Sök i Ratio Lex

Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71

1970-10-30 · 81 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 75 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:165, Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

1

Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71;

given Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i

en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, utrikesdepartements-,

försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jord1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 165

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 165 år 1970

bruks-, handels-, inrikes-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll

bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12. En

sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslag

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam

proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall til! vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler ärende under

justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

F. Kriminalvården

[1] F 10. Kriminalvårdsenheter med särskild budget. Kriminalvårdsstyrelsen

tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten

med programbudgetering inom statsförvaltningen. Tills vidare omfattar försöksverksamheten

inom kriminalvården fångvårdsanstalterna Hinseberg och

Redväg samt Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga.

Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till lokala kriminalvårdsenheter

enligt beslut av kriminalvårdsstyrelsen från ett stort antal riksstatsanslag.

Dessa anslag har i regleringsbrev delats upp på anslagsposter eller

liknande med i vissa fall maximerade belopp. Genom dessa anvisningar regleras

vilka slag av resurser som får förbrukas inom kriminalvården och omfattningen

av förbrukningen. Ett sådant system försvårar möjligheterna att

för kriminalvården pröva de olika tekniker som programbudgeteringen innefattar.

Kungl. Maj :t har därför genom beslut den 17 juni 1970 förordnat att verk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

samheten vid fångvårdsanstalterna Hinseberg och Redväg samt vid Stockholms

södra skyddskonsulentdistrikt för unga under budgetåret 1970/71

skall regleras enligt särskilda av Kungl. Maj :t godkända budgeter. Dessa

budgeter styrs inte i kostnadsslagstermer utan på ändamål. För Hinseberg

och Redväg har budgeten delats upp på områdena tillsyn, särskild vårdverksamhet,

produktion, arbetsvärd och utbildning. Budgeten för Stockholms

södra skyddskonsulentdistrikt för unga omfattar ändamålen tillsyn och särskild

vårdverksamhet. Nettoutbetalningarna för försöksverksamheten under

budgetåret 1970/71 får inte överstiga vid fångvårdsanstalterna Hinseberg och

Redväg 4 970 000 kr. och vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för

unga 735 000 kr. Härvid har föreskrivits att förslagsanslagen F 2. Fångvårdsanstalterna

och F 3. Frivården jämte reservationsanslagen F 7. Utbildning

av personal m. fl. och F 9. Frivillig kontaktverksamhet m. m. inte utan

Kungl. Maj :ts medgivande får tas i anspråk för andra med försöksverksamheten

avsedda utgiftsändamål än lokalhyror. Slutligen har Kungl. Maj :t

föreskrivit att vissa belopp under förslagsanslagen F 2 och F 3 inte får utnyttjas

utan Kungl. Maj :ts medgivande och att vissa andra belopp under

reservationsanslagen F 7 och F 9 skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande.

De belopp som sålunda spärrats motsvarar vad som tagits upp i de särskilda

budgeterna. Utbetalningarna redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten

på särskilda förskottstitlar.

Departementschefen

En försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning

och verksamhetskontroll är av stort värde för en förbättrad hushållning

inom kriminalvården och som underlag för beslut om programbudgetering

och dess tillämpning på olika nivåer inom verksamheten.

För att få en klarare redovisning av försöksverksamheten och bättre möjligheter

att utvärdera denna bör medel för fångvårdsanstalterna Hinseberg

och Redväg samt för Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga

redovisas över ett särskilt anslag i riksstaten för 1970/71. För ändamålet bör

ett förslagsanslag benämnt Kriminalvårdsenheter med särskild budget anvisas

på tilläggsstat I. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000

kr. Anslaget torde komma att belastas med utbetalningar med ett belopp som

inte är större än netto 5 705 000 kr. Detta belopp svarar mot de enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 17 juni 1970 medgivna sammanlagda nettoutbetalningarna

vid de kriminalvårdsenheter som omfattas av försöksverksamheten. Motsvarande

besparingar uppkommer således på berörda riksstatsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

5

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

7

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter de ärenden under utrikesdepartementets

handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

C. Utvecklingsbistånd

[ 1 ] C 6. Utredningsverksamhet. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 23 januari 1970 tillkallades den 3 februari 1970 en ledningsgrupp med

representanter för utrikesdepartementet, finansdepartementet, SIDA och

statskontoret med uppgift att leda det fortsatta utredningsarbetet rörande

SIDA:s organisation och arbetsformer.

Ledningsgruppen har den 26 juni 1970 fastställt en arbetsplan för verksamheten.

Med utgångspunkt från arbetsplanen har kostnaderna för utredningsarbetet

under budgetåret 1970/71 beräknats till omkring 2 milj. kr. I dessa

kostnader ingår förutom kostnader för den egentliga utredningsverksamheten

bl. a. arvoden åt ledningsgruppens ledamöter och ställföreträdare

samt lönekostnad för ledningsgruppens sekreterare. De egentliga utred
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

ningskostnaderna, 1,8 milj. kr., fördelar sig med 900 000 kr. på vardera

statskontoret och SIDA.

Med hänsyn till tidpunkterna för tillsättandet av ledningsgruppen och

fastställandet av arbetsplanen har det inte varit möjligt för de båda myndigheterna

att i sina anslagsäskanden beräkna medel för den ifrågavarande utredningsverksamheten.

Så långt möjligt har myndigheterna genom omprioriteringar

försökt inrymma dessa utredningar inom nu givna medelsramar.

Ett behov av extra medelstilldelning kvarstår dock.

Av de 900 000 kr. som belastar SIDA anser styrelsen sig kunna bestrida

500 000 kr. Statskontoret anser sig på motsvarande sätt kunna bestrida

250 000 kr.

Behovet av extra medel bedömer jag till sammanlagt 1 050 000 kr. Kostnaderna

för bl. a. lön åt ledningsgruppens sekreterare bör enligt min mening

kunna inrymmas i detta belopp. Kostnaderna för arvoden till ledningsgruppens

ledamöter belastar tredje huvudtitelns kommittéanslag.

Medel för ändamålet bör anvisas på tilläggsstat I under ett särskilt anslag

med benämningen Utredningsverksamhet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utredningsverksamhet på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag

av 1 050 000 kr.

E. Diverse

[2] E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. I

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett anslag av 2 702 000 kr.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut begär ett tilläggsanslag

i form av ett reservationsanslag på 600 000 kr. för innevarande budgetår

utöver redan tilldelat anslag.

Som motivering till sin begäran om tilläggsanslag anger institutet ökade

kostnader för tryckning och publicering av undersökningarna om vapenhandeln

med utvecklingsländerna resp. om kemiska och biologiska stridsmedel,

extra kostnad för ett under vintern 1969 startat projekt rörande de

tekniska möjligheterna att genom direkta observationer fastställa att kemiska

stridsmedel inte tillverkas i kommersiella anläggningar samt ny avlöningsform

för institutsdirektören från den 1 maj 1970.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Departementschefen

Jag förordar att 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1970/71 under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1970/71 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

11

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

K. Bidrag till frivilliga organisationer m. in.

[1] K 7. Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Något anslag för detta

ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Efter förslag i prop. 1970: 56 har riksdagen (SU 109, rskr 275) bemyndigat

Kungl. Maj :t att utan ersättning överlåta den inom I 1 :s nya förläggnings-

och övningsområde vid Kungsängen belägna Gällöfsta kursgård till

en stiftelse med ändamål att utöva kurs- och konferensverksamhet i enlighet

med vad som har angetts i propositionen.

I propositionen anförde jag sålunda bl. a. att det enligt min mening förelåg

ett behov av utökade möjligheter för utbildnings- och kontaktverksamhet

i frågor som rör människans roll i försvaret. Jag förordade att

Gällöfsta skulle inrättas som en kursgård för kurs- och konferensverksamhet

företrädesvis inom försvarets personalvård och för därmed sammanhängande

ändamål. Förvaltningen och tillsynen m. in. av kursgården borde

anförtros åt en för ändamålet bildad stiftelse, förslagsvis benämnd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Stiftelsen borde stå under tillsyn av

Kungl. Maj :t och det borde även ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

generella anvisningar för verksamheten. Siiftelsen borde förvaltas av en

styrelse som bestod av ordförande, en föreståndare för kursanläggningen

och ca tio andra ledamöter jämte lämpligt antal suppleanter. Ordförande

och övriga inte självskrivna ledamöter samt suppleanter borde utses av

Kungl. Maj :t. I styrelsen borde chefen för försvarsstabens personalvårdsbyrå

ingå. I övrigt borde som ledamöter eller suppleanter komma i fråga

representanter för de tre försvarsgrenarna, centrala förvaltningsmyndigheter,

Centralförbundet Folk och Försvar, försvarets centrala företagsnämnd,

berörda fackliga organisationer, de värnpliktiga och ungdomsorganisationer.

För den i propositionen skisserade verksamheten på Gällöfsta

behövdes ett årligt anslag till stiftelsen från staten. Anslaget skulle vara

avsett att täcka kostnaderna för administration och för stiftelsens egen

konferens- och kursverksamhet. Kostnaderna för anläggningens drift förutsattes

komma att täckas av inkomsterna från verksamheten.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj :t fastställt stadgar för Stiftelsen

Gällöfsta kurscentrum samt meddelat allmänna anvisningar för stiftelsens

verksamhet. Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att med stiftelsen träffa avtal om överlåtelse till stiftelsen av

Gällöfsta kursgård.

Enligt stadgarna skall stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av

ordförande och 13 andra ledamöter samt minst tio suppleanter. Chefen

för försvarsstabens personalvårdsbyrå är självskriven ledamot av styrelsen.

Ordförande och övriga ledamöter samt suppleanter förordnas av

Kungl. Maj :t för viss tid. Genom nyss nämnda beslut har Kungl. Maj :t

för en tid av två år förordnat de fjorton styrelseledamöterna samt tio

suppleanter. Styrelsen är sammansatt på sådant sätt att goda förutsättningar

föreligger att på bästa sätt tillgodogöra sig tidigare erfarenheter av

utbildningsverksamhet från skilda verksamhetsområden och tillgodose de

synpunkter och intressen som företräds av t. ex. militära myndigheter,

försvarets centrala nämnder, berörda fackliga organisationer, de värnpliktiga,

ungdomsorganisationer och folkbiklningsorganisationer.

I de allmänna anvisningar som har meddelats för stiftelsen anges att

dess uppgift är att på kursgården i samarbete med myndigheter och organisationer

bedriva kurser och konferenser företrädesvis inom försvarets

personalvård och därmed sammanhängande ändamål. Utbildnings- och

kontaktverksamheten bör i första hand inriktas på frågor som berör människans

roll inom försvaret, varvid stor vikt bör fästas vid kontaktverksamhet

mellan olika grupper av försvarets personal samt mellan dem

och företrädare för andra samhällsområden. Stiftelsen eller myndigheter

i samarbete med stiftelsen bör även bedriva utbildning av värnpliktiga i

förbandsnämnder, ledamöter i företagsnämnder, värnpliktiga personal
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

vårdsassistenter och personalvårdsfunktionärer. Befäl och arbetsledare

bör också utbildas i personalvård, samhällskunskap, försvarsupplysning,

ledarskap in. fl. ämnen. Specialkurser bör hållas i bibliotekstjänst, arbetarskydd,

arbetsmarknadsfrågor in. m. I mån av utrymme bör kursgården

upplåtas för kurs- och kontaktverksamhet som bedrivs inom andra statliga

verksamhetsområden samt inom fackliga organisationer och folkbildningsorganisationer.

Stiftelsen skall börja sin verksamhet den 1 januari 1971. Under tiden

fram till den 1 juli 1971 bedöms det med hänsyn till bl. a. personalsvårigheter

varit möjligt att bedriva verksamheten under endast fem dagar

i veckan. Beläggningen under samma tid beräknas genomsnittligt till 70 %

av kursgårdens kapacitet. Den beräknas öka till ca 80 % under budgetåret

1971/72. För administration och styrelsens egen kurs- och konferensverksamhet

anser jag det nödvändigt att stiftelsen anställer en föreståndare för

kursgården, en tjänsteman för pedagogisk planering in. fl. uppgifter, en

assistent och ett biträde. Lönekostnaderna för denna personal samt övriga

kostnader för stiftelsens administrations- och kursverksamhet under första

halvåret 1971 beräknar jag till 160 000 kr. Jag förordar ett statligt bidrag

till stiftelsen med nämnda belopp.

För den planerade verksamheten måste utrustningen och inventariebeståndet

på kursgården kompletteras och vissa inredningsarbeten in. m.

utföras. Kostnaderna härför beräknar jag till sammanlagt 300 000 kr. Jag

förordar att stiftelsen erhåller ett statligt bidrag till dessa kostnader med

nämnda belopp. Jag vill understryka att det här är fråga om kostnader av

engångsnatur i samband med startandet av verksamheten och att stiftelsen

inte kan räkna med ytterligare statliga bidrag till sådana kostnader. Framdeles

bör sådana kostnader belasta själva driften av kursgården.

Vissa smärre iståndsättningsarbeten, främst yttre och inre målningsarbeten,

behöver utföras för att få kursgården i fullt godtagbart skick när

stiftelsen skall börja sin verksamhet. Dessa arbeten kommer att utföras

genom fortifikationsförvaltningens försorg med anlitande av medel som står

till förvaltningens förfogande för ändamålet.

Jag förordar alltså att sammanlagt (160 000 + 300 000) 460 000 kr. anvisas

på tiliäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 som bidrag till stiftelsens

verksamhet m. m. under första halvåret 1971. Beloppet bör ligga inom

den bestämda ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med 460 000 kr. bör därför

göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvarsutgifterna

för innevarande budgetår.

Jag bedömer att det är nödvändigt att stiftelsen för verksamheten behöver

ha tillgång till ett mindre rörelsekapital. Jag räknar i detta hänseende

med ett medelsbehov av 50 000 kr. Jag föreslår att denna fråga löses genom

att staten ikläder sig en garanti på högst nämnda belopp för krediter till

stiftelsen. Kungl. Maj :t bör hos riksdagen begära att denna bemyndigar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna garantin. Kungl. Maj:t bör få utfärda

erforderliga föreskrifter för kreditgarantin.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 50 000 kr. för krediter

till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter

för kreditgarantin,

c) till Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett anslag av 460 000 kr.

O. Diverse

[2] 0 7. Kostnader för svenska FN-styrlcor m. m. Medel för en svensk militär

styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årligen

ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom

Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan

m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan

utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss

personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt —- fr. o. m.

den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst betalas från reservationsanslaget

Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. Sammanlagt bär för svenska

FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 417 130 000 kr. på tilläggsstat.

Under år 1970 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1969/70 dels för att täcka utgifter för FN-styrkan

på Cypern under tiden januari—juni 1970 och för FN-observatörer under

samma tid, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1970: 105 bil. 1, SU 75,

rskr 179). Vid utgången av juni 1969 fanns en brist på 1 650 000 kr. under

anslaget som tills vidare har täckts från anslaget till oförutsedda utgifter.

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den

1 augusti 1970 har från FN influtit 297 839 764 kr. som avser utgifter

t. o. m. år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår

f. n. till 39 342 073 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för

år 1969. Detta uppgår till 16 967 772 kr. Ersättningar som flyter in från FN

tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1970 har tiden för den svenska

FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1970. Utgifterna

för tiden den 1 juli—den 15 december 1970 har beräknats till 1 710 000 kr.

för månad eller sammanlagt 9 405 000 kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas

som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårds
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

kostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga

vid en avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1970 till 38. Medelsbehovet

för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för tiden

juli—december 1970 sammanlagt ca 1 380 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observatörer

uppgår alltså till (9 405 000 + 1 000 000 -j- 1 380 000) 11 785 000 kr.

Härutöver behövs 1 650 000 kr. för att täcka kostnader som har försträckts

från anslaget till oförutsedda utgifter. Det sammanlagda medelsbehovet

uppgår således till 13 435 000 kr.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen

kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter

för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa

utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor

m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

reservationsanslag av 13 435 000 kr.

[3] 0 8. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i

mars 1954. övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men dess

personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot omkring

90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

17 260 000 kr. (jfr senast prop. 1970: 105 bil. 1, SU 75, rskr 179). Hittills

har alltså anvisats 22 260 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel

som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet

t. o. m. december 1970.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver

fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas

för tiden t. o. in. utgången av år 1971. Jag anser att kontingentens

personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av

83 000 kr. för månad eller för hela år 1971 996 000 kr. Utgifterna för tiden

augusti—december år 1970 beräknas komma att överskrida sum
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kiingl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

man av anvisade medel med ca 124 000 kr. beroende på att hänsyn inte har

tagits till lönekostnadspålägg vid föregående beräkning. Det sammanlagda

medelsbehovet uppgår alltså till (996 000 -f 124 000) 1 120 000 kr. Beräkningen

av mcdelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till

svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling

av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare

medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Frågan om täckning av utgifter som bestrids på detta sätt torde få anmälas

framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

reservationsanslag av 1 120 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[4] 8 a. Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor. Något anslag

för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

I prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 177) anförde jag bl. a. att jag inte hade något att

erinra mot ett av civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag om försöksverksamhet

med en ändrad utbildningsorganisation. Förslaget syftade till att

koncentrera utbildnings- och övningsverksamheten inom civilförsvaret till

färre enheter och att samordna denna verksamhet med materieltjänsten.

