Sök i Ratio Lex

Med förslag till ackordslag in. m

1970-05-14 · 208 sidor, varav 185 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 185 av 208 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:136, Med förslag till ackordslag in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

1

Nr 136

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ackordslag

in. m.; given Stockholms slott den Vi maj 1970.

o KunSL Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) ackordslag,

2) lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

3) lag om ändring i giftermålsbalken,

4) lag om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad,

5) lag om ändring i ärvdabalken,

6) lag om ändring i handelsbalken,

7) lag om ändring i förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på handel om

lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

8) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

9) lag om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs,

10) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),

11) förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny ackordslag som skall ersätta

nuvarande bestämmelser från 1921. Vidare föreslås att bestämmelserna i

konkurslagen om ackord anpassas till innehållet i ackordslagsförslaget. De

nämnda förslagen föranleder vissa följdändringar i annan lagstiftning.

De i propositionen upptagna förslagen syftar till sådan reformering av

ackordslagstiftningen, att ackordsförfarandet skall kunna komma till större

användning än nu.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

F. n. försvåras ackordsförhandling ofta av att borgenärerna oberoende av

ackordsförhandling kan få utmätning eller försätta gäldenären i konkurs.

I propositionen föreslås en ordning som ger möjlighet att komma tillrätta

med detta. Gäldenär som vill ha ackord skall hos konkursdomaren kunna

begära förordnande av en god man, som skall övervaka förhandlingen och

bevaka borgenärernas rätt. När god man förordnats, skall enskild borgenär

endast i undantagsfall kunna få utmätning eller konkurs till stånd.

Kan inte uppgörelse träffas inom viss tid, har gäldenären möjlighet att

få till stånd offentlig ackordsförhandling som kan leda fram till att ackord

antas av en bor genär smajoritet.

Beträffande själva ackordsförhandlingen och innehållet i ackordet innebär

förslaget bl. a. att minsta tillåtna ackordsprocent sätts ned och att kravet på

borgenär smajoritet minskas och görs beroende av ackordsprocentens storlek.

En nyhet är att konkurslagens återvinningsregler föreslås bli tillämpliga

vid offentlig ackordsförhandling. Förfarandet vid offentlig ackordsförhandling

föreslås också förenklat.

Bland följdändringarna kan nämnas, att tiden för indrivning av skatter

förlängs när god man förordnats enligt ackordslagsförslaget.

Ackordslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

3

1) Förslag

till

Ackordslag

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Med ackord avses i denna lag en ekonomisk uppgörelse utan konkurs

mellan en gäldenär som är på obestånd och hans borgenärer.

Ackordsförfarande enligt lagen sker under medverkan av god man. Ackord

kommer till stånd antingen genom överenskommelse eller också genom beslut

efter förhandling i särskild ordning (offentligt ackord).

I konkurslagen (1921: 225) finns bestämmelser om ackord i konkurs.

God man

2 §

På ansökan av gäldenär som är på obestånd skall god man förordnas för

utredning och förhandling med borgenärerna om ackord. God man skall dock

ej förordnas om det saknas skälig anledning antaga att ackord kan komma

till stånd.

3§

God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet

som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God man skall vara myndig. Till god man får ej förordnas någon som

står gäldenären nära eller är beroende av honom. Den som är anställd vid

domstol får ej förordnas till god man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen.

Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan

särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

4 §

Gäldenären skall vid förvaltningen av sin egendom samråda med gode

mannen, som skall övervaka att borgenärernas bästa iakttages.

Ansökan om förordnande av god man

5§

Ansökan som avses i 2 § göres skriftligen hos konkursdomaren. Ansökningshandlingen

skall innehålla en kortfattad redogörelse för gäldenärens

ekonomi, orsakerna till hans obestånd och det sätt på vilket han ämnar tillgodose

borgenärerna efter ackord.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

6§

Bestämmelserna i konkurslagen (1921: 225) om behörig konkursdomare

vid ansökan om konkurs äger motsvarande tillämpning i fråga om ansökan

om förordnande av god man.

Vid ansökan skall gäldenären ange och styrka de omständigheter som betingar

konkursdomarens behörighet, om de ej är kända.

Har ansökan gjorts hos konkursdomare som icke är behörig, skall han

genast sända ansökningshandlingen till konkursdomare som enligt vad

handlingarna visar är behörig och underrätta gäldenären. Ansökan skall

anses gjord, när ansökningshandlingen inkom till den förra konkursdomaren.

Framgår ej av ansökningen vem som är behörig konkursdomare eller är

den eljest bristfällig och efterkommer gäldenären ej föreläggande att avhjälpa

bristen, skall ansökningen avvisas.

Godmansförordnandes upphörande

7 §

Försummar gäldenären vad som åligger honom enligt 4 § eller saknas

i annat fall anledning antaga att ackord kan komma till stånd, skall konkursdomaren

återkalla förordnande av god man. Förordnandet skall genast

återkallas, om uppgörelse träffas med borgenärerna. När förordnandet av

god man återkallas, förfaller verkan av förordnandet.

8§

Göres ej ansökan om förhandling om offentligt ackord hos konkursdomaren

inom två månader efter det att god man förordnats, är verkan av

godmansförordnande förfallen vid utgången av nämnda tid.

Verkan av förordnande av god man förfaller, om gäldenären för sättes i

konkurs.

Konkurs och utmätning efter godmansförordnande

9§

Om borgenär, vars fordran skulle komma att omfattas av ackordet, ansöker

att gäldenären skall försättas i konkurs, skall, när god man förordnats,

ansökningen på begäran av denne förklaras vilande i avvaktan på att uppgörelse

med borgenärerna kommer till stånd eller att gäldenären ansöker

om förhandling om offentligt ackord. Vilandeförklaring skall dock ej meddelas,

om det finns särskilda skäl antaga att borgenärens rätt är i fara.

10 §

Sker utmätning sedan god man förordnats, får den utmätta egendomen

ej säljas utan gode mannens medgivande utom när den hastigt förstöres

eller faller i värde eller när den fordrar alltför kostsam vård. Vad som

inflyter efter försäljning eller på annat sätt får ej utbetalas till utmätningssökanden

utan gode mannens medgivande.

Består utmätningen då förhandling om offentligt ackord beslutats, skall

utmätningsförfarandet nedläggas, om gode mannen begär det, och utmätningen

gå åter.

Om utmätningssökanden hade särskild förmånsrätt i egendomen, fortgår

förfarandet utan hinder av första och andra styckena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970 5

Villkor för offentligt ackord

11 §

År god man förordnad och vill gäldenären att förhandling om offentligt

ackord mledes, skall gäldenären göra ansökan härom inom tid som anges i

8 § forsta stycket.

Offentligt ackord får avse, att fordringar, som tillkommer borgenärer vilka

enligt 12 § får deltaga i förhandlingen, nedsättes och betalas på närmare angivet

sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och

minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om ej lägre ackordsprocent

godkannes av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet

eller synnerliga skäl för lägre procent föreligger. Betalning av föreskriven

minsta utdelning skall ske inom ett år efter det att ackordet fastställts, om ej

samtliga namnda borgenärer godkänner längre betalningstid.

Utan hinder av andra stycket får offentligt ackord innehålla villkor att

borgenärerna får fnll betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan anses

skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter.

Avvikelse till nackdel för viss borgenär får också äga rum, om han medgivit

det.

Ackord får även avse, att gäldenären endast får anstånd med betalningen

eller annan särskild eftergift. Därvid äger andra och tredje styckena motsvarande

tillämpning.

Borgenärer vid offentligt ackord

12 §

I förhandling om offentligt ackord deltager endast borgenärer, vilkas fordringar

uppkommit före beslutet om förhandling om offentligt ackord. Borgenär,

som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran

är förenad med förmånsrätt, deltager icke i förhandlingen.

Om borgenäi helt eller delvis avstar från kvittningsrätt eller fömnånsrätt,

deltager han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan borgenärs fordran

endast till viss del täckas genom kvittning eller understiger värdet av den

egendom i vilken borgenär har särskild förmånsrätt hans fordran, deltager

han med återstående del av fordringen.

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse att borgenärer som ej har förmånsrätt

skall fa full betalning intill visst belopp, skall deras fordringar

i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsvarande män.

Borgenär får deltaga i förhandlingen, även om hans fordran ej är förfallen

till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.

Bestämmelserna om borgenär som har förmånsrätt äger motsvarande tilllämpning,

när borgenär till säkerhet för sin fordran har äganderättsförbehåll.

Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord

13 §

Sedan ansökan om förhandling om offentligt ackord gjorts, får gäldenären

försättas i konkurs endast om det finns skälig anledning antaga att

ackord icke kan komma till stånd. I annat fall skall konkursansökningen förklaras

vilande till dess ackordsfrågan avgjorts.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Första stycket gäller ej, om konkursansökningen gjorts av borgenär vars

fordran icke skulle omfattas av ackordet och särskilda skäl föreligger till

antagande att borgenärens rätt är i fara.

Försättes gäldenären i konkurs innan frågan om offentligt ackord avgjorts,

förfaller ackordsfrågan.

14 §

Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, får utmätning för dessförinnan

uppkommen fordran ej äga rum innan ackordsfrågan blivit avgjord.

Om det ändå sker, är utmätningen utan verkan. Borgenär som har förmånsrätt

i viss egendom har dock rätt att få denna egendom utmätt.

Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

15 §

Ackordsförslag, som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen, skall

anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande godtagit

förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande

fordringarnas sammanlagda belopp. År ackordsprocenten lägre, skall

ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar av de röstande enats om

förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande

fordringarnas sammanlagda belopp.

Återvinning vid offentligt ackord

16 §

Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, äger bestämmelserna

i konkurslagen (1921:225) om återvinning vid konkurs motsvarande tilllämpning,

om ackordet fastställes.

Bestämmelserna i 31 § konkurslagen om återvinning av betalning genom

utmätning äger motsvarande tillämpning i fråga om förmånsrätt som borgenär

vunnit genom utmätning. Rätten får även förordna, att fortsatt verkställighet

av utmätningen tills vidare ej får äga rum.

17 §

Talan om återvinning väckes av borgenär vars fordran skulle omfattas

av ackord. Talan skall väckas före det borgenärssammanträde som avses i

29 § och får ej slutligt prövas innan ackordsfrågan blivit avgjord. Borgenär

som vill väcka talan skall underrätta gode mannen. Om så ej skett, får hans

talan ej upptagas till prövning.

Upphör ackordsförhandling utan att ackord kommit till stånd och försättes

ej gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts inom tre veckor från

det att ackordsfrågan avgjordes, skall den väckta återvinningstalan avvisas.

18 §

Vad som vinnes genom återvinningstalan skall, sedan kärandens kostnader

ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet. Svarande

som med anledning av kärandens talan kan få fordran mot gäldenären deltager

med fordringen i förhandlingen om offentligt ackord och har rätt att

avräkna den utdelning som tillkommer honom på vad han annars skolat

betala.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Om det i målet påkallas av borgenär som omfattas av ackordet eller av

gäldenären, kan rätten föreskriva särskild förvaltning av det som enligt

första stycket skall tillkomma borgenärerna. Egendom som satts under sådan

förvaltning får utmätas endast om ackordet förfallit.

Verkan av offentligt ackord

19 §

Fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända eller ej, som

enligt 12 § hade rätt att deltaga i ackordsförhandlingen.

Boi genär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga

om belopp som ej kan uttagas ur egendomen.

20 §

Boi genär som förvärvat sin fordran hos gäldenären innan förhandling

om offentligt ackord beslutats får utan hinder av ackord använda fordringen

till kvittning mot skuld som han då hade till gäldenären.

Den som förvärvat fordran mot gäldenären genom avtal med tredje man

inom sextio dagar innan ansökan om förordnande av god man gjordes eller

senare har ej rätt till kvittning enligt första stycket, om han vid tiden för

avtalet stod i skuld hos gäldenären och hade skälig anledning antaga att

gäldenären var på obestånd. Rätt till kvittning har ej heller borgenär som,

sedan han erhållit sin fordran, under nämnda tid satt sig i skuld"hos gäldenären

och därvid hade skälig anledning antaga att gäldenären var på obestånd.

21 §

Borgenär som godkänt ackordsförslag förlorar ej genom godkännandet

sin rätt mot borgensman eller annan som förutom gäldenären svarar för

fordringen.

Inledande av förhandling om offentligt ackord m. m.

22 §

Ansökan om förhandling om offentligt ackord göres hos den konkursdomare

som förordnat god man.

Ansökningen skall åtföljas av

1. ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären bjuder i betalning och

när denna skall erläggas samt om säkerhet ställts för ackordet och vari den

i så fall består,

2- förteckning över boets tillgångar och skulder, upprättad enligt 23 § tidigast

två månader innan ansökan om förhandling om offentligt ackord gjordes,

3. den senaste balansräkningen, om gäldenären är eller varit bokföringsskyldig

under det sista året innan ansökan om förordnande av god man gjordes,

4. berättelse av gode mannen som anger boets tillstånd och orsakerna till

gäldenärens obestånd samt innehåller översikt över tillgångar och skulder,

uppgift om den utdelning som kan påräknas i en konkurs och upplysning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

huruvida egendom frångått gäldenären under sådana förhållanden att den

kan bli föremål för återvinning, huruvida det finns skälig anledning antaga

att gäldenären gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall

grunden därför samt vilka handelsböcker gäldenären hållit och hur de blivit

förda,

5. yttrande av gode mannen, huruvida han anser att ackordsförslaget

bör antagas av borgenärerna,

6. intyg av gode mannen att borgenärer, som till antalet utgör minst två

femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer vilkas fordringar

skulle omfattas av ackordet och som tillsammans innehar minst två femtedelar

av dessa fordringars sammanlagda belopp, förklarat sig anse ackordet

antagbart,

7. bevis att ackordsförslaget samt gode mannens berättelse och yttrande

sänts till alla borgenärer som upptages i bouppteckningen,

8. förskott, med belopp som Konungen föreskrivit, på kostnaden för ackordsfrågans

handläggning hos konkursdomaren och rätten samt av konkursdomaren

godkänd säkerhet för vad som ej täckes av förskottet.

23 §

Bouppteckning upprättas av gode mannen. I bouppteckningen skall tillgångarna

upptagas till noggrant uppskattade värden. Om gäldenären är eller

varit bokföringsskyldig under det sista året innan ansökan om förordnande

av god man gjordes, skall om möjligt även lämnas specificerad uppgift om

de värden som i handelsböckerna åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering

ej gjorts, om anskaffningskostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla

uppgift om varj e borgenärs namn och adress.

Ränta på borgenärs fordran skall ej beräknas längre än till dagen för ansökan

om förordnande av god man. Fordran i utländskt myntslag skall beräknas

efter den kurs som gällde nämnda dag.

Har borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden därtill.

Förekommer anmärkning mot fordran eller bedömes värdet av egendom,

vari borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans fordran, skall det

anges.

24 §

Har gäldenären ej fullgjort vad som åligger honom enligt 22 § och efterkommer

han ej föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökningen avvisas.

Avvisas ansökningen, förfaller omedelbart verkan av att god man förordnats.

25 §

Upptages ansökningen, skall gäldenären inför konkursdomaren avlägga

bouppteckningsed på tid som konkursdomaren bestämmer. Gäldenären skall

därvid göra de tillägg eller ändringar som han finner påkallade och med

ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig,

så att det ej honom veterligen har oriktigt utelämnats eller upptagits någon

tillgång eller skuld.

När anledning förekommer, får konkursdomaren tillåta gäldenären att

avlägga eden inför annan konkursdomare. Är gäldenären sjuk, får eden avläggas

där han vistas.

26 §

Avlägger gäldenären eden, skall konkursdomaren genast meddela beslut

om förhandling om offentligt ackord.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Vägrar gäldenären att avlägga ed, skall ansökningen om förhandling om

offentligt ackord förklaras förfallen. Om konkursdomaren finner synnerliga

skäl föreligga att förhandling kommer till stånd, får dock beslut om förhandling

meddelas utan att ed avlagts. Om ansökningen förklaras förfallen,

upphör omedelbart verkan av att god man förordnats.

Beslut om ackordsförhandling skall genast kungöras i Post och Inrikes

Tidningar och i övrigt på sätt Konungen föreskriver.

27 §

Vill någon deltaga i ackordsförhandlingen med fordran som icke upptagits

i bouppteckningen och ej heller senare blivit känd, bör han skriftligen

anmäla fordringen hos gode mannen senast eu vecka före det borgenärssammanträde

som avses i 29 §. Anmäles fordran senare, får det ej föranleda

att borgenärernas prövning av ackordsförslaget uppskjutes.

28 §

Om gäldenären eller borgenär vill framställa anmärkning mot anmäld

fordran, skall han göra det skriftligen hos gode mannen i så god tid som

möjligt och i vart fall före omröstningen vid borgenärssammanträdet.

Finner gode mannen anledning till anmärkning mot fordran som skulle

omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller borgenär sådan anmärkning

hos gode mannen, skall denne skyndsamt underrätta den borgenär

som anmält fordringen om anmärkningen. Detsamma gäller, när värdet

av egendom vari borgenär har särskild förmånsrätt bedömes understiga

fordringen.

Borgenärssammanträde

29 §

Sammanträde med borgenärerna inför konkursdomaren skall hållas tidigast

tre och senast fem veckor efter det att förhandling om offentligt ackord

beslutats.

Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet. Han

skall därvid lämna konkursdomaren, gode mannen och borgenärerna de

upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären ej infinna sig personligen,

bör han ställa ombud.

Gode mannen skall tillhandahålla förteckning på de borgenärer som har

rätt att deltaga i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp

för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även antecknas

anmärkning som framställts mot borgenärs fordran.

Vid sammanträdet skall underrättelse lämnas om tillägg till bouppteckningen

eller ändring i denna som gäldenären gjort i samband med att han

avlagt ed och om felaktighet som blivit känd på annat sätt. Om gäldenären

ej avlagt ed, skall anledningen därtill uppges.

30 §

Om både borgenär och borgensman eller annan som förutom gäldenären

ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna, har de tillsammans

en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de icke enas, gäller

borgenärens mening, om ej de andra löser ut honom eller ställer betryggande

säkerhet för fordringen.

It Dihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

31 §

Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsförslaget.

Anmärkning som framställts mot fordran utgör ej hinder mot röstning.

Är utgången av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas

eller ej, skall konkursdomaren vid sammanträdet utreda tvistefrågan och

söka få förlikning till stånd. Om alla närvarande medger att anmärkningen

förfaller eller inskränker den eller uppdrager åt gode mannen att

sluta förlikning med borgenären, gäller det även för den som uteblivit. Kan

förlikning ej träffas, skall rätten pröva anmärkningen för bestämmande av

omröstningens utgång.

Förlikning angående framställd anmärkning får ej ingås i annan ordning

än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt är beroende

av förlikningen.

Vid omröstning äger 23 § andra stycket motsvarande tillämpning.

32 §

Gäldenären får ej återtaga eller ändra ackordsförslaget utan medgivande

av konkursdomaren. Yrkande härom skall framställas senast vid borgenärssammanträdet

innan omröstning sker. Mot konkursdomarens beslut i fråga

om återtagande eller ändring av ackordsförslag får talan ej föras särskilt.

Har ändring av ackordsförslaget medgivits, får prövningen av förslaget

uppskjutas till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen icke

medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får uppskov dock äga rum

endast om särskilda skäl föreligger.

33 §

Om konkursdomaren i annat fall än som avses i 32 § andra stycket finner

särskilda skäl föreligga för att borgenärernas prövning av ackordsförslaget

uppskjutes, får han besluta om uppskov till fortsatt sammanträde inom tre

veckor.

Fastställelse av offentligt ackord

34 §

Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men förekommer

anledning att ackordet på grund av 36 § ej skall fastställas, skall konkursdomaren

hänslcjuta ackordsfrågan till rätten. Detsamma gäller, om det

vid borgenärssammanträdet ej kan avgöras om förslaget antagits eller förkastats.

Föreligger ej fall som nu sagts, skall konkursdomaren fastställa

ackordet.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om ej längre rådrum

är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

35 §

Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om kvarstående

anmärkningar godkännes eller ej och finner rätten i övrigt skäl

att fastställa ackordet, skall den först pröva anmärkningarna eller så

många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig övri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ga anmärkningar godkännes eller ej. Mot rättens beslut med anledning av

framställd anmärkning får talan ej föras.

36 §

Ackord får icke fastställas, om

1. ärendet ej handlagts i föreskriven ordning och felet kan ha inverkat

på ackordsfrågans utgång,

2. ackordet ej uppfyller villkoren i 11 § andra—fjärde styckena,

3. det finns skälig anledning antaga att gäldenären i hemlighet gynnat

någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande eller att annat

svek ägt rum vid ackordet, eller

4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Även om första stycket ej är tillämpligt, får fastställelse efter omständigheterna

vägras, om borgenär eller borgensman eller annan som förutom gäldenären

svarar för fordringen bestritt fastställelse på grund av att betryggande

säkerhet för ackordets fullgörande ej finns eller att ackordet är till

skada för borgenärerna eller att annan särskild anledning föreligger att ackord

ej bör medges.

Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget ej förkastat av

borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva ackordsfrågan

och sammanträde utsättas härför. Särskild talan får ej föras mot beslut om

sådan prövning.

Tillsyn över offentligt ackord

37 §

På begäran av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan konkursdomaren,

om skäl föreligger, förordna gode mannen eller annan lämplig

person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt

ackordet.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för tillsynsmannen.

Gäldenären skall ge tillsynsman de uppgifter som denne begär och följa

de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Bestämmelserna i 3 § fjärde stycket äger motsvarande tillämpning i fråga

om entledigande av tillsynsman.

Förverkande av offentligt ackord

38 §

På ansökan av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten

förklara, att den eftergift som genom ackordet medgivits gäldenären har förfallit,

om gäldenären

1. gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet gynnat

någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande,

2. åsidosätter vad som åligger honom enligt 37 § tredje stycket, eller

3. på annat sätt uppenbart försummar sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är ej tillåten i fråga som avses i första stycket.

Även om den eftergift som medgivits gäldenären förklarats förfallen, får

borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gäldenären eller mot den

som gått i borgen för ackordet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Särskilda bestämmelser

39 §

Bevis eller fullmakt, som visar att den som vid ackordsförhandling i egenskap

av ställföreträdare eller ombud företräder borgenär är behörig, skall

företes endast om det påkallas av särskilda skäl.

Är behörighetshandling ej tillgänglig när den skall företes, skall ställföreträdaren

eller ombudet få tid att förete sådan handling.

40 §

Arvode till gode mannen och ersättning för kostnad som uppdraget medfört

skall prövas av rätten, om gode mannen eller gäldenären gör framställning

därom. Så länge ackordet ej fullgjorts får sådan framställning göras

också av borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Första stycket äger motsvarande tillämpning beträffande arvode och kostnadsersättning

till tillsynsman.

41 §

Talan mot beslut som konkursdomaren meddelat enligt denna lag föres

i hovrätten. Besvärstiden är två veckor.

Besvärstiden räknas i fråga om beslut om förhandling om offentligt ackord

från det att kungörelsen om förhandlingen infördes i Post och Inrikes

Tidningar.

42 §

Beslut om förordnande eller entledigande av god man eller tillsynsman,

återkallelse av sådant förordnande eller förhandling om offentligt ackord

länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

43 §

Mål om ackord som av konkursdomaren hänskjutits till rätten skall utan

förberedelse företagas till huvudförhandling. Utsättes målet till fortsatt

eller ny huvudförhandling, skall dock rätten, om det erfordras för att målet

vid denna skall kunna slutföras, förordna att förberedelse skall äga rum.

Parts utevaro utgör ej hinder för målets avgörande.

Beträffande talan mot rättens avgörande i mål som avses i första stycket

äger bestämmelserna i rättegångsbalken om talan mot beslut i mål som

väckts vid underrätt motsvarande tillämpning.

44 §

Ackordsfrågan anses avgjord, när genom beslut, som vunnit laga

kraft, gäldenären medgivits att återtaga ackordsförslaget eller ackordsförslaget

funnits ej vara antaget av borgenärerna eller fastställelse av antaget

ackord vägrats eller ackord blivit fastställt.

45 §

Konkursdomaren får meddela beslut enligt 6 eller 24

jävig.

46 §

även om han är

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssaminanträde betingat sig särskild

förmån av gäldenären, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

13

47 §

Åtal mot gäldenär för brottsligt förhållande mot borgenärer och åtal för

brott som avses i 46 § får väckas vid den rätt där ackordsförhandlingen

äger eller ägt rum.

48 §

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär äger ej tillämpning i fråga om

1. bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit,

2. kreditaktiebolag, stadshypoteksförening eller landshypoteksförening,

3. understödsförening,

4. försäkringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971, då lagen (1921:227) om

ackordsförhandling utan konkurs skall upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats före nya lagens ikraftträdande.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som

ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

2) Förslag

till

Lag

om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom förordnas i fråga om konkurslagen (1921: 225),

dels att 159, 160, 163, 167, 173, 174 och 220 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 5, 10, 19, 35, 42, 44, 66, 67, 109, 121, 127, 146, 150—158, 161, 162,

164—166, 168, 169, 172, 183, 204, 208, 210 och 213 §§ skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 10 a, 171 a, 171 b och

171 c §§, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

5

Har gäldenär fått till stånd offentlig

ackordsförhandling utan konkurs,

gälle om borgenärs rätt att få

gäldenären försatt i konkurs vad

därom särskilt är stadgat.

10

Finner konkursdomaren, att han

enligt 7 § icke är behörig att taga

befattning med konkursansökning,

eller har, där borgenär är sökande,

denne icke i ansökningen uppgivit

sin fordran eller kan konkursansökning

av annan orsak ej upptagas,

meddele konkursdomaren genast beslut

i överensstämmelse därmed och

teckne det å ansökningen.

10 (

(Föreslagen lydelse)

Om särskilda hinder mot konkurs

finnas bestämmelser i ackordslagen

(1970 : 00).

Framgår ej av konkursansökningen

vem som är behörig konkursdomare

eller är den eljest bristfällig

och efterkommer sökanden ej föreläggande

att avhjälpa bristen, skall

ansökningen avvisas.

§■

Har konkursansökan gjorts hos

konkursdomare som icke är behörig,

skall han genast sända ansökningshandlingen

till konkursdomare som

enligt vad handlingarna visa är behörig

och underrätta sökanden. Ansökan

skall anses gjord, när ansökningshandlingen

inkom till den förra

konkurs domar en.

19 §.

Då beslut--------konkursansökningen ingivits.

Konkursdomaren skall-------postadress angivas.

Första borgenärssammanträdet---överstiga två.

Har, på — ----------genom konkursen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på

grund av konkursen förfallit, eller

bär konkurs följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar från

det kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit införd i allmänna

tidningarna, skall i konkurskungörelsen

intagas erinran därom

att ackordsförhandling ägt rum,

ävensom angivas dagen, då beslutet

om förhandlingens inledande meddelades.

(Föreslagen lydelse)

Har konkurs föregåtts av förordnande

av god man enligt ackordslagen

(1970 :00) och har konkursansökningen

gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes, skall i konkurskungörelsen

intagas erinran om

att god man varit förordnad och i

förekommande fall att förhandling

ägt rum, ävensom angivas dagen, då

ansökan om förordnande av god man

gjordes.

35 §.

Har konkurs föregåtts av förordnande

av god man enligt ackordslagen

(1970 : 00) och har konkursansökningen

gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes, skall i avseende

å rätten att söka återvinning

så anses, som om konkursansökningen

gjorts, då ansökningen om förordnande

av god man gjordes, och

skall, där åtgärd, varom i 28, 29, 30,

32 eller 33 § förmäles, vidtagits efter

det att förhandling om offentligt

ackord beslutats, den, gent emot vilken

gäldenären vidtog åtgärden, anses

därvid hava haft skälig anledning

till antagande, att gäldenären var på

obestånd.

42 §.

I fråga om---------behöriga handhavande.

Konkursförvaltare må--------inför rätta.

Rättens ordförande eller i stad an- Den som är anställd vid domstol

nan ledamot av rätten må ej vara må ej förordnas till konkursförvalkonlcursförvaltare;

ej heller må på tare.

landet någon, som biträder domaren

i hans ämbetsgöromål, eller i stad

någon, som är anställd vid rätten,

vara konkursförvaltare.

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på

grund av konkursen förfallit, eller

har konkurs följt på ansökning, som

gjorts inom fjorton dagar från det

kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit införd i allmänna

tidningarna, skall i avseende å rätten

att söka återvinning så anses,

som om konkursansökningen gjorts,

då beslutet om inledande av ackordsförhandling

meddelades, och skall,

där åtgärd, varom i 28, 29, 30, 32 eller

33 § förmäles, vidtagits efter

meddelandet av nämnda beslut, den,

gent emot vilken gäldenären vidtog

åtgärden, anses därvid hava haft

skälig anledning till antagande, att

gäldenären var på obestånd.

44 §.

Konkursdomaren skall

tillhöra befattningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Rättens ordförande eller i stad an- Den som är anställd vid domstol

nan ledamot av rätten må ej vara må ej förordnas till rättens ombudsrättens

ombudsman; ej heller må på man.

landet någon, som biträder domaren

i hans ämbetsgöromål, eller i stad

någon, som är anställd vid rätten,

vara ombudsman.

Har den, — — —- —-----tillträder befattningen.

På konkursdomaren----—----— hans ställe.

Uppstår för--------uppehålla befattningen.

66

Har gäldenären å första borgenärs

sammanträd et eller därförinnan

ingivit förslag om ackord, må egendomen

i boet ej säljas innan avgjort

är, huruvida ackord kommer till

stånd.

Ingives ackordsförslag efter första

borgenär ssammanträdet, vare det

ej hinder för försäljning av boets

egendom; där förvaltaren i det yttrande

över förslaget, som jämlikt

156 § skall av honom avgivas, tillstyrker

dess antagande, må dock ej,

efter det nämnda yttrande avgivits,

försäljning verkställas så länge ackordsfrågan

ej är avgjord. Varder

förslaget ej sålunda tillstyrkt, skall,

där det antages av borgenärerna eller

eljest jämlikt 16i § varder hänskjutet

till rättens prövning, med

försäljningen anstå i avbidan på ackordsfrågans

avgörande; uppskjutes

prövningen av förslaget jämlikt

159 §, äge de borgenärer, som hava

rösträtt i ackordsfrågor, att med den

röstövervikt, som i sistnämnda paragraf

sägs, besluta anstånd med

försäljningen i avbidan på borgenärernas

prövning av förslaget.

Vad ovan i denna paragraf är stadgat

om anstånd med försäljning av

boets egendom äge ej tillämpning,

där borgenärerna jämlikt 160 § besluta,

att ackordsförslag skall vara

vilande, eller rätten jämlikt 166 §

§•

Inkommer gäldenären med ackordsförslag,

må egendomen i boet

ej säljas utan rättens ombudsmans

samtycke, innan ackordsfrågan blivit

avgjord. Vad som sagts nu utgör

ej hinder mot försäljning, om sådan

är förenlig med ackordsförslag et

eller behövs för ändamål som angives

i 171 §.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

17

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

förordnar, att med frågan om fastställelse

av ackord skall anstå. Ej

må i nämnda fall anstånd med försäljningen

äga rum, med mindre det

med den röstövervikt, som i 159 §

sägs, bestämmes av de borgenärer,

som hava rösträtt i ackordsfrågor;

skolande dock i det senare fallet anståndet

fortgå, till dess borgenärssammanträde,

som skall av rättens

ombudsman ofördröjligen utlysas,

ägt rum för ärendets behandling.

Vad ovan i denna paragraf stadgas

utgör ej hinder för försäljning,

vartill gäldenären lämnat sitt samtycke.

67 §.

Vad i----------första borgenär ssammanträdet.

Påyrkar inteckningshavare eller

annan borgenär, som för sin fordran

har förmånsrätt i viss egendom, att

den egendom, vari förmånsrätten

gäller, skall säljas genom förvaltarens

försorg, och har hans rätt till

betalning ur egendomen efter bevakning

i konkursen lämnats obestridd

eller fastställts genom dom, som

äger laga kraft, då skall ock utan

hinder därav att enligt vad ovan är

stadgat uppskov med försäljningen

beslutits eller därmed eljest skall

anstå, försäljning av den egendom

äga rum, så framt ej rättens ombudsman

och förvaltaren finna uppenbart,

att förlust därigenom skulle

uppstå för konkursboet.

Påyrkar inteckningshavare eller

annan borgenär, som för sin fordran

har förmånsrätt i viss egendom,

att den egendom, vari förmånsrätten

gäller, skall säljas genom förvaltarens

försorg, och har hans rätt till

betalning ur egendomen efter bevakning

i konkursen lämnats obestridd

eller fastställts genom dom, som

äger laga kraft, må anstånd med försäljning

äga rum endast om rättens

ombudsman och förvaltaren anse

detta nödvändigt för att förhindra

att avsevärd förlust vållas konkursboet

eller genomförandet av ackord

väsentligt försvåras samt anstånd ej

är obilligt mot borgenären.

109 §.!

Tvistefrågor angående------särskilda rättegången.

När ackordsförslag upptagits, får

rättens prövning enligt första stycket

uppskjutas till dess ackordsfrågan

blivit avgjord, om det finnes ändamålsenligt.

121 §.

Borgenär, som---------är stadgat.

Är fordran----—- ------borgenären återbäras.

Den, som-------—- •—- --om konkursansökningen.

1 Senaste lydelse 1946: 809.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på

grund av konkursen förfallit, eller

har konkurs följt på ansökning, som

gjorts inom fjorton dagar från det

kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit införd i allmänna

tidningarna, vare borgenär icke berättigad

att till kvittning mot skuld,

vari han häftar hos gäldenären, använda

fordran, för vilken han enligt

vad i lagen om ackordsförhandling

utan konkurs stadgas icke ägt

kvittningsrätt, därest ackord kommit

till stånd.

127

Skall enligt vad i 66 § är stadgat

försäljningen av boets egendom anstå

medan ackordsförslag är beroende

på prövning, må ej utdelning ske

till andra borgenärer än dem, som

äga förmånsrätt för sina fordringar.

146

Då förslag---------

150

Vill gäldenären bjuda ackord efter

vad här nedan sägs, skall han till

konkursdomaren ingiva ackordsförslag

i två exemplar.

(Föreslagen lydelse)

Har konkurs föregåtts av förordnande

av god man enligt ackordslagen

(1970: 00) och har konkursansökningen

gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes, vare borgenär

icke berättigad att till kvittning

mot skuld, vari han häftar hos gäldenären,

använda fordran, för vilken

han enligt ackordslagen icke ägt

kvittningsrätt, därest ackord kommit

till stånd.

Är ackordsförslag beroende på

prövning, kan förvaltaren, i den mån

det föranledes av förslaget, med

samtycke av rättens ombudsman

låta anstå med utdelning till dess

ackordsfrågan blivit avgjord.

§•

— för konkursboet.

Utan hinder av att konkursen avslutats

må ackordsförslag som ingivits

tidigare prövas enligt vad som

stadgas i 7 kap.

§•

Vill gäldenären bjuda ackord efter

vad här nedan sägs, skall han till

konkursdomaren ingiva ackordsförslag

i tre exemplar. / förslaget skall

angivas hur mycket gäldenären bjuder

i betalning och när denna skall

erläggas samt om säkerhet ställts för

ackordet och vari den i så fall består.

Ackord må avse, att fordringar,

som tillkomma borgenärer vilka enligt

158 § äga rösta om förslaget, nedsättas

och betalas på närmare angivet

sätt. Ackordet skall giva likaberättigade

borgenärer lika rätt och

minst tjugofem procent av fordringarnas

belopp, om ej lägre ackordsprocent

godkännes av samtliga kända

borgenärer som bevakat fordran

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

19

(Nuvarande lydelse)

Ackordsförslag skall angiva, huru

mycket gäldenären bjuder i betalning

samt när och huru betalningen

skall erläggas, så ock huruvida gäldenären

vill ställa säkerhet för ackordets

fullgörande eller icke och,

i förra fallet, vari säkerheten skall

bestå.

151

Ackordsförslag må ej upptagas till

behandling,

1) om före ackordsförslagets ingivande

kungörelse om slututdelning

blivit utfärdad,

2) om gäldenären icke iakttagit

vad i 150 § är stadgat angående ackordsförslags

innehåll,

3) om gäldenären genom laga

kraftägande beslut, som icke meddelats

tidigare än två år innan konkur

sansökningen gjordes, funnits

skyldig till oredlighet mot borgenärer,

4) om gäldenären är rymd för

gäld eller tredskas att avlägga bouppteckningsed.

152

Ingives ackordsförslag efter första

b or genärs sammanträdet och möter

ej mot dess upptagande hinder,

1 Senaste lydelse 1964: 184.

(Föreslagen lydelse)

och skulle omfattas av ackordet eller

synnerliga skäl för lägre utdelning

föreligga. Betalning av föreskriven

minsta utdelning skall ske inom

ett år efter det att ackordet fastställts,

om ej samtliga nämnda borgenärer

godkänna längre betalningstid.

Utan hinder av andra stycket må

offentligt ackord innehålla villkor

att borgenärer få full betalning intill

visst belopp, om avvikelsen kan anses

skälig med hänsyn till omfattningen

av boet och övriga omständigheter.

Avvikelse till nackdel för

viss borgenär må också äga rum, om

han medgivit det.

Ackord må även avse att gäldenären

endast får anstånd med betalningen

eller annan särskild eftergift.

Därvid äga andra och tredje styckena

motsvarande tillämpning.

§•*

Ackordsförslag må ej upptagas

till behandling, om före ackordsförslagets

ingivande kungörelse om

slututdelning blivit utfärdad.

§■

Ingives ackordsförslag i rätt tid,

skall konkursdomaren inhämta yttrande

av rättens ombudsman och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 197G

(Nuvarande lydelse)

som i 151 § sägs, åligge konkursdomaren

att innan vidare åtgärd vidtages

inhämta yttrande av förvaltaren,

huruvida han anser förslaget

böra föreläggas borgenärerna. Är

slututdelning i konkursen nära förestående

eller har gäldenären förut

i konkursen bjudit ackord men det

tidigare ackordsförslaget återtagits

efter det kungörelse om dess behandling

vid borgenärssammanträde blivit

införd i allmänna tidningarna eller

ackordsfrågan förfallit eller det

tidigare ackordsförslaget förkastats

av borgenärerna eller ej vunnit fastställelse

och avstyrker förvaltaren

med hänsyn till någon av nämnda

omständigheter ackordsfårslagets

framläggande för borgenärerna,

skall förslaget ej vinna vidare handläggning,

med mindre rättens ombudsman,

vars yttrande i sådant fall

skall av konkursdomaren infordras,

förordar, att ackordsfrågan ändock

hänskjutes till borgenärernas prövning.

(Föreslagen lydelse)

förvaltaren huruvida förslaget bör

föreläggas borgenärerna. Avstyrka

de att så sker, må förslaget upptagas

endast om konkursdomaren finner

synnerliga skål därtill.

153 §.

Möter jämlikt 151 eller 152 § hinder

mot handläggning av ackordsförslag

teckne konkursdomaren besked

därom å förslaget.

Upptages ackordsförslag och möter

ej mot dess vidare handläggning

hinder, som i 152 § sägs, skola borgenärerna

av konkursdomaren kallas

till sammanträde inför rättens

ombudsman för att besluta över förslaget.

Det ena exemplaret av ackordsförslaget

skall av konkursdomaren

överlämnas till ombudsmannen

för att under tiden intill sammanträdet

genom hans försorg hållas

tillgängligt för granskning; och

varde i den kungörelse, som utfärdas

om sammanträdet, intagen underrättelse,

var förslaget är att tillgå.

Möter jämlikt 150—152 §§ hinder

mot att ackordsförslag upptages,

skall det avvisas av konkursdomaren.

Upptages ackordsförslaget, skall

konkursdomaren, sedan gäldenären

avlagt ed, genast kalla borgenärerna

till sammanträde inför honom

för att besluta över förslaget. Om

synnerliga skäl föreligga, må kallelse

utfärdas utan att ed avlagts.

Konkursdomaren bestämmer efter

samråd med förvaltaren tid och

ställe för sammanträdet samt utfärdar

kungörelse härom. I kungörelsen

skall åven angivas att ackordsförslaget

finnes tillgängligt hos förvaltaren.

154 §.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

21

(Nuvarande lydelse)

It

Aclcordsförslag må ej behandlas

av borgenärerna förrän de tvistefrågor,

som genom anmärkningar mot

bevakade fordringar må hava uppkommit,

blivit vid det i 108 § omförmälda

borgenärssammanträde

handlagda. Har förslaget ingivits å

sådan tid, att det kan förekomma å

den dag, som bestämts för nämnda

sammanträde, skall, där ej gäldenären

begär anstånd och konkursdomaren

finner synnerliga skål därtill

vara, ackordsfrågan utsättas till behandling

å tid och ställe, som bestämts

för sagda sammanträde, samt

förslaget hållas tillgängligt å det

ställe, där de till ombudsmannen

överlämnade bevakningshandlingarna

skola tillhandahållas. Har anstånd

medgivits eller har förslaget ej

ingivits så tidigt, att det kan förekomma

å dag, som nyss sagts, skall

dess behandling äga rum så snart

det lämpligen kan ske; och bestämme

i ty fall konkursdomaren efter

samråd med ombudsmannen och

förvaltaren tid och ställe för sammanträdet

ävensom ställe, där förslaget

skall hållas tillgängligt.

156

Förvaltaren skall så snart det

lämpligen kan ske till rättens ombudsman

inkomma med yttrande angående

de omständigheter, som kunna

inverka på ackordsfrågans bedömande;

och skall sådant yttrande

tillika innehålla bestämt förklarande,

huruvida förslagets antagande

tillstyrkes eller icke.

(Föreslagen lydelse)

Borgenärssammanträde för behandling

av ackordsförslaget skall

hållas tidigast tre veckor efter det

att kungörelsen införts i allmänna

tidningarna och må ej äga rum förrän

tvistefrågor som uppkommit genom

anmärkningar mot bevakade

fordringar blivit handlagda vid sådant

borgenärssammanträde som

avses i 108 §.

Konkursdomaren skall genast med

posten sända underrättelse till gäldenären

och alla kända borgenärer

om kungörelsens innehåll. Han skall

samtidigt med posten sända avskrift

av ackordsf örslaget till borgenärerna.

Blir borgenär känd senare, skall

konkursdomaren genast sända honom

underrättelse och avskrift av

ackordsf örslaget.

Förvaltaren skall så snart det

lämpligen kan ske till konkursdomaren

inkomma med yttrande, huruvida

han anser att ackords för slaget

bör antagas av borgenärerna.

Yttrandet skall tillhandahållas borgenärerna

vid sammanträdet för behandling

av ackordsf örslaget, om

det icke tidigare sänts till dem.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Det åligger ombudsmannen att

minst en vecka före det borgenärssammanträde,

där ackordsförslaget

skall behandlas, till var je borgenär,

som bevakat fordran i konkursen

och vars adress är känd, med posten

översända avskrift av förslaget jämte

förvaltarens yttrande med erinran

om tid och ställe för nämnda

sammanträde.

157

Vid borgenärssammanträde, där

ackordsförslag skall behandlas, bör

förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären

ej infinna sig, bör han ställa

ombud för sig.

Rättens ombudsman har att

tillhandahålla förteckning å alla de

borgenärer, som äga deltaga i omröstning

i ackordsfrågor, med uppgift

å de fordringsbelopp, för vilka

rösträtt må utövas. Är beträffande

någon av dessa fordringar anmärkning

mot yrkande om betalnings- eller

förmånsrätt framställd men icke

prövad eller är, där efterbevakning

skett, tiden för framställande

av anmärkningar ännu icke ute, vare

sådant särskilt anmärkt i förteckningen.

158

Vid omröstning i ackordsfrågor

må med den inskränkning, som föranledes

av stadgandena i 112 och

120 §§, rösträtt utövas ej mindre för

varje i konkursen bevakad fordran,

för vilken förmånsrätt ej yrkas, än

även för fordran, för vilken förmånsrätt

yrkas, så framt anmärkning

mot yrkandet är gjord och ej blivit

av domstol ogillad eller, där efterbevakning

ägt rum, tiden för framställande

av anmärkningar ej utgått.

Anmärkning mot yrkande om betalningsrätt

utgöre ej hinder för

borgenären att deltaga i omröstningen,

utan så är att anmärkningen bli
-

§•

Vid borgenärssammanträde, där

ackordsförslag skall behandlas, bör

förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären

ej infinna sig personligen,

bör han ställa ombud.

Förvaltaren har att tillhandahålla

förteckning å alla de borgenärer,

som äga deltaga i omröstning i ackordsfrågan,

med uppgift å de fordringsbelopp,

för vilka rösträtt må utövas.

Är beträffande någon av dessa

fordringar anmärkning mot yrkande

om betalnings- eller förmånsrätt

framställd men icke prövad eller är,

där efterbevakning skett, tiden för

framställande av anmärkningar ännu

icke ute, vare sådant särskilt anmärkt

i förteckningen.

Om gäldenären ej avlagt ed, skall

anledningen därtill uppgivas vid

sammanträdet.

§•

Vid omröstning i ackordsfrågan

må rösträtt utövas endast för bevakad

fordran. Borgenär, som kan få

täckning för sin fordran genom

kvittning eller vars fordran är förenad

med förmånsrätt, deltager

dock icke i omröstningen. Om borgenär

hett eller delvis avstår från

kvittningsrätten eller förmånsrätten,

deltager han i motsvarande mån.

Kan borgenärs fordran endast till

viss del täckas genom kvittning eller

understiger värdet av den egendom,

i vilken borgenären har särskild förmånsrätt,

hans fordran, deltager han

med återstående del av fordringen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Rungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vit av domstol gillad. I nu angivna

fall skall, såvitt angår frågan om

borgenärs rösträtt, första rätts beslut

lända till efterrättelse, där ej

före omröstningen visas, att beslutet

blivit ändrat av högre rätt.

Är, då omröstning om antagande

av ackordsförslag äger rum, anmärkning

mot yrkande om betalnings-

eller förmånsrätt för bevakad

fordran ännu icke prövad eller är,

där ef terb ev åkning skett, tiden för

framställande av anmärkningar ännu

ej ute och varder utgången av

omröstningen olika allt efter som

fordringen beräknas eller icke,

må dock fordringen vid bestämmande

av omröstningens utgång icke

komma i betraktande, med mindre

rättens prövning av anmärkning,

som blivit eller bliver framställd, utfaller

så, att fordringen skall utgå

utan förmånsrätt, eller, vad angår

efterbevakning, det eljest bliver avgjort,

att fordringen skall sålunda

utgå.

161

Gåldenären äge återtaga ackordsförslag

så länge det ej är av borgenärerna

prövat.

Ändring i ackordsförslag må ej

utom i fall, som avses i 160 §, av gäl
-

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse

att borgenärer som ej ha

förmånsrätt skola få full betalning

intill visst belopp, får rösträtt icke

utövas för fordringarna i den mån

full betalning skall utgå.

Bestämmelserna om borgenär som

har förmånsrätt äger motsvarande

tillämpning, när borgenär till säkerhet

för sin fordran har äganderättsförbehåll.

Anmärkning som framställts mot

fordran utgör ej hinder mot röstning.

Är utgången av omröstningen

beroende av om fordringen skall beaktas

eller ej, skall konkursdomaren

vid sammanträdet utreda tvistefrågan

och söka åstadkomma förlikning.

Om alla närvarande medgiva

att anmärkningen förfaller eller inskränka

den eller uppdraga åt förvaltaren

att sluta förlikning med

borgenären, gäller det även för den

som uteblivit. Kan förlikning ej träffas,

skall rätten pröva anmärkningen

för bestämmande av omröstningens

utgång. Har anmärkning mot

yrkad fordran eller förmånsrätt prövats

av rätten enligt 109 §, skall dess

beslut tillämpas vid omröstning i ackordsfrågan,

om ej före omröstningen

visas att det ändrats av högre rätt.

Förlikning angående framställd

anmärkning får ej ingås i annan

ordning än nu nämnts utan samtycke

av alla, vilkas rätt är beroende

av förlikningen.

§■

Gäldenären må ej återtaga eller

ändra ackordsförslaget utan medgivande

av konkur sdomaren. Yrkande

härom skall framställas senast vid

borgenärssammanträdet innan omröstning

sker. Mot konkursdomarens

beslut i fråga om återtagande eller

ändring av ackordsförslag må talan

ej föras särskilt.

Har ändring i ackordsförslaget

medgivits, må prövningen av ac
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

denären göras senare än vid det borgenärssammanträde,

där förslaget

första gången förekommer till behandling.

Gör gäldenären ändring i

ackordsförslag sedan kungörelse om

dess behandling å borgenärssammanträde

varit införd i allmänna

tidningarna, må ej prövning av förslaget

äga rum ä det utsatta sammanträdet,

med mindre rättens ombudsman

finner uppenbart, att förslaget

ej genom ändringen blivit

mindre fördelaktigt för borgenärerna.

Kan ej enligt vad nu är sagt förslaget

genast prövas och beslutes ej

uppskov med dess behandling, anses

ackordsfrågan hava förfallit.

Beslutes uppskov i fall, som nyss

sagts, har ombudsmannen att minst

eu vecka före det nya sammanträdet

till varje borgenär, som bevakat

fordran i konkursen och vars adress

är känd och som ej varit tillstädes

vid det förra sammanträdet, med

posten översända underrättelse om

ändring, som vidtagits i förslaget,

så ock om tid och ställe för det nya

sammanträdet; och skall vad i 156 §

stadgas om avgivande av yttrande

och delgivning därav åt borgenärerna

äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

kordsförslaget uppskjutas till fortsatt

sammanträde inom tre veckor.

Om ändringen icke medför att förslaget

blir sämre för borgenärerna,

må uppskov dock äga rum endast om

särskilda skäl föreligga.

Beslutas uppskov, skall konkursdomaren

vid sammanträdet utsätta

och tillkännagiva tid och ställe för

det fortsatta sammanträdet. Han

skall även genast med posten sända

underrättelse om tid och ställe för

det fortsatta sammanträdet till varje

röstberättigad borgenär med känd

adress, som ej varit tillstädes vid

det förra sammanträdet. Underrättelsen

skall innehålla uppgift om

den ändring som vidtagits i ackordsförslaget

och upplysning huruvida

förvaltaren tillstyrkt ändringen eller

e j.

Om konkursdomaren i annat fall

än som avses i andra stycket, efter

hörande av förvaltaren och närvarande

borgenärer, finner särskilda

skäl föreligga för att borgenärernas

prövning av ackordsförslaget uppskjutes,

må han besluta om uppskov

till fortsatt sammanträde inom tre

veckor.

162 §.

Ackordsförslag skall anses vara

antaget av borgenärerna, därest antingen

alla tillstädesvarande borgenärer

förenat sig om förslaget och

dessa borgenärer bevakat två tredjedelar

av sammanlagda beloppet av

samtliga i konkursen bevakade ford
-

Ackordsförslag, som ger minst

femtio procent av fordringsbeloppen,

skall anses antaget av borgenärerna,

om tre femtedelar av de röstande

godtagit förslaget och deras fordringar

uppgå till tre femtedelar av

de röstberättigande fordringarnas

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ringar, vilka enligt vad av 138 §

framgår skola komma i betraktande

vid bestämmande av utgången av

omröstning över ackordsförslag, eller

ock fyra femtedelar av de tillstädesvarande

borgenärerna bifallit förslaget

och de bevakat fyra femtedelar

av nämnda fordringsbelopp.

(Föreslagen lydelse)

sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten

lägre, skall ackordsfårslaget

anses antaget, om tre fjärdedelar

av de röstande enats om förslaget

och deras fordringar uppgå

till tre fjärdedelar av de röstberättigande

fordringarnas sammanlagda

belopp.

164 S i

Är vid det sammanträde, där omröstning

över ackordsförslag äger

rum, förslaget att anse såsom antaget

av borgenärerna eller föreligger

sådant fall, som avses i 158 § andra

stycket, och kan till följd därav ej

vid sammanträdet avgöras, huruvida

förslaget är att anse såsom antaget

eller förkastat, skall ackordsfrågan

hänskjutas till rättens prövning.

Rättens ombudsman åligge att före

sammanträdets avslutande tillkännagiva,

huruvida ackordsfrågan

skall hänskjutas till rätten eller

icke, samt i förra fallet ofördröjligen

till konkursdomaren avlämna

det vid sammanträdet förda protokollet

jämte eget yttrande över förslaget

ävensom det eller de yttranden,

som av förvaltaren avgivits,

samt den i 157 § omförmälda borgenär

sf ört eckning en. Innehåller ackordet

andra villkor än det till

konkursdomaren ingivna ackordsförslaget,

varde det i protokollet angivet.

Har ackordsfrågan hänslcjutits till

rätten, utsätte konkurs domar en, sedan

protokollet inkommit, ärendet

att vid rätten förekomma, i stad inom

tre veckor och på landet så snart

ske kan å ting eller, om konkursdomaren

finner skäl därtill, å särskilt

sammanträde.

Konkursdomaren låte tiden för

ärendets handläggning minst tio dagar

förut kungöras en gång i allmänna

tidningarna och den eller de

1 Senaste lydelse 1946: 809.

Har ackordsförslag antagits vid

bor genär ssammanträdet men förekommer

anledning att ackordet på

grund av 166 § ej skall fastställas,

skall konkursdomaren hänskjuta ackordsfrågan

till rätten. Detsamma

gäller, om det vid borgenär ssammanträdet

ej kan avgöras om förslaget

antagits eller förkastats.

Föreligger ej fall som avses i första

stycket, skall konkur sdomar en

fastställa ackordet.

Når ackordsfrågan hänskjutes till

rätten, skall konkursdomaren utsätta

målet att förekomma så snart som

möjligt. Meddelas beslut härom först

efter det att borgenärssammanträde

hållits, skall konkursdomaren med

posten sända underrättelse till förvaltaren,

gäldenären och de borgenärer

som voro tillstädes vid sammanträdet

om tid och ställe för målets

handläggning av rätten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 ar 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ortstidningar, som bestämts för

offentliggörande av kungörelser om

konkursen; underrätte ock särskilt

förvaltaren och gäldenären.

Vill borgenär på någon av de i 166

eller 167 § omförmälda grunder bestrida

fastställelse av ackordet, göre

det skriftligen hos rätten eller konkursdomaren

sist tre dagar innan

ärendet skall förekomma vid rätten.

Då ärendet är i det skick, att rätten

kan företaga ackordsfrågan till

avgörande, skall rätten meddela sitt

beslut genast eller sist nästa dag, där

ej på grund av särskilda omständigheter

längre rådrum oundgängligen

erfordras.

165

Då i fall, som avses i 158 § andra

stycket, ackordsfråga blivit hänskjuten

till rätten, skall, där rätten

i övrigt finner skäl vara för handen

att meddela fastställelse å ackordet,

med prövningen därav anstå till dess

frågan, huruvida ackordsförslaget

blivit av borgenärerna antaget eller

ej, kan jämlikt ovan stadgade grunder

avgöras av rätten.

166

Ackord må ej, ändå att det ej är

bestritt, fastställas av rätten

1) då ärendet icke handlagts i

laga ordning, utan så är att förelupet

fel uppenbarligen icke inverkat

på ackordsfrågans utgång,

2) då någon omständighet föreligger,

som enligt vad i 151 § under

3) eller 4-) stadgas utgör hinder för

ackordsförslags upptagande,

3) då skälig anledning är att antaga,

att gäldenären eller annan med

hans vetskap hemligen gynnat någon

borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågans

avgörande eller att annat

svek ägt rum vid ackordet,

1 Senaste lydelse 1964: 184.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas

inom en vecka, om ej längre

rådrum är nödvändigt på grund av

särskilda omständigheter.

§•

År utgången av omröstningen över

ackordsförslaget beroende av om

kvarstående anmärkningar godkännas

eller ej och finner rätten i övrigt

skäl att fastställa ackordet,

skall den först pröva anmärkningarna

eller så många av dem att utgången

av omröstningen blir densamma,

vare sig övriga anmärkningar godkännas

eller ej. Mot rättens beslut

med anledning av framställd anmärkning

må talan ej föras.

I1

Ackord må icke fastställas, om

1. ärendet ej handlagts i föreskriven

ordning och felet kan ha inverkat

på ackordsfrågans utgång,

2. ackordet ej uppfyller de villkor

som uppställts i 150 § andra—fjärde

styckena,

3. det finns skälig anledning till

antagande att gäldenären hemligen

gynnat någon borgenär i avsikt att

inverka på ackordsfrågans avgörande

eller att annat svek ägt rum vid

ackordet, eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

4) då ackordet icke åt alla de borgenärer,

vilka det angår och som ej

uttryckligen förklarat sig det oaktat

nöjda med detsamma, giver lika rätt

och minst femtio för hundra av

fordringsbeloppet att betalas sist ett

år efter det ackordet blivit fastställt,

5) då ackordet uppenbarligen

länder till skada för borgenärerna.

Vägras fastställelse av anledning,

som under 1) sägs, och är ej förslaget

att anse såsom förkastat av borgenärerna

eller såsom förfallet, varde

ärendet visat åter till borgenärerna,

vilka av rättens ombudsman

skola sammankallas för att ånyo besluta

i ackordsfrågan.

Har gäldenären blivit ställd under

tilltal för oredlighet mot borgenärer

men prövas i övrigt skäl vara för

handen att meddela fastställelse å

ackordet, förordne rätten, att frågan

därom skall anstå i avbidan på åtalets

utgång; skolande ombudsmannen

genast underrättas om beslutet.

Finnes gäldenären ej hava begått

den åtalade gärningen, äge förvaltaren,

gäldenären eller borgenär att

inom fyra veckor från det beslutet i

målet vunnit laga kraft hos konkursdomaren

göra anmälan om

ärendets återupptagande. Göres sådan

anmälan, utsätte konkursdomaren

ofördröjligen dag, då ackordsfrågan

skall förekomma vid rätten;

och skall i ty fall vad i 164 § tredje

och fjärde styckena stadgas äga motsvarande

tillämpning. Göres ej anmälan,

som nyss sagts, eller finnes

(Föreslagen lydelse)

4. ackordet uppenbart är till skada

för borgenärerna.

Även om första stycket ej är tilllämpligt,

får fastställelse efter omständigheterna

vägras, om borgenär

eller borgensman eller annan som

förutom gäldenären svarar för fordringen

bestritt fastställelse på grund

av att betryggande säkerhet för ackordets

fullgörande ej finnes eller

att ackordet är till skada för borgenärerna

eller att annan särskild anledning

föreligger att ackordet ej bör

medgivas.

Vägras fastställelse av anledning,

som under första stycket 1) sägs,

och är ej förslaget att anse såsom

förkastat av borgenärerna eller såsom

förfallet, skola borgenärerna på

nytt pröva ackordsfrågan och sammanträde

utsättas för detta. Särskild

talan må ej föras mot beslut om sådan

prövning.

Konkursdomaren skall kalla borgenärerna

till sammanträde som avses

i tredje stycket genom kungörelse,

som minst tio dagar före sammanträdet

skall införas i allmänna

tidningarna och den eller de ortstidningar

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen.

Han skall vidare genast med posten

sända underrättelse om kungörelsens

innehåll till förvaltaren, gäldenären

och varje röstberättigad borgenär

med känd adress.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 ar 19/0

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gäldenären hava begått gärningen

och vinner beslutet därom laga

kraft, anses ackordsfrågan förfallen.

168

Av rätten fastställt ackord vare

bindande för alla de borgenärer, kända

eller icke, som ägt rätt att bevaka

sina fordringar i konkursen,

utan undantag för andra än dem,

som äga förmånsrätt för sina fordringar.

Räcker ej egendom, vari borgenär

äger särskild förmånsrätt, till

gäldande av hans fordrans fulla belopp,

vare han för återstoden underkastad

de villkor, som genom ackordet

åro bestämda för dem, vilka

ej äga förmånsrätt.

Borgenär njute ------—---

169

Utan hinder därav att borgenär

godkänt ackordsförslag äge han mot

löftesmän eller andra, som äro jämte

gäldenären ansvariga för fordringens

gäldande, föra den talan,

vartill han eljest varit lagligen berättigad;

och äge de för den skull

rätt att bestrida fastställelse av ackordet,

ändå att bevakning ej gjorts

av dem utan allenast borgenären bevakat

fordringen.

§•

Fastställt ackord är bindande för

alla de borgenärer, kända eller icke,

som ägt rätt att efter bevakning rösta

om ackordsförslaget.

Den som hade förmånsrätt i viss

egendom är bunden av ackordet i

fråga om belopp som ej kan uttagas

ur egendomen.

- tillkomma honom.

§•

Borgenär, som godkänt ackordsförslag,

förlorar ej genom godkännandet

sin rätt mot borgensmän eller

andra som förutom gäldenären svara

för fordringen.

171 a §.

Sedan ackord fastställts må talan

om återvinning ej väckas av borgenär

som omfattas av ackordet. Talan

som väckts i behörig ordning

må prövas utan hinder av ackord.

Vad som vinnes genom återvinningstalan

och ej behövs för ändamål

som avses i 171 § skall, sedan

kärandens kostnader ersatts, tillkomma

de borgenärer som omfattas

av ackordet. Svarande som med anledning

av kärandens talan kan få

fordran mot gäldenären deltager med

fordringen i förhandlingen och äger

att på vad han annars skolat betala

avräkna den utdelning som tillkommer

honom.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

171 b §.

På begäran av borgenär, vars

172

Yppas efter fastställelse av ackord,

att gäldenären med hänsyn till

konkursen gjort sig skyldig till oredlighet

mot borgenärer eller att gäldenären

eller annan med hans vetskap

hemligen gynnat någon borgenär

i avsikt att inverka på ackordsfrågans

avgörande, förf alle den eftergift,

som genom ackordet må vara

tillerkänd gäldenären; dock lände

sådant ej till rubbning i borgenärernas

rätt att mot gäldenären eller löftesmän

för ackordet göra detsamma

i övrigt gällande.

fordran omfattas av ackordet, kan

konkurs domar en, om skäl föreligga,

förordna förvaltaren eller annan

lämplig person att utöva tillsyn över

att gäldenären fullgör sina åtaganden

enligt ackordet. Om det finnes

erforderligt, skall även förordnas ersättare

för tillsynsmannen.

Gäldenären skall ge tillsynsman

de uppgifter som denne begär och

följa de anvisningar som tillsynsmannen

lämnar.

Tillsynsman skall entledigas av

konkursdomaren, om han finnes icke

vara lämplig eller av annan särskild

orsak bär skil jas från uppdraget.

171 c §.

Arvode till tillsynsman och ersättning

för kostnad som uppdraget

medfört skola prövas av rätten, om

tillsynsmannen eller gäldenären gör

framställning därom. Så länge ackordet

ej fullgjorts, må sådan framställning

göras också av borgenär

vars fordran omfattas av ackordet.

§•*

På ansökan av borgenär vars fordran

omfattas av ackordet kan rätten

förklara, att den eftergift som

genom ackordet medgivits gäldenären

har förfallit, om gäldenären

1. gjort sig skyldig till oredlighet

mot borgenärer eller i hemlighet

gynnat någon borgenär för att inverka

på ackordsfrågans avgörande,

2. åsidosätter vad som åligger honom

enligt 171 b § andra stycket, eller
3.

på annat sätt uppenbart försummar

sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är ej tillåten i fråga

som avses i första stycket.

Även om den eftergift som med
-

1 Senaste lydelse 1964: 184.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

183

Menar någon borgenär, att omröstning

rörande val av förvaltare

eller granskningsman eller suppleant

för granskningsman icke lagligen

skett eller att beslut av borgenärerna

i annan fråga, vars avgörande

på dem ankommer, icke lagligen

tillkommit, äge han däröver anföra

besvär. Har ackordsfråga hänskjutits

till rättens prövning, skall dock

beträffande klagan över borgenärernas

beslut i ackordsfrågan vad i

16i § femte stycket sägs lända till

efterrättelse; och må särskild klagan

ej föras över beslut, varigenom prövningen

av ackordsförslag uppskjutits

eller sådant förslag förklarats

vilande eller framställning om dylik

åtgärd beträffande ackordsförslag

blivit avslagen, där ej i sistnämnda

fall ackordsfrågan till följd

av beslutet skall anses hava förfallit.

