Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i jordabalken, m. m

1970-10-16 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:158, Med förslag till lag om ändring i jordabalken, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

1

Nr 158

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i jordabalken, m. m.; given Stockholms slott

den 16 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i jordabalken,

2) lag om ändring i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om

handläggning av inskrivningsärenden.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att inskrivningsdomare skall få befogenhet att

utan ansökan av fastighetsägare eller rättighetshavare avföra inteckningar

för nyttjanderätt m. m. när det är uppenbart att den intecknade rättigheten

inte gäller i fastigheten. Vidare föreslås att Kungl. Maj :t skall få rätt att

besluta att inskrivningsdomares ämbetsområde skall ha annan omfattning

än domsaga. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 158

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 23 kap. 6 § jordabalken skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)1 (Föreslagen lydelse)

Inskrivning får--------motsvarande del.

Inskrivning får avföras, om det är

uppenbart att den inskrivna rättigheten

icke gäller i fastigheten. 1

1 Lydelse enligt prop. 1970:20.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

3

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1932:170) med särskilda bestämmelser om

handläggning av inskrivningsärenden

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1932:170) med särskilda bestämmelser

om handläggning av inskrivningsärenden

dels att 2, 3, 5 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av nedan angivna lydelse.

(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §d

Om särskilda skäl föreligga, kan

Konungen bestämma att inskrivningsdomarens

område skall ha annan

omfattning än domsagan.

Inskrivningsdomare i domsaga är Inskrivningsdomare är den som

den av tingsrättens lagfarna befatt- därtill är satt.

ningshavare, som därtill är satt.

Om så — — -------inskrivningsdomare finnas.

3 §.i

Inskrivningsärenden må —-----särskilda inskrivningsdagar.

Inskrivningsdag må, där det prövas

lämpligt, hållas särskilt för viss

del av domsagan, så ock å annan ort

än den, där domstolens kansli finnes.

5

Konungen bestämmer för varje

domsaga, å vilka dagar och tider inskrivningsdag

skall hållas, samt meddelar

erforderliga föreskrifter, då

fråga uppkommer om tillämpning av

2 § andra stycket eller 3 § andra stycket.

Om kungörande — —------

1 Senaste lydelse 1969:809.

It Dihang till riksdagens protokoll 1970. 1

§•*

Konungen bestämmer, å vilka dagar

och tider inskrivningsdag skall

hållas, samt meddelar erforderliga

föreskrifter, då fråga uppkommer om

tillämpning av 2 § första eller tredje

stycket.

— förordnar Konungen.

samt. Nr 158

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9

Om inskrivningsdomarens beslut

eller annan i inskrivningsärende vidtagen

åtgärd utom såvitt angår anmälan

om upphört innehav av inteckningshandling

meddelas besked

genom bevis, som tecknas å den till

grund för ansökningen åberopade

handlingen. Bevis om att inteckning

förnyats får utfärdas särskilt. Bevis

skall innehålla uppgift å det rum i

fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken,

vari inskrivningen

verkställts.

Innefattar beslutet, —------

Då lagfart---------

§-x

Om inskrivningsdomarens beslut

eller annan i inskrivningsärende vidtagen

åtgärd utom såvitt angår anmälan

om upphört innehav av inteckningshandling

meddelas besked

genom bevis, som tecknas å den till

grund för ansökningen åberopade

handlingen. Beviset skall innehålla

uppgift å det rum i fastighets-, tomträtts-

eller vattenfallsrättsboken, vari

inskrivningen verkställts.

— ---för beslutet.

— —---är stadgat.

20 §.

Inteckning för nyttjanderätt, avkomsträtt,

servitut eller rätt till

elektrisk kraft får avföras ur fastighetsboken,

om det är uppenbart att

den intecknade rättigheten icke gäller

i fastigheten. Avförandet skall

handläggas som inskrivningsärende.