Enligt förslaget skulle försöksverksamhet med detta syfte äga rum under

budgetåret 1970/71. Försöksverksamheten skulle förläggas till Revingeby

och omfatta utbildnings- och förrådsverksamheten i Kronobergs, Kalmar,

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. För att genomföra förslaget

krävdes bl. a. viss upprustning av byggnader och övningsanordningar. Riksdagen

(SU 4, rskr 4) hade inte något att erinra mot förslaget.

Genom beslut i juli 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med redovisade bygghandlingar uppföra

en utbildningsanläggning i Revingeby, omfattande tre förläggningsbyggnader,

matsalsbyggnad, administrationsbyggnad och lektionsbyggnad

samt yttre arbeten och försörjningsåtgärder inom en kostnadsram av

4 620 000 kr. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t bemyndigat byggnadsstyrelsen

att för ändamålet förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel under

anslaget Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret.

I samband med sina anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 har

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

17

byggnadsstyrelsen anmält att styrelsen under budgetåret 1970/71 behöver

disponera 3 950 000 kr. för byggnadsarbetena i Revingeby.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten bör betalas av medel

under investeringsanslag. Jag förordar därför att för ändamålet anvisas ett

investeringsanslag av 3 950 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1970/71. Beloppet bör ligga inom den för budgetåren 1968/69—

1971/72 bestämda anslagsramen för civilförsvaret. Anslagsramen för civilförsvaret

för budgetåret 1971/72 bör därför minskas med 3 950 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71

anvisa ett investeringsanslag av 3 950 000 kr.

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets husarer och Skaraborgs

pansarregemente. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i

riksstaten för budgetåret 1970/71.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en mellan försvarets

fastighetsnämnd och Skövde stads drätselkammare träffad principöverenskommelse,

enligt vilken staten till staden överlåter del av Livregementets

husarers (K 3) och Skaraborgs pansarregementes (P 4) övningsfält i Skövde

med vissa därinom belägna byggnader och anläggningar. I anslutning

härtill uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen dels att med

drätselkammaren träffa slutligt avtal om bl. a. överlåtelsen till staden på

i huvudsak samma villkor som i principöverenskommelsen, dels att inkomma

med av överlåtelsen föranlett förslag till utförande av erforderliga ersättningsbyggnader

och nya utbildningsanordningar m. m. för K 3 och P 4.

Slutligt avtal om överlåtelsen, som omfattar ca 27 ha, har sedermera

träffats mellan fortifikationsförvaltningen och Skövde stads drätselkammare.

Den överlåtna marken avses dels att ställas till Aktiebolaget Volvos

förfogande för utvidgning av bolagets anläggningar i Skövde, dels för att

dra fram en förbifart öster om staden. Ett mindre område överlåts av staden

till staten enligt samma avtal.

Enligt avtalet betalar staden till staten en mellanavgift av 3 870 000 kr.

Härutöver erlägger staden 205 000 kr. i ersättning för vissa flyttningskostnader

samt 250 000 kr. i ersättning för intrång på statens kvarvarande

mark och den verksamhet som bedrivs där.

Fortifikationsförvaltningen har nu kommit in med förslag om att uppföra

ersättningsbyggnader m. m. för de byggnader och anläggningar som

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

ingår i överlåtelsen till staden. Förslaget avser utförande inom försvarets

kvarvarande mark av vissa utbildningsanordningar utomhus, en förrådsbyggnad,

filmskjutbana, lektionssalsbyggnad, korthållsbana samt vägar och

dräneringsarbeten. Vidare avses ett kallgarage och två förrådsbyggnader

flyttas. Kostnaderna för arbetena har beräknats till 1,6 milj. kr. Härifrån

skall räknas av det belopp, 205 000 kr., som staden betalar som flyttningsersättning.

Medelsbehovet för arbetena uppgår alltså till (1 600 000—205 000)

1 395 000 kr. Jag föreslår att 1 395 000 kr. anvisas för ändamålet utanför

ramen för det militära försvaret på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets

husarer och Skaraborgs pansarregemente på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag

av 1 395 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

19

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de

ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. in.

[1] E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till detta ändamål

har för budgetåret 1970/71 anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har hemställt, att 1 270 000

kr. anvisas för inredning och utrustning av en planerad nybyggnad för tuberkulosdiagnostik

inom SBL:s område. Som motiv härför har anförts, att lokalsituationen

sedan flera år varit ett dominerande problem. Den bristande

tillgången på lokaler och lokalernas beskaffenhet har försvårat -—■ eller i

vissa fall omöjliggjort -—■ en förnuftig planering av verksamheten och givit

upphov till problem i vad avser arbetarskyddet. Fr. o. m. den 1 april 1970

har tuberkulosdiagnostiken temporärt lagts ned i avvaktan på iordningställandet

av nya lokaler. Verksamheten har därvid lagts ut till andra laboratorier

utanför SBL fram till den 31 januari 1971.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

I samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen bär utrustningen kostnadsberäknats

till 1 270 000 kr.

Därvid har bl. a. förutsatts, att all användbar utrustning i de gamla lokalerna

kommer att flyttas och användas i de nya lokalerna.

Departementschefen

De lokaler som SBL förfogar över för sin tuberkulossektion är ur smittskyddssynpunkt

otillfredsställande. Med anledning härav har byggnadsstyrelsen

efter framställning från SBL hos Kungl. Maj :t hemställt om medel

för att uppföra en nybyggnad för tuberkulosdiagnostik. Jag kommer senare

under anslaget Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets

verksamhetsområde att närmare redovisa styrelsens byggnadsförslag samt

föreslå att kostnaderna under innevarande budgetår för att uppföra byggnaden

får bestridas från nämnda anslag.

Inom de nuvarande lokalerna har det inte funnits utrymme för en sådan

utrustning, som är nödvändig för att tillgodose kravet på skydd mot luftsmitta.

Det är nödvändigt att den nu planerade byggnaden får en sådan utrustning

att smittrisken i största möjliga utsträckning elimineras.

Jag har inte något att erinra mot SBL:s förslag till utrustning av den planerade

byggnaden för tuberkulosdiagnostik. Den sammanlagda kostnaden

beräknar jag till 1,2 milj. kr. Därav erfordras 600 000 kr. på tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår för att påbörja upphandlingen av

utrustning. Eftersom det är angeläget att även återstående del av utrustningen

kan beställas under detta budgetår förordar jag, att riksdagens

medgivande utverkas för beställning under budgetåret 1970/71 av utrustning

till SBL till ett värde av högst 600 000 kr. Upphandlingen bör ske i samråd

med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge, att utrustning till den tuberkulosdiagnostiska

sektionen vid statens bakteriologiska laboratorium beställs

till ett värde av högst 600 000 kr., att betalas tidigast under

budgetåret 1971/72;

b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett reservationsanslag av 600 000 kr.

[2] E 20. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning. Något anslag

för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Kungl. Maj :t uppdrog den 6 juni 1968 åt byggnadsstyrelsen att projektera

en nybyggnad för statens institut för folkhälsan och arbetsmedicinska institutet

m. m. I anslutning till detta uppdrag har byggnadsstyrelsen i samarbete

med socialstyrelsen inventerat lokalbehovet för vissa andra myndigheter,

som är särskilt trångbodda. I skrivelse den 16 december 1968 har byggnads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

21

styrelsen föreslagit bl. a., att antropologisk-genetiska avdelningen vid statens

rättsläkarstation i Stockholm erhåller lokaler i kvarteret Blästern. Detta

skulle medge viss expansion av verksamheten. Lokalerna, som tidigare disponerades

av karolinska institutet, har byggts om och beräknas vara inflyttningsklara

vid årsskiftet 1970/71.

Socialstyrelsen har framlagt förslag till inredning och utrustning av avdelningens

nya lokaler och hemställt att 131 000 kr. ställs till styrelsens förfogande

för ändamålet.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor tillstyrker socialstyrelsens

förslag. Vidare anser nämnden, att avdelningens utrustning bör förstärkas

med hänsyn till eventuell expansion av verksamheten. För telefon,

snabbtelefon, brand- och städutrustning samt för flyttningskostnader beräknar

nämnden ett belopp av 24 000 kr. För nödvändig komplettering av apparatutrustningen

beräknar nämnden dessutom 200 000 kr.

Utrustningsnämnden tillstyrker sålunda att ett belopp om (131 000 -f24

000 -f- 200 000) 355 000 kr. ställs till socialstyrelsens förfogande samt

hemställer att inköpen sker genom nämnden.

Departementschefen

Utrustningsnämndens förslag till inredning och utrustning av de nya lokaler,

som ställs till förfogande för den antropologisk-genetiska avdelningen

vid statens rättsläkarstation i Stockholm kan i stort sett godtas. Jag beräknar

dock medelsbehovet till 300 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

G. Universitetssjukhus in. m.

[3] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har

för budgetåret 1970/71 anvisats ett reservationsanslag av 5,2 milj. kr.

Kungl. Maj :t har den 26 september 1969 uppdragit åt kommittén för akademiska

sjukhusets i Uppsala utbyggande att låta uppföra viss byggnad, som

utgör etappen 3 av centralkomplexets utbyggnad vid akademiska sjukhuset,

inom en kostnadsram av 78 milj. kr. Byggnaden, som beräknas kunna tas i

bruk omkring den 1 januari 1974, skall innehålla lokaler för neurologi och

neurokirurgi, neurofysiologiskt centrallaboratorium, hud- och ögonkliniker

samt rehabiliteringsklinik in. m. Byggnadsföretaget har redovisats i prop.

1969: 102 (SU 85, rskr 217) och 1970: 1 (bil. 7 s. 229, SU 5, rskr 5). Byggnadsföretaget

innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade

avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

(prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185).

Staten betalar 40 % av byggnads- och utrustningskostnaderna.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har lämnat

över förslag om anskaffning av utrustning till nybyggnaden till ett värde av

totalt 28 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1970. Kommittén har vidare begärt,

att utrustning skall få beställas för totalt 18 milj. kr. att, i vad avser

statens andel av kostnaderna, betalas med en tredjedel tidigast under budgetåret

1971/72. Då statens andel uppgår till 7,2 milj. kr. innebär förslaget för

statens del, att 2,4 milj. kr. skulle betalas tidigast under nämnda budgetår.

Departementschefen

Riksdagens medgivande bör utverkas att beställa utrustning till nybyggnad

för neuroblock samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. vid akademiska

sjukhuset i Uppsala till ett värde av totalt högst 18 milj. kr. att ■—- i fråga om statens andel på högst 7,2 milj. kr. — betalas med en tredjedel

tidigast under budgetåret 1971/72 och med två tredjedelar tidigast under

budgetåret 1972/73. Utrustningen kräver lång leveranstid och får anses ligga

inom ramen för det utrustningsprogram, som senare kan komma att fastställas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att i enlighet med vad jag anfört medge, att utrustning

till ett blivande block för neuro-, hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker

m. m. vid akademiska sjukhuset i Uppsala får

beställas till ett värde av högst 18 000 000 kr. att, såvitt på

staten ankommer, betalas, i vad avser 6 000 000 kr. tidigast

under budgetåret 1971/72 och i vad avser 12 000 000 kr. tidigast

under budgetåret 1972/73.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[4] 11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Till ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats ett investeringsanslag

av 14 milj. kr.

Inledning

Under anslaget har medel beräknats för följande ändamål.

1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.

2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.

3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970 23

4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

5. Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska laboratorium.

6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstation i Uppsala.

Fråga om användande av medel från anslaget till bestridande av vissa

kostnader för nybyggnader för dels tuberkniosdiagnostik vid statens bakteriologiska

laboratorium, dels en barnpsykiatrisk klinik m. m. vid lasarettet

i Lund bör nu redovisas för riksdagen.

Behållningen under anslaget uppgick vid utgången av budgetåret 1969/70

till drygt 25,7 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat I till riksstaten

för innevarande budgetår behövs inte för nämnda ändamål.

Nybyggnad för tuberkniosdiagnostik vid statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har hos byggnadsstyrelsen

anhållit om ändamålsenliga lokaler för tuberkulossektionen vid laboratoriet.

Enligt byggnadsstyrelsen bör lokalbehovet tillgodoses i en nybyggnad.

Byggnadsstyrelsen har med anledning härav redovisat byggnadsprogram

för en sådan byggnad samt hemställt om medel för utförande av densamma.

Byggnaden föreslås förlagd till ett område inom södra delen av SBL som

i utbyggnadsplanen förutsatts utnyttjad för byggnader av provisorisk eller

udda karaktär. Rumsytan uppgår till ca 320 in2, totalytan till 825 m2 och

byggnadsvolymen till 2 430 m3.

Kostnaderna för nybyggnaden uppskattas till 1 730 000 kr. i prisläget den

1 april 1970, varav 265 000 kr. utgör utrednings- och projekteringskostnader.

Byggnadsarbetena föreslås starta under januari 1971. Byggnadstiden beräknas

till nio månader. Medelsåtgången under innevarande budgetår beräknas

till 900 000 kr.

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

Till uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund har senast

för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 30 000 kr.

(prop. 1968: 1 bil. 7 s. 245, SU 5, rskr 5). Sammanlagt har för ändamålet anvisats

4 560 100 kr.

Enligt avtal med Malmöhus läns landsting om de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna i Lund (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324) har staten

uppfört en nybyggnad, som lämnats över till landstinget med skyldighet

att i denna anordna en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. Staten

har vidare anordnat viss kulvert till kliniken m. m. (prop. 1965: 1 bil. 7 s.

405, SU 5, rskr 5). Redogörelse för byggnadsföretagen har lämnats i prop.

1968: 1 (bil. 7). Landstinget skall bidraga med en åttondel av kostnaderna.

Bidraget tillgodoförs statsverket såsom inkomst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Byggnadsstyrelsen har anmält, att slutkostnaden för den nya barnpsykiatriska

kliniken blivit 3 959 000 kr. Kulvertarbetena har kostat 611 000 kr.

Sammanlagda kostnaden har således blivit 4 570 000 kr. Byggnadsstyrelsen

redovisar sålunda ett ytterligare medelsbehov för ändamålet av 10 000 kr.

Departementschefen

Som jag påpekat när jag i det föregående berört anslaget Statens bakteriologiska

laboratorium: Utrustning (p. 1) är det nödvändigt att SBL för sin

tuberkulossektion erhåller nya lokaler för att tillgodose de krav på skydd

mot smitta, som rimligen kan ställas på laboratoriet. Jag förordar därför att

en av byggnadsstyrelsen föreslagen nybyggnad för tuberkulosdiagnostik

uppförs. Jag har inte något att erinra mot beräkningen av kostnaderna för

nybyggnaden och den beräknade medelsåtgången under innevarande budgetår.

Jag förordar att byggnad sobjekt förs upp i investeringsplanen med en

kostnadsram av 1 730 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.

Jag har vidare inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag att

höja kostnadsramen för objektet Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik

m. m. vid lasarettet i Lund med 611 000 kr. Tillkommande utgift med anledning

härav, 10 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag.

Sammanfattningsvis räknar jag sålunda med att kostnaderna under innevarande

budgetår för nu redovisade byggnadsarbeten för tuberkulosdiagnostik

och för den barnpsykiatriska kliniken m. m. vid lasarettet i Lund kan

bestridas av tillgängliga medel under anslaget Vissa byggnadsarbeten m. m.

inom socialdepartementets verksamhetsområde. Kostnaderna uppgår till

sammanlagt 910 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna

för nybyggnader för tuberkulosdiagnostik vid statens

bakteriologiska laboratorium och för en barnpsykiatrisk

klinik m. m. vid lasarettet i Lund.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

25

Bilaga 5-

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71

och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 3. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under

ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 260 000 kr.

Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av

budgetåret om 139 000 kr. finns totalt 399 000 kr. att tillgå. Detta belopp

kan bedömas bli otillräckligt med hänsyn till tidigare ej beräknat bidrag

till täckande av kostnader för vissa trafikstudier enligt Kungl. Maj:ts uppdrag

åt statens väginstitut den 17 juni 1970. Belastningen på anslaget kan

för hela budgetåret 1970/71 förväntas uppgå till ca 570 000 kr. Ett ytterligare

medelsbehov föreligger således om 170 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 170 000

kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

C. Trafiksäkerhet

[2] C 7. Kostnader för nytt bilregister m. m. Något anslag för detta ändamål

finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Bilregister

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet den 2 juli 1964 överdirektören

K. S. Edström att såsom sakkunnig verkställa utredning angående fordonsregistreringen

och därmed sammanhängande spörsmål. För utredningen

antogs benämningen bilregisterutredningen. Sedan Edström på egen

begäran entledigats uppdrog departementschefen den 15 mars 1966 åt

landssekreteraren Stig N. S. Swanstein att fortsätta utredningsarbetet. Genom

beslut den 10 februari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att

i samråd med bilregisterutredningen utföra för utredningen erforderligt

systemutvecklingsarbete avseende automatisk databehandling.

Bilregisterutredningen har i juni 1968 avgett principbetänkandet Bilregistrering

(SOU 1968: 23).

Riksdagen (prop. 1969:30, SU 42, 3LU 30, BeU 32, rskr 132) godtog

utredningens förslag till riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregisterorganisationen.

Bilregisterutredningen avser att inom kort i ett slutbetänkande lägga

fram förslag till detaljerad organisation och utformning av registreringsverksamheten.

Körkortsregister

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 uppdrog chefen

för kommunikationsdepartementet den 18 maj samma år åt verkställande

direktören Rune Hermansson att såsom sakkunnig inom departementet

utreda frågan om centralt körkortsregister m. m. och därmed sammanhängande

spörsmål. Utredningen antog benämningen körkortsutredningen.

Körkortsutredningen har i maj 1970 avgett betänkandet Körkort och

körkortsregistrering (SOU 1970:26). Beträffande körkortsregistret innehåller

betänkandet endast principförslag. I fråga om körkortets utformning

m. m. har i allt väsentligt förutsättningarna varit givna genom 1967

års riksdagsbeslut (prop. 1967: 55, SU 89, 3LU 31, rskr 204 och 209) jämte

1968 års vägtrafikkonvention, varför utredningen här har kunnat redovisa

ett slutligt förslag jämte förslag till författningar. I fråga om körkortsregistret

innebär förslaget att ett centralt körkortsregister skall baseras på

automatisk databehandling.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

Den 2 oktober 1970 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att i samråd

med körkortsutredningen tills vidare utföra det systemtekniska utvecklingsarbete

och den programmering, som sammanhänger med körkortsutredningens

fortsatta bearbetning av frågorna om körkortsregistreringen,

och att därvid tillvarata möjligheterna att på lämpligt sätt samordna ifrågavarande

uppdrag med det arbete som statskontoret bedriver för bilregisterutredningens

räkning.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 14 maj 1970 statskontoret att träffa avtal

om köp eller hyra av datamaskin för huvudsakligen det centrala bilregistret

till ett köppris av 18,5 milj. kr. exklusive importkostnader, därvid

kostnaderna för utrustningen skulle betalas från sjunde huvudtitelns investeringsanslag

Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner.

Inrättandet av en nämnd för planering och idrifttagning av det nya bilregistret
Bilregisterutredningen

har i skrivelse den 23 februari 1970 aktualiserat

frågan om lämplig organisation av planeringen för det nya bilregistret, sedan

utredningen avlämnat sitt slutbetänkande och därmed avslutat sitt arbete.

Ett utmärkande drag för den nya registreringsorganisationen är att den

baseras på utnyttjande av ADB och snabba telekommunikationer. Förberedelserna

för ADB-systemets införande inbegriper — förutom en omvandling

av länsstyrelsernas nuvarande manuella register till maskinellt läsbar

form och deras sammanföring till ett centralt maskinellt register — även

systemarbete, programmering och programutprovning in. m. Det är emellertid

inte enbart införandet av ADB och därmed sammanhängande registercentralisering

som medför tids- och arbetskrävande förberedelser. Samtliga

registreringspliktiga fordon skall förses med registreringsskyltar av

helt ny typ med ett speciellt kontrollmärke vilket innebär flera tekniska

och organisatoriska problem.

Den av statsmakterna angivna tidsplanen innebär, att en länsvis omläggning

till ny registreringsorganisation inleds i början av år 1972 för att

vara helt genomförd omkring mitten av år 1973. Tidsplanen förutsätter

bl. a. att det systemtekniska utvecklingsarbetet och programmeringen —

som numera omhänderhas av Statskonsult AB — samt utvecklingsarbetet

på nya registreringsskyltar och kontrollmärken kan bedrivas i samma takt

som hittills.

Statskonsults arbete på ADB-systemet och utvecklingen av skyltar och

märken kan emellertid inte bedrivas som självständiga arbetsuppgifter,

utan utredningen måste låta sina allmänna mål och överväganden vägleda

de tekniska experterna, från vilka utredningen i sin tur får underlag av

betydelse för lösning av olika principfrågor beträffande den nya organisationen.

Denna fortlöpande nödvändiga samverkan innebär att utredningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

f. n. inte enbart arbetar med sitt slutbetänkande utan samtidigt utövar en

styrande och planerande funktion inför övergången till den nya registreringsorganisationen.

Denna lednings- och planeringsfunktion måste bestå

även sedan utredningen avlämnat sitt slutbetänkande. Med hänsyn härtill

bör beslut nu fattas om vem som härefter skall överta ansvaret.

Utredningen har övervägt olika alternativ, såsom fortsatt uppdrag för

bilregisterutredningen, åläggande för statens trafiksäkerhetsverk, bildandet

av en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet eller

tillskapandet av en speciell nämnd. Beträffande det sistnämnda alternativet

erinrar utredningen om tillskapandet av centralnämnden för fastighetsdata,

som övertog fastighetsregisterutredningens uppgifter, samt centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden, som ålades uppbördsorganisationskommitténs

återstående uppgifter.

Även i fråga om bilregistret anser utredningen, att en självständig nämnd

med företrädare för berörda intressen skulle ge de bästa möjligheterna att

effektivt leda det omfattande arbete som övergången till ny organisation

medför.

Den föreslagna nämnden bör träda i funktion så snart utredningen avlämnat

sitt slutbetänkande och vara verksam till dess att registeromläggningen

genomförts och den nya organisationen visat sig fungera tillfredsställande.

För att bevara kontinuiteten i verksamheten bör nämnden bestå av

företi’ädare för utredningen. Vidare bör i nämnden ingå representanter

för olika intressenter i registreringsverksamheten. Därutöver skall experter

för särskilda uppgifter kunna knytas till nämnden.

Nämnden bör överta det fulla ansvaret för den fortsatta verksamheten,

dvs. såväl det planeringsarbete som utredningen f. n. bedriver som det

utvecklingsarbete som statskontoret m. fl. nu svarar för. Nämnden bör

inom ramen för de medel som ställs till förfogande få anställa erforderlig

personal. Trafiksäkerhetsverket bör därvid svara för de med nämndens

verksamhet förenade administrativa och kamerala funktionerna.

Departementschefen

Bilregisterutredningens betänkande Bilregistrering (SOU 1968:23) och

körkortsutredningens betänkande Körkort och kör kortsregistrering (SOU

1970:26) innehåller principförslag såvitt avser register och registreringsorganisation.

På grundval av förstnämnda betänkande lades i prop. 1969:

30 fram förslag till riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregisterorganisationen,

vilket förslag godtogs av riksdagen. Körkortsutredningens

förslag till bl. a. utformning av körkortsregistret avses bli förelagt 1971

års riksdag.

Liksom bilregistret bör enligt körkortsutredningen körkortsregistret baseras

på automatisk databehandling. Utredningen föreslår därvid en samordning

av de båda registren i första hand genom att de läggs på en ge
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

mensam datamaskinanläggning. För en sådan uppläggning — vilken även

förordats av bilregisterutredningen — talar såväl tekniska som organisatoriska

och ekonomiska skäl.

Som tidigare anförts har statskontoret genom skilda beslut fått i uppdrag

att i samråd med ifrågavarande båda utredningar utföra erforderligt

systemutvecklingsarbete m. m. Statskontoret skall vid fullgörandet av uppdragen

tillvarata möjligheterna att på lämpligt sätt samordna dessa.

Förberedelser pågår f. n. för att genomföra den av riksdagen godkända

omorganisationen av bilregisterverksamheten. Datamaskin för i första

hand bilregistrets behov har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande beställts

genom statskontoret för en första delleverans i februari 1971 och slutleverans

under hösten samma år. Vidare pågår undersökningar i Svenska utvecklingsaktiebolagets

regi beträffande utformningen och tillverkningen

av nya registreringsskyltar m. m.

Bilregisterutredningen fungerar f. n. som ledningsorgan för de olika angivna

aktiviteterna. När utredningen inom kort slutfört sitt egentliga utredningsarbete

måste de omfattande och krävande lednings- och planeringsuppgifterna

föras över till annat lämpligt organ. I likhet med utredningen

finner jag, att en för ändamålet särskilt tillskapad nämnd skulle

ge de bästa möjligheterna att effektivt leda det återstående erforderliga

planerings- och systemutvecklingsarbetet jämte idrifttagningen av bilregistret.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till körkortsutredningens

betänkande bör nämndens arbete bedrivas så att den angivna registersamordningen

underlättas.

Nämnden bör inrättas den 1 januari 1971 och vara verksam till dess registeromläggningen

är genomförd och den nya organisationen visat sig fungera

tillfredsställande.

I nämndens åligganden ingår —- förutom det systemtekniska arbetet och

arbetet i samband med leverans och installation av ADB-utrustningen —

handläggningen av frågor om tillverkning av nya registreringsskyltar och

kontrollmärken, utarbetande av anvisningar och instruktioner för bl. a.

länsstyrelsernas verksamhet, förslag till slutlig central och regional personalorganisation,

erforderlig utbildning och information, förslag till särskilda

avgifter i vissa fall saiut ersättningsbestämmelser för bearbetningar i det

nya registret m. m.

Som ledamöter av nämnden bör ingå företrädare för -— förutom den hittillsvarande

bilregisterutredningen och körkortsutredningen — kommunikationsdepartementet,

rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, statskontoret,

statistiska centralbyrån och riksskatteverket.

Till nämndens förfogande bör finnas ett kansli. Detta bör tillföras såväl

lednings- och sekretariatspersonal av bl. a. det slag som f. n. ingår i bilregisterutredningen

som biträdespersonal för allmänna kontorsgöromål.

Vidare krävs under det fortsatta arbetet ytterligare teknisk och administra
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

tiv expertis av olika slag. Med hänsyn till att — som jag tidigare framhållit

— nämnden bör ha ansvaret för verksamheten intill den tidpunkt då hela

systemet är i funktion måste den nya centrala organisationen för registerverksamheten

i huvudsak byggas upp i anslutning till nämnden för att senare

flyttas över till den slutligen ansvariga myndigheten, statens trafiksäkerhetsverk.

De personaladministrativa och kamerala ärendena inom

nämnden föreslås dock redan från början handläggas av trafiksäkerhetsverket.

Det beräknade medelsbehovet för nämnden och dess verksamhet för innevarande

budgetår framgår av följande sammanställning.

1970/71

Kostnader för bilregisterdelen (tusental kr.)

A. Hyra för datamaskin m. m................................. 830

B. Systemutveckling, programmering, programutprovning, utbildning

och information samt omläggning av nuvarande register...... 2 996

C. Produktionsunderlag m. m. för registreringsskyltar .......... 500

Tillkommande kostnader för körkortsregisterdelen

D. Systemutveckling m. m.................................... 580

Summa kostnader 4 906

Bilregisterutredningen har beräknat det totala medelsbehovet för nämnden

och dess verksamhet till 46,2 milj. kr. för innevarande och de två närmast

följande budgetåren.

Jag föreslår, att medel till nämndens verksamhet för innevarande budgetår

anvisas på tilläggsstat I till riksstaten under ett nytt reservationsanslag på

sjätte huvudtiteln benämnt Kostnader för nytt bilregister in. in.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) besluta att den 1 januari 1971 skall inrättas en särskild

nämnd med de uppgifter jag angett i det föregående,

b) till Kostnader för nytt bilregister m. m. på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag

av 4 906 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

F. Diverse

[3] F 9. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System. Något

anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande

budgetår.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

31

I skrivelse den 26 september 1970 till regeringarna i Sverige, Danmark och

Norge har konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) med hänvisning

till läget på försäkringsmarknaden i fråga om krigs- och kapningsrisk för

flygplan hemställt att de tre staterna övertar ansvaret gentemot SAS för

krigs- och kapningsrisken för konsortiets flygplansflotta.

SAS har sin flygplansflotta försäkrad mot förlust av eller skada på flygplanen

— s. k. kasko — samt mot ansvar för skada på passagerare och gods

och på tredje man. Denna civilriskförsäkring utesluter enligt särskild avtalsklausul

ersättning för skada till följd av krig m. m. Mot sådan skada är

SAS täckt genom krigsriskförsäkring, som omfattar såväl kasko som befordrings-

och tredjemansansvar.

Den särskilda risk som flygbolagen löpt genom flygplanskapningar har tidigare

varit täckt av krigsriskförsäkringen, om kapningen skett i samband

med krig eller liknande, och genom civilriskförsäkringen i övriga fall av

kapning. Denna risktäckning har inte föranlett någon extra premiekostnad.

Utvecklingen har emellertid lett till nya principer på försäkringsmarknaden

i fråga om täckning av kapningsrisken. Civilriskförsäkringen täcker

sålunda inte längre någon kapningsrisk.

SAS

SAS anför att försäkringsvärdet av konsortiets flygplansflotta är omkring

1,65 miljarder kr. Konsortiets totala försäkringspremie under det

försäkringsår som utlöpte den 30 september 1970 uppgick till omkring 36

milj. kr. SAS har ingått avtal med försäkringsgivarna om ny civilriskförsäkring

— utom beträffande kapningsrisken för kasko — fr. o. m. den 1 oktober

1970 mot en premie om 42,6 milj. kr.

SAS avsåg att täcka krigs- och kapningsriskerna genom särskilda försäkringar.

De flygplanskapningar med efterföljande sprängningar som ägde rum

under september månad ledde emellertid till kaos på försäkringsmarknaden

inom detta område. Så småningom antyddes möjligheten att krigsriskförsäkring

skulle kunna tecknas men mot betydligt höjd premie. Vidare antyddes

möjligheten av tilläggsförsäkring av kapningsrisken för kasko mot

en premie på omkring 20 milj. kr. per år och en icke täckt självrisk på en

tredjedel av skadebeloppet. SAS hade inte kunnat få bindande anbud på mer

än ca 50 % av krigsriskförsäkringen och tilläggsförsäkringen för kapningsrisk.

Även om nya anbud skulle framkomma, blev det med all sannolikhet

fortfarande fråga om endast delvis täckning och om utomordentligt höga

premier.

SAS anser att det inte är förenligt med konsortiets uppgift och dess förpliktelser

mot de tre staterna att helt eller delvis inställa linjetrafiken.

Samtidigt finner man det affärsmässigt oförsvarligt eller rent av omöjligt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

att med de värden som står på spel och med de förpliktelser konsortiet har

mot sina långivare flyga utan täckning av krigs- och kapningsrisk. SAS

anhåller därför att de tre staterna tills vidare övertar ansvaret för krigsoch

kapningsrisken för kasko med en fördelning som svarar mot ägareförhållandena

i konsortiet. Ansvaret bör enligt SAS täcka försäkringsvärdet

på konsortiets hela flygplansflotta och i princip ha samma omfattning som

det ansvar försäkringsbolagen skulle påtagit sig vid fullständig försäkring.

Det förutsätts att SAS skall betala närmare överenskommet vederlag för

ansvar sövertagandet.

Departementschefen

Målet för den skandinaviska luftfarten, sådan den konkretiserats i SASsamarbetet,

har varit och bör vara att verksamheten skall drivas på ett sådant

sätt att ekonomiskt stöd från staterna inte fordras. Verksamhetens utpräglat

internationella karaktär gör den emellertid i hög grad känslig för

yttre politiska och ekonomiska förhållanden som konsortiet och de tre staterna

inte råder över. Bl. a. på grund härav har de tre staterna sedan år

1951 lämnat konsortiets moderbolag vissa ekonomiska garantier.

Den situation som uppkommit på flygförsäkringsmarknaden till följd

av de allt vanligare och allt allvarligare flygplanskapningarna ligger helt

utanför SAS’ och de tre staternas kontroll. Den premie som SAS förväntas

få betala för att till 2/3 täcka risken för förlust av eller skada på flygplan

till följd av kapning, om försäkringsgivare över huvud kan anskaffas, medför

en årlig merkostnad för konsortiet på ca 20 milj. kr. En sådan utgift

i förening med den självrisk konsortiet likväl skulle få stå innebär en

allvarlig och oförutsedd belastning för konsortiets verksamhet. Efter samråd

med de danska och norska transportministrarna anser jag därför att de

tre staterna bör överta ansvaret för kapningsrisken för kasko så länge täckning

av denna risk inte kan erhållas på försäkringsmarknaden mot skäliga

premier och villkor. Läget på försäkringsmarknaden motiverar däremot f. n.

inte att staterna övertar också ansvaret för krigsrisk för kasko.

