Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m

1970-04-10 · 21 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:140, Med förslag till lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

1

Nr 140

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.;

given Sofiero den 5 juni 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i lagen (1965: 94)

om polisregister in. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i polisregisterlagen, vilka har

samband med uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem. Ändringarna

innebär i huvudsak en begränsning av uppgiftslämnandet från

polisregister samt en viss justering av de regier som gäller för intygsgivning

till länsstyrelse och statens invandrarverk.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr HO

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 140 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1965: 94) om polisregister m. in.,

dels att 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)

7

I uppgift från polisregister till enskild

eller i sammanställning enligt

5 § må ej medtagas anteckning om

1. böter, villkorlig dom, skyddstillsyn,

överlämnande till särskild

vård, dom varigenom någon enligt

33 kap. 2 § brottsbalken förklarats

fri från påföljd, dom vari förordnats

om villkorligt anstånd med intagning

i arbetsanstalt, beslut av åklagare att

icke tala å brott eller beslut om förpassning

eller utvisning, sedan tio år

förflutit från dom eller beslut;

2. fängelse, ungdomsfängelse, internering

eller intagning i arbetsanstalt,

sedan tio år förflutit från frigivningen

eller övergången till vård

utom anstalt;

3. vandel i övrigt, sedan tio år förflutit

från den händelse som föranlett

anteckningen.

Anteckning om —--- ■— --

Har före ---------- — i

(Föreslagen lydelse)

§•

I uppgift från polisregister må, om

ej annat följer av 7 a §, ej medtagas

anteckning om

1. böter, sedan fem år förflutit

från dom, beslut eller godkännande

av strafföreläggande;

2. villkorlig dom, skyddstillsyn,

överlämnande till särskild vård, dom

varigenom någon enligt 33 kap. 2 §

brottsbalken förklarats fri från påföljd,

dom vari förordnats om villkorligt

anstånd med intagning i arbetsanstalt,

beslut av åklagare att

icke tala å brott eller beslut om förpassning

eller utvisning, sedan tio år

förflutit från dom eller beslut;

3. fängelse, ungdomsfängelse, internering

eller intagning i arbetsanstalt,

sedan tio år förflutit från frigivningen

eller övergången till vård

utom anstalt;

4. vandel i övrigt, sedan tio år förflutit

från den händelse som föranlett

anteckningen.

- — — jämte förvisningen.

otsvarande tillämpning.

7 a §.

Begränsning som anges i 7 § skall

ej iakttagas, om för särskilt fall fullständiga

uppgifter begäras av myn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

8

Intyg eller---------—

När intyg eller utlåtande lämnas

till annan än justitiekanslern, riksdagens

ombudsmän, rikspolisstyrelsen,

länspolischef, polischef eller allmän

åklagare, må hänsyn icke tagas

till sådant förhållande varom anteckning

i polisregister i fall som avses i

6 eller 7 § ej må medtagas i uppgift

från registret.

(.Föreslagen lydelse)

dighet som sägs i 3 § 1 eller av myndighet

som av Konungen fått tillstånd

att erhålla utdrag eller upplysning

utan begränsning enligt 7 §.

Även om fullständiga uppgifter ej

begärts enligt första stycket, skall

till myndighet som sägs i 3 § 1 lämnas

uppgift om dom eller beslut varigenom

någon ådömts förvisning

med sådant förbud att återvända till

riket som icke är begränsat till alt

gälla viss tid.

I utdrag eller upplysning till åklagare

lämnas alltid uppgift om anteckning

rörande verkställd sinnesundersökning

eller rättspsykiatrisk

undersökning.

§•

— tillstånd därtill.

När intyg eller utlåtande lämnas

till annan myndighet än som sägs i

3 §1 eller till enskild, må hänsyn icke

tagas till misstanke varom anteckning

i fall som avses i 6 § första stycket

ej må medtagas i uppgift från

polisregister. Vid utfärdande av intyg

eller utlåtande till annan än justitiekanslern,

riksdagens ombudsmän,

rikspolisstyrelsen, länspolischef,

polischef eller allmän åklagare

må hänsyn icke tagas till gärning

som avses i 6 § andra stycket.

Begränsning som anges i 7 § skall

iakttagas även vid utfärdande av

intyg eller utlåtande. Har myndighet

som sägs i 3 § 1 för särskilt fall

begärt att intyg eller utlåtande skall

grundas på fullständiga uppgifter,

skall dock sådan begränsning ej iakttagas.

1 intyg eller utlåtande till sådan

myndighet må alltid beaktas anteckning

rörande förvisning som avses

i 7 a § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

10 april 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen

om polisregister m. m. och anför.

1. Inledning

Sedan ett par år pågår arbete med att lägga om de centrala polisregistren

hos rikspolisstyrelsen samt det allmänna kriminalregistret för automatisk

databehandling. Arbetet ingår som ett led i uppbyggnaden av rättsväsendets

informationssystem (RI). Häri ingår också en teknisk samordning av

rikspolisstyrelsens s. k. personregister och det allmänna kriminalregistret.

Förslag om en sådan samordning har lagts fram i prop. 1970:54. Ett av

syftena med omläggnings- och samordningsarbetet är att göra det möjligt

att på maskinell väg framställa utdrag av de register som skall ingå i systemet.

Under arbetet att planera och förbereda övergången till databehandling

av polisregistren och kriminalregistret har frågor uppkommit om ändringar

i lagstiftningen rörande dessa register. I prop. 1970: 54 har lagts fram förslag

om vissa sådana ändringar i fråga om kriminalregistret. I skrivelser till

Kungl. Maj :t den 5 december 1969 och den 6 mars 1970 har rikspolisstyrelsen

föreslagit vissa ändringar i lagstiftningen om polisregister. Förslagen

har främst samband med uppbyggnaden av det dataregister som skall användas

för bl. a. framställning av utdrag av rikspolisstyrelsens personregister.

I stort sett syftar förslagen till att förenkla och rationalisera uppgiftslämnandet

från centrala polisregister.

Över rikspolisstyrelsens framställning den 5 december 1969 har yttranden

avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), kriminalvårdsstyrelsen,

socialstyrelsen, postverket, generaltullstyrelsen, statens invandrarverk,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

5

riksdagens justitieombudsman Lundvik (JO), länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, trafikmålskommittén,

körkortsutredningen och Sveriges advokatsamfund.

2. Gällande rätt

De grundläggande bestämmelserna om polisregister finns i lagen (1965:94)

om polisregister m. m. (PRL, ändrad senast 1968: 706). Närmare föreskrifter

om polisregister har meddelats i polisregisterkungörelsen (1969: 38)

(PRK, ändrad 1969: 319).

