Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174), m.m

1970-09-09 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:148, Med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174), m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

1

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring

i kyrkomötesförordningen (1949:174), m.m.; given Stockholms

slott den 9 oktober 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag samt Kungl. Maj:ts och kyrkomötets

däri angivna skrivelser, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen föreslå riksdagen

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),

2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Alva Myrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att representationen för de teologiska fakulteterna i kyrkomötet

och vissa domkapitel skall avskaffas. Vidare föreslås att kyrkoherde skall

ha rätt att söka tjänst i högre lönegrad, även om han inte innehaft sin hittillsvarande

tjänst i fem år. Slutligen föreslås att domkapitlet skall få rätt att besluta om

hur man skall förfara i vissa tillsättningsärenden, där ingen behörig sökande anmält

sig.

1970 års kyrkomöte har för sin del godkänt lagförslagen.

1 - Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 148

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimgl. Maj.ts proposition nr 148 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)

Härigenom förordnas, att 2—4 §§, 5 § 1 mom. samt 9 a och 11 §§ kyrkomötesförordningen

(1949: 174) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,

nämligen fyrtiotre prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara:

1) samtliga biskopar i stiften eller,

där någon biskop har förfall, den bland

stiftets präster, som domkapitlet utser

i hans ställe;

2) ombud för teologiska fakulteterna,

nämligen två från vartdera av rikets

universitet, vilka ombud professorerna

vid vardera fakulteten utse bland

sig på sätt de överenskomma; samt

3) tjugosex valda ombud för stiften,

nämligen tre för Lunds stift, ett för

Visby stift och två för vart och ett av

de övriga stiften.

Lekmannaombuden väljas---

För de ovan under 3) nämnda prästerliga

ombuden och för lekmannaombuden

skola, till samma antal och i

samma ordning som stadgas beträffande

ombuden, utses suppleanter att, i

händelse ombud avgå eller få förfall,

inträda i deras ställe.

Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,

nämligen trettionio prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara

dels samtliga biskopar i stiften eller,

där någon biskop har förfall, den bland

stiftets präster, som domkapitlet utser

i hans ställe, dels tjugusex valda ombud

för stiften, nämligen tre för Lunds

stift, ett för Visby stift och två för vart

och ett av de övriga stiften.

------6—8 §§.

För de valda prästerliga ombuden

och för lekmannaombuden skola, till

samma antal och i samma ordning som

stadgas beträffande ombuden, utses

suppleanter att, i händelse ombud avgå

eller få förfall, inträda i deras ställe.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Ej må någon, som icke tillhör svenska

kyrkan eller eljest saknar rösträtt

å kyrkostämma eller som är i konkurstillstånd,

vara kyrkans ombud vid

kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara prästerligt ombud,

varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller

må den, som äger utöva detta ämbete,

vara lekmannaombud.

Vad i-------—--

Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet.

1 m o m. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud, varom förmäles i

2 § under 3), och suppleant för sådant

ombud tillkommer envar inom stiftet

kyrkoskriven prästman, som äger utöva

prästämbetet.

§•

Ej må någon, som icke tillhör svenska

kyrkan eller eljest saknar rösträtt å

kyrkostämma, vara kyrkans ombud

vid kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara sådant prästerligt ombud

som enligt 2 § skall väljas för stift.

Ej heller må den, som äger utöva detta

ämbete, vara lekmannaombud.

--om suppleant.

§■

Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet.

1 mom. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud och suppleant för

sådant ombud tillkommer envar inom

stiftet kyrkoskriven prästman, som

äger utöva prästämbetet.

9 a §.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet eller, i fråga om

ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.

Fullmakten skall innehålla, förutom

den valdes namn och hemvist,

uppgift åt det kyrkomöte för vilket han

valts och det stift eller den fakultet

som han företräder samt utvisa, om

han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom

ombud i stället för annan, skall detta

förhållande jämte skälet därtill angivas

i fullmakten.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet. Fullmakten

skall innehålla, förutom den valdes

namn och hemvist, uppgift å det kyrkomöte

för vilket han valts och det stift

som han företräder samt utvisa, om

han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom

ombud i stället för annan, skall detta

förhållande jämte skälet därtill angivas

i fullmakten.

1 Införd genom 1952:47.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet och

det andra ofördröj ligen insändes till

ecklesiastikdepartementet.

Ordförande vid-------

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde

granska de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till

ecklesiastikdepartementet tillhandahållas.

Vid granskningen föres protokoll,

vari anmärkningar mot ombuds behörighet

antecknas.

På kyrkomötet-------

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet och

det andra ofördröjligen insändes till

utbildningsdepartementet.

11 §.x

- övriga biskoparna.

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde

granska de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till utbildningsdepartementet

tillhandahållas.

Vid granskningen föres protokoll, vari

anmärkningar mot ombuds behörighet

antecknas.

--beslut härom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1958: 59.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

5

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 inom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

2 §.

1 m o m.1 Domkapitel består--— — kyrkliga församlingslivet;

två av Konungen efter förslag av

domkapitlet för sex år i sänder förordnade,

i allmänna värv förfarna lekmän;
-

två av Konungen efter förslag av

domkapitlet för sex år i sänder förordnade,

i allmänna värv förfarna lekmän.

ävensom, i stift varest teologisk fakultet

finnes, två av fakulteten inom

denna valda professorer.

1 m o m.2 Över val av ledamöter

och suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka, ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den

dag, då valet avslutades, ingivas till

domkapitlet, som efter inhämtande av

vederbörandes förklaringar samt efter

infordrande av valsedlar och övriga

valhandlingar i den mån de ej äro för

domkapitlet tillgängliga, har att med

eget yttrande till Konungen insända

besvären jämte de förklaringar, som

1 mom. Över val av ledamöter

och suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka, ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den dag,

då valet avslutades, ingivas till domkapitlet,

som efter inhämtande av vederbörandes

förklaringar samt efter infordrande

av valsedlar och övriga valhandlingar,

i den mån de ej äro för

domkapitlet tillgängliga, har att med

eget yttrande till Konungen insända besvären

jämte de förklaringar, som in
-

1 Senaste lydelse 1968:496.

2 Senaste lydelse 1957:578.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

inkommit, ävensom protokoll, valsedlar

och övriga handlingar rörande valet.

Om besvär över val, som förrättats

av teologisk fakultet, gälle dock vad

särskilt är stadgat.

Till ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den förordnas eller

väljas, som är svensk medborgare, tillhör

svenska kyrkan, uppnått tjugufem

års ålder och är boende inom stiftet.

Ej må den vara ledamot eller suppleant,

som är omyndig eller försatt i

konkurstillstånd.

kommit, ävensom protokoll, valsedlar

och övriga handlingar rörande valet.

§d

Ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den vara, som är svensk

medborgare, är myndig, tillhör svenska

kyrkan och är boende inom stiftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår

som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts. 1

1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel

har upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942:157) om upphörande av det särskilda

domkapitlet för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942:158) angående ändring i

rikets indelning i stift.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

7

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1957: 577) om prästva!

Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Domprost eller kyrkoherde, som ej

under minst fem år innehaft den tjänst

till vilken han senast blivit utnämnd,

må ej utan Konungens tillstånd på

grund av egen ansökan komma i fråga

till annan prästerlig tjänst.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

(Föreslagen lydelse)

11 §d

Domprost, som ej under minst fem

år innehaft den tjänst till vilken han

senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens

tillstånd på grund av egen ansökan

komma i fråga till annan prästerlig

tjänst.

Vad i första stycket sägs skall även

gälla kyrkoherde, utom när fråga är

om tillsättning av prästerlig tjänst i

högre lönegrad.

tre år.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

19 §.

Har sökande---------på förslaget.