Riskövertagandet bör ske efter en överenskommelse mellan de tre staterna

innebärande att — med tillämpning av de inom SAS-samarbetet

gängse fördelningsgrunderna ■—• SAS garanteras ersättning för förlust av

eller skada på konsortiets luftfartyg till följd av kapning, så länge kaskoförsäkring

häremot inte kan erhållas mot skäliga premier och villkor. En

sådan garantiförpliktelse ligger helt i linje med den ordning som tillämpas

i fråga om den allmänna ekonomiska garantin till konsortiets moderbolag.

Garantin bör omfatta flygplan som tillhör något av konsortiets moderbolag

när flygplanet används av SAS. Som en följd av konsortiets disposition

av flygplansflottan kan gränsdragningsproblem uppkomma vid bedömningen

om visst flygplan skall anses tillhöra något av konsortiets moderbolag

och anses använt av SAS. Bl. a. kan det visa sig omöjligt att alltid

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

33

särskilja de SAS-plan som disponeras av det av SAS’s moderbolag bildade

konsortiet Scanair för chartertrafik. Sådana gränsdragningsproblem får

beaktas vid den närmare utformningen av garantin.

I princip bör garantin vila på försäkringsmässiga grunder. Detta leder

till att SAS bör stå en viss självrisk per skadetillfälle och erlägga en garantiavgift

beräknad med utgångspunkt i den premie som man kan antaga

skulle ha utgått för försäkring av kapningsrisken för kasko, om inte den

extraordinära situationen inträtt.

Garantins tillfälliga karaktär måste understrykas genom bestämmelser

som gör det möjligt att återta garantin så snart godtagbar täckning för

kapningsrisken kan erhållas på försäkringsmarknaden.

Med hänsyn till det anförda föreslår jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att för tiden intill utgången av september månad

1975 — vilket motsvarar löptiden för den allmänna ekonomiska garantin till

SAS’ moderbolag — utfärda garanti av angivet slag.

Den närmare utformningen av garantin bör ankomma på Kungl. Maj :t i

samråd med de danska och norska regeringarna.

Jag föreslår, att medel för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

garanti anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår

under ett nytt förslagsvis betecknat anslag på sjätte huvudtiteln, benämnt

Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System. Eftersom det

är omöjligt att bedöma i vilken utsträckning garantin kan komma att tas i

bruk bör endast ett formellt belopp av 1 000 kr. upptas. Influtna garantiavgifter

skall tillföras anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad som

förordats i det föregående, vid behov ingå överenskommelser

med de danska och norska regeringarna om riskgaranti

till Scandinavian Airlines System,

b) till Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines

System på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

35

Bilaga 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de

ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 15. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. På riksstaten fölinnevarande

budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag

på 4 milj. kr.

Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag pågår projektering av inredning i nybyggnaden

i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse

den 3 september 1970 redovisat produktbestämning av inredning samt kostnadsberäkningar.

Styrelsen har funnit det lämpligt att nybyggnaden i kvarteret

Garnisonen i sin helhet förses med inredning genom lokalhållarens,

dvs. byggnadsstyrelsens, försorg. Inredningen uppdelas i tre grupper: cellkontor,

storrum och övriga utrymmen. I cellkontor anordnas ca 2 100 arbetsplatser.

Kostnaderna för inredningen i dessa lokaler beräknas uppgå till

ca 7 milj. kr. I fem storrum inrymmes ca 700 arbetsplatser och inredningskostnaderna

härför uppgår till ca 4 milj. kr. Denna kostnad överstiger avsevärt

kostnaden per arbetsplats i cellkontor. I huvudsak är merkostnaden att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

hänföra till att inredningen belastas av kostnader som annars belastar byggnadskostnaderna.

Detta gäller bl. a. tekniska anordningar för elförsörjning,

ökat behov av arkivskåp som ersättning för cellkontorens slutna arkivutrymmen

m. m. Till väsentlig del, ca 80 %, förorsakas merkostnaderna för

storrum av behovet av rörliga inredningselement för att avgränsa arbetsplatser

från varandra och från kommunikationslederna i storrummen. Avskärmningselementen

utgörs dels av växter dels av skärmar i två olika

höjder. Inredningskostnaden för gruppen övriga utrymmen, som omfattar

publika och gemensamma lokaler såsom fritidslokaler, restaurang, pausrum,

sammanträdesrum, entréhall, korridorer och gemensamt bibliotek,

uppgår till ca 7 milj. kr. Inredning av arkiv kostar ca 3 milj. kr. Kostnaderna

för projektering är ca 1 milj. kr.

Genomförandet av inredningsarbetet är knutet till byggnadsprojektet och

dess tidplan. Inflyttning beräknas kunna påbörjas i november 1971 och

ske successivt fram till maj 1972. Bemyndigande att beställa inredning

måste enligt aktuell tidplan föreligga under december 1970. Medelsförbrukningen

för budgetåret 1970/71 har beräknats till 6 360 000 kr.

Departementschefen

Projekteringen av inredningen till nybyggnaden i kv. Garnisonen görs

i samråd mellan byggnadsstyrelsen och statskontoret med beaktande av

delresultat från den inom statskontoret pågående utredningen om normer

för inredning av statliga tjänsterum. De blivande lokalnyttjarna och berörda

företagsnämnder informeras fortlöpande i inredningsfrågorna. Inredningsförslaget

som avser ny inredning i hela byggnaden, vilken skall inrymma

ca 2 800 arbetsplatser för statistiska centralbyrån, försvarets forskningsanstalt,

skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen, har

kostnadsberäknats till 21,3 milj. kr. enligt prisläget i maj 1970. Jag biträder

förslaget om nyinredning av byggnaden och har ej något att erinra mot

totalkostnaden.

För att möjliggöra inredning av byggnaden i sådan tid att inflyttning

kan påbörjas i november 1971 måste uppdrag att upphandla inredningen

lämnas vid årsskiftet 1970/71. Med hänsyn härtill förordar jag, att Kungl.

Maj :t begär riksdagens bemyndigande att beställa inredning till nybyggnaden

i kv. Garnisonen inom en kostnadsram av 22,5 milj. kr., vilken även

skall täcka prisstegringar efter maj 1970.

I betalningsmedel under innevarande budgetår behövs enligt byggnadsstyrelsen

6 360 000 kr. Häri ingår 760 000 kr. för fast arkivinredning, som

byggnadsstyrelsen har anskaffat budgetåret 1969/70 och förskottsvis betalat

av tillgängliga medel. På riksstaten för innevarande budgetår har för

detta ändamål anvisats 4 milj. kr. Jag förordar, att ytterligare 2,4 milj. kr.

ställs till förfogande för inredning av nybyggnaden i kv. Garnisonen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

37

a) medge beställning av inredningar till nybyggnad i

kvarteret Garnisonen för 22 500 000 kr.,

b) till Inredning av byggnader för statlig förvaltning

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VI. Fonden för statens aktier

[2] 1. Teckning av aktier i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Kungl.

Maj :t har i prop. 1970: 99 lagt fram förslag till lag om förenklad aktiehantering,

m. m. Förslaget innebär bl. a. att staten och fondkommissionärerna

gemensamt i bolagsform skall driva en värdepapperscentral, Värdepapperscentralen

VPC Aktiebolag. Aktiekapitalet för bolaget skall vid verksamhetens

början uppgå till 3 milj. kr. Staten skall äga hälften av aktierna,

som skall tecknas till en kurs av 120 % för att bolagets reservfond redan

vid starten skall vara fylld. De medel som behövs för teckning av statens

aktier, 1,8 milj. kr., bör anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Teckning av aktier i Värdepapperscentralen VPC

Aktiebolag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 1 800 000 kr. 3

[3] 2, 3. Teckning av aktier i AB Industrikredit och AB Företagskredit. AB

Industrikredit bildades år 1934. Efter omorganisation år 1960 äger staten

50 % av aktiekapitalet och ett antal affärsbanker återstoden. Bolaget skall

medverka till finansiering av företrädesvis mindre och medelstora företag

genom att ge huvudsakligen långfristiga lån samt genom egen upplåning

skaffa medel för verksamheten. AB Industrikredits långivning är företrädesvis

inriktad på primärkrediter. Bolagets upplåning sker till största

delen av AP-fonden. Enligt bolagsordningen skall bolaget ha ett aktiekapital

av lägst 8 och högst 24 milj. kr. jämte en garantifond av 40 milj. kr. att

utgöra särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbindelserna. Aktiekapitalet

uppgår f. n. till 8 milj. kr.

AB Industrikredit har rätt att för sin rörelse upplåna medel och ikläda

sig garantiförpliktelser till ett belopp som, frånräknat upplåningen mot förlagsbevis,

motsvarar högst femton gånger summan av bolagets eget kapital

och garantifond. Mot förlagsbevis upplånat kapital intill ett belopp motsvarande

summan av bolagets aktiekapital och garantifond likställes i princip

med eget kapital.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

AB Företagskredit bildades år 1962. Staten och olika affärsbanker äger

vardera 50 % av aktiekapitalet. Bolaget skall i likhet med AB Industrikredit

medverka till finansiering av företrädesvis mindre och medelstora företag

genom att ge huvudsakligen långfristiga lån samt genom egen upplåning

skaffa medel till verksamheten. AB Företagskredit lämnar dock lån

med en friare bedömning av säkerheterna. Bolagets upplåning sker till

största delen i AP-fonden. Enligt gällande bolagsordning skall bolaget ha

ett aktiekapital av lägst 4 och högst 12 milj. kr. jämte en garantifond av

12 milj. kr. att utgöra särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbindelserna.

Aktiekapitalet uppgår f. n. till 4 milj. kr.

AB Företagskredit har rätt att för sin rörelse upplåna medel och ikläda

sig garantiförpliktelser till ett belopp som, frånräknat upplåningen mot förlagsbevis,

motsvarar högst sex gånger summan av bolagets eget kapital och

garantifond. Mot förlagsbevis upplånat kapital intill ett belopp motsvarade

summan av bolagets aktiekapital och garantifond likställes med eget

kapital.

AB Industrikredit och AB Företagskredit har hemställt att åtgärder vidtas

för en ökning av bolagens aktiekapital och garantifonder. Bolagen anför

därvid bl. a. följande.

AB Industrikredits eget kapital inklusive fonder och vinstmedel uppgår

f. n. till 14 milj. kr. Upplåningsrätten är sålunda begränsad till 1 530 milj.

kr. Härav har bolaget hittills utnyttjat 1 397 milj. kr. och kan alltså disponera

ytterligare 133 milj. kr. Under de senare åren har summan av utlämnade

lån ökat kraftigt. Utlåningen, som år 1966 uppgick till 595 milj.

kr., hade år 1969 stigit till 1 180 milj. kr. Stora anspråk på lån föreligger.

För att täcka utlåningsbehovet under de närmaste tre ä fyra åren beräknar

bolaget i det närmaste en fördubbling av den nuvarande utlåningskapaciteten

vara behövlig. I valet mellan olika alternativ att åstadkomma

den därvid erforderliga upplåningsvolymen förordar bolaget en nyemission

av aktier på nominellt 8 milj. kr. till pari och en ökning av garantifonden

med 40 milj. kr. Härigenom erhålls en förstärkning av upplåningsmöjligheterna

med 1 440 milj. kr.

AB Företagskredits eget kapital uppgår f. n. till 4 milj. kr. Upplåningsrätten

är sålunda begränsad till 192 milj. kr. Härav har bolaget hittills utnyttjat

169 milj. kr. och kan alltså disponera ytterligare 23 milj. kr. Under de

senare åren har bolagets utlåning ökat kraftigt och stigit från ca 61 milj.,

kr. år 1966 till ca 152 milj. kr. år 1969. Stora anspråk på lån föreligger.

För att täcka detta utlåningsbehov under de närmaste tre ä fyra åren beräknar

bolaget en fördubbling av den nuvarande upplåningskapaciteten

vara behövlig. För att möjliggöra den behövliga utökningen av upplåningsvolymen

förordar bolaget en nyemission av aktier på nominellt 4 milj. kr.

till pari och en ökning av garantifonden med 12 milj. kr. Härigenom erhålls

en förstärkning av upplåningsmöjligheterna med 192 milj. kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Departementschefen

AB Industrikredit och AB Företagskredit har ökat sin utlåning mycket

kraftigt under senare år. Under innevarande år kan bolagen beräknas

nå en sådan utlåningsvolym att en höjning av upplåningskapaciteten är nödvändig,

om en fortsatt ökning av utlåningen skall kunna ske. Enligt vad jag

har inhämtat, har övriga aktieägare förklarat sig villiga att medverka till en

höjning av upplåningskapaciteten på föreslaget sätt. Bolagen har en viktig

funktion när det gäller att medverka till finansieringen av mindre och medelstora

företag genom att ge långfristiga lån. Genom att bolagen till största delen

finansierar sin verksamhet genom upplåning i AP-fonden får de mindre

och medelstora företagen del av de fördelar som denna fondbildning innebär.

Jag förordar att bolagens upplåningskapacitet höjs i föreslagen omfattning.

Jag har inte något att erinra mot det av bolagen föreslagna sättet härför,

dvs. höjning av aktiekapitalet genom nyemission och utökning av garantifonderna.

Staten bör således teckna nya aktier i AB Industrikredit till

ett belopp av 4 milj. kr. och i AB Företagskredit till ett belopp av 2 milj. kr.

Erforderliga garantiförbindelser från statens sida bör utfärdas av riksgäldskontoret.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda

garantiförbindelser dels på 20 000 000 kr. att ingå

i AB Industrikredits garantifond, dels på 6 000 000 kr.

att ingå i AB Företagskredits garantifond,

b) till Teckning av aktier i AB Industrikredit på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.,

c) till Teckning av aktier i AB Företagskredit på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

41

Bilaga 7

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildning sär end en, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson,

de under punkterna 1 och 3 samt statsrådet Moberg de under punkterna

2, 4 och 5 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets

handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1970/71. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Kultur ändamål

[1] B 12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik

på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,

utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större yrkesorkestrarna i

landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst

undantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma

eller större belopp.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1969/70 anvisades i slutet

av maj 1969 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid

denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av bidrag

för spelåret och det har därför liksom tidigare år förutsatts att efter spel
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

årets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den mån omständigheter,

som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört inte

förutsedda kostnadsökningar eller väsentligt ändrade intäktsförutsättningar.

För spelåret 1969/70 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt

7 810 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna angående

det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Eftersom

avtal om musikerlöner avseende första halvåret 1969 beträffande flertalet

orkestrar träffades så sent att lönehöjningen inte kunde beaktas vid bestämmande

av tilläggsbidraget för spelåret 1968/69, har uppgifter också getts in

om de av avtalet föranledda ökade lönekostnaderna sistnämnda spelår. Av

uppgifterna framgår att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterligare

bidrag med sammanlagt 1 678 594 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet

är föranlett av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga

lönehöjningar. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader

för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. in.).

Departementschefen

Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska

utfallet av verksamheten under första halvåret 1969 och spelåret

1969/70, visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga

löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen beträffande

orkestrarna räknar jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett

medelsbehov av 1 392 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda

omständigheter föranledda förlusterna för del av spelårel 1968/69 och för

hela spelåret 1969/70.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella

ändamål anvisats 20 580 000 kr. Härav återstår till Kungl. Maj :ts

disposition ett belopp som till största delen redan avsatts till andra ändamål.

Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oförutsedda behov under

resten av budgetåret 1970/71. Det av mig under denna punkt beräknade

medelsbehovet 1 392 000 kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett

anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

reservationsanslag av 1 392 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

43

E. Högre utbildning och forskning

[2] E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

in. in. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik

uppfört ett reservationsanslag av 60 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt

regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté

16,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden

för universitet och högskolor 43 milj. kr. enligt en särskild

utrustningsplan (jfr prop. 1970: 76 s. 37 och 39). Nämnda myndigheter får

dels inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar, dels

beställa inredning och utrustning inom de i planerna angivna kostnadsramarna

för varje objekt att betalas tidigast under budgetåret 1971/72.

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya

och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt. För

de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande

tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad

redogörelse.

I prop. 1970:2 (bil. 5 s. 16) och 1970:76 (s. 15, 17 o. 18) redovisades

om- och tillbyggnader för vissa mindre lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolorna

in. m. i Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Falun, Gävle, Härnösand

och Luleå. Kungl. Maj :t har genom beslut den 27 februari och den 5

juni 1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnaderna.