Enligt 1 § PRL omfattar lagen register som förs hos rikspolisstyrelsen

eller annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, för vilket

någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons vandel i övrigt.

Rikspolisstyrelsens polisregister brukar betecknas som centrala register,

medan polisregister hos annan myndighet är antingen regionalt eller lokalt

register. Det mest omfattande av de centrala registren är det s. k. personregistret,

vari antecknas uppgifter rörande bl. a. misstankar om brott,

ådömda påföljder och verkställighet av påföljder. Registret består av ett

namnregister och ett personnummerregister med tillhörande akter. Förutom

personregistret för rikspolisstyrelsen ett flertal andra register om vilka föreskrifter

finns i PRL.

Innehållet i polisregister skall enligt 2 § PRL begränsas till uppgifter som

polisen behöver för att kunna förebygga eller uppdaga brott och fullgöra sin

verksamhet i övrigt. Närmare föreskrifter om innehållet i centrala polisregister

har meddelats i 2—8 §§ PRK. Enligt 2 § PRK får rikspolisstyrelsen

i polisregister anteckna uppgifter om den som har ådömts påföljd eller genom

godkänt strafföreläggande har bötfällts för brott mot vissa författningar,

bl. a. brottsbalken (med vissa undantag), narkotikaförordningen

(1962:704), narkotikastrafflagen (1968:64) samt lagen (1951:649) om

straff för vissa trafikbrott (med vissa undantag). Andra brott får antecknas

endast om påföljden är lägst 25 dagsböter eller normerade böter till ett belopp

av lägst 1 000 kronor eller om annan påföljd än böter har ådömts. Anteckning

får också i vissa fall göras om den beträffande vilken åklagare har

beslutat att underlåta åtal samt om den som enligt dom eller beslut skall

förvisas eller utvisas ur riket eller förpassas med förbud att återvända. Enligt

6 § PRK får anteckning vidare göras om den som är misstänkt för brott,

vars registrering är av särskild betydelse för brottsspaning.

I 14 § PRK ges bestämmelser om när uppgift som har tagits in i polisregister

skall utgå ur registret. Enligt paragrafen skall gallring göras bl. a.

när misstanke som har antecknats inte längre föreligger eller när domstol

har frikänt någon för åtalad gärning eller funnit den tilltalade skyldig men

inte dömt honom till påföljd, som skall antecknas i registret, och den till
1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr no

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kiingl. Maj:ts proposition nr HO år 1970

talade inte heller skall vara registrerad som misstänkt. Också i annat fall skall

uppgift som inte behövs för registret gallras. Gallring skall dock göras endast

om det kan ske med hänsyn till registrets tekniska beskaffenhet.

Bestämmelser om vem som kan få utdrag av polisregister eller upplysning

om dess innehåll finns i 3—5 §§ PRL och 16—22 §§ PRK. Enligt 3 § 1 PRL

skall sådant utdrag eller sådan upplysning meddelas på framställning av

JK, JO, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten (statens invandrarverk),

länsstyrelse, polischef eller allmän åklagare. Utdrag eller

upplysning skall enligt 3 § 2 meddelas också till annan myndighet, om och

i den mån Kungl. Maj :t för visst slag av ärenden eller för särskilt fall har

gett tillstånd därtill. I PRK har sådant tillstånd meddelats för vissa myndigheter.

Sålunda får enligt 16 § PRK utdrag eller upplysning meddelas till

generaltullstyrelsen och till tjänsteman vid tullverket med åtalsrätt. Enligt

17 § PRK får utdrag av rikspolisstyrelsens polisregister meddelas på framställning

av kriminalvårdsstyrelsen, poststyrelsen eller postdirektör samt

vissa myndigheter och sammanslutningar inom mentalsjukvården och

barna- och ungdomsvården. Rätt att få sådant utdrag föreligger endast i

fråga om den som söker anställning inom dessa myndigheters eller sammanslutningars

verksamhetsområden. Vidare krävs att tillfredsställande utredning

om sökandens lämplighet för den sökta befattningen inte utan avsevärd

olägenhet kan vinnas på annat sätt (18 § PRK).

Enskild person har enligt 3 § 3 PRL rätt att få utdrag av polisregister, om

Kungl. Maj :t medger att utdrag meddelas för visst ändamål och den enskilde

styrker att utdraget är avsett för sådant ändamål. Kungl. Maj :t kan

medge att upplysning meddelas också i annat fall, om den enskilde styrker

att hans rätt är beroende av att han får upplysning ur registret. Enligt 17 §

PRK kan enskild få utdrag av rikspolisstyrelsens register, om det krävs för

att han skall få tillstånd till inresa, uppehåll, arbete eller bosättning i främmande

stat.

Med stöd av 3 § PRL har i PRK också meddelats bestämmelser om rätt

för vissa myndigheter och enskilda att få utdrag av eller upplysning om

innehållet i polischefs polisregister. Sålunda kan övervakningsnämnd eller

skyddskonsulent, socialstyrelsen eller barnavårdsnämnd samt länsnykterlietsnämnd

eller kommunal nykterhetsnämnd få utdrag i vissa närmare angivna

ärenden (21 § PRK). Sådant utdrag kan också meddelas på framställning

av enskild som söker anställning vid FN-trupp (22 § PRK).

I 4 g PRL ges bestämmelser om rätt för utländsk myndighet att i vissa

fall få uppgift från polisregister. Enligt 5 § PRL får rikspolisstyrelsen till

vissa svenska och utländska myndigheter sända sammanställningar av

uppgifter från polisregister. Uppgifterna får avse domar, beslut, anstaltsvistelser,

avlägsnanden ur riket och andra förhållanden av betydelse för

brottsbekämpningen i fråga om personer som har gjort sig skyldiga till svår

eller vanemässig brottslighet eller asocialitet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Uppgifter från polisregister lämnas inte bara i form av utdrag eller andra

upplysningar om registerinnehållet utan också genom att polischef utfärdar

intyg eller utlåtande om någons vandel, redbarhet eller lämplighet

för viss verksamhet eller om annan liknande omständighet. Bestämmelser

om sådana s. k. vandelsintyg finns i 8 § PRL. Enligt första stycket i detta

lagrum får polischef utfärda vandelsintyg till JK, JO, rikspolisstyrelsen,

den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, polischef eller allmän

åklagare. Intyg får utfärdas också till annan myndighet, när det i lag eller

annan författning är föreskrivet att sådant intyg skall utfärdas. Enskild

person kan få vandelsintyg i de fall och i den ordning som särskilt anges i

lag eller annan författning. Med Kungl. Maj :ts tillstånd kan myndighet eller

enskild också i annat fall få vandelsintyg. En ofta förekommande form av

vandelsintyg är lämplighetsintyg för sökande av körkort.

