Sök i Ratio Lex

Angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan

1970-08-14 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:143, Angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

1

Nr 143

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reviderade tim- och

kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska

linjerna i gymnasieskolan; given Stockholms slott

den 14 augusti 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett betänkande från skolöverstyrelsen läggs i propositionen fram

förslag om reviderade tim- och kursplaner för de tvååriga ekonomiska och sociala

linjerna i gymnasieskolan samt för den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska

linjen. Förslaget syftar till att förenkla linjernas studieorganisation och göra utbildningen

mer yrkesinriktad. Grendelningen på den sociala och den ekonomiska

linjen föreslås upphöra liksom grendelningen på den tekniska linjens byggtekniska

gren. Ett system med obligatoriskt tillval föreslås bli infört på den ekonomiska

och sociala linjen, dvs. i princip samma anordning som skall finnas på de linjer i

gymnasieskolan som motsvarar nuvarande yrkesskola. Förslaget innebär inte någon

förändring av målet för utbildningen vid nämnda linjer. Det bygger på erfarenheter

från den tid som gått sedan beslutet fattades om fackskolereformen och innebär

en anpassning till övriga linjer i gymnasieskolan.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 143

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj.l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 14 augusti

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Holmqvist, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reviderade tim- och

kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan

och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970 3

1. Inledning

På grundval av prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna

m. m. fattades vid 1964 års riksdag (SäU höstsessionen, rskr 407) beslut om

att en tvåårig kommunal gymnasial skola, benämnd fackskola skulle upprättas. I

propositionen framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vikten av

skolväsendets fortlöpande förnyelse och anpassning till efter hand ändrade förutsättningar.

I november 1968 beslöt skolöverstyrelsen att utse en arbetsgrupp med uppgift

att leda det fortlöpande läroplansarbetet för de linjer i gymnasieskolan som motsvarar

nuvarande gymnasium och fackskola. Beslutet innebar att den formella

organisationen fastställdes för ett arbete som inletts redan i och med introduktionen

av det nya gymnasiet och fackskolan.

För de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjernas del (fackskolan) har

skolöverstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt de organisatoriska problemen.

Orsaken till detta är bl. a. att det i den allmänna debatten liksom i skrivelser till

skolöverstyrelsen påpekats svårigheten att tillfredsställa elevernas val av de tillvalsämnen

och grenar som linjerna erbjudit.

För att få en närmare bild av de organisatoriska problemen, särskilt på de tvååriga

ekonomiska och sociala linjerna i gymnasieskolan, har skolöverstyrelsen bl. a.

granskat det statistiska material, som föreligger i skolornas organisationsrapporter.

Vissa statistiska undersökningar, bl. a. en undersökning som utförts av arbetsmarknadsstyrelsen

i samarbete med statistiska centralbyrån har också legat till grund för

arbetet.

Fluvudvikten i de lokala undersökningar skolöverstyrelsen låtit utföra har lagts

vid de s. k. läroplansanalysgrupperna. Sådana grupper har arbetat vid fyra olika

fackskolenheter. Vid Carlforsska skolan i Västerås har den ekonomiska linjens

huvudämnen närmare granskats, vid Zimmermanska skolan i Västerås den tekniska

linjens ämnen — särskilt med hänsyn till elteknisk och kemiteknisk gren —

samt vid Älvkullegymnasiet i Karlstad den maskintekniska grenens ämnen. Arbetet

påbörjades höstterminen 1967 vid de nämnda skolorna och under våren 1968

engagerades även Kanalskolan i Skellefteå, där den sociala linjens problem undersöktes.

I huvudsak har det varit fråga om en analys av sådana ämnen som kunnat

sägas ha en central ställning på resp. utbildningslinje.

För att kartlägga sambandet mellan den nuvarande organisationen och arbetsmarknaden

har skolöverstyrelsen låtit utföra en avnämarundersökning angående

elever från de tvååriga ekonomiska och tekniska linjerna i gymnasieskolan. Syftet

med undersökningen, som endast till en del är slutförd, har varit att undersöka utbildningsintressen

hos olika avnämarrepresentanter. Skolöverstyrelsen har inte endast

låtit företaga en s. k. förväntansanalys utan även vänt sig till eleven och granskat

dennes upplevelser av den utbildning han fått.

Skolöverstyrelsen har den 3 december 1969 i betänkandet Förslag till reviderad

läroplan för fackskolan till Kungl. Maj:t överlämnat redogörelse för översyns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

arbetet och därpå grundade förslag angående reviderade tim- och kursplaner för de

tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan.

Yttranden över skolöverstyrelsens förslag har avgetts av länsskolnämnderna i

Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Jönköpings, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västemorrlands och Norrbottens

län, vilka länsskolnämnder hört ett antal kommuner, lärarhögskolorna i Göteborg,

Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, överbefälhavaren — efter

hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets skolnämnd, socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet

— efter hörande av ett antal underställda lärosäten, Musikaliska akademiens

styrelse, Koreografiska institutet vid Musikaliska akademien, samarbetsnämnden

för socialhögskolorna, statens läroboksnämnd, yrkesutbildningsberedningen,

utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden, utredningen rörande socialoch

samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet, kompetensutredningen,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet samt — i

gemensamt yttrande — Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund,

Handelns arbetsgivareorganisation, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Kooperativa förbundet,

Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska

Fackingenjörers Riksförbund, Folkbildningsförbundet, Föreningen Svenska Skolproducenter,

Föreningen lärare i samhällskunskap, Föreningen lärare i företagsekonomi,

Riksföreningen för lärare i moderna språk, Riksförbundet Hem och Skola,

Föreningen Dramatisk Verksamhet, Historielärarnas förening, Biologiläramas förening,

Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), Sveriges folkhögskolelevers förbund,

Centerns ungdomsförbund, Moderata ungdomsförbundet samt Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund.

I fortsättningen använder jag som regel beteckningen de tvååriga ekonomiska, sociala

och tekniska linjerna i gymnasieskolan för den nuvarande fackskolan.

I det följande lämnas en kort redogörelse för betänkandet samt avgivna yttranden.

I fråga om många av skolöverstyrelsens förslag erfordras inte beslut av riksdagen.

För överblickens och sammanhangets skull lämnas emellertid även för vissa

av dessa förslag en kortfattad redovisning.

2. Nuvarande organisation

Gällande läroplan för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i

gymnasieskolan upptar dels en kärna av gemensamma ämnen, dels ytterligare ett

antal ämnen som karakteriserar de skilda linjerna och grenarna inom varje årskurs.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Den gemensamma kärnan är störst i årskurs 1. Årskurs 2 präglas däremot av för

resp. linje och gren specifika ämnen. Genom denna konstruktion av läroplanen

var det tänkt att den enskilde eleven skulle erbjudas möjligheter att välja en egen

studieväg. Det val eleven träffade i årskurs 1 skulle inte vara helt bestämmande för

studievägen i årskurs 2. Byte mellan social och ekonomisk linje skulle kunna bli

möjlig vid övergången till årskurs 2, liksom byte av gren inom den sociala linjen.

Inom den tekniska linjen blev däremot möjligheterna mer begränsade att ändra studieinriktning.

Enligt nuvarande läroplan kan eleverna i årskurs 1 på den sociala linjen antingen

välja en språklig (Sp) eller en naturvetenskaplig (Na) gren. Grenskiljande ämnen

läses under sammanlagt sju veckotimmar. I årskurs 2 tillkommer två grenar, den

konsumtionsekonomiska (Kek) och den samhällsvetenskapliga (Sh). Grenskiljande

ämnen läses under sammanlagt åtta veckotimmar.

Den ekonomiska linjen är inte grendelad i årskurs 1. I andra årskursen kan eleverna

välja mellan fyra grenar, den ekonomisk-språkliga (Esp), den kamerala (Ka),

den distributiva (Di) och den administrativa (Ad) grenen. Grenskiljande ämnen

läses under sex veckotimmar.

Genom läroplanens system med ett fritt tillval av ämnen på den sociala och den

ekonomiska linjen var det tänkt att eleven inom ramen för linjens totala studieprogram

skulle kunna tillfredsställa sin personliga intresseinriktning. Tillvalet av

ämnen fick ske i ämnesgrupper så att det i regel till ämnesuppsättningen skulle

läggas ämne från annan gren.

På den tekniska linjen kan eleverna välja mellan fyra grenar, den maskintekniska

(M), den eltekniska (El), den kemitekniska (K) och den byggtekniska (B) grenen.

I årskurs 2 delas den byggtekniska grenen i en anläggningsteknisk (Ba) och en husbyggnadsteknisk

(Bh) gren och den eltekniska grenen delas i en elkraftteknisk (Elk)

och en teleteknisk (EU) gren.

3. Skolöverstyrelsens undersökningar

3.1 Organisationsanalysen

Skolöverstyrelsen erinrar om att det statistiska material som föreligger i skolornas

organisationsrapporter inte exakt speglar hur eleverna rangordnat de olika

valalternativen. Skolstadgans bestämmelse om lägst åtta elever som villkor för att

undervisning på viss gren eller i visst tillvalsämne skall få påbörjas har ofta resulterat

i att en elevs förstahandsval inte kunnat tillgodoses eftersom elevunderlaget

på många orter varit för litet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Hur den sociala linjens elever under läsåren 1967/68 och 1968/69 fördelat sig

mellan linjens grenar framgår av följande sammanställning, grundad på organisationsrapporterna.

Åk

Läsår

Antal elever

Procentuell andel

Sp

Na

Sh

Kek

S:a

Sp

Na

Sh

Kek

1

1967/68

2 445

3 137

_

-

5 582

43,8

56,2

—

—

1968/69

3 778

4 324

—

—

8 102

46,6

53,4

—

—

2

1967/68

1 249

1 420

863

0

3 532

35,4

40,2

24,4

0

1968/69

1 759

2 391

1 153

0

5 303

33,2

45,1

21,7

0

Den konsumtionsekonomiska grenen har under dessa båda läsår inte inrättats

i någon kommun i landet. Den har inte heller tidigare rönt något intresse från

eleverna. Enligt skolöverstyrelsen har endast något tiotal elever sammanlagt genomgått

grenen. Under 1968/69 kunde samtliga kommuner med social linje

organisera både språklig och naturvetenskaplig gren. I andra årskursen hade alla

kommuner med social linje upprättat den naturvetenskapliga grenen. En kommun

saknade språklig gren och åtta kommuner samhällsvetenskaplig gren. I sex fall

hade språklig gren och i två fall samhällsvetenskaplig gren anordnats med färre

elever än åtta.

Hur det fria tillvalet på den sociala linjen utfallit för eleverna läsåren 1967/68

och 1968/69 framgår av följande översikt.

Ämne

Antal elever

Procentuell andel

Åk 1 67/68

Åk 2 68/69

Åk 1 67/68 Åk 2 68/69

B-tyska, allmän kurs1 .........

1 030

790

32,8

22,3

» , särskild kurs1.........

867

750

27,6

21,2

B-franska, allmän kurs1 .......

123

95

3,9

RO 1

58 6

» , särskild kurs1.......

154

143

4,9

’ 4,0

C-tyska1 .....................

192

150

6,1

4,2

C-franslca1 ...................

151

148

4,8

4,2

Matematik, allmän kurs2 3 .....

1 061

799

43,4

27,4

» , särskild kurs2 .....

617

627

25,2

21,5

Maskinskrivning, 1 vte .......

—

157

—

3,0

» , 2 vtr .......

—

1 304

—

24,6

» , 3 vtr .......

804

819

14,4

15,5

Hushållsteknik ...............

14

87

0,2

1,6

Trafik- och motorkunskap .....

—

613

—

11,6

Musik, 3 vtr.................

0

—

0

—

» , 2 vtr .................

—

896

—

16,9

Teckning, 3 vtr .............

121

—

2,2

44,9

» , 2 vtr .............

—

2 380

—

Trä- och metallslöjd .........

4

8

0,1

0,2

Textilslöjd ...................

411

698

7,3

13,2

Dramatik ...................

