Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen

1970-01-09 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:15, Med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

1

Nr 15

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändring

i tryckfrihetsförordningen; given Stockholms slott den

9 januari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ordning

förelägga riksdagen härvid fogat förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa smärre ändringar i 12 kap. tryckfrihetsförordningen

om rättegången i tryckfrihetsmål. Ändringarna är i huvudsak

föranledda av tidigare vidtagna ändringar i rättegångsbalken och kommunallagstiftningen.

1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1970

Förslag

till

ändring i tryckfrihetsförordningen1

(Nuvarande lydelse)

12 kap.

1 §-2

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt

i stad som är säte för länsstyrelse

eller, om rådhusrätt ej finnes

i staden, av den rådhusrätt inom

länet, som enligt Konungens förordnande

är behörig att för länet

upptaga sådana mål. Förekommer

anledning att även annan rådhusrätt

inom länet skall äga upptaga

tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna

därom.

Finnes ej rådhusrätt inom länet,

äger Konungen utse rådhusrätt

utom länet att för länet upptaga

tryckfrihetsmål.

Till tryckfrihetsmål —

(Föreslagen lydelse)

Tryckfrihetsmål upptagas av

tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse

har sitt säte. Förekommer

anledning att även annan tingsrätt

inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål,

äger Konungen förordna

därom.

--5 §.

3 §•

För varje län skola utses jurymän,

fördelade i två grupper med

sexton jurymän i första gruppen

och åtta jurymän i andra gruppen.

Jurymännen i andra gruppen skola

vara eller hava varit nämndemän

vid allmän underrätt. För Stockholms

stad och län utses jurymän

gemensamt. * *

För varje län skola utses jurymän,

fördelade i två grupper med

sexton jurymän i första gruppen och

åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen

i andra gruppen skola

vara eller hava varit nämndemän

vid allmän underrätt.

1 Omtryckt 1965:818.

* Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.i

Jurymännen utses-------

Valet skall förrättas för Stockholms

stad och län av stadsfullmäktige

i Stockholm och landstinget

i Stockholms län samt för annat

län av landstinget i länet eller,

då inom länet äro flera landsting eller

finnes stad, som ej deltager i

landsting, av landstingen eller av

landsting och stadsfullmäktige i sådan

stad. Skola enligt vad nu sagts

jurymännen väljas av mer än en

valmyndighet, fördelas antalet jurymän

inom vardera gruppen mellan

valmyndigheterna med ledning av

folkmängden, i fråga om jurymän,

som skola utses för Stockholms stad

och län, av Konungen och i andra

fall av länsstyrelsen i länet.

Valet skall företagas under året

närmast före valperioden av landsting

vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige,

sedan landstinget förrättat

sitt val.

Då juryman skall väljas, ankomine

på rådhusrätten att göra anmälan

därom till den som har att föranstalta

om valet.

--fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstinget

i länet eller, då inom länet

finnes kommun som ej tillhör landstingskommun,

av landstinget och

kommunfullmäktige i förstnämnda

kommun. I Gotlands län förrättas

valet av kommunfullmäktige i Gotlands

kommun. Skola enligt vad nu

sagts jurymännen väljas av mer än

en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen

antalet jurymän inom vardera

gruppen mellan valmyndigheterna

med ledning av folkmängden.

Då jurynian skall väljas, ankomna

e på tingsrätten att göra anmälan

därom till den som har att föranstalta

om valet.

5 §.«

Till jurymän skola utses inom

länet boende svenska medborgare,

som uppnått tjugufem års ålder. De

böra vara kända för omdömesgillhet,

självständighet och rättrådighet.

Bland jurymännen böra skilda 1 2

Till jurymän skola utses myndiga

svenska medborgare, som äro bosatta

inom länet. De böra vara kända

för omdömesgillhet, självständighet

och rättrådighet. Bland jurymännen

böra skilda samhällsgrupper och

1 Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

2 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

samhällsgrupper och meningsrikt- meningsriktningar samt olika delar

ningar samt olika delar av länet av länet vara företrädda,

vara företrädda.

Ej må den vara jury man, som är

omyndig eller i konkurstillstånd.

6

Juryman, som fyllt sextio år, äge

avsäga sig uppdraget. Vill juryman

eljest avgå, pröve rådhusrätten, om

giltigt hinder föreligger för honom

att utöva uppdraget. Upphör jurymän

att vara valbar, vare uppdraget

förfallet.