Styrelsen föreslår att särskilda kostnadsramar förs upp i inredningsplanen

för inredning av tillbyggnaderna för lärarhögskolorna m. m. i

Jönköping, Falun, Gävle och Luleå. Förslaget beträffande lärarhögskolan

in. m. i Luleå avser jag att närmare redovisa i det följande. Styrelsen föreslår

vidare i samråd med skolöverstyrelsen att medel för erforderliga kompletteringar

av inredning i de lokaler som byggs om för de mindre lärarhögskolorna

anvisas inom den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen

Till Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71). Enligt förslaget bör

inredning av musikinstitutioner i Jönköping och Kalmar även bekostas

inom denna ram. Uppförandet av dessa institutioner skall enligt avtal med

resp. städer bekostas av städerna.

Stockholm

Icke-laborativa institutioner vid universitetet. Redogörelse för de sex nybyggnader

för icke-laborativa institutioner som f. n. uppförs inom Frescatiområdet

har senast lämnats i prop. 1970: 76 (s. 11). Nybyggnaderna omfattar

ca 40 300 m2 rumsyta. I gällande inredningsplan är uppförd en delram

av 4 000 000 kr. för objektet. Kungl. Maj :t har tidigare genom skilda beslut

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

medgett att byggnadsstyrelsen tar i anspråk sammanlagt högst 3 702 000 kr.

från nämnda ram. Av detta belopp avser 702 000 kr. inredning för tillfällig

användning i vissa lokaler i innerstaden. Styrelsen har under budgetåret

1969/70 utfört en inventering av den befintliga inredningen i universitetets

nuvarande lokaler. I avvaktan bl. a. på förslag från LUP-kommittén

beträffande användningen av dessa räknar styrelsen t. v. med att ny inredning

behöver anskaffas till fem av de nämnda nybyggnaderna. Kostnaderna

härför uppskattas till 8,5 milj. kr. Styrelsen föreslår att nämnda delram

höjs till (702 000 -f- 8 500 000 =) utjämnat 9,2 milj. kr.

Journalisthögskolan. För högskolan avses nya, utökade lokaler förhyras i

en tillbyggnad till Svenska Dagbladets hus i Stockholm. Denna tillbyggnad

beräknas vara färdig till vårterminen 1971. Kungl. Maj:t har föreskrivit att

planeringen av lokalerna skall ske med utgångspunkt från att högskolan

t. v. skall disponera högst 1 300 m2 programyta, exkl. kapprum, toaletter

etc. Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram av 350 000 kr. för inredning

av lokalerna förs upp i inredningsplanen.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet. Redogörelse för etapp I av nybyggnaderna

på Artillerifältet har lämnats senast i prop. 1970: 76 (s. 32, jfr prop.

1968: 104 s. 8). Denna etapp som färdigställdes år 1969 omfattar ca

13 300 m2 rumsyta.

Kungl. Maj:t uppdrog den 24 april 1970 åt byggnadsstyrelsen att projektera

en andra etapp av nybyggnaderna, omfattande högst 28 000 m2 programyta.

Härtill kommer de lokaler för den veterinärmedicinska utbildning

och forskning som enligt gällande planer skall inordnas i motsvarande

institutioner vid universitetet (jfr prop. 1970:37). Lokal och utrustningsprogram

för dessa tillkommande lokaler utarbetas av en särskild organisationskommitté

i samråd med LUP-kommittén.

I skrivelse den 11 maj 1970 framhöll byggnadsstyrelsen att vissa sysselsättningsproblem

vid byggnadsförvaltningen i Uppsala delvis kunde undvikas

om en hörsalsbyggnad som ingår i etapp II fick utföras med början sommaren

1970. Kungl. Maj :t uppdrog den 29 juni 1970 åt styrelsen att utföra

byggnaden, som omfattar två hörsalar, inom en kostnadsram av 900 000 kr. i

prisläget den 1 april 1970. Byggnaden beräknas kunna tas i bruk till vårterminen

1971.

För inredning av etapp I finns i inredningsplanen uppförd en delram av

4 milj. kr. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 17 juni 1970 bekostas

inredning av provisoriska lokaler för galeniska institutionen inom nämnda

ram. Denna institution avses få permanenta lokaler inom etapp II av nybyggnaderna.

Då delramen enligt byggnadsstyrelsen i sin helhet behöver

disponeras för etapp I föreslår styrelsen att delramen höjs med sammanlagt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

300 000 kr., varav 150 000 kr. avser inredning för galeniska institutionen och

150 000 kr. inredning av den nämnda hörsalsbyggnaden.

Telefonväxel. Kungl. Maj :t uppdrog den 14 maj 1970 åt byggnadsstyrelsen

att projektera nybyggnad för icke-laborativa institutioner vid universitetet i

Uppsala. Inom denna byggnad har planerats utrymmen för en ny telefonväxel.

Enligt LUP-kommittén är telefonväxelresurserna redan nu otillräckliga

varför en provisorisk växel — utbyggbar till 270 anknytningar — bör anskaffas.

Kommittén uppger att 70 procent av inträdesavgiften för den nu

föreslagna växeln enligt televerkets nuvarande bestämmelser får tillgodoräknas

som likvid vid ett framtida byte till en större växel.

LUP-kommittén föreslår att en delram av 300 000 kr. för anskaffande av

nämnda telefonväxel förs upp i utrustningsplanen.

Lund

Ombyggnad av universitetsbiblioteket. Byggnadsstyrelsen har hos Kungl.

Maj :t begärt bemyndigande att utföra ombyggnad av universitetsbiblioteket

i Lund. Ombyggnaden avser bl. a. en omdisposition av bibliotekets lokaler

vilken medför en utökning av tjänsterum och läsesalar m. in. samt installation

av kompakthyllor i bibliotekets bokmagasin. Kostnaderna för anskaffning

av inredning i samband med dessa arbeten beräknas av styrelsen till

1 250 000 kr. vartill kommer 200 000 kr. för komplettering av belysning.

Styrelsen föreslår att en definitiv ram av 1 450 000 kr. för dessa ändamål förs

upp i inredningsplanen.

Göteborg

Ombyggnad för sektion M m. m. Kungl. Maj :t uppdrog den 12 december

1969 åt byggnadsstyrelsen att bygga om vissa lokaler för i första hand sektion

M vid Chalmers tekniska högskola. Lokalerna, som ligger i ritsalsdelen

av den byggnad vilken tidigare disponerats av sektion V, omfattar ca 1 600 m2

rumsyta. Ombyggnadsarbetena är i huvudsak genomförda. Styrelsen avser

att senare redovisa byggnadsprogram för ombyggnad av den nämnda byggnadens

laboratoriedel.

Enligt styrelsen måste helt ny inredning anskaffas för de nu ombyggda

lokalerna. Styrelsen föreslår att en delram av 400 000 kr. för detta ändamål

förs upp i inredningsplanen.

Ombyggnad för sektion E. År 1965 färdigställdes en tillbyggnad till byggnaden

för sektion E vid Chalmers tekniska högskola (jfr prop. 1963: 1 bil. 10

s. 680). Av lokalerna i tillbyggnaden, som omfattar ca 4 100 m2 nettoyta, har

ca 2 100 in2 övergångsvis disponerats av sektion M. Kungl. Maj :t uppdrog

den 6 maj 1970 åt byggnadsstyrelsen att bygga om de sistnämnda lokalerna

samt lokaler om ca 250 m2 nettoyta i en anslutande byggnad. Genom ombygg
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

nadsarbetena kommer sektion E att tillföras nya institutionslokaler och laboratorier

samt en utökad televerkstad.

Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv ram av 660 000 kr. för inredning

av lokalerna förs upp i inredningsplanen.

LUP-kommittén föreslår att en definitiv kostnadsram av 1 370 000 kr. för

sektion E förs upp i utrustningsplanen för innevarande budgetår. Kommitténs

förslag innefattar bl. a. utrustning för de laboratorier och den utökade

televerkstad som tillförs sektionen genom ombyggnaden. Vidare har kommittén

beräknat 465 000 kr. för anskaffning av en siffermaskin för utbildning

och forskning i datateknik.

Örebro

Nybyggnader för gymnastik- och idrottshögskolan. Redogörelse för de nybyggnader

för gymnastik- och idrottshögskolan vilka f. n. uppförs inom högskoleområdet

i Örebro har lämnats senast i prop. 1970: 76 (s. 17 o. 35). I

gällande inredningsplan är en definitiv ram av 615 000 kr. uppförd för objektet.

Enligt byggnadsstyrelsen behövs ytterligare 65 000 kr. för viss tillkommande

inredning av nybyggnaderna.

Styrelsen har redovisat bygghandlingar för idrottsplaner in. in. inkl. en

mindre nybyggnad för omklädning och förvaring m. m. Jag avser att återkomma

härtill i det följande vid min anmälan av investeringsanslaget till

byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. Styrelsen uppskattar

kostnaderna för inredning av nybyggnaden för omklädning m. m.

till 30 000 kr. Med hänsyn till ovannämnda tillkommande behov samt med

en justering av inredningsramen på grund av prishöjningar föreslår styrelsen

att ramen höjs till 775 000 kr.

Umeå

Lu-blocket. Etapp I och etapp II av det s. k. lu-blocket vid universitetet

färdigställdes resp. år 1966 och år 1967 (jfr prop. 1965: 104 s. 19). Som

redovisades i prop. 1970: 76 (s. 18) har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att

utarbeta förslag till disposition av de båda första etapperna samt etapp III

av lu-blocket, som uppförs f. n. Styrelsen har den 1 juni 1970 redovisat ett

förslag, som i huvudsak bygger på av 1968 års utbildningsutredning (U 68)

föreslagna riktpunkter för dimensioneringen av grundläggande utbildning i

kemi och biologi (jfr prop. 1970: 76 s. 7 o. 18). I dispositionsförslaget anges

att en utbyggnad av utbildningen i fysik enligt vad U 68 förordat kan genomföras

först i samband med att ytterligare lokaler kan tas i anspråk. Dispositionsförslaget

medför vissa ändringar av planerna för etapp III. Vissa omdisposilioner

behöver även göras i de båda första etapperna av lu-blocket.

Av den i inredningsplanen uppförda definitiva kostnadsramen för lu-bloc
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

47

ket av 3 825 000 kr. avser 1,5 milj. kr. etapp III (prop. 1970: 76 s. 35 o. 38).

Styrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning av etapp III till 1,7 milj.

kr. Styrelsen har ännu inte beräknat de inredningskostnader för etapperna

I och II som föranleds av dispositionsförslaget. I avvaktan på en sådan beräkning

föreslår styrelsen att den nämnda kostnadsramen höjs med 200 000

kr. till 4 025 000 kr.

Universitetsbiblioteket. I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv

kostnadsram för universitetsbiblioteket av 1,5 milj. kr. (jfr prop. 1967: 104

s. 34 o. 36). Denna är nu förbrukad i sin helhet.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ett disponibelt utrymme i biblioteksbyggnaden

ställs i ordning som magasin. Styrelsen beräknar att kostnaderna för

byggnadsåtgärderna ryms inom den i gällande investeringsplan upptagna

kostnadsramen för nybyggnad för bibliotek, samhällsvetenskap m. m. (jfr

prop. 1970: 76 s. 24). Inredningskostnaderna uppskattas av styrelsen till

270 000 kr. varav 210 000 kr. avser konventionell hyllinredning och 60 000

kr. förberedande arbeten för en framtida installation av tätpackningshyllor.

Med beaktande av prishöjningar föreslår styrelsen att ovannämnda kostnadsram

för inredning höjs med 300 000 kr. till 1,8 milj. kr.

Luleå

Lärarhögskolan m. m. Kungl. Maj :t har den 5 juni 1970 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att utföra den om- och tillbyggnad för lärarhögskolan

m. in. som redovisades i prop. 1970: 76 (s. 18). Kostnaderna för inredning

av tillbyggnaden, vars rumsyta uppgår till ca 2 180 in2, uppskattas av styrelsen

till 650 000 kr. Styrelsen föreslår att en ram av detta belopp förs upp i

inredningsplanen.

Föredraganden

I enlighet med byggnadsstyrelsens och skolöverstyrelsens förslag bör erforderlig

komplettering av inredning i de lokaler som nu byggs om för de

mindre lärarhögskolorna kunna bekostas inom kostnadsramen Till Kungl.

Maj :ts disposition. Jag har härvid räknat med att byggnadsstyrelsen skall

svara för inredningen av dessa lokaler. För att inredningen skall kunna anskaffas

redan under innevarande budgetår bör den i inredningsplanen uppförda

kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71)

höjas. Med hänsyn till de medel som inte disponerats inom ramen bör denna

höjas med 1,5 milj. kr. Jag har härvid räknat med att inredning för musikinstitutionen

i Kalmar och för tillbyggnaderna i Falun och Gävle skall bekostas

inom nämnda ram. För tillbyggnaden för lärarhögskolan in. in. i

Luleå bör en särskild kostnadsram föras upp i inredningsplanen. I fråga om

medel för inredning av tillbyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Jönköping

återkommer jag i annat sammanhang.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Vid min beräkning av inredningsramen för universitetsbiblioteket i Umeå

har jag utgått från att det nya magasinet redan från början inreds med tätpackningshyllor.

För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till

de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning

angivna kostnadsramarna — il 000-tal kr. — föras upp i inrednings-

och utrustningsplanerna.

Objekt

Förordad ram

eller förordad

ändring av ti- digare ram

Kostnadsram

Definitiv

ram

Delram

Inredning

Stockholm

Icke laborativa institutioner vid universitetet......

+

4 000

8 000

Journalisthögskolan............................

+

320

320

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet ..................

+

300

4 300

Lund

Ombyggnad av universitetsbiblioteket............

+

1 200

1 200

Göteborg

Ombyggnad för sektion M m. m.................

+

350

350

Ombyggnad för sektion E m. m.................

+

600

600

Örebro

Nybyggnader för gymnastik- och idrottshögskolan..

+

160

775

Umeå

Lu-blocket....................................

+

200

4 025

Universitetsbiblioteket..........................

+

300

1 800

Luleå

Lärarhögskolan m. m...........................

+

520

520

Till Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970171)

+

1 500

3 500

Utrustning

Uppsala

Telefonväxel ..................................

+

300

300

Göteborg

Sektion E ....................................

+

1 370

1 370

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade

objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

49

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3] 17. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. För budgetåret 1970/71

liar till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål anvisats ett investeringsanslag

av 1,1 milj. kr.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslår byggnadsstyrelsen

att ytterligare 1,4 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1970/71.

Kungl. teatern aktiebolag har i skrivelse den 3 juli 1970 anhållit om

medel för ombyggnad av Operans scenvind maskineri

från manuell till maskinell drift. Provinstallationer har visat att ett hydrauliskt

scenvindmaskineri är att föredra framför ett elektriskt. Leveranstiden

för viss del av utrustningen till maskineriet uppgår till ungefär ett år. För

att ombyggnadsarbetena skall kunna genomföras under sommaruppehållet

1971 — vilket avses bli förlängt till den 1 november — måste därför beställningarna

läggas ut redan under hösten 1970. Det är främst från arbetarskyddssynpunkt

som det ter sig angeläget att nu ta upp förevarande projekt,

trots att planeringen för Operans långsiktiga upprustning ännu inte

slutförts.

Över ansökningen har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden

för universitet och högskolor samt teater- och musikrådet.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker att arbetet utförs inom en kostnadsram av

4 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Även utrustningsnämnden

och teater- och musikrådet tillstyrker en mekanisering av scenvindmaskineriet.

Med hänsyn till den långa leveranstiden för viss del av utrustningen har

Kungl. Maj :t den 9 oktober 1970 bemyndigat byggnadsstyrelsen att beställa

utrustning för ett belopp av högst 3 350 000 kr. samt inom ramen för tillgängliga

medel under förevarande anslag erlägga förskottslikvid i samband

med beställningen.

Departementschefen

För att ombyggnad av Operans scenvindmaskineri skall kunna utföras

utan försening bör i gällande investeringsplan föras upp en kostnadsram av

4 050 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Med hänsyn härtill samt till en

ökad medelsförbrukning under detta anslag för budgetåret 1970/71 utöver

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

vad som tidigare beräknats bör ytterligare 2,4 milj. kr. anvisas under detta

anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

investeringsanslag av 2 400 000 kr.

[4] 20. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. I riksstaten

för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats

ett investeringsanslag av 130 milj. kr. (prop. 1970:76, SU 102, rskr 225).

Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till ca 8,5 milj. kr. Någon

medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. Däremot

bör följande byggnadsobjekt redovisas för riksdagen i detta sammanhang.

Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1970 där inte

någon annan prisnivå anges. För tiden den 1 april 1969—den 1 april 1970

beräknar styrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 8 procent.

Stockholm

Försårjningsåtgärder inom Frescatiområdet. I gällande investeringsplan

finns uppförd en kostnadsram av 10 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969

benämnd Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet: Övriga åtgärder

(prop. 1970: 76 s. 10 o. 20). Ramen är avsedd för försörjningsåtgärder inom

den södra delen av Frescatiområdet.