Kvarstår på------röstberättigade härom. 1

1 Senaste lydelse 1964:782.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Finnes efter avgång från förslag

ingen behörig sökande och är ej fall,

som i andra stycket sägs, skall tjänsten

ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen

behörig sökande, förordnar Konungen,

huru med tjänsten skall förfaras.

I övrigt

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

Finnes efter avgång från förslag

ingen behörig sökande och är ej fall,

som i andra stycket sägs, skall tjänsten

ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen

behörig sökande, förordnar Konungen

eller, enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru

med tjänsten skall förfaras.

från förslag.

33 §.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

9

Bilaga

Nr 3

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om ändring

i kyrkomötesförordningen (1949:174), m. m.; given

Sofiero den 17 juni 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden och lagrådets protokoll, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner härvid

fogade förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),

2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.

GUSTAF ADOLF

Alva Myrdal

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)

Härigenom förordnas, att 2—4 §§, .

mötesförordningen (1949: 174) skall ha

(Nuvarande lydelse)

2

Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,

nämligen fyrtiotre prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara:

1) samtliga biskopar i stiften eller,

där någon biskop har förfall, den bland

stiftets präster, som domkapitlet utser

i hans ställe;

2) ombud för teologiska fakulteterna,

nämligen två från vartdera av rikets

universitet, vilka ombud professorerna

vid vardera fakulteten utse bland

sig på sätt de överenskomma; samt

3) tjugusex valda ombud för stiften,

nämligen tre för Lunds stift, ett för

Visby stift och två för vart och ett av

de övriga stiften.

Lekmannaombuden väljas----

För de ovan under 3) nämnda prästerliga

ombuden och för lekmannaombuden

skola, till samma antal och i

samma ordning som stadgas beträffande

ombuden, utses suppleanter att, i

händelse ombud avgå eller få förfall,

inträda i deras ställe.

5 § 1 mom. samt 9 a och 11 § § kyrkonedan

angivna lydelse.

(Föreslagen lydelse)

§•

Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,

nämligen trettionio prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara

dels samtliga biskopar i stiften eller,

där någon biskop har förfall, den bland

stiftets präster, som domkapitlet utser

i hans ställe, dels tjugusex valda ombud

för stiften, nämligen tre för Lunds

stift, ett för Visby stift och två för vart

och ett av de övriga stiften.

------6—8 §§.

För de valda prästerliga ombuden

och för lekmannaombuden skola, till

samma antal och i samma ordning som

stadgas beträffande ombuden, utses

suppleanter att, i händelse ombud avgå

eller få förfall, inträda i deras ställe.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Ej må någon, som icke tillhör svenska

kyrkan eller eljest saknar rösträtt

å kyrkostämma eller som är i konkurstillstånd,

vara kyrkans ombud vid

kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara prästerligt ombud,

varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller

må den, som äger utöva detta ämbete,

vara lekmannaombud.

Vad i---------

§•

Ej må någon, som icke tillhör svenska

kyrkan eller eljest saknar rösträtt å

kyrkostämma, vara kyrkans ombud

vid kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara sådant prästerligt ombud

som enligt 2 § skall väljas för stift.

Ej heller må den, som äger utöva detta

ämbete, vara lekmannaombud.

— om suppleant.

Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet. 1 2

1 m o m. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud, varom förmäles i

2 § under 3), och suppleant för sådant

ombud tillkommer envar inom stiftet

kyrkoskriven prästman, som äger utöva

prästämbetet.

9 a §.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet eller, i fråga om

ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.

Fullmakten skall innehålla, förutom

den valdes namn och hemvist,

uppgift å det kyrkomöte för vilket han

valts och det stift eller den fakultet

som han företräder samt utvisa, om

han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom

ombud i stället för annan, skall detta

förhållande jämte skälet därtill angivas

i fullmakten.

4 §■

Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet.

5 §•

1 m o m. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud och suppleant för

sådant ombud tillkommer envar inom

stiftet kyrkoskriven prästman, som

äger utöva prästämbetet.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet. Fullmakten

skall innehålla, förutom den valdes

namn och hemvist, uppgift å det kyrkomöte

för vilket han valts och det stift

som han företräder samt utvisa, om han

är prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom ombud

i stället för annan, skall detta förhållande

jämte skälet därtill angivas i

fullmakten.

1 Införd genom 1952: 47.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma]:ts proposition nr 148 år 1970

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet och

det andra ofördröjligen insändes till

ecklesiastikdepartementet.

Ordförande vid------

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde

granska de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till

ecklesiastikdepartementet tillhandahållas.

Vid granskningen föres protokoll,

vari anmärkningar mot ombuds behörighet

antecknas.

På kyrkomötet-------

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet och

det andra ofördröjligen insändes till

utbildningsdepartementet.

§•*

övriga biskoparna.

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde

granska de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till utbildningsdepartementet

tillhandahållas.

Vid granskningen föres protokoll, vari

anmärkningar mot ombuds behörighet

antecknas.

— beslut härom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1958: 59.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

13

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 mom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

1 mom.1 Domkapitel består---kyrkliga församlingslivet;

två av Konungen efter förslag av två av Konungen efter förslag av

domkapitlet för sex år i sänder förord- domkapitlet för sex år i sänder förordnade,

i allmänna värv förfarna lekmän; nade, i allmänna värv förfarna lekmän.

ävensom, i stift varest teologisk fakultet

finnes, två av fakulteten inom

denna valda professorer.

1 m o m.2 Över val av ledamöter

och suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka, ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den

dag, då valet avslutades, ingivas till

domkapitlet, som efter inhämtande av

vederbörandes förklaringar samt efter

infordrande av valsedlar och övriga

valhandlingar i den mån de ej äro för

domkapitlet tillgängliga, har att med

eget yttrande till Konungen insända

besvären jämte de förklaringar, som

1 mom. Över val av ledamöter

och suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka, ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den dag,

då valet avslutades, ingivas till domkapitlet,

som efter inhämtande av vederbörandes

förklaringar samt efter infordrande

av valsedlar och övriga valhandlingar,

i den mån de ej äro för

domkapitlet tillgängliga, har att med

eget yttrande till Konungen insända besvären

jämte de förklaringar, som in
-

1 Senaste lydelse 1968: 496.

a Senaste lydelse 1957:578.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

inkommit, ävensom protokoll, valsedlar

och övriga handlingar rörande valet.

Om besvär över val, som förrättats

av teologisk fakultet, gälle dock vad

särskilt är stadgat.

Till ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den förordnas eller

väljas, som är svensk medborgare, tillhör

svenska kyrkan, uppnått tjugufem

års ålder och är boende inom stiftet.

Ej må den vara ledamot eller suppleant,

som är omyndig eller försatt i

konkurstillstånd.

kommit, ävensom protokoll, valsedlar

och övriga handlingar rörande valet.

8 §.J

Ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den vara, som är svensk

medborgare, är myndig, tillhör svenska

kyrkan och är boende inom stiftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår

som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts. 1

1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel har

upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942: 157) om upphörande av det särskilda domkapitlet

för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942: 158) angående ändring i rikets

indelning i stift.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

15

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1957: 577) om prästval

Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Domprost eller kyrkoherde, som ej

under minst fem år innehaft den tjänst

till vilken han senast blivit utnämnd,

må ej utan Konungens tillstånd på

grund av egen ansökan komma i fråga

till annan prästerlig tjänst.

Vad i

(Föreslagen lydelse)

§.J

Domprost, som ej under minst fem

år innehaft den tjänst till vilken han

senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens

tillstånd på grund av egen ansökan

komma i fråga till annan prästerlig

tjänst.

Vad i första stycket sägs skall även

gälla kyrkoherde, utom när fråga är

om tillsättning av prästerlig tjänst i

högre lönegrad.

