Angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan
1970-08-14 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:143, Angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
1
Nr 143
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reviderade tim- och
kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjerna i gymnasieskolan; given Stockholms slott
den 14 augusti 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Ingvar Carlsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av ett betänkande från skolöverstyrelsen läggs i propositionen fram
förslag om reviderade tim- och kursplaner för de tvååriga ekonomiska och sociala
linjerna i gymnasieskolan samt för den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska
linjen. Förslaget syftar till att förenkla linjernas studieorganisation och göra utbildningen
mer yrkesinriktad. Grendelningen på den sociala och den ekonomiska
linjen föreslås upphöra liksom grendelningen på den tekniska linjens byggtekniska
gren. Ett system med obligatoriskt tillval föreslås bli infört på den ekonomiska
och sociala linjen, dvs. i princip samma anordning som skall finnas på de linjer i
gymnasieskolan som motsvarar nuvarande yrkesskola. Förslaget innebär inte någon
förändring av målet för utbildningen vid nämnda linjer. Det bygger på erfarenheter
från den tid som gått sedan beslutet fattades om fackskolereformen och innebär
en anpassning till övriga linjer i gymnasieskolan.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 143
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj.l
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 14 augusti
1970.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,
Holmqvist, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reviderade tim- och
kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan
och anför.
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970 3
1. Inledning
På grundval av prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna
m. m. fattades vid 1964 års riksdag (SäU höstsessionen, rskr 407) beslut om
att en tvåårig kommunal gymnasial skola, benämnd fackskola skulle upprättas. I
propositionen framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vikten av
skolväsendets fortlöpande förnyelse och anpassning till efter hand ändrade förutsättningar.
I november 1968 beslöt skolöverstyrelsen att utse en arbetsgrupp med uppgift
att leda det fortlöpande läroplansarbetet för de linjer i gymnasieskolan som motsvarar
nuvarande gymnasium och fackskola. Beslutet innebar att den formella
organisationen fastställdes för ett arbete som inletts redan i och med introduktionen
av det nya gymnasiet och fackskolan.
För de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjernas del (fackskolan) har
skolöverstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt de organisatoriska problemen.
Orsaken till detta är bl. a. att det i den allmänna debatten liksom i skrivelser till
skolöverstyrelsen påpekats svårigheten att tillfredsställa elevernas val av de tillvalsämnen
och grenar som linjerna erbjudit.
För att få en närmare bild av de organisatoriska problemen, särskilt på de tvååriga
ekonomiska och sociala linjerna i gymnasieskolan, har skolöverstyrelsen bl. a.
granskat det statistiska material, som föreligger i skolornas organisationsrapporter.
Vissa statistiska undersökningar, bl. a. en undersökning som utförts av arbetsmarknadsstyrelsen
i samarbete med statistiska centralbyrån har också legat till grund för
arbetet.
Fluvudvikten i de lokala undersökningar skolöverstyrelsen låtit utföra har lagts
vid de s. k. läroplansanalysgrupperna. Sådana grupper har arbetat vid fyra olika
fackskolenheter. Vid Carlforsska skolan i Västerås har den ekonomiska linjens
huvudämnen närmare granskats, vid Zimmermanska skolan i Västerås den tekniska
linjens ämnen — särskilt med hänsyn till elteknisk och kemiteknisk gren —
samt vid Älvkullegymnasiet i Karlstad den maskintekniska grenens ämnen. Arbetet
påbörjades höstterminen 1967 vid de nämnda skolorna och under våren 1968
engagerades även Kanalskolan i Skellefteå, där den sociala linjens problem undersöktes.
I huvudsak har det varit fråga om en analys av sådana ämnen som kunnat
sägas ha en central ställning på resp. utbildningslinje.
För att kartlägga sambandet mellan den nuvarande organisationen och arbetsmarknaden
har skolöverstyrelsen låtit utföra en avnämarundersökning angående
elever från de tvååriga ekonomiska och tekniska linjerna i gymnasieskolan. Syftet
med undersökningen, som endast till en del är slutförd, har varit att undersöka utbildningsintressen
hos olika avnämarrepresentanter. Skolöverstyrelsen har inte endast
låtit företaga en s. k. förväntansanalys utan även vänt sig till eleven och granskat
dennes upplevelser av den utbildning han fått.
Skolöverstyrelsen har den 3 december 1969 i betänkandet Förslag till reviderad
läroplan för fackskolan till Kungl. Maj:t överlämnat redogörelse för översyns
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
arbetet och därpå grundade förslag angående reviderade tim- och kursplaner för de
tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan.
Yttranden över skolöverstyrelsens förslag har avgetts av länsskolnämnderna i
Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Jönköpings, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västemorrlands och Norrbottens
län, vilka länsskolnämnder hört ett antal kommuner, lärarhögskolorna i Göteborg,
Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, överbefälhavaren — efter
hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets skolnämnd, socialstyrelsen, statistiska
centralbyrån, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet
— efter hörande av ett antal underställda lärosäten, Musikaliska akademiens
styrelse, Koreografiska institutet vid Musikaliska akademien, samarbetsnämnden
för socialhögskolorna, statens läroboksnämnd, yrkesutbildningsberedningen,
utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden, utredningen rörande socialoch
samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet, kompetensutredningen,
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet samt — i
gemensamt yttrande — Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund,
Handelns arbetsgivareorganisation, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Kooperativa förbundet,
Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska
Fackingenjörers Riksförbund, Folkbildningsförbundet, Föreningen Svenska Skolproducenter,
Föreningen lärare i samhällskunskap, Föreningen lärare i företagsekonomi,
Riksföreningen för lärare i moderna språk, Riksförbundet Hem och Skola,
Föreningen Dramatisk Verksamhet, Historielärarnas förening, Biologiläramas förening,
Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), Sveriges folkhögskolelevers förbund,
Centerns ungdomsförbund, Moderata ungdomsförbundet samt Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund.
I fortsättningen använder jag som regel beteckningen de tvååriga ekonomiska, sociala
och tekniska linjerna i gymnasieskolan för den nuvarande fackskolan.
I det följande lämnas en kort redogörelse för betänkandet samt avgivna yttranden.
I fråga om många av skolöverstyrelsens förslag erfordras inte beslut av riksdagen.
För överblickens och sammanhangets skull lämnas emellertid även för vissa
av dessa förslag en kortfattad redovisning.
2. Nuvarande organisation
Gällande läroplan för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i
gymnasieskolan upptar dels en kärna av gemensamma ämnen, dels ytterligare ett
antal ämnen som karakteriserar de skilda linjerna och grenarna inom varje årskurs.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Den gemensamma kärnan är störst i årskurs 1. Årskurs 2 präglas däremot av för
resp. linje och gren specifika ämnen. Genom denna konstruktion av läroplanen
var det tänkt att den enskilde eleven skulle erbjudas möjligheter att välja en egen
studieväg. Det val eleven träffade i årskurs 1 skulle inte vara helt bestämmande för
studievägen i årskurs 2. Byte mellan social och ekonomisk linje skulle kunna bli
möjlig vid övergången till årskurs 2, liksom byte av gren inom den sociala linjen.
Inom den tekniska linjen blev däremot möjligheterna mer begränsade att ändra studieinriktning.
Enligt nuvarande läroplan kan eleverna i årskurs 1 på den sociala linjen antingen
välja en språklig (Sp) eller en naturvetenskaplig (Na) gren. Grenskiljande ämnen
läses under sammanlagt sju veckotimmar. I årskurs 2 tillkommer två grenar, den
konsumtionsekonomiska (Kek) och den samhällsvetenskapliga (Sh). Grenskiljande
ämnen läses under sammanlagt åtta veckotimmar.
Den ekonomiska linjen är inte grendelad i årskurs 1. I andra årskursen kan eleverna
välja mellan fyra grenar, den ekonomisk-språkliga (Esp), den kamerala (Ka),
den distributiva (Di) och den administrativa (Ad) grenen. Grenskiljande ämnen
läses under sex veckotimmar.
Genom läroplanens system med ett fritt tillval av ämnen på den sociala och den
ekonomiska linjen var det tänkt att eleven inom ramen för linjens totala studieprogram
skulle kunna tillfredsställa sin personliga intresseinriktning. Tillvalet av
ämnen fick ske i ämnesgrupper så att det i regel till ämnesuppsättningen skulle
läggas ämne från annan gren.
På den tekniska linjen kan eleverna välja mellan fyra grenar, den maskintekniska
(M), den eltekniska (El), den kemitekniska (K) och den byggtekniska (B) grenen.
I årskurs 2 delas den byggtekniska grenen i en anläggningsteknisk (Ba) och en husbyggnadsteknisk
(Bh) gren och den eltekniska grenen delas i en elkraftteknisk (Elk)
och en teleteknisk (EU) gren.
3. Skolöverstyrelsens undersökningar
3.1 Organisationsanalysen
Skolöverstyrelsen erinrar om att det statistiska material som föreligger i skolornas
organisationsrapporter inte exakt speglar hur eleverna rangordnat de olika
valalternativen. Skolstadgans bestämmelse om lägst åtta elever som villkor för att
undervisning på viss gren eller i visst tillvalsämne skall få påbörjas har ofta resulterat
i att en elevs förstahandsval inte kunnat tillgodoses eftersom elevunderlaget
på många orter varit för litet.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Hur den sociala linjens elever under läsåren 1967/68 och 1968/69 fördelat sig
mellan linjens grenar framgår av följande sammanställning, grundad på organisationsrapporterna.
Åk
Läsår
Antal elever
Procentuell andel
Sp
Na
Sh
Kek
S:a
Sp
Na
Sh
Kek
1
1967/68
2 445
3 137
_
-
5 582
43,8
56,2
—
—
1968/69
3 778
4 324
—
—
8 102
46,6
53,4
—
—
2
1967/68
1 249
1 420
863
0
3 532
35,4
40,2
24,4
0
1968/69
1 759
2 391
1 153
0
5 303
33,2
45,1
21,7
0
Den konsumtionsekonomiska grenen har under dessa båda läsår inte inrättats
i någon kommun i landet. Den har inte heller tidigare rönt något intresse från
eleverna. Enligt skolöverstyrelsen har endast något tiotal elever sammanlagt genomgått
grenen. Under 1968/69 kunde samtliga kommuner med social linje
organisera både språklig och naturvetenskaplig gren. I andra årskursen hade alla
kommuner med social linje upprättat den naturvetenskapliga grenen. En kommun
saknade språklig gren och åtta kommuner samhällsvetenskaplig gren. I sex fall
hade språklig gren och i två fall samhällsvetenskaplig gren anordnats med färre
elever än åtta.
Hur det fria tillvalet på den sociala linjen utfallit för eleverna läsåren 1967/68
och 1968/69 framgår av följande översikt.
Ämne
Antal elever
Procentuell andel
Åk 1 67/68
Åk 2 68/69
Åk 1 67/68 Åk 2 68/69
B-tyska, allmän kurs1 .........
1 030
790
32,8
22,3
» , särskild kurs1.........
867
750
27,6
21,2
B-franska, allmän kurs1 .......
123
95
3,9
RO 1
58 6
» , särskild kurs1.......
154
143
4,9
’ 4,0
C-tyska1 .....................
192
150
6,1
4,2
C-franslca1 ...................
151
148
4,8
4,2
Matematik, allmän kurs2 3 .....
1 061
799
43,4
27,4
» , särskild kurs2 .....
617
627
25,2
21,5
Maskinskrivning, 1 vte .......
—
157
—
3,0
» , 2 vtr .......
—
1 304
—
24,6
» , 3 vtr .......
804
819
14,4
15,5
Hushållsteknik ...............
14
87
0,2
1,6
Trafik- och motorkunskap .....
—
613
—
11,6
Musik, 3 vtr.................
0
—
0
—
» , 2 vtr .................
—
896
—
16,9
Teckning, 3 vtr .............
121
—
2,2
44,9
» , 2 vtr .............
—
2 380
—
Trä- och metallslöjd .........
4
8
0,1
0,2
Textilslöjd ...................
411
698
7,3
13,2
Dramatik ...................