Första stycket äger motsvarande

tillämpning i fråga om inteckning i

tomträtt och vattenfallsrätt.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 20 § dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och i övrigt den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1968: 286.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1970

5

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 18 september

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Geijer, Myrdal, Moberg,

Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgad befogenhet

för inskrivningsdomare att avföra betydelselösa inskrivningar,

in. m. och anför.

Inledning

Föreskrifter om handläggning av inskrivningsärenden finns f. n. i lagen

(1932: 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden

(inskrivningslagen). Motsvarigheter till dessa föreskrifter har tagits

upp i det förslag till ny jordabalk (JB) som har förelagts riksdagen i

prop. 1970: 20. I prop. 1970: 145 föreslås att jordabalken skall träda i kraft

den 1 januari 1972 och att bl. a. inskrivningslagen samtidigt skall upphöra

att gälla.

Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Stencil Ju

1970: 13) med förslag till vissa ändringar i inskrivningslagen och JB.

Ändringarna innebär att inskrivningsdomare får vidgad befogenhet att avföra

betydelselösa inskrivningar.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt,

länsstyrelsen i Kopparbergs län, lantmäteristyrelsen, televerket, statens

vattenfallsverk, Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution,

Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisation, Föreningen

Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Domstolarnas och åklagarväsendets

tjänstemannaförening samt Svenska Elverksföreningen.

Jag anhåller att nu få ta upp dels frågan om lagstiftning på grundval

av förslagen i promemorian dels ett par andra frågor om ändring i inskriv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

ningslagen. Den ena av dessa rör bestämningen av inskrivningsdomarens

ämbetsområde. Den andra frågan sammanhänger med lagen (1968:278)

om förnyelse av vissa inteckningar för nyttjanderätt, avkomsträtt och servitut.

Avförande av vissa inskrivningar

I fastighetsboken finns f. n. åtskilliga formellt giltiga inteckningar

för nyttjanderätt, avkomsträtt och servitut som har förlorat sin betydelse

helt och hållet, t. ex. nyttjanderättsinteckningar där upplåtelsetiden har

gått ut och inteckningar för livstids undantagsförmåner där förmånstagaren

har avlidit. Mycket vanligt är vidare att inteckning för nyttjanderätt

eller servitut gäller i fastighet som inte berörs av den intecknade rättigheten.

Enligt praxis före den 1 juli 1968 överfördes nämligen vid uppläggande

av blad i fastighetsboken för ny fastighet, som bildats genom avstyckning,

till det nya upplägget samtliga inteckningar som besvärade

stamfastigheten. På grund härav kan exempelvis en inteckning för kraftledningsservitut,

som är lokaliserat till ett bestämt område av stamfastigheten,

ha kommit att belasta ett stort antal avstyckningar från denna utan

att avstyckningarna alls berörs av servitutet.

Inteckning för nyttjanderätt, avkomsträtt, servitut eller rätt till elektrisk

kraft kan under vissa förutsättningar dödas på begäran av rättighetshavaren

eller fastighetsägaren. Regler härom finns i 44, 45, 54, 55 och

58 §§ förordningen (1875:42 s. 12) angående inteckning i fast egendom

(inteckningsförordningen). Vare sig inteckningen dödas helt eller bara i

viss egendom är åtgärden enligt bilagan till expeditionskungörelsen (1964:

618) fri från avgift. Intresset från sakägarnas sida att genom dödningsåtgärder

hålla fastighetsboken fri från betydelselösa inskrivningar är dock

ofta obetydligt.

