Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m

1970-10-16 · 123 sidor, varav 115 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 115 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:160, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år1970

1

Nr 160

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m.;

given Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dya regler för särskild fastighetstaxering. Liksom

hittills skall särskild fastighetstaxering utföras av den lokala taxeringsnämnden.

När skäl föreligger skall dock särskilda fastighetstaxeringsnämnder

kunna inrättas. Särskild sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering

avses skola tillföras nämnderna.

I övrigt bygger förslaget i propositionen på de erfarenheter som gjorts vid

1970 års allmänna fastighetstaxering. Förutom en teknisk anpassning av bestämmelserna

om särskild fastighetstaxering föreslås sålunda att de arbetsrutiner

som förekommer vid den allmänna fastighetstaxeringen i tillämpliga

delar överförs på den särskilda fastighetstaxeringens område. Även i fråga

om fullföljdsregler och beträffande rättelse av fastighetslängd avses ske en

anpassning till vad som gäller på den allmänna fastighetstaxeringens område.

De föreslagna reglerna avses skola tillämpas fr. o. m. 1971 års särskilda

fastighetstaxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 12 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 m o m. Allmän uppskattning av

fastighets värde (allmän fastighetstaxering)

skall ske vart

femte år. Värde som fastställts vid

allmän fastighetstaxering gäller från

ingången av det taxeringsår då allmän

fastighetstaxering sker till ingången

av det taxeringsår då allmän

fastighetstaxering sker nästa

gång, om ej annat föranledes av stadgandena

i 2 mom.

2 mom.1 Nya taxeringsvärden —- — — en femtedel.

Taxering, som---—- -— — berörda prisläge.

Nytt taxeringsvärde som åsatts enligt

första stycket gäller från ingången

av det taxeringsår, då värdet

åsatts, till ingången av det taxeringsår

då allmän fastighetstaxering sker

nästa gång eller nytt taxeringsvärde

åsatts till följd av första stycket.

1 in o in. Allmän uppskattning av

fastighets värde (allmän fastighetstaxering)

skall ske vart

femte år. De vid sådan uppskattning

fastställda värdena må ej ändras

förrän vid nästa allmänna fastighetstaxering,

där ej annat föranledes av

stadgandena i 2 mom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1932: 291.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

3

2) Förslag

till

Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623),

dels att 102 §, 139 § 1 mom., 156 §, 167 § 1 mom., 168 § och 174—186 §§

skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas fjorton nya paragrafer, 187—200 §§

samt närmast före 174, 178, 182, 184, 191, 192, 193, 195, 196, 198 och 200 §§

nya rubriker av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

102

Har fastighets taxeringsvärde legat

till grund för inkomsttaxering eller

förmögenhetstaxering och sker genom

utslag av Kungl. Maj :t eller

kammarrätten eller genom beslut

enligt 167, 181 eller 184 § av prövningsnämnd

sådan ändring beträffande

fastighetstaxeringen att inkomsttaxeringen

eller förmögenhetstaxeringen

bör bestämmas till annat

belopp än som skett, må besvär med

yrkande om härav föranledd ändring

i taxeringen för inkomst eller förmögenhet

anföras av den skattskyldige,

taxeringsintendent och, såvitt

angår taxering till kommunal inkomstskatt,

vederbörande kommun.

Besvären skola

Besvär enligt —

(Föreslagen lydelse)

gi

Har fastighets taxeringsvärde legat

till grnnd för inkomsttaxering eller

förmögenhetstaxering och sker genom

utslag av Kungl. Maj :t eller

kammarrätten eller genom beslut

av fastighetsprövningsnämnd eller

prövningsnämnd sådan ändring beträffande

fastighetstaxeringen att inkomsttaxeringen

eller förmögenhetstaxeringen

bör bestämmas till annat

belopp än som skett, må besvär med

yrkande om härav föranledd ändring

i taxeringen för inkomst eller förmögenhet

anföras av den skattskyldige,

taxeringsintendent och, såvitt angår

taxering till kommunal inkomstskatt,

vederbörande kommun.

--fastighetstaxeringen meddelades.

— fastighetstaxeringen föreligger.

139 §•

1 m o in.2 Till ledning — ---för tiden från och med den 1 juli året

näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med

den 30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas.

Hypoteksinrättning skall — — — under tiden från och med den 1 juli året

näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med den

30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas.

Byggnadsnämnd skall underrätta Byggnadsnämnd skall, med den

lokal skattemyndighet om beviljat begränsning som föreskrives av riksbyggnadslov

inom myndighetens skatteverket, lämna den lokala skatverksamhetsområde

senast en må- temyndigheten uppgift om arten

1 Senaste lydelse 1969: 709.

2 Senaste lydelie 1968: 733.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse)

nåd efter det att beslutet om byggnadslov

meddelades.

(Föreslagen lydelse)

och omfattningen av den byggnadsverksamhet

som avses med beviljade

byggnadslov. Uppgift skall lämnas

för varje fastighet för sig senast

två veckor efter utgången av varje

kvartal och omfatta de byggnadslov

som beviljats under kvartalet.

156 §4

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut

om taxering ej införts i fastighetslängd

inom föreskriven tid eller

har taxering införts för annan fastighet

än den taxeringen avsett eller

eljest uppenbarligen införts felaktigt

i fastighetslängd, må den lokala

skattemyndigheten besluta om rättelse

av fastighetslängden i denna

del.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut

om taxering ej införts i fastighetslängd

inom föreskriven tid eller

har taxering införts i fastighetslängd

för annan fastighet än den taxeringen

avsett eller eljest uppenbarligen

felaktigt eller har anteckning om

ägare i fastighetslängd blivit oriktig,

må den lokala skattemyndigheten

besluta om rättelse av fastighets
-

längden i denna del.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit —--rättelse

i denna del.

Efter den--—- lokala skattemyndigheten.

Innan rättelse--— fastighetens ägare.

Den lokala ---— —--om rättelse.

Talan mot-—- — -------167 §§.

Närmare föreskrifter----— Kungl. Maj :t.

167 §.

1 m o in.1 Den som-------äga rum,

5) om fastighet på grund av fel- 5) om taxeringsbeslut beträffande

räkning, misskrivning eller annat fastigheten blivit oriktigt på grund

uppenbart förbiseende blivit felak- av felräkning, misskrivning eller antigt

taxerad, nät uppenbart förbiseende,

6) om eljest —--— ---- felaktigt innehåll.

Besvär enligt —------- pröva målet.

Kammarrätten må,---av prövningsnämnden.

168 §d

Besvärsrätt tillkommer —--fastighets garantibelopp.

Vad i 107 samt 110—112 §§ är

stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst eller förmögenhet

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande besvär över allmän fastighetstaxering.

Utslag av —- Vid sådant —

Vad i 107, 108 och 110—113 §§ är

stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst eller förmögenhet

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande besvär över allmän fastighetstaxering.

det länet.

- att iakttaga.

1 Senaste lydelse 1969: 709.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 160 år 1970

o

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

FJÄRDE AVDELNINGEN

Särskild fastighetstaxering

Särskild fastighetstaxering verkställes

inom varje lokalt taxeringsdistrikt

av distriktets lokala taxeringsnämnd.

Dock må länsstyrelsen

vid uppdelning av kommun i lokala

taxeringsdistrikt förordna, att vid

särskild fastighetstaxering annan indelning

skall tillämpas än som föreskrives

för årlig taxering i övrigt.

Vad i denna förordning är stadgat

rörande taxeringsnämndernas och

prövningsnämndernas verksamhet

beträffande taxeringen för inkomst

och förmögenhet, så ock för sådan

taxering meddelade gemensamma

bestämmelser rörande deklarationer

och andra uppgifter ävensom föreskrifterna

om riksskattenämnden,

de särskilda föreskrifterna i 126—

128 §§ samt bestämmelserna om viten

i 123—125 §§ och om kostnader

för taxeringsarbetet i 129 §, 130 §

och 173 § 2 mom. skola äga motsvarande

tillämpning med avseende å

handhavandet av särskild fastighetstaxering,

i den mån icke här nedan

annorlunda stadgas.

I. Om taxeringsårganisationen

174 §.

1 mom. Vid särskild fastighetstaxering

skall för fastighet, för vilken

enligt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen

nytt taxeringsvärde skall

sättas, beslutas till vilket belopp det

nya värdet skall upptagas. För övriga

fastigheter, som äro underkastade

taxering, skola nästföregående års

taxeringsvärden oförändrade upptagas.

2 mom. Särskild fastighetstaxering

verkställes inom varje lokalt

taxeringsdistrikt av distriktets lokala

taxeringsnämnd om ej annat följer

av 3 mom.

3 m o in. Föreligger med hänsyn

till antalet väntade ärenden rörande

särskild fastighetstaxering som in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nefatta åsättande av nytt taxeringsvärde

eller andra omständigheter

skäl till det, må länsstyrelsen efter

hörande av den lokala skattemyndigheten

förordna att område inom länet

skall utgöra särskilt f a stighetstaxeringsdistrikt.

Sådant förordnande skall avse visst

taxeringsår och meddelas senast den

30 november året näst före taxeringsåret.

För särskild fastighetstaxering inom

särskilt fastighetstaxeringsdistrikt

skall i första instans finnas

särskild fastighets taxeringsnämnd.

4 m o m. Särskild fastighetstaxeringsnämnd

består av ordförande

samt ytterligare lägst fyra och högst

åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot

förordnas av länsstyrelsen i

samband med förordnande om särskilda

fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kommunfullmäktige.

Länsstyrelsen bestämmer

antalet ledamöter med hänsyn

till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets

omfattning. Består

särskilt fastighetstaxeringsdistrikt

av mer än en kommun, bestämmer

länsstyrelsen hur många ledamöter

som skola väljas inom de olika kommunerna.

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter,

en för varje ledamot, skall förrättas

senast den 31 december året

näst före taxeringsåret. Den som

därvid fört ordet har att underrätta

länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda

fastighetstaxeringsnämnden

och de valda om utgången av valet.

I fråga om val av ledamöter och

suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd

gäller 13 § i tillämpliga

delar.

Bestämmelserna i 133 § 2 mom.

äga motsvarande tillämpning på särskild

fastighetstaxeringsnämnd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Bestämmelserna i det följande om

taxeringsnämnd eller ordförande i

taxeringsnämnd gälla även särskild

fastighetstaxeringsnämnd eller ordförande

i sådan fastighetstaxeringsnämnd,

om ej annat föreskrives.

5 mom. Taxeringsnämnd skall

pröva hos nämnden gjord framställning

om sådant särskilt angivande

av värden av olika i taxeringsenhet

ingående fastigheter eller delar av

fastigheter som avses i 8 § sista stycket

kommunalskatt elag en.

175

1 m o m. Har vid ingången av år,

då allmän fastighetstaxering icke

äger rum, beträffande viss fastighet

förhållande förelegat av beskaffenhet

att böra jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen föranleda

åsättande av nytt taxeringsvärde, är

fastighetens ägare eller därmed likställd

innehavare skyldig att utan

anmaning till ledning för fastighetens

taxering det året avgiva deklaration

(särskild fastig hetsdeklaration).

Har fastighet eller komplex av

fastigheter, som vid senaste fastighetstaxering

behandlats som taxeringsenhet,

därefter uppdelats mellan

flera ägare eller innehavare, skola

dylika deklarationer avgivas av

samtliga ägare eller innehavare, av

envar beträffande hans del av taxeringsenheten.

Särskild fastighetsdeklaration

skall avfattas å blankett enligt fastställt

formulär och innehålla upplysning

om det förhållande, som skall

föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde;

och skall i övrigt om sådan

deklaration i tillämpliga delar

gälla vad om allmän fastighetsdeklaration

är stadgat.

2 mom. Efter anmaning är ägare

eller därmed likställd innehavare

av fastighet, även om han förmenar,

Varje län utgör ett prövning sdistrikt.

Talan mot taxeringsnämnds

beslut prövas av prövningsnämnd

som avses i 11 § 1 mom. Sådan

pr övning snämnd fullgör även

i övrigt de åligganden som enligt denna

förordning eller annan författning

ankomma på prövningsnämnden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

att sådant förhållande, som enligt

1 mom. föranleder deklarationsskyldighet,

icke förelegat, skyldig avgiva

särskild fastighets deklaration rörande

fastigheten.

3 mom. Ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet är efter

anmaning skyldig att till ledning

vid fastighetens taxering avgiva uppgift

jämväl angående andra förhållanden

än dem, som angivas i deklarationsformulåret.

4 m o m. Särskild fastighetsdeklaration,

som skall avgivas utan anmaning,

skall avlämnas senast den

15 februari.

Om plats för avlämnande av särskild

fastighetsdeklaration samt om

anmaning rörande deklaration eller

uppgift till ledning vid särskild fastighetstaxering

ävensom om delgivning

skola bestämmelserna i 3b §

4 mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§

äga motsvarande tillämpning.

176

Brandförsäkringsanstalt är efter

anmaning skyldig att till ledning vid

särskild fastighetstaxering avlämna

uppgift rörande försäkringsvärdet å

byggnader, som äro hos anstalten

försäkrade mot brandskada.

177

1 mom. Under de år, då särskild

fastighetstaxering skall äga rum, har

taxeringsnämnden att, så fort ske

kan, företaga sådan taxering. Nämnden

har därvid att för varje fastighet,

å vilken jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen nytt taxeringsvärde

skall sättas, besluta till vilket

belopp det nya värdet skall upptagas.

För övriga taxering underkastade

fastigheter skola nästföregående

års taxeringsvärden oförändrade

upptagas.

Taxeringsnämnden har jämväl att

§•

Vid behandling av taxeringsfråga,

som kräver särskild sakkunskap, må

taxeringsnämnd och prövningsnämnd

anlita biträde av sakkunnig.

Då fråga är om biträde åt taxeringsnämnd,

tillkallas sakkunnig av

ordföranden efter samråd med förste

taxeringsintendenten.

§•

Det åligger lokal skattemyndighet

att medverka vid taxeringsarbetet i

den omfattning Kungl. Maj:t eller

länsstyrelsen föreskriver.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

pröva hos nämnden gjorda framställningar

om sådant särskilt angivande

av värden å olika i taxeringsenhet

ingående fastigheter eller delar

av fastigheter, varom i 8 § sista

stycket kommunalskattelagen förmäles.

2 in o in. För varje lokalt taxeringsdistrikt

eller, om sådant distrikt

består av mer än en kommun,

för varje kommun skall föras en

längd över taxeringen av fastigheter

(fastighetslängd). De beslutade

taxeringarna skola upptagas i

längden. För varje fastighet, som

taxeras, angivas taxeringens belopp

och namnet å den som vid taxeringsårets

ingång varit ägare till fastigheten.

3 in o m. Har taxeringsnämnden

åsatt fastighet nytt taxeringsvärde

eller jämlikt 8 § sista stycket kommunalskattelagen,

med avvikelse

från vad som under nästföregående

taxeringsår varit gällande, fördelat

taxeringsvärde å olika i taxeringsenhet

ingående fastigheter eller delar

av fastigheter eller har taxeringsnämnden

avslagit framställning om

vidtagande av nu omförmäld taxeringsåtgärd,

skall underrättelse om

taxeringsnämndens beslut sändas

till fastighetens ägare eller därmed

likställd innehavare ävensom,

därest annan än ägaren eller innehavaren

är skyldig att erlägga skatt

för garantibelopp för fastigheten, till

denne.

Om sådan underrättelse skola bestämmelserna

i 69 § 4 mom. äga motsvarande

tillämpning.

4 mom. Samtliga ledamöter av

taxeringsnämnd må deltaga i granskningen

av särskild fastighetsdeklaration.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

II. Om skyldighet att avlämna särskild

fastighetsdeklaration in. m.

178 §.

1 in o in. Taxering, som till följd

av prövningsnämnds beslut tillkommit

eller blivit fastställd annorlunda

än taxeringsnämnden bestämt, skall

antecknas i vederbörlig fastighetslängd.

2 m o in. Bestämmelserna i 92 §

om underrättelse angående prövningsnämnds

beslut i fråga om taxering

för inkomst eller förmögenhet

skola äga motsvarande tillämpning å

sådan nämnds beslut rörande särskild

fastighetstaxering, därvid vad

som avser skattskyldig skall gälla

ägare eller därmed likställd innehavare

av fastighet och annan, för vilken

garantibelopp för fastighet skall

upptagas såsom skattepliktig inkomst.

3

1 m o in. Har vid ingången av år,

då allmän fastighetstaxering icke

äger rum, beträffande viss fastighet

förhållande förelegat av beskaffenhet

att böra jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen föranleda åsättande

av nytt taxeringsvärde, är

den som var ägare av fastigheten

vid nämnda tidpunkt skyldig att utan

anmaning till ledning för fastighetens

taxering det året avgiva deklaration

(särskild fastighetsdeklaration).

Har fastighet eller komplex av fastigheter,

som vid senaste fastighetstaxering

behandlats som taxeringsenhet,

därefter uppdelats mellan flera

ägare, skola särskilda fastighetsdeklarationer

avgivas av samtliga

ägare, av envar beträffande hans del

av taxeringsenheten.

2 in o in. Under år, då allmän fastighetstaxering

icke äger rum, är

ägare av fastighet skyldig att efter

anmaning till ledning för fastighetens

taxering avgiva särskild fastighetsdeklaration

ävensom avlämna

uppgift om andra förhållanden än

sådana som skola angivas i deklarationen.

3 mom. Särskild fastighetsdeklaration

skall avfattas på blankett

enligt fastställt formulär. Bestämmelserna

i 136 § 1 mom. äga motsvarande

tillämpning på sådan deklaration.

i mom. Särskild fastighetsdeklaration,

som avgives utan anmaning,

skall ingivas till länsstyrelsen

eller till lokal skattemyndighet i det

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

län, där taxering av fastigheten skall

äga rum, eller också till ordföranden

i vederbörande taxeringsnämnd och

vara lämnad senast den 15 februari.

I övrigt äga bestämmelserna i 34 §

4 mom. och 35 § andra stycket motsvarande

tillämpning på avlämnande

av särskild fastighets deklaration.

179 8.

1 m om. Över beslut av taxeringsnämnd

rörande särskild fastighetstaxering

må besvär anföras hos

prövning snämnden i länet

1) av ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet, såvitt fastigheten

rörer,

2) av vederbörande kommun,

samt

3) av taxering sintendent.

2 mom. Beträffande besvär enligt

denna paragraf skall vad i 75

och 76 §§ är stadgat rörande besvär

i fråga om taxering för inkomst och

förmögenhet äga motsvarande tilllämpning.

Brandförsäkringsanstalt är efter

anmaning skyldig att till ledning vid

särskild fastighetstaxering avlämna

uppgift rörande försäkringsvärdet på

byggnader, som äro hos anstalten

försäkrade mot brandskada.

180

1 mom. Besvär över prövningsnämnds

beslut rörande särskild fastighetstaxering

må anföras hos kammarrätten

av part som i 179 § sägs

1) om han anfört besvär hos prövningsnämnden

men hans talan icke

bifallits,

2) om prövningsnämnden ändrat

fastighetens taxering utan att sådan

ändring påyrkats av honom.

Besvär till kammarrätten må endast

innefatta fullföljande helt eller

delvis av yrkande, som klaganden

framställt hos prövningsnämnden.

Har denna ändrat taxeringsnämnds

beslut utan att yrkande därom

framställts av klaganden, må besvären

till kammarrätten icke innefatta

längre gående yrkande än taxeringens

bestämmande i enlighet med

taxeringsnämndens beslut.

2 mom. Beträffande besvär en
-

Har särskild fastighetsdeklaration

eller annan uppgift till ledning för

särskild fastighetstaxering icke inkommit

inom föreskriven tid från

den som kan antagas vara deklarations-

eller uppgiftsskyldig, må han

anmanas att avgiva sådan deklaration

eller uppgift.

År avlämnad deklaration eller

uppgift icke så upprättad som i denna

förordning föreskrives, må den

deklarations- eller upp gifts skyldige

anmanas att avhjälpa bristen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ligt denna paragraf skall vad i 96

och 97 §§ är stadgat rörande besvär

till kammarrätten i fråga om taxering

för inkomst och förmögenhet

äga motsvarande tillämpning. 1 förteckning

över anförda besvär skola

besvär över särskild fastighetstaxering

upptagas för sig utan sammanblandning

med övriga besvär.

3 mom. I fråga om kammarrättens

handläggning av mål angående

särskild fastighetstaxering skall vad

i 165 § är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

181 S.

1 m o in. Vad i 99 § stadgas skall

äga motsvarande tillämpning, om

ägare eller därmed likställd innehavare

av fastighet icke erhållit i 177 §

3 mom. föreskriven underrättelse senast

den 15 juli under taxeringsåret.

2 m om. Besvär i fråga om särskild

fastighetstaxering må jämväl

anföras i särskild ordning av ägare

eller därmed likställd innehavare av

fastighet,

1) om fastighet uppförts såsom

skattepliktig, ehuru den är undantagen

från skatteplikt, eller taxering

ägt rum av annan egendom än som

enligt 4 § tredje stycket kommunalskattelagen

är att hänföra till fastighet,

2) om fastighet taxerats å mer än

en ort eller eljest taxerats i fall, där

taxering av fastigheten icke bort äga

rum, samt

3) om fastighet på grund av felräkning,

misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende blivit felaktigt

taxerad.

Besvär som nu sagts prövas av

prövning snämnden i länet. Har taxeringen

prövats av pr övning snämnden

eller kammarrätten, ankommer

det dock på kammarrätten att pröva

målet.

Kammarrätten må, om besvär som

anförts i särskild ordning finnas bö
-

Anmaning må utfärdas av taxeringsnämnd,

taxering sintendent och

prövning snämnd.

I anmaning må vite föreläggas,

utom i fall då anmaningen gäller

skyldighet för ägare av fastighet att

lämna uppgift om andra förhållanden

än dem som angivas i deklarations

formulär et. Om anmaning gäller

i övrigt 52, 54 och 55 §§.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

13

(Nuvarande lydelse)

ra upptagas till prövning, förordna

att målet skall upptagas och vidare

handläggas av prövningsnämnden.

3 m o in. I fall som i 2 mom. sägs

må besvär jämväl anföras av taxeringsintendent.

4 m o m. Besvär, som i denna paragraf

avses, skola för att kunna

upptagas till prövning vara inkomna

före utgången av femte året efter

taxeringsåret.

5 mom. Anföras besvär i särskild

ordning hos prövningsnämnd,

skall vad i 75 § stadgas äga motsvarande

tillämpning.

Skola besvären anföras hos kammarrätten,

gäller i tillämpliga delar

vad som stadgas i 96 § första stycket

och 97 §.

182

Över kammarrättens utslag i mål

angående särskild fastighetstaxering,

såvitt rörer tillämpning av 6 § 1

mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kommunalskattelagen,

må klagan icke föras.

Den som icke åtnöjes med kammarrättens

utslag i mål angående

särskild fastighetstaxering, såvitt angår

annan fråga än i första stycket

sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka ändring

genom besvär, som skola vara

inkomna till finansdepartementet

inom två månader efter det klaganden

erhållit del av kammarrättens - utslag.

183

Besvärsrätt liksom för ägare eller

därmed likställd innehavare av fastighet

tillkommer jämväl annan för

vilken garantibelopp för fastigheten

skall upptagas såsom skattepliktig

inkomst, så ock arrendator, vilken

jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens

ikraftträdande, gentemot

ägaren eller innehavaren har

att ansvara för skatt för fastighets

(Föreslagen lydelse)

III. Om förberedande åtgärder

§•

Länsstyrelsen skall senast den 15

november till riks skatteverket avgiva

förslag till anvisningar för följande

års taxering. Senast den 20

december året före taxeringsåret

fastställer verket sådana anvisningar.

Länsstyrelsen skall senast den

15 januari under taxeringsåret tillställa

taxeringsnämnderna de anvisningar

som gälla för länet.

§■

Länsstyrelsen kan då den finner

lämpligt kalla ordföranden och högst

två andra ledamöter från varje taxeringsnämnd

inom länet eller del därav

att på lämplig ort sammanträda

för överläggningar rörande taxeringsarbetet.

Länsstyrelsen kan till

sådant sammanträde kalla även andra

personer, som på grund av sin

verksamhet eller av annan anledning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

garantibelopp. kunna antagas äga sakkunskap i frå

i 107, 108 samt 110—113 §§

är stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst och förmögenhet

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande besvär över särskild fastighetstaxering.

Vad i 168 § tredje och fjärde styckena

och 169 § stadgas skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

särskild fastighetstaxering.

184

Därest efter taxeringsårets utgång

fastighets taxeringsvärde i anledning

av anförda besvär ändras eller

taxeringsvärde åsättes fastighet,

som icke blivit taxerad, har prövningsnämnden

att efter anmälan av

taxeringsintendent vidtaga däremot

svarande åtgärder för efterföljande

år under taxeringsperioden, där ej

beträffande fastigheten sådant förhållande

inträffat, som jämlikt 12 §

2 mom. kommunalskattelagen bör

föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde.

Sådan anmälan hos prövningsnämnden

må jämväl göras av fastighetens

ägare eller därmed likställd

innehavare eller, om besvären anförts

av annan än ägaren eller innehavaren,

av denne.

ga om värdering av fastigheter.

IV. Om taxeringsnämndernas

verksamhet m. m.

§•

Bestämmelserna i 7 §, 16 § 3 mom.

samt 17 och 59 §§ äga motsvarande

tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden

må deltaga i granskningen

av särskilda fastighetsdeklarationer

samt uppgifter och andra handlingar

som ingivits till ledning för den särskilda

fastighetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,

som är anhängigt i prövningsnämnd,

må ordföranden rådgöra

med ledamot i taxeringsnämnden.

Ordföranden må för ändamålet även

kalla ledamöterna till sammanträde

utan hinder av att nämndens arbete

i övrigt är avslutat.

185 S.

Vad i 117 § första, tredje och

fjärde styckena samt 122 § första

stycket stadgas om tystnadsplikt och

om påföljd för brott mot sådan plikt

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om särskild fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 61 § 1, 4 och 5

inom., 62 och 65 §§ samt 151 § tredje—femte

styckena gälla i tillämpliga

delar särskild fastighetstaxering.

Beslut om taxering må icke fattas

av taxeringsnämnd såvida icke

ordföranden och minst två eller, i

taxeringsnämnd vars distrikt omfattar

mer än en kommun, minst tre

andra ledamöter äro tillstädes. Den

omständigheten att ledamot av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nämnden har att avträda vid behandling

av viss taxering, utgör dock

ej hinder mot att beslut fattas om

denna taxering.

Annat nämndens beslut än som

avses i andra stycket må fattas av

ordföranden ensam.

186 8.

Den som i särskild fastighetsdeklaration

eller i uppgift som i 175 §

3 mom. sägs uppsåtligen eller av grov

vårdslöshet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till för låg taxering,

skall, där ej gärningen är belagd med

straff i strafflagen, dömas till dagsböter.

Arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen

skall börja så snart

det kan ske.

Ordföranden skall så snart det

kan ske vid sammanträde med nämnden

redogöra för de värderingsgrunder

som vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen tillämpats inom

skilda delar av distriktet, de anvisningar

som utfärdats för taxeringsarbetet

samt det förberedelsearbete

som i övrigt utförts.

787 §.

Taxeringsnämnds beslut skall antecknas

och meddelas till lokal skattemyndighet

i den ordning som föreskrives

av Kungl. Maj.t eller myndighet

som Kungl. Maj:t bestämmer.

Taxeringsnämnds beslut om taxering

skall upptagas i taxeringslängd

(fastighetslängd). Lokal

skattemyndighet underskriver

längden.

Närmare föreskrifter om längdens

förande meddelas av Kungl. Maj.t

eller myndighet som Kungl. Maj.t

bestämmer.

188 §.

Taxeringsnämnds beslut om taxering

skall föreligga senast den 31 maj

under taxeringsåret.

Senast den 15 juni under taxeringsåret

skall ordföranden insända

nämndens protokoll och övriga

handlingar till länsstyrelsen om ej

länsstyrelsen föreskriver annat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 är 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

189 §.

Den lokala skattemyndigheten

skall så snart det kan ske sända underrättelse

på blankett enligt fastställt

formulär till den som var ägare

av fastighet vid ingången av taxeringsåret

samt den som därefter blivit

ägare och som hos myndigheten

anmält att han önskar erhålla sådan

underrättelse, om taxeringsnämnden

åsatt fastigheten nytt taxeringsvärde,

icke åsatt fastigheten nytt taxeringsvärde

i det fall särskild fastighetsdeklaration

avgivits,

enligt 8 § sista stycket kommunalskattelagen,

med avvikelse från

vad som varit gällande under nästföregående

taxeringsår, fördelat taxeringsvärdet

på olika fastigheter eller

delar av fastigheter som ingå i taxeringsenhet

eller avslagit framställning

om vidtagande av sådan taxeringsåtgärd,

beslutat i fråga om skatteplikt

eller beskattningsnatur för fastighet

och beslutet innebär ändring av vad

som gällt under nästföregående taxeringsår.

I underrättelsen skall lämnas upplysning

om innehållet i taxeringsnämndens

beslut samt, i förekommande

fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen

redovisade särskilda

vården som bestämts. Underrättelsen

skall vidare innehålla upplysning om

vad som skall iakttagas vid anförande

av besvär över taxeringsnämndens

beslut.

1 övrigt äga bestämmelserna i 69 §

4 mom. andra stycket motsvarande

tillämpning beträffande underrättelse

som nu sagts.

190 §.

Bestämmelserna i 156 § om rättelse

av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds

beslut, om inhämtande

av yttrande från nämndens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

17

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ordförande och om underrättelse

om beslut som avser rättelse äga

motsvarande tillämpning på särskild

fastighetstaxering. Rättelse må

dock ej beslutas efter utgången av

november månad under taxeringsåret,

om ej anmärkning i fråga om

felaktigheten gjorts dessförinnan

hos den lokala skattemyndigheten.

Talan mot beslut i fråga om rättelse

enligt första stycket må ej föras

särskilt. Talan mot taxeringen

må även i den del beslutet avser föras

i den ordning som föreskrives i

191 och 195 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet

vid rättelse enligt denna paragraf

meddelas av Kungl. Maj:t.

V. Om besvär över taxeringsnämnds

beslut

191 §.

1 mom. Talan mot taxeringsnämnds

beslut må genom besvär hos

pr övning snämnden föras av ägare

av den fastighet beslutet rör samt av

vederbörande kommun och taxering

sintendent.

Har prövningsnämnden avgjort

besvär över viss taxering, må taxeringsintendenten

ej anföra besvär

hos nämnden rörande samma taxering.

2 mom. Besvären skola ha inkommit

senast, från ägare den 15

augusti under taxeringsåret, från

kommun den 30 september under

taxeringsåret och från taxeringsintendent

den 30 april året efter taxeringsåret.

3 mom. Bestämmelserna i 75 §

äga motsvarande tillämpning på besvär

enligt denna paragraf.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

VI. Om prövningsnämndernas

verksamhet

192 §.

1 mom. Bestämmelserna i 160—

162 §§ om fastighetsprövningsnämndernas

verksamhet äga motsvarande

tillämpning på särskild fastighetstaxering.

Därvid skall vad som sägs

om fastighetsprövningsnämnd avse

pr övning snämnd.

2 mom. Prövningsnämnd skall

pröva besvär rörande särskild fastighetstaxering

så snart det kan ske.

Besvär av ägare eller kommun, som

inkommit under taxeringsåret, samt

besvär av taxeringsintendent som

inkommit före utgången av därpå

följande april månad, skola vara avgjorda

senast den 30 juni året efter

taxeringsåret.

VII. Om besvär överprövningsnämnds

beslut och kammarrättens utslag

193 §.

Bestämmelserna i 164 § om besvär

över fastighets pr övning snämnds

beslut och översändande av handlingar

från fastighetsprövningsnämnd

till kammarrätten äga motsvarande

tillämpning på särskild

fastighetstaxering. Därvid skall vad

som sägs om fastighetsprövningsnämnd

avse prövningsnämnd.

Bestämmelserna i 165 § äga motsvarande

tillämpning på kammarrättens

handläggning av mål angående

särskild fastighetstaxering och

därmed sammanhängande frågor.

194- §.

Talan må ej föras mot kammarrättens

utslag i mål angående särskild

fastighetstaxering såvitt gäller

tillämpning av 6 § 1 mom. eller 7—

12 § kommunalskattelagen.

Mot kammarrättens utslag i mål

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

19

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

angående särskild fastighetstaxering,

såvitt angår annan fråga än som avses

i första stycket, föres talan hos

Kungl. Maj:t genom besvär. Besvären

skola vara inkomna till finansdepartementet

inom två månader

efter det klaganden erhållit del av

kammarrättens utslag.

VIII. Om besvär i särskild ordning

195 §.

1 mom. Har fastighet blivit föremål

för taxering såtgärd, som enligt

189 § första stycket skall föranleda

underrättelse till ägare av fastigheten,

må den som var eller blivit ägare

av fastigheten under taxeringsåret

anföra besvär intill utgången av

året efter taxeringsåret om han icke

senast den 15 juli under taxeringsåret

erhållit underrättelse som avses

i nämnda paragraf.

2 mom. Den som enligt 191 §

1 mom. äger föra talan mot taxeringsnämnds

beslut må i särskild

ordning anföra besvär,

1) om fastighet genom förbiseende

icke blivit taxerad,

2) om taxering ägt rum av annan

egendom än som enligt A § tredje

stycket kommunalskattelagen är att

hänföra till fastighet,

3) om fastighet upptagits såsom

skattepliktig fastän den är undantagen

från skatteplikt, eller undantagits

från skatteplikt, trots att så

icke bort ske,

A) om fastighet taxerats på mer

än en ort eller eljest taxerats i fall,

där taxering av fastigheten icke bort

äga rum,

5) om taxeringsbeslut beträffande

fastigheten blivit oriktigt på

grund av felräkning, misskrivning

eller annat uppenbart förbiseende,

6) om eljest sådana omständigheter

föreligga, som bort föranleda

väsentligt annorlunda taxering, och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilda skäl föreligga för prövning

av besvären,

7) om underrättelse som avses i

189 § haft felaktigt innehåll.

3 mom. Besvär enligt denna paragraf

prövas av pr övning snämnden.

Har taxeringen prövats av prövningsnämnden

eller kammarrätten,

skall kammarrätten pröva målet. Har

taxeringen i den del besvären avser

prövats av Kungl. Maj:t skall dock

Kungl. Maj:t pröva målet.

Kammarrätten må, om besvär enligt

denna paragraf finnas böra upptagas

till prövning, förordna att målet

skall upptagas och vidare handläggas

av prövningsnämnden.

4 mom. Besvär enligt 2 mom.

skola vara inkomna före utgången

av femte året efter taxeringsåret.

5 mom. Anföras besvär i särskild

ordning hos pr övning snämnd,

äger 75 § motsvarande tillämpning.

Skola besvären anföras hos kammarrätten,

gälla 96 § första stycket

och 97 § i tillämpliga delar.

IX. Övriga bestämmelser om besvär

196 §.