34

0,6

3

1 Endast elever från Na och Sh medräknade.

2 Endast elever från Sp och Sh medräknade.

3 Har ej medtagits då statistiska centralbyråns statistik ej skiljer elever med ämnet som fritt

tillval från elever med ämnet som estetisk specialisering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Sammanlagt läste 88,9 % av eleverna i årskurs 1 och 72,3 % av eleverna i årskurs

2 minst ett främmande språk utöver engelska och matematik lästes av 86,3 %

av eleverna i årskurs 1 och 72,0 % av eleverna i årskurs 2.

På den ekonomiska linjen har eleverna i årskurs 2 under läsåren 1967/68 och

1968/69 fördelat sig mellan linjens fyra grenar enligt följande sammanställning.

Läsår Antal elever Procentuell andel

Esp Ka Di Ad S:a Esp Ka Di Ad

1967/68 .............. 844 739 693 80 2 356 35,8 31,4 29,4 3,4

1968/69 .............. 821 917 972 108 2 818 29,1 32,6 34,5 3,8

Den administrativa grenen har rönt minst intresse. Läsåret 1967/68 fanns den

inrättad enbart vid åtta skolenheter och under 1968/69 vid endast nio av de 71

skolenheter som då hade årskurs 2 av den ekonomiska linjen. Av de 36 skolenheter

som läsåret 1968/69 endast hade en klass eller mindre av årskurs 2 hade

tolv denna klass delad på tre grenar och 20 på två grenar. Vid fyra skolenheter

fanns endast en gren.

Hur det fria tillvalet utfallit för de elever som höstterminen 1967 påbörjade sina

studier i årskurs 1 av den ekonomiska linjen framgår av följande sammanställning.

Ämne för fritt tillval

Antal elever

Procentuell andel

Åk 1 67/68

Åk 2 68/69

Åk 1 67/68 Åk 2 68/69

B-tyska, allmän kurs .........

1 164

782

37,0

27,8

» , särskild kurs .........

716

512

22,7

18,2

B-franska, allmän kurs .......

75

35

2,4

86 3 ^

66 0

» , särskild kurs .......

93

94

2,9

öo,j 33

C-tyska .....................

436

340

13,8

12,1

C-franska ...................

235

96

7,5

3,4

Psykologi ...................

—

751

—

26,7

Konsumentkunskap ...........

496

341

15,8

12,1

Matematik/stenografi .........

1 186

1 290

37,8

45,8

Kontorsteknik ...............

1 577

270

50,1

9,6

Maskinskrivning, 2 vtr.........

1 1041

—

39,21

Engelsk stenografi ...........

24

—

0,9

Trafik- och motorkunskap .....

—

246

—

8,7

Musik, 1 vte.................

—

9

—

0,3

» , 2 vtr.................

40

78

1,3

2,8

Teckning, 1 vte .............

—

74

—

2,6

» , 2 vtr .............

482

346

15,3

12,3

1 Maskinskrivning kan dessutom läsas under tre veckotimmar som obligatoriskt ämne (alternativt

till matematik/stenografi). 1 252 elever hade maskinskrivning som obligatoriskt ämne,

varför sammanlagt 2 356 elever, dvs. 87,2% deltog i maskinskrivningsundervisningen i åk 2.

Av sammanställningen framgår att en majoritet av eleverna valt att läsa ett andra

språk. I årskurs 1 lästes sammanlagt matematik av 89,1 % och stenografi av

48,6 %. Till årskurs 2 1968/69 släppte åtskilliga elever dessa ämnen. Matematik

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

lästes därför endast av 72,5 % och stenografi av 28,9 % av eleverna. I stället föredrog

många maskinskrivning tre veckotimmar.

Slutsatser

Skolöverstyrelsen konstaterar att de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna i

gymnasieskolan i princip erbjuder sina elever betydligt fler valmöjligheter än de

linjer som motsvarar nuvarande gymnasium trots att de tvååriga linjerna avses ta

emot ett betydligt lägre antal elever. Av landets gymnasieregioner har ca 50

mindre än 700 16-åringar. Med det av riksdagen för 1970 angivna riktmärket —

20 % av 16-åringar till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i

gymnasieskolan — får dessa regioner mindre än 150 elever i linjernas första årskurs.

Skolöverstyrelsen hävdar att de ekonomiska, sociala och tekniska linjerna

mot denna bakgrund i realiteten erbjuder mer begränsade möjligheter att tillgodose

elevernas val än de linjer som motsvarar nuvarande gymnasium. Svårigheterna har

enligt skolöverstyrelsen blivit särskilt markanta på den ekonomiska linjen som i

allmänhet haft ett mycket lågt elevantal. Flertalet gymnasieregioner har således

endast haft en intagningsklass av den ekonomiska linjen. Under läsåret 1968/69

hade 48 av de sammanlagt 92 skolenheterna med ekonomisk linje högst en intagningsklass

i årskurs 1. Endast fyra skolenheter hade mer än två klasser. Skolöverstyrelsen

framhåller att vid så låga elevantal kan relativt små förskjutningar i elevernas

val medföra att skolans grenorganisation varierar från år till år med svårigheter

att organisera fasta lärartjänster i grenarnas specialämnen samt i vissa av

ämnena i det fria tillvalet. Skolöverstyrelsen hävdar att en förenklad organisation

skulle medföra såväl fastare organisation av skolenheterna som ekonomiska vinster.

Från elevens synpunkt skulle organisationen dessutom bli lättare att överblicka

samtidigt som det skulle bli sannolikare att deras val av specialisering kunde tillgodoses.

Skolöverstyrelsen erinrar om att de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska

linjerna i sin ursprungliga konstruktion speglade skolberedningens förslag till läroplan

för grundskolan. Linjerna med sina bredare möjligheter att ta emot elever

skulle göra det möjligt för grundskolans elever att oavsett tillval på högstadiet fortsätta

studierna på gymnasialt stadium. Det var därför naturligt för fackskoleutredningen

att åstadkomma en sådan konstruktion av läroplanen som inte uteslöt någon

intressevariant på högstadiet. När utvecklingen av grundskolan gått i riktning mot

ett dominerande tillval inom ramen för de enbokstaviga linjerna i årskurs 9 enligt

1962 års läroplan är det enligt skolöverstyrelsen helt konsekvent att de många valmöjligheter

här aktuella linjer presenterat inte utnyttjats i större grad av eleverna.

Den nya konstruktion högstadiet fått enligt 1969 års läroplan minskar ytterligare

motiveringen för den starka splittring dessa linjers timplaner f. n. uppvisar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

3.2 Arbetsmarknadsstyrelsens undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-

och utbildningssituation

Arbetsmarknadsstyrelsen har gjort en undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-

och utbildningssituation. Undersökningen har hittills resulterat i

två redogörelser för situationen för de elever som lämnade fackskolan efter genomgång

av årskurs 2 vårterminen 1966, dels ca sex månader efter skolans slut

(AMS: Arbetsmarknadsinformation Y 2/1967), dels ca 16 månader efter skolans

slut (Y 5/1968).

3.2.1 Social linje

Vid undersökningstillfället i oktober 1967 hade 342 av de tillfrågade 719 elever

som genomgått den sociala linjen vårterminen 1966 anställning. Deras anställningar

fördelade sig mellan olika yrkesgrupper enligt följande sammanställning.

Yrkesgrupp % av elever från gren

Spr Na Sh Alla

Vårdyrken .......... 1 34 29 26

Kontorsyrken........ 40 16 19 23

Transportyrken ...... 11 4 6 6

Serviceyrken ........ 26 17 20 20

Skolöverstyrelsen har endast redovisat de mest frekventa yrkesgrupperna. 203

av dem som 1966 gått ut den sociala linjen befann sig vid undersökningstillfället

under yrkesutbildning (28 %). Pågående yrkesutbildning var särskilt vanlig bland

dem som genomgått den naturvetenskapliga grenen (35 %) och den samhällsvetenskapliga

grenen (25 %). Drygt hälften av de under yrkesutbildning varande f. d.

eleverna på den naturvetenskapliga grenen utbildade sig inom vårdyrkessektom.

Till yrken inom samma sektor utbildade sig ca en tredjedel av de nämnda eleverna

från den samhällsvetenskapliga grenen.

3.2.2 Ekonomisk linje

Av de 485 personer som 1966 genomgått den ekonomiska linjen hade 370

anställning vid undersökningstillfället. Av dem som hade anställning hade merparten

(79 %) denna inom kontorsyrkessektorn, medan övriga var spridda över

en lång rad skiftande yrken. Sambandet mellan grentillhörighet i årskurs 2 och

yrkestillhörigheten framgår av följande sammanställning.

Yrkesgrupp % av de anställda som genomgått gren

Esp Ka Di Ad Alla

Redovisnings- och kassaarbete

............ 4 18 15 5 10

Sekreterare, maskinskrivare

.............. 24 4 12

Banktjänsteman ...... 5 16 18 5 10

Ej spec. kontorsarbete . 60 49 54 78 58

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Under yrkesutbildning befann sig vid undersökningstillfället endast 12 av de

485 elever som genomgått den ekonomiska linjen.

3.2.3 Slutsatser

Skolöverstyrelsen framhåller att några mer långtgående slutsatser av liknande

undersökningar inte kan dras förrän de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna

fått en större utbredning, blivit mer kända på arbetsmarknaden och förrän linjernas

kompetensvärde fastställts och hunnit slå igenom.

Ett samband på den sociala linjen mellan genomgången språklig gren och anställning

i kontorsyrken anser sig emellertid skolöverstyrelsen kunna konstatera,

liksom att vårdyrkena drar till sig elever från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

grenarna. Överstyrelsen pekar även på hur påfallande likartad yrkesfördelningen

är mellan elever från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

grenarna.

Beträffande den ekonomiska linjen pekar skolöverstyrelsen på att en avgjord

majoritet fått anställning inom kontorsyrkessektom. Vidare pekar skolöverstyrelsen

på att andelen av dem som erhållit anställning inom allmänt kontorsarbete är påfallande

högt för elever från samtliga grenar, men speciellt från den administrativa

grenen. Ett visst samband mellan ekonomisk-språklig gren och anställning som

sekreterare-maskinskrivare kunde vidare enligt skolöverstyrelsen utläsas, medan

sambandet mellan övriga grenar och viss yrkesgrupp varit svagare.

3.3 Avnämarundersökningen

Vid pedagogiska institutionen i Göteborg utförs på skolöverstyrelsens uppdrag

en undersökning med syfte att studera i vilken utsträckning de tvååriga ekonomiska

och tekniska linjernas mål motsvarar de krav som ställs från avnämarnas sida.

Med avnämare har man menat både de arbetsgivare som tar emot eleverna och

eleverna själva. Skolöverstyrelsen presenterar den första etappen av undersökningen

som avser elevundersökningar och som har begränsats till den ekonomiska

linjen. Fem huvudproblem har utvalts för bearbetning ur förundersökningsmaterialet,

nämligen

1) elevernas motiv för sitt val av linje,

2) elevernas verksamhet efter genomgången utbildning,

3) avvägningen mellan allmänbildning och yrkesförberedelse på den ekonomiska

linjen,

4) avvägningen mellan olika ämnen och

5) ekonomiska linjens differentieringssystem.

Det totala antalet tillfrågade elever på den ekonomiska linjen uppgick till 427

elever. Bortfallet blev ca 25 % men fördelade sig slumpmässigt med avseende på

grentillhörighet, kön, födelseår och regional tillhörighet. Det relativt stora bort
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970 11

fallet har gett skolöverstyrelsen anledning att tolka resultaten med en viss försiktighet.

Av eleverna i undersökningen uppgav sig sju av tio ha valt den ekonomiska

linjen i första hand. 60 % av eleverna hade önskat en mer yrkesinriktad utbildning

medan endast 14 % ville ha mer allmänbildande ämnen. 70 % av eleverna

ville ha en praktikperiod på fyra till fem månader som skulle förläggas mellan de

båda årskurserna. På samtliga grenar föreslogs ett minskat utrymme för företagsekonomi

medan tiden för grenspecifika ämnen önskades bli ökad. Maskinskrivning

ansågs böra ha ökat utrymme likaså psykologi. Religionskunskap föreslogs få minskat

utrymme. Flertalet elever tyckte att systemet med det fria tillvalet var mindre

lämpligt. Elever från ekonomisk-språklig gren hade till stor del blivit korrespondenter

eller sekreterare och elever från den kamerala grenen återfanns i stor utsträckning

inom revisions- och bokföringsverksamhet. Elever från distributiv och

administrativ gren befann sig i något större utsträckning under utbildning än övriga.