Det finns inte någon generell bestämmelse om rätt för inskrivningsdomaren

att utan dödningsåtgärd avföra en betydelselös inskrivning ur fastighetsboken

vare sig i gällande rätt eller i JB. I samband med den reform

av fastighetsbokföringen som inleddes på 1930-talet och som innebär att

de bundna lagfarts- och inteckningsböckerna successivt ersätts av moderna

fastighetsböcker enligt lösbladssystem infördes emellertid bestämmelser av

innebörd bl. a. att inteckningar för nyttjanderätt, avkomsträtt och servitut

inte skulle överföras om de uppenbarligen saknade betydelse. Bestämmelserna

återfinns i 5 § lagen (1932: 169) om uppläggande av nya fastighetsböcker

för landet och 15 § kungörelsen (1932: 519) med närmare föreskrifter

huru nya fastighetsböcker för landet skola inrättas och föras.

I motioner till 1964 års riksdag väcktes förslag om utredning i syfte att

rationalisera inskrivningsväsendet genom utrensning av inaktuella och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 158 år 1970

7

onyttiga inteckningar och anteckningar i fastighetsboken. I utlåtande över

motionerna framhöll tredje lagutskottet (3LU 1964:25) bl. a. att det var

angeläget att man under det fortsatta lagstiftningsarbetet på fastighetsrättens

område uppmärksammade de i motionerna berörda frågorna. Riksdagen

gav i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening till känna vad utskottet

hade anfört (rslcr 144).

I 19 kap. 22 § JB föreskrivs att anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken,

som uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse, skall avföras.

Detta gäller emellertid bara anteckningar och inte inskrivningar av

rättigheter. Genom ett tillägg till inskrivningslagen (19 §) har motsvarande

regel införlivats med gällande rätt fr. o. m. den 1 juli 1968.

I promemorian anförs att tiden nu synes vara mogen att införa en allmän

bestämmelse om avförande av betydelselösa inteckningar för annat än

fordran. Det påpekas att en systematisk genomgång av fastighetsboken

måste äga rum inför den omläggning till ADB inom inskrivningsväsendet

som årets riksdag har beslutat om (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 44, 3LU 8, rskr

96) och att det från flera synpunkter är önskvärt att denna genomgång påbörjas

så snart som möjligt. Promemorian innehåller förslag till lagregler

som ger inskrivningsdomaren befogenhet att utan ansökan av fastighetsägare

eller rättighetshavare avföra inskrivningar för rättigheter som uppenbarligen

inte gäller i fastigheten. Lagtekniskt har förslaget utformats så

att ett nytt stycke har fogats till 23 kap. 6 § JB och att en ny paragraf,

20 §, har införts i inskrivningslagen.

De förslag som promemorian innehåller har genomgående tillstyrkts eller

lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag finner den

föreslagna reformen önskvärd och lämplig. Det är angeläget att tillvarata

alla möjligheter att förenkla arbetet på inskrivningsavdelningarna. Den

föreslagna reformen är ägnad att medföra gynnsamma verkningar i detta

hänseende. I samband med den systematiska genomgång av fastighetsböckerna

som krävs inför övergången till ADB inom inskrivningsväsendet

är det vidare av stort värde att kunna på ett enkelt sätt rensa ut uppenbart

betydelselösa inskrivningar. Jag anser därför att promemorieförslaget bör

genomföras snarast möjligt.

För att inskrivning skall få avföras ex officio bör krävas att det är uppenbart

att den inskrivna rättigheten inte gäller i den fastighet det är fråga om.

Delta kan bero på att rättigheten helt har upphört, exempelvis genom att

upplåtelsetiden har gått ut eller genom att rättigheten har förklarats förverkad.

Det bör inte vara tillräckligt att det t. ex. genom intyg visas att ett servitut

har blivit betydelselöst till följd av samhällsutvecklingen. Har däremot

domstol enligt 7 § lagen (1907:36 s. 25) om servitut förklarat servitutet

förfallet eller förordnat att det skall avlösas bör inskrivningen kunna avföras.

En annan typsituation då avförande bör få ske föreligger när den fastighet

i vilken rättigheten är inskriven har delats. Om rättigheten är lokali
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

serad till visst område har den nämligen genom delningen upphört att besvära

fastighet som inte omfattar någon del av området (7 kap. 27 första

stycket andra punkten JB samt 1 kap. 6 a § andra punkten lagen (1907: 30

s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom och 3 § lagen om servitut).