■ — tre år.

15 §.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

19 §.

Har sökande---------på förslaget.

Kvarstår på------röstberättigade härom. 1

1 Senaste lydelse 1964: 782.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Finnes efter avgång från förslag

ingen behörig sökande och är ej fall,

som i andra stycket sägs, skall tjänsten

ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen

behörig sökande, förordnar Konungen,

huru med tjänsten skall förfaras.

I övrigt

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

Finnes efter avgång från förslag

ingen behörig sökande och är ej fall,

som i andra stycket sägs, skall tjänsten

ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen

behörig sökande, förordnar Konungen

eller, enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru

med tjänsten skall förfaras,

från förslag.

33 §.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

17

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6

mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avskaffande av

representationen för de teologiska fakulteterna i kyrkomötet och vissa domkapitel,

m.m. och anför.

1. Inledning

De teologiska fakulteterna utser enligt kyrkomötesförordningen (1949: 174) och

lagen (1936: 567) om domkapitel vissa ledamöter i kyrkomötet samt i domkapitlen

i Uppsala och Lund. I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria

(Stencil U 1969: 3) föreslås att denna representation skall avskaffas. I promemorian

väcks även förslag om ändrade valbarhetsvillkor för ledamöter och

suppleanter i kyrkomöte och domkapitel. Slutligen föreslås vissa ändringar i

nämnda författningar av formell natur.

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet

(UKÄ), efter hörande av de teologiska fakulteterna, ärkebiskopen, efter

hörande av övriga biskopar, och samtliga domkapitel.

1968 års kyrkomöte har hemställt, att lagen (1957: 577) om prästval ändras så,

att kyrkoherde alltid har rätt att söka tjänst i högre lönegrad (kskr 18). över

kyrkomötets skrivelse har, efter remiss, yttranden avgetts av kammarkollegiet,

domkapitlen i Göteborg och Luleå samt av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Enligt 11 § lagen om prästval ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om hur

man skall förfara med kyrkoherde- eller komministertjänst som ledigförklarats två

gånger utan att någon behörig sökande anmält sig. Departementsutredningen (riksdagsberättelsen

1970: Ju 22) har i en promemoria (nr 100) föreslagit att beslutanderätten

i sådana ärenden skall delegeras till domkapitlen. Över promemorian har,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 148

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

efter remiss, yttranden avgetts av kammarkollegiet, statskontoret, UKÄ, statens

avtalsverk, samtliga domkapitel, ärkebiskopen, Svenska prästförbundet och Svenska

kyrkans församlings- och pastoratsförbund. UKÄ har bifogat yttranden från

de teologiska fakulteterna.

2. Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och

vissa domkapitel m. m.

2.1 Gällande bestämmelser

Enligt 2 § kyrkomötesförordningen består kyrkomötet av 100 ledamöter, av

vilka 43 är prästerliga ombud och 57 lekmannaombud. De prästerliga ombuden

utgörs av samtliga biskopar, fyra ombud för de teologiska fakulteterna och 26

valda ombud för stiften. I vart och ett av domkapitlen i Uppsala och Lund ingår

enligt 2 § 1 mom. lagen om domkapitel två ledamöter som är professorer vid den

teologiska fakulteten där. Dessa ledamöter utses av fakulteten.

Som villkor för valbarhet gäller bl. a. att ledamot eller suppleant i kyrkomöte

eller domkapitel inte får vara i konkurstillstånd (3 § kyrkomötesförordningen och

8 § lagen om domkapitel) samt att ledamot eller suppleant i domkapitel skall vara

minst 25 år gammal (8 § lagen om domkapitel).

2.2 Departementspromemorian

2.2.1 Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och domkapitel

1958 års utredning kyrka — stat har behandlat frågor rörande de teologiska

fakulteterna dels i delbetänkandena »De teologiska fakulteterna» (SOU 1967: 17)

och »Kyrklig organisation och förvaltning» (SOU 1967: 45), dels i sitt slutbetänkande

»Svenska kyrkan och staten» (SOU 1968: 11). I delbetänkandet om de teologiska

fakulteterna sägs att dessa fakulteter i Sverige i ett avseende, nämligen i

fråga om status i konfessionellt hänseende, intar närmast en särställning. De organisatoriska

banden mellan fakultet och kyrka är starkare i praktiskt taget alla

andra länder. Fakulteterna i Uppsala och Lund framstår sålunda vid en internationell

jämförelse numera som några av de minst kyrkobundna teologiska fakulteterna

i hela världen. De enda band som ännu kvarstår i Sverige är fakulteternas

representation i kyrkomötet och i domkapitlen i Uppsala och Lund. Enligt betänkandet

är vidare kyrklig kontroll och kyrkligt inflytande helt främmande för

aktuell svensk universitetsuppfattning och önskemål därom framförs veterligen

inte från något ansvarigt håll (SOU 1967: 17 s. 63 och 149).

I slutbetänkandet anför 1958 års utredning kyrka — stat i huvudsak följande i

fråga om sambandet mellan de teologiska fakulteterna och svenska kyrkan (SOU

1968: Ils. 122). En eventuell ändring av det organisatoriska sambandet mellan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

19

staten och kyrkan behöver, i avsaknad av kyrkligt organisatoriskt inflytande inom

fakulteterna, ej få som följd någon ändring i fakulteternas egen organisation. En

annan sak är att det indirekta statliga inflytandet i kyrkan genom placering av

professorer i kyrkomöte och domkapitel kan böra upphöra. För bibehållandet av

gällande ordning har anförts att behov föreligger åtminstone i kyrkomötet av sådan

sakkunskap som de teologiska professorerna representerar. Kyrkomötet har emellertid

möjlighet att på annat sätt tillgodogöra sig förefintlig teologisk sakkunskap.

Att fakulteterna skall vara representerade i domkapitlen i Uppsala och Lund, men

inte i övriga domkapitel, synes vara en kvarleva från den tid, då ett nära samband

rådde mellan fakultet och kyrka, och bestämmelsen synes kunna upphävas även

om relationen kyrka — stat ej ändras. Utredningen erinrar vidare (SOU 1968: 11

s. 173) om ett tidigare uttalande av utredningen (SOU 1967: 45 s. 345), nämligen

att — med beaktande av den programmatiska obundenhet av varje konfession,

som de teologiska fakulteterna företräder — ett upphävande av bestämmelserna

om fakulteternas rätt att utse representanter i kyrkomötet (och domkapitlen i Uppsala

och Lund) framstår som en naturlig reform.

I yttrande över delbetänkandet om de teologiska fakulteterna har universitetskanslersämbetet

efter hörande av de teologiska och humanistiska fakulteterna vid

universiteten uttalat bl. a. att ämbetet anser det självklart att kvarvarande formella

band mellan de teologiska fakulteterna och svenska kyrkan upplöses. Detta gäller

enligt ämbetet bl. a. fakulteternas skyldighet att utse ledamöter i kyrkomötet respektive

domkapitel.

Mot denna bakgrund konstateras i promemorian att tiden nu synes vara mogen

för att avskaffa de teologiska fakulteternas representation i kyrkomöte och domkapitel.

Den minskning av antalet prästerliga ombud, som blir följden av att fakultetsrepresentanterna

slopas, bör enligt promemorian inte föranleda motsvarande

ökning av antalet valda stiftsombud eller annan förändring av kyrkomötets sammansättning.

Vad sålunda föreslås föranleder ändringar i 2 §, 5 § 1 mom. och 9 a §

kyrkomötesförordningen samt i 2 § 1 mom. och 7 § 1 mom. lagen om domkapitel.