34
0,6
3
1 Endast elever från Na och Sh medräknade.
2 Endast elever från Sp och Sh medräknade.
3 Har ej medtagits då statistiska centralbyråns statistik ej skiljer elever med ämnet som fritt
tillval från elever med ämnet som estetisk specialisering.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Sammanlagt läste 88,9 % av eleverna i årskurs 1 och 72,3 % av eleverna i årskurs
2 minst ett främmande språk utöver engelska och matematik lästes av 86,3 %
av eleverna i årskurs 1 och 72,0 % av eleverna i årskurs 2.
På den ekonomiska linjen har eleverna i årskurs 2 under läsåren 1967/68 och
1968/69 fördelat sig mellan linjens fyra grenar enligt följande sammanställning.
Läsår Antal elever Procentuell andel
Esp Ka Di Ad S:a Esp Ka Di Ad
1967/68 .............. 844 739 693 80 2 356 35,8 31,4 29,4 3,4
1968/69 .............. 821 917 972 108 2 818 29,1 32,6 34,5 3,8
Den administrativa grenen har rönt minst intresse. Läsåret 1967/68 fanns den
inrättad enbart vid åtta skolenheter och under 1968/69 vid endast nio av de 71
skolenheter som då hade årskurs 2 av den ekonomiska linjen. Av de 36 skolenheter
som läsåret 1968/69 endast hade en klass eller mindre av årskurs 2 hade
tolv denna klass delad på tre grenar och 20 på två grenar. Vid fyra skolenheter
fanns endast en gren.
Hur det fria tillvalet utfallit för de elever som höstterminen 1967 påbörjade sina
studier i årskurs 1 av den ekonomiska linjen framgår av följande sammanställning.
Ämne för fritt tillval
Antal elever
Procentuell andel
Åk 1 67/68
Åk 2 68/69
Åk 1 67/68 Åk 2 68/69
B-tyska, allmän kurs .........
1 164
782
37,0
27,8
» , särskild kurs .........
716
512
22,7
18,2
B-franska, allmän kurs .......
75
35
2,4
86 3 ^
66 0
» , särskild kurs .......
93
94
2,9
öo,j 33
C-tyska .....................
436
340
13,8
12,1
C-franska ...................
235
96
7,5
3,4
Psykologi ...................
—
751
—
26,7
Konsumentkunskap ...........
496
341
15,8
12,1
Matematik/stenografi .........
1 186
1 290
37,8
45,8
Kontorsteknik ...............
1 577
270
50,1
9,6
Maskinskrivning, 2 vtr.........
1 1041
—
39,21
Engelsk stenografi ...........
24
—
0,9
Trafik- och motorkunskap .....
—
246
—
8,7
Musik, 1 vte.................
—
9
—
0,3
» , 2 vtr.................
40
78
1,3
2,8
Teckning, 1 vte .............
—
74
—
2,6
» , 2 vtr .............
482
346
15,3
12,3
1 Maskinskrivning kan dessutom läsas under tre veckotimmar som obligatoriskt ämne (alternativt
till matematik/stenografi). 1 252 elever hade maskinskrivning som obligatoriskt ämne,
varför sammanlagt 2 356 elever, dvs. 87,2% deltog i maskinskrivningsundervisningen i åk 2.
Av sammanställningen framgår att en majoritet av eleverna valt att läsa ett andra
språk. I årskurs 1 lästes sammanlagt matematik av 89,1 % och stenografi av
48,6 %. Till årskurs 2 1968/69 släppte åtskilliga elever dessa ämnen. Matematik
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
lästes därför endast av 72,5 % och stenografi av 28,9 % av eleverna. I stället föredrog
många maskinskrivning tre veckotimmar.
Slutsatser
Skolöverstyrelsen konstaterar att de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna i
gymnasieskolan i princip erbjuder sina elever betydligt fler valmöjligheter än de
linjer som motsvarar nuvarande gymnasium trots att de tvååriga linjerna avses ta
emot ett betydligt lägre antal elever. Av landets gymnasieregioner har ca 50
mindre än 700 16-åringar. Med det av riksdagen för 1970 angivna riktmärket —
20 % av 16-åringar till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i
gymnasieskolan — får dessa regioner mindre än 150 elever i linjernas första årskurs.
Skolöverstyrelsen hävdar att de ekonomiska, sociala och tekniska linjerna
mot denna bakgrund i realiteten erbjuder mer begränsade möjligheter att tillgodose
elevernas val än de linjer som motsvarar nuvarande gymnasium. Svårigheterna har
enligt skolöverstyrelsen blivit särskilt markanta på den ekonomiska linjen som i
allmänhet haft ett mycket lågt elevantal. Flertalet gymnasieregioner har således
endast haft en intagningsklass av den ekonomiska linjen. Under läsåret 1968/69
hade 48 av de sammanlagt 92 skolenheterna med ekonomisk linje högst en intagningsklass
i årskurs 1. Endast fyra skolenheter hade mer än två klasser. Skolöverstyrelsen
framhåller att vid så låga elevantal kan relativt små förskjutningar i elevernas
val medföra att skolans grenorganisation varierar från år till år med svårigheter
att organisera fasta lärartjänster i grenarnas specialämnen samt i vissa av
ämnena i det fria tillvalet. Skolöverstyrelsen hävdar att en förenklad organisation
skulle medföra såväl fastare organisation av skolenheterna som ekonomiska vinster.
Från elevens synpunkt skulle organisationen dessutom bli lättare att överblicka
samtidigt som det skulle bli sannolikare att deras val av specialisering kunde tillgodoses.
Skolöverstyrelsen erinrar om att de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjerna i sin ursprungliga konstruktion speglade skolberedningens förslag till läroplan
för grundskolan. Linjerna med sina bredare möjligheter att ta emot elever
skulle göra det möjligt för grundskolans elever att oavsett tillval på högstadiet fortsätta
studierna på gymnasialt stadium. Det var därför naturligt för fackskoleutredningen
att åstadkomma en sådan konstruktion av läroplanen som inte uteslöt någon
intressevariant på högstadiet. När utvecklingen av grundskolan gått i riktning mot
ett dominerande tillval inom ramen för de enbokstaviga linjerna i årskurs 9 enligt
1962 års läroplan är det enligt skolöverstyrelsen helt konsekvent att de många valmöjligheter
här aktuella linjer presenterat inte utnyttjats i större grad av eleverna.
Den nya konstruktion högstadiet fått enligt 1969 års läroplan minskar ytterligare
motiveringen för den starka splittring dessa linjers timplaner f. n. uppvisar.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
3.2 Arbetsmarknadsstyrelsens undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-
och utbildningssituation
Arbetsmarknadsstyrelsen har gjort en undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-
och utbildningssituation. Undersökningen har hittills resulterat i
två redogörelser för situationen för de elever som lämnade fackskolan efter genomgång
av årskurs 2 vårterminen 1966, dels ca sex månader efter skolans slut
(AMS: Arbetsmarknadsinformation Y 2/1967), dels ca 16 månader efter skolans
slut (Y 5/1968).
3.2.1 Social linje
Vid undersökningstillfället i oktober 1967 hade 342 av de tillfrågade 719 elever
som genomgått den sociala linjen vårterminen 1966 anställning. Deras anställningar
fördelade sig mellan olika yrkesgrupper enligt följande sammanställning.
Yrkesgrupp % av elever från gren
Spr Na Sh Alla
Vårdyrken .......... 1 34 29 26
Kontorsyrken........ 40 16 19 23
Transportyrken ...... 11 4 6 6
Serviceyrken ........ 26 17 20 20
Skolöverstyrelsen har endast redovisat de mest frekventa yrkesgrupperna. 203
av dem som 1966 gått ut den sociala linjen befann sig vid undersökningstillfället
under yrkesutbildning (28 %). Pågående yrkesutbildning var särskilt vanlig bland
dem som genomgått den naturvetenskapliga grenen (35 %) och den samhällsvetenskapliga
grenen (25 %). Drygt hälften av de under yrkesutbildning varande f. d.
eleverna på den naturvetenskapliga grenen utbildade sig inom vårdyrkessektom.
Till yrken inom samma sektor utbildade sig ca en tredjedel av de nämnda eleverna
från den samhällsvetenskapliga grenen.
3.2.2 Ekonomisk linje
Av de 485 personer som 1966 genomgått den ekonomiska linjen hade 370
anställning vid undersökningstillfället. Av dem som hade anställning hade merparten
(79 %) denna inom kontorsyrkessektorn, medan övriga var spridda över
en lång rad skiftande yrken. Sambandet mellan grentillhörighet i årskurs 2 och
yrkestillhörigheten framgår av följande sammanställning.
Yrkesgrupp % av de anställda som genomgått gren
Esp Ka Di Ad Alla
Redovisnings- och kassaarbete
............ 4 18 15 5 10
Sekreterare, maskinskrivare
.............. 24 4 12
Banktjänsteman ...... 5 16 18 5 10
Ej spec. kontorsarbete . 60 49 54 78 58
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Under yrkesutbildning befann sig vid undersökningstillfället endast 12 av de
485 elever som genomgått den ekonomiska linjen.
3.2.3 Slutsatser
Skolöverstyrelsen framhåller att några mer långtgående slutsatser av liknande
undersökningar inte kan dras förrän de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna
fått en större utbredning, blivit mer kända på arbetsmarknaden och förrän linjernas
kompetensvärde fastställts och hunnit slå igenom.
Ett samband på den sociala linjen mellan genomgången språklig gren och anställning
i kontorsyrken anser sig emellertid skolöverstyrelsen kunna konstatera,
liksom att vårdyrkena drar till sig elever från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
grenarna. Överstyrelsen pekar även på hur påfallande likartad yrkesfördelningen
är mellan elever från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
grenarna.
Beträffande den ekonomiska linjen pekar skolöverstyrelsen på att en avgjord
majoritet fått anställning inom kontorsyrkessektom. Vidare pekar skolöverstyrelsen
på att andelen av dem som erhållit anställning inom allmänt kontorsarbete är påfallande
högt för elever från samtliga grenar, men speciellt från den administrativa
grenen. Ett visst samband mellan ekonomisk-språklig gren och anställning som
sekreterare-maskinskrivare kunde vidare enligt skolöverstyrelsen utläsas, medan
sambandet mellan övriga grenar och viss yrkesgrupp varit svagare.
3.3 Avnämarundersökningen
Vid pedagogiska institutionen i Göteborg utförs på skolöverstyrelsens uppdrag
en undersökning med syfte att studera i vilken utsträckning de tvååriga ekonomiska
och tekniska linjernas mål motsvarar de krav som ställs från avnämarnas sida.
Med avnämare har man menat både de arbetsgivare som tar emot eleverna och
eleverna själva. Skolöverstyrelsen presenterar den första etappen av undersökningen
som avser elevundersökningar och som har begränsats till den ekonomiska
linjen. Fem huvudproblem har utvalts för bearbetning ur förundersökningsmaterialet,
nämligen
1) elevernas motiv för sitt val av linje,
2) elevernas verksamhet efter genomgången utbildning,
3) avvägningen mellan allmänbildning och yrkesförberedelse på den ekonomiska
linjen,
4) avvägningen mellan olika ämnen och
5) ekonomiska linjens differentieringssystem.
Det totala antalet tillfrågade elever på den ekonomiska linjen uppgick till 427
elever. Bortfallet blev ca 25 % men fördelade sig slumpmässigt med avseende på
grentillhörighet, kön, födelseår och regional tillhörighet. Det relativt stora bort
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970 11
fallet har gett skolöverstyrelsen anledning att tolka resultaten med en viss försiktighet.
Av eleverna i undersökningen uppgav sig sju av tio ha valt den ekonomiska
linjen i första hand. 60 % av eleverna hade önskat en mer yrkesinriktad utbildning
medan endast 14 % ville ha mer allmänbildande ämnen. 70 % av eleverna
ville ha en praktikperiod på fyra till fem månader som skulle förläggas mellan de
båda årskurserna. På samtliga grenar föreslogs ett minskat utrymme för företagsekonomi
medan tiden för grenspecifika ämnen önskades bli ökad. Maskinskrivning
ansågs böra ha ökat utrymme likaså psykologi. Religionskunskap föreslogs få minskat
utrymme. Flertalet elever tyckte att systemet med det fria tillvalet var mindre
lämpligt. Elever från ekonomisk-språklig gren hade till stor del blivit korrespondenter
eller sekreterare och elever från den kamerala grenen återfanns i stor utsträckning
inom revisions- och bokföringsverksamhet. Elever från distributiv och
administrativ gren befann sig i något större utsträckning under utbildning än övriga.