Elverksföreningen har i sitt remissyttrande påpekat att det vid kraftledningsservitut

ofta är omöjligt att exakt fastställa vilken del av fastighetens

område som berörs. Servituten har vanligen den avfattningen att ledningsägaren

har rätt att bl. a. dra fram och behålla en ledning i viss sträckning

eller mellan två orter samt att obehindrat beträda marken för ledningens

tillsyn och underhåll in. m. Det är enligt föreningen inte ovanligt att ledningsägaren

för reparationer och liknande måste framföra stora fordon över

mark långt från själva ledningen. Gällande säkerhetskrav medför vidare att

omfattningen av det område som behövs intill ledningen måste bedömas från

fall till fall. De sålunda framförda synpunkterna synes mig värda beaktande,

och jag vill framhålla vikten av att inskrivningsdomaren hör rättighetshavaren

så snart minsta tvekan föreligger om rättighetens lokalisering.

Avförande bör handläggas som inskrivningsärende och redovisas i dagboken.

Anteckning om åtgärden bör ske i fastighetsboken med angivande av

inskrivningsdagen och dagboksnumret.

Inskrivningsdomaren är enligt gällande rätt och JB skyldig att avföra betydelselösa

anteckningar. Vad gäller inskrivningar synes det vara tillräckligt

att han får en motsvarande befogenhet. Uppgiften att se till att betydelselösa

inskrivningar inte står kvar i boken bör nämligen i första hand

ankomma på fastighetsägare och rättighetshavare. Inskrivningsdomaren bör

självmant ingripa framför allt i sådana fall där utredning lätt kan erhållas

eller där ett avförande har betydelse för ett flertal fastigheter.

Den nya lagstiftningen bör gälla inte bara fastighetsboken utan också

tomträtts- och vattenfallsrättsböckerna.

Med hänsyn till att genomgång av fastighetsboken redan pågår i de domstolar

som berörs av uppbyggnaden av en försöksdatabank för delar av Uppsala

län bör ändringen i inskrivningslagen träda i kraft så snart som möjligt.

När möjlighet infördes för inskrivningsdomaren att avföra betydelselösa

anteckningar ur fastighetsboken gjorde föredragande departementschefen

följande uttalanden angående verkan av ett sådant avförande (prop. 1968: 89

s. 55).

Motsvarande fråga uppmärksammades av lagrådet vid tillkomsten av 5 §

i 1932 års lag om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. Enligt

denna paragraf skall inskrivning som uppenbarligen saknar betydelse inte

överföras till ny fastighetsbok. Lagrådet uttalade att underlåtenhet att överföra

inteckning inte verkar som en dödning samt tilläde att motsvarande

torde gälla beträffande annan inskrivning. Upptäcks dylikt fel bör naturligtvis

inskrivningsdomaren omedelbart avhjälpa detsamma (NJA II 1932

s. 172). Jag anser att den av lagrådet uttalade meningen bör äga tillämpning

även beträffande anteckning som avförs med stöd av den nu föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1970

bestämmelsen. Om en anteckning felaktigt avförts skall således ny anteckning

göras om felet upptäcks.

Den princip som sålunda bär kommit till uttryck bör givetvis gälla också

beträffande inskrivning som avförs.

Indelning i inskrivningsområden

I 1 § inskrivningslagen föreskrivs att inskrivningsärende skall tas upp och

behandlas av inskrivningsdomaren i rättens ställe. Av denna regel följer att

inskrivningsdomarens ämbetsområde — inskrivningsområdet — utgörs av

underrättens domkrets. Någon möjlighet att ge inskrivningsområdet annan

utsträckning finns inte. Däremot kan enligt 3 § andra stycket inskrivningsdag

få hållas särskilt för viss del av domsagan och på annan ort än domstolens

kansliort. Denna möjlighet har utnyttjats i flera fall. F. n. gäller enligt

6 § kungörelsen (1932: 522) angående inskrivningsdomare och inskrivningsdagar

att i Oxie och Skytts domsaga särskild inskrivningsdag skall hållas i

Trelleborg för Trelleborgs stad.