2.2.2 Valbarhet till kyrkomöte och domkapitel m. m.

Bestämmelserna om valbarhet i kyrkomötesförordningen och lagen om domkapitel

har enligt promemorian visst samband med reglerna om valbarhet till riksdagsmannauppdrag

och kommunala förtroendeuppdrag. Enligt beslutade ändringar

i riksdagsordningen (prop. 1968: 92, KU 1968: 20, KU 1969: 1, rskr

1969: 56) och kommunallagstiftningen (prop. 1968: 27, KU 20, rskr 279) har

åldersgränser i denna lagstiftning ersatts med krav på att den uppdraget avser är

myndig. Dessutom har bestämmelserna om konkurstillstånd som ett hinder för

valbarhet slopats. Motsvarande ändringar har vidare genomförts i fråga om valbarhet

till nämndeman (prop. 1969: 44, 1LU 38, rskr 283). Skäl saknas enligt

promemorian att ha andra valbarhetsvillkor för ledamöter i kyrkomöte och domkapitel

än för riksdagsmän, kommunala förtroendemän och nämndemän. Bestäm

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1970

melserna om konkurstillstånd i 3 § kyrkomötesförordningen och 8 § lagen om

domkapitel samt bestämmelsen om åldersgränsen i sistnämnda paragraf bör därför

utgå.

Dessutom föreslås i promemorian, att ordet ecklesiastikdepartementet i 4, 9 a

och 11 § § kyrkomötesförordningen skall bytas ut mot utbildningsdepartementet.

De föreslagna ändringarna i kyrkomötesförordningen och lagen om domkapitel

bör enligt promemorian träda i kraft den 1 januari 1971. Ledamot eller suppleant

i domkapitel som valts av teologisk fakultet bör dock kvarstå i denna egenskap

under den tid för vilken han valts.

2.3 Remissyttrandena

Förslaget att avskaffa den representation i kyrkomöte och domkapitel som f. n.

tillkommer de teologiska fakulteterna tillstyrks eller lämnas utan erinran av i det

närmaste samtliga remissinstanser. Teologiska fakulteten i Uppsala framhåller att

av de gamla, intima förbindelserna mellan fakulteter och kyrka kvarstår f. n. endast

fakulteternas representation i kyrkomötet och två domkapitel. Att denna förbindelse

nu upplöses synes fakulteten vara den naturliga följden av en redan fullbordad

historisk utveckling. Teologiska fakulteten i Lund finner det vara en följd

av de teologiska fakulteternas konfessionella obundenhet att de sista resterna av

det organisatoriska sambandet mellan kyrkan och fakulteterna helt bringas att

upphöra.

Ärkebiskopen anför bl. a. att teologisk sakkunskap torde kunna tillförsäkras

kyrkomötet och domkapitlen i annan ordning än genom den nuvarande representationen

för de teologiska fakulteterna. Han framhåller vidare att det för att bibehålla

det nuvarande antalet ledamöter i kyrkomötet skulle kunna övervägas att

öka den prästerliga representationen. En närmare prövning visar emellertid att

en sådan ökning skapar stora fördelningsproblem. Någon olägenhet av att den

föreslagna minskningen av ledamöternas antal medför att proportionen mellan

präster och lekmän något förändras synes enligt ärkebiskopen inte föreligga.

Kritik mot förslaget att avskaffa representationen för de teologiska fakulteterna

i kyrkomötet anförs av domkapitlen i Visby, Karlstad och Strängnäs. Domkapitlet

i Visby avstyrker att representationen i kyrkomötet skall upphöra. Enligt domkapitlet

är nämligen tillgången på kvalificerad sakkunskap i kyrkomötet värdefull.

Ett slopande av representationen skulle även ha den nackdelen att antalet

prästerliga ledamöter i kyrkomötet minskar. Domkapitlet i Karlstad anser att en

ändring bör ske först sedan garantier skapats för att kyrkomötet på annat sätt får

god teologisk sakkunskap till sitt förfogande. Den prästerliga representationen i

kyrkomötet bör enligt domkapitlet i Strängnäs ökas med fyra präster om förslaget

genomförs.

Från bl. a. domkapitlet i Lund framhålls att den fasta tillgången på särskild

teologisk sakkunskap i ett par domkapitel är av så stort värde att en möjlighet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

21

därtill borde kunna hållas öppen i de fall då lämpliga personer är villiga att på

domkapitlets anmodan såsom enskilda ställa sig till förfogande.

Övriga förslag i promemorian har inte föranlett någon erinran från remissinstanserna.

2.4 Departementschefen

De teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund utser sedan gammalt vissa ledamöter

och suppleanter i kyrkomötet och i domkapitlet i respektive stift.

I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria har föreslagits att

denna rätt att utse ledamöter och suppleanter i kyrkomöte och domkapitel skall

avskaffas. I promemorian hänvisas därvid bl. a. till uttalanden av 1958 års utredning

kyrka — stat av innebörd dels att de teologiska fakulteterna i Sverige är några

av de minst kyrkobundna teologiska fakulteterna i världen, dels att det, med

beaktande av den programmatiska obundenhet av varje konfession som de teologiska

fakulteterna företräder, framstår som en naturlig reform att upphäva bestämmelserna

om dessa fakulteters rätt att utse representanter i kyrkomötet och

i domkapitlen i Uppsala och Lund.

Nästan samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemorieförslaget eller lämnat

det utan erinran.

Som 1958 års utredning kyrka — stat anfört är de teologiska fakulteterna vid

universiteten i Uppsala och Lund programmatiskt obundna av varje konfession.

Med hänsyn härtill finner jag, efter samråd med chefen för justitiedepartementet,

det vara en självklar reform att avskaffa den rätt till representation i kyrkomöte

och domkapitel som f. n. tillkommer de teologiska fakulteterna. Av ärkebiskopens

remissyttrande framgår att kyrkomötets och domkapitlens behov av teologisk sakkunskap

kan tillgodoses i annan ordning.

Mot denna bakgrund förordar jag att de teologiska fakulteternas rätt att utse

ledamöter och suppleanter i kyrkomöte och domkapitel skall upphöra. Det synes

inte finnas tillräckliga skäl för att i kyrkomötet ersätta de ledamöter som f. n.

utses av de teologiska fakulteterna med ledamöter utsedda i annan ordning. Genomförandet

av mitt förslag kommer därför att medföra att antalet ledamöter i

kyrkomötet minskar med fyra till 96.

Mina förslag bör genomföras utan hinder av det pågående utredningsarbetet i

fråga om förhållandet mellan stat och kyrka. De föranleder ändringar i 2 §, 5 §

1 mom. och 9 a § kyrkomötesförordningen samt i 2 § 1 mom. och 7 § 1 mom.

lagen om domkapitel. Härjämte bör 5 § sistnämnda lag upphöra att gälla.

I departementspromemorian har även behandlats vissa valbarhetsvillkor m. m.

Förslagen härom har inte föranlett någon erinran från remissinstanserna. Efter samråd

med chefen för justitiedepartementet ansluter jag mig till förslaget i promemorian

som innebär att — med undantag av kravet på medlemskap i svenska kyrkan

— andra valbarhetsvillkor inte skall gälla för ledamöter och suppleanter i kyrko
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

möte och domkapitel än för riksdagsmän och kommunala förtroendemän. Villkoren

för valbarhet bör också — i likhet med vad som redan gäller för bl. a. riksdagsmän

och kommunala förtroendemän — gälla som villkor för innehav av ledamotskap

eller suppleantskap. Vad jag här föreslagit föranleder ändringar i 3 § kyrkomötesförordningen

och 8 § lagen om domkapitel.

I likhet med vad som föreslås i promemorian förordar jag att benämningen utbildningsdepartementet

förs in i 4, 9 a och 11 § § kyrkomötesförordningen.