Är beslut,--—--------

Vill gäldenären---—---- -

Borgenärsbeslut gånge----—

(Föreslagen lydelse)

givits gäldenären förklarats förfallen,

äga borgenärerna göra ackordet

i övrigt gällande mot gäldenären

eller mot den som gått i borgen för

ackordet.

§•

Menar någon borgenär, att omröstning

rörande val av förvaltare

eller granskningsman eller suppleant

för granskningsman icke lagligen

skett eller att beslut av borgenärerna

i annan fråga, vars avgörande

på dem ankommer, icke lagligen tillkommit,

äge han däröver anföra besvär.

är stadgat.

motsvarande tillämpning.

— —---är anhängigt.

204 §.

Har handling, som enligt vad i

denna lag är stadgat skall ingivas

till konkursdomaren i två exemplar,

ingivits allenast i ett exemplar, besörje

konkursdomaren avskrift av

handlingen; och gälde den, som ingivit

handlingen, lösen för avskriften.

I fråga----------

Varder, då — —------

Har handling, som skall ingivas

till konkursdomaren i två eller flera

exemplar ej inkommit i föreskrivet

antal, ombesörjer konkursdomaren

behövliga avskrifter på ingivarens

bekostnad.

motsvarande tillämpning.

— sagda kostnad.

208 §.

Konkursdomaren skall föra dag- Närmare föreskrifter om dagbok

bok, vari för varje konkurs anteck- och akter i konkursärenden meddenas:

när och av vem konkursansök- las av Konungen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningen blivit gjord; dagen då beslutet

om egendomsavträde meddelades;

namn å rättens ombudsman, å

förvaltare, å granskningsman och å

god man, som utsetts jämlikt 185 §

under 2); underrättelse, som avses

i 52 § fjärde stycket; inkomna framställningar

och i anledning därav eller

eljest av konkursdomaren eller

rätten vidtagna åtgärder; samt dagen

för konkursens upphörande.

Dagboken skall ock lämna fullständig

upplysning om gäldenärens hemvist

vid tiden för egendomsavtrådet

samt, då han flyttat till annat ställe,

om hans nya hemvist.

210 §.

Över beslut,--------

Vill någon---------

Beslut av konkursdomaren i frågor,

som omförmälas i 3, 4 eller 6

kap., gånge utan hinder av förd klagan

i verkställighet, där ej förbud

däremot från hovrätten kommer;

dock att vad sålunda stadgats icke

skall äga tillämpning å beslut, varigenom

förelagt vite utdömts.

--sina åligganden.

- allmänna tidningarna.

Beslut av konkursdomaren i frågor,

som omförmälas i 3, 4 eller 6

kap., eller om förordnande eller entledigande

av tillsynsman enligt

171 b § länder omedelbart till efterrättelse,

om ej annat förordnas; dock

att vad sålunda stadgats icke skall

äga tillämpning å beslut, varigenom

förelagt vite utdömts.

213

Har borgenär för sin röst vid borgenärssammanträde

betingat sig

särskilda fördelar av gäldenären eller

av annan på gäldenärens vägnar,

straffes med dagsböter eller fängelse

i högst ett år.

i-1

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssammanträde

betingat sig särskild

förmån av gäldenären, dömes

till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, om ackordsförslag ingivits före ikraftträdandet.

Har beslut om inledande av ackordsförhandling utan konkurs meddelats

före de nya bestämmelsernas ikraftträdande, gäller 19 och 35 §§ i sin äldre

lydelse.

1 Senaste lydelse 1942: 384.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

3) Förslag

till

Lag

om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 13 kap. 15 § giftermålsbalken

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 KAP.

Har gåva —

Har givaren

Därest talan om gåvans återvinning

till givarens konkursbo är anhängig,

må mottagarens ansvar enligt

denna paragraf icke göras gällande.

från ansvar,

hos givaren.

År talan om gåvans återvinning

enligt konkurslagen (1921 : 225) eller

ackordslagen (1970 :00) anhängig,

må mottagarens ansvar enligt

denna paragraf icke göras gällande.

5§.

13 KAP.

15 §.

Då bodelning skett, äge make ingiva

den däröver upprättade handlingen

till rätten; och skall anmälan

om ingivandet och dagen därför

ofördröjligen göras till äldenskapsregistret

samt kungörelse införas i

allmänna tidningarna och tidning

inom orten. Har make vid bodelningen

i märklig mån eftergivit sin

rått, och avträdes hans egendom till

konkurs på grund av ansökning,

som gjorts inom ett år från bodelning

shandling ens ingivande till rätten,

gånge bodelningen, efter vad i

konkurslagen sägs, på borgenärernas

talan åter.

Vad i första stycket andra punkten

stadgas äge, när make är död,

ej tillämpning, om eftergiften gjorts

av hans arvingar.

Då bodelning skett, äge make ingiva

den däröver upprättade handlingen

till rätten; och skall anmälan

om ingivandet och dagen därför

ofördröj ligen göras till äktenskapsregistret

samt kungörelse införas i

allmänna tidningarna och tidning

inom orten. Om återgång av bodelning

vid konkurs eller med anledning

av förhandling om offentligt

ackord eller vid egendoms avträdande

till förvaltning av boutredningsman

finnas bestämmelser i konkurslagen

(1921 : 225) och ackordslagen

(1970 : 00) samt i ärvdabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

33

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad

Härigenom förordnas, att 18 § lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad skall

ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

18

Sedan boskillnad-----— —

Då skifte ägt rum, låte makarne

den över skiftet upprättade handling

ingivas till den rätt, som boskillnadsmålet

handlagt; och åligge

det rätten att utan dröjsmål låta i

allmänna tidningarna samt, där så

ske kan, i en eller två tidningar inom

orten kungöra, att handlingen

blivit till rätten inlämnad, med uppgift

tillika om dagen då det skett.

Varder ena makens egendom avträdd

till konkurs efter ansökning,

som gjorts inom tre månader från

det skifteshandlingen till rätten ingavs,

gånge skiftet, där det länt borgenärerna

till förfång, på deras talan

åter. Samma lag vare, där makes

konkurs föregåtts av offentlig ackordsförhandling,

som på grund av

konkursen förfallit, eller följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar

från det kungörelse om sådan

förhandlings upphörande varit införd

i allmänna tidningarna, samt

beslutet om inledande av ackordsförhandling

meddelats inom tid, som

nyss sagts. Talan, varom här förmäles,

skall anhängiggöras inom sex

månader från första borgenärssammanträdet;

och gälle i övrigt om den

talan vad i 39 § konkurslagen stadgas

om återvinning, som där avses.

(Föreslagen lydelse)

; i

— gälden ansvarig.

Då skifte ägt rum, låte makarne

den över skiftet upprättade handling

ingivas till den rätt, som boskillnadsmålet

handlagt; och åligge

det rätten att utan dröjsmål låta i

allmänna tidningarna samt, där så

ske kan, i en eller två tidningar inom

orten kungöra, att handlingen

blivit till rätten inlämnad, med uppgift

tillika om dagen då det skett.

Varder ena makens egendom avträdd

till konkurs efter ansökning,

som gjorts inom tre månader från

det skifteshandlingen till rätten ingavs,

gånge skiftet, där det länt borgenärerna

till förfång, på deras talan

åter. Detsamma gäller, när ansökan

om förordnande av god man enligt

ackordslagen (1970 :00) gjorts

inom nämnda tid och konkurs följt

på ansökan, som gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes. Kommer i

stället offentligt ackord till stånd,

går skiftet även åter på talan av borgenär,

som omfattas av ackordet. Beträffande

talan om återgång av skifte

äga bestämmelserna i konkurslagen

(1921: 225) och ackordslagen (1970:

00) om återvinningstalan motsvarande

tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen (1921: 227) om ackordsförhandling utan konkurs.

1 Senaste lydelse 1921: 233.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 136

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

5) Förslag

till

Lag

om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas, att 19 kap. 11 § ärvdabalken skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 KAP.

11 §•

Boutredningsmannen har----

Finnas tillgångarna ej förslå till

gäldens betalning, skall boutredningsmannen

söka träffa uppgörelse

med borgenärerna angående deras

förnöjande. Kan uppgörelse ej ernås

och fylla delägarna ej bristen, skall

boets egendom av boutredningsmannen

avträdas till konkurs.

I fråga —---------

-----erforderliga åtgärder.

Finnas tillgångarna ej förslå till

gäldens betalning, skall boutredningsmannen

söka träffa uppgörelse

med borgenärerna. Om uppgörelse

ej kan nås och delägarna ej fylla

bristen samt ej heller offentligt ackord

kommer till stånd, skall boutredningsmannen

avträda boets egendom

till konkurs.

kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

6) Förslag

till

Lag

om ändring i handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 och 8 §§ handelsbalken skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 KAP.

4

Är gäldbunden---—----

Förmånsrätt i--—-----

Därefter skall utgå arvode och

kostnadsersättning till den, som enligt

lag eller förordnande av rätten

eller domaren förvaltat eller vårdat

dödsbos egendom i delägarnas ställe

eller biträtt vid boutredning eller

1 Senaste lydelse 1968: 627.

§_l

— — kortare tid.

--pensionsutfästelse m. m.

Därefter skall utgå arvode och

kostnadsersättning till den, som enligt

lag eller förordnande av rätten

eller domaren förvaltat eller vårdat

dödsbos egendom i delägarnas ställe

eller biträtt vid boutredning eller

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

arvskifte, så ock till den, som enligt

lagen om ackordsförhandling utan

konkurs förordnats till rättens ombudsman

eller god man, därest det

belopp, som skall utgå, bestämts efter

ty i nämnda lag sägs.

8

Sedan äge---- —• — ---- —

Har i fall, då konkurs föregåtts av

offentlig ackordsförhandling, som

på grund av konkursen förfallit, eller

då konkurs följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar från

det kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit i allmänna

tidningarna införd, beslutet om inledande

av ackordsförhandling meddelats

inom tid, som i första stycket

sägs, från den dag, då utmätning

verkställdes, äge förmånsrätt, varom

i första stycket stadgas, ej rum.

arvskifte, samt arvode och kostnadsersättning

till god man enligt

ackordslagen (1970 :00) eller tillsynsman

enligt nämnda lag eller

konkurslagen (1921 :225).

§-x

— boutredningsman förordnades.

Har konkurs föregåtts av förordnande

av god man enligt ackordslagen

(1970 : 00) och har konkursansökningen

gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes, skall vad

som i första stycket sägs om konkursansökningen

i stället gälla ansökningen

om förordnande av god

man.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen (1921: 227) om ackordsförhandling utan konkurs. 7

7) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1845: SO s. 1) i avseende på handel om

lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på

handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3

Är köpeavhandling så upprättad

och behandlad, som i 1 § sägs, men

inträffar utmätning inom trettio dagar

efter det avhandlingen inför rät
1

Senaste lydelse 1935: 32.

2 Senaste lydelse 1963: 256.

(Föreslagen lydelse)

§-2

Är köpeavhandling så upprättad

och behandlad, som i 1 § sägs, men

inträffar utmätning inom trettio dagar

efter det avhandlingen inför rät
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ten företeddes, eller för sättes säljaren

i konkurs efter ansökning, som

gjorts inom sagda tid, vare den sålda

egendomen ej fredad från att utmätas

eller att till konkursboet räknas.

Lag samma vare, där konkurs föregåtts

av offentlig ackordsförhandling,

som på grund av konkursen

förfallit, eller följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar från

det kungörelse om ackordsförhandlings

upphörande varit i allmänna

tidningarna införd, samt beslutet

om inledande av ackordsförhandling

meddelats inom tid, som i första

punkten sägs. Göres efter utgången

av sistnämnda tid jäv mot köpeavhandling,

vilken befinnes så upprättad

och behandlad, som nyss sagts,

vare, där jävet göres vid utmätningstillfälle,

fordringsägaren skyldig att,

om han vill fullfölja jävet, inom en

månad därefter väcka talan mot såväl

säljaren som köparen vid den

domstol, till vilken utmätningsmannens

tjänstgöringsområde hör, eller

vare all talan i ty mål kvitt; och

stånde godset i kvarstad, därest sökanden

inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen

hos överexelcutor

ställer full borgen för den

kostnad och skada, som av kvarstaden

följa kan; var säljarens egendom

avträdd till konkurs, skall vad

om återvinning av lös egendom till

konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen

äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

ten företeddes, eller försättes säljaren

i konkurs efter ansökning, som

gjorts inom sagda tid, vare den sålda

egendomen ej fredad från att utmätas

eller att till konkursboet räknas.

Detsamma gäller, när ansökan

om förordnande av god man enligt

ackordslagen (1970 : 00) gjorts inom

nämnda tid och konkurs följt på

ansökan, som gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes. Göres efter

utgången av den i första punkten

angivna tid jäv mot köpeavhandling,

vilken befinnes så upprättad

och behandlad, som nyss sagts, vare,

där jävet göres vid utmätningstillfälle,

fordringsägaren skyldig att,

om han vill fullfölja jävet, inom en

månad därefter väcka talan mot såväl

säljaren som köparen vid den

domstol, till vilken utmätningsmannens

tjänstgöringsområde hör, eller

vare all talan i ty mål kvitt; och

stånde godset i kvarstad, därest sökanden

inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen

hos överexekutor

ställer full borgen för den

kostnad och skada, som av kvarstaden

följa kan; var säljarens egendom

avträdd till konkurs, skall vad

om återvinning av lös egendom till

konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen

äga motsvarande tillämpning.

Vad som nu sagts om konkurs

äger motsvarande tillämpning om i

stället offentligt ackord fastställes.

I fråga om talan med anledning av

ackordsförhandling äga 17 och 18 §§

ackordslagen (1970:00) motsvarande

tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen (1921:227) om ackordsförhandling utan konkurs.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

37

8) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

117 §.

Varder, innan tio år förflutit från

försäkringsavtalets ingående, försäkringstagaren

försatt i konkurs,

och finnes han hava under de tre senaste

åren före beslutet om egendomsavträde

till betalning av premie

för försäkring, som enligt 116 § ej

kan göras till föremål för utmätning,

använt belopp, som vid den tid,

då betalningen skedde, ej stod i skäligt

förhållande till hans villkor, äge

konkursboet hos försäkringsgivaren

utkräva vad sålunda för mycket erlagts,

i den mån tillgodohavandet

hos denne därtill förslår. Har ej försäkringstagaren

lämnat konkursboet

samtycke till beloppets utkrävande,

åligger det konkursboet att för

prövning av dess rätt inom sex månader

från första borgenärssammanträdet

instämma försäkringstagaren.

Försättes försäkringstagaren i konkurs

efter ansökan, som gjorts innan

tio år förflutit från försäkringsavtalets

ingående, och har han under

de tre senaste åren före konkursansökningen

eller senare till betalning

av premie för försäkring, som

enligt 116 § ej kan göras till föremål

för utmätning, använt belopp, som

vid den tid, då betalningen skedde,

ej stod i skäligt förhållande till hans

villkor, äge konkursboet hos försäkringsgivaren

utkräva vad sålunda

för mycket erlagts, i den mån tillgodohavandet

hos denne därtill förslår.

Har ej försäkringstagaren lämnat

konkursboet samtycke till beloppets

utkrävande, åligger det konkursboet

att för prövning av dess

rätt inom sex månader från första

borgenärssammanträdet instämma

försäkringstagaren.

Har konkurs föregåtts av förordnande

av god man enligt ackordslagen

(1970 :00) och har konkursansökningen

gjorts inom tre veckor

från det att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när förhandling

om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes, skall vad

som i första stycket sägs om konkursansökningen

i stället gälla ansökningen

om förordnande av god

man.

Bestämmelserna i första och andra

styckena om konkurs äga motsvarande

tillämpning om i stället offentligt

ackord fastställts. I fråga

om talan med anledning av ackords
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

förhandling äga 17 och 18 §§ ackordslagen

(1970:00) motsvarande

tillämpning.

Ej må---— — —--— — må återkallas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen (1921:227) om ackordsförhandling utan konkurs.

9) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars

konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3§.

Konkursdomaren äger — —---

Förvaltarna åligger------

Förteckningen skall------

Fordran, som----—---

Till borgenärer, varom ovan i denna

paragraf förmäles, skola kallelsebrev

enligt 20 § konkurslagen icke

utsändas. Erinran därom skall intagas

i kungörelse, som sägs i 19 §

samma lag. Meddelanden enligt 103 §

konkurslagen skola ej heller utsändas

till sådana borgenärer, utan

skall i stället vad konkursdomaren

enligt sistnämnda paragraf bestämt

kungöras en gång i allmänna tidningarna

och den eller de ortstidningar,

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen.

Utan hinder av vad i 129, 156,

160, 161 och 189 §§ konkurslagen

föreskrives om utsändande av meddelanden

samt avskrifter av ackordsförslag

och yttranden må innehållet

i nämnda meddelanden och

handlingar i annan ordning, som av

konkursdomaren bestämmes efter

samråd med rättens ombudsman och

— har kontor.

— jämte räntefoten.

— kreditinrättningens kontor.

— utsatta tiden.

Till borgenärer, varom ovan i denna

paragraf förmäles, skola kallelsebrev

enligt 20 § konkurslagen icke

utsändas. Erinran därom skall intagas

i kungörelse, som sägs i 19 §

samma lag. Meddelanden enligt 103 §

konkurslagen skola ej heller utsändas

till sådana borgenärer, utan

skall i stället vad konkursdomaren

enligt sistnämnda paragraf bestämt

kungöras en gång i allmänna tidningarna

och den eller de ortstidningar,

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen.

Utan hinder av vad i 129, 155,

161 och 189 §§ konkurslagen föreskrives

om utsändande av meddelanden

samt avskrifter av ackordsförslag

och yttranden må innehållet

i nämnda meddelanden och handlingar

i annan ordning, som av konkursdomaren

bestämmes efter samråd

med rättens ombudsman och

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

förvaltarna, bringas till ifrågavarande

borgenärers kännedom. Underrättelse

om vad sålunda bestämts skall

genom rättens ombudsmans försorg

kungöras i de tidningar, som nyss

sagts.

(Föreslagen lydelse)

förvaltarna, bringas till ifrågavarande

borgenärers kännedom. Underrättelse

om vad sålunda bestämts

skall genom rättens ombudsmans

försorg kungöras i de tidningar, som

nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, om ackordsförslag ingivits före ikraftträdandet.

10) Förslag

till

Lag

om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas, att i uppbördsförordningen (1953: 272)1 skall införas

ett nytt moment, 71 § 3 mom., av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

71 §.

3 mom. Har enligt ackordslagen

(1970:00) god man förordnats före

utgången av tid som angives i 1 eller

2 mom., må utan hinder av vad

som i nämnda moment sägs åtgärder

för uttagande av skatt vidtagas inom

två år från utgången av det uppbördsår

då förordnandet skett eller,

om ackord kommer till stånd, från

utgången av det uppbördsår då ackordet

skolat vara fullgjort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Förordningen omtryckt 1967: 625.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

11) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen (1958:295) om sjömansskatt

skall ha nedan angivna lydelse.

(Föreslagen Igdelse)

20 §4

---skolat verkställas.

--skatteavdraget verkställdes.

--av sjömansskattenämnden.

— — utslaget meddelades.

Har enligt ackordslagen (1970 :

00) god man förordnats före utgången

av tid som angives i det föregående,

må utan hinder av vad ovan

sägs åtgärder för uttagande av skatt

vidtagas inom två år från utgången

av det uppbördsår då förordnandet

skett eller, om ackord kommer till

stånd, från utgången av det uppbördsår

då ackordet skolat vara fullgjort.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. 1

(Nuvarande Igdelse)

Har redare---—---

Revisionskrav mot —--

Åtgärder för------

Utan hinder------

1 Senaste lydelse 1969: 243.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

41

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny ackordslag

m. in. och anför.

1. Inledning

Lagberedningen är jämsides med arbetet på exekutionsrättens område

sysselsatt med bl. a. översyn av ackords- och konkurslagstiftningen. Som

ett första resultat av detta arbete har beredningen överlämnat betänkande

med förslag till reviderad lagstiftning om ackordsförhandling (SOU 1968:

41).1 Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga 1.

Beredningen har bedrivit sitt arbete i samråd med särskilda kommittéer

i Danmark, Finland och Norge som har till uppgift att envar i sitt

land framlägga förslag till ny konkurslagstiftning. Det har inte ansetts

möjligt att f. n. få ett samnordiskt förslag till ny ackordslagstiftning till

stånd men enighet de nordiska länderna emellan har preliminärt nåtts på

vissa centrala punkter.

Till grund för beredningens förslag ligger en år 1966 av beredningen utarbetad

promemoria med utkast till ny lag om ackordsförhandling utan

konkurs och till lag om ändring i konkurslagen.

Över beredningens förslag har yttranden avgetts av justitiekanslern

(JK), hovrätten för Västra Sverige, statskontoret, riksrevisionsverket

(RRV), kommerskollegium, länsstyrelserna i Malmöhus och Skaraborgs

län, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON), Föreningen Sveriges

häradshövdingar och stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Svenska för
1

I utarbetandet av betänkandet har, i enlighet med den arbetsfördelning som tillämpas inom

beredningen, ordföranden f. d. justitierådet Gösta Walin samt ledamöterna hovrättsrådet Bengt

Rydin och hovrättsassessorn Henry Montgomery deltagit. Vidare har deltagit följande särskilt

tillkallade sakkunniga, nämligen bankdirektören Erik Burling, hypoteksdirektören Bengt Gunnhagen,

rådmannen Bernt Krause, advokaten Sten Lindskog, professorn, numera justitierådet

Lars Welamson, direktören Sven Åvall och advokaten Anders Öhman.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

säkringsbolags riksförbund, Folksam, Svenska kommunförbundet, Svenska

bankföreningen, Avdelningen i Stockholm av Köpmannaföreningarnas central

för ackords- och konkursärenden (Ackordscentralen, Stockholm) samt

Kooperativa förbundet (KF).

På grund av vad sålunda förekommit har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till ackordslag m. in. De upprättade författningsförslagen torde

få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.1

2. Allmän motivering

2.1 Huvuddragen av gällande rätt

Ackord förekommer framför ailt i två former, s. k. underhandsackord,

som görs upp på frivillighetens väg, och offentligt ackord som kan genomföras

mot borgenärs bestridande och kommer till stånd genom offentlig

ackordsförhandling utan eller i konkurs. Förfarandet vid underhandsackord

är inte reglerat i lag.

Reglerna om offentligt ackord finns i lagen (1921: 227) om ackordsförhandling

utan konkurs (AckL) och i 7 kap. konkurslagen (1921:225)

(KL).

Ackord innebär typiskt sett att fordringarna reduceras till viss procent

av det ursprungliga fordringsbeloppet, varvid särskilda föreskrifter ges om

betalningstiden. Genom offentligt ackord utan eller i konkurs bortfaller

de skulder som omfattas av ackordet till den del de överstiger ackordsprocenten.

Konkurs medför däremot inte i och för sig någon sådan verkan.

Undantagsvis kan ackord gå ut på enbart betalningsanstånd (prolongation

eller moratorinm). Genom ackord saneras gäldenärens rörelse, vilken ofta

samtidigt överlåts till en köpare som garanterar ackordet.

För att underhandsackord skall komma till stånd fordras samtycke avalla

berörda borgenärer. Förfarandet försiggår i allmänhet i fasta former

trots att det inte är reglerat i lag och sker utan offentlig insyn. Frågor

om underhandsackord handhas till en mycket stor del av särskilda organ

med betydande erfarenhet och sakkunskap på området. Köpmannaföreningarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö har var sin konkurs- och ackordsavdelning

(ackordscentral) som främst sysslar med ackordsärenden.

De omspänner tillsammans hela riket och har särskilda ombud — i regel

en advokat — i större orter. Läderföreningen driver i sitt fack en motsvarande

verksamhet. Härutöver torde enskilda advokater i relativt stor omfattning

medverka till genomförande av ackord.

Offentligt ackord omfattar i princip alla borgenärer som inte har förmånsrätt

och vilkas fordringar uppkommit innan ackordsförhandlingen

inleddes. En viss borgenärsmajoritet kan med bindande verkan även för

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har uteslutits här.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

minoriteten anta ett av gäldenären framlagt ackordsförslag. T vän gsniom entet

nödvändiggör regler till minoritetens skydd, och hela förfarandet sker

under offentlig kontroll.

Ackord sförhandling utgör inte i något skede hinder för gäldenären att

söka sig i konkurs. Sedan beslut meddelats om inledande av acltordsförhandling

får däremot borgenärs konkursansökan inte bifallas om ej gäldenären

medger den eller borgenärens fordran uppgår till mer än en femtedel

av det kända fordringsbelopp som skulle omfattas av ackordet. Konkursansökan

från borgenär vars fordran inte skulle omfattas av ackordet

får dock alllid tas upp. Om ackordsförslag antagits av borgenärerna eller

hänskjutits till rätten gäller strängare restriktioner i fråga om borgenärs

rätt att få konkurs till stånd. Sedan beslut meddelats om förhandlingens

inledande föreligger också hinder mot utmätning för fordran som uppkommit

dessförinnan. Borgenär som har panträtt eller retentionsrätt i

egendom som tillhör gäldenären kan emellertid i regel få utmätning i den

egendomen. Om utmätning skett innan förhandlingen inleddes, fortgår

verkställigheten utan hinder av förhandlingen.

De borgenärer vilkas fordringar är förenade med förmånsrätt deltar inte

i förhandlingen. Även om förmånsrätten täcker endast en del av fordringen,

faller denna i sin helhet utanför ackordsförhandlingen och borgenären

blir inte bunden av ackordet.

Ackord får inte fastställas om ej alla borgenärer som inte uttryckligen

medgivit annat får utdelning med minst 50 %. Ackordsförslag anses antaget

om alla vid borgenärssammanträdet närvarande borgenärer godtagit det

och de anmält två tredjedelar av beloppet av samtliga röstberättigade fordringar.

Detsamma gäller om fyra femtedelar av de borgenärer som är när''

arande bifaller förslaget och de anmält fyra femtedelar av nyssnämnda

fordringsbelopp.

Någon motsvarighet till reglerna i KL om återvinning finns inte för ackord.

I fråga om förfarandet när gäldenär vill uppnå offentligt ackord utan

konkurs gäller att han hos konkursdomaren kan begära, att god man förordnas

att biträda honom vid ackordets förberedande. Några särskilda rättsverkningar

är inte knutna till förordnandet. Gäldenären behåller rådigheten

över sin egendom och förordnandet hindrar inte konkurs eller utmätning.

När godmansförordnande begärs, har i allmänhet en ackordscentral

eller liknande redan utrett gäldenärens ekonomiska ställning och utsikten

att nå frivillig uppgörelse eller offentligt ackord. Sedermera inger gäldenären

ansökan om inledande av ackordsförhandling. Till ansökningen

skall fogas förutom ackordsförslag bl. a. bouppteckning, berättelse och yttrande

av gode mannen samt förklaringar från borgenärer som utgör minst

hälften av antalet oprioriterade och representerar minst två tredjedelar

av de oprioriterade fordringarnas belopp att de anser förslaget antagbart.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Ansökningen skall avvisas bl. a. om gäldenären inom de två sista åren

dömts för oredlighet mot borgenärer. Vissa rättssubjekt, bl. a. dödsbo, kan

inte få tvångsackord.

Sedan ansökningen om inledande av ackordsförhandling tagits upp, skall

gäldenären avlägga ed. Konkursdomaren meddelar och kungör därefter beslut

om att offentlig ackordsförhandling inletts. Han utser också en rättens

ombudsman, som leder ackordsförhandlingen och bl. a. fungerar som

ordförande på sammanträden med borgenärerna. Gode mannen har enligt

lagen inte någon funktion under det fortsatta förfarandet men i praktiken

spelar han i allmänhet även då en betydande roll.

Borgenär som vill delta i förhandlingen skall anmäla sin fordran till

konkursdomaren inom viss frist. Vid borgenärssammanträde för prövning

av ackordsförslaget skall rättens ombudsman tillhandahålla förteckning

över de borgenärer som har rösträtt. Om anmärkning gjorts mot borgenärs

fordran, skall ombudsmannen vid behov försöka utreda tvistefrågan

och förlika parterna. Kommer förlikning inte till stånd, skall rätten pröva

anmärkningen.

Gäldenär får återta ackordsförslag så länge det inte prövats av borgenärerna.

För att antaget ackord skall gälla krävs att det fastställs av rätten. Har

förslaget antagits av borgenärerna eller kan det inte avgöras huruvida förslaget

antagits eller inte, hänskjuts frågan därför till rätten.

Under vissa omständigheter förfaller den eftergift som gäldenären fått

genom ackordet. Så är förhållandet om det visar sig att gäldenären vid förhandlingen

gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller att han

själv eller annan med hans vetskap i hemlighet gynnat någon borgenär för

att påverka ackordsfrågan.

Reglerna om ackord i konkurs ansluter sig nära till bestämmelserna i

AckL. I konkurs fastställt ackord binder alla oprioriterade borgenärer som

kunnat bevaka sina fordringar i konkursen. Till skillnad mot vad som gäller

enligt AckL föreskrivs beträffande ackord i konkurs att om egendom

i vilken borgenär har särskild förmånsrätt inte förslår till betalning av hela

hans fordran, han blir underkastad ackordet för återstoden. Även om ackord

kommer till stånd måste konkursen fortgå för de förmånsberättigade fordringarnas

del eftersom de i princip inte omfattas av ackordet.

I 1933 års nordiska konvention angående konkurs uppmärksammas även

offentlig ackordsförhandling utan konkurs. Om sådan inletts i fördragsslutande

stat och gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist resp.

säte i den staten, får konkurs eller ackordsförhandling inte äga rum i någon

av de andra staterna (art. 10, 13 o. 15). Fastställs offentligt ackord,

gäller detta också i de övriga staterna. På samma sätt skall ackord i konkurs

som äger rum vid gäldenärens allmänna tvistemålsforum gälla i alla

länderna. För Sveriges del finns dessa konventionsbestämmelser upptagna

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

i lagen (1934: 67) med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom

i Danmark, Finland, Island eller Norge, samt i lagen (1934: 68) om verkan

av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Antalet offentliga ackord utan konkurs har inte varit stort, även om frekvensen

ökat på senare tid. Underhandsackord förekommer däremot i betydande

utsträckning (se bil. 1 i beredningens bet.). Ackord i konkurs är sällsynta.

2.2 Ackordslagstiftningen i övriga nordiska länder

I Danmark gäller en tvångsackordslag från år 1905. Liksom hos oss tillgrips

tvångsackord huvudsakligen, när frivillig uppgörelse inte kan nås.

De frivilliga ackorden har stor betydelse.

Gäldenär som vill få ackord till stånd får vända sig till två tillitsmän, av

vilka den ene skall vara bransch- och den andre bokföringskunnig. Tillitsmännen

bistår gäldenären i förhandlingen med borgenärerna och vid behov

med att förbereda tvångsackord.

Förhandlingen om tvångsackord förutsätter ansökan till rätten. Någon

minimiprocent för ackord är inte fastlagd men kravet på borgenärsanslutning

är större ju lägre ackordsprocent som bjuds. För att ackordet skall

gälla krävs, att det stadfästs av rätten. Stadfäst ackord binder i princip

alla borgenärer vilkas fordringar uppkommit innan ackordsförhandlingen

inleddes och som haft rätt att delta i förhandlingen.

Ackord i konkurs regleras i 13 kap. av 1872 års konkurslag. Bestämmelserna

om när ackord i konkurs skall anses antaget av borgenärerna skiljer

sig något från vad som gäller beträffande ackord utan konkurs.

Den nu arbetande konkurslagskommittén har upprättat utkast till ny

reglering av tvångsackord utan konkurs. Kommittén anser att underhandsackord

liksom hittills bör lämnas utan reglering i lag och därmed utan

offentlig kontroll. Det föreslås emellertid att möjlighet öppnas till visst

skydd mot säraktioner redan vid underhandsförhandling. Utkastet innehåller

även i övrigt flera nyheter i förhållande till gällande rätt. Ackord i konkurs

skall fortfarande kunna förekomma. Reglerna om ackord utan konkurs

skall härvid vinna tillämpning med de jämkningar som behövs med

hänsyn till konkursen.

I Finland regleras tvångsackord utan konkurs i en lag från år 1932 som

dock fått endast ytterst ringa användning. Den anknyter nära till den

svenska ackordslagen. Den finska ackordslagen är temporär och gäller f. n.

till utgången av år 1972.

Gäldenär som vill erhålla ackord skall hos ackordsdomaren anhålla om

förordnande av ackordssyssloman eller ackordsråd. Ackordsråd består av

två personer förutom sysslomannen och skall tillsättas när ackordsdomaren

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

finner behov föreligga med hänsyn till boets omfattning eller av annan anledning.

Någon rättens ombudsman förekommer inte.

Ansökningen om inledande av aclcordsförhandling skall bl. a. åtföljas av

förklaringar, enligt vilka borgenärer, som företräder minst hälften av det

i bouppteckningen upptagna oprioriterade fordringsbeloppet, antager ackordsförslaget.

Liksom hos oss prövar rätten ett ackord som antagits av borgenärerna.

Fastställt ackord binder alla borgenärer som haft rätt att delta i förhandlingen.

I konkursstadgan av år 1868 finns regler om ackord i konkurs. För att

ackord skall komma till stånd krävs enhälligt beslut av borgenärerna. F. n.

regleras emellertid ackord i konkurs av en särskild lag från år 1932 ang. temporär

ändring av konkursstadgan. Häri uppställs väsentligen samma krav

på borgenärsanslutning till ackordsförslag som de vilka gäller för tvångsackord

utan konkurs.

Man har från finsk sida ännu inte tagit upp arbete på reformering av

lagstiftningen om ackord utan konkurs. I princip har man emellertid anslutit

sig till de preliminära nordiska förslagen på vissa centrala punkter.

Beträffande ackord i konkurs innehåller ett preliminärt förslag till konkurslag

bestämmelser som nära ansluter till 7 kap. i vår konkurslag.

I Norge finns en ackordslag från år 1899. Även där förekommer frivilliga

ackord i betydande utsträckning.

Den norska lagen gör klar åtskillnad mellan frivillig förhandling och

offentlig ackordsförhandling. Den som har biträtt gäldenären vid förhandling

om underhandsackord bör sålunda helst inte förordnas till funktionär

vid offentlig förhandling.

Gäldenär som önskar förhandla om offentligt ackord utan konkurs kan

inge ansökan till rätten. Rätten avgör, huruvida ackordsförhandling skall

öppnas. Om förhandling inleds, skall rätten förordna en akkordslcommissaer

och två sysslomän. Dessa tre utgör akkordstyre.

Gäldenären skall inge ackordsförslag till akkordstyret. Prövningen av

ackordsförslaget sker vid borgenärssammanträde.

För att gälla måste ackordet stadfästas av rätten. Fastställt ackord binder

alla borgenärer med fordringar som härrör från tiden före öppnandet

av förhandlingen. Om ackordsförslag inte inges eller ackord inte kommer till

stånd, skall rätten försätta gäldenären i konkurs.

Ackord i konkurs regleras i detalj i 6 kap. konkurslagen, vilken tillkommit

samtidigt med ackordslagen. Bestämmelserna överensstämmer också väsentligen

med vad som gäller beträffande ackord utan konkurs.

Den norska konkurslagskommittén har tagit upp en tidigare i Danmark

diskuterad idé om en ”stadieordning”. Enligt denna skall behandlingen av

varje insolvent gäldenär bo inledas med att det under viss offentlig kontroll

prövas om möjligheter föreligger till frivillig uppgörelse eller tvångs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ackord. Först om sådana möjligheter inte finns skall konkurs få tillgripas.

Varje skede skall stå under offentlig insyn och regleras i detalj. (Se vidare

ang. de norska övervägandena beredningens bet. s. 57 f.)

2.3 Lagberedningens förslag och yttrandena över det

2.3.1 Allmänna synpunkter på ackordslagstiftningen

Lagberedningen. Lagberedningen framhåller att ackord är en betydelsefull

hjälp för sanering inom det ekonomiska livet. Därmed undviks den värdelörstöring

som ofta följer om gäldenären tvingas att gå i konkurs. Underhandsackord

förekommer också i stor omfattning. Frekvensen av offentliga

ackord har däremot varit ringa men behovet av offentlig ackordsförhandling

kan väntas öka. Beredningens förslag syftar till att underlätta både

frivillig uppgörelse och offentligt ackord. En sådan reform är angelägen

och låter sig väl genomföras utan någon samtidigt mera genomgripande

revision av KL.

Under lagstiftningsarbetet har största möjliga rättslikhet de nordiska länderna

emellan framhållits som angelägen. Det nordiska samarbete som ägt

rum har också lett till att enighet preliminärt uppnåtts på vissa centrala

punkter. Beredningen har emellertid inte ansett det vara lämpligt att avvakta

slutliga förslag från övriga länder, eftersom arbetet ligger väsentligt

olika till och man inte vet när det kan bli slutfört i grannländerna. Det är

enligt beredningen av olika skäl inte realistiskt att nu vänta sig en gemensam

nordisk lagstiftning på området. I det nordiska samarbetet har man

därför inriktat sig på att försöka nå ensartade lösningar på vissa betydelsefulla

punkter. Beredningen nämner vidare som ett önskemål att lagstiftningen

i vårt land så nära som möjligt ansluter till vad som gäller utanför

Norden. Inom den gemensamma marknaden (EEC) sysslar en kommitté

med konkurslagstiftningen men några resultat har hittills inte offentliggjorts.

Inom Europarådet finns ett principbeslut från 1963 att konkursrätten

tills vidare inte skall bli föremål för saklig behandling inom rådet. Enligt

beredningens mening bör de reformbehov som föreligger hos oss inte

skjutas undan därför att förslag eventuellt kan komma på kontinenten. Beredningen

har därför ansett sig nu böra avlämna förslag i ämnet.

Tyngdpunkten i beredningens förslag ligger i förslaget till lag om ackordsförhandling

som skall tillämpas när gäldenären inte redan är i konkurs.

Förhandlingar om frivillig uppgörelse sker f. n. utan offentlig insyn. De

försvåras av att borgenärerna kan erhålla utmätning och sätta gäldenären i

konkurs. Förslaget innebär att förhandlingar om frivillig uppgörelse skall

kunna föras och offentligt ackord vid behov förberedas utan störande säraktioner

från borgenärer som skall omfattas av ackordet. Detta förutsätter att

god man förordnas. Därefter kan konkursansökan från borgenär som skulle

omfattas av ackord i regel förklaras vilande. I fråga om utmätning föreslås

att den i allmänhet tills vidare inte skall få leda till försäljning och att den

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

eventuellt skall gå åter. Denna ordning skall dock inte gälla när borgenären

har säkerhet i viss egendom. Om frivillig uppgörelse inte nås, måste godmansförordnandet

inom två månader följas av ansökan om offentlig ackordsförhandling

vilken leder till sådan förhandling. Annars förfaller verkan

av att god man förordnats.

Beträffande offentligt ackord innehåller förslaget olika lättnader både i

fråga om de materiella kraven och beträffande förfarandet.

Sedan ackordsförhandling inletts skall gäldenären få sättas i konkurs endast

om det saknas skälig anledning att anta att ackord skall komma till

stånd. Ansökan från borgenär som inte omfattas av ackordet skall dock prövas

i vanlig ordning, om borgenärens rätt är i fara. Utmätning för fordran

som uppkommit tidigare får inte äga rum innan ackordsfrågan blivit avgjord.

Liksom f. n. skall förmånsberättigade borgenärer i princip inte beröras av

ackord. Borgenär med säkerhet i viss egendom blir dock enligt förslaget bunden

av ackordet i den mån säkerheten inte förslår. Ackordsförslag skall

kunna utformas så att alla borgenärer får full betalning intill visst belopp.

Syftet är att borgenärer med små fordringsbelopp inte skall behöva tas med

i ackordsförhandlingen.

Minimikravet på utdelning minskas enligt förslaget från 50 till 25 %. Om

synnerliga skäl föreligger, kan även lägre utdelning godtas. Kraven på borgenärsmajoritet

för antagande av ackord har också minskats. När ackordserbjudandet

inte uppgår till 50 %, fordras att de som röstar för ackordet till

antalet utgör tre fjärdedelar av de röstande och att deras fordringar utgör

samma andel av det röstberättigande ifordringsbeloppet. I andra fall krävs

tre femtedels majoritet i båda hänseendena.

Möjlighet öppnas att med anledning av ackord föra talan om återvinning

av betalning, utmätning m. m. Härvid skall i princip reglerna om återvinning

vid konkurs tillämpas. Vissa särskilda bestämmelser har emellertid blivit

nödvändiga.

Enligt förslaget skall god man kunna förordnas även när det är fråga om

dödsbo.

I fråga om förfarandet innebär förslaget att gode mannen skall fungera

under hela förhandlingen. Någon rättens ombudsman har inte ansetts behövlig

vid enbart ackordsförhandling. Hans funktioner enligt gällande lag delas

upp på konkursdomaren och gode mannen.

Kravet på förhandsanslutning från borgenärerna minskas. Anmälningsoch

bevakningsförfarandet förenklas. Ackordsförslag skall inte få tas tillbaka

eller ändras utan konkursdomarens tillstånd.

Ackord skall enligt förslaget kunna fastställas av konkursdomaren i klara

fall. Annars får frågan liksom f. n. hänskjutas till rätten.

På begäran av borgenär som omfattas av ackordet skall lämplig person

kunna förordnas att tillse att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt detta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ds proposition nr 136 år 1970

Ackord kan i vissa fall förverkas om borgenär för talan därom. Förverkandet

kan inträda t. ex. om gäldenären inte följt tillsynsmannens anvisningar

eller annars försummat sina skyldigheter enligt ackordet.

Beredningen föreslår vidare att bestämmelserna i konkurslagen om ackord

i konkurs så långt möjligt ändras till överensstämmelse med de föreslagna

reglerna om ackord utan konkurs. Följdändringar föreslås även i andra lagar

och författningar. Sålunda föreslås bl. a. att tiden för vidtagande av åtgärd

för indrivning av skatter och vissa allmänna avgifter förlängs, när

ackord kommer till stånd. Härmed åsyftas att staten inte skall behöva motsätta

sig ackord på grund av risk för preskription.

Genom 1933 års nordiska konvention angående konkurs och den därtill

anslutande lagstiftningen har åstadkommits att offentligt ackordsförfarande

och fastställt ackord i något av de nordiska länderna får verkan även i de

övriga. Dessa bestämmelser föreslås inte ändrade i detta sammanhang.

Remissyttrandena. Förslaget har genomgående fått ett välvilligt mottagande

och en lagstiftning i enlighet med de riktlinjer beredningen föreslagit

tillstyrks allmänt.

JK anser sålunda att förslaget är utarbetat med stor omsorg och skicklighet

och att det synes värdefullt att förslaget så snart som möjligt upphöjs till

lag. Hovrätten för Västra Sverige anser att beredningen anfört vägande skäl

för att införa bestämmelser som ytterligare underlättar underhandsackorden

och visat att skäl finns att öka förutsättningarna för offentliga ackord. En

reform synes alltså angelägen och torde kunna genomföras utan någon samtidig

genomgripande revision av konkurslagen. RRV anför att ackordsförfarandet

hittills haft en förhållandevis begränsad betydelse vid indrivning av

skatt m. m. I de fall som ackord antagits har cirka 40 % av total skatteskuld

erlagts. Sett i jämförelse med vad som vanligtvis kan påräknas i utdelning

vid konkurs torde ackordsförfarandet ha varit till fördel för statsverket.

Även kommerskollegium tillstyrker att förslaget läggs till grund för

lagstiftning och framhåller det önskvärda i att det internordiska samarbetet

fullföljs så att en i möjligaste mån enhetlig lagstiftning erhålls. EON anför

beträffande statens skattefordringar att det generellt sett torde vara fördelaktigare

att anta ackord i stället för att ansöka om konkurs. Erfarenheten i

det enskilda fallet visar också att ackord är att föredra på grund av att konkursförfarandet

medför värdeförstöring och höga förvaltningskostnader.

EON tillstyrker i princip förslaget, som synes väl ägnat att styra utvecklingen

från konkurs till ökad användning av ackordsinstitutet.

Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare uttalar sin anslutning

till förslaget i de delar det har direkt anknytning till syftet att underlätta

ackordsuppgörelse. De föreslagna ändringarna och nyheterna ter sig enligt

föreningens mening ändamålsenliga och ägnade att tillgodose de krav

som måste uppställas ur rättssäkerhetssynpunkt. Inte heller Svenska försök
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ringsbolags riksförbund har funnit någon anledning till erinran mot förslagets

huvudlinjer. Ackordscentralen, Stockholm, anför att flertalet offentliga

ackord med tillämpning av gällande rätt har skett under medverkan av

ackordscentralen. Mot bakgrund av erfarenheten härav framhåller ackordscentralen

att det är ett utomordentligt genomarbetat och väl avvägt förslag

till ny ackordslag som beredningen lagt fram. Förslaget är ägnat att omvandla

ett otympligt institut till ett lätthanterligt och praktiskt instrument

utan att därmed på något sätt kraven på rättssäkerhet har åsidosatts. Sveriges

arbetsledareförbund delar beredningens uppfattning att ackord ofta är

att föredra framför ett konkursförfarande och finner förslagets lösningar

rationella och ekonomiskt godtagbara.

Sveriges advokatsamfund hänvisar till sitt yttrande över 1966 års promemoria

där samfundet anfört att en omarbetning av ackordslagstiftningen

kan begränsas till en välbehövlig omredigering, vissa smärre förenklingar

och införande av återvinningsregler.

2.3.2 God man vid ackordsförhandling

Gällande rätt. Förfarandet vid underhandsackord är inte reglerat i lag. Gäldenär

som vill uppnå offentligt ackord kan hos konkursdomaren begära

att god man förordnas att biträda honom vid ackordets förberedande. Några

särskilda rättsverkningar är inte knutna till förordnandet utan sådana

inträder först när efter ansökan offentlig ackordsförhandling inletts.

Vid förordnande av god man skall iakttas att gode mannen bör äga sådan

insikt och erfarenhet som med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet

erfordras för upprättande av en tillförlitlig bouppteckning och

bedömande av gäldenärens ställning. Förening av köpmän eller andra näringsidkare

eller auktoriserad handelskammare kan av Konungen erhålla

tillstånd att meddela bemyndigande att Arara god man vid ackordsförhandling

enligt AckL. Om gäldenären till god man föreslår någon som bemyndigats

med stöd av sådant tillstånd, skall den föreslagne förordnas såvida

han inte är obehörig enligt särskilda bestämmelser eller saknar tillräckliga

kvalifikationer.

Lagberedningen. Enligt beredningens mening kan underhandsackord främjas

genom att god man förordnas samt genom att vissa rättsverkningar

knyts till godmansförordnandet.

Gode mannens uppgift skall i första hand vara att utreda boet och ta

upp förhandlingar med borgenärerna. Han bär ha dessas förtroende och får

inte stå i beroendeställnig till gäldenären. God man bör inte få förordnas,

när det inte finns tillräckliga utsikter att ackord skall uppnås. Sedan god

man förordnats bör gäldenären samråda med honom, rätta sig efter hans

anvisningar och biträda honom. Beredningen föreslår vidare, att gode mannens

uppdrag skall kunna återkallas om det saknas skälig anledning till

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

antagande att ackord kan komma till stånd. Återkallelsen av godmansförordnandet

skall medföra att de rättsverkningar som följt därmed genast

upphör.

Det första skedet i förfarandet bör inte få dra ut på tiden. Enligt beredningen

skulle en månad i de flesta fall vara tillräcklig, men då det förekommer

mycket omfattande och komplicerade ackordsförhandlingar kan

fristen inte generellt begränsas därtill. Beredningen föreslår därför, att om

gäldenären inte sökt offentlig ackordsförhandling inom två månader från

godmansförordnandet, verkan av detta förfaller.

Det föreligger inte något tvång för gode mannen att söka åstadkomma

underhandsackord innan ansökan görs om offentlig ackordsförhandling.

Om man inte kan räkna med frivillig uppgörelse, är det naturligt att kontakten

med borgenärerna redan från början inriktats på offentligt ackord.

Det synes för övrigt ändamålsenligt, att förhandlingarna alltid bedrivs på

sådant sätt att de, om frivillig uppgörelse inte nås, kan övergå till offentlig

ackordsförhandling utan att dessförinnan behöver tas ytterligare kontakt

med borgenärerna. Av betydelse för frågan om saken bör drivas vidare

är naturligtvis den utredning som gode mannen gjort om orsakerna till

gäldenärens obestånd.

Beredningen understryker att gode mannen, som enligt förslaget skall

överta en del av de uppgifter som nu tillkommer rättens ombudsman, bör

vara kvalificerad för uppgiften. Det är enligt beredningens mening befogat

att i regel kräva juris kandidatexamen. Ett ovillkorligt krav härpå bör

emellertid ej uppställas. Något sådant krav gäller inte i fråga om rättens

ombudsman vare sig vid ackordsförhandling eller i konkurs. Även den som

inte avlagt juris kandidatexamen bör kunna godtas om hans kvalifikationer

bedöms som tillräckliga.

Remissyttrandena. Förslaget att god man skall förordnas under förhandling

om underhandsackord har vunnit allmän anslutning under remissbehandlingen.

När det gäller gode mannens kompetens har JK anfört att det är onödigt

och något vilseledande att ange juris kandidatexamen som kvalifikation

för förordnande som god man, låt vara inte ovillkorlig. Det kan med visst

fog göras gällande att det för en god man är betydligt viktigare att ha god

insikt i ekonomiska ting, erfarenhet av konkurs- och ackordsfrågor samt

förhandlingsvana än att ha avlagt en viss examen. De uppgifter gode mannen

skall överta från rättens ombudsman, synes inte böra föranleda en

annan bedömning. JK föreslår därför att kravet på juris kandidatexamen

utmönstras ur lagtexten. Handelskamrarna i Borås och Karlstad föreslår

däremot den ändringen att god man skall ha avlagt juris kandidatexamen.

Ackordscentralen, Stockholm, anför att konkursdomaren ibland måste

fatta beslut på delvis företagsekonomiska grunder, något som självfallet

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

kan vara förenat med vissa svårigheter för honom. Det är därför nödvändigt

att gode mannen får sådan kompetens, att han snabbt kan få det inledda

förfarandet avslutat, om det visar sig att de ekonomiska förutsättningarna

för ackord i realiteten inte är för handen. Det synes då knappast

tillräckligt att gode mannen har en juris kandidatexamen, utan det är väsentligt

att han dessutom har erforderlig ekonomisk insikt.

2.3.3 Konkurs och utmätning sedan god man förordnats

Gällande rätt. Pågående förhandlingar för underhandsackord utgör inte

något hinder för borgenärer att få gäldenärens egendom utmätt eller få

honom försatt i konkurs.

Lagberedningen. I betänkandet föreslås vissa inskränkningar i borgenärens

rätt att försätta gäldenären i konkurs och att få betalning genom utmätning

i det inledande skedet i förfarandet. Ansökan om konkurs av borgenär

som skulle omfattas av ackordet, skall sålunda underställas gode

mannen för yttrande. På begäran av gode mannen kan ansökningen förklaras

vilande i väntan på frivillig uppgörelse eller ansökan om ackordsförhandling,

om det inte finns särskilda skäl till antagande att borgenärens

rätt kommer i fara. Utmätning får ske även om god man förordnats.

Om utmätning begärts av borgenär utan särskild förmånsrätt i egendomen,

skall dock egendomen i allmänhet inte få säljas utan gode mannens

medgivande. Där så skett får betalning inte utan tillstånd av gode mannen

lämnas till borgenären. Utmätningen skall på begäran av gode mannen

kunna fås att förfalla, om den ägt rum efter det att gode mannen förordnats

och beslut därefter meddelats om offentlig ackordsförhandling.

Inskränkningarna i rätten till utmätning skall inte gälla borgenär med särskild

förmånsrätt. Dit hör, förutom innehavare av pant- och retentionsrätt,

borgenär med förmånsrätt på grund av företagsinteckning. I detta avseende

kommer enligt förslaget att föreligga en skillnad mot vad som gäller enligt

KL, där rätten till utmätning inte inskränkts för pant- och retentionsrättshavare

medan innehavare av företagsinteckning är underkastad de regler som

gäller för fordringar i allmänhet. Någon ändring i KL bör enligt beredningen

inte ske på denna punkt. Det naturliga är att förvaltaren sköter realisationen

av det egendomskomplex som företagsinteckningen omfattar.

Det första skedet i förfarandet bör inte få dra ut på tiden. Som lämplig

tid anger beredningen två månader. Om gäldenären inte sökt offentlig

ackordsförhandling inom denna tid, räknat från godmansförordnandet,

förfaller verkan av detta. Detsamma gäller när ansökan görs om offentlig

ackordsförhandling men någon sådan inte kommer till stånd.

Remissyttrandena. De föreslagna reglerna om de rättsverkningar som skall

följa med godmansförordnande har inte föranlett några erinringar under

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

53

remissbehandlingen. Hovrätten för Västra Sverige anser, att beredningen genom

att redan till godmansförordnandet knyta vissa rättsverkningar på ett

lyckligt sätt tillgodosett önskemålet att underlätta underhandsackorden.

Vad som för tillgodoseende av detta önskemål föreslagits under första skedet

skola gälla för konkurs och utmätning finner hovrätten välgrundat och

välavvägt. Enligt Ackprdscentralen, Stockholm, är det en av de väsentligaste

punkterna i förslaget att sårbarheten i inledningsskedet kommer att

försvinna i och med godmansförordnandet.

2.3.4 Minsta dividend vid offentligt ackord

Gällande rätt. Enligt 32 § 4. AckL får ackord inte fastställas av rätten om

det inte åt alla borgenärer som berörs ger lika rätt och minst 50 % av fordringsbeloppet

att betalas senast ett år efter fastställelsen. Om borgenär uttryckligen

förklarar, att han nöjer sig med mindre utdelning, kan ackord

fastställas med detta innehåll. Motsvarande bestämmelse, avseende ackord

i konkurs, finns i 166 § KL. Rätten skall ex officio iaktta dessa bestämmelser.

Lagberedningen. Lagberedningen framhåller att man vid de nordiska överläggningarna

preliminärt enats om en minsta dividend av 25 %. Även lägre

utdelning har vid dessa överläggningar ansetts kunna godtas, om alla borgenärer

godkänner det eller synnerliga skäl talar därför. Synnerliga skäl att gå

under 25 % har ansetts kunna föreligga, t. ex. då en skötsam gäldenär råkat

på obestånd utan eget förvållande.

Beredningen anser att minsta dividenden med hänsyn till reglerna i de

övriga nordiska länder inte kan sättas högre än 25 %, om en gemensam nordisk

regel skall kunna uppnås på denna centrala punkt. En sänkning av

minsta dividenden behöver enligt beredningens mening inte heller möta hinder

hos oss. Med tanke bl. a. på återvinningsmöjligheterna kan det i stället

vara en fördel att ackordsförhandling kan användas även när så hög minsta

dividend som 50 % inte kan bjudas. Vid avvecklingsackord kan man inte

heller så exakt veta vad avvecklingen kommer att ge. Föreskrift om visst

minimum om t. ex. 25 % kan då vara lämpligt, om den kombineras med att

även vad som inflyter därutöver skall gå till borgenärerna. Det framhålls

också, att förslaget innehåller bestämmelser som hindrar missbruk. Vid fastställelseprövningen

skall sålunda kontrolleras att ackordet inte är till skada

för borgenärerna, t. ex. därför att större utdelning kan påräknas i konkurs.

Möjligheter finns enligt förslaget att vid synnerliga skäl underskrida 25 %.

Den angivna minsta dividenden bör emellertid inte få underskridas annat än

i sällsynta undantagsfall.

Beträffande den tid inom vilken ackord skall fullgöras föreslår beredningen

att den nuvarande ettårstiden bibehålls. Betalningstiden för minsta

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

dividenden får sålunda inte överstiga ett år från det ackordet fastställs

medan någon tidsgräns inte gäller för den eventuellt överskjutande delen.

Remissyttrandena. När det gäller reglerna om minsta dividenden är meningarna

delade bland remissinstanserna.

JK hänvisar i detta sammanhang till det utkast till ny förmånsrättsordning

som lagberedningen offentliggjort i anslutning till förslaget om exekutiv

försäljning av fast egendom (Bilaga B till SOU 1968: 64). Utkastet

innebär att statens nuvarande förmånsrätt för vissa slcattefordringar enligt

17 kap. 12 § handelsbalken (HB) avskaffas och att alltså samtliga skattefordringar

blir oprioriterade. Skulle skatteprivilegiet komma att avskaffas,

kan det emellertid sättas i fråga om minsta dividenden för ackord verkligen

bör sänkas så kraftigt som lagberedningen föreslår. Vill man genomföra förslagets

bestämmelser om minsta dividend, måste man redan nu göra klart

för sig de fiskala konsekvenser ett avskaffande av skatteprivilegiet kan komma

att få. Det måste sålunda från lagstiftningssynpunkt vara olämpligt att

bestämmelserna om minsta dividend skulle behöva omprövas redan några

år efter det att de tillkommit. JK framhåller i anslutning härtill att även

under de senaste åren statens fiskaliska intressen har tillmätts stor betydelse

i lagstiftningsarbetet, t. ex. vid införandet av införsellagen.

Hovrätten för Västra Sverige anför att starka skäl talar mot eu sänkning

av minsta dividenden, särskilt genom att den kan innebära ett otillbörligt

gynnande av gäldenären på borgenärernas bekostnad. Det kan enligt hovrätten

ifrågasättas, om intresset av att erhålla en gemensam nordisk reglering

är så stort, att den föreslagna sänkningen bör genomföras. Ä andra

sidan kan dock i det enskilda fallet förhållandena vara sådana, att en lägre

ackordsprocent än 50 bör godtas. Ackord bedöms exempelvis vara avsevärt

mera förmånligt för borgenärerna än konkurs. Även anledningen till

obeståndet kan motivera lägre dividend. Hovrätten föreslår därför, att en

ackordsprocent, som understiger 50 men icke 25 % skall kunna godtas endast

om den godkänts av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas

av ackordet eller särskilda skäl föreligger att godta den. Hovrätten har inte

något att erinra mot undantagsbestämmelsen att 25-procentsgränsen kan

underskridas om samtliga kända borgenärer godkänt lägre procent men avstyrker

ett underskridande av 25-procentsgränsen i andra fall. Det inger

starka betänkligheter att låta en majoritet borgenärer tvinga minoriteten —

som enligt förslaget skulle kunna uppgå till en fjärdedel av samtliga röstande

och representera lika stor del av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda

belopp — att avstå från mer än tre fjärdedelar av sina fordringar.

Detta kan enligt hovrättens mening inte anses motiverat ens i det fallet att

en skötsam gäldenär råkat på obestånd helt utan eget förvållande.

Sveriges advokatsamfund hänvisar till sitt yttrande över 1966 års promemoria,

där samfundet anfört att sakliga skäl inte finns att förändra den

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

minsta dividend som nu gäller. Lagstiftningen bör inte i alltför hög grad

underlätta för gäldenären att bli av med sina skulder eller för de med ackordsarbetet

sysselsatta att alltför lättvindigt genomdriva ackordsuppgörelser.

Den relativa svårighet som nu föreligger för ett ackords genomförande

kan bidra till högre ackordsprocent eller bättre säkerhet för ackordets

genomförande än som kan tänkas bli fallet vid ett tvångsvis genomfört

ackord på exempelvis 25 %.

I sitt yttrande över betänkandet vidhåller samfundet uppfattningen att en

så låg minsta dividend som 25 % inte bör väljas. Uppenbarligen har frågan

om minsta dividenden starkt påverkats av det förhållandet att övriga nordiska

länder har en minsta dividend av 25 %. Det framstår klart att det i

stort sett enda väsentliga skälet som framförts för en sänkning av minsta

dividenden från 50 till 25 % är den antagna önskvärdheten av att samma

procenttal tillämpas i de nordiska länderna. Styrelsen är medveten om

vikten av nordiskt samarbete i centrala frågor men vill samtidigt framhålla

att likheten i rättsreglerna i de olika nordiska länderna inte får bli ett självändamål.

Det kan inte sägas att frågan om minsta dividenden är någon central

gemensam nordisk lagstiftningsfråga. Även om det förekommer att fordringsägare

från övriga nordiska länder bevakar sina fordringar i Sverige,

torde det vara lika vanligt att fordringsägare från icke-nordiska länder befinner

sig i majoritet bland utländska fordringsägare. I praktiken torde det

vara av mycket underordnad betydelse om minsta dividenden är identisk i

de nordiska länderna. Då ackordsreglerna inte heller i övrigt torde komma

att bli helt identiska i de nordiska länderna synes sakliga skäl inte finnas att

förändra den minsta dividend som för närvarande gäller.

Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad framför liknande synpunkter

och tillägger, att ackordsförhandlingen innebär ett tämligen summariskt

förfarande, som för den skull bör vara förknippat med ett absolut

skydd för en minoritet av fordringsägare. Detta skydd bör inte sättas lägre

än vid 40 % av fordringsbeloppet.

2.3.5 Borgenärer vid offentligt ackord

Gällande rätt. Enligt 34 § AckL jämfört med 14 § samma lag berör ackord

inte borgenärer, vilkas fordringar är utrustade med förmånsrätt. Detta gäller

även om säkerheten endast täcker en del av fordringen. Fordringen i sin

helhet kvarstår alltså oreducerad efter ackordets avslutande. Borgenären

kan emellertid avstå från sin förmånsrätt i den mån den överstiger säkerhetens

värde. I så fall deltar han i ackordet med denna del av fordringen. Vid

ackord i konkurs gäller enligt 168 § KL en annan regel. Om den egendom, i

vilken borgenären äger särskild förmånsrätt, inte räcker till för betalning

av hela fordringsbeloppet, behandlas återstoden alltid som oprioriterad fordran.

Den omfattas alltså av ackordet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Lagberedningen. Beredningen anför att förmånsberättigade borgenärer i

princip inte bör beröras av ackord. En brist i AckL är emellertid att — i motsats

till vad som gäller vid ackord i konkurs — fordringar som är förenade

med särskild förmånsrätt inte omfattas av ackordet till den del säkerheten

ej förslår. Fordringen kvarstår alltså oreducerad efter ackordet om inte borgenären

avstått från sin förmånsrätt i vad den överstiger säkerhetens värde.

Ibland kan borgenären vara villig att avstå, t. ex. för att kunna bli delaktig i

ackordslikviden. Men borgenären kan också kalkylera med att han kan få

full betalning om han ger sig till tåls. Beredningen föreslår att förmånsberättigad

borgenär skall bli bunden av ackordet för belopp, som inte kan tas

ut ur egendomen, även om han inte avstått från någon del av förmånsrätten.

I gengäld skall fordringen räknas som oprioriterad i samma mån. Om värdet

av egendom, vari borgenär har särskild förmånsrätt, bedöms understiga fordringen,

skall borgenären därför delta i förhandlingen med den del av fordringen

som saknar täckning i säkerheten. Gode mannen skall anmärka i bouppteckningen,

om han anser att säkerheten är otillräcklig, och underrätta

borgenären. Förslaget överensstämmer i princip med gällande dansk, finsk

och norsk lag. Storleken av den fordran med vilken borgenären skall delta i

ackordet kan få betydelse vid röstningen. I händelse av tvist skall frågan avgöras

av rätten. Vid bedömningen av frågan i vilken utsträckning den förmånsberättigade

skall få rösta bör avgörandet enligt beredningen gå till hans

förmån, när tvekan om egendomens värde råder. Den föreslagna ordningen

medför också att borgenärerna i fråga om bristen får finna sig i den reduktion

som ackordet innebär. Borgenär som avstår från förmånsrätt äger utan vidare

i motsvarande mån få betalning enligt ackordet i samma ordning som

oprioriterade borgenärer. I annat fall måste han visa hur stort belopp som ej

kan uttas ur egendomen innan han kan få utdelning för bristen. Kontanta

medel behöver inte reserveras för alt tillgodose borgenären så länge man inte

har skäl att räkna med utdelning till honom. I många fall skulle det vara till

betydande nackdel om den egendom vari förmånsrätt åtnjuts skulle behöva

realiseras för att eventuell brist skall kunna konstateras. Det naturliga är

att gäldenären och gode mannen söker göra upp med borgenären i ett så tidigt

skede av förhandlingen som möjligt. Saken måste självfallet skötas på

ett sådant sätt att det inte kan bli fråga om hemligt gynnande av borgenären.