Slutsatser
Skolöverstyrelsen understryker att det inte finns skäl att dra alltför vittgående
slutsatser ur de resultat som framkommit genom denna första del av undersökningen.
Enligt överstyrelsen ger emellertid den preliminära bearbetningen av materialet
vid handen resultat som i många fall är påfallande lika dem som nåtts på
andra vägar. Bedömningen av gren- och tillval går t. ex. i samma riktning som
organisationsanalysen visat och elevernas grentrogenhet har precis som i arbetsmarknadsstyrelsens
undersökningar inte visat sig vara särskilt markant. Skolöverstyrelsen
anser vidare att ett par tendenser framträtt tämligen klart vid elevundersökningen.
Intresset för utbildning på distributiv och administrativ gren syntes sålunda
vara tämligen odeciderat. En stor del av eleverna hade valt grenarna utan
några egentliga uttalade motiv, och de tillhörde dessutom ofta den grupp som tagits
in i fackskolan därför att deras förstahandsval till gymnasiet inte kunnat uppfyllas.
En annan tendens syntes vara att det fanns en elevpreferens för två skilda specialiseringar
på den ekonomiska linjen dels en som leder till sekreteraryrken, dels en
som leder till någon form av kamerala arbetsuppgifter.
3.4 Läroplansanalyser
3.4.1 Ekonomisk linje
I augusti 1967 beslöt skolöverstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp för översyn
av kursplanerna på den tvååriga ekonomiska linjen. Undersökningen förlädes till
Carlforsska skolan i Västerås. Arbetsgruppens uppgift var att närmare undersöka
hur läroplanen fungerade i ämnen såsom företagsekonomi, samhällskunskap, matematik,
redovisning, distribution, administration samt i svensk och engelsk affärskorrespondens.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Resultatet av den hittillsvarande analysverksamheten för den ekonomiska linjen
pekar, enligt skolöverstyrelsen, inte i främsta rummet på nödvändiga förändringar
i vare sig mål eller huvudmoment. På en punkt har emellertid vissa olägenheter
beträffande den pedagogiska organisationen framkommit. Det gäller ämnet kontorsteknik
som eleverna enligt nuvarande organisation kunnat läsa i fritt tillval. Detta
har lett till att undervisningsgruppen i företagsekonomi bestått av dels elever som
läst kontorsteknik, dels av sådana som saknat nödvändiga kunskaper i ämnet. I
övrigt pekar resultaten enligt skolöverstyrelsen framför allt mot att tidigare alltför
ambitiösa studieplaneförslag måste till omfång och nivå i väsentlig grad reduceras.
Studiernas inriktning måste dessutom knytas allt närmare den yrkesverklighet eleverna
efter avslutad utbildning hamnar i.
3.4.2 Social linje
Sedan våren 1968 pågår vid Kanalskolan i Skellefteå en liknande analysverksamhet
som den vid Carlforsska skolan i Västerås. I Skellefteå gäller det den
sociala linjen där ämnena matematik, svenska, engelska och samhällskunskap närmare
undersöks.
Resultatet av den hittillsvarande analysverksamheten pekar enligt skolöverstyrelsen
inte heller här i främsta rummet på att några mer omfattande ingrepp i de nuvarande
läroplanerna vad beträffar mål och huvudmoment behöver göras. De
vunna erfarenheterna kommer emellertid att spela en stor roll vid utarbetande av
nya planeringsböcker, förslag till behandlingsgångar genom ämnena, kvantifiering
av stoffet, metodiska lösningar m. m.
3.4.3 Teknisk linje
Arbetsgrupperna för analys och uppföljning av kursplanerna för teknisk linje
började sin verksamhet hösten 1967 vid Älvkullegymnasiet i Karlstad och vid
Zimmermanska skolan i Västerås. Vid Älvkullegymnasiet granskas den maskintekniska
grenens karaktärsämnen och vid Zimmermanska skolan de eltekniska och
kemitekniska grenarnas huvudämnen.
De erfarenheter som hittills vunnits av arbetsgruppernas analys har inte lett till
något förslag om ändring av nu gällande kursplaner för linjen. Ett önskemål som
emellertid enligt skolöverstyrelsen framförts från lärare och elever är att även den
tekniska linjen inom sin pedagogiska organisation bör ge utrymme åt timme till
förfogande. Särskilt vid skolenheter med både social, ekonomisk och teknisk linje
har behovet av denna gemensamma verksamhetsform framstått klart.
Skolöverstyrelsen erinrar om att fackskoleutredningen gav den byggtekniska
utbildningen en något annan utformning än utbildningen på övriga grenar. I denna
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
13
saknades sålunda en motsvarighet till teknologiämnet. Vidare delades den byggtekniska
utbildningen på två grenar i årskurs 2.
När de första eleverna lämnade den byggtekniska grenen visade det sig enligt
skolöverstyrelsen att deras första anställning i mycket ringa grad hade anknytning
till den specialiserade utbildning de fått. Redan kort tid efter det att den tvååriga
tekniska linjen introducerats kom också grendelningen på den byggtekniska grenen
att ifrågasättas från arbetsgivarhåll. Det framfördes bl. a. att de problem och de
arbetsuppgifter eleverna mötte i arbetslivet var av sådan karaktär att behovet av
specialisering inte var påtagligt. Från arbetsgivarhåll påpekades bl. a. att om specialisering
skulle behållas borde den ha en annan karaktär, t. ex. en uppdelning på
projektering och produktion.
Efter överläggningar med Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska arkitekters
riksförbund, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Svenska väg- och vattenbyggares
arbetsgivareförbund beslöt skolöverstyrelsen 1967 att utarbeta kursplan för en
enhetlig byggteknisk utbildning. Som ett led i det löpande läroplansarbetet under
1967/68 tillsattes en expertgrupp med uppgift att med utgångspunkt i de från avnämarna
framförda synpunkterna utarbeta förslag till förändrad timplan för den
byggtekniska grenen och att i anslutning till den föreslå de förändringar av kursinnehåll,
undervisningsmetoder och läromedel som var nödvändiga för undervisningen.
Skolöverstyrelsen hemställde i juni 1968 om bemyndigande att få bedriva
praktisk utprövning med en utarbetad tim- och kursplan vid fackskolorna i Hälsingborg,
Luleå och Östersund. Utprövningen skedde under läsåret 1968/69 i årskurs
1 och under 1969/70 i årskurs 2. Den praktiska utprövningen utsträcktes
sedermera till försöksblocket i Sundsvall.
Arbetet har gett sådana resultat att skolöverstyrelsen anser sig kunna föreslå en
förändring av den byggtekniska grenens timplan.
4. Förslag till ny organisation
I det följande redogörs först för huvuddragen av skolöverstyrelsens förslag till
förenklad organisation för den sociala och ekonomiska linjen och för den byggtekniska
grenen på den tekniska linjen. Därefter redogörs för den närmare innebörden
av skolöverstyrelsens förslag såvitt avser enskilda ämnen m. m.
4.1 Social linje
För att söka åstadkomma en förenkling av den tvååriga sociala linjens organisation
har skolöverstyrelsen i första hand granskat linjens gren organisation.
En första förenkling kan enligt skolöverstyrelsens mening göras genom att den konsumtionsekonomiska
grenen, som rönt ett ringa intresse från elevernas sida, avförs
från läroplanen.
14
Kungl. Ma]:ts proposition nr 143 år 1970
Vad beträffar den samhällsvetenskapliga grenen föreslår skolöverstyrelsen, med
hänsyn bl. a. till den sociala linjens målsättning och elevernas senare verksamhet,
att stora delar av det stoff som karakteriserar grenen görs till ett för alla elever på
linjen gemensamt stoff. Även den samhällsvetenskapliga grenen föreslås därför utgå
ur läroplanen.
Karaktärsämnen på den naturvetenskapliga grenen är matematik, fysik och kemi.
Skolöverstyrelsen framhåller att med den ökade betydelse som naturvetenskapliga
och tekniska frågeställningar fått för behandlingen av sociala och politiska frågor
t. ex. naturvårds- och miljöfrågor — inte minst inom de områden som beräknas
rekrytera personal från den sociala linjen — bör även den naturvetenskapliga
orienteringen breddas för den sociala linjens samtliga elever. Skolöverstyrelsen
föreslår att detta bl. a. sker genom att blockämnet naturkunskap, som förekommer
på nuvarande gymnasiets humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska
linjer, införs som obligatoriskt ämne för samtliga elever på den sociala linjen.
Ämnet föreslås ersätta ämnena biologi, fysik och kemi. Det totala utrymmet
för ämnet föreslås bli tio veckotimmar fördelade jämnt över de båda årskurserna.
Jämfört med det maximala undervisningsutrymmet för nuvarande ämnen
biologi, fysik och kemi innebär förslaget en minskning med tre veckotimmar.
Skolöverstyrelsen erinrar om att eleverna på den sociala linjen i det fria tillvalet
visat stort intresse för bl. a. matematik. Med hänsyn till detta samt även till den
ökade betydelse kunskaper i matematik fått, bl. a. genom att det ställts upp som
behörighetsvillkor för kvantitativt betydande utbildningar inom fackskolans kompetensområde,
föreslår skolöverstyrelsen att ämnet blir obligatoriskt för samtliga
elever på den sociala linjen.
Ämnena franska och tyska har i det fria tillvalet valts i nästan samma utsträckning
som matematik. Under hänvisning till detta samt till den alltmer ökande kontakten
med andra språk, inte minst för personer verksamma inom de yrkesområden
den sociala linjen i första hand syftar till, föreslår skolöverstyrelsen att alla elever
på linjen utöver den nu obligatoriska engelskan skall få möjlighet att läsa ytterligare
ett modernt främmande språk, tyska eller franska — som B- eller C-språk alltefter
valet i grundskolan — eller, efter skolöverstyrelsens medgivande, finska.
Grendelningen på den sociala linjen föreslås därmed bli helt slopad. Skolöverstyrelsen
menar att detta inte torde medföra några större nackdelar för elevernas
yrkesvalsmöjligheter eftersom sambandet mellan grenval och yrkesval visat sig vara
relativt svagt. En minskning av specialiseringsgraden medför en breddning av den
för alla på linjen gemensamma basen och bör öka elevernas frihet i yrkesvalet efter
avslutade studier.
Skolöverstyrelsen föreslår även att systemet med ämnen för fritt tillval
avskaffas. Motiveringen för detta är de svårigheter som framkommit i redogörelsen
för organisationsanalysen. De mest frekventa av tillvalsämnena på den sociala linjen
föreslås i stället bli obligatoriska för alla elever på linjen.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
4.2 Ekonomisk linje
Skolöverstyrelsen framhåller att behovet av en förenkling av organisationen på
den ekonomiska linjen är ännu större än på den sociala eftersom elevunderlaget
är mindre. I första hand har skolöverstyrelsen därför även för den ekonomiska
linjen prövat möjligheterna av att slopa grendelningen. Skolöverstyrelsens
strävan har därvid varit att ge eleverna en så bred bas som möjligt att stå på inför
det kommande yrkesvalet. Denna strävan synes också enligt skolöverstyrelsen vara
motiverad av det relativt svaga samband som hittills visat sig föreligga mellan grentillhörigheten
i årskurs 2 och yrkestillhörigheten. En viss specialisering mellan en
sekreterarinriktad och en mer företagsekonomisk inriktning bör emellertid enligt
skolöverstyrelsen bibehållas, ehuru av en timtalsmässigt lägre omfattning.