Samtliga ändringar som jag har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1971.

Dock bör ledamot eller suppleant i domkapitel som har valts av teologisk fakultet

kvarstå i denna egenskap under den tid för vilken han har valts.

3. Ändring av reglerna om transportspärr vid tillsättning av prästerlig

tjänst

3.1 Gällande bestämmelser och tidigare behandling

Enligt 11 § lagen om prästval kan domprost eller kyrkoherde, som ej under

minst fem år innehaft den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, inte utan

Kungl. Maj:ts tillstånd på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig

tjänst.

Gällande lag om prästval ersatte lagen (1934: 573) om tillsättning av prästerliga

tjänster. Även i 1934 års lag fanns en regel om transportspärr. Den gällde för

kyrkoherde under en femårsperiod; någon befogenhet för Kungl. Maj:t att medge

dispens fanns inte. Som motiv för den nuvarande dispensbestämmelsen uttalade

prästvalskommittén (SOU 1956: 30) följande.

Undantagsvis kan en kyrkoherdes personliga förhållanden eller tjänstgöringsförhållanden

vara sådana att det framstår som obilligt att han inte före utgången av

femårstiden på grund av egen ansökan får uppföras på förslag till viss annan tjänst.

Vidare må erinras att han är oförhindrad att mottaga kallelse till annan kyrkoherdetjänst.

Slutligen kan framhållas att nuvarande ovillkorliga förbud inte skulle

stå i god inre överensstämmelse med prästs skyldighet att underkasta sig transport

till annan tjänst. Kommittén förutsätter, att dispens endast medges på grund av

vägande skäl.

Kommitténs förslag biträddes av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

och föranledde inte något uttalande av riksdagen eller 1957 års kyrkomöte (prop.

1957: 152, 1LU 34, rskr 328, kskr 29).

I en motion till 1963 års kyrkomöte föreslogs att 11 § lagen om prästval skulle

upphävas. Särskilda utskottet (betänkande nr 4) uttalade i anledning därav bl. a.

följande. Inom förvaltningen finns normalt inget hinder för tjänsteman att söka och

erhålla en verklig befordringstjänst, dvs. i regel en tjänst i högre lönegrad eller

tjänstegrad. Ett i viss mån annat betraktelsesätt har ansetts påkallat i fråga om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

23

prästerliga tjänster, vilket föranlett att i själva lagen införts särskilda spärregler

för såväl transport som befordran. En prästs uppgifter är nämligen av sådant slag

att församlingen har ett berättigat intresse av att tjänsterna inte alltför ofta växlar

innehavare, och tjänsteinnehavarens egna önskemål bör i detta avseende skäligen

avvägas mot församlingsintresset. Utskottet ansåg därför inte att 11 § borde upphävas

men underströk betydelsen av att Kungl. Maj:t meddelade dispens då vägande

skäl förelåg. Viss ändring av 11 § var dock enligt utskottet befogad beträffande

komministertjänster. Kyrkomötet följde utskottets förslag (kskr 8).

I proposition till 1964 års riksdag (prop. 180) om ändring i prästvalslagstiftningen

tog dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet upp kyrkomötets skrivelse

och anförde i fråga om kyrkoherdetjänsterna, att dessa är sluttjänster och

att församlingarnas intresse av att tjänstebyten inte äger rum med alltför korta

mellanrum har ansetts så starkt, att det inte nu bör komma i fråga att ändra den

gällande regeln om fem års transportspärr. Departementschefen erinrade dock om

dispensmöjligheterna samt tilläde att utvecklingen torde få utvisa, om det kan

finnas anledning att i en framtid överväga en ändring av den ifrågavarande regeln.

3.2 1968 års kyrkomöte

I motion (nr 34) till 1968 års kyrkomöte föreslogs att kyrkomötet måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring av 11 §, att kyrkoherde får möjlighet

att utan särskilt dispensförfarande söka tjänst i högre lönegrad än den han

innehar. Motionärerna angav bl. a. att det syntes rimligt att välmeriterad präst

inte genom spärregler av gällande slag frånhändes möjligheten att söka befordran.

Paralleller till de för prästerna gällande restriktionerna torde vidare, enligt motionärerna,

knappast föreligga inom andra förvaltningsgrenar.

Kyrkolagsutskottet (betänkande nr 15) fann i likhet med motionärerna att tillräckliga

skäl att behålla ett i lag angett hinder för kyrkoherde att inom viss tid

ansöka om befordran inte längre kan anses föreligga. Ett särskilt skäl mot spärrregeln

är att den kan tänkas avskräcka präster med högre utbildning från att söka

kyrkoherdetjänst med hänsyn till att de därigenom kan avstängas från möjligheten

att komma i fråga för t. ex. domprosttjänst. Även om möjlighet till dispens finns

kan det ju, enligt utskottet, för vederbörande framstå som ovisst, om en sådan i

ett framtida läge kommer att beviljas. Utskottet tillstyrkte därför det i motionen

väckta förslaget.

Tre av utskottets tio ledamöter reserverade sig. De åberopade vad särskilda

utskottet anfört i sitt nyss återgivna utlåtande till 1963 års kyrkomöte samt angav,

att de av utskottet sålunda upptagna skälen, som väsentligen anknyter till vad som

anfördes under förarbetena till 1957 års lag om prästval, alltjämt synes äga en

betydande bärkraft. Visserligen kan, enligt reservanterna, i åtskilliga fall vägande

skäl för undantag anses föreligga, men för sådana fall finns dispensmöjligheten

öppen, och det kan påräknas att dispens i sådana fall också kommer att meddelas.

Kyrkomötet följde kyrkolagsutskottets förslag (kskr 18).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

3.3 Remissyttrandena

Kyrkomötets framställning tillstyrks av kammarkollegiet och de två hörda domkapitlen.

Kammarkollegiet framhåller att för framställningen talar såväl tjänsteinnehavarens

intresse av rättvis befordran som församlingarnas intresse av att vid

tillsättande av kyrkoherde- och domprosttjänst få största möjliga rekryteringsunderlag.

Domkapitlet i Göteborg anger att spärregeln i 11 § motverkar intresset

av att församlingen erhåller den till tjänsten mest lämplige prästen. Med nuvarande

ordning kan det nämligen inte sällan inträffa att en präst som kunde varit lämplig

för tjänsten avhåller sig från att söka därför att han binds vid tjänsten i fem år.

Domkapitlet i Luleå pekar på det kyrkliga rekryteringsintresset och anser, att man

inte genom en befordringshindrande regel bör försvåra rekryteringen till prästbanan.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund delar den uppfattning som

framfördes av reservanterna i kyrkolagsutskottet.

3.4 Departementschefen

Det är f. n. inte möjligt för kyrkoherde, som inte under minst fem år har innehaft

den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, att, utan särskilt tillstånd av

Kungl. Maj:t, på egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst.

1968 års kyrkomöte har föreslagit att kyrkoherde alltid skall ha rätt att söka

tjänst i högre lönegrad. Framställningen har biträtts av tre av de fyra remissinstanserna.

Som framgått av den tidigare redogörelsen har den gällande begränsningen i

rätten till befordran främst motiverats av församlingsintresset av att en kyrkoherdetjänst

inte alltför ofta växlar innehavare. Emellertid är det även ett församlingsintresse

att den till en kyrkoherdetjänst mest lämpade prästen söker denna.

Med hänsyn härtill och med beaktande av att rekryteringen till prästbanan

inte onödigtvis bör försvåras av befordringshinder finner jag den av kyrkomötet

föreslagna ändringen böra genomföras. Bestämmelserna i 11 § lagen om prästval

bör således ändras i enlighet därmed. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari

1971.