7

Avgår juryman eller upphör han

att vara valbar, skall inom den grupp

av jurymän, som den avgångne tillhörde,

valmyndigheten utse annan

i hans ställe för återstoden av valperioden.

Valet må i landstingets

ställe företagas av dess förvaltningsutskott;

dock gälle sådant val allenast

för tiden intill landstingets

näst infallande lagtima möte.

8

Klagan över val av juryman skall

föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan

ej föres, pröve rätten den valdes

behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot

rådhusrätts beslut i fråga, som avses

i första stycket, gälle vad i lag

är stadgat om fullföljd av talan mot

underrätts beslut i rättegång. Mot

hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan,------ -——- -

§•

Juryman, som fyllt sextio år, äge

avsäga sig uppdraget. Vill juryman

eljest avgå, pröve tingsrätten, om

giltigt hinder föreligger för honom

att utöva uppdraget. Upphör juryman

att vara valbar, vare uppdraget

förfallet.

Avgår juryman eller upphör han

att vara valbar, skall inom den

grupp av jurymän, som den avgångne

tillhörde, valmyndigheten utse

annan i hans ställe för återstoden av

valperioden. Valet må i landstingets

ställe företagas av dess förvaltningsutskott;

dock gälle sådant val allenast

för tiden intill landstingets

nästkommande möte.

Klagan över val av juryman skall

föras hos tingsrätten. Ehuru klagan

ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot

tingsrätts beslut i fråga, som avses

i första stycket, gälle vad i lag är

stadgat om fullföljd av talan mot

underrätts beslut i rättegång. Mot

hovrätts beslut må talan ej föras.

—- förordnar annat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj:ts proposition nr 15 år 19/0

(Nuvarande lydelse)

15

Närmare bestämmelser--------

Äro inom samma län flera rådhusrätter,

vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,

skola de uppgifter, som

avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av

den rådhusrätt Konungen bestämmer.

(Föreslagen lydelse)

§•

--regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera tingsrätter,

vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,

skola de uppgifter, som avses

i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den

tingsrätt Konungen bestämmer.

Övergångsbestämmelse

Mål, som vid tiden för ikraftträdandet av tryckfrihetsförordningen i dess

nya lydelse är anhängigt vid underrätt som är behörig enligt de äldre bestämmelserna

men ej enligt de nya bestämmelserna, skall dock slutbehandlas

där.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 januari

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-EricNilsson, Lundkvist,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i tryckfrihetsförordningen

(TF) och anför.

Behörighet att ta upp tryckfrihetsmål tillkommer f. n.

endast rådhusrätt. Enligt 12 kap. 1 § första stycket TF gäller som huvudregel

att sådana mål skall handläggas av rådhusrätt i residensstad. Finns inte

rådhusrätt i staden, tas målen upp av den rådhusrätt inom länet som Kungl.

Maj :t utser. Kungl. Maj :t kan också förordna att även annan rådhusrätt

inom länet skall äga sådan behörighet. Förordnande med sådan innebörd

har meddelats beträffande rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg

och Borås. Finns inte någon rådhusrätt inom länet, kan Kungl.

Maj:t enligt 1 § andra stycket utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihetsmål

för länet. Sådan behörighet har tillagts Stockholms rådhusrätt i

fråga om tryckfrihetsmål från Gotlands län, rådhusrätten i Jönköping i

fråga om mål från Skaraborgs län, rådhusrätten i Malmö i fråga om mål

från Kristianstads län, rådhusrätten i Gävle i fråga om mål från Kopparbergs

län och rådhusrätten i Sundsvall i fråga om mål från Västernorrlands

län.

Genom lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken (RB) har bestämmelserna

om de allmänna underrätternas organisation undergått eu

genomgripande ändring. Reformen innebär att en ny, enhetlig underrättsorganisation

skapas. Nuvarande häradsrätter och rådhusrätter ersätts av

tingsrätter. Den skillnad som f. n. finns mellan land och stad i fråga om de

allmänna underrätternas organisation kommer sålunda att upphöra. Ändringarna

i RB träder i kraft den 1 januari 1971. Övergångsbestämmelserna

till den nya lagen innehåller under punkt 7 a en regel om att bestämmelse

i lag eller annan författning som avser häradsrätt eller rådhusrätt i stället

skall gälla tingsrätt. Såvitt angår tryckfrihetsmål föreskrivs dock att be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

stämmelse avseende rådhusrätt endast skall gälla tingsrätt som har trätt i

stället för rådhusrätt (jfr prop. 1969: 44 s. 247).