Som en första åtgärd föreslår skolöverstyrelsen att den föga frekventerade administrativa
grenen slopas. Vidare anser skolöverstyrelsen att den distributiva grenen,
även om den hittills valts av ett stort antal elever, bör utgå ur organisationen. Grenen
har en tämligen svag yrkesinriktning och motiven för att behålla den som självständig
gren är enligt skolöverstyrelsens bedömning inte starka. Istället föreslås
att vissa distributiva kursmoment integreras i ett blockämne företagsekonomi, så
att samtliga elever på linjen får grundkunskaper inom ämnet distribution.
På den ekonomisk-språkliga grenen läses ämnena svensk och engelsk affärskorrespondens
och praktiskt sekreterararbete under vardera två veckotimmar. Skolöverstyrelsen
anser att behovet av undervisning i affärskorrenspondens har minskat
kraftigt genom bl. a. datatekniken och användandet av standardiserade formulär
och att behovet förmodligen kommer att minska ytterligare i framtiden. Skolöverstyrelsen
föreslår därför att undervisningen i fristående ämnen utgår från timplanen.
Istället föreslås att ämnena svenska och engelska i årskurs 2 vardera får en veckotimme
mer än på den sociala linjen. Den extra timmen, som föreslås vara obligatorisk
för alla elever på ekonomisk linje, skall användas för studier av ekonomisk
sakprosa, affärsspråk m. m.
I avsikt att bredda basen för den ekonomiska linjens elever föreslår skolöverstyrelsen
att en stor del av ämnet redovisning, som är grenspecifikt ämne på den
kamerala grenen enligt nuvarande timplan, görs obligatoriskt för alla elever på den
ekonomiska linjen. Även detta ämne föreslås bli integrerat med blockämnet företagsekonomi.
Skolöverstyrelsen föreslår att de specialiseringar som bör bibehållas på den ekonomiska
linjen bör utgöras av ett val mellan å ena sidan praktiskt sekreterararbete
— med beteckningen sekreterarkunskap — och stenografi och å andra sidan ett
ämne kallat tillämpad företagsekonomi och matematik. Specialiseringarna föreslås
omfatta tre veckotimmar.
Även för den ekonomiska linjen föreslår skolöverstyrelsen således att grendelningen
slopas. Den måttliga differentiering som behålls har en yrkesinriktad utformning
och bör enligt skolöverstyrelsen göra eleverna mer lämpade att direkt
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
efter studierna påbörja yrkesarbete inom en ganska vid ram samtidigt som den
genom förslaget erhållna bredare gemensamma basen underlättar ett framtida byte
av sysselsättning inom den ekonomiska sektorn.
Skolöverstyrelsen hävdar att de skäl som anförts för en avveckling av systemet
med ämnen för fritt tillval på den sociala linjen har än större bärkraft
när det gäller den ekonomiska linjen eftersom elevunderlaget varit mindre. Skolöverstyrelsen
föreslår att systemet avskaffas och att de ämnen som rönt det största
intresset hos eleverna istället blir obligatoriska ämnen på linjen.
4.3 Teknisk linje
Enligt skolöverstyrelsen kommer resultatet från den påbörjade avnämarundersökningen
angående den tvååriga tekniska linjen inte att kunna redovisas förrän
under slutet av innevarande år. Tills detta resultat föreligger bör, enligt skolöverstyrelsens
mening, övervägande om en förändrad organisation för den tekniska
linjen anstå. Skolöverstyrelsen har begränsat översynen till den byggtekniska grenen.
Skolöverstyrelsen föreslår att utbildningsvägen på den byggtekniska grenen ges
en organisation som nära ansluter till vad som gäller för andra grenar på linjen.
Skolöverstyrelsen föreslår att ämnena byggteknik och konstruktion B sammanförs
till ett ämne med beteckningen teknologi B. Ämnet blir till sitt innehåll avsevärt
förändrat. Tyngdpunktsförskjutningar föreslås från konstruktion till projektering
och produktion. Metodiskt får ämnet samma karaktär och funktion som på
övriga grenar, dvs. med utnyttjande av arbetsexempel som huvudsaklig modell i
undervisningen. I innehållsligt avseende skiljer sig ämnet däremot starkt från den
maskinorienterande teknologi som finns på övriga grenar. Vidare föreslår skolöverstyrelsen
att grendelningen i årskurs 2 slopas samtidigt som ett ämne med benämningen
specialarbete B införs på timplanen för att tillgodose det behov av en
mindre specialisering som kan tänkas föreligga på grenen.
4.4 Förslag till förändringar i enskilda ämnen
Skolöverstyrelsen har funnit skäl att göra delar av ämnet socialkunskap obligatoriska
för samtliga elever på den sociala linjen. Detta föreslås ske genom att ett
nytt ämne med beteckningen social- och familjekunskap förs in på
läroplanen. Ämnet skall bestå av de centrala momenten i de tidigare ämnena socialkunskap
och familjekunskap samt av vissa delar av ämnet samhällskunskap. Blockämnet
föreslås förekomma under sex veckotimmar i årskurs 2.
Som en följd av att vissa delar av ämnet samhällskunskap förts över
till det nya ämnet social- och familjekunskap föreslås en timtalsreduktion för samhällskunskapen.
Undervisningen koncentreras till årskurs 1 och bär obligatoriskt på
både den ekonomiska och sociala linjen.
Ämnet historia förekommer enligt nuvarande läroplan på den sociala linjen
med två veckotimmar i årskurs 1 samt med tre veckotimmar i årskurs 2. Skolöver
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
styrelsen föreslår att ämnets timtal reduceras med en veckotimme. De återstående
fyra timmarna koncentreras till årskurs 1. Enligt skolöverstyrelsen kan timtalsreduktionen
ske utan att målsättningen för ämnet sänks. Som hittills skall ämnet
endast förekomma på den sociala linjen.
För att bl. a. möjliggöra en samordning mellan de tvååriga linjerna i gymnasieskolan
föreslår skolöverstyrelsen ett enhetligt timtal i ämnet psykologi för den
ekonomiska och sociala linjen. Ämnet skall förekomma med totalt tre veckotimmar
och undervisningen koncentreras till årskurs 2.
Som framgått av organisationsanalysen har den specialiserade utbildningen i
konsumentkunskap på den konsumtions ekonomiska grenen inte fångat
något elevintresse. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid om att den frivilliga undervisningen
i ämnet tilldragit sig ett inte obetydligt intresse. Ämnet som kunnat läsas
i såväl årskurs 1 som i årskurs 2 på den ekonomiska linjen har särskilt i den senare
årskursen visat sig locka många elever. Skolöverstyrelsen finner det angeläget
att ämnet görs till ett gemensamt obligatoriskt ämne för eleverna på både den ekonomiska
och sociala linjen. Synpunkter i den riktningen har också framförts till
skolöverstyrelsen av Hushållsläramas förening som föreslagit att utrymme skulle
ges för konsumentfrågor inom hela det gymnasiala stadiet. Skolöverstyrelsen
föreslår att ämnet blir obligatoriskt på båda linjerna med två veckotimmar i årskurs
2.
Skolöverstyrelsen föreslår att ämnet matematik ges ett ökat utrymme på
läroplanen. Ämnet föreslås sålunda bli obligatoriskt med tre veckotimmar i vardera
årskursen på den sociala linjen samt i årskurs 1 på den ekonomiska linjen
med möjlighet för eleverna att välja ämnet i årskurs 2.
Enligt skolöverstyrelsen är skillnaden mellan allmän och särskild
kurs i matematik vagt definierad. Kurserna har samma timtal och i huvudsak
samma stoffram. Samma läroböcker har även kunnat användas. Uppdelningen
har huvudsakligen motiverats av elevernas olika bakgrund av allmän resp. särskild
kurs i grundskolan. Man har haft en önskan att åstadkomma så homogena
elevgrupper som möjligt. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid om att behörighetsbestämmelserna
för vissa utbildningar, t. ex. klasslärarutbildningen, är så utformade
att det inte spelar någon roll vilken av de båda kurserna eleverna väljer. Detta har,
enligt skolöverstyrelsen, lett till att även elever med god fallenhet för matematik
valt den allmänna kursen ofta endast i betygsspekulerande syfte. De pedagogiska
resultat man sålunda velat få fram genom den organisatoriska delningen i allmän
och särskild kurs har därför inte uppnåtts. Skolöverstyrelsen föreslår en enhetlig
kurs i matematik. Kursen skall kunna följas av elever oberoende av val av matematikkurs
i grundskolan.
Enligt skolöverstyrelsen kvarstår alltjämt de motiv som fackskoleutredningen
anförde för införandet av ämnet familje kunskap. Skolöverstyrelsen föreslår
att innehållet i det nuvarande ämnet familjekunskap, som endast förekommer
med en veckotimme i årskurs 2 på den sociala linjen, integreras med andra ankny
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
tande ämnen. Enligt skolöverstyrelsen skulle därigenom den familjeorienterande
undervisningen komma i sitt rätta sammanhang. Huvudmomenten fördelas sålunda
på ämnena samhällskunskap, social- och familjekunskap och psykologi.
Skolöverstyrelsen har i samband med översynen av kursplanerna för moderna
språk övervägt att även i detta fall slopa den nu gällande ordningen med
allmän och särskild kurs. Enligt överstyrelsens mening bör det rent generellt
vara ett mål att tillskapa en enhetlig kurs. Något förslag i den riktningen framläggs
emellertid inte under hänvisning till att ett sådant arrangemang skulle kräva framställande
av ett stort individualiserat material som inte hinner bli färdigställt till
dess förslaget föreslås träda i kraft.
Genom att konstruera ett nytt ämne kallat tillämpad företagsekonomi
har skolöverstyrelsen sökt förverkliga önskemålet att tillämpningar skall
ingå i de teoretiska studierna. Verksamheten inom ämnet är således av skolöverstyrelsen
tänkt att bedrivas som skenfirmaverksamhet där eleverna får en praktisk
träning av de kunskaper och färdigheter de inhämtat i företagsekonomiämnet.
Enligt skolöverstyrelsen torde färdigheter i maskinskrivning vara av
stort värde för den framtida yrkesverksamheten för eleverna. Skolöverstyrelsen
föreslår därför att ämnet blir obligatoriskt på både den ekonomiska och sociala
linjen och integreras med kontorstekniken. Genom integrationen underlättas
enligt skolöverstyrelsen möjligheterna till en naturlig och nödvändig samverkan
mellan ämnena samtidigt som en individuell förskjutning av tyngdpunkten
mellan det nya ämnets båda huvuddelar med hänsyn till elevernas olika förkunskaper
framför allt i maskinskrivning möjliggörs. Ämnet föreslås förekomma
med fyra veckotimmar i årskurs 1.
Enligt skolöverstyrelsen har de estetiska ämnena i den nuvarande läroplanen
en svag ställning på den ekonomiska linjen. Musik och teckning förekommer
där endast som några av de många tillvalsämnena. Skolöverstyrelsen erinrar emellertid
om att framför allt teckning visat sig locka ett förhållandevis stort antal elever
på linjen. För att därför stärka de estetiska ämnenas ställning föreslår skolöverstyrelsen
att ettdera av ämnena musik eller teckning görs till obligatoriskt ämne i
årskurs 2 på den ekonomiska linjen. Därjämte föreslås att ett av ämnena studeras
även i årskurs 1 av dem som inte läser stenografi. På den sociala linjen föreslår
skolöverstyrelsen att ettdera av ämnena blir obligatoriskt i båda årskurserna.
Som framgått av förslaget till ny organisation föreslår skolöverstyrelsen att systemet
med ämnen för fritt tillval avskaffas såväl på den sociala som på den ekonomiska
linjen. De ämnen som därigenom helt försvinner från läroplanen är hushållsteknik,
trafik- och motorkunskap, slöjd, engelsk
stenografi och dramatik. Skolöverstyrelsen erinrar om att organisationsanalysen
visat att eleverna i mycket ringa utsträckning valt dessa ämnen.
Linjernas strävan att låta eleverna utveckla den personliga färdigheten i vissa
praktiska och estetiska ämnen bör istället enligt skolöverstyrelsen lösas genom att
Kungl. Ma]:ts proposition nr 143 år 1970
19
ämnena musik och teckning ges en starkare ställning och genom att eleverna ges
den möjlighet att utbyta B- eller C-språket mot ämne från annan linje i gymnasieskolan
som föreslås enligt följande.