4. Handläggningen av tillsättningsärende, då ingen behörig sökande

anmält sig

4.1 Gällande rätt

Kyrkoherde- och komministertjänst som skall tillsättas efter val eller utan val —

när det inte är fråga om att till tjänsten förflytta präst som innehar annan prästerlig

tjänst — sökes hos domkapitlet (13, 32 och 38 §§ lagen om prästval). Anmäler

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

25

sig ingen behörig sökande skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid (15 och 33 §§

samma lag). Kommer inte heller då någon behörig sökande förordnar Kungl. Maj:t

hur med tjänsten skall förfaras (15 och 33 §§). Om till följd av avgång från förslag

som domkapitlet gjort upp vid tillsättning efter val ingen behörig sökande

kvarstår och inte heller på förslaget finns präst som kallats, skall tjänsten ånyo

ledigförklaras. Kommer då ingen behörig sökande, skall Kungl. Maj:t förordna

hur med tjänsten skall förfaras (19 § tredje stycket).

4.2 Departementsutredningen

Utredningen föreslår att domkapitlet skall få rätt att besluta i de tillsättningsärenden

som enligt vad nyss har sagts f. n. skall underställas Kungl. Maj:t.

Under budgetåret 1966/67 prövade Kungl. Maj:t enligt utredningen sammanlagt

45 sådana ärenden, vilka samtliga avsåg tillämpning av 15 eller 33 § lagen

om prästval på komministertjänst som hade ledigförklarats två (eller flera) gånger

utan att någon behörig sökande hade anmält sig. Besluten gällde sammanlagt 63

komministertjänster. I 34 av de 45 besluten förordnade Kungl. Maj:t att tjänsten

eller tjänsterna skulle få uppehållas med vikarie, varvid tiden för vikariatet i allmänhet

begränsades till mellan 12 och 18 månader. Domkapitlet befriades samtidigt

från skyldigheten att ledigkungöra förordnande om uppehållandet. I 10 av besluten

föreskrevs att tjänsten ånyo skulle ledigförklaras. I det återstående beslutet förordnades,

för en tjänst om nytt ledigkungörande och för tre tjänster att dessa skulle

få uppehållas med vikarie under viss tid.

Föreskrift om underställning i sådana fall av ledigkungörande som det här är

fråga om har enligt utredningen funnits i den prästerliga lagstiftningen sedan

gammalt. Det ursprungliga syftet är oklart. En viss anknytning till stiftsbandet kan

dock spåras. Det framgår sålunda av förarbetena till 1910 års lag om tillsättning

av prästerliga tjänster att Kungl. Maj:t i äldre tider understundom förklarade att

tjänst, som ledigförklarats två gånger utan att någon behörig sökande hade anmält

sig, skulle stå öppen för hela rikets prästerskap.

Utredningen konstaterar att, oavsett vilka motiv som ligger bakom, ärendena

numera underkastas en rent formell prövning. Genomgående beslutas i praxis

antingen att tjänsten ånyo skall ledigförklaras eller att den får uppehållas med

vikarie.

Utredningen anför vidare att Kungl. Maj:t i praxis beslutar i enlighet med domkapitlets

förslag samt att medgivande för domkapitlet att uppehålla tjänsten med

vikarie tidsbegränsas, i regel till ett år. Längre tid förekommer dock, ibland ända

upp till två år.

Någon motsvarighet till 15 och 33 §§ lagen om prästval finns enligt utredningen

inte inom statsförvaltningen i övrigt utom på försvarsdepartementets verksamhetsområde

där särskilda anställningsförhållanden råder. Huvudregeln inom statsförvaltningen

är i stället att den myndighet som har ledigkungjort en tjänst och som

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 148

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

har att tillsätta den eller avge förslag, även tar ställning till om tjänsten skall ledigförklaras

på nytt eller uppehållas av vikarie, om inte någon sökande anmält sig.

Detsamma gäller om det anses att ingen av sökandena bör komma i fråga. Utredningen

föreslår att samma regler bör gälla vid ledigkungörande av kyrkoherde- och

komministertjänst i sådana fall som avses i 15 och 33 §§ lagen om prästval samt

19 § tredje stycket samma lag.

För kyrkoherde- eller komministertjänst bör enligt utredningen gälla att sådan

tjänst efter två ledigkungöranden, utan att någon behörig sökande anmält sig, får

uppehållas med vikarie under en sammanhängande tid av längst 18 månader.

Omläggningen förutsätter enligt utredningen att lagen om prästval ändras. Utredningen

föreslår att i berörda paragrafer tas in en möjlighet för Kungl. Maj:t

att delegera beslutanderätten till myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Föreskrifter

om det närmare förfarandet bör enligt utredningen utfärdas i administrativ

ordning.

4.3 Remissyttrandena

Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

4.4 Departementschefen

Det ankommer på domkapitlet att underställa Kungl. Maj:t fråga om hur man

skall förfara med kyrkoherde- eller komministertjänst, som har ledigförklarats två

gånger och till vilken ingen behörig sökande har anmält sig. Denna underställningsskyldighet

avviker från vad som i regel gäller inom statsförvaltningen.

Departementsutredningen har föreslagit att domkapitlets underställningsskyldighet

skall upphöra och att domkapitlet skall ha rätt att besluta hur man skall förfara

med tjänsten. Närmare föreskrifter härom bör enligt utredningen meddelas av

Kungl. Maj:t. Utredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

samtliga remissinstanser.

Skäl saknas att behålla gällande underställningsskyldighet. Jag föreslår därför att

Kungl. Maj:t får möjlighet att överlåta åt domkapitel att besluta i fråga om hur

man i dessa fall skall förfara med tjänsterna. Detta föranleder ändringar i 15, 19

och 33 §§ lagen om prästval. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter om domkapitlets handläggning av ärendena. Lagändringen

bör träda i kraft den 1 januari 1971.

5. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag

till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

1) lag om ändring i kyrkomötes]örordningen (1949:174),

2) lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.

Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen inhämtas enligt 87 § regeringsformen

genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan har uteslutits här. Förslagen i bilagan är likalydande med de förslag som är fogade

vid kyrkomötesskrivelsen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 2 april 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över utbildningsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 6 mars 1970, hade

Kungl. Maj:t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen lagrådets utlåtande skulle

inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen,

2) lag om ändring i lagen om domkapitel, 3) lag om ändring i lagen om prästval.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av hovrättsassessorn

Arvid Sanmark.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Aino Olsson

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

29

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Sofiero den 17 juni 1970.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,

Carlsson.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter lagrådets utlåtande över förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174),

2) lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran, och hemställer,

att från kyrkomötet inhämtas yttrande enligt 87 § 2 mom. regeringsformen,

huruvida kyrkomötet godkänner lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till kyrkomötet skall avlåtas skrivelse

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Bilaga

Nr 5

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse

med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen,

m. m.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 7)

Till KONUNGEN

I skrivelse till kyrkomötet den 17 juni 1970, nr 3, har Eders Kungl. Maj:t,

under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden

och lagrådets protokoll, förklarat Sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande,

huruvida kyrkomötet godkände vid skrivelsen jämväl fogade förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),

2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel och

3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.

I samband med skrivelsen har kyrkomötet till behandling förehaft en motion,

nr 1, vilken i avtryck närslutes.

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av kyrkolagsutskottets i ärendet angivna

betänkande, nr 7, får kyrkomötet i underdånighet

dels anmäla, att kyrkomötet godkänt ifrågavarande lagförslag,

dels ock anhålla, att i 2, 3 och 4 §§ instruktionen för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd

(1951: 505) ordet »ecklesiastikdepartementet» måtte utbytas mot »utbildningsdepartementet».