Beredningen tar vidare upp frågan, hur borgenär, som är säkerställd genom

äganderättsförbehåll, skall behandlas vid ackord. Enligt vad beredningen

erfarit brukar sådan borgenär vid underhandsackord jämställas med förinånsberättigad

borgenär. Beredningen finner en sådan ordning naturlig och

föreslår en bestämmelse som ger uttrycklig föreskrift därom för offentlig

ackordsförhandling. Därav följer bl. a., att om borgenären inte får full täckning

för sin fordran, han blir bunden av ackordet för återstoden. Någon inskränkning

i äganderättsförbehållets verkan åsyftas inte med bestämmelsen.

I fråga om kvittning av fordran framhåller beredningen, att man i avvak
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

57

tan på en reform av konkurslagstiftningen ansett sig böra i förslaget ta upp

bestämmelser, som nära ansluter sig till gällande rätt. Borgenär får alltså

inte delta i ackordsförhandling i den mån hans fordran täcks av kvittningsgill

motfordran. Han blir i övrigt bunden av ackordet.

Borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt får delta i ackordsförhandlingen

i den mån han avstår från förmånsrätten. Motsvarande gäller

borgenär som har rätt till kvittning. Vad angår förmånsberättigade borgenärer

med allmän förmånsrätt (dvs. förmånsrätt som ej är begränsad till

viss egendom) bör ackordsförhandling överhuvud ej förekomma utan att

trygghet finns för betalning till dem. Avstående från förmånsrätt kan däremot

bli mera aktuellt när fråga är om särskild förmånsrätt (dvs. sådan som

gäller i viss egendom).

Det förekommer att vissa kategorier av borgenärer enligt sina fordringshandlingar

skall få betalt först efter de vanliga borgenärerna. Som exempel

på sådana fordringshandlingar kan nämnas förlagsbevis. Vid ackord kan efterställda

borgenärer inte gärna lämnas utanför med verkan att de har kvar

sina fordringar oreducerade medan skulderna till de vanliga borgenärerna

reduceras genom ackordet. De skulle i så fall, om gäldenärens affärer sanerats

genom ackordet, senare kunna driva in sina fordringar helt och bli

bättre ställda än de vanliga borgenärerna i stället för tvärtom. Å andra sidan

kan de efterställda fordringsägarna inte i samband med ackordet tillerkännas

någon betalning utan att de vanliga borgenärerna tillgodosetts till

fullo. Följden blir att om vanliga borgenärer endast får viss procent, de efterställda

fordringarna måste bringas att bortfalla i samband med ackordet.

Kravet på 25 procents minsta dividend är självfallet inte uppfyllt när efterställda

borgenärer inte får någon utdelning. För att ackord skall kunna

komma till stånd i hithörande fall torde det därför bli nödvändigt att de efterställda

borgenärerna avstår från sina fordringar.

Beredningen tar även upp frågan huruvida böter och därmed jämställda

viten som enligt 17 kap. 18 § HB är ställda efter vanliga fordringar berörs av

ackordet eller ej. Vad som nu gäller härom kan vara tveksamt. Med dessa anspråks

straffrättsliga natur och de regler som gäller om verkställigheten synes

bäst överensstämma att de överhuvud inte ingår i ackordsförfarandet.

Detta kan medföra svårigheter att genomföra ackord när gäldenären häftar

för betydande böter eller viten.

Mot bakgrunden av vad här sagts om böter, viten och andra efterställda

fordringar framhävs i förslaget särskilt att förutsättningen att ackordet skall

ge lika rätt endast gäller för likaberättigade borgenärer. Detta innebär sannolikt

inte någon saklig ändring av vad som nu gäller.

Beträffande borgenär som har säkerhet i företagsinteckning pekar beredningen

på att svårigheter kan uppstå genom att inteckningen visserligen

medför förmånsrätt i utestående köpeskillingsfordran men däremot inte i

medel, som influtit som betalning. Beredningen framhåller att intecknings
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

havarnas rätt noga måste tillvaratas om de inte skall bli lidande. Boet

måste alltså handhas på sådant sätt att företagsinteckningshavares eller

andra förmånsberättigade borgenärers ställning inte försämras, om de inte

själva efterger sin rätt. Gode mannen måste vaka över att alla borgenärers

bästa beaktas. Om någon åtgärd särskilt berör viss borgenärs rätt, bör samråd

äga rum med denne. Om företagsinteckningshavare finner situationen

prekär, kan han även enligt förslaget söka gäldenären i konkurs. I det första

skedet av förfarandet har han ej ansetts böra vara underkastad några restriktioner

i detta hänseende. Under en följande offentlig ackordsförhandling

bör han liksom annan borgenär som ej omfattas av ackordet ha rätt att få

konkursansökan prövad om särskilda skäl föreligger till antagande att hans

rätt är i fara. Så kan vara fallet, om förlagsegendom förbrukas utan att vad

som återstår uppenbart förslår eller företagsinteckningshavaren säkerställts

på annat sätt.

Enligt gällande rätt deltar småfordringar i offentligt ackord. Beredningen

framhåller att detta visat sig vålla särskilda svårigheter, eftersom deras antal

kan vara stort och förfarandet därför kan bli tungt. Enligt beredningens

mening — vilken har vunnit anslutning från övriga nordiska kommitterade

-— bör det i samband med ackord kunna bestämmas att full betalning skall

utgå intill visst belopp. Förslaget innebär, att alla likaberättigade oprioriterade

borgenärer skall få full betalning intill det bestämda beloppet. Beloppet

får bestämmas efter de särskilda förhållandena i varje enskilt fall. Borgenärerna

får i vanlig ordning ta ställning till ackordsförslaget. I förfarandet

skall vidare borgenärerna anses som förmånsberättigade i den mån de skall

få full betalning. Eftersom borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt

i princip inte deltar i förhandlingen kommer inte heller borgenärer som

får full betalning att delta. De lämnas utanför förhandlingen och kan inte

påverka denna.

Remissyttrandena. Förslaget har i allmänhet inte föranlett några erinringar

under remissbehandlingen. Beträffande förslagets bestämmelser att borgenär

med särskild förmånsrätt deltar i ackordet med den del av fordringen som

överstiger värdet av säkerheten anför JK att ändringen för med sig vissa tilllämpningsproblem.

Ett mindre problem rör frågan i vilken utsträckning borgenären

skall få rösta när tvekan råder om säkerhetens värde. Enligt beredningen

bör avgörandet i en sådan fråga gå till borgenärens förmån. Denna

lösning ligger även enligt JK:s mening närmast till men kan inte i alla lägen

anses invändningsfri. Ett större tillämpningsproblem har samband med föreskriften

att ackordslikviden skall erläggas inom ett år efter fastställandet

av ackordet. Borgenären måste inom den angivna tiden visa hur stort belopp

som kan tas ut ur säkerheten. Uppenbarligen kan det vara ofördelaktigt

med en försäljning inom denna tid för att få eventuell brist konstaterad.

Beredningens rekommendation att gäldenären och gode mannen försöker gö
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

59

ra upp med borgenären utgör en föga tillfredsställande lösning. Det kunde

med hänsyn till det anförda synas tveksamt om beredningens förslag i denna

del borde tillstyrkas. Det torde emellertid i vissa situationer vara värdefullt

att ha de föreslagna reglerna. JK vill därför inte motsätta sig förslaget.

Handelskamrarna i Borås, Göteborg och Karlstad ifrågasätter om inte vid

sidan av äganderättsförbehåll borde beaktas s. k. säkerhetsköp enligt lösöreköpsförordningen.

I fråga om böter och därmed jämställda medel som indrivs som böter biträder

JK beredningens uppfattning att med dessa anspråks straffrättsliga

natur bäst överensstämmer att de överhuvud inte ingår i ackordsförfarandet.

Skulle böter och därmed jämställda medel beaktas i ett ackordsärende

måste f. ö. länsstyrelsen eller annan myndighet uttryckligen bemyndigas att

beträffande dem anta förslag om ackord.

RRV anför att underhandsackord f. n. torde kunna omfatta skatter m. m.

i sådana fall då utdelningen i konkurs inte kan förväntas ens vid företräde

framför oprioriterade borgenärer komma att uppgå till bjudet ackordsbelopp.

Ett antagande av ackord torde i sådana fall ske till samma procentsats

som för övriga borgenärer och synes i praktiken vara liktydigt med att statsverket

avstår från förmånsrätten. Den föreslagna lagstiftningen synes i dessa

fall begränsa statsverkets möjligheter att anta ackord i förhållande till

vad som nu är fallet.

När det gäller behandlingen av småfordringar anser Ackordscentralen,

Stockholm, att förslaget innebär en värdefull modifikation jämfört med gällande

rätt. Ackordscentralen anför vidare.

Ändå kvarstår kravet på, att även dessa borgenärer enligt förslaget skall

erhålla underrättelse om innehållet i kungörelsen angående beslutet om

ackordsförhandling. Detta är en icke oväsentlig teknisk belastning. Det bör

därför nämnas, att på senaste tiden det vanliga är, att småborgenärerna helt

enkelt betalas, innan förfarandet inleds. De finns alltså inte med i bouppteckningen.

önskvärt vore, att en sådan ordning ”legaliseras” genom ett motivuttalande

att återvinning i sådana fall ej rimligen kan ske. I så fall skulle

undantagsbestämmelserna om småborgenärerna kanske kunna undvaras.

2.3.6 Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

Gällande rätt. Ackordsförslag skall enligt 25 § AckL anses vara antaget av

borgenärerna om alla närvarande borgenärer är ense och dessa borgenärer

anmält två tredjedelar av beloppet av samtliga röstberättigande fordringar.

Detsamma skall gälla om fyra femtedelar av de borgenärer som kommer tillstädes

bifaller förslaget och de anmält fyra femtedelar av det nyssnämnda

fordringsbeloppet.

Lagberedningen. Beredningen föreslår att majoritetskravet bestäms olika

beroende på om ackordet bjuder minst 50 % eller dividenden är lägre.

I det förra fallet skall föreligga anslutning från tre femtedelar av de röstan
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

de. Därjämte krävs, att deras fordringar uppgår till motsvarande andel av

de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Om dividenden däremot

understiger 50 %, skall föreligga trefjärdedels majoritet enligt båda

beräkningsgrunderna. Med sammanlagda fordringsbeloppet avses enligt

förslaget i princip alla fordringar som upptagits i bouppteckningen eller anmälts

eller annars blivit kända senare och som skulle omfattas av ackordet.

I den mån fordringar skall betalas fullt skall de dock inte medräknas.

Beredningen anser att en ytterligare sänkning av majoritetskravet inte är

tillrådlig. Liksom i fråga om minsta dividenden föreligger i fastställelseprövningen

en enligt beredningens uppfattning tillräcklig säkerhet mot missbruk,

exempelvis genom att närstående till gäldenären föstar för ackordet.

Remissyttrandena. De föreslagna reglerna om borgenärsmajoritet har i

allmänhet inte föranlett erinringar under remissbehandlingen. Hovrätten för

Västra Sverige anför att förslaget medför att likformiga bestämmelser kommer

att finnas i de nordiska länderna och att hovrätten därför anser sig böra

tillstyrka förslaget såvitt gäller ackord, som ger minst 50 %. Under

hänvisning till vad hovrätten anför beträffande minsta dividenden ifrågasätter

hovrätten emellertid, om inte nuvarande majoritetsregel, fyra femtedelar,

bör bibehållas beträffande ackordsförslag, som ger mindre än 50 %, i varje

fall om hovrättens förslag, att särskilda skäl skall uppställas som villkor för

godtagande av sådant ackord, ej vinner beaktande.

2.3.7 Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord

Gällande rätt. I 12 och 14 §§ AckL finns bestämmelser om verkan av konkurs-

och utmätningsansökningar, som gjorts efter det att beslut meddelats

om inledande av offentlig ackordsförhandling. Om konkursansökan då inges

av borgenär, som sknlle bli bunden av ackordet, får den inte bifallas om inte

gäldenären medgivit ansökningen eller sökandens fordran uppgår till mer än

en femtedel av samtliga kända, oprioriterade fordringar. Strängare krav gäller

i allmänhet då ackordsförslag antagits av borgenärerna eller hänskjutits

till rättens prövning. Ackordsförhandlingen utgör däremot inget hinder för

gäldenären att själv söka sig i konkurs. I fråga om utmätningsansökan gäller

att utmätning, efter det att beslut meddelats om inledande av ackordsförhandling,

inte får ske för fordran som uppkommit dessförinnan. Om så

har skett är utmätningen utan verkan. Har däremot utmätning skett före beslutet

om inledande av ackordsförhandling, skall verkställigheten fortgå.

Borgenär med pant- eller retentionsrätt har rätt till utmätning trots ackordsförhandling.

Lagberedningen. Sedan ansökan gjorts om ackordsförhandling, skärps

hindren enligt beredningens förslag för att gäldenären skall kunna försättas

i konkurs. I detta sammanhang föreslås inskränkning av gäldenärens nuva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

61

rande möjlighet att begära sig själv i konkurs under pågående ackordsförliandling.

Beredningen framhåller att det visserligen inte är så mycket värt

att försöka genomdriva ett ackord mot gäldenärens vilja, eftersom hans

medverkan i allmänhet är en viktig förutsättning för ackordets genomförande.

Ofta är emellertid avsikten, att rörelsen skall övergå i andra händer.

I andra fall kan borgenärerna föredra ackord med en värdefull borgen framför

konkurs. I princip anser beredningen det naturligt att ackordsförhandlingen

får fortgå ostörd sedan den väl inletts, om rimliga utsikter finns att

ackord skall komma till stånd. Om gäldenären är på obestånd, kan ackordet

medföra att obeståndet hävs. Frågan sammanhänger med reglerna om gäldenär

rätt att återkalla ackordsförslag. Enligt förslaget får gäldenären inte

fritt återkalla ackordsförslag. Om gäldenären å andra sidan har bärande skäl

för återkallelse bör de enligt beredningen givetvis beaktas. Medges återkallelse,

föreligger inte heller hinder mot konkurs. Beredningen framhåller att

det inte kan vara lämpligt, att gäldenären i andra fall får godtyckligt ändra

ståndpunkt och därmed göra om intet det arbete som hans tidigare ståndpunkt

föranlett och därmed kanske också rubba överenskommelse att rörelsen

skall övergå i nya händer. Återkallelse anses ej heller böra tillåtas därför

att borgensmän ångrat sig. Borgensman kan, om han så vill, göra sitt

borgenserbjudande villkorligt och därmed gardera sig mot att det skall gälla,

om utredningen visar att ackordsförslaget var förhastat e. 1. Av dessa skäl

föreslår beredningen att, sedan ansökan om offentlig ackordsförhandling

kommit in, gäldenären får försättas i konkurs endast om det saknas skälig

anledning till antagande att ackord kan komma till stånd. Gäldenären har

t. ex. förfarit otillbörligt eller bakom konkursansökningen står borgenärer

med sådana fordringsbelopp att de kan hindra att ackordsförslaget antas.

Ansökan av borgenär som inte omfattas av ackordet skall enligt förslaget

prövas i vanlig ordning, om särskilda skäl föreligger till antagande att hans

rätt är i fara. En konkursansökan som tills vidare ej får bifallas skall förklaras

vilande till dess ackordsfrågan blir avgjord.

Beredningen föreslår vidare, att utmätning i allmänhet inte skall få ske

sedan beslut om ackordsförhandling meddelats. Om detta sker, skall åtgärden

vara utan verkan. Egendom som är belastad med särskild förmånsrätt

skall dock inte beröras av dessa inskränkningar.

Remissyttrandena. Förslaget har inte föranlett några erinringar under remissbehandlingen.

2.3.8 Återvinning vid offentligt ackord

Lagberedningen. En brist i nuvarande bestämmelser är att återvinning inte

kan äga rum i anledning av ackord. Gode mannen är i stället hänvisad till att

genom övertalning förmå den, som kort före ackordsförhandlingen erhållit

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

betalning eller någon annan förmån av gäldenären, att frivilligt återställa

vad han fått. Därvid kan gode mannen naturligtvis hota med konkurs och

återvinning i denna. Om bevisläget är oklart kan dock resultatet knappast

bli gott. Även i andra fall torde svårigheterna att nå något resultat vara betydande.

Beredningen föreslår, i likhet med vad de norska och danska kommittéerna

ämnar föreslå, att möjlighet till återvinning införs vid ackord. Eftersom

en översyn av bestämmelserna om återvinning i konkurs inte hunnit avslutas,

anknyter beredningen återvinning vid ackord till gällande återvinningsregler

i KL.

Beredningen anser inte att några speciella avvikelser från reglerna i KL är

behövliga annat än i fråga om återvinning av utmätning. Enligt 31 § KL

återvinns nämligen endast den betalning som vunnits genom utmätning. Utmätning

medför emellertid normalt även förmånsrätt i konkurs enligt 17

kap. 8 eller 9 § HB. Förmånsrätt äger dock inte rum om konkurs följt på

ansökan inom viss tid efter utmätningen. Motsvarande resultat kan i sak

uppnås när offentligt ackord kommer till stånd genom en bestämmelse att

vad som i 31 § KL sägs om återvinning av betalning genom utmätning skall

gälla även den förmånsrätt som borgenären vunnit genom utmätningen.

Enligt förslaget skall talan väckas medan ackordsfrågan är anhängig men

får inte slutligt prövas innan denna fråga avgjorts och man alltså vet om

ackord verkligen kommer till stånd. Till dess torde i allmänhet vara lämpligast

att återvinningsmålet vilar. Kommer ackord till stånd, får målet tas

upp till fortsatt behandling i vanlig ordning. Uppnås inte ackord, skall den

väckta talan avvisas, om inte gäldenären försätts i konkurs efter ansökan

som gjorts inom tre veckor från att förhandlingen upphörde. Enligt 35 §

KL i dess föreslagna lydelse skall nämligen i sådant fall återvinningsfristerna

även i konkurs räknas till dagen för ansökningen om förordnande

av god man. Rätt att föra talan om återvinning skall tillkomma borgenär

vars fordran omfattas av ackordet. Till skillnad från vad som gäller i konkurs,

där konkursförvaltaren vanligen är den som för återvinningstalan,

föreslås inte någon sådan rätt för gode mannen. Skälen härtill är att återvinningsprocessen

vid ackord skall fullföljas först sedan ackordet fastställts

då gode mannens egentliga uppdrag är slutfört och att gode mannen inte

heller förfogar över några medel för processkostnaderna. Det är därför

knappast möjligt att ge gode mannen självständig talerätt utan en väsentlig

omläggning av systemet. Borgenär som vill väcka talan skall dock underrätta

gode mannen, vid påföljd att hans talan annars inte upptages till prövning.

Den som i anledning av återvinning får fordran mot gäldenären skall

få avräkna vad som tillkommer honom enligt ackordet på vad han annars

skulle betala (jfr 40 § KL).

Vad som vinns genom återvinning skall utdelas till de borgenärer som

omfattas av ackordet utöver vad som tillförsäkrats dem enligt detta, om

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

inte annat bestämts genom ackordet. Eftersom gäldenären själv råder över

sin egendom, skall det som återvinns utges till honom. Beredningen framhåller

att detta ibland kan verka stötande och i andra fall är opraktiskt,

t. ex. när en ackordscentral skall ombesörja ackordslikviderna. För att komma

till rätta med problemet föreslår beredningen att rätten, på framställning

av borgenär som omfattas av ackordet eller av gäldenären, skall kunna

i återvinningsmålet ge föreskrift om särskild förvaltning av vad som skall

återbäras. Egendom som satts under sådan förvaltning får inte tas i mät

för gäldenärens skulder annat än om ackordet förfallit.

Lagberedningen tar vidare upp vissa återvinningsliknande situationer,

som finns reglerade i 3 § förordningen (1895: 50 s. 1) i avseende på handel

om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (lösöreköpsförordningen)

och 117 § lagen (1927: 77) om försäkringsavtal (försäkringsavtalslagen).

Dessa regler innebär, att egendom som sålts i den ordning lösöreköpsförordningen

anger, under vissa förutsättningar kan åtkommas vid säljarens

konkurs och att återkrav kan ske av försäkringspremier, när försäkringstagaren

försätts i konkurs. Beredningen föreslår att dessa regler görs

tillämpliga även vid offentligt ackord. Detsamma föreslås också gälla de bestämmelser

om återgång av skifte vid makes konkurs, som finns i 18 § lagen

(1898: 64 s. 10) om boskillnad (boskillnadslagen).

Lagberedningen erinrar slutligen om att enligt 1933 års nordiska konkurskonvention,

konkurs i det land där gäldenären har sitt allmänna tvistemålsforum

skall omfatta egendom i de övriga staterna. Beträffande sådan

egendom skall tillämpas de regler om återvinning i konkurs som gäller

i den stat där konkursen inträffat. Beredningen framhåller att om återvinning

medges vid ackord, det är önskvärt att det får gälla även egendom i annan

av de fördragsslutande staterna. Detta kräver emellertid ändring av

konventionen och bör därför enligt beredningens mening anstå till dess en

översyn av denna kan ske.

Remissyttrandena. Den föreslagna möjligheten till återvinning under förhandling

om offentligt ackord har i allmänhet inte föranlett några erinringar.

Hovrätten för Västra Sverige anför att den föreslagna möjligheten har

stor betydelse. Förslaget ger emellertid i denna del anledning till vissa frågor

rörande sådan återvinningssvarande som genom bifall till återvinningstalan

erhåller fordran mot gäldenären. Sålunda ifrågasätter hovrätten om

inte en uttrycklig bestämmelse bör införas att återvinningssvarande som i

anledning av bifall till kärandens talan om återvinning får fordran mot gäldenären

äger delta i ackordsförhandlingen. Vidare är det enligt hovrättens

mening inte tillfredsställande att ackordsförslaget kan behandlas och antas

av borgenärerna innan återvinningssvaranden kunnat få del av den mot

honom väckta talan. Talan om återvinning bör inte få väckas senare än att

svaranden kan beräknas få del av den före borgenärssammanträdet. Åter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

vinningssvaranden har under ackordsförhandlingen endast en eventuell

fordran mot gäldenären. Fordringens existens beror på om den mot honom

förda återvinningstalan bifalles eller ej och denna talan får prövas endast

om ackord kommer till stånd. Man vet således inte vid röstningen om ackordsförslaget,

om fordringen finns eller ej. I det avseendet är fordringen

att jämställa med fordran mot vilken anmärkning kvarstår vid röstningen.

Återvinningssvarandens fordran torde därför vid röstningen och vid fastställelseprövningen

böra behandlas på samma sätt som fordran mot vilken

anmärkning framställts.

EON anser att den förmånsrätt som borgenär vinner genom utmätning

bör på motsvarande sätt som vid konkurs gå förlorad om förhandling om

offentligt ackord inleds. Om sålunda god man förordnas inom en månad

efter utmätningen, bör tiden för förmånsrättens uppkomst avbrytas. I annat

fall kan förmånsrätt uppkomma under det första skedet av ackordsförhandlingarna

och ackordsfrågan komma i ett annat läge. Visserligen kan,

om utmätningssökande vidhåller sin förmånsrätt, återvinning äga rum men

det synes opraktiskt att behöva tillgripa sådan åtgärd. Om ackordsfrågan

förfaller bör — liksom efter s. k. fattigkonkurs — utmätningen anses stå

kvar.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför att de föreslagna ändringarna

beträffande återkrav av vissa premiebetalningar innebär att möjlighet

till återkrav vidgas något. Ändringarna synes emellertid vara acceptabla

konsekvenser av reformeringen av ackordslagstiftningen.

2.3.9 Förfarandet vid förhandling om offentligt ackord

Gällande rätt. Enligt AckL är de officiella funktionerna delade mellan rätten,

konkursdomaren och en särskilt förordnad rättens ombudsman. I 7 §

AckL föreskrivs beträffande den sistnämnde, att konkursdomaren i samband

med beslutet om inledande av ackordsförhandling skall förordna en

ärlig och förståndig man att i ackordsärenclet vara rättens ombudsman. Om

detta uppdrag gäller väsentligen detsamma som i konkurs. De olika tidsfristerna

för anmälning av fordringar, framställning av anmärkning mot

dem, utsättande av borgenärssammanträde m. in. bestäms av konkursdomaren

i samråd med ombudsmannen. Bland rättens ombudsmans övriga

uppgifter kan nämnas, att han granskar anmälningarna och anmärkningar

mot dessa, att han upprättar borgenärsförteckning och att han leder borgenärssammanträdet

för prövningen av ackordsförslaget.

Bestämmelser om anmälan av fordringar och anmärkning mot anmäld

fordran finns i 15—18 §§ och 20 § AckL. Borgenärer, som vill delta i ackordsförhandlingen,

skall inom viss tid, som bestämts och kungjorts i

samband med beslutet om ackordsförhandling, skriftligen anmäla sina

fordringar till konkursdomaren. De skall bifoga de handlingar som åbero
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

pas till stöd för framställningen. När anmälningstiden gått ut överlämnar

konkursdomaren ett exemplar av de ingivna handlingarna till rättens ombudsman

för att hållas tillgängliga för gäldenären och borgenärerna. Om

gäldenären vid granskningen av handlingarna upptäcker, att någon som

gjort anmälan inte är berättigad till detta eller att anmälningen är felaktig

av annat skäl, kan han inom viss tid hos konkursdomaren göra anmärkning

mot fordringen. Även anmärkningstiden kungörs i samband

med beslutet om ackordsförhandling. Samma rätt att framställa anmärkning

har borgenär, som anmält fordran. Sedan anmärkningstiden gått ut

sänder konkursdomaren över ett exemplar av anmärkningshandlingarna

till rättens ombudsman för att finnas tillgängliga tillsammans med anmälningarna.

Borgenär har också möjlighet att efter anmälningstidens utgång

anmäla fordran. Då sådan efteranmälan gjorts, skall på borgenärens bekostnad

utfärdas offentlig kungörelse om anmälningen och om tid för anmärkning

och plats där anmälningen finns tillgänglig. Efteranmäld fordran

får inte beaktas vid omröstningen på borgenärssammanträdet, om inte

anmälningshandlingarna tillställts rättens ombudsman före omröstningen

eller borgenären hos ombudsmannen styrkt att anmälan skett. Kommer

inte förlikning till stand inför rättens ombudsman skall tvisten avgöras av

rätten.

Enligt AckL skall frågan om fastställelse av ackordsförslag, som antagits

av borgenärerna, ske vid särskilt sammanträde med rätten (26, 27 och

29 ,§§). Detta utsätts att förekomma inom viss i lagen angiven tid efter

det konkursdomaren fått protokoll över borgenärssammanträde, som visar

att ackordsfrågan hänskjutits till rätten. Konkursdomaren skall offentligt

kungöra tiden för ärendets handläggning minst tio dagar i förväg. Borgenär

som vill bestrida fastställelse skall göra det skriftligen senast tre

dagar innan ärendet skall las upp. Beträffande fastställelseprövningen

gäller vidare enligt 32 § AckL, att fastställelse ex officio skall vägras i vissa

fall, bl. a. då ackordet uppenbart länder till skada för borgenärerna. Rätten

kan dessutom enligt 33 § vägra fastställelse, om den finner att det på

grund av bristande utredning inte kan med visshet bedömas om ackordet

leder till skada för borgenärerna eller om fastställelse bestrids på grund

av att säkerhet inte finns för ackordets fullgörande.

Lagberedningen. Enligt beredningens uppfattning står den nuvarande omständliga

ordningen knappast i proportion till betydelsen av anmälningsoch

anmärkningsförfarandet vid ackordsförhandling, som ju endast gäller

rösträtt i förfarandet. Enligt vad beredningen inhämtat, har borgenärerna

vanligen redan i samband med den betalningsinställelse, som normalt föregår

ackordsförhandlingen, anmält sina fordringsanspråk till den som svarar

för förhandlingen. F. n. måste även borgenär som gett sin förhandsanslutning

till ackordsförslaget anmäla sin fordran. Särskilt för utländska

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. i\Iaj:ts proposition nr 136 år 1670

borgenärer kan detta te sig svårförståeligt. Beredningen föreslår därför att

bouppteckningen blir underlag för röstlängd under förhandlingen. Endast

borgenär, vars fordran inte upptagits i bouppteckningen eller senare uppgetts

av gäldenären kommer då i princip att behöva göra anmälan, om

han vill delta i förhandlingen.

Det är önskvärt, att den som vill anmäla fordran gör delta i god tid före

borgenärssammanträdet. Anmälan senare än en vecka före detta skall enligt

förslaget godtas endast om prövningen av ackordsförslaget inte därigenom

uppskjuts. Reglerna om efteranmälan kan med denna ordning avskaffas.

Det nuvarande förfarandet när anmärkning framställs mot anmäld

fordran har den fördelen, alt borgenär som anmält fordran vet att

han har rösträtt för fordringen, om någon anmärkning inte framställs

före anmärkningstidens utgång. Fördelen synes dock inte uppväga den stelhet

och tidsutdräkt som det nuvarande systemet medför. Enligt uppgift

är anmärkningar från borgenärer mycket sällsynta. Beredningen anser

därför alt den särskilda tidsfristen för anmärkningar kan slopas. Om anmärkning

görs mot fordran i något fall, bör borgenären skyndsamt underrättas

så att saken om möjligt kan utredas före borgenärssammanträdet.

I regel torde det bli gäldenären eller gode mannen som gör anmärkning i

samband med att bouppteckning upprättas. I sådana fall bör borgenären

få upplysning om anmärkningen redan i samband med att han underrättas

om att förhandlingen inletts. Om förlikning inte kommer till stånd och det

beror på den tvistiga fordringen huruvida ackordsförslaget antagits eller

ej, skall prövningen hänskjutas till rätten.

Någon motsvarighet till rättens ombudsman finns inte i de övriga nordiska

länderna. Enligt beredningens mening är ackordsförfarandet utan

konkurs inte mer komplicerat än att ombudsmannen kan avvaras, särskilt

som saken brukar vara klar då ansökan om inledande av ackordsförhandling

görs. Förhållandena är annorlunda vid konkurs. Detta beror på att

konkursförfarandet med dess realisation av tillgångarna och prövning av

rätt till utdelning m. in. har eu helt annan omfattning och innebörd än ackordsförhandling.

Denna leder ej såsom konkursförfarandet till att borgenärernas

betalningsrätt i boet fastställs. Förlikningsförfarandet spelar

därför enligt beredningens mening ej på långt när samma roll vid sådan

förhandling som i konkurs. 1 konkurs har rättens ombudsman också bl. a.

att övervaka hela förvaltningen. Hans väsentliga funktion enligt AckL är

inskränkt till att upprätta borgenärsförteckning för borgenärssammanträdet

och att leda detta. Dessa uppgifter bör enligt beredningen kunna fördelas

mellan gode mannen och konkursdomaren.

Beredningen anför vidare att gode mannens funktioner, fastän de enligt

AckL är inskränkta till inledningsskedet, i praktiken sträcker sig längre

än så. Det är sålunda han som i egenskap av borgenärernas förtroendeman

är mest aktiv under förhandlingen. Han brukar t. o. in. även sedan

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

ackord kommit till stånd vara verksam för att tillse att gäldenären fullgör

sina förpliktelser enligt ackordet. Beredningen har funnit det naturligt

att anpassa lagstiftningen härefter. Gode mannen skall vara borgenärernas

förtroendeman. Han åläggs i förslaget vissa nya funktioner och får

hl. a. självständig anmärkningsrätt. Vidare skall han upprätta borgenärsförteckningen

till borgenärssammanträdet.

Konkursdomaren skall enligt förslaget vara ordförande på borgenärssammanlrädet.

Gode mannen skall därvid tillvarata borgenärernas gemensamma

bästa. Konkursdomaren skall i lämplig utsträckning verka för förlikning,

när någon borgenärs rösträtt är tvistig. Sådana tvister förekommer

dock enligt beredningens uppfattning sällan och kan dessutom lämnas därhän,

om utgången av blivande omröstning inte beror av om borgenärens

röst godtas eller ej. Någon principiell invändning anses inte kunna resas

mot att konkursdomaren i övrigt söker förlika tvistande parter. Rättens ordförande

har ju även vid förberedelse i vanliga dispositiva tvistemål att i viss

omfattning verka för förlikning (42 kap. 17 § RB). Även gode mannen kommer

f. ö. att vara verksam för att förlikning skall komma till stånd. Beredningen

föreslår, att de som är tillstädes på sammanträdet skall kunna uppdra

åt gode mannen att sluta förlikning med borgenären.

Det torde enligt beredningen i praktiken vara mycket ovanligt att faststallelse

vägras. Med hänsyn härtill anser beredningen, att det är onödigt

att särskilt sammanträde alltid skall behöva hållas i saken. I stället föreslås

att det skall ankomma på konkursdomaren att pröva fastställelsefrågan och

att detta skall ske i anslutning till borgenärssammanträdet. Om konkursdomaren

någon gång anser att fastställelse inte bör meddelas eller finner att

beaktansvärda skäl talar mot fastställelse, skall frågan enligt förslaget hänskjutas

till rätten. Så kan vara fallet om borgenär bestritt fastställelse och

framlagt goda skäl för sin standpunkt. Om det på grund av tvistiga rösträttsfrågor

inte kan avgöras om ackordsförslaget antagits eller inte, skall

saken också hänskjutas till rätten.

Fastställelse skall enligt förslaget vägras ex officio i sådana fall som de

som anges i 32 § AckL. Så blir alltså fallet bl. a. då ackordet uppenbart är till

skada för borgenärerna. I andra fall skall borgenärs bestridande utgöra förutsättning

för att det skall komma i fråga att vägra fastställelse. Med hänsyn

till de nedsatta minimikraven för ackord och borgenärsanslutning ges

rätten genom förslaget något större frihet än f. n. att vägra fastställefse.

Beredningen uttalar att förslaget bör få till följd, att fastställelseprövningen

normalt går ut på att tillse att påtagliga grövre fel inte förekommer, medan

en mera ingående prövning bara sker efter bestridande.

Remissyttrandena. Beredningens förslag beträffande förfarandet vid förhandling

om offentligt ackord har i allmänhet godtagits av remissinstanserna.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Sveriges advokatsamfund hänvisar beträffande rättens ombudsman vid

ackordsförhandling till sitt yttrande över 1966 års promemoria, där samfundet

bl. a. anförde följande:

Rättens ombudsmans funktioner i ackordsärende är givetvis betydligt

mindre omfattande än i konkurser, men därför inte så betydelselösa att rättens

ombudsmannafunktionen utan vidare kan avskaffas. Med den nuvarande

ordningen har rättens ombudsman arbetsuppgifter, vilka torde avsevärt

avlasta konkursdomaren. Den granskning av anmälningshandlingarna som

sker hos rättens ombudsman är tidsödande, och erfarenheten visar att, även

om bevakningarna huvudsakligen sker genom de organisationer som är verksamma

på området, många brister i formellt hänseende föreligger. Även om

anmälningsförfarandet avskaffas, talar ej oväsentliga skäl för att rättens

ombudsman bibehålies. Sålunda måste rättens ombudsmans möjligheter att

på ett fritt sätt föra förhandlingar med borgenärerna vara avsevärt större

än konkursdomarens. Det kan också i vissa situationer vara lättare för rättens

ombudsman än för konkursdomaren att aktivt verka för ett genomdrivande

av ackord, särskilt med hänsyn till den vana vid att förlika parter

med väsentligt divergerande uppfattningar som en rättens ombudsman med

lämpliga kvalifikationer besitter. Att till gode mannen överföra uppgiften

att på basis av den av honom sammanställda borgenärsförteckningen i bouppteckningen

upprätta röstlängd vid borgenärssammanträde och därmed

i praktiken dominera frågan vilka som äger deltaga i omröstningen är ej tillfredsställande.

De krav på objektivitet som ställes på den funktionär som

skall omhänderha dessa arbetsuppgifter kan och bör inte appliceras på gode

mannen. Gode mannen fyller sina uppgifter bättre, om han är personligen

starkt engagerad för ett genomförande av ackord. I detta sammahang kan

också påpekas att den kostnad som rättens ombudsmans medverkan kräver

är förhållandevis obetydlig. Styrelsen finner det således ur rättssäkerhetssynpunkt,

men även för att ackord sförfarandet ur andra synpunkter skall

fungera på ett tillfredsställande sätt, otillfredsställande att rättens ombudsmannafunktioner

avskaffas.

Handelskamrarna i Borås, Göteborg och Karlstad anför att vissa betänkligheter

inställer sig i fråga om avskaffandet av det kontrollerande organ

som rättens ombudsman utgör, men att förslaget bör sättas i samband med

de föreslagna reglerna för gode mannens kompetens.

2.3.10 Tillsyn över ackordets fullgörande in. m.

Gällande rätt. Någon bestämmelse som möjliggör att gäldenären ställs under

tillsyn i fråga om ackordets fullgörande finns inte i AckL. I praktiken

brukar emellertid gode mannen, även sedan ackord kommit till stånd, vara

verksam för att tillse att gäldenären fullgör sina förpliktelser enligt ackordet.

Enligt 37 § AckL förfaller i vissa fall den eftergift, som genom ackordet

tillerkänts gäldenären. Detta sker utan särskild prövning. Eftergiften förfaller

bl. a., om det sedan ackordet fastställts visar sig att gäldenären i hemlighet

gynnat någon borgenär för att inverka på utgången av ackord sfrågan.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Lagberedningen. Beredningen föreslår att konkursdomaren om skäl föreligger

skall kunna förordna gode mannen eller annan lämplig person att utöva

tillsyn över att gäldenären fullgör sina förpliktelser.

Om gäldenären åsidosätter sina skyldigheter enligt ackordet, skall ackordsförmånen

kunna förverkas på talan av borgenär som omfattas av ackordet.

Möjligheten av särskild kontroll över ackordets fullgörande i förening

med den angivna sanktionen bör i viss mån göra borgenärerna mera

benägna att godta ackord och överhuvud göra ackordsinstitutet mera effektivt.

Beredningen anser lämpligt att frågan om förverkande även i sådana

fall som avses i 37 § AckL prövas att rätten som på ansökan av borgenär

efter omständigheterna kan förklara ackordsförmånen förfallen.

Remissyttrandena. Förslaget har i denna del lämnats utan erinran under

remissbehandlingen.

2.4 Departementschefen

2.4.1 Allmänna synpunkter

Ackord innebär i princip en uppgörelse mellan en gäldenär på obestånd

och hans borgenärer om att fordringarna skall reduceras till en viss andel

av det ursprungliga fordringsbeloppet, varvid särskilda föreskrifter ges om

betalningstiden. Gäldenären behåller hela tiden rådigheten över sina tillgångar.

Ackord medför en sanering av gäldenärens ekonomiska förhållanden

som ofta möjliggör att en av gäldenären bedriven rörelse i fortsättningen

kan drivas under gynnsammare ekonomiska förutsättningar antingen av

gäldenären själv eller av annan till vilken rörelsen överlåts. I förhållande

till konkurs medför ackord avsevärda fördelar genom att den dyrbara, tidsödande

och värdeförstörande avvecklingen och realisationen av gäldenärens

tillgångar undviks. När förutsättningar föreligger för ackord medför

ackordsförfarandet sålunda i allmänhet ett gynnsammare resultat för

borgenärerna än konkurs.

De ackordsuppgörelser som hittills träffats har vanligen varit underhandsackord.

Sådana förekommer i rätt stor utsträckning. Förfarandet är inte

reglerat i lag utan bygger helt på frivilliga överenskommelser. Enligt tillgängliga

uppgifter genomfördes under åren 1960—1966 sammanlagt omkring

1 200 underhandsackord under medverkan av de organisationer som

specialiserat sig på sådan verksamhet. Frekvensen av ackord enligt AckL

och KL, offentliga ackord, är däremot liten. Under åren 1956—1965 fastställdes

sålunda sammanlagt 16 ackord i konkurs och 83 offentliga ackord

utan konkurs.

Lagberedningen har bedömt det som angeläget att en reform av ackordslagstiftningen

genomförs i syfte att göra ackordsförfarandet mera praktiskt

användbart. Under det nordiska samarbetet på konkursrättens om
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

råde har enighet nåtts i vissa frågor rörande ackordslagstiftningen men

det är enligt beredningens mening inte nödvändigt att avvakta slutliga förslag

från övriga länder.

Behovet av en snar reform av ackordslagstiftningen har allmänt understrukits

under remissbehandlingen. Detta anses också kunna ske utan att

det nordiska samarbetet på detta område äventyras. De av beredningen

företagna ändringarna har allmänt ansetts ägnade att undanröja de nuvarande

bristerna i ackordslagstiftningen.

Även enligt min mening torde den ringa förekomsten av offentliga ackord

i hög grad bero på att nuvarande bestämmelser medför ett alltför omständligt

förfarande. I likhet med lagberedningen och remissopinionen anser jag

därför att det finns ett starkt behov av en reform av ackordslagstiftningen. I

allt väsentligt föreligger enighet inom de nordiska länderna angående de lösningar

som bör väljas på detta område. En reform bör kunna genomföras

utan att överensstämmande lagförslag lagts fram i de övriga nordiska länderna.

F. n. försvåras ackordsförhandlingar ofta av att borgenärerna oberoende

av förhandlingarna kan erhålla utmätning eller sätta gäldenären i konkurs.

Först efter beslut om inledande av offentlig ackordsförhandling inskränks

den möjligheten. Lagberedningens förslag innebär däremot att, sedan god

man förordnats, förhandlingar om underhandsackord skall kunna föras

och offentligt ackord vid behov förberedas utan störande säraktioner från

borgenärer som skulle omfattas av ackordet. När det gäller offentligt ackord

innebär förslaget bl. a. att minimikravet på utdelning sätts ned och att borgenär

smajoriteten för antagande av ackord minskas. Vidare föreslår beredningen

att återvinning skall kunna ske vid ackord på samma sätt som under

konkurs. Även förfarandet vid förhandling om offentligt ackord förenklas

avsevärt i beredningens förslag.

Enligt min mening innebär det en värdefull vinning om förhandlingar

om underhandsackord kan föras utan att störas av säraktioner från borgenärerna.

En sådan ordning medför med all sannolikhet att åtskilliga konkurser

kan undvikas. Även på de övriga områden där lagberedningen för

fram reformförslag finns det enligt min mening utrymme för en modernisering

och förenkling av ackordslagstiftningen. Syftet med en reform

av ackordslagstiftningen bör vara att göra ackord till ett mer användbart

redskap när det gäller att i kritiska situationer åstadkomma en uppgörelse

mellan gäldenär och borgenär med minsta möjliga förluster för företag

och anställda.

2.4.2 God man vid ackordsförhandling

Enligt AckL skall god man förordnas innan offentlig ackordsförhandling

inleds. Gode mannens uppgift enligt AckL är i första hand att förrätta bo
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

uppteckning. Han skall också avge berättelse om boets tillstånd och

orsakerna till gäldenärens obestånd samt avge yttrande huruvida ackordsförslaget

bör antas av borgenärerna eller inte. Några formella kompetenskrav

uppställs inte för gode mannen. Han skall ha sådan insikt och erfarenhet

som erfordras för uppdraget.

Som tidigare framhållits innehåller lagberedningens förslag den nyheten

att förhandling om underhandsackord skall kunna ske under insyn av god

man och att godmansförordnandet skall vara förenat med vissa rättsverkningar

i syfte att motverka säraktioner från enskilda borgenärer medan

ackordsförhandlingarna pågår. Om gäldenären inte sökt offentlig ackordsförhandling

inom två månader från godmansförordnandet, förfaller förordnandet

och dess verkningar. Söks däremot offentlig ackordsförhandling inom

den angivna tiden övergår förfarandet i ett andra skede, motsvarande offentlig

ackordsförhandling enligt AckL.

En av de betydelsefullaste uppgifterna vid en reform av ackordslagstiftningen

är, som jag tidigare framhållit, att tillskapa en ordning som möjliggör

att förhandling om underhandsackord kan föras utan att störas av

säraktioner från borgenärerna. Beredningens förslag att anknyta rättsverkningar

beträffande sådana säraktioner till godmansförordnandet innebär

enligt min mening väsentliga fördelar. Jag biträder därför förslaget.

Även när ackordsförhandling inte i första hand syftar till underhandsackord

utan till offentligt ackord bör liksom hittills god man kunna förordnas.

I dessa fall är det gode mannens huvudsakliga uppgift att förbereda

den offentliga ackordsförhandlingen genom att förhandla med borgenärerna,

upprätta bouppteckning m. m. och i övrigt utreda boet. Till skillnad mot vad

som gäller enligt AckL medför godmansförordnandet även i dessa fall rättsverkningar

förutsatt att offentlig ackordsförhandling inleds inom två månader.

Enligt beredningens förslag skall en väsentlig uppgift för gode mannen

vara att utreda boet och förhandla med borgenärerna om underhandsackord.

Vid förhandling om offentligt ackord skall gode mannen ha viktiga

funktioner i själva förfarandet. Beredningen har i fråga om gode mannens

kvalifikationer ansett att juris kandidatexamen i regel bör krävas men har

inte ställt upp något ovillkorligt krav i detta hänseende.

Under remissbehandlingen har frågan om gode mannens kvalifikationer

varit föremål för delade meningar och det har framförts krav både på juridisk

och på ekonomisk utbildning för gode mannen.

Med den ställning som gode mannen intar enligt förslaget finns det starka

skäl att uppställa det kravet på gode mannen att han skall ha juridisk utbildning.

Jag biträder därför beredningens förslag att juris kandidatexamen

i regel bör krävas. Som beredningen funnit bör dock något ovillkorligt krav

om sådan examen ej uppställas. Givetvis skall gode mannen också ha den

insikt i och erfarenhet av ekonomiska frågor som uppdraget kräver. Detta

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

krav kan beaktas i den allmänna lämplighetsprövning som skall föregå förordnandet.

Jag föreslår den regeln att gode mannen bör vara lagfaren samt att

han i övrigt skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.

2.4.3 Konkurs och utmätning sedan god man förordnats

För att komma till rätta med risken för sanktioner från borgenärernas

sida medan förhandling pågår föreslår lagberedningen att vissa rättsverkningar

skall anknytas till förordnandet av godman. De föreslagna bestämmelserna

innebär att konkursansökan från borgenär som skulle omfattas av

ackordet kan förklaras vilande medan förhandling om underhandsackord

pågår, om det inte finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt kommer

i fara. Om utmätning sker för fordran som inte har särskild förmånsrätt,

skall gode mannen kunna hindra försäljning av den utmätta egendomen

eller, om försäljning skett, betalning till utmätningsborgenären.

De föreslagna bestämmelserna om hinder mot konkurs och utmätning

under förhandling om underhandsackord har vunnit allmän anslutning

under remissbehandlingen. Även enligt min mening är den föreslagna ordningen

ägnad att utgöra ett verksamt skydd mot säraktioner från borgenärerna

under förhandling om underhandsackord. Enskilda borgenärers

intresse av att kunna få gäldenären försatt i konkurs kan inte heller anses

utgöra hinder mot de föreslagna bestämmelserna. Verkan av konkursansökan,

t. ex. beträffande utmätning, inträder sålunda om ackordsuppgörelse

inte kommer till stånd eller om godmansförordnandet återkallas.

Skulle borgenärens rätt äventyras av särskild anledning, t. ex. genom gäldenärens

förfogande över egendomen, skall prövningen av konkursansökan

inte heller uppehållas av att god man förordnats.

2.4.4 Minsta dividend vid offentligt ackord

Som tidigare anförts innebär ackord att borgenärernas fordringar nedsätts

till en viss procent av de ursprungliga fordringsbeloppen, varvid bestämmelser

ges om betalningstiden. Andra typer av ackord förekommer

visserligen men det övervägande antalet är av detta slag. Jämfört med utdelning

i konkurs föreligger den betydelsefulla skillnaden att gäldenärens

skuld anses slutligt reglerad sedan ackordet fullgjorts trots att endast en

del av skulden erlagts till borgenären. En konkursborgenär däremot har

efter konkursens slut kvar sin fordran mot gäldenären till den del den

inte betalats genom utdelning i konkursen. Det sagda innebär att en direkt

jämförelse mellan storleken av utdelning i konkurs och den betalning som

sker vid ackord inte blir rättvisande.

AckL föreskriver att ackord åt alla berörda skall ge lika rätt och en

utdelning av minst 50 % av fordringsbeloppen. I övriga nordiska länder är

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

kraven på utdelning väsentligt lägre. I Danmark finns inte någon lägsta

gräns. I Norge och Finland är minsta dividenden 25 %. Vid de nordiska

överläggningarna har preliminär överenskommelse träffats om att minsta

dividenden skall utgöra 25 % i normala fall. Enighet har också rått om att

lägre utdelning skall kunna godtas, om borgenärerna är ense härom eller

synnerliga skäl föreligger. Lagberedningen har utformat sitt förslag i enlighet

härmed. Till stöd för den föreslagna ordningen anför beredningen att nordisk

rättslikhet på denna punkt inte kan nås om minsta dividenden sätts

högre än 25 % samt att en sådan ordning inte medfört några svårigheter i

de övriga nordiska länderna. Beredningen framhåller vidare att den låga

dividenden bör ses i samband med de föreslagna reglerna om tillämpning vid

ackord av återvinningsreglerna i KL. Beredningen anser att faran för att

borgenärsmajoritet missbrukar sin ställning mot en minoritet av borgenärer

tillräckligt beaktats genom reglerna om fastställelseprövning.

Några remissinstanser har ställt sig kritiska till förslaget på denna punkt.

Beträffande den generella sänkningen av minsta dividenden från 50 till

25 % har under remissbehandlingen anförts att lagstiftningen inte borde

i alltför hög grad underlätta för gäldenärer att bli av med sina skulder

eller för dem som handlägger ackordsfrågor att alltför lättvindigt genomdriva

ackordsuppgörelser. En sänkning av minsta dividenden vid offentliga

ackord har även ansetts kunna verka prejudicerande på underhandsackorden

och leda till att dessa får ett för borgenärerna sämre innehåll. Vidare

har anförts att ackordsförfarandet är summariskt och därför bör ge ett

absolut skydd för en borgenärsminoritet vid en minsta dividend om minst

40 %. I fråga om den föreslagna möjligheten att vid synnerliga skäl gå under

minsta dividenden har framhållits att en minoritet av borgenärer inte

under några omständigheter bör kunna tvingas att avstå från mer än tre

fjärdedelar av sina fordringar.

En lägre utdelning än 50 % torde inte vara ovanlig vid underhandsackord.

Ett sådant ackord förutsätter emellertid samtliga borgenärers medgivande

medan vid offentligt ackord en majoritet av borgenärer kan tvinga

en minoritet att avstå från en del av sina fordringar. Vid utformningen av

reglerna om minsta dividend måste enligt min mening det allmänna intresset

av att gäldenär ens ekonomiska ställning saneras tillmätas stor vikt.

De enskilda borgenärernas motiv för eller emot ackord är givetvis mycket

skiftande. Om en betydande borgenärsmajoritet är ense om ackord torde

i allmänhet skäl för denna ståndpunkt föreligga från både gäldenärens,

borgenärernas och allmän synpunkt även om utdelningen blir låg. I åtskilliga

fall torde förhållandena vara sådana att konkurs framstår som ett

betydligt sämre alternativ än ett ackord som ger mindre än 50 %.

Frågan om minsta dividenden sammanhänger nära med bestämmelserna

om borgenärsmajoritet. Beredningens förslag i denna del innebär särskilda

krav på kvalificerad majoritet om minsta dividenden understiger

3f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr t36 år 1970

50 %. Med en sådan ordning minskas riskerna för missbruk vid låg minsta

dividend. En särskild garanti mot missbruk finns också i förslagets regler

om fastställande av ackord. Som beredningen anfört utgör också de föreslagna

reglerna om återvinning ett särskilt skäl att sänka minsta dividenden.

På grund av det anförda och med hänsyn till intresset av nordisk rättslikhet

i denna fråga ansluter jag mig till lagberedningens förslag om att

minsta dividenden vid offentligt ackord skall uppgå till 25 %.

Ett ovillkorligt hinder mot ackord vid lägre dividend än 25 % skulle enligt

min mening göra regelsystemet alltför stelt. I undantagsfall kan även

lägre utdelning framstå som fördelaktigare än konkurs. Jag biträder sålunda

beredningens förslag att minsta dividenden skall kunna underskridas

ej endast när borgenärerna är ense härom utan också om synnerliga skäl

föreligger. Det ligger i sakens natur att möjligheten inte får tillgripas annat

än i rena undantagsfall. Även när det gäller denna fråga utgör fastställelseprövningen

garanti mot missbruk.

En särskild fråga som tagits upp under remissbehandlingen i samband

med frågan om minsta dividenden rör skattefordringarnas ställning. Enligt

det förslag till ny förmånsrättsordning som lagberedningen numera lagt

fram utmönstras nu gällande förmånsrätt för bl. a. skatter. Frågan om en

ny förmånsrättsordning är under beredning i justitiedepartementet och jag

är inte f. n. beredd att ta ställning till förslaget beträffande förmånsrätt för

skatter. Vid prövningen av denna fråga får givetvis beaktas vilka konsekvenser

ett slopande av förmånsrätten skulle få i olika avseenden, varvid skattefordringars

ställning vid ackord får ingå i bedömningen. Däremot bör enligt

min mening frågan om förmånsrätt för skatter inte påverka utformningen

av ackordslagstiftningen.

2.4.5 Borgenärer vid offentligt ackord

För att en borgenär skall få delta i offentligt ackord måste hans fordran

ha uppkommit före beslutet om inledande av ackordsförhandling. I princip

krävs också att fordringen inte är förenad med förmånsrätt. För de

fall då säkerhet som ställts för fordringen inte förslår till betalningen av

denna gäller olika regler vid ackord i konkurs och ackord utan konkurs.

Vid ackord i konkurs behandlas den del av fordringen som inte täcks av

säkerheten som oprioriterad fordran medan vid ackord utan konkurs den

som har förmånsrätt i viss egendom inte berörs av ackordet ens för vad

som brister i den egendom som säkerheten avser. Borgenären har däremot

i båda fallen rätt att avstå från sin förmånsrätt helt eller delvis. Skillnaden

i behandlingen av förmånsberättigad borgenär vid ackord i och utan konkurs

sammanhänger med att det vid ackordsförhandling utan konkurs

inte på samma sätt som vid likvidförfarande efter konkurs blir konstaterat

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970 75

i vilken utsträckning den ställda säkerheten räcker till för betalning av

fordringen.

Lagberedningen anser att det saknas bärande skäl att göra skillnad mellan

förmånsberättigad borgenärs ställning vid ackord i och utan konkurs

då säkerheten inte räcker till och föreslår att förmånsberättigad borgenär

alltid skall bli bunden av ackordet för den del av fordringen som inte kan

tas ut ur den ställda säkerheten. Fordringen skall till den delen anses som

oprioriterad och medföra rätt att delta i ackordsförhandlingen. I bouppteckningen

skall gode mannen ange om säkerheten bedöms som otillräcklig

och underrätta borgenären om detta. I ackordsförfarandet sker i allmänhet

ingen försäljning av gäldenärens egendom och frågan i vad mån

säkerheten räcker kan därför inte bedömas med ledning härav. Vid röstningen

om ackordsförslaget kan det bli nödvändigt att den oprioriterade

fordringens storlek är preciserad. Är frågan tvistig får enligt beredningens

förslag tvisten prövas av rätten.

Beredningen föreslår även att borgenär med förmånsrätt liksom hittills

skall få delta i ackordsförhandlingen i den mån han avstår från förmånsrätten

samt att kvittningsberättigad borgenär skall bli likställd med förmånsberättigad

borgenär. Detsamma skall gälla borgenär som är säkerställd

genom äganderättsförbehåll.

Beredningens förslag har i allmänhet lämnats utan erinran under remissbehandlingen.

Vissa tillämpningsproblem befaras med hänsyn till svårigheten

att få konstaterat i vad mån säkerheten räcker till betalning av viss

fordran. Det har också ifrågasatts om inte säkerhetsköp enligt lösöreköpsförordningen

borde jämställas med äganderättsförbehåll.

Förmånsberättigad borgenär bör liksom hittills i princip inte beröras av

offentligt ackord. Om borgenär har särskild förmånsrätt och säkerheten

inte täcker hela fordringen är det som beredningen anfört rimligt att borgenären

omfattas av ackordet med så stor del av fordringen som inte täcks

av säkerheten. En sådan ordning gäller för närvarande vid ackord under

konkurs. Vid ackord utan konkurs uppstår vissa praktiska problem med

ett sådant system men några principiella hinder föreligger enligt min mening

inte mot en sådan ordning. Ackordet innebär endast att fordran sätts

ned med viss procent och innefattar inte i övrigt något ställningstagande

till fordringens existens eller storlek. Tvistiga fordringar avgörs inte under

ackordsförfarandet i vidare mån än att det belopp för vilket rösträtt

får utövas i vissa fall prövas av rätten. Skulle borgenären och gäldenären

vid betalningen ha delade meningar om hur stor del av fordringen som

täcks av säkerheten får i sista hand talan föras vid domstol. Jag ansluter

mig sålunda till vad beredningen föreslagit i denna del.

Om borgenär med förmånsrätt avstår från förmånsrätten, skall han

delta i förhandling om offentligt ackord med det belopp avståendet avser.

Beredningen har i detta sammanhang anfört att ackordsförhandling över
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

huvud inte bör förekomma när tillgångarna inte förslår till betalning av de

borgenärer som har allmän förmånsrätt. Om tillgångarna inte räcker till

de prioriterade borgenärerna är ackordsförhandling i allmänhet givetvis

meningslös. Med anledning av vad som anförts under remissbehandlingen

i fråga om skattefordringar vill jag dock erinra om att länsstyrelserna har

vidsträckta befogenheter att anta ackord (jfr 62 § tredje stycket uppbördsförordningen

1953:272). Dessa möjligheter föreligger vid både underhandsackord

och offentligt ackord.

Med borgenär som har förmånsrätt bör såsom även beredningen föreslår

jämställas borgenär som till säkerhet för sin fordran har äganderättsförbehåll

i försåld egendom. Under remissbehandlingen har även ifrågasatts

om inte säkerlietsköp enligt lösöreköpsförordningen bör jämställas med

panträtt. I rättspraxis har sådant säkerhetsköp jämställts med pantsättning

vid tillämpning av 6 § KL, som begränsar panthavares rätt att få gäldenär

försatt i konkurs (SvJT 1927 ref. s. 7 jfr NJA 1915 s. 403). Detsamma anses

gälla vid tillämpning av reglerna om återvinning i konkurs. I frågan huruvida

borgenär med säkerhet i form av lösöreköp kan söka gäldenären personligen

för den del av fordringen som inte täcks av den köpta egendomens

värde är rättsläget oklart (jfr NJA 1928 s. 305 och NJA 1929 s. 150).

Frågan om säkerhetsköpets rättsliga ställning i förhållande till panträtt

bör enligt min mening inte tas upp i samband med denna reform av ackordslagstifiningen

utan bör lösas i ett större sammanhang. Tills vidare

får det alltså överlämnas ål de rättstillämpande myndigheterna att i varje

särskilt fall bedöma huruvida borgenär med sådan säkerhet skall jämställas

med panthavare vid tillämpningen av ackordslagstiftningen.

När det gäller behandlingen av böter, viten och andra efterställda fordringar

vid ackord föreligger särskilda problem. Dessa fordringars ställning

i gällande rätt är oklar, men några större praktiska problem synes

inte ha föranletts härav. Som även lagberedningen torde ha förutsatt skali

borgenärer som har sådana fordringar inte delta i ackordsförhandlingen

annat än i det sällsynta undantagsfall då de övriga fordringarna får full betalning.

Dessa fordringar skulle därför kvarstå efter ackordsuppgörelsen.

För att undvika ett sådant resultat torde det därför vanligen som beredningen

anfört, för ackordets genomförande bli nödvändigt att de efterställda

borgenärerna avstår från sina fordringar. Åtminstone när det gäller enskilda

borgenärer torde detta i allmänhet inte medföra några svårigheter.

Erfarenheten visar alt antalet fordringar till små belopp ofta är stort

vid ackordsförhandlingar. Förfarandet blir tungrott när alltför många borgenärer

skall delta i förhandlingarna. För att komma till rätta med problemet

föreslår beredningen att del vid ackord skall kunna bestämmas att full

betalning skall utgå intill visst belopp. Beloppet skall inte fixeras i lag utan

kunna bestämmas i varje särskilt fall. Förslaget innebär att alla borgenärer

vilkas fordringar understiger det överenskomna beloppet skall få full

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

betalning och att övriga borgenärer skall få full betalning intill samma belopp.

Borgenär skall anses som förmånsberättigad i samma mån som han

tår betalt på detta sätt. Eftersom förmånsberättigade borgenärer inte deltar

i ackordsförhandlingen får detta till följd att endast borgenärer med större

fordringar får delta och dä endast med den del av fordringarna som överstiger

det bestämda beloppet.

Förslaget har rönt stor uppskattning vid remissbehandlingen. Ackordscentralen

vill gå ett steg längre och anser att småborgenärer bör kunna betalas

även innan ackordsförhandlingarna inleds. Härigenom skulle förfarandet

kunna ytterligare förenklas.

För egen del finner jag beredningens förslag medföra betydande möjligheter

att rationalisera ackordsförfarandet. Genom den föreslagna ordningen

kan ackordsförhandlingen begränsas till alt gälla fordringsägare

med fordringar av någon betydelse. Det kan på goda grunder antas att förhandlingarna

med småborgenärerna f. n. i åtskilliga fall drar kostnader

som överstiger fordringarnas värde. Den föreslagna ordningen innebär därför

inte bara arbets- och tidsvinst utan också en minskning av kostnaderna

för förfarandet.

De av lagberedningen föreslagna bestämmelserna innebär att ackordslörslaget

kan innehålla ett villkor om full betalning intill visst belopp. Liksom

övriga frågor, exempelvis den om minsta dividendens storlek, skall

frågan prövas av borgenärerna. För att ackordsförslaget skall antas förutsätts

en viss majoritet. Betalning skall dock ske först sedan ackordet antagits

och fastställts genom lagakraftvunnet beslut. Har betalning till småborgenärer

kommit till stånd tidigare kan betalningen återvinnas om ackordsförhandlingen

inte leder till resultat utan ansökan om konkurs inges

innan den i 35 § i förslaget till ändring i KL angivna treveckorsfristen löpt

ut. Återvinning kan också på talan av borgenär komma till stånd under

ackordsförhandlingen enligt de regler härom som beredningen föreslagit

och som jag återkommer till i det följande. Inte ens i det fall då tillräcklig

majoritet uppnåtts under förstadiet bör förhandsbetalning av småfordringar

ske. Det kan nämligen inträffa att samma majoritet inte kan uppnås

när omröstning om ackordsförslaget skall ske. Läget kan visserligen ibland

vara sådant att återvinning av förhandsbetalning inte kan ske därför att

någon skada inte vållats genom betalningen. Så kan vara fallet om ackordsförslaget

antas av föreskriven majoritet när det innehåller bestämmelse om

full betalning intill det belopp som redan utbetalats. Annorlunda förhåller

det sig om ackord visserligen kommer till stånd men först sedan bestämmelsen

om full betalning slopats eller ändrats.

Som framgår av vad jag anfört bör gode mannen som regel inte verka för

betalning till småborgenärerna förrän ackordet fastställts. Önskemålen om

ytterligare förenklingar av förfarandet vid förhandling om offentligt ackord

kan alltså i allmänhet inte tillgodoses genom förhandsbetalning till

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

borgenärer med små fordringar. Förfarandet vid förhandling om offentligt

ackord kan emellertid förenklas på andra sätt. Jag återkommer till

detta i det följande.