Införandet av en likformig underrättsorganisation nödvändiggör vissa

ändringar i TF:s bestämmelser om vilka domstolar som skall vara behöriga

att ta upp tryckfrihetsmål. Den särställning som stadsdomstolarna sedan

länge har intagit i detta avseende kommer att upphöra, när nuvarande dualism

mellan land och stad försvinner i fråga om underrätternas organisation.

Principiellt sett torde det inte finnas någon anledning att göra skillnad

mellan olika tingsrätter i fråga om deras kompetensområde. Som påpekades

i prop. 1969: 44 (s. 174) finns det emellertid ett visst behov av att koncentrera

vissa slag av mål av mer speciell karaktär till ett mindre antal domstolar.

Detta gäller bl. a. tryckfrihetsmålen. I likhet med vad som uttalades

vid tillkomsten av nuvarande bestämmelser i 12 kap. 1 § TF (prop. 1948: 230

s. 98) anser jag det vara lämpligt att i princip endast en underrätt i varje

län ges behörighet att pröva sådana mål. Liksom hittills bör härvid i första

band underrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte komma i fråga.

Huvudbestämmelsen i 1 § första stycket bör i enlighet härmed utformas

så, att där anges att tryckfrihetsmål tas upp av tingsrätt inom vars domkrets

länsstyrelse har sitt säte. Formuleringen medför att nuvarande bestämmelse

om behörig domstol för den händelse att rådhusrätt inte finns i residensstad

kan utgå. Däremot bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. Maj :t

att utse även annan domstol inom länet att handlägga tryckfrihetsmål.

I 1 § andra stycket tillerkänns Kungl. Maj :t f. n. befogenhet att, om rådhusrätt

saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihetsmål

för länet. När bestämmelsen infördes år 1953 (prop. 1952: 183), motiverades

den av att den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre städer

väntades leda till att ett län kunde komma att bli helt utan rådhusrätt.

Efter genomförandet av den enhetliga underrättsorganisationen finns det

inte något behov av att förordna tingsrätt i ett län att handlägga tryckfrihetsmål

från ett annat län. Jag förordar därför, att andra stycket utgår. En

följd härav blir, att de särskilda förordnanden som har meddelats för vissa

rådhusrätter med stöd av bestämmelsen i 1 § andra stycket kommer att

upphöra att gälla, när ändringen i TF träder i kraft. Behöriga att ta upp

tryckfrihetsmål från resp. län blir då i stället den eller de tingsrätter i länet

som enligt 1 § första stycket i dess nya lydelse äger sådan behörighet. I mål,

som har anhängiggjorts vid rådhusrätt utom länet före ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna, bör emellertid handläggningen slutföras av samma

domstol. En särskild övergångsbestämmelse om detta bör meddelas.

Genomförandet av eu enhetlig benämning på de allmänna underrätterna

fr. o. in. den 1 januari 1971 föranleder vidare formella ändringar i 12 kap.

4 § sista stycket, 6 §, 8 § första och andra styckena samt 15 § andra stycket.

I samband med de nu föreslagna ändringarna torde också böra vidtas

vissa ändringar i bestämmelserna om valbarhetsvillkor för jurymän.

För valbarhet till juryman gäller enligt 12 kap. 5 § en nedre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

åldersgräns om 25 år. Som valbarhetsvillkor är också föreskrivet att juryman

inte får vara i konkurstillstånd. Samma villkor gäller f. n. i fråga om

valbarhet till nämndeman vid allmän underrätt. Genom den förut berörda

lagen (1969: 244) om ändring i RB har hithörande regel i RB i berörda avseenden

bringats i överensstämmelse med de nya bestämmelser om valbarhet

till riksdagsmannauppdrag och kommunala förtroendeuppdrag som nyligen

beslutats av statsmakterna. Fr. o. m. år 1971 ersätts sålunda nuvarande

åldersgräns för valbarhet till nämndeman med krav på myndighet, varjämte

konkursvillkoret slopas. De skäl som anförts för ändringen av valbarhetsvillkoren

för nämndemän äger enligt min mening motsvarande tillämpning

i fråga om valbarhet till juryman (jfr prop. 1969: 44 s. 377—378 och

1LU 38 s. 49). Jag föreslår därför, att den nuvarande åldersgränsen i 12 kap.

5 § ersätts med krav på att den som uppdraget avser är myndig och att det

i paragrafen uppställda konkursvillkoret slopas. I samband härmed bör det

i bestämmelsen angivna kravet på att juryman skall vara boende inom länet

anpassas till den nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen

(1967: 198) där det bl. a. anges att var och en kyrkobokförs på den fastighet

där han är bosatt, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i förordningen.