Besvärsrätt tillkommer den som

vid ingången av taxeringsåret är

ägare av fastighet liksom den som

därefter, dock senast före ingången

av femte året efter taxeringsåret

eller, om allmän fastighetstaxering

äger rum dessförinnan, senast före

ingången av det år då den allmänna

fastighetstaxeringen äger rum, blivit

ägare av fastigheten ävensom arrendator,

vilken jämlikt avtal, ingånget

efter kommunalskattelagens ikraftträdande,

gentemot ägare har att ansvara

för skatt för fastighets garantibelopp.

Bestämmelserna i 168 § andra—

fjärde styckena och 169 § äga motsvarande

tillämpning på särskild

fastighetstaxering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

21

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

197 §.

Om efter taxeringsårets utgång

fastighets taxeringsvärde med anledning

av anförda besvär ändras

eller taxeringsvärde åsättes fastighet,

som ej blivit taxerad, har prövningsnämnden

att efter anmälan av taxeringsintendent

vidtaga däremot svarande

åtgärder för efterföljande år

under taxeringsperioden, om ej beträffande

fastigheten sådant förhållande

inträffat som enligt 12 §

2 mom. kommunalskattelagen bör

föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde.

Sådan anmälan hos prövningsnåmnden

må jämväl göras av fastighetens

ägare eller, om besvären anförts

av annan än ägaren, av denne.

X. Om straff

198 §.

Vad i 117 § första, tredje och fjärde

styckena samt i 122 § första stycket

stadgas om tystnadsplikt och om

påföljd för brott mot sådan plikt

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om särskild fastighetstaxering.

199 §.

Den som i särskild fastighetsdeklaration

eller i uppgift som avses i

178 § 1 mom. uppsåtligen eller av

grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till för låg taxering,

skall, där ej gärningen är belagd

med straff i brottsbalken, dömas

till dagsböter.

XI. Gemensamma bestämmelser

200 §.

Om fastighet innehaves av någon,

som enligt 47 § kommunalskattelagen

är att anse såsom ägare eller är

i ägarens ställe skyldig att erlägga

skatt för garantibelopp för fastigheten.

gäller vad som föreskrives be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

träffande ägare i stället sådan innehavare.

Bestämmelserna i denna förordning

om taxeringsnämndernas och

prövningsnämndernas verksamhet

beträffande taxeringen för inkomst

och förmögenhet samt för sådan

taxering meddelade gemensamma bestämmelser

om deklarationer och

andra uppgifter liksom föreskrifterna

om riksskatteverket, de särskilda

föreskrifterna om vit en i 123—125 §§

och om kostnader för taxer ing sarbetet

i 129 §, 130 § och 173 § 2 mom.

äga motsvarande tillämpning i fråga

om handhavandet av särskild fastighetstaxering

i den mån ej annat föreskrivits.

Ledamot av kammarrätten åtnjuter

för tid, varunder han varit inkallad

till tjänstgöring enligt 193 §

andra stycket, ersättning av statsmedel

enligt grunder, som fastställas

av Kungl. Maj:t.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna

om särskild fastighetstaxering skall tillämpas första gången vid särskild

fastighetstaxering som sker år 1971. Därvid iakttages dock följande.

Förordnande enligt 174 § 3 mom. första stycket och 4 mom. andra stycket

skall meddelas senast den 31 december 1970. I stället för 182 § gäller att

landskamreraren skall upprätta förslag till anvisningar till ledning för den

särskilda fastighetstaxeringen och senast den 4 januari 1971 insända förslaget

till riksskatteverket, som fastställer sådana anvisningar senast den 1

februari 1971. Länsstyrelsen skall senast den 10 februari 1971 tillställa

taxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. I den mån anvisningar

erfordras till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen före

den 1 januari 1971 fastställes dessa av riksskattenämnden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

23

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Holmqvist, Aspling, Sven-eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestämmelser

om särskild fastighetstaxering och anför.

INLEDNING

Allmän fastighetstaxering skall äga rum vart femte år. Den senaste allmänna

fastighetstaxeringen har ägt rum detta år. Särskild fastighetstaxering

sker varje år då allmän fastighetstaxering inte äger rum. Nästa särskilda

fastighetstaxering skall således äga rum år 1971.

Fastighetstaxeringskommittéerna, som tillkallades med stöd av Kungl.

Maj:ts beslut den 13 maj 1966, har den 30 juni 1968 avlämnat betänkandet

Fastighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968: 32). Betänkandet

innehöll förslag till ändrade regler för såväl allmän som särskild fastighetstaxering.

Betänkandet har legat till grund för lagstiftning om den allmänna

fastighetstaxeringen (prop. 1968: 154, BeU 72, rskr 376, SFS 1968:

729—734). Beträffande den särskilda fastighetstaxeringen framhöll departementschefen

att det nya system för särskild fastighetstaxering som föreslagits

borde få gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum.

Förutom nyssnämnda lagstiftning har på den allmänna fastighetstaxeringens

område ytterligare lagstiftningsåtgärder genomförts (prop. 1969: 96,

BeU 43, rskr 210, SFS 1969: 210 och 211, prop. 1969: 97, BeU 44, rskr 211,

SFS 1969: 209, prop. 1969: 147, BeU 70, rskr 409, SFS 1969: 709 och 710

samt prop. 1970: 132, BeU 43, rskr 269, SFS 1970: 231).

Fastighetstaxeringskommittéerna har den 17 augusti 1970 avlämnat ett

betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

fastighetstaxering (Stencil Fi 1970: 11, kallas i fortsättningen kommittéförslaget).

Kommittéernas författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 1.

Över kommittéförslaget har efter remiss yttranden avgetts av kammarkollegiet,

statskontoret, kammarrätten, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån

(SCB), riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden (CFU), statens vattenfallsverk, fortifikationsförvaltningen,

domänverket, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen — som

bifogat yttrande av överlantmätaren i Stockholms län — skogsstyrelsen, statens

naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata

(CFD), länsstyrelserna i Stockholms — som bifogat yttrande från den lokala

skattemyndigheten i Stockholms fögderi — Kalmar, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och

Västerbottens län, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation,

Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska sparbanksföreningen, Föreningen

Sveriges fögderichefer, Samfundet för fastighetsvärdering, Skogsindustriernas

samarbetsutskott, Svensk industriförening, Sveriges fastighetsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund och Sveriges jordägareförbund.

Sveriges lantbruksförbund har såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlåtande

som upprättats av lantbrukets skattedelegation.

DEN SÄRSKILDA FASTIGHETSTAXERINGEN

Allmänna synpunkter

Nuvarande ordning

Särskild fastighetstaxering sker formellt beträffande varje fastighet de

år när inte allmän fastighetstaxering äger rum (2 § 1 mom. första stycket

taxeringsförordningen (1956: 623; TF). Därvid tas närmast föregående års

taxeringsvärde upp oförändrat om inte nytt taxeringsvärde skall sättas

(177 § 1 mom. första stycket). Nytt taxeringsvärde skall sättas, om under

löpande taxeringsperiod

det inträffat sådant förhållande att taxeringsenhet bör delas upp i flera

taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör slås samman till en,

ändring inträffat i fastighets beskattningsnatur,

fastighet, som förut varit skattefri blivit skattepliktig,

fastighets värde minskats genom eldsvåda, vattenflöde e. d. eller genom

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

rivning av byggnad eller skogsavverkning, under förutsättning att minskningen

föranleder en sänkning av taxeringsvärdet med minst en femtedel,

fortsatt bebyggelse ägt rum på fastighet som inte var färdigbyggd vid den

tidpunkt som den föregående taxeringen avsett, eller

fastighets värde annars höjts genom ny-, till- eller ombyggnad i sådan utsträckning

att det föranleder en ökning av taxeringsvärdet med minst en

femtedel /12 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370;

KL)/.

Särskild fastighetstaxering skall ske efter det allmänna prisläge och de

uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående

allmänna fastighetstaxeringen. Därvid skall iakttas de ändringar beträffande

fastigheten som skett efter den tidpunkt som det senast åsatta taxeringsvärdet

avsett. Föranleds taxeringen av att skattefri fastighet blivit skattepliktig

skall fullständig nyvärdering ske av fastigheten med hänsyn till berörda

prisläge (12 § 2 mom. andra stycket KL).

Särskild fastighetstaxering utförs inom varje lokalt taxeringsdistrikt av

distriktets lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid taxeringsdistriktsindelningen

förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fastighetstaxering

än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § första

stycket TF).

Bestämmelser som rör taxeringsnämndens befattning med särskild fastighetstaxering

finns vidare bl. a. i 177, 178, 179 och 180 §§ TF.

Kommittéförslaget

Allmänt

Det erinras i kommittéförslaget om att bestämmelserna om förfarandet

och organisationen vid särskild fastighetstaxering i 1928 års taxeringsförordning

tillsammans med bestämmelserna om inkomst- och förmögenhetstaxering

var intagna i en och samma avdelning med rubriken Årlig taxering.

I 1956 års TF bröts bestämmelserna om särskild fastighetstaxering

ut och sammanfördes till en ny, alltjämt gällande fjärde avdelning med

rubriken Särskild fastighetstaxering. En stor del av reglerna i denna avdelning

utgörs av hänvisningar till bestämmelser i TF om taxeringsförfarandet

m. m. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Vidare erinras om att

åtskilliga författningsändringar genomförts i avsnittet om allmän fastighetstaxering

inför 1970 års allmänna fastighetstaxering, som nu avslutats i

första instans.

Kommittéerna föreslår för den särskilda fastighetstaxeringen i huvudsak

bestämmelser, som motsvarar dem som numera gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen.

Något förslag med syfte att ändra de materiella förutsättningarna

i 12 § 2 mom. KL för om- och nytaxering har inte lagts fram.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Omredigering av författningstexten

Kommittéerna föreslår att den fjärde avdelningen i TF, vilken rör särskild

fastighetstaxering och som ej är uppdelad på avsnitt, får en indelning

likartad den som nu gäller beträffande den tredje avdelningen i TF, vilken

behandlar allmän fastighetstaxering. Därigenom kommer det kronologiska

förloppet vid taxeringen och i besvärsprocessen att i huvudsak följas.

I TF:s fjärde avdelning bör därför enligt kommittéerna införas avsnitt

med följande rubriker: I. Om taxeringsorganisationen, (174—177 §§),

II. Om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration m. in., (178—

182 §§), III. Om förberedande åtgärder, (183—184 §§), IV. Om de särskilda

fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m. m„ (185—195 §§), V. Om

besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut, (196 §), VI. Om

prövningsnämndernas verksamhet, (197 §), VII. Om besvär över prövningsnämnds

beslut och kammarrättens utslag, (198 och 199 §§), VIII. Om besvär

i särskild ordning, (200 §), IX. Övriga bestämmelser om besvär, (201

och 202 §§), X. Om straff, (203 och 204 §§), XI. Gemensamma bestämmelser,

(205 §).

I samband med omredigeringen föreslås vissa delar av nuvarande paragrafer

flyttade till andra paragrafer. Vidare föreslås att innehållet i vissa

paragrafer flyttas.

Remissyttrandena

Målsättningen att anpassa reglerna om förfarande, besvär och rättelser

vid särskild fastighetstaxering efter dem som numera gäller vid den allmänna

fastighetstaxeringen tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Riksskattenämnden tillstyrker att förfarandet vid den särskilda fastighetstaxeringen

i görlig mån anpassas efter vad som gäller i motsvarande

hänseenden vid den allmänna fastighetstaxeringen.

CFU och Föreningen Sveriges fögderichefer finner det angeläget att föreskrifterna

för den särskilda fastighetstaxeringen anpassas till motsvarande

bestämmelser för allmän fastighetstaxering. Även Svenska försäkringsbolags

riksförbund finner det helt riktigt att en sådan anpassning sker så att

största möjliga enhetlighet uppnås.

Endast länsstyrelsen i Skaraborgs län redovisar betänkligheter mot förslaget

att anpassa bestämmelserna om särskild fastighetstaxering efter bestämmelserna

för allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser att det kan

ifrågasättas om så omfattande omreglering av den särskilda fastighetstaxeringen

som den ifrågasatta nu skall företas med hänsyn till att länsstyrelserna

står inför en omfattande omorganisation med betydande förändringar

av arbetsuppgifterna för åtskillig länsstyrelsepersonal. Länsstyrelsen framhåller

att de principer som gällt vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

skall gälla även vid de särskilda fastighetstaxeringarna fram till nästa all
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

männa fastighetstaxering. De förarbeten som gjorts vid den allmänna fastighetstaxeringen

kan därför komma till användning även vid de särskilda

fastighetstaxeringarna. Behovet av nya regler är därför enligt länsstyrelsens

mening inte så stort och de ytterligare kompletteringar, som kan erfordras,

anser länsstyrelsen i huvudsak kunna rymmas inom ramen för nuvarande

lagstiftning.

Det övervägande antalet remissinstanser har anslutit sig till förslaget att

omredigera författningstexten efter det kronologiska förloppet av processen.

Kammarrätten har intet att erinra mot den föreslagna omredigeringen

av författningstexterna. Genom den tekniska anpassningen av bestämmelserna

om allmän fastighetstaxering vinner man enligt kammarrättens mening

avsevärda fördelar i fråga om såväl översiktlighet som tillämpning.

Riksskattenämnden, som tillstyrker att kommittéförslaget läggs till grund

för lagstiftning, framhåller bl. a. att fördelar vinns i fråga om översiktlighet

genom en anpassning av bestämmelserna för särskild fastighetstaxering

efter vad som i motsvarande hänseenden gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen.

Lantmäteristijrelsen uttalar att den föreslagna omredigeringen

i allt väsentligt synes ändamålsenlig.

Mot den föreslagna omredigeringen bär betänkligheter framförts endast

av länsstyrelserna i Hallands och Skaraborgs län.

Länsstyrelsen i Hallands län diskuterar lämpligheten av den föreslagna

lagtekniska utformningen. Det föreslagna utbyggandet av avdelningen

om särskild fastighetstaxering skulle enligt länsstyrelsens uppfattning i

många stycken innebära en ren avtryckning av bestämmelser som redan

finns i kapitlen om inkomsttaxering eller allmän fastighetstaxering. Det

sätts i fråga om denna upprepning är nödvändig, i all synnerhet som hänvisningar

ändå i stor utsträckning skett till vad som gäller om inkomsttaxering

och allmän fastighetstaxering.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att omredigeringen av författningstexten

visserligen medför att det kronologiska förloppet i den särskilda fastighetstaxeringen

och besvärsprocessen blir mera följdriktigt beskrivet än

i nu gällande bestämmelser. Å andra sidan innebär omarbetningen att man

tynger texten mer och gör författningen vidlyftigare än vad som kan anses

nödvändigt genom att man i stället för hänvisningen till bestämmelserna

om årlig taxering och allmän fastighetstaxering måste göra åtskilliga upprepningar.

Med hänsyn till den särskilda fastighetstaxeringens trots allt begränsade

betydelse ifrågasätter länsstyrelsen nödvändigheten av så betydande

ingrepp. Länsstyrelsen förklarar sig därvid ha fäst avseende vid att

man inom en relativt nära framtid antagligen ändå måste företa genomgripande

omredigeringar med hänsyn till riksskatteverkets tillkomst och

länsstyrelsernas omorganisation den 1 juli 1971.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr i60 år 1970

Taxeringsorganisationen

Särskilda fastighetstaxeringsnämnder och distrikt

Nuvarande ordning m. m.

Särskild fastighetstaxering utförs nu inom varje lokalt taxeringsdistrikt

av dettas lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid indelningen i taxeringsdistrikt

förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fastighetstaxering

än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § första

stycket TF).

Bestämmelserna i TF om taxeringsnämndernas verksamhet m. m. beträffande

taxeringen för inkomst och förmögenhet skall äga motsvarande tilllämpning

vid den särskilda fastighetstaxeringen (174 § andra stycket TF).

Fastighetstaxeringskommittéerna uttalade i sitt betänkande SOU 1968:32

(s. 96) bl. a. att resultaten av särskilda fastighetstaxeringar, vilkas omfattning

för övrigt varierade kraftigt från år till år och de olika taxeringsdistrikten

emellan, visade att de därvid åsatta taxeringsvärdena ofta blivit ojämna.

Till stor del ansågs detta bero på att den särskilda fastighetstaxeringen i

regel åvilade lokala taxeringsnämnder, vilkas huvuduppgift låg inom inkomst-

och förmögenhetstaxeringens område och vilkas insikter i fastighetstaxering

inte sällan var begränsade. Det förekom sålunda att varken ordförande

eller övriga ledamöter i en dylik nämnd deltagit i närmast föregående

allmänna fastighetstaxering och till följd därav inte hade någon direkt erfarenhet

av de värderingsprinciper eller den taxeringsteknik som då tillämpades.

Man kunde också i fråga om många taxeringsdistrikt konstatera att

taxeringsvärdenivån för fastigheter som taxerats vid särskild fastighetstaxering

överskridit taxeringsvärdenivån vid senaste allmänna fastighetstaxering.

Förhållandet torde enligt kommittéernas uppfattning bero på att man

— mot gällande författningar — tagit hänsyn till den allmänna prishöjning

som ägt rum efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen.

För att uppnå bättre ordning i berörda hänseende föreslog kommittéerna

att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skulle finnas för särskild fastighetstaxering

och att dessa nämnders verksamhetsområde skulle benämnas

särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. Sådant distrikt borde utgöras av kommun

eller del av kommun. När särskilda skäl förelåg borde två eller flera

kommuner kunna sammanföras till ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt.

Distriktsindeiningen borde beslutas av länsstyrelsen senast den 30 november

året före taxeringsåret.

Länsstyrelsen skulle, enligt kommittéernas förslag av år 1968, förordna

ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd samtidigt med att distriktsindeiningen

skedde. Samtidigt skulle en person utses att vara ledamot i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nämnden såsom kronoombud. Under december samma år skulle fullmäktige

i vederbörande kommun eller kommuner välja ledamöter i den särskilda

fastighetstaxeringsnämnden. Om ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt bestod

av flera än en kommun skulle länsstyrelsen förordna om hur många ledamöter

som skulle utses inom de olika kommunerna. Sammanlagda antalet

nämndledamöter borde dock utgöra minst tre och högst åtta, varvid det

skulle tillses att om ett distrikt bestod av flera kommuner minst en ledamot

valdes för varje kommun. För varje ledamot som valts av kommun skulle

också väljas en suppleant.

I prop. 1968: 154 (s. 111) uttalade departementschefen efter remissbehandlingen

av kommittéernas förslag bl. a., att hans intryck var att en överväldigande

del av de remissinstanser som hade erfarenhet av det praktiska

taxeringsarbetet betraktade de nuvarande förhållandena på den särskilda

fastighetstaxeringens område som otillfredsställande och ansåg att inrättandet

av särskilda nämnder skulle ge avsevärd förbättring av taxeringsresultaten

när det gällde rättvisa och likformighet. Därmed kunde man vinna

lättnader i arbetet för de högre instanserna. Departementschefen förklarade

sig vara beredd att i princip medverka till inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder

i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittéerna

föreslagit. Han ansåg emellertid i motsats till kommittéerna och flertalet remissinstanser

inte att dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under

år 1969. Det föreföll honom lämpligare att låta det nya systemet för särskild

fastighetstaxering gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering

ägt rum.

Kommittéförslaget

I kommittéförslaget framhålls att de skäl som framfördes år 1968 för en

omorganisation av taxeringsorganisationen i första instans vid den särskilda

fastighetstaxeringen alltjämt föreligger. Behovet av en sådan omorganisation

sägs nu framstå ännu klarare till följd av erfarenheterna vid 1970

års allmänna fastighetstaxering. Vid denna taxering har nämligen en utvecklad

värderings- och administrationsteknik kommit till användning, grundad

främst på anvisningar av riksskattenämnden. Denna teknik föreslås använd

även vid de särskilda fastighetstaxeringarna. Det förefaller kommittéerna

orealistiskt att utgå från att de lokala taxeringsnämnderna skall hinna

tillägna sig denna teknik.

1968 års förslag om omorganisation av nämnder och distrikt vid den särskilda

fastighetstaxeringen förordas därför av kommittéerna nu bli genomfört

med vissa tillägg och ändringar. Särskilda fastighetstaxeringsnämnder

med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt såsom verksamhetsområde bör

enligt kommittéförslaget finnas fr. o. m. 1971 års särskilda fastighetstaxering.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstyrelsen skall enligt kommittéförslaget vidare, efler hörande av lokal

skattemyndighet, senast den 30 november under året före taxeringsåret,

indela länet i särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Vid distriktsindelningen

bör länsstyrelsen normalt låta en kommun (eller kommunblock om kommunsammanslagning

ej sker per den 1 januari 1971) utgöra ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt.

Emellertid måste länsstyrelsen beakta att frekvensen

av fastighetsbildnings- och bebyggelseförändringar inom olika delar av

en kommun kan behöva föranleda uppdelning av kommunen i flera distrikt.

Någon begränsning av länsstyrelsens handlingsfrihet vid distriktsindelningen

bör enligt kommittéförslaget inte inskrivas i författningen.

Med utgångspunkterna i kommittéförslaget kan fastighetstaxeringsdistrikt

vid 1971 års och de närmast därpå följande årens taxeringar beräknas

bli i genomsnitt 350 å 400.

Kommittéerna föreslår att antalet ledamöter i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden

skall vara, förutom ordföranden, lägst fyra och högst

åtta. Länsstyrelsen bör få bestämma antalet ledamöter med hänsyn till

distriktets omfattning.

Ordföranden och ytterligare en ledamot bör enligt kommittéerna utses av

länsstyrelsen samtidigt med distriktsindelningen, dvs. senast den 30 november

året före taxeringsåret. Övriga ledamöter och en suppleant för envar

av dessa bör väljas av kommunfullmäktige, vid kommunsammanslagning

den 1 januari 1971 av fullmäktige som valts under hösten 1970. Om

distriktet består av mer än en kommun bör länsstyrelsen få bestämma hur

många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna. Kommunernas

val bör liksom nu gäller äga rum senast den 31 december året före

taxeringsåret. Frågan om vilka ledamöter som är valbara m. m. bör regleras

på samma sätt som vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, alltså enligt

13 § TF. Besvär över val av ledamöter och suppleanter bör kunna anföras i

samma ordning som i 133 § 2 mom. är föreskrivet beträffande den allmänna

fastighetstaxeringen.

I kommittéförslaget framhålls att erfarenheterna av 1970 års allmänna

fastighetstaxering med nya och tekniskt mera komplicerade värderingsnormer,

som skall tillämpas fram till nästa allmänna fastighetstaxering, gett

vid handen att det inom fastighetstaxeringsnämnderna finns behov av en

ledamot med yrkesmässig sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Vid

den senaste allmänna fastighetstaxeringen tillgodosågs detta behov till viss

del genom fastighetstaxeringsombuden. Som fastighetstaxeringsombud

tjänstgjorde i tätorter och angränsande områden övervägande lantmätare

och stadsingenjörer, i genuina jordbruksområden agronomer och i några

skogsdistrikt jägmästare. Dessa fastighetstaxeringsombud svarade framför

allt för utarbetandet av markvärdekartor och upprättandet av byggnadsvärdetabeller.

Några fastighetstaxeringsombud finns inte och föreslås

ej heller skola finnas vid särskild fastighetstaxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Kommittéerna framhåller angelägenheten av att samma värderingsnormer

praktiseras vid särskild fastighetstaxering som vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen och föreslår att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen

förordnade ledamoten i särskild fastighetstaxeringsnämnd skall

antas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.

Det synes kommittéerna ändamålsenligt även att länsstyrelserna nu får i

behövlig utsträckning ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark,

industrier och andra speciella slag av fastigheter.

Lokal skattemyndighet bör åläggas att i den omfattning Kungl. Maj :t eller

länsstyrelsen bestämmer medverka i taxeringsarbetet.

Remissyttrandena

Kommittéernas förslag att särskilda fastighetstaxeringsnämnd

e r och särskilda fastighetstaxeringsdistrikt

skall inrättas har rönt ett positivt mottagande i remissyttrandena. Det tillstyrks

av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, såsom kammarkollegiet,

statskontoret, kammarrätten, riksskattenämnden, statens vattenfallsverk,

lantmät er istyr elsen, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms,

Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands

och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Samfundet för fastighetsvärdering

samt Sveriges fastighetsägareförbund. Övriga remissinstanser

har lämnat förslaget utan erinran.

Statskontoret anför att utvecklingen under senare år på flera länsstyrelser

gått i riktning mot att bryta ut den särskilda fastighetstaxeringen från

de lokala taxeringsnämnderna. Statskontoret tillstyrker att den särskilda

fastighetstaxeringen frikopplas på föreslaget sätt mot bakgrund av behovet

att nå specialisering i arbetet i första instans.

Kammarrätten förklarar sig kunna vitsorda att den hittills gällande ordningen

varit behäftad med allvarliga brister. Det har klart framgått att inkomsttaxeringsnämnderna

ej varit lämpade att handha ärenden om särskild

fastighetstaxering. Den i betänkandet föreslagna nya ordningen med

särskilda fastighetstaxeringsnämnder är därför enligt kammarrättens mening

befogad. Den föreslagna organisationen synes ändamålsenlig och ägnad

att råda bot för hittills förekommande brister vid den särskilda fastighetstaxeringen

vad gäller såväl rättvisa och likformighet vid taxeringen

som övervakningen av att gällande bestämmelser verkligen kommer att tilllämpas.

Riksskattenämnden anför att den årliga särskilda fastighetstaxeringen,

som hittills utförts av de lokala taxeringsnämnderna med främsta uppgift

att verkställa taxering av inkomst och förmögenhet, enligt riksskattenämndens

mening ej fungerat tillfredsställande. Det föreligger därför enligt riks
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

skattenämndens mening ett starkt behov av en omorganisation. Redan i sitt

remissyttrande över kommittéernas betänkande Fastighetstaxeringens regler

och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte riksskattenämnden det då

framlagda förslaget om inrättande av särskilda fastighetstaxeringsnämnder

med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Kommittéerna

har nu fullföljt och utvecklat detta förslag. Riksskattenämnden

anser det vara av vikt att förslaget nu genomförs. Den föreslagna omorganisationen

och sammansättningen av nämnderna kommer enligt riksskattenämndens

mening att skapa förutsättningar för ett från likformighets- och

rättvisesynpunkt bättre taxeringsresultat än tidigare. Genom den föreslagna

organisationen vinns också kontinuitet i fastighetstaxeringen på så sätt att

de erfarenheter, som vunnits vid de allmänna fastighetstaxeringarna, bättre

kan utnyttjas vid de årliga särskilda fastighetstaxeringarna.

Lantmäteristijrelsen framhåller att det kanske viktigaste förslaget i betänkandet

är det som avser ett genomförande av särskilda fastighetstaxeringsnämnder

med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Den nuvarande organisationen

där inkomsttaxeringsnämnderna även handhar de årliga fastighetstaxeringarna

är från många synpunkter inte tillfredsställande. För att

hålla kvalitén vid de särskilda fastighetstaxeringarna på en rimlig nivå bör

arbetet anförtros åt särskilda nämnder, som har detta som sin huvuduppgift.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att den omfattande markexploateringen

och utvecklingen på fastighetsmarknaden i övrigt i detta län ställer

ökade krav på den särskilda fastighetstaxeringen. Inrättandet av särskilda

fastighetstaxeringsnämnder, vilket föreslagits i betänkandet, synes länsstyrelsen

ägnat att förbättra taxeringsresultatet. Länsstyrelsen förklarar att

länsstyrelsen i flertalet kommuner i länet inrättat särskilda taxeringsdistrikt

för fastighetstaxeringen.

Sveriges fastighetsägareförbund ansluter sig till förslaget att särskilda

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas. Förbundet anser att detta innebär

ett steg i rätt riktning, då man inte torde kunna förutsätta att de lokala

taxeringsnämnderna har kompetens för uppgiften att pröva omtaxeringar

av fastigheter med de svårbedömbara problem, som ofta kan uppstå i samband

därmed. Det har därför inträffat, att den särskilda fastighetstaxeringen

blivit ojämn och att taxeringen ofta blivit alltför hög på grund av att

man tagit hänsyn till prisstegringen på fastigheter som inträtt efter den senaste

allmänna fastighetstaxeringen — ett förfarande som står i strid mot

bestämmelserna i 12 § 2 mom. andra stycket KL. Då särskilda fastighetstaxeringsnämnder

nu avses skola inrättas synes detta kunna leda till ett

mera tillfredsställande resultat.

Några remissinstanser har yttrat sig i frågan om de särskilda fastighetstaxeringsdistriktens

storlek.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstyrelsen i Kalmar län vill i detta sammanhang trycka på att ej blott

det beräknade antalet ny- och omtaxeringar av fastigheter inom kommunen

utan även kommunens arealmässiga storlek kan medföra att en uppdelning

av kommunen i flera distrikt blir nödvändig. Inom alltför stora distrikt

kommer nämndens ledamöter inte att kunna besitta den för fastighetstaxeringen

så viktiga ortskännedomen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att flera landskommuner i

allmänhet torde kunna sammanföras till ett taxeringsdistrikt.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att enligt tillgänglig statistik för

taxeringsåren 1967—1969 antalet ny- och omtaxeringar av fastighet i länet

uppgår till 3 000—4 000 per år, vilket per kommun (kommunblock) i länet

motsvarar i genomsnitt ca 200—250 per år. En anknytning av distriktsindelningen

direkt till den nya kommunindelningen (resp. kommunblocksindelningen)

kommer alltså att i vissa distrikt inte ge en normal arbetsbörda.

Det måste därför betecknas som tillfredsställande att man slopat kommunbandet

i de nya ifrågasatta bestämmelserna så att man för den särskilda

fastighetstaxeringen kan skapa speciella nämnder, varigenom kravet på likformighet

och önskemålet om bättre anknytning till den allmänna fastighetstaxeringens

värderingsprinciper kan tillgodoses. Å andra sidan kan detta

tänkas medföra tillskapande av till ytvidden så stora taxeringsdistrikt att

med den föreslagna begränsningen av antalet ledamöter i den särskilda

nämnden kravet på god kännedom om förhållanden på orten och om den

ifrågavarande fastigheten i synnerhet inte kan tillgodoses. Denna konsekvens

kan självfallet i viss mån undvikas om man ger nämnden vidgade möjligheter

— bl. a. i ekonomiskt hänseende —- att besiktiga till ny- och omtaxering

aktuella fastigheter.

Sveriges jordägareförbund anser att det i betraktande av kommunsammanslagningarna

vid kommande årsskifte är av vikt att ej för stora distrikt

tillskapas. Ett distrikt för den särskilda fastighetstaxeringsnämnden bör

därför inte vara större än det område, som en nuvarande kommun omfattar.

Man kan enligt förbundets mening inte begära att invånarna i de nya storkommunerna

har tillräcklig lokalkännedom, och detta gäller i synnerhet då

en landsbygdskommun uppgår i en större tätort.

Statskontoret föreslår beträffande antalet nämndledamöter i

distrikt, som omfattar endast en kommun eller del därav, att nämnden bör

omfatta fyra ledamöter.

Förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde

nämndledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering

har i huvudsak upptagits positivt. Förslaget tillstyrks

eller lämnas utan erinran av riksskattenämnden, domänverket, lantmäteristyrelsen,

skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, Svenska

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 160 år 1970

försäkringsbolags riksförbund, Samfundet för fastighetsvärdering och Sveriges

fastighetsägareförbund.

Domänverket hälsar med tillfredsställelse förslaget att till fastighetstaxeringsnämnderna

knyta ledamot med yrkesmässig sakkunskap.

Lantmäteristgrelsen anser i likhet med kommittéerna att endera ordföranden

eller den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten skall vara

kunnig i fastighetsvärdering. I första hand bör fastighetstaxeringsombudet

komma i fråga. Styrelsen förklarar sig för sin del beredd söka föranstalta så

att lantmätare som får dylikt uppdrag även får möjlighet att i viss utsträckning

utföra sina uppgifter i nämnden under tjänstetid. Styrelsen är givetvis

även beredd låta personal inom lantmäteristaten i tjänsten biträda nämnden

i frågor som ligger inom verkets arbetsområde.

Skogsstyrelsen förklarar sig vara positiv till förslaget och är införstådd

med att då personal från skogsvårdsorganisationen anlitas, detta kan kräva

ett ianspråktagande under vederbörandes ordinarie arbetstid vartill tjänstledighet

i viss utsträckning skulle behöva beviljas.

Samfundet för fastighetsvärdering anser det lämpligt att fastighetstaxeringsombud

vid 1970 års allmänna fastighetstaxering anlitas för uppgiften

att vara värderingssakkunnig ledamot i nämnden.

Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Skaraborgs län är kritiska mot

förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde nämndledamoten

skall besitta sakkunskap i fastighetsvärdering.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser det vara helt orealistiskt att räkna med

att de personer, som vid 1970 års allmänna fastighetstaxering fungerat såsom

fastighetstaxeringsombud, skulle annat än undantagsvis vara villiga

att åta sig uppdrag som ordförande eller ledamot av särskild fastighetstaxeringsnämnd

med hänsyn till den påräkneliga ersättningen för sådana

uppdrag. Den för fastighetstaxeringen viktiga kontinuiteten kan enligt länsstyrelsens

mening bäst uppnås genom att man försöker besätta ordförandeposterna

i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna med personer som

varit ordförande i fastighetstaxeringsnämnd vid 1970 års allmänna fastighetstaxering.

I den mån sådana personer även kan anses vara värderingssakkunniga

bör dessa givetvis i första hand engageras. Enligt länsstyrelsens

mening bör därför i den föreslagna lydelsen av 175 § andra stycket TF ordet

”skall” utbytas mot ”bör”.

Länsstyrelserna i Hallands och Skaraborgs län anser att föreskriften bör

utgå. Länsstyrelsen i Hallands län anför att i begreppet sakkunskap får anses

ligga krav på dokumenterad utbildning eller erfarenhet. Vid brist på

kandidater med dylik sakkunskap eller då tillgängliga kandidater av detta

slag inte bedöms lämpliga för taxeringsuppdrag bör länsstyrelsen kunna utse

även andra personer. Föreskriften bör kunna ersättas med en mindre kategoriskt

utformad rekommendation, eventuellt i anvisningar från riksskattenämnden.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län kan inte finna någon anled
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

ning för den ifrågasatta föreskriften. Självfallet ligger det, säger länsstyrelsen,

i varje länsstyrelses intresse att denna sakkunskap finns men absolut

krav härpå bör ej uppställas.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund förutsätter att genom mångårigt

deltagande i fastighetstaxering vunna erfarenheter skall värdesättas

lika högt som avlagda examina eller annan speciell kunskap på hithörande

område.

Förslaget om bestämmelse om att länsstyrelsen i erforderlig utsträckning

skall ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

förfogande för taxering av skog och skogsmark, industrier och andra speciella

slag av fastigheter behandlas av några remissinstanser.