I 6 och 7 §§ samt 8 § andra stycket PRL meddelas bestämmelser om vissa

begränsningar i uppgiftslämnandet från polisregister. En sådan bestämmelse

finns också i 19 § PRK. Enligt 6 § första stycket PRL får i uppgift till

enskild eller i sammanställning enligt 5 § PRL anteckning om misstanke

för brott tas med endast om åtal har väckts för brottet. Enligt andra stycket

samma paragraf kan bara JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef

och allmän åklagare få uppgift om gärning, för vilken har meddelats

frikännande dom. Sålunda saknar bl. a. länsstyrelse och statens invandrarverk

rätt att få sådana uppgifter.

7 § PRL innehåller bestämmelser om att registeranteckningar efter viss

tid inte skall tas med i sådan uppgift från polisregister som lämnas till

enskild eller i sammanställning enligt 5 §. Rörande innehållet i dessa s. k.

rehabiliteringsbestämmelser bör här anföras följande. Enligt 7 § första stycket

1 får uppgift inte lämnas om dom avseende böter, villkorlig dom, skyddstillsyn

eller överlämnande till särskild vård, dom varigenom någon enligt

33 kap. 2 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd, dom vari förordnats

om villkorligt anstånd med intagning i arbetsanstalt, beslut av åklagare att

inte tala å brott eller beslut om förpassning eller utvisning sedan tio år har

förflutit från domen eller beslutet. Uppgift om dom varigenom någon har

dömts till fängelse, ungdomsfängelse, internering eller intagning i arbetsanstalt

får enligt 7 § första stycket 2 inte tas med, sedan tio år har förflutit

från frigivningen eller övergången till vård utom anstalt. Finns i registret

annan vandelsuppgift, får den inte lämnas ut sedan tio år har förflutit från

den händelse som föranledde anteckningen. Anteckning om förvisning skall

enligt 7 § andra stycket PRL tas med under tid som är föreskriven för den

brottspåföljd som ådömdes i samband med förvisningen.

Från dessa regler görs undantag, när det före utgången av rehabiliteringstiden

beträffande samma person åter har meddelats dom eller beslut

eller har förekommit händelse som har antecknats i registret. I sådant fall

skall båda anteckningarna tas med i utdrag så länge uppgift lämnas om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1W år 1970

någondera anteckningen. Samma regel tillämpas när flera anteckningar

förekommer.

19 § PRK innehåller särskilda bestämmelser om vad utdrag enligt 17 §

PRK från rikspolisstyrelsens polisregister till bl. a. kriminalvårdsstyrelsen

och poststyrelsen får innehålla.

När vandelsintyg eller annat sådant utlåtande lämnas, får enligt 8 §

andra stycket PRL hänsyn inte tas till sådant förhållande som enligt 6

eller 7 § PRL inte får tas med i utdrag av eller upplysning om innehållet

i polisregister. Undantag från denna regel gäller när intyg eller utlåtande

lämnas till JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef eller allmän

åklagare. Bestämmelsen i 8 § andra stycket innebär bl. a. att de begränsningar

som anges i 6 och 7 §§ skall iakttas, när intyg eller utlåtande lämnas

till länsstyrelse eller till statens invandrarverk.

Har utlänning begått brott, på vilket kan följa fängelse i mer än ett år,

eller undanröjs villkorlig dom eller skyddstillsyn som har ådömts utlänning

för sådant brott, får domstolen enligt 26 § utlänningslagen (1954: 193)

förvisa honom ur riket, om det kan befaras att han här i riket fortsätter

brottslig verksamhet eller om brottet annars föranleder att han inte bör

få kvarstanna. Förvisas utlänning, skall enligt samma lagrum det men

han lider därigenom beaktas vid bestämmande av annan påföljd för brottet.

Dom eller beslut om förvisning skall innehålla förbud för utlänningen

att återvända till riket (28 § utlänningslagen). Förbudet kan begränsas till

att gälla viss tid.

3. Ändringsförslag

3.1 Rikspolisstyrelsens framställning den 5 december 1969

3.1.1 Förslag

I sin skrivelse den 5 december 1969 erinrar rikspolisstyrelsen om det arbete

som pågår med att lägga om vissa centrala polisregister till automatisk

databehandling. Den tekniska samordningen av kriminalregistret och

rikspolisstyrelsens personregister beräknas bli slutförd under år 1970. Samordningen

innebär bl. a. att uppgifter som skall ingå i utdrag av kriminalregistret

eller personregistret lagras i ett dataregister, person- och belastningsregistret

(PBR). Inom rikspolisstyrelsen pågår därjämte utredning av

frågan om samordning mellan de centrala polisregistren och de regionala

och lokala polisregistren samt av vissa därtill hörande frågor. Vid omläggnings-

och samordningsarbetet liksom vid den praktiska tillämpningen av

PRL och PRK har det kommit fram behov av vissa ändringar i dessa författningar.

De frågor som har uppkommit redovisas i det följande i den mån

de avser ändringar i PRL.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

9

Det första ändringsförslaget avser 7 § PRL. Denna paragraf har — i vad

avser utdrag av det allmänna kriminalregistret — sin motsvarighet i 10

och 11 §§ lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister. I dessa senare

bestämmelser har den enskildes intressen beträffande rehabiliteringstiden

beaktats i högre grad än när det gäller utdrag av polisregister. Enligt rikspolisstyrelsen

finns det därför starka skäl att ifrågasätta om inte rehabiliteringstiden

i fråga om uppgifter från polisregister borde avkortas ytterligare

beträffande vissa anteckningar. Vidare framhåller rikspolisstyrelsen,

att det av tekniska skäl är synnerligen viktigt att man kan begränsa det

antal uppgifter som skall finnas i det maskinella dataregistret. En lämplig

metod härför är att med tillämpning av rehabiliteringsreglerna gallra ut

registrerade personer från dataregistret. Därigenom kan uppdaterings- och

sökningsdata hållas vid tillräckligt låg nivå. I så fall skulle emellertid de

utgallrade uppgifterna i viss utsträckning behållas i manuella arkivregister

för att tillgodose behovet av uppgifter för brottsspaning. Slagningsfrekvensen

i dessa register kan förutsättas bli låg. Enligt rikspolisstyrelsens bedömning

bör fullständigt utdrag behövas endast vid mycket få tillfällen

i de fall anteckningarna är så gamla att de har förts över till arkivregister.