Slutsatser

Skolöverstyrelsen understryker att det inte finns skäl att dra alltför vittgående

slutsatser ur de resultat som framkommit genom denna första del av undersökningen.

Enligt överstyrelsen ger emellertid den preliminära bearbetningen av materialet

vid handen resultat som i många fall är påfallande lika dem som nåtts på

andra vägar. Bedömningen av gren- och tillval går t. ex. i samma riktning som

organisationsanalysen visat och elevernas grentrogenhet har precis som i arbetsmarknadsstyrelsens

undersökningar inte visat sig vara särskilt markant. Skolöverstyrelsen

anser vidare att ett par tendenser framträtt tämligen klart vid elevundersökningen.

Intresset för utbildning på distributiv och administrativ gren syntes sålunda

vara tämligen odeciderat. En stor del av eleverna hade valt grenarna utan

några egentliga uttalade motiv, och de tillhörde dessutom ofta den grupp som tagits

in i fackskolan därför att deras förstahandsval till gymnasiet inte kunnat uppfyllas.

En annan tendens syntes vara att det fanns en elevpreferens för två skilda specialiseringar

på den ekonomiska linjen dels en som leder till sekreteraryrken, dels en

som leder till någon form av kamerala arbetsuppgifter.

3.4 Läroplansanalyser

3.4.1 Ekonomisk linje

I augusti 1967 beslöt skolöverstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp för översyn

av kursplanerna på den tvååriga ekonomiska linjen. Undersökningen förlädes till

Carlforsska skolan i Västerås. Arbetsgruppens uppgift var att närmare undersöka

hur läroplanen fungerade i ämnen såsom företagsekonomi, samhällskunskap, matematik,

redovisning, distribution, administration samt i svensk och engelsk affärskorrespondens.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Resultatet av den hittillsvarande analysverksamheten för den ekonomiska linjen

pekar, enligt skolöverstyrelsen, inte i främsta rummet på nödvändiga förändringar

i vare sig mål eller huvudmoment. På en punkt har emellertid vissa olägenheter

beträffande den pedagogiska organisationen framkommit. Det gäller ämnet kontorsteknik

som eleverna enligt nuvarande organisation kunnat läsa i fritt tillval. Detta

har lett till att undervisningsgruppen i företagsekonomi bestått av dels elever som

läst kontorsteknik, dels av sådana som saknat nödvändiga kunskaper i ämnet. I

övrigt pekar resultaten enligt skolöverstyrelsen framför allt mot att tidigare alltför

ambitiösa studieplaneförslag måste till omfång och nivå i väsentlig grad reduceras.

Studiernas inriktning måste dessutom knytas allt närmare den yrkesverklighet eleverna

efter avslutad utbildning hamnar i.

3.4.2 Social linje

Sedan våren 1968 pågår vid Kanalskolan i Skellefteå en liknande analysverksamhet

som den vid Carlforsska skolan i Västerås. I Skellefteå gäller det den

sociala linjen där ämnena matematik, svenska, engelska och samhällskunskap närmare

undersöks.

Resultatet av den hittillsvarande analysverksamheten pekar enligt skolöverstyrelsen

inte heller här i främsta rummet på att några mer omfattande ingrepp i de nuvarande

läroplanerna vad beträffar mål och huvudmoment behöver göras. De

vunna erfarenheterna kommer emellertid att spela en stor roll vid utarbetande av

nya planeringsböcker, förslag till behandlingsgångar genom ämnena, kvantifiering

av stoffet, metodiska lösningar m. m.

3.4.3 Teknisk linje

Arbetsgrupperna för analys och uppföljning av kursplanerna för teknisk linje

började sin verksamhet hösten 1967 vid Älvkullegymnasiet i Karlstad och vid

Zimmermanska skolan i Västerås. Vid Älvkullegymnasiet granskas den maskintekniska

grenens karaktärsämnen och vid Zimmermanska skolan de eltekniska och

kemitekniska grenarnas huvudämnen.

De erfarenheter som hittills vunnits av arbetsgruppernas analys har inte lett till

något förslag om ändring av nu gällande kursplaner för linjen. Ett önskemål som

emellertid enligt skolöverstyrelsen framförts från lärare och elever är att även den

tekniska linjen inom sin pedagogiska organisation bör ge utrymme åt timme till

förfogande. Särskilt vid skolenheter med både social, ekonomisk och teknisk linje

har behovet av denna gemensamma verksamhetsform framstått klart.

Skolöverstyrelsen erinrar om att fackskoleutredningen gav den byggtekniska

utbildningen en något annan utformning än utbildningen på övriga grenar. I denna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

13

saknades sålunda en motsvarighet till teknologiämnet. Vidare delades den byggtekniska

utbildningen på två grenar i årskurs 2.

När de första eleverna lämnade den byggtekniska grenen visade det sig enligt

skolöverstyrelsen att deras första anställning i mycket ringa grad hade anknytning

till den specialiserade utbildning de fått. Redan kort tid efter det att den tvååriga

tekniska linjen introducerats kom också grendelningen på den byggtekniska grenen

att ifrågasättas från arbetsgivarhåll. Det framfördes bl. a. att de problem och de

arbetsuppgifter eleverna mötte i arbetslivet var av sådan karaktär att behovet av

specialisering inte var påtagligt. Från arbetsgivarhåll påpekades bl. a. att om specialisering

skulle behållas borde den ha en annan karaktär, t. ex. en uppdelning på

projektering och produktion.

Efter överläggningar med Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska arkitekters

riksförbund, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Svenska väg- och vattenbyggares

arbetsgivareförbund beslöt skolöverstyrelsen 1967 att utarbeta kursplan för en

enhetlig byggteknisk utbildning. Som ett led i det löpande läroplansarbetet under

1967/68 tillsattes en expertgrupp med uppgift att med utgångspunkt i de från avnämarna

framförda synpunkterna utarbeta förslag till förändrad timplan för den

byggtekniska grenen och att i anslutning till den föreslå de förändringar av kursinnehåll,

undervisningsmetoder och läromedel som var nödvändiga för undervisningen.

Skolöverstyrelsen hemställde i juni 1968 om bemyndigande att få bedriva

praktisk utprövning med en utarbetad tim- och kursplan vid fackskolorna i Hälsingborg,

Luleå och Östersund. Utprövningen skedde under läsåret 1968/69 i årskurs

1 och under 1969/70 i årskurs 2. Den praktiska utprövningen utsträcktes

sedermera till försöksblocket i Sundsvall.

Arbetet har gett sådana resultat att skolöverstyrelsen anser sig kunna föreslå en

förändring av den byggtekniska grenens timplan.

4. Förslag till ny organisation

I det följande redogörs först för huvuddragen av skolöverstyrelsens förslag till

förenklad organisation för den sociala och ekonomiska linjen och för den byggtekniska

grenen på den tekniska linjen. Därefter redogörs för den närmare innebörden

av skolöverstyrelsens förslag såvitt avser enskilda ämnen m. m.

4.1 Social linje

För att söka åstadkomma en förenkling av den tvååriga sociala linjens organisation

har skolöverstyrelsen i första hand granskat linjens gren organisation.

En första förenkling kan enligt skolöverstyrelsens mening göras genom att den konsumtionsekonomiska

grenen, som rönt ett ringa intresse från elevernas sida, avförs

från läroplanen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Ma]:ts proposition nr 143 år 1970

Vad beträffar den samhällsvetenskapliga grenen föreslår skolöverstyrelsen, med

hänsyn bl. a. till den sociala linjens målsättning och elevernas senare verksamhet,

att stora delar av det stoff som karakteriserar grenen görs till ett för alla elever på

linjen gemensamt stoff. Även den samhällsvetenskapliga grenen föreslås därför utgå

ur läroplanen.

Karaktärsämnen på den naturvetenskapliga grenen är matematik, fysik och kemi.

Skolöverstyrelsen framhåller att med den ökade betydelse som naturvetenskapliga

och tekniska frågeställningar fått för behandlingen av sociala och politiska frågor

t. ex. naturvårds- och miljöfrågor — inte minst inom de områden som beräknas

rekrytera personal från den sociala linjen — bör även den naturvetenskapliga

orienteringen breddas för den sociala linjens samtliga elever. Skolöverstyrelsen

föreslår att detta bl. a. sker genom att blockämnet naturkunskap, som förekommer

på nuvarande gymnasiets humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska

linjer, införs som obligatoriskt ämne för samtliga elever på den sociala linjen.

Ämnet föreslås ersätta ämnena biologi, fysik och kemi. Det totala utrymmet

för ämnet föreslås bli tio veckotimmar fördelade jämnt över de båda årskurserna.

Jämfört med det maximala undervisningsutrymmet för nuvarande ämnen

biologi, fysik och kemi innebär förslaget en minskning med tre veckotimmar.

Skolöverstyrelsen erinrar om att eleverna på den sociala linjen i det fria tillvalet

visat stort intresse för bl. a. matematik. Med hänsyn till detta samt även till den

ökade betydelse kunskaper i matematik fått, bl. a. genom att det ställts upp som

behörighetsvillkor för kvantitativt betydande utbildningar inom fackskolans kompetensområde,

föreslår skolöverstyrelsen att ämnet blir obligatoriskt för samtliga

elever på den sociala linjen.

Ämnena franska och tyska har i det fria tillvalet valts i nästan samma utsträckning

som matematik. Under hänvisning till detta samt till den alltmer ökande kontakten

med andra språk, inte minst för personer verksamma inom de yrkesområden

den sociala linjen i första hand syftar till, föreslår skolöverstyrelsen att alla elever

på linjen utöver den nu obligatoriska engelskan skall få möjlighet att läsa ytterligare

ett modernt främmande språk, tyska eller franska — som B- eller C-språk alltefter

valet i grundskolan — eller, efter skolöverstyrelsens medgivande, finska.

Grendelningen på den sociala linjen föreslås därmed bli helt slopad. Skolöverstyrelsen

menar att detta inte torde medföra några större nackdelar för elevernas

yrkesvalsmöjligheter eftersom sambandet mellan grenval och yrkesval visat sig vara

relativt svagt. En minskning av specialiseringsgraden medför en breddning av den

för alla på linjen gemensamma basen och bör öka elevernas frihet i yrkesvalet efter

avslutade studier.

Skolöverstyrelsen föreslår även att systemet med ämnen för fritt tillval

avskaffas. Motiveringen för detta är de svårigheter som framkommit i redogörelsen

för organisationsanalysen. De mest frekventa av tillvalsämnena på den sociala linjen

föreslås i stället bli obligatoriska för alla elever på linjen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

4.2 Ekonomisk linje

Skolöverstyrelsen framhåller att behovet av en förenkling av organisationen på

den ekonomiska linjen är ännu större än på den sociala eftersom elevunderlaget

är mindre. I första hand har skolöverstyrelsen därför även för den ekonomiska

linjen prövat möjligheterna av att slopa grendelningen. Skolöverstyrelsens

strävan har därvid varit att ge eleverna en så bred bas som möjligt att stå på inför

det kommande yrkesvalet. Denna strävan synes också enligt skolöverstyrelsen vara

motiverad av det relativt svaga samband som hittills visat sig föreligga mellan grentillhörigheten

i årskurs 2 och yrkestillhörigheten. En viss specialisering mellan en

sekreterarinriktad och en mer företagsekonomisk inriktning bör emellertid enligt

skolöverstyrelsen bibehållas, ehuru av en timtalsmässigt lägre omfattning.