2.4.6 Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

För att ett ackordsförslag skall kunna fastställas och bli slutligt bindande

för borgenärerna fordras att en kvalificerad majoritet av dessa på borgenärssammanträde

antagit ackordsförslaget. Den röstövervikt som krävs

hänför sig både till antalet borgenärer och till summan av de fordringsbelopp

som är förenade med rösträtt. AckL fordrar i detta hänseende att antingen

alla närvarande borgenärer är ense om förslaget och att dessa anmält

två tredjedelar av de röstberättigade fordringarnas sammanlagda belopp

eller också att fyra femtedelar av de närvarande borgenärerna röstar

för förslaget och att de därvid representerar fyra femtedelar av det sammanlagda

fordringsbeloppet.

Lagberedningen föreslår att kravet på kvalificerad majoritet lättas något.

Även på denna punkt bär enighet nåtts vid de överläggningar som hållits

mellan de nordiska staterna. Beredningens förslag innebär att majoritetskravet

får variera beroende på om dividenden är högre eller lägre än 50 %.

Är den högre skall det föreligga anslutning från tre femtedelar av borgenärerna,

vilka skall representera lika stor andel av de röstberättigade fordringarna.

Vid lägre dividend skall det föreligga tre fjärdedels majoritet enligt

båda beräkningsgrunderna. Förslaget har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen.

Som jag tidigare framhållit har majoritetsreglerna ett nära samband med

frågan om utdelningen. Beredningens förslag innebär att kravet på borgenärsmajoritet

under 50 procents utdelning sänks från fyra femtedelar till

tre fjärdedelar. Enligt min mening kan en sådan lättnad av majori tet skravet

genomföras utan risk för missbruk. Borgenärer som anser sig utsatta

för illojalt förfarande från majoritetens sida har i sista hand möjlighet att

få sina synpunkter beaktade vid fastställelseprövningen. Jag biträder sålunda

beredningens förslag när det gäller reglerna om borgenärsmajoritet.

2.4.7 Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord

Enligt AckL medför inledande av offentlig ackordsförhandling vissa verkningar

i fråga om möjligheterna att få gäldenären försatt i konkurs och

att få till stånd utmätning. Sedan offentlig ackordsförhandling inletts kan

borgenärens konkursansökan sålunda inte bifallas om den inte medges

av gäldenären eller borgenären representerar mer än en femtedel av rösträtten.

För ackordets antagande krävs ju fyra femtedels röstövervikt. Under

senare stadier i förfarandet skärps kravet ytterligare. Utmätning som

sker sedan beslut meddelats om inledande av offentlig ackordsförhand
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kurigl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ling är ogiltig. Om fordringen uppkommit efter det att ackordsförhandlingen

inletts får utmätning dock ske, eftersom en sådan fordran inte berörs

av ackordet. Borgenär med pant- eller retentionsrätt berörs inte heller

av inskränkningarna i rätten till utmätning.

Enligt beredningens förslag skall, sedan ansökan gjorts om offentlig

ackordstörhandling, gäldenären i allmänhet kunna sättas i konkurs endast

om det saknas skälig anledning att anta att ackord kan komma till

stånd. Så kan vara fallet om konkursansökan görs av borgenärer som har

tillräcklig röstövervikt för att hindra att ett ackordsförslag blir antaget.

Till skillnad från vad som nu gäller blir också gäldenärens egen konkursansökan

enligt beredningens förslag underkastad samma begränsning. Har

konkursansökan gjorts av borgenär som står utanför ackordsförfarandet,

exempelvis en innehavare av företagsinteckning, skall ansökan prövas i

vanlig ordning om hans rätt på grund av särskilda skäl är i fara. Sedan

beslut meddelats om ackordsförhandling skall utmätning inte få ske för

fordran som uppkommit tidigare. Om det likväl sker, blir utmätningen

ogiltig. Liksom hittills skall detta dock inte gälla borgenär med förmånsrätt

i särskild egendom.

Beredningens förslag har inte föranlett några erinringar under remissbehandlingen.

De av beredningen föreslagna ändringarna ligger i linje med strävandena

att göra ackord till ett mera användbart alternativ till konkurs och

jag ansluter mig till vad beredningen föreslagit i denna del. Bestämmelserna

medför bl. a. inskränkning i gäldenärens nuvarande möjligheter att själv

begära sig i konkurs under förhandling om offentligt ackord. En ackordsförhandling

bör få fortgå så länge det finns rimliga möjligheter till ackord

även om gäldenären i undantagsfall skulle ångra sig och inte vill medverka.

Borgen kan t. ex. ha ställts för ackordet och borgenärerna kan tänkas

föredra detta framför en konkurs. Principen bör vara att gäldenären, sedan

han inlett ackordsförfarandet, inte godtyckligt skall få ändra ståndpunkt

och därmed omintetgöra det arbete som föranletts av hans tidigare inställning.

Då konkursansökan förklarats vilande i avvaktan på att ackordsfrågan

avgjorts skall den, när tiden är inne, tas upp självmant av rätten. Om ackord

kommit till stånd kan det förutsättas att gäldenären inte längre är på

obestånd. Har ackordsförhandlingen inte lett till resultat torde förutsättningarna

för konkurs föreligga.

2.4.8 Återvinning vid offentligt ackord

Enligt gällande rätt kan återvinning ske endast i konkurs. Syftet med

konkurs är främst att vid gäldenärs betalningssvårigheter åstadkomma en

uppgörelse under lugna former. Om det stod borgenärerna fritt alt utan

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

risk för återgång av avtal med gäldenären vidta åtgärder ända fram till konkursbeslutet

för att uppnå förmåner på andra borgenärers bekostnad, skulle

detta syfte inte uppnås.

Beredningen föreslår alt bestämmelserna om återvinning i konkurs görs

tillämpliga vid ackordsförhandling. Till skillnad mot vad som gäller vid

konkurs skall dock vid utmätning inte bara betalningen kunna återvinnas

utan även den genom utmätningen vunna förmånsrätten kunna fås att gå

åter. Fristerna skall räknas från dagen för förordnande av god man. Talan

skall väckas medan ackordsfrågan är anhängig men prövning av frågan om

återvinning får inte ske förrän ackord kommit till stånd. Uppnås inte ackord

skall talan avvisas om inte gäldenären försätts i konkurs efter ansökan som

görs inom tre veckor från det ackordsförhandlingen upphörde. Borgenär som

berörs av ackordet får enligt förslaget rätt att föra talan om återvinning.

Gode mannen har däremot inte tillagts någon sådan behörighet. Vad som

erhålls genom återvinning skall utdelas till de borgenärer som deltar i ackordet

utöver vad de redan fått. Vid återvinning i konkurs omhänderhas förvaltningen

av det återvunna av förvaltaren. Vid ackordsförhandling får gäldenären

själv hand om egendomen eftersom han har kvar rådigheten över

sina tillgångar. Rätten skall emellertid på begäran av borgenär kunna föreskriva

särskild förvaltning av det som skall återbäras.

Beredningens förslag om återvinning har i huvudsak lämnats utan erinran

under remissbehandlingen. Den närmare utformningen av återvinningsreglerna

har dock föranlett vissa invändningar.

Om ackordsinstitutet skall bli ett effektivt redskap för uppgörelser med

borgenärerna måste möjligheterna till sanktioner till förmån för någon

eller några borgenärer i görligaste mån elimineras. Jag har tidigare berört

vissa regler som syftar till att hindra konkurs och utmätning under ackordsförhandling.

Reglerna om återvinning har samma syfte men tar främst

sikte på åtgärder under tiden närmast före förhandlingarnas inledande. De

skäl som talar för återvinning i konkurs kan åberopas också för återvinning

vid ackord. Jag ansluter mig sålunda till beredningens förslag. Liknande

bestämmelser torde även komma att föreslås i Danmark och Norge.

Som jag tidigare nämnt är KL för närvarande föremål för översyn som

är avsedd att beröra även återvinningsreglerna. Tills vidare bör dock, som

beredningen förutsatt, återvinning vid ackord anknyta till de gällande reglerna

inom konkursrätten.

I ett avseende innehåller förslagets återvinningsregler en avvikelse från

vad som gäller vid konkurs. Vad som i 31 § KL sägs om återvinning av betalning

genom utmätning skall nämligen, som nämnts, ha motsvarande tilllämpning

i fråga om den förmånsrätt som utmätningen medfört. Vid konkurs

däremot förfaller den genom utmätning vunna förmånsrätten automatiskt

förutsatt att konkursansökan görs inom viss tid från utmätningen. 1

sak uppnås samma resultat vid ackord genom återvinning.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

81

I ett remissyttrande har anförts att den föreslagna ordningen innebär att

återvinningstalan alltid måste föras för att en genom utmätning vunnen

förmånsrätt skall kunna omintetgöras och att det är opraktiskt att behöva

tillgripa en sådan åtgärd.

Den här berörda frågan har för konkurssituationens del behandlats av lagberedningen

i samband med förslaget till fastighetsexekution m. in. (SOU

1968: 64) där beredningen föreslagit att 31 § KL ändras så att bestämmelsen

inte endast gäller återvinning av betalning som vunnits genom utmätning

utan också ger möjlighet till återvinning av den förmånsrätt som utmätmätningen

medfört. Utan att ta slutlig ställning till hur denna fråga skall

lösas för konkursfallen anser jag att den av beredningen föreslagna ordningen

nu bör väljas när det gäller återvinning vid ackord.

Enligt beredningens förslag får återvinningstalan föras av borgenärerna,

medan gode mannen inte — som förvaltaren i konkurs — har behörighet

att föra talan om återvinning. Det kan naturligtvis ifrågasättas vilken praktisk

betydelse återvinningsinstitutet under sådana omständigheter kan få

vid ackord. Med hänsyn till att gäldenären vid ackord har kvar rådigheten

över sina tillgångar är det emellertid förenat med stora komplikationer att

ge gode mannen befogenhet att föra återvinningstalan självständigt. Jag

har därför stannat för den av beredningen föreslagna lösningen. Det är emellertid

viktigt att gode mannen noggrant undersöker förutsättningarna för

återvinning och biträder borgenärerna i dessa frågor.

En särskild fråga i samband med återvinning som uppmärksammats under

remissbehandlingen är återvinningssvarandens ställning under ackordsförhandlingen.

En återvinningssvarande som i händelse av bifall till återvinningstalan

får en fordran mot gäldenären bör kunna delta i ackordsförhandlingen

med sin fordran. En sådan ordning försvåras emellertid av att

återvinningstalan enligt beredningens förslag kan väckas så länge ackordsfrågan

är anhängig, dvs. ända fram till dess ackordet fastställts. Som anförts

under remissbehandlingen bör ackordsförslaget inte kunna behandlas

av borgenärerna innan återvinningssvaranden kunnat få del av den mot

honom förda talan. En sådan ordning kan uppnås genom en bestämmelse att

återvinningstalan skall väckas före borgenärssammanlrädet. Om talan skulle

väckas så nära inpå borgenärssammanträdet att återvinningssvaranden inte

bär möjlighet att ta till vara sina intressen, bör uppskov med sammanträdet

kunna komma i fråga.

Som beredningen anfört bör reglerna om återvinning i ackord få giltighet

i de övriga nordiska länderna. En sådan ordning kräver ändring i 1933 års

nordiska konkurskonvention och bör genomföras när en översyn av denna

kommer till stånd.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

2.4.9 Förfarandet vid förhandling om offentligt ackord

De nuvarande bestämmelserna i AckL om ackordsförfarandet ansluter sig

till vad som gäller för konkurs och ackord i konkurs. Konkursförvaltaren

motsvaras i ackordsförfarandet av gode mannen och i övrigt är funktionerna

delade mellan rätten, konkursdomaren och en särskilt förordnad rättens ombudsman,

vars uppgift är att utöva kontroll över förfarandet. Rättens ombudsman

förordnas i samband med beslutet om inledande av ackordsförhandling.

Han får del av och förvarar ett exemplar av de handlingar som

ges in. Tidsfrister o. d. bestäms av konkursdomaren i samråd med ombudsmannen.

Rättens ombudsman granskar inkomna anmälningar och anmärkningar.

Han upprättar borgenärsförteckning och leder borgenärssammanträdet,

då ackordsförslaget prövas.

Beredningen har i sin strävan att förenkla förfarandet ansett det vara

överflödigt med en särskild rättens ombudsman. Förslaget innebär att dennes

funktioner delas mellan konkursdomaren och gode mannen. Vid ackord

i konkurs föreslås inte ske någon motsvarande ändring. I det fallet finns alltid

en ombudsman förordnad redan i samband med inledandet av konkursförfarandet.

Beredningen framhåller att utredningsarbetet i allmänhet brukar

vara klart, då ansökan görs om inledande av ackordsförhandling. Gode

mannen skall vara borgenärernas förtroendeman. Hans uppgift blir bl. a. att

verka för att ackord kommer till stånd och att upprätta borgenärsförteckningen.

Han föreslås också få rätt att framställa anmärkning mot anmälda

fordringar. Borgenärssammanträdet skall ledas av konkursdomaren, medan

det ankommer på gode mannen att verka för borgenärernas gemensamma

bästa. Förlikningsförfarandet spelar i beredningens förslag inte tillnärmelsevis

samma roll vid ackordsförhandling som i konkurs. Vad man syftar till

vid ackordsförhandling är endast att söka nå förlikning beträffande sådana

fordringar, som är avgörande för frågan om föreskriven majoritet skall kunna

uppnås eller inte vid röstningen om förslaget. Det föreslås att konkursdomaren

i erforderlig utsträckning verkar för förlikning, då någon borgenärs

fordran är tvistig. Även gode mannen skall verka härför.

Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget att avskaffa rättens ombudsman.

I ett par yttranden framhålls dock att ombudsmannen har lättare

att på ett fritt sätt föra förhandlingar med borgenärerna än konkursdomaren

har. Det anses också vara olämpligt att låta gode mannen svara för upprättandet

av röstlängden med det krav på objektivitet som bör ställas i det

sammanhanget. Kostnaderna för ombudsmannen är begränsade och institutionen

anges därför av rättssäkerhetsskäl böra behållas.

För egen del anser jag dessa farhågor överdrivna. Åtgärderna i samband

med ackordsförfarandet är av betydligt mindre omfattning än vid konkurs.

I konkurs skall rättens ombudsman övervaka förvaltningen av boet, söka

uppnå förlikning beträffande tvistiga fordringar, medverka vid realisationen

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

av tillgångarna och prövningen av utdelningsrätten m. m. Även sedan ackordsförfarande

inletts i en konkurs, fortgår konkursen bl. a. såvitt gäller

de borgenärers fordringar som inte berörs av ackordet. Vid ackordsförhandling

utan konkurs kommer huvuddelen av utredningsarbetet att förläggas

till det första stadiet. Gode mannen är då ensam om att leda arbetet. Förfarandet

sedan ackordsförhandling därefter inletts går huvudsakligen ut på

att undersöka, om erforderlig majoritet för tvångsackord kan uppnås. Förfarandet

kan därför förenklas. Det finns enligt min mening under sådana

förhållanden inte fog för att belasta förfarandet med en särskild rättens ombudsman.

Jag delar därför beredningens uppfattning i denna fråga.

De nuvarande bestämmelserna om anmälning av fordringar och framställande

av anmärkning mot dem motsvarar i väsentliga delar reglerna

om bevakning och anmärkning i konkurs. Därmed är sagt att förfarandet

är strängt formbundet och ganska omständligt. I samband med beslutet om

ackordsförhandling bestäms bl. a. fristerna för anmälningar och anmärkningar.

Anmälningarna ges in till konkursdomaren, som efter anmälningstidens

utgång överlämnar dem till rättens ombudsman. Både gäldenären

och borgenär, som anmält fordran, har rätt att framställa anmärkning mot

viss fordran. Även anmärkningarna sänds till konkursdomaren, som efter

utgången av den föreskrivna anmärkningsfristen översänder också dessa

handlingar till rättens ombudsman. Om anmälningsfristen försummats

har borgenär möjlighet att göra efteranmälan. Ny frist för anmärkning

måste i så fall bestämmas. Kommer inte förlikning till stånd skall tvisten

avgöras av rätten.

Enligt beredningens förslag skall bouppteckningen utgöra underlag för

röstningen och obligatorisk anmälan av fordringen skall inte ske under förhandlingen.

Gode mannen har även tillagts självständig rätt att framställa

anmärkning. Då anmärkning skett skall i första hand gode mannen söka

åstadkomma förlikning. Om tvistefrågan kvarstår vid borgenärssammanträdet,

övergår den uppgiften på konkursdomaren. Kan Gisten inte lösas

vid sammanträdet och är fordringen avgörande för om förslaget skall antas

eller inte, skall rätten avgöra frågan.

Jag delar beredningens mening, att den nuvarande ordningen för anmälnings-

och anmärkningsförlarandet är alltför omständlig och att betydande

förenklingar kan genomföras. Det är inte nödvändigt att utforma

dessa regler efter motsvarande bestämmelser i KL. I konkursförfarandet

skall tillgångarna realiseras och influtna medel utdelas till bevakande

borgenärer. Bevakningen går ut på att erhålla utdelning för fordringarna,

låt vara att dessa kvarstår i den mån de ej täcks av denna.

Vid ackordsförhandling är förhållandet ett annat. Borgenärerna har vanligen

redan i samband med den betalningsinställelse, som normalt föregår

ackordsförfarandet, anmält sina fordringar till den som skall svara för förhandlingen.

Mot bakgrund härav bör det kunna godtas att bouppteckningen

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år W/u

skall få utgöra grund för röstlängd. Fordringar som efter formlös anmälan

eller enligt gäldenärens uppgifter antecknats i bouppteckningen bör utan

vidare åtgärd från borgenärens sida få delta i förfarandet. Detsamma gäller

fordran som uppgetts senare av gäldenären. Andra fordringar måste av naturliga

skäl anmälas. Sådan anmälan bör ske så snart som möjligt. Särskilda

regler om efteranmälan behövs inte och den särskilda tidsfristen för anmärkning

kan avskaffas.

Förfarandet vid ackordsförhandling syftar till att få fram underlag för

omröstning vid borgenärssammanträde om ackordsförslaget. Det är därför

nödvändigt att fordringarnas röstvärde kan fastställas. För detta ändamål

bör sålunda en prövning av tvistiga fordringar kunna ske. Ackordslikvid

tillfaller varje borgenär, som är bunden av ackordet, i förhållande till hans

faktiska fordran även om dess belopp visar sig vara ett annat än det som

anmälts. En prövning i ackordsförfarandet av de materiella fordringsanspråken

är sålunda inte nödvändig och skulle inte kunna förenas med

strävandena att skapa ett mera praktiskt användbart ackordsförfarande.

De föreslagna ändringarna beträffande dessa förfaranderegler innebär

sålunda enligt min mening en betydande vinning. Förenklingen utgör även

en av anledningarna till att institutet rättens ombudsman bör kunna avskaffas.

Jag har inte heller några farhågor för att rättsförluster skall uppkomma

genom de nya reglerna.

Ett ackordsförslag som antagits av borgenärerna måste f. n. fastställas

av rätten för att bli gällande. Fastställelse kan vägras ex officio i vissa

särskilt angivna fall, bl. a. då det är uppenbart att ackordet länder till skada

för borgenärerna eller — efter bestridande av borgenär — då säkerhet

för ackordets fullgörande inte ställts.

Erfarenheten visar att det sällan förekommer att fastställelse vägras.

Beredningen har därför ansett, att omgången med särskilt sammanträde

för faststälielseprövningen bör kunna avvaras. I stället skall konkursdomaren,

som leder borgenärssammanträdet, besluta om fastställelse i anslutning

till omröstningen. Om han anser beaktansvärda skäl tala mot fastställelse

eller anser att förslaget inte är sådant att det kan fastställas, skall

han dock överlämna frågan till rätten. Rättens prövning inskränks alltså till

de tveksamma fallen. Ett annat fall då avgörandet skall överlämnas till rätten

är det, då det på grund av tvistiga rösträttsfrågor inte kan avgöras om

förslaget antagits. Den föreslagna ordningen medför vissa förenklingar av

förfarandet. Några olägenheter av att ge konkursdomaren ökade befogenheter

på detta område torde enligt min mening inte behöva befaras. Jag ansluter

mig därför till beredningens förslag. Beträffande skälen för vägran

att fastställa ackordsförslag föreslår beredningen inte några mera vittgående

förändringar. Allmänt sett ges rätten enligt förslaget större frihet

än nu att vägra fastställelse. Detta hänger samman med de föreslagna lättnaderna

beträffande minsta dividend och borgenärsanslutning. I huvud
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

sak innebär bestämmelserna att fastställelse liksom nu skall kunna vägras

ex officio i allvarligare fall, men att det i övrigt skall ske endast efter

bestridande av borgenär. Även i denna del anser jag att beredningens förslag

bör genomföras.

2.4.10 Tillsyn över ackordets fullgörande m. m.

F. n. finns inte någon laglig möjlighet att ställa gäldenären under tillsyn

i fråga om fullgörandet av ackordet. Beredningen framhåller att gode mannen

ofta är verksam för att se till att ackordet fullgörs och föreslår att möjlighet

tillskapas att i förekommande fall underkasta gäldenären sådan tillsyn.

Jag biträder beredningens förslag. I departementsförslaget har sålunda

tagits in en bestämmelse av innehåll, att konkursdomaren på begäran

av borgenär som omfattas av ackordet skall kunna förordna gode mannen

eller annan lämplig person att tillse, att gäldenären fullgör sina förpliktelser

enligt ackordet.

Den eftergift gäldenären erhållit kan enligt 37 § AckL i vissa fall förfalla.

Så kan t. ex. ske om det i efterhand visar sig, att gäldenären hemligen

gynnat någon borgenär. Då eftergiften förfallit kvarstår borgenärernas rätt

enligt ackordet till ackordslikvid inom viss tid. Borgenärerna har emellertid

dessutom kvar sina återstående fordringar mot gäldenären. Särskild prövning

föi att efteigiften skall förfalla krävs inte enligt nuvarande bestämmelser.

I enlighet med beredningens förslag innehåller departementsförslaget

den ändringen att frågan om förverkande av eftergift enligt ackord

skall prövas av rätten på ansökan av borgenär. 3

3. Specialmotivering

3.1 Förslaget till ackordslag

Departementschefen. I lagberedningens förslag har lagen om ackordsförhandling

disponerats på i huvudsak samma sätt som AckL. Detta innebär att

de olika bestämmelserna i stort sett tagits upp i den ordning de aktualiseras

under ackordsförhandlingens gång.

Under remissbehandlingen har från olika håll anförts att lagtexten är svåröverskådlig.

I syfte att göra lagtexten mera lättillgänglig har i departementsförslaget

företagits en viss omdisponering som syftar till att såvitt möjligt hålla isär de

rena förfarandereglerna från regler med mera materiell innebörd. Vidare har

mellanrubriker införts i större utsträckning än i beredningens förslag. Departementsförslaget

inleds med en definition av begreppen ackord och offentligt

ackord (1 §). Därefter följer reglerna om god man (2—4 §§), ansökan

om förordnande av god man (5—6 §§), godmansförordnandes upphö
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

rande (7—8 §§), konkurs och utmätning efter godmansförordnande (9—

10 §§), villkor för offentligt ackord (11 §), borgenärer vid offentligt ackord

(12 §), konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord (13—

14 § §), borgenärsmajoritet vid offentligt ackord (15 §), återvinning vid offentligt

ackord (16—-18 §§) samt verkan av offentligt ackord (19—21 §§).

Därefter följer ett avsnitt med regler om förfarandet vid förhandling om offentligt

ackord. Avsnittet inleds med bestämmelserna om inledande av förhandling

om offentligt ackord (22—28 §§), borgenärssammanträde (29—

33 §§) och fastställelse av offentligt ackord (34—36 §§). Härefter följer ett

avsnitt om tillsyn över offentligt ackord (37 §) samt förverkande av offentligt

ackord (38 §). Slutligen följer under rubriken särskilda bestämmelser

några bestämmelser utan inbördes samband (39—48 §§).

Lagberedningen har förutsatt att den föreslagna lagen om ackorsförhandiing

skall kompletteras med särskilda av Kungl. Maj :t meddelade tillämpningsföreskrifter.

En sådan ordning är även enligt min mening ändamålsenlig

och bör kunna genomföras i ännu högre grad än vad beredningens förslag

innebär. I departementsförslaget saknas därför motsvarighet till åtskilliga

föreskrifter i lagberedningens förslag. Avsikten är att ta upp motsvarande

bestämmelser i tillämpningskungörelsen. De bestämmelser som utmönstrats

ur lagtexten är av den karaktären att de riktar sig till rätten, konkursdomaren

eller gode mannen och inte till någon enskild och de är inte heller i övrigt

av direkt betydelse för den enskildes handlande.

De föreskrifter i beredningens förslag som på grund av vad jag nu anfört

saknar motsvarighet i departementsförslaget är bl. a. 4 § andra stycket, 16 §

andra stycket första punkten samt tredje och fjärde styckena, 17 och 18 §§,

23 § andra stycket, 27 § tredje stycket, 30 § fjärde stycket, 44 § andra stycket,

46 § andra stycket, 47 och 48 §§ samt 52 § första stycket.

1 §

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i lagberedningens förslag, innehåller

definitioner av vissa grundläggande termer i ackordslagstiftningen.

Departementschefen. Enligt min mening är det av värde att i lagtexten

närmare bestämma innebörden av vissa termer i ackordslagstiftningen.

Första stycket innehåller en bestämning av termen ackord. Eftersom termen

skall täcka även underhandsackord, där lagen inte innehåller några regler

om uppgörelsens innebörd, måste beskrivningen bli mycket allmänt hållen. I

fråga om offentligt ackord innehåller 11 § ytterligare bestämningar. I detta

sammanhang har ackord därför beskrivits som en ekonomisk uppgörelse

mellan en gäldenär och hans borgenärer. Uttryckssättet innebär inte att alla

borgenärerna omfattas av ackord. När det gäller offentligt ackord innehåller

förslaget som tidigare berörts regler som innebär att i princip endast oprioriterade

borgenärer berörs.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

87

I andra stycket anges vad underhandsackord och offentligt ackord innebär

enligt den föreslagna lagen. Underhandsackord har beskrivits som eu

överenskommelse. Underhandsackord, som inte träffas efter förhandling

under medverkan av god man, berörs inte av lagen. Offentligt ackord är ett

beslut efter förhandling i särskild ordning.

Ackordsförfarandet i konkurs avviker i viss mån från förfarandet enligt

denna lag. En hänvisning görs till KL:s bestämmelser.

2 §

Denna paragraf, som motsvarar 1 § första stycket och 4 § första stycket i

lagberedningens förslag, innehåller förutsättningarna för och anger ändamålet

med godmansförordnandet.

Departementschefen. Som jag framhållit i den allmänna motiveringen kan

på begäran av gäldenären god man förordnas både när underhandsackordet

åsyftas och när avsikten är att direkt åstadkomma offentligt ackord. I båda

fallen gäller som allmän förutsättning att gäldenären är på obestånd och att

det ej saknas skälig anledning att anta att ackord kan komma till stånd.

Gäldenärens uppgift om obestånd bör som regel godtas. Med obestånd avses

detsamma som i KL, nämligen att gäldenären inte rätteligen kan betala sin

gäld. Gode mannens uppgift är att utreda boet och förhandla med borgenärerna.

3 §

Paragrafen, som motsvarar 5 § i beredningens förslag, innehåller bestämmelser

om gode mannens kvalifikationer och om behörighet att vara god

man.

Departementschefen. Som jag anfört i den allmänna motiveringen innebär

departementsförslaget att god man bör vara lagfaren (jfr 4 kap. 1 § rättegångsbalken).

Något ovillkorligt krav härpå har inte uppställts. Som ett allmänt

krav har också föreskrivits att gode mannen har den insikt och erfarenhet

som uppdraget kräver. Häri ligger att gode mannen skall ha god insikt i

ekonomiska frågor, erfarenhet från konkurs- och ackordsfrågor samt förhandlingsvana.

En viktig förutsättning för att gode mannens arbete skall ge

resultat är givetvis också att han åtnjuter borgenärernas förtroende.

Beträffande tillvägagångssättet då god man skall utses har beredningen

angett olika framkomstvägar. När gäldenären till god man föreslår någon

som inte är känd för konkursdomaren bör sålunda den föreslagnes kvalifikationer

i regel styrkas med intyg från handelskammare eller ackordscentral eller

på annat trovärdigt sätt. Om den föreslagne brukar användas i orten som

god man i ackordsärenden är något särskilt bevis emellertid av naturliga skäl

inte erforderligt. Även annars kan den föreslagnes allmänna kvalifikationer

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

vara klara, t. ex. om vederbörande är en välrenommerad affärsjurist. Enligt

beredningens mening bör en advokat i allmänhet kunna utan vidare godtagas

som god man. Detta kan dock inte gälla villkorslöst. Det synes kunna överlämnas

åt konkursdomaren att avgöra, hur han lämpligen bör förfara. Om

inte någon viss person föreslagits till god man bör konkursdomaren i regel

inhämta förslag från någon lämplig organisation. Det bör undvikas att till

god man utse någon gäldenärens rådgivare om det kan råda någon tvekan om

hans objektivitet. Jag ansluter mig till vad beredningen uttalat i denna del.

Enligt 4 § AckL får den som är omyndig eller i konkurs inte förordnas till

god man. I beredningens förslag har inte tagits upp någon motsvarande bestämmelse.

Det har ansetts uppenbart, att sådan person inte kan komma

i fråga för förordnande som god man. Enligt min mening bör myndighet tas

upp som behörighetskrav för god man. Villkor att gode mannen inte får vara

försatt i konkurs synes däremot inte behöva särskilt anges.

Enligt AckL gäller, att vissa anförvanter till gäldenären inte får utses till

god man. I departementsförslagets andra stycke har — liksom i beredningens

förslag — mera allmänt föreskrivits, att till god man ej får utses någon som

står gäldenären nära eller är beroende av honom. Bedömningen skall grundas

på de faktiska förhållandena i det särskilda fallet och inte uteslutande

på släktskapsbanden. Bestämmelserna om behörighet att vara god man har

tagits upp i andra stycket i enlighet med vad jag nu anfört. I likhet med

beredningens förslag innebär departementsförslaget att nuvarande förbud

för vissa tjänstemän vid rätten att vara god man skall avse var och en som

är anställd vid domstol.

Enligt tredje stycket kan ersättare förordnas för god man. För ersättare

skall gälla samma bestämmelser som för gode mannen. Bestämmelserna om

entledigande av ersättare blir genom hänvisning till 3 § tillämpliga även på

ersättare för tillsynsman, som avses i 37 §.

Bestämmelserna i sista stycket om entledigande av god man är tillämpliga

under hela förfarandet. Gode mannen kan bli hindrad att fullgöra sitt uppdrag

eller visa sig olämplig och bör i så fall kunna ersättas med någon annan.

Prövningen ankommer på konkursdomaren, som kan handla av eget initiativ.

Entledigande kan också begäras — förutom av gode mannen själv — av

den vars rätt är beroende av saken, dvs. i första hand gäldenären och borgenär

som skulle omfattas av ackordet. Även annan borgenär, t. ex. innehavare

av företagsinteckning, kan göra framställning om entledigande. Om gode

mannen entledigas, skall ny god man utses.

Beslut om förordnande eller entledigande av god man går enligt 42 § i

verkställighet utan hinder av att ändring söks, om ej annat förordnas.

4§

Paragrafen, som motsvarar 6 § första stycket i beredningens förslag, innehåller

bl. a. bestämmelserna om gäldenär skyldighet efter godmansförordnande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

89

Lagberedningen. Till skillnad från vad som gäller vid konkurs behåller

gäldenären i princip rådiglieten över sin egendom under hela ackordsförhandlingen.

Det kan väl också i allmänhet förutsättas att han förvaltar sin

egendom på sådant sätt, att borgenärernas intressen tillvaratages. Trots att

gäldenären behåller rådigheten är enligt förslaget borgenärernas rätt att erhålla

betalning genom utmätning och att få gäldenären försatt i konkurs begränsad.

Det är bl. a. med hänsyn härtill angeläget att gäldenären inte missbrukar

sin rådighet. I förslaget åläggs det därför honom att samråda med

gode mannen.

Gode mannen skall övervaka, att gäldenären beaktar borgenärernas bästa.

Vissa av dem berörs särskilt nära av den fortsatta förvaltningen. I första

hand gäller detta innehavare av företagsinteckning. Den företagsintecknade

egendomen kan behöva säljas under förhandlingens gång och förvandlas då i

pengar som i princip inte omfattas av inteckningen. Det är angeläget, att borgenärens

rätt inte försämras genom en sådan åtgärd utan att han medgett det

eller säkerheten ändå uppenbart förslår. Gode mannen bör i frågor som sålunda

särskilt berör vissa borgenärer samråda med dem för att få underlag

för sin bedömning. Så torde också f. n. regelmässigt ske i praktiken. Saken

har bedömts vara så angelägen att en särskild rekommendation har tagits

upp i beredningens förslag att gode mannen skall höra sådana borgenärer

som på grund av företagsinteckning eller eljest särskilt berörs av förvaltningen.

Detta torde f. ö. vara så mycket mera angeläget för gode mannen som innehavare

av förmånsrätt i viss egendom enligt förslaget har rätt till utmätning

i den egendomen. Detta gäller också innehavare av företagsinteckning. Redan

med hänsyn härtill bör samråd med borgenären från gode mannens sida

framstå som angeläget. Genom att borgenären på detta sätt får information

om vad som försiggår har han möjlighet att tillvarata sin rätt. Om han finner

att gode mannen handlar olämpligt, kan han begära att denne entledigas.

Finner han situationen riskabel, kan han söka gäldenären i konkurs.

Departementschefen. I väsentlig överensstämmelse med vad lagberedningen

föreslagit har i denna paragraf föreskrivits skyldighet för gäldenären att

vid förvaltningen av sin egendom samråda med gode mannen, vilken skall

övervaka att borgenärernas bästa iakttas. Givetvis skall även de förmånsberättigade

borgenärernas intressen bevakas av gode mannen. Särskild erinran

härom i lagtexten anser jag emellertid inte nödvändig.

5§

Paragrafen, som motsvarar 1 § andra stycket i lagberedningens förslag, tar

upp föreskrifter om innehållet i ansökan om förordnande av god man.

Departementschefen. I enlighet med vad lagberedningen föreslagit föreskrivs

att ansökan om förordnande av god man skall göras skriftligen samt

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

att ansökningshandlingen skall innehålla en kortfattad redogörelse som avser

att ge konkursdomaren en allmän uppfattning om gäldenärens ekonomiska

situation och om möjligheten att ackord skall komma till stånd. Ansökan

skall givetvis göras av gäldenären eller av den som på grund av fullmakt

eller annan grund är behörig att företräda honom.

6§

Denna paragraf, vars tredje stycke motsvarar 3 § i lagberedningens förslag,

innehåller bl. a. bestämmelser om behörig konkursdomare vid ansökan om

förordnande av god man.

Departementschefen. Som beredningen anfört bör reglerna om behörig

konkursdomare vara enhetliga för konkursansökan och ansökan om förordnande

av god man. I första stycket har tagits upp en hänvisning till bestämmelserna

i KL om behörig konkursdomare. Beredningen har föreslagit att

ansökan om förordnande av god man som inkommit till obehörig konkursdomare

genast skall sändas till konkursdomare som är behörig. Motsvarande

bestämmelse föreslås beträffande konkursansökan. Enligt sista punkten anses

ansökan i den angivna situationen gjord när den inkom till den första

konkursdomaren. Under remissbehandlingen har i ett yttrande anförts att de

regler som i allmänhet gäller vid domstolsförfarandet om avvisande av ansökan

som inkommit till orätt forum inte bör frångås på det begränsade område

ackordslagen och KL omfattar. Den av beredningen i detta hänseende

föreslagna ordningen är motiverad främst av att det kan vara betydelsefullt

vilken dag en ansökan skall anses gjord. Härigenom kan bl. a. undvikas

att ett misstag i fråga om behörig konkursdomare leder till att en återvinningsfrist

försitts. Jag delar beredningens uppfattning att särskilda regler i

detta avseende är påkallade i fråga om ackords- och konkurslagstiftningen.

Bestämmelserna har tagits upp i tredje stycket.

I fj ärde stycket har tagits upp motsvarighet till vissa bestämmelser i beredningens

förslag beträffande föreläggande om komplettering i vissa fall. Brister

bör kunna avhjälpas efter föreläggande om det inte från början står

klart att ansökningen skall avvisas eller vidarebefordras till behörig konkursdomare.

7§

Paragrafen, som motsvarar 6 § andra och tredje styckena i lagberedningens

förslag, innehåller bestämmelser om återkallelse av godmansförordnande.

Lagberedningen. Om gäldenären inte samråder med gode mannen eller om

han handlar i strid mot dennes mening eller underlåter att biträda gode mannen

i erforderlig utsträckning, så kan konkursdomaren efter anmälan av

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

gode mannen eller borgenär återkalla godmansförordnandet. Ett sådant beslut

går enligt 44 § i beredningens förslag i verkställighet utan hinder av att

ändring söks, om inte annat förordnas. Verkan av godmansförordnandet förfaller

därvid omedelbart. Detta medför i sin tur att även borgenär, vars fordran

skulle omfattas av ackord, kan få konkursansökan prövad i vanlig

ordning. Om gäldenären önskar avbryta förfarandet, exempelvis därför att

han anser förutsättningar för ackord saknas, bör förordnandet genast återkallas.

Särskild bestämmelse härom torde inte behövas. Om uppgörelse träffas

med borgenären finns inte heller någon anledning att godmansförordnandet

skall bestå. Enligt en särskild bestämmelse skall förordnandet i sådant

fall genast återkallas.

Remissyttrande. Hovrätten för Västra Sverige föreslår att en uttrycklig bestämmelse

införs att förordnandet skall återkallas om gäldenären begär det.

Departementschefen. I denna paragraf regleras rättsverkningarna av att

gäldenären inte iakttar sina skyldigheter enligt 4 §. Förordnandet kan då av

konkursdomaren återkallas. Självfallet bör inte vilken försummelse som

helst föranleda, att godmansförordnandet återkallas. Allmän nonchalans eller

bristande god vilja från gäldenärens sida kan emellertid vara tillräcklig

anledning att återkalla godmansförordnandet.

På gäldenärens begäran bör förordnandet återkallas. Bestämmelse om

detta behövs ej. Om återkallelse sker sedan ackordsförslag framlagts blir

32 § tillämplig. Träffas uppgörelse med borgenärerna skall förordnandet givetvis

också återkallas. Vid återkallelse upphör verkan av förordnandet genast.

Tvåmånadersfristen behöver alltså inte ha löpt ut.

8§

Paragrafen, som motsvarar 9 § i beredningens förslag, reglerar när godmansförordnandet

förfaller.

Departementschefen. I denna paragraf, som i sak överensstämmer med beredningens

förslag, anges vissa situationer då verkan av ett godmansförordnande

automatiskt förfaller. Så är givetvis fallet om gäldenären försätts i

konkurs. Vidare är verkan av förordnandet förfallet om inte offentlig ackordsförhandling

sökts inom två månader från förordnandet. Sistnämnda

regel, vilken berörts i den allmänna motiveringen, innebär att de rättsverkningar

som är förenade med förordnandet är begränsade till en kort tidrymd.

Om ett godmansförordnande på grund av bestämmelserna i 7 § återkallas

upphör verkningarna av förordnandet. Detsamma är fallet om godmansförordnandet

förfaller enligt denna paragraf. Däremot innebär ett entledigande

av gode mannen enligt 3 § fjärde stycket inte att verkningarna av det

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

tidigare förordnandet upphör. Därmed har inte förfarandet avbrutits utan

det skall fortsättas av ny god man.

9§

Paragrafen, som motsvarar 7 § i beredningens förslag, innehåller bestämmelser

om vilandeförklaring av konkursansökan sedan god man förordnats.

Lagberedningen. I denna paragraf regleras möjligheterna att få gäldenären

försatt i konkurs, sedan god man förordnats. Borgenär, som skulle omfattas

av ackordet, får sin rätt att framtvinga konkurs inskränkt. Däremot innebär

förslaget inte hinder för gäldenären att själv söka sig i konkurs.

Vilka borgenärer som omfattas av ackord framgår av It och 35 §§ i beredningens

förslag (jfr 12 och 19 §§ i departementsförslaget). I princip inskränks

inte handlingsfriheten för borgenär, vars fordran är förenad med

förmånsrätt eller som kan erhålla täckning genom kvittning. Med förmånsrätt

jämställs säkerhet som består i förbehåll om äganderätt. Vid tillämpning

av denna paragraf är det likgiltigt, om borgenärens fordran uppkommit

före eller efter godmansförordnandet.

Konkursansökan får enligt beredningens förslag inte prövas nian att gode

mannen fått tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen är tillämplig även om konkursansökningen

inkommit innan god man förordnats, men däremot inte om

konkursbeslut redan meddelats.

Det är angeläget att yttrande från gode mannen inhämtas så snart som

möjligt. Gode mannen bör inte motsätta sig ansökningen om han finner att

det saknas skälig anledning till antagande att ackord kan komma till stånd

eller om han anser att borgenärens rätt är i fara. I andra fall bör gode mannen

regelmässigt begära att ansökningen förklaras vilande. Konkursdomaren

eller rätten är inte bnnden av gode mannens ställningstagande men bör självfallet

beakta hans argument. Om det finns särskilda skäl till antagande att

borgenärens rätt är i fara, t. ex. genom gäldenärens fortsatta förfogande över

sin egendom, skall ansökningen prövas i vanlig ordning.

När konkursansökan förklaras vilande, gäller beslutet i avvaktan på frivillig

uppgörelse med borgenärerna eller ansökan från gäldenären om offentlig

ackordsförhandling. Borgenär, som för säkerhets skull vill ha en konkursansökan

liggande för det fallet att överenskommelse inte träffas och inte heller

ackordsförhandling inleds, kan ge in sådan ansökan och samtidigt ange, att

han ej har något att invända mot att den förklaras vilande. I så fall bör han

lämpligen ha samrått med gode mannen och kan eventuellt låta en framställning

från denne om vilandeförklaring åtfölja konkursansökningen. Konkursdomaren

skall ex officio ta upp saken, när förutsättningarna för att låta ansökningen

vila inte längre är för handen. Tvåmånadersfristen kan t. ex. ha

löpt ut utan att gäldenären sökt offentlig ackordsförhandling. Om konkurs
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

målet hänskjutits till rätten, får förutsättas, att konkursdomaren ofördröjligen

informerar denna, när målet bör återupptagas.

Remissyttrandena. Hovrätten för Västra Sverige anför att det ej torde ha

varit beredningens avsikt att ansökningen inte skulle få delges med gäldenären

eller att andra förberedande åtgärder inte skulle få vidtas innan gode

mannen yttrat sig. Förberedande åtgärder kan ju ha vidtagits beträffande

konkursansökan som inkommit innan god man förordnats. Bestämmelsen

avser även sådan ansökan. I stället för att ansökan inte får upptagas till

prövning bör därför föreskrivas att ansökan inte får slutligt prövas utan att

gode mannen fått tillfälle yttra sig. Lagtexten bör vidare ändras så att därav

framgår att inte bara rätten utan även konkursdomaren kan förklara ansökningen

vilande.

Departementschefen. I departementsförslaget har bestämmelsen tagits upp

i saklig överensstämmelse med beredningens förslag. Redaktionellt har bestämmelsen

undergått viss jämkning. Sålunda har föreskrifterna om vilka

som skall yttra sig i ärendet fått utgå. De kommer i stället att tas upp i tilllämpningsföreskrifter

till lagen. I samband med den redaktionella jämkningen

har även de under remissbehandlingen framförda synpunkterna

beaktats.

10 §

Paragrafen, som motsvarar 8 § i beredningens förslag, innehåller bestämmelser

om utmätning sedan god man förordnats.

Lagberedningen. Om utmätning skett innan god man förordnats, skall förfarandet

få fortgå i vanlig ordning. Om utmätning sker sedan god man förordnats

skall gode mannen underrättas om utmätningen utan dröjsmål. Den

utmätta egendomen får inte säljas utan gode mannens medgivande annat än

om den är underkastad snar förstörelse eller hastigt faller i värde eller kräver

alltför kostsam vård. Vad som inflyter efter försäljning eller på annat sätt,

t. ex. genom frivillig betalning i samband med utmätningsförrättning, får

inte heller utbetalas till borgenären utan gode mannens medgivande. Gode

mannen kan mot denna bakgrund förhandla med utmätningssökanden, när

det är tjänligt, och söka få till stånd en överenskommelse.

Om offentlig ackordsförhandling följer och utmätningsärendet fortfarande

är anhängigt, skall förfarandet läggas ned, om gode mannen begär det,

och utmätningen gå åter. I så fall förfaller också den förmånsrätt som kan ha

uppkommit genom utmätningen. Genom att initiativ från gode mannens sida

förutsätts, kommer denne alltid att ha vetskap om att förfarandet läggs ned.

Har borgenären redan fått betalt, kan återvinning tänkas komma i fråga.

Om utmätningssökanden hade särskild förmånsrätt i den egendom vari

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

han fått utmätning fortgår förfarandet utan hinder av förut angivna bestämmelser.

F. n. har pant- och retentionsrättshavare sådan rätt, när offentlig ackordsförhandling

inletts resp. konkurs kommit till stånd. Hyresvärd och jordägare,

som har rätt att hålla kvar egendom till säkerhet för fordran hos hyresgäst

eller arrendator har dock genom en särskild bestämmelse undantagits.

Något undantag för dessa borgenärer har inte upptagits i beredningens

förslag. Den praktiska betydelsen har ansetts ringa. Frågan om retentionsrätten

för hyresvärd och jordägare över huvud taget skall bestå är vidare under

övervägande i annat sammanhang.

Om utmätning begärs för fordran med allmän förmånsrätt bör det i regel

inte förekomma, att gode mannen motsätter sig att utmätningsförfarandet

har sin gilla gång.

Beträffande utmätning av fast egendom bör observeras, att ärendet kan

vara anhängigt hos överexekutor (99 § UL). Denne bör då underrättas om

godmansförordnandet genom utmätningsmannen, gode mannen eller gäldenären

för att kunna iakttaga bestämmelserna i förevarande paragraf.

Departementschefen. Bestämmelse om utmätning sedan god man förordnats

har tagits upp i saklig överensstämmelse med vad lagberedningen föreslagit.

Redaktionellt har bestämmelserna jämkats i det remitterade förslaget.

Föreskrifter om underrättelse till gode mannen avses ingå bland tillämpningsföreskrifterna.

11 §

Denna paragraf, som motsvarar 10 § i lagberedningens förslag, innehåller

de allmänna villkoren för offentligt ackord.

Departementschefen. I första stycket finns bestämmelserna om den tid

från godmansförordnandet inom vilken ansökan om offentlig ackordsförhandling

skall göras. Tidpunkten anges genom en hänvisning till 8 §. Om

fristen försitts kan, som lagberedningen anfört, offentlig ackordsförhandling

inte komma till stånd utan att nytt godmansförordnande meddelats. Vidare

förutsätts givetvis att godmansförordnandet fortfarande äger bestånd när ansökan

om förhandling görs. I departementsförslaget har inte i detta sammanhang

tagits upp några bestämmelser om ansökningsförfarandet, vilket uttömmande

behandlas i 22 §.

I andra stycket återfinns de centrala bestämmelserna om minsta dividend.

Jag kan i denna del hänvisa till den allmänna motiveringen. I departemenlsförslaget

har inte i detta sammanhang tagits upp några bestämmelser om

vilka borgenärer som berörs av offentligt ackord. Denna fråga behandlas uttömmande

i följande paragraf. Den föreskrivna betalningstiden avser minsta

dividenden medan någon tidsgräns inte gäller för eventuellt överskjutande

del.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Tredje stycket innehåller den i allmänna motiveringen behandlade särregeln

för småfordringar. Även annan avvikelse från principen att borgenärerna

skall behandlas lika medges enligt sista punkten, om borgenären i fråga

lämnar sitt medgivande till avvikelsen.

Ackord behöver inte gå ut på att fordringarna reduceras till beloppet utan

kan bestå i enbart betalningsanstånd eller i en reglering av sättet för betalningens

erläggande. I ljärde stycket har, liksom i beredningens förslag, uttryckligen

angetts att ackord får avse betalningsanstånd eller annan särskild

eftergift. Rena moratorieackord är alltså tillåtna. Som beredningen anfört är

även avvecklingsackord i egentlig mening möjliga enligt förslaget. Villkoren i

andra och tredje stycket gäller även i dessa fall. Sålunda måste anges en

minsta dividend som fyller de krav som ställs upp och betalningstiden för

denna får inte överskrida den tidsfrist som sägs där. Om man räknar med att

avvecklingen skall ge mer än minsta dividenden, bör ackordsförslaget eller

godmansberättelsen innehålla åtminstone en ungefärlig uppgift om hur mycket

som ytterligare kan påräknas i utdelning.

12 §

Denna paragraf, som motsvarar 11 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om vilka borgenärer som får delta i ackord.

Departementschefen. Enligt första stycket första punkten deltar i ackord

endast borgenärer vilkas fordringar uppkommit före beslutet om inledande av

förhandling om offentligt ackord. Som jag framhållit i den allmänna motiveringen

deltar normalt inte innehavare av efterställda fordringar i förhandlingen.

Även borgenär som har särskild förmånsrätt eller rätt till kvittning

står utanför ackordsförhandlingen. Beslut om förhandling om offentligt ackord

kommer enligt 26 § i princip till stånd först sedan gäldenären avlagt ed.

Förhandlingen avser alltså även de fordringar som uppkommit under tiden

från godmansförordnandet och till dess förhandlingen inletts. Gode mannen

bör därför övervaka att gäldenären under denna tid om möjligt bara gör

kontantaffärer. Att en borgenär inte får delta i förhandlingen medför i princip

att han inte heller omfattas av ackordet.

Enligt andra stycket får borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt,

delta i ackordsförhandlingen i den mån han avstår från förmånsrätten.

Motsvarande gäller borgenär med kvittningsgill motfordran. Som jag anfört i

den allmänna motiveringen hör vidare borgenär som har särskild förmånsrätt

delta i förhandlingen i den mån fordringen överstiger säkerheten. Motsvarande

bör liksom nu gälla när borgenärs fordran endast delvis täcks av

motfordran. Bestämmelserna härom har tagits upp i andra stycket andra

punkten.

Enligt tredje stycket räknas oprioriterade fordringar som förmånsberättigade

i den mån de skall få full betalning enligt en sådan klausul som behand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

las i 11 §. I enlighet härmed skall borgenärerna inte heller delta i ackordsförhandlingen

med det belopp för vilket de skall få full betalning. De borgenärer

som får betalt för hela sin fordran medräknas sålunda över huvud inte i förhandlingen.

De övriga fordringarna reduceras vid röstning med det belopp

för vilket de skall få full betalning.

I fjärde stycket föreskrivs att borgenär får delta i ackordsförhandlingen

även om hans fordran inte är förfallen till betalning eller den är beroende av

särskilt villkor.

I sista stycket anges att bestämmelserna om förmånsrätt tillämpas då borgenär

har säkerhet i form av äganderättsförbehåll.

13 §

Denna paragraf, som motsvarar 19 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om behandlingen av konkursansökan sedan ansökan om förhandling

om offentligt ackord gjorts.

Lagberedningen. Gäldenären bör — sedan han gjort ansökan om offentlig

ackordsförhandling — som regel inte sättas i konkurs annat än om det saknas

skälig anledning till antagande att ackord kan komma till stånd. Konkursdomaren

skall enligt förslaget höra gode mannen över konkursansökan

som inkommer under den aktuella tidrymden. Om gode mannen inte har något

att invända mot konkursansökningen eller gäldenären medger borgenärs

ansökan torde det i allmänhet saknas skälig anledning till antagande att ackord

kan komma till stånd. Konkursansökningen bör i så fall bifallas. Som

angetts i den allmänna motiveringen kan det emellertid tänkas undantagsfall,

då gäldenärs egen ansökan eller borgenärs ansökan som gäldenären

medgett inte bör bifallas. Den föreslagna inskränkningen i rätten att få konkurs

till stånd gäller därför även gäldenärens egen eller av honom medgiven

ansökan. Skälig anledning till antagande att ackord kan komma till stånd

kan också saknas, när bakom konkursansökningen står borgenärer med så

betydande fordringsbelopp att de kan hindra att ackordsförslaget antages.

I princip avser de nya bestämmelserna även ansökan från borgenär vars

fordran inte skulle omfattas av ackordet. Andra stycket innehåller emellertid

en särbestämmelse beträffande sådan borgenär. Konkursansökan från denne

skall prövas i vanlig ordning, om särskilda skäl föreligger till antagande att

hans rätt är i fara. Vilka fordringsägare som avses framgår av 11 och 35 §§

(jfr 12 och 19 §§ i departementsförslaget). Huruvida borgenärens rätt är i

fara får bedömas efter omständigheterna. Alltför starka krav bör inte ställas

på borgenärens argumentering eller bevis.

När konkursansökan inte skall prövas i vanlig ordning, skall den förklaras

vilande till dess ackordsfrågan blivit avgjord. Konkursansökan som kommit

in före ansökningen om ackordsförhandling kan ha förklarats vilande enligt

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

7 § (jfr 9 § i departementsförslaget). Även för sådan konkursansökan gäller

bestämmelserna i förevarande paragraf.

I 46 § (jfr 44 § i departementsförslaget) anges när ackordsfrågan skall anses

avgjord.

Om gäldenärens ansökan om ackordsförhandling avvisas blir denna paragraf

inte längre tillämplig utan konkursansökan prövas i vanlig ordning.

Motsvarande gäller om förstnämnda ansökan förklaras förfallen därför att

gäldenären inte avlagt ed. Konkursansökan som förklarats vilande enligt 7 §

(jfr 9 § i departementsförslaget) får också tas upp till fortsatt behandling.

Under tiden mellan ingivandet av ansökningen om ackordsförhandling och

lagakraftvunnet beslut om att ansökningen avvisas eller förklaras förfallen

är bestämmelserna i denna paragraf tillämpliga.

1 överensstämmelse med vad som gäller enligt AckL skall ackordsfrågan

enligt sista stycket anses förfallen om gäldenären försatts i konkurs innan

ackordsfrågan avgjorts.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. Vissa redaktionella jämkningar har vidtagits.

14 §

Denna paragraf, som motsvarar 20 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om utmätning sedan förhandling om offentligt ackord inletts.

Lagberedningen. Enligt förslaget står det i princip öppet för den som har

förmånsrätt i viss egendom att få utmätning i den egendom som omfattas av

förmånsrätten. Detta innebär en utvidgning i förhållande till AckL enligt vilken

motsvarande befogenhet endast tillkommer pant- och retentionsrättshavare.

I fråga om de senare gör AckL också undantag för hyresvärd och jordägare

som har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för fordran hos hyresgäst

eller arrendator.

När ackordsfrågan anses avgjord framgår av 46 § första stycket (jfr 44 §

departementsförslaget).

Enligt 13 § andra stycket AckL gäller att om utmätning skett före beslutet

om inledande av offentlig ackordsförhandling, verkställigheten skall fortgå

utan hinder av förhandlingen. Bestämmelsen ersätts av 8 § i förslaget (jfr

10 § i departementsförslaget).

Departementschefen. Bestämmelserna i denna paragraf i departementsförslaget

överensstämmer i sak med beredningens förslag. Som beredningen

anfört innebär bestämmelserna att även jordägare och hyresvärd som har retentionsrätt

i arrendators eller hyresgästs egendom kan få utmätning under

förhandling om offentligt ackord. Jag kan hänvisa till vad som anförts i

denna fråga under 10 §.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

15 §

Denna paragraf, som motsvarar 29 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelserna om borgenärsmajoritet vid offentligt ackord.

Lagberedningen. När ackordsförslaget ger minst 50 %, krävs för dess antagande

att tre femtedelar av de röstande anslutit sig och att deras fordringar

uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda

belopp. Ett rent moratorieackord hör till denna kategori. Vid avvecklingsackord

blir likaså den garanterade minsta dividenden avgörande. Understiger

dividenden 50 %, krävs trefjärdedels majoritet i båda hänseendena.

De röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp är lika med summan

av alla fordringar, som upptagits i bouppteckningen eller senare blivit

kända antingen genom anmälan av borgenär eller på annat sätt och med

vilka vederbörande borgenärer får delta i förhandlingen. Om någon fordran

är tvistig vid omröstningen och utgången beror av om fordringen medräknas

eller ej, kommer den i betraktande endast i den mån rätten ogillar anmärkning

som framställts mot densamma.

Departementschefen. I departementsförslaget har bestämmelserna om borgenärsmajoritet

tagits upp i saklig överensstämmelse med beredningens förslag.

Som lagberedningen framhållit kräver ett rent moratorieackord endast

tre femtedelars röstövervikt. Självfallet gäller detta dock endast under förutsättning

att betalningen eller minst 50 % av denna skall erläggas inom ettårsfristen.

16 §

Paragrafen, som motsvarar 21 § första stycket i beredningens förslag, innehåller

bestämmelserna om återvinning vid offentligt ackord.

En förutsättning för återvinning är att offentligt ackord kommer till stånd.

Lagberedningen. I konkurs räknas enligt huvudregeln återvinningsfristerna

till dagen för konkursansökningen. Har konkursen föregåtts av offentlig

ackordsförhandling som förfallit på grund av konkursen eller har konkursen

följt på ansökan som gjorts inom fjorton dagar från att kungörelse

var införd i allmänna tidningarna om att sådan ackordsförhandling upphört,

skall det dock enligt 35 § KL anses som om konkursansökningen gjorts, när

beslutet om inledande av ackordsförhandling meddelades. Enligt motsvarande

lagrum i KL-förslaget skall om förordnande av god man enligt lagen

om ackordsförhandling föregått och konkursansökningen följt inom tre veckor

från att verkan av förordnandet förföll eller, när offentlig ackordsförhandling

följt, denna upphörde, det anses som om konkursansökningen skett

när ansökningen om god man gjordes. Tillämpning av denna reglering på ac
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

99

kordsfallet leder till att vid återvinning i samband med offentligt ackord

återvinningsfristerna alltid räknas till dagen för ansökningen om förordnande

av god man. Enligt de särskilda återvinningsreglerna i KL gäller vidare

att även rättshandlingar under tiden efter konkursansökningen och

fram till egendomsavträdet inbegrips. Tillämpad på ackord medför detta

att även rättshandlingar som ägt rum under tiden efter att ansökan gjordes

om förordnande av god man kan angripas, om det i något undantagsfall behövs.

Departementschefen. Bestämmelserna om återvinning i departementsförslaget

överensstämmer i sak med beredningens förslag. Återvinning av förmånsrätt

som vunnits genom utmätning har utförligt behandlats i den allmänna

motiveringen.

Vissa återvinningsliknande situationer regleras i lösöreköpsförordningen

och försäkringsavtalslagen (1927: 77). Jag får i denna del hänvisa till de föreslagna

ändringarna i berörda författningar.

17 §

Denna paragraf, som motsvarar 38 § första stycket i lagberedningens förslag,

innehåller de processuella bestämmelserna om återvinning i samband

med offentligt ackord.

Lagberedningen. För att återvinningstalan i anledning av ackordsförhandling

skall kunna bifallas måste ackord verkligen ha kommit till stånd. Återvinningstalan

får därför inte slutligt prövas förrän ackordsfrågan avgjorts.

Till dess torde i allmänhet vara lämpligast att återvinningsmålet vilar. Kommer

ackord till stånd, får målet tas upp till fortsatt behandling i vanlig ordning.

Upphör ackordsförhandlingen utan ackord, skall enligt förslaget återvinningstalan

avvisas om gäldenären inte försätts i konkurs efter ansökan

som följt inom tre veckor från att förhandlingen upphörde. Enligt 35 § KLförslaget

skall nämligen i sådant fall återvinningsfristerna även i konkursen

räknas till dagen för ansökningen om förordnande av god man. Konkursförvaltaren

kan inträda i återvinningsprocessen om han vill. När ackordsförhandlingen

upphör utan ackord, får rätten inte avvisa återvinningstalan

förrän treveckorsfristen utlöpt utan att konkursansökan inkommit.

Som framhållits i den allmänna motiveringen har enligt förslaget borgenär

vars fordran skulle omfattas av ackordet talerätt men däremot inte gode

mannen. Denne kan emellertid som ombud föra borgenärs talan men bör inte

göra det, om det av särskilda skäl är olämpligt att han engagerar sig på sådant

sätt.

Gode mannen bör få kännedom om att talan om återvinning kommer att

väckas. Efter förebild av 39 § första stycket KL har det därför ålagts borgenär

som vill väcka talan om återvinning att underrätta gode mannen. Om

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

borgenär som väcker talan inte visar att han underrättat gode mannen, får

hans talan inte upptagas till prövning.

Frågan om behörig domstol för återvinningsmål regleras av allmänna forumregler.

Departementschefen. Som jag anfört i den allmänna motiveringen skall

enligt departementsförslaget återvinningstalan väckas före borgenärssammanträdet.

Första stycket har utformats i enlighet härmed. I övrigt överensstämmer

bestämmelserna i denna paragraf i sak med beredningens förslag.

Av 44 § framgår, när ackordsfrågan skall anses avgjord.

18 §

Denna paragraf, som motsvarar 38 § andra och tredje styckena i lagberedningens

förslag, innehåller bestämmelser om fördelningen av vad som återvinnes,

återvinningssvarandens ställning samt förvaltning av återvunnen

egendom.

Lagberedningen. Till undvikande av varje tvekan om hur det skall förfaras

med vad som återvinns i fall då ackordsförslaget inte ger ledning har tagits

upp eu uttrycklig bestämmelse om att i sådant fall vad som är i behåll, sedan

kärandens kostnader ersatts, skall utöver ackordsprocenten tillkomma de

borgenärer som omfattas av ackordet. I den mån svaranden i anledning av

återvinning får fordran mot gäldenären äger han på vad han annars skulle

betala tillbaka avräkna det belopp som med tillämpning av ackordet tillkommer

honom. Detta gäller oavsett om betalningsterminerna för ackordslikviden

är inne eller ej. Om återbäring sker i annat än pengar, måste realisation

självfallet ske, innan utdelning kan äga rum till borgenärerna.

Föreskriften att rätten, när talan om återvinning bifalls, kan meddela föreskrift

om särskild förvaltning kan t. ex. avse att medlen skall anförtros åt

tillsynsman som förordnats enligt 39 § (jfr 37 § i departementsförslaget) eller

insättas på särskild bankräkning över vilken gäldenären ej ensam förfogar.

Fördelningen av medlen bör ske efter samma normer som tillämpas i

fråga om ackordslikviden.

De medel som återvinns och satts under särskild förvaltning får enligt särskild

föreskrift inte tas i mät för gäldenärens skulder. Det kunde annars tänkas

att t. ex. borgenär, vars fordran uppkommit efter förhandlingens inledande

och som alltså inte deltar i denna, söker utmätning i vad som återvunnits

och egendomen på så sätt undandrages de borgenärer som omfattas av

ackordet. Om ackordsfrågan skulle förfalla enligt 40 § (jfr 38 § i departementsförslaget)

finns emellertid inte längre anledning att låta utmätningsförbudet

gälla.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Departementschefen. I departementsförslaget har uttryckligen angivits att

återvinningssvaranden deltar i ackordet med den fordran han kan få vid bifall

till återvinningstalan. I övrigt överensstämmer departementsförslaget

i sak med vad beredningen föreslagit.

19 §

Denna paragraf, som motsvarar 35 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelserna om borgenärernas bundenhet av ackordet.

Departementschefen. Enligt bestämmelserna i denna paragraf, vilka överensstämmer

med vad beredningen föreslagit, är de borgenärer som enligt 12 §

har rätt att delta i förhandlingen om offentligt ackord bundna av ackordet.

Enligt 12 § deltar borgenär, som har förmånsrätt i viss egendom, i ackordsförhandlingen

i fråga om belopp som bedöms inte kunna tas ut ur egendomen.

I denna situation däremot är borgenären bunden av ackordet till belopp

som rent faktiskt inte kan tas ut ur den. Detsamma gäller uppenbarligen

borgenär som har säkerhet i form av äganderättsförbehåll.

20 §

Denna paragraf, som motsvarar 36 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om rätt till kvittning vid offentligt ackord.