Skogsstyrelsen anför att styrelsen uppmärksammat att länsstyrelse även

vid särskild fastighetstaxering skall kunna förordna sakkunniga att biträda

vid taxering av skog och skogsmark. Styrelsen, som utgår ifrån att

personal från skogsvårdsorganisationen därvid kan komma i fråga, ställer

sig positiv och är införstådd med att detta kräver ett ianspråktagande av

sakkunnig under ordinarie arbetstid, vartill tjänstledighet i viss utsträckning

skulle behöva beviljas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår möjlighet att förordna även konsulenter

för taxering av vattenfallsfastigheter.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att den föreslagna bestämmelsen kan

utgå då någon anledning att beträffande den särskilda fastighetstaxeringen

förordna särskilda sakkunniga att biträda nämnderna enligt länsstyrelsens

erfarenhet inte finns.

Några remissinstanser har anfört kritik mot den föreslagna b e n ä mningen

på de nya taxeringsnämnderna och taxeringsdistrikten. CFU,

länsstyrelsen i Hallands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi

och Föreningen Sveriges fögderichefer anser att det inte är nödvändigt med

tillägget ”särskild” resp. ”särskilt” framför fastighetstaxeringsnämnd och

fastighetstaxeringsdistrikt. CFU anför bl. a. att formuleringarna på ett flertal

ställen i TF blir lättare om ordet ”särskild” resp. ”särskilt” slopas.

Risk för missuppfattning kan man vid behov undvika genom tillägget

”för särskild fastighetstaxering”. Så länge fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsfält

är geografiskt avgränsat område, t. ex. kommun, bör enligt

CFU:s mening ”särskild” och ”särskilt” inte användas. Därmed kan ordet

”särskild” förbehållas för det fall man i framtiden vill inrätta särskilda

fastighetstaxeringsnämnder för taxering av viss grupp av fastigheter, t. ex.

industrifastigheter. Med denna förenkling får man dessutom överensstämmelse

med inkomsttaxeringens användning av ordet särskild taxeringsnämnd.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att det skulle

vara onödigt tyngande och terminologiskt inte konsekvent att kalla den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nämnd som handhar särskild fastighetstaxering för särskild fastighetstaxeringsnämnd

och distrikt för sådan taxering för särskilt fastighetstaxeringsdistrikt.

Man har inte på detta sätt bestämningen ”allmän” vid den allmänna

fastighetstaxeringen. Någon olägenhet av att också vid den särskilda

fastighetstaxeringen tala endast om fastighetstaxeringsnämnd och fastighetstaxeringsdistrikt

har inte synts föreligga.

Taxeringsförfarandet

Deklarationsskyldighet m. m.

Nuvarande ordning

I 174 § andra stycket TF föreskrivs att i förordningen meddelade gemensamma

bestämmelser för inkomst- och förmögenhetstaxeringen om deklarationer

och andra uppgifter skall äga motsvarande tillämpning vid den särskilda

fastighetstaxeringen.

Deklarationsskyldigheten regleras i 175 § 1 mom. första och andra styckena

TF, vari föreskrivs att fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare

är skyldig att utan anmaning avge särskild fastighetsdeklaration till

ledning för fastighetens taxering, om vid ingången av år då allmän fastighetstaxering

inte äger rum beträffande viss fastighet förhållande förelegat

av beskaffenhet att böra jämlikt 12 § 2 mom. KL föranleda åsättande av

nytt taxeringsvärde. Om fastighet eller komplex av fastigheter, som vid

senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter uppdelats

mellan flera ägare eller innehavare, skall deklaration avges av alla beträffande

envars del av taxeringsenheten. I tredje stycket samma moment

föreskrivs att särskild fastighetsdeklaration skall avfattas på blankett enligt

fastställt formulär och innehålla upplysning om det förhållande som

skall föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde. I övrigt gäller om sådan

deklaration bestämmelserna om allmän fastighetsdeklaration i tillämpliga

delar.

I 175 § 2 mom. TF sägs att ägare är deklarationsskyldig efter anmaning

även om han anser att sådant förhållande som sagts i första momentet samma

paragraf inte förelegat. I 3 mom. föreskrivs skyldighet att efter anmaning

lämna uppgift till ledning för taxeringen även om andra förhållanden

än dem som anges i deklarationsformuläret.

Enligt 175 § 4 mom. första stycket TF skall särskild fastighetsdeklaration,

som skall avges utan anmaning, avlämnas senast den 15 februari. Enligt

andra stycket i samma moment skall bestämmelserna om inkomst- och förmögenhetstaxeringen

i 34 § 4 mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§ äga motsvarande

tillämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen i fråga om

plats för avlämnande av särskild fastighetsdeklaration samt i fråga om an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

maning rörande deklaration eller uppgift till ledning vid särskild fastighetstaxering

liksom i fråga om delgivning.

Uppgiftsskyldighet för annan än ägare föreligger enligt 176 § TF efter

anmaning för brandförsäkringsanstalt beträffande uppgift till ledning vid

särskild fastighetstaxering rörande försäkringsvärdet på byggnader, som är

försäkrade hos anstalten mot brandskada. Vidare föreskrivs i 139 § 1 mom.

tredje stycket att byggnadsnämnd skall underrätta lokal skattemyndighet

om beviljat byggnadslov inom myndighetens verksamhetsområde senast en

månad efter det beslutet om byggnadslov meddelades. Enligt kungörelsen

(1970:29) om ändring i kungörelsen (1953:479) angående skyldighet för

inskrivningsdomare att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m. m.

skall inskrivningsdomare senast den 15 i varje månad till lokal skattemyndighet

lämna avskrifter av bevis på de lagfarter som meddelats under den

nästföregående månaden. Likaså senast den 15 i varje månad får lokal skattemyndighet

från vederbörande förrättningsmyndighet uppgifter om de fastigheter

som under den sistlidna månaden införts i eller uteslutits ur jordoch

fastighetsregister m. m. /35 § förordningen (1908: 74) angående jordregister

och 37 § förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om

fastighetsregister för stad/.

Kommittéförslaget

I kommittéförslaget framhålls att deklarationsskyldigheten är beroende i

första hand av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl enligt 12 §

2 mom. KL föreligger. Detta förhållande kan enligt kommittéernas mening i

och för sig inte anses tillfredsställande. Kommittéerna anser emellertid det

vara svårt att ersätta de nuvarande reglerna för deklarationsskyldighet med

annat än en skyldighet för samtliga fastighetsägare att varje år avlämna

fastighetsdeklaration. Att införa en så omfattande deklarationsskyldighet

anses dock inte böra övervägas nu. Därför föreslås att bestämmelserna om

deklarationsskyldighet bibehålls. Då ägare av varje registerfastighet, beträffande

vilken ny- eller omtaxeringsskäl föreligger, skall vara deklarationsskyldig

finns enligt kommittéerna däremot inte anledning att låta även de i

andra stycket samma paragraf intagna bestämmelserna kvarstå.

Deklarationsblanketterna för särskild fastighetsdeklaration bör enligt

kommittéerna i allt väsentligt vara lika dem som använts vid senaste allmänna

fastighetstaxering. Samma slag av uppgifter bör sålunda lämnas

som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Dock föreslås på grundval av

erfarenheterna vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, att uppgifter om

för fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall

innefattas i fastighetsdeklarationen.

Byggnadsnämnderna har viss uppgiftsplikt, framhålls det i kommittéförslaget.

Erfarenheterna från 1970 års allmänna fastighetstaxering sägs

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

emellertid visa att de uppgifter om byggnadslov som då stod fastighetstaxeringsnämnderna

till förfogande inte var till sådant gagn vid taxeringen som

antagits. Uppgifterna var ofta alltför kortfattade och ibland för hand komprimerade

på sammanställningslistor. Oavsett om så var fallet eller ej gjordes

många hänvändelser till byggnadsnämnderna för att få fram upplysningar

om hustyps-, storleks-, ålders- och standarddata för villor och hyreshus,

som skulle taxeras. Dessa erfarenheter har lett till att önskemålet om att

byggnadsnämndernas uppgiftslämnande hädanefter skall ske på centralt

fastställda, enhetligt utformade formulär, som tillgodoser behovet av uppgifter

för jämförelse med och komplettering eller korrigering av uppgifter i

avlämnade fastighetsdeklarationer.

Kommittéerna föreslår därför att skyldigheten för byggnadsnämnd att

senast en månad efter det beslut fattats om byggnadslov rapportera beslutet

till lokal skattemyndighet utbyts mot en bestämmelse om att byggnadsnämnd

skall senast två veckor efter utgången av varje kvartal på blanketter

enligt fastställda formulär till lokala skattemyndigheten inge uppgifter om

byggnader, som avses i de av nämnden under kvartalet beviljade byggnadsloven.

Anspråken på byggnadslovsrapporteringens fullständighet bör enligt

kommittéernas mening inte ställas för höga i de fall byggnadsnämnderna

ännu ej har tillräcklig kapacitet för sådan rapportering. Uppgifterna från

byggnadsnämnd liksom också inkomna uppgifter om ändringar i jord- och

fastighetsregister efter laga förrättning och uppgifter från planmyndigheter

och lantbruksnämnder bör enligt kommittéförslaget kunna utnyttjas också

för att påminna fastighetsägare om deklarationsskyldigheten.

I mån av behov bör enligt kommittéförslaget de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

alltjämt kunna från försäkringsbolag inhämta uppgifter

om brandförsäkringsvärden på byggnader, som är aktuella för ny taxering.

Bestämmelsen om skyldighet för brandförsäkringsbolag att på anmaning

lämna uppgift om brandförsäkringsvärden föreslås således oförändrad i

sakligt hänseende.

Även ägares skyldighet att efter anmaning avge deklaration eller lämna

uppgifter om andra förhållanden än dem som finns angivna i deklarationsformuläret

föreslår kommittéerna skola kvarstå.

Kommittéerna erinrar om att taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt

prövningsnämnd nu har rätt att utfärda anmaning. Det tillägget bör göras

att även lokal skattemyndighet får sådan rätt. Skälet till det är enligt kommittéförslaget

att den lokala skattemyndigheten i största möjliga utsträckning

bör utföra expeditionella sysslor för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

samt fungera som deras kansli. Av samma skäl bör lokal skattemyndighet

vid den särskilda fastighetstaxeringen sända ut den erinran som

nu föregår anmaningen vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen

som vid den särskilda fastighetstaxeringen.

Fastighetsdeklarationerna skall enligt nu gällande bestämmelser avläm
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nas till länsstyrelsen, lokal skattemyndighet eller taxeringsnämndens ordförande

senast den 15 februari under taxeringsåret. Dessa bestämmelser

föreslås oförändrade med endast den ändringen att deklarationer ej längre

skall kunna inges till ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd. Ändringsförslaget

överensstämmer med kommittéernas övriga förslag att avlasta

ordföranden vissa kanslifunktioner genom att överföra dem på lokal

skattemyndighet.

Enligt kommittéförslaget bör dessutom vissa gemensamma bestämmelser

för inkomst- och förmögenhetstaxeringen rörande deklarationer och andra

uppgifter gälla även vid den särskilda fastighetstaxeringen.

Remissyttrandena

Några remissinstanser har framhållit svårigheten för fastighetsägare att

på grund av nu gällande och föreslagna bestämmelser avgöra om han är

deklarationsskyldig eller ej.

Kammarrätten anför att det enligt kammarrättens mening är uteslutet att

avfordra fastighetsägare fastighetsdeklaration varje år. Möjligen skulle

man kunna tänka sig att fastighetsägaren t. ex. i samband med avgivande av

självdeklaration åläggs lämna upplysning om fastigheten undergått någon

förändring av betydelse eller ej under beskattningsåret. Det är uppenbart att

stora olägenheter är förenade med att uppgiftsskyldigheten grundas på bestämmelserna

i 12 § 2 mom. KL angående omtaxering av fastighet under

löpande taxeringsperiod. Lagrummet är synnerligen svårtolkat och numera i

viktiga delar föråldrat. Såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna

ställs därför f. n. inför stora svårigheter vid bedömning av deklarationsskyldigheten.

Enligt kammarrättens erfarenhet — som för övrigt bestyrks

av den i betänkandet redovisade specialundersökningen — synes omtaxering

i huvudsak inskränka sig till sådana fall, där en påtaglig fysisk förändring

inträffat under löpande taxeringsperiod. Andra fall av inte mindre vikt,

såsom ändringar i fastighets beskattningsnatur och skatteplikt, har däremot

ofta inte beaktats. En viss förbättring kan möjligen förväntas efter genomförande

av den föreslagna organisationen med särskilda fastighetstaxeringsnämnder

och vidgad möjlighet till övervakning genom den ökade uppgiftsskyldigheten

för byggnadsnämnd m. m., som föreslagits i kommittéförslaget.

Enligt kammarrättens mening torde emellertid en tillfredsställande

bestämning av deklarationsskyldighetens omfattning inte kunna nås utan

en genomgripande omarbetning av 12 § 2 mom. KL. Det är angeläget att en

sådan kommer till stånd så snart som möjligt.

Riksskattenämnden säger sig dela kommittéernas uppfattning att det inte

är tillfredsställande att deklarationsskyldigheten i första hand är beroende

av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl föreligger enligt 12 § 2

mom. KL och att detta förhållande inte kan anses tillfredsställande. Det

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

kan enligt riksskattenämndens mening inte anses tillfredsställande att deklarationsskyldigheten

är beroende av den skattskyldiges egen bedömning av

t. ex. huruvida hans fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så

förhöjts att taxeringsvärdet med anledning därav skall höjas med minst en

femtedel. Med hänsyn till de skärpta straffbestämmelser, som föreslås införda

för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet, anser riksskattenämnden

det angeläget att — i den mån deklarationsskyldigheten vid särskild

fastighetstaxering även framdeles skall vara knuten till 12 § 2 mom.

KL — detta lagrum utformas på ett sådant sätt, att den skattskyldige erhåller

erforderlig ledning för sin bedömning. Även andra skäl talar för en

översyn av bestämmelserna i 12 § 2 mom. KL. Bestämmelserna är föråldrade

och har inte anpassats efter samhällsutvecklingen. De reglerar exempelvis

inte sådana på taxeringsvärdet inverkande förhållanden som fabriksnedläggelser

i anledning av den pågående strukturomvandlingen i samhället,

bebyggelseplaner m. m. Kommittéerna har anmärkt att de haft under behandling

förslag till ändring och viss utvidgning av bestämmelserna i 12 § 2

mom. KL men att de stannat för att ej framlägga sådana förslag med syfte

på ikraftträdande redan vid 1971 års särskilda fastighetstaxering. Riksskattenämnden

vill under hänvisning till vad som ovan anförts understryka

vikten av att kommittéerna får i uppdrag att snarast överse de ifrågavarande

bestämmelserna om ny- och omtaxeringsanledningarna i 12 § 2 mom. KL.

Förslaget att uppgifter om plan- och byggnads bestämmelser

obligatoriskt skall lämnas i fastighetsdeklarationen har tagits upp av en del

remissinstanser, bl. a. riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms och

Jämtlands län, Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska försäkringsbolags

riksförbund och Svenska sparbanksföreningen. Samtliga remissinstanser

som yttrat sig i frågan har ansett att det inte bör vara obligatoriskt att lämna

dessa uppgifter.

Riksskattenämnden ifrågasätter lämpligheten av att uppgifter om för

fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall

lämnas i fastighetsdeklarationen. Åtskilliga skattskyldiga torde enligt riksskattenämnden

sakna kännedom om dessa förhållanden och därför vara

nödsakade att vända sig till vederbörande myndigheter för att få erforderliga

upplysningar. Det kan inte vara lämpligt att berörda myndigheter skall

överhopas med dylika förfrågningar. Riksskattenämnden anser därför att

den vid 1970 års allmänna fastighetstaxering tillämpade ordningen att uppgifterna

skall lämnas frivilligt bör bibehållas.

Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar att den ställer sig tveksam till

den föreslagna ändringen i 136 § TF angående fastighetsdeldarations innehåll.

Svårigheterna för fastighetsägarna i allmänhet att lämna riktiga uppgifter

om gällande plan- och byggnadsbestämmelser för fastigheterna torde

bli alltför stora. Felaktiga uppgifter i denna del kan medföra onödigt kon
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

trollarbete för taxeringsnämnderna. Vid taxering av flertalet fastigheter saknar

dessutom uppgifter i angivna avseenden nämnvärd betydelse. Uppgifterna

bör enligt länsstyrelsen inte vara obligatoriska.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför att det vid ett stickprov bland ett femtiotal

i länet avlämnade allmänna fastighetsdeklarationer befanns att endast

ca 50 % av deklaranterna gjort ett försök att lämna den då icke obligatoriska

uppgiften men i vissa fall inte besvarat frågorna fullständigt eller t. o. in.

lämnat felaktiga upplysningar. Kännedom om gällande plan- och byggnadsbestämmelser

torde i betydande utsträckning saknas i vart fall bland ägare

till fastigheter som förvärvats bebyggda. I den mån plan- och byggnadsbestämmelserna

är av relevans vid taxeringsvärdets åsättande synes det

länsstyrelsen mer motiverat att fastighetstaxeringsnämnden genom byggnadsnämnd

e. d. själv inhämtar upplysningar härutinnan.

Frågan om uppgift om brandförsäkringsvärde skall anges i

fastighetsdeklaration har tagits upp av Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Förbundet föreslår att denna uppgiftsplikt skall utgå och hänvisar därvid

till bl. a. att brandförsäkringsvärde numera i allmänhet inte är mätare på

byggnadsvärde, eftersom de flesta byggnaderna torde vara nyvärdeförsäkrade.

Vid fullvärdesförsäkringar, som numera är vanliga för villafastigheter,

meddelas dessutom försäkringstagaren inte något försäkringsbelopp.

Mot förslaget att fastighetsdeklaration ej skall få avlämnas hos

ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden har kritik anförts

av riksskattenämnden, länsstyrelsen i Hallands län och Sveriges industriförbund.

Dessa remissorgan anser att ordföranden skall vara skyldig att

motta fastighetsdeklarationer. Riksskattenämnden framhåller att det inte

föreligger någon anledning att tillämpa en annan ordning för den särskilda

fastighetstaxeringen än som gäller i övrigt. Sveriges industriförbund anser

att en försämring av taxeringsmyndigheternas service på detta område inte

kan godtas.

Förslaget om ändrade bestämmelser för byggnadsnämndernas b y g gnadslovsrapportering

har intresserat många remissinstanser. Det

har mottagits i huvudsak positivt av de flesta remissinstanser som yttrat sig

i frågan.

Lantmäteristyrelsen anför att taxeringsnämndens redovisningsskyldighet

är betydligt utvidgad i förhållande till tidigare. Förutom taxeringsvärden

omfattar den vissa koder och värdefaktorer som är av stort intresse även för

verksamhetsgrenar utanför skattesektorn, bl. a. samhällsplaneringen. En

jämn och hög kvalité på nämnda data är därför allmänt sett av stort intresse.

Av grundläggande betydelse därvidlag är att nämnden i sitt arbete

vet tillräckligt mycket om fastigheten i fråga. Den information som nämn
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

derna får genom självdeklarationerna är speciellt vid de särskilda fastighetstaxeringarna

ofta mycket bristfällig. Förslaget att utvidga byggnadsnämndernas

nuvarande byggnadslovsrapportering till att omfatta även tekniska

data om bebyggelsen är därför synnerligen välkommet. Såvitt styrelsen

kan bedöma har rapporteringen fått en lämplig utformning. CFD har

tidigare föreslagit en byggnadsredovisning av samma typ, men betydligt mer

omfattande. Eftersom den av CFD föreslagna byggnadsredovisningen knappast

kan förverkligas under de närmaste åren, bl. a. beroende på det betydande

arbete som återstår innan bl. a. nomenklaturfrågor och frågor kring

redovisningens omfattning blivit lösta, är det angeläget att den nu föreslagna

rapporteringen, som är av starkt begränsad omfattning, snarast

kommer till stånd. Den är, framhåller styrelsen, av värde även i andra sammanhang

än taxeringsarbetet. Några principiella svårigheter att åstadkomma

den erforderliga samordningen med CFD:s byggnadsredovisning när den

förverkligas synes inte föreligga. Någon större ökning i arbetsbelastning för

byggnadsnämnderna bör förslaget inte innebära, eftersom det är sannolikt

att taxeringsnämnderna — ifall förslaget ej genomförs — kommer att söka

andra former för att få del av de uppgifter som finns i byggnadsnämndernas

arkiv.

SCB aktualiserar i detta sammanhang frågan om en byggnadsregistrering

även för andra ändamål än fastighetstaxering, varvid verket erinrar om det

förslag rörande insamling av nybyggnadsdata som ett led i tillskapandet av

ett byggnadsregister som CFD har framlagt tidigare i år, enligt vilket byggnadsnämnderna

skulle medverka vid uppgiftsinsamlingen. En sådan medverkan

äger för övrigt redan rum i samband med nuvarande statistikproduktion,

främst vad gäller uppgiftsinsamlingen till bostadsbyggnadsstatistiken.

Med hänsyn till den aktuella och väntade efterfrågan på statistisk information

om byggnadsbeståndet och dess förändringar föreligger enligt SCB:s

uppfattning ett stort behov av ett register omfattande landets totala byggnadsbestånd.

Det är därför angeläget att ett byggnadsregister skapas. SCB

vill också erinra om att verket den 23 januari 1970 av Kungl. Maj :t erhållit

särskilda medel till planering av en statistik över avgången av lägenheter.

En dylik statistik torde kunna framställas enbart genom medverkan av

byggnadsnämnderna. Eftersom det synes vara ändamålsenligt att byggnadsnämnderna

anlitas i uppgiftsinsamlingen till ett byggnadsregister bör den

av fastighetstaxeringskommittéerna föreslagna byggnadslovsrapporteringen

på sikt kunna modifieras och samordnas med övrigt uppgiftslämnande

för att byggnadsnämnderna inte skall belastas i onödan. Denna samordning

bör också avse nuvarande statistikproduktion. Härvid blir det enligt SCB:s

mening nödvändigt med en översyn av byggnadslovsrapporteringens innehåll

och av tillämpad nomenklatur. I detta sammanhang omnämner SCB också

att det för bostadsbyggnadsstatistiken krävs rapportering månadsvis. Med

hänsyn härtill kan möjligen ifrågasättas om en omläggning till kvartals
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

redovisning nu bör genomföras. Med hänsyn till de många gemensamma

frågorna i anslutning till insamling, bearbetning och redovisning av uppgifter

med anknytning till fastigheter förefaller det lämpligt att en ändamålsenlig

samarbetsform upprättas mellan fastighetstaxeringskommittéerna,

CFD och SCB.

Bostadsstyrelsen framhåller att de föreslagna byggnadslovsrapporterna

synes kunna komplettera den information, som nu erhålls genom bl. a.

bostadsbyggnadsstatistiken och särskilda räkningar. Den ytterligare informationen

om ombyggnader och fritidsbebyggelse samt de möjligheter att

kombinera tekniska och ekonomiska data som erhålls är därvid av särskild

betydelse. Möjligheterna att utnyttja informationen är dock starkt beroende

av att kvalitetskontrollen blir från statistisk synpunkt tillfredsställande, att

ett system för statistisk bearbetning och redovisning på olika regionala

nivåer utarbetas och samordnas med annan statistikproduktion samt att definitionerna

samordnas med annan statistik. Styrelsen förutsätter att dessa

problem beaktas vid den fortsatta bearbetningen av förslaget.

Statskontoret anser att skäl föreligger att överväga om inte uppgift om

byggnadslov bör tillställas inte bara fastighetstaxeringsnämnden utan även

den vanliga taxeringsnämnden. Statskontoret förutsätter att insamling och

distribution av byggnadslovsdata för nämndernas behov samordnas med

motsvarande behov hos andra avnämare.

CFD anser att under förutsättning att taxeringsarbetet inte kan avvakta

den uppbyggnad av det byggnadsregister i en markdatabank som nämnden

föreslagit i PM den 11 december 1969 med förslag till insamling av nybyggnadsdata

m. m. (Ju 1969:32), införandet av rapportsystemet inlemmas i

uppbyggnaden av densamma. CFD anför bl. a. att de data som avses bli

inhämtade genom den föreslagna byggnadslovsrapporteringen torde täcka

fastighetstaxeringens primära behov. I kommittéförslaget nämns att de

uppgifter som återfinns i fastighetslängden och fastighetsbandet är av intresse

även för t. ex. samhällsplaneringen. CFD instämmer i och för sig i

detta. I många sammanhang, inte minst för planerings- och forskningsändamål,

krävs dock tillgång till väsentligt mer omfattande data. En sammanställning

av vissa uttalade önskemål lämnas i CFD:s nyssnämnda PM. Enligt

CFD:s mening bör insamlandet av data om bebyggelsen i princip ses i ett

större sammanhang. Det är ej lämpligt att skapa insamlingsrutiner, som i

huvudsak avser att förse enbart fastighetstaxeringsmyndigheterna med data.

Kommittéernas förslag torde medföra ökad arbetsbelastning på kommunerna.

Mot de därav föranledda kostnaderna skall givetvis ställas de fördelar

som vinns genom den förbättrade datatillgången. Enligt CFD:s mening bör

man dock vid rapporteringen ta till vara möjligheterna att utvidga datafångsten

så att ett fullständigare byggnadsregister kan hållas. Det synes

mindre lämpligt att isolerat införa den föreslagna rutinen, eftersom den

inom kort kan komma att ersättas av annan, som är anpassad efter data
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

bankens behov. Resultatet av den fortsatta utredningen om byggnadsredovisning

bör beaktas. CFD förutsätter att det nära samarbetet med fastighetstaxeringskommittéerna

därvid kan fortsätta. I utredningsarbetet bör ingå

en genomgång av möjligheterna till samordning av datafångsten för fastighetstaxeringens

behov, viss statistikproduktion och föreslagen byggnadsdatabas

i fastighetsdatabanken. CFD förklarar att de data som föreslagits i

rapportsystemet emellertid kanske kan tänkas utgöra första steget i en successiv

utbyggnad av byggnadsdatabanken. Det är av utomordentlig vikt att en

successiv uppläggning överensstämmer med de målsättningar och de system,

som den pågående utredningen söker klarlägga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner det ändamålsenligt att

blanketter kommer till användning och att smärre reparationsarbeten och

andra mindre åtgärder undantas från uppgiftsskyldigheten. Länsstyrelsen

anser emellertid att uppgifterna bör insändas månadsvis. För åtminstone de

större fögderierna medför kvartalsvis redovisning betydande olägenheter

från arbetssynpunkt.

Sveriges fastighetsägareförbund anser det värdefullt med ett utarbetat

förslag till byggnadslovsrapport, som nu framlagts, för att uppgifterna om en

fastighets status skall bli så tillförlitliga som möjligt. Lokala skattemyndigheten

i Stockholms fögderi tillstyrker livligt den föreslagna nya ordningen

beträffande byggnadslovsrapporter. Samfundet för fastighetsvärdering hälsar

med tillfredsställelse att den nuvarande byggnadslovsrapporteringen avses

bli utvidgad och kommer att omfatta också tekniska data om bebyggelse,

vilket torde kunna underlätta taxeringsnämndernas arbete och därigenom

främja en jämn och riktig taxering. Även Taxering snämnds ordförandenas

riksförbund uttrycker tillfredsställelse särskilt med förslaget att byggnadsnämndernas

uppgiftslämnande skall ske på centralt fastställda, enhetligt

utformade formulär. Därmed bereds fastighetstaxeringsnänmderna möjlighet

att jämföra och korrigera fastighetsdeklarationernas motsvarande

uppgifter.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i kommittéernas uttalande

att anspråken på rapporteringens fullständighet ej bör ställas för

höga i de fall byggnadsnämnderna ännu ej har tillräckliga resurser för rapporteringen.

Några remissinstanser har varit tveksamma inför förslaget om utvidgad

byggnadslovsrapportering eller avstyrkt förslaget.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter nyttan av den föreslagna utbyggda

rapportskyldigheten mot bakgrunden av det merarbete byggnadsnämnderna

härigenom åsamkas. Enligt uppgifter från ett par kommuner i

länet med relativt stor frekvens av bebyggelseändringar anser sig byggnadsnämnderna

inte ha tillräcklig personal för att kunna redovisa beviljade

byggnadslov enligt det förslag till byggnadslovsrapport som upprättats av

kommittéerna. Detta gäller i synnerhet alla data beträffande själva bygg
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nadsbeskrivningen. Däremot ansluter sig länsstyrelsen helt till kommittéernas

uppfattning om att informationsflödet i viss utsträckning behöver styras.

Byggnadslov som är utan nämnvärt intresse för fastighetstaxeringsnämnderna,

såsom t. ex. omfärgning av fasad e. d., bör således inte rapporteras.

Länsstyrelsen finner för sin del att rapporten kan begränsas. Om fastighetstaxeringsnämnden

anser sig i något särskilt fall behöva ytterligare

upplysningar har nämnden möjlighet att själv ta del av byggnadsnämndens

handlingar.

Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget. Förbundet har visserligen

förståelse för önskemålet om en enhetlig utformning av rapporteringen,

men anser att denna måste vara anpassad till de arbetsrutiner, som nu tilllämpas

vid behandlingen av byggnadslovsärenden, så att något merarbete

för byggnadsnämnderna i princip inte uppstår. Det föreslagna formuläret

”byggnadslovsrapport” innehåller emellertid ett så stort antal sakuppgifter

om den byggnad som berörs av byggnadslovet och en så detaljerad byggnadsbeskrivning

— även i det fall det endast gäller ombyggnad — att ifyllandet

av alla de begärda uppgifterna kommer att medföra ett väsentligt

merarbete och en stark arbetsbelastning för byggnadsnämnderna. Den föreslagna

tidsfristen för rapporteringen — senast två veckor efter utgången av

varje kvartal — är alltför kort för en byggnadsnämnd med ett större antal

byggnadslovsärenden. Detta gäller speciellt i fråga om ärenden som behandlats

vid nämndsammanträde i slutet av ett kvartal. Det bör även beaktas att

byggnadsnämnderna i det stora antal kommuner, som nybildas eller vidgas

vid kommande årsskifte, till följd av sammanläggningen får särskilt stor arbetsbörda

och svårligen under år 1971 kan utan kostnadskrävande personalförstärkning

hinna med de ytterligare arbetsuppgifter som en utökad rapportering

skulle innebära.

Även om en effektiv och rättvisande fastighetstaxering också är ett kommunalt

intresse, är det enligt kommunförbundets mening inte rimligt att i

kontrollsyfte belasta byggnadsnämnderna med en så omfattande uppgiftsskyldighet.

Det är dock i första hand de deklarationsskyldigas uppgifter och

då bl. a. uppgifter om byggnadskostnader som skall ligga till grund för fastighetstaxeringen.

Byggnadskostnadernas storlek kan byggnadsnämnderna

inte uttala sig om, och den uppgiften ingår inte heller i den föreslagna byggnadslovsrapporten.

Eftersom rapporteringen avser ny-, till- eller ombyggnader

kommer ändock data om huvuddelen av det befintliga byggnadsbeståndet

att för lång tid framöver bygga på de deklarationsskyldigas uppgifter.

Förbundet avstyrker därför förslaget om en utvidgning av byggnadsnämndernas

rapporteringsskyldighet såsom det är utformat och hävdar att

byggnadslovsrapporteringen bör omfatta enbart uppgifter om vad byggnadsloven

avser och ske i form av exempelvis kopior av protokoll. Endast i de

fall de i fastighetsdeldarationerna lämnade uppgifterna bedöms vara otill
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

förlitliga, bör fastighetstaxeringsnämnderna i kontrollsyfte inhämta motsvarande

uppgifter från byggnadsnämnderna.

Det finns enligt kommunförbundet all anledning att avvakta resultatet av

den utredning som företas av CFD om bl. a. insamling av byggnadsdata för

en planerad fastighets- och databank, så att en samordning av en insamling

av byggnadsdata för skilda ändamål kan komma till stånd och dubbelarbete

undvikas. Även av detta skäl bör enligt förbundet byggnadslovsrapporteringen

till lokal skattemyndighet inte nu vidgas i den omfattning som

kommittéerna föreslår.

Även Svenska sparbanksföreningen avstyrker förslaget och anser att det

vore tillräckligt om byggnadsnämnderna rapporterade en gång per år vilka

byggnadslov som meddelats. Föreningen föreslår att denna rapportering

skulle ske den 15 februari och avse förhållandena den 1 januari samma år.

Några remissinstanser har behandlat förslaget att brandförsäkringsanstalt

även i fortsättningen skall efter anmaning vara skyldig att lämna uppgift

om försäkringsvärdet på byggnader.

Svenska sparbanksföreningen anser att uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivarna

bör utökas. Föreningen anför att alla försäkringsbolag nyvärderar

villor, hyreshus, lantgårdar, industrier etc. Detta sker efter schablonmässiga

regler på särskilda formulär. Uppgifter infordras av försäkringstagaren,

om inte bolagens egna ingenjörer utför besiktning före värdering.

Uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivarna bör utökas att gälla även underlaget

för beräkning av försäkringsvärdet när det gäller särskild fastighetstaxering.

Kostnaden härför inskränker sig i stort sett till kopierings- och

portokostnader, och utbytet blir avsevärt större än det från byggnadsnämnderna.

Därtill utelämnas i byggnadsbeskrivningen i försäkringsformulären

aldrig någon standardhöj ande detalj.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Svenska försäkringsbolags

riksförbund har den uppfattningen att försäkringsvärdena inte är till ledning

vid taxeringen med hänsyn till de försäkringsformer som numera ofta

tillämpas. Svenska försäkringsbolags riksförbund anför bl. a. att de flesta

byggnader torde numera vara nyvärdeförsäkrade. Detta innebär som regel

att vid totalskada utgår ersättning med belopp som motsvarar kostnaden

för uppförande av ny byggnad av samma eller liknande slag. Brandförsäkringsvärdet

är därför ingen mätare av byggnadens nuvarande värde. Härtill

kommer att — med anledning av utvecklingen av i detta sammanhang berörda

försäkringsgrenar — möjligheterna att lämna uppgifter om brandförsäkringsvärde

torde bli mer och mer begränsade. I fråga om villafastigheter

har flera försäkringsbolag infört beloppslös fullvärdesförsäkring. Övriga

bolag torde komma att införa liknande system. Vid tecknandet av en

försäkring lämnar försäkringstagaren vissa uppgifter om sin fastighet i enlighet

med ett av försäkringsbolagen utarbetat system. Med ledning av dessa

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

uppgifter, som dels är av värdekaraktär, dels av riskkaraktär, beräknar försäkringsbolaget

premien för försäkringen. Försäkringstagaren meddelas ej

något försäkringsbelopp utan vet endast att hans fastighet är försäkrad till

fulla värdet. Dessa premieberäkningsmetoder torde ganska snart komma

att utvidgas till andra delar av fastighetsförsäkringsmarknaden. Det kan

nämnas att kreditinstituten vid sin långivning numera ej kräver uppgift om

brandförsäkringsvärde utan anser uppgiften att fullvärdesförsäkring föreligger

tillfredsställande.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser för sin del att det skulle vara lämpligt

att till nuvarande bestämmelser foga en föreskrift om skyldighet för hypoteksinrättning

att efter anmaning lämna uppgift om det belåningsvärde,

som åsatts i hypoteksinrättningen till belåning anmäld fastighet. För fastighetstaxeringen

torde det enligt länsstyrelsens mening vara av större vikt att

känna ett dylikt belåningsvärde än brandförsäkringsvärdet.