Som en första åtgärd föreslår skolöverstyrelsen att den föga frekventerade administrativa

grenen slopas. Vidare anser skolöverstyrelsen att den distributiva grenen,

även om den hittills valts av ett stort antal elever, bör utgå ur organisationen. Grenen

har en tämligen svag yrkesinriktning och motiven för att behålla den som självständig

gren är enligt skolöverstyrelsens bedömning inte starka. Istället föreslås

att vissa distributiva kursmoment integreras i ett blockämne företagsekonomi, så

att samtliga elever på linjen får grundkunskaper inom ämnet distribution.

På den ekonomisk-språkliga grenen läses ämnena svensk och engelsk affärskorrespondens

och praktiskt sekreterararbete under vardera två veckotimmar. Skolöverstyrelsen

anser att behovet av undervisning i affärskorrenspondens har minskat

kraftigt genom bl. a. datatekniken och användandet av standardiserade formulär

och att behovet förmodligen kommer att minska ytterligare i framtiden. Skolöverstyrelsen

föreslår därför att undervisningen i fristående ämnen utgår från timplanen.

Istället föreslås att ämnena svenska och engelska i årskurs 2 vardera får en veckotimme

mer än på den sociala linjen. Den extra timmen, som föreslås vara obligatorisk

för alla elever på ekonomisk linje, skall användas för studier av ekonomisk

sakprosa, affärsspråk m. m.

I avsikt att bredda basen för den ekonomiska linjens elever föreslår skolöverstyrelsen

att en stor del av ämnet redovisning, som är grenspecifikt ämne på den

kamerala grenen enligt nuvarande timplan, görs obligatoriskt för alla elever på den

ekonomiska linjen. Även detta ämne föreslås bli integrerat med blockämnet företagsekonomi.

Skolöverstyrelsen föreslår att de specialiseringar som bör bibehållas på den ekonomiska

linjen bör utgöras av ett val mellan å ena sidan praktiskt sekreterararbete

— med beteckningen sekreterarkunskap — och stenografi och å andra sidan ett

ämne kallat tillämpad företagsekonomi och matematik. Specialiseringarna föreslås

omfatta tre veckotimmar.

Även för den ekonomiska linjen föreslår skolöverstyrelsen således att grendelningen

slopas. Den måttliga differentiering som behålls har en yrkesinriktad utformning

och bör enligt skolöverstyrelsen göra eleverna mer lämpade att direkt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

efter studierna påbörja yrkesarbete inom en ganska vid ram samtidigt som den

genom förslaget erhållna bredare gemensamma basen underlättar ett framtida byte

av sysselsättning inom den ekonomiska sektorn.

Skolöverstyrelsen hävdar att de skäl som anförts för en avveckling av systemet

med ämnen för fritt tillval på den sociala linjen har än större bärkraft

när det gäller den ekonomiska linjen eftersom elevunderlaget varit mindre. Skolöverstyrelsen

föreslår att systemet avskaffas och att de ämnen som rönt det största

intresset hos eleverna istället blir obligatoriska ämnen på linjen.

4.3 Teknisk linje

Enligt skolöverstyrelsen kommer resultatet från den påbörjade avnämarundersökningen

angående den tvååriga tekniska linjen inte att kunna redovisas förrän

under slutet av innevarande år. Tills detta resultat föreligger bör, enligt skolöverstyrelsens

mening, övervägande om en förändrad organisation för den tekniska

linjen anstå. Skolöverstyrelsen har begränsat översynen till den byggtekniska grenen.

Skolöverstyrelsen föreslår att utbildningsvägen på den byggtekniska grenen ges

en organisation som nära ansluter till vad som gäller för andra grenar på linjen.

Skolöverstyrelsen föreslår att ämnena byggteknik och konstruktion B sammanförs

till ett ämne med beteckningen teknologi B. Ämnet blir till sitt innehåll avsevärt

förändrat. Tyngdpunktsförskjutningar föreslås från konstruktion till projektering

och produktion. Metodiskt får ämnet samma karaktär och funktion som på

övriga grenar, dvs. med utnyttjande av arbetsexempel som huvudsaklig modell i

undervisningen. I innehållsligt avseende skiljer sig ämnet däremot starkt från den

maskinorienterande teknologi som finns på övriga grenar. Vidare föreslår skolöverstyrelsen

att grendelningen i årskurs 2 slopas samtidigt som ett ämne med benämningen

specialarbete B införs på timplanen för att tillgodose det behov av en

mindre specialisering som kan tänkas föreligga på grenen.

4.4 Förslag till förändringar i enskilda ämnen

Skolöverstyrelsen har funnit skäl att göra delar av ämnet socialkunskap obligatoriska

för samtliga elever på den sociala linjen. Detta föreslås ske genom att ett

nytt ämne med beteckningen social- och familjekunskap förs in på

läroplanen. Ämnet skall bestå av de centrala momenten i de tidigare ämnena socialkunskap

och familjekunskap samt av vissa delar av ämnet samhällskunskap. Blockämnet

föreslås förekomma under sex veckotimmar i årskurs 2.

Som en följd av att vissa delar av ämnet samhällskunskap förts över

till det nya ämnet social- och familjekunskap föreslås en timtalsreduktion för samhällskunskapen.

Undervisningen koncentreras till årskurs 1 och bär obligatoriskt på

både den ekonomiska och sociala linjen.

Ämnet historia förekommer enligt nuvarande läroplan på den sociala linjen

med två veckotimmar i årskurs 1 samt med tre veckotimmar i årskurs 2. Skolöver
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

styrelsen föreslår att ämnets timtal reduceras med en veckotimme. De återstående

fyra timmarna koncentreras till årskurs 1. Enligt skolöverstyrelsen kan timtalsreduktionen

ske utan att målsättningen för ämnet sänks. Som hittills skall ämnet

endast förekomma på den sociala linjen.

För att bl. a. möjliggöra en samordning mellan de tvååriga linjerna i gymnasieskolan

föreslår skolöverstyrelsen ett enhetligt timtal i ämnet psykologi för den

ekonomiska och sociala linjen. Ämnet skall förekomma med totalt tre veckotimmar

och undervisningen koncentreras till årskurs 2.

Som framgått av organisationsanalysen har den specialiserade utbildningen i

konsumentkunskap på den konsumtions ekonomiska grenen inte fångat

något elevintresse. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid om att den frivilliga undervisningen

i ämnet tilldragit sig ett inte obetydligt intresse. Ämnet som kunnat läsas

i såväl årskurs 1 som i årskurs 2 på den ekonomiska linjen har särskilt i den senare

årskursen visat sig locka många elever. Skolöverstyrelsen finner det angeläget

att ämnet görs till ett gemensamt obligatoriskt ämne för eleverna på både den ekonomiska

och sociala linjen. Synpunkter i den riktningen har också framförts till

skolöverstyrelsen av Hushållsläramas förening som föreslagit att utrymme skulle

ges för konsumentfrågor inom hela det gymnasiala stadiet. Skolöverstyrelsen

föreslår att ämnet blir obligatoriskt på båda linjerna med två veckotimmar i årskurs

2.

Skolöverstyrelsen föreslår att ämnet matematik ges ett ökat utrymme på

läroplanen. Ämnet föreslås sålunda bli obligatoriskt med tre veckotimmar i vardera

årskursen på den sociala linjen samt i årskurs 1 på den ekonomiska linjen

med möjlighet för eleverna att välja ämnet i årskurs 2.

Enligt skolöverstyrelsen är skillnaden mellan allmän och särskild

kurs i matematik vagt definierad. Kurserna har samma timtal och i huvudsak

samma stoffram. Samma läroböcker har även kunnat användas. Uppdelningen

har huvudsakligen motiverats av elevernas olika bakgrund av allmän resp. särskild

kurs i grundskolan. Man har haft en önskan att åstadkomma så homogena

elevgrupper som möjligt. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid om att behörighetsbestämmelserna

för vissa utbildningar, t. ex. klasslärarutbildningen, är så utformade

att det inte spelar någon roll vilken av de båda kurserna eleverna väljer. Detta har,

enligt skolöverstyrelsen, lett till att även elever med god fallenhet för matematik

valt den allmänna kursen ofta endast i betygsspekulerande syfte. De pedagogiska

resultat man sålunda velat få fram genom den organisatoriska delningen i allmän

och särskild kurs har därför inte uppnåtts. Skolöverstyrelsen föreslår en enhetlig

kurs i matematik. Kursen skall kunna följas av elever oberoende av val av matematikkurs

i grundskolan.

Enligt skolöverstyrelsen kvarstår alltjämt de motiv som fackskoleutredningen

anförde för införandet av ämnet familje kunskap. Skolöverstyrelsen föreslår

att innehållet i det nuvarande ämnet familjekunskap, som endast förekommer

med en veckotimme i årskurs 2 på den sociala linjen, integreras med andra ankny
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

tande ämnen. Enligt skolöverstyrelsen skulle därigenom den familjeorienterande

undervisningen komma i sitt rätta sammanhang. Huvudmomenten fördelas sålunda

på ämnena samhällskunskap, social- och familjekunskap och psykologi.

Skolöverstyrelsen har i samband med översynen av kursplanerna för moderna

språk övervägt att även i detta fall slopa den nu gällande ordningen med

allmän och särskild kurs. Enligt överstyrelsens mening bör det rent generellt

vara ett mål att tillskapa en enhetlig kurs. Något förslag i den riktningen framläggs

emellertid inte under hänvisning till att ett sådant arrangemang skulle kräva framställande

av ett stort individualiserat material som inte hinner bli färdigställt till

dess förslaget föreslås träda i kraft.

Genom att konstruera ett nytt ämne kallat tillämpad företagsekonomi

har skolöverstyrelsen sökt förverkliga önskemålet att tillämpningar skall

ingå i de teoretiska studierna. Verksamheten inom ämnet är således av skolöverstyrelsen

tänkt att bedrivas som skenfirmaverksamhet där eleverna får en praktisk

träning av de kunskaper och färdigheter de inhämtat i företagsekonomiämnet.

Enligt skolöverstyrelsen torde färdigheter i maskinskrivning vara av

stort värde för den framtida yrkesverksamheten för eleverna. Skolöverstyrelsen

föreslår därför att ämnet blir obligatoriskt på både den ekonomiska och sociala

linjen och integreras med kontorstekniken. Genom integrationen underlättas

enligt skolöverstyrelsen möjligheterna till en naturlig och nödvändig samverkan

mellan ämnena samtidigt som en individuell förskjutning av tyngdpunkten

mellan det nya ämnets båda huvuddelar med hänsyn till elevernas olika förkunskaper

framför allt i maskinskrivning möjliggörs. Ämnet föreslås förekomma

med fyra veckotimmar i årskurs 1.

Enligt skolöverstyrelsen har de estetiska ämnena i den nuvarande läroplanen

en svag ställning på den ekonomiska linjen. Musik och teckning förekommer

där endast som några av de många tillvalsämnena. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid

om att framför allt teckning visat sig locka ett förhållandevis stort antal elever

på linjen. För att därför stärka de estetiska ämnenas ställning föreslår skolöverstyrelsen

att ettdera av ämnena musik eller teckning görs till obligatoriskt ämne i

årskurs 2 på den ekonomiska linjen. Därjämte föreslås att ett av ämnena studeras

även i årskurs 1 av dem som inte läser stenografi. På den sociala linjen föreslår

skolöverstyrelsen att ettdera av ämnena blir obligatoriskt i båda årskurserna.

Som framgått av förslaget till ny organisation föreslår skolöverstyrelsen att systemet

med ämnen för fritt tillval avskaffas såväl på den sociala som på den ekonomiska

linjen. De ämnen som därigenom helt försvinner från läroplanen är hushållsteknik,

trafik- och motorkunskap, slöjd, engelsk

stenografi och dramatik. Skolöverstyrelsen erinrar om att organisationsanalysen

visat att eleverna i mycket ringa utsträckning valt dessa ämnen.

Linjernas strävan att låta eleverna utveckla den personliga färdigheten i vissa

praktiska och estetiska ämnen bör istället enligt skolöverstyrelsen lösas genom att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 143 år 1970

19

ämnena musik och teckning ges en starkare ställning och genom att eleverna ges

den möjlighet att utbyta B- eller C-språket mot ämne från annan linje i gymnasieskolan

som föreslås enligt följande.