Fullständiga slagningar, som innefattar slagning i arkivregistret, beräknas

medföra mycket litet arbete.

Mot denna bakgrund föreslår rikspolisstyrelsen, att rehabiliteringstiden

enligt 7 § PRL för bötesstraff och beslut av åklagare att inte tala å brott

förkortas från tio till fem år från domen eller beslutet. Vidare föreslås, att

de begränsningar i uppgiftslämnandet till enskild eller i sammanställning

enligt 5 § PRL vilka anges i 7 § PRL iakttas som normalrutin för allt

uppgiftslämnande från polisregister. De myndigheter som enligt gällande

regler har rätt att få mera utförliga uppgifter bör emellertid enligt styrelsen

på särskild begäran alltjämt få sådana fullständiga uppgifter.

Rikspolisstyrelsen föreslår vidare, att 8 § andra stycket PRL ändras såvitt

avser intyg eller utlåtande som lämnas till länsstyrelse eller statens

invandrarverk. När sådant intyg eller utlåtande utfärdas, skall enligt gällande

lydelse samtliga i 6 och 7 §§ PRL angivna begränsningar iakttas. Begär

länsstyrelse eller statens invandrarverk däremot utdrag av eller upplysning

om innehållet i polisregister, skall endast den begränsning som anges

i 6 § andra stycket PRL iakttas. Den skillnad som sålunda föreligger i dessa

myndigheters rätt att få uppgifter ur polisregister genom utdrag och genom

vandelsintyg bör enligt rikspolisstyrelsen undanröjas. De nuvarande bestämmelserna

medför också tolkningssvårigheter, vilket innebär problem

vid polismyndigheters handläggning av ärenden om lämplighetsintyg, passyttranden,

körkortsåterkallelser in. in.

Rikspolisstyrelsen föreslår därför sådan ändring av 8 § andra stycket

PRL att endast den i 6 § andra stycket PRL angivna begränsningen skall

iakttas, när intyg utfärdas till länsstyrelse eller till den centrala utlännings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

myndigheten. Lämnas intyg eller utlåtande till annan myndighet eller till

enskild, bör däremot enligt styrelsen nuvarande begränsningar gälla. Rätten

enligt 8 § andra stycket PRL för JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef,

polischef och allmän åklagare att få intyg eller utlåtande som grundar sig på

ett fullständigare material förutsätts kvarstå oförändrad med den modifikation

som föranleds av förslaget till ändring av 7 §.

3.1.2 Remissyttranden

Förslaget att beträffande anteckning om böter förkorta den s. k.

rehabiliteringstiden enligt 7 § PRL från tio till fem år tillstyrks eller lämnas

utan erinran av samtliga remissinstanser. Trafikmålskommittén anser

en ännu kortare rehabiliteringstid, tre år, böra övervägas i fråga om uppgift

till enskild.

Fn förkortning av rehabiliteringstiden från tio till fem år beträffande a nteckning

om beslut av åklagare att inte tala å brott

tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom RÅ och

poststyrelsen. RÄ ställer sig tveksam till förslaget med tanke på att det

skulle leda till en viss inkonsekvens i registreringen. Som exempel anförs,

att enligt förslaget uppgift om den som efter åtal — kanske av processuella

skäl — överlämnas till vård enligt barnavårdslagen (1960: 97) skall behållas

i tio år, medan uppgift om den som enligt lagen (1964: 167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare har fått åtalsunderlåtelse för

samma slag av brott, sedan han omhändertagits för vård enligt barnavårdslagen,

skall utgå efter fem år. Poststyrelsen erinrar om att poststyrelsen eller

postdirektör enligt 17 § PRK har rätt att få utdrag av rikspolisstyrelsens

polisregister i fråga om den som söker anställning vid postverket. En stor

del av de anställningssökande är i tjugoårsåldern eller något äldre. Postanställning

får ibland anses olämplig för den som enligt 69 § barnavårdslagen

har fått åtalseftergift för förmögenhetsbrott som inte är ringa. Poststyrelsen

tillstyrker därför inte förslaget i denna del, i vart fall inte i fråga om

beslut enligt 69 § barnavårdslagen.

Förslaget att som normalrutin införa begränsat uppgift slä mn

a n d e från alla polisregister tillstyrks eller lämnas utan erinran av JK,

RÄ, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, JO, länsstyrelserna i Uppsala,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och av trafikmålskommittén.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att länsstyrelsen i ett mycket

stort antal ärenden torde komma att behöva begära fullständigt utdrag.

För länsstyrelsens bedömning i kör kortsärenden är det av vikt att det material

som skall ligga till grund för beslutet är så fullständigt som möjligt.

Har en körkortssökande under de senaste fem åren gjort sig skyldig till en

förseelse, t. ex. fylleri, olovlig körning eller s. k. smitning, måste regelmässigt

länsstyrelsen, för att kunna bedöma huruvida det är fråga om en tillfällig

händelse eller om det föreligger en mer djupgående störning, ha till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1970

11

gång till upplysningar om vederbörandes belastning under en längre tid än

fem år. I detta sammanhang nämns att länsstyrelsen år 1969 utfärdade omkring

27 000 körkort. Länsstyrelsen i Malmöhus län har i princip inget att

erinra mot förslaget, med vilket enligt länsstyrelsen vissa praktiska fördelar

står att vinna. Länsstyrelsen befarar dock att de praktiska fördelarna av

den föreslagna kortare rehabiliteringstiden förringas av att ett fullständigt

arkivregister behålls vid sidan om dataregistret. Enligt länsstyrelsens mening

bör därför särskild motivering krävas för fullständig registerslagning.

Rikspolisstyrelsens förslag att vidga underlaget för intygsgivning

till länsstyrelse eller till den centrala utlänningsmyndigheten tillstyrks av

statens invandrarverk och länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Malmöhus

län samt lämnas utan erinran av JK, JO och länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län.

JK anför att för den föreslagna ändringen talar framför allt den omständigheten

att exempelvis länsstyrelse i ett körkortsärende inte får uppgift om

att förundersökning pågår om ett trafikbrott för vilket den körkortssökande

är misstänkt. Också JO hänför sig särskilt till körkortsärendena,

där problemet är särskilt akut enligt vad JO funnit vid sin ämbetsutövning.

Att undanhålla körkortsmyndigheten en upplysning att förundersökning

pågår på grund av uppkommen brottsmisstanke framstår som föga

rimligt. JO finner en lagändring högst motiverad och tillstyrker, att 8 §

PRL ändras så att hinder inte möter mot att i intyg till länsstyrelse eller

statens invandrarverk lämna uppgift om pågående förundersökning.