Gällande rätt. Enligt 35 § AckL har borgenär, som förvärvat sin fordran

hos gäldenären innan beslutet om inledande av ackordsförhandling meddelades,

rätt att utan hinder av ackord begagna fordringen till kvittning mot

skuld för vilken han vid nämnda tid häftade hos gäldenären. Rätt till kvittning

föreligger dock inte för den som inom 60 dagar innan beslutet om inledande

av ackordsförhandling meddelades efter avtal med annan än gäldenären

förvärvat fordran hos denne om han vid tiden för avtalet häftade i skuld

hos gäldenären och dessutom hade skälig anledning anta att gäldenären var

på obestånd. Rätt till kvittning tillkommer inte heller borgenär som efter det

han erhållit sin fordran inom den angivna tiden satt sig i skuld hos gäldenären

och därvid hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.

Lagberedningen. I överensstämmelse med vad som gäller enligt AckL medger

förslaget i princip kvittning för alla fordringar som förvärvats innan beslut

om ackordsförhandling meddelats. Motsvarande tidpunkt är avgörande

för rätten att delta i förhandlingen och därmed för vilka borgenärer som

binds av ackordet.

Andra stycket innehåller vissa inskränkningar i kvittningsrätten. Den frist

inom vilken fordran skall ha förvärvats eller borgenären satt sig i skuld hos

gäldenären skall enligt förslaget räknas till dagen för ansökan om förordnande

av god man och inte som enligt AckL till beslutet om ackordsförhand
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. May.ts proposition nr 136 år 1970

ling. Med denna ordning kan under det första skedet förhandlingar om

underhandsuppgörelse eller förberedelse för offentligt ackord äga rum utan

att möjlighet till kvittning ökar.

Departementschefen. I departementsförslaget har bestämmelserna om rätt

till kvittning vid offentligt ackord tagits upp i saklig överensstämmelse med

beredningens förslag.

21 §.

Denna paragraf, som motsvarar 37 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om ackordets verkan för borgensmän eller andra som

utom gäldenären svarar för fordringen.

Gällande rätt. Enligt 36 § AckL får borgenär utan hinder av att han godkänt

ackord föra den talan mot löftesmän eller andra som, jämte gäldenären,

är ansvariga för fordringens gäldande vartill han eljest varit lagligen

berättigad. Dessa har därför rätt att bestrida fastställelse av ackordet även

om de inte deltagit i ackordsförhandlingen.

Lagberedningen. I beredningens förslag motsvarar paragrafen i sak 36 §

AckL.

Departementschefen. Även i departementsförslaget har bestämmelserna

om ackordets verkan mot borgensman tagits upp i överensstämmelse med

gällande rätt. Borgensmans befogenhet att bestrida att ackord fastställs

har dock i departementsförslaget tagits upp i samband med de processuella

bestämmelserna i 36 §.

22 §

Denna paragraf, som motsvarar 12 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelserna angående ansökan om förhandling om offentligt

ackord.

Gällande rätt. Enligt AckL skall ansökan om inledande av offentlig ackordsförhandling

göras hos konkursdomaren i den ort där sökanden bör

svara inför domstol i tvistemål (1 § första stycket). Vid ansökningen skall

fogas 1) ackordsförslag angivande hur mycket gäldenären bjuder i betalning

samt när och hur betalningen skall erläggas samt huruvida gäldenären

vill ställa säkerhet för ackordets fullgörande eller inte och, i förra fallet,

vari säkerheten skall bestå, 2) en under de närmaste 60 dagarna före

ansökningens ingivande upprättad förteckning över boets tillgångar och

skulder med uppgift på varje borgenärs namn, boningsort och postadress

samt på böcker och andra handlingar som rör boet, varvid bouppteckningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år WTO

103

skall vara upprättad av gode mannen enligt de närmare föreskrifterna

härom, 3) om gäldenär en är köpman, den av honom senast uppgjorda balansräkningen,

4) berättelse av gode mannen om boets tillstånd och om orsakerna

till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat ntrönas, varvid berättelsen

även skall ta upp en översikt över tillgångar och gäld av olika slag

samt ange dels vilken utdelning borgenärerna kan påräkna i händelse av

konkurs dels om egendom frångått gäldenären under sådana förhållanden

att vid konkurs återvinning kan äga rum dels om skälig anledning finns till

antagande att gäldenären gjort sig skyldig till brottsligt förhållande mot

sina borgenärer samt så fall grunden därför dels, om gäldenären är köpman,

vilka handelsböclcer han hållit och hur de blivit förda, 5) yttrande

av gode mannen huruvida han med hänsyn till de i ovannämnda berättelse

angivna förhållandena eller andra omständigheter anser ackordsförslaget

böra antas av borgenärerna eller inte, 6) förklaring av borgenärer som

till antalet utgör minst hälften av de i bouppteckningen som icke förmånsberättigade

upptagna borgenärerna och som tillsammans har fordringar om

minst två tredjedelar av sammanlagda fordringsbeloppet för sådana borgenärer

att de anser ackordsförslaget antagbart, 7) ett kontant belopp av 150

kronor som förskott på kostnaden för ackordsärendets handläggning av

konkursdomaren och inför rätten jämte säkerhet som godkännes av konkursdomaren

för kostnad som inte täcks av förskottet. Vidare bör gäldenären

vid ansökningen foga bevis att ackordsförslaget jämte gode mannens

berättelse och yttrande tillställts samtliga i bouppteckningen upptagna borgenärer.

Ansökningen skall inges i två exemplar (2 §). Med köpman förstås

i AckL var och en som är eller under någon del av det sista året innan

ansökning om förordnande av god man gjordes varit pliktig att föra handelsböcker

(45 §).

Lagberedningen. Förslaget överensstämmer väsentligen med AckL. Beträffande

punkt 1 har föreskriften att betalningssättet skall anges utelämnats

eftersom man inte behöver räkna med betalning annat än i pengar.

Skulle mot all förmodan inträffa att betalning skall erläggas på annat sätt,

är det uppenbart att förslaget måste upplysa därom. Som säkerhet för ackord

kommer i främsta rummet borgen i fråga. I allmänhet är borgen ordnad

innan ansökningen om inledande av förhandling inges. Beredningen

har funnit naturligt att jämka bestämmelserna så att man närmar sig det

normala, nämligen att säkerhet redan ställts. Om frågan ännu inte klarats

av är det självfallet av intresse för borgenärerna att få veta om förhandlingar

om borgen eller annan säkerhet pågår. Borgenär som — enligt vad

som allmänt tillämpas — ger t. ex. ackord scen tr al fullmakt att utöva hans

rösträtt, kan självfallet härvid föreskriva att ackoi’dsförslaget för hans del får

biträdas endast under förutsättning att borgen ställs eller annan liknande

åtgärd genomförs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Den förteckning över boets tillgångar och skulder som omtalas under 2)

skall enligt förslaget ha upprättats under de senaste två månaderna innan

ansökningen om ackordsförhandling inges. Det har inte synts behövligt att

bouppteckningen innehåller uppgift om böcker och andra handlingar som

rör boet. Upplysning härom får i erforderlig utsträckning lämnas i godmansberättelsen.

Närmare föreskrifter om bouppteckningens innehåll ges i

13 § (jfr 23 § i departementsförslaget).

I förslaget har inte tagits upp någon definition av termen köpman. Lagtexten

har i stället kompletterats med beskrivning på vilka gäldenärer som

avses. Beredningen har därvid anknutit till bokföringsskyldigheten, jfr 1

och 2 §§ bokföringslagen (1929: 117). Detta innebär inte någon ändring i

sak jämfört med gällande rätt. Med uttrycket bokföringsskyldig under det

sista året avses att inbegripa även det fallet att gäklenären varit bokföringsskyldig

under endast en del av nämnda år.

I förslaget öppnas möjlighet att väcka talan om återvinning när ackordsförhandling

kommer till stånd. Eventuella återvinningsmöjligheter skall

enligt 4) anges i godmansberättelsen. Det är angeläget att tvekan inte behöver

råda i frågan hur det skall förfaras med vad som eventuellt återvinns.

Det är därför önskvärt att det framgår av ackordsförslaget vad som

skall gälla. Har uppgörelse om återvinning träffats före tillkomsten av ackordsförslaget

bör av praktiska skäl vad som skall återgå räknas in i

ackordsprocenten. Om frågan inte regleras i ackordsförslaget skall enligt

38 § i förslaget (jfr 18 § i departementsförslaget) vad som återvinns tillkomma

de borgenärer som omfattas av ackordet utöver vad som tillförsäkrats

dem enligt detta. Om gode mannen finner återvinning möjlig och vad

som kan återvinnas inte är inräknat i ackordsprocenten och särskild föreskrift

om saken inte heller getts i ackordsförslaget, kan det vara lämpligt

att gode mannen som en serviceåtgärd mot borgenärerna erinrar om vad

som gäller enligt den nyssnämnda regeln. Godmansberättelsen skall enligt

4) även innehålla uppgift om eventuella möjligheter till talan om återgång

av skifte enligt 18 § boskillnadslagen, återgång av lösöreköp enligt 3 § lösöreköpsförordningen

och om återkrav av försäkringspremien enligt 117 §

försäkringsavtalslagen.

Syftet med reglerna om förhandsanslutning är att ackordsförhandling

inte skall inledas utan att faktiska utsikter finns att förslaget kan bli antaget.

De nuvarande bestämmelserna medför att konkursdomaren i detta

skede måste granska mängder av anslutningsskrifter med åtföljande behörighetshandlingar.

Enligt beredningens mening kan man i detta skede av

förfarandet nöja sig med intyg av gode mannen om att tillräcklig förhandsanslutning

från borgenärerna föreligger. Av intyget bör framgå hur många

borgenärer som förklarat sig anse ackordet antagbart och hur stort fordringsbelopp

de representerar. Gode mannen bör på detta stadium kunna på

eget ansvar bedöma huruvida borgenärerna är behörigen företrädda. Där
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

vid kan han godta en förklaring som han anser tillförlitlig även om behörighet

shandling saknas och lämpligen hör infordras för det fortsatta förfarandet.

Självfallet kan gode mannen som praxis är vid underhandsaclcord

godta förklaringar på främmande språk utan att kräva översättning.

Förklaringarna behöver som regel inte inges till konkursdomaren eller rätten.

I fråga om kravet på förhandsanslutning har man vid de nordiska överläggningarna

preliminärt blivit enig om att det bör vara tillräckligt om anslutning

föreligger från borgenärer som till antalet utgör minst två femtedelar

av de i bouppteckningen upptagna borgenärer vilkas fordringar skulle

omfattas av ackordet och samma borgenärer innehar tillhopa åtminstone

två femtedelar av beloppet av sistnämnda fordringar. Vilka av de i bouppteckningen

upptagna borgenärerna som skall medräknas framgår av 11 §

(jfr 12 § i departementsförslaget). Innehåller t. ex. förslaget bestämmelse

om full betalning för oprioriterade borgenärer till visst belopp, skall iakttagas

att de borgenärer som får hela sin fordran betald inte medtages vid

beräkningen huruvida tillräcklig anslutning föreligger efter huvudtalet samt

att, vid beräkning huruvida tillräcklig anslutning föreligger med hänsyn till

fordringsbeloppet, hela summan av vad som skall utgå utan reduktion fråndrages.

Om borgenärer med så stort fordringsbelopp att de enligt 29 § (jfr 15 §

i departementsförslaget) kan rösta omkull förslaget har motsatt sig detta

och ytterligare försök framstår som gagnlösa, bör gode mannen inte medverka

till att ansökan om ackordsförhandling inges även om till äventyrs

kraven under 6) skulle vara uppfyllda. I ett sådant läge bör han i stället

enligt 6 § anmäla att det saknas skälig anledning anta att ackord kommer

till stånd (jfr 7 § i departementsförslaget).

Enligt förslaget bör inte rimligen krävas mera än att vid ansökan fogas

bevis att ackordsförslaget jämte gode mannens berättelse och yttrande sänts

till samtliga borgenärer som tagits upp i bouppteckningen. Gäldenären skall

vara skyldig att sända handlingarna till borgenärerna. Konkursdomaren

bör emellertid kontrollera att det skett. Bestämmelse om att vid ansökningen

skall fogas bevis att de angivna handlingarna utsänts har tagits upp som

punkt 7) i första stycket av paragrafen.

Kostnaderna för ackordsärendets handläggning utgörs främst av kungörelse-,

porto- och expeditionsavgifter. Förskottet i kontanter bör vara avpassat

efter kostnaderna för handläggning av ett ordinärt ackordsärende

hos konkursdomaren och rätten medan säkerheten bör finnas för att kunna

tas i anspråk om större kostnader skulle uppkomma på grund av omfattningen

av ackordsförhandlingen. e. 1. Det är inte lämpligt att något bestämt

belopp anges i lagen. Förslaget överlämnar därför åt Kungl. Maj:t att ge

föreskrift därom, punkt 8).

Enligt andra stycket skall ansökningshandlingarna ges in i två exemplar.

4f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Remissyttrandena. Hovrätten för Västra Sverige anför att något hinder

mot att samtidigt ansöka om förordnande av god man och inledande av

ackordsförhandling f. n. inte torde föreligga. Av 10 § första stycket och 12 §

synes framgå att utredningen avsett att god man skall vara förordnad när

ansökan om offentlig ackordsförhandling görs. Regleringen av dessa frågor

bör klart framgå av lagtexten.

Departementschefen. I departementsförslaget inleds förevarande paragraf

med en forumregel att ansökan om förhandling om offentligt ackord skall

göras hos den konkursdomare som förordnat god man (jfr 10 § första stycket

i beredningens förslag). I allmänhet torde god man ha förordnats innan

ansökan om förhandling om offentligt ackord görs. Bestämmelsen har liksom

i beredningens förslag och i AckL utformats med tanke på denna situation.

Något hinder bör emellertid enligt min mening inte föreligga att ansökan

om förordnande av god man och om förhandling om offentligt ackord

görs samtidigt, t. ex. i sådana fall då gäldenärens ekonomiska ställning utretts

och de i denna paragraf angivna handlingarna upprättats genom ackordscentral.

Föreskrift om antalet exemplar av ansökningshandlingen bör enligt min

mening inte tas upp i lagen. I departementsförslaget saknas därför motsvarighet

till andra stycket i beredningens förslag. I övrigt överensstämmer departementsförslaget

i sak med beredningens förslag.

23 §.

Denna paragraf, som motsvarar 13 § i lagberedningens förslag, tar upp

närmare föreskrifter om innehållet i bouppteckningen.

Gällande rätt. Enligt 3 § AckL skall i bouppteckningen tillgångarna tagas

upp till de värden som de efter noggrann uppskattning prövas ha. År gäldenären

köpman skall i bouppteckningen till jämförelse såvitt kan ske även

lämnas specificerad uppgift på de värden gäldenären senast i sina handelsböcker

åsatt sina tillgångar eller, där sådan värdering inte är gjord, på inköpsprisen.

Anses förmånsrätt tillkomma borgenär, skall det anmärkas i

bouppteckningen och grunden för förmånsrätten angivas. Enligt 38 § AckL

skall vid beräkning av fordran för förhandsanslutning iakttagas att ränta

inte räknas längre än till den dag då bouppteckning förrättades. Vid beräkning

av fordran för röstning o. dyl. skall ränta inte räknas längre än till

den dag då beslutet om inledande av ackordsförhandling meddelades.

Lagberedningen. Enligt beredningens förslag kommer bouppteckningen

att utgöra grundval för borgenärsförteckningen och röstlängden vid blivande

borgenärssammanträde.

I överensstämmelse med AckL föreskrivs i förslaget att tillgångarna skall

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

upptas till noggrant uppskattade värden. Även i övrigt har regleringen i

AckL i denna del bibehållits med den jämkningen att ordet inköpspris utbytts

mot anskaffningskostnad. Bouppteckningen bör anpassas efter syftet

och inte i fråga om tillgångarnas specificering göras mera detaljerad

än som är behövligt för att den skall ge en tillförlitlig bild av gäldenärens

ekonomiska ställning.

Om det inte är möjligt att i bouppteckningen uppge alla borgenärer och

de faktiska skuldbeloppen synes det lämpligt att när saken antages ha betydelse

ta upp en extra skuldpost motsvarande vad man erfarenhetsmässigt

kan räkna med. Om nya borgenärer blir kända först sedan bouppteckningsed

avlagts, bör gode mannen lämna konkursdomaren uppgift därom så att

denne kan skicka underrättelse om förhandlingen och expediera föreskrivna

handlingar till dem.

För röstningen är bl. a. av betydelse till vilket belopp en fordran tas upp.

Föreligger skilda uppfattningar mellan borgenären å ena samt gäldenären

och gode mannen å andra sidan, bör det av borgenären hävdade beloppet

upptas men anmärkas i vad mån posten bestrids. Även om viss påstådd

fordran bedöms som helt ogrundad bör den ändå tas upp i bouppteckningen

med yrkat belopp men samtidigt bestridas. En annan sak är att i sammandrag

över boets ställning kan frånräknas fordringar som bedöms vara

helt ogrundade. Borgenären får enligt 23 § (jfr 28 § i departementsförslaget)

underrättelse om anmärkningen och kan förhandla med gode mannen

och förbereda bevisning. Av 26 § andra stycket (jfr 31 § i departementsförslaget)

följer att borgenären får rösta för det upptagna yrkade beloppet

men att hans anspråk i vad det är tvistigt skall prövas, när det för utgången

av omröstning är avgörande om den tvistiga delen medräknas eller inte. I

sista stycket har därför föreskrivits att i bouppteckningen skall anges när

det förekommer anmärkning mot någon fordran. Eftersom gäldenären enligt

15 § får göra tillägg till eller ändring i bouppteckningen och enligt

23 § har självständig anmärkningsrätt (jfr 28 § i departementsförslaget),

torde sådan anmärkning i allmänhet böra göras i bouppteckningen även om

gode mannen för sin del är benägen att godta kravet men gäldenären bestrider

det.

Eftersom det är önskvärt att borgenär som omfattas av ackordet också

får rösta om detta, är det angeläget att gode mannen uppmärksammar om

värdet av egendom vari borgenär har särskild förmånsrätt bedöms understiga

fordringen, jfr 11 och 35 §§ (se 12 och 19 §§ i departementsförslaget).

Om anmärkning om detta gjorts i bouppteckningen, får borgenären enligt

23 § (28 § i departementsförslaget) meddelande om saken. Säkerhet som

består i förbehåll om äganderätt jämställs med förmånsrätt, se 11 § (12 § i

departementsförslaget).

Enligt förslaget skall ränta inte räknas längre än till dagen för ansökan

om förordnande av god man vare sig vid beräkning av förhandsanslutning

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

eller vid röstning o. dyl. Denna förenkling inverkar inte nämnvärt på resultatet.

Regeln berövar inte borgenären lians materiella rätt till ränta för tiden

efter nämnda tidpunkt. Även om ackord kommer till stånd gäller den

avtalade eller i lag bestämda räntan, ehuru borgenärens fordran i fråga om

räntebelopp som upplöper intill den dag då kapitalbeloppet reduceras genom

fastställt ackord, minskas på motsvarande sätt.

1 förslaget har angetts att fordran i utländskt myntslag skall beräknas

efter den kurs som gällde dagen för ansökan om förordnande av god man.

I annat fall skulle sannolikt omräkning böra ske efter kursen på dagen för

omröstningen om ackordsförslaget. Även beträffande denna bestämmelse

gäller, att den inte inverkar på borgenärens materiella rätt.

Departementschefen. 1 departementsförslaget har bestämmelserna om innehållet

i bouppteckningen tagits upp i överensstämmelse med beredningens

förslag. Vissa bestämmelser har förts över från 12 § i beredningsförslaget.

24 §.

Denna paragraf, som motsvarar 14 § i beredningens förslag, innehåller

föreskrifter om avvisande av ansökan om förhandling om offentligt ackord.

Gällande rätt. Enligt 5 § första stycket AckL skall konkursdomaren, om

han inte är behörig att ta befattning med ansökan om inledande av offentlig

ackordsförhandling eller om gäldenären inte uppfyller det i AckL upptagna

redlighetskravet eller om gäldenären inte iakttagit föreskrifterna i

2 § 1)—7) eller om ansökningen av annan orsak inte kan tagas upp, omedelbart

meddela beslut i enlighet härmed.

Lagberedningen. I huvudsaklig överensstämmelse med vad beredningen

under 2 § föreslagit angående ansökan om förordnande av god man skall

konkursdomaren enligt denna paragraf förelägga gäldenären att avhjälpa

bristen, när ansökningen om ackordsförhandling inte är komplett. I likhet

med vad som anförts under 2 § rörande ansökan om förordnande av god man

bör även ansökan om ackordsförhandling omedelbart avvisas, om det redan

från början framgår att den inte kan upptas.

Någon risk att ansökningen skall inges till obehörig konkursdomare har

inte ansetts föreligga, eftersom forumbestämmelsen i 10 § första stycket

(jfr 22 § första stycket i departementsförslaget) inte lämnar utrymme för

tvekan och gäldenären dessutom biträds av gode mannen. Någon motsvarighet

till 3 § i förslaget (jfr 6 § andra stycket i departementsförslaget) har

därför inte upptagits här.

Om ansökningen avvisas förfaller omedelbart verkan av att god man förordnats.

Detta gäller även om tvåmånadersfristen enligt 9 § (jfr 8 § i departementsförslaget)

möjligen ännu inte gått till ända.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

109

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

25 och 26 §§

Dessa paragrafer, som motsvarar 15 § och 16 § första stycket i lagberedningens

förslag, innehåller bl. a. bestämmelserna om bouppteckningsed.

Gällande rätt. Enligt 6 § AckL skall gäldenären, om ansökan om inledande

av offentlig ackordsförhandling upptages, inför konkursdomaren med

ed fästa bouppteckningens riktighet. Då eden avläggs, skall gäldenären

först göra de tillägg till bouppteckningen eller de ändringar däri som han

finner påkallade och därefter med ed betyga att bouppteckningen är riktig

så att honom veterligen inte någon tillgång eller skuld utelämnats och inte

heller någon tillgång eller skuld som inte hör till boet upptagits. Gäldenären

skall avlägga eden när ansökan ges in eller, om hinder därför möter, på

tid som konkursdomaren bestämmer. Om han inte gör det är ansökan förfallen.

Om gäldenären är häktad eller avlägset boende får konkursdomaren

tillåta honom att fullgöra edgången inför den domstol eller konkursdomare

som är närmast. Är gäldenären sjuk får konkursdomaren låta honom avlägga

eden hemma i sin bostad.

Enligt 7 § första stycket AckL skall konkursdomaren, om edgången fullgjorts,

genast meddela beslut att offentlig ackordsförhandling skall inledas.

Lagberedningen. Enligt 15 § första stycket skall gäldenären med ed bestyrka

bouppteckningen sedan han gjort eventuella tillägg eller ändringar.

Det har inte synts behövligt att i lagtexten särskilt anteckna att eden får

anpassas allteftersom ändringar eller tillägg förekommit eller inte.

Eden skall avse att bouppteckningen med eventuella tillägg eller

ändringar är riktig så att inte gäldenären veterligen oriktigt utelämnats

eller upptagits någon tillgång eller skuld. Endast uppgifter som lämnats

mot bättre vetande eller av grov oaktsamhet är straffbelagda.

I andra stycket har endast angetts att eden skall avläggas på tid som

konkursdomaren bestämmer. Enligt beredningens mening bör man kunna

utgå från att konkursdomaren, även om han får friare händer, ser till att

handläggningen sker så skyndsamt som möjligt.

Enligt förslaget är inte ansökningen under alla förhållanden förfallen om

inte edgång sker i överensstämmelse med vad konkursdomaren bestämt.

Med uppfattningen att ackord är till för borgenärernas bästa stämmer

mindre väl att gäldenären skall kunna hindra ackordsförhandling genom

att låta bli att avlägga ed, ehuru ett värdefullt arbete kanske redan har

nedlagts på sanering av hans affärer. När aktiebolag eller annan juridisk

person gjort ansökan om ackordsförhandling, kan det också finnas delade

meningar inom styrelsen. Om man anser lagen kräva att alla styrelseleda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

möter avlägger gäldenärseden, kan en av dem stoppa förfarandet genom att

vägra. Det har därför synts lämpligt att konkursdomaren i undantagsfall

kan meddela beslut om ackordsförhandling utan att ed avlagts. Detta framgår

av 15 § andra stycket och 16 § första stycket. Konkursdomaren bör

inhämta gode mannens mening i saken. Det ankommer senare på borgenärerna

att bedöma om de vill medge ackord trots att bouppteckningsed inte

avlagts i föreskriven ordning. Enligt 24 § sista stycket (jfr 29 § i departementsförslaget)

skall borgenärerna informeras om orsaken. Att edgång inte

görs ovillkorlig står i samklang med vad beredningen föreslår under 19 §

(jfr 13 § i departementsförslaget) om begränsning av gäldenärens möjligheter

att söka sig i konkurs.

När ansökningen om ackordsförhandling förklaras förfallen, förfaller

också omedelbart verkan av godmansförordnandet, även om tidsfristen i 9 §

(jfr 8 § i departementsförslaget) möjligen ännu inte gått till ända.

Konkursdomaren bör kunna medge anstånd med avläggandet av ed, om

det finns skäl för detta. Denna möjlighet måste dock användas ytterst restriktivt,

särskilt när ansökningen om ackordsförhandling kommit in relativt

långt efter att godmansförordnandet meddelades.

Beredningen föreslår också att de nuvarande bestämmelserna om medgivande

att avlägga eden på annat håll jämkas så att konkursdomaren får

låta gäldenären avlägga eden inför annan konkursdomare efter fri bedömning

om anledning föreligger. Särskild ansökan skall inte krävas för att

edgång på annat håll skall kunna medges. Den konkursdomare inför vilken

eden skall avläggas bör se till att gode mannen får tillfälle att närvara vid

edgången.

I överensstämmelse med gällande lag föreskrivs i 16 § första stycket att

beslut om ackordsförhandling skall meddelas och kungöras så snart gäldenären

avlagt ed. I anslutning härtill har också upptagits bestämmelsen att

ackordsförhandling i speciella undantagsfall skall kunna beslutas även om

ed inte avlagts. Har ackordsförhandling beslutats, kan förhandlingen inte

senare stoppas därför att gäldenären vägrar att avlägga ed men hans vägran

har givetvis inverkan på ackordsfrågans prövning.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. Redaktionellt har dock bestämmelserna jämkats. I

25 § första stycket har tagits upp bestämmelserna om skyldighet för gäldenären

att avlägga ed på tid som konkursdomaren bestämmer och om det

närmare innehållet i eden. Andra stycket innehåller de bestämmelser som

ger konkursdomaren möjlighet att låta gäldenären avlägga eden på annat

håll. I 26 § första stycket återfinns bestämmelser att beslut om förhandling

om offentligt ackord genast skall meddelas om gäldenären avlagt eden. I

andra stycket finns bestämmelserna för det fall att gäldenären vägrar avlägga

ed. I sådant fall skall ansökningen förklaras förfallen om inte konkurs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

domaren på grund av synnerliga skäl finner att förhandling likväl bör komma

till stånd. Slutligen ges bestämmelser om verkan av att ansökningen förklaras

förfallen. Verkningarna av godmansförordnandet upphör då omedelbart.

I ett tredje stycke har föreskrivits att beslutet om ackordsförhandling

genast skall kungöras. Enligt 41 § räknas fristen för talan mot beslutet från

det att kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.

27 §

Denna paragraf, som motsvarar 22 § första stycket i lagberedningens förslag,

innehåller bestämmelser om anmälan av fordringar vid förhandling

om offentligt ackord.

Lagberedningen. Enligt beredningens förslag får borgenär, vars fordran

är upptagen i bouppteckningen eller senare blivit känd och som inte till

följd av föreskrifterna i 11 § (jfr 12 § i departementsförslaget) är förhindrad

att delta i förhandlingen, i princip utan vidare rösta för det belopp som

angetts. Detta gäller även om fordringen är tvistig, dvs. föremål för anmärkning.

En annan sak är att borgenärens anspråk skall prövas om kvarstående

anmärkning blir avgörande för utgången av omröstningen. Den

som tagits upp som borgenär i den ursprungliga bouppteckningen får anses

känd även om gäldenären senare, t. ex. i samband med edsavläggelsen, skulle

göra gällande att någon fordran mot honom ej föreligger. Fordringen blir

emellertid genom bestridandet tvistig, varigenom borgenären skall få underrättelse

enligt 23 § (jfr 28 § andra stycket i departementsförslaget).

Borgenärer vilkas fordringar inte upptagits i bouppteckningen eller blivit

kända senare, måste givetvis anmäla dem om de vill rösta. Anmälan måste

alltid göras, om borgenär anser att han har större fordran än som finns

upptagen och han önskar rösta för det högre beloppet.

Enligt 11 § andra stycket i beredningens förslag (jfr 12 § andra stycket i

departementsförslaget), får borgenär som åtnjuter förmånsrätt i viss egendom

delta i förhandlingen för den del av fordringen som bedöms sakna

täckning i egendomen. Om gode mannen, gäldenären eller till äventyrs

annan borgenär funnit värdet av den aktuella borgenärens förmånsrätt understiga

fordringen, får den förmånsberättigade borgenären enligt 23 §

första stycket andra punkten (jfr 28 § andra stycket andra punkten i departementsförslaget)

underrättelse om saken. Särskild anmälan har inte

ansetts behövlig, om borgenären anser värdet av säkerheten understiga

fordringen ehuru förhållandet inte påtalats av gode mannen eller annan.

Detsamma gäller när borgenären anser att säkerhetens värde är lägre än

som angetts i bouppteckningen. Men det är tydligt att han inte får delta i

förhandlingen för däremot svarande del av fordringen utan att han har fram
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ställt yrkande därom. Av praktiska skäl bör borgenären underrätta gode

mannen i så god tid som möjligt så att saken vid behov hinner undersökas

närmare.

I förslaget har anförtrotts åt gode mannen att mottaga såväl anmälan

som anmärkning. Han kan då utan dröjsmål göra behövliga undersökningar.

Det är angeläget att handlingarna kommer in i så god tid före borgenärssammanträdet

att gode mannen får tidsrum att konferera med gäldenären

och eventuellt med borgenären samt företa behövliga undersökningar.

Å andra sidan får den tid som står borgenären till buds inte vara alltför

knapp. Anmälan bör som regel ske senast en vecka före borgenärssammanträdet

men det har inte ansetts erforderligt att kategoriskt förbjuda senare

anmälan. Om fordran anmäls senare än en vecka före sammanträdet, får

det inte föranleda att borgenärernas prövning av ackordsförslaget skjuts

upp. När anmälan skett före omröstningen får borgenären alltid rösta. Om

fordringen är oslridig är saken klar. Om den blir föremål för anmärkning,

skall den anses tvistig, när saken inte omedelbart kan utredas. Uppskov

enligt 28 § (jfr 33 § i departementsförslaget) får alltså inte äga rum för

att saken skall kunna undersökas närmare, utan bestämmelserna i 26 §

andra stycket (jfr 31 § första stycket i departementsförslaget) blir tillämpliga.

Om fordringens existens blir avgörande för utgången av omröstningen

och förlikning inte kommer till stånd på sammanträdet, får saken hänskjutas

till rätten. Sådant hänskjutande skall ske även när det uppdrages åt

gode mannen att söka sluta förlikning med borgenären. Att rösträttsfrågan

hänskjutits till rätten medför naturligtvis i regel att det dröjer längre innan

ackordsfrågan blir avgjord. Det rör sig dock endast om sällsynta undantagsfall.

Med den utformning förslaget fått på denna punkt bortfaller behovet av

särskild efteranmälan.

Departementschefen. Som jag anfört i den allmänna motiveringen har

anmälningsförfarandet i departementsförslaget förenklats i enlighet med

vad beredningen föreslagit. Denna paragraf överensstämmer sålunda i sak

med beredningens förslag.

28 §

Denna paragraf, som motsvarar 22 § andra stycket och 23 § första stycket

i lagberedningens förslag, innehåller bestämmelser om sättet för anmärkning

mot borgenärs fordran samt föreskrift om gode mannens underrättelseskyldighet

när anmärkning framställts.

Lagberedningen. Enligt förslaget får gode mannen självständig anmärkningsrätt.

Anmärkningsrätten för borgenärerna har behållits men förfarandet

har förenklats.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Det liar inte synts behövligt att ge särskilda föreskrifter om sättet för

framställande av anmärkning från gäldenärens sida. Det är uppenbart att

gäldenären har självständig anmärkningsrätt. Detta framgår också indirekt

av 23 § i förslaget. Om gäldenären framställt anmärkning mot någon fordran,

åligger det enligt samma paragraf gode mannen att underrätta vederbörande

borgenär. Om gode mannen själv vill framställa anmärkning som

inte angetts i bouppteckningen sker det lämpligen i den formen att han

ger borgenären underrättelse enligt 23 §. Såväl när gode mannen själv

framställt anmärkning som när sådan gjorts av gäldenären skall gode mannen

enligt andra stycket i 23 § underrätta konkursdomaren.

Eventuella anmärkningar från borgenärernas sida bör komma gode mannen

tillhanda i så god tid som möjligt före borgenärssammanträdet. Med

hänsyn till det sätt på vilket anmälningsfristen bestämts måste emellertid

anmärkning få göras ända tills omröstningen skall ske. I betraktande av

den ringa frekvensen av anmärkningar bör detta inte medföra några praktiska

olägenheter. I lagtexten har understrukits att anmärkning bör ske i

så god tid före borgenärssammanträdet som möjligt.

Enligt förslaget skall gode mannen skyndsamt underrätta borgenär om

anmärkning som framkommit mot dennes fordran. Av underrättelsen skall

framgå vad anmärkningen avser. Borgenären kan därefter förhandla med

gode mannen. Det är naturligtvis önskvärt att borgenären inte i onödan lägger

ned arbete på saken. Om gode mannen kan överblicka situationen och

finner att utgången blir densamma vare sig borgenärens fordran medräknas

eller inte, bör han som en serviceåtgärd informera borgenären därom.

Det är i övrigt önskvärt att gode mannen förbereder förekommande tvistefrågor

så att de om möjligt kan lösas vid borgenärssammanträdet.

Borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt i viss egendom får

enligt 11 § andra stycket (jfr 12 § andra stycket i departementsförslaget)

delta i förhandlingen när fordringen bedöms helt eller delvis sakna täckning.

Gode mannen skall enligt förevarande 23 § underrätta borgenären när

sådant förhållande anses vara för handen.

Departementschefen. I departementsförslaget har bestämmelserna om anmärkning

mot anmäld fordran sammanförts i denna paragraf. I första stycket

har tagits upp föreskrifterna om sättet och tiden för anmärkning.

Även anmärkning av gäldenären skall enligt departementsförslaget göras

skriftligen till gode mannen före omröstningen vid borgenärssammanträdet.

I andra stycket har givits föreskrifter om skyldighet för gode mannen att

underrätta den borgenär som anmält fordringen om anmärkningen. Bestämmelsen

överensstämmer i sak med 23 § första stycket i beredningens

förslag.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

29 §

Paragrafen, som motsvarar 16 § andra stycket andra punkten och 24 §

i lagberedningens förslag, innehåller bestämmelserna om borgenärssamman

trädet.

Lagberedningen. Under tiden mellan beslutet om ackordsförhandling och

borgenärssammanlrädet skall kungörelse hinna införas samt borgenärerna

underrättas och få tid att ta ställning till ackordsförslaget och därmed sammanhängande

frågor. Vidare skall bl. a. okända borgenärer kunna anmäla

sig och anmärkningar mot uppgivna fordringar kunna framställas. Vid behov

bör även förlikningsförliandlingar kunna äga rum. Boet bör vanligen ha

utretts och tvistefrågor diskuterats redan under inledningsskedet, som kan

omfatta en tidrymd av två månader från godmansförordnandet. Tre till

fem veckor mellan beslutet och borgenärssammanträdet har bedömts vara

tillräckligt. Maximitiden kan behövas t. ex. när antalet borgenärer är stort

eller en del av dem finns utomlands.

I likhet med vad som gäller enligt AckL sägs i förslaget att gäldenären

bör vara tillstädes vid sammanträdet, i första hand personligen och annars

genom ombud. Det är uppenbart att även gode mannen bör närvara för

att lämna erforderliga upplysningar och bevaka borgenärernas gemensamma

intressen. Det kan f. ö. uppkomma situationer då gode mannens hörande

är obligatoriskt. Någon särskild föreskrift om att han skall närvara synes

inte behövlig. Om gode mannen någon gång skulle vara förhindrad,

får han se till att hans ersättare inställer sig eller, om sådan inte finns,

att ersättare såvitt möjligt förordnas.

Borgenärsförteckningen, vilken tjänstgör som röstlängd, skall enligt förslaget

upprättas av gode mannen. Den skall innehålla borgenärernas namn,

de fordringsbelopp för vilka rösträtt utövas samt uppgift om eventuella anmärkningar.

Om någon borgenär anmält högre belopp än som tagits upp i

bouppteckningen eller i protokoll från gäldenärens edgång skall detta antecknas.

I röstlängden införs vidare annan fordran som kan ge rösträtt

och varom gode mannen eller gäldenären senare fått kännedom. Innehåller

ackordsförslaget bestämmelse om full betalning intill visst belopp, skall

borgenärernas fordringar i borgenärsförteckningen reduceras med samma

belopp. Om värdet av förmånsrätt i viss egendom bedöms understiga fordringen

får borgenären tas upp som röstberättigad i motsvarande mån. Av

26 § sista stycket (jfr 31 § sista stycket i departementsförslaget) följer att

ränta skall räknas till dagen för ansökan om förordnande av god man.

Fordran i utländskt myntslag skall beräknas efter kursen sagda dag.

Om anmärkning gjorts mot någon fordran skall detta antecknas i röstlängden.

Som framgår av 26 § andra stycket (jfr 31 § andra stycket i departementsförslaget)

utgör anmärkning inte hinder mot röstning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Enligt förslaget skall borgenärssammanträdet ledas av konkursdomaren,

som bör kunna godta borgenärsförteckningen utan närmare kontroll om

inte gäldenären eller någon borgenär begär ändring. Det är lämpligt att han

frågar de närvarande om de har några invändningar mot förteckningen.

Gode mannen skall tillhandagå med upplysningar och bör vara beredd att

i behövlig utsträckning förete det material på vilket förteckningen grundas.

Vid sammanträdet skall uppgift lämnas borgenärerna om ändringar i

bouppteckningen som gäldenären gjort i samband med att han avlagt ed.

Av 16 § första stycket i beredningens förslag (jfr 26 § i departementsförslaget)

följer att ackordsförhandling undantagsvis kan inledas utan att ed

avlagts. Saken är naturligtvis av intresse för borgenärerna. Det föreslås

därför att, när gäldenären inte avlagt ed, underrättelse skall lämnas om

anledningen därtill.

Det kan tänkas att nya anmälningar eller anmärkningar görs vid sammanträdet.

De får i så fall antecknas i protokollet.

Omröstningen på sammanträdet sker på grundval av gode mannens röstlängd

med de ändringar och tillägg som följer av vad som förekommit på

sammanträdet.

Departementschefen. I departementsförslaget har föreskriften om tidpunkten

för borgenärssammanträdet sammanförts med övriga bestämmelser

om sammanträdet. I sak överensstämmer departementsförslaget med

beredningens förslag.

30 §

Denna paragraf, som motsvarar 25 § i lagberedningens förslag, innehåller

regler om borgensmans och likställdas rösträtt.

Gällande rätt. När löftesmän eller annan som är järnte gäldenären ansvarig

för betalningen av en fordran anmält sig till deltagande i ackordet och

dessutom borgenären anmält fordringen, äger de enligt 22 § AckL tillsammans

röst, beräknad efter den anmälda fordringen. Om de inte kan enas

gäller borgenärens mening om inte de andra löser ut honom eller full säkerhet

ställs för hans fordran.

Lagberedningen. Bestämmelsen i 25 § i beredningens förslag motsvarar i

sak 22 § AckL med den ändring som följer av att särskild anmälan i allmänhet

inte behöver göras för att rösträtt skall få utövas.

Departementschefen. Även departementsförslaget motsvarar i sak 22 §

AckL.

31 §

Denna paragraf, som motsvarar 26 och 32 §§ i lagberedningens förslag,

innehåller bestämmelserna om röstning vid borgenärssammanträdet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Lagberedningen. Enligt första stycket skall omröstning angående ackordsförslaget

ske vid sammanträdet.

Den som varit god man torde f. n. i allmänhet på borgenärssammanträdet

företräda de borgenärer som önskar rösta för ackordsförslaget. Enligt

förslaget kommer gode mannens ställning att allmänt sett mer likna den

som tillkommer konkursförvaltaren. Beredningen har övervägt om det låter

sig förena härmed att gode mannen i fortsättningen på borgenärssammanträdet

företräder de borgenärer som vill anta förslaget. Åtminstone

teoretiskt skulle hans ställning bil klarare om han endast uppträdde i sin

egenskap av god man. Det är emellertid förenat med uppenbara praktiska

fördelar att han kan företräda de borgenärer som ställer sig positiva till

ackordet. Har gode mannen tillstyrkt förslaget, synes också naturligt att

han — om förutsättningarna inte ändrats — verkar för dess genomförande.

Till jämförelse kan erinras om att även konkursförvaltaren i allmänhet

är vald av viss borgenärskrets utan att detta, såvitt är känt, vållat några

komplikationer. Gode mannen måste emellertid se till att han inte råkar

i en verklig intressekonflikt. Han får då avträda från godmansskapet eller

avsäga sig uppdrag som vållat konflikten. Om någon borgenär skulle skicka

fullmakt till gode mannen med begäran att denne skall rösta mot ackordsförslaget,

bör gode mannen inte åta sig uppdraget, men det måste anses

åligga honom att som en serviceåtgärd upplysa borgenären om att denne

bör använda ett annat ombud.

Borgenär får enligt 26 § andra stycket rösta även om anmärkning föreligger

mot hans fordran. Om utgången av omröstningen blir olika allteftersom

fordringen medtages eller inte skall konkursdomaren vid sammanträdet

söka utreda tvistefrågan och åstadkomma förlikning.

De som är närvarande vid sammanträdet skall kunna med bindande verkan

även mot den som uteblivit uppdra åt gode mannen att sluta förlikning

med den borgenär vars rösträtt är tvistig. Enhälligt beslut förutsätts, givetvis

frånsett den mot vars fordran anmärkning framställts. I beslutet kan

anges hur långt gode mannen får sträcka sig. Om gode mannen träffar förlikning

med borgenären i enlighet med sitt uppdrag, blir förlikningen bindande

för övriga borgenärer som omfattas av ackordet och gäldenären.

Av 26 § sista stycket framgår att ränta på borgenärs fordran vid omröstning

inte skall räknas längre än till dagen för ansökan om förordnande av

god man, dvs. samma tidpunkt som enligt 13 § andra stycket (jfr 23 §

andra stycket i departementsförslaget) skall tillämpas för ränteberäkningen

när bouppteckning görs upp. Fordran i främmande myntslag kommer på

samma sätt att beräknas efter den kurs som gällde sagda dag.

Bestämmelserna i 32 § innebär inte någon saklig ändring i förhållande

till gällande rätt.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Departementschefen. I departementsförslaget motsvarar första och andra

styckena av denna paragraf 26 § första och andra styckena i beredningens

förslag. Som ett tredje stycke har i departementsförslaget tagits upp förbud

mot förlikning på annat sätt än som anges i andra stycket (jfr 32 §

i beredningens förslag). Som ett sista stycke har tagits upp hänvisningen

till bestämmelserna om ränteberäkning m. m. (jfr 26 § tredje stycket i beredningens

förslag). I sak innebär departementsförslaget inte någon ändring

i förhållande till beredningens förslag.

32 §

Denna paragraf, som motsvarar 27 § första och andra styckena i lagberedningens

förslag, innehåller bestämmelserna om återtagande och ändring

av ackordsförslag.

Lagberedningen. Den inledda ackordsförhandlingen får inte avbrytas av

gäldenären utan bärande skäl vare sig genom konkursansökan eller återkallelse

av ackordsförslaget. Om gäldenären inte får fritt återkalla ackordsförslag

bör han givetvis inte heller efter eget gottfinnande få ändra förslaget.

Beredningen har ansett att man bör kunna göra gäldenärens rätt

att återta eller ändra ackordsförslag beroende av konkursdomarens medgivande.

Gäldenär som önskar återta eller ändra sitt ackordsförslag får

enligt beredningens förslag anmäla sin önskan därom och ange skälen till

sin ändrade inställning. Konkursdomaren skall alltid höra gode mannen

över framställningen. Ändringar som sker i uppehållande syfte bör inte

tolereras.

Frågan om återkallelse får av konkursdomaren prövas vid borgenärssammanträdet.

I allmänhet torde det vara av värde att kunna höra gäldenären

närmare och inhämta borgenärernas mening. Godtagbart skäl till

återkallelse kan föreligga t. ex. om det framgår att gäldenären på grund

av att den ekonomiska situationen ändrats eller av annan orsak är ur stånd

att genomföra ackordet och betryggande borgen saknas.

Som framgår av första stycket får gäldenären göra framställning om återkallelse

eller ändring senast omedelbart före omröstningen på borgenärssammanträdet.

Har framställning inte gjorts då kan han sålunda inte senare

få ta tillbaka eller ändra sitt erbjudande.

Medger konkursdomaren att ackordsförslag återkallas, torde någon utsikt

inte längre finnas att ackord skall komma till stånd. Det kan dock

tänkas att talan fullföljs mot beslutet och att detta ändras i högre instans

så att återkallelse vägras. Ackordsfrågan bör därför inte anses avgjord förrän

beslutet vunnit laga kraft. Föreskrift härom finns i 46 § av förslaget

(jfr 44 § i departementsförslaget). Trots att beslutet inte vunnit laga kraft

bör konkursansökan som regel enligt 19 § i förslaget (jfr 13 § i departe
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

mentsförslaget) prövas i vanlig ordning eftersom skälig anledning torde

saknas att ackord kommer till stånd.

Om konkursdomaren på borgenärssammanträdet tillåter gäldenären att

ändra förslaget och detta inte därigenom blir ofördelaktigare för borgenärerna,

skall det nya förslaget prövas på sammanträdet om särskilda skäl

inte föreligger för uppskov. Anledning till uppskov kan vara att konkursdomaren

funnit tveksamt huruvida förslaget försämrats eller ej. Beslutas

uppskov skall även borgenärer som inte varit tillstädes vid sammanträdet

få tillfälle att delta i omröstningen om det ändrade ackordsförslaget.

Tillstädesvarande borgenärer skall höras innan konkursdomaren beslutar

i uppskovsfrågan. Om uppskov bestrids av borgenärer som utgör sådant

antal eller representerar sådant fordringsbelopp att de kan rösta ned ackordsförslaget,

bör uppskov inte komma i fråga annat än av alldeles speciella

skäl.

Det sammanträde till vilket prövningen skjuts betecknas i förslaget som

fortsatt sammanträde och skall hållas inom tre veckor. Fristen bör inte av

konkursdomaren sättas längre än som oundgängligen behövs.

Något formellt hinder föreligger inte mot att gäldenären, sedan han tilllåtits

ändra ackordsförslaget och prövningen uppskjutits till fortsatt sammanträde,

begär att få återkalla förslaget och att detta medges honom om

omständigheter tillkommit som gör återkallelse motiverad. Motsvarande gäller

ändring av ackordsförslaget.

Det föreligger i allmänhet inte något hinder mot att särskild talan förs

mot konkursdomarens beslut under ackordsförhandlingen. När konkursdomaren

har avslagit begäran av gäldenären om tillstånd att få ta tillbaka

eller ändra ackordsförslag eller har medgett ändring av sådant förslag, skulle

det emellertid vara opraktiskt att tillåta särskild talan och riskera att

ackordsfrågan måste vila i avbidan på avgörandet av besvärsmålet. I första

stycket ges därför uttryckligt förbud mot särskild talan. Den som vill klaga

får alltså göra det i samband med talan mot slutligt beslut i aclcordsärendet.

Om konkursdomaren eller rätten medger gäldenären att ta tillbaka

ackordsförslag, har däremot slutligt beslut meddelats i ackordsärendet.

Detta medför att borgenärerna på borgenärssammanträdet får ta ställning

till ackordsförslaget som det föreligger efter konkursdomarens beslut. Frågan

om återkallelse eller ändring kan sedan aktualiseras i samband med

fastställelseprövningen. Det föreligger i och för sig inte något hinder mot

att konkursdomaren om han vägrat att medge återkallelse själv under sin

fortsatta handläggning ändrar ståndpunkt. Har frågan hänskjutits till rätten,

ligger det i sakens natur att rätten kan medge återkallelse. På samma

sätt kan omprövning tänkas när ändring medgetts eller vägrats. För

ändring eller återkallelse gäller emellertid alltid den förutsättningen att

gäldenären framställt sitt yrkande därom före borgenärernas omröstning.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

Det är uppenbart att borgenärerna, om ackordsförslaget ändrats, måste få

tillfälle att ta ställning till det nya förslaget.

Departementschefen. Frågan om återkallelse av ackordsförslag har behandlats

i den allmänna motiveringen i samband med frågan om konkursansökan

under förhandling om offentligt ackord. Bestämmelserna i departementsförslaget

om återkallelse och ändring av ackordsförslag överensstämmer

i sak med beredningens förslag. Vissa redaktionella jämkningar har

vidtagits. Föreskrifter om att konkursdomaren skall inhämta yttrande av

gode mannen eller höra borgenärerna har därvid utmönstrats och avses i

stället skola tas upp i särskilda tillämpningsföreskrifter.

33 §

Denna paragraf, som motsvarar 28 § i lagberedningens förslag, innehåller

en allmän bestämmelse om uppskov.

Lagberedningen. Enligt beredningens förslag kan det tänkas att borgenär

får del av anmärkning ganska sent, kanske först på själva borgenärssammanträdet.

Det kan därför behövas att sammanträdet ajourneras för ytterligare

utredning.

Enligt denna paragraf kan konkursdomaren medge uppskov när särskilda

skäl föreligger. Anstånd bör inte beviljas när omständigheterna tyder på

att syftet är att förhala saken. Om prövning av ackordsförslaget uppskjuts

gäller samma tidsgräns som enligt 27 § (jfr 32 § i departementsförslaget).

Uppskov bör inte medges mer än en gång. Det är sålunda inte avsett att

uppskov enligt 27 och 28 §§ (jfr 32 och 33 §§ i departementsförslaget)

skall få följa efter varandra.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

den allmänna uppskovsbestämmelsen i beredningens förslag. Utformingen

av återvinningsreglerna i departementsförslaget kan medföra att uppskov

bör meddelas i vissa återvinningssituationer. Enligt 18 § i departementsförslaget

skall sålunda återvinningstalan väckas före borgenärssammanträdet

och återvinningssvaranden kan komma att delta i ackordsförhandlingen

med fordran som han kan få mot gäldenären om återvinningstalan bifalls.

Om återvinningstalan väckts så sent att återvinningssvaranden inte hunnit

få del av den före borgenärssammanträdet bör uppskov ske.

34 §

Denna paragraf, som motsvarar 30 § första—tredje och femte styckena i

lagberedningens förslag, innehåller bestämmelser om när ackord skall

fastställas av konkursdomaren och när ackordsfrågan skall hänskjutas till

rätten.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1910

Lagberedningen. Beredningen föreslår att, om ackordsförslaget antagits

vid borgenärssammanträdet, frågan om fastställelse i första hand skall tas

upp av konkursdomaren. Om något bestridande inte förekommer och konkursdomaren

för sin del finner att ackordet bör fastställas, behövs inte något

särskilt sammanträde.

Om någon borgenär skulle bestrida fastställelse och anför beaktansvärda

skäl, kan prövningen bli mera komplicerad. Det är därför lämpligt att den

i sådana fall ankommer på rätten. Däremot bör bestridande inte föranleda

att saken hänskjuts till rätten om vad som anförs till stöd därför uppenbarligen

inte kan medföra att fastställelse vägras. För den händelse konkursdomaren,

när han tar upp fastställelsefrågan själv finner att beaktansvärda

skäl föreligger mot fastställelse synes också lämpligt att saken hänskjuts

till rätten. Om rösträtt för någon borgenär är tvistig och det därför

inte kan avgöras huruvida förslaget antagits av borgenärerna eller ej,

torde också vara naturligt att, i överensstämmelse med den nuvarande ordningen,

både den tvistiga rösträttsfrågan och fastställelseprövningen hänskjuts

till rätten. Tvistefrågan kan påkalla ytterligare utredning, förlikningsförhandlingar

kan behöva föras osv. Bestämmelser om att hänskjutande

till rätten skall ske i angivna fall har förts in i första och andra

styckena av paragrafen.

När frågan om fastställelse inte skall prövas av rätten, skall konkursdomaren

enligt tredje stycket fastställa ackordet.

Enligt förslaget kommer fastställelsprövningen i allmänhet att företagas

av konkursdomaren. Han bör före sammanträdets slut få veta huruvida

fastställelse bestrids. Efter omröstningen bör han därför fråga om någon

bestrider fastställelse. Om bestridande förekommer bör han göra sig underrättad

om grunden därtill och söka utreda saken såsom vid förberedelse i

tvistemål. Några särskilda bestämmelser härom synes inte behöva tagas in

i lagen. Det är i och för sig inte något som hindrar borgenär att komma

in med bestridande efter borgenärssammanträdet om saken ännu inte avgjorts.

Konkursdomaren får då pröva om fog har anförts för yrkandet. I

sådant fall liksom om han finner att hinder mot fastställelse föreligger enligt

33 § (jfr 36 § i departementsförslaget) skall han hänskjuta ackordsfrågan

till rätten.

Det kan ibland vara svårt för konkursdomaren att avgöra huruvida frågan

om fastställelse bör hänskjutas till rätten. Det kan också ibland vara

ändamålsenligt att han dröjer något med sitt avgörande, t. ex. för att ge

tillfälle till komplettering av behörighetshandlingar. Behovet av anstånd

med beslutet blir också större i och med att prövningen enligt förslaget i

allmänhet företas av konkursdomaren redan i samband med borgenärssammanträdet.

I sista stycket anges därför att beslut i ackordsfrågan skall

meddelas inom en vecka om inte längre rådrum är nödvändigt på grund

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

av särskilda omständigheter. Sådana omständigheter kan föreligga redan på

grund av materialets omfattning.

Departementschefen. I departementsförslaget har bestämmelsen undergått

en viss jämkning. I första stycket anges att konkursdomaren, om ackordsförslaget

antagits vid borgenärssammanträdet och anledning förekommei

att ackoidet inte skall fastställas, skall hänskjuta ackordsfrågan till

rätten. Vidare anges att detta skall ske också då det ej kan avgöras om förslaget

antagits eller förkastats. I annat fall skall han fastställa ackordet.

Andra stycket i departementsförslaget överensstämmer i sak med femte stycket

i beredningens förslag.

35 §

Denna paragraf, som motsvarar 31 § i lagberedningens förslag, behandlar

den situationen att det med hänsyn till att anmärkning framställts

vid fastställelseprövningen inte kan avgöras om ackordsförslaget blivit antaget.

Gällande rätt. I 30 § AckL föreskrivs för det fallet att utgången av omröstningen

över ackordsförslaget vid fastställelseprövningen befinnes vara

beroende på huruvida gjorda anmärkningar godkänns eller inte att rätten,

om den i övrigt finner skäl att meddela fastställelse på ackordet, först

skall pröva anmärkningarna eller så många av dem att utgången av omröstningen

blir lika vare sig övriga anmärkningar godkänns eller ej. över

beslutet får klagan inte föras.

Lagberedningen. Denna paragraf motsvarar i sak 30 § AckL. Genom att

förlikningsmöjligheterna vidgats i 26 § av förslaget (jfr 31 § i departementsförslaget)

far bestämmelsen mindre betydelse än motsvarande bestämmelse

i gällande lag.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag och gällande rätt.

36 §.

I denna paragraf, som motsvarar 33 och 34 §§ i beredningens förslag, tas

upp de omständigheter som medför att rätten inte får fastställa ackord.

Gällande rätt. Enligt 32 § första stycket AckL får ackord inte — även

om det inte är bestritt — fastställas av rätten i följande fall, nämligen

1) när ärendet inte handlagts i laga ordning och felet kan ha inverkat

på ackordsfrågans utgång, 2) när gäldenären rymt för gäld, 3) när det kan

antagas att gäldenären eller annan med hans vetskap hemligen gynnat nå
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

gon borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågans avgörande eller att

annat svek ägt rum vid ackordet, 4) när ackordet inte ger 50 procent och

5) när ackordet uppenbarligen är till skada för borgenärerna. Enligt 32 §

andra stycket skall, om fastställelse vägras enligt 1) och förslaget inte är

att anse som förkastat eller förfallet, ärendet återförvisas till borgenärerna.

Mot återförvisningsbeslutet får talan inte föras. Enligt 33 § AckL skall

rätten dessutom efter förhållandena pröva om fastställelse skall vägras när

det till följd av bristande utredning inte kan med visshet bedömas om ackordet

leder till skada för borgenärerna eller fastställelse bestrides på den

grund att säkerhet inte finns för ackordets fullgörande.

Lagberedningen. Bestämmelsen i 33 § första stycket 1) överensstämmer

i sak med 32 § första stycket 1). Enligt AckL står borgenärssammanträdet

under ledning av rättens ombudsman. Enligt förslaget leds den av konkursdomaren.

Om fastställelseprövningen skall i första hand företagas av konkursdomaren

får han alltså bedöma sin egen handläggning av ärendet. Detta

torde emellertid inte behöva inge några principiella betänkligheter. Även

i vanlig rättegång får domstolen se tillbaka på processen och kan uppdaga

att den begått något fel.

Regleringen i 32 § andra stycket AckL har i huvudsak behållits i förslaget

men med hänsyn till att handläggningen vid borgenärssammanträdet

åvilar konkursdomaren har uttrycket ”visas åter till borgenärerna” ersatts

med att tillfälle skall beredas borgenärerna att ånyo pröva ackordsfrågan.

Bestämmelse, som motsvarar 32 § första stycket 2) AckL, har beredningen

inte funnit behövlig. Om gäldenären avvikit före borgenärssammanträdet

torde borgenärerna knappast anta ackordsförslaget. Skulle detta ändå

någon gång ske eller avviker gäldenären efter omröstningen synes fastställelse

i grövre fall böra vägras enligt 33 § 4) eller 34 § i förslaget.

Bestämmelserna i 33 § 3) och 4) i förslaget motsvarar i sak 32 § första

stycket 3) och 5) AckL. Bestämmelsen i 33 § 2) ersätter 32 § första stycket

4) AckL.

Beredningen har funnit lämpligt att bestämmelserna om fastställelseprövningen

delas upp på det sättet att i 33 § uppmärksammas särskilt angivna

grövre fall i vilka fastställelse skall vägras ex officio medan 34 § får rymma

fall då fastställelse kan vägras efter omständigheterna om det yrkas.

I överensstämmelse med gällande rätt nämns i 34 § särskilt att borgenär

bestritt fastställelse på grund av att betryggande säkerhet för ackordets

fullgörande inte finns. Anledning att vägra fastställelse enligt 34 § kan vidare

t. ex. vara att det på grund av gäldenärens uppträdande i samband med

ackordsförhandlingen är tveksamt om han kommer att lojalt verka för ackordets

fullgörande eller att röst som avgetts av gäldenären närstående

varit tungan på vågen för ackordets antagande. Ganska påtagliga skäl bör

föreligga för att fastställelse skall vägras på grund av denna bestämmelse.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Departementschefen. Enligt min mening blir lagtexten mera överskådlig

om samtliga anledningar att vägra fastställelse sammanförs i en paragraf.

I departementsförslaget har därför den i 34 § i beredningens förslag angivna

grunden att vägra fastställelse tagits upp som ett andra stycke. I sak överensstämmer

departementsförslaget med beredningens förslag.

37 §

Denna paragraf, som motsvarar 39 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om tillsyn över offentligt ackord.

Lagberedningen. Som anförts i den allmänna motiveringen innebär förslaget

att ett kontrollförfarande tillskapas i fråga om ackordets fullgörande.

Konkursdomaren skall sålunda vid behov förordna gode mannen eller annan

lämplig person att öva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden

enligt ackordet. Även vikarie skall kunna förordnas.

Begäran om förordnande av tillsynsman kan göras vid borgenärssammanträdet

eller vid annat tillfälle, även sedan ackordet fastställts. Framställningen

skall göras till konkursdomaren vid den domstol där ackordsfrågan

handlagts.

I andra stycket lämnas allmänna anvisningar om vad gäldenären bör

iaktta i föi''hållande till tillsynsmannen. Om påföljd av försummelse från

gäldenärens sida ges bestämmelser i 40 § (jfr 38 § i departementsförslaget).

I fråga om entledigande av tillsynsman skall enligt tredje stycket vad

som i 5 § sista stycket (jfr 3 § sista stycket i departementsförslaget) sägs

om god man ha motsvarande tillämpning. Av 42 § andra stycket (jfr 40 §

andra stycket i departementsförslaget) följer att arvode till tillsynsman

m. m. i vissa fall bestäms av rätten.

Beredningen framlägger samtidigt förslag om att rätt till arvode och kostnadsersättning

till tillsynsman skall vara förenad med förmånsrätt enligt

17 kap. 4 § sista stycket HB, dvs. på samma sätt som ersättning till gode

mannen.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

38 §

Denna paragraf, som motsvarar 40 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om förverkande av offentligt ackord.

Gällande rätt. Enligt 37 § AckL förfaller den eftergift som genom ackordet

tillerkänts gäldenären om det efter fastställelsen framkommer att gäldenären

med avseende på ackordsförhandlingen gjort sig skyldig till oredlig
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

het mot borgenärer eller att gäldenären eller annan med hans vetskap

hemligen gynnat någon borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågans avgörande.

Detta rubbar dock inte borgenärernas rätt att göra ackordet gällande

i övrigt mot gäldenären eller borgensmän för detta.

Lagberedningen. Den gällande ordningen har ansetts böra modifieras.

Gäldenären kan enligt 39 § i förslaget (jfr 37 § i departementsförslaget)

ställas under tillsyn med avseende på ackordets fullgörande. Om gäldenären

inte lojalt fullgör sina åligganden kan det vara motiverat att ackordsförmånen

förklaras förverkad när något allvarligt ligger gäldenären till last.

Ackordseftergiften bör dock inte för den skull förfalla utan vidare. Frågan

måste i stället prövas av rätten efter omständigheterna. Gäldenären kan

även på annat sätt försumma sina åtaganden enligt ackordet så grovt att

det kan vara motiverat att ackordet förverkas. Om förverkande i de fall

som här berörts skall förutsätta rättens prövning, synes det naturligt att

motsvarande gäller i de fall då förverkande nu sker ex lege. För en sådan

ändring talar även att ackordets förverkande kan försämra borgenärernas

ställning liksom att det ovillkorliga redlighetskravet på gäldenären slopats

i förslaget. Första stycket av denna paragraf innehåller därför till en början

att rätten på ansökan av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan

förklara ackordseftergiften förfallen i vissa fall. Först nämns att det visar

sig att gäldenären gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer. Härmed

åsyftas endast sådana fall då det otillbörliga förfarandet ägt rum före eller

i samband med ackordsförhandlingen. Vidare nämns att gäldenären i hemlighet

gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande.

Slutligen upptas som grund till förverkande att gäldenären åsidosatt vad

som åligger honom enligt 39 § andra stycket i förslaget (jfr 37 § andra

stycket i departementsförslaget) eller på annat sätt uppenbart försummat

sina åtaganden enligt ackordet. Att gäldenären inte är i stånd att genomföra

ackordet är dock i och för sig inte förverkandeanledning.

Är tillsyn anordnad bör förverkande inte tillgripas på grund av försummelse

eller illojalt handlande från gäldenärens sida förrän tillsynsmannen

gjort vad han kan för att påverka gäldenären i rätt riktning när det är motiverat.

Om tillsyn inte är anordnad, kan det ibland vara lämpligt att först

pröva sådan.

Ansökan om förverkande skall göras vid den domstol där god man förordnats

och handläggas enligt ärendelagen. Behörig att göra ansökan är

borgenär som omfattas av ackordet.