Förslaget att de lokala skattemyndigheterna i första hand bör utsända

erinran om skattskyldighet och anmaning att deklarera har tagits

upp av ett antal remissorgan.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser det vara på tiden

att genomgående slopa erinran som föregångare till anmaning. Myndigheten

har inte någon invändning mot att också de lokala skattemyndigheterna

skall kunna utfärda anmaning.

Riksskattenämnden, länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län

samt Sveriges industriförbund avstyrker förslaget att de lokala skattemyndigheterna

ges rätten att utfärda anmaning.

Riksskattenämnden anser att en anmaning är en åtgärd av allvarlig natur

och bör utfärdas med urskillning och omdöme. Detta gäller i synnerhet

om i anmaningen föreläggs vite. Något ”datamässigt” anmaningsförfarande

bör inte ifrågakomma. Enligt riksskattenämndens mening är det ur praktiska

synpunkter tillräckligt att lokal skattemyndighet får möjlighet att

erinra om deklarationsplikten. Länsstyrelsen i Jämtlands län finner inte

tillräckliga skäl föreligga för att lokal skattemyndighet ges rätten att utfärda

anmaning, utan anser att anmaning bör liksom vid den årliga taxeringen

i övrigt och vid allmän fastighetstaxering endast utskrivas av den

lokala skattemyndigheten men undertecknas av fastighetstaxeringsnämndsordföranden.

Sveriges industriförbund anför bl. a. att något praktiskt behov

av att ge lokal skattemyndighet möjlighet att utfärda anmaning inte föreligger.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m.

Nuvarande ordning

De nuvarande bestämmelserna i TF om taxeringsmyndigheternas förberedande

åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen finns intagna i 174 §

genom föreskrift i paragrafens andra stycke att bestämmelserna i förordningen

om taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet beträffande

taxeringen för inkomst och förmögenhet liksom föreskrifterna om

riksskattenämnden skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering,

i den mån inte annorlunda är stadgat. Enligt 93 §, vartill hänvisas,

har landskamreraren att upprätta förslag till anvisningar för inkomstoch

förmögenhetstaxeringen i länet och tillställa riksskattenämnden förslaget

senast den 1 december året före taxeringsåret. Senast den 20 samma månad

skall riksskattenämnden återsända förslaget jämte sina erinringar mot

detsamma. Prövningsnämnden skall därefter fastställa anvisningarna för

taxeringen, vilka senast den 15 januari under taxeringsåret skall tillställas

taxeringsnämnderna och riksskattenämnden. För den allmänna fastighetstaxeringen

gäller i stort sett motsvarande regler, även om andra datumangivelser

lämnas (144 § 3 mom.).

Kommittéförslaget

De förberedande åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen som enligt

kommittéerna fortsättningsvis bör regleras i TF är främst utarbetandet

av anvisningar och andra direktiv för taxeringsarbetet. Därvid bör, sägs det,

de nu gällande reglerna i ämnet inte ändras utom såtillvida att det bör stadgas

att i anvisningarna skall ingå bl. a. statistiska och andra uppgifter, som

skall underlätta för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna att iaktta de

normer för taxeringen som anges i 12 § 2 mom. KL. Anvisningarna bör tillställas

förutom de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna och riksskattenämnden

även de lokala skattemyndigheterna.

Enligt kommittéförslaget bör vidare föreskrivas att länsstyrelse har att i

övrigt vidta sådana förberedande åtgärder som underlättar arbetet i de särskilda

fastighetstaxeringsnämnderna. Med hjälp av den fastighetstaxeringsspecialist,

som kommittéerna föreslår alltjämt skola finnas hos varje länsstyrelse

och som bör kunna medverka i bl. a. förarbetena till nyssnämnda

anvisningar, bör länsstyrelsen inför en förestående särskild fastighetstaxering

kunna göra erforderliga sammanställningar av tillämpade värderingsprinciper

beträffande såväl markvärden och åkervärden m. in. som byggnadsvärden

för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxeringen.

Vidare bör enligt kommittéerna specialisten insamla och eventuellt sammanställa

uppgifter om ändrade planförhållanden o. d. som synes böra leda

till omprövning av fastigheters beskattningsnatur.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

49

I kommittéförslaget erinras om att länsstyrelsen vid den allmänna fastighetstaxeringen

skall kalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna och

vissa ledamöter i dessa nämnder till förberedande överläggningar om tilllämpningen

av de allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen.

Vissa sakkunniga kan även kallas till detta sammanträde.

När det gäller den årliga taxeringen kan länsstyrelsen kalla ordföranden och

högst två ledamöter från varje taxeringsnämnd inom länet eller del därav

till sammanträde inför landskamreraren rörande taxeringsarbetet. Särskilda

sakkunniga kan kallas till detta sammanträde för lämnande av upplysningar.

Det kan enligt kommittéerna förutsättas att det även i fortsättningen

kommer att föreligga behov för länsstyrelsen att kunna samla nämndordförande,

vissa nämndledamöter och vissa sakkunniga för att informera dem

om det förberedelsearbete för den särskilda fastighetstaxeringen som utförts

inom länsstyrelsen samt om de anvisningar för taxeringen som utfärdats

av riksskattenämnden och av prövningsnämnden samt för att hålla

överläggningar om det kommande taxeringsarbetet. Det synes därför enligt

kommittéförslaget lämpligt att ta upp i huvudsak de bestämmelser i detta

hänseende som nu gäller för den årliga taxeringen samt tillfoga att till sammanträde,

som här avses, skall kunna kallas även andra personer som på

grund av sin verksamhet eller av annan anledning kan antas äga sakkunskap

i fråga om värdering av fastigheter.

Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör enligt

kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskattenämnden.

Remissyttrandena

I fråga om anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen föreligger

delade meningar bland remissinstanserna. Flertalet remissinstanser

har lämnat förslaget utan erinran. Några remissinstanser finner de föreslagna

anvisningarna vara alltför omfattande och två remissinstanser anser

att behov av anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen inte föreligger.

Taxering snämnds ordförandenas riksförbund finner det välbetänkt att åtgärder

föreslagits för att underlätta de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

arbete genom meddelande av anvisningar och andra direktiv för

taxeringsarbetet o. d.

De remissinstanser som finner de föreslagna anvisningarna vara alltför

omfattande är länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län.

Länsstyrelserna i Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län

föreslår att de anvisningar som behövs tas in i de årliga anvisningar som

jämlikt 93 § TF utfärdas för inkomst- och förmögenhetstaxeringen.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att anvisningarna i fråga såvitt

länsstyrelsen f. n. kan bedöma torde komma att bli tämligen kortfattade

och huvudsakligen innehålla hänvisningar till de av fastighetsprövningsnämnden

till ledning vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering

fastställda anvisningarna. Därutöver bör tas in en redogörelse för prisutvecklingen

efter det år som varit nivåbestämmande vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen samt en komplettering av de i fastighetsprövningsnämndens

anvisningar intagna tabellerna över generella hyreshöjningar och

normalhyror beträffande hyresfastigheter.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl. a. att anvisningar för fastighetstaxering

inte förekommit mellan allmänna fastighetstaxeringar. I den

mån statistiskt material och t. ex. förändringar i byggnadskostnaderna ger

behov av anvisningar mellan allmänna fastighetstaxeringar ser länsstyrelsen

i vart fall f. n. den lösningen ligga närmast till hands att central myndighet

utfärdar behövliga anvisningar. Länsstyrelsen utgår från att behov

av länsanvisningar kommer att föreligga endast i undantagsfall.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län ifrågasätter om statistiska uppgifter

skall vara obligatoriska i anvisningarna för särskild fastighetstaxering. Vid

1970 års allmänna fastighetstaxering visade det sig nämligen, att det statistiska

underlaget i tämligen stor omfattning — där det inte helt saknades —

var så svagt att det inte kunde anses godtagbart. Man torde kunna utgå

ifrån att underlaget inte kommer att vara bättre inför de särskilda fastighetstaxeringarna.

Mot bakgrunden härav synes ett obligatorium inte böra inskrivas

i författningstexten. Centralt utarbetade närmare riktlinjer för eller

mallar till anvisningar bör utarbetas och föreligga i god tid.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför bl. a. att behovet av anvisningar

torde vara växlande från län till län och kan förutsättas öka för varje år

som förflyter från senaste allmänna fastighetstaxering. I många län torde

vid 1971 års särskilda fastighetstaxering andra anvisningar till ledning för

värderingen ej kunna föreskrivas än de vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

tillämpade, möjligen kompletterade med uppgift om utvecklingen

av byggnadskostnadsindex. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför bestämmelsen

om anvisningar för särskild fastighetstaxering modifieras, förslagsvis

genom att den föreslagna avfattningen i stället får lydelsen ”Landskamreraren

har att i erforderlig omfattning upprätta förslag till anvisningar

till ledning för nästkommande års särskilda fastighetstaxering inom länet”.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och Jämtlands län anser att anvisningar

av föreslagen art inte behövs. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att sådana

anvisningar inte fyller något som helst behov och helt kan undvaras. Om

något behov av anvisningar skulle yppa sig kan enligt länsstyrelsens mening

förste taxeringsintendenten utfärda sådana. Länsstyrelsen ställer sig dessutom

helt frågande inför det ifrågasatta behovet vid den särskilda fastighetstaxeringen

av statistiska uppgifter om prisutveckling efter senaste allmänna

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

fastighetstaxering. Den särskilda fastighetstaxeringen skall ju grundas på

förhållandena vid den senast verkställda allmänna fastighetstaxeringen. Vad

som därefter hänt på fastighetsmarknaden saknar därför varje intresse för

de särskilda nämnderna och uppgifter härom utgör snarare ett incitament

till missförstånd om vilken taxeringsnivå som skall tillämpas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ställer sig frågande till att särskilda anvisningar

skall behöva utfärdas inför en särskild fastighetstaxering. En allmän

erinran om vilka grunder som skall tillämpas torde enligt länsstyrelsens

mening vara tillfyllest. Länsstyrelsen anser däremot att det givetvis är såväl

nödvändigt som lämpligt att förste taxeringsintendenten med fastighetstaxeringsspecialistens

medverkan vidtar sådana förberedande åtgärder som underlättar

arbetet för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna såsom sammanställningar

av tillämpade värderingsprinciper m. m. inom varje distrikt

för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxeringen och för

att undvika ”glidning uppåt” av taxeringsvärdenivån.

Statskontoret, länsstyrelsen i Skaraborgs län och lokala skattemyndigheten

i Stockholms fögderi har erinrat om förslaget i PM med förslag till

skatterätt och länsrätt (Stencil C: 3 juni 1970) om att skatterätten skall befrias

från uppgiften med länsanvisningar. Statskontoret anför i anknytning

härtill att om årliga länsanvisningar bedöms erforderliga för den särskilda

fastighetstaxeringen anvisningarna, enligt statskontorets mening, bör utarbetas

inom länsstyrelsens taxeringsenhet i samråd med riksskatteverket. Något

i författning reglerat förfarande för dessa anvisningar synes därvid inte

behövas. Länsstyrelsen eller riksskatteverket bör i mån av behov kunna ta

initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet.

Förslaget att länsstyrelsen skall kunna sammankalla ordförande och två

andra nämndledamöter samt vissa sakkunniga till sammanträde för

överläggningar inför taxeringsarbetet har tagits upp av några remissinstanser.

Länsstyrelsen i Jämtlands län och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund

finner det välbetänkt att länsstyrelsen ges möjlighet att kunna samla

ordförandena m. fl. till informationsmöte.

Länsstyrelsen i Stockholms län utgår från ett behov av att kunna sammankalla

till sammanträden för taxeringsarbetet vid särskild fastighetstaxering

inför landskamreraren kommer att föreligga endast i undantagsfall.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att behov av föreskrift om möjlighet

att sammankalla till ifrågavarande sammanträden inte föreligger.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Taxeringsarbetet

Nuvarande ordning

F. n. skall bestämmelserna om taxeringsnämndernas verksamhet vid inkomst-

och förmögenhetstaxering äga motsvarande tillämpning vid särskild

fastighetstaxering i den mån inte annorlunda är stadgat (174 § andra stycket

TF). Särskilda föreskrifter om taxeringsnämndens arbete m. m. vid särskild

fastighetstaxering finns intagna i bl. a. 177 §.

I 177 § 1 mom. första stycket föreskrivs att taxeringsnämnden skall under

de år, då särskild fastighetstaxering skall äga rum, företa sådan taxering

så fort det kan ske. Vidare föreskrivs att nämnden har att för varje

fastighet, för vilken jämlikt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde skall sättas,

besluta till vilket belopp det nya värdet skall tas upp. För övriga fastigheter,

som skall taxeras, skall nämnden ta upp nästföregående års taxeringsvärden

oförändrade. Enligt andra stycket samma moment skall nämnden

också pröva framställningar om sådant särskilt angivande av värden på olika

i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter som avses i

8 § sista stycket KL.

Enligt 177 § 2 mom. TF skall de beslutade taxeringarna tas upp i fastighetslängd.

Sådan längd skall föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om

sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För varje

fastighet, som taxeras, skall i längden anges taxeringens belopp och namnet

på den som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten. Närmare

bestämmelser om längdföringen finns i taxeringskungörelsen (1957: 513).

I 177 § 3 mom. TF föreskrivs att taxeringsnämnden skall underrätta fastighetsägaren

i de fall nämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde eller, med

avvikelse från vad som under nästföregående taxeringsår varit gällande, fördelat

taxeringsvärde på olika fastigheter, som ingår i taxeringsenhet, eller

på olika delar av fastigheter eller avslagit framställning om här avsedd taxeringsåtgärd.

För sådan underrättelse skall bestämmelserna i 69 § 4 mom.

TF äga motsvarande tillämpning.

Enligt 177 § 4 mom. TF får samtliga ledamöter av taxeringsnämnd delta

i granskningen av särskild fastighetsdeklaration.

Kommittéförslaget

Till den särskilda fastighetstaxeringen skall enligt kommittéförslaget överföras

i huvudsak de arbetsformer och bestämmelser som numera införts för

den allmänna fastighetstaxeringen. Det synes därför kommittéerna lämpligt

att avsnittet om de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet i

likhet med motsvarande avsnitt beträffande såväl inkomst- och förmögenhetstaxering

som allmän fastighetstaxering bör inledas med föreskrifter om

länsstyrelsens och förste taxeringsintendentens övervakande uppgifter vid

taxeringen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Lokal skattemyndighet bör vid de kommande särskilda fastighetstaxeringarna

svara för en väsentlig del av nämndens kanslifunktioner. Som redovisats

i det föregående anser kommittéerna att ordföranden i särskild fastighetstaxeringsnämnd

inte bör vara skyldig att ta emot deklarationer. Den avvikelsen

från formuleringen av motsvarande bestämmelse vid allmän fastighetstaxering

bör således göras att ordföranden åläggs att ombesörja att

deklarationer och andra uppgifter införskaffas. I praktiken sker detta genom

lokal skattemyndighets försorg. Ordföranden bör vidare åläggas att

lämna annan taxeringsmyndighet eller lokal skattemyndighet behövliga

uppgifter. Liksom numera gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen bör

enligt kommittéerna ordföranden kunna rådgöra med nämndledamot för avgivande

av yttrande i besvärsmål och även inkalla ledamöterna i nämnden

utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

För det fall att ordföranden inte är värderingssakkunnig bör enligt kommittéerna

den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten besitta sakkunskap

i fråga om fastighetsvärdering. En föreskrift om att den ledamot som

länsstyrelsen utsett skall särskilt, i den utsträckning ordföranden beslutar,

granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar samt i övrigt biträda

ordföranden i hans arbete finns också upptagen i kommittéförslaget.

Kommittéerna finner angeläget att i möjligaste mån avlyfta expeditionella

sysslor från nämnden och dess ordförande. Därför bör nämnden få åtnjuta

biträde av personal som för sådant ändamål kan anvisas. I första hand avses

personal inom lokal skattemyndighet, men även personal vid lantmäterikontor

bör kunna komma i fråga vid biträde i frågor av fastighetsteknisk

karaktär.

De bestämmelser som vid allmän fastighetstaxering gäller i fråga om

nämndsammanträden, protokoll och rätt att närvara vid allmän fastighetstaxering

bör enligt kommittéförslaget även gälla vid särskild fastighetstaxering.

Samma regler bör gälla också beträffande jäv, omröstning, beslut, avvikande

eller särskild mening och reservation. Särskild fastighetstaxeringsnämnd

föreslås skola få fatta beslut om inte ordföranden och minst två andra

ledamöter eller, om antalet ledamöter i nämnden förutom ordföranden är

minst fem, minst tre ledamöter är närvarande.

F. n. skall särskild fastighetstaxering ske så fort som möjligt. Kommittéerna

föreslår att den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete skall börja

så snart det kan ske sedan nämnden från den lokala skattemyndigheten fått

handlingar till ledning för taxeringen, dock senast den 1 mars under taxeringsåret.

Vid nämndens första sammanträde bör nämndordföranden enligt

kommittéförslaget lämna en redogörelse för de värderingsgrunder, som vid

föregående allmänna fastighetstaxering tillämpats inom skilda delar av distriktet,

och de anvisningar som meddelats för taxeringsarbetet samt de förberedelser

som i övrigt utförts för detta arbete.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om ny taxering föreslås

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

inte avse andra fastigheter än sådana som skall ny- eller omtaxeras enligt

12 § 2 mom. KL. För övriga fastigheter i distriktet skall således som hittills

närmast föregående års taxeringar upptas oförändrade.

Till ledning vid taxeringen har nämnden — utöver det material som centralt

eller av länsstyrelsen eller genom nämndens egen försorg färdigställts

under förberedelsearbetet — det material som utgörs av fastighetsdeklarationer,

uppgifter från byggnadsnämnder, fastighetsbildningsorgan, lantbruksnämnder

och planmyndigheter samt fastighetstaxeringsavier, som enligt

kommittéförslaget skall framställas av länsstyrelsens datakontor och överlämnas

av den lokala skattemyndigheten. På fastighetstaxeringsavierna bör

finnas förtryckt den senaste fastighetslängdens uppgifter om taxeringsenheterna

och även andra uppgifter om dessa, som finns antecknade på fastighetsavierna

hos den lokala skattemyndigheten. Kommittéerna anser att riksskattenämnden

skall få ge närmare anvisningar om den ordning i vilken

den lokala skattemyndigheten skall tillställa fastighetstaxeringsnämnden

handlingar som avser fastigheter som kan bli aktuella för ny- eller omtaxering

men för vilka fastigheter deklaration inte inkommit. Avgörandet om

ny- eller omtaxering skall ske bör i första instans enligt kommittéerna alltid

falla på den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Den lokala skattemyndigheten

bör sålunda till nämnden vidarebefordra uppgifter om varje

fastighet beträffande vilken det inte framstår såsom helt uppenbart att nyeller

omtaxering inte kan vara aktuell.

Taxeringsbeslutet bör antecknas på fastighetstaxeringsavin liksom regeln

är vid allmän fastighetstaxering. Riksskattenämnden bör få utfärda närmare

anvisningar i ämnet. Kommittéerna föreslår endast den regeln att nämndens

beslut skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning

som föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Enligt kommittéförslaget bör deklarationer, som behandlats, med därtill

hörande handlingar, bl. a. avierna med nämndens beslut och anteckningar,

inlämnas fortlöpande till den lokala skattemyndigheten. Leveransplan bör

upprättas av nämnden och lokal skattemyndighet gemensamt.

Lokal taxeringsnämnds arbete skall f. n. vara avslutat före utgången av

juni månad under taxeringsåret. De handlingar, protokoll m. m., som

nämnden har, skall lämnas till länsstyrelsen senast den 15 juli under taxeringsåret.

I kommittéförslaget föreslås att den särskilda fastighetstaxeringsnämndens

arbete skall vara avslutat senast den 31 maj under taxeringsåret.

Skälet är dels att de lokala taxeringsnämnderna avslutar sitt arbete senast

den 30 juni och att de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut kan

inverka på förmögenhetstaxeringen samma år, dels att datamässig behandling

av de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut föreslås skola ske

vid längdframställningen och framställning av underrättelser, in. in. Denna

dataproduktion bör inte sammanstöta med motsvarande dataproduktion

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Det föreslås vidare i kommittéförslaget

att protokoll och övriga handlingar bör sändas till länsstyrelsen senast

den 15 jnni.

Även om den 31 maj anges såsom sista tidpunkt för det egentliga taxeringsarbetet

i första instans bör enligt kommittéerna arbetet läggas upp så,

att det i allt väsentligt är avklarat senast den 15 maj. Deklarationsmaterialet

bör i sin helhet vara avlämnat till den lokala skattemyndigheten senast den

1 juni.

Liksom hittills bör enligt kommittéernas mening underrättelser om den

särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut utsändas till fastighetsägare

i rekommenderade brev. Delgivningsbestämmelserna i övrigt i 69 § 4 mom.

andra stycket TF bör därvid gälla. Underrättelse bör skickas ut såväl då

nämnden åsatt fastighet ny taxering enligt 12 § 2 mom. KL som då inkommen

deklaration inte föranlett beslut om ny taxering. Lokal skattemyndighet

bör få svara för att uppgifterna i underrättelserna överensstämmer med

den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut och för att underrättelserna

utsänds till fastighetsägarna. Framställandet av underrättelserna

bör kunna ske datamässigt hos länsstyrelserna.

Underrättelse skall enligt kommittéförslaget liksom hittills innehålla

uppgift om nämndens beslut. I motsats till tidigare bör emellertid samtliga

de uppgifter som finns införda i fastighetslängden tas med i underrättelsen.

Därigenom kommer såväl nämndens beslut om taxering som grunderna för

detta beslut att meddelas ägaren.

Underrättelsen bör innehålla upplysning även om vad som skall iakttas

vid anförande av besvär över den särskilda fastighetstaxeringsnämndens

beslut. Underrättelsen skall om möjligt expedieras före utgången av juni

månad under taxeringsåret.

Remissyttrandena

Mot den föreslagna tiden för arbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

har flertalet remissinstanser inte något att erinra.

Några remissinstanser finner emellertid att senaste dag för arbetets början

inte bör föreskrivas. Två remissinstanser anser att det bör övervägas om

inte taxeringsarbetet kan förläggas till annan tidsperiod.

Länsstyrelsen i Kalmar län anför att såvitt länsstyrelsen kan bedöma de

lokala skattemyndigheterna inte kan hinna att distribuera deklarationsmaterialet

till samtliga särskilda fastighetstaxeringsnämnder före den 1 mars.

Att tvinga nämnderna till ett första sammanträde enbart för genomgång av

värderingsgrunderna synes föga rationellt. Liknande synpunkter anförs av

länsstyrelserna i Hallands och Västernorrlands län.

Statskontoret anför att det bl. a. mot bakgrund av att lokal skattemyndighet

under den föreslagna tiden har arbetstoppar på andra områden vore

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

önskvärt, att förutsättningarna att förlägga angivna arbetsuppgifter till annan

tidpunkt övervägs. Om man undantar informationsbehovet på inkomsttaxeringssidan

för bl. a. kontantberäkningar synes något väsentligt samband

med inkomsttaxeringen inte föreligga. Visst samband föreligger däremot med

förmögenhetstaxeringen. Statskontoret anser emellertid inte att detta utgör

skäl för att arbetet tidsmässigt måste sammanfalla. Svensk industri öreni ng

anser att redan nu koncentrationen av deklarations- och taxeringsarbetet

innebär problem för både deklaranterna och deras medhjälpare samt för

skattemyndigheterna. Enligt föreningens åsikt bör man därför överväga om

inte en spridning av detta arbete vore möjligt. Detta skulle kunna ske om

sista dagen för ingivande av särskild fastighetsdeklaration sattes till den 15

januari i stället för den 15 februari.

Beträffande beslutförhet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

förordar länsstyrelsen i Jämtlands län att oavsett nämndernas sammansättning

nämnden skall vara beslutför om ordförande och minst två

andra ledamöter är närvarande.

Frågan om beslut vid fastighetstaxeringen skall kunna fattas av fastighetstaxeringsnäinndsordföranden

ensam har tagits upp av länsstyrelsen i

Stockholms län. Länsstyrelsen anför att någon motsvarighet vid fastighetstaxeringen

till 63 § TF, enligt vilken beslut som inte avser avgörande i sak

må fattas av ordföranden ensam, f. n. inte finns och inte heller har föreslagits

i betänkandet. Länsstyrelsen anser emellertid att en sådan motsvarighet

bör finnas, så att ordförande i fastighetstaxeringsnämnd ensam kan

pröva exempelvis framställning om allmän handlings utbekommande. Med

hänsyn bl. a. till taxeringsarbetets omfattning och den tidspress, varunder

det i regel måste utföras, synes det inte lämpligt att hela nämnden skall bli

tvungen att sammanträda enbart för beslut i fråga som måste avgöras

skyndsamt men inte innefattar avgörande i sak. Det synes inte heller påkallat

från rättssäkerhetssynpunkt att i förevarande avseende tillämpa en

annan ordning vid fastighetstaxeringen än vid taxeringen för inkomst och

förmögenhet.

Frågan om vilka taxeringar som skall prövas har berörts

av några remissinstanser.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att fastighetstaxeringsnämnden liksom

hittills bör taxera samtliga fastigheter i distriktet och inte enbart dem, för

vilka nytt taxeringsvärde verkligen åsätts. Taxeringen består i huvuddelen

av fallen i att konstatera att omtaxeringsgrund alls inte föreligger. I några

fall kan nämnden ha skäl att överväga omtaxering men finna att t. ex. verkställd

ombyggnad inte föranleder höjning med en femtedel. Slutligen återstår

de fall då nytt taxeringsvärde skall åsättas enligt 12 § 2 mom. KL. Det

måste emellertid fasthållas att alla fastigheter taxeras. Varje taxering skall

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

kunna överklagas även om oförändrat värde åsätts t. ex. därför att ägare

anser att nytt taxeringsvärde bort åsättas med tillämpning av bestämmelserna

i 12 § 2 mom. KL.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl. a. att den föreslagna lydelsen

av 191 § 1 mom. TF bör förtydligas så att det klart framgår att taxering i

princip företas även av de fastigheter för vilka nästföregående års taxeringsvärden

skall upptas oförändrade. Den nuvarande lydelsen av 177 § 1 mom.

TF synes länsstyrelsen något tydligare i denna del. Det bör nämligen enligt

länsstyrelsen observeras att frågan om skatteplikt skall prövas årligen och

att överförande av skattepliktig fastighet till skattefri inte föranleder ändring

av taxeringsvärdet.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi föreslår att man frångår

den hittills gällande ordningen att vid den särskilda fastighetstaxeringen beslut

skall meddelas rörande samtliga fastigheter, alltså även sådana som inte

skall eller kan omprövas jämlikt 12 § 2 mom. KL (191 § TF). Föreskrifter

bör i stället på lämplig plats ges om att fastigheter, vars taxering inte omprövas

vid särskild fastighetstaxering, skall tas upp i fastighetslängden med

oförändrade värden (och data i övrigt).

Förslaget om lokal skattemyndighets skyldighet att underrätta fastighetsägarna

om åsatt taxering har lämnats utan erinran av samtliga

remissinstanser. Den föreslagna utvidgningen av underrättelseplikten

till samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i fastighetslängden

tillstyrks av de remissinstanser som yttrat sig i frågan utom en.

Lantmäteristyrelsen förklarar att styrelsen med tillfredsställelse noterat

att samtliga de uppgifter som införs i fastighetslängden även avses skola redovisas

till fastighetsägaren. Detta bör enligt styrelsens uppfattning bidra till

att öka allmänhetens förtroende för fastighetstaxeringsnämnderna samt underlätta

möjligheterna att anföra sakskäl vid ett eventuellt besvär. På sikt

bör åtgärden härigenom underlätta arbetet hos prövningsnämnderna och

kammarrätten.

Vissa remissinstanser har förordat en längre gående underrättelseplikt än

den föreslagna. Bl. a. kammarrätten, riksskattenämnden och statens vattenfallsverk

anser att skälen för den föreslagna taxeringen bör anges uttryckligare.

Kammarrätten förklarar sig i princip instämma i att samtliga de uppgifter

som finns införda i fastighetslängden skall medtas i underrättelsen om

taxeringen. Frågan om utformningen av underrättelser rörande fastighetstaxeringsnämnds

beslut är beroende av besvärsrättens materiella innehåll.

Av departementschefens uttalande i prop. 1969: 147 (s. 86) framgår att besvärsrätten

kan gälla såväl värden som andra uppgifter i fastighetslängd,

men att en närmare precisering av vilka uppgifter som kan bli föremål för

saklig prövning genom besvärstalan inte då kunde närmare anges utan fick

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

avgöras i praxis. Detta är enligt kammarrättens mening ett ytterligare skäl

för att samtliga i fastighetslängden förekommande uppgifter skall tas in i

underrättelserna. En förutsättning för att underrättelsens innehåll skall bli

begripligt för allmänheten är givetvis att det ges utförliga och lättförståeliga

förklaringar till de olika faktorernas innebörd och inverkan på värdebestämningarna.

Förklaringarna bör införas på underrättelseblanketten på sådant

sätt att den skattskyldige verkligen uppmärksammar dem.

Riksskattenämnden konstaterar med tillfredsställelse att underrättelserna

är avsedda att få ett mera omfattande innehåll än vad som var fallet vid

1970 års allmänna fastighetstaxering. Detta får enligt riksskattenämnden

anses stå i överensstämmelse med vad departementschefen uttalat om besvärsrättens

materiella innehåll i prop. 1969: 147 (s. 85). Beträffande underrättelserna

vill riksskattenämnden vidare framhålla önskvärdheten av att

de förklaringar, som skall lämnas på underrättelseblanketten, blir tydliga

och klarläggande för fastighetsägaren.

Statens vattenfallsverk anför att det i samband med 1970 års allmänna

fastighetstaxering har konstaterats, att i de fall då vattenfallsverket föreslagit

ett byggnadsvärde för en industrianläggning, framräknat med ledning av

anläggningskostnaden och centralt utfärdade anvisningar för värdering av

industrifastigheter i fråga om omräkningstal och avskrivningsnormer, och

fastighetstaxeringsnämnden frångått det föreslagna byggnadsvärdet, det

har varit svårt att få fram skälen för avvikelsen. Det har varit nödvändigt

att göra skriftlig förfrågan hos fastighetstaxeringsnämndens ordförande. I

de flesta fall har den aktuella förfrågan besvarats genom att verket tillställts

en kopia av den industrisakkunniges yttrande i samband med dennes genomgång

av deklarationen i fråga. I några fall har emellertid något svar inte

lämnats på verkets förfrågan. För att kunna anföra fullständiga besvär och

under besvärsprocessens gång även kunna avgiva påminnelser med anledning

av vederbörande taxeringsnämndsordförandes resp. taxeringsintendents

yttranden i målet, är det självfallet nödvändigt att känna till grunderna

för åsättande av det värde besväret avser. I flera fall har verket blivit

tvunget att anföra reservationsbesvär, enär skälen för gjord avvikelse från

föreslaget värde saknats eller kommit till vattenfallsverkets kännedom först

i nära anslutning till besvärstidens utgång. En ordning av nu nämnt slag

synes otillfredsställande ur den skattskyldiges synpunkt. Med hänsyn till

taxeringsvärdenas allt större betydelse i bl. a. inkomst- och förmögenhetssammanhang

torde en noggrann uppföljning av taxeringsvärdena vara nödvändig

för de skattskyldiga. Den skattskyldiges möjligheter att göra en dylik

uppföljning av taxeringsvärdena bör därför underlättas och verket vill i

det följande lämna förslag härtill. I fråga om värden som åsätts villafastigheter

bör en förklaring lämnas hur värdet beräknats av fastighetstaxeringsnämnden,

vilket lämpligen bör ske genom att på underrättelseblanketten

ange vilken byggnadsvärdetabell och kolumn som använts vid taxeringen. När

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

det gäller hyres- och affärsfastigheter används vid taxeringen som regel en

avkastningsmetod baserad på antingen ett brntto- eller nettokapitaliseringsförfarande.

Även i dessa fall synes en anteckning böra göras vilken metod

som lagts till grund för taxeringen och vilka tabellvärden som använts.

Också dessa tabeller bör finnas tillgängliga på länsstyrelsen och hos lokala

skattemyndigheten. I fråga om taxering av industrifastighet är den vanligaste

metoden den s. k. anläggningskostnadsmetoden. Även vid taxering av

kraftverk och regleringsdammar utgör oftast anläggningskostnaden grund

för byggnadsvärdets bestämmande. Vid avlämnande av deklaration för dessa

olika slags fastigheter framräknas i många fall av den skattskyldige ett förslag

till byggnadsvärde. När detta förslag till värde — oftast är det här fråga

om mycket höga taxeringsvärden — inte godtas av vederbörande fastighetstaxeringsnämnd,

bör nämnden vara skyldig att lämna en motivering för

avvikelsen och i de fall, då detta ej klart framgår av själva motiveringen,

även redovisa hur nämnden beräknat sitt åsatta värde. I de fall, då den

skattskyldige inte själv föreslagit något taxeringsvärde, behöver denne i

regel få besked om vilken anläggningskostnad och anskaffningsperiod som

lagts till grund för byggnadsvärdets bestämmande samt omräkningstalet, årlig

nedskrivningsprocent och reduktionen till taxeringsnivå. Här ovan föreslagna

kompletteringar i frågor rörande fastighetstaxeringsnämndens underrättelseskyldighet

gentemot den skattskyldige avser i enlighet med fastighetstaxeringskommittéernas

betänkande arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen.

De åtgärder verket föreslagit torde, enligt verkets mening, kunna

medverka till en begränsning av besvärsärendena till prövningsnämnderna

som i många fall nu är en följd av bristande eller för sen kännedom om hur

taxeringsnämnden behandlat vederbörandes fastighetsdeldaration.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att underrättelseplikten inte bör utvidgas.

Länsstyrelsen anför att i de underrättelser, som vid den allmänna

fastighetstaxeringen tillställts fastighetsägarna, angetts endast taxeringsvärdet

och dettas delvärden. I förslaget har angetts att även grunderna för

fastighetstaxeringsnämndens beslut skall anges, eftersom samtliga de uppgifter,

som införs i fastighetslängden, även skall meddelas fastighetsägarna.

Länsstyrelsen anser att fastighetsägarna i och för sig bör ha så många uppgifter

som möjligt för att kunna ta ställning till om åsatta värden är riktiga.

De uppgifter som finns i fastighetslängden ger emellertid inte hela underlaget

för den åsatta taxeringen. En utvidgad underrättelseskyldighet komplicerar

i hög grad taxeringsförfarandet och skapar dessutom ytterligare felkällor.

Några remissinstanser förordar att ytterligare precisering görs i författningstexten

om innehållet i underrättelserna till fastighetsägarna.