Som redovisades i prop. 1970: 76 (s. 13) beräknas byggnadsarbetena för

nybyggnad för kemi m. m. inom Frescatiområdet kunna påbörjas under

våren 1971. Byggnadsstyrelsen har den 12 oktober 1970 redovisat förslag till

byggnadsprogram för försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden.

De föreslagna åtgärderna omfattar bl. a. en ny väg för tillfart till norra

delen av universitetsområdet, markarbeten inom hela detta område, försörjningsledningar

från den södra delen av området samt en truckkulvert i

anslutning till ledningsstråket. Styrelsen redovisar vidare att frågan om

värmeförsörjning övervägs i samråd med statens förhandlingsnämnd och

representanter för Stockholms stad, varvid bl. a. möjligheterna att ansluta

universitetsområdet till stadens fjärrvärmenät behandlas (jfr prop. 1970:

76 s. 11, SU 102). Styrelsen har studerat olika alternativ för värmeförsörjningen

i avvaktan på att frågan slutligt klarläggs. Ett alternativ, som ligger

till grund för styrelsens kostnadsuppskattning, innebär att en värmecentral,

gemensam för hela universitetsområdet, uppförs i anslutning till nybyggnaden

för kemi m. in. Styrelsen uppskattar de sammanlagda kostnaderna för

de föreslagna försörjningsåtgärderna till 14 300 000 kr. En första etapp av

dessa åtgärder behöver enligt styrelsen påbörjas under innevarande budgetår.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

51

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet. I gällande investeringsplan är uppförd en

kostnadsram av 30 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1969 för nybyggnader

på Artillerifältet, etapp I.

Vid min anmälan i det föregående av reservationsanslaget till inredning

och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har jag redovisat

att Kungl. Maj :t den 29 juni 1970 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att inom

en kostnadsram av 900 000 kr. utföra en hörsalsbyggnad som ingår i den

andra etappen av utbyggnaden på Artillerifältet. Styrelsen föreslår att kostnadsramen

för etapp I höjs med detta belopp.

Styrelsen har tidigare föreslagit att vissa projekteringskostnader m. m.

i samband med nybyggnaderna på Artillerifältet — sammanlagt 900 000 kr.

— täcks via fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Dessa kostnader

avser bl. a. byggnadsalternativ som inte kommit till utförande.

Kalmar

Ombyggnad för lärarhögskolan m. m. För detta objekt har en redogörelse

lämnats i prop. 1970: 2 (bil. 5 s. 17). För objektet finns i gällande investeringsplan

uppförd en kostnadsram av 2,7 milj. kr. i prisläget den 1 april

1969 vilket svarar mot 2 915 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Sedan bygghandlingarna

färdigställts och anbud infordrats har det visat sig att kostnaderna

blivit väsentligt högre. Sedan byggnadsarbetena påbörjats har byggnadsstyrelsen

funnit det nödvändigt att utföra arbeten till en kostnad av

200 000 kr. utöver den angivna ramen. Enligt styrelsen behöver dessutom

ytterligare arbeten till en sammanlagd kostnad av 500 000 kr. utföras. Dessa

arbeten omfattar dels vissa åtgärder för att göra byggnaden tillgänglig

för handikappade, dels en komplettering av byggnadens brandskydd och

ventilation. Styrelsen föreslår att kostnadsramen för objektet höjs till

(2 915 000 + 200 000 + 500 000 =) 3 615 000 kr.

Göteborg

Försörjningsåtgärder för humanistiska fakulteten m. m. I gällande investeringsplan

är under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 70 000 kr.

för anslutningsavgifter. Ramen avser anslutning av nybyggnad för humanistiska

fakulteten m. m. i Renströmsparken till Göteborgs stads fjärrvärmesystem

(jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 634 o. 657 samt 1970: 76 s. 22).

Byggnadsstyrelsen föreslår nu att även universitetshuset i Vasaparken

ansluts till fjärrvärmesystemet i samband med att husets värmesystem

byggs om. Anslutningsavgiften uppgår till 80 000 kr. och styrelsen föreslår

därför att nämnda kostnadsram förs upp med (70 000 -f- 80 000 =) 150 000

kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Utökning av panncentralen vid Chalmers tekniska högskola. För att det

ökade värmebehovet inom Chalmersområdet skall kunna täckas föreslår

byggnadsstyrelsen i samråd med statens förhandlingsnämnd att ytterligare

en hetvattenpanna installeras i högskolans panncentral. Med anledning

härav föreslår styrelsen att kostnadsramen för utökning av panncentralen

ökas med 300 000 kr. till (300 000 + 4 270 000 =) 4 570 000 kr.

Örebro

Försörjningsåtgärder. För försörjningsåtgärder inom högskoleområdet i

Örebro är i gällande investeringsplan uppförd bl. a. en kostnadsram av 2

milj. kr. i prisläget den 1 april 1969 för övriga åtgärder. Kungl. Maj :t uppdrog

den 3 oktober 1969 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av

2,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1968 utföra försörjningsåtgärder i samband

med nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan (jfr prop.

1970: 76 s. 16). Av detta belopp avsåg 165 000 kr. grundarbeten för nybyggnaderna

och belastar numera kostnadsramen för dessa. Styrelsen beräknar

kostnaderna för övriga åtgärder inom uppdraget till 2 135 000 kr.

Styrelsen har den 24 augusti 1970 redovisat bygghandlingar för de idrottsplaner

in. m. som avses utföras i anslutning till nämnda nybyggnader. Byggnadsprogrammet

omfattar även en mindre nybyggnad för omklädning och

förvaring i anslutning till idrottsplanerna samt markarbeten inom den södra

delen av högskoleområdet. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till

3 750 000 kr.

Styrelsen föreslår att den nämnda kostnadsramen för övriga åtgärder

höjs till (2 135 000 + 3 750 000 =) utjämnat 6 000 000 kr.

Föredraganden

Som jag redovisat i det föregående föreslår byggnadsstyrelsen att vissa

försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden för kemi m. m. inom

Frescatiområdet påbörjas under innevarande budgetår. I avvaktan på en

närmare prövning av de föreslagna åtgärderna räknar jag med att ett utrymme

av 6,5 milj. kr. inom kostnadsramen Försörjningsåtgärder inom

Frescatiområdet: Övriga åtgärder bör vara tillräckligt för de åtgärder som

kan komma att utföras under detta budgetår. Med hänsyn även till den allmänna

byggnadskostnadsstegringen bör kostnadsramen höjas med sammanlagt

7 milj kr. till 17 milj. kr.

Av de projekteringskostnader m. m. i samband med nybyggnaderna på

Artillerifältet som byggnadsstyrelsen föreslår skall täckas via fonden för

oreglerade kapitalmedelsförluster finner jag att 350 000 kr. bör belasta

kostnadsramen för nybyggnaderna. Med hänsyn även till den i det föregående

redovisade hörsalsbyggnaden samt den allmänna byggnadskostnadsstegringen

bör en sammanlagd kostnadsram av 31 920 000 kr. för nybyggnader

på Artillerifältet föras upp i investeringsplanen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan

föras upp höjda kostnadsramar i prisläget den 1 april 1970

enligt följande sammanställning.

Stockholm

Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet:

Övriga åtgärder ...................................... 17 000 000

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet ............................ 31 920 000

Kalmar

Ombyggnad för lärarhögskolan m. m....................... 3 615 000

Göteborg

Försörj ningsåtgärder för humanistiska fakulteten m. m.:

Anslutningsavgifter .................................... 150 000

Utökning av panncentralen m. m. vid Chalmers tekniska högskola

.................................................. 4 570 000

Örebro

F örsör j ningsåtgärder:

Övriga åtgärder ...................................... 5 900 000

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade

objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av

utgifterna för vissa byggnadsobjekt m. m. vid universiteten

och vissa högskolor.

IV. Statens utlåningsfonder

[5] 7. Lånefonden för studentkårlokaler. Denna fond tillkom genom beslut

av 1963 års riksdag (prop. 172, SU 212, rskr 405). Enligt kungörelsen

(1964:398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast

1970: 229) kan lån från fonden utgå till studentorganisation vid universiteten

m. fl. läroanstalter för anordnande av studentkårlokaler och bespis
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

ningslokaler för anställda och studerande. I fråga om ny- och ombyggnad

av lokaler utbetalas lån enligt kungörelsen sedan lokalerna färdigställts.

Kungl. Maj:t beviljade den 20 september 1968 Akademiska föreningen

i Lund bl. a. ett under tjugofem år räntefritt och stående lån för anordnande

av bespisningslokaler invid Tunavägen (jfr prop. 1969: 36 s. 40). Sedan

byggnadsarbetena för dessa lokaler påbörjats har föreningen redovisat att

restaurangverksamheten i Lund av främst ekonomiska skäl f. n. inte bör

byggas ut i den omfattning som tidigare planerats. Föreningen har därför

anhållit att Kungl. Maj :t bl. a. medger att vissa av bespisningslokalerna med

bibehållande av motsvarande del av lånet får upplåtas till byggnadsstyrelsen

för annat ändamål under en övergångstid av fem år.

Även om planeringen av restauranglokaler och studentkårlokaler som

avses bli uppförda med stöd av lån från fonden sker noggrant och under

medverkan av statliga organ kan det uppenbarligen i enstaka fall inträffa

att lokalbehovet på grund av ändrade förutsättningar behöver omprövas.

Beviljat lån för lokaler som inte längre behövs för det med lånet avsedda

ändamålet bör naturligtvis som regel inte betalas ut. I de fall då lokalerna

avses bli använda för annat ändamål under en begränsad övergångstid bör

dock utbetalning kunna ske. Som förutsättning bör härvid gälla att lokalerna

disponeras av staten på sådana villkor att statens ekonomiska insats

som långivare beaktas. Skulle det senare visa sig att lokalerna stadigvarande

kommer att användas för annat ändamål än det som avses med lånet bör

detta återbetalas.

Kungl. Maj :t bör bemyndigas medge utbetalning av lån ur lånefonden

i de fall jag har angett.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge utbetalning av lån

ur lånefonden för studentkårlokaler enligt vad jag förordat

i det föregående.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

55

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter

de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

H. Utbildning och forskning

[1] H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett

reservationsanslag av 5 milj. kr. Av detta belopp disponeras 1,65 milj. kr. av

byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i särskild inredningsplan.

Återstående 3,35 milj. kr. disponeras av utrustningsnämnden för universitet

och högskolor för ändamål som upptagits i särskild utrustningsplan.

Styrelsen och nämnden får inom ramen för tillgängliga medel — oavsett

i inrednings- och utrustningsplan erna för objekten beräknad medelsförbrukning

— bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planerna

upptagna objekten intill högst de belopp, som för varje objekt anges som

kostnadsram.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en kostnadsram

på 460 000 kr. för utrustning av arbetshallar, växthus och näthall

för institutionen för markvetenskap vid lantbrukshögskolan förs upp i den

gällande utrustningsplanen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

I prop. 1970:37 lämnades bl. a. en redovisning av byggnadsarbeten för

institutionen för markvetenskap vid lantbrukshögskolan. I investeringsplanen

upptogs för nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall en kostnadsram

på 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Kostnadsramen

för inredning av nämnda byggnad angavs i prisläget den 1 april 1969 till

110 000 kr. Den nu av utrustningsnämnden begärda ramen för utrustning

av nybyggnaden inrymmer anskaffning av vågar, torkskåp, kvarnar, avsaltningsaggregat

samt diverse övrig utrustning.

Enligt nämndens mening behövs f. n. ingen ytterligare medelsanvisning

för utrustningsobj ektet ifråga.

Departementschefen

Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 september 1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att utföra förenämnda nybyggnad av arbetshallar, växthus

och näthall för lantbrukshögskolans institution för markvetenskap.

Den av nämnden för utrustning av universitet och högskolor föreslagna

kostnadsramen för ifrågavarande projekt föranleder ingen erinran från min

sida. Jag förordar alltså att i utrustningsplanen för jordbrukets högskolor

m. m. förs upp en definitiv kostnadsram för utrustning av arbetshallar,

växthus och näthall för institutionen för markvetenskap vid lantbrukshögskolan

på 460 000 kr. I enlighet med utrustningsnämndens förslag bör kostnaderna

få bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnader för utrustning av arbetshallar,

växthus och näthall för institutionen för markvetenskap

vid lantbrukshögskolan. I.

I. Miljövård

[2] I 12. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. För budgetåret 1970/

71 har under denna anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag av 750 000

kr. Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till

följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande

bestämmelser härom finns i 16 § jaktstadgan (1938:279) och kungl. brev

den 15 december 1967. Vidare utgår belöningar enligt kungörelsen

(1965: 117) om belöning för dödande av säl.

Under denna anslagspunkt får jag anmäla en av naturvårdsverket och

domänverket utförd utredning rörande kronhjortens bevarande.

Jag vill erinra om att en sådan utredning begärts av 1961 års

riksdag (JoU 30, rskr 272).

Nuvarande förhållanden. Kronhjortar förekommer f. n. i Sverige såväl i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

fritt tillstånd som i hägn. Antalet frigående kronhjortar beräknas till ungefär

400, varav hälften torde finnas i Skåne. Antalet kronhjortar i hägn uppskattas

till mellan 450 och 500. De frigående skånska hjortarna anses vara

av svensk ras medan de hjortar som förekommer i övriga delar av landet är

av varierande ursprung.

Kronhjortarna ger, trots sitt ringa antal, upphov till betydande problem

främst genom de skador de orsakar på skog och gröda. Skogsskadorna beror

i regel på att hjortarna gnager barken av träden. I första hand är det gran

som drabbas. Skadorna är störst i Skåne, där den årliga förlusten genom

skador på skog enligt vissa beräkningar uppgår till mellan 350 000 och

400 000 kr. Också skadegörelsen på gröda är omfattande på många håll i

Skåne. Några närmare undersökningar av skadornas storlek har dock inte

gjorts.

Ersättning för skador av kronhjort på skog och gröda utgår f. n. inte. För

att begränsa eller hindra lokalt svår skadegörelse förekommer licensjakt i

viss begränsad omfattning.

Naturvårdsverkets och domänverkets förslag. Myndigheterna framhåller

att den kronhjortstam av svensk ras som finns i Skåne har sådant värde ur

både vetenskaplig och allmän naturvårdssynpunkt att den bör bevaras där

trots den skada den förorsakar. Verken föreslår därför, efter att ha övervägt

olika lösningar, att ett öppet reservat för kronhjort — ett s. k. frireservat

— inrättas på försök i Skåne.

Reservatet bör ha sådan omfattning att en kronhjortstam av tillfredsställande

storlek kan bibehållas. Inom reservatet bör de skador av kronhjort

som uppkommer i huvudsak ersättas. Inom reservatet bör vidare avskjntningen

vara strängt reglerad. Utanför bör däremot en tämligen lång

allmän jakttid gälla för att förhindra allvarligare skadegörelse och förebygga

invandring av kronhjortar av främmande härkomst. Fördelarna med

denna lösning blir enligt verken att skadegörelsen begränsas till ett mindre

område och att skadeförebyggande åtgärder och vårdåtgärder lättare kan

sättas in. Därigenom bibehåller kronhjorten sin karaktär av vilt djur och

därmed sitt naturvärde.

Kronhjort förekommer f. n. huvudsakligen inom två områden i Skåne.

Det föreslagna frireservatet bör enligt verken begränsas till det östra av

dessa områden. Området är till övervägande del beläget inom Malmöhus

län. Totalarealen beräknas till ungefär 44 000 ha. Antalet jordbruksfastigheter

inom området är ungefär 800 med en medelstorlek av 44 ha. Enligt

verken utgör det föreslagna området ett minimikrav på ett områdes storlek

för att stammen inte redan från början skall vara för liten eller successivt

tunnas ut genom stark avskjutning vid reservatsgränserna. Området anses

f. n. innehålla ett hundratal kronhjortar d. v. s. ungefär hälften av den

skånska stammen. Detta antal bör enligt verken bibehållas tills vidare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Inom det föreslagna reservatet bör enligt verken ersättning utgå för kronhjortskador

på gröda och på skog. I fråga om skadegörelse på gröda föreslår

verken att i huvudsak samma normer tillämpas som vid ersättning för

älgskada. Vissa avvikelser förordas dock. När det gäller älgskada utgår sålunda

ersättning beträffande brukningsenheter som omfattar mer än 40 ha

odlad jord eller 200 ha annan mark endast om särskilda skäl föreligger.

Enligt verken bör någon arealgräns inte tillämpas när det gäller skada av

kronhjort. Verken avvisar också den inskränkning i rätten till ersättning

som beträffande älgskada gäller i sådana fall då den skadelidande underlåtit

att vidta rimliga åtgärder för att förebygga skadan eller då han kunnat

hålla sig skadeslös genom att tillgodogöra sig jakträtt eller på annat sätt.