Enligt gällande läroplan förekommer en estetisk variant på den sociala
linjen i årskurs 2. Varianten åstadkommes genom att ämnena för fritt tillval samt
kontorsteknik och biologi alternativt historia utbyts mot estetiska ämnen. Enligt
skolöverstyrelsen har det med hänsyn till linjernas förhållandevis låga elevantal
varit svårt att realisera varianten i flertalet skolenheter och gymnasieregioner.
En estetisk variant återfinns även på de treåriga humanistiska, samhällsvetenskapliga
och ekonomiska linjerna men åstadkommes där genom att ett främmande språk
i de båda högsta årskurserna utbyts mot ett estetiskt specialämne omfattande tre
veckotimmar i vardera årskursen. Enligt skolöverstyrelsen har det även på dessa
treåriga linjer hört till undantagen att den estetiska varianten kunnat anordnas.
Ett sätt att göra den estetiska varianten till ett mer realistiskt alternativ för såväl
de treåriga linjerna som för här aktuella linjer är, enligt skolöverstyrelsen, att den
införs även på den tvååriga ekonomiska linjen, görs tvåårig samt får förekomma
med samma tim- och kursplan för de estetiska specialämnena som i de treåriga
linjerna. Skolöverstyrelsen föreslår därför att det andra främmande språket på de
tvååriga ekonomiska och sociala linjerna får utbytas mot ämne från annan linje
i gymnasieskolan. Överstyrelsen förutsätter att samläsning med elever från annan
linje i gymnasieskolan kommer till stånd och att separat undervisningsgrupp endast
undantagsvis upprättas.
Enligt nuvarande läroplan förekommer timme till förfogande i båda
årskurserna på den sociala linjen, i årskurs 2 på den ekonomiska men ej alls på
den tekniska linjen. Bristen på kongruens mellan linjerna i detta avseende har,
enligt skolöverstyrelsen, i många fall skapat problem t. ex. genom att det försvårat
gemensam planläggning. Skolöverstyrelsen föreslår därför att timme till förfogande
införs även i årskurs 1 på den ekonomiska linjen samt i båda årskurserna på den
tekniska linjen. Utrymme för det senare kan, enligt skolöverstyrelsen, skapas genom
en motsvarande minskning av de tekniska ämnena.
Skolöverstyrelsen föreslår att specialarbetet i sin nuvarande form utgår
ur timplanerna för de ekonomiska och sociala linjerna, eftersom de undersökningar
som utförts visat att det inte fungerat tillfredsställande. Skolöverstyrelsen erinrar även
om att de motiv skolberedningen ursprungligen anförde för specialämnet nu fallit
bort i och med att antalet ämnen minskat. Den integration och samordning som
ämnet skulle svara för tillgodoses genom undervisningen framför allt i blockämnena.
Enligt skolstadgan 11 kap. 11 § kan elev i årskurs 2, 3 eller 4 på de treåriga linjerna
som har påtagliga studiesvårigheter befrias från undervisning i högst två obligatoriska
läroämnen, s.k. mindre studiekurs. Någon motsvarande bestämmelse
för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har inte funnits,
däremot har rektorn kunnat befria elev från undervisningen i ämne för fritt
tillval om eleven t. ex. haft svag hälsa, behövt stödundervisning eller önskat komplettera
ämnen för val av annan studieinriktning s. k. reducerad studiekurs. —
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Skolöverstyrelsen föreslår att de i skolstadgan intagna bestämmelserna om mindre
studiekurs införs även för nyss nämnda tvååriga linjer. Skolöverstyrelsen förutsätter
emellertid att för dessa linjers del en sammankoppling med förlängd undervisning
inte skall vara nödvändig, eftersom fackskolekompetens inte är knuten till
begreppet fullständig studiekurs. Ett definitivt ställningstagande till frågan får dock
enligt skolöverstyrelsen anstå till dess kompetensutredningen framlagt förslag till
behörighetsbestämmelser för tillträde till postgymnasiala studier.
I en reservation till skolöverstyrelsens förslag angående reviderade tim- och
kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan
förordar ledamoten Isling att förslaget återremitteras till överstyrelsen som
ges i uppdrag att utarbeta ett alternativt förslag där bättre hänsyn tas till de grundläggande
principerna för återkommande utbildning. I förslaget bör även, enligt
Isling, en bättre samordning åstadkommas mellan de olika linjerna i gymnasieskolan
samt följdverkningarna för lärare bättre belysas såväl när det gäller antalet tjänster
som behovet av fortbildning.
5. Förändringar av lärarbehovet
Om de föreslagna timplanerna tillämpas på en fullt utbyggd gymnasieskolorganisation,
beräknar skolöverstyrelsen att det totala lärarbehovet skall minska med
ca 150 lärartjänster. Detta kommer enligt skolöverstyrelsen att ta sig uttryck i en
dämpning av tillväxttakten inte i en minskning av antalet nu existerande lärartjänster.
6. Utbildnings- och behörighetsfrågor
Skolöverstyrelsen framhåller att grundutbildningsåtgärder kan komma att aktualiseras
för ämnet konsumentkunskap och eventuellt även för social- och familjekunskap.
I avvaktan på lärarutbildningskommitténs arbete framläggs emellertid inget
förslag.
Skolöverstyrelsen erinrar om att ett omfattande studiematerial utarbetats för naturkunskap
och teknologi i samband med fortbildningen för gymnasiereformen.
Skolöverstyrelsen anser att detta material efter viss översyn kan appliceras på de
behov som motsvarande ämnen på den sociala och tekniska linjen har.
Skolöverstyrelsen förklarar att sådana fortbildningsåtgärder kommer att vidtas
som motsvarar de för svenska och matematik förefintliga behoven. För social- och
familjekunskap planeras vid fortbildningsavdelningen i Umeå ett program som
med vissa förändringar kan tillgodose det behov som aktualiseras av omfördelningen
av familjekunskapsmomenten. I det stora hela kommer insatser för de olika
fortbildningsbehoven enligt skolöverstyrelsen att kunna förverkligas under 1971/72.
Den förberedande planeringen av dessa har delvis påbörjats.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Behövliga ändringar, tekniska justeringar eller kompletteringar av nuvarande
bestämmelser om behörighet m. m. för lärartjänster kommer senare att utarbetas
av skolöverstyrelsen i samordning med motsvarande frågor inom gymnasieskolan
i övrigt.
7. Genomförande
Skolöverstyrelsen föreslår att övergången till de reviderade tim- och kursplanerna
för de ekonomiska, sociala och tekniska linjerna sker med början läsåret 1971/72.
De kommuner som under läsåret 1970/71 introducerar linjerna skall följa den
äldre modellen.
8. Remissyttranden
8.1 Sociala och ekonomiska linjen
Flertalet remissmyndigheter har med tillfredsställelse hälsat skolöverstyrelsens
förslag till förenklad organisation för de sociala och ekonomiska linjerna.
Svenska kommunförbundet framhåller att förslaget gör elevernas val mindre komplicerat
och utbildningen lättare att organisera på mindre gymnasieorter. Svenska
landstingsförbundet finner skolöverstyrelsens förslag riktigt ur såväl organisatorisk
som pedagogisk synpunkt. LO tillstyrker den föreslagna förenklingen liksom kompetensutredningen.
Socialstyrelsen, som endast yttrat sig över den sociala linjen,
anser att förenklingen är välmotiverad och att den också bidrar till att möjliggöra
en bättre anpassning till gymnasieskolans övriga linjer. SAF och Sveriges Industriförbund
tillstyrker förenklingen av de båda linjerna i likhet med Arbetsmarknadsstyrelsen.
Länsskolnämnden i Värmlands län framhåller.
Alltsedan fackskolan började införas har den erfarenheten gjorts att de många
valmöjligheterna beträffande grenar och tillvalsämnena vållat stora organisatoriska
problem och extra kostnader. I ett län som Värmland, med många små skolenheter,
har problemen varit särskilt stora och många valmöjligheter har aldrig kunnat tillgodoses.
Liknande erfarenheter har inrapporterats även från de andra länsskolnämndema
som yttrat sig över skolöverstyrelsens förslag. Länsskolnämnden i Norrbottens län
framhåller t. ex.
I län med den befolkningsgeografiska struktur som Norrbottens län har, med
gymnasieskola med lågt elevtal rekryterat från ett stort geografiskt område är det
av vikt att varje gymnasieskola blir så fullständigt utbyggd som möjligt. En förenkling
av fackskolan är till stor hjälp härvid.
SACO betonar det betydelsefulla i att skolöverstyrelsens förslag till förenklad
studieorganisation också innebär att administrationen förenklas. Skolledningarna
får därigenom ökade resurser för arbetsinsatser på det pedagogiska området. Över
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
befälhavaren menar att förslaget till organisatorisk förenkling och samordning är
tilltalande. Lärarhögskolan i Umeå anser att det är värdefullt att särskild uppmärksamhet
ägnats studieorganisationen. Att skolformen är i stort behov av en radikal
förändring torde, enligt lärarhögskolan, ha stått klart för de flesta initierade allt
sedan försöksverksamheten påbörjades. Liknande synpunkter framförs från lärarhögskolorna
i Uppsala, Stockholm och Linköping.
Yrkesutbildnings ber edningen menar emellertid att förändringar i den nuvarande
läroplanen borde ha anstått till dess målsättningen för de tvååriga teoretiska linjerna
i gymnasieskolan klarlagts. Kooperativa förbundet och TCO framhåller att
innehållet i de aktuella linjerna istället borde utredas inom ett system med återkommande
utbildning.
Några remissmyndigheter menar att skolöverstyrelsens förslag till reviderade timoch
kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan
inte i tillfredsställande utsträckning ger uttryck för en samordnad planering
för alla utbildningslinjer inom gymnasieskolan. TCO och yrkesutbildningsberedningen
papekar t. ex. att ämnet samhällskunskap, som ligger inom ramen för yrkeslinjernas
obligatoriska tillval, genom skolöverstyrelsens förslag endast kan läsas av
yrkeslinjernas elever under ett utbildningsår. Länsskolnämnden i Malmöhus län och
lärarhögskolan i Umeå anser att den nödvändiga revisionen av samtliga i gymnasieskolan
ingående utbildningslinjer borde ha samordnats i tiden.
De ämnen som, till följd av skolöverstyrelsens förslag till förenklad studieorganisation,
helt utgår ur läroplanen är hushållsteknik, trafik- och motorkunskap,
slöjd, engelsk stenografi och dramatik. De flesta remissmyndigheter har inte haft
nagon erinran mot detta. Lärarhögskolan i Göteborg, SACO och Föreningen Dramatisk
Verksamhet hävdar emellertid att ämnet dramatik bör kvarstå i läroplanen.
Länsskolnämnden i Malmöhus län menar att ämnet trafik- och motorkunskap bör
ingå bland de obligatoriska ämnena på samtliga linjer i gymnasieskolan. Nämnden
påpekar att frågan har betydelse även för vuxenutbildningen, då ämneskurser som
regel endast får anordnas i den omfattning motsvarande utbildning meddelas inom
ungdomsutbildningen. Folkbildningsförbundet ifrågasätter det lämpliga i att ämnet
slöjd helt skall försvinna från timplanen. Förbundet föreslår att ämnet blir ett alternativ
till teckning och musik.
Beträffande skolöverstyrelsens förslag till förändringar i enskilda ämnen hävdar
lärarhögskolorna i Umeå, Stockholm och Uppsala samt Historielärarnas Förening
att historieämnets ställning klart försämrats. Genomförs förslaget blir en sänkning
av målet för undervisningen ofrånkomlig. Dessutom påpekas att det är olämpligt
att koncentrera undervisningen till årskurs 1 då därigenom möjligheterna att uppnå
samverkan med angränsande ämnen minskar. Som exempel nämns religionskunskapen
som enbart kan läsas i årskurs 2.
Enligt LO bör ämnet samhällskunskap vara representerat på samtliga linjer såväl
i årskurs 1 som i årskurs 2. För detta talar bl. a. att ämnet ger möjligheter
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
23
till undervisning i frågor om aktuella skeenden i samhället och på arbetsmarknaden.