Trafikmålskommittén ställer sig mycket tveksam till lämpligheten av en

vidgad rätt för polismyndighet att lämna uppgifter ur polisregister. Samtidigt

är kommittén medveten om att nuvarande regler är föga tillfredsställande.

Kommittén förordar emellertid en lösning av problemet efter en

linje som syftar till att begränsa möjligheten att lämna uppgifter. Om

”skälig misstanke” om trafikbrott föreligger, bör enligt kommitténs förslag

myndighet som har att pröva fråga om utfärdande av körkort för den

misstänkte underrättas om att brottmål pågår och den tidpunkt då det kan

förväntas att åklagare tar ställning i åtalsfrågan. Föreligger inte ens skälig

misstanke, bör körkortsmyndigheten ej underrättas. En så svag misstanke

bör nämligen inte fördröja körkortsfrågans prövning. Har förundersökningen

avslutats utan att beslut om åtal meddelats, måste tillses att registreringen

utformas på sådant sätt att anteckningen inte kan påverka vare sig

polisens egen lämplighetsprövning eller körkortsmyndighetens ställningstagande.

3.2 Rikspolisstyrelsens framställning den 6 mars 1970

Rikspolisstyrelsen framhåller i sin skrivelse den 6 mars 1970, att det

fortsatta systemarbetet för maskinell behandling av de centrala polisregistren

har gett upphov till frågor om ytterligare ändringar i polisregister
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

författningarna. De i skrivelsen framförda förslag som berör PRL avser

anteckning om förvisning, som gäller utan tidsbegränsning, samt uppgift

om sinnesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning.

I ett mycket stort antal fall är polisregisterslagning den enda registerkontroll

som görs beträffande utlänning, som söker uppehålls- eller arbetstillstånd

här i riket eller vars rätt att vistas här i övrigt sätts i fråga.

Om uppgift angående förvisning som gäller utan tidsbegränsning skulle

utgå ur registret samtidigt med att den påföljd som har ådömts jämte

förvisningen rehabiliteras, skulle uppgiften i vissa fall inte komma fram

vid registerslagning, fastän förvisningsbeslutet alltjämt gäller. Styrelsen föreslår

därför, att vid rutinmässig registerslagning uppgift om sådan förvisning

skall, tillsammans med uppgift om påföljd som har ådömts jämte förvisningen,

få tas med i utdrag till myndighet som anges i 3 § 1 PRL.

Vidare erinrar rikspolisstyrelsen om att 10 § tredje stycket lagen om

allmänt kriminalregister föreskriver, att i kriminalregisterutdrag till domstol

eller åklagare alltid skall tas med anteckning om verkställd sinnesundersökning,

även om uppgift angående påföljd m. in. inte får lämnas ut

på grund av rehabiliteringsreglerna i samma paragraf. Någon motsvarande

bestämmelse finns inte i PRL. I syfte att på denna punkt nå överensstämmelse

mellan kriminal- och polisregisterförfattningarna föreslås, att uppgift

om verkställd sinnesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning

skall få tas med i uppgift till myndighet, som anges i 6 § andra stycket PRL,

utan hänsyn till de tidsgränser som gäller i övrigt.

4. Departementschefen

De grundläggande bestämmelserna om polisens registrering av brott och

andra uppgifter om vandel finns i lagen om polisregister m. m. (PRL). Med

polisregister förstås i nämnda lag register som förs hos rikspolisstyrelsen

eller hos annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, för

vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons vandel i

övrigt. Utanför PRL faller t. ex. godsregister, passregister och register över

körkortsåterkallelser.

Polisregister förs såväl centralt hos rikspolisstyrelsen som regionalt och

lokalt hos länspolischefer och andra polischefer. Det mest omfattande av

de centrala polisregistren är rikspolisstyrelsens s. k. personregister. I detta

antecknas i vissa fall uppgifter om personer som har dömts till påföljd för

brott eller för vilka har meddelats beslut att underlåta åtal för brott. Anteckning

görs också om dem som är skäligen misstänkta för vissa brott

samt om vissa åtgärder för verkställighet av straff eller annan påföljd.

Också andra förhållanden kan antecknas, om de är av betydelse för polisens

verksamhet. En motsvarande personregistrering förekommer i viss utsträckning

i regionala och lokala register.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr IM) år 1970

13

Från polisregister utlämnas uppgifter i två principiellt skilda former.

Den ena utgörs av besked om innehållet i visst register. Vanligen lämnas

sådant besked genom utdrag av registret beträffande viss person. Det kan

emellertid också lämnas i form av muntliga upplysningar, t. ex. telefonledes,

eller genom telex. Den andra formen för uppgiftslämnande utgörs

av omdömen i intyg eller utlåtande om en persons vandel, redbarhet, lämplighet

för viss verksamhet eller liknande. Sådana intyg eller utlåtanden, i

fortsättningen kallade vandelsintyg, utfärdas lokalt av polischef och grundas

på bl. a. de anteckningar som finns i polisregister. Båda dessa former

av uppgiftslämnande regleras i PRL. Vissa bestämmelser om utdrag av

eller upplysning om innehållet i polisregister finns dessutom i polisregisterkungörelsen

(PRK).

Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister får enligt PRL

lämnas dels till vissa myndigheter, dels till enskilda i särskilt angivna fall.

JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef och allmän åklagare har

rätt att få fullständiga utdrag eller upplysningar. Vid uppgiftslämnandet

företas alltså inte någon sovring av registeranteckningarna. För övriga myndigheter

och för enskilda föreskrivs i 6 och 7 §§ PRL vissa begränsningar.

Sålunda får inte till andra än de nyss nämnda myndigheterna lämnas uppgift

om gärning för vilken vederbörande har frikänts genom lagakraftvunnet

avgörande. Till enskild person eller i sådan sammanställning av polisregisteruppgifter

som rikspolisstyrelsen enligt 5 § PRL får sända till vissa utländska

och svenska myndigheter får inte lämnas uppgift om misstanke

för brott, om inte åtal har väckts för brottet. Därjämte gäller att anteckningar

inte får lämnas ut till enskild eller i sammanställning enligt 5 §

PRL, sedan viss tid har förflutit från dom, beslut eller annan händelse som

föranlett anteckningen (s. k. rehabilitering). Har någon t. ex. dömts till

böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller överlämnats till särskild vård

eller har åklagare beslutat att underlåta åtal för brott, får anteckning därom

inte tas med, sedan tio år har förflutit från domen eller beslutet. I utdrag till

enskild eller i sammanställning enligt 5 § PRL får anteckning om förvisning

inte tas med efter utgången av rehabiliteringstiden för den brottspåföljd

som har ådömts jämte förvisningen. Rehabiliteringstiden förlängs,

om ny dom eller nytt beslut antecknas före tidens utgång. För vissa myndigheter

gäller enligt PRK speciella begränsningar i rätten att få utdrag

av polisregister.