Vidare föreslår verken att ersättningsrätt vid skada av kronhjort skall gälla

också för lagrad gröda. Beträffande älgskada gäller en självrisk av 200 kr.

Detta belopp dras från ersättningsbeloppet. Verken framhåller att det är

nödvändigt att man kommer ifrån sådana obetydliga ersättningsanspråk

som ger upphov till höga värderings- och administrationskostnader i förhållande

till ersättningsbeloppets storlek. Verken ifrågasätter med hänsyn

därtill om inte en självrisk på 200 kr. är för låg. Verken vill dock inte föreslå

något annat belopp än som nu gäller vid älgskada.

När det gäller ersättning för skadegörelse av kronhjort på skog föreslår

verken ett förfarande som innebär att skaderegleringen förläggs till stämplingstillfället.

Ersättningen föreslås omfatta skada i form av tillväxtförlust

och kvalitetsförsämring, storm- och torkskada samt kostnader för fördyrad

avverkning. Ersättning bör endast utgå för skada på sådant virke som det

varit ekonomiskt lönsamt att förädla. Ersättning föreslås inte utgå för skada

på bestånd som är äldre än 40 år. Liksom beträffande skada på gröda

bör en självrisk av 200 kr. tillämpas. Skadevärderingen bör enligt verken

utföras av skogsvårdsstyrelsen.

För att ersättningsbeloppen skall kunna hållas på en rimlig nivå bör enligt

verken skadeförebyggande åtgärder vidtas inom reservatet. En speciell

viltvårdsplan bör vidare utarbetas. Förvaltningen av reservatet bör ombesörjas

av en särskild kronhjortnämnd med representanter för länsstyrelse,

skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd, naturvårds- och jaktintressen samt

markägarna. De årliga kostnaderna för reservatet beräknas till ca 180 000

kr., varav ca 100 000 kr. utgör skadeersättningar. Kostnaderna bör enligt

verkens mening bestridas av statsmedel. Vidare föreslår verken att fällavgift

tas ut för varje kronhjort som fälls i landet. Avgifterna, som bör uppgå

till 100 kr. för vuxet djur och 40 kr. för årskalv, bör tillföras en särskild

fond och bidra till att täcka kostnaderna för kronhjortskyddet.

Vad angår kronhjortfrågan i övriga delar av landet framhåller verken

att kronhjortar av svensk ras bör finnas också på andra håll än i Skåne om

stammen skall kunna säkras. Därför bör ett antal avelsstationer d. v. s.

mindre, hägnade reservat skapas varifrån hjortar i mån av behov lätt kan

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

erhållas. Verken har vidare undersökt möjligheterna att inrätta reservat

för frigående kronhjort utanför Skåne. Därvid har i första hand tre områden

varit aktuella nämligen Böda kronopark på Öland, Bolsjöområdet i

Bohuslän och kronoparken Halle-Hunneberg i Västergötland. Enligt verken

bör ett frireservat inrättas inom Böda kronopark. Skador inom detta reservat

bör ersättas enligt samma grunder som inom det skånska frireservatet.

Kronhjortar finns redan nu i kronoparken Halle-Hunneberg i Västergötland.

Verken föreslår att området också i fortsättningen utnyttjas som

kronhjortreservat. Verksamheten bör bedrivas i samma former som nu.

Vad gäller Bolsjöområdet bör enligt verken några åtgärder inte vidtas f. n.

Verken framhåller vidare att ytterligare spridning av kronhjort i Sydoch

Mellansverige inte bör ske innan större erfarenhet vunnits om kronhjorten

som faunaelement i landet utanför Skåne. En allmän jakttid på

kronhjort bör därför införas. Denna jakttid bör till en början vara tämligen

kort.

Enligt ämbetsverkens uppfattning bör de åtgärder som föreslagits betraktas

som ett försöksprogram vars syfte är att för den närmaste framtiden

lösa problemet hur kronhjorten på lämpligaste sätt skall kunna bevaras

i svensk fauna utan att därigenom enskilda personer eller näringar

förorsakas besvärande intrång. På längre sikt är det enligt verken sannolikt

att de mellansvenska grupperna av kronhjort kommer att öka i antal. Därigenom

kan problem uppstå genom ökade kronhjortskador också i dessa

områden. Den fortsatta utvecklingen bör därför noga följas. Verken föreslår

att en särskild arbetsgrupp tillsätts för att centralt övervaka och leda det

framtida arbetet med kronhjortens bevarande i Sverige.

Remissyttranden. Yttranden har avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket,

naturhistoriska riksmuseet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus och Kalmar län, skogshögskolan, lantbruksnämnderna

i Malmöhus och Kalmar län, länsstyrelserna i Malmöhus,

Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus,

Södermanlands, Östergötlands, Västmanlands och Örebro län, Riksförbundet

Landsbygdens folk (RLF), Skånes jordägareförbund, Skogssällskapet,

Malmö stad, Svenska jägareförbundet efter hörande av Skånska jägarsällskapet

och Svenska naturskyddsföreningen efter hörande av Skånes

naturskyddsförening.

Remissinstanserna instämmer allmänt i verkens uppfattning att den nuvarande

kronhjortstammen i Skåne bör bevaras. Också förslaget att ett särskilt

frireservat bildas i Skåne tillstyrks av de flesta remissinstanserna. I

några remissyttranden ifrågasätts dock om inte det föreslagna antalet djur

är för lågt med hänsyn till kravet att stammens bibehållande skall säkras.

Förslaget om ersättning för den av kronhjort orsakade skadegörelsen på

skog eller gröda inom reservatet delas eller lämnas utan erinran av flertalet

remissinstanser. Länsstyrelsen i Kristianstads län understryker att själv
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ls proposition nr 165 år 1970

risken inte får vara för låg med hänsyn till att värderingsförfarandet kan

väntas bli dyrbart och till att markägarna f. n. är skyldiga att tåla hjortarnas

skadegörelse. Länsstyrelsen anför också att ersättning inte bör utgå om den

skadelidande inte vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga skadan. Statskontoret

förklarar att åtgärderna bör finansieras med medel från jaktvårdsfonden

eftersom jakt på kronhjort förutsätts äga rum och avgifter för fällda

djur kommer att tas upp.

Även förslaget om hårt reglerad avskjutning inom reservatsområdet godtas

i allmänhet. Länsstyrelsen i Kristianstads län understryker att licensjakten

bör bedrivas i sådana former att beräknad avskjutning verkligen

kommer till stånd. När det gäller jakttidens längd i Skåne utanför reservatet

förklarar flera remissinstanser att jakttiden inte bör vara för lång.

Vad ämbetsverken framhållit om inrättande av ett frireservat inom Böda

kronopark på Öland biträds i stort av remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen

och RLF är dock kritiska mot förslaget om ett öppet reservat på Öland

och anser att frågan om ett hägnat reservat bör utredas närmare. Verkens

förslag att kronoparken i Halle-Hunneberg också i fortsättningen skall utnyttjas

som kronhjortreservat och att en eller flera avelsstationer skall

upprättas biträds eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

När det gäller frågan om allmän jakttid på kronhjort utanför reservaten

framför remissinstanserna olika synpunkter. Skogshögskolan, Naturhistoriska

riksmuseet och Svenska jägareförbundet förordar en lång allmän

jakttid för kronhjort utanför Skåne. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus,

Södermanlands, Västmanlands och Örebro län förklarar däremot att jakt

på kronhjort endast bör bedrivas efter licens.

Departementschefen

Den skadegörelse på skog och gröda som vållas av kronhjortar i Skåne

har länge utgjort ett betydande problem. Samtidigt har det framstått som

önskvärt att den återstående kronhjortstammen bibehålls. I sin utredning

rörande kronhjortens bevarande understryker naturvårdsverket och domänverket

den skånska kronhjortens värde ur både vetenskaplig och allmän

naturvårdssynpunkt. Verkens uppfattning delas allmänt av remissinstanserna.

Det är också enligt min åsikt angeläget att åtgärder vidtas för att

möjliggöra en fortsatt förekomst av kronhjort i Skåne. Med hänsyn till

kronhjortskadornas omfattning bör särskilda åtgärder därvid också vidtas

för att motverka eller begränsa ekonomiska förluster genom kronhjortens

skadegörelse. Jag är därför beredd att godta verkens förslag att ett frireservat

för kronhjort på försök inrättas i Skåne.

Enligt verken bör reservatet rymma ca 100 djur och lokaliseras till ett av

de områden i Skåne där kronhjort f. n. förekommer. För skador av kronhjort

på skog och gröda inom reservatet föreslår verken att ersättning skall

utgå. För att den skånska kronhjortstammen skall kunna säkras behövs

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

enligt verken kronhjortreservat också utanför Skåne. Vidare behöver särskilda

avelsstationer skapas. Utanför reservaten bör enligt verken allmän

jakttid gälla. Denna jakttid föreslås bli tämligen lång i Skåne för att skadegörelsen

där skall kunna begränsas och invandring av kronhjortar från

andra delar av landet förhindras. För övriga delar av landet föreslås en

kortare allmän jakttid. Inom reservaten bör avskjutningen enligt verken

vara strängt reglerad.

Enligt min uppfattning bör ett reservat för kronhjort inrättas i Skåne

enligt i huvudsak de riktlinjer verken angett. Jag vill emellertid understryka

att de föreslagna åtgärderna bör ses som en försöksverksamhet. Sålunda

bör t. ex. reservatets närmare storlek och lokalisering kunna omprövas,

om det visar sig nödvändigt. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

i dessa frågor.

Frågan om reservat för kronhjort utanför Skåne och om skapandet av

särskilda avelsstationer bör enligt min uppfattning prövas senare när vissa

erfarenheter vunnits av det skånska reservatet. Jag är därför inte beredd

att nu förorda att reservat inrättas inom Böda kronopark på Öland. Däremot

räknar jag med att verksamheten inom kronparken i Halle-Hunneberg

skall kunna fortsätta som hittills.

Frågan om avskjutning av kronhjort utanför det föreslagna reservatet

bör regleras i första hand i samband med det årliga fastställandet av de

allmänna jakttiderna. Därvid bör de principer verken angett vara vägledande.

Enligt min uppfattning bör emellertid också möjlighet finnas att reglera

avskjutningen utanför reservatet genom licensjakt.

Enligt verkens förslag skall ersättning utgå för skadegörelse av kronhjort

inom det föreslagna skånska reservatet. Förslaget har genomgående

biträtts av remissinstanserna. Jag delar verkens och remissinstansernas

uppfattning att det är rimligt att en viss ersättning utgår till de markägare

inom reservatet som i mera betydande omfattning drabbas av kronhjortarnas

skadegörelse. Samtidigt vill jag erinra om att kronhjort sedan länge

förekommit i Skåne och att kronhjortskador därför i viss utsträckning

torde kunna betraktas som en normal företeelse inom dessa områden. Detta

förhållande bör enligt min uppfattning beaktas vid ersättningsreglernas

närmare utformning.

Verken föreslår att ersättningsreglerna när det gäller kronhjortskador på

gröda utformas efter mönster av älgskadebestämmelserna. Vissa utvidgningar

av er sättni n gsm ö j li gh et erna förordas dock. Verken föreslår sålunda

att ersättning skall utgå oberoende av brukningsenhetens storlek. Enligt

min uppfattning bör, liksom beträffande älgskada, särskilda skäl fordras

för ersättning i sådana fall då den brukningsenhet där skadan uppkommit

omfattar odlad jord utöver 40 ha eller annan mark utöver 200 ha. Även

vid kronhjortskada bör såsom särskilt skäl kunna anses t. ex. att en anmärkningsvärt

stor skada inträffat. Jag biträder verkens förslag att ersättning

för kronhjortskador skall kunna utgå också beträffande lagrad gröda.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Enligt verkens förslag skall ersättning för kronhjort skada, i likhet

med vad som gäller beträffande älgskada, beviljas endast till den del

skadan överstiger 200 kr. Verken ifrågasätter emellertid samtidigt om inte

den föreslagna självrisken är för låg med hänsyn till nödvändigheten att

förhindra ersättningsanspråk vid obetydliga skador. Samma synpunkter

förs fram av länsstyrelsen i Kristianstads län. En höjning av självrisken

innebär visserligen en något mera begränsad rätt till ersättning för markägare

med relativt små jord- eller skogsinnehav. Jag delar emellertid uppfattningen

att det är angeläget att förhindra ersättningsanspråk som kan

ge upphov till oskäligt höga värderings- och administrationskostnader i

förhållande till ersättningsbeloppets storlek. Självrisken bör därför enligt

min uppfattning bestämmas till 300 kr. Ersättning bör inte utgå om den

skadelidande underlåtit att vidta rimliga skadeförebyggande åtgärder eller

om han kunnat hålla sig skadeslös genom att tillgodogöra sig jakträtt eller

på annat sätt. Sistnämnda regel bör liksom bestämmelserna om självrisk

och arealgräns gälla vid ersättning för skada såväl på gröda som på skog.

I fråga om ersättning för kronhjortskada på skog kan jag i övrigt i huvudsak

biträda verkens förslag. Med hänsyn till att ersättning för denna

typ av skada tidigare inte utgått vill jag emellertid framhålla att bestämmelsernas

tillämpning noga bör följas och att det kan bli nödvändigt att

vidta justeringar på grundval av de erfarenheter som vinns. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande statens naturvårdsverk

att besluta i sådana frågor.

Verken förordar att kostnaderna för de föreslagna åtgärderna för kronhjortens

bevarande skall betalas av statsmedel. Enligt min uppfattning

bör skadeersättningarna bestridas från förslagsanslaget Ersättning för vissa

skador av rovdjur, m. m. Ersättningsbestämmelserna bör träda i kraft den

1 januari 1971. Verken har beräknat de årliga ersättningsbeloppen till sammanlagt

ca 100 000 kr. Det torde dröja viss tid innan de nya bestämmelserna

leder till utbetalningar av någon omfattning. För budgetåret 1970/71

torde de nya bestämmelserna därför medföra endast en mindre ökning av

belastningen på anslaget.

Övriga kostnader för genomförande av förslaget, i första hand för skadeförebyggande

åtgärder och andra vård- och förvaltningsåtgärder berörande

frireservatet i Skåne, bör såsom statskontoret anfört bestridas med medel

ur jaktvårdsfonden. Det ankommer på Kungl. Maj :t att efter förslag av naturvårdsverket

besluta om disposition av medel ur fonden för detta ändamål.

Verken har föreslagit att avgift tas ut för varje kronhjort som fälls med

100 kr. för vuxet djur och 40 kr. för årskalv. Avgifterna avses bidra till

att täcka kostnaderna för kronhjortskyddet. Jag biträder ämbetsverkens

förslag att fällavgifter skall tas ut. Kungl. Maj:t bör få besluta om avgifternas

storlek. Avgifterna bör tillföras jaktvårdsfonden.

Verken har förklarat att förslaget bör ses som ett försöksprogram i syfte

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

att för den närmaste framtiden lösa problemet med att bevara den skånska

kronhjorten på ett sådant sätt att såväl enskilda som allmänna intressen

tillgodoses. Jag delar denna uppfattning. Naturvårdsverket bör senare få i

uppdrag att i samråd med övriga intressenter fortlöpande följa frågans utveckling

och föreslå de vidare åtgärder som kan behöva vidtas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga

om åtgärder för kronhjortens bevarande och om bestridande

av kostnaderna härför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[3] 8. Fiskerilånefonden. På riksstaten för budgetåret 1970/71 har ifrågavarande

fond tillförts ett belopp av 1 milj. kr.

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 61, JoU 27, rskr 236) får

under budgetåret 1970/71 ett belopp av 9 milj. kr. disponeras för lån ur

fonden.

Som ett led i de statliga stödåtgärder som på senare år vidtagits för att

övervinna de aktuella ekonomiska svårigheterna inom fiskerinäringen

har under de två senaste åren anstånd lämnats med betalning av räntor

och amorteringar på lån från fonden. För att kompensera det bortfall av

inflytande medel som skett därigenom och möjliggöra den för innevarande

budgetår beslutade utlåningen från fonden bedömer jag att anslaget behöver

tillföras ett kapitaltillskott på ytterligare 3 milj. kr. Liksom under närmast

föregående budgetår bör fondmedel i viss utsträckning få användas

för konsolideringsändamål.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Fiskerilånefonden på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kr.

V. Fonden för låneunderstöd

[4] 7 a. Lån till Täby Galopp AB. Något anslag för detta ändamål finns inte

upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Täby Galopp AB är ett helägt dotterbolag till Kapplöpningshästägareklubben

i Stockholm med uppgift att svara för rörelsen vid den galoppbana

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

1 Täby köping, vilken staten förvärvade år 1963. Staten utarrenderar från

den 1 januari 1964 galoppbanan med tillhörande anläggningar till bolaget.