Utöver del nu sagda bör även vissa formella ändringar vidtas

i 12 kap. TF med anledning av olika under de senaste åren beslutade ändringar

i kommunallagstiftningen och i den landstingskommunala indelningen.

Statsmakterna har år 1969 beslutat att nuvarande beteckningar på de

borgerliga primärkommunerna — landskommun, köping och stad — fr. o. m.

den 1 januari 1971 skall ersättas med den enhetliga beteckningen kommun

(prop. 1969: 63, KU 44 och 45, rskr 405 och 406). Med hänsyn härtill bör

formella ändringar göras i 4 § andra stycket.

Genom ändring i landstingslagen (1954:319) slopades fr. o. in. den 1

januari 1966 den skillnad som dittills bestått mellan lagtima och urtima

landstingsmöte (jfr prop. 1965: 61, KU 20, rskr 210, SFS 103). Enligt de nu

gällande reglerna i landstingslagen kan landsting i likhet med fullmäktige

i kommun sammanträda i den utsträckning som krävs med hänsyn till förhållandena

inom varje landstingskommun. Detta påkallar en formell ändring

i 7 §.

I 12 kap. 4 § tredje stycket föreskrivs att val av jurymän skall företas under

året närmast före valperioden av landsting vid lagtima möte och av

stadsfullmäktige sedan landstinget förrättat sitt val. Med hänsyn till de år

1969 beslutade ändringarna i 13 § fjärde stycket kommunallagen (1953: 753)

och 19 § landstingslagen (prop. 1969: 129, KU 44 och 49, rskr 405 och 407)

torde bestämmelsen kunna utgå.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1967:77, SU 97, rskr 221) förordnade

Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 att Stockholms stad och Stockholms

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

län skulle läggas samman till ett nytt län, kallat Stockholms län. Denna

ändring trädde i kraft den 1 januari 1968. Kungl. Maj :t förordnade vidare

den 13 juni 1969 att Stockholms stad den 1 januari 1971 skall inträda i

Stockholms läns landstingskommun (jfr prop. 1969: 112, KU 25, rskr 275,

SFS 215). Kungl. Maj :t förordnade dessutom den 30 december 1969 om

förening av Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingskommun

till en landstingskommun den 1 januari 1971. De nu nämnda indelningsändringarna

föranleder formella ändringar i 3 § och 4 § andra stycket.

Chefen för civildepartementet avser att senare denna dag föreslå att proposition

föreläggs riksdagen med förslag att Kungl. Maj :t genom en särskild

lag ges befogenhet att förordna att Gotlands läns landstingskommun

skall upplösas i samband med att beslut meddelas om sammanläggning av

primärkommunerna i länet till en kommun. Primärkommunerna och landstingskommunen

har begärt en sådan indelningsändring den 1 januari 1971

och civilministern avser enligt vad jag har inhämtat att föreslå ett förordnande

härom under förutsättning att begärt bemyndigande meddelas. Den

föreslagna lagen avses träda i kraft snarast möjligt. I propositionen kommer

också att föreslås vissa författningsändringar som en konsekvens av en

upplösning av landstingskommunen. Författningsändringarna avses träda

i kraft den 1 januari 1971.

Den lydelse av TF :s regler om val av jurymän som jag har föreslagit i det

föregående förutsätter att det i varje län finns en landstingskommun som

valmyndighet. Bestämmelserna i 12 kap. 4 § andra stycket är utformade så,

att landstinget i regel skall välja samtliga jurymän. Finns det inom länet

primärkommun, som inte tillhör landstingskommun, skall jurymännen väljas

av landstinget och kommunfullmäktige i primärkommunen, varvid länsstyrelsen

fördelar antalet jurymän mellan valmyndigheterna.

Om landstingskommunen i Gotlands län upplöses kommer länet att, som

enda län i landet, sakna landstingskommun. Med hänsyn härtill bör uppgiften

att välja jurymän för länet flyttas över på den nya primärkommunen.

Jag förordar därför, att i 4 § andra stycket tas in en föreskrift om att

val av jurymän i Gotlands län skall förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands

kommun.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats förslag

till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Jag hemställer att förslaget genom proposition föreläggs riksdagen för

prövning i grund] agsenlig ordning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 1LU 1970:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen s. 2 i texten
  2. KU 1970:6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1970 s. 3 i texten