Vandelsintyg får enligt 8 § PRL utfärdas av polischef till bl. a. de myndigheter

som har rätt att få fullständiga utdrag eller upplysningar, d. v. s.

JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef och allmän åklagare. Därvid

gäller enligt PRL ingen begränsning i fråga om underlaget för intyget.

När vandelsintyg utfärdas till andra myndigheter eller till enskilda skali

däremot faktaunderlaget begränsas. Polischefen får då inte ta hänsyn till

sådant förhållande som inte får uppges i utdrag till enskild. Det innebär,

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Knngl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

att misstanke för brott får beaktas bara om åtal har väckts för brottet, att

hänsyn inte får tas till gärning för vilken den som intyget gäller har blivit

frikänd och att dom, beslut eller annan händelse som har blivit föremål för

s. k. rehabilitering inte får inverka på intyget.

I skrivelser till Kungl. Maj :t har rikspolisstyrelsen föreslagit vissa ändringar

i reglerna om uppgiftslämnande från polisregister. Ändringsförslagen

avser såväl utdrag och upplysningar som vandelsintyg. Förslagen är föranledda

av det arbete som pågår med att lägga om vissa centrala brottsregister

för automatisk databehandling (ADB). Arbetet härmed utgör ett väsentligt

led i skapandet av rättsväsendets informationssystem (RI). Bl. a. kommer

rikspolisstyrelsens personregister att läggas om för ADB och föras in i ett

dataregister, kallat person- och belastningsregistret (PBR). I detta skall

enligt planeringen finnas i huvudsak endast uppgifter som skall ingå i utdrag

till enskild. Således kommer PBR inte att innehålla anteckningar om

domar, beslut och andra händelser som enligt reglerna för s. k. rehabilitering

inte får tas med i utdrag till enskild. Jämte PBR, som närmast utgör

ett hjälpmedel för maskinell framställning av bl. a. utdrag och underlag för

intygsgivning, kommer personregistret att föras manuellt i form av kortregister.

Denna registerföring kommer att på olika sätt underlättas genom

maskinell framställning av registerkort m. in.

Avsikten är att rikspolisstyrelsens personregister skall ersätta de regionala

och lokala polisregistren till de delar dessa innehåller uppgifter om

brottspåföljder. Inom rikspolisstyrelsen utreds f. n. de frågor som har

samband med den regionala och lokala påföljdsregistreringens avveckling

och med en samordning av återstående register med rikspolisstyrelsens register.

Som ett led i uppbyggnaden av RI pågår dessutom en omläggning av det

hos kriminalvårdsstyrelsen förda allmänna kriminalregistret för ADB. I

prop. 1970:54 har föreslagits, att detta register förs över till rikspolisstyrelsen

och samordnas i tekniskt avseende med personregistret. Om så

sker kommer kriminalregistret att ingå i PBR, varvid utdrag av kriminalregistret

kan framställas på maskinell väg. I propositionen lämnas en närmare

redogörelse för planeringen för RI (s. 12—13).

Rikspolisstyrelsen förordar, att i uppgift till enskild och i sammanställning

enligt 5 § PRL anteckning om böter och om åklagares beslut att

inte tala å brott inte skall tas med, sedan fem år har förflutit från

domen eller beslutet. Förslaget innebär att den s. k. rehabiliteringstiden för

böter och åtalsunderlåtelser, som enligt 7 § PRL i dess nu gällande lydelse

är tio år, förkortas till fem år. Som skäl härför anförs bl. a. att det i ett

maskinellt system är av vikt att begränsa det antal uppgifter som skall finnas

i maskinens s. k. minne. En sådan begränsning kan uppnås, om man

förkortar rehabiliteringstiderna och därigenom snabbare kan gallra ut uppgifter

om registrerade personer från dataregistret.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kangl. Maj:ts proposition nr IbO år 1970

Den föreslagna förkortningen av rehabiliteringstiden för böter har godtagits

av alla remissinstanser. Förslaget överensstämmer med det syfte som

bär upp rehabiliteringsreglerna, nämligen att tillgodose den enskildes intresse

av att inte alltför gamla registeranteckningar beaktas vid uppgiftslämnandet.

Dessutom uppfylls önskemålet att begränsa mängden av maskinellt

registrerade uppgifter. Jag förordar därför att förslaget genomförs i denna

del.

Mot förslaget att på motsvarande sätt förkorta rehabiliteringstiden för

åklagares beslut att underlåta åtal för brott har invändningar framförts av

några remissinstanser. RÅ anser förslaget otillfredsställande genom att det

skulle medföra vissa inkonsekvenser i registreringen. Som exempel anförs,

att den som efter åtal har dömts till vård enligt barnavårdslagen

skulle komma att stå kvar i registret under tio år, medan den som för ett

liknande brott inte åtalas, därför att han har omhändertagits för vård enligt

barnavårdslagen, skulle vara registrerad under endast hälften så lång

tid.

En förkortad rehabiliteringstid för beslut om åtalsunderlåtelse skulle givetvis

tillgodose den enskildes intresse. För ett genomförande av förslaget

talar också de tekniska fördelar rikspolisstyrelsen önskar uppnå. Mot förslaget

talar å andra sidan de förhållanden som RÅ har framhållit. Vidare

kan nämnas, att frågan om en allmän översyn av reglerna om åtalsunderlåtelse

m. m. är aktuell. Sålunda har framställning gjorts om ändring

i 20 kap. 7 § rättegångsbalken för att vidga möjligheterna att underlåta

åtal för bagatellbrott och för brott som bär begåtts av psykiskt abnorma.

Framställning bär också gjorts om en allmän översyn av 1964 års lag med

särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, som ger åklagare möjlighet

att — utöver vad som följer av 20 kap. 7 § rättegångsbalken — underlåta

åtal för brott som har begåtts av person under 18 år. En översyn av

reglerna om åtalsunderlåtelse kommer sannolikt att leda till att möjligheterna

för åklagare att meddela beslut att inte tala å brott vidgas i förhållande

till nuvarande regler. Om detta blir fallet, torde beslut om åtalsunderlåtelse

komma att omfatta en större andel brott av grövre art än f. n.