Då ärendet kan röra ett stort antal intressenter har det ansetts lämpligt

föreskriva att förlikning inte är tillåten. När ansökan om förverkande bifalls,

gäller beslutet till förmån för alla borgenärer som omfattas av ackordet.

Om ansökan av viss borgenär ogillats, torde res judicata föreligga även

mot övriga borgenärer.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Även om ackordseftergiften förklarats förfallen, kan borgenärerna enligt

andra stycket — i överensstämmelse med vad som nu gäller _ i övrigt

göra ackordet gällande mot gäldenären och borgensmän för detsamma. Borgenärerna

får alltsa göra ackordet gällande i de delar som är förmånliga

för dem och åberopa borgen för ackordet men är inte bundna av den eftergift

som ackordet inneburit från deras sida.

Departementschefen. I sak överensstämmer departementsförslaget med

beredningens förslag. Redaktionellt har paragrafen jämkats, varvid bl. a.

förverkandeanledningarna tagits upp i numrerade punkter.

39 §

Denna paragraf, som motsvarar 41 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om företeende av behörighetshandlingar.

Lagberedningen. Kraven pa behörighetshandlingar för borgenärerna lättas

väsentligt i förslaget. Bevis om att ställföreträdare för borgenär är behörig

behöver inte företes annat än om konkursdomaren eller rätten av särskilda

skäl fordrar bevis. Sådan särskild anledning föreligger t. ex. om gode

mannen eller borgenär gör anmärkning beträffande behörigheten och anmärkningen

inte kan lämnas utan avseende.

Beredningen har ansett att man i huvudsaklig överensstämmelse med 2 §

tredje stycket sista punkten ärendelagen men till skillnad mot vad som gäller

enligt RB (12 kap. 9 § första stycket) bör kunna låta samma ordning

gälla i fråga om den som uppger sig vara ombud för borgenär. Om någon

uppträder som ombud utan att vara behörig, blir han ansvarig för skada

som han vållar (jfr 25 § avtalslagen och 12 kap. 20 § RB).

Om behörighetshandling inte är tillgänglig när den behövs, skall ställföreträdaren

eller ombudet enligt andra stycket få tid att förete sådan handling.

Det synes inte behövligt att som i 12 kap. 9 § andra stycket RB,

uttryckligen stadga att handläggningen får fortsättas om uppskov finnes

olägligt.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

40 §

Denna paragraf, som motsvarar 42 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om prövning av arvode och kostnadsersättning för god

man eller tillsynsman.

Lagberedningen. Arvodesprövning bör kunna påkallas inte bara av gäldenären

och den arvodesberättigade utan också av borgenär, vars fordran om
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

fattas av ackordet. Gäldenären kaii känna sig stå i viss beroendeställning

till gode mannen och därför dra sig för att begära rättens prövning. Det

synes emellertid inte motiverat att borgenär får begära prövning av ersättningsfrågan

även sedan ackordet fullgjorts. Första stycket har avfattats

i enlighet härmed. Om borgenär gjort framställning innan ackordet fullgjorts,

skall saken föras till slut.

Rättens prövning bör kunna avse både arvode och kostnadsersättning

till gode mannen. Det är självfallet lämpligast att bådadera prövas på en

gång men om t. ex. gode mannen till äventyrs skulle ha försummat att samtidigt

begära prövning av både arvode och kostnadsersättning står det honom

fritt att återkomma.

Vad som stadgats i första stycket skall enligt andra stycket ha motsvarande

tillämpning i fråga om arvode och kostnadsersättning till tillsynsman

enligt 39 § (jfr 37 § i departementsförslaget).

Lagrummet skall också tillämpas beträffande arvode och kostnadsersättning

till vikarie för god man eller tillsynsman. Uttrycklig bestämmelse härom

torde inte behövas.

Fråga om arvode eller kostnadsersättning skall handläggas enligt ärendelagen.

Departementschefen. I departementsförslaget har denna paragraf tagits

upp i saklig överensstämmelse med beredningens förslag.

41 och 42 §§

Dessa paragrafer, som motsvarar 43 § och 44 § första stycket i lagberedningens

förslag innehåller bestämmelser om fullföljd mot konkursdomarens

beslut.

Gällande rätt. Enligt 40 § AckL skall talan mot konkursdomarens beslut

föras i hovrätten. Talan får dock inte föras mot beslut att entlediga

gode mannen. Besvärstiden räknas beträffande beslut om inledande av offentlig

ackordsförhandling från det kungörelse om förhandlingen infördes i

allmänna tidningarna.

Enligt 41 § första stycket AckL går beslut om inledande av ackordsförhandling

i verkställighet utan hinder av att ändring söks.

Lagberedningen. Enligt 43 § första stycket i förslaget får talan föras mot

olika beslut som konkursdomaren meddelar. I fråga om beslut enligt 27 §

första stycket (jfr 32 § första stycket i departementsförslaget) är dock

särskild talan inte tillåten. Det har ansetts ligga i sakens natur att beslut

som avser handläggningen skall t. v. tillämpas utan hinder av besvär. Detta

gäller t. ex. beslut, varigenom ackordsfrågan hänskjuts till rätten.

I sådana fall då beslutet har rättsverkan har det ansetts behövligt att ge

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

bestämmelse om att beslutet skall gå i verkställighet utan hinder av att ändring

söks. I första stycket av 44 § har upptagits föreskrift härom beträffande

beslut om förordnande eller entledigande av god man eller tillsynsman,

om återkallelse av sådant förordnande eller om offentlig ackordsförhandling.

Enligt förslaget kan emellertid förordnas att omedelbar verkställighet

inte skall äga rum. Detta kan vara motiverat t. ex. om saken bedöms

tveksam och om sådan verkställighet kan medföra att ändring i högre instans

skulle bli utan praktisk betydelse.

Departementschefen, Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. För tydlighets skull har angivits att besvärstiden är

två veckor (21 § RP).

43 §

Denna paragraf, som motsvarar 45 § i lagberedningens förslag, innehåller

bestämmelser om handläggningen av mål om ackord som av konkursdoinaren

hänskjutits till rätten.

Gällande rätt. 1 42 § AckL finns bestämmelser om fullföljd mot borgenärsbeslut

som gäldenären eller borgenär anser inte vara lagligen tillkommet.

Borgenärernas beslut kan enligt AckL avse förlikning beträffande tvistig

röst, uppskov eller fråga om ackordsförslagets antagande (jfr 21 § andra

stycket, 23 § andra stycket, 24 § första stycket och 25 § AckL). Enligt

43 § AckL skall ackordsförhandlingsmål utan förberedelse företagas till

huvudförhandling. Om målet utsätts till fortsatt eller ny huvudförhandling

kan dock rätten förordna om förberedelse. Uteblir part eller annan,

som äger att komma tillstädes vid förhandling, utgör det inte hinder för

målets handläggning och avgörande. Vid huvudförhandling är häradsrätt

domför med tre i nämnden. Beträffande talan mot avgörande i ackordsförhandlingsmål

gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om talan mot beslut

i mål som väckts vid underrätt.

Lagberedningen. Enligt förslaget skall det ankomma på konkursdomaren

att besluta uppskov, 27 och 28 §§ (jfr 32 och 33 §§ i departementsförslaget).

Beslut i förlikningsfråga och om ackordsförslagets antagande skall

enligt 26 § andra stycket och 29 § (jfr 31 § andra stycket resp. 15 § i departementsförslaget)

även framdeles ankomma på borgenärerna, men då

konkursdomaren skall leda borgenärssammanträdet kommer borgenärernas

beslut i regel att i sin tur resultera i ett beslut av honom. Om t. ex. borgenärernas

beslut medför att ackordsfrågan fallit, kommer konkursdomaren

att besluta om avskrivning av ackordsärendet. Gäldenären och borgenär

som skolat omfattas av ackordet kan då enligt 43 § i förslaget (jfr 41 §

i departementsförslaget) fullfölja talan mot detta senare beslut och därmed

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

också bringa frågan om lagligheten av borgenärernas beslut under prövning.

Om borgenärerna enligt 26 § andra stycket (jfr 31 § andra stycket i

departementsförslaget) beslutat att anmärkning får förfalla eller inskränkt

den eller uppdragit åt gode mannen att sluta förlikning, torde det inte alltid

resultera i något direkt beslut av konkursdomaren. Så blir emellertid fallet

om ackordsförslaget faller vid borgenärsomröstningen. Konkursdomaren

meddelar då ett avskrivningsbeslut och detta kan överklagas. Om

ackordsförslaget antagits eller det vid borgenärssammanträdet inte kan avgöras

om förslaget antagits eller ej, kan frågan om lagligheten av borgenärsbeslutet

bedömas i samband med prövningen enligt 30 eller 31 § (jfr

34 och 35 §§ i departementsförslaget).

Om borgenärsbeslut, varigenom det anförtrotts gode mannen att sluta

förlikning, inte skulle vara lagligen tillkommet, skall rätten självfallet inte

grunda sitt avgörande på en förlikning som ingåtts av gode mannen med

stöd av uppdraget. Något behov av motsvarighet till 42 § AckL synes därför

inte föreligga enligt förslaget.

I likhet med vad som gäller enligt AckL får klagan inte föras mot rättens

beslut med anledning av framställd anmärkning, 31 § andra punkten i

förslaget (jfr 35 § i departementsförslaget). I överensstämmelse med gällandet

rätt får särskild talan inte heller föras mot beslut, enligt vilket borgenärerna

åter skall behandla ackordsfrågan, 33 § andra stycket sista punkten

(jfr 36 § i departementsförslaget).

Departementschefen. Jag delar beredningens uppfattning att någon

motsvarighet till 42 § AckL inte behövs. Departementsförslaget har utformats

i enlighet härmed. Även i övrigt överensstämmer departementsförslaget

med beredningens förslag.

Frågan om rättens sammansättning har inte reglerats särskilt. RB:s

regler om rättens sammansättning i tvistemål gäller alltså. Detta innebär

efter den nyligen genomförda underrättsreformen att tingsrätten vid huvudförhandling

i ackordsfrågor skall utgöras av ett juristkollegium.

Domförhetsreglerna överensstämmer med motsvarande bestämmelser i

211 § KL i dess lydelse enligt lagen (1969:805) om ändring i konkurslagen

(jfrprop. 1969 : 44).

44 §

Denna paragraf, som motsvarar 46 § första stycket i beredningens förslag,

innehåller uttryckliga bestämmelser om när ackordsfrågan skall anses avgjord.

Lagberedningen. I klarhetens intresse har i förslaget uttryckligen angetts

när ackordsfrågan skall anses avgjord. Saken har intresse i fråga om

konkursansökan, 19 §, utmätning, 20 §, och återvinning, 38 § (jfr 13, 14

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

resp. 17 § i departementsförslaget). Ackordsfrågan anses självfallet också

avgjord när den förfaller enligt 19 § sista stycket (jfr 13 § sista stycket i

departementsförslaget).

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

45 §

Denna paragraf motsvarar 49 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. Enligt 49 § får konkursdomaren även om han är jävig,

meddela beslut om avvisande av ansökan om offentlig ackordsförhandling

och om förordnande av god man. Jäv skall i vissa fall anmälas till

hovrätten.

Lagberedningen. Enligt förslaget får konkursdomaren utan hinder av jäv

meddela föreläggande om komplettering av ansökan om förordnande av god

man eller om ackordsförhandling, avvisa sådana ansökningar om gäldenären

underlåtit att följa kompletteringsföreläggande samt översända ansökan

om förordnande av god man till behörig konkursdomare. Konkursdomare

som är jävig får däremot enligt förslaget inte förordna god man eller

meddela beslut om offentlig ackordsförhandling.

Bestämmelsen i AckL om anmälan av jäv till hovrätten i vissa fal! har

ansetts överflödig och fått utgå.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

46 och 47 §§

Dessa paragrafer, som motsvarar 50 och 51 §§ i lagberedningens förslag,

innehåller straff- och åtalsregler.

Gällande rätt. Enligt 50 § AckL skall borgenär, som för sin röst betingat

sig särskilda fördelar av gäldenären eller av annan på gäldenärens vägnar

straffas med dagsböter eller fängelse i ett år. Böterna tillfaller kronan.

Åtal mot gäldenär för brottsligt förhållande mot borgenärer får, liksom åtal

för brott enligt 50 § AckL, väckas vid den rätt där ackordsförhandlingen

äger eller ägt rum.

Lagberedningen. Bestämmelsen om fördelar som betingats av annan på

gäldenärens vägnar har utgått i förslaget. Det är ändå klart att sådant

ansvar inträder om borgenären gynnas av gäldenären vare sig det sker di5

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

rekt eller indirekt genom någon medhjälpare till gäldenären. Bestämmelsen

att böter tillfaller kronan har ansetts överflödig.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

48 §

Denna paragraf, som motsvarar 53 § i lagberedningens förslag, innehåller

vissa begränsningar i lagens tillämpningsområde.

Gällande rätt. Enligt 55 § AckL tillkommer rätt att erhålla ackord enligt

AckL inte 1) oskiftat dödsbo, 2) sparbank och sådana centralkassor för

jordbrukskredit som i avseende på konkurs är underkastade de särskilda

bestämmelser som är meddelade beträffande sparbanks konkurs, 3) bankbolag,

4) de föreningar för anskaffande av lån mot säkerhet av inteckning

i fast egendom på vilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar eller

bostadskreditföreningar äger tillämpning, 5) sjukkassor, understödsföreningar

och andra försäkringsföreningar samt 6) försäkringsbolag.

Lagberedningen. Som angetts i den allmänna motiveringen har beredningen

ansett att undantaget för dödsbo bör utgå. I övrigt åsyftas inte någon

saklig ändring av vad som gäller enligt AckL. Sjukkassor har inte ansetts

behöva nämnas. I den mån enskilda sjukkassor fortfarande finns

kvar torde de falla under lagen om understödsföreningar.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i huvudsak

med beredningens förslag. Bostadskreditföreningar har emellertid fått utgå

ur uppräkningen (jfr SFS 1968: 577). Försäkringsföreningar synes ej heller

böra särskilt anges vid sidan av försäkringsbolag.

Övergångsbestämmelserna

Lagberedningen. Den föreslagna nya lagen skall träda i stället för AckL

som alltså bör upphävas. Kungörelsen (1921 : 574) med vissa bestämmelser

angående förvärv av tillstånd att bemyndiga gode män vid ackordsförhandling

utan konkurs blir överflödig med den nya utformningen av reglerna

om utseende av god man. Föreskrift om upphävande av kungörelsen har

upptagits i andra stycket av övergångsbestämmelserna.

När en ackordsförhandling börjat enligt AckL, är det lämpligast att förfarandet

får fortgå enligt äldre lag. Föreskrift om detta har införts som

tredje stycke i övergångsbestämmelserna.

Det bör inte möta betänkligheter mot att rättshandlingar som ingåtts före

den nya lagens ikraftträdande blir föremål för återvinning vid offentligt

ackord. Om konkurs kommer till stånd i stället för ackord, blir handlingen

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ju i lika mån återvinningsbar. Enligt förslaget blir därför återvinningsbestämmelserna

tillämpliga, när beslut om ackordsförhandling meddelas enligt

den nya lagen. Den presumtiva återvinningssvarandens ställning försämras

inte genom förslaget på något beaktansvärt sätt.

Det är önskvärt att den nya ordningen kommer att tillämpas så snart

som möjligt efter lagens ikraftträdande. God man enligt nya lagen bör kunna

förordnas redan innan lagen träder i kraft, när man har anledning att

räkna med att beslut om ackordsförhandling kommer att meddelas enligt

nya lagen. Inledningsskedet beräknas ta upp till två månader i anspråk.

Ansökan om förordnande av god man enligt nya lagen bör därför få göras,

när endast en kortare tid, förslagsvis en månad, återstår till dess nya lagen

träder i kraft. Härvid bör 1—-9 §§ i nya lagen vinna tillämpning (jfr 2—

10 §§ i departementsförslaget). Fjärde stycket i övergångsbestämmelserna

har utformats i överensstämmelse med vad som nu sagts. Det får förutsättas,

att när god man förordnats enligt nya lagen, ett eventuellt beslut om ackordsförhandling

också meddelas enligt denna lag.

Departementschefen. Frågan om upphävande av kungörelsen med vissa

bestämmelser angående förvärv av tillstånd att bemyndiga gode män vid

ackordsförhandling utan konkurs får tas upp i samband med tillämpningsföreskrifterna

till den nya lagen. Jag har ansett lämpligt att bestämmelserna

om förordnande av god man får träda i kraft först i samband med ikraftträdandet

av övriga bestämmelser i lagen. I övrigt överensstämmer departementsförslaget

med beredningens förslag.

3.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

Lagberedningen. Enligt förslaget till ny ackordslag inskränks borgenärernas

rätt att få gäldenären försatt i konkurs medan förhandlingar om

en uppgörelse pågår under insyn av god man enligt ackordslagen. Också i

övrigt medför förslaget ökade möjligheter till ackord utan konkurs. Det

kan övervägas om inte bestämmelserna om ackord i konkurs mot den angivna

bakgrunden kunde avskaffas. Detta skulle innebära att, sedan väl

konkurs inträffat, gäldenären inte skulle kunna få den att upphöra annat

än genom förlikning med alla fordringsägare enligt 149 § KL. En sådan reglering

skulle emellertid bli stel. Den nya ordning som föreslagits beträffande

ackordsförhandling utan konkurs kan nämligen inte utesluta, att konkurs

kan inträffa trots att ett ackord skulle vara förmånligare för både

borgenärerna och gäldenären. Denna kan t. ex. ha underlåtit att försöka att

få en ackordsförhandling till stånd på grund av bristande kännedom om

de möjligheter därtill som står till buds. Det kan också tänkas, att det efter

konkursbeslutet inflyter medel, t. ex. efter en framgångsrik rättegång

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

eller på grund av arvfall eller lotterivinst och att det därigenom öppnas

möjlighet att genomföra ett ackord som kan medföra fördelar för borgenärerna

jämfört med ett fortsatt konkursförfarande. Även i andra fall är

ackord tänkbart. Sålunda kan exempelvis en värdefull hyresrätt eller agentur

eller liknande komma att räddas, om konkursen kan avbrytas. I vissa

fall kan det också vara av värde att ha tillgång till ackordsförhandling i

konkurs, om det är av särskilt intresse att få fordringsanspråken prövade.

Man kan då börja med konkurs och sedan övergå till ackordsförhandling

i denna.

De nuvarande reglerna om ackord i konkurs bör anpassas till bestämmelserna

i förslaget till lag om ackordsförhandling. En fullständig överensstämmelse

mellan ackordsreglerna i KL och den föreslagna lagen om ackordsförhandling

kan emellertid inte uppnås. Detta hänger bl. a. samman

med att gäldenären vid ackordsförhandling utan konkurs behåller rådigheten

över sin egendom, låt vara att han enligt förslaget till lag om ackordsförhandling

bör rätta sig efter gode mannens anvisningar, medan han i

konkurs däremot förlorar rätten att bestämma över sina tillgångar.

Man skulle kunna tänka sig att konkursen får vila medan ackordsfrågan

behandlas. En sådan lösning passar emellertid endast när ackord är aktuellt

redan före konkursutbrottet eller aktualiseras i omedelbart samband med

detta. I annat fall har bevaknings- och anmärkningsfrister redan bestämts

och konkursförfarandet löpt vidare. Vilandeförklaring på detta senare stadium

skulle vålla åtskilliga praktiska olägenheter, inte minst om konkursen

senare måste fullföljas på grund av att ackord inte kommer till stånd.

Det är å andra sidan inte heller tillräckligt motiverat att utesluta ackordsförhandling

på grund av att konkursförfarandet kommit ett stycke på väg.

Man bör därför inrikta sig på att liksom nu genom lagstiftningen försöka

samordna förfarandena.

Ändringarna i KL är i stort sett att betrakta som följdändringar för att

bringa reglerna om ackord utan och i konkurs i största möjliga överensstämmelse.

I enlighet härmed föreslås ändring av 5, 10, 19, 35, 66, 67, 109,

121, 127, 146, 150—174, 183, 204, 208, 210, 211 och 213 §§ KL. Härjämte

föreslås en ny bestämmelse i KL, 10 a §. Slutligen föreslås att 220 § KL

upphävs. Bestämmelsen är så föråldrad att den bör upphävas utan avvaktan

på en allmän översyn av KL (jfr 46 kap. 15 § RB).

Departementschefen. Institutet ackord i konkurs torde komma att få mycket

begränsad praktisk betydelse. Det finns därför anledning överväga om

det relativt komplicerade regelsystemet härom bör avskaffas. Jag har dock

liksom beredningen stannat för att föreslå att bestämmelser i ämnet bibehålls

tills vidare. Frågan får övervägas på nytt i samband med den pågående

översynen av KL.

Liksom beredningen anser jag att konkursen i princip bör fortgå medan

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

133

ackordsfrågan behandlas. Departementsförslaget har utformats i enlighet

härmed. F. ö. är ändringarna i KL endast följdändringar till förslaget om

ackordslag. De överensstämmer i sakligt hänseende i allt väsentligt med

beredningens förslag.

Redaktionellt har i departementsförslaget ändringarna i KL utformats

så att nuvarande bestämmelser som helt saknar motsvarighet i förslaget

upphävts medan nytillkomna bestämmelser tagits upp under nya paragrafbeteckningar.

Detta har medfört att i departementsförslaget 5, 10,19, 35, 42, 44,

66, 67, 109, 121, 127, 146, 150—158, 161, 162, 164—166, 168, 169, 172, 183,

204, 208, 210 och 213 §§ ändras medan 159, 160, 163, 167, 173, 174 och 220 §§

upphävs. De paragrafer som tillkommer i departementsförslaget har betecknats

som 10 a, 171 a, 171b och 171 c §§. Beträffande de upphävda paragraferna

får jag hänvisa till vad som anförs under 146, 158, 161, 164 och

166 §§.

5 §

Departementschefen. Enligt bestämmelserna i förslaget till ackordslag

kan konkursansökan viiandeförldaras, då god man förordnats. Sedan offentlig

ackordsförhandling inletts får ansökan om konkurs normalt inte bifallas.

Genom denna paragraf hänvisas till dessa bestämmelser.

10 §

Departementschefen. I departementsförslaget har i 10 § införts en regel

som motsvarar bestämmelsen i 6 § fjärde stycket i förslaget till ackordslag.

Paragrafen har samtidigt redaktionellt ändrats.

10 a §

Departementschefen. I denna paragraf har tagits upp en motsvarighet

till 6 § tredje stycket i förslaget till ackordslag.

19 och 35 §§

Lagberedningen. När konkurs föregåtts av offentlig ackordsförhandling

som förfallit på grund av konkursen, räknas enligt 35 § KL fristerna vid

återvinning till dagen för beslutet om inledande av ackordsförhandling i

stället för dagen för konkursansökningen. Motsvarande gäller, när konkurs

följt på ansökan som gjorts inom fjorton dagar från att kungörelse om ackordsförhandlings

upphörande varit införd i allmänna tidningarna. Syftet

med regleringen är, att borgenärerna skall kunna låta en offentlig ackordsförhandling

pågå utan risk att återvinningsfrister löper ut under tiden.

Beredningen förordar att 35 § KL ändras så att fristerna för återvinning

i stället skall räknas till dagen för ansökan om förordnande av god man,

när sådant förordnande föregår och konkursansökningen gjorts inom tre

veckor från att verkan av förordnandet förföll eller, när offentlig ackords
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

förhandling följt, denna upphörde. Ändringen medför att borgenär inte under

pågående förhandling om ackord behöver söka gäldenären i konkurs

för att hindra att frister för återvinning löper ut. Med hänsyn till att tidsfristen

för konkursansökan generellt sätts så lång som till tre veckor har

det inte synts behövligt att i något fall räkna densamma först från att kungörelse

om ackordsförhandlings upphörande skett. Förslaget medför en

följdändring i 19 § sista stycket KL. Av 9, 14 och 15 §§ i förslaget till lag

om ackordsförhandling framgår när verkan av godmansförordnandet upphör

(jfr 7, 8, 24 och 26 §§ i departementsförslaget). När offentlig ackordsförhandling

upphör utan att ackord kommit till stånd, skall kungörelse utfärdas

om detta. Till skillnad mot vad som f. n. gäller räknas enligt förslaget

fristen för ansökan om konkurs inte från kungörandet utan från tidpunkten

då förhandlingen upphörde. Å andra sidan har fristen förlängts

med en vecka, varför det inte uppkommer någon saklig skillnad av betydelse.

Enligt 35 § KL gäller vidare, att om sådan åtgärd som sägs i 28, 29,

30, 32 eller 33 §§ företagits efter att beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats, skall den mot vilken åtgärden vidtagits alltid anses ha

haft skälig anledning till antagande att gäldenären var på obestånd. Det

finns inte någon anledning att ändra den regeln, eftersom ansökningen om

föx-ordnande av god man inte i och för sig omges med någon publicitet.

En annan sak är, att borgenärerna i regel får underrättelse om situationen

så snart gäldenären inställt sina betalningar och av den anledningen ej

därefter kan åberopa god tro i fråga om insolvensen.

Bestämmelserna i 19 § sista stycket KL föreslås ändrade som en konsekvens

av den nya utformningen av 35 § KL.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. I stället för ackordsförhandlingen upphörde har använts

uttrycket ackordsfrågan avgjordes. Av 44 § i förslaget till ackordslag

framgår, när ackordsfrågan skall anses avgjord.

42 och 44 §§

Departementschefen. Paragraferna har ändrats till överensstämmelse med

3 § andra stycket andra punkten i förslaget till ackordslag (jfr prop. 1969:

119 s. 37 f).

66 och 67 §§

Lagberedningen. Enligt 62 § KL gäller, att egendomen i konkursboet i

princip skall säljas så snart som möjligt efter första borgenärssammanträdet.

I 66 § finns vissa undantag från denna regel, när gäldenären framlägger

ackordsförslag. Bestämmelserna är olika beroende på om förslaget

ingetts senast på första borgenärssammanträdet eller därefter. Enligt hu
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

135

vudregeln i första stycket skall i förra fallet anstå med vidare försäljning

tills ackordsfrågan avgjorts. Detsamma gäller enligt andra stycket i vissa

fall då förslaget ingetts senare, bl. a. om det tillstyrkts av förvaltaren eller

antagits av borgenärerna.

Enligt förslaget vidgas möjligheterna att hindra en inte önskvärd realisation

av egendomen i konkursboet. Man bör också kunna nöja sig med en

enklare reglering än den nuvarande, eftersom ackord i konkurs är mycket

sällsynta. Sedan ackordsförslaget inkommit föreslås försäljning i princip inte

få ske innan ackordsfrågan avgjorts, om inte rättens ombudsman medger

det. Försäljning skall emellertid utan vidare få ske i den mån det behövs

för ändamål som anges i 170 § i förslaget (jfr 171 § KL). Realisation föreslås

också få äga rum i den mån det är förenligt med ackordsförslaget. Om

det t. ex. är fråga om eif avvecklingsackord och den aktuella försäljningen

framstår som ett naturligt led i avvecklingen, föreligger inte något hinder

mot försäljningen. Är det däremot avsett att en pågående rörelse skall

fortsättas efter ackord, bör objekt som behövs för den fortsatta driften

normalt inte säljas innan ackordsfrågan avgjorts. Det bör kunna överlämnas

åt förvaltaren att avgöra, om situationen är sådan att försäljning får

ske enligt det sagda. När det är tveksamt om realisation är tillåtlig eller ej,

bör förvaltaren däremot samråda med rättens ombudsman och vid behov

utverka hans tillstånd.

Ibland kan möjligen försäljning böra ske trots att det strider mot syftet

med ackordsförslag. En snabb försäljning kan sålunda vara mycket väsentlig

för konkursboet. Det kan också vara så, att försäljning redan är

påbörjad när ackordsförslag inkommer och att det är mycket olägligt att

inhibera den. Särskilt om utsikterna till ackord är små kan det vara olämpligt

att uppehålla avvecklingen av boet. Förslaget ger därför förvaltaren en

generell befogenhet att låta sälja egendomen i boet om rättens ombudsman

lämnar sitt samtycke.

I förslaget inskränks gäldenärens nuvarande ovillkorliga rätt enligt 66 §

sista stycket KL att få till stånd försäljning. Ändringen hänger samman

med att gäldenären i fortsättningen inte skall få rätt att som nu fritt återkalla

eller ändra ackordsförslaget. Hans mening skall emellertid helt naturligt

också i fortsättningen beaktas. Det förutsätts, att förvaltaren även utan

uttrycklig föreskrift inhämtar gäldenärens åsikt beträffande mera betydelsefulla

för sälj ningsfrågor, när det kan ske. Genom att det allmänna redlighetskravet

för gäldenären föreslås avskaffat blir tredje stycket i 66 § överflödigt.

Förslaget till ändring i 67 § innebär en ytterligare inskränkning av förmånsberättigad

borgenärs rätt att få till stånd försäljning av egendom, i

vilken borgenären har särskild förmånsrätt. Det rör sig i allmänhet om en

relativt kort tidrymd innan ackordsfrågan klarnat och möjligheterna att

uppnå ackord kan kanske förbättras avsevärt, om tillräckligt rådrum finns

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

för förhandlingar utan att egendom som behövs för fortsatt drift behöver

säljas. Anstånd med försäljning skall enligt förslaget endast få äga rum om

rättens ombudsman och förvaltaren finner att avsevärd förlust annars kan

vållas konkursboet eller att genomförandet av ackord skulle väsentligt försvåras.

Om anstånd skulle framstå som obilligt mot borgenären, får försäljningen

inte stoppas enligt förslaget. Som exempel på detta anges att borgenären

redan medgett långt anstånd eller att hans rätt är i fara därför att

egendomen sjunker i värde.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

109 §

Lagberedningen. I 108 § KL ges regler om handläggningen av tvistefrågor

som uppkommit genom anmärkningar mot företagna bevakningar. De

tvistefrågor som kvarstår efter förlikningssammanträdet inför rättens ombudsman

skall enligt 109 § ofördröjligen tagas upp till prövning av rätten.

Enligt förslaget skall kvarstående anmärkningstvister som är av betydelse

för utgången av ackordsfrågan behandlas i samband med denna. Det

kan då vara opraktiskt att den vanliga prövningen av tvistiga fordringar

i konkursen fortgår parallellt härmed. Som ett andra stycke i denna paragraf

har därför tagits in en bestämmelse om att rätten får uppskjuta denna

prövning till dess ackordsfrågan blivit avgjord, om det är ändamålsenligt.

I den mån vanlig prövning av anmärkningstvist behövs även om ackord

kommer till stånd (se 169 § i förslaget) bör uppskov ej äga rum.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

321 §

Lagberedningen. I paragrafen behandlas borgenärs rätt till kvittning i

konkurs. I sista stycket av gällande 121 § regleras det fallet att konkursen

föregåtts av offentlig ackordsförhandling, som förfallit på grund av konkursen,

eller konkursen följt på ansökan som gjorts inom fjorton dagar

från att kungörelse om förhandlingens upphörande var införd i allmänna

tidningarna. Borgenären får då ej till kvittning mot skuld till gäldenären

använda fordran för vilken han enligt AckL inte haft kvittningsrätt, om ackord

kommit till stånd. Som ett led i tillskapandet av ett särskilt inledningsskede

vid ackordsförhandling, under vilket försök till frivillig uppgörelse

kan företagas, föreslås nu att kvittningsförbudet skall vidgas att gälla

när förordnande av god man enligt lagen om ackordsförhandling föregått

och konkursansökningen gjorts inom tre veckor från att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när offentlig ackordsförhandling följt, den
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

na upphörde. Frågan har samband med 35 § i förslaget och 36 § i förslaget

till lag om ackordsförhandling (jfr 20 § i departementsförslaget). Den här

upptagna utformningen av 121 § är provisorisk i avvaktan på resultatet av

den pågående översynen av bestämmelserna om kvittning i konkurs.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. Av 44 § i förslaget till ackordslag framgår, när ackordsfrågan

skall anses avgjord.

127 §

Lagberedningen. I 126 och 127 §§ KL regleras när utdelning skall äga

rum i konkursen. BI. a. gäller enligt 126 § tredje stycket, att utdelning,

som kan ske till förmånsberättigade borgenärer, inte får uppskjutas i väntan

på utdelning till andra borgenärer. Om det enligt 66 § skall anstå med

försäljning av boets egendom, får enligt 127 § utdelning endast ske till de

förmånsberättigade borgenärerna.

Bestämmelserna i 127 § bör ges ett mera generellt innehåll. Den nya utformningen

skall ses i samband med bl. a. de ändringar av 66 och 67 §§

som föreslagits. Enligt den förslagna lydelsen kan förvaltaren, med rättens

ombudsmans samtycke, låta anstå med utdelning i den mån det föranleds

av ackordsförslaget.

Om ackordsförslaget inte lägger hinder i vägen för utdelning, skall förvaltaren

följa de allmänna utdelningsreglerna i 126 §. Sker utdelning till

borgenär som skulle omfattas av ackordet och kommer ackord till stånd,

får utdelningen avräknas på vad borgenären äger utfå enligt ackordet. Vad

de borgenärer som skulle omfattas av ackordet kan ha fått i utdelning i

konkursen inräknas alltså i ackordsprocenten.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

146 §

Lagberedningen. Konkursen är enligt 146 § KL avslutad, när förslag till

slututdelning enligt utfärdad kungörelse först finns att tillgå för granskning.

Reglerna i 66 § KL medför väl i allmänhet, att något slututdelningsförslag

inte läggs fram så länge ackordsfrågan är aktuell. Om detta ändock

skulle ske, skall ackordsfrågan enligt 173 § KL anses förfallen den dag då

kungörelse om slututdelning utfärdas.

Det kan inte uteslutas att slututdelningsförslag läggs fram trots att ackordsfrågan

är aktuell. Enligt 173 § KL skulle i så fall ackordsfrågan anses

förfallen den dag då kungörelse om utdelning utfärdas. Någon gång kan

borgenärerna emellertid ha intresse av att ackordsfrågan inte förfaller då.

Det kan t. ex. hända, att någon gäldenären närstående ställer medel till för5f

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

fogande för att göra ackordsförslaget tillräckligt attraktivt. I ett andra stycke

av denna paragraf har därför angetts att ackordsförslag som ingetts innan

konkursen avslutats får prövas i vanlig ordning. Den nuvarande regleringen

i 173 § har fått utgå.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag. 173 § har i departementsförslaget upphävts.

150 och 151 §§

Departementschefen. I departementsförslaget, som i sali överensstämmer

med beredningens förslag, motsvarar 150 § första stycket nuvarande 150 §

medan 151 § motsvarar nuvarande 151 § 1. 150 § andra — fjärde styckena

i förslaget motsvarar i sak 11 § andra -—- fjärde styckena i förslaget till

ackordslag. Enligt de föreslagna bestämmelserna skall ackordsförslag inges

i tre exemplar mot f. n. två. Ett behålls av konkursdomaren medan förvaltaren

och rättens ombudsman tillställs var sitt. Bevakningsskyldigheten kvarstår

i KL. I andra stycket har därför angetts att minsta dividenden får underskridas

om samtliga kända borgenärer som bevakat fordran och skulle

omfattas av ackordet medgett detta. Vad som i 151 § 2 i nuvarande lydelse

sägs om verkan av brist i ackordsförslagets innehåll har sin motsvarighet i

150 § första stycket och 153 § i departementsförslaget. De nuvarande bestämmelserna

i 151 § 3 och 4 om hinder mot att ta upp ackordsförslaget då

gäldenären gjort sig skyldig till oredlighet, rymt för gäld eller vägrar att

avlägga bouppteckningsed föreslås utgå.

Ändringarna sammanhänger med att redlighetskravet för gäldenären fält

utgå samt att enligt 154 § i förslaget kallelse till borgenärssammanträde

får utfärdas utan att ed avlagts, om synnerliga skäl föreligger. Dessa ändringar

innebär att överensstämmelse nås med förslaget till ackordslag.

152 §

Lagberedningen. Om ackordsförslag inges efter första borgenärssammanträdet,

skall enligt huvudregeln i 152 § KL inhämtas yttrande av förvaltaren,

huruvida han anser att förslaget bör föreläggas borgenärerna. Avstyrker

han, får förslaget i vissa fall ej tas upp annat än om rättens ombudsman

tillstyrker det. Om förslaget inkommit senast på borgenärssammanträdet,

behöver yttrande däremot inte inhämtas från förvaltaren eller

ombudsmannen.

Reglerna bör förenklas. Enligt förslaget skall rättens ombudsmans och

förvaltarens yttranden inhämtas när ackordsförslaget inkommit i rätt tid.

Tillstyrker någon av dem att förslaget läggs fram, skall det ske. Om båda

avstyrker, skall förslaget inte få tas upp annat än om konkursdomaren anser

att synnerliga skäl föreligger till detta.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj. ts proposition nr i 36 år 1970

Förvaltaren skall enligt 156 § i förslaget också uttala sig i frågan om

ackordsförslaget bör antagas av borgenärerna. Detta kan lämpligen ske

samtidigt med yttrande enligt 152 §, om förvaltaren hunnit ta ståndpunkt.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

153 §

Departementschefen. Paragrafen, som överensstämmer med beredningens

förslag, innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande

rätt.

154—156 §§

Lagberedningen. På motsvarande sätt som i förslaget till lag om ackordsförhandling

har i 154 § första stycket öppnats möjlighet att, när synnerliga

skäl föreligger, behandla ackordsförslaget utan att gäldenären avlagt

bouppteckningsed. Konkursdomaren skall enligt förslaget i kungörelse om

borgenärssammanträde för behandling av ackordsförslaget bl. a. tillkännage,

att ackordsförslaget finns tillgängligt hos konkursförvaltaren (154 §

andra stycket).

Enligt KL skall både borgenärssammanträde enligt 108 § för handläggning

av tvistiga fordringar och sammanträde för behandling av ackordsförslag

hållas under ordförandeskap av rättens ombudsman. Om möjligt skall

handläggningen ske i ett sammanhang. Enligt förslaget skall ackordsfrågan

behandlas under konkursdomarens ledning. Det kan därför inte längre

bli fråga om någon gemensam handläggning. Det synes då mest ändamålsenligt,

att sammanträde enligt 108 § alltid hålls först för att så många tvistefrågor

som möjligt skall kunna redas ut innan omröstning sker om ackordsförslaget.

Det är angeläget, att ackordsfrågan avgörs utan dröjsmål,

men borgenärerna bör få rådrum för att kunna ta ställning till ackordsförslaget.

Enligt 155 § första stycket i förslaget skall sammanträde hållas

tidigast tre veckor efter att kungörelse införts i allmänna tidningarna.

Enligt första stycket i nuvarande 156 § skall förvaltaren så snart som

möjligt till rättens ombudsman avge yttrande angående de omständigheter

som kan inverka på bedömningen av ackordsfrågan. Yttrandet skall innehålla

en bestämd förklaring, huruvida han tillstyrker att förslaget antages

eller inte. Ombudsmannen skall sedan, minst en vecka före det sammanträde

då ackordsförslaget skall behandlas, översända avskrift av förslaget

och förvaltarens yttrande till bevakande borgenärer och samtidigt erinra

om tid och ställe för sammanträdet.

Enligt förslaget till lag om ackordsförhandling skall gode mannen avge

dels en berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd

m. m., dels yttrande huruvida han anser, att ackordsförslaget bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

antas av borgenärerna. Förvaltarens yttrande enligt 156 § KL bör i princip

fylla samma funktion. De förhållanden som under konkursens gång

blivit kända för borgenärerna, t. ex. genom berättelse enligt 55 § KL, behöver

givetvis inte tas in i yttrandet. Yttrandet bör vara motiverat. Eftersom

konkursdomaren enligt beredningens förslag i princip övertar rättens ombudsmans

funktioner beträffande ackord skall yttrandet i fortsättningen

tillställas konkursdomaren.

Det är angeläget att borgenärerna så snart som möjligt underrättas om

att ackord blivit aktuellt. Även om yttrandet inte kommit in skall därför

enligt 155 § andra stycket underrättelse jämte avskrift av ackordsförslaget

genast sändas till borgenärerna. Förvaltarens yttrande skall enligt 156 §

hållas dem till handa senast på det sammanträde då ackordsförslaget skall

behandlas. Konkursdomaren skall tillställa borgenärerna handlingarna i

ärendet (155 § andra stycket).

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

157 §

Lagberedningen. Första stycket har redaktionellt jämkats till närmare

överensstämmelse med 24 § första stycket i förslaget till lag om ackordsförhandling

(jfr 29 § andra stycket i motsvarande departementsförslag).

Enligt 157 § andra stycket KL ankommer det på rättens ombudsman att

upprätta borgenärsförteckning. I analogi med förslaget till lag om ackordsförhandling

föreslår beredningen, att det i konkurs skall ankomma på förvaltaren

att upprätta sådan förteckning.

Omröstning i ackordsfrågor kan f. n. under konkurs förekomma beträffande

anstånd med försäljning av egendom i boet (66 §), uppskov med ackordsförslagets

prövning (159 och 160 §§) och ackordsförslagets antagande

(162 §). Enligt förslaget kommer omröstning att ske endast i fråga om antagande

av ackordsförslaget.

Om gäldenären inte har avlagt ed, skall enligt förslaget till lag om aclcordsförhandling

underrättelse om anledningen till detta lämnas på borgenärssammanträdet

för prövning av ackordsförslaget. Motsvarande skall gälla

enligt tredje stycket i denna paragraf.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

158 §

Paragrafen motsvarar 158 och 159 §§ i beredningens förslag.

Lagberedningen. Paragraferna innehåller bestämmelser om borgenärernas

rösträtt. Till skillnad från förslaget till lag om ackordsförhandling förut
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

141

sätts för rösträtt vid ackord i konkurs, att fordringen bevakas. I första

och andra styckena finns i övrigt bestämmelser som i sak överensstämmer

med motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om ackordsförhandling.

När sammanträde hålls för behandling av ackordsförslag i konkurs, har

de ordinära bevaknings- och anmärkningsfristerna gått ut. Rösträttsfrågan

är därmed klar för flertalet borgenärer. Förlikning enligt 108 eller 110 §

angående tvistig fordran gäller också. Om anmärkning redan prövats av

rätten enligt 109 § när omröstningen om ackordsförslaget skall ske, skall

enligt förslaget rättens beslut tillämpas vid omröstningen. Undantag gäller

endast, om det före omröstningen visas att beslutet ändrats av högre rätt.

I sådant fall blir den högre rättens beslut avgörande. Denna ordning överensstämmer

med vad som f. n. gäller enligt KL. I den mån en fordran fortfarande

är tvistig när omröstning skall ske och den inte har prövats enligt

109 § skall dock i princip tillämpas en ordning, som motsvarar den

som upptagits i 26 § andra stycket förslaget till lag om ackordsförhandling

(jfr 31 § andra stycket i departementsförslaget). Är utgången av

omröstningen beroende av om fordringen räknas eller ej, skall alltså konkursdomaren

vid sammanträdet försöka utreda tvistefrågan och få till

stånd förlikning. Han får anpassa handläggningen efter vad som förekommit

vid det sammanträde som hållits enligt 108 §.

Om efterbevakning skett, är det inte sagt att tiden för anmärkning har

gått till ända före sammanträdet. Några särskilda bestämmelser behövs inte

för detta fall. Förvaltaren, gäldenären eller borgenär kan ju framställa

anmärkning mot den efterbevakade fordringen senast före omröstningen.

Om detta sker, får reglerna om behandlingen av tvistig fordran följas vid

sammanträdet.

I huvudsaklig överensstämmelse med förslaget till lag om ackordsförhandling

föreslås vidare, att om alla närvarande medgett att anmärkning

får förfalla eller inskränkt den eller uppdragit åt förvaltaren att sluta förlikning

med borgenären, detta även binder den som uteblivit. Om förlikning

inte kan träffas, skall rätten enligt 164 § i förslaget pröva anmärkningen.

Avgörandet har betydelse bara för röstningen i ackordsfrågan. Revakningstvist

kan därför någon gång komma att prövas i vanlig ordning

enligt 109 § även om den varit föremål för prövning enligt 164 § i förslaget.

I 158 § första stycket i gällande lag erinras om de inskränkningar i rösträtten

som följer av 112 och 120 §§. Eftersom borgenärssammanträde för

prövning av ackordsfrågan enligt förslaget skall ledas av konkursdomaren

blir någon hänvisning till 112 § ej längre aktuell. Av samma anledning

kommer någon hänvisning till 120 § andra stycket inte i fråga, när konkursdomaren

skall leda sammanträdet för behandling av ackordsförslaget.

Vad som sägs i 120 § första stycket blir uppenbarligen tillämpligt även

utan hänvisning. Den nuvarande hänvisningen till 120 § har därför fått

utgå.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Innehållet i 159 § i förslaget har sin förebild i 32 § i förslaget till lag om

ackordsförhandling (jfr 31 § i departementsförslaget). Det har inte ansetts

påkallat, att med hänsyn till den nya 159 § ändra lydelsen av 110 §, vilken

avser förlikning med en mera vittgående verkan.

Departementschefen. I departementsförslaget överensstämmer ändringarna

i sak med beredningens förslag. Redaktionellt har samtliga bestämmelser

förts samman i 158 §. Nuvarande 159 §, som i förslaget ersatts av 161 §,

föreslås upphävd.

161 §

Paragrafen motsvarar 160 och 161 §§ i beredningens förslag.

Lagberedningen. Reglerna om återkallelse och ändring av ackordsförslag

samt om uppskov med sammanträde för prövning av förslaget föreslås i

dessa paragrafer ändrade så att de stämmer överens med 27—28 §§ i förslaget

till lag om ackordsförhandling (jfr 32—33 §§ i departementsförslaget).

Förbudet i 160 § första stycket mot ”särskild talan” gäller vid sidan av

bestämmelsen i 210 § första stycket KL som i första ledet endast anger

att klagan överhuvud får föras i hovrätten. Bestämmelserna i nuvarande

160 § KL har utgått som en följd av att redlighetskravet på gäldenären

avskaffats.

Departementschefen. Ifrågavarande bestämmelser har i departementsförslaget

sammanförts i denna paragraf, medan 160 § KL föreslås upphävd.

162 §

Departementschefen. Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 15 §

i förslaget till ackordslag.

164—166 §§

Departementschefen. Bestämmelserna motsvarar 34—36 §§ i förslaget

till ackordslag. Bestämmelserna i nuvarande 163, 167 och 174 §§ återfinns i

164 och 166 §§ i förslaget, varför förstnämnda paragrafer kan upphävas.

168—169 §§

Departementschefen. Paragraferna motsvarar 19 och 21 §§ i förslaget till

ackordslag.

171 a—c §§

Paragraferna motsvarar 171—173 §§ i beredningens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

143

Lagberedningen. Det synes naturligt att talan om återvinning skall kunna

föras utan hinder av att ackord fastställts. Talan skall kunna väckas

så länge ackordet inte fastställts. Vid sidan om 171 § första stycket gäller

den frist som är angiven i 39 § andra stycket KL.

I 38 § andra stycket i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 18 §

i departementsförslaget) har upptagits en regel om hur det skall förfaras

med vad som återvinns. Vad som vinns genom talan om återvinning eller

liknande talan skall enligt denna bestämmelse, sedan kärandens kostnader

ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet utöver vad som

tillförsäkrats dem, om inte annat bestämts genom ackordet. I fråga om ackord

i konkurs synes klart, att om återvinningstalan redan slutförts när ackordsförslag

inges, hänsyn till vad som återvunnits skall ha tagits vid ackordsprocentens

bestämmande.

För det fall att återvinningstalan inletts men ej slutförts när ackordsförslag

inges bör detta innehålla bestämmelse, hur det skall förfaras med

vad som kan återvinnas. Om ackordsförslaget ej ger upplysning eller om

återvinningstalan aktualiseras först sedan ackordsförslaget ingetts, synes

emellertid en regel böra finnas. Bestämmelsen måste beakta att vad som

återvinns möjligen kan behövas för att tillgodose förmånsberättigade borgenärer

eller för att betala konkurskostnader och massagäld. I sista stycket

anges därför, att vad som vinns genom återvinningstalan och inte behövs

för ändamål som anges i 170 § första stycket i förslaget (171 § enligt departementsförslaget)

skall tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet

utöver vad som tillförsäkrats dem, om ej annat bestämts genom detta.

Regeln bör tillämpas analogt vid återgång och återkrav som avses i 18 §

boskillnadslagen, 3 § lösöreköpsförordningen och 117 försäkringsavtalslagen.

I huvudsaklig överensstämmelse med 39 § i förslaget till lag om ackordsförhandling

(jfr 37 § i departementsförslaget) har öppnats möjlighet att

ordna särskild tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt

ackordet. Förvaltaren eller annan lämplig person kan förordnas till tillsynsman.

I 173 § ges bestämmelser om arvode och annan ersättning till tillsynsman,

vilka i sak motsvarar 42 § andra stycket i förslaget till lag om ackordsförhandling

(jfr 40 § i departementsförslaget). Fråga om arvode eller

kostnadsersättning skall av rätten handläggas enligt ärendelagen.

Samtidigt framläggs förslag om att rätt till arvode och kostnadsersättning

till tillsynsman skall vara förenad med förmånsrätt enligt 17 kap.

4 § sista stycket HB.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

172 §

Paragrafen motsvarar 174 § i beredningens förslag.

Lagberedningen. Paragrafen motsvarar 40 § i förslaget till lag om ackordsförhandling

(jfr 38 § i departementsförslaget). Endast sådana fall då

det otillbörliga förfarandet ägt rum före eller i samband med konkursen

avses.

Fråga om förverkande av eftergift genom ackord skall av rätten handläggas

enligt ärendelagen.

Den nuvarande regleringen i 173 § har fått utgå (jfr vad som anförts

under 146 §).

Motsvarighet till 174 § i gällande lag har tagits in i 165 § andra stycket

sista punkten i förslaget (jfr 166 § andra stycket sista punkten i departementsförslaget).

Departementschefen. Departementsförslaget motsvarar i sak beredningens

förslag. På grund av den ändrade redaktionella utformningen av departementsförslaget

har 173—174 §§ upphävts.

183 §

Lagberedningen. I 183 § första stycket andra punkten KL ges nu regler

om talerätt mot vissa beslut som fattats på borgenärssammanträde inför

rättens ombudsman och som rör ackord. Eftersom sådant sammanträde enligt

förslaget skall ledas av konkursdomaren kan reglerna utgå. I stället kommer

de allmänna reglerna i 210 § KL om rätt till talan mot beslut av konkursdomaren

att gälla.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

204 §

Lagberedningen. 204 § KL har justerats med hänsyn till att ackordsförslag

enligt 150 § första stycket i förslaget skall inges i tre exemplar. I samband

härmed har texten också redaktionellt jämkats.

Departementschefen. I departementsförslaget har ändringarna inskränkts

till första stycket.

208 §

Lagberedningen. Paragrafen motsvarar 52 § i förslaget till lag om ackordsförhandling.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

Departementschefen. I departementsförslaget har under denna paragraf

givits befogenhet för Kungl. Maj :t att ge särskilda föreskrifter om dagbok

och akter i konkursärenden.

210 §

Lagberedningen. I 210 § tredje stycket KL anges, att vissa beslut av

konkursdomaren går i verkställighet utan hinder av förd klagan. Hovrätt

äger dock meddela förbud mot vidare verkställighet. Omedelbar verkställighet

får inte ske i fråga om beslut varigenom vite utdömts.

Enligt förslaget skall även beslut om förordnande eller entledigande av

tillsynsman enligt 172 § få verkställas utan hinder av att ändring i beslutet

söks. Bestämmelsen har utformats i närmare överensstämmelse med 44 §

i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 42 § i departementsförslaget).

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

213 §

Departementschefen. Bestämmelserna i 213 § har ändrats till överensstämmelse

med 46 § i förslaget till ackordslag.

Övergångsbestämmelserna

Lagberedningen. Några särskilda övergångsbestämmelser till 10 och 10 a §§

är ej behövliga. Skulle vid nya lagens ikraftträdande finnas inneliggande

konkursansökan, på vilken 10 § i gällande lag var tillämplig, får i stället

10 och 10 a §§ i den nya lagen tillämpas. Har avvisning redan med rätta

skett enligt äldre lagen, kan sökanden ej få den nya lagen tillämplig

endast genom att överklaga avvisningsbeslutet.

Om ackordsförslag getts in före den nya lagens ikraftträdande, synes i

enkelhetens intresse mest ändamålsenligt, att äldre lag tillämpas i fråga om

det ackordsförslaget. Föreskrift härom ges i andra stycket av övergångsbestämmelserna.

Det medför bl. a., att de nya reglerna i 171 § om återvinning

och i 172 § om tillsyn (jfr 171 a och 171 b §§ i departementsförslaget)

inte blir tillämpliga, när ackordsförslaget getts in före den nya lagens

ikraftträdande.

När konkurs föregåtts av offentlig ackordsförhandling, skall enligt 35 §

KL vid tillämpningen av reglerna om återvinning i vissa fall anses som

om konkursansökningen gjorts, när beslutet om inledande av offentlig ackordsförhandling

meddelades. Enligt motsvarande lagrum i förslaget kan i

stället dagen för ansökningen om förordnande av god man enligt lagen

om ackordsförhandling vara avgörande. När beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats före den nya lagens ikraftträdande synes 35 §

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

i dess äldre lydelse fortfarande gälla. Detsamma gäller 19 §. Bestämmelse

om detta har tagits in som tredje stycke i övergångsbestämmelserna.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

3.3 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

8 kap.5 §

Lagberedningen. I 8 kap. 5 § giftermålsbalken (GB) finns bestämmelser

om ansvar för make eller trolovad som fått en gåva av andra maken eller

sin trolovade, när det visar sig att givaren inte kan svara för de skulder

som han hade när gåvan blev gällande enligt 8 kap. 12 §. Enligt sista stycket

i 5 § får ansvaret enligt paragrafen inte göras gällande, om talan om

återvinning till givarens konkursbo är anhängig. Återvinning enligt KL har

alltså företräde framför det anspråk mot mottagaren som förevarande paragraf

ger enskild borgenär. I och med att möjlighet öppnas till återvinning

vid offentligt ackord bör motsvarande gälla beträffande sådan återvinningstalan.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

13 kap.15 §

Lagberedningen. 13 kap. GB innehåller regler om bodelning. Enligt 15 §

första stycket kan make ge in bodelningshandlingen till rätten. Har make

vid bodelningen i märklig mån eftergett sin rätt och kommer han i konkurs

efter ansökan som gjorts inom ett år från det att bodelningshandlingen

gavs in till rätten, kan bodelningen på talan av borgenärerna gå åter enligt

KL.

Enligt 33 § första stycket KL gäller nämligen, att om gäldenären i märklig

mån eftergett sin rätt vid bodelningen mellan honom och hans make

eller dennes arvingar, bodelningen går åter på talan av konkursboet, om bodelningshandlingen

inte getts in till rätten tidigare än ett år innan konkursansökningen

gjordes. Motsvarande gäller, om vid bodelningen egendom till

skada för borgenärerna frångått make mot att fordran på honom utlagts

på hans lott. I senare fallet skall dock 29 § tredje stycket KL ha motsvarande

tillämpning, vilket medför viss inskränkning av återvinningsmöjligheten.

Av 35 § KL följer, att fristen i vissa fall utsträcks när konkursen föregåtts

av offentlig ackordsförhandling. Erinran om denna förlängning saknas i 13

kap. 15 § GB.

När bodelning går åter, skall maken eller dennes arvingar bära tillbaka

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

vad de fått vid bodelningen. Konkursboet svarar i sin tur för att återbäring

också sker av den egendom som gäldenären fått vid bodelningen. Enligt

13 kap. 15 § andra stycket GB har reglerna om återgång i första stycket

inte tillämpning, när maken är död och eftergiften gjorts av hans arvingar.

Föreskrifter om återgång av bodelning finns även i 21 kap. 5 §

ärvdabalken (ÄB).

Då reglerna om återvinning i KL enligt förslaget till lag om ackordsförhandling

blir tillämpliga även vid offentligt ackord, måste 13 kap. 15 §

första stycket andra punkten giftermålsbalken kompletteras. Det har därvid

synts lämpligt att låta den nuvarande mera utförliga regleringen ersättas

av en erinran om bestämmelserna i KL och lagen om ackordsförhandling.

För fullständighetens skull föreslås att även ÄB nämns. Andra

stycket i paragrafen har fått utgå som överflödigt med den nya utformningen

av första stycket. Förslaget innebär inte beträffande konkurs eller

egendomsavträdande till förvaltning av boutredningsman någon saklig ändring

i förhållande till gällande rätt. Några särskilda övergångsbestämmelser

är inte behövliga.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag.

3.4 Förslaget till lag om ändring i boskillnadslagen

18 §

Lagberedningen. Till följd av 5 § i promulgationslagen till giftermålsbalken

har boskillnadslagen i allmänhet tillämpning på äktenskap som ingåtts

innan giftermålsbalken trädde i kraft. I 18 § boskillnadslagen finns

regler rörande skifte. Har skiftet länt ena makens borgenärer till förfång,

går det enligt andra stycket åter på talan av borgenärerna, om maken försätts

i konkurs efter ansökan inom tre månader från att skifteshandlingen

ingavs till rätten. Motsvarande gäller, när konkursen föregåtts av offentlig

ackordsförhandling som förfallit på grund av konkursen eller följt på ansökan

som gjorts inom fjorton dagar från att kungörelse om upphörande

av sådan förhandling var införd i allmänna tidningarna och beslutet om inledande

av ackordsförhandling meddelats inom tre månader från att skifteshandlingen

ingavs till rätten.

I likhet med vad som föreslagits beträffande 35 § KL bör den avgörande

tidpunkten vara ansökan om förordnande av god man enligt förslaget till

lag om ackordsförhandling. Förutsättningen för detta bör vara, att konkursen

följt på ansökan som gjorts inom tre veckor från att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när offentlig ackordsförhandling följt, denna upphörde.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungi. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Om återvinningstalan skall få föras i samband med offentligt ackord bör

motsvarande också gälla talan som avses i 18 § andra stycket boskillnadslagen.

Som fjärde punkt i detta stycke har därför tagits in föreskrift, att

skiftet på talan går åter om i stället för konkurs offentligt ackord kommer

till stånd. Förutsättningarna är desamma som då konkurs följt. Talerätten

tillkommer i detta fall borgenär som omfattas av ackordet.

Enligt 12 § 4) i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 22 § 4) i

departementsförslaget) skall godmansberättelsen nämna eventuella möjligheter

till återvinning eller motsvarande åtgärd. Härmed åsyftas bl. a. talan

enligt förevarande 18 § boskillnadslagen. Beträffande sådan talan blir 38 §

i förslaget till lag om ackordsförhandling tillämplig, (jfr 17 och 18 §§ i

departementsförslaget). Vid ackord i konkurs tillämpas 171 § KL-förslaget

(jfr 171 a § i departementsförslaget).

18 § andra stycket boskilinadslagen innehåller också vissa regler av processuell

natur. Bestämmelserna ersätts med en erinran om att reglerna

angående återvinning i KL och AckL har motsvarande tillämpning beträffande

talan om återgång av skifte. Detta innebär inte beträffande konkurs

någon ändring i sak.

Äldre lag skall enligt andra stycket i övergångsbestämmelserna gälla när

beslut om inledande av ackordsförhandling meddelats enligt förslaget till

lag om ackordsförhandling.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med

beredningens förslag. Av 44 § i förslaget till ackordslag framgår, när ackordsfrågan

skall anses avgjord.

3.5 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

19 kap.11 §

Lagberedningen. Enligt 21 kap. 1 § ÄB blir delägarna i dödsbo personligt

ansvariga för den dödes kända gäld, om dödsboets egendom inte avträds

till konkurs eller förvaltning av boutredningsman efter ansökan som görs

senast en månad efter att bouppteckning förrättades. Bestämmelser om boutredningsman

finns i 19 kap. ÄB. Enligt 11 § första stycket åligger det

boutredningsmannen att utreda boet. Om tillgångarna inte förslår till betalning

av skulderna, skall han försöka träffa uppgörelse med borgenärerna.

Eftersom dödsbo enligt gällande lag inte har rätt att få offentligt ackord

utan konkurs, kan han inte tillgripa offentlig ackordsförhandling. Han måste

därför i den situationen enligt 19 kap. 11 § andra stycket ÄB avträda

boets egendom till konkurs, om inte uppgörelse nås med borgenärerna eller

delägarna betalar bristbeloppet. I förslaget till lag om ackordsförhandling

upphävs förbudet mot offentligt ackord för dödsbo. 19 kap. 11 § ÄB

bör då ändras så att boutredningsmannen kan vänta med att tillgripa kon
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

kurs, om offentlig ackordsförhandling inleds. Beredningen har inte ansett

det behövligt att föreskriva viss tidsfrist, inom vilken ackordsförhandling

skall inledas. Om konkurs blir aktuell, bör boutredningsmannen beakta

vad som i 35 § KL sägs om tidsfristerna för återvinning.

Enligt 19 kap. 7 § ÄB gäller, att förordnandet för boutredningsmannen är

förfallet om dödsboet kommer i konkurs. Det är knappast lämpligt, att någon

motsvarande regel införs för det fallet att offentlig ackordsförhandling inleds.

Boutredningsmannen skall alltså fortfarande företräda boet. Detta

medför i sin tur, att han inte kan bli god man. Den utredning av boet

som han företagit kan emellertid utnyttjas av gode mannen. Boutredningsmannen

bör begära förordnande av god man så snart anledning föreligger

till sådan förhandling.

Dödsbodelägarna undgår inte personligt betalningsansvar enligt 21 kap.

1 § ÄB genom att offentlig ackordsförhandling inleds. De får därför se till

att egendomen avträds till förvaltning av boutredningsman eller konkurs

inom föreskriven tid, om de vill undvika sådant betalningsansvar. Beredningen

har övervägt huruvida 21 kap. 18 § ÄB skulle kunna vidgas så att

delägares befattning med boet inte medför gäldsansvar om den endast avser

åtgärder som erfordras för att söka få ackord till stånd. Något praktiskt

behov av en sådan ändring torde dock knappast föreligga och den är inte

heller i övrigt säkert motiverad.

Någon särskild övergångsbestämmelse är inte behövlig, eftersom ackord

utan konkurs för dödsbo kan förekomma först när den nya lagen trätt i

kraft.

Remissyttrandena. Ackordscentralen, Stockholm anför i fråga om dödsbodelägarnas

personliga ansvar att frågan bör ses i relation till en liknande

situation, nämligen vid likvidation av bolag och föreningar. För den

praktiska handläggningen vore det av stort värde med en bestämmelse som

angav att ett förordnande av god man inför ackord är en åtgärd som upphäver

eller uppskjuter skyldigheten att träda i likvidation. Godtages detta

borde i konsekvens härmed samma inskränkning kunna gälla även i vad

avser skyldigheten att avträda egendom till förvaltning av boutredningsman.

Departementschefen. Vad först beträffar frågan om det personliga betalningsansvaret

vid dödsfall och i likvidationssituationerna innebär förslaget

till ackordslag att detta ansvar kvarstår oberoende av ackord. En sådan

ordning är enligt min mening väl motiverad i likvidationsfallen. När det gäller

dödsbodelägares ansvar kan skäl givetvis anföras för att låta ackordsförfarandet

få verkan för delägarnas betalningsansvar även när boet inte avträds

till förvaltning av boutredningsman. Jag delar emellertid beredningens

uppfattning att det inte finns något praktiskt behov av särskilda regler härom.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kiingl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Departementsförslaget överensstämmer även i övrigt med beredningens

förslag.

3.6 Förslaget till lag om ändring i handelsbalken

17 kap. 4 §

Lagberedningen. Den som enligt AckL förordnats till rättens ombudsman

eller god man har enligt 17 kap. 4 § sista stycket HB förmånsrätt för arvode

och kostnadsersättning. Eftersom någon rättens ombudsman i fortsättningen

inte skall finnas vid offentlig ackordsförhandling utan konkurs föreslås att

vad som sägs om honom får utgå ur lagtexten.