Enligt gällande läroplan förekommer en estetisk variant på den sociala

linjen i årskurs 2. Varianten åstadkommes genom att ämnena för fritt tillval samt

kontorsteknik och biologi alternativt historia utbyts mot estetiska ämnen. Enligt

skolöverstyrelsen har det med hänsyn till linjernas förhållandevis låga elevantal

varit svårt att realisera varianten i flertalet skolenheter och gymnasieregioner.

En estetisk variant återfinns även på de treåriga humanistiska, samhällsvetenskapliga

och ekonomiska linjerna men åstadkommes där genom att ett främmande språk

i de båda högsta årskurserna utbyts mot ett estetiskt specialämne omfattande tre

veckotimmar i vardera årskursen. Enligt skolöverstyrelsen har det även på dessa

treåriga linjer hört till undantagen att den estetiska varianten kunnat anordnas.

Ett sätt att göra den estetiska varianten till ett mer realistiskt alternativ för såväl

de treåriga linjerna som för här aktuella linjer är, enligt skolöverstyrelsen, att den

införs även på den tvååriga ekonomiska linjen, görs tvåårig samt får förekomma

med samma tim- och kursplan för de estetiska specialämnena som i de treåriga

linjerna. Skolöverstyrelsen föreslår därför att det andra främmande språket på de

tvååriga ekonomiska och sociala linjerna får utbytas mot ämne från annan linje

i gymnasieskolan. Överstyrelsen förutsätter att samläsning med elever från annan

linje i gymnasieskolan kommer till stånd och att separat undervisningsgrupp endast

undantagsvis upprättas.

Enligt nuvarande läroplan förekommer timme till förfogande i båda

årskurserna på den sociala linjen, i årskurs 2 på den ekonomiska men ej alls på

den tekniska linjen. Bristen på kongruens mellan linjerna i detta avseende har,

enligt skolöverstyrelsen, i många fall skapat problem t. ex. genom att det försvårat

gemensam planläggning. Skolöverstyrelsen föreslår därför att timme till förfogande

införs även i årskurs 1 på den ekonomiska linjen samt i båda årskurserna på den

tekniska linjen. Utrymme för det senare kan, enligt skolöverstyrelsen, skapas genom

en motsvarande minskning av de tekniska ämnena.

Skolöverstyrelsen föreslår att specialarbetet i sin nuvarande form utgår

ur timplanerna för de ekonomiska och sociala linjerna, eftersom de undersökningar

som utförts visat att det inte fungerat tillfredsställande. Skolöverstyrelsen erinrar även

om att de motiv skolberedningen ursprungligen anförde för specialämnet nu fallit

bort i och med att antalet ämnen minskat. Den integration och samordning som

ämnet skulle svara för tillgodoses genom undervisningen framför allt i blockämnena.

Enligt skolstadgan 11 kap. 11 § kan elev i årskurs 2, 3 eller 4 på de treåriga linjerna

som har påtagliga studiesvårigheter befrias från undervisning i högst två obligatoriska

läroämnen, s.k. mindre studiekurs. Någon motsvarande bestämmelse

för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har inte funnits,

däremot har rektorn kunnat befria elev från undervisningen i ämne för fritt

tillval om eleven t. ex. haft svag hälsa, behövt stödundervisning eller önskat komplettera

ämnen för val av annan studieinriktning s. k. reducerad studiekurs. —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Skolöverstyrelsen föreslår att de i skolstadgan intagna bestämmelserna om mindre

studiekurs införs även för nyss nämnda tvååriga linjer. Skolöverstyrelsen förutsätter

emellertid att för dessa linjers del en sammankoppling med förlängd undervisning

inte skall vara nödvändig, eftersom fackskolekompetens inte är knuten till

begreppet fullständig studiekurs. Ett definitivt ställningstagande till frågan får dock

enligt skolöverstyrelsen anstå till dess kompetensutredningen framlagt förslag till

behörighetsbestämmelser för tillträde till postgymnasiala studier.

I en reservation till skolöverstyrelsens förslag angående reviderade tim- och

kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan

förordar ledamoten Isling att förslaget återremitteras till överstyrelsen som

ges i uppdrag att utarbeta ett alternativt förslag där bättre hänsyn tas till de grundläggande

principerna för återkommande utbildning. I förslaget bör även, enligt

Isling, en bättre samordning åstadkommas mellan de olika linjerna i gymnasieskolan

samt följdverkningarna för lärare bättre belysas såväl när det gäller antalet tjänster

som behovet av fortbildning.

5. Förändringar av lärarbehovet

Om de föreslagna timplanerna tillämpas på en fullt utbyggd gymnasieskolorganisation,

beräknar skolöverstyrelsen att det totala lärarbehovet skall minska med

ca 150 lärartjänster. Detta kommer enligt skolöverstyrelsen att ta sig uttryck i en

dämpning av tillväxttakten inte i en minskning av antalet nu existerande lärartjänster.

6. Utbildnings- och behörighetsfrågor

Skolöverstyrelsen framhåller att grundutbildningsåtgärder kan komma att aktualiseras

för ämnet konsumentkunskap och eventuellt även för social- och familjekunskap.

I avvaktan på lärarutbildningskommitténs arbete framläggs emellertid inget

förslag.

Skolöverstyrelsen erinrar om att ett omfattande studiematerial utarbetats för naturkunskap

och teknologi i samband med fortbildningen för gymnasiereformen.

Skolöverstyrelsen anser att detta material efter viss översyn kan appliceras på de

behov som motsvarande ämnen på den sociala och tekniska linjen har.

Skolöverstyrelsen förklarar att sådana fortbildningsåtgärder kommer att vidtas

som motsvarar de för svenska och matematik förefintliga behoven. För social- och

familjekunskap planeras vid fortbildningsavdelningen i Umeå ett program som

med vissa förändringar kan tillgodose det behov som aktualiseras av omfördelningen

av familjekunskapsmomenten. I det stora hela kommer insatser för de olika

fortbildningsbehoven enligt skolöverstyrelsen att kunna förverkligas under 1971/72.

Den förberedande planeringen av dessa har delvis påbörjats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Behövliga ändringar, tekniska justeringar eller kompletteringar av nuvarande

bestämmelser om behörighet m. m. för lärartjänster kommer senare att utarbetas

av skolöverstyrelsen i samordning med motsvarande frågor inom gymnasieskolan

i övrigt.

7. Genomförande

Skolöverstyrelsen föreslår att övergången till de reviderade tim- och kursplanerna

för de ekonomiska, sociala och tekniska linjerna sker med början läsåret 1971/72.

De kommuner som under läsåret 1970/71 introducerar linjerna skall följa den

äldre modellen.

8. Remissyttranden

8.1 Sociala och ekonomiska linjen

Flertalet remissmyndigheter har med tillfredsställelse hälsat skolöverstyrelsens

förslag till förenklad organisation för de sociala och ekonomiska linjerna.

Svenska kommunförbundet framhåller att förslaget gör elevernas val mindre komplicerat

och utbildningen lättare att organisera på mindre gymnasieorter. Svenska

landstingsförbundet finner skolöverstyrelsens förslag riktigt ur såväl organisatorisk

som pedagogisk synpunkt. LO tillstyrker den föreslagna förenklingen liksom kompetensutredningen.

Socialstyrelsen, som endast yttrat sig över den sociala linjen,

anser att förenklingen är välmotiverad och att den också bidrar till att möjliggöra

en bättre anpassning till gymnasieskolans övriga linjer. SAF och Sveriges Industriförbund

tillstyrker förenklingen av de båda linjerna i likhet med Arbetsmarknadsstyrelsen.

Länsskolnämnden i Värmlands län framhåller.

Alltsedan fackskolan började införas har den erfarenheten gjorts att de många

valmöjligheterna beträffande grenar och tillvalsämnena vållat stora organisatoriska

problem och extra kostnader. I ett län som Värmland, med många små skolenheter,

har problemen varit särskilt stora och många valmöjligheter har aldrig kunnat tillgodoses.

Liknande erfarenheter har inrapporterats även från de andra länsskolnämndema

som yttrat sig över skolöverstyrelsens förslag. Länsskolnämnden i Norrbottens län

framhåller t. ex.

I län med den befolkningsgeografiska struktur som Norrbottens län har, med

gymnasieskola med lågt elevtal rekryterat från ett stort geografiskt område är det

av vikt att varje gymnasieskola blir så fullständigt utbyggd som möjligt. En förenkling

av fackskolan är till stor hjälp härvid.

SACO betonar det betydelsefulla i att skolöverstyrelsens förslag till förenklad

studieorganisation också innebär att administrationen förenklas. Skolledningarna

får därigenom ökade resurser för arbetsinsatser på det pedagogiska området. Över
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

befälhavaren menar att förslaget till organisatorisk förenkling och samordning är

tilltalande. Lärarhögskolan i Umeå anser att det är värdefullt att särskild uppmärksamhet

ägnats studieorganisationen. Att skolformen är i stort behov av en radikal

förändring torde, enligt lärarhögskolan, ha stått klart för de flesta initierade allt

sedan försöksverksamheten påbörjades. Liknande synpunkter framförs från lärarhögskolorna

i Uppsala, Stockholm och Linköping.

Yrkesutbildnings ber edningen menar emellertid att förändringar i den nuvarande

läroplanen borde ha anstått till dess målsättningen för de tvååriga teoretiska linjerna

i gymnasieskolan klarlagts. Kooperativa förbundet och TCO framhåller att

innehållet i de aktuella linjerna istället borde utredas inom ett system med återkommande

utbildning.

Några remissmyndigheter menar att skolöverstyrelsens förslag till reviderade timoch

kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan

inte i tillfredsställande utsträckning ger uttryck för en samordnad planering

för alla utbildningslinjer inom gymnasieskolan. TCO och yrkesutbildningsberedningen

papekar t. ex. att ämnet samhällskunskap, som ligger inom ramen för yrkeslinjernas

obligatoriska tillval, genom skolöverstyrelsens förslag endast kan läsas av

yrkeslinjernas elever under ett utbildningsår. Länsskolnämnden i Malmöhus län och

lärarhögskolan i Umeå anser att den nödvändiga revisionen av samtliga i gymnasieskolan

ingående utbildningslinjer borde ha samordnats i tiden.

De ämnen som, till följd av skolöverstyrelsens förslag till förenklad studieorganisation,

helt utgår ur läroplanen är hushållsteknik, trafik- och motorkunskap,

slöjd, engelsk stenografi och dramatik. De flesta remissmyndigheter har inte haft

nagon erinran mot detta. Lärarhögskolan i Göteborg, SACO och Föreningen Dramatisk

Verksamhet hävdar emellertid att ämnet dramatik bör kvarstå i läroplanen.

Länsskolnämnden i Malmöhus län menar att ämnet trafik- och motorkunskap bör

ingå bland de obligatoriska ämnena på samtliga linjer i gymnasieskolan. Nämnden

påpekar att frågan har betydelse även för vuxenutbildningen, då ämneskurser som

regel endast får anordnas i den omfattning motsvarande utbildning meddelas inom

ungdomsutbildningen. Folkbildningsförbundet ifrågasätter det lämpliga i att ämnet

slöjd helt skall försvinna från timplanen. Förbundet föreslår att ämnet blir ett alternativ

till teckning och musik.

Beträffande skolöverstyrelsens förslag till förändringar i enskilda ämnen hävdar

lärarhögskolorna i Umeå, Stockholm och Uppsala samt Historielärarnas Förening

att historieämnets ställning klart försämrats. Genomförs förslaget blir en sänkning

av målet för undervisningen ofrånkomlig. Dessutom påpekas att det är olämpligt

att koncentrera undervisningen till årskurs 1 då därigenom möjligheterna att uppnå

samverkan med angränsande ämnen minskar. Som exempel nämns religionskunskapen

som enbart kan läsas i årskurs 2.