Med hänsyn till nämnda förhållanden anser jag att rikspolisstyrelsens förslag

i denna del inte bör genomföras, i vart fall inte f. n.

Rikspolisstyrelsen föreslår vidare en begränsning av uppgiftslämnandet

från polisregister till olika myndigheter. Som normalrutin för allt

uppgiftslämnande — även i form av vandelsintyg — bör enligt förslaget gälla

att de i 7 § PRL uppställda tidsgränserna för rehabilitering iakttas inte bara

när uppgifter lämnas till enskilda eller i form av sammanställning enligt 5 §

PRL utan även i andra fall. De myndigheter som enligt nuvarande bestämmelser

har rätt att få uppgifter utan den begränsning som anges i 7 § skall

emellertid alltjämt kunna få fullständiga uppgifter. En förutsättning härför

är emellertid att myndigheten gör framställning därom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Mot förslaget liar vid remissbehandlingen inte framförts några principiella

invändningar. En länsstyrelse påpekar dock, att ett stort antal fullständiga

utdrag torde behövas i körkortsärenden för att göra en grundlig

prövning möjlig. En annan länsstyrelse anser att myndighet som begär

fullständiga uppgifter bör motivera sin framställning.

Den av rikspolisstyrelsen föreslagna begränsningen av uppgiftslämnandet

från polisregister torde medföra att flertalet registerutdrag och underlag

för vandelsintyg kan utfärdas på maskinell väg med hjälp av PBR. Därigenom

kan dataregistret utnyttjas på ett rationellt sätt. Några olägenheter

torde inte vara förenade med den föreslagna metoden med ett som regel

begränsat uppgiftslämnande. De myndigheter som nämns i 3 § 1 PRL bör

ha rätt att efter begäran få uppgifter utöver vad som kommer att finnas

lagrat i dataregistret. Detsamma bör gälla sådan myndighet som Kungl.

Maj:t har gett tillstånd att få utdrag av eller upplysningar om innehållet i

polisregister (3 § 2 PRL), såvida Kungl. Maj :t vid tillståndsgivningen inte

har föreskrivit att uppgiftslämnandet skall vara begränsat (se 19 § PRK).

Myndigheter som har rätt att få fullständiga utdrag bör självfallet begära

sådana fullständiga uppgifter endast när verkligt behov finns därav. Frågan

huruvida fullständiga uppgifter behövs bör bedömas för varje särskilt

fall och inte för viss grupp av ärenden hos myndigheten. Med en sådan ordning

torde antalet fall i vilka fullständiga uppgifter begärs kunna nedbringas

avsevärt, vilket får anses angeläget.

Rikspolisstyrelsen har lagt fram förslag om vissa andra undantag från

den föreslagna ordningen med ett i princip begränsat uppgiftslämnande till

alla myndigheter. Sålunda föreslås, att anteckning om förvisning och om

sinnesuflåtande eller rättspsykiatrisk! utlåtande alltid skall tas med i uppgift

till vissa myndigheter, även när fullständigt utdrag eller vandelsintyg inte

har begärts.

Vad först angår uppgift om förvisning föreslås, att anteckning

om dom eller beslut om förvisning, innebärande sådant förbud att återvända

till Sverige som inte har begränsats till att gälla viss tid, skall få

lämnas till myndighet som nämns i 3 § 1 PRL vid rutinmässigt uppgiftslämnande,

även om den påföljd som har ådömts jämte förvisningen är

rehabiliterad enligt reglerna i 7 § PRL. Enligt förslaget skall i så fall uppgift

lämnas också om denna påföljd.

Det måste bedömas vara av betydelse för de myndigheter, som i sin verksamhet

behöver uppgifter om gällande förvisningsbeslut, att de på ett enkelt

och snabbt sätt kan få upplysning om förekomsten av sådana beslut.

Flera av de myndigheter som nämns i 3 § 1 PRL torde behöva sådana uppgifter.

Om förslaget angående ett begränsat uppgiftslämnande som normalrutin

genomförs, kommer dessa myndigheter inte att få fullständiga uppgifter

i dessa hänseenden utan att framställa särskild begäran därom. Det

är, som jag framhöll vid behandlingen av sistnämnda förslag, angeläget att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

17

nedbringa antalet fall då fullständiga uppgifter begärs. Rikspolisstyrelsens

förslag i fråga om uppgifter om förvisningsbeslut är ägnat att minska behovet

av fullständig registerslagning. Jag anser i likhet med rikspolisstyrelsen

att de myndigheter som anges i 3 § 1 PRL bör få tillgång till sådana

uppgifter utan att behöva begära fullständigt uppgiftslämnande. För att den

av rikspolisstyrelsen föreslagna ordningen skall bli fullt effektiv bör den

emellertid inte gälla bara beslut om förvisning som inte har begränsats till

viss tid, d. v. s. livstids förvisning, utan den bör omfatta varje dom eller beslut

om förvisning, gällande för längre tid än rehabiliteringstiden för den

påföljd vilken har ådömts jämte förvisningen. Endast i sådant fall kan den

rekvirerande myndigheten utan att begära fullständiga uppgifter alltid få

vetskap om ett gällande förvisningsbeslut. Det har emellertid framkommit

att det möter vissa systemtekniska hinder att i detta sammanhang införa

en sådan ordning. Jag avser att vid senare tillfälle återkomma till denna

fråga. Jag förordar således att till myndighet som nämns i 3 § 1 alltid skall

lämnas uppgift om dom eller beslut om livstids förvisning, även om den påföljd

som har ådömts jämte förvisningen är rehabiliterad enligt 7 § PRL.

Rikspolisstyrelsen har föreslagit, att i samband med uppgift om beslut

om livstids förvisning skall lämnas uppgift också om den påföljd som bär

ådömts jämte förvisningen. Skulle sådan uppgift inte få lämnas rutinmässigt,

kan komplettering komma att begäras i detta avseende genom framställning

om fullständigt utdrag eller vandelsintyg. Sådant merarbete, vilket

skulle få utföras manuellt genom slagning i kortregister, bör givetvis undvikas.

Under beredningen av detta ärende har emellertid upplysts, att det inte

förrän längre fram i uppbyggnaden av RI är möjligt att i registerutdrag

eller underlag för vandelsintyg som framställs maskinellt lämna uppgift om

påföljd som har ådömts jämte förvisning men som är rehabiliterad enligt

reglerna i 7 § PRL. Jag anser mig därför i detta sammanhang inte böra lägga

fram förslag i sådan riktning.