Enligt 19 kap. 2 § första stycket JB är inskrivningsmyndighets område

domsaga. Kungl. Maj :t kan dock bestämma annan indelning, om särskilda

skäl föreligger. Sålunda skall ett inskrivningsområde kunna bestämmas att

omfatta inte bara del av domsaga utan också större område, t. ex. två eller

flera domsagor.

I samband med den på grundval av 1969 års riksdags beslut (prop. 1969:

44, 1LU 38, rskr 283) pågående domkretsreformen har det visat sig önskvärt

att redan före jordabalkens ikraftträdande ha möjlighet att bilda inskrivningsområden

som omfattar mer än en domsaga. En sådan ordning ligger i

linje med den utveckling mot större inskrivningsenheter som riksdagen har

godtagit genom att godkänna de i prop. 1970: 1 bil. 4 s. 44 framlagda riktlinjerna

för en reform av inskrivningsväsendet. Som exempel på ett fall där

det av praktiska skäl torde vara lämpligt att inrätta en gemensam inskrivningsavdelning

kan jag nämna de båda tingsrätter som efter den 1 januari

1971 skall ha kansli i Östersund, Jämtbygdens tingsrätt och Östersunds

tingsrätt. Det kan också tänkas att det visar sig lämpligt att låta ett inskrivningsområde

omfatta en domsaga samt en eller flera kommuner i en annan

domsaga.

Jag anser under hänvisning till det nu anförda att Kungl. Maj :t bör få rätt

att bestämma att inskrivningsområde skall ha annan omfattning än domsaga.

En regel härom kan lämpligen tas upp som ett nytt första stycke i 2 §

inskrivningslagen. Införs en sådan regel synes bestämmelsen i 3 § andra

stycket om möjlighet att hålla inskrivningsdag särskilt för viss del av domsagan

inte längre ha någon självständig betydelse. Denna föreskrift bör därför

kunna utgå. Vidare krävs ett par följdändringar i 2 och 5 §§.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

Bevis om förnyelse

Lagen om förnyelse av vissa inteckningar för nyttjanderätt, avkomsträtt

och servitut trädde i kraft den 1 juli 1968. Lagen innebär att inteckningar

som har beviljats för sådana rättigheter före den 1 januari 1918 förfaller

om de inte förnyas senast på sista inskrivningsdagen år 1970. Med hänsyn

till att förnyelseansökan inte behöver vara skriftlig föreskrivs i 9 § inskrivningslagen

att bevis om förnyelse får utfärdas särskilt. Denna föreskrift

kommer inte att ha någon betydelse efter utgången av år 1970 och bör därför

upphävas.

Lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändring i jordabalken,

2) lag om ändring i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om

handläggning av inskrivningsärenden.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga5

Jag hemställer att lagrådets yttrande över lagförslagen inhämtas enligt 87 §

regeringsformen genom utdrag ur protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Förslagen, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har uteslutits här.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1970

11

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 13 oktober 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 5 oktober 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet den 18 september 1970 hade Kungl. Maj :t förordnat, att

enligt 87 § regeringsformen lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättade

förslag till lag om ändring i jordabalken och lag om ändring i lagen

med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Gunnar Sönnerhed.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets yttrande över

förslag till

1) lag om ändring i jordabalken,

2) lag om ändring i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om

handläggning av inskrivningsärenden.

Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran

samt hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

anta förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 70051»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 3LU 1970:82 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till jordabalk, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förmånsrättslag, in. m., del s. 17 i texten
  2. 3LU 1970:83 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bl. a. lag om ändring i lagen s. 1 i texten