I 39 § förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 37 § i departementsförslaget)

öppnas möjlighet att förordna lämplig person att öva tillsyn

över att gäldenär fullgör sina åtaganden enligt ackord. Som angetts i motiven

till paragrafen bör sådan tillsynsman ha samma förmånsrätt för arvode

och kostnadsersättning som god man. Detsamma bör gälla den som förordnats

till tillsynsman enligt 172 § KL-förslaget (jfr 171 b § i departementsförslaget).

Föreskrift om detta har tagits in i sista stycket. Förmånsrätten

skall givetvis gälla också för ersättare som förordnas enligt 5 och 39 §§

i förslaget till lag om ackordsförhandling eller 172 § i KL-förslaget (jfr 3

och 37 §§ samt 171 b § i respektive departementsförslag).

För att arvode och ersättning till gode mannen skall utgå med förmånsrätt

förutsätts enligt gällande lag, att anspråken prövats enligt AckL. Beredningen

har ansett, att detta villkor inte behöver behållas.

Anspråket kan prövas efter anmärkning från konkursförvaltaren eller

någon borgenär inom bevakningsprocessens ram, om prövning inte skett enligt

42 § i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 40 § i departementsförslaget).

Vad som nu sagts om förhållandet till 42 § i förslaget har beträffande

tillsynsman vid ackord i konkurs motsvarande tillämpning med

avseende på 173 § i KL-förslaget (jfr 171 c § i departementsförslaget).

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer med beredningens

förslag.

17 kap. 8 §

Lagberedningen. Den som får utmätning i lös egendom har enligt 17 kap.

8 § HB förmånsrätt i vad som utmätts. Om konkurs följt på ansökan som

gjorts inom en månad från utmätningens dag, får han emellertid inte förmånsrätt

i konkursen. Vid utmätning för fordran som hör till gäldenärens

make är fristen ett år. I andra stycket behandlas det fallet att konkursen

föregåtts av offentlig ackordsförhandling som förfallit på grund av konkursen.

Förmånsrätt gäller inte när beslutet om inledande av ackordslön

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungi. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

handling meddelats inom en månad eller, beträffande makes fordran, ett

år efter utmätningen och konkursen följt på ansökan som gjorts inom

fjorton dagar från att kungörelse om ackordsförhandlingens upphörande

var införd i allmänna tidningarna. Andra stycket har tillkommit för att

borgenär inte, medan ackordsförhandling pågår skall behöva tillgripa konkurs

för att hindra att utmätning för annan borgenärs fordran ger förmånsrätt.

Andra stycket bör jämkas i överensstämmelse med 35 § KL-förslaget. Om

konkursansökningen gjorts inom tre veckor från att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när ackordsförhandling följt, denna upphörde,

skall enligt förslaget vad som i första stycket sägs om konkursansökningen

i stället gälla ansökningen om förordnande av god man. Genom hänvisning

i 17 kap. 9 § 3 mom. sista punkten HB kommer ändringen att gälla

även utmätning av fast egendom för fordran, för vilken egendomen inte

svarar på grund av inteckning.

Om ackord kommer till stånd, kan inte bara betalning som vunnits genom

utmätning utan även förmånsrätt som utmätning normalt medför återvinnas

enligt 21 § i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 16 § i departementsförslaget).

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens

förslag. Av 44 § i förslaget till ackordslag framgår, när ackordsfrågan

skall anses avgjord.

De föreslagna ändringarna i 17 kap. handelsbalken bör inte gälla när beslut

om inledande av ackordsförhandling meddelats enligt gällande AckL.

I stället bör äldre bestämmelser gälla. Övergångsbestämmelse har tagits upp

om detta. Den innebär bl. a., att rättens ombudsman som förordnats enligt

nuvarande AckL får behålla förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § sista stycket.

3.7 Förslaget till lag om ändring i lösöreköpsförordningen

3 §

Lagberedningen. Lösöreköpsförordningen innehåller i 3 § bestämmelser

av återvinningsliknande karaktär. Bl. a. gäller, att egendom som sålts i den

ordning som anges i förordningen räknas till säljarens konkursbo, om denne

försätts i konkurs efter ansökan som gjorts inom trettio dagar efter att

köpeavhandlingen företeddes inför rätten. Motsvarande gäller, om konkursen

föregåtts av offentlig ackordsförhandling som förfallit på grund av konkursen

eller konkursen följt på ansökan, som gjorts inom fjorton dagar från

att kungörelse om ackordsförhandlingens upphörande var införd i allmänna

tidningarna, samt beslutet om inledande av ackordsförhandling meddelades

inom trettio dagar efter att avhandlingen företeddes för rätten.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Denna reglering bör ändras i likhet med vad som föreslagits beträffande

bl. a. 35 § KL och 17 kap. 8 § HB.

Enligt 21 § andra stycket i beredningens förslag till lag om ackordsförhandling

skall vad som är föreskrivet i 3 § lösöreköpsförordningen med avseende

på konkurs ha motsvarande tillämpning om ackord fastställs. En

erinran om detta har tagits upp som ett andra stycke i förevarande paragraf.

Enligt sista punkten i paragrafen skall i fråga om talan enligt lagrummet

vad som sägs i 39 § KL om återvinning av lös egendom till konkursbo

ha motsvarande tillämpning. När ackord utan konkurs fastställs blir i stället

bestämmelserna i 38 § i förslaget till lag om ackordsförhandling tillämpliga

(jfr 17 och 18 §§ i departementsförslaget).

De nya reglerna bör inte gälla, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt gällande AckL. Några särskilda övergångsbestämmelser

synes i övrigt inte behövliga.

Departementschefen. Enligt min mening bör reglerna om återgång av lösöreköp

i acltordsfallen tas upp i 3 § lösöreköpsförordningen. I enlighet härmed

har i departementsförslaget i ett nytt andra stycke intagits en bestämmelse

om att bestämmelserna om återgång vid konkurs äger motsvarande

tillämpning om i stället offentligt ackord fastställs. I sista punkten har tagits

upp en hänvisning till reglerna om återvinningstalan i ackordslagen. Hänvisningen

medför bl. a. att talan om återgång skall väckas före borgenärssammanträdet.

Någon särskild hänvisning i ackordslagen till ifrågavarande

bestämmelser torde inte behövas. I övrigt överensstämmer departementsförslaget

i sak med beredningens förslag. Av 44 § i förslaget till ackordslag

framgår, när ackordsfrågan skall anses avgjord.

3.8 Förslaget till lag om ändring i försäkringsavtalslagen

117 §

Lagberedningen. Försäkringsavtalslagen innehåller i 117 § bestämmelser

av återvinningsliknande natur. Där ges sålunda regler om återkrav av vissa

premiebetalningar. Bakgrunden härtill är, att vissa livförsäkringar är utmätningsfria

enligt 116 § försäkringsavtalslagen och alltså inte ingår i försäkringstagarens

konkursbo. Tecknande av försäkring och premiebetalning

kan visserligen tänkas bli föremål för återvinning enligt allmänna bestämmelser,

men detta har inte ansetts tillräckligt. I 117 § har lämnats en kompletterande

regel. Om försäkringstagaren försätts i konkurs inom tio år från att

livförsäkringsavtal ingicks och det visar sig att han under de tre sista åren

före konkursbeslutet har till betalning av premie för försäkring som enligt

116 § inte kan utmätas använt belopp som vid betalningstillfället inte stod i

skäligt förhållande till hans villkor, kan konkursboet hos försäkringsgivaren

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungi. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

kräva ut vad som sålunda erlagts för mycket i den mån tillgodohavandet

förslår. Detta gäller oberoende av försäkringsgivarens goda eller onda tro.

Återgångskrav får dock enligt andra stycket inte göras gällande till förfång

för den som oåterkalleligt insatts som förmånstagare. Paragrafen innehåller

även vissa processuella föreskrifter. Någon utsträckning av fristerna är

inte föreskriven för det fallet att ackordsförhandling föregått konkurs.

Beredningen föreslår till en början den jämkningen i första stycket att,

när ackordsförhandling inte föregått, konkursansökningen i stället för konkursbeslutet

får vara avgörande för fristberäkningen. Detta stämmer överens

med den ordning som gäller i fråga om återvinning enligt konkurslagen.

Vidare föreslås att som ett nytt andra stycke införs en föreskrift om det

fallet att förordnande av god man enligt förslaget till lag om ackordsförhandling

föregått konkursen. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer

med vad som föreslagits beträffande 17 kap. 8 § andra stycket HB. Om konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan av godsmansförordnandet

förföll eller, när ackordsförhandling följt, denna upphörde, skall

vad som i första stycket sägs om konkursansökningen i stället gälla ansökningen

om förordnande av god man.

I 21 § andra stycket i beredningens förslag till lag om ackordsförhandling

angavs att vad som var föreskrivet i 117 § försäkringsavtalslagen med avseende

på konkurs skulle ha motsvarande tillämpning, om ackord fastställs.

I ett nytt sista stycke i förevarande 117 § har upptagits en erinran

om möjligheten till återkrav i samband med offentligt ackord.

Medan i konkursfallet talan kan föras endast av konkursförvaltaren,

tillkommer det enligt 38 § i förslaget till lag om ackordsförhandling (jfr 17 §

i departementsförslaget) vid ackord enskild borgenär, vars fordran skulle

omfattas av ackordet, att föra talan om återkrav. Bestämmelserna i sistnämnda

lagrum blir enligt särskild hänvisning i tredje stycket även i övrigt

tillämpliga. När talan behöver föras mot gäldenären, måste den alltså väckas

medan ackordsfrågan är anhängig men får inte slutligt prövas, innan

denna fråga blivit avgjord. Hänvisningen till den föreslagna lagen om ackordsförhandling

avser givetvis endast återkrav vid ackordsförhandling

utan konkurs. I konkurs skall sålunda de allmänna reglerna i 117 § tillämpas,

även om ackord fastställs.

I likhet med vad beredningen föreslagit beträffande ändringarna i 17 kap.

HB bör nya lydelsen av 117 § försäkringsavtalslagen inte tillämpas, när beslut

om inledande av offentlig ackordsförhandling meddelats enligt AckL.

I övrigt synes särskilda övergångsbestämmelser inte behövliga.

Departementschefen. På motsvarande sätt som i fråga om lösöreköpsförordningen

bär i departementsförslaget reglerna om återkrav av försäkringspremie

tagits upp i denna paragraf och inte i förslaget till ackordslag. I

sammanhanget bör erinras om att dessa regler avviker från beredning
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ens förslag i fråga om tiden för väckande av återvinningstalan. Enligt 17 §

i förslaget till ackordslag skall talan om återvinning väckas före borgenärssammanträdet.

Genom hänvisningen kommer detsamma att gälla återkrav

av försäkringspremie. I övrigt överensstämmer departementsförslaget i sak

med beredningens förslag. Av 44 § i förslaget till ackordslag framgår, när

ackordsfrågan skall anses avgjord.

3.9 Förslaget till lag om ändring i lagen om vissa kreditinrättningars konkurs

3§

Lagberedningen. Ändringarna utgör endast följdändringar till KL-förslaget.

Departementschefen. Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens

förslag.

I överensstämmelse med vad som föreskrivits i andra stycket i övergångsbestämmelserna

till KL-förslaget har i detta lagförslag angetts, att äldre

bestämmelser gäller, när ackordsförslag getts in före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

3.10 Förslagen till ändring i uppbördsförordningen och förordningen om sjömansskatt
Inledning.

Under senare tid har öppnats väsentligt ökade möjligheter för

staten att anta ackord i fråga om bl. a. skatter. I 62 § tredje stycket uppbördsförordningen

(1953 : 272) finns bestämmelser om ackord beträffande

sådana skatter som avses i förordningen. Bestämmelserna omfattar enligt

1 § det stora flertalet direkta skatter, främst statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och kommunal inkomstskatt samt vissa avgifter. För de

skatter som inte omfattas av 1 § uppbördsförordningen finns en bestämmelse

i förordningen (1965: 852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter.

Enligt bestämmelsen skall föreskrifterna i 62 § tredje stycket uppbördsförordningen

gälla även annan skatt än sådan som avses i uppbördsförordningen

även om det inte är särskilt föreskrivet. Enligt 30 § förordningen (1959:

851) ang. uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

är vad som föreskrivs i uppbördsförordningen om antagande av ackordsförslag

som rör skatt tillämpligt på arbetsgivaravgift, som enligt 18 § samma

förordning uppbärs av riksförsäkringsverket.

För skattefordringar enligt uppbördsförordningen och vissa andra skattefordringar

gäller s. k. absoluta preskriptionstider, dvs. preskription kan

inte avbrytas med den verkan att ny preskriptionstid börjar löpa. I 71 §

uppbördsförordningen finns bestämmelser om preskription av sådana skatter

som avses i förordningen. På samma sätt regleras preskriptionsfrågorna

rörande sjömansskatt i 20 § förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Beträffande skatter som inte omfattas av nämnda förordningar finns ofta

föreskrifter om preskription i de särskilda författningarna. I fråga om vissa

skatter, t. ex. arvs- och gåvoskatt, saknas dock speciella föreskrifter om

detta.

Enligt huvudregeln i 71 § 1 mom. uppbördsförordningen får åtgärd för att ta

ut skatt inte vidtas mot skattskyldig senare än fem år från utgången av det

uppbördsår under vilket skatten skolat erläggas enligt verkställd debitering

eller, beträffande skatt som arbetsgivare underlåtit att innehålla, fastställts

till betalning. Skatt kan bl. a. uttagas genom utmätning. Det är tillräckligt,

om själva utmätningen görs före utgången av preskriptionstiden. Vid konkurs

anses åtgärd för uttagande av skatt ha skett i tid, om det allmänna

före fristens utgång antingen gjort konkursansökan som leder till konkurs

eller bevakat fordran i konkurs som följt på gäldenär ens eller annan borgenärs

ansökan. Anmälan av fordran vid ackordsförhandling torde däremot

inte räknas som sådan åtgärd. Enligt andra stycket i 1 mom. förlängs preskriptionstiden,

när anstånd med betalning av skatt medgetts i anledning av

besvär i skattemål. Kammarrättens eller Kungl. Maj :t utslag får då verkställas

inom två år från utgången av det uppbördsår då utslaget meddelades.

När arbetsgivare gjort skatteavdrag för preliminär skatt men inte betalat

in vad som hållits inne, får lokal skattemyndighet enligt 2 mom. första

stycket i 71 § uppbördsförordningen inte fastställa ansvarighet för arbetsgivaren

senare än fem år efter utgången av det uppbördsår då kvarstående

skatt, som svarar mot preliminär skatt för det inkomstår då skatteavdraget

företogs, skulle ha erlagts. Avser avdraget kvarstående skatt, får

fastställelsen inte ske senare än fem år efter utgången av det uppbördsår

då skatten skolat erläggas enligt verkställd debitering. I fråga om sådan skatt

som arbetsgivaren hållit inne genom skatteavdrag får — enligt andra stycket

i 2 mom. — indrivningsåtgärder inte vidtagas senare än fem år efter

utgången av det uppbördsår då beslut om fastställelse enligt första stycket

meddelades. Om arbetsgivaren i stället underlåtit att göra skatteavdrag, får

enligt tredje stycket hans ansvarighet för skatten inte fastställas eller åtgärder

för att ta ut skatten vidtas mot honom sedan arbetstagarens ansvarighet för

skatten upphört enligt 1 mom. Enligt sista stycket i 2 mom. får kammarrättens

eller Kungl. Maj :ts utslag, varigenom arbetsgivare ålagts ansvarighet

för arbetstagares skatt, alltid verkställas inom en tid av två år från utgången

av det uppbördsår då utslaget meddelades.

I 20 § förordningen om sjömansskatt föreskrivs för det fall att redare underlåtit

att verkställa avdrag för sjömansskatt, att hans eller sjömannnens

ansvarighet för skatten inte får fastställas och att inte heller åtgärder får vidtagas

för att ta ut skatten senare än fem år efter det att skatteavdraget

skulle ha gjorts. Om skatten innehållits men redaren underlåtit att betala

in den får revisionskrav mot redaren inte fastställas senare än fem år

från det skatteavdraget skedde. Då sjömansskattenämnden fastställt re
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

visionskrav gäller på samma sätt för indrivning en femårsgräns, som räknas

från utgången av det år då prövningen skedde. Kammarrätten eller Kungl.

Maj :ts utslag får dock verkställas inom två år efter det år då utslaget meddelades.

Skattefordringar är i allmänhet förenade med förmånsrätt enligt 17

kap. 12 § HB. Ackord beträffande skatter som sålunda är förenade med

förmånsrätt kan därför inte komma i fråga annat än om förmånsrätten avstås

eller om den gått förlorad därför att förfallodagen ligger mer än två år

före ackordsuppgörelsen. Den frist som i det sistnämnda fallet återstår till

preskriptionsinträdet kan ofta understiga den avsedda betalningstiden för

ackordet.

Lagberedningen. Gällande preskriptionstider synes böra förlängas när

ackord kommer emellan. Förslaget till lag om ackordsförhandling innehåller

inte någon längsta tidsfrist för betalning av vad som eventuellt skall

utgå utöver minsta dividend. Det bör självfallet inte bli så att, sedan väl ett

ackord genomförts med eller mot det allmännas vilja, staten inte får sin

del av ackordslikviden på grund av att dess krav preskriberas före utgången

av betalningstiden för ackordet. En ändring bör emellertid inte inskränkas

till reglerna i uppbördsförordningen, särskilt som statens fordringar

på oredovisade indirekta skatter kan uppgå till betydande belopp.

Preskriptionstiderna bör inte förlängas mer än som är oundgängligt. Det

ligger i sakens natur att förlängningen bör avse skatt eller avgift som omfattas

av ackordet. När ackord kommer till stånd, bör staten ha samma möjligheter

som andra borgenärer att få betalning enligt ackordet. Något behov

av att öka fristen, om ackord inte fastställs, anses inte föreligga. Har så

lång tid förflutit när förhandlingar rörande ackord blir aktuella att fara för

preskription föreligger, får staten i vanlig ordning vidtaga åtgärder för att

ta ut skatten. Staten kan ge in konkursansökan och vid behov fullfölja den.

Sedan god man förordnats enligt förslaget till lag om ackordsförhandling

torde konkursansökan visserligen förklaras vilande, men om ackord inte

uppnås kan ansökan tas upp till fortsatt prövning. Om gäldenären skulle bli

försatt i konkurs på egen eller annan borgenärs ansökan samt den ansökningen

har inkommit efter statens konkursansökan och sedan preskription

inträtt, är det ingenting som hindrar att även staten fullföljer sin ansökan

i syfte att vinna förklaring om att konkursen avses ha följt på dess ansökan.

Det är naturligtvis en olägenhet, om konkursansökan måste inges, eftersom

den kanske kan få en negativ återverkan på ackordsförhandlingen,

men denna olägenhet synes vara att föredra framför att låta preskriptionsförlängning

ske t. ex. så snart som god man förordnats. En sådan lösning

kunde nämligen göra en gäldenär mindre benägen att inleda en från borgenärernas

synpunkt önskvärd ackordsförhandling.

Förlängningen av tiden för indrivningsåtgärder bör gälla både vid under
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

handsackord och offentliga ackord. En förutsättning för förlängning bör

självfallet vara att god man hunnit förordnas enligt förslaget till lag

om ackordförhandling innan preskription inträtt. Vid underhandsförhandlingar

utan god man får staten bevaka att god man förordnas innan tiden

löper ut. Vid behov får staten även i detta läge ge in konkursansökan och

fullfölja den om god man inte förordnas i tid.

I fråga om längden av den utsträckta tiden synes böra gälla samma frist

som när anstånd med betalning av skatt medgetts i anledning av besvär

1 skattemål. Fristen bör löpa från utgången av det uppbördsår då ackordet

skulle varit fullgjort, dvs. om ackordet skulle betalas i flera rater, från

utgången av det uppbördsår då den sista av dessa skulle erläggas. Förlängningen

skall även gälla fall som anges i 71 § 1 mom. andra stycket och

2 mom. sista stycket uppbördsförordningen och i 20 § sista stycket förordningen

om sjömansskatt.

Förlängningen av tiden föreslås avse åtgärder för uttagande av skatt såväl

mot den skattskyldige själv som mot arbetsgivare, vilken innehållit men

inte betalat in skatt eller underlåtit att göra skatteavdrag. Anledning föreligger

däremot inte att utsträcka den tid som lokal skattemyndighet har på

sig för att fastställa arbetsgivares ansvarighet enligt 71 § 2 mom. första

och tredje styckena. Åtgärder för sådan fastställelse bör vidtagas oberoende

av om ackord aktualiserats eller ej.

Förslaget innebär att i 71 § uppbördsförordningen tas in ett 3 mom. som

avser det fallet att ackord kommer till stånd. Åtgärder för att uttaga skatt

skall då, utan hinder av vad som sägs i 1 eller 2 mom., få vidtagas inom

två år från utgången av det uppbördsår då ackordet skolat vara fullgjort.

Som förutsättning för förlängning av tiden skall gälla, att god man enligt

förslaget till lag om ackordförhandling förordnats före utgången av den

frist som anges i 1 eller 2 mom. Vidare föreslås att i 20 § förordningen

om sjömansskatt införs ett nytt sista stycke av samma innebörd som

nämnda 3 mom. i 71 § uppbördsförordningen. I fråga om andra skatter än

dem som omfattas av uppbördsförordningen och sjömansskatteförordningen

synes motsvarande reglering böra tas in som ett sista stycke i 1 § i 1965

års förordning om ackord och avskrivning rörande vissa skatter. Förordningen

gäller alla statsmedel som i riksstaten hänförs till bevillning, med

undantag av postmedel och andra tullmedel än tull, och som ej omfattas av

de nyssnämnda förordningarna. Förlängning föreslås under de givna förutsättningarna

ske i fråga om tid som enligt särskild föreskrift gäller för vidtagande

av åtgärder för att ta ut skatt. I fråga om skatt som är underkastad

allmän fordringspreskription är den tid som står staten till buds för indrivningen

redan så lång att någon förlängning inte bör ske.

Förordningen ang. uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

m. in. avser enligt 1 § avgifter från arbetsgivare enligt lagen om

allmän försäkring samt avgift för obligatorisk försäkring i riksförsäkrings
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

verket enligt lagen om yrkesskadeförsäkring jämte tilläggsavgift enligt 39 §

sistnämnda lag och avgiftstillägg enligt 14 § lagen angående omreglering

av vissa ersättningar enligt 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbetet

m. m. och dessutom avgift enligt förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

I fråga om preskription har enligt 30 § i förordningen vad

som sägs i 71 § uppbördsförordningen motsvarande tillämpning. De föreslagna

ändringarna i sistnämnda paragraf kommer alltså att få verkan

även för de allmänna avgifter som omfattas av 1959 års förordning.

Enligt 40 § förslaget till lag om ackordförhandling (jfr 38 § i departementsförslaget)

kan den eftergift som gäldenären erhållit genom ackord

förverkas. Om ackordet omfattat skatt eller allmänna avgifter som förut

sagts och förverkande sker före utgången av de föreslagna förlängda

preskriptionstiderna, står det staten fritt att söka indriva de oreducerade

skatte- och avgiftsbeloppen.

De nya bestämmelserna kommer efter ikraftträdandet att gälla i alla fall

då god man förordnats enligt förslaget till lag om ackordsförhandling. Den

omständigheten att — enligt fjärde stycket i övergångsbestämmelserna till

sagda lagförslag — god man kan förordnas enligt den nya lagen innan

lagstiftningen i övrigt träder i kraft synes inte påkalla någon särskild övergångsbestämmelse.

Departementschefen. Som beredningen föreslagit bör preskriptionstiderna

förlängas när ackord kommer till stånd. Enligt min mening bör emellertid

förlängning ske även då ackord ej uppnås. Härigenom undviks bl. a. att ackordsförhandlingen

störs av konkursansökan som inges i avsikt att avbryta

preskription. Jag föreslår därför att bestämmelsen utformas så att, då god

man förordnats, indrivning av skatt får ske inom två år från utgången av

det uppbördsår då förordnandet skett, eller, om ackord uppnås, från det uppbördsår

då ackordet skolat vara fullgjort. Beträffande förordningen (1965:

852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter bör någon ändring ej

vidtas i detta sammanhang. Frågan härom har mindre praktisk betydelse

och kan lämpligen tas upp i annat sammanhang. 4

4. Hemställan

I enlighet med det anförda föreligger förslag till

1) ackordslag,

2) lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

3) lag om ändring i giftermålsbalken,

4) lag om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad,

5) lag om ändring i ärvdabalken,

6) lag om ändring i handelsbalken,

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

159

7) lag om ändring i förordningen (1845: 50 s.l) i avseende på handel om

lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

8) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

9) lag om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs,

10) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272) och

11) förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över förslagen under 1—9 inhämtas

enligt 87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

Bilaga 1

(.Lagberedningens förslag)

1) Förslag

till

Lag

om ackordsförhandling

Härigenom förordnas som följer.

Förordnande av god man

1 §•

Gäldenär, som är på obestånd och önskar erhålla ackord, äger göra ansökan

hos konkursdomaren om att god man förordnas för utredning i saken

och förhandling med borgenärerna.

Ansökan görs skriftligen. Den skall innehålla en kortfattad redogörelse

för gäldenärens ekonomi, orsakerna till hans obestånd och det sätt på vilket

han avser att tillgodose borgenärerna efter ackord.

Gäldenären skall ange och styrka de omständigheter som betingar konkursdomarens

behörighet, om de ej är kända.

Om ackord i konkurs finns bestämmelser i konkurslagen.

2 §■

Framgår ej av ansökningen vem som är behörig konkursdomare eller är

den eljest bristfällig, skall konkursdomaren förelägga gäldenären att avhjälpa

bristen inom viss tid efter att denne fått del av föreläggandet. Efterkommer

gäldenären ej föreläggandet, skall ansökningen avvisas, om bristen

icke har avhjälpts på annat sätt.

3 §■

Har ansökan inkommit till konkursdomare som icke är behörig, skall han

genast sända den till konkursdomare som enligt vad handlingarna visar är

behörig och underrätta gäldenären. Ansökan skall anses gjord, när den inkom

till den förra konkursdomaren.

4 §•

Upptages ansökan, skall god man genast förordnas, om det ej med hänsyn

till vad som är upplyst om gäldenärens ekonomi och övriga omständigheter

saknas skälig anledning till antagande att ackord kan komma till stånd.

Konkursdomaren skall underrätta utmätningsmannen i gäldenärens hemvist

om förordnandet.

5 §■

Till god man förordnas tillförlitlig och kunnig person, som kan antagas

åtnjuta borgenärernas förtroende och i övrigt vara lämpad för uppdraget.

Han bör ha avlagt juris kandidatexamen. Vid behov kan vikarie förordnas.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

Till god man får ej förordnas någon som står gäldenären nära eller är

beroende av honom. Den som är ledamot av eller anställd vid domstol får ej

vara god man.

God man skall entledigas av konkursdomaren, om han visar sig olämplig

eller annat vägande skäl föreligger. Entledigande får ej ske utan att gode

mannen fått tillfälle att yttra sig.

6 §•

Gäldenären skall vid förvaltningen av sin egendom samråda med gode

mannen. Denne skall söka övervaka att gäldenären i sin förvaltning beaktar

borgenärernas bästa och bör därvid höra sådana borgenärer som på grund

av företagsinteckning eller eljest särskilt berörs av förvaltningen.

Försummar gäldenären att samråda med gode mannen eller handlar han

i strid mot dennes mening eller underlåter han att biträda gode mannen

i erforderlig utsträckning, skall denne anmäla förhållandet till konkursdomaren.

Detsamma gäller, om gode mannen i annat fall finner att det saknas

skälig anledning till antagande att ackord kan komma till stånd. Anmälan

kan även göras av borgenär. Gäldenären skall få tillfälle att yttra sig,

om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Om borgenär gjort anmälan,

skall även gode mannen höras. Konkursdomaren äger med anledning av

anmälan återkalla förordnandet av god man, om omständigheterna föranleder

därtill.

Träffas uppgörelse med borgenärerna, skall gode mannen underrätta konkursdomaren,

som genast skall återkalla förordnandet.

7 §•

Ansökan om gäldenärens försättande i konkurs som gjorts av borgenär

vars fordran skulle omfattas av ackord får, när god man förordnats, ej

upptagas till prövning utan att denne fått tillfälle att yttra sig. Tillfälle skall

lämnas borgenären att yttra sig över vad gode mannen anfört.

På begäran av gode mannen äger rätten förklara ansökningen vilande i

avvaktan på frivillig uppgörelse med borgenärerna eller ansökan om offentlig

ackordsförhandling, om det ej finns särskilda skäl till antagande att

borgenärens rätt är i fara.

8 §•

Utmätning får äga rum utan hinder av att god man förordnats. Sker utmätning,

skall utmätningsmannen underrätta gode mannen, om denne är

känd för honom. Den utmätta egendomen får ej säljas utan gode mannens

medgivande annat än om den är underkastad snar förstörelse eller hastigt

faller i värde eller fordrar alltför kostsam vård. Vad som inflyter efter försäljning

eller på annat sätt får ej utbetalas till utmätningssökanden utan

gode mannens medgivande.

När utmätning skett efter att god man förordnats och därefter beslut

meddelats om ackordsförhandling, skall förfarandet nedläggas, om gode

mannen begär det, och utmätningen gå åter.

Om utmätningssökanden hade särskild förmånsrätt i egendomen, fortgår

förfarandet utan hinder av bestämmelserna i första och andra styckena.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

9 §•

Verkan av att god man förordnats förfaller två månader efter att förordnandet

meddelades, om ej gäldenären hos konkursdomaren sökt offentlig

ackordsförhandling.

Om förordnandet av god man återkallas enligt 6 § eller gäldenären försätts

i konkurs, förfaller nämnda verkan omedelbart.

Offentlig ackordsförhandling

10 §.

Offentlig ackordsförhandling kan sökas inom tid som anges i 9 § första

stycket, om ej verkan av godmansförordnandet redan förfallit. Ansökan

görs hos den konkursdomare som förordnat god man.

Ackord får avse, att gäldenärens skulder, i den mån de ej är förenade

med förmånsrätt, skall nedsättas och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet

skall i övrigt ge likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugufem

procent, om ej lägre procent godkänns av samtliga kända borgenärer

som skulle omfattas av ackordet eller synnerliga skäl föreligger till att lägre

procent godtages. Betalning av föreskriven minsta utdelning skall ske inom

ett år sedan ackordet fastställts.

Detta utgör ej hinder mot att alla likaberättigade borgenärer får full betalning

intill visst belopp, om avvikelsen kan anses skäligen grundad med

hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter. Avvikelse till

nackdel för viss borgenär får också äga rum, om han medgivit det.

Ackord får även avse, att gäldenären endast får anstånd med betalningen

eller annan särskild eftergift. I sådant fall gäller andra och tredje styckena

i tillämpliga delar.

Ackordsförslag skall prövas av borgenärerna och av konkursdomaren

eller rätten i den ordning som sägs nedan.

11 §•

Borgenär, som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars

fordran är förenad med förmånsrätt eller uppkommit efter att beslut om

ackordsförhandling meddelats, deltager ej i förhandlingen. Med förmånsrätt

jämställs säkerhet som består i förbehåll om äganderätt.

Detta utgör ej hinder för borgenär att deltaga i förhandlingen i den mån

han avstår från rätt till kvittning eller förmånsrätt. Om värdet av egendom

vari borgenär har särskild förmånsrätt bedöms understiga hans fordran,

deltager han i förhandlingen med den del av fordringen som saknar täckning.

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse att borgenärer som ej har förmånsrätt

skall få full betalning intill visst för alla likaberättigade borgenärer

lika belopp, skall deras fordringar i ackordsförfarandet anses som

förmånsberättigade i motsvarande mån.

Borgenär får deltaga i förhandlingen, även om hans fordran ej är förfallen

till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.

12 §.

Vid ansökningen skall fogas

1) ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären bjuder i betalning

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970 163

och när denna skall erläggas samt huruvida säkerhet ställts för ackordet

och vari den i så fall består,

2) förteckning över boets tillgångar och skulder som under de senaste

två månaderna upprättats av gode mannen enligt 13 §, med uppgift om varje

borgenärs namn och adress,

3) den senaste balansräkningen, om gäldenären är eller varit bokföringsskyldig

under det sista året innan ansökan om förordnande av god man

gjordes,

4) berättelse av gode mannen som anger boets tillstånd och orsakerna till

gäldenärens obestånd, om de kunnat utrönas, samt innehåller översikt av

tillgångar och skulder, uppgift om den utdelning som kan påräknas i händelse

av konkurs och upplysning, huruvida egendom frångått gäldenären

under sådana förhållanden att den kan bli föremål för återvinning eller

motsvarande åtgärd, huruvida skälig anledning finns till antagande att gäldenären

gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden

därför samt vilka handelsböcker gäldenären hållit och hur de blivit förda,

5) yttrande av gode mannen, huruvida han anser att ackordsförslaget

bör antagas av borgenärerna,

6) intyg av gode mannen att borgenärer, som till antalet utgör minst två

femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer, vilkas fordringar

skulle omfattas av ackordet, och tillhopa innehar minst två femtedelar av

sistnämnda fordringars sammanlagda belopp, förklarat sig anse ackordet

antagbart,

7) bevis att ackordsförslaget samt gode mannens berättelse och yttrande

sänts till alla borgenärer som upptages i bouppteckningen,

8) förskott till belopp, som Konungen föreskrivit, på kostnaden för ackordsfrågans

handläggning hos konkursdomaren och rätten jämte säkerhet,

som godkänns av konkursdomaren, för vad som ej täcks av förskottet.

Ansökningshandlingarna skall inges i två exemplar. Konkursdomaren

skall tillställa gode mannen det ena.

13 §.

I den bouppteckning som nämnts i 12 § under 2) skall tillgångarna upptagas

till noggrant uppskattade värden. Om gäldenären är eller varit bokföringsskyldig

under det sista året innan ansökan om förordnande av god

man gjordes, skall om möjligt även lämnas specificerad uppgift om de värden

som i handelsböckerna åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering

ej gjorts, om anskaffningskostnaden.

Ränta på borgenärs fordran skall ej beräknas längre än till dagen för ansökan

om förordnande av god man. Fordran i utländskt myntslag skall beräknas

efter den kurs som gällde nämnda dag.

Anses förmånsrätt tillkomma borgenär, skall det anges jämte grunden

därtill.

Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av egendom,

vari borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans fordran, skall det

också anges.

14 §.

Har gäldenären ej fullgjort vad som åligger honom enligt 12 §, skall konkursdomaren

förelägga honom att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommer

han ej föreläggandet, skall ansökningen avvisas, om bristen icke

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 197G

har avhjälpts på annat sätt. Härvid förfaller omedelbart verkan av att god

man förordnats.

15 §.

Upptages ansökningen, skall gäldenären inför konkursdomaren avlägga

bouppteckningsed. Gäldenären skall då göra de tillägg eller ändringar som

han finner påkallade och med ed betyga, att bouppteckningen med gjorda

tillägg eller ändringar är riktig så att det ej lionom veterligen har oriktigt

utelämnats eller upptagits någon tillgång eller skuld.

Gäldenären skall avlägga eden på tid som konkursdomaren bestämmer.

Gör han ej det, skall ansökningen förklaras förfallen, om icke uppskov medges

eller beslut om ackordsförhandling enligt 16 § likväl meddelas. Om ansökningen

förklaras förfallen, upphör omedelbart verkan av att god man förordnats.

När anledning förekommer, kan konkursdomaren tillåta gäldenären att

avlägga eden inför annan konkursdomare. Är gäldenären sjuk, får eden avläggas

där han vistas.

16 §.

Avläggs eden, skall konkursdomaren genast meddela beslut om ackordsförhandling.

Om synnerliga skäl föreligger, får beslut om sådan förhandling

meddelas utan att ed avlagts. Beslutet skall genast kungöras.

Konkursdomaren bestämmer efter samråd med gode mannen och tillkännager

i kungörelsen tid och ställe för borgenärssammanträde inför konkursdomaren

för prövning av ackordsförslaget. Borgenärssammanträdet skall

hållas tidigast tre och senast fem veckor efter att beslutet om ackordsförhandling

meddelades.

Kungörelsen skall också innehålla uppgift om dagen för ansökan om förordnande

av god man, om dennes namn och adress samt om vad borgenär har att

iakttaga enligt 22 §. Vidare skall anges, att bouppteckningen och handlingar

som inkommit enligt nämnda paragraf hålls tillgängliga hos konkursdomaren

och gode mannen samt att kungörelser angående ackordsförhandlingen

kommer att införas i en eller två angivna ortstidningar.

Om kallelse på okända borgenärer utfärdats enligt vad som föreskrivs

därom och kungörelse om ackordsförhandling utfärdas före inställelsedagen,

skall i kungörelsen erinras om att kallelsen ej förfallit genom ackordsförhandlingen.

17 §.

Har konkursdomaren i ärendet grundat sin behörighet på annan omständighet

än att gäldenären har eller vid sin död hade hemvist här i riket eller

att styrelsen för bolag, förening eller stiftelse har sitt säte här, skall det anges

i beslutet om ackordsförhandling.

18 §.

Kungörelse som avses i 16 § skall genast anslås i rättens kansli och sändas

för att införas en gång i allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar

som bestämts enligt nämnda paragraf.

Konkursdomaren skall genast genom särskilda brev underrätta gäldenären,

utmätningsmannen i gäldenärens hemvist och alla kända borgenärer

om kungörelsens innehåll. Samtidigt skall konkursdomaren sända avskrift

av ackordsförslaget samt gode mannens berättelse och yttrande till de bor
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

genärer till vilka dessa handlingar ej redan sänts. Blir borgenär känd senare,

skall konkursdomaren genast sända honom underrättelse och de handlingar

som nyss nämnts.

Om gäldenären ej tillhandahåller behövliga avskrifter, ombesörjer konkursdomaren

sådana på gäldenärens bekostnad.

19 §.

Sedan ansökan om ackordsförhandling gjorts, får gäldenären försättas i

konkurs endast om det saknas skälig anledning till antagande att ackord kan

komma till stånd. I annat fall skall konkursansökan vila till dess ackordsfrågan

blivit avgjord. Innan beslut meddelas skall konkursdomaren inhämta

yttrande av gode mannen.

Har konkursansökan gjorts av borgenär vars fordran icke skulle omfattas

av ackordet, skall den dock prövas i vanlig ordning, om särskilda skäl föreligger

till antagande att borgenärens rätt är i fara.

Försätts glädenären i konkurs innan ackordsfrågan blivit avgjord, förfaller

ackordsfrågan.

20 §.

Sedan beslut om ackordsförhandling meddelats, får utmätning för fordran

som uppkommit tidigare ej äga rum innan ackordsfrågan blivit avgjord. Om

det ändå sker, är åtgärden utan verkan. Borgenär som har förmånsrätt i viss

egendom får dock erhålla utmätning av egendomen.

21 §.

När beslut om ackordsförhandling meddelats, skall vad som gäller om återvinning

vid konkurs ha motsvarande tillämpning, om ackord fastställs. Om

talan stadgas i 38 §. Därvid skall vad som i 31 § konkurslagen sägs om

återvinning av betalning genom utmätning även gälla den förmånsrätt som

borgenären vunnit genom utmätningen. När skäl föreligger, kan rätten förordna,

att fortsatt verkställighet tills vidare ej får äga rum.

Vad som i 3 g förordningen den 20 november 1845 (nr 50 s. 1) i avseende

på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, och i

117 g lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal är föreskrivet med

avseende på konkurs skall ha motsvarande tillämpning, om ackord fastställs.

22 g.

Vill någon deltaga i ackordsförhandlingen med fordran som icke upptagits

i den enligt 12 § ingivna bouppteckningen och ej heller senare blivit känd,

bör han skriftligen anmäla fordringen hos gode mannen senast en vecka före

borgenärssammanträdet. Anmäls fordran senare, får det ej föranleda, att

borgenärernas prövning av ackordsförslaget uppskjuts.

Borgenär, som vill framställa anmärkning mot annan borgenärs fordran,

bör göra det skriftligen hos gode mannen i så god tid som möjligt före borgenärssammanträdet.

Anmärkning skall framställas före omröstningen vid

sammanträdet.

Den som gör anmälan om fordran eller anmärkning bör uppge namn och

adress samt bifoga de handlingar han vill åberopa.

Handlingarna bör inges i två exemplar. Gode mannen skall tillställa konkursdomaren

det ena.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

23 §.

Finner gode mannen anledning till anmärkning mot fordran som skulle

omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller borgenär sådan anmärkning

hos gode mannen, skall denne skyndsamt underrätta fordringshavaren

om anmärkningen och vad den avser. Detsamma gäller, när värdet av

egendom vari borgenär har särskild förmånsrätt bedömts understiga fordringen.

Gode mannen skall även underrätta konkursdomaren om sådan anmärkning.

24 §.

Vid borgenärssammanträdet bör gäldenären infinna sig personligen. Han

är skyldig att lämna konkursdomaren, gode mannen och borgenärerna de

upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären ej infinna sig personligen,

bör han ställa ombud.

Gode mannen skall tillhandahålla förteckning på de borgenärer som äger

deltaga i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp för

vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även antecknas anmärkning

som framställts mot borgenärs fordran.

Vid sammanträdet skall underrättelse lämnas om tillägg till bouppteckningen

eller ändring däri som gäldenären gjort i samband med avläggande

av ed enligt 15 § och om felaktighet som blivit känd på annat sätt. Om gäldenären

cj avlagt ed, skall anledningen därtill uppges.

25 §.

Om både borgenär och borgensman eller annan som förutom gäldenären

ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna, har de tillsammans

en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de icke enas, gälle

borgenärens mening, om ej de andra löser ut honom eller ställer betryggande

säkerhet för fordringen.

26 §.

Vid borgenärssammanträdet skall röstas om ackordsförslaget.

Anmärkning som framställts mot fordran utgör ej hinder mot röstning. Är

utgången av omröstningen beroende av om fordringen räknas eller ej, skall

konkursdomaren vid sammanträdet söka utreda tvistefrågan och åstadkomma

förlikning. Om alla närvarande medger att anmärkningen får förfalla

eller inskränker den eller uppdrager åt gode mannen att sluta förlikning med

borgenären, binder det även den som uteblivit. Kan förlikning ej träffas,

skall rätten pröva anmärkningen för bestämmande av omröstningens utgång.

Vid omröstning har 13 § andra stycket motsvarande tillämpning.

27 §.

Gäldenären får återtaga eller ändra ackordsförslaget så länge det ej prövats

av borgenärerna, om konkursdomaren finner att skäl föreligger därtill.

Om gäldenären anmäler att han önskar återtaga eller ändra förslaget, skall

konkursdomaren inhämta yttrande av gode mannen. Särskild talan mot

konkursdomarens beslut med anledning av gäldenärens anmälan får ej föras.

Har gäldenären före borgenärssammanträdet anmält att han önskar ändra

förslaget eller gör han sådan anmälan vid sammanträdet och finner konkurs
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

domaren att det ändrade förslaget bör föreläggas borgenärerna, får konkursdomaren

efter hörande av närvarande borgenärer uppskjuta prövningen till

fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen icke medför att förslaget

blir sämre för borgenärerna, får uppskov dock ej äga rum annat än

om särskilda skäl föreligger.

Beslutas uppskov, skall konkursdomaren vid sammanträdet utsätta och

tillkännage tid och ställe för det fortsatta sammanträdet. Han skall också

genast sända underrättelse om tid och ställe för det fortsatta sammanträdet

till varje röstberättigad borgenär med känd adress som ej var tillstädes vid

det förra sammanträdet. Underrättelsen skall innehålla uppgift om den ändring

som vidtagits i aclcordsförslaget och upplysning, huruvida gode mannen

tillstyrkt ändringen eller ej.

28 §.

Om konkursdomaren i annat fall än som avses i 27 § andra stycket, efter

hörande av gode mannen och närvarande borgenärer, finner särskilda skäl

att borgenärernas prövning av ackordsförslaget uppskjuts, får han besluta

om uppskov som sägs där. Beslutas uppskov, skall konkursdomaren vid sammanträdet

utsätta och tillkännage tid och ställe för det fortsatta sammanträdet.

Ytterligare kallelse behövs ej.

29 §.

Ackordsförslag, som ger minst femtio procent, skall anses antaget av borgenärerna,

om tre femtedelar av de röstande förenat sig om förslaget och deras

fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigade fordringarnas

sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget

anses antaget, om tre fjärdedelar av de röstande förenat sig om förslaget och

deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigade fordringarnas

sammanlagda belopp.

30 §.

Har ackordsförslaget antagits vid sammanträdet, skall konkursdomaren

genast upptaga frågan om fastställelse. Anför borgenär beaktansvärda skäl

mot fastställelse eller finner konkursdomaren i annat fall att sådana skäl

föreligger, skall han hänskjuta ackordsfrågan till rätten.

Om det vid borgenärssammanträdet ej kan avgöras huruvida förslaget antagits

eller förkastats, skall ackordsfrågan också hänskjutas till rätten.

I andra fall skall konkursdomaren fastställa ackordet.

När ackordsfrågan hänskjuts till rätten, skall konkursdomaren utsätta

målet att förekomma så snart som möjligt. Meddelas beslut härom först efter

att borgenärssammanträdet hållits, skall konkursdomaren sända underrättelse

till gode mannen, gäldenären och de borgenärer som var tillstädes vid

sammanträdet om tid och ställe för målets handläggning av rätten.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om ej längre rådrum

är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

31 §.

Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om kvarstående

anmärkningar godkänns eller ej och finner rätten i övrigt skäl att

fastställa ackordet, skall den först pröva anmärkningarna eller så många av

dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig övriga anmärk
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

ningar godkänns eller ej. Mot rättens beslut med anledning av framställd

anmärkning får klagan ej föras.

32 §.

Förlikning angående framställd anmärkning får ej ingås i annan ordning

än som sägs i 26 § utan samtycke av alla vilkas rätt är beroende av förlikningen.

33 §.

Oavsett om fastställelse bestritts, får ackord icke fastställas,

1) om ärendet ej handlagts i föreskriven ordning och felet kan ha inverkat

på ackordsfrågans utgång,

2) om ackordet ej uppfyller de villkor som uppställts i 10 § andra, tredje

och fjärde styckena,

3) om det finns skälig anledning till antagande att gäldenär en i hemlighet

gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande eller att

annat svek ägt rum vid ackordet,

4) om ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Vägras fastställelse av anledning som sägs under 1) och är förslaget ej förkastat

av borgenärerna eller förfallet, skall de åter pröva ackordsfrågan och

sammanträde utsättas härför. Konkursdomaren skall kalla borgenärerna genom

kungörelse, som minst tio dagar före sammanträdet skall införas i allmänna

tidningarna och den eller de ortstidningar som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om ackordsförhandlingen. Han skall vidare genast

sända underrättelse om kungörelsens innehåll till gode mannen, gäldenären

och varje röstberättigad borgenär med känd adress. Särskild talan får ej föras

mot beslut enligt vilket borgenärerna åter skall behandla ackordsfrågan.

34 §.

Även om 33 § ej är tillämplig, får fastställelse efter omständigheterna vägras,

om borgenär bestritt fastställelse på grund av att betryggande säkerhet

för ackordets fullgörande ej finns eller att ackordet är till skada för borgenärerna

eller att annan särskild anledning föreligger att ackord ej bör medges.

Verkan av offentligt ackord

35 §.

Fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända eller ej, som enligt

11 § ägdedetagai ackordsförhandlingen.

Den som hade förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga

om belopp som ej kan uttagas ur egendomen.

36 §.

Borgenär som förvärvat sin fordran hos gäldenären innan beslut om ackordsförhandling

meddelades får utan hinder av ackord använda fordringen

till kvittning mot skuld som han då hade till gäldenären.

Rätt till kvittning enligt första stycket tillkommer ej den som förvärvat

fordran mot gäldenären genom avtal med tredje man inom sextio dagar innan

ansökan om förordnande av god man gjordes eller senare, om han vid

tiden för avtalet stod i skuld hos gäldenären och hade skälig anledning till

antagande att gäldenären var på obestånd. Rätt till kvittning tillkommer ej

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

heller borgenär som, efter att ha erhållit sin fordran, under nämnda tid satt

sig i skuld hos gäldenären och därvid hade skälig anledning till antagande att

gäldenären var på obestånd.

37 §.

Borgenär som godkänt ackordsförslag förlorar ej därigenom sin rätt mot

borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen. De

äger därför bestrida att ackordet fastställs.

38 §.

Talan om återvinning m. m. som avses i 21 § får väckas av borgenär, vars

fordran skulle omfattas av ackord, så länge ackordsfrågan är anhängig men

får ej slutligt prövas innan denna fråga blivit avgjord. Borgenär som vill

väcka talan skall underrätta gode mannen, -säd påföljd att hans talan annars

ej upptages till prövning. Upphör ackordsförhandling utan att ackord kommit

till stånd, skall väckt talan avvisas, om ej gäldenären försätts i konkurs

efter ansökan som följt inom tre veckor från att förhandlingen upphörde.

Vad som vinns genom talan enligt första stycket skall, sedan kärandens

kostnader ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet utöver

vad som tillförsäkrats dem, om ej annat bestämts genom ackordet. Svarande

som i anledning av bifall till kärandens talan får fordran mot gäldenären

äger att på vad han annars skolat betala avräkna den utdelning som tillkommer

honom.

Om det i målet påkallas av borgenär som omfattas av ackordet eller gäldenären,

kan rätten ge föreskrift om särskild förvaltning av vad som skall tillkomma

borgenärerna. Egendom som satts under sådan förvaltning får ej

utmätas annat än om ackordet förfallit.

39 §.

På begäran av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan konkursdomaren,

om skäl föreligger, förordna gode mannen eller annan lämplig person

att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet.

Vid behov kan vikarie förordnas.

Gäldenären skall ge tillsynsman de uppgifter som denne begär och följa

de anvisningar som han lämnar.

I fråga om entledigande av tillsynsman har 5 § sista stycket motsvarande

tillämpning.

40 §.

Visar det sig efter fastställelse av ackord att gäldenären gjort sig skyldig

till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet gynnat någon borgenär för

att inverka på ackordsfrågans avgörande,

eller åsidosätter gäldenären vad som åligger honom enligt 39 § andra stycket,

eller försummar han på annat sätt uppenbart sina åtaganden enligt ackordet,

kan rätten på ansökan av borgenär vars fordran omfattas av ackordet förklara,

att den eftergift som genom detta medgivits gäldenären har förfallit.

Förlikning är ej tillåten.

Även om den eftergift som medgivits gäldenären förklarats förfallen, äger

borgenärerna i övrigt göra ackordet gällande mot gäldenären eller borgensmän

för detsamma.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

Särskilda bestämmelser

41 §.

Bevis eller fullmakt, som visar att den som vid ackordsförhandling i egenskap

av ställföreträdare eller ombud företräder borgenär är behörig, behövs

ej annat än om konkursdomaren eller rätten av särskilda skäl finner att sådan

handling bör företes.

Är behörighetshandling icke tillgänglig när den behövs, skall ställföreträdaren

eller ombudet få tid att förete sådan handling.

42 §.

Arvode till gode mannen och ersättning för kostnad som uppdraget medfört

bestäms av rätten, om gode mannen eller gäldenären gör framställning

därom. Så länge ackordet ej fullgjorts får sådan framställning också göras

av borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Första stycket har motsvarande tillämpning beträffande arvode och kostnadsersättning

till tillsynsman.

43 §.

Mot beslut som konkursdomaren meddelat enligt denna lag får talan föras

i hovrätten.

Tiden för anförande av besvär över beslut om ackordsförhandling räknas

från att kungörelse om förhandlingen infördes i allmänna tidningarna.

44 §.

Beslut om förordnande eller entledigande av god man eller tillsynsman,

om återkallelse av sådant förordnande eller om ackordsförhandling går i

verkställighet utan hinder av att ändring i beslutet söks, om ej annat förordnas.

Om högre rätt upphäver beslut om ackordsförhandling, skall konkursdomaren

genast låta införa kungörelse om den högre rättens beslut en gång

i allmänna tidningarna och den eller de bestämda ortstidningarna.

45 §.

Mål om ackord som av konkursdomaren hänskjutits till rätten skall företagas

till huvudförhandling utan förberedelse. Utsätts målet till fortsatt eller

ny huvudförhandling, kan rätten, om det behövs för att målet då skall kunna

slutföras, förordna att förberedelse skall äga rum och meddela föreskrifter

därom. Om part eller annan uteblir, utgör det ej hinder för målets handläggning

och avgörande. Vid huvudförhandling är häradsrätt domför med

tre i nämnden.

Beträffande talan mot rättens avgörande i mål som avses i första stycket

gäller vad som i rättegångsbalken sägs om talan mot beslut i mål som väckts

vid underrätt.

46 §.

Ackordsfrågan anses avgjord, när genom beslut, som vunnit laga kraft,

gäldenären medgivits att återtaga ackordsförslaget eller ackordsförslaget funnits

ej vara antaget av borgenärerna eller fastställelse av antaget ackord

vägrats eller ackord blivit fastställt.

Har ackordsförhandling upphört enligt första stycket utan att ackord kommit

till stånd, skall konkursdomaren genast låta införa kungörelse därom i

allmänna tidningarna och den eller de bestämda ortstidningarna. Kungörelse

behövs ej, om ackordsfrågan förfallit på grund av konkurs.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

47 §.

Behövs under ackordsförhandlingen ändrad föreskrift om den eller de ortstidningar

i vilka kungörelser angående ackordsförhandlingen skall införas,

skall konkursdomaren meddela och låta kungöra sådan föreskrift.

Möter hinder att införa kungörelse om ackordsförhandlingen i bestämd

ortstidning, skall kungörelsen anses behörigen offentliggjord fastän den ej

intagits i den tidningen.

48 §.

Om handling som skall inges till konkursdomaren i två exemplar inkommit

i endast ett exemplar, ombesörjer konkursdomaren avskrift på ingivarens

bekostnad.

I fråga om inlaga eller annan handling som enligt denna lag skall inges

till konkursdomaren har 33 kap. 3 § rättegångsbalken motsvarande tillämpning.

Om det behövs avskrift av handling som inkommit från borgenär och denne

ej betalt kostnaden för avskriften, skall gäldenären förskjuta kostnaden.

49 §.

Konkursdomaren får meddela beslut som avses i 2, 3 och 14 §§, även om

han är jävig.

50 §.

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssammanträde betingat sig särskild

förmån av gäldenären, döms till böter eller fängelse i högst ett år.

51 §.

Åtal mot gäldenär för brottsligt förhållande mot borgenärer och åtal för

brott som avses i 50 § får väckas vid den rätt där ackordsförhandlingen äger

eller ägt rum.

52 §.

Hos konkursdomaren förs särskild dagbok över ackordsärenden. Handlingar

i ärendena sammanförs i akter.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

53 §.

Denna lag har ej tillämpning i fråga om

1) bankaktiebolag, sparbanker eller centralkassor för jordbrukskredit,

2) kreditaktiebolag, stadshypoteksföreningar, bostadskreditföreningar eller

landshypoteksföreningar,

3) understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar,

4) försäkringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Genom den nya lagen upphävs lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling

utan konkurs och kungörelsen den 30 september 1921 (nr 574)

med vissa bestämmelser angående förvärv av tillstånd att bemyndiga gode

män vid ackordsförhandling utan konkurs.

Äldre lag tillämpas, när beslut om inledande av ackordsförhandling meddelats

enligt den lagen.

Ansökan om förordnande av god man enligt den nya lagen får göras efter

den 30 november ... I sådant fall har 1—9 §§ i den nya lagen tillämpning.

Förekommer i lag eller särskild författning hänvisning till lagrum som

ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall i stället den bestämmelsen

tillämpas.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

2) Förslag

till

Lag

om ändring i konkurslagen

Härigenom förordnas, dels att 5, 10, 19, 35, 66, 67, 109, 121, 127, 146, 150—

174, 183, 204, 208, 210, 211 och 213 §§ konkurslagen skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad

10 a §, med nedan angiven lydelse, dels att 220 § i lagen skall upphöra

att gälla.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)J

5 §.

Har gäldenär fått till stånd offent- Om särskilda hinder mot konkurs

lig ackordsförhandling utan kon- finnas bestämmelser i lagen om ackurs,

gälle om borgenärs rätt att få kordsförhandling.

gäldenären försatt i konkurs vad

därom särskilt är stadgat.

10

Finner konkursdomaren, att han

enligt 7 § icke är behörig att taga

befattning med konkursansökning,

eller har, där borgenär är sökande,

denne icke i ansökningen uppgivit

sin fordran eller kan konkursansökning

av annan orsak ej upptagas,

meddele konkursdomaren genast beslut

i överensstämmelse därmed och

teckne det å ansökningen. 1

Framgår ej av konkursansökningen

vem som är behörig konkursdomare

eller är den eljest bristfällig,

skall konkur sdomar en förelägga sökanden

att avhjälpa bristen inom

viss tid efter att denne fått del av

föreläggandet. Efterkommer sökanden

ej föreläggandet, skall ansökningen

avvisas, om bristen icke har

avhjälpts på annat sätt.

10 a §.

Har konkursansökan inkommit till

konkursdomare som icke är behörig,

skall han genast sända den till konkursdomare

som enligt vad handlingarna

visa är behörig och underrätta

sökanden. Ansökan skall anses

gjord, när den inkom till den förra

konkursdomaren.

1 Rent språkliga ändringar liar i detta och följande förslag som regel ej utmärkts genom kursivering.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

173

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §.

Då beslut —-----— konkursansökningen ingivits.

Konkursdomaren skall--— ----postadress angivas.

Första borgenärs sammanträdet--------överstiga två.

Har, på--- —------—- •—- genom konkursen.

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på grund

av konkursen förfallit, eller har konkurs

följt på ansökning, som gjorts

inom fjorton dagar från det kungörelse

om sådan förhandlings upphörande

varit införd i allmänna tidningarna,

skall i konkurskungörelsen

intagas erinran därom att ackordsförhandling

ägt rum, ävensom

angivas dagen, då beslutet om förhandlingens

inledande meddelades.

35

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på grund

av konkursen förfallit, eller har konkurs

följt på ansökning, som gjorts

inom fjorton dagar från det kungörelse

om sådan förhandlings upphörande

varit införd i allmänna tidningarna,

skall i avseende å rätten

att söka återvinning så anses, som

om konkursansökningen gjorts, då

beslutet om inledande av ackordsförhandling

meddelades, och skall,

där åtgärd, varom i 28, 29, 30, 32 eller

33 § förmäles, vidtagits efter meddelandet

av nämnda beslut, den,

gentemot vilken gäldenären vidtog

åtgärden, anses därvid hava haft

skälig anledning till antagande, att

gäldenären var på obestånd.

66

Har gäldenären å första borgenärssammanträdet

eller därförinnan ingivit

förslag om ackord, må egendomen

i boet ej säljas innan avgjort är,

huruvida ackord kommer till stånd.

Ingives ackordsförslag efter första

borgenärssammanträdet, vare det ej

hinder för försäljning av boets egendom;

där förvaltaren i det yttrande

Har förordnande av god man enligt

lagen om ackordsförhandling föregått

och konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan

av godmansförordnandet förföll

eller, när offentlig ackordsförhandling

följt, denna upphörde, skall i

konkurskungörelsen erinras därom

samt angivas dagen då ansökan om

förordnande av god man gjordes.

§•

Har förordnande av god man enligt

lagen om ackordsförhandling föregått

och konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan

av godmansförordnandet förföll

eller, när offentlig ackordsförhandling

följt, denna upphörde, skall

i fråga om rätten att söka återvinning

anses som om konkursansökningen

gjorts, då ansökningen om

förordnande av god man gjordes.

Har åtgärd, som sägs i 28, 29, 30, 32

eller 33 §, vidtagits efter att beslut

om offentlig ackordsförhandling

meddelats, skall den, gentemot vilken

gäldenären vidtog åtgärden, anses

därvid ha haft skälig anledning

till antagande att gäldenären var på

obestånd.

§•

Inkommer gäldenären med ackordsförslag,

får egendomen i boet

ej, innan ackordsfrågan blivit avgjord,

säljas utan rättens ombudsmans

samtycke i vidare mån än som

behövs för ändamål som angives i

170 § eller eljest är förenligt med

förslaget.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

över förslaget, som jämlikt 156 §

skall av honom avgivas, tillstyrker

dess antagande, må dock ej, efter det

nämnda yttrande avgivits, försäljning

verkställas så länge ackordsfrågan

ej är avgjord. Varder förslaget

ej sålunda tillstyrkt, skall, där det

antages av borgenärerna eller eljest

jämlikt 164 § varder hänskjutet till

rättens prövning, med försäljningen

anstå i avbidan på ackordsfrågans

avgörande; uppskjutes prövningen

av förslaget jämlikt 159 §, äge de

borgenärer, som hava rösträtt i ackordsfrågor,

att med den röstövervikt,

som i sistnämnda paragraf sägs,

besluta anstånd med försäljningen i

avbidan på borgenärernas prövning

av förslaget.

Vad ovan i denna paragraf är stadgat

om anstånd med försäljning av

boets egendom äge ej tillämpning,

där borgenärerna jämlikt 160 § besluta,

att ackordsförslag skall vara

vilande, eller rätten jämlikt 166 §

förordnar, att med frågan om fastställelse

av ackord skall anstå. Ej må

i nämnda fall anstånd med försäljningen

äga rum, med mindre det

med den röstövervikt, som i 159 §

sägs, bestämmes av de borgenärer,

som hava rösträtt i ackordsfrågor;

skolande dock i det senare fallet anståndet

fortgå, till dess borgenärssammanträde,

som skall av rättens

ombudsman ofördröjligen utlysas,

ägt rum för ärendets behandling.

Vad ovan i denna paragraf stadgas

utgör ej hinder för försäljning, vartill

gäldenären lämnat sitt samtycke.

67 §.

Vad i — —----första borgenärssammanträdet.

Påyrkar inteckningshavare eller

annan borgenär, som för sill fordran

har förmånsrätt i viss egendom, att

den egendom, vari förmånsrätten

gäller, skall säljas genom förvaltarens

försorg, och har hans rätt till

Yrkar inteckningshavare eller annan

borgenär som har förmånsrätt i

viss egendom, att denna skall säljas

genom förvaltarens försorg, och har

hans rätt till betalning ur egendomen

efter bevakning i konkursen lämnats

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

betalning ur egendomen efter bevakning

i konkursen lämnats obestridd

eller fastställts genom dom, som

äger laga kraft, då skall ock utan

hinder därav att enligt vad ovan är

stadgat uppskov med försäljningen

beslutits eller därmed eljest skall anstå,

försäljning av den egendom äga

rum, så framt ej rättens ombudsman

och förvaltaren finna uppenbart, att

förlust därigenom skulle uppstå för

konkursboet.

(Föreslagen lydelse)

obestridd eller fastställts genom

dom som vunnit laga kraft, får anstånd

med försäljning äga rum allenast

om rättens ombudsman och förvaltaren

finna att avsevärd förlust

eljest kan vållas konkursboet eller

att genomförandet av ackord skulle

väsentligt försvåras samt anstånd ej

är obilligt mot borgenären.

109 §d

Tvistefrågor angående ------— särskilda rättegången.

När ackordsförslag upptagits, får

rättens prövning enligt första stycket

uppskjutas till dess ackordsfrågan

blivit avgjord, om det finnes ändamålsenligt.

121 §.

Borgenär, som-----------är stadgat.

Är fordran-----■--borgenären återbäras.

Den, som------om konkursansökningen.

Har konkurs föregåtts av offentlig

ackordsförhandling, som på grund

av konkursen förfallit, eller har konkurs

följt på ansökning, som gjorts

inom fjorton dagar från det kungörelse

om sådan förhandlings upphörande

varit införd i allmänna tidningarna,

vare borgenär icke berättigad

att till kvittning mot skuld, vari

han häftar hos gäldenären, använda

fordran, för vilken han enligt vad i

lagen om ackordsförhandling utan

konkurs stadgas icke ägt kvittningsrätt,

därest ackord kommit till stånd.

Har förordnande av god man enligt

lagen om ackordsförhandling föregått

och konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan

av godmansförordnandet förföll

eller, när offentlig ackordsförhandling

följt, denna upphörde, får

borgenär ej till kvittning mot skuld

till gäldenären använda fordran, för

vilken han enligt nämnda lag ej ägt

kvittningsrätt, om ackord kommit

till stånd.