Slutligen föreslår rikspolisstyrelsen att i uppgift som lämnas till JK, JO,

rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef eller allmän åklagare skall få

las med anteckning om verkställd sinnesundersökning eller

rättspsykiatrisk undersökning.. Uppgift härom antecknas

f. n. inte i rikspolisstyrelsens polisregister. Däremot antecknas sådan uppgift

i det allmänna kriminalregistret. Enligt 10 § kriminalregisterlagen

skall sådan uppgift alltid lämnas i utdrag till domstol och åklagare. Detta

gäller även om rehabiliteringstiden har löpt ut för den dom, i samband

med vilken undersökningen antecknats. Rikspolisstyrelsen anser att det i

detta avseende bör råda överensstämmelse mellan kriminairegisterlagen och

PRL.

Genomförs den föreslagna tekniska samordningen av rikspolisstyrelsens

personregister och kriminalregistret, kommer uppgifter om verkställda sinnesundersökningar

och rättspsykiatri ska undersökningar att ingå i PBR.

De kommer därvid att kunna utnyttjas också för polisregisterändamål.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

Enligt kriminalregisterlagen har endast domstol och åklagare rätt att i

kriminalregisterutdrag få uppgift utan tidsbegränsning om sinnesundersökning

och rättspsykiatrisk undersökning. Eftersom uppgifter från polisregister

enligt PRL inte får meddelas domstol, torde överensstämmelse mellan

kriminal- och polisregisterlagarna i detta avseende kunna nås endast

i fråga om åklagares rätt att från polisregister få uppgifter om sådana undersökningar.

Det torde också främst vara åklagare som har behov av uppgifter

av detta slag, t. ex. vid åtalsprövning. Jag förordar därför, att rikspolisstyrelsens

förslag i denna del godtas i vad avser rätt för åklagare att

utan tidsbegränsning från polisregister få uppgift om verkställd sinnesundersökning

och rättspsykiatrisk undersökning.

Rikspolisstyrelsen har slutligen föreslagit sådan ändring av 8 § PRL

att de! vid utfärdande av vandelsintyg till länsstyrelse och

den centrala utlänningsmyndigheten iakttas endast den begränsningen att

gärning för vilken meddelats frikännande dom inte får beaktas. Därigenom

kan dessa myndigheter i vandelsintyg få uppgifter i samma utsträckning

som om de hade begärt utdrag av polisregistret.

Det övervägande antalet remissinstanser har godtagit förslaget, t remissyttrandena

har man framför allt pekat på det otillfredsställande förhållandet

att, när utlåtande avges till länsstyrelse i körkortsärende, hänsyn inte

får tas till utredning om brott, om inte åtal har väckts. Några remissinstanser

anser dock att förslaget går för långt och ifrågasätter om misstanke

som står kvar efter åklagarens beslut att på grund av bristande bevisning

inte väcka åtal bör få beaktas i vandelsintyg till invandrarverket eller länsstyrelse.

Sålunda anser JO och trafikmålskommittén att uppgift bör få lämnas

endast om pågående förundersökning.

Som rikspolisstyrelsen har framhållit är det inkonsekvent att länsstyrelse

och statens invandrarverk har rätt att i utdrag av polisregister få uppgift

om antecknad misstanke om brott, även om åtal inte har väckts för brottet,

medan motsvarande anteckning inte får läggas til! grund för ett vandelsintyg

till dessa myndigheter. Begränsningen medför också t. ex. att i

ett utlåtande som avges till länsstyrelse i ett körkortsärende inte får nämnas

att den person intyget gäller är misstänkt för trafikbrott. Rikspolisstyrelsens

förslag står inte heller i strid med de riktlinjer som angetts i prop.

1965: 18 med förslag till PRL i fråga om till vilka myndigheter uppgifter

om misstankar för brott skall få lämnas ut.

Jag förordar sålunda att rikspolisstyrelsens förslag rörande intygsgivning

till den centrala utlänningsmyndigheten och länsstyrelse genomförs i

enlighet med styrelsens framställning. Detta innebär att jag inte biträder

det av några remissinstanser framlagda förslaget, att i vandelsintyg till invandrarverket

eller länsstyrelse inte bör få beaktas sådan misstanke för

brott som kvarstår efter åklagares beslut att inte väcka åtal. Som departementschefen

anförde i prop. 1965: 18 är åklagaren i dessa fall oförhindrad

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

att sedermera väcka åtal, om preskriptionstiden inte har löpt ut (prop. s. 82).

Invandrarverket och länsstyrelserna kan också få registerupplysningar om

sådana misstankar på annat sätt än genom vandelsintyg. Frågan om registrering

i samband med inledande och avslutande av förundersökning torde

få övervägas ytterligare vid den förut nämnda översynen av åtalsbestämmelser

m. in.

De förordade ändringarna av reglerna om uppgiftslämnandet bör lämpligen

lagtekniskt genomföras så att i nuvarande 7 § PRL tas in de rehabiliteringsregler

som skall gälla för normalrutinen, medan det i en ny

paragraf, betecknad 7 a §, tas in bestämmelser om avvikelser från normalrutinen.

Den nya paragrafen kommer därvid att innehålla regler om vilka

myndigheter som har rätt att få fullständiga uppgifter samt om utlämnande

av uppgifter angående livstids förvisning och av anteckning rörande sinnesundersökning

eller rättspsykiatrisk undersökning. Vidare bör 8 § andra

stycket ersättas av regler som anger i vilka fall vandelsintyg får grundas

på uppgifter som avses i 6, 7 och 7 a §§. Uppgifter som avses i 6 § bör därvid

behandlas i ett stycke och begränsningar enligt 7 och 7 a §§ i ett nytt tredje

stycke.

Den löpande produktionen av maskinellt framställda utdrag av rikspolisstyrelsens

personregister torde kunna sättas i gång under budgetåret 1970/

71. Dagen för ikraftträdandet av de nu föreslagna ändringarna i PRL är beroende

av vid vilken tidpunkt den löpande produktionen av registerutdrag

kan börja. Det är emellertid inte möjligt att nu avgöra vilken dag detta

kan ske. Det bör därför få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om den

nya lagstiftningens ikraftträdande.

5. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

1

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

1 Bilagan, som är likalydande med det förslag som är fogat vid propositionen, har uteslutits här.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 maj 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 21 maj 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 10

april 1970 hade Kungl. Maj :t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen lagrådets

utlåtande skulle inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring

i lagen om polisregister m. m.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

assessor Bengt Karle.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1970

21

Utdrag av protokollet över justitieårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Sofiero den 5 juni

1970.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Lange, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer,

Moberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m.m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700315

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.