Riksskattenämnden och kammarrätten anser att föreskrift om vad underrättelsen

skall innehålla bör tas in i TF.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att föreslagna bestämmelser bör

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

kompletteras med föreskrift om underrättelseskyldighet även rörande beslut

angående undantag från skatteplikt.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att tidsangivelse för expedition av underrättelse

finns vad gäller inkomsttaxeringen i taxeringskungörelsen och

anser att förhållandet bör vara samma vad gäller särskild fastighetstaxeringLänsstyrelsen

ifrågasätter om inte fastighetsägare borde erhålla underrättelse

om preliminärt åsatt värde i likhet med vad gäller vid allmän fastighetstaxering

och i fråga om avvikelser från självdeklaration vid inkomsttaxering.

Även statens vattenfallsverk anser att underrättelse om preliminärt

beslut om åsatt taxering borde utsändas till ägarna. I vart fall bör enligt

verkets mening skyldighet att utsända ifrågasatt avvikelse till fastighetsägaren

föreligga, när denne i avgiven fastighetsdeklaration yrkat ett visst

byggnadsvärde.

Längdföring m. m.

Nuvarande ordning

Enligt bestämmelserna i 177 § 2 mom. TF skall fastighetslängd vid den

särskilda fastighetstaxeringen föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller,

om sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För

varje fastighet, som taxeras, skall taxeringens belopp och namnet på den

som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten anges. Utförliga

bestämmelser om hur fastighetslängd skall läggas upp och hur fastigheterna

skall anges i sådan längd återfinns i taxeringskungörelsen. Där föreskrivs

bl. a. att lokal skattemyndighet svarar för längdföringen inom sitt fögderi

samt att längdföring sker med ledning av vad som antecknats på deklarationer

och handlingar (38 § 1 inom.).

Kommittéförslaget

För 1970 års allmänna fastighetstaxering har införts ett nytt system för

uppläggning och förande av fastighetslängd. Kommittéerna föreslår att detta

system, som visat sig medföra betydande vinster ur säkerhets-, tids- och kostnadssynpunkt,

i princip skall tillämpas även vid den särskilda fastighetstaxeringen.

Systemet är närmare beskrivet i prop. 1968: 154, i prop. 1969: 96

och i riksskattenämndens anvisningar till 1970 års allmänna fastighetstaxering.

För den särskilda fastighetstaxeringen skulle systemet i korthet innebära

bl. a. att nämnderna meddelar sina beslut jämlikt 12 § 2 mom. KL och

vad som i övrigt skall längdföras enligt anteckningar vid dylika beslut till

den lokala skattemyndigheten på fastighetstaxeringsavier, signerade av ordföranden.

I överensstämmelse med vad som angetts på dessa avier bör längdföringen

utföras datamässigt på länsstyrelsernas datacentraler. I längderna

bör även, på grundval av protokollsutdrag från den särskilda fastighetstaxe
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

ringsnämnden, föras in nästföregående års taxeringar för de fastigheter som

enligt vad nämnden beslutat inte skall åsättas nya värden jämlikt 12 § 2

mom. KL och vars fjolår staxeringar därför skall tas upp oförändrade.

Kommittéerna anser att fastighetslängderna bör läggas upp enligt normer

som anpassats efter de numera faktiskt föreliggande förhållandena. Lokal

skattemyndighet bör enligt kommittéerna ansvara för längdföringen och

skriva under längden. Närmare föreskrifter om längdens förande bör meddelas

av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Omfattande

sådana anvisningar har till 1970 års allmänna fastighetstaxering utfärdats

av riksskattenämnden. Liknande anvisningar torde böra utfärdas

inför de särskilda fastighetstaxeringarna.

Kommittéerna föreslår att det skall åligga den lokala skattemyndigheten

att fortlöpande lämna de taxeringsnämnder, som har att taxera fastighetsägaren

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skriftlig uppgift om den

nya taxering som den särskilda fastighetstaxeringsnämnden beslutat. Denna

rapportering bör ske genom att lokala skattemyndigheten vidarebefordrar

kopior av fastighetstaxeringsavierna kompletterade med den särskilda

fastighetstaxeringsnämndens beslut till inkomsttaxeringsnämnden.

Remissyttrandena

Förslaget om längdföring har i huvudsak lämnats utan erinran

av remissinstanserna.

CFJJ, riksrevisionsverket och länsstyrelsen i Hallands län påpekar att

tingslag såsom utdebiteringsområde upphör att finnas den 1 januari 1971.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att — om församling är delad på olika

fastighetstaxeringsdistrikt — särskild fastighetslängd bör uppläggas för varje

sådan del.

CFU framhåller att fastighetslängden med kommittéernas förslag läggs

upp utan hänsyn till distriktsindelning, varigenom ett från många håll framfört

önskemål tillgodoses. Detta är vid särskild fastighetstaxering möjligt

enligt det föreslagna förfarandet för taxeringsarbetet. Taxeringsnämnden

för inkomsttaxering får en ADB-mässigt framställd underrättelse om åsatt

taxeringsvärde. Uppgifter från den allmänna fastighetstaxeringen lämnas

för alla taxeringsenheter. Vid den särskilda fastighetstaxeringen framställs

underrättelse till inkomsttaxeringen endast för ny- eller omtaxerad taxeringsenhet.

Det kvarstår således ej något krav att dela upp fastighetslängden

på inkomsttaxeringsdistrikt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Besvär

Den ordinära processen

Nuvarande ordning

Besvär över särskild fastighetstaxering handläggs f. n. av prövningsnämnden

med samma sammansättning som vid handläggning av besvär i

fråga om inkomst- och förmögenhetstaxering. Bestämmelserna i TF om prövningsnämndernas

verksamhet i övrigt vid sistnämnda slag av taxering skall

enligt 174 § andra stycket äga motsvarande tillämpning vid den särskilda

fastighetstaxeringen. I fråga om kammarrättens handläggningar av mål om

särskild fastighetstaxering skall bestämmelserna i 165 § om kammarrättens

handläggning av mål om allmän fastighetstaxering äga motsvarande tillämpning

(180 § 3 mom.).

Över taxeringsnämnds beslut om särskild fastighetstaxering får besvär

anföras hos prövningsnämnden, av ägare senast den 15 augusti under taxeringsåret,

av vederbörande kommun före utgången av september månad under

taxeringsåret samt av taxeringsintendent intill utgången av april månad

året efter taxeringsåret (179 § 1 mom. TF). Besvären skall inges till prövningsnämndens

kansli (179 § 2 mom.). Över prövningsnämnds beslut om

särskild fastighetstaxering får besvär föras hos kammarrätten enligt bestämmelser,

som finns intagna i 180 § 1 och 2 mom. Över kammarrättens

utslag i mål som inte gäller tillämpning av 6 § 1 mom. samt 7—12 §§ KL

får talan föras hos regeringsrätten (182 §).

Kommittéförslaget

Kommittéerna anser att nuvarande regler om överinstansernas organisation

vid särskild fastighetstaxering bör stå kvar oförändrade till dess frågan

om skattedomstolarnas omorganisation blivit slutligt avgjord. För att få viss

överensstämmelse med uppställningen i tredje avdelningen i TF angående

allmän fastighetstaxering föreslås dock vissa omredigeringar av författningstexten.

I fråga om besvärsförfarandet föreslår kommittéerna att de regler som

nyligen införts för besvär över den allmänna fastighetstaxeringen skall få

gälla även vid besvär över särskild fastighetstaxering.

Remissyttrandena

Förslaget att den ordinära besvärsprocessen vid särskild

fastighetstaxering utformas enligt samma principer som gäller vid allmän

fastighetstaxering har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t60 år 1970

63

Den extraordinära processen

Nuvarande ordning

Enligt 181 § 1 mom. TF har fastighetsägare extraordinär besvärsrätt vid

särskild fastighetstaxering om han inte fått föreskriven underrättelse om

taxeringsnämnds beslut senast den 15 juli under taxeringsåret. Bestämmelserna

i 99 § skall därvid äga motsvarande tillämpning.

I 181 § 2 mom. första stycket föreskrivs att ägare får anföra besvär i särskild

ordning,

1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen

från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt

4 § tredje stycket KL är att hänföra till fastighet,

2) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där

taxering av fastigheten inte bort äga rum, samt

3) om fastighet på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart

förbiseende blivit felaktigt taxerad.

Enligt 181 § 3 mom. får även taxeringsintendent anföra besvär i särskild

ordning, om sådana skäl som angetts i 2 mom. första stycket föreligger.

Besvär i särskild ordning vid särskild fastighetstaxering skall för att kunna

tas upp till prövning vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret

(181 § 4 mom.).

Kommittéförslaget

Samtidigt med att nya regler infördes för den ordinära besvärsrätten vid

den allmänna fastighetstaxeringen utvidgades möjligheterna till extraordinär

besvärsrätt vid denna taxering. Den extraordinära besvärsrätten vid

särskild fastighetstaxering bör, enligt kommittéernas mening, utvidgas av

samma skäl som anförts för den utökade extraordinära besvärsrätten vid

allmän fastighetstaxering (prop. 1969: 147 s. 48—57 och 90—92). Extraordinär

besvärsrätt bör, sägs det, föreligga på i princip samma grunder vid

den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Detta innebär att den

nuvarande rätten att i särskild ordning anföra besvär över särskild fastighetstaxering

materiellt sett vidgas i fyra hänseenden, nämligen

1) om fastighet av förbiseende inte blivit taxerad,

2) om fastighet undantagits från skatteplikt trots att så inte bort ske,

3) om eljest sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsentligt

annorlunda taxering, och särskilda skäl föreligger för prövning,

4) om underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll.

Vidare föreslår kommittéerna att, i enlighet med vad som gäller vid den

allmänna fastighetstaxeringen, extraordinär besvärsrätt skall tillkomma förutom

ägare och taxeringsintendent även kommun.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Remissyttrandena

Förslaget att den extraordinära besvärsrätten vid särskild fastighetstaxering

utvidgas så att den i tillämpliga delar motsvarar vad som gäller vid den

allmänna fastighetstaxeringen har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Kammarrätten och riksskattenämnden har anfört vissa synpunkter på

besvärsgrunderna.

Kammarrätten anför att i prop. 1969: 147 (s. 86) har beträffande besvärsrättens

materiella innehåll uttalats att vissa uppgifter i fastighetslängden

kan bli föremål för materiell prövning, fastän de inte har någon inverkan på

taxeringsvärdet. Om såsom där uttalats sådana uppgifter faller under ordinär

besvärsrätt, synes även rätt att föra talan i särskild ordning böra föreligga.

Till att börja med torde extraordinär besvärsrätt kunna ifrågakomma

om föreskriven underrättelse om uppgiften inte avgetts av fastighetstaxeringsnämnd

eller om underrättelsen haft felaktigt innehåll beträffande uppgiften.

Vidare torde extraordinär besvärsrätt böra föreligga om felräkning,

misskrivning eller annat uppenbart förbiseende förelupit vid uppgiftens bestämmande

eller då eljest sådana uppgifter föreligger som bör föranleda

väsentligt annorlunda bestämning av uppgiften och särskilda skäl föreligger

för prövning. Det bör enligt kammarrätten beaktas att i de fall, då talan

förs rörande uppgift i fastighetslängden, den skattskyldige ofta inte har någonting

att invända mot åsatt taxeringsvärde eller delvärde av detta utan

endast önskar att få uppgiften ändrad. Av fall som kommit under kammarrättens

prövning kan som exempel nämnas besvär över att fastighetstaxeringsnämnden

upptagit fastighets åkerareal mindre än ägaren angett. I

och för sig har detta varit till ägarens fördel vid taxeringen eftersom jordbruksvärdet

upptagits till lägre belopp än som skulle ha skett om ägarens

arealuppgifter följts. För ägaren torde emellertid denna fördel vid taxeringen

ha haft mindre betydelse än det faktum att fastighetslängdens uppgifter

om åkerareal bildar underlag för beräkning av vissa bidrag, som han

går miste om vid sänkning av arealsiffran. Hans talan hos kammarrätten

går därför ut på ändring av arealuppgiften utan rubbning av åsatt taxeringsvärde.

Han för alltså visserligen talan mot fastighetstaxeringsnämndens

beslut men inte mot taxeringen, vilken han i och för sig är nöjd med. Det

torde kunna ifrågasättas om fall som detta kan inrymmas under föreslagna

bestämmelser rörande extraordinär besvärsrätt, vilka enligt ordalagen tar

sikte på rättelse av taxering. Motsvarande gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen.

Riksskattenämnden ifrågasätter om följande grund för extraordinär besvärsrätt,

nämligen ”om eljest sådana omständigheter föreligga, som bort

föranleda väsentligt annorlunda taxering, om särskilda skäl föreligga för

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

prövning av besvären” som nu oförändrad föreslås bli införd verkligen täcker

de fall som åsyftas av departementschefen i hans uttalande i prop.

1969:147 (s.85).

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag

Nuvarande ordning

Om fastighets taxeringsvärde ändras efter taxeringsårets utgång med anledning

av anförda besvär eller därför att taxeringsvärde åsätts fastighet,

som inte blivit taxerad, skall prövningsnämnden jämlikt 184 § första stycket

TF efter anmälan av taxeringsintendent vidta däremot svarande åtgärder

för efterföljande år under taxeringsperioden, såvida inte sådant förhållande

inträffat att enligt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde bör åsättas fastigheten.

Anmälan hos prövningsnämnden kan göras även av fastighetens

ägare eller annan som besvärat sig (184 § andra stycket TF). Har genom

överinstans utslag eller beslut sådan ändring gjorts i fråga om fastighetstaxering

att inkomst- eller förmögenhetstaxeringen bör bestämmas till annat

belopp än som skett, får yrkande om sådan ändring anföras av den

skattskyldige, taxeringsintendenten, och när det gäller taxering till kommunal

inkomstskatt, vederbörande kommun (102 § första stycket).

Kommittéförslaget

I remissyttranden äver fastighetstaxeringskommittéernas betänkande (SOU

1968:32) framfördes önskemål om att arbetet med uppföljning av skattedomstolarnas

beslut skulle överföras på lokal skattemyndighet. En sådan

åtgärd ansågs medföra en både enklare och snabbare handläggning av denna

typ av ärenden.

Även kommittéerna anser det lämpligt att ersätta förfarandet enligt 184 §

TF med ett förfarande som liknar förfarandet vid rättelse av taxerings- och

fastighetslängd. Uppföljningen bör enligt kommittéernas mening göras av

lokal skattemyndighet, bl. a. med hänsyn till denna myndighets ansvar för

längdföringen vid fastighetstaxeringen och dess möjlighet att göra rättelser

i fastighetslängden. Kommittéerna föreslår därför att det bör föreskrivas att

den lokala skattemyndigheten skall längdföra de ändringar eller taxeringar

som föranletts av besvär, inte bara i avskriften av fastighetslängden för det

taxeringsår besvärsmålet avser utan också i motsvarande avskrifter för de

taxeringsår, som under den löpande taxeringsperioden följt efter den taxering

som beslutats på grund av besvären. Denna uppföljning i längdavskrifter

för senare år under taxeringsperioden skall dock brytas av ny taxering

som åsätts vid särskild fastighetstaxering enligt 12 § 2 mom. KL.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Enligt kommittéförslaget skall den lokala skattemyndigheten tillställa

fastighetens ägare och förste taxeringsintendenten samt prövningsnämndens

kansli och den kommun, som berörs, underrättelse om den vidtagna

åtgärden. Ägare bör underrättas i den ordning som föreskrivs i 69 § 4 mom.

andra stycket TF.

Remissyttrandena

Förslaget att uppföljning av skattedomstolars beslut och utslag skall utföras

av lokal skattemyndighet har lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att det inte finns

anledning att invända mot förslaget i denna del, om inte hinder föreligger

av taxeringstekniska skäl.

CFU tillstyrker förslaget men anser att den begränsningen bör göras i uppföljningen

att längdföring i efterföljande års fastighetslängd ej bör ske i de

fall den ändrade taxeringen avser byggnad under uppförande.

Föreningen Sveriges fögderichefer anser att den föreslagna bestämmelsen

bör ses över och förtydligas så att den inte medför felaktiga längdföringsåtgärder

av lokal skattemyndighet. När t. ex. skattedomstol ändrar taxering

av fastighet för visst år kan, om ombyggnad skett senare år, enligt föreningens

uppfattning tillämpning av den s. k. femtedelsregeln medföra komplikationer.

Även länsstyrelsen i Stockholms län anser att vissa komplikationer kan

inträffa med den utformning förslaget fått. Uppföljningen kan kräva eu realprövning

av efterföljande års taxeringar. En fastighetsägare kan t. ex. i besvär

över åsatt nytt värde hävda att detta värde bör gälla från och med året

efter det värdet först blivit åsatt. Sådant fall eller liknande är inte ovanligt på

grund av att taxeringsnämnderna, när de arbetar på våren, kan vid värderingen

råka av misstag ta hänsyn till fastighetsarbeten som varit utförda vid

taxeringstillfället men först efter taxeringsårets ingång. Vid bifall till besvären

medför förslaget nedsättning även i de värden som enligt förslaget skall

åsättas efterföljande år innan besvären blivit avgjorda — även om ändrat

värde bort åsättas senare år enligt 12 § 2 mom. KL. Man måste även beakta

att en ändring av taxeringsvärdet påverkar tillämpningen av femtedelsregeln

i 12 § 2 mom. KL, vilket kan få betydelse för de efterföljande taxeringarna.

Länsstyrelsen kan därför inte tillstyrka den föreslagna utformningen av

202 § TF. Bestämmelsen bör enligt länsstyrelsens mening innebära möjlighet

för lokal skattemyndighet att företa följdändring när anledning inte förekommer

till ändrad taxering enligt 12 § 2 mom. KL. Taxeringsintendenten

och ägare bör beredas tillfälle till erinringar innan beslut meddelas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

67

Rättelse av fastighetslängd

Nuvarande ordning

För inkomst- och förmögenhetstaxeringen infördes år 1965 ett förenklat

rättelseförfarande. Förfarandet är reglerat i 72 a § TF och ger den längdförande

myndigheten rätt att i vissa närmare angivna fall rätta längdföringsfel i

inkomst- och förmögenhetslängden m. in. Motsvarande möjlighet för den lokala

skattemyndigheten att rätta längdföringsfel i fastighetslängd in. in. vid

allmän fastighetstaxering har införts förra året i 156 §, då vissa ändringar

gjordes även i 72 a § (SFS 1969:709).

Kommittéförslaget

Kommittéerna anser att de skäl som motiverat ett förenklat rättelseförfarande

vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen som den allmänna

fastighetstaxeringen föreligger även i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen.

I enlighet därmed föreslås att bestämmelserna i 156 § TF om rättelse

av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds beslut, om inhämtande av

yttrande från nämndens ordförande samt om underrättande om beslut angående

rättelse skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

Rättelse bör dock inte få beslutas efter utgången av mars månad

året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga om felaktigheten gjorts

dessförinnan hos den lokala skattemyndigheten.

Kommittéerna framhåller vidare att erfarenheterna vid 1970 års allmänna

fastighetstaxering har gett vid handen att en förenkling i det administrativa

förfarandet vid rättelse av ägaruppgift, som visats vara felaktig i fastighetstaxeringsnämnds

beslut och därmed även i fastighetslängd, skulle kunna

vinnas om lokal skattemyndighet fick rätta sådan uppgift. Frekvensen av fel

i fråga om ägaruppgift är enligt kommittéerna inte stor men likväl kännbar

på såväl fastighets- som inkomst- och förmögenhetstaxeringens område.

Mot denna bakgrund föreslås att den lokala skattemyndigheten får besluta

om rättelse av felaktig uppgift om ägare. Denna rättelsemöjlighet bör föreligga

också vid särskild fastighetstaxering.

Remissyttrandena

Förslaget att lokal skattemyndighet skall få samma möjlighet att verkställa

rättelse av fastighetslängd vid särskild fastighetstaxering som vid allmän

fastighetstaxering lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser som

i princip är positiva även till den föreslagna utvidgningen av rättelseförfarandet

till att avse även rättelse av felaktig ägaruppgift i fastighetslängd vid

såväl allmän som särskild fastighetstaxering.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kurigl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstijrelsen i Jämtlands län tillstyrker att möjlighet införs för lokala

skattemyndigheten till rättelse av fastighetslängd även vid särskild fastighetstaxering

samt att rättelsemöjligheten utvidgas till att omfatta även

ägaruppgift. Länsstyrelsen anser att i annan ordning närmare bör preciseras

under vilka förutsättningar rättelse av ägaruppgift skall vidtas. Vidare

synes det länsstyrelsen nödvändigt att 202 § TF omarbetas så att lokala

skattemyndigheten även efter dylik rättelse har skyldighet att underrätta

fastighetsägare, förste taxeringsintendenten m. fl. Såvitt länsstyrelsen kan

se saknas föreskrift om det.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att viss försiktighet bör iakttas i fråga

om lokal skattemyndighets rätt att besluta om rättelse av uppgift om ägare.

I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vem som är rätt ägare. Orden

”visats vara” bör därför utbytas mot ”uppenbarligen är”.

Föreningen Sveriges fögderichefer tillstyrker förslaget att lokal skattemyndighet

skall få ändra felaktig ägaruppgift, eftersom tvekan f. n. råder

om i vilken ordning sådan rättelse skall göras.

ÖVRIGA FRÅGOR

Kommittéförslaget

Uppdelning av taxeringsvärde

Enligt 8 § sista stycket KL och sista stycket av punkt 3 av anvisningarna

till 8 § samt punkt 6 av anvisningarna till 9 § har ägare rätt att begära uppdelning

av åsatt taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxeringsenhet.

Kommittéerna anser att skäl ej längre kan anses föreligga för att

bibehålla rätten att begära uppdelning av taxeringsvärde. Det är sägs det,

särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas fr. o. m. 1970

års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte möjligt för en

fastighetstaxeringsnämnd att företa en sådan uppdelning, eftersom taxeringsenheten

åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffenhet i dess helhet,

varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan urskiljas.

Motivet för bestämmelsen var att man ville undanröja vissa olägenheter för

fastighetskreditväsendet som kunde inträffa om uppdelning av taxeringsenhetens

taxeringsvärde ej gjordes (prop. 1927:102 s. 318). Nu anges ej

längre i banklagstiftning taxeringsvärdet såsom underlag för kreditgivning.

Antalet framställningar om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § KL

synes på senare år ha varit mycket ringa.

I detta sammanhang erinras i kommittéförslaget om bestämmelserna om

gemensamma inteckningar i förordningen (1875: 42 s. 12) angående inteckning

i fast egendom. I 32 § förordningen föreskrivs bl. a.: ”Finnes ej i den

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

handling, på grund varav gemensam inteckning beviljas, visst värde utsatt på

varje egendom, skall för bestämmande av ansvarighetsbeloppet varje egendoms

värde beräknas efter det taxeringsvärde som gällde året näst före den

tid då inteckningen söktes eller, om sådant taxeringsvärde ej fanns, det

taxeringsvärde som därefter först fastställdes. Finnes, när en eller flera av

egendomarna skola utmätningsvis säljas, för någon av dem ej sådant taxeringsvärde,

skall ansvarighetens fördelning bestämmas efter de värden som

åsättas egendomarna av utmätningsmannen enligt utsökningslagen.” Det

torde enligt kommittéernas mening inte vara möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd

att med stöd av 8 § KL kunna åsätta en fastighet ett sådant

värde som åsyftas i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom

i de fall då det värde som avses är värdet året innan inteckningen söktes.

När det är fråga om fall då taxeringsvärde tillkommit efter det inteckning

sökts kan endast undantagsvis ske en värdeuppdelning som ger uttryck för

någon grad av rättvisa. Därför bör fastighetstaxeringsnämnd inte vara

skyldig att pröva framställning om värdeuppdelning mot bakgrund av bestämmelserna

i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom. Ett

förtydligande eller en ändring i reglerna om gemensamma inteckningar kan

möjligen behöva göras i annan ordning.

På grund av vad kommittéerna sålunda anser föreslås att 8 § sista stycket

KL, sista stycket av punkt 4 av anvisningarna till 8 § samt punkt 6 av anvisningarna

till 9 § skall utgå.

Fastighetstaxeringsspecialister hos länsstgrelserna

Kommittéerna uppger att man alltsedan förberedelsearbetet inför 1970 års

allmänna fastighetstaxering började kort efter årsskiftet 1968/69 vid varje

länsstyrelse haft en befattningshavare avdelad såsom fastighetstaxeringsspecialist.

Dessa tjänstemäns insatser, som varit mycket omfattande och

tidskrävande, sägs av länsstyrelserna ha bedömts vara av stor betydelse för

resultatet av den senaste allmänna fastighetstaxeringen.

Kommittéerna anser det vara i hög grad angeläget att länsstyrelserna får

anslagsmässiga och personella möjligheter att behålla sina fastighetstaxeringsspecialister

även för de särskilda fastighetstaxeringarna under den nu

löpande taxeringsperioden. Behovet av dylika krafter ökar genom de aktuella

strävandena — bl. a. uttryckta i kommittéförslaget — till förstärkt tjänstemannamedverkan

i taxeringsarbetet. Genom sina insatser, som är baserade

på erfarenheterna från aktiv medverkan vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

och upprepad fortbildning vid centralt anordnade kurser, kan

specialisterna enligt kommittéernas mening avlasta taxeringsnämndsordförandena

i väsentlig grad i vad avser åtskilligt förberedelsearbete av värderingsteknisk

och administrativ karaktär samt bistå nämnderna och landskamrerare/förste

taxeringsintendenten under taxeringsarbetet i första och

andra instans.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Lokal skattemyndighets biträde åt nämnderna

Kommittéerna understryker det rationella i att överföra ett flertal expeditionella

och andra kanslifunktioner från ordförandena i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

till de lokala skattemyndigheterna och föreslår

att de lokala skattemyndigheterna skall biträda de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

med kansliuppgifter i den ökade utsträckning och inom

ramen för de anslag, varom Kungl. Maj :t eller länsstyrelse meddelar beslut

och anvisningar. Riksskattenämnden (riksskatteverket) bör också utfärda

vissa centrala anvisningar.

Om kommittéernas förslag att fastighetstaxeringsnämnderna skall få förstärkt

värderingsteknisk kapacitet genom att antingen ordföranden eller

den av länsstyrelsen förordnade ledamoten skall antas besitta sakkunskap i

fråga om fastighetsvärdering, att nämnderna skall få förbättrade kansliresurser

genom att lokal skattemyndighet lämnar biträde åt nämnderna samt

att åtskilligt administrativt och tekniskt förberedelsearbete för nämnderna

bör utföras av länsstyrelsernas fastighetstaxeringsspecialister godtas, synes

det kommittéerna inte längre behövligt att låta bestämmelsen i 16 § 2 mom.

TF om att kommun må ställa en eller flera kommunens tjänstemän till förfogande

för taxeringsarbetet genom hänvisning gälla även för särskild fastighetstaxering.

Redaktionell ändring

Såsom följd av förslaget att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skall

inrättas och överta de lokala taxeringsnämndernas funktion som första instans

vid särskild fastighetstaxering bör enligt kommittéförslaget göras en

redaktionell ändring i 22 § 2 mom. fjärde stycket förordningen (1941: 416)

om arvsskatt och gåvoskatt.

Remissyttrandena

Mot förslaget att avskaffa rätten för fastighetsägare att begära uppdelning

av taxeringsvärde har riktats kritik av länsstyrelserna i

Stockholms och Jämtlands län, Sveriges försäkringsbolags riksförbund samt

Sveriges jordägareförbund.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att som motiv för ändringen har anförts

bl. a. att det, särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas

fr. o. m. 1970 års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte är

möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd att företa uppdelning av taxeringsvärde

då taxeringsenheten åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffenhet

i dess helhet, varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan

urskiljas. Emellertid stadgas i punkt 6 av anvisningarna till 9 § KL att man

vid värdering av en taxeringsenhet, som ligger i mer än en kommun, skall

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

utgå från enheten och sedan uppdela enhetens värde på de olika kommunerna.

Motsvarande gäller taxeringsenhet som visserligen tillhör en och samma

kommun men olika administrativa områden, inom vilka menighet äger utöva

beskattningsrätt (8 § KL). En uppdelning är alltså obligatorisk vid fastighetstaxeringen

i vissa fall och dessa fall är inte ovanliga. Vidare måste

man ofta i andra sammanhang vid beskattningen ta ställning till hur taxeringsenhetens

värde belöper på olika delar t. ex. vid realisationsvinstberäkning

och vid beräkning av värdet av arv och gåva. Någon vinning av

förslaget i denna del kan länsstyrelsen inte se. Man måste i stället, anser

länsstyrelsen, vid utformningen av värderingsnormerna beakta att uppdelning

förekommer. Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar att i de fall då

del av taxeringsenhet jämlikt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxeringsvärde

till följd av exempelvis försäljning, fastighetstaxeringsnämnden ändock

är nödsakad att ta ställning till vilka värden som kan anses belöpa på

de olika delarna.

Sveriges jordägareförbund anser att det från praktiska synpunkter fortfarande

bör finnas möjlighet till uppdelning. Detta har visat sig påkallat i

synnerhet på landsbygden.

Sveriges försäkringsbolags riksförbund framhåller att i 274 § lagen om

försäkringsrörelse, där försäkringsbolagens kapitalplaceringar regleras, kvoter

av taxeringsvärdena anges som normer för placering av tillgångar motsvarande

den s. k. försäkringsfonden. Enligt förbundets mening måste därför

möjligheten att begära uppdelning av taxeringsvärden finnas kvar så

länge nämnda lagrum består. I annat fall försvåras både försäkringsbolagens

uppgiftslämnande till försäkringsinspektionen och dennas kontrollerande

verksamhet. Visserligen har sådan uppdelning i åtskilliga fall kommit till

stånd genom informella förfrågningar hos taxeringsnämndernas ordförande,

varvid uppdelningen accepterats för försäkringsbolagens nyssnämnda redovisning.

Kvar står dock det formella kravet på uppdelning. Kommittéerna

nämner att antalet framställningar om uppdelning på senare år varit ringa.

Enligt förbundets mening tyder detta förhållande på att något missbruk av

rätten att begära uppdelning ej förekommit.

Frågan om medverkan av fastighets t axeringsspecialister

i arbetet med särskild fastighetstaxering hos länsstyrelsen har behandlats

av ett antal remissinstanser. Av dessa har flertalet varit positiva till vad som

anförts i kommittéförslaget.

Länsstyrelsen i Jämtlands län delar kommittéernas uppfattning om att

behov föreligger av medverkan från specialisten även för de särskilda fastighetstaxeringarna

under den nu löpande perioden. Länsstyrelsen finner det

angeläget att länsstyrelsen får anslagsmässiga och personella möjligheter

härtill. Förutom de av kommittéerna föreslagna arbetsuppgifterna finner

länsstyrelsen det värdefullt om specialisten kunde biträda vid handläggning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

av frågor rörande skatt på fastighetsvinster, värdeminskning av skog, reparationsavdrag

på fastigheter m. in.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att länsstyrelsen i

yttrande över fastighetstaxeringskommittéernas betänkande angående fastighetstaxeringens

regler och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte förslaget

om särskilda fastighetstaxeringsspecialister på länsstyrelserna. Erfarenheterna

från 1970 års allmänna fastighetstaxering har enligt länsstyrelsens

mening understrukit behoven av sådana särskilt utbildade specialister.

Länsstyrelsen delar kommittéernas uppfattning att det för de särskilda fastighetstaxeringarna

också föreligger ett starkt behov av speciella befattningshavare

för handläggning av göromål i samband med dessa taxeringar. Detta

behov framstår som särskilt angeläget i de större, expansiva länen. Länsstyrelsen

förordar sålunda, liksom kommittéerna, att en fastighetstaxeringsspecialist

skall finnas på länsstyrelserna och att dennes anställnings- och

löneförhållanden regleras på samma sätt som nu i allmänhet sker.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i uttalandet att det i

hög grad är angeläget att länsstyrelserna får anslagsmässiga och personella

möjligheter att behålla sina fastighetstaxeringsspecialister även för de särskilda

fastighetstaxeringarna.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att de fastighetstaxeringsspecialister,

som funnits vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, fyllt en stor funktion

men anser det tveksamt om dessa kan få meningsfyllda uppgifter på taxeringsområdet

under tiden mellan allmänna fastighetstaxeringar, i varje fall i

län av Skaraborgs läns storlek. Sättet för tillvaratagande av den nuvarande

sakkunskapen i detta hänseende bör övervägas i samband med länsstyrelsens

blivande omorganisation. Länsstyrelsen i Stockholms län har uppfattningen

att arbetsuppgifterna utanför taxeringsprocessens ram i samband

med särskild fastighetstaxering inte torde vara av tillräcklig omfattning

eller av sådan betydelse jämfört med andra angelägna uppgifter på taxeringsområdet

att det ens vid de största länsstyrelserna är motiverat att en

befattningshavare avdelas för att syssla med särskild fastighetstaxering.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget

att de lokala skattemyndigheterna bör biträda de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

med kansliarbete. De remissinstanser som särskilt

uttalat sig om och tillstyrkt förslaget är bl. a. statskontoret, CFU, länsstyrelsen

i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi,

Föreningen Sveriges fögderichefer, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund

och Sveriges jordägareförbund.

Statskontoret anser att det i och för sig föreligger möjligheter att gå

längre än vad som föreslagits i fråga om överförande av uppgifter från

taxeringsnämndens ordförande till lokal skattemyndighet. Statskontoret anför

att förslaget innebär att vissa uppgifter som hittills ombesörjts av taxe
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

ringsnämndens ordförande överförs på lokal skattemyndighet. Härigenom

har viss överensstämmelse nåtts med den organisation av inkomst- och förmögenhetstaxeringen

som statskontoret föreslagit i sin utredningsrapport

av den 22 juni 1970. Statskontoret har i sitt organisationsförslag inte närmare

berört fastighetstaxeringen. Om intentionerna i statskontorets förslag

förverkligas, kan en omprövning av organisationen av fastighetstaxeringen

komma att aktualiseras.

CFU finner det önskvärt att särskild fastighetstaxeringsnämnds kanslifunktion

så långt möjligt utförs av lokal skattemyndighet.

Frågan om vem som skall ha ansvaret för och ledningen av lokal skattemyndighets

kansliarbete åt de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna har

behandlats av ett antal remissinstanser bl. a. statskontoret, CFU och Föreningen

Sveriges fögderichefer. Enligt dessa remissinstansers mening bör

ledningen av biträdesarbetet ankomma på lokal skattemyndighet och inte

på den särskilda fastighetstaxeringsnämndens ordförande.

CFU anför att den lokala skattemyndigheten själv bör leda och ta ansvar

för de sysslor den utför, oavsett om arbetsuppgiften ålagts i författning,

ålagts av länsstyrelsen eller utförs efter överenskommelse. Rationell medverkan

kräver att arbetsfördelning och ledning utförs av myndigheten. Naturligtvis

har den särskilda fastighetstaxeringsnämnden att pröva och

komplettera vad myndigheten utfört.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att man för att undvika

oklarhet om ansvaret och ”befälsordningen” borde föreskriva t. ex. att

de lokala skattemyndigheterna skall biträda fastighetstaxeringsnämnderna

på sätt riksskatteverket och länsstyrelserna bestämmer.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

DEPARTEMENTSCHEFEN

Allmänna synpunkter

De år då inte allmän fastighetstaxering äger rum sker särskild fastighetstaxering.