Vidare har ämnet betydelse för den ökade demokratin inom skolans verksamhet.
Liknande synpunkter har bl. a. framförts av Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund och av Centerns ungdomsförbund.
Lärarhögskolan i Umeå och länsskolnämnden i Norrbottens lön menar att förverkligandet
av skolöverstyrelsens förslag att B- eller C-språket skall kunna utbytas
mot ämne på annan linje i gymnasieskolan torde erbjuda så stora planeringsoch
schematekniska problem att elevernas önskemål som regel inte kommer att
kunna förverkligas. Svenska landstingsförbundet anser att skolöverstyrelsen inte
tillfredsställande utrett hur utbytet skall ske. Skolöverstyrelsen har t. ex. inte redovisat
huruvida möjlighet kommer att finnas att välja utbytesämne med högre eller
lägre timtal än det utbytbara andraspråket. Länsskolnämnden i Göteborgs och
Bohus lön föreslår att regeln om byte utformas så att ämne som finns att tillgå
inom den egna linjen i första hand får väljas för att eleverna skall kunna läsa både
musik och teckning i fackskolan. Yrkesutbildningsberedningen ställer sig emellertid
positiv till förslaget därför att det lämnar en möjlighet för en elev att genom
tillval av yrkestekniska moment från yrkestekniska linjer förstärka den pågående
utbildningen och öka dess anpassning till den kommande arbetsanställningen.
Remissmyndigheterna har överlag ställt sig positiva till att ämnet matematik blir
obligatoriskt i den utsträckning skolöverstyrelsen föreslagit. Länsskolnämnderna i
Värmlands län och Uppsala län anser emellertid att slopandet av allmän och särskild
kurs i ämnet kommer att leda till pedagogiska problem till följd av att skillnaden
mellan hög- och lågpresterande elever kommer att framstå skarpare än enligt
gällande läroplan. Lärarhögskolan i Stockholm anser att de starka skäl som
talade för ett bibehållande av allmän och särskild kurs på grundskolans högstadium
i ännu högre grad torde gälla för här aktuella linjer som tar emot elever med än
mer skiftande förkunskaper. Lärarhögskolorna i Uppsala och Göteborg är emellertid
positiva till förslaget att slopa uppdelningen i allmän och särskild kurs.
Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län samt lärarhögskolorna i Göteborg,
Stockholm, Umeå och Uppsala anser att det från lärarutbildningssynpunkt är en
nackdel att eleverna på den sociala och ekonomiska linjen måste välja mellan teckning
och musik. Vare sig de väljer det ena eller andra blir de handikappade vid en
eventuell ansökan till klasslärarutbildning där kunskaper i båda dessa ämnen förutsätts.
Kritiken mot skolöverstyrelsens förslag att integrera de naturvetenskapliga ämnena
till blockämnet naturkunskap har varit stark från lärarhögskolorna. Redan
den nuvarande sociala linjens naturvetenskapliga gren ger, enligt lärarhögskolorna,
eleverna en kunskapsnivå i de naturvetenskapliga ämnena som måste betraktas
som ett minimum för klasslärarutbildning. Länsskolnämnden i Stockholms län instämmer
i dessa synpunkter och förordar liksom lärarhögskolorna att den traditionella
uppdelningen av de naturvetenskapliga ämnena bibehålls till dess en utvärdering
av ämnet naturkunskap så som det förekommer på gymnasiet skett.
SACO anser att skolöverstyrelsens förslag beträffande ämnena svensk och
24
Kungl. Maj ds proposition nr 143 år 1970
engelsk affärskorrespondens innebär en försvagning av den ekonomiska linjens
yrkesinriktning. SACO framhåller att behovet av utbildning i affärskorrespondens
alltjämt är stort framför allt på orter med stort inslag av t. ex. småindustri. Lärarhögskolan
i Göteborg erinrar om att 60 % av eleverna på den ekonomiska linjen
önskade en mer yrkesinriktad utbildning och anser därför att det finns anledning
överväga ett bibehållande av ämnet engelsk affärskorrespondens som självständigt
ämne.
Lärarhögskolan i Stockholm menar att det innebär en försämring att de elever
som förbereder sig för att bli t. ex. korrespondenter eller sekreterare inte i den
tvååriga ekonomiska linjen erbjuds en möjlighet att läsa ett tredje språk. Lärarhögskolan
hävdar att skolöverstyrelsens förslag kan innebära att elever med sådana
yrkesplaner tycker att linjen förlorar den attraktionskraft som den under de
senaste åren visat sig ha. Folkbildningsförbundet ifrågasätter om det inte med
tanke på den ekonomiska linjens allmänna inriktning vore lämpligt att även spanska
kunde läsas som C-språk.
Några remissmyndigheter har efterlyst utförligare upplysningar beträffande konsekvenserna
i utbildnings- och behörighetshänseende av skolöverstyrelsens förslag.
Länsskolnämnden i Stockholms län påpekar således att utredningen inte ger någon
upplysning om antalet lärare som redan är behöriga i naturkunskap efter genomgången
utbildningskomplettering. Inte heller beräknas behovet av fortbildning i
ämnet om det införs på den tvååriga sociala linjen. Dessa omständigheter talar,
enligt länsskolnämnden, för att ett eventuellt införande av ämnet uppskjuts till en
senare tidpunkt då bättre förutsättningar skapats. Lärarhögskolorna i Umeå och
Uppsala finner det angeläget att samhällskunskapslärare får möjlighet att efter fortbildning
bli behöriga att inneha tjänst i social- och familjekunskap. Lärarhögskolan
i Uppsala anser att den fortbildning som skett i gymnasiet för utbildning i naturkunskap
varit alltför ensidig. Behörig att söka tjänst i naturkunskap är endast lärare
med kombinationen biologi-geografi. Dessa lärare är utbildade för att nödtorftigt
klara undervisningen inom alla huvudmomenten. För att fysik och kemi inte skall
komma helt i bakgrunden är det, enligt lärarhögskolan i Uppsala, nödvändigt med
fortbildning av kemister och fysiker. Lärarhögskolan finner det även angeläget att
det fortbildningsbehov beaktas som uppstår för engelsklärarna om engelsk affärskorrespondens
kommer att ingå i ämnet engelska. TCO förklarar sig ej vilja tillstyrka
att någon förändring av läroplanen genomförs förrän redovisning gjorts av
vilka åtgärder skolmyndigheterna ämnar vidtaga för att tillgodose lärarnas behov
av fortbildning, anställningstrygghet m. m.
8.2 Byggteknisk gren
Remissmyndighetema har visat en skiftande inställning till skolöverstyrelsens
förslag beträffande den byggtekniska grenen på den tekniska linjen. Svenska Fackingenjörers
Riksförbund förklarar således att den föreslagna läroplanen bättre svarar
mot arbetsmarknadens behov än den nuvarande. Arbetsmarknadsstyrelsen till
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
25
styrker förslaget att slopa grendelningen liksom SAF och Sveriges industriförbund.
SACO anser att förslaget i princip är positivt, eftersom det syftar till att göra
utbildningen på grenen mera praktiskt inriktad. Organisationen är emellertid kritisk
till att ämnet teknologi införs på grenen. Den metodik som tillämpas i ämnet
är mindre lämplig i inledningen till tekniska studier då eleverna ännu inte fått någon
överblick över ämnesområdet. Erfarenheterna av ämnet på den fyraåriga tekniska
linjen och på den tvååriga tekniska linjens övriga grenar är för övrigt, enligt
SACO, mindre goda. Organisationen ställer sig även kritisk till att ämnet konstruktion
B försvunnit som fristående ämne från timplanen. Enligt SACO är det nödvändigt
att eleverna bibringas grundkunskaper i konstruktion. Länsskolnämnden i
Västmanlands län har instämt i ett yttrande av rektorn vid Zimmermanska skolan
i Västerås. Rektorn förklarar att skolöverstyrelsens förslag att på den byggtekniska
grenen introducera ämnet teknologi saknar all kontakt med praktisk erfarenhet.
Rektorn menar att man först måste lära sig vissa grundfakta och förstå dem innan
man kan lära sig att sätta in dem i sitt rätta element. En växelverkan över ämnesområden
är visserligen nödvändig men därtill behövs inte teknologi utan en planering
i varje enskilt ämne. En fackskoleingenjör måste dessutom som arbetsledare ha
vissa erfarenheter av konstruktionstänkande. Länsskolnämnden i Jönköpings län
menar att hopslagningen av de två grenarna till en i årskurs 2 är helt befogad för
de elever som kommer direkt från grundskolan, men mindre lyckad för de äldre
elever som arbetat några år inom industrin. Många av dessa elever söker till den
tvååriga tekniska linjen för att få det teoretiska underlaget till just den bransch
som de arbetat i. Nämnden anser att det finns risk för att deras studiemotivation
kan försvinna i och med de nya kursplanerna som i flera fall kan anses vara av
typen orienteringsämne och med andra ord motsvara vad dessa elever redan kan.
Nämnden anser det beklagligt att ämnet konstruktion B utgått som särskilt läroämne
och att omfånget av detta avsnitt kraftigt minskat.
9. Departementschefen
9.1 Inledning
Under senare år har flera beslut av betydelse för det frivilliga skolväsendets
struktur, organisation, innehåll och omfattning kommit till. Genom 1964 års beslut
angående reformering av de gymnasiala skolorna m.m. inleddes en genomgripande
omdaning av det gymnasiala stadiet. Detta reformarbete borde enligt
beslutet präglas av en helhetssyn på stadiets olika utbildningsvägar. Principen om
samordnad planering av det gymnasiala skolväsendet fastslogs. Vid 1968 års riksdag
följdes denna reform upp genom beslut om att ersätta fackskola, gymnasium
och yrkesskola med en skolform, gymnasieskolan. Samordningen skall ske den
1 juli 1971.
Kungl. Maj:t har den 14 maj 1970 utfärdat läroplan för gymnasieskolan. Denna
kommer att bestå tills vidare av 22 linjer, av vilka tre svarar mot dagens fackskola
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
och fem mot dagens gymnasium. Dessutom kommer att finnas olika specialkurser.
1968 års beslut innebar även en omdaning av yrkesutbildningens inre utformning.
Några ändringar av fackskolan och gymnasiet gjordes däremot inte. Min
företrädare framhöll dock att arbetet med förnyelse av vårt skolväsen ständigt
måste fortgå och han erinrade om den översyn av nyssnämnda två skolformers
läroplaner som skolöverstyrelsen inlett. Nu föreligger överstyrelsens förslag om
timplaner m. m. för de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna i gymnasieskolan
samt för den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska linjen.
Förslaget syftar inte till någon ändring av målet för utbildningen vid ifrågavarande
linjer. Det är i stället fråga om en förenkling av linjernas organisation. Bland
remissinstanserna har det rått i det närmaste fullständig enighet om att vunna erfarenheter
av linjerna, förstärkta av utvecklingen i grundskolan, gett anledning till
viss omprövning av linjernas organisation. Förslaget syftar också till att stärka de
yrkesinriktade inslagen.
I fortsättningen kommer jag att för sammanhangets skull även behandla vissa
frågor som ej kräver beslut av riksdagen.
9.2 Linjernas utveckling
De tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan har
sitt ursprung i ett förslag som 1957 års skolberedning framförde i huvudbetänkandet
Grundskolan (SOU 1961: 30). Skolberedningen föreslog införandet av en
ny typ av tvååriga skolor ovanpå grundskolan som komplettering till såväl yrkesskolor
som gymnasier av olika slag. Skolorna skulle vara av fyra slag, nämligen
en humanistisk, en teknisk, en merkantil och en social-ekonomisk. Skolberedningens
förslag möttes vid remissbehandlingen i stort sett av mycket positivt intresse
och i prop. 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. biträdde
dåvarande departementschefen i princip skolberedningens förslag rörande
dessa skolor.
En överarbetning av skolberedningens förslag gjordes av fackskoleutredningen.