Underdånigst

RUBEN JOSEFSON

Sune K. Johansson

Stockholm den 22 september 1970.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

31

Bilaga

Nr 7

Kyrkolagsutskottets betänkande i anledning dels av Kungl.

Maj:ts skrivelse med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen

m.m., dels ock i anslutning därtill

väckt motion.

I en den 17 juni 1970 dagtecknad, till kyrkolagsutskottet hänvisad skrivelse,

nr 3, har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, under åberopande av skrivelsen bilagda

utdrag av statrådsprotokollet över utbildningsärenden och lagrådets protokoll, inhämta

kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet godkänner vid skrivelsen jämväl

fogade förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),

2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.

Ifrågavarande förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)

Härigenom förordnas, att 2—4 §§, 5 § 1 mom. samt 9 a och 11 §§ kyrkomötesförordningen

(1949: 174) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,

nämligen fyrtiotre prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara:

1) samtliga biskopar i stiften eller,

där någon biskop har förfall, den bland

Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,

nämligen trettionio prästerliga

ombud och femtiosju lekmannaombud.

De prästerliga ombuden skola vara

dels samtliga biskopar i stiften, eller,

där någon biskop har förfall, den bland

stiftets präster, som domkapitlet utser

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

stiftets präster, som domkapitlet utser

i hans ställe;

2) ombud för teologiska fakulteterna,

nämligen två från vartdera av rikets

universitet, vilka ombud professorerna

vid vardera fakulteten utse

bland sig på sätt de överenskomma;

samt

3) tjugusex valda ombud för stiften,

nämligen tre för Lunds stift, ett för

Visby stift och två för vart och ett av

de övriga stiften.

Lekmannaombuden väljas----

För de ovan under 3) nämnda prästerliga

ombuden och för lekmannaombuden

skola, till samma antal och i

samma ordning som stadgas beträffande

ombuden, utses suppleanter att,

i händelse ombud avgå eller få förfall,

inträda i deras ställe.

i hans ställe, dels tjugusex valda ombud

för stiften, nämligen tre för Lunds

stift, ett för Visby stift och två för vart

och ett av de övriga stiften.

-----6—8 §§.

För de valda prästerliga ombuden

och för lekmannaombuden skola, till

samma antal och i samma ordning som

stadgas beträffande ombuden, utses

suppleanter att, i händelse ombud avgå

eller få förfall, inträda i deras

ställe.

Ej må någon, som icke tillhör

svenska kyrkan eller eljest saknar rösträtt

å kyrkostämma eller som är i

konkurstillstånd, vara kyrkans ombud

vid kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara prästerligt ombud,

varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller

må den, som äger utöva detta ämbete,

vara lekmannaombud.

Vadi

§•

Ej må någon, som icke tillhör

svenska kyrkan eller eljest saknar

rösträtt å kyrkostämma, vara kyrkans

ombud vid kyrkomöte.

Den, som icke äger utöva prästämbetet,

må ej vara sådant prästerligt

ombud, som enligt 2 § skall väljas för

stift. Ej heller må den, som äger utöva

detta ämbete, vara lekmannaombud.

om suppleant

4 §.

Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet.

Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen

må vid kyrkomöte

närvara och deltaga i överläggningarna,

men i besluten endast om de äro

ombud vid mötet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

33

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud, varom jörmäles i

2 § under 3), och suppleant för sådant

ombud tillkommer envar inom stiftet

kyrkoskriven prästman, som äger utöva

prästämbetet.

9 a §.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet eller, i fråga om

ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.

Fullmakten skall innehålla,

förutom den valdes namn och hemvist,

uppgift å det kyrkomöte för vilket han

valts och det stift eller den fakultet

som han företräder samt utvisa, om

han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom

ombud i stället för annan, skall detta

förhållande jämte skälet därtill angivas

i fullmakten.

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet

och det andra ofördröjligen insändes

till ecklesiastikdepartementet.

(Föreslagen lydelse)

1 mom. Rätt att deltaga i val av

prästerligt ombud och suppleant för

sådant ombud tillkommer envar inom

stiftet kyrkoskriven prästman, som

äger utöva prästämbetet.

För valt ombud skall fullmakt utfärdas

av domkapitlet. Fullmakten skall

innehålla, förutom den valdes namn

och hemvist, uppgift å det kyrkomöte

för vilket han valts och det stift som

han företräder samt utvisa, om han är

prästerligt ombud eller lekmannaombud.

Har någon inträtt såsom ombud

i stället för annan, skall detta förhållande

jämte skälet därtill angivas i fullmakten.

Fullmakt upprättas i två exemplar,

av vilka det ena tillställes ombudet och

det andra ofördröjligen insändes till

utbildningsdepartementet.

11 §.2

Ordförande vid — — —---övriga biskoparna.

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde granska

de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till ecklesiastikdepartementet

tillhandahållas. Vid

granskningen föres protokoll, vari anmärkningar

mot ombuds behörighet

antecknas.

På kyrkomötet------beslut härom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. * 1

Ordföranden och två av honom tillkallade

självskrivna ombud skola före

kyrkomötets första sammanträde granska

de valda ombudens fullmakter.

För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar

som inkommit till utbildningsdepartementet

tillhandahållas. Vid

granskningen föres protokoll, vari anmärkningar

mot ombuds behörighet

antecknas.

1 Införd genom 1952: 47.

1 Senaste lydelse 1958: 59.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 mom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

1 m o m.1 Domkapitel består---kyrkliga församlingslivet;

två av Konungen efter förslag av

domkapitlet för sex år i sänder förordnade,

i allmänna värv förfarna lekmän;
ävensom,

i stift varest teologisk fakultet

finnes, tvä av fakulteten inom

denna valda professorer.

1 mom.2 Över val av ledamöter

och suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den dag, då

valet avslutades, ingivas till domkapitlet,

som efter inhämtande av vederbörandes

förklaringar samt efter infordrande

av valsedlar och övriga valhandlingar

i den mån de ej äro för domkapitlet

tillgängliga, har att med eget

yttrande till Konungen insända besvären

jämte de förklaringar, som inkommit,

ävensom protokoll, valsedlar och

övriga handlingar rörande valet. Om

besvär över val, som förrättas av teologisk

fakultet, gälle dock vad särskilt

är stadgat.

1 Senaste lydelse 1968: 496.

2 Senaste lydelse 1957: 578.

två av Konungen efter förslag av

domkapitlet för sex år i sänder förordnade,

i allmänna värv förfarna lekmän.

§•

1 m o m. Över val av ledamöter och

suppleanter i domkapitel må anföras

besvär, vilka, ställda till Konungen,

skola inom tre veckor från den dag, då

valet avslutades, ingivas till domkapitlet,

som efter inhämtande av vederbörades

förklaringar samt efter infordrande

av valsedlar och övriga valhandlingar,

i den mån de ej äro för domkapitlet

tillgängliga, har att med eget

yttrande till Konungen insända besvären

jämte de förklaringar, som inkommit,

ävensom protokoll, valsedlar och

övriga handlingar rörande valet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

35

(Nuvarande lydelse)

Till ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den förordnas eller

väljas, som är svensk medborgare, tillhör

svenska kyrkan, uppnått tjugofem

års ålder och är boende inom stiftet.

Ej må den vara ledamot eller suppleant,

som är omyndig eller försatt i

konkurstillstånd.

(Föreslagen lydelse)

§.x

Ledamot eller suppleant i domkapitel

må allenast den vara, som är

svensk medborgare, är myndig, tillhör

svenska kyrkan och är boende inom

stiftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår

som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts.

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1957: 577) om prästval

Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Domprost eller kyrkoherde, som ej

under minst fem år innehaft den tjänst

till vilken han senast blivit utnämnd,

må ej utan Konungens tillstånd på

grund av egen ansökan komma i fråga

till annan prästerlig tjänst.