Enligt LO bör ämnet samhällskunskap vara representerat på samtliga linjer såväl

i årskurs 1 som i årskurs 2. För detta talar bl. a. att ämnet ger möjligheter

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

23

till undervisning i frågor om aktuella skeenden i samhället och på arbetsmarknaden.

Vidare har ämnet betydelse för den ökade demokratin inom skolans verksamhet.

Liknande synpunkter har bl. a. framförts av Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och av Centerns ungdomsförbund.

Lärarhögskolan i Umeå och länsskolnämnden i Norrbottens lön menar att förverkligandet

av skolöverstyrelsens förslag att B- eller C-språket skall kunna utbytas

mot ämne på annan linje i gymnasieskolan torde erbjuda så stora planeringsoch

schematekniska problem att elevernas önskemål som regel inte kommer att

kunna förverkligas. Svenska landstingsförbundet anser att skolöverstyrelsen inte

tillfredsställande utrett hur utbytet skall ske. Skolöverstyrelsen har t. ex. inte redovisat

huruvida möjlighet kommer att finnas att välja utbytesämne med högre eller

lägre timtal än det utbytbara andraspråket. Länsskolnämnden i Göteborgs och

Bohus lön föreslår att regeln om byte utformas så att ämne som finns att tillgå

inom den egna linjen i första hand får väljas för att eleverna skall kunna läsa både

musik och teckning i fackskolan. Yrkesutbildningsberedningen ställer sig emellertid

positiv till förslaget därför att det lämnar en möjlighet för en elev att genom

tillval av yrkestekniska moment från yrkestekniska linjer förstärka den pågående

utbildningen och öka dess anpassning till den kommande arbetsanställningen.

Remissmyndigheterna har överlag ställt sig positiva till att ämnet matematik blir

obligatoriskt i den utsträckning skolöverstyrelsen föreslagit. Länsskolnämnderna i

Värmlands län och Uppsala län anser emellertid att slopandet av allmän och särskild

kurs i ämnet kommer att leda till pedagogiska problem till följd av att skillnaden

mellan hög- och lågpresterande elever kommer att framstå skarpare än enligt

gällande läroplan. Lärarhögskolan i Stockholm anser att de starka skäl som

talade för ett bibehållande av allmän och särskild kurs på grundskolans högstadium

i ännu högre grad torde gälla för här aktuella linjer som tar emot elever med än

mer skiftande förkunskaper. Lärarhögskolorna i Uppsala och Göteborg är emellertid

positiva till förslaget att slopa uppdelningen i allmän och särskild kurs.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län samt lärarhögskolorna i Göteborg,

Stockholm, Umeå och Uppsala anser att det från lärarutbildningssynpunkt är en

nackdel att eleverna på den sociala och ekonomiska linjen måste välja mellan teckning

och musik. Vare sig de väljer det ena eller andra blir de handikappade vid en

eventuell ansökan till klasslärarutbildning där kunskaper i båda dessa ämnen förutsätts.

Kritiken mot skolöverstyrelsens förslag att integrera de naturvetenskapliga ämnena

till blockämnet naturkunskap har varit stark från lärarhögskolorna. Redan

den nuvarande sociala linjens naturvetenskapliga gren ger, enligt lärarhögskolorna,

eleverna en kunskapsnivå i de naturvetenskapliga ämnena som måste betraktas

som ett minimum för klasslärarutbildning. Länsskolnämnden i Stockholms län instämmer

i dessa synpunkter och förordar liksom lärarhögskolorna att den traditionella

uppdelningen av de naturvetenskapliga ämnena bibehålls till dess en utvärdering

av ämnet naturkunskap så som det förekommer på gymnasiet skett.

SACO anser att skolöverstyrelsens förslag beträffande ämnena svensk och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 143 år 1970

engelsk affärskorrespondens innebär en försvagning av den ekonomiska linjens

yrkesinriktning. SACO framhåller att behovet av utbildning i affärskorrespondens

alltjämt är stort framför allt på orter med stort inslag av t. ex. småindustri. Lärarhögskolan

i Göteborg erinrar om att 60 % av eleverna på den ekonomiska linjen

önskade en mer yrkesinriktad utbildning och anser därför att det finns anledning

överväga ett bibehållande av ämnet engelsk affärskorrespondens som självständigt

ämne.

Lärarhögskolan i Stockholm menar att det innebär en försämring att de elever

som förbereder sig för att bli t. ex. korrespondenter eller sekreterare inte i den

tvååriga ekonomiska linjen erbjuds en möjlighet att läsa ett tredje språk. Lärarhögskolan

hävdar att skolöverstyrelsens förslag kan innebära att elever med sådana

yrkesplaner tycker att linjen förlorar den attraktionskraft som den under de

senaste åren visat sig ha. Folkbildningsförbundet ifrågasätter om det inte med

tanke på den ekonomiska linjens allmänna inriktning vore lämpligt att även spanska

kunde läsas som C-språk.

Några remissmyndigheter har efterlyst utförligare upplysningar beträffande konsekvenserna

i utbildnings- och behörighetshänseende av skolöverstyrelsens förslag.

Länsskolnämnden i Stockholms län påpekar således att utredningen inte ger någon

upplysning om antalet lärare som redan är behöriga i naturkunskap efter genomgången

utbildningskomplettering. Inte heller beräknas behovet av fortbildning i

ämnet om det införs på den tvååriga sociala linjen. Dessa omständigheter talar,

enligt länsskolnämnden, för att ett eventuellt införande av ämnet uppskjuts till en

senare tidpunkt då bättre förutsättningar skapats. Lärarhögskolorna i Umeå och

Uppsala finner det angeläget att samhällskunskapslärare får möjlighet att efter fortbildning

bli behöriga att inneha tjänst i social- och familjekunskap. Lärarhögskolan

i Uppsala anser att den fortbildning som skett i gymnasiet för utbildning i naturkunskap

varit alltför ensidig. Behörig att söka tjänst i naturkunskap är endast lärare

med kombinationen biologi-geografi. Dessa lärare är utbildade för att nödtorftigt

klara undervisningen inom alla huvudmomenten. För att fysik och kemi inte skall

komma helt i bakgrunden är det, enligt lärarhögskolan i Uppsala, nödvändigt med

fortbildning av kemister och fysiker. Lärarhögskolan finner det även angeläget att

det fortbildningsbehov beaktas som uppstår för engelsklärarna om engelsk affärskorrespondens

kommer att ingå i ämnet engelska. TCO förklarar sig ej vilja tillstyrka

att någon förändring av läroplanen genomförs förrän redovisning gjorts av

vilka åtgärder skolmyndigheterna ämnar vidtaga för att tillgodose lärarnas behov

av fortbildning, anställningstrygghet m. m.

8.2 Byggteknisk gren

Remissmyndighetema har visat en skiftande inställning till skolöverstyrelsens

förslag beträffande den byggtekniska grenen på den tekniska linjen. Svenska Fackingenjörers

Riksförbund förklarar således att den föreslagna läroplanen bättre svarar

mot arbetsmarknadens behov än den nuvarande. Arbetsmarknadsstyrelsen till
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

25

styrker förslaget att slopa grendelningen liksom SAF och Sveriges industriförbund.

SACO anser att förslaget i princip är positivt, eftersom det syftar till att göra

utbildningen på grenen mera praktiskt inriktad. Organisationen är emellertid kritisk

till att ämnet teknologi införs på grenen. Den metodik som tillämpas i ämnet

är mindre lämplig i inledningen till tekniska studier då eleverna ännu inte fått någon

överblick över ämnesområdet. Erfarenheterna av ämnet på den fyraåriga tekniska

linjen och på den tvååriga tekniska linjens övriga grenar är för övrigt, enligt

SACO, mindre goda. Organisationen ställer sig även kritisk till att ämnet konstruktion

B försvunnit som fristående ämne från timplanen. Enligt SACO är det nödvändigt

att eleverna bibringas grundkunskaper i konstruktion. Länsskolnämnden i

Västmanlands län har instämt i ett yttrande av rektorn vid Zimmermanska skolan

i Västerås. Rektorn förklarar att skolöverstyrelsens förslag att på den byggtekniska

grenen introducera ämnet teknologi saknar all kontakt med praktisk erfarenhet.

Rektorn menar att man först måste lära sig vissa grundfakta och förstå dem innan

man kan lära sig att sätta in dem i sitt rätta element. En växelverkan över ämnesområden

är visserligen nödvändig men därtill behövs inte teknologi utan en planering

i varje enskilt ämne. En fackskoleingenjör måste dessutom som arbetsledare ha

vissa erfarenheter av konstruktionstänkande. Länsskolnämnden i Jönköpings län

menar att hopslagningen av de två grenarna till en i årskurs 2 är helt befogad för

de elever som kommer direkt från grundskolan, men mindre lyckad för de äldre

elever som arbetat några år inom industrin. Många av dessa elever söker till den

tvååriga tekniska linjen för att få det teoretiska underlaget till just den bransch

som de arbetat i. Nämnden anser att det finns risk för att deras studiemotivation

kan försvinna i och med de nya kursplanerna som i flera fall kan anses vara av

typen orienteringsämne och med andra ord motsvara vad dessa elever redan kan.

Nämnden anser det beklagligt att ämnet konstruktion B utgått som särskilt läroämne

och att omfånget av detta avsnitt kraftigt minskat.

9. Departementschefen

9.1 Inledning

Under senare år har flera beslut av betydelse för det frivilliga skolväsendets

struktur, organisation, innehåll och omfattning kommit till. Genom 1964 års beslut

angående reformering av de gymnasiala skolorna m.m. inleddes en genomgripande

omdaning av det gymnasiala stadiet. Detta reformarbete borde enligt

beslutet präglas av en helhetssyn på stadiets olika utbildningsvägar. Principen om

samordnad planering av det gymnasiala skolväsendet fastslogs. Vid 1968 års riksdag

följdes denna reform upp genom beslut om att ersätta fackskola, gymnasium

och yrkesskola med en skolform, gymnasieskolan. Samordningen skall ske den

1 juli 1971.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1970 utfärdat läroplan för gymnasieskolan. Denna

kommer att bestå tills vidare av 22 linjer, av vilka tre svarar mot dagens fackskola

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

och fem mot dagens gymnasium. Dessutom kommer att finnas olika specialkurser.

1968 års beslut innebar även en omdaning av yrkesutbildningens inre utformning.

Några ändringar av fackskolan och gymnasiet gjordes däremot inte. Min

företrädare framhöll dock att arbetet med förnyelse av vårt skolväsen ständigt

måste fortgå och han erinrade om den översyn av nyssnämnda två skolformers

läroplaner som skolöverstyrelsen inlett. Nu föreligger överstyrelsens förslag om

timplaner m. m. för de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna i gymnasieskolan

samt för den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska linjen.

Förslaget syftar inte till någon ändring av målet för utbildningen vid ifrågavarande

linjer. Det är i stället fråga om en förenkling av linjernas organisation. Bland

remissinstanserna har det rått i det närmaste fullständig enighet om att vunna erfarenheter

av linjerna, förstärkta av utvecklingen i grundskolan, gett anledning till

viss omprövning av linjernas organisation. Förslaget syftar också till att stärka de

yrkesinriktade inslagen.

I fortsättningen kommer jag att för sammanhangets skull även behandla vissa

frågor som ej kräver beslut av riksdagen.

9.2 Linjernas utveckling

De tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan har

sitt ursprung i ett förslag som 1957 års skolberedning framförde i huvudbetänkandet

Grundskolan (SOU 1961: 30). Skolberedningen föreslog införandet av en

ny typ av tvååriga skolor ovanpå grundskolan som komplettering till såväl yrkesskolor

som gymnasier av olika slag. Skolorna skulle vara av fyra slag, nämligen

en humanistisk, en teknisk, en merkantil och en social-ekonomisk. Skolberedningens

förslag möttes vid remissbehandlingen i stort sett av mycket positivt intresse

och i prop. 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. biträdde

dåvarande departementschefen i princip skolberedningens förslag rörande

dessa skolor.

En överarbetning av skolberedningens förslag gjordes av fackskoleutredningen.