Vid särskild fastighetstaxering beslutas till vilket belopp det nya

värdet skall tas upp för fastighet, som enligt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen

(1928: 370; KL) skall åsättas nytt taxeringsvärde. Nytt taxeringsvärde

åsätts bara när det inträffat vissa ändrade förhållanden beträffande

en fastighet. Sådana ändrade förhållanden är t. ex. om taxeringsenhet bör

delas upp i flera enheter eller om flera enheter bör slås samman till en,

om fastighetsvärdet minskat genom eldsvåda e. d„ om fastighetsvärdet ökat

genom nybyggnad e. d. eller om ändring skett i fastighetens beskattningsnatur.

För övriga fastigheter som är underkastade taxering skall nästföregående

års taxeringsvärden tas upp oförändrade.

Särskild fastighetstaxering skall ske enligt samma uppskattningsgrunder

som tillämpades vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.

Taxeringen skall vidare ske med utgångspunkt i samma allmänna prisläge

som då tillämpades.

Den senaste allmänna fastighetstaxeringen har skett innevarande år. Beräkningar

har gett vid handen att drygt 2,2 milj. fastigheter taxerats. År

1971 och följande år fram till nästa allmänna fastighetstaxering sker således

särskild fastighetstaxering. Antalet fall där nytt taxeringsvärde enligt

12 § 2 mom. KL skall åsättas kan beräknas uppgå för landet i dess helhet

till årligen i genomsnitt ca 10 % av det bestånd som taxeras vid allmän fastighetstaxering,

alltså till drygt 200 000.

Särskild fastighetstaxering utförs av den lokala taxeringsnämnden i det

distrikt vari fastigheten är belägen. Länsstyrelsen kan emellertid förordna

om annan distriktsindelning än den som gäller vid årlig taxering i övrigt.

Det nu tillämpade systemet för särskild fastighetstaxering har utsatts för

kritik. Fastighetstaxeringskommittéerna föreslog redan i betänkandet Fastighetstaxeringens

regler och organisation (SOU 1968:32) ändrade regler

för den särskilda fastighetstaxeringen. Detta förslag och remissutfallet finns

redovisat i prop. 1968: 154 (s. 105). Förslaget innebar att den särskilda fastighetstaxeringen

skulle utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder.

Dessa nämnders verksamhetsområden, som skulle kallas särskilda fastighetstaxeringsdistrikt,

skulle omfatta kommunblock eller del av sådant block.

Förslaget var avsett att tillämpas redan fr. o. in. taxeringsåret 1969. I nämnda

proposition (s. 111) förklarade jag mig beredd att i princip medverka till

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder i huvudsaklig överensstämmelse

med vad kommittéerna föreslagit. Jag ansåg emellertid inte att

dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under år 1969. Det föreföll

mig lämpligare att låta det nya systemet för särskild fastighetstaxering

gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum.

Kommittéerna har överarbetat sitt tidigare förslag i ett betänkande med

förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild fastighetstaxering

(Stencil Fi 1970: 11). För kommittéförslaget och remissyttrandena över det

har jag redogjort i det föregående. Kommittéförslaget innefattar en detaljerad

genomgång av det nuvarande regelsystemet för särskild fastighetstaxering.

Den omorganisation av första instans som föreslagits redan i kommittéernas

första betänkande, nämligen inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder,

utgör även nu kommittéförslagets viktigaste inslag. I

detta finns dessutom en diskussion med åtföljande synpunkter på ändringar

som bör genomföras när det gäller såväl taxeringsförfarandet som

besvär sförfarandet. I dessa delar har de ändringar som gjorts i reglerna för

den allmänna fastighetstaxeringen och de erfarenheter som gjorts vid 1970

års allmänna fastighetstaxering varit vägledande. Kommittéförslaget behandlar

vidare några andra frågor som hör samman med den särskilda

fastighetstaxeringen.

Kommittéförslaget har på det stora hela tagit blivit väl mottaget av remissinstanserna.

De föreslagna reglerna har godtagits eller lämnats ulan

erinran när det gäller de principiella frågorna. Vissa anmärkningar mot

detaljer har dock förekommit.

Det är min avsikt att ta upp de olika frågorna i kommittéförslaget var

för sig i särskilda avsnitt i det följande. Här vill jag göra endast några allmänna

reflexioner. Mina överväganden, som redovisats i prop. 1968: 154, står

kvar i princip. En förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen

i första instans medför lättnader i arbetet även för de högre

instanserna. Kritiken mot det nuvarande systemet är befogad. Vidare är det

nödvändigt att anpassa de nuvarande arbetsrutinerna för den särskilda fastighetstaxeringen

till de nya arbetsrutiner som krävs med hänsyn till införandet

av ADB inom taxeringsväsendet. Besvärsreglerna måste också ändras

för att inte rättsförluster skall uppstå. Kommittéförslaget utgör en god

grundval för ett nytt system på den särskilda fastighetstaxeringens område.

Innan jag tar upp de olika frågorna var för sig vill jag också något beröra

grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen. Som jag nyss nämnt består

taxeringen för det övervägande antalet taxeringsenheter — ca 90 % —

i ett formellt överförande av det föregående årets taxeringsvärde. Endast i

ca 10 % av fallen sker en reell taxering, nämligen när skäl härtill föreligger

enligt 12 § 2 mom. KL. Kommittéförslaget utgår från att om- och nytaxeringsgrunderna

i 12 § 2 mom. tills vidare skall gälla oförändrade. Jag är medveten

om att dessa grunder inte är helt tidsenliga. Några remissinstanser,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden, framställer önskemål om en

snar översyn av dem. Spörsmålet kräver ytterligare övervägande, bl. a. mot

bakgrunden av att frågan om det skatterättsliga fastighetsbegreppet, som

fortfarande utreds, endast är provisoriskt löst. Jag har emellertid i princip

ingenting emot en översyn av 12 § 2 mom. KL. F. n. bör grunderna för omocli

nytaxering emellertid inte tas upp till diskussion.

Vidare vill jag ta upp en terminologisk fråga, som kommittéerna inte har

berört i sitt förslag. Det framgår av 6 § 1 mom. andra stycket KL, som behandlar

grunderna för taxering av fastighet, att vid taxeringens verkställande

hänsyn skall tas till förhållandena vid taxeringsårets ingång. Därvid skall

12 § 1 mom. och 2 mom. sista stycket KL iakttas. Enligt 12 § 1 mom. får de

värden som fastställts vid allmän fastighetstaxering inte ändras förrän vid

nästa allmänna fastighetstaxering, om inte annat föranleds av 2 inom. 1

2 mom. behandlas om- och nytaxeringsgrunderna.

Till de nu beskrivna reglerna i KL ansluter sig vissa regler i taxeringsförordningen

(1956:623; TF), bl. a. den föreskrift i 177 § 1 mom. som

innebär att för de fastigheter, som är underkastade taxering och som inte

enligt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxeringsvärde, nästföregående års

taxeringsvärden skall tas upp oförändrade.

Någon uttrycklig regel om från vilken tidpunkt ett taxeringsvärde skall

gälla finns inte. I praxis anses dock ett åsatt taxeringsvärde gälla fr. o. m.

taxeringsårets ingång till ingången av det taxeringsår då ändring av taxeringsvärdet

sker i första instans. Detta tillämpas också när taxeringsvärde

ändras till följd av besvär. Enligt min mening är det i klarhetens intresse

betydelsefullt med en föreskrift i detta hänseende. Föreskriften bör få sin

plats i 12 § 1 och 2 mom. KL. Den avser inte att ändra gällande praxis. Inte

heller är det meningen att den skall ersätta specialregler för användande

av taxeringsvärde, t. ex. vid värdering av fast egendom enligt förordningen

(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Taxeringsorganisationen

Som jag tidigare nämnt ombesörjs den särskilda fastighetstaxeringen normalt

av den lokala taxeringsnämnden i det distrikt där fastigheten är belägen.

Länsstyrelsen kan emellertid förordna om annan distriktsindelning

än den som gäller vid årlig taxering i övrigt.

Kommittéerna föreslår att den särskilda fastighetstaxeringen skall fr. o. m.

taxeringsåret 1971 utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder med

särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Normalt

skall ett distrikt omfatta en kommun eller, om kommunsammanslagning

inte sker den 1 januari 1971, ett kommunblock. Länsstyrelsen bör dock enligt

kommittéförslaget få göra distriktsindelningar enligt andra grunder och

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

inte vara bunden vid någon författningsbestämmelse. Lokal skattemyndighet

föreslås dock skola höras. — Antalet distrikt beräknas vid 1971 års och

de närmast därpå följande årens taxeringar bli 350 å 400.

Antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås av kommittéerna

bli lägst fyra och högst åtta. Länsstyrelsen sägs böra få bestämma

antalet ledamöter med hänsyn till distriktets omfattning. Ordföranden och

ytterligare en ledamot avses bli utsedda av länsstyrelsen. Övriga ledamöter

och en suppleant för var och en av dessa skall väljas av kommunfullmäktige.

Sker kommunsammanslagning den 1 januari 1971 bör enligt kommittéerna

valet förrättas av de fullmäktige som valts under hösten 1970. Frågor

om valbarhet m. m. bör regleras på samma sätt som vid val av ledamöter

till lokal taxeringsnämnd. Besvär över val av ledamöter och suppleanter

föreslås få ske på samma sätt som är föreskrivet i fråga om den allmänna

fastighetstaxeringen.

Distriktsindelning bör enligt kommittéförslaget ske senast den 30 november

året före taxeringsåret. Samtidigt bör ordföranden och den av länsstyrelsen

utsedde ledamoten förordnas. Kommunernas val bör enligt kommittéerna

ske senast den 31 december året före taxeringsåret, dvs. vad som nu

sker i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen.

Kommittéerna föreslår att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen

utsedde ledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.

Fastighetstaxeringsombud avses däremot inte skola förekomma vid

den särskilda fastighetstaxeringen.

Vidare föreslår kommittéerna att länsstyrelserna skall få i behövlig utsträckning

ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark, industrier

och andra speciella slag av fastigheter.

Lokal skattemyndighet sägs i kommittéförslaget böra åläggas att medverka

i taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen

bestämmer.

Det nu sammanfattningsvis redovisade kommittéförslaget beträffande

taxeringsorganisationen har i princip godtagits eller lämnats utan erinran

av remissinstanserna. Några detaljanmärkningar har gjorts och jag återkommer

strax till dessa.

Enligt min mening, som jag redan gett uttryck åt i det föregående, bör en

förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen i

första instans leda till lättnader i arbetsbördan för överinstanserna. Förbättringen

kommer också fastighetsägarna till godo genom ökad jämnhet

och rättvisa i taxeringen. Dessutom förbättras underlaget för de allmänna

fastighetstaxeringarna. Man bör emellertid komma ihåg att med nu gällande

grunder för om- och nytaxering — grunder som jag av skäl som anförts i

det föregående inte är beredd att diskutera i detta sammanhang — antalet

om- och nytaxeringar i landet är relativt få i förhållande till det totala an
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

talet taxeringsenheter och uppgår årligen till ca 10 % i genomsnitt för landet

i dess helhet. Vidare fördelar sig antalet om- och nytaxeringar inte jämnt

över landet. Det säger sig självt att antalet om- och nytaxeringar stiger i förhållande

till ökad markexploatering och expansion av byggnadsverksamheten.

I glesbygder är om- och nytaxeringar sällsynta. Man kan enligt min

åsikt nå det åsyftade resultatet med åtgärder som är mindre genomgripande

än dem kommittéerna föreslagit. Det synes inte möta något hinder att behålla

den nuvarande ordningen med den lokala taxeringsnämnden som första

instans såvitt gäller den särskilda fastighetstaxeringen i flertalet av de distrikt

där antalet väntade om- eller nytaxeringar är begränsat. Länsstyrelserna

torde efter hörande av de lokala skattemyndigheterna kunna skapa sig

god överblick över situationen i detta hänseende. När antalet väntade omoch

nytaxeringar, svårighetsgraden hos sådana taxeringar eller andra omständigheter

motiverar det bör dock länsstyrelserna kunna inrätta särskilda

fastighetstaxeringsdistrikt, som då skall sköta allt arbete med den särskilda

fastighetstaxeringen inom detta distrikt. Storleken av distriktet hör väljas

med utgångspunkt i att en sådan särskild fastighetstaxeringsnämnd får full

sysselsättning under arbetsperioden. Detta beror dels på antalet ärenden,

dels på ärendenas grad av svårighet. Vid bestämmandet av storleken av ett

särskilt fastighetstaxeringsdistrikt bör hänsyn emellertid också tas till möjligheterna

av att få behövlig lokalkännedom inom nämnden och till önskvärdheten

av att inte försvåra för nämnden att besiktiga fastigheterna.

Distriktsindelningen bör kunna ske utan hänsyn till kommungränser.

Beträffande sammansättningen av särskild fastighetstaxeringsnämnd har

statskontoret uttryckt uppfattningen att om distriktet omfattar endast en

kommun eller del därav, nämnden bör omfatta fyra ledamöter. Dessutom

har frågan om kompetensen hos ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde

ledamoten diskuterats. De flesta remissinstanserna har ställt sig positiva

till kommittéernas förslag, som innebär att nämnden tillförs sakkunskap

när det gäller fastighetsvärdering. Andra remissinstanser, bl. a. några

länsstyrelser, har uttryckt skepsis i fråga om möjligheterna att upprätthålla

ett kompetenskrav av det slag som kommittéerna tänkt sig.

Med min utgångspunkt i fråga om organisationen för den särskilda fastighetstaxeringen

kommer frågan om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens

sammansättning och kompetenskrav på ordföranden och den av länsstyrelsen

utsedde ledamoten i ett något annorlunda läge. För det första vill

jag framhålla att även lokal taxeringsnämnd sålunda också i fortsättningen

kan komma att få ägna sig åt om- eller nytaxering, låt vara i mindre utsträckning

än hittills. Länsstyrelserna torde kunna skapa sig en så god överblick

över exploaterings- och byggnadsverksamheten inom länet att det

relativt lätt går att förutse vilka lokala taxeringsnämnder som kommer att

få ägna sig åt om- eller nytaxering. Enligt min mening bör i sådana fall till

ordförande eller kronoombud utses person som har kunskaper om fastig
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 79

hetstaxering. Någon författningsföreskrift om det förefaller dock inte behövlig.

Därefter vill jag, i fråga om de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna,

påpeka att en av vinsterna med den av kommittéerna föreslagna omorganisationen

synes ligga i kravet på värderingskompetens inom nämnden. Därigenom

garanteras på bättre sätt än vad som hittills har kunnat ske att värderingen

sker i enlighet med de normer — delvis av komplicerad natur — som

numera upprättats och tillämpats vid 1970 års allmänna fastighetstaxering.

Länsstyrelserna bör således vid inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder

se till att antingen ordföranden eller den andre av länsstyrelsen

utsedde ledamoten besitter sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Det

synes mig emellertid inte behövligt med någon uttrycklig föreskrift om det

i TF.

Beträffande antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd vilt jag

framhålla att någon begränsning i det hänseende statskontoret föreslagit

inte finns föreskriven för motsvarande situation på vare sig inkomst- och

förmögenhetstaxeringens eller den allmänna fastighetstaxeringens område.

Även om statskontorets förslag förefaller lämpligt är jag inte beredd att

förorda någon föreskrift härom. I övrigt anser jag att kommittéförslaget

i de nu berörda hänseendena kan godtas.

Taxeringsför farandet

Deklarationsskyldighet m. m.

Kommittéförslaget innebär oförändrade regler i princip såvitt avser deklarationsskyldigheten.

Det påpekas att samma slags uppgifter bör lämnas

som vid den allmänna fastighetstaxeringen. En mindre nyhet, som också

avser reglerna för allmän fastighetstaxering föreslås emellertid, nämligen att

uppgifterna om plan- och byggnadsbestämmelser, som lämnades frivilligt vid

1970 års allmänna fastighetstaxering, skall lämnas obligatoriskt av fastighetsägaren

hädanefter.

Fastighetsdeklarationer skall f. n. lämnas till länsstyrelsen, lokal skattemyndighet

eller taxeringsnämndens ordförande. Kommittéförslaget innebär

den ändringen att fastighetsdeklarationerna inte längre skall kunna lämnas

till nämndordföranden.

Vidare föreslår kommittéerna att även lokal skattemyndighet skall få utfärda

anmaning att inkomma med fastighetsdeklaration m. m.

Kommittéerna behandlar i detta avsnitt också byggnadsnämndernas uppgiftsskyldighet,

för vilken redogjorts i det föregående. De nuvarande bestämmelserna

på området utsätts för viss kritik och det föreslås att byggnadsnämnd

skall senast två veckor efter utgången av varj e kvartal på blan
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

lcetter enligt fastställt formulär lämna uppgift till lokal skattemyndighet om

byggnader för vilka nämnden beviljat byggnadslov under kvartalet.

Förslaget att fastighetsägaren skall vara skyldig att lämna uppgift om

plan- och byggnadsbestämmelser har väckt kritik från åtskilliga remissinstansers

sida. Detsamma gäller förslaget att slopa möjligheten att lämna fastighetsdeklarationsblanketterna

till nämndordföranden. I båda dessa frågor

har jag förståelse för remisskritiken. Jag är således inte beredd att godta

kommittéförslaget på dessa punkter.

Vidare vill jag i fråga om deklarationsskyldigheten vid den särskilda fastighetstaxeringen

anföra följande. F. n. gäller att fastighetens ägare eller

därmed likställd innehavare skall avge särskild deklaration. Utan att det

anges uttryckligen i författningsbestämmelserna avses i praxis med uttrycket

”fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare” den som var ägare

eller sådan innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta är också naturligt

med hänsyn till att taxeringen skall ta hänsyn till förhållandena vid taxeringsårets

ingång.

Nu är det emellertid så att även annan ägare än den som var ägare vid

taxeringsårets ingång kan ha intresse av att om- eller nytaxering sker och

av taxeringsbeslutet. För den allmänna fastighetstaxeringens vidkommande

har frågan om intresset av taxeringsresultatet för olika ägarkategorier lösts

genom bl. a. en utvidgning av besvärsrätten. Motsvarande utvidgning har,

som skall beröras i det följande, föreslagits även vid den särskilda fastighetstaxeringen.

Uttrycket ”ägare och därmed likställd innehavare” bör således

när det gäller särskild fastighetstaxering, lika litet som då fråga är om

allmän fastighetstaxering, alltid avse endast ägaren eller innehavaren vid

taxeringsårets ingång. I fråga om deklarationsskyldigheten bör emellertid

nuvarande praxis bibehållas. Skyldigheten skall fullgöras av den som var

ägare eller innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta bör också komma

till tydligt uttryck i författningstexten. Frågan har betydelse, bl. a. när det

gäller anmaning och vitesföreläggande. Med ägare eller därmed likställd

innehavare bör förstås den som enligt civilrättsliga regler är att betrakta

som ägare eller innehavare.

Frågan om utökad byggnadslovsrapportering har väckt ett visst intresse

vid remissbehandlingen. Kommittéförslaget bemöts i huvudsak positivt.

Emellertid har påpekats att förslaget leder till ökad arbetsbelastning för

kommunerna. Kommunförbundet har avstyrkt förslaget och ansett att man

bör avvakta resultatet av den utredning som företas av centralnämnden för

fastighetsdata (CFD) om bl. a. insamling av byggnadsdata för en planerad

fastighetsdatabank, så att en samordning av insamling av byggnadsdata för

skilda ändamål kan komma till stånd och dubbelarbete undvikas.

Planerna på det byggnadsregister som CFD har berört i sitt remissyttrande

är ännu inte så långt avancerade att man kan föra in detta register i

diskussionen kring byggnadslovsrapporteringen. Tills vidare är det sålunda

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

81

ofrånkomligt med nppgiftsskyldighet från byggnadsnämndernas sida. Jag

har erfarit att en del kommuner inte har tillräcklig kapacitet f. n. att fullgöra

en uppgiftsskyldighet av det slag som kommittéerna tänkt sig, dvs. på centralt

utformade blanketter. Däremot föreligger möjlighet att med det tidsintervall

som kommittéerna föreslagit för varje berörd fastighet lämna uppgift

om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med

byggnadsloven. Byggnadslovsrapportering är inte nödvändig i de fall då investeringen

i fastigheten är av ringa betydelse. Riksskatteverket bör kunna

meddela föreskrifter om begränsning av uppgiftsskyldigheten för sådana

fall. Jag föreslår att den nuvarande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet

för byggnadsnämnderna ändras i enlighet med vad jag nu anfört.

Kommittéerna har inte föreslagit någon ändring i fråga om nu gällande

skyldighet för brandförsäkringsanstalt att efter anmaning lämna uppgift

om försäkringsvärdet på byggnader som är brandförsäkrade i anstalten.

Svenska sparbanksföreningen har i sitt remissyttrande ansett att denna skyldighet

bör utvidgas och omfatta även underlaget för beräkning av försäkringsvärdet.

Svenska försäkringsbolags riksförbund vill däremot avskaffa

denna uppgiftsskyldighet helt och hållet liksom skyldigheten för fastighetsägaren

att i fastighetsdeklarationen lämna uppgift om brandförsäkringsvärdet.

Skälet till riksförbundets inställning är att de numera i stor omfattning

förekommande s. k. beloppslösa fullvärdesförsäkringarna inte är till

ledning vid fastighetens taxering eftersom något försäkringsbelopp inte bestäms.

För egen del hyser jag förståelse för de synpunkter som Svenska försäkringsbolags

riksförbund anfört. Emellertid torde fortfarande brandförsäkringsvärdet

kunna tjäna till ledning vid taxeringen av vissa speciella fastighetstyper,

t. ex. vid taxering av industrifastigheter. Vidare bör märkas att

försäkringsanstalternas uppgiftsskyldighet inte behöver fullgöras annat än

efter anmaning. Det torde inte innebära något avsevärt merarbete för försäkringsanstalterna

att, om anmaning skett, upplysa att försäkringsbelopp

inte bestämts.

I frågan om lokal skattemyndighets rätt att utfärda anmaning har olika

uppfattningar kommit till uttryck bland remissinstanserna. Förslaget har

avstyrkts av riksskattenämnden, några länsstyrelser och Sveriges industriförbund.

Lokal skattemyndighet har inte rätt att utfärda anmaning när det gäller

den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen och inte heller när det gäller

allmän fastighetstaxering. Trots att vissa praktiska skäl onekligen talar

för att lokal skattemyndighet får utfärda anmaningar på eget ansvar är jag

dock f. n. inte beredd att godta förslaget på denna punkt. 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr ISO

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m.

Länsstyrelsernas arbete på det förberedande planet inför den särskilda

fastighetstaxeringen består främst i utarbetandet av anvisningar. Kommittéförslaget

innebär en viss utvidgning av hittillsvarande verksamhet på området.

Vid den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen kan länsstyrelse om

den finner lämpligt kalla ordföranden och högst tre ledamöter från varje

taxeringsnämnd att sammanträda inför landskamreraren för överläggningar

om taxeringsarbetet. Till sammanträdet får kallas även särskilda sakkunniga.

Det nu anförda gäller även såvitt avser särskild fastighetstaxering.

Kommittéerna föreslår att länsstyrelserna skall kunna kalla även ordföranden

och vissa ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd samt dessutom

andra personer som på grund av sin verksamhet eller av annan anledning

kan antas äga sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.

Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör enligt

kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskatteverket.

Inställningen bland remissinstanserna när det gäller frågan om utfärdandet

av anvisningar kan sammanfattningsvis sägas vara den att kommittéförslaget

är något överarbetat. Anvisningar kan behövas, men torde kunna

inarbetas i de årliga anvisningar som utfärdas för inkomst- och förmögenhetstaxeringen.

Statskontoret och några andra remissinstanser har vidare

påpekat att länsstyrelserna skall omorganiseras inom kort och att således

den instans som är avsedd att ersätta prövningsnämnden, länsskatterätten,

inte avses skola behöva befatta sig med utfärdande av länsanvisningar. Statskontoret

hävdar att något i författning reglerat förfarande för dessa anvisningar

inte synes behövligt. Länsstyrelsen eller riksskatteverket sägs i mån

av behov kunna ta initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet.

Länsstyrelserna står som nyss påpekats inför en snar omorganisation,

som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1971. När prövningsnämnden vid

denna tidpunkt omvandlas till länsskatterätt är det inte tillfredsställande

att den fastställer anvisningar på det sätt som hittills skett såvitt gäller

prövningsnämnden. Jag anser det lämpligt att riksskatteverket övertar uppgiften

att fastställa anvisningarna. Länsstyrelserna bör dock utarbeta förslag

till anvisningar. För att riksskatteverket skall få skälig tid att göra de utredningar

som kan behövas bör länsstyrelsen lämna sitt förslag senast den

15 november året före taxeringsåret. Verket bör fastställa anvisningarna senast

den 20 december. Liksom hittills bör länsstyrelserna senast den 15 januari

under taxeringsåret tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda

fastighetstaxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. För

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

83

taxeringsåret 1971 bör dock särskilda regler gälla i fråga om nyss nämnda

tidpunkter. Dessa bör tas in bland övergångsbestämmelserna.

Kommittéernas förslag om rätt för länsstyrelsen att kalla fastighetsvärderingssakkunniga

till förberedelsesammanträdet bär inte mött något motstånd

under remissbehandlingen. Behovet av särskilda regler har dock satts

i fråga. Jag är emellertid i detta läge beredd att godta kommittéförslaget som

en lösning. Med hänsyn till den förestående omorganisationen bör dock inte

föreskrivas att sammanträdet skall ske inför landskamreraren.

Taxeringsarbetet

Kommittéerna har föreslagit bestämmelser som i tillämpliga delar överensstämmer

med de regler som nyligen införts för den allmänna fastighetstaxeringen.

För kommittéförslagets detaljer har jag redogjort i det föregående.

Den huvudsakliga innebörden i förslaget är att de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

skall i möjligaste mån avlastas kanslifunktioner.

Vad som i övrigt föreslås är i korthet följande.

Taxeringsarbetet skall börja så snart som möjligt, dock senast den 1 mars

under taxeringsåret. Vid första sammanträdet med den särskilda fastighetstaxeringsnämnden

bör ordföranden lämna redogörelse för de värderingsgrunder,

som tillämpats inom distriktet vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen,

och de anvisningar som utfärdats. De handlingar som nämnden

behöver får nämnden av den lokala skattemyndigheten i den ordning som

Kungl. Maj :t eller riksskatteverket bestämmer. Avgörandet av frågan huruvida

om- eller nytaxering skall ske skall dock alltid i första instans ligga hos

nämnden. Den lokala skattemyndigheten bör således till nämnden vidarebefordra

uppgifter om alla de fastigheter beträffande vilka det inte är uppenbart

att om- eller nytaxering är utesluten. Taxeringsbesluten skall antecknas

på fastighetstaxeringsavi. I TF bör dock föreskrivas endast att nämndens beslut

skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning som

föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Behandlade deklarationer bör lämnas till lokal skattemyndighet efter hand

som de blir färdiga enligt leveransplan som upprättas av nämnden och lokal

skattemyndighet gemensamt. Den särskilda fastighetstaxeringen bör vara

avslutad den 31 maj under taxeringsåret för att inte dataproduktionen skall

sammanstöta med den dataproduktion som behövs för inkomst- och förmögenhetstaxeringen.

Protokoll och övriga handlingar bör enligt kommittéförslaget

sändas till länsstyrelsen senast den 15 juni under taxeringsåret.

Kommittéerna har i detta sammanhang också tagit upp frågan om underrättelse

till fastighetsägaren om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens

beslut. Samtliga de uppgifter som finns införda i fastighetslängden sägs böra

tas med i underrättelsen, som om möjligt bör sändas ut före utgången av

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

juni månad under taxeringsåret. Lokal skattemyndighet bör enligt kommittéerna

svara för underrättelserna.

Remissinstanserna har i stort sett godtagit de föreslagna arbetsrutinerna

liksom förslaget att lokal skattemyndighet även i övrigt skall biträda nämnderna

under taxeringsarbetet. Statskontoret har dock uttryckt ett önskemål

om att förlägga arbetsuppgifterna till andra tidpunkter under året. Som skäl

har anförts att den föreslagna arbetsperioden sammanfaller med arbetstoppen

för de lokala skattemyndigheterna. För egen del har jag förståelse

för statskontorets synpunkter. Emellertid föreligger en utredningsrapport

med principförslag till omorganisation av taxeringen i första instans, avgiven

av statskontoret den 22 juni 1970. Tidpunkten för arbetet med den

särskilda fastighetstaxeringen bör inte väsentligen ändras innan man övervägt

tidpunkten för den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen mot

bakgrunden av statskontorets utredningsrapport. Jag kan således i stort sett

godta kommittéförslaget. Vissa smärre modifikationer bör dock ske, beroende

på min i det föregående redovisade allmänna inställning i organisationsfrågan.

Förslaget att lokal skattemyndighet skall svara för underrättelserna till

fastighetsägarna har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Likaså råder

en nära nog allmän enighet om att underrättelseskyldigheten bör utvidgas

och omfatta samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i

fastighetslängden. En länsstyrelse har dock framhållit att en utvidgad underrättelseskyldighet

skulle i hög grad komplicera taxeringsförfarandet och

dessutom skapa ytterligare felkällor.

I fråga om underrättelse till fastighetsägaren bör till en början följande

konstateras. Vid allmän fastighetstaxering förekommer offentlig utläggning

av fastighetslängden, vilket f. n. anses som delgivning av fastighetstaxeringsnämndens

beslut. Underrättelsen till fastighetsägaren är där att se som en

serviceåtgärd. Vid den särskilda fastighetstaxeringen finns inget förfarande

som motsvarar den offentliga utläggningen av fastighetslängden. Underrättelsen

har f. n. — och någon ändring i detta avseende är heller inte tänkt

— karaktär av delgivning av beslutet i fråga om taxeringen. Underlåten

underrättelse grundar extraordinär besvärsrätt, vilket inte är fallet när det

gäller den allmänna fastighetstaxeringen.

Härefter bör i diskussionen om underrättelseförfarandet vid den särskilda

fastighetstaxeringen, såsom jag också i korthet berört på tal om deklarationsskyldigheten,

erinras om att besvärsrätten för ägare utvidgades vid den

allmänna fastighetstaxeringen genom ändring (1969: 709) i TF. Besvärsrätten

omfattar numera inte bara den som var ägare vid ingången av taxeringsåret

utan även den som därefter, dock senast före ingången av femte året

efter taxeringsåret, blivit ägare. Dessutom har i vissa fall arrendator besvärsrätt.

Om fastighet innehas av någon som enligt 47 § IvL är att anse

som ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga skatt för garantibe
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

lopp för fastigheten, gäller föreskrifterna i TF om ägare i stället sådan innehavare.

Enligt kommittéförslaget avses, som jag skall beröra vidare i det

följande, de besvärsregler som nu gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen

skola införas även såvitt avser särskild fastighetstaxering.

I det föregående har jag anfört att jag finner lämpligt att låta deklarationsskyldigheten

knyta an till ägarförhållandena vid taxeringsårets ingång.

Besvärsrätt skall också liksom hittills alltid tillkomma den deklarationsskyldige.

Men även efterföljande ägare eller innehavare kan som nyss påpekats

ha intresse av taxeringsbeslutet, vilket avses komma till uttryck genom den

föreslagna utvidgade besvärsrätten. Att låta de lokala skattemyndigheterna

forska efter eventuella ägarskiften efter taxeringsårets ingång synes inte

praktiskt. Även om underrättelserna har stor betydelse för ägaren oavsett om

han förvärvat fastigheten efter taxeringsårets ingång bör det enligt min mening

inte föreligga skyldighet att underrätta annan ägare än den som är

deklarationsskyldig och den som anmäler sig hos den lokala skattemyndigheten

med begäran om att få underrättelse om eventuella taxeringsbeslut.

Till frågan om betydelsen av underlåten underrättelse återkommer jag i samband

med behandlingen av fullföljdsfrågorna. Här vill jag endast nämna att

med min inställning i fullföljdsfrågorna det torde saknas skäl att föreskriva

något senaste datum för expediering av underrättelserna. Dessa bör dock

sändas ut så snart det kan ske.

Underrättelse bör ske när fastighet åsatts nytt taxeringsvärde, när avgiven

deklaration inte föranlett åsättande av nytt taxeringsvärde och när beslut

fattats i fråga om skatteplikt och beskattningsnatur för fastighet i det fall

beslutet innebär ändring av vad som gällt under nästföregående taxeringsår.

Vidare bör underrättelse ske när taxeringsvärde fördelats på olika

fastigheter eller fastighetsdelar som ingår i taxeringsenhet, om fördelningen

innebär avvikelse från vad som gällt tidigare, samt i det fall en begäran

om sådan uppdelning inte bifallits.

Eftersom underrättelsen till ägare vid den särskilda fastighetstaxeringen

är den enda formen för delgivning av taxeringsbeslutet är det viktigt att

underrättelsen innehåller informationer om taxeringsbeslutet som är tillräckliga

med hänsyn till besvärsintresset. I varje fall bör alla de uppgifter

om fastigheten som skall längdföras framgå av underrättelsen. Underrättelsen

bör ske på särskilda blanketter som fastställs av riksskatteverket.

Underrättelse bör som hittills delges på samma sätt som gäller i fråga om

underrättelse om avvikelse från självdeklaration.

Längdföring

Kommittéförslaget för vilket jag tidigare redogjort utförligt innebär en

anpassning av längdföringsrutinerna till vad som nyligen införts beträffande

den allmänna fastighetstaxeringen. Det föreslås att närmare föreskrifter om

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

längdens förande bör meddelas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer.

Remissinstanserna har lämnat förslaget i denna del i huvudsak utan erinran

och jag biträder det.

Besvär

Den ordinära processen

Besvär över särskild fastighetstaxering får f. n. anföras hos prövningsnämnden.

Besvär stiden löper ut, för ägare den 15 augusti under taxeringsåret,

för kommuner i och med utgången av september under taxeringsåret

och för taxeringsintendenten i och med utgången av april året efter taxeringsåret.

Kommittéerna har föreslagit att de regler som nyligen införts för besvär

över den allmänna fastighetstaxeringen skall få gälla även vid besvär över

särskild fastighetstaxering.

Kommittéförslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Kommittéförslaget innebär inte någon omorganisation av prövningsnämnden

som besvärsinstans. Inte heller föreslås någon ändring av besvärstiderna.

Däremot innebär kommittéförslaget en ändring såvitt gäller rätten för

ägare eller därmed likställd innehavare att anföra besvär. Besvärsrätten avses

sålunda inte bli begränsad till den som var ägare eller innehavare vid

taxeringsårets ingång, utan även efterkommande ägare och innehavare skall

kunna fullfölja talan. I detta hänseende sker genom kommittéförslaget en

likställning mellan den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen.