På utredningens rekommendation inleddes försöksverksamhet med nämnda skolor
redan under läsåret 1963/64. Utredningen föreslog att den humanistiska och den
sociai-ekonomiska skolan skulle sammanslås till en skola benämnd allmän fackskola.
I prop. 1963: 98 angående vissa frågor rörande fackskolor föreslogs en
samordning av detta slag under försöksverksamheten. Beträffande skolornas allmänna
mål betonade departementschefen vikten av att en på vårdyrken inriktad
utbildning tillskapades och bedömde detta vara en av de främsta uppgifterna för
den allmänna fackskolan. Riksdagen biträdde förslaget (SU 95, rskr 220).
Vid 1964 års riksdag beslöts — på grundval av fackskoleutredningens slutbetänkande
Fackskolan (SOU 1963: 50) — att en tvåårig kommunal gymnasial
skola, benämnd fackskola skulle upprättas. Skolan fick en utformning som i fråga
om mål, innehåll och differentiering hade åtskilliga drag gemensamma med gym
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
nasiet. Fackskolan skulle således ge en jämförelsevis bred grundutbildning med
relativt stora inslag av allmän utbildning. Skolan skulle emellertid samtidigt vara
klart målinriktad och snabbare än gymnasiet leda till yrkesverksamhet eller fortsatt
mer specialiserad utbildning. De praktiska och konkreta tillämpningarna skulle
ges betydande utrymme på bekostnad av längre driven systematik och mer teoretiska
problemställningar. Skolan differentierades på tre linjer redan från första årskursen,
nämligen på ekonomisk, social och teknisk. Dessa linjer skulle sedan
uppdelas på grenar främst i årskurs 2.
Läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har av
skolöverstyrelsen fortlöpande granskats ända sedan linjerna försöksvis infördes i
ett mindre antal kommuner läsåret 1963/64. Läsåret 1965/66 förekom försöksundervisning
i 32 kommuner och fr. o. m. läsåret 1966/67 tillämpades den för
linjerna fastställda läroplanen i sammanlagt 50 kommuner. Motsvarande tal för
läsåret 1967/68 och 1968/69 var 63 resp. 84 kommuner. 1969/70 fanns linjerna
i 104 kommuner och omfattade ca 17 % av antalet 16-åringar. I och med läsåret
1970/71 var de tvååriga sociala och ekonomiska linjerna inrättade i samtliga
gymnasieregioner i landet. Även den tvååriga tekniska linjen var, så när som på
några få undantag, inrättad i alla gymnasiekommuner. Parallellt med den snabba
utbyggnaden har intresset för utbildning på linjerna ökat.
Till läsåret 1970/71 var antalet behöriga förstahandssökande till de tvååriga
ekonomiska, sociala och tekniska linjerna ca 28 500 och andelen avvisade ca
23 %. Motsvarande tal för de tre- och fyraåriga utbildningslinjerna var ca 36 000
behöriga förstahandssökande och ca 10 % avvisade.
Under de år som de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna funnits har de
organisatoriska problemen, enligt skolöverstyrelsen och flertalet remissinstanser,
varit stora. Elevernas önskemål i fråga om grenar, tillvalsämnen och alternativa
kurser har inte kunnat tillgodoses i önskvärd utsträckning främst beroende på
att antalet valkombinationer varit alltför stort i förhållande till skolornas storlek.
Skolledningarnas årliga planeringsarbete med schemaläggning och tjänstefördelning
har kommit att dra ut på tiden mer än normalt och administrationen av
linjerna har blivit svår och dyrbar. De många alternativa val — i form av grendelning
och tillval av ämnen — linjerna erbjudit sina elever har också medfört
studieorienteringsproblem med svårighet för eleverna att få en realistisk bild
av hur olika valmöjligheter kunnat kombineras. Att så många val görs redan till
årskurs 1 medför särskilda problem, eftersom eleverna är svåra att nå. På det
gymnasiala stadiet har dessa linjer varit de som erbjudit de flesta studiealternativen.
Som jag tidigare framhållit syftar mina förslag till att förenkla de tvååriga
ekonomiska och sociala linjernas studieorganisation samt att göra utbildningen
mer yrkesinriktad. Jag föreslår därför att grendelningen på den sociala och ekonomiska
linjen skall upphöra liksom systemet med ämnen för fritt tillval. Ett system
med obligatoriskt tillval bör införas, dvs. i princip samma anordning som skall
finnas på de linjer i gymnasieskolan som motsvarar den nuvarande yrkesskolan.
Genom de föreslagna ändringarna blir linjerna mindre kostnadskrävande.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Mitt förslag innebär att den ekonomiska och den sociala linjen får ett i långa
stycken gemensamt innehåll. Under 43 av de 70 elevtimmama är utbildningsinnehållet
identiskt. Samma tillvalssystem skall finnas på de båda linjerna. Samläsningsmöjligheterna
kommer därigenom att öka.
Vidare bör systemet med timme till förfogande införas på alla linjer i gymnasieskolan.
9.3 Social linje
När fackskoleutredningen presenterade sitt förslag till läroplan för fackskolan
betonades det att den sociala linjen skulle tillgodose behovet främst hos det
växande antal ungdomar som efter genomgång av grundskola önskade längre
utbildning men som ännu var obestämda i fråga om sitt yrkesval. Linjen skulle
likväl vara så målinriktad att flertalet elever skulle kunna gå ut i arbetslivet utan
fortsatt ytterligare utbildning. Linjens huvuduppgift skulle vara att ge förutbildning
för i vid mening sociala yrken jämte serviceyrken.
Davarande departementschefen delade denna syn på den sociala linjens uppgift
men betonade särskilt det värdefulla i att en mot vårdyrken inriktad utbildning
erhölls. De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga grenarna inrättades för
att främst dessa önskemål skulle tillgodoses. Den konsumtionsekonomiska grenen
borde enligt departementschefen prövas. I fråga om den språkliga grenen uttalade
han att den var den minst målinriktade av de fyra differentieringar fackskoleutredningen
föreslagit men att den ändå borde få inrättas, eftersom den bedömdes
vara intressemässigt starkt förankrad hos stora elevgrupper.
Enligt min mening bör den tvååriga sociala linjen även fortsättningsvis ges
sådan utformning att den erbjuder en på sociala yrken och särskilt på vårdyrken
inriktad utbildning. Eleverna bör ges ökade kunskaper i olika frågor rörande
mänsklig samlevnad samt god kunskap om samhället och om sådana organ som
på skilda områden söker ge vård och service åt de enskilda människorna. Det
naturvetenskapliga inslaget i utbildningen bör utökas för samtliga elever på
linjen.
Skolöverstyrelsens förslag att blockämnet naturkunskap skall införas på läroplanen
som obligatoriskt ämne för eleverna på den sociala linjen finner jag riktigt,
inte minst med tanke på den sociala linjens allmänna mål. Ämnet bör emellertid
enligt min mening ges en starkare ställning på linjen, bl. a. med hänsyn till den
ökade betydelse naturvetenskapliga och tekniska frågor fått för behandlingen av
sociala och politiska problem framför allt miljöfrågorna. Jag har även tagit hänsyn
till att den sociala linjen skall ge en god grund för vidare utbildning till små- eller
folkskollärare. Enligt min mening bör ämnet därför, i förhållande till överstyrelsens
förslag, få ytterligare en timme i vardera årskursen.
Skolöverstyrelsens förslag att ämnet matematik skall läsas av alla elever på den
sociala linjen är en naturlig följd av det intresse eleverna på linjen visat för ämnet
i det fria tillvalet. Oberoende av grenval har sålunda en majoritet av eleverna läst
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
ämnet under båda årskurserna. Några erinringar har förslaget inte mött i remissyttrandena.
Överstyrelsens förslag bör därför genomföras. I enlighet med överstyrelsens
förslag bör vidare uppdelningen i allmän och särskild kurs slopas.
I detta sammanhang vill jag erinra om att kvinnliga elever i stor utsträckning
valt den språkliga grenen på den sociala linjen och därigenom inte kommit att
läsa andra naturvetenskapliga ämnen än biologi och i många fall inte heller valt
matematik. Genom den uppläggning av den sociala linjen som jag nu förordar kommer
alla elever att läsa dessa ämnen. Detta innebär att de kvinnliga elevernas valmöjligheter
i fråga om fortsatt utbildning kommer att starkt vidgas, samtidigt som
könsbundna studieval motverkas. En förutsättning för att den föreslagna uppläggningen
skall kunna fungera enligt intentionerna är emellertid att undervisningen
i dessa ämnen förmår engagera de nya elevgrupperna. Den könsbundna attityden
till läroämnena måste påverkas och förändras. Enligt min mening är det en viktig
uppgift för skolöverstyrelsen att verka för att undervisningen får en sådan uppläggning
att här antydda synpunkter tillgodoses. Vad skolöverstyrelsen anfört om
målet för och uppläggningen av dessa ämnen är därvid en god utgångspunkt.
Den samhällsvetenskapliga grenen har enligt nuvarande läroplan samhällskunskap
och socialkunskap som karaktärsämnen. Skolöverstyrelsen föreslår att stora
delar av dessa ämnen blir gemensamt stoff för samtliga elever på linjen. Skolöverstyrelsen
tänker sig införandet av ett nytt ämne med beteckningen social- och
familjekunskap. Ämnet skulle bestå av de centrala momenten i de tidigare ämnena
socialkunskap och familjekunskap samt av vissa delar av ämnet samhällskunskap.
Ämnet föreslås förekomma under sex veckotimmar i årskurs 2, medan samhällskunskap
skulle förekomma under tre veckotimmar i årskurs 1. I likhet med skolöverstyrelsen
finner jag det betydelsefullt att de samhällsorienterande ämnena ges
en stark ställning på den sociala linjen. Jag har därför ingen erinran mot att det
stoff som karakteriserar grenen blir obligatoriskt för samtliga elever på linjen.
Därmed kan den samhällsvetenskapliga grenen slopas. Enligt min mening bör
emellertid ämnet samhällskunskap ges större vikt. För detta talar bl. a. — som LO
påpekat — att undervisningen i ämnet ger möjlighet till orientering i frågor om
aktuella skeenden i samhället och på arbetsmarknaden. Inte minst familjepolitiska
problem bör därvid beaktas. Jag förordar att ämnet ges ett totalt utrymme av sex
veckotimmar, fördelade jämnt mellan de båda årskurserna. Som TCO m. fl. påpekat
ökar därigenom även möjligheterna att samordna planeringen med övriga
linjer i gymnasieskolan. De elever som väljer t. ex. de yrkesinriktade linjerna i
gymnasieskolan kan läsa samhällskunskap under båda årskurserna. Ämnet socialkunskap
bör enligt min mening få fem veckotimmar till sitt förfogande i årskurs 2.
Som skolöverstyrelsen föreslagit bör delar av ämnet familjekunskap ingå i ämnet.
Skäl för att ändra benämningen på ämnet anser jag inte föreligga.
Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att färdigheter i maskinskrivning är av
stort värde för den framtida yrkesverksamheten för elever från de tvååriga ekonomiska
och sociala linjerna i gymnasieskolan. Ämnet bör därför bli obligatoriskt
på de båda linjerna med fyra veckotimmar i årskurs 1. Den föreslagna integre
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
ringen med kontorstekniken finner jag lämplig, särskilt med hänsyn till de möjligheter
som därigenom uppstår att förskjuta tyngdpunkten mellan ämnets olika delar
för att undervisningen bättre skall kunna anpassas till elevernas olika förkunskaper
i ämnet.
De estetiska ämnena musik och teckning bör ges en förstärkt ställning på linjen
inte minst med tanke på linjens allmänna mål. Skolöverstyrelsens förslag att ettdera
av ämnena blir obligatoriskt i båda årskurserna bör därför genomföras.
Ämnet historia bör liksom nu få ett totalt utrymme av fem veckotimmar. Inte
heller i fråga om övriga ämnen på linjen bör någon ändring ske.