På utredningens rekommendation inleddes försöksverksamhet med nämnda skolor

redan under läsåret 1963/64. Utredningen föreslog att den humanistiska och den

sociai-ekonomiska skolan skulle sammanslås till en skola benämnd allmän fackskola.

I prop. 1963: 98 angående vissa frågor rörande fackskolor föreslogs en

samordning av detta slag under försöksverksamheten. Beträffande skolornas allmänna

mål betonade departementschefen vikten av att en på vårdyrken inriktad

utbildning tillskapades och bedömde detta vara en av de främsta uppgifterna för

den allmänna fackskolan. Riksdagen biträdde förslaget (SU 95, rskr 220).

Vid 1964 års riksdag beslöts — på grundval av fackskoleutredningens slutbetänkande

Fackskolan (SOU 1963: 50) — att en tvåårig kommunal gymnasial

skola, benämnd fackskola skulle upprättas. Skolan fick en utformning som i fråga

om mål, innehåll och differentiering hade åtskilliga drag gemensamma med gym
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

nasiet. Fackskolan skulle således ge en jämförelsevis bred grundutbildning med

relativt stora inslag av allmän utbildning. Skolan skulle emellertid samtidigt vara

klart målinriktad och snabbare än gymnasiet leda till yrkesverksamhet eller fortsatt

mer specialiserad utbildning. De praktiska och konkreta tillämpningarna skulle

ges betydande utrymme på bekostnad av längre driven systematik och mer teoretiska

problemställningar. Skolan differentierades på tre linjer redan från första årskursen,

nämligen på ekonomisk, social och teknisk. Dessa linjer skulle sedan

uppdelas på grenar främst i årskurs 2.

Läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har av

skolöverstyrelsen fortlöpande granskats ända sedan linjerna försöksvis infördes i

ett mindre antal kommuner läsåret 1963/64. Läsåret 1965/66 förekom försöksundervisning

i 32 kommuner och fr. o. m. läsåret 1966/67 tillämpades den för

linjerna fastställda läroplanen i sammanlagt 50 kommuner. Motsvarande tal för

läsåret 1967/68 och 1968/69 var 63 resp. 84 kommuner. 1969/70 fanns linjerna

i 104 kommuner och omfattade ca 17 % av antalet 16-åringar. I och med läsåret

1970/71 var de tvååriga sociala och ekonomiska linjerna inrättade i samtliga

gymnasieregioner i landet. Även den tvååriga tekniska linjen var, så när som på

några få undantag, inrättad i alla gymnasiekommuner. Parallellt med den snabba

utbyggnaden har intresset för utbildning på linjerna ökat.

Till läsåret 1970/71 var antalet behöriga förstahandssökande till de tvååriga

ekonomiska, sociala och tekniska linjerna ca 28 500 och andelen avvisade ca

23 %. Motsvarande tal för de tre- och fyraåriga utbildningslinjerna var ca 36 000

behöriga förstahandssökande och ca 10 % avvisade.

Under de år som de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna funnits har de

organisatoriska problemen, enligt skolöverstyrelsen och flertalet remissinstanser,

varit stora. Elevernas önskemål i fråga om grenar, tillvalsämnen och alternativa

kurser har inte kunnat tillgodoses i önskvärd utsträckning främst beroende på

att antalet valkombinationer varit alltför stort i förhållande till skolornas storlek.

Skolledningarnas årliga planeringsarbete med schemaläggning och tjänstefördelning

har kommit att dra ut på tiden mer än normalt och administrationen av

linjerna har blivit svår och dyrbar. De många alternativa val — i form av grendelning

och tillval av ämnen — linjerna erbjudit sina elever har också medfört

studieorienteringsproblem med svårighet för eleverna att få en realistisk bild

av hur olika valmöjligheter kunnat kombineras. Att så många val görs redan till

årskurs 1 medför särskilda problem, eftersom eleverna är svåra att nå. På det

gymnasiala stadiet har dessa linjer varit de som erbjudit de flesta studiealternativen.

Som jag tidigare framhållit syftar mina förslag till att förenkla de tvååriga

ekonomiska och sociala linjernas studieorganisation samt att göra utbildningen

mer yrkesinriktad. Jag föreslår därför att grendelningen på den sociala och ekonomiska

linjen skall upphöra liksom systemet med ämnen för fritt tillval. Ett system

med obligatoriskt tillval bör införas, dvs. i princip samma anordning som skall

finnas på de linjer i gymnasieskolan som motsvarar den nuvarande yrkesskolan.

Genom de föreslagna ändringarna blir linjerna mindre kostnadskrävande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Mitt förslag innebär att den ekonomiska och den sociala linjen får ett i långa

stycken gemensamt innehåll. Under 43 av de 70 elevtimmama är utbildningsinnehållet

identiskt. Samma tillvalssystem skall finnas på de båda linjerna. Samläsningsmöjligheterna

kommer därigenom att öka.

Vidare bör systemet med timme till förfogande införas på alla linjer i gymnasieskolan.

9.3 Social linje

När fackskoleutredningen presenterade sitt förslag till läroplan för fackskolan

betonades det att den sociala linjen skulle tillgodose behovet främst hos det

växande antal ungdomar som efter genomgång av grundskola önskade längre

utbildning men som ännu var obestämda i fråga om sitt yrkesval. Linjen skulle

likväl vara så målinriktad att flertalet elever skulle kunna gå ut i arbetslivet utan

fortsatt ytterligare utbildning. Linjens huvuduppgift skulle vara att ge förutbildning

för i vid mening sociala yrken jämte serviceyrken.

Davarande departementschefen delade denna syn på den sociala linjens uppgift

men betonade särskilt det värdefulla i att en mot vårdyrken inriktad utbildning

erhölls. De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga grenarna inrättades för

att främst dessa önskemål skulle tillgodoses. Den konsumtionsekonomiska grenen

borde enligt departementschefen prövas. I fråga om den språkliga grenen uttalade

han att den var den minst målinriktade av de fyra differentieringar fackskoleutredningen

föreslagit men att den ändå borde få inrättas, eftersom den bedömdes

vara intressemässigt starkt förankrad hos stora elevgrupper.

Enligt min mening bör den tvååriga sociala linjen även fortsättningsvis ges

sådan utformning att den erbjuder en på sociala yrken och särskilt på vårdyrken

inriktad utbildning. Eleverna bör ges ökade kunskaper i olika frågor rörande

mänsklig samlevnad samt god kunskap om samhället och om sådana organ som

på skilda områden söker ge vård och service åt de enskilda människorna. Det

naturvetenskapliga inslaget i utbildningen bör utökas för samtliga elever på

linjen.

Skolöverstyrelsens förslag att blockämnet naturkunskap skall införas på läroplanen

som obligatoriskt ämne för eleverna på den sociala linjen finner jag riktigt,

inte minst med tanke på den sociala linjens allmänna mål. Ämnet bör emellertid

enligt min mening ges en starkare ställning på linjen, bl. a. med hänsyn till den

ökade betydelse naturvetenskapliga och tekniska frågor fått för behandlingen av

sociala och politiska problem framför allt miljöfrågorna. Jag har även tagit hänsyn

till att den sociala linjen skall ge en god grund för vidare utbildning till små- eller

folkskollärare. Enligt min mening bör ämnet därför, i förhållande till överstyrelsens

förslag, få ytterligare en timme i vardera årskursen.

Skolöverstyrelsens förslag att ämnet matematik skall läsas av alla elever på den

sociala linjen är en naturlig följd av det intresse eleverna på linjen visat för ämnet

i det fria tillvalet. Oberoende av grenval har sålunda en majoritet av eleverna läst

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

ämnet under båda årskurserna. Några erinringar har förslaget inte mött i remissyttrandena.

Överstyrelsens förslag bör därför genomföras. I enlighet med överstyrelsens

förslag bör vidare uppdelningen i allmän och särskild kurs slopas.

I detta sammanhang vill jag erinra om att kvinnliga elever i stor utsträckning

valt den språkliga grenen på den sociala linjen och därigenom inte kommit att

läsa andra naturvetenskapliga ämnen än biologi och i många fall inte heller valt

matematik. Genom den uppläggning av den sociala linjen som jag nu förordar kommer

alla elever att läsa dessa ämnen. Detta innebär att de kvinnliga elevernas valmöjligheter

i fråga om fortsatt utbildning kommer att starkt vidgas, samtidigt som

könsbundna studieval motverkas. En förutsättning för att den föreslagna uppläggningen

skall kunna fungera enligt intentionerna är emellertid att undervisningen

i dessa ämnen förmår engagera de nya elevgrupperna. Den könsbundna attityden

till läroämnena måste påverkas och förändras. Enligt min mening är det en viktig

uppgift för skolöverstyrelsen att verka för att undervisningen får en sådan uppläggning

att här antydda synpunkter tillgodoses. Vad skolöverstyrelsen anfört om

målet för och uppläggningen av dessa ämnen är därvid en god utgångspunkt.

Den samhällsvetenskapliga grenen har enligt nuvarande läroplan samhällskunskap

och socialkunskap som karaktärsämnen. Skolöverstyrelsen föreslår att stora

delar av dessa ämnen blir gemensamt stoff för samtliga elever på linjen. Skolöverstyrelsen

tänker sig införandet av ett nytt ämne med beteckningen social- och

familjekunskap. Ämnet skulle bestå av de centrala momenten i de tidigare ämnena

socialkunskap och familjekunskap samt av vissa delar av ämnet samhällskunskap.

Ämnet föreslås förekomma under sex veckotimmar i årskurs 2, medan samhällskunskap

skulle förekomma under tre veckotimmar i årskurs 1. I likhet med skolöverstyrelsen

finner jag det betydelsefullt att de samhällsorienterande ämnena ges

en stark ställning på den sociala linjen. Jag har därför ingen erinran mot att det

stoff som karakteriserar grenen blir obligatoriskt för samtliga elever på linjen.

Därmed kan den samhällsvetenskapliga grenen slopas. Enligt min mening bör

emellertid ämnet samhällskunskap ges större vikt. För detta talar bl. a. — som LO

påpekat — att undervisningen i ämnet ger möjlighet till orientering i frågor om

aktuella skeenden i samhället och på arbetsmarknaden. Inte minst familjepolitiska

problem bör därvid beaktas. Jag förordar att ämnet ges ett totalt utrymme av sex

veckotimmar, fördelade jämnt mellan de båda årskurserna. Som TCO m. fl. påpekat

ökar därigenom även möjligheterna att samordna planeringen med övriga

linjer i gymnasieskolan. De elever som väljer t. ex. de yrkesinriktade linjerna i

gymnasieskolan kan läsa samhällskunskap under båda årskurserna. Ämnet socialkunskap

bör enligt min mening få fem veckotimmar till sitt förfogande i årskurs 2.

Som skolöverstyrelsen föreslagit bör delar av ämnet familjekunskap ingå i ämnet.

Skäl för att ändra benämningen på ämnet anser jag inte föreligga.

Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att färdigheter i maskinskrivning är av

stort värde för den framtida yrkesverksamheten för elever från de tvååriga ekonomiska

och sociala linjerna i gymnasieskolan. Ämnet bör därför bli obligatoriskt

på de båda linjerna med fyra veckotimmar i årskurs 1. Den föreslagna integre
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

ringen med kontorstekniken finner jag lämplig, särskilt med hänsyn till de möjligheter

som därigenom uppstår att förskjuta tyngdpunkten mellan ämnets olika delar

för att undervisningen bättre skall kunna anpassas till elevernas olika förkunskaper

i ämnet.

De estetiska ämnena musik och teckning bör ges en förstärkt ställning på linjen

inte minst med tanke på linjens allmänna mål. Skolöverstyrelsens förslag att ettdera

av ämnena blir obligatoriskt i båda årskurserna bör därför genomföras.

Ämnet historia bör liksom nu få ett totalt utrymme av fem veckotimmar. Inte

heller i fråga om övriga ämnen på linjen bör någon ändring ske.