127 §.

Skall enligt vad i 66 § är stadgat

försäljningen av boets egendom anstå

medan ackordsförslag är beroende

på prövning, må ej utdelning ske

till andra borgenärer än dem, som

äga förmånsrätt för sina fordringar. 1

Är ackordsförslag beroende på

prövning, kan förvaltaren, i den mån

det föranledes av förslaget, med

samtycke av rättens ombudsman låta

anstå med utdelning till dess ackordsfrågan

blivit avgjord.

1 Senaste lydelse 1946: 809.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 ar 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

146

Då förslag — — —---• —--för

150

Vill gäldenären bjuda ackord efter

vad här nedan sägs, skall han till

konkursdomaren ingiva ackordsförslag

i två exemplar.

Ackordsförslag skall angiva, hur

mycket gäldenären bjuder i betalning

samt när och huru betalningen

skall erläggas, så ock huruvida gäl
-

§•

konkursboet.

Utan hinder av att konkursen avslutats

får ackordsförslag som ingivits

tidigare prövas enligt vad som

stadgas i 7 kap.

§•

Vill gäldenären bjuda ackord efter

vad som sägs nedan, skall han till

konkursdomaren ingiva ackordsförslag

innan kungörelse om slututdelning

utfärdats. Ackordsförslaget

skall ingivas i tre exemplar.

Ackord får avse, att gäldenär ens

skulder, i den mån de ej äro förenade

med förmånsrätt, skola nedsättas

och betalas på närmare angivet sätt.

Ackordet skall i övrigt giva likaberättigade

borgenärer lika rätt och

minst tjugufem procent, om ej lägre

procent godkännes av samtliga borgenärer

som bevakat fordran och

skulle omfattas av ackordet eller

synnerliga skäl föreligga till att lägre

procent godtages. Betalning av

föreskriven minsta utdelning skall

ske inom ett år sedan ackordet fastställts.

Detta utgör ej hinder mot att alla

likaberättigade borgenärer få full

betalning intill visst belopp, om avvikelsen

kan anses skäligen grundad

med hänsyn till omfattningen av

boet och övriga omständigheter. Avvikelse

till nackdel för viss borgenär

får också äga rum, om han medgivit

det.

Ackord får åven avse, att gäldenären

endast får anstånd med betalningen

eller annan särskild eftergift.

I sådant fall gälla andra och tredje

styckena i tillämpliga delar.

151 §.

Ackordsförslag skall angiva, hur

mycket gäldenären bjuder i betalning

och när denna skall erläggas

samt huruvida säkerhet ställts för

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

denären vill ställa säkerhet för ackordets

fullgörande eller icke och, i

förra fallet, vari säkerheten skall bestå.

151 §A

Ackordsförslag må ej upptagas till

behandling,

1) om före ackordsförslagets ingivande

kungörelse om slututdelning

blivit utfärdad,

2) om gäldenären icke iakttagit

vad i 150 § är stadgat angående

ackordsförslags innehåll,

3) om gäldenären genom laga

kraftägande beslut, som icke meddelats

tidigare än två år innan konkursansökningen

gjordes, funnits

skyldig till oredlighet mot borgenärer,

4-) om gäldenären är rymd för

gäld eller tredskas att avlägga bouppteckningsed.

ackordet och vari den i så fall består.

152 8.

Ingives ackordsförslag efter första

borgenärssammanträdet och möter

ej mot dess upptagande hinder, som

i 151 § sägs, åligge konkursdomaren

att innan vidare åtgärd vidtages inhämta

yttrande av förvaltaren, huruvida

han anser förslaget böra föreläggas

borgenärerna. År slututdelning

i konkursen nära förestående

eller har gäldenären förut i konkursen

bjudit ackord men det tidigare

ackordsför slag et återtagits efter det

kungörelse om dess behandling vid

borgenärssammanträde blivit införd

i allmänna tidningarna eller ackordsfrågan

förfallit eller det tidigare

ackordsför slaget förkastats av

borgenärerna eller ej vunnit fastställelse

och avstyrker förvaltaren med

hänsyn till någon av nämnda omständigheter

ackordsförslagets framläggande

för borgenärerna, skall förslaget

ej vinna vidare handläggning,

med mindre rättens ombudsman, 1

När ackordsförslag ingives i rätt

tid, skall konkurs domar en tillställa

rättens ombudsman och förvaltaren

var sitt exemplar med anmaning till

dem att avgiva yttranden, huruvida

förslaget bär föreläggas borgenärerna.

Avstyrka de att så sker, får förslaget

ej upptagas utan att konkursdomaren

finner synnerliga skäl därtill.

1 Senaste lydelse 1964: 184.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 136

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 ar 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vars yttrande i sådant fall skall av

konkursdomaren infordras, förordar,

att ackordsfrågan ändock hänskjutes

till borgenärernas prövning.

153

Möter jämlikt 151 eller 152 § hinder

mot handläggning av ackordsförslag,

teckne konkursdomaren besked

därom å förslaget.

154

Upptages ackordsförslag och möter

ej mot dess vidare handläggning

hinder, som i 152 § sägs, skola borgenärerna

av konkursdomaren kallas

till sammanträde inför rättens

ombudsman för att besluta över förslaget.

Det ena exemplaret av ackordsförslaget

skall av konkursdomaren

överlämnas till ombudsmannen

för att under tiden intill sammanträdet

genom hans försorg hållas

tillgängligt för granskning; och

varde i den kungörelse, som utfärdas

om sammanträdet, intagen underrättelse,

var förslaget är att tillgå.

155

Ackordsförslag må ej behandlas

av borgenärerna förrän de tvistefrågor,

som genom anmärkningar mot

bevakade fordringar må hava uppkommit,

blivit vid det i 108 § omförmälda

borgenärssammanträde

handlagda. Har förslaget ingivits d

sådan tid, att det kan förekomma å

den dag, som bestämts för nämnda

sammanträde, skall, där ej gäldenären

begär anstånd och konkursdomaren

finner synnerliga skäl därtill

vara, ackordsfrågan utsättas till

behandling å tid och ställe, som bestämts

för sagda sammanträde, samt

förslaget hållas tillgängligt å det

ställe, där de till ombudsmannen

överlämnade bevaknings handlingarna

skola tillhandahållas. Har anstånd

medgivits eller har förslaget

§■

Möter enligt 150—152 §§ hinder

mot att ackordsförslag upptages,

skall det avvisas av konkursdomaren.

§•

Upptages ackordsför slaget skall

konkursdomaren, sedan gäldenären

avlagt ed, genast kalla borgenärerna

till sammanträde inför honom för

att besluta över förslaget. Om synnerliga

skäl föreligga, får kallelse utfärdas

utan att ed avlagts.

Konkursdomaren bestämmer efter

samråd med förvaltaren och tillkännagiver

i kungörelsen tid och ställe

för sammanträdet. I kungörelsen

skall även angivas, att ackordsfårslaget

finnes tillgängligt hos förvaltaren.

§•

Borgenärssammanträde för behandling

av ackordsförslaget skall

hållas tidigast tre veckor efter att

kungörelsen införts i allmänna tidningarna

och får ej heller äga rum

förrän tvistefrågor som uppkommit

genom anmärkningar mot bevakade

fordringar blivit handlagda vid sådant

borgenärssammanträde som

avses i 108 §.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ej ingivits så tidigt, att det kan förekomma

å dag, som nyss sagts, skall

dess behandling äga rum så snart

det lämpligen kan ske; och bestämme

i ty fall konkursdomaren efter

samråd med ombudsmannen och

förvaltaren tid och ställe för sammanträdet

ävensom ställe, där förslaget

skall hållas tillgängligt.

156

Förvaltaren skall så snart det

lämpligen kan ske till rättens ombudsman

inkomma med yttrande angående

de omständigheter, som kunna

inverka på ackordsfrågans bedömande;

och skall sådant yttrande

tillika innehålla bestämt förklarande,

huruvida förslagets antagande

tillstyrkes eller icke.

Det åligger ombudsmannen att

minst en vecka före det borgenärssammanträde,

där ackordsförslaget

skall behandlas, till varje borgenär,

som bevakat fordran i konkursen

och vars adress är känd, med posten

översända avskrift av förslaget

jämte förvaltarens yttrande med erinran

om tid och ställe för nämnda

sammanträde.

(Föreslagen lydelse)

Konkursdomaren skall genast genom

särskilda brev underrätta gäldenären

och alla kända borgenärer

om kungörelsens innehåll. Han skall

samtidigt med posten sända avskrift

av ackordsförslaget till borgenärerna.

Blir borgenär känd senare, skall

konkursdomaren genast sända honom

underrättelse och avskrift av

ackordsförslaget.

§•

Förvaltaren skall så snart som

möjligt till konkursdomaren inkomma

med yttrande, huruvida han anser

att ackordsförslaget bör antagas

av borgenärerna. Yttrandet skall tillhandahållas

borgenärerna vid sammanträdet

för behandling av ackordsförslaget,

om det ej tidigare

sänts till dem.

157 S.

Vid borgenärssammanträde, där

ackordsförslag skall behandlas, bör

förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären

ej infinna sig, bör han ställa

ombud för sig.

Rättens ombudsman har att tillhandahålla

förteckning å alla de borgenärer,

som äga deltaga i omröst
-

Vid borgenärssammanträde för

behandling av ackordsförslag bör

förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären

ej infinna sig personligen,

bör han ställa ombud.

Förvaltaren skall tillhandahålla

förteckning på de borgenärer som

äga deltaga i omröstning i ackords
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ning i ackordsfrågor, med uppgift å

de fordringsbelopp, för vilka rösträtt

må utövas. Är beträffande någon

av dessa fordringar anmärkning

mot yrkande om betalnings- eller

förmånsrätt framställd men icke

prövad eller är, där efterbevakning

skett, tiden för framställande av anmärkningar

ännu icke ute, varde sådant

särskilt anmärkt i förteckningen.

158

Vid omröstning i ackordsfrågor

må med den inskränkning, som föranledes

av stadgandena i 112 och

120 §§, rösträtt utövas ej mindre för

varje i konkursen bevakad fordran,

för vilken förmånsrätt ej yrkas, än

även för fordran, för vilken förmånsrätt

yrkas, så framt anmärkning mot

yrkandet är gjord och ej blivit av

domstol ogillad eller, där efterbevakning

ägt rum, tiden för framställande

av anmärkningar ej utgått. Anmärkning

mot yrkande om betalning

srätt utgöre ej hinder för borgenären

att deltaga i omröstningen,

utan så är att anmärkningen blivit

av domstol gillad. I nu angivna fall

skall, så vitt angår frågan om borgenärs

rösträtt, första rätts beslut

lända till efterrättelse, där ej före

omröstningen visas, att beslutet blivit

ändrat av högre rätt.

Är, då omröstning om antagande

av ackordsförslag äger rum, anmärkning

mot yrkande om betalningseller

förmånsrätt för bevakad fordran

ännu icke prövad eller är, där

efterbevakning skett, tiden för framställande

av anmärkningar ännu ej

ute och varder utgången av omröstningen

olika allt efter som fordringen

beräknas eller icke, må dock fordringen

vid bestämmande av omröstningens

utgång icke komma i betrak
-

(Föreslagen lydelse)

frågan, med uppgift om de fordringsbelopp

för vilka rösträtt får utövas.

Har beträffande någon fordran

anmärkning mot yrkande om betalnings-

eller förmånsrätt framställts

men ej prövats eller har, när efterbevakning

skett, tiden för framställande

av anmärkningar ännu ej utgått,

skall det särskilt angivas i förteckningen.

Om gäldenären ej avlagt ed, skall

anledningen därtill uppgivas vid

sammanträdet.

§■

Vid omröstning i ackordsfrågan

får rösträtt ej utövas annat än för

bevakad fordran. Borgenär, som kan

få täckning för sin fordran genom

kvittning eller vars fordran är förenad

med förmånsrätt, får härvid

rösta endast i den mån han avstår

från rätt till kvittning eller förmånsrätt

eller, om värdet av egendom vari

han har särskild förmånsrätt bedömes

understiga hans fordran, för den

del av fordringen som saknar täckning.

Med förmånsrätt jämställes

säkerhet som består i förbehåll om

äganderätt.

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse

att borgenärer som ej ha

förmånsrätt skola få full betalning

intill visst för alla likaberättigade

borgenärer lika belopp, får rösträtt

icke utövas för fordringarna i den

mån full betalning skall utgå.

Anmärkning som framställts mot

fordran utgör ej hinder mot röstning.

Är utgången av omröstningen beroende

av om fordringen räknas eller

ej, skall konkur sdomar en vid sammanträdet

söka utreda tvistefrågan

och åstadkomma förlikning. Om alla

närvarande medgiva att anmärkningen

får förfalla eller inskränka

den eller uppdraga åt förvaltaren att

sluta förlikning med borgenären,

binder det även den som uteblivit.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

tande, med mindre rättens prövning

av anmärkning, som blivit eller bliver

framställd, utfaller så, att fordringen

skall utgå utan förmånsrätt,

eller, vad angår efterbevakning, det

eljest bliver avgjort, att fordringen

skall sålunda utgå.

159 §.

Yrkar borgenär eller gäldenären

vid det i 154 § ornförmälda sammanträdet

uppskov med prövningen av

ackordsförslaget, må därmed kunna

anstå till nytt sammanträde att hållas

inom tre veckor, om det medgives

antingen av alla tillstädesvarande

borgenärer, som äga rösträtt

i ackordsfrågor, eller ock av fyra

femtedelar av dem och dessa bevakat

fyra femtedelar av sammanlagda

beloppet av samtliga i konkursen bevakade

fordringar, som medföra sådan

rösträtt. Beslutes uppskov, skall

rättens ombudsman före sammanträdets

avslutande utsätta och tillkännagiva

tid och ställe för det nya

sammanträdet; och vare vidare kallelse

icke erforderlig.

Vid det nya sammanträdet må ej

utom i fall, som framgår av 160 §

första stycket, ytterligare uppskov

beslutas.

160 §Ä

Är gäldenären, då ackordsförslag

förekommer till behandling, ställd

under tilltal för oredlighet mot borgenärer,

må förslaget ej antagas av

borgenärerna, men äge de med den

röstövervikt, som i 159 § sägs, besluta,

att förslaget skall vara vilande.

(Föreslagen lydelse)

Kan förlikning ej träffas, skall rätten

pröva anmärkningen för bestämmande

av omröstningens utgång. Har

anmärkning mot yrkad fordran eller

förmånsrätt prövats av rätten enligt

109 §, skall dess beslut tillämpas vid

omröstning i ackordsfrågan, om ej

före omröstningen visas att det ändrats

av högre rätt.

159 §.

Förlikning som avses i 158 § får

ej ingås i annan ordning än där sägs

utan samtycke av alla, vilkas rätt är

beroende av förlikningen.

1 Senaste lydelse 1964: 184.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Kommer ej sådant beslut till stånd,

anses ackordsfrågan hava förfallit.

Besluta borgenärerna, att ackordsförslaget

skall vara vilande, och finnes

gäldenären ej hava begått den

åtalade gärningen, äge han, där ej

sådant fall inträffat, som avses i

173 §, att inom fyra veckor från det

beslutet i målet vunnit laga kraft

hos rättens ombudsman göra anmälan

om ackordsfrågans återupptagande.

Göres ej sådan anmälan eller

finnes gäldenären hava begått gärningen

och vinner beslutet därom

laga kraft, skall ackordsfrågan anses

förfallen.

Vid anmälan om ackordsfrågas

återupptagande äge gäldenären göra

ändring i ackordsförslaget.

Göres anmälan, som ovan sägs,

kalle ombudsmannen borgenärerna

till sammanträde för att besluta över

ackordsförslaget. Har gäldenären

gjort ändring i förslaget, varde underrättelse

om ändringen, så ock om

tid och ställe för det nya sammanträdet

av ombudsmannen minst en

vecka förut med posten översänd till

varje borgenär, som bevakat fordran

i konkursen och vars adress är känd;

och skall vad i 156 § stadgas om avgivande

av yttrande och delgivning

därav åt borgenärerna äga motsvarande

tillämpning.

Vid det sammanträde, vartill ackordsfrågans

behandling sålunda blivit

utsatt, må ytterligare uppskov

icke beslutas; och skall förty, där

jämväl då hinder för förslagets antagande

möter, ackordsfrågan anses

förfallen.

161 §.

Gäldenären äge återtaga ackordsförslag

så länge det ej är av borgenärerna

prövat.

Ändring i ackordsförslag må ej

utom i fall, som avses i 160 §, av

gäldenären göras senare än vid det

borgenärssammanträde, där försla
-

(Föreslagen lydelse)

160 §.

Gäldenären får återtaga eller ändra

ackordsförslag så länge det ej prövats

av borgenärerna, om konkursdomaren

finner att skäl föreligger

därtill. Om gäldenären anmäler att

han önskar återtaga eller ändra förslaget,

skall konkursdomaren inhäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

get första gången förekommer till

behandling. Gör gäldenären ändring

i ackordsförslag sedan kungörelse

om dess behandling å borgenärssammanträde

varit införd i allmänna tidningarna,

må ej prövning av förslaget

äga rum å det utsatta sammanträdet,

med mindre rättens ombudsman

finner uppenbart, att förslaget

ej genom ändringen blivit mindre

fördelaktigt för borgenärerna. Kan

ej enligt vad nu är sagt förslaget genast

prövas och beslutes ej uppskov

med dess behandling, anses ackordsfrågan

hava förfallit.

Beslutes uppskov i fall, som nyss

sagts, har ombudsmannen att minst

en vecka före det nya sammanträdet

till varje borgenär, som bevakat fordran

i konkursen och vars adress är

känd och som ej varit tillstädes vid

det förra sammanträdet, med posten

översända underrättelse om ändring,

som vidtagits i förslaget, så ock om

tid och ställe för det nya sammanträdet;

och skall vad i 156 § stadgas

om avgivande av yttrande och

delgivning därav åt borgenärerna äga

motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

ta yttrande av förvaltaren. Särskild

talan mot konkursdomarens beslut

med anledning av gäldenärens anmälan

får ej föras.

Har gäldenären före borgenårssammanträdet

för behandling av ackordsförslag

et anmält att han önskar

ändra förslaget eller gör han sådan

anmälan vid sammanträdet och

finner konkursdomaren att det ändrade

förslaget bör föreläggas borgenärerna,

får konkursdomaren efter

hörande av närvarande borgenärer

uppskjuta prövningen till fortsatt

sammanträde inom tre veckor. Om

ändringen icke medför att förslaget

blir sämre för borgenärerna, får uppskov

dock ej äga rum annat än om

särskilda skäl föreligga.

Beslutas uppskov, skall konkursdomaren

vid sammanträdet utsätta

och tillkännagiva tid och ställe för

det fortsatta sammanträdet. Han

skall också genast med posten sända

underrättelse om tid och ställe för

det fortsatta sammanträdet till varje

röstberättigad borgenär med känd

adress, som ej var tillstädes vid det

förra sammanträdet. Underrättelsen

skall innehålla uppgift om den ändring

som vidtagits i ackordsförslaget

och upplysning, huruvida förvaltaren

tillstyrkt ändringen eller ej.

161 §.

Om konkursdomaren i annat fall

än som avses i 160 § andra stycket,

efter hörande av förvaltaren och

närvarande borgenärer, finner särskilda

skäl att borgenärernas prövning

av ackordsförslaget uppskjutes,

får han besluta om uppskov som där

sägs. Beslutas uppskov, skall konkursdomaren

vid sammanträdet utsätta

och tillkännagiva tid och ställe

för det fortsatta sammanträdet. Ytterligare

kallelse behövs ej.

162 §.

Ackordsförslag skall anses vara Ackordsförslag, som ger minst

antaget av borgenärerna, därest an- femtio procent, skall anses antaget

tingen alla tillstädesvarande borge- av borgenärerna, om tre femtedelar

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kungi. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

närer förenat sig om förslaget och

dessa borgenärer bevakat två tredjedelar

av sammanlagda beloppet av

samtliga i konkursen bevakade fordringar,

vilka enligt vad av 158 §

framgår skola komma i betraktande

vid bestämmande av utgången av

omröstning över aclcordsförslag, eller

ock fyra femtedelar av de tillstädesvarande

borgenärerna bifallit

förslaget och de bevakat fyra femtedelar

av nämnda fordringsbelopp.

163 §.

Ackord vare, fastän antaget av borgenärerna,

ändock ej giltigt, så framt

det ej fastställes av rätten.

164 §A

År vid det sammanträde, där omröstning

över ackordsförslag äger

rum, förslaget att anse såsom antaget

av borgenärerna eller föreligger sådant

fall, som avses i 158 § andra

stycket, och kan till följd därav ej vid

sammanträdet avgöras, huruvida förslaget

är att anse såsom antaget eller

förkastat, skall ackordsfrågan hänskjutas

till rättens prövning.

Rättens ombudsman åligge att före

sammanträdets avslutande tillkännagiva,

huruvida ackordsfrågan

skall hänskjutas till rätten eller icke,

samt i förra fallet ofördröjligen till

konkursdomaren avlämna det vid

sammanträdet förda protokollet

jämte eget yttrande över förslaget

ävensom det eller de yttranden, som

av förvaltaren avgivits, samt den i

157 § omförmälda bor genär sförteckningen.

Innehåller ackordet andra

villkor än det till konkurs domar en

ingivna ackordsförslaget, varde det

i protokollet angivet.

Har ackordsfrågan hänskjutits till

rätten, utsätte konkursdomaren, sedan

protokollet inkommit, ärendet

att vid rätten förekomma, i stad inom

tre veckor och på landet så snart

1 Senaste lydelse 1946: 809

(Föreslagen lydelse)

av de röstande förenat sig om förslaget

och deras fordringar uppgå

till tre femtedelar av de röstberättigade

fordringarnas sammanlagda

belopp. Är aclcordsprocenten lägre,

skall ackordsförslaget anses antaget,

om tre fjärdedelar av de röstande

förenat sig om förslaget och deras

fordringar uppgå till tre fjärdedelar

av de röstberättigade fordringarnas

sammanlagda belopp.

163 §.

Har ackordsförslaget antagits vid

sammanträdet, skall konkursdomaren

genast upptaga frågan om faststältelse.

Anför borgenär beaktansvärda

skäl mot fastställelse eller finner

konkursdomaren i annat fall att

sådana skäl föreligga, skall han hänskjuta

ackordsfrågan till rätten.

Om det vid borgenärssammanträdet

ej kan avgöras huruvida förslaget

antagits eller förkastats, skall

ackordsfrågan också hänskjutas till

rätten.

I andra fall skall konkursdomaren

fastställa ackordet.

När ackordsfrågan hänskjutes till

rätten, skall konkursdomaren utsätta

målet att förekomma så snart som

möjligt. Meddelas beslut härom först

efter att borgenärssammanträdet

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ske kan å ting eller, om konkursdomaren

finner skäl därtill, å särskilt

sammanträde.

Konkurs domar en läte tiden för

ärendets handläggning minst tio dagar

förut kungöras en gång i allmänna

tidningarna och den eller de ortstidningar,

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen;

underrätte ock särskilt förvaltaren

och gäldenären.

Vill borgenär på någon av de i 166

eller 167 § omförmälda grunder bestrida

fastställelse av ackordet, göre

det skriftligen hos rätten eller konkursdomaren

sist tre dagar innan

ärendet skall förekomma vid rätten.

Då ärendet är i det skick, att rätten

kan företaga ackordsfrågan till

avgörande, skall rätten meddela sitt

beslut genast eller sist nästa dag, där

ej på grund av särskilda omständigheter

längre rådrum oundgängligen

erfordras.

165 §.

Då i fall, som avses i 158 § andra

stycket, ackordsfråga blivit hänskjuten

till rätten, skall, där rätten

i övrigt finner skäl vara för handen

att meddela fastställelse å ackordet,

med prövningen därav anstå till dess

frågan, huruvida ackordsf årslaget

blivit av borgenärerna antaget eller

ej, kan jämlikt ovan stadgade grunder

avgöras av rätten.

166 §.''

Ackord må ej, ändå att det ej är

bestritt, fastställas av rätten,

1) då ärendet icke handlagts i laga

ordning, utan så är att förelupet

fel uppenbarligen icke inverkat på

ackordsfrågans utgång,

2) då någon omständighet föreligger,

som enligt vad i 151 § under

1 Senaste lydelse 1964: 184.

7f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1

hållits, skall konkursdomaren med

posten sända underrättelse till förvaltaren,

gäldenären och de borgenärer

som voro tillstädes vid sammanträdet

om tid och ställe för målets

handläggning av rätten.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas

inom en vecka, om ej längre

rådrum är nödvändigt på grund av

särskilda omständigheter.

161 §.

Är utgången av omröstningen över

ackordsförslaget beroende av om

kvarstående anmärkningar godkännas

eller ej och finner rätten i övrigt

skäl att fastställa ackordet, skall den

först pröva anmärkningarna eller så

många av dem att utgången av omröstningen

blir densamma, vare sig

övriga anmärkningar godkännas eller

ej. Mot rättens beslut med anledning

av framställd anmärkning får

klagan ej föras.

165 §.

Oavsett om fastställelse bestritts,

får ackord icke fastställas,

1) om ärendet ej handlagts i föreskriven

ordning och felet kan ha inverkat

på ackordsfrågans utgång,

2) om ackordet ej uppfyller de

villkor som uppställts i 150 § andra,

tredje och fjärde styckena,

samt. Nr 136

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

3) eller 4) stadgas utgör hinder för

ackordsförslags upptagande,

3) då skälig anledning är att antaga,

att gäldenären eller annan med

hans vetskap hemligen gynnat någon

borgenär i avsikt att inverka på

ackordsfrågans avgörande eller att

annat svek ägt rum vid ackordet,

A) då ackordet icke åt alla de borgenärer,

vilka det angår och som ej

uttryckligen förklarat sig det oaktat

nöjda med detsamma, giver lika rätt

och minst femtio för hundra av fordringsbeloppet

att betalas sist ett år

efter det ackordet blivit fastställt,

5) då ackordet uppenbarligen länder

till skada för borgenärerna.

Vägras fastställelse av anledning,

som under 1) sägs, och är ej förslaget

att anse såsom förkastat av borgenärerna

eller såsom förfallet, varde

ärendet visat åter till borgenärerna,

vilka av rättens ombudsman skola

sammankallas för att ånyo besluta

i ackordsfrågan.

Har gäldenären blivit ställd under

tilltal för oredlighet mot borgenärer

men prövas i övrigt skäl vara för

handen att meddela fastställelse å

ackordet, förordne rätten, att frågan

därom skall anstå i avbidan på åtalets

utgång; skolande ombudsmannen

genast underrättas om beslutet.

Finnes gäldenären ej hava begått

den åtalade gärningen, äge förvaltaren,

gäldenären eller borgenär att

inom fyra veckor från det beslutet

i målet vunnit laga kraft hos konkursdomaren

göra anmälan om

ärendets återupptagande. Göres sådan

anmälan, utsätte konkursdomaren

ofördröjligen dag, då ackordsfrågan

skall förekomma vid rätten;

och skall i ty fall vad i 164 § tredje

och fjärde styckena stadgas äga motsvarande

tillämpning. Göres ej anmälan,

som nyss sagts, eller finnes

gäldenären hava begått gärningen

och vinner beslutet därom laga

kraft, anses ackordsfrågan förfallen.

(Föreslagen lydelse)

3) om det finnes skälig anledning

till antagande att gäldenären i hemlighet

gynnat någon borgenär för att

inverka på ackordsfrågans avgörande

eller att annat svek ägt rum vid

ackordet,

4) om ackordet uppenbart är till

skada för borgenärerna.

Vägras fastställelse av anledning

som sägs under 1) och är förslaget

ej förkastat av borgenärerna eller

förfallet, skall ackordsfrågan åter

prövas av dem och sammanträde utsättas

härför. Konkursdomaren skall

kalla borgenärerna genom kungörelse,

som minst tio dagar före sammanträdet

skall införas i allmänna

tidningarna och den eller de ortstidningar

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen.

Han skall vidare genast med

posten sända underrättelse om kungörelsens

innehåll till förvaltaren,

gäldenären och varje röstberättigad

borgenär med känd adress. Särskild

talan får ej föras mot beslut, enligt

vilket borgenärerna åter skola behandla

ackordsfrågan.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

187

(Nuvarande lydelse)

167 §.

Ändock att fastställelse av ackord

icke må vägras jämlikt 166 § första

stycket under 5), äge rätten, där

fastställelse bestrides på den grund,

att säkerhet ej finnes för ackordets

fullgörande, efter omständigheterna

pröva, huruvida fastställelse av sådan

anledning må vägras.

168 §.

Av rätten fastställt ackord vare

bindande för alla de borgenärer,

kända eller icke, som ägt rätt att

bevaka sina fordringar i konkursen,

utan undantag för andra än dem,

som äga förmånsrätt för sina fordringar.

Räcker ej egendom, vari borgenär

äger särskild förmånsrätt, till

gäldande av hans fordrans fulla belopp,

vare han för återstoden underkastad

de villkor, som genom ackordet

är o bestämda för dem, vilka ej

äga förmånsrätt.

Borgenär njute utan hinder av ackord

den rätt till kvittning, som enligt

121 § må tillkomma honom.

169 §.

Utan hinder därav att borgenär

godkänt ackordsförslag äge han mot

löftesmän eller andra, som äro jämte

gäldenären ansvariga för fordringens

gäldande, föra den talan,

vartill han eljest varit lagligen berättigad;

och äge de för den skull

rätt att bestrida fastställelse av ackordet,

ändå att bevakning ej gjorts

av dem utan allenast borgenären bevakat

fordringen.

no §.

Anmärkning mot bevakning skall,

där förmånsrätt yrkas för den bevakade

fordringen, prövas i den ordning

denna lag stadgar, ändå att ackord

kommit till stånd.

(Föreslagen lydelse)

166 §.

Även om 165 § ej är tillämplig, får

fastställelse efter omständigheterna

vägras, om borgenär bestritt fastställelse

på grund av att betryggande

säkerhet för ackordets fullgörande

ej finnes eller att ackordet är till

skada för borgenärerna eller att annan

särskild anledning föreligger att

ackord ej bör medgivas.

167 §.

Fastställt ackord är bindande för

alla borgenärer, kända eller ej, som

ägde rätt att efter bevakning rösta

i ackordsfrågan.

Den som hade förmånsrätt i viss

egendom är bunden av ackordet i

fråga om belopp som ej kan uttagas

ur egendomen.

Borgenär har utan hinder av ackord

den rätt till kvittning som kan

tillkomma honom enligt 121 §.

168 §.

Borgenär, som godkänt ackordsförslag,

förlorar ej därigenom sin

rätt mot borgensmän eller andra

som förutom gäldenären svara för

fordringen. De äga därför bestrida

att ackordet fastställes, även om endast

borgenären bevakat fordringen.

169 §.

Anmärkning mot bevakning av

fordran för vilken förmånsrätt yrkats

skall prövas enligt vad som sägs

i 5 kap. utan hinder av att ackord

kommit till stånd.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

171 §.

Innan egendomen i boet till följd

av att konkursen nedlagts eller ackord

fastställts till gäldenären återställes,

skall förvaltaren av egendomen,

så vitt den förslår, betala

konkurskostnaderna och den gäld,

som boet eljest må hava åsamkat

sig; och åligge det förvaltaren, då

ackord kommit till stånd, att sörja

för att de borgenärer, som för sina

bevakade fordringar äga förmånsrätt,

av egendomen, så vitt den förslår,

erhålla den betalning, som på

grund av förmånsrätten tillkommer

dem.

Är kostnad eller fordran, som

ovan avses, tvistig, skola erforderliga

medel till kostnadens eller fordringens

gäldande av förvaltaren insättas

i riksbanken eller annan bank,

varom parterna enas; och komme

ränta den till godo, som slutligen

finnes berättigad till medlen.

(Föreslagen lydelse)

no §.

Innan egendomen i boet återställes

till gäldenären till följd av att

konkursen nedlagts eller ackord

fastställts skall förvaltaren av egendomen,

såvitt den förslår, betala

konkurskostnaderna och den gäld

som boet eljest kan ha ådragit sig.

När ackord kommit till stånd, skall

förvaltaren tillse, att de borgenärer

som äga förmånsrätt för sina bevakade

fordringar få den betalning

som tillkommer dem på grund av

förmånsrätten, såvitt egendomen

förslår.

Om kostnad eller fordran som avses

ovan är tvistig, skall förvaltaren

insätta de medel som erfordras till

betalning därav i riksbanken eller

annan bank, varom parterna enas.

Räntan skall komma den till godo

som slutligen finnes berättigad till

medlen.

171 §.

Sedan ackord fastställts får talan

om återvinning ej väckas av borgenär

som omfattas av ackordet.

Talan som väckis i behörig ordning

får prövas utan hinder av ackord.

Vad som vinnes genom sådan talan

och ej behövs för ändamål som

anges i 170 § första stycket skall tillkomma

de borgenärer som omfattas

av ackordet utöver vad som tillförsäkrats

dem, om ej annat bestämts

genom ackordet. Svarande som i anledning

av återvinning får fordran

mot gäldenären äger att på vad han

annars skolat betala avräkna vad

som tillkommer honom med tillämpning

av ackordet.

172 §.

På begäran av borgenär, vars fordran

omfattas av ackordet, kan konkursdomaren,

om skäl föreligga, för
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

189

(Nuvarande lydelse)

172 §9

Yppas efter fastställelse av ackord,

att gäldenären med hänsyn till konkursen

gjort sig skyldig till oredlighet

mot borgenärer eller att gäldenären

eller annan med hans vetskap

hemligen gynnat någon borgenär i

avsikt att inverka på ackordsfrågans

avgörande, förf alle den eftergift, som

genom ackordet må vara tillerkänd

gäldenären; dock lände sådant ej till

rubbning i borgenärernas rätt att mot

gäldenären eller löftesmän för ackordet

göra detsamma i övrigt gällande.

(Föreslagen lydelse)

ordna förvaltaren eller annan lämplig

person att utöva tillsyn över att

gäldenären fullgör sina åtaganden

enligt ackordet. Vid behov kan vikarie

förordnas.

Gäldenären skall ge tillsynsman

de uppgifter som denne begär och

följa de anvisningar som han lämnar.

Tillsynsman skall entledigas av

konkursdomaren, om han visar sig

olämplig eller annat vägande skäl föreligger.

Entledigande får e j ske utan

att tillsynsmannen fått tillfälle att

yttra sig.

173 §.

Arvode till tillsynsman och ersättning

för kostnad som uppdraget

medfört bestäms av rätten, om tillsynsmannen

eller gäldenären gör

framställning därom. Så länge ackordet

ej fullgjorts, får sådan framställning

också göras av borgenär vars

fordran omfattas av ackordet.

in §.

Visar det sig efter fastställelse av

ackord att gäldenären gjort sig skyldig

till oredlighet mot borgenärer

eller i hemlighet gynnat någon borgenär

för att inverka på ackordsfrågans

avgörande,

eller åsidosätter gäldenären vad

som åligger honom enligt 172 § andra

stycket,

eller försummar han på annat sätt

uppenbart sina åtaganden enligt ackordet,

kan rätten på ansökan av borgenär

vars fordran omfattas av ackordet

förklara, att den eftergift som genom

detta medgivits gäldenären har

förfallit. Förlikning är ej tillåten.

Även om den eftergift som medgivits

gäldenären förklarats förfallen,

äga borgernärerna i övrigt göra

ackordet gällande mot gäldenären eller

borgensmän för detsamma.

1 Senaste lydelse 1964: 184.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

173 §.

Varder i fall, då ackordsförslag ej

utgör hinder för utdelning, kungörelse

om slututdelning utfärdad innan

ackordsfrågan blivit avgjord,

skall frågan anses förfallen den dag,

då kungörelsen utfärdades.

174 §.

Över beslut, varigenom ackordsärende

visas åter till borgenärerna,

må ej klagas.

183 §.

Menar någon borgenär att omröstning

rörande val av förvaltare eller

granskningsman eller suppleant för

granskningsman ej skett lagligen eller

att beslut av borgenärerna i annan

fråga, vars avgörande ankommer

på dem, ej tillkommit lagligen, äger

han anföra besvär däröver.

Menar någon borgenär, att omröstning

rörande val av förvaltare

eller granskningsman eller suppleant

för granskningsman icke lagligen

skett eller att beslut av borgenärerna

i annan fråga, vars avgörande på

dem ankommer, icke lagligen tillkommit,

äge han däröver anföra besvär.

Har ackordsfråga hänskjutits

till rättens prövning, skall dock beträffande

klagan över borgenärernas

beslut i ackordsfrågan vad i 164 §

femte stycket sägs lända till efterrättelse;

och må särskild klagan ej föras

över beslut, varigenom prövningen

av ackordsförslag uppskjutits eller

sådant förslag förklarats vilande

eller framställning om dylik åtgärd

beträffande ackordsförslag blivit avslagen,

där ej i sistnämnda fall ackordsfrågan

till följd av beslutet

skall anses hava förfallit.

Är beslut —--------är stadgat.

Vill gäldenären-------—---motsvarande tillämpning.

Borgenärsbeslut gånge---------— är anhängigt.

204 §.

Har handling, som enligt vad i denna

lag är stadgat skall ingivas till

konkursdomaren i två exemplar, ingivits

allenast i ett exemplar, besörj e

konkursdomaren avskrift av handlingen;

och gällde den, som ingivit

handlingen, lösen för avskriften.

1 Senaste lydelse 1946: 809.

Om handling som skall ingivas till

konkursdomaren i två eller flera

exemplar ej inkommit i föreskrivet

antal, ombesörjer konkursdomaren

behövliga avskrifter på ingivarens

bekostnad.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

191

(Nuvarande lydelse)

I fråga om inlaga eller annan handling,

som på grund av stadgande i

denna lag skall ingivas till konkursdomaren,

äge vad i 33 kap. 3 § rättegångsbalken

är stadgat motsvarande

tillämpning.

Varder, då avskrift erfordras av

handling, som borgenär insänt med

posten, kostnaden för avskriften ej

erlagd av borgenären, vare konkursboet

pliktigt att förskjuta sagda kostnad.

208

Konkursdomaren skall föra dagbok,

vari för varje konkurs antecknas:

när och av vem konkursansökningen

blivit gjord; dagen då beslutet

om egendomsavträde meddelades;

namn å rättens ombudsman, å förvaltare,

å granskningsman och å god

man, som utsetts jämlikt 185 § under

2); underrättelse, som avses i

52 § fjärde stycket; inkomna framställningar

och i anledning därav eller

eljest av konkursdomaren eller

rätten vidtagna åtgärder; samt dagen

för konkursens upphörande. Dagboken

skall ock lämna fullständig upplysning

om gäldenärens hemvist vid

tiden för egendomsavträdet samt, då

han flyttat till annat ställe, om hans

nya hemvist.

(Föreslagen lydelse)

I fråga om inlaga eller annan handling

som enligt denna lag skall ingivas

till konkursdomaren har 33 kap.

3 § rättegångsbalken motsvarande

tillämpning.

Om det behövs avskrift av handling

som inkommit från borgenär

och denne ej betalt kostnaden för

avskriften, skall konkursboet förskjuta

kostnaden.

§•

Hos konkursdomaren föres särskild

dagbok över konkursärenden.

Handlingar i ärendena sammanföras

i akter.

Närmare föreskrifter för tillämpningen

av denna lag meddelas av

Konungen.

210 §.

Över beslut--------sina åligganden.

Vill någon----—----allmänna tidningarna.

Beslut av konkursdomaren i frågor,

som omförmälas i 3, 4 eller 6

kap., gånge utan hinder av förd klagan

i verkställighet, där ej förbud

däremot från hovrätten kommer;

dock att vad sålunda stadgats icke

skall äga tillämpning å beslut, varigenom

förelagt vite utdömts.

Beslut av konkursdomaren i frågor

som avses i 3, 4 eller 6 kap. eller

om förordnande eller entledigande av

tillsynsman enligt 172 § går i verkställighet

utan hinder av att ändring

i beslutet sökes, om ej annat förordnas.

Detta gäller dock ej i fråga om

beslut, varigenom förelagt vite utdömts.

211

Mål, som avses i 16, 27, 85, 93, 98,

164 eller 183 §, skall utan förberedelse

företagas till huvudförhandling.

1 Senaste lydelse 1957: 97.

§•*

Mål, som avses i 16, 27, 85, 93, 98,

163 eller 183 §, skall utan förberedelse

företagas till huvudförhand
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Utsättes målet till fortsatt eller ny

huvudförhandling, äge rätten, om det

erfordras för att målet vid denna

skall kunna slutföras, förordna, att

förberedelse skall äga rum, samt

meddela erforderliga föreskrifter därom.

Vid huvudförhandling vare häradsrätt

domför med tre i nämnden.

Mål, som — —----—---under förberedelsen.

Uteblir i----— —--är stadgat.

Beträffande talan —-------ej föras.

(Föreslagen lydelse)

ling. Utsättes målet till fortsatt eller

ny huvudförhandling, äger rätten,

om det erfordras för att målet då

skall kunna slutföras, .förordna att

förberedelse skall äga rum och ge

föreskrifter därom. Vid huvudförhandling

är häradsrätt domför med

tre i nämnden.

213 §.

Har borgenär för sin röst vid borgenärssammanträde

betingat sig särskilda

fördelar av gäldenären eller

av annan på gäldenärens vägnar,

straffes med dagsböter eller fängelse

i högst ett år.

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssammanträde

betingat sig särskild

förmån av gäldenären, dömes

till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Äldre lag skall gälla, när ackordsförslag ingivits före den nya lagens ikraftträdande.

När beslut om inledande av ackordsförhandling utan konkurs meddelats

före den nya lagens ikraftträdande, skall den äldre lydelsen av 19 och 35 §§

gälla.

1 Senaste lydelse 1942: 384.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

193

3) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 kap. 5 § och 13 kap. 15 § giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 13 kap. 15 § giftermålsbalken

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

8 KAP.

5 §•

Har gåva----------

Har givaren---- ------

Därest talan om gåvans återvinning

till givarens konkursbo är anhängig,

må mottagarens ansvar enligt

denna paragraf icke göras gällande.

---från ansvar.

----hos givaren.

År talan om gåvans återvinning

enligt konkurslagen eller lagen om

ackordsförhandling anhängig, får

mottagarens ansvar enligt denna paragraf

icke göras gällande.

13 KAP.

15

Då bodelning skett, äge make ingiva

den däröver upprättade handlingen

till rätten; och skall anmälan

om ingivandet och dagen därför

ofördröj ligen göras till äktenskapsregistret

samt kungörelse införas i

allmänna tidningarna och tidning

inom orten. Har make vid bodelningen

i märklig mån eftergivit sin

rätt, och avträdes hans egendom till

konkurs på grund av ansökning,

som gjorts inom ett år från bodelningshandlingens

ingivande till rätten,

gånge bodelningen, efter vad i

konkurslagen sägs, på borgenärernas

talan åter.

Vad i första stycket andra punkten

stadgas äge, när make är död, ej

tillämpning, om eftergiften gjorts av

hans arvingar.

§•

När bodelning skett, äger make

ingiva den däröver upprättade handlingen

till rätten. Om ingivandet och

dagen därför skall utan dröjsmål anmälan

göras till äktenskapsregistret

samt kungörelse införas i allmänna

tidningarna och tidning inom orten.

Om återgång av bodelning vid konkurs

eller i anledning av offentlig

ackordsförhandling eller vid egendoms

avträdande till förvaltning

av boutredningsman finnas bestämmelser

i konkurslagen och lagen om

ackordsförhandling samt i ärvdabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts proposition nr i36 år 1970

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 18 §lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s.10) om boskillnad

Härigenom förordnas, att 18 § lagen den 1 juli 1898 om boskillnad skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

18

Sedan boskillnad-------

Då skifte ägt rum, låte makarne

den över skiftet upprättade handling

ingivas till den rätt, som boskillnadsmålet

handlagt; och åligge det

rätten att utan dröjsmål låta i allmänna

tidningarna samt, där så ske

kan, i en eller två tidningar inom

orten kungöra, att handlingen blivit

till rätten inlämnad, med uppgift

tillika om dagen då det skett. Varder

ena makens egendom avträdd till

konkurs efter ansökning, som gjorts

inom tre månader från det skifteshandlingen

till rätten ingavs, gånge

skiftet, där det länt borgenärerna till

förfång, på deras talan åter. Samma

lag vare, där makes konkurs föregåtts

av offentlig ackordsförliandling,

som på grund av konkursen

förfallit, eller följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar från

det kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit införd i allmänna

tidningarna, samt beslutet

om inledande av ackordsförhandling

meddelats inom tid, som nyss

sagts. Talan, varom här förmäles,

skall anhängiggöras inom sex månader

från första borgenärssammanträdet;

och gälle i övrigt om den

talan vad i 39 § konkurslagen stadgas

om återvinning, som där avses.

(Föreslagen lydelse)

§•*

- ---gälden ansvarig.

När skifte ägt rum, skall makarna

ingiva den däröver upprättade handlingen

till den rätt som handlagt boskillnadsmålet.

Rätten skall utan

dröjsmål låta i allmänna tidningarna

samt, när det kan ske, i en eller

två ortstidningar kungöra att handlingen

inlämnats med uppgift om

dagen då det skett. Försättes endera

maken i konkurs efter ansökan, som

gjorts inom tre månader från att

skifteshandlingen ingavs till rätten,

går skiftet, när det länt borgenärerna

till förfång, åter på deras talan.

Detsamma gäller, när ansökan om

förordnande av god man enligt lagen

om ackords förhandling gjorts

inom nämnda tid och konkurs följt

på ansökan, som gjorts inom tre

veckor från att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när offentlig

ackords förhandling följt,

denna upphörde. Kommer i stället

offentligt ackord till stånd, går skiftet

också åter på talan av borgenär,

som omfattas av ackordet, under

den förutsättning som angivits i det

föregående. Beträffande talan om

återgång av skifte skall vad konkurslagen

och lagen om ackordsförliandling

föreskriver om talan angående

återvinning ha motsvarande

tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Den nya lagen gäller ej, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling

utan konkurs.

1 Senaste lydelse 1921: 233.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

195

5) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 kap. 11 § ärvdabalken

Härigenom förordnas, att 19 kap. 11 § ärvdabalken skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

11

Boutredningsmannen har----

Finnas tillgångarna ej förslå till

gäldens betalning, skall boutredningsmannen

söka träffa uppgörelse

med borgenärerna angående deras

förnöjande. Kan uppgörelse ej

ernås och fylla delägarna ej bristen,

skall boets egendom av boutredningsmannen

avträdas till konkurs. I

I fråga-----------

(Föreslagen lydelse)

§•

--erforderliga åtgärder.

Finnas tillgångarna ej förslå till

gäldens betalning, skall boutredningsmannen

söka träffa uppgörelse

med borgenärerna. Om frivillig uppgörelse

ej kan nås och delägarna ej

fylla bristen samt offentligt ackord

ej heller kommer till stånd, skall boutredningsmannen

avträda boets

egendom till konkurs.

--kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

6) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 8 §§ handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 och 8 §§ handelsbalken skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

År gäldbunden

Förmånsrätt i

Har på

Därefter skall utgå arvode och

kostnadsersättning till den, som enligt

lag eller förordnande av rätten

eller domaren förvaltat eller vårdat

dödsbos egendom i delägarnas ställe

eller biträtt vid boutredning eller

arvskifte, så ock till den, som enligt

lagen om ackords förhandling utan

konkurs förordnats till rättens ombudsman

eller god man, därest det

belopp, som skall utgå, bestämts efter

ty i nämnda lag sägs.

----kortare tid.

pensionsutfästelse m. m.

innehållna beloppet.

Därefter skall utgå arvode och

kostnadsersättning till den, som enligt

lag eller förordnande av rätten

eller domaren förvaltat eller vårdat

dödsbos egendom i delägarnas ställe

eller biträtt vid boutredning eller

arvskifte, samt arvode och kostnadsersättning

till god man enligt lagen

om ackordsförhandling eller tillsynsman

enligt nämnda lag eller

konkurslagen.

4 §4

8

Sedan äge---------

Har i fall, då konkurs föregåtts

av offentlig ackordsförhandling, som

på grund av konkursen förfallit, eller

då konkurs följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar från

det kungörelse om sådan förhandlings

upphörande varit i allmänna

tidningarna införd, beslutet om inledande

av ackordsförhandling meddelats

inom tid, som i första stycket

sägs, från den dag, då utmätning

verkställdes, äge förmånsrätt, varom

i första stycket stadgas, ej rum.

§-2

boutredningsman förordnades.

Har förordnande av god man enligt

lagen om ackordsförhandling

föregått och konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan

av godmansförordnandet förföll

eller, när offentlig ackordsförhandling

följt, denna upphörde, skall vad

som i första stycket sägs om konkursansökningen

i stället gälla ansökningen

om förordnande av god

man.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Den nya lagen gäller ej, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling

utan konkurs.

1 Senaste lydelse 1967: 532.

2 Senaste lydelse 1935: 32.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

197

7) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 20november 1845 (nr 50s.l)

i avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 20 november 1845 i avseende

på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

Är köpeavhandling så upprättad

och behandlad, som i 1 § sägs, men

inträffar utmätning inom trettio dagar

efter det avhandlingen inför rätten

företeddes, eller försättes säljaren

i konkurs efter ansökning, som

gjorts inom sagda tid, vare den sålda

egendomen ej fredad från att utmätas

eller att till konkursboet räknas.

Lag samma vare, där konkurs

föregåtts av offentlig ackordsförhandling,

som på grund av konkursen

förfallit, eller följt på ansökning,

som gjorts inom fjorton dagar

från det kungörelse om ackordsförhandlings

upphörande varit i allmänna

tidningarna införd, samt beslutet

om inledande av ackordsförhandling

meddelats inom tid, som

i första punkten sägs. Göres efter utgången

av sistnämnda tid jäv mot

köpeavhandling, vilken befinnes så

upprättad och behandlad, som nyss

sagts, vare, där jävet göres vid utmätningstillfälle,

fordringsägaren

skyldig att, om han vill fullfölja

jävet, inom en månad därefter väcka

talan mot såväl säljaren som köparen

vid den domstol, till vilken

utmätningsmannens t j änstgöringsområde

hör, eller vare all talan i ty

mål kvitt; och stånde godset i kvar
-

(Föreslagen lydelse)

§Ä

Är köpeavhandling så upprättad

och behandlad, som sägs i 1 §, men

inträffar utmätning inom trettio dagar

efter att avhandlingen företeddes

inför rätten, eller försättes säljaren

i konkurs efter ansökan, som

gjorts inom sagda tid, är den sålda

egendomen ej fredad från att utmätas

eller att räknas till konkursboet.

Detsamma gäller, när ansökan om

förordnande av god man enligt lagen

om ackordsförhandling gjorts

inom nämnda tid och konkurs följt

på ansökan, som gjorts inom tre veckor

från att verkan av godmansförordnandet

förföll eller, när offentlig

ackordsförhandling följt, denna upphörde.

Göres efter utgången av förstnämnda

tid jäv mot köpeavhandling,

vilken finnes så upprättad och behandlad

som nyss sagts, och göres

jävet vid utmätningstillfälle, är

fordringsägaren skyldig att, om han

vill fullfölja jävet, inom en månad

därefter väcka talan mot såväl säljaren

som köparen vid den domstol

till vilken utmätningsmannens

tjänstgöringsområde hör. Han har

eljest förlorat all rätt till talan i målet.

Godset står under tiden i kvarstad,

om sökanden inom fjorton dagar

efter utmätningsförrättningen

1 Senaste lydelse 1963: 256.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse)

stad, därest sökanden inom fjorton

dagar efter utmätningsförrättningen

hos överexekutor ställer full borgen

för den kostnad och skada, som av

kvarstaden följa kan; var säljarens

egendom avträdd till konkurs, skall

vad om återvinning av lös egendom

till konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen

äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

hos överexekutor ställer full borgen

för den kostnad och skada som kan

följa av kvarstaden. Var säljarens

egendom avträdd till konkurs, skall

vad som i 39 § konkurslagen föreskrivs

om återvinning av lös egendom

till konkursbo ha motsvarande

tillämpning.

Om talan i anledning av ackordsförhandling

finnas särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Den nya lagen gäller ej, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling

utan konkurs.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136 år 1970

199

8) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 117 § lagen den 8 april 1927 (nr 77) om

försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 117 § lagen den 8 april 1927 om försäkringsavtal

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

117

Varder, innan tio år förflutit från

försäkringsavtalets ingående, försäkringstagaren

försatt i konkurs, och

finnes han hava under de tre senaste

åren före beslutet om egendomsavträde

till betalning av premie för

försäkring, som enligt 116 § ej kan

göras till föremål för utmätning, använt

belopp, som vid den tid, då betalningen

skedde, ej stod i skäligt

förhållande till hans villkor, äge

konkursboet hos försäkringsgivaren

utkräva vad sålunda för mycket erlagts,

i den mån tillgodohavandet

hos denne därtill förslår. Har ej försäkringstagaren

lämnat konkursboet

samtycke till beloppets utkrävande,

åligger det konkursboet att

för prövning av dess rätt inom sex

månader från första borgenärssammanträdet

instämma försäkringstagaren.

Ej må —

§•

Försättes försäkringstagaren i

konkurs efter ansökan, som gjorts

innan tio år förflutit från försäkringsavtalets

ingående, och har han

under de tre senaste åren före konkursansökningen

eller senare till betalning

av premie för försäkring,

som enligt 116 § ej kan göras till

föremål för utmätning, använt belopp,

som vid den tid då betalningen

skedde ej stod i skäligt förhållande

till hans villkor, äger konkursboet

hos försäkringsgivaren utkräva vad

som sålunda erlagts för mycket, i

den mån tillgodohavandet hos denne

förslår. Har ej försäkringstagaren

lämnat konkursboet samtycke till

utkrävande av beloppet, åligger det

konkursboet att för prövning av dess

rätt inom sex månader från första

borgenärssammanträdet instämma

försäkringstagaren.

Har förordnande av god man enligt

lagen om ackordsförhandling

föregått och konkursansökningen

gjorts inom tre veckor från att verkan

av g o dmansför ordnandet förföll

eller, när ackordsförhandling följt,

denna upphörde, skall vad som i

första stycket sägs om konkursansökningen

i stället gälla ansökningen

om förordnande av god man.

--må återkallas.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om talan i anledning av ackordsförhandling

finnas särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari...

Den nya lagen gäller ej, när beslut om inledande av ackordsförhandling

meddelats enligt lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling

utan konkurs.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

201

9) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1956 (nr 217) om vissa

kreditinrättningars konkurs

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 maj 1956 om vissa kreditinrättningars

konkurs skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

Konkursdomaren äger-----

Förvaltarna åligger------

Förteckningen skall------

Fordran, som---------

Till borgenärer, varom ovan i denna

paragraf förmäles, skola kallelsebrev

enligt 20 § konkurslagen icke

utsändas. Erinran därom skall intagas

i kungörelse, som sägs i 19 §

samma lag. Meddelanden enligt 103 §

konkurslagen skola ej heller utsändas

till sådana borgenärer, utan skall

i stället vad konkursdomaren enligt

sistnämnda paragraf bestämt kungöras

en gång i allmänna tidningarna

och den eller de ortstidningar,

som bestämts för offentliggörande

av kungörelser om konkursen. Utan

hinder av vad i 129, 156, 160, 161

och 189 §§ konkurslagen föreskrives

om utsändande av meddelanden

samt avskrifter av ackordsförslag

och yttranden må innehållet i nämnda

meddelanden och handlingar i

annan ordning, som av konkursdomaren

bestämmes efter samråd med

rättens ombudsman och förvaltarna,

bringas till ifrågavarande borgenärers

kännedom. Underrättelse om

vad sålunda bestämts skall genom

rättens ombudsmans försorg kungöras

i de tidningar, som nyss sagts.

(Föreslagen lydelse)

§•

-----har kontor.

---jämte räntefoten.

- kreditinrättningens kontor.

----utsatta tiden.

Till borgenärer som omtalas ovan

i denna paragraf skola kallelsebrev

enligt 20 § konkurslagen ej sändas.

Erinran därom skall intagas i kungörelse,

som sägs i 19 § samma lag.

Meddelanden enligt 103 § konkurslagen

skola ej heller sändas till sådana

borgenärer. Vad konkursdomaren

bestämt enligt sistnämnda

paragraf skal! i stället kungöras en

gång i allmänna tidningarna och den

eller de ortstidningar som bestämts

för offentliggörande av kungörelser

om konkursen. Utan hinder av vad

som i 129, 155, 156, 160, 163, 165 och

189 §§ konkurslagen sägs om utsändande

av meddelanden samt avskrifter

av ackordsförslag och yttranden

får innehållet i nämnda meddelanden

och handlingar bringas till ifrågavarande

borgenärers kännedom i

annan ordning som av konkursdomaren

bestämmes efter samråd med

rättens ombudsman och förvaltarna.

Underrättelse om vad som sålunda

bestämts skall genom rättens ombudsmans

försorg kungöras i de tidningar

som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Äldre lag skall gälla, när ackordsförslag ingivits före den nya lagens

ikraftträdande.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

10) Förslag

till

Förordning

om ändring i 71 § nppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att till 71 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953

skall fogas ett nytt mom. med nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

71 §d

3 mom. Har enligt lagen den . . .

(nr . . .) om ackords för handling god

man förordnats före utgången av tid

som angives i 1 eller 2 mom. och

kommer ackord till stånd, får utan

hinder av vad som i nämnda mom.

sägs åtgärder för uttagande av skatt

vidtagas inom två år från utgången

av det uppbördsår då ackordet skolat

vara fullgjort.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari...

1 Senaste lydelse 1967: 625.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

203

11) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)

om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 16 maj 1958 om sjömansskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Har redare----— -

Revisionskrav mot----

Åtgärder för---— —

Utan hinder------

(Föreslagen lydelse)

20 §.i

---skolat verkställas.

■ -—■ — skatteavdraget verkställdes.

av sjömansskattenämnden.

---utslaget meddelades.

Har enligt lagen den ... (nr .. .)

om ackordsförhandling god man förordnats

före utgången av tid som angives

i det föregående och kommer

ackord till stånd, får utan hinder av

vad ovan sägs åtgärder för uttagande

av skatt vidtagas inom två år från

utgången av det uppbördsår då ackordet

skolat vara fullgjort.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari. ..

1 Senaste lydelse 1967: 636.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

12) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 17 december 1965 (nr 852)

om ackord och avskrivning rörande vissa skatter

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 17 december 1965 om

ackord och avskrivning rörande vissa skatter skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Bestämmelserna i---— -— ----särskilt föreskrivet.

Med skatt-------— — — — •— än tull.

Har enligt lagen den ... (nr . . .)

om ackordsförhandling god man förordnats

före utgången av tid som enligt

särskild föreskrift gäller för vidtagande

av åtgärder för att uttaga

skatt och kommer ackord till stånd,

får utan hinder av sådan föreskrift

åtgärder vidtagas inom två år från

utgången av det uppbördsår då ackordet

skolat vara fullgjort.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari.. .

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 136 år 1970

205

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 19 maj 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 14 maj 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet den 20 mars 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att enligt

87 § regeringsformen lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättade

förslag till 1) ackordslag, 2) lag om ändring i konkurslagen, 3) lag

om ändring i giftermålsbalken, 4) lag om ändring i lagen om boskillnad, 5)

lag om ändring i ärvdabalken, 6) lag om ändring i handelsbalken, 7) lag om

ändring i förordningen i avseende på handel om lösören, som köparen låter

i säljarens vård kvarbliva, 8) lag om ändring i lagen om försäkringsavtal,

9) lag om ändring i lagen om vissa kreditinrättningars konkurs.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Gerhard Wikrén.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj ds proposition nr 136 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

14 maj 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över förslag

till

1) ackordslag,

2) lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

3) lag om ändring i giftermålsbalken,

4) lag om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad,

5) lag om ändring i ärvdabalken,

6) lag om ändring i handelsbalken,

7) lag om ändring i förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på handel om

lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

8) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

9) lag om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen,

dels de vid statsrådsprotokollet den 20 mars 1970 fogade förslagen till

10) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),

11) förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970 207

Innehållsförteckning

Propositionen ......................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. 1

Lagförslag..................................................... 3

Förslag till ackordslag......................................... 3

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1921:225) ............ 14

Förslag till lag om ändring i giftermålsbalken.................... 32

Förslag till lag om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad____ 33

Förslag till lag om ändring i ärvdabalken........................ 34

Förslag till lag om ändring i handelsbalken...................... 34

Förslag till lag om ändring i förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på

handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva .. 35

Förslag till lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal .. 37

Förslag till lag om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars

konkurs............................................ 38

Förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272) .... 39

Förslag till förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt

.................................................. 40

Utdrag av statsrådsprotokollet den 20 mars 1970 .................... 41

1. Inledning.................................................. 41

2. Allmän motivering.......................................... 42

2.1 Huvuddragen av gällande rätt .......................... 42

2.2 Ackordslagstiftningen i övriga nordiska länder............ 45

2.3 Lagberedningens förslag och yttrandena över det.......... 47

2.3.1 Allmänna synpunkter på ackordslagstiftningen...... 47

2.3.2 God man vid ackordsförhandling.................. 50

2.3.3 Konkurs och utmätning sedan god man förordnats . . 52

2.3.4 Minsta dividend vid offentligt ackord.............. 53

2.3.5 Borgenärer vid offentligt ackord .................. 55

2.3.6 Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord........... 59

2.3.7 Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt

ackord...................................... 60

2.3.8 Återvinning vid offentligt ackord.................. 61

2.3.9 Förfarandet vid förhandling om offentligt ackord .... 64

2.3.10 Tillsyn över ackordets fullgörande m. m............. 68

2.4 Departementschefen.................................. 69

2.4.1 Allmänna synpunkter ............................ 69

2.4.2 God man vid ackordsförhandling.................. 70

2.4.3 Konkurs och utmätning sedan god man förordnats . . 72

2.4.4 Minsta dividend vid offentligt ackord.............. 72

2.4.5 Borgenärer vid offentligt ackord .................. 74

2.4.6 Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord............ 78

2.4.7 Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt

ackord...................................... 78

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1970

2.4.8 Återvinning vid offentligt ackord.................. 79

2.4.9 Förfarandet vid förhandling om offentligt ackord .... 82

2.4.10 Tillsyn över ackordets fullgörande m. in........... 85

3. Specialmotivering .......................................... 85

3.1 Förslaget till ackordslag................................ 85

3.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen.............. 131

3.3 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken.......... 146

3.4 Förslaget till lag om ändring i boskillnadslagen............ 147

3.5 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken................ 148

3.6 Förslaget till lag om ändring i handelsbalken.............. 150

3.7 Förslaget till lag om ändring i lösöreköpsförordningen...... 151

3.8 Förslaget till lag om ändring i försäkringsavtalslagen...... 152

3.9 Förslaget till lag om ändring i lagen om vissa kreditinrättningars

konkurs ...................................... 154

3.10 Förslagen till ändring i uppbördsförordningen och förordningen

om sjömansskatt................................ 154

4. Hemställan ................................................ 158

Bilaga:

Lagberedningens förslag .................................... 160

Utdrag av lagrådets protokoll den 19 maj 1970 ...................... 205

Utdrag av statsrådsprotokollet den 14 maj 1970 .................... 206

KARCUS BOKTR. STHLM 1970 700181

Doktrin (1)

  1. Anm: Lagen om företagsrekonstruktion, En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm 1997, 294 s., SvJT 1999 s. 376, på s. 384 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 1LU 1970:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förmånsrättslag, m. m., såvitt propositionen behandlats av första lagutskottet, jämte i ämne s. 47 i texten
  2. 1LU 1970:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ackordslag m. m. jämte motion i ämnet. s. 1 i texten

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. RH 2012:32 ur registret · dokumentnivå
  2. RH 1994:77 ur registret

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. JT 2025/26 s. 850 s. 876 i texten · dokumentnivå
  2. SvJT 1999 s. 376 Anm: Lagen om företagsrekonstruktion, En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm 1997, 294 s. s. 384 i texten