Enligt nuvarande läroplan för de ekonomiska och sociala linjerna finns ett system
med ett stort antal tillvalsämnen. Skolöverstyrelsen har föreslagit att denna anordning
skall upphöra. I stället föreslås att B- eller C-språket, som enligt förslaget
alla skall ha möjlighet att läsa på den ekonomiska och sociala linjen, får bytas ut
mot ämne från annan linje i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsen har hämtat förebilden
till sitt förslag från de treåriga humanistiska, samhällsvetenskapliga och
ekonomiska linjerna i gymnasieskolan. En estetisk variant kan där åstadkommas
genom att ett modernt språk byts ut mot teckning, musik eller dramatik. Skolöverstyrelsens
förslag har föranlett invändningar från flera remissinstanser, ehuru
man varit överens med överstyrelsen om att slopa nuvarande rika tillvalssystem.
Det har framhållits bl. a. att elevernas önskemål som regel inte kommer att
kunna förverkligas beroende på den mångfald ämnen eleverna får välja mellan.
Man har pekat även på de planerings- och schematekniska problem som skulle bli
följden av förslaget.
Enligt min mening är det värdefullt att — inom ramen för ett fast system —
en möjlighet finns kvar på både den sociala och ekonomiska linjen att tillfredsställa
elevernas individuella intressen. Detta bör ske inom ramen för ett obligatoriskt
tillval. Som jag framhållit i det föregående bör de ämnen som skall ingå i
detta tillval vara i stort sett desamma som på de direkt yrkesinriktade linjerna.
Om man därför bortser från de ämnen som är obligatoriska på de tvååriga ekonomiska
och sociala linjerna i gymnasieskolan, återstår B- eller C-språk, psykologi
och konsumentkunskap. Jag anser att man därutöver liksom på de treåriga ekonomiska,
humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna bör ha möjlighet till ett
estetiskt tillval. Detta val bör stå mellan teckning, musik, slöjd och dramatik. Utrymmet
för det obligatoriska tillvalet bör vara tre veckotimmar i vardera årskursen.
9.4 Ekonomisk linje
Enligt fackskoleutredningen skulle den ekonomiska linjens uppgift vara att ge
— förutom vidgad och fördjupad allmän utbildning — en för direkt inträde på
arbetsmarknaden målinriktad utbildning. En allmän överblick över t. ex. företagsekonomiska
problem bedömdes lämplig, samtidigt som grundliga kunskaper enligt
utredningen borde ges om sådana moment som var av omedelbar betydelse för
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
kommande arbetsuppgifter. Fackskoleutredningens förslag vann stark anslutning
bland flertalet remissinstanser. Dåvarande departementschefen ansåg att förslaget
innebar en lämplig avvägning mellan den relativt teoretiskt betonade gymnasieutbildningen
och de närmast motsvarande utbildningar inom yrkesskolan, där praktiska
färdigheter starkare betonades.
Enligt min mening bör den tvååriga ekonomiska linjen utformas i huvudsak
enligt de riktlinjer som drogs upp vid linjens tillkomst. Vid avvägningen bör emellertid,
som jag tidigare framhållit, tyngdpunkten ligga på de yrkesförberedande
inslagen. Önskemål i denna riktning har uttalats av bl. a. eleverna själva.
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att ämnena distribution
och redovisning utgår ur läroplanen som självständiga ämnen för att i stället
beaktas inom ramen för ämnet företagsekonomi, som ges ett väsentligt ökat timtal.
Genom att inga bestämda avgränsningar görs mellan ämnesdelama kommer
eleverna att få en helhetssyn på företagsproblemen. Dessa kan bli allsidigt belysta,
något som kan bidra till att skapa en realistisk bild hos eleverna av det ekonomiska
livet inom ett företag.
Den administrativa grenen föreslås utgå ur läroplanen. Med hänsyn till det
ringa elevintresse specialiseringen väckt har jag ingen erinran mot förslaget.
Skolöverstyrelsen föreslår att en viss differentiering skall finnas kvar på den
ekonomiska linjen. Eleverna avses i årskurs 2 välja bl. a. mellan tillämpad företagsekonomi
och sekreterarkunskap. Enligt min mening innehåller båda dessa
ämnen moment som är värdefulla för alla elever som genomgår utbildningen på
ekonomisk linje. Man bör därför integrera innehållet i det föreslagna ämnet tilllämpad
företagsekonomi i ämnet företagsekonomi. Undervisningen torde också
kunna bedrivas med bättre resultat, om uppdelningen av kursstoffet undviks.
Vidare bör enligt min mening ämnet maskinskrivning och kontorskunskap vara
obligatoriskt även i årskurs 2 för eleverna på denna linje. Delar av innehållet i
ämnet sekreterarkunskap bör då kunna inordnas i det nyssnämnda ämnet. Jag räknar
med att företagsekonomi bör få nio veckotimmar i årskurs 1 och åtta veckotimmar
i årskurs 2 och ämnet maskinskrivning och kontorskunskap tre veckotimmar
i årskurs 2. Genom denna anordning minskas också det antal ämnen som
eleverna undervisas i.
Jag delar skolöverstyrelsens bedömning att ämnena svensk och engelsk affärskorrespondens
inte längre behöver finnas kvar som självständiga ämnen och tillstyrker
förslaget att de i stället skall gå in i ämnena svenska och engelska.
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att matematik blir obligatoriskt
ämne i årskurs 1 samt att det skall kunna väljas till i årskurs 2. Liksom på
den sociala linjen bör uppdelningen i allmän och särskild kurs slopas.
Enligt min mening bör ämnet stenografi vara obligatoriskt i årskurs 1 på den
ekonomiska linjen. Elev bör dock kunna befrias från undervisning i stenografi, om
han har påtagliga svårigheter att klara undervisningen. Han bör då läsa annat
obligatoriskt tillvalsämne. Möjlighet bör finnas att få fortsätta att läsa ämnet stenografi
i den anslutande årskursen som alternativ till ämnet matematik.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
Ämnet samhällskunskap har enligt min mening en alltför svag ställning på den
ekonomiska linjen. Jag förordar därför, med hänvisning till vad jag tidigare
anfört om ämnets betydelse, att ämnet får samma utrymme på denna linje som
på den sociala linjen.
Den ekonomiska linjens elever bör som nu ha möjlighet att studera de estetiska
ämnena. De bör få välja mellan musik och teckning i årskurs 2. Genom det föreslagna
tillvalssystemet kan de även få ett förstärkt inslag av estetisk utbildning
Skolöverstyrelsen föreslår att de i skolstadgan intagna bestämmelserna om
mindre studiekurs skall införas även på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjerna i gymnasieskolan. Denna fråga avser jag att ta upp i annat sammanhang.
9.5 Byggteknisk gren
Skolöverstyrelsens förslag att den byggtekniska grenen på den tvååriga tekniska
linjen ges en organisation, som nära ansluter till vad som gäller för övriga grenar
på linjen, har på vissa punkter föranlett erinringar från remissinstanserna. De
flesta av dessa har varit ense med skolöverstyrelsen om att grendelningen i årskurs
2 kan slopas. Invändningar har däremot rests mot förslaget att ämnet teknologi B
införs på läroplanen och att i samband därmed en tyngdpunktsförskjutning sker
från konstruktion till projektering och produktion. Grundkunskaper i konstruktion
har bedömts som nödvändiga. Enligt min mening är det ännu för tidigt att
föreslå så genomgripande förändringar av den byggtekniska grenen som skolöverstyrelsen
förordar. Någon slutlig utvärdering av den försöksverksamhet som
bedrivits på de tekniska linjerna i Hälsingborg, Luleå, Östersund och Sundsvall
har heller inte hunnit göras. Jag anser emellertid att grendelningen på den byggtekniska
grenen redan nu kan slopas, något som också får stöd av flertalet remissinstanser.
Skolöverstyrelsens förslag att ämnet specialarbete B skall införas på
timplanen för att tillgodose det behov av en mindre specialisering, som kan
tänkas föreligga på grenen, bör genomföras. Beträffande årskurs 1 kan jag inte
mot bakgrund av vad som framkommit bl. a. i remissyttrandena förorda skolöverstyrelsens
förslag att endast ett byggtekniskt ämne skall förekomma i timplanen.
Starka skäl talar enligt min mening för att man skall behålla konstruktion som
särskilt ämne. Det ankommer på skolöverstyrelsen att i det fortsatta arbetet med
läroplanen framlägga förslag till timplan, innehåll och fördelning på ämnen av det
byggtekniska stoffet i enlighet med de riktlinjer jag här förordat.
9.6 Resursbehov och kostnader
Skolöverstyrelsens förslag har beräknats medföra ett minskat personalbehov
med ca 150 lärartjänster vid oförändrad kapacitet. Den läroplanskonstruktion
som jag förordat i det föregående torde i sig leda till ett något större personalbehov
än skolöverstyrelsens förslag. Å andra sidan har samläsningsmöjligheterna
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
33
starkt vidgats med de andra linjerna i gymnasieskolan. Detta talar för att det totalt
sett blir en besparing av ungefär samma omfattning som den skolöverstyrelsen
räknat med.
Den förändring av läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjerna i gymnasieskolan som jag här förordat ställer självfallet vissa krav på
fortbildning av lärare. Det ankommer på skolöverstyrelsen att förbereda och genomföra
de behövliga fortbildningsinsatserna.
Genomförandet av ändringarna i läroplanen för de tvååriga ekonomiska, sociala
och tekniska linjerna ställer krav också på att läromedel finns tillgängliga. Beroende
på den förberedelsetid som krävs för färdigställande av dessa bör man enligt min
mening ha en mjuk övergång. Skolöverstyrelsen bör i samarbete med läromedelsproducenterna
verka härför.
9.7 övergången till de reviderade tim- och kursplanerna
Flertalet remissinstanser har anslutit sig till skolöverstyrelsens uppfattning att
den nya läroplanen bör införas läsåret 1971/72. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens
förslag.
10. Hemställan
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna
a) att de tvååriga sociala och ekonomiska linjerna i gymnasieskolan
skall anordnas utan grenindelning,
b) att timplanerna för dessa linjer skall uppta ett begränsat utrymme
för obligatoriskt tillval utformat enligt av mig förordade
grunder,
c) att den tvååriga tekniska linjens byggtekniska gren i gymnasieskolan
skall anordnas utan grenindelning, samt
d) att läroplanen för gymnasieskolan i förevarande delar får i
sina huvuddrag den utformning och det innehåll, som jag förordat,
2. godkänna att den nya läroplanen införs i och med läsåret
1971/72.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1970
INNEHÅLL
Sida
1. Inledning ................................................. 3
2. Nuvarande organisation...................................... 4
3. Skolöverstyrelsens undersökningar.............................. 5
3.1 Organisationsanalysen ................................... 5
3.2 Arbetsmarknadsstyrelsens undersökning av fackskolungdomens arbetsmarknads-
och utbildningssituation...................... 9
3.2.1 Social linje ....................................... 9
3.2.2 Ekonomisk linje................................... 9
3.2.3 Slutsatser ........................................ 10
3.3 Avnämarundersökningen ................................ 10
3.4 Läroplansanalyser ...................................... 11
3.4.1 Ekonomisk linje .................................. 11
3.4.2 Social linje ...................................... 12
3.4.3 Teknisk linje ..................................... 12
4. Förslag till ny organisation................................... 13
4.1 Social linje ............................................ 13
4.2 Ekonomisk linje........................................ 15
4.3 Teknisk linje .......................................... 16
4.4 Förslag till förändringar i enskilda ämnen.................... 16
5. Förändringar av lärarbehovet ................................. 20
6. Utbildnings- och behörighetsfrågor ............................. 20
7. Genomförande ............................................. 21
8. Remissyttranden ............................................ 21
8.1 Sociala och ekonomiska linjen............................. 21
8.2 Byggteknisk gren ....................................... 24
9. Departementschefen ......................................... 25
9.1 Inledning ............................................. 25
9.2 Linjernas utveckling .................................... 26
9.3 Social linje ............................................ 28
9.4 Ekonomisk linje........................................ 30
9.5 Byggteknisk gren ....................................... 32
9.6 Resursbehov och kostnader............................... 32
9.7 Övergången till de reviderade tim- och kursplanerna............ 33
10. Hemställan ................................................ 33
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1970:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reviderade timoch kursplaner för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasiesko s. 1 i texten