Enligt nuvarande läroplan för de ekonomiska och sociala linjerna finns ett system

med ett stort antal tillvalsämnen. Skolöverstyrelsen har föreslagit att denna anordning

skall upphöra. I stället föreslås att B- eller C-språket, som enligt förslaget

alla skall ha möjlighet att läsa på den ekonomiska och sociala linjen, får bytas ut

mot ämne från annan linje i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsen har hämtat förebilden

till sitt förslag från de treåriga humanistiska, samhällsvetenskapliga och

ekonomiska linjerna i gymnasieskolan. En estetisk variant kan där åstadkommas

genom att ett modernt språk byts ut mot teckning, musik eller dramatik. Skolöverstyrelsens

förslag har föranlett invändningar från flera remissinstanser, ehuru

man varit överens med överstyrelsen om att slopa nuvarande rika tillvalssystem.

Det har framhållits bl. a. att elevernas önskemål som regel inte kommer att

kunna förverkligas beroende på den mångfald ämnen eleverna får välja mellan.

Man har pekat även på de planerings- och schematekniska problem som skulle bli

följden av förslaget.

Enligt min mening är det värdefullt att — inom ramen för ett fast system —

en möjlighet finns kvar på både den sociala och ekonomiska linjen att tillfredsställa

elevernas individuella intressen. Detta bör ske inom ramen för ett obligatoriskt

tillval. Som jag framhållit i det föregående bör de ämnen som skall ingå i

detta tillval vara i stort sett desamma som på de direkt yrkesinriktade linjerna.

Om man därför bortser från de ämnen som är obligatoriska på de tvååriga ekonomiska

och sociala linjerna i gymnasieskolan, återstår B- eller C-språk, psykologi

och konsumentkunskap. Jag anser att man därutöver liksom på de treåriga ekonomiska,

humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna bör ha möjlighet till ett

estetiskt tillval. Detta val bör stå mellan teckning, musik, slöjd och dramatik. Utrymmet

för det obligatoriska tillvalet bör vara tre veckotimmar i vardera årskursen.

9.4 Ekonomisk linje

Enligt fackskoleutredningen skulle den ekonomiska linjens uppgift vara att ge

— förutom vidgad och fördjupad allmän utbildning — en för direkt inträde på

arbetsmarknaden målinriktad utbildning. En allmän överblick över t. ex. företagsekonomiska

problem bedömdes lämplig, samtidigt som grundliga kunskaper enligt

utredningen borde ges om sådana moment som var av omedelbar betydelse för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

kommande arbetsuppgifter. Fackskoleutredningens förslag vann stark anslutning

bland flertalet remissinstanser. Dåvarande departementschefen ansåg att förslaget

innebar en lämplig avvägning mellan den relativt teoretiskt betonade gymnasieutbildningen

och de närmast motsvarande utbildningar inom yrkesskolan, där praktiska

färdigheter starkare betonades.

Enligt min mening bör den tvååriga ekonomiska linjen utformas i huvudsak

enligt de riktlinjer som drogs upp vid linjens tillkomst. Vid avvägningen bör emellertid,

som jag tidigare framhållit, tyngdpunkten ligga på de yrkesförberedande

inslagen. Önskemål i denna riktning har uttalats av bl. a. eleverna själva.

Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att ämnena distribution

och redovisning utgår ur läroplanen som självständiga ämnen för att i stället

beaktas inom ramen för ämnet företagsekonomi, som ges ett väsentligt ökat timtal.

Genom att inga bestämda avgränsningar görs mellan ämnesdelama kommer

eleverna att få en helhetssyn på företagsproblemen. Dessa kan bli allsidigt belysta,

något som kan bidra till att skapa en realistisk bild hos eleverna av det ekonomiska

livet inom ett företag.

Den administrativa grenen föreslås utgå ur läroplanen. Med hänsyn till det

ringa elevintresse specialiseringen väckt har jag ingen erinran mot förslaget.

Skolöverstyrelsen föreslår att en viss differentiering skall finnas kvar på den

ekonomiska linjen. Eleverna avses i årskurs 2 välja bl. a. mellan tillämpad företagsekonomi

och sekreterarkunskap. Enligt min mening innehåller båda dessa

ämnen moment som är värdefulla för alla elever som genomgår utbildningen på

ekonomisk linje. Man bör därför integrera innehållet i det föreslagna ämnet tilllämpad

företagsekonomi i ämnet företagsekonomi. Undervisningen torde också

kunna bedrivas med bättre resultat, om uppdelningen av kursstoffet undviks.

Vidare bör enligt min mening ämnet maskinskrivning och kontorskunskap vara

obligatoriskt även i årskurs 2 för eleverna på denna linje. Delar av innehållet i

ämnet sekreterarkunskap bör då kunna inordnas i det nyssnämnda ämnet. Jag räknar

med att företagsekonomi bör få nio veckotimmar i årskurs 1 och åtta veckotimmar

i årskurs 2 och ämnet maskinskrivning och kontorskunskap tre veckotimmar

i årskurs 2. Genom denna anordning minskas också det antal ämnen som

eleverna undervisas i.

Jag delar skolöverstyrelsens bedömning att ämnena svensk och engelsk affärskorrespondens

inte längre behöver finnas kvar som självständiga ämnen och tillstyrker

förslaget att de i stället skall gå in i ämnena svenska och engelska.

Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att matematik blir obligatoriskt

ämne i årskurs 1 samt att det skall kunna väljas till i årskurs 2. Liksom på

den sociala linjen bör uppdelningen i allmän och särskild kurs slopas.

Enligt min mening bör ämnet stenografi vara obligatoriskt i årskurs 1 på den

ekonomiska linjen. Elev bör dock kunna befrias från undervisning i stenografi, om

han har påtagliga svårigheter att klara undervisningen. Han bör då läsa annat

obligatoriskt tillvalsämne. Möjlighet bör finnas att få fortsätta att läsa ämnet stenografi

i den anslutande årskursen som alternativ till ämnet matematik.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

Ämnet samhällskunskap har enligt min mening en alltför svag ställning på den

ekonomiska linjen. Jag förordar därför, med hänvisning till vad jag tidigare

anfört om ämnets betydelse, att ämnet får samma utrymme på denna linje som

på den sociala linjen.

Den ekonomiska linjens elever bör som nu ha möjlighet att studera de estetiska

ämnena. De bör få välja mellan musik och teckning i årskurs 2. Genom det föreslagna

tillvalssystemet kan de även få ett förstärkt inslag av estetisk utbildning

Skolöverstyrelsen föreslår att de i skolstadgan intagna bestämmelserna om

mindre studiekurs skall införas även på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska

linjerna i gymnasieskolan. Denna fråga avser jag att ta upp i annat sammanhang.

9.5 Byggteknisk gren

Skolöverstyrelsens förslag att den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska

linjen ges en organisation, som nära ansluter till vad som gäller för övriga grenar

på linjen, har på vissa punkter föranlett erinringar från remissinstanserna. De

flesta av dessa har varit ense med skolöverstyrelsen om att grendelningen i årskurs

2 kan slopas. Invändningar har däremot rests mot förslaget att ämnet teknologi B

införs på läroplanen och att i samband därmed en tyngdpunktsförskjutning sker

från konstruktion till projektering och produktion. Grundkunskaper i konstruktion

har bedömts som nödvändiga. Enligt min mening är det ännu för tidigt att

föreslå så genomgripande förändringar av den byggtekniska grenen som skolöverstyrelsen

förordar. Någon slutlig utvärdering av den försöksverksamhet som

bedrivits på de tekniska linjerna i Hälsingborg, Luleå, Östersund och Sundsvall

har heller inte hunnit göras. Jag anser emellertid att grendelningen på den byggtekniska

grenen redan nu kan slopas, något som också får stöd av flertalet remissinstanser.

Skolöverstyrelsens förslag att ämnet specialarbete B skall införas på

timplanen för att tillgodose det behov av en mindre specialisering, som kan

tänkas föreligga på grenen, bör genomföras. Beträffande årskurs 1 kan jag inte

mot bakgrund av vad som framkommit bl. a. i remissyttrandena förorda skolöverstyrelsens

förslag att endast ett byggtekniskt ämne skall förekomma i timplanen.

Starka skäl talar enligt min mening för att man skall behålla konstruktion som

särskilt ämne. Det ankommer på skolöverstyrelsen att i det fortsatta arbetet med

läroplanen framlägga förslag till timplan, innehåll och fördelning på ämnen av det

byggtekniska stoffet i enlighet med de riktlinjer jag här förordat.

9.6 Resursbehov och kostnader

Skolöverstyrelsens förslag har beräknats medföra ett minskat personalbehov

med ca 150 lärartjänster vid oförändrad kapacitet. Den läroplanskonstruktion

som jag förordat i det föregående torde i sig leda till ett något större personalbehov

än skolöverstyrelsens förslag. Å andra sidan har samläsningsmöjligheterna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

33

starkt vidgats med de andra linjerna i gymnasieskolan. Detta talar för att det totalt

sett blir en besparing av ungefär samma omfattning som den skolöverstyrelsen

räknat med.

Den förändring av läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska

linjerna i gymnasieskolan som jag här förordat ställer självfallet vissa krav på

fortbildning av lärare. Det ankommer på skolöverstyrelsen att förbereda och genomföra

de behövliga fortbildningsinsatserna.

Genomförandet av ändringarna i läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala

och tekniska linjerna ställer krav också på att läromedel finns tillgängliga. Beroende

på den förberedelsetid som krävs för färdigställande av dessa bör man enligt min

mening ha en mjuk övergång. Skolöverstyrelsen bör i samarbete med läromedelsproducenterna

verka härför.

9.7 övergången till de reviderade tim- och kursplanerna

Flertalet remissinstanser har anslutit sig till skolöverstyrelsens uppfattning att

den nya läroplanen bör införas läsåret 1971/72. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens

förslag.

10. Hemställan

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna

a) att de tvååriga sociala och ekonomiska linjerna i gymnasieskolan

skall anordnas utan grenindelning,

b) att timplanerna för dessa linjer skall uppta ett begränsat utrymme

för obligatoriskt tillval utformat enligt av mig förordade

grunder,

c) att den tvååriga tekniska linjens byggtekniska gren i gymnasieskolan

skall anordnas utan grenindelning, samt

d) att läroplanen för gymnasieskolan i förevarande delar får i

sina huvuddrag den utformning och det innehåll, som jag förordat,

2. godkänna att den nya läroplanen införs i och med läsåret

1971/72.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970

INNEHÅLL

Sida

1. Inledning ................................................. 3

2. Nuvarande organisation...................................... 4

3. Skolöverstyrelsens undersökningar.............................. 5

3.1 Organisationsanalysen ................................... 5

3.2 Arbetsmarknadsstyrelsens undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-

och utbildningssituation...................... 9

3.2.1 Social linje ....................................... 9

3.2.2 Ekonomisk linje................................... 9

3.2.3 Slutsatser ........................................ 10

3.3 Avnämarundersökningen ................................ 10

3.4 Läroplansanalyser ...................................... 11

3.4.1 Ekonomisk linje .................................. 11

3.4.2 Social linje ...................................... 12

3.4.3 Teknisk linje ..................................... 12

4. Förslag till ny organisation................................... 13

4.1 Social linje ............................................ 13

4.2 Ekonomisk linje........................................ 15

4.3 Teknisk linje .......................................... 16

4.4 Förslag till förändringar i enskilda ämnen.................... 16

5. Förändringar av lärarbehovet ................................. 20

6. Utbildnings- och behörighetsfrågor ............................. 20

7. Genomförande ............................................. 21

8. Remissyttranden ............................................ 21

8.1 Sociala och ekonomiska linjen............................. 21

8.2 Byggteknisk gren ....................................... 24

9. Departementschefen ......................................... 25

9.1 Inledning ............................................. 25

9.2 Linjernas utveckling .................................... 26

9.3 Social linje ............................................ 28

9.4 Ekonomisk linje........................................ 30

9.5 Byggteknisk gren ....................................... 32

9.6 Resursbehov och kostnader............................... 32

9.7 Övergången till de reviderade tim- och kursplanerna............ 33

10. Hemställan ................................................ 33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasiesko s. 1 i texten