(Föreslagen lydelse)

11 §-1 2

Domprost, som ej under minst fem

år innehaft den tjänst till vilken han

senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens

tillstånd på grund av egen

ansökan komma i fråga till annan

prästerlig tjänst.

1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel har

upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942: 157) om upphörande av det särskilda domkapitlet

för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942: 158) angående ändring i rikets

indelning i stift.

2 Senaste lydelse 1964:782.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vad i första stycket sägs skall även

gälla kyrkoherde, utom när fråga är

om tillsättning av prästerlig tjänst i

högre lönegrad.

Val i------------tre år.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

15 §.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

19 §.

Har sökande--—-----

Kvarstår på--------

Finnes efter avgång från förslag ingen

behörig sökande och är ej fall, som

i andra stycket sägs, skall tjänsten ånyo

förklaras ledig. Kommer då ingen behörig

sökande, förordnar Konungen,

huru med tjänsten skall förfaras.

I övrigt

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen, huru

med tjänsten skall förfaras.

- på förslaget,

röstberättigade härom.

Finnes efter avgång från förslag ingen

behörig sökande och är ej fall, som

i andra stycket sägs, skall tjänsten ånyo

förklaras ledig. Kommer då ingen behörig

sökande, förordnar Konungen

eller, enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru

med tjänsten skall förfaras.

Anmäler sig ingen behörig sökande,

skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.

Kommer ej heller då behörig

sökande, förordnar Konungen eller,

enligt bestämmelser som Konungen

meddelar, domkapitlet, huru med

tjänsten skall förfaras.

från förslag.

33 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

I en likaledes till kyrkolagsutskottet hänvisad motion,

nr 1, har herr Bälter hemställt

1) att kyrkomötet beslutar den ändringen i sin arbetsordning, att det i 25 § 4.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

37

förekommande ordet »ecklesiastikdepartementet» utbytes mot »utbildningsdepartementet»;
2)

att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att det i 2, 3 och 4 §§

Kungl. Maj:ts instruktion för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd (1951:505)

använda ordet »ecklesiastikdepartementet» ersättes med »utbildningsdepartementet».

Beträffande motiveringen till förslagen får utskottet hänvisa till de vid skrivelsen

fogade handlingarna.

I. Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och vissa domkapitel

in. m.

De teologiska fakulteterna utser enligt kyrkomötesförordningen och lagen om

domkapitel vissa ledamöter i kyrkomötet samt i domkapitlen i Uppsala och Lund.

Denna representation föreslås avskaffad utan att — såvitt gäller kyrkomötet —

den minskning av antalet prästerliga ombud, som blir följden härav, föranleder motsvarande

ökning av antalet valda stiftsombud eller annan förändring av kyrkomötets

sammansättning.

I bestämmelserna om valbarhet till kyrkomöte och domkapitel föreslås vidare

sådan ändring att föreskriften om konkurstillstånd som hinder för valbarhet avskaffas

samt 25-årsgränsen för valbarhet till ledamot i domkapitel ersätts med krav

på att den uppdraget avser är myndig. Motsvarande ändringar av valbarhetsvillkoren

har tidigare genomförts beträffande riksdagsmän, kommunala förtroendemän

och nämndemän.

I samband med övriga ändringar har det i vissa paragrafer i kyrkomötesförordningen

förekommande ordet ecklesiastikdepartementet utbytts mot utbildningsdepartementet.

I motionen nr 1 har föreslagits, att motsvarande formella ändringar

göres även i kyrkomötets arbetsordning och i instruktionen för allmänt kyrkomötes

utredningsnämnd.

II. Ändring av reglerna om transportspärr vid tillsättning av prästerlig tjänst.

Enligt 11 § lagen om prästval kan domprost eller kyrkoherde, som ej under minst

fem år innehaft den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, inte utan Kungl.

Maj:ts tillstånd på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig

tjänst. Sedan 1968 års kyrkomöte, med anledning av väckt motion, i underdånig

skrivelse till Konungen hemställt om sådan ändring av anförda bestämmelse att

kyrkoherde fick möjlighet att utan särskilt dispensförfarande söka tjänst i högre

lönegrad, har i förevarande skrivelse upptagits förslag till lagändring i begärt hänseende.

III. Handläggningen av tillsättningsärende då ingen behörig sökande anmält sig

Kyrkoherde- och komministertjänst, som skall tillsättas efter val eller utan val,

sökes i regel hos domkapitlet. Anmäler sig ingen behörig sökande, skall domkapitlet

utsätta ny ansökningstid. Kommer inte heller då någon behörig sökande,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

förordnar Kungl. Maj:t hur med tjänsten skall förfaras. Om till följd av avgång

från förslag, som domkapitlet gjort upp vid tillsättning efter val, ingen behörig

sökande kvarstår och inte heller på förslaget finns präst som kallats, skall tjänsten

ånyo ledigförklaras. Kommer då ingen behörig sökande, skall Kungl. Maj:t

förordna hur med tjänsten skall förfaras. Kungl. Maj:t, som i praxis beslutar i

enlighet med domkapitlets förslag, brukar förordna antingen att tjänsten skall få

uppehållas med vikarie under begränsad tid eller att tjänsten ånyo skall ledigförklaras.

Det framlagda förslaget innebär, att Kungl. Maj:t får möjlighet att överlåta

åt domkapitel att besluta om hur man i förevarande fall skall förfara.

Utskottet

Ändringsförslaget i fråga om de teologiska fakulteterna har tillstyrkts av en

överväldigande majoritet av remissorganen, däribland fakulteterna själva, universitetskanslersämbetet

och ärkebiskopen. Utskottet — som noterat att ändringen

medför en proportionsförskjutning mellan präster och lekmän i kyrkomötet —

finner dock ej anledning föreligga för kyrkomötet att motsätta sig förslaget. De

i skrivelsen och motion nr 1 föreslagna formella ändringarna tillstyrkes. Uppmjukningen

av transportspärren för kyrkoherdar begärdes av 1968 års kyrkomöte

och tillstyrkes av utskottet. Decentraliseringen av tillsättningsärenden synes ägnad

att förenkla handläggningen av dessa och innebär enligt utskottets mening

en förbättring.

Utskottet hemställer alltså,

A) att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anmäla,

att kyrkomötet godkänner de vid skrivelsen nr 3 fogade förslagen

till lagar om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174), i lagen

om domkapitel (1936: 567) och i lagen om prästval (1957:

577);

B) att kyrkomötet med bifall till motionen nr 1 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att i 2, 3 och 4 §§ instruktionen

för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd (1951: 505) ordet »ecklesiastikdepartementet»

måtte utbytas mot »utbildningsdepartementet»;
C)

att kyrkomötet, likaledes med bifall till motionen nr 1, måtte

besluta den ändringen i sin arbetsordning, att det i 25 § 4. förekommande

ordet »ecklesiastikdepartementet» utbytes mot »utbildningsdepartementet

».

Stockholm den 9 september 1970

På kyrkolagutskottets vägnar:

NILS RAPPE

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

39

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

herr Rappe, herr biskop Lundström*, herrar David Svenungsson, Elving, Magnusson,

Giimelius, Strandberg, Lagerberg, Linneil, Klason, Lassinantti*, Balter,

fru Österlind samt herr Jönsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 oktober

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,

Carlsson.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter kyrkomötets skrivelse den 22 september 1970, nr 5, i anledning av

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet den 17 juni 1970, nr 3, med förslag till

1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174),

2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,

3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.

Föredraganden upplyser, att kyrkomötet för sin del godkänt lagförslagen, och

hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄOGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. KU 1970:46 Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen. s. 1 i texten
  2. 1LU 1970:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen s. 1 i texten