Även i vissa andra avseenden syftar kommittéförslaget till en sådan likställning.

Som exempel kan nämnas besvärsrättens materiella innehåll. I kommittéförslaget

hänvisas till departementschefens uttalande i prop. 1969: 147

(s. 85).

Jag biträder vad kommittéerna föreslagit om besvärsrätten utom i ett avseende.

Vid allmän fastighetstaxering är den som blivit ägare senast före utgången

av femte året efter taxeringsåret legitimerad att föra talan som

ägare. När det gäller den särskilda fastighetstaxeringen är enligt min mening

den som blivit ägare efter ingången av det år då allmän fastighetstaxering

skall äga rum inte i behov av talerätt såvitt avser de taxeringar

som gäller åren dessförinnan. Talerätten för ägare bör således begränsas i

det hänseende jag nu berört.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

87

Den extraordinära processen

F. n. har fastighetsägare och därmed likställd innehavare extraordinär

besvärsrätt vid särskild fastighetstaxering, om han inte fått underrättelse

om taxeringsbeslutet senast den 15 juli under taxeringsåret.

Vidare föreligger extraordinär besvärsrätt för ägare och därmed likställd

innehavare samt taxeringsintendent, om

1) fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen från

skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 §

tredje stycket KL är att hänföra till fastighet,

2) fastighet taxerats på mer än en ort eller annars taxerats i fall där

taxering av fastigheten inte bort äga rum, eller

3) fastigheten på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart

förbiseende blivit felaktigt taxerad.

För att kunna tas upp till prövning skall extraordinära besvär vara inkomna

före utgången av femte året efter taxeringsåret.

Kommittéerna har föreslagit att den extraordinära besvärsrätten utvidgas

i enlighet med vad som nyligen skett på den allmänna fastighetstaxeringens

område. Den föreslagna utvidgningen innebär att extraordinär besvärsrätt

skulle föreligga också om

1) fastighet av förbiseende inte blivit taxerad,

2) fastighet undantagits från skatteplikt trots att detta inte bort ske,

3) i övrigt sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsentligt

annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning, eller

4) underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll.

Vidare har kommittéerna föreslagit att extraordinär besvärsrätt skall föreligga

även för kommun, vilket gäller på den allmänna fastighetstaxeringens

område.

Remissinstanserna har lämnat kommittéförslaget utan erinran i detta

avseende. Kammarrätten och riksskattenämnden har emellertid framfört

vissa reflexioner med anledning av den föreslagna extraordinära besvärsrättens

innehåll.

Med anledning av att talerätten för ägare i fortsättningen avses bli utvidgad

i enlighet med vad jag berört i avsnittet om den ordinära processen

hör den extraordinära besvärsrätten vid utebliven underrättelse få en något

annan utformning än vad kommittéerna föreslagit. Extraordinär besvärsrätt

på grund av utebliven underrättelse bör tillkomma den som var ägare

vid taxeringsårets ingång eller som blivit ägare under taxeringsåret. Nämnda

kategorier av ägare har nämligen intresse av fastighetstaxeringsbeslutet

med hänsyn till skyldigheten att deklarera för fastigheten i inkomst- och

förmögenhetsavseende för det år fastighetstaxeringsbeslutet avser. Har sådan

ägare inte fått underrättelse om fastighetstaxeringsbeslutet senast den

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

15 juli under taxeringsåret, bör han ha extraordinär besvärsrätt intill utgången

av året efter taxeringsåret.

I övrigt är jag beredd att godta kommittéförslaget i princip i detta avseende.

Med anledning av de reflexioner som kammarrätten och riksskattenämnden

gjort ser jag skäl att något ändra på ordalydelsen i den förutsättning

för extraordinär besvärsrätt som föreslagits och som avser felräkning,

misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Extraordinär besvärsrätt

bör få komma i fråga inte endast om fastigheten på grund därav blivit felaktigt

taxerad utan även om taxeringsbeslut i fråga om fastigheten fått

oriktigt innehåll. Därmed kan uppenbart oriktiga arealuppgifter o. d. bli föremål

för prövning även om detta inte skulle föranleda ändrad taxering liksom

fall där yrkande om ändrat taxeringsvärde inte fastställts. Motsvarande

justering bör givetvis ske även såvitt avser extraordinära besvär över den

allmänna fastighetstaxeringen.

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag

En fastighets taxeringsvärde ändras som jag tidigare framhållit inte under

löpande taxeringsperiod, om inte om- eller nytaxering enligt 12 § 2 mom.

KL sker. Har sådan om- eller nytaxering skett i första instans, skall det sålunda

åsatta nya taxeringsvärdet upptas oförändrat vid de efterföljande

taxeringarna under taxeringsperioden, såvida inte ytterligare om- eller nytaxering

sker.

Har taxeringsnämnds beslut om taxering ändrats av prövningsnämnd,

kammarrätten eller regeringsrätten, får denna ändring genomslag för senare

år under taxeringsperioden endast i det fallet att prövningsnämnden fått anmälan

om ändringen. Sådan anmälan görs i första hand av taxeringsintendent

eller ägare.

Kommittéförslaget innebär att den lokala skattemyndigheten automatiskt

skall längdföra de taxeringsåtgärder som föranleds av besvär. Ägare av fastighet,

taxeringsintendent, prövningsnämnden och kommun, som berörs,

avses bli underrättade om längdföringen.

Remissinstanserna har i stort sett godtagit det nya förfarandet. En länsstyrelse

har emellertid ansett att komplikationer kan inträffa bl. a. då förutsättningar

föreligger för en realprövning av efterföljande års taxeringar.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) har ansett att uppföljning

inte bör göras när det är fråga om byggnad under uppförande.

Även om behov uppenbarligen föreligger av ett smidigare förfarande för

uppföljning av taxeringsbeslut som ändrats till följd av besvär är jag inte

beredd att godta kommittéförslaget. Den nuvarande uppföljningen är inte

någon längdföringsåtgärd utan en reell prövning, bl. a. av huruvida omeller

nytaxeringsgrunder föreligger eller ej. Föreligger sådana grunder kan

det f. n. inte bli fråga om automatisk uppföljning. Vidare kan ett beslut som

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

ändrats efter besvär få inverkan på en fördelning av taxeringsvärden som

skett avseende efterföljande taxeringsår. Även i detta fall krävs en prövning

i sak av taxeringen, något som i princip inte bör ankomma på lokal skattemyndighet.

Den nuvarande regeln i 184 § TF bör således fortfarande få gälla.

Rättelse av fastighetslängd

År 1969 infördes möjlighet för lokal skattemyndighet att i vissa närmare

angivna fall rätta längdföringsfel i den fastighetslängd som förs vid allmän

fastighetstaxering. Det förenklade rättelseförfarande som då infördes var i

huvudsak upprättat efter förebild av reglerna för rättelser på inkomst- och

förmögenhetstaxeringens område, vilka införts genom lagstiftning år 1965.

Möjlighet att på motsvarande sätt rätta längdföringsfel vid den särskilda

fastighetstaxeringen föreligger inte.

Kommittéerna har föreslagit att i princip samma regler för rättelser som

gäller för den allmänna fastighetstaxeringen skall införas även för den särskilda

fastighetstaxeringen. Till skillnad från vad som gäller vid allmän fastighetstaxering

har föreslagits att rättelse inte skall få beslutas efter utgången

av mars månad året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga

om felaktigheten dessförinnan gjorts hos den lokala skattemyndigheten.

Motsvarande tidpunkt är vid den allmänna fastighetstaxeringen den 1 oktober

under taxeringsåret. Skillnaden beror på att nämnda tidpunkter anknutits

till sista dagen för taxeringsintendents besvär hos fastighetsprövningsnämnden

resp. prövningsnämnden, vilka är vid allmän fastighetstaxering

den 31 oktober under taxeringsåret och vid särskild fastighetstaxering

såväl f. n. som enligt kommittéförslaget den 30 april året efter taxeringsåret.

Kommittéförslaget innebär härutöver rätt för lokal skattemyndighet att

rätta även felaktig ägaruppgift i fastighetslängd. Denna utvidgade rättelsemöjlighet

avser både allmän och särskild fastighetstaxering.

Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget om införande

av det förenklade rättelseförfarandet vid särskild fastighetstaxering.

Även förslaget att felaktig ägaruppgift skall få rättas har upptagits positivt.

Jag vill erinra om att ägaruppgift i fastighetslängd enligt rättspraxis inte är en

överklagbar taxeringsfråga. Ägaruppgiften i fastighetslängden har inte heller

i och för sig någon betydelse för ägares rätt att anföra besvär. Däremot har

ägaruppgiften betydelse bl. a. när det gäller underrättelser om företagna

taxeringar.

Jag biträder i princip kommittéförslaget i vad det avser rättelseförfarandet.

Sista dagen för rättelse eller framställning om anmärkning avseende

rättelse kan emellertid, med hänsyn till att rättelse inte bör ske efter taxeringsårets

utgång, lämpligen bestämmas till den 30 november under taxeringsåret.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Övriga frågor

Uppdelning av taxeringsvärde

Ägare av fastighet har, såsom jag tidigare redovisat, enligt 8 § sista stycket

KL, rätt att hos taxeringsnämnd eller fastighetstaxeringsnämnd begära

uppdelning av taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxeringsenhet.

Kommittéerna har föreslagit att bestämmelserna om uppdelning av taxeringsvärde

skall avskaffas.

Några remissinstanser har motsatt sig kommittéförslaget i detta hänseende

och förklarat att det ur servicesynpunkt är lämpligt att behålla rätten

att begära uppdelning av taxeringsvärde. Svenska försäkringsbolags riksförbund

har dessutom framhållit att taxeringsvärdena har betydelse för bestämmandet

av rätten till placering av försäkringsfonden. Möjligheten att

begära uppdelning måste därför finnas kvar så länge nuvarande placeringsbestämmelser

består.

Med hänsyn till främst de synpunkter som Svenska försäkringsbolags riksförbund

anfört är jag f. n. inte beredd att förorda kommittéförslaget på denna

punkt.

Fastighetstaxeringsspecialister

Frågan om fastighetstaxeringsspecialister bör inte tas upp i detta sammanhang

med tanke på länsstyrelsernas förestående omorganisation på

skattesidan.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna för den särskilda fastighetstaxeringen bör träda i kraft

omedelbart och tillämpas första gången vid 1971 års särskilda fastighetstaxering.

Länsstyrelsens förordnande om inrättande av särskilda fastiglietstaxeringsdistrikt

och förordnande av ordförande och ytterligare en ledamot

i särskild fastighetstaxeringsnämnd bör för taxeringsåret 1971 ske senast

den 31 december 1970. Jag har i avsnittet Förberedande åtgärder av länsstyrelse

in. in. anfört att särskilda regler i detta hänseende bör gälla för

nyssnämnda taxeringsår. Landskamrerarens förslag bör sändas till riksskatteverket

senast den 4 januari 1971. Verket bör fastställa anvisningarna

senast den 1 februari 1971. Senast den 10 februari 1971 bör länsstyrelsen

tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

de anvisningar som gäller för länet. I den mån det behövs anvisningar

av central natur före den 1 januari 1971, då riksskatteverket ännu inte

finns, bör dessa fastställas av riksskattenämnden.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

91

För fa ttningsf örslagen

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) och lag om ändring

i taxeringsförordningen (1956: 623).

Förslaget till lag om ändring i KL

12 §.

Motiveringen för ändringen har jag berört i avsnittet Allmänna synpunkter.

Förslaget till lag om ändring i TF

Såvitt avser fjärde avdelningen, ”Särskild fastighetstaxering”, har en

fullständig omdisposition av författningstexten ägt rum. Förslagets motsvarighet

i gällande bestämmelser och gällande bestämmelsers motsvarighet i

förslaget finns intagna i särskilda tablåer, som torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 2.

102 §.

I paragrafens första stycke har företagits en komplettering genom att ordet

”fastighetsprövningsnämnd” lagts till. Vidare har i redaktionellt hänseende

en hänvisning till vissa paragrafer slopats såsom obehövlig. Någon

saklig ändring av första stycket har inte åsyftats.

139 § 1 inom.

I momentets tredje stycke finns bestämmelser om byggnadsnämndernas

uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet har nu utökats på sätt som behandlats

i det föregående.

156 §.

Genom ändring i paragrafens första stycke har tillagts den föreslagna

möjligheten för lokal skattemyndighet att i fastighetslängd rätta även felaktig

uppgift om ägare. Motivering för förslaget har lämnats i det föregående.

167 § 1 mom.

I momentets första stycke 5) har skett en viss ändring, som sammanhänger

med vad som i det tidigare anförts om besvärsrättens innehåll när

det gäller extraordinära besvär.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

168 §.

I paragrafens andra stycke har föreslagits en ändring innebärande att

taxeringsintendent skall ha rätt att anslutningsvis fullfölja talan även när

det gäller allmän fastighetstaxering. Vidare har införts en hänvisning till

113 §, enligt vilken av prövningsnämnd behandlad taxeringsfråga må återförvisas

till nämnden för förnyad behandling. Denna regel bör gälla även i

fråga om allmän fastighetstaxering.

174 §.

I 1 mom. tas upp bestämmelser som finns i 177 § 1 mom. första stycket.

Någon saklig ändring är inte avsedd.

Paragrafens 2 mom. innehåller regeln att särskild fastighetstaxering verkställs

av den lokala taxeringsnämnden om inte annat följ er av 3 mom. Detta

innebär att den lokala taxeringsnämnden inte skall befatta sig med särskild

fastighetstaxering i den mån det lokala taxeringsdistriktet ingår i särskilt

fastighetstaxeringsdistrikt.

I 3 och 4 mom. har tagits upp de regler som avses skola gälla för de särskilda

fastighetstaxeringsnämnderna. Med hänsyn till att särskild fastighetstaxering

kan företas av såväl lokal taxeringsnämnd som de för ändamålet

inrättade särskilda fastighetstaxeringsnämnderna är det inte lämpligt att,

som vissa remissinstanser har föreslagit, använda endast beteckningen fastighetstaxeringsnämnd.

Vidare har synts lämpligt med en bestämmelse av

innebörd att bestämmelserna om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd

skall gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat

särskilt föreskrivs. I övrigt har motivering för de föreslagna reglerna

lämnats i det föregående.

I 5 mom. har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som nu finns i

177 § 1 mom. andra stycket.

175 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsdistrikt.

176 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för taxeringsnämnd och prövningsnämnd

att anlita biträde av sakkunnig. Bestämmelserna, som motiverats

i det föregående, har sin motsvarighet för inkomst- och förmögenhetstaxeringarnas

vidkommande i 15 § TF.

177 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för lokal skattemyndighet

att medverka vid taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj :t eller

länsstyrelsen förordnar. Bestämmelsen har behandlats i det föregående.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

178 §.

Paragrafen innehåller reglerna om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration

och andra uppgifter till ledning för fastighets taxering.

Några ändringar i sak är inte avsedda.

179 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för brandförsäkringsanstalt

att lämna vissa uppgifter. Bestämmelsen är densamma som nu gäller

enligt 176 § TF och har berörts i det föregående.

180—181 §§.

Paragraferna innehåller bestämmelser om anmaning och rätt att förelägga

vite. Bestämmelserna har berörts i det föregående. Någon föreskrift motsvarande

36 § tredje stycket TF har inte tagits upp, eftersom erinran synes

kunna ske utan föreskrift i TF.

182—183 §§.

Paragraferna innehåller bestämmelser om förberedande åtgärder. Innehållet

i dessa bestämmelser har behandlats i det föregående.

184—188 §§.

Paragraferna innehåller bestämmelser om taxeringsnämndernas verksamhet

vid särskild fastighetstaxering och om fastighetslängd. Bestämmelsernas

innehåll har behandlats i det föregående. I 185 § tredje stycket har, efter

påpekande under remissbehandlingen, tagits upp en föreskrift av innebörd

att annat taxeringsnämndens beslut än beslut om taxering får fattas av ordföranden

ensam.

189 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lokal skattemyndighets skyldighet

att sända underrättelse om taxeringsåtgärder. Bestämmelserna har behandlats

i det föregående.

190 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse av fastighetslängd. Bestämmelserna

har behandlats i det föregående.

191 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om besvär över taxeringsnämnds beslut.

Innehållet i bestämmelserna har behandlats i det föregående.

192 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsnämndernas verksamhet.

Därvid har som mönster tagits bestämmelserna om fastighetsprövnings
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

nämndernas verksamhet i 160—162 §§ TF. I 2 mom. har tagits upp en bestämmelse

av innebörd att besvär skall prövas så snart det kan ske. Besvär

som kommit in före utgången av taxeringsåret skall vara avgjorda senast

den 30 juni året efter taxeringsåret.

193—194 §§.

Paragraferna innehåller bestämmelser om besvär över prövningsnämnds

beslut. Bestämmelserna motsvarar i sak vad som gäller för allmän fastighetstaxering

och har behandlats i det föregående.

195 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om extraordinär besvärsrätt. Bestämmelsernas

innehåll har behandlats i det föregående.

196 §.

Paragrafen innehåller bl. a. bestämmelser om utvidgad besvärsrätt för

ägare. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i det föregående.

197 §.

Paragrafen innehåller de bestämmelser i sak som nu finns i 184 § TF.

198 §.

Paragrafen motsvarar oförändrad nuvarande 185 § TF.

199 §.

Paragrafen innehåller, med några redaktionella ändringar, de straffbestämmelser

som nu finns i 186 § TF. Enligt Kungl. Maj :ts remiss till lagrådet

den 29 juni 1970 med bl. a. förslag till skattebrottslag avses nya straffbestämmelser

komma att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972 även i fråga om

oriktiga uppgifter i särskild fastighetsdeklaration.

200 §.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser motsvarande dem som

nu finns för den allmänna fastighetstaxeringen i 172 § sista stycket TF.

I andra stycket har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som finns

i 174 § andra stycket TF.

Tredje stycket motsvarar 173 § 2 mom. TF.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

95

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade

förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2) lag om ändring i taxering sför ordning en (1956: 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Bilaga 1

Iso) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att 8 § samt punkt 3 av anvisningarna till 8 § och

punkt 6 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen (1928:370) skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 §d

Varje taxeringsenhet------särskilt taxeringsvärde.

Taxeringsenhet är — —■ —- — — — tillförlitligen bedömas.

Tillhöra delar -—• ---— -—-av taxeringsenheten.

Ingå i taxeringsenhet flera fastigheter

eller delar av fastigheter,

som avses i första stycket under a)

här ovan, skall, därest ägare eller

arrendator av dylik fastighet eller

del av fastighet det påfordrar, angivas,

huru stor del av taxeringsvärdet

och de i 10 § omförmälda särskilda

värden som belöper å fastigheten

eller fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 8 §.2

3. Understundom äro —--—--bilda taxeringsenhet.

Detta är--- -— — — — enhet (skogsblock).

Därest vid —-----särskild förmån.

Vidare böra — —--— — sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga

förrättning uppkommen del av dylik

enhet utgör del av taxeringsenhet,

kan ägare eller arrendator stundom

hava särskilt intresse att få officiellt

fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende

tillkommer den kamerala

enheten eller delen därav. I

1 Senaste lydelse 1968: 729.

2 Senaste lydelse 1963: 682.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

97

(Nuvarande lydelse)

följd härav skall det, om ägaren eller

arrendatorn sådant påfordrar,

angivas, huru stor del av taxeringsvärdet

och de i 10 § omförmälda särskilda

värden som kan anses belöpa

på den kamerala enheten eller delen

av densamma. Därvid märkes, att,

i samma mån som bebyggd jordbruksfastighet

är mera värd än obebyggd

sådan, ett större värde tillkommer

den del av taxeringsenheten,

å vilken åbyggnaderna äro belägna.

Påfordran, som nyss är

nämnd, må det år, varunder allmän

fastighetstaxering äger rum, ske hos

fastighetslaxeringsnämnd samt eljest

hos taxeringsnämnd.

till 9

6. Om två eller flera fastigheter,

vilka äro belägna i skilda kommuner,

skulle, därest de hade varit belägna

i samma kommun, hava utgjort

gemensam taxeringsenhet, bör

taxeringen verkställas, som om detta

varit förhållandet och det i enlighet

med föreskriften i tredje

punkten sista stycket av anvisningarna

till 8 § skolat angivas, huru

stor del av taxeringsvärdet som belöpt

å vad som faller inom varje

särskild kommun.

(Föreslagen lydelse)

å-1

6. Om två eller flera fastigheter,

vilka äro belägna i skilda kommuner,

skulle, därest de hade varit belägna

i samma kommun, hava utgjort

gemensam taxeringsenhet, bör

taxeringen verkställas, som om detta

varit förhållandet och därefter

angivas huru stor del av taxeringsvärdet

som belöpt å vad som faller

inom varje särskild kommun.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1932: 291.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr iso

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

2:o) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i

taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)

dels att 102 §, 136 § 1 mom., 139 § 1 inom., 156 och 168 §§ samt 174—- 186 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges,

dels att i förordningen skall införas nitton nya paragrafer, 187—205 §§,

samt nya rubriker närmast före 174, 178, 183, 185, 196, 197, 198, 200, 201,

203 samt 205 §§ av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

102 §4

Har fastighets taxeringsvärde legat

till grund för inkomsttaxering

eller förmögenhetstaxering och sker

genom utslag av Kungl. Maj :t eller

kammarrätten eller genom beslut

enligt 167, 181 eller 184 § av prövningsnämnd

sådan ändring beträffande

fastighetstaxeringen att inkomsttaxeringen

eller förmögenhetstaxeringen

bör bestämmas till annat

belopp än som skett, må besvär

med yrkande om härav föranledd

ändring i taxeringen för inkomst eller

förmögenhet anföras av den

skattskyldige, taxeringsintendent

och, såvitt angår taxering till kommunal

inkomstskatt, vederbörande

kommun.

Besvären skola--

Besvär enligt--

Har fastighets taxeringsvärde legat

till grund för inkomsttaxering eller

förmögenhetstaxering och sker

genom utslag av Kungl. Maj :t eller

kammarrätten eller genom beslut av

prövningsnämnd enligt 167 eller

200 § eller av lokal skattemyndighet

enligt 202 § sådan ändring beträffande

fastighetstaxeringen att inkomsttaxeringen

eller förmögenhetstaxeringen

bör bestämmas till annat

belopp än som skett, må besvär med

yrkande om härav föranledd ändring

i taxeringen för inkomst eller förmögenhet

anföras av den skattskyldige,

taxeringsintendent och, såvitt

angår taxering till kommunal inkomstskatt,

vederbörande kommun.

----fastighetstaxeringen meddelades.

--- —- fastighetstaxeringen föreligger.

136 §d

1 m o m. Till ledning — •—- —• (allmän fasti g hets deklaration).

Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas---fastställt formulär.

Allmän fastighetsdeklaration skall Allmän fastighetsdeklaration skall

innehålla uppgifter om fastighetens innehålla uppgifter om fastighetens

areal av olika ägoslag, användning areal av olika ägoslag, användning

1 Senaste lydelse 1969: 709.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

99

(Nuvarande lydelse)

och byggnader, gällande brandförsäkringsvärde,

den senast för fastigheten

erlagda köpeskillingen, hyror

och därmed jämförlig avkastning

av fastigheten samt till fastigheten

hörande särskilda förmåner ävensom,

beträffande jordbruksfastighet,

om åkerjordens dränering, kreatursbesättningen

och skogen, beträffande

annan fastighet, om anskaffningsår

och anskaffningskostnader för sådana

maskiner och liknande tillgångar,

för vilka särskilt maskinvärde

skall angivas, samt beträffande

fastighet, därå vattenfall finnes, uppgifter

om medelvattenföring och

bruttofallhöjd vid medelvattenföring

samt, där så kan ske, om magasinsvolym

för års- och korttidsreglering,

som är eller med sannolikhet väntas

bliva genomförd, så ock, därest vattenfallet

är utbyggt, om anläggningsår

och anskaffningskostnader.

Kungl. Maj :t

139

1 mom. Till ledning —----

Hypoteksinrättning skall---—

Byggnadsnämnd skall underrätta

lokal skattemyndighet om beviljat

byggnadslov inom myndighetens

verksamhetsområde senast en månad

efter det att beslutet om byggnadslov

meddelades.

156

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut

om taxering ej införts i fastighetslängd

inom föreskriven tid eller

har taxering införts för annan fastighet

än den taxeringen avsett eller eljest

uppenbarligen införts felaktigt i

fastighetslängd, må den lokala skattemyndigheten

besluta om rättelse av

fastighetslängden i denna del.

1 Senaste lydelse 1968: 733.

2 Senaste lydelse 1969: 709.

7f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1

(Föreslagen lydelse)

och byggnader, för fastigheten gällande

plan- och byggnadsbestämmelser,

gällande brandförsäkringsvärde,

den senast för fastigheten erlagda

köpeskillingen, hyror och därmed

jämförlig avkastning av fastigheten

samt till fastigheten hörande särskilda

förmåner ävensom, beträffande

jordbruksfastighet, om åkerjordens

dränering, kreatursbesättningen

och skogen, beträffande annan

fastighet, om anskaffningsår och anskaffningskostnader

för sådana maskiner

och liknande tillgångar, för

vilka särskilt maskinvärde skall angivas,

samt beträffande fastighet,

därå vattenfall finnes, uppgifter om

medelvattenföring och bruttofallhöjd

vid medelvattenföring samt, där

så kan ske, om magasinsvolym för

års- och korttidsreglering, som är

eller med sannolikhet väntas bliva

genomförd, så ock, därest vattenfallet

är utbyggt, om anläggningsår och

anskaffningskostnader,

statistiskt ändamål.

§-J

---skall avlämnas.

-----skall avlämnas.

Byggnadsnämnd skall senast två

veckor efter utgången av varje kvartal

på blanketter enligt fastställda

formulär till lokal skattemyndighet

ingiva uppgifter om byggnader, som

avses i de av nämnden under kvartalet

beviljade byggnadsloven.

§-2

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut

om taxering ej införts i fastighetslängd

inom föreskriven tid eller

har taxering införts för annan fastighet

än den taxeringen avsett eller eljest

uppenbarligen införts felaktigt i

fastighetslängd, må den lokala skattemyndigheten

besluta om rättelse av

fastighetslängden i denna del. Myn
-

saml. Nr 160

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

digheten må även besluta om rättelse

av sådan i fastighetslängd införd

uppgift om ägare som visats vara felaktig.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut----denna del.

Efter den — — —-----lokala skattemyndigheten.

Innan rättelse--------fastighetens ägare.

Den lokala--------om rättelse.

Talan mot----—--— och 167 §§.

Närmare föreskrifter--—--—--av Kungl. Maj :t.

168 §d

Besvärsrätt tillkommer------

Vad i 107 samt 110—112 §§ är

stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst eller förmögenhet skall

i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande

besvär över allmän fastighetstaxering.

Utslag av--— — —--- — det länet.

Vid sådant--------att iakttaga.

--— — fastighets garantibelopp.

Vad i 107, 108 och 110—113 §§ är

stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst och förmögenhet skall i

tillämpliga delar gälla jämväl beträffande

besvär över allmän fastighetstaxering.

174

Särskild fastighetstaxering verkställes

inom varje lokalt taxeringsdistrikt

av distriktets lokala taxeringsnämnd.

Dock må länsstyrelsen

vid uppdelning av kommun i lokala

taxeringsdistrikt förordna, att vid

särskild fastighetstaxering annan indelning

skall tillämpas än som föreskrives

för årlig taxering i övrigt.

Vad i denna förordning är stadgat

rörande taxeringsnämndernas

och prövningsnämndernas verksamhet

beträffande taxeringen för inkomst

och förmögenhet, så ock för

sådan taxering meddelade gemensamma

bestämmelser rörande deklarationer

och andra uppgifter

ävensom föreskrifterna om riksskattenämnden,

de särskilda föreskrifterna

i 126—128 §§ samt bestämmelserna

om viten i 123—125 §§ och

om kostnader för taxering sarbetet i

129 §, 130 § och 173 § 2 mom. skola

äga motsvarande tillämpning med

avseende å handhavandet av särskild

I. Om taxeringsårganisationen

§•

1 mom. För särskild fastighetstaxering

skola i första instans finnas

särskilda fastighets taxeringsnämnder.

Särskild fastighetstaxerings
nämnds

verksamhetsområde är särskilt

fastighetstaxering sdistrikt.

Länsstyrelsen skall efter lokal

skattemyndighets hörande indela länet

i särskilda fastighetstaxering sdistrikt.

Beslutet skall avse visst taxeringsår

samt meddelas senast den 30

november året näst före taxeringsåret.

2 mom. Varje län utgör ett

p r ö v n i n g s d i s t r i k t. Den i 11 §

1 mom. andra stycket omförmälda

prövningsnämnden beslutar över anförda

besvär i anledning av de särskilda

fastighetstaxering snämndernas

beslut samt fullgör i övrigt de

åligganden som enligt denna förordning

ankomma på nämnden.

1 Senaste lydelse 1969: 709.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fastighetstaxering, i den mån icke

här nedan annorlunda stadgas.

175

1 m o m. Har vid ingången av år,

då allmän fastighetstaxering icke

äger rum, beträffande viss fastighet

förhållande förelegat av beskaffenhet

att böra jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen föranleda åsättande

av nytt taxeringsvärde, är fastighetens

ägare eller därmed likställd

innehavare skyldig att utan anmaning

till ledning för fastighetens

taxering det året avgiva deklaration

(särskild fastighetsdeklar

atio n).

Har fastighet eller komplex av fastigheter,

som vid senaste fastighetstaxering

behandlats som taxeringsenhet,

därefter uppdelats mellan flera

ägare eller innehavare, skola dylika

deklarationer avgivas av samtliga

ägare eller innehavare, av envar

beträffande hans del av taxeringsenheten.

Särskild fastighetsdeklaration

skall avfattas å blankett enligt fastställt

formulär och innehålla upplysning

om det förhållande, som skall

föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde;

och skall i övrigt om sådan

deklaration i tillämpliga delar

gälla vad om allmän fastighetsdeklaration

är stadgat.

2 mom. Efter anmaning är ägare

eller därmed likställd innehavare

av fastighet, även om han förmenar,

att sådant förhållande, som enligt 1

mom. föranleder deklarationsskyldighet,

icke förelegat, skyldig avgiva

särskild fastighetsdeklaration rörande

fastigheten.

3 mom. Ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet är efter

anmaning skyldig att till ledning

vid fastighetens taxering avgiva uppgift

jämväl angående andra förhållanden

än dem, som angivas i deklarationsformuläret.

§•

Särskild fastighefstaxeringsnämnd

består av ordförande samt ytterligare

lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot

förordnas av länsstyrelsen i samband

med indelningen i särskildafastighetstaxeringsdistrikt.

En av dem

skall antagas besitta sakkunskap i

fråga om fastighetsvärdering.

Övriga ledamöter väljas av fullmäktige

i vederbörande kommun.

Länsstyrelsen bestämmer antalet ledamöter

med hänsyn till det särskilda

fastighetstaxeringsdistriktets omfattning.

Består särskilt fastighetstaxering

sdistrikt av mer än en kommun

skall länsstyrelsen bestämma

hur många ledamöter som skola väljas

inom de olika kommunerna.

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter,

en för varje ledamot, skall förrättas

senast den 31 december året

näst före taxeringsåret. Den som därvid

fört ordet har att underrätta

länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda

fastighetstaxering snämnd en

och de valda om utgången av valet.

Vid val av ledamöter och suppleanter

i särskild fastighet staxeringsnämnd

skall i tillämpliga delar beaktas

vad i 13 § sägs.

Vad i 133 § 2 mom. stadgas om

besvär över val av ledamöter och

suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd

skall i tillämpliga delar gälla

besvär över val av ledamöter och

suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(■Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 in o in. Särskild fastighetsdeklaration,

som skall avgivas utan anmaning,

skall avlämnas senast den 15

februari.

Om plats för avlämnande av särskild

fastighetsdeklaration samt om

anmaning rörande deklaration eller

uppgift till ledning vid särskild fastighetstaxering

ävensom om delgivning

skola bestämmelserna i 34- § i

mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§

äga motsvarande tillämpning.

176 S.

Brandförsäkringsanstalt är efter

anmaning skyldig att till ledning vid

särskild fastighetstaxering avlämna

uppgift rörande försäkringsvärdet å

byggnader, som äro hos anstalten

försäkrade mot brandskada.

177

1 mom. Under de år, då särskild

fastighetstaxering skall äga rum, har

taxeringsnämnden att, så fort ske

kan, företaga sådan taxering. Nämnden

har därvid att för varje fastighet,

å vilken jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen nytt taxeringsvärde

skall sättas, besluta till vilket

belopp det nya värdet skall upptagas.

För övriga taxering underkastade

fastigheter skola nästföregående års

taxeringsvärden oförändrade upptagas.

Taxeringsnämnden har jämväl att

pröva hos nämnden gjorda framställningar

om sådant särskilt angivande

av värden å olika i taxeringsenhet ingående

fastigheter eller delar av fastigheter,

varom i 8 § sista stycket

kommunalskattelagen förmäles.

2 mom. För varje lokalt taxeringsdistrikt

eller, om sådant distrikt

består av mer än en kommun, för

varje kommun skall föras en längd

över taxeringen av fastigheter (fastighetslängd).

De beslutade

taxeringarna skola upptagas i längdden.

För varje fastighet, som taxeras,

Länsstyrelsen må förordna sakkunniga

att biträda de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

vid taxering

av skog och skogsmark, industrier

eller andra speciella slag av

fastigheter.

§•

Det åligger lokal skattemyndighet

att medverka vid taxering sarbetet i

den omfattning Kungl. Maj:t eller

länsstyrelsen bestämmer.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

angivas taxeringens belopp och namnet

å den som vid taxeringsårets ingång

varit ägare till fastigheten.

3 mom. Har taxeringsnämnden

åsatt fastighet nytt taxeringsvärde eller

jämlikt 8 § sista stycket kommunalskattelagen,

med avvikelse från

vad som under nästföregående taxeringsår

varit gällande, fördelat taxeringsvärde

å olika i taxeringsenhet

ingående fastigheter eller delar av

fastigheter eller har taxeringsnämnden

avslagit framställning om vidtagande

av nu omförmäld taxeringsåtgärd,

skall underrättelse om taxeringsnämndens

beslut sändas till fastighetens

ägare eller därmed likställd

innehavare ävensom, därest

annan än ägaren eller innehavaren är

skyldig att erlägga skatt för garantibelopp

för fastigheten, till denne.

Om sådan underrättelse skola bestämmelserna

i 69 § i mom. äga

motsvarande tillämpning.

4 m o m. Samtliga ledamöter av

taxeringsnämnd må deltaga i granskningen

av särskild fasiighetsdeklaration.

178

1 mom. Taxering, som till följd

av prövningsnämnds beslut tillkommit

eller blivit fastställd annorlunda

än taxeringsnämnden bestämt, skall

antecknas i vederbörlig fastighetslängd.

