamheten utformats på ett sätt som tar tillvara parternas
kombinerade drift-, utvecklings-, produktions- och marknadserfarenheter
och som skapar garantier för att forsknings- och utvecklingsarbetet kommer
att ske med ett rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser.
Avsevärda fördelar kan sålunda uppnås redan genom en samordning av
de båda parternas utvecklings- och konstruktionsinsatser. För att resultatet
av ett sådant samarbete fullt skall kunna utnyttjas krävs emellertid också
att produktionen inom televerket och LME anpassas till de ändrade förutsättningarna
så att den enhetliga produktutvecklingen resulterar i en ändamålsenlig
och effektiv produktionsprocess. Även i fråga om denna anpassning
och strukturrationalisering är stora fördelar att vinna genom en samverkan
mellan parterna. Dessa har därför genom den träffade överenskommelsen
också skapat förutsättningar för ett produktionssamarbete som avses
att inledas år 1975. Överenskommelsen innebär i denna del att parterna
— med bibehållet fullt ansvar för sin resp. produktion och med utgångspunkt
i en strukturrationalisering av denna — vidtar arrangemang som säkrar att
produktionen vid televerkets verkstäder och LME:s svenska produktion i
framtiden kommer att utvecklas i samma takt inom det gemensamma produktområdet.
Jag finner att vad som sålunda överenskommits och som innebär
att båda parterna engageras i tillverkningen av från utvecklingsoch
marknadssynpunkt intressanta produkter medför betydande ömsesidiga
fördelar. Genom den enhetligare produktutvecklingen kan LME — i anslutning
till vissa i överenskommelsen uppställda riktvärden — inom produktområdet
räkna med fortsatta leveranser till televerkets nät i ungefär hittillsvarande
omfattning. För televerkstädernas del skapas förutsättningar
för en ökad expansion och ökad sysselsättning. Den ökade expansionen blir
möjlig genom att televerkstäderna, förutom leveranser till televerket och den
direkta försäljningen på den svenska marknaden i övrigt, kan avsätta delar
av sin produktion på världsmarknaden genom LME:s marknadsorganisation.
Det kan i sammanhanget konstateras att samtidigt som de genom överenskommelsen
förutsatta arrangemangen möjliggör en önskvärd samordning
av produktionsplaneringen parterna i full utsträckning har kvar sin
frihet att i de enskilda fallen pröva leveransanbud från andra parten eller
andra leverantörer med hänsyn till pris, kvalitet, leveranstid etc.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag ett godkännande av de tre avtal
som överenskommelsen innefattar och som i första hand gäller t. o. m. den
31 december 1985.
De medel som behövs för televerkets aktieteckning i utvecklingsbolaget —
6 milj. kr. — torde få täckas från det för budgetåret 1970/71 anvisade investeringsanslaget
Teleanläggningar m. m. Jag avser härvidlag att senare —
under förutsättning att riksdagens bemyndigande erhålls att godkänna avtalen
— föreslå Kungl. Maj :t en höjning av televerkets investeringsram med
angivna belopp. För att tillgodose bolagets behov av kapital — utöver vad
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970
som erhålls genom parternas aktieteckning — bör vidare riksdagens bemyndigande
inhämtas för televerket att solidariskt med LME teckna borgen för
lån till bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr.
Ärendet bör behandlas av riksdagen under vårsessionen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal mellan
televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som angivits i det föregående,
b) bemyndiga televerket att, i enlighet med vad som ovan
anförts, solidariskt med Telefonaktiebolaget L M Ericsson
ställa borgen för lån till ett av televerket och Telefonaktiebolaget
L M Ericsson gemensamt bildat utvecklingsbolag intill
ett belopp av 20 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700311
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1970:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson om visst utvecklingsoch s. 5 i texten