2 mom. Bestämmelserna i 92 §

om underrättelse angående prövningsnämnds

beslut i fråga om taxering

för inkomst eller förmögenhet

skola äga motsvarande tillämpning å

sådan nämnds beslut rörande särskild

fastighetstaxering, därvid vad

som avser skattskyldig skall gälla

ägare eller därmed likställd innehavare

av fastighet och annan, för vil
-

II. Om skyldighet att avlämna särskild

fastighetsdeklaration m. rn.

§•

1 m o m. Har vid ingången av år,

då allmän fastighetstaxering icke

äger rum, beträffande viss fastighet

förelegat förhållande av beskaffenhet

att böra jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen föranleda ny

taxering det året, är fastighetens ägare

skyldig att utan anmaning avgiva

deklaration (särskild fastighetsdeklaration)

till ledning

för taxeringen.

Efter anmaning är ägare av fastighet,

även om han menar, att sådant

förhållande, som enligt första

stycket föranleder deklarationsskyldighet,

icke förelegat, skyldig avgi
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ken garantibelopp för fastighet skall

upptagas såsom skattepliktig inkomst.

179

1 m om. Över beslut av taxeringsnämnd

rörande särskild fastighetstaxering

må besvär anföras hos prövningsnämnden

i länet

1) av ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet, såvitt fastigheten

rörer,

2) av vederbörande kommun, samt

3) av taxeringsintendent.

2 mom. Beträffande besvär enligt

denna paragraf skall vad i 75 och

76 §§ är stadgat rörande besvär i fråga

om taxering för inkomst och förmögenhet

äga motsvarande tillämpning.

180

1 mom. Besvär över prövningsnämnds

beslut rörande särskild fastighetstaxering

må anföras hos kammarrätten

av part som i 179 § sägs

1) om han anfört besvär hos prövningsnämnden

men hans talan icke

bifallits,

2) om prövning snämnden ändrat

fastighetens taxering utan att sådan

ändring påyrkats av honom.

Besvär till kammarrätten må endast

innefatta fullföljande helt eller

delvis av yrkande, som klaganden

framställt hos prövningsnämnden.

Har denna ändrat taxeringsnämnds

beslut utan att yrkande därom framställts

av klaganden, må besvären

va särskild fastighetsdeklaration rörande

fastigheten.

2 m o m. Särskild fastighetsdeklaration

skall avfattas på blankett enligt

fastställt formulär. Om sådan

deklaration skall i tillämpliga delar

gälla vad som i 136 § 1 mom. är stadgat

om allmän fastighetsdeklaration.

3 mom. Efter anmaning är ägare

av fastighet skyldig att till ledning

vid fastighetens taxering lämna uppgift

jämväl angående andra förhållanden

än dem som finnas angivna i

deklarationsformuläret.

§•

Särskild fastighetsdeklaration skall

avgivas senast den 15 februari under

taxeringsåret och ingivas till den

lokala skattemyndigheten i det fögderi

eller länsstyrelsen i det län där

fastigheten är belägen.

Har på föranstaltande av eller i

samråd med länsstyrelsen i kommun

vidtagits särskild anordning för mottagande

av deklarationer, må deklaration

till ledning för taxering inom

länet avlämnas i enlighet därmed.

§•

Brandförsäkringsanstalt är efter

anmaning skyldig att till ledning vid

särskild fastighetstaxering avlämna

uppgift rörande försäkringsvärdet på

byggnader, som äro hos anstalten

försäkrade mot brandskada.

opaginerad Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse)

till kammarrätten icke innefatta

längre gående yrkande än taxeringens

bestämmande i enlighet med

taxeringsnämndens beslut.

2 m o m. Beträffande besvär enligt

denna paragraf skall vad i 96 och

97 §§ är stadgat rörande besvär till

kammarrätten i fråga om taxering

för inkomst och förmögenhet äga

motsvarande tillämpning. 1 förteckning

över anförda besvär skola besvär

över särskild fastighetstaxering

upptagas för sig utan sammanblandning

med övriga besvär.

3 mom. I fråga om kammarrättens

handläggning av mål angående

särskild fastighetstaxering skall vad

i 165 § är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

181

1 mom. Vad i 99 § stadgas skall

äga motsvarande tillämpning, om

ägare eller därmed likställd innehavare

av fastighet icke erhållit i 177 §

3 mom. föreskriven underrättelse senast

den 15 juli under taxeringsåret.

2 mom. Besvär i fråga om särskild

fastighetstaxering må jämväl

anföras i särskild ordning av ägare

eller därmed likställd innehavare av

fastighet,

1) om fastighet uppförts såsom

skattepliktig, ehuru den är undantagen

från skatteplikt, eller taxering

ägt rum av annan egendom än som

enligt b § tredje stycket kommunalskattelagen

är att hänföra till fastighet,

2) om fastighet taxerats å mer än

en ort eller eljest taxerats i fall, där

taxering av fastigheten icke bort äga

ram, samt

3) om fastighet på grund av felräkning,

misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende blivit felaktigt

taxerad.

Besvär som nu sagts prövas av

prövningsnämnden i länet. Har taxeringen

prövats av prövningsnämnden

(Föreslagen lydelse)

§•

Deklarations- eller uppgiftsskyldig,

från vilken särskild fastighetsdeklaration

eller annan uppgift till

ledning för särskild fastighetstaxering

icke inkommit inom föreskriven

tid, må anmanas att avgiva sådan

deklaration eller uppgift.

Är avlämnad deklaration eller uppgift

icke så upprättad, som i denna

förordning föreskrives, må den deklarations-

eller uppgiftsskyldige anmanas

att avhjälpa bristen.

Innan anmaning att avlämna deklaration

utfärdas, må den deklarations

skyldige, om detta kan ske utan

olägenhet, på lämpligt sätt erinras

om sin skyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

eller kammarrätten, ankommer det

dock på kammarrätten att pröva målet.

Kammarrätten må, om besvär som

anförts i särskild ordning finnas

böra upptagas till prövning, förordna

att målet skall upptagas och vidare

handläggas av prövningsnämnden.

3 mom. I fall som i 2 mom. sägs

må besvär jämväl anföras av taxeringsintendent.

4 mom. Besvär, som i denna paragraf

avses, skola för att kunna

upptagas till prövning vara inkomna

före utgången av femte året efter

taxeringsåret.

5 m o m. Anföras besvär i särskild

ordning hos pr övning snämnd,

skall vad i 75 § stadgas äga motsvarande

tillämpning.

Skola besvären anföras hos kammarrätten,

gäller i tillämpliga delar

vad som stadgas i 96 § första stycket

och 97 §.

Över kammarrättens utslag i mål

angående särskild fastighetstaxering,

såvitt rörer tillämpning av 6 § 1

mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kommunalskattelagen,

må klagan icke

föras.

Den som icke åtnöjes med kammarrättens

utslag i mål angående

särskild fastighetstaxering, såvitt angår

annan fråga än i första stycket

sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka

ändring genom besvär, som skola vara

inkomna till finansdepartementet

inom två månader efter det klaganden

erhållit del av kammarrättens

utslag.

183

Besvärsrätt liksom för ägare eller

därmed likställd innehavare av fastighet

tillkommer jämväl annan för

vilken garantibelopp för fastigheten

§•

Anmaning må utfärdas av lokal

skattemyndighet, ordföranden i särskild

fastighetstaxeringsnämnd, taxering

sintendent och prövningsnämnd.

1 anmaningen må, utom i fall som

i 31 § 2 mom. andra stycket avses,

vite föreläggas.

Vad i 34 §4 mom., 52, 54 och 55 §§

är stadgat om anmaning skall i tilllämpliga

delar gälla jämväl beträffande

anmaning som här avses.

III. Om förberedande åtgärder

§•

Landskamreraren har att upprätta

förslag till anvisningar till ledning

för nästkommande års särskilda fastighetstaxering

inom länet samt se
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall upptagas såsom skattepliktig

inkomst, så ock arrendator, vilken

jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens

ikraftträdande, gentemot

ägaren eller innehavaren har

att ansvara för skatt för fastighets

garantibelopp.

Vad i 107, 108 samt 110—113 §§ är

stadgat rörande besvär över taxering

för inkomst och förmögenhet skall i

tillämpliga delar gälla jämväl beträffande

besvär över särskild fastighetstaxering.

Vad i 168 § tredje och fjärde styckena

och 169 § stadgas skall äga motsvarande

tillämpning beträffande

särskild fastighetstaxering.

184

Därest efter taxeringsårets utgång

fastighets taxeringsvärde i anledning

av anförda besvär ändras eller taxeringsvärde

åsättes fastighet, som icke

blivit taxerad, har prövningsnämnden

att efter anmälan av taxeringsintendent

vidtaga däremot svarande

åtgärder för efterföljande år under

taxeringsperioden, där ej beträffande

fastigheten sådant förhållande inträffat,

som jämlikt 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen bör föranleda

åsättande av nytt taxeringsvärde.

Sådan anmälan hos prövningsnämnden

må jämväl göras av fastighetens

ägare eller därmed likställd

innehavare eller, om besvären anförts

av annan än ägaren eller innehavaren,

av denne.

nast den 1 december aret fore taxeringsåret

insända förslaget till riksskattenämnden.

I förslaget skall bl. a.

ingå statistiska och andra uppgifter,

som underlättar för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

att iakttaga

de normer för taxeringen som

angivas i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Riksskattenämnden

skall senast den 20 i samma månad

till landskamreraren återställa förslaget

jämte de erinringar mot detsamma,

som nämnden funnit anledning

framställa. Landskamreraren

har att förelägga prövningsnämnden

omförmälda förslag och erinringar.

Prövningsnämnden skall på grundval

av nämnda handlingar fastställa

anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen,

vilka senast den 15

januari taxeringsåret skola tillställas

de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna

samt de lokala skattemyndigheterna.

Anvisningarna skall

samtidigt översändas till riksskattenämnden.

Länsstyrelsen har att i övrigt vidtaga

sådana förberedande åtgärder

som underlättar arbetet i de särskilda

fastighetstaxeringsnämnderna.

§•

Länsstyrelsen kan då den finner

lämpligt kalla ordföranden och högst

två andra ledamöter från varje särskild

fastighetstaxeringsnämnd inom

länet eller del därav att på lämplig

ort sammanträda inför landskamreraren

för överläggningar rörande

taxeringsarbetet. Länsstyrelsen kan

till sådant sammanträde kalla även

andra personer, som på grund av sin

verksamhet eller av annan anledning

kunna antagas äga sakkunskap i fråga

om värdering av fastigheter.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse)

185

Vad i 117 § första, tredje och fjärde

styckena samt 122 § första stycket

stadgas om tystnadsplikt och om

påföljd för brott mot sådan plikt

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om särskild fastighetstaxering.

186

Den som i särskild fastighetsdeklaration

eller i uppgift som i 175 §

3 mom. sägs uppsåtligen eller av

grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till för låg taxering,

skall, där ej gärningen är belagd

med straff i strafflagen, dömas

till dagsböter.

(Föreslagen lydelse)

IV. Om de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

verksamhet m. m.

§•

Länsstyrelsen har att vaka över att

fastighetstaxeringsarbetet inom länet

ordnas och bedrives ändamålsenligt.

Det åligger förste taxering sintendenten

att övervaka de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas

arbete

samt att vid behov lämna råd, upplysningar

och annat bistånd.

Har förste taxeringsintendenten

lämnat allmänna anvisningar för

taxeringsarbetets bedrivande, skall

han ofördröjligen insända dessa till

riksskattenämnden.

Bestämmelserna i 17 § äga motsvarande

tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

§•

Ordföranden i särskild fastighetstaxeringsnämnd

åligger huvudsakligen

:

1) att lämna deklarations- eller

uppgiftsskyldig som därom framställer

begäran de upplysningar söm

finnas erforderliga för deklarationseller

uppgiftsskyldighetens fullgörande,

2) granska deklarationer, uppgifter

och andra handlingar,

3) i erforderlig omfattning vidtaga

åtgärder för att införskaffa felande

deklarationer, uppgifter och

andra handlingar,

4) kalla nämndens ledamöter till

sammanträde, leda nämndens arbete

samt vid sammanträdena föra ordet

och vara föredragande,

5) ombesörja att nämndens protokoll

föres och tillse att övriga göromål

av expeditionell natur utföres,

6) lämna annan taxeringsmyndighet

ävensom lokal skattemyndighet

erforderliga uppgifter, samt

7) avgiva yttranden i besvärsmål.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,

som är anhängigt i prövningsnämnd,

må ordföranden råd
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

göra med ledamot i den särskilda

fastighetstaxeringsnämnden. Ordföranden

må för ändamålet även kalla

ledamöterna till sammanträde utan

hinder av att nämndens arbete i övrigt

är avslutat.

187 §.

1 mom. Den av länsstyrelsen utöver

ordföranden utsedda ledamoten

i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden

åligger särskilt att i den

utsträckning ordföranden beslutar

1) granska deklarationer, uppgifter

och andra handlingar samt

2) i övrigt biträda ordföranden i

hans arbete.

2 mom. Samtliga ledamöter i

nämnden äger deltaga i granskningen

av deklarationer, uppgifter och

andra handlingar.

188 §.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden

må vid fullgörandet av sina

åligganden åtnjuta biträde av personal,

som kan anvisas för sådant

ändamål.

189 §.

Bestämmelserna i 148 § skola i tilllämpliga

delar gälla angående sammanträden

med särskild fastighetstaxering

snämnd.

Likaledes skall vad i 62 och 64 §§

är stadgat om jäv och omröstning i

taxeringsnämnd äga motsvarande

tillämpning beträffande särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Beslut må icke fattas av särskild

fastighetstaxeringsnämnd såvida icke

ordföranden och minst två andra ledamöter,

eller tre om antalet ledamöter

i nämnden förutom ordföranden

är minst fem, äro närvarande.

Dock skall den omständigheten,

att en ledamot har att avträda vid

behandling av viss taxering, icke utgöra

hinder mot att beslut fattas rörande

ifrågavarande taxering.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vad i 151 § tredje, fjärde och femte

styckena sägs om avvikande eller

särskild mening och reservation skall

gälla jämväl i fråga om beslut av

särskild fastighetstaxeringsnämnd.

190 §.

Den särskilda fastighetstaxering snämndens

arbete skall börja så snart

ske kan sedan nämnden från lokal

skattemyndighet erhållit handlingar

till ledning för taxeringen, dock senast

den 1 mars under taxeringsåret.

Vid nämndens första sammanträde

skall ordföranden avgiva redogörelse

för de värderingsgrunder som

vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen

tillämpats inom skilda

delar av distriktet, de anvisningar

som utfärdats för taxcringsarbetet

samt det förberedelsearbete som i

övrigt utförts.

191 §.

1 m o m. Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden

har att verkställa

ny taxering av varje fastighet i distriktet,

beträffande vilken något sådant

förhållande föreligger som omförmäles

i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen.

För övriga fastigheter i

distriktet skola nästföregående års

taxeringar upptagas oförändrade.

Nämndens beslut skola antecknas

och meddelas till lokal skattemyndighet

i den ordning som föreskrives

av Kungl. Maj:t eller myndighet som

Kungl. Maj:t bestämmer.

2 mom. Nämndens beslut om

taxering skola upptagas i taxeringslängd

(fastighetslängd). Lokal

skattemyndighet underskriver

därefter längden.

Närmare föreskrifter om längdens

förande meddelas av Kungl. Maj:t

eller myndighet som Kungl. Maj:t

bestämmer.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

111

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

192 §.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens

beslut till taxering skola

föreligga senast den 31 maj under

taxeringsåret.

Senast den 15 juni under taxeringsåret

skall, där ej länsstyrelsen

annorlunda föreskriver, ordföranden

insända nämndens protokoll och övriga

handlingar till länsstyrelsen.

193 §.

Har särskild fastighetstaxeringsnämnd

åsatt fastighet ny taxering

jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen

eller har till nämnden

inkommen deklaration icke föranlett

beslut om sådan taxering skall lokal

skattemyndighet underrätta fastighetens

ägare därom.

Underrättelsen skall innehålla upplysning

om vad som skall iakttagas

vid anförande av besvär över nämndens

beslut och såvitt möjligt expedieras

före utgången av juni månad

under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 69 § 4 mom.

andra stycket skola äga motsvarande

tillämpning beträffande underrättelse

som nu sagts.

194 §.

Kungl. Maj:t meddelar de närmare

föreskrifter om den särskilda fastighetstaxeringen

som behövas utöver

bestämmelserna i denna förordning.

195 §.

Vad i 156 § sägs om rättelse av

fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds

beslut, om inhämtande

dessförinnan av yttrande från nämndens

ordförande samt om underrättande

om beslut i fråga om rättelse

skall äga motsvarande tillämpning

vid särskild fastighetstaxering. Rättelse

enligt denna paragraf må dock

inte beslutas efter utgången av mars

månad året efter taxeringsåret om ej

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

anmärkning i fråga om felaktigheten

gjorts dessförinnan hos den lokala

skattemyndigheten.

Talan mot beslut i fråga om rättelse

enligt denna paragraf må ej föras

särskilt. Talan mot taxeringen

må även i den del beslutet avser föras

i den ordning som föreskrives i

196 § 1 mom. och 200 §.

Närmare föreskrifter om förfarandet

vid rättelse enligt denna paragraf

meddelas av Kungl. Maj:t.

V. Om besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds

beslut

196 §.

1 mom. Talan mot särskild fastighetstaxeringsnämnds

beslut må

genom besvär hos prövningsnämnden

föras av ägare av den fastighet

beslutet rör samt av vederbörande

kommun och taxeringsintendent.

Har prövningsnämnden avgjort

besvär över viss taxering, må taxeringsintendenten

ej anföra besvär

hos nämnden rörande samma taxering.

2 mom. Besvären skola ha inkommit

från ägare senast den 15 augusti

under taxeringsåret och från

kommun senast den 30 september

samma år. Taxeringsintendent äger

anföra besvär intill utgången av april

året efter taxeringsåret.

3 mom. Bestämmelserna i 75 §

skola äga motsvarande tillämpning

på besvär enligt denna paragraf.

VI. Om prövningsnämndernas

verksamhet

197 §.

1 mom. Vad i 160—162 §§ är

föreskrivet om fastighetsprövningsnämndernas

verksamhet skall äga

motsvarande tillämpning vid särskild

fastighetstaxering. Härvid skall

vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd

avse pr övning snämnd.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Pr övning snämnd skall

pröva besvär rörande särskild fastighetstaxering

så snart ske kan. Av

ägare eller kommun anförda besvär,

som inkommit under taxeringsåret,

samt besvär av taxeringsintendent

som inkommit före utgången av därpå

följande april månad, skola vara

avgjorda senast den 30 juni året efter

taxeringsåret.

VII. Om besvär över prövnings
nämnds

beslut och kammarrättens

utslag

198 §.

Vad som är föreskrivet i 164 §

om besvär över fastighetsprövningsnämnds

beslut och översändande av

besvärsakter m. m. från fastighetsprövningsnämnd

till kammarrätten

skall äga motsvarande tillämpning

vid särskild fastighetstaxering. Härvid

skall vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd

avse prövningsnämnd.

Vad i 165 § stadgas skall ha avseende

även på kammarrättens handläggning

av mål angående särskild

fastighetstaxering och därmed sammanhängande

frågor.

199 §.

Talan må ej föras mot kammarrättens

utslag i mål angående särskild

fastighetstaxering såvitt gäller

tillämpning av 6 § 1 mom., 7—12 §§

kommunalskattelagen.

Mot kammarrättens utslag i mål

angående särskild fastighetstaxering,

såvitt angår annan fråga än som avses

i första stycket, föres talan hos

Kungl. Maj:t genom besvär. Besvären

skola vara inkomna till finansdepartementet

inom två månader efter

det klaganden erhållit del av

kammarrättens utslag.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr i60 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

VIII. Om besvär i särskild ordning

200 §.

1 mom. Har ägare av fastighet

icke erhållit i 193 § föreskriven underrättelse

senast den 15 juli under

taxeringsåret, må ägaren anföra besvär

hos prövningsnämnden intill utgången

av året efter taxeringsåret.

2 mom. Den som enligt 197 §

1 mom. äger föra talan mot särskild

fastighetstaxeringsnämnds beslut må

i särskild ordning anföra besvär,

1) om fastighet genom förbiseende

icke blivit taxerad,

2) om taxering ägt rum av annan

egendom än som enligt 4 § tredje

stycket kommunalskattelagen är att

hänföra till fastighet,

3) om fastighet upptagits såsom

skattepliktig fastän den är undantagen

från skatteplikt, eller undantagits

från skatteplikt, trots att så

icke bort ske,

å) om fastighet taxerats på mer

än en ort eller eljest taxerats i fall,

där taxering av fastigheten icke bort

äga rum,

5) om fastighet på grund av felräkning,

misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende blivit felaktigt

taxerad,

6) om eljest sådana omständigheter

föreligga, som bort föranleda väsentligt

annorlunda taxering, och

särskilda skäl föreligga för prövning

av besvären,

7) om underrättelse som avses i

193 § haft felaktigt innehåll.

Besvär enligt denna paragraf prövas

av prövningsnämnden. Har taxeringen

prövats av prövningsnämnden

eller kammarrätten, skall kammarrätten

pröva målet. Har taxeringen i

den del besvären avser prövats av

Kungl. Maj. t skall dock Kungl. Maj:t

pröva målet.

Kammarrätten må, om besvär enligt

denna paragraf finnas böra upptagas

till prövning, förordna att må
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

let skall upptagas och vidare handläggas

av prövningsnämnden.

3 mom. Besvär enligt 2 mom.

skola vara inkomna före utgången

av femte året efter taxeringsåret.

4 mom. Anföras besvär i särskild

ordning hos prövningsnämnd, äger

75 § motsvarande tillämpning.

Skola besvär anföras hos kammarrätten,

gälla 96 § första stycket och

97 § i tillämpliga delar.

IX. Övriga bestämmelser om besvär

201 §.

I 168 och 169 §§ meddelade övriga

bestämmelser om besvär vid allmän

fastighetstaxering skola gälla jämväl

vid särskild fastighetstaxering.

202 §.

Har i anledning av anförda besvär

ändring gjorts i taxering, som åsatts

fastighet vid närmast föregående allmänna

fastighetstaxering eller någon

därefter följande särskild fastighetstaxering,

eller har därvid taxering

skett av fastighet, som icke tidigare

varit taxerad, skall lokal skattemyndighet

längdföra den sålunda fastställda

taxeringen. Detta skall ske,

förutom i den hos myndigheten förvarade

avskriften av fastighetslängden

för det i besvärsmålet avsedda

taxeringsåret, även i motsvarande

avskrifter för de taxeringsår som under

den löpande taxeringsperioden,

följt efter den på grund av besvären

beslutade taxeringen, dock ej för år

då ny taxering, som må ha åsatts enligt

12 § 2 mom. kommunalskattelagen,

skall gälla.

Den lokala skattemyndigheten

skall snarast tillställa fastighetens

ägare, förste taxering sintendent en,

prövningsnämndens kansli och vederbörande

kommun underrättelse

om de åtgärder, den vidtagit på

grund av bestämmelserna i föregående

stycke. Härvid skall fastighe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tens ägare underrättas i den ordning

som föreslcrives i 69 § A mom. andra

stycket.

X. Om straff

203 §.

Vad i 117 § första, tredje och fjärde

styckena samt i 122 § första stycket

stadgas om tystnadsplikt och om

påföljd för brott mot sådan plikt

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om särskild fastighetstaxering.

204 §.

(Hänvisning till finansdepartementets

lagrådsremiss angående förslag

till skattebrottslag, m. m.)

XI. Gemensamma bestämmelser

205 §.

1 mom. Utöver vad som ovan

angivits skola följande bestämmelser

rörande taxering för inkomst och

förmögenhet äga motsvarande tilllämpning

eller hava avseende jämväl

å särskild fastighetstaxering:

1) 14 och 15 §§ såvitt avser bestämmelserna

för taxeringsnämnder,

2) 18 och 19 §§ med föreskrifter

om riksskattenämnden,

3) 46 § angående uppgifter från

statlig och kommunal myndighet

m. in.,

4) 47—50 §§ angående gemensamma

bestämmelser rörande deklarationer

och andra uppgifter,

5) 123—125 §§ angående viten,

samt

6) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.

Om fastighet innehaves av någon,

som enligt 47 § kommunalskattelagen

är att anse såsom ägare eller är

i ägarens ställe skyldig att erlägga

skatt för garantibelopp för fastigheten,

gäller vad som föreskrives beträffande

ägare i stället sådan innehavare.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Bestämmelserna i 129 §

skola äga motsvarande tillämpning

beträffande kostnader vid särskild

fastighetstaxering. Därvid skall iakttagas

att vad i 129 § 5 mom. stadgas

skall ha avseende på ordförande i

särskild fastighetstaxering snämnd

och de personer som i övrigt inkallats

till sammanträde enligt 18i §.

Vad i 130 § första stycket stadgas

skall äga motsvarande tillämpning

på kommunalvald ledamot i särskild

fastighetstaxering snämnd.

3 mom. I 198 § andra stycket

omförmäld ledamot av kammarrätten

åtnjuter för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, ersättning

av statsmedel enligt grunder,

som fastställas av Kungl. Maj:t.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3:o) F as tighets taxeringskommittéernas förslag till förordning

om ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (1941: 416)

Härigenom förordnas att 22 § 2 mom. förordningen om arvsskatt och

gåvoskatt (1941: 416) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

22 §.

2 m o m.1 Har fast--- — ---

Där efter----------

Fast egendom,-------

Vid den värdesättning, varom i

detta moment är fråga, skall, under

iakttagande i övrigt i tillämpliga delar

av de i kommunalskattelagen

stadgade grunder för taxering av fastighet,

hänsyn tagas till egendomens

------belöpande arvsskatt.

------särskilt värde.

—-----10 000 kronor.

Vid den värdesättning, varom i

detta moment är fråga, skall, under

iakttagande i övrigt i tillämpliga delar

av de i kommunalskattelagen

stadgade grunder för taxering av

fastighet, hänsyn tagas till egendo
-

1 Senaste lydelse 1958: 562.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse)

beskaffenhet vid tidpunkt, som avses

i 21 §. Sökande är pliktig meddela

länsstyrelsen erforderliga upplysningar

för ansökningens prövning.

Länsstyrelsen äger att i ärendet höra

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

för det distrikt, inom vilket

egendomen är belägen, eller, om

denna nämnd avslutat sin verksamhet,

ordföranden i taxeringsnämnden

i orten. Där besiktning av egendomen

prövas nödig, må länsstyrelsen

föranstalta därom såframt, då

ärendet upptagits på ansökan, sökanden

efter anmaning bestrider

kostnaderna för besiktningen. I fall,

som avses i andra stycket av detta

moment, bestridas kostnaderna av

allmänna medel.

Över länsstyrelsens

(Föreslagen lydelse)

mens beskaffenhet vid tidpunkt, som

avses i 21 §. Sökande är pliktig meddela

länsstyrelsen erforderliga upplysningar

för ansökningens prövning.

Länsstyrelsen äger att i ärendet

höra ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

för det fastighetstaxeringsdistrikt,

inom vilket egendomen

är belägen, eller, under år då

allmän fastighetstaxering icke äger

rum, ordföranden i den särskilda

fastighetstaxeringsnämnden i motsvarande

särskilda fastighetstaxering

sdistrikt. Där besiktning av egendom

prövas nödig, må länsstyrelsen

föranstalta därom såframt, då ärendet

upptagits på ansökan, sökanden

efter anmaning bestrider kostnaderna

för besiktningen. I fall, som avses

i andra stycket av detta moment, bestridas

kostnaderna av allmänna medel.

--------icke föras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

119

Tablå 1

Bilaga 2

motsvarighet i gällande rätt

Översikt över propositionens

Propositionens förslag

174 § 1 mom.

2 mom.

3 och 4 mom.

5 mom.

175 §

176 §

177 §

178 § 1 mom. första stycket

andra stycket

2 mom.

3 mom.

4 mom. första stycket

andra stycket

179 §

180 §

181 §

182 §

183 §

184 § första stycket

andra stycket

tredje stycket

185 § första stycket

andra stycket

tredje stycket

186 § första stycket

andra stycket

187 § första stycket

187 § andra stycket första punkten

andra stycket andra punkten

tredje stycket

188 § första stycket

andra stycket

189 § första och andra styckena

tredje stycket

190 §

191 § 1 mom. första stycket

andra stycket

2 och 3 mom.

Gällande rätt

177 § 1 mom. första stycket andra

och tredje punkterna

174 § första stycket första punkten

174 § första stycket andra punkten

177 § 1 mom. andra stycket

174 § andra stycket

175 § 1 mom. första stycket

175 § 1 mom. andra stycket

175 § 2 och 3 mom.

175 § 1 mom. tredje stycket

175 § 4 mom. första och andra

styckena

175 § 4 mom. andra stycket

176 §

175 § 4 mom. andra stycket

175 § 4 mom. andra stycket

174 § andra stycket

174 § andra stycket

174 § andra stycket

177 § 4 mom.

174 § andra stycket

174 § andra stycket

177 § 1 mom. första stycket första

punkten

178 § 1 mom.

177 § 2 mom.

174 § andra stycket

174 § andra stycket

177 § 3 mom. första stycket

177 § 3 mom. andra stycket

179 § 1 mom.

179 § 2 mom.

179 § 2 mom.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

192 § 1 mom.

2 mom.

193 § första stycket

andra stycket

194 §

195 § 1 mom.

2 mom.

3 mom. första stycket

andra stycket

4 mom.

5 mom.

196 § första stycket

andra stycket

197 §

198 §

199 §

200 § första stycket

andra och tredje styckena

174 § andra stycket och 178 §

2 mom.

174 § andra stycket

180 § 1 och 2 mom.

180 § 3 mom.

182 §

181 § 1 mom.

181 § 2 mom. första stycket samt

181 § 3 mom.

181 § 2 mom. andra stycket

181 § 2 mom. tredje stycket

181 § 4 mom.

181 § 5 mom.

183 § andra och tredje styckena

184 §

185 §

186 §

183 § första stycket

174 § andra stycket

Tablå 2

Översikt

över gällande rätts motsvarighet i propositionen

174 §

175 §

176 §

177 §

Gällande rätt

första stycket första punkten 174

andra punkten 174

andra stycket 176

1 mom.

första stycket

178

andra stycket

178

tredje stycket

178

2 mom.

178

3 mom.

178

4 mom.

178

179

1 mom.

första stycket,

första punkten

186

andra och tredje

punkterna

174

andra stycket

174

Propositionens förslag

§ 2 mom. första punkten

§ 3 och 4 mom.

§, 182 och 183 §§, 184 § första

stycket, 185 § första och tredje

styckena, 188 § första och

andra styckena, 192 § 1 och

2 mom. samt 200 § andra och

tredje styckena

§ 1 mom. första stycket

§ 1 mom. andra stycket

§ 3 mom.

§ 2 mom.

§ 2 mom.

§ 4 mom. samt 180 och 181 §§

§

§ första stycket

§ 1 mom.

§ 5 mom.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition, nr 160 år 1970

177 § 2 mom.

3 mom. första stycket

andra stycket

4 mom.

178 § 1 mom.

2 mom.

179 § 1 mom.

2 mom.

180 § 1 mom.

2 mom.

3 mom.

181 § 1 mom.

2 mom. första stycket

andra och tredje

styckena

3 mom.

4 mom.

5 mom.

182 §

183 § första stycket

andra och tredje styckena

184 §

187 § andra stycket

189 § första och andra styckena

189 § tredje stycket

184 § andra stycket

187 § första stycket

192 § 1 mom.

191 § 1 mom. första stycket

191 § 1 mom. andra stycket samt

2 och 3 mom.

193 § första stycket

193 § första stycket

193 § andra stycket

195 § 1 mom.

195 § 2 mom.

195 § 3 mom.

195 § 2 mom.

195 § 4 mom.

195 § 5 mom.

194 §

200 § första stycket

196 § andra stycket

197 §

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 1

Författningsförslag .............................................. 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 16 oktober 1970.................... 23

Inledning .................................................... 23

Den särskilda fastighetstaxeringen ................................ 24

Allmänna synpunkter ........................................ 24

Nuvarande ordning ...................................... 24

Kommittéförslaget ...................................... 25

Allmänt.............................................. 25

Omredigering av författningstexten........................ 26

Remissyttrandena........................................ 26

Taxeringsorganisationen ...................................... 28

Särskilda fastighetstaxeringsnämnder och distrikt .............. 28

Nuvarande ordning m. m................................. 28

Kommittéförslaget ...................................... 29

Remissyttrandena........................................ 31

Taxeringsförfarandet.......................................... 36

Deklarationsskyldighet m. m................................. 36

Nuvarande ordning ...................................... 36

Kommittéförslaget ...................................... 37

Remissyttrandena........................................ 39

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m..................... 48

Nuvarande ordning ...................................... 48

Kommittéförslaget ...................................... 48

Remissyttrandena........................................ 49

Taxeringsarbetet .......................................... 52

Nuvarande ordning ...................................... 52

Kommittéförslaget ...................................... 52

Remissyttrandena........................................ 55

Längdföring m. m........................................... 60

Nuvarande ordning ...................................... 60

Kommittéförslaget ...................................... 60

Remissyttrandena........................................ 61

Besvär .................................................... 62

Den ordinära processen...................................... 62

Nuvarande ordning ...................................... 62

Kommittéförslaget ...................................... 62

Remissyttrandena........................................ 62

Den extraordinära processen ................................ 63

Nuvarande ordning ...................................... 63

Kommittéförslaget ...................................... 63

Remissyttrandena........................................ 64

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 123

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag................ 65

Nuvarande ordning .................................... 65

Kommittéförslaget .................................... 65

Remissyttrandena...................................... 66

Rättelse av fastighetslängd .................................... 67

Nuvarande ordning ...................................... 67

Kommittéförslaget ...................................... 67

Remissyttrandena........................................ 67

Övriga frågor.................................................. 68

Kommittéförslaget ...................................... 68

Uppdelning av taxeringsvärde............................ 68

Fastighetstaxeringsspecialister hos länsstyrelserna............ 69

Lokal skattemyndighets biträde åt nämnderna.............. 70

Redaktionell ändring .................................. 70

Remissyttrandena........................................ 70

Departementschefen............................................ 74

Allmänna synpunkter ........................................ 74

Taxeringsorganisationen ...................................... 76

Taxeringsförfarandet.......................................... 79

Deklarationsskyldighet m. m............................... 79

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m................... 82

Taxeringsarbetet ........................................ 83

Längdföring ............................................ 85

Resvär .................................................... 86

Den ordinära processen .................................. 86

Den extraordinära processen .............................. 87

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag ............ 88

Rättelse av fastighetslängd.................................... 89

Övriga frågor................................................ 90

Uppdelning av taxeringsvärde.............................. 90

Fastighetstaxeringsspecialister.............................. 90

övergångsbestämmelser ...................................... 90

Författningsförslagen ........................................ 91

Förslaget till lag om ändring i KL.......................... 91

Förslaget till lag om ändring i TF .......................... 91

Hemställan .................................................. 95

Rilagor .................................................... 96

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700501

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1970:61 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen s. 1 i texten