Arrendeavtalet är förlängt t. o. m. utgången av år 1975. Enligt avtalet skall

staten beredas insyn i bolagets ekonomiska förvaltning av fastigheten genom

representant som riksrevisionsverket utser.

I skrivelse, som lantbruksstyrelsen med eget yttrande överlämnat, har

Täby Galopp AB anhållit om ett räntefritt statligt lån på 6 325 000 kr., därav

2 000 000 kr. till förbättring av bolagets likviditet och 4 325 000 kr. till investeringar,

som enligt bolaget är önskvärda och nödvändiga för ett effektivt

utnyttjande av anläggningen.

Svenska galoppsportens centralförbund, som av lantbruksstyrelsen beretts

tillfälle att inkomma med yttrande över ansökningen, tillstyrker bolagets

ansökning.

Lantbruksstgrelsen erinrar om att bolaget under åren 1964—1969 förutom

arrende och andra avgälder på tillsammans 3 milj. kr. även inlevererat

23,6 milj. kr. i totalisatormedel.

Lantbruksstyrelsen framhåller att kostnaderna för galoppverksamheten

oavbrutet stigit medan omsättningen minskat. Bolagets likviditet har starkt

försämrats och bolaget häftar bl. a. i skuld till leverantörer, hästägare och

uppfödare. De två sistnämnda kategorierna har ännu inte helt kunnat få

ut priser, som vunnits i löpningar under år 1969. Härigenom riskeras enligt

styrelsen att åtminstone en del av dem upphör med verksamheten, vilket

ytterligare skulle försämra galoppbanans situation. I princip anser styrelsen

att verksamhet av ifrågavarande karaktär skall vara självfinansierande

men att utvecklingen på Täby har betingats av omständigheter över

vilka den nuvarande ledningen inte kunnat råda. Bolaget bör därför enligt

styrelsen beviljas ett lån på förslagsvis högst 1,8 milj. kr. för att förbättra

likviditeten genom betalning av de kortfristiga skulder som per den 31 december

1969 motsvarades av anläggningstillgångar och balanserad förlust.

Styrelsen föreslår vidare ränte- och amorteringsfrihet för lånet i avvaktan

på resultatet av de överväganden rörande galoppsportens framtida ställning

som man anser nödvändiga.

I fråga om bolagets ansökning om lån till nya investeringar bör enligt

lantbruksstyrelsens mening de föreslagna investeringar, som hänför sig till

den av staten ägda fastigheten med tillhörande anläggningar, ombesörjas

och bekostas av statsverket. Investeringar, som hänför sig till bolagets inventarier

m. in., bör däremot enligt styrelsen vara bolagets egen angelägenhet.

Med hänsyn till bolagets ekonomiska situation torde dock inte medel

härför kunna erhållas, om inte statliga lån eller statlig kreditgaranti för

lån ställs till bolagets förfogande. Eftersom det är fråga om åtgärder som är

direkt hänförliga till driften, bör eventuella lån förräntas och amorteras på de

villkor som gäller i allmänhet på kreditmarknaden. Såvitt styrelsen kan

finna, torde det beräknade behovet för underhållsreparationer kunna redu
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

ceras från 400 000 kr. till 250 000 kr., medan styrelsen ej har någon erinran

mot de av bolaget beräknade beloppen på 100 000 kr. till nya startboxar

och 250 000 kr. till intern TV. Medelsbehovet beräknas sammanlagt till

högst 600 000 kr. för dessa ändamål.

Riksrevisionsverket tillstyrker att Täby Galopp AB får lån för att förbättra

likviditeten och göra vissa investeringar i anläggningar. Lånet bör

beviljas som ett tillfälligt bistånd. 1 likhet med lantbruksstyrelsen anser

verket att verksamheten i princip skall vara självfinansierande.

Verket tillstyrker att lån för stärkande av likviditeten medges i den omfattning

som behövs för att anläggningstillgångarna skall motsvaras av eget

kapital eller långfristig upplåning. På grundval av senast tillgängliga balansräkning

erfordras härför ca 1,5 milj. kr.

Beträffande de investeringar, som bör ankomma på Täby Galopp AB,

tillstyrker riksrevisionsverket lån med högst 400 000 kr. för underhållsreparationer,

100 000 kr. för nya startboxar och 250 000 kr. för intern TV

eller tillsammans högst 750 000 kr.

För det sammanlagda lånebeloppet bör enligt verket utgå ränta, förslagsvis

beräknad enligt föreskrifterna om statens normalränta. Med hänsyn till

bolagets ekonomiska läge bör amorteringsfrihet medges tills vidare i avvaktan

på den föreslagna utredningen om galoppsportens framtida ställning.

Riksrevisionsverket anser liksom lantbruksstyrelsen att de investeringar

som hänför sig till fastigheten bekostas av statsverket.

Departementschefen

Staten förvärvade år 1963 fastigheten tomten nr 1 i kvarteret Hästen i

Täby och den därpå uppförda liästkapplöpningsbanan på exekutiv auktion

efter Stockholms kapplöpningssällskaps konkurs. Förvärvet av fastigheten

och utarrendering av densamma till hästkapplöpningssportens företrädare

motiverades av bl. a. det allmänna intresset av att hästsporten på Täbybanan

skulle kunna fortsätta.

Täby Galopp AB tillför staten en inte oväsentlig del av totalisatormedlen.

Under åren 1964—1969 har Täby Galopp AB inlevererat ca 4 milj. kr.

årligen.

Liksom lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket anser jag att en verksamhet

av ifrågavarande karaktär i princip bör vara självfinansierande.

Med hänsyn till statens engagemang som ägare av galoppbanan förordar

jag dock att Täby Galopp AB erhåller ett statligt lån för att förbättra likviditeten

och för att göra vissa investeringar i anläggningar. Till det förstnämnda

ändamålet beräknar jag 1,5 milj. kr. Till investeringar beräknar

jag totalt 750 000 kr. För det sammanlagda lånebeloppet bör utgå ränta

beräknad enligt föreskrifterna om statens normalränta. Med hänsyn till

bolagets ekonomiska läge bör räntefrihet medges under en treårsperiod och

5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 165

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

amorteringsfrihet tills vidare. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att utforma

amorteringsvillkoren.

Frågan om de investeringar som enligt lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket

bör ombesörjas och bekostas av staten i egenskap av ägare till

fastigheten bör övervägas i annan ordning.

Enligt avtalet mellan staten och Täby Galopp AB skall staten beredas insyn

i bolagets ekonomiska förvaltning av fastigheten genom representant

som riksrevisionsverket utser. Denna insyn bör nu förstärkas genom att

staten får en representant i bolagets styrelse.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till Täby Galopp AB på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag

på 2 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

67

Bilaga 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handels år end en, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler härefter ärende

under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 21 a. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet

m. fl. Redogörelse för objektet vilket i huvudsak fullbordades under våren

1969 lämnades i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Byggnadsstyrelsen, som av

misstag ej begärde medel för detta ändamål i sin anslagsframställning för

budgetåret 1970/71, föreslår att en kostnadsram av 12 150 000 kr. motsvarande

prisläget den 1 april 1969 bibehålls oförändrad. För att slutlikvidera

kostnaderna för objektet föreslår byggnadsstyrelsen att 304 000 kr. anvisas

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska

turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

304 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

69

Bilaga 10

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[1] 10. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna rubrik har

på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

20 milj. kr. Till företagareföreningarna inflytande amorteringar beräknades

för budgetåret komma att uppgå till ca 50 milj. kr. Föreningarnas totala

utlåningskapacitet skulle sålunda för året bli ca 70 milj. kr.

Den faktiska utvecklingen har emellertid kommit att avvika från de

gjorda bedömningarna. Efterfrågan på lån från företagareföreningarna har

sålunda ökat kraftigt, vilket medfört att föreningarna har beviljat lån med

8 milj. kr. utöver den för budgetåret 1969/70 tillgängliga lånekapaciteten,

som uppgick till ca 80 milj. kr. En diskontering har sålunda från föreningarnas

sida skett av de medel som beräknades stå till förfogande för utlåningen

under innevarande budgetår. Härtill kommer att föreningarna nu

räknar med inflytande amorteringar på endast ca 42 milj. kr. Samtidigt

har en nedgång skett i garantigivningen till hantverket och småindustrin.

Denna uppgick under budgetåret 1968/69 till ca 65 milj. kr. men sjönk

under föregående budgetår till ca 40 milj. kr.

Ifrågavarande förskjutning i den statliga kreditgivningen från industrilånegarantier

till hantverks- och industrilån får ses mot bakgrund av ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

vecklingen på kreditmarknaden. Även för innevarande budgetår torde möjligheterna

att utnyttja den fastställda garantiramen vara begränsade. Samtidigt

som tyngdpunkten har förskjutits mellan de båda stödformerna kan

för budgetåret 1970/71 volymen av kreditstödet till hantverk och småindustri

beräknas minska avsevärt.

Erfarenheterna under den senaste tiden ger vid handen, att hantverksoch

småindustriföretagen f. n. i många fall möter betydande kreditsvårigheter.

Otvivelaktigt har de mindre företagen en svagare ställning på dagens

kreditmarknad än de större företagen. I sammanhanget bör också beaktas

de konsekvenser som rådande kreditrestriktioner har fått för hantverksoch

småindustriföretagen till följd av att dessa i stor utsträckning fungerar

som underleverantörer till den större industrin. Med hänsyn till nämnda

omständigheter synes det motiverat att bereda hantverket och småindustrin

viss lättnad genom att statens hantverks- och industrilånefond förstärks

med 20 milj. kr. Förstärkningen bör ha karaktären av en engångsåtgärd,

eftersom den grundar sig på de speciella förhållanden som f. n. råder.

Med den föreslagna förstärkningen av fonden skulle företagareföreningarna

för budgetåret 1970/71 komma att förfoga över en lånekapacitet

på ca (20 + 20 + 42 — 8) 74 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för finansdepartementet

tidigare denna dag har anmält fråga om nyteckning av aktier i AB

Industrikredit och AB Företagskredit samt om garantier för dessa bolags

inlåning. Dessa åtgärder innebär att AB Industrikredits och AB Företagskredits

utlåningskapacitet i stort sett fördubblas.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t töreslår

riksdagen

att till Statens hantverks- och industrilånefond på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

71

Bilaga 11

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler härefter

ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

B. Länsstyrelserna m. m.

[1] B 1. Länsstyrelserna. Under ifrågavarande anslagsrubrik finns för innevarande

budgetår 24 tjänster som landshövding i Co 6 upptagna i personalförteckningen.

Detta innebär att landshövdingtjänsterna nu är fullmaktstjänster.

I prop. 1970: 103 om partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen,

som är avsedd att ske den 1 juli 1971, föreslås bl. a. att landshövdingarna

i stället förordnas för högst sex år. Riksdagen har inte haft

några erinringar mot förslaget (EU 34, rskr 248, SU 132, rskr 308). Vid årsskiftet

1970—1971 kommer på grund av bl. a. pensionsavgång tre landshövdingtjänster

att sakna innehavare och den 31 mars 1971 torde ytterligare

en pensionsavgång ske. Det synes lämpligt att redan från årsskiftet 1970—

1971 tjänster i Cp 6 inrättas. Tjänsterna i Co 6 bör därför successivt bytas

ut mot tjänster i Cp 6. Sådant byte bör också kunna ske om innehavaren av

fullmaktstjänst så önskar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl,

Maj :t föreslår riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

att bemyndiga Kungl. Maj :t att byta ut nuvarande tjänster

som landshövding i Co 6 mot tjänster i Cp 6 i enlighet

med vad jag förordat i det föregående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

73

Bilaga 12

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

T.f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler härefter

de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

E. Teknisk utveckling in. m.

[1] Statens skeppsprovningsanstalt: Kavitationslaboratorium. Under denna

anslagsrubrilt har för budgetåret 1965/66 anvisats 2,3 milj. kr. (prop. 1965:

1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10) och för budgetåret 1966/67 1,2 milj. kr. (prop.

1966: 1 bil. 12 s. 83, SU 10, rskr 10).

Enligt uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången

av budgetåret 1970/71 en reservation av 443 253 kr.

Genom beslut den 27 juni 1969 medgav Kungl. Maj :t, att anslaget fick

disponeras också under budgetåret 1969/70.

I skrivelse den 29 juni 1970 har statens skeppsprovningsanstalt meddelat

att anslagets utnyttjande fördröjts på grund av bl. a. förseningar från leverantörer

och oförutsedda tekniska svårigheter samt hemställt, att anslaget

får disponeras även under budgetåret 1970/71. 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Departementschefen

Med hänsyn till vad statens skeppsprovningsanstalt anfört förordar jag,

att anslaget får disponeras även under budgetåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1966/67 på riksstaten

uppförda reservationsanslaget Statens skeppsprovningsanstalt:

Kavitationslaboratorinm disponeras även under budgetåret

1970/71.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[2] 1. Kraftstationer m. m. Under denna anslagsrubrik är på riksstaten för

budgetåret 1970/71 uppfört ett investeringsanslag av 670 milj. kr. Vid fastställandet

av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till att en marginal utöver

medgiven investeringsram bör finnas för att möjliggöra den ökning av medelsförbrukningen

under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga

eller andra särskilda skäl.

Genom beslut den 29 juni 1970 föreskrev Kungl. Maj :t att vattenfallsverlcet

under budgetåret 1970/71 inte utan Kungl. Maj ds medgivande får belasta

anslaget med högre belopp än sammanlagt 665 milj. kr. I beslutet föreskrevs

vidare att vattenfallsverket, efter medgivande av Kungl. Maj d i varje

särskilt fall, får teckna borgen för lån intill 40 milj. kr. för varje budgetår

samt att förvärv av aktier eller andelar i befintliga företag för elektrisk

distributionsverksamhet jämte erforderlig utlåning till sådana företag får

ske intill ett sammanlagt belopp av 10 milj. kr. under budgetåret 1970/71.

Statens vattenfallsverk

I skrivelse den 23 mars 1970 föreslog vattenfallsverket att investeringsprogrammet

för budgetåret 1970/71 utökas med tre gasturbinaggregat om

vardera ca 60 MW1. Aggregaten beräknades bli tagna i drift omkring årsskiftet

1971/72 varigenom risken för kraftbrisl vid denna tidpunkt minskar.

Av de tre gasturbinerna avsågs en bli placerad i Göteborg, en i Hallstavik

och en i Lahäll, de båda senare i anslutning till tidigare beslutade gasturbinaggregat

i resp. ort. Anläggningskostnaderna beräknades till sammanlagt

1 1 MW (megawatt) = l 000 kilowatt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungi. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

ca 70 milj. kr. Verket skulle återkomma med precisering av medelsbehovet

under budgetåret 1970/71 i årets anslagsframställning.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har vattenfallsverket

hemställt bl. a. dels att under budgetåret 1970/71 få belasta anslaget Kraftstationer

in. m. med 750 milj. kr., d. v. s. en ökning med 85 milj. kr., dels att

ett investeringsanslag om 25 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1970/71, dels att få teckna borgen intill 50 milj. kr. under samma budgetår.

Till stöd för framställningen har verket i huvudsak anfört följande.

Vattenfallsverket har under våren 1970 reviderat prognosen för belastningen

inom det statliga kraftsystemet under 1970-talet. Den nya prognosen

redovisas i verkets nyssnämnda anslagsframställning. Jämfört med 1989 års

prognos beräknas nu en ytterligare ökning av elkraftförbrukningen med 700

milj. kilowattimmar och 1 300 milj. kilowattimmar för resp. budgetåren

1972/73 och 1973/74. Den besvärliga vattenkraftsituationen under budgetåret

1969/70 samt tillkomsten av stora atomkraftaggregat med låg driftsäkerhet

under de första åren har vidare aktualiserat en översyn av hittills

tillämpade kriterier för leveranssäkerhet. Översynen har lett till att en skärpning

av kraven på torrårssäkerhet och effektreserv ansetts motiverad. Mot

bakgrunden av de ändrade förutsättningarna beträffande det framtida energibehovet

och kraftanläggningarnas produktionsförmåga har vattenfallsverket

förordat en förstärkning av produktionsresuserna utöver det utbyggnadsprogram

som presenterades i anslagsframställningen för budgetåret

1970/71.

Med hänvisning till nyssnämnda skrivelse hemställer vattenfallsverket sålunda

att investeringsprogrammet för budgetåret 1970/71 utökas med tre

gasturbinaggregat. Detta föranleder ett ökat medelsbehov av 50 milj. kr.

t. o. m. utgången av innevarande budgetår.

Ringhals kraftstation byggs för närvarande ut med två aggregat om tillsammans

ca 1 580 MW och med planerad idrifttagning åren 1973 och 1974.

Anläggningskostnaderna för de båda aggregaten bär tidigare beräknats till

1 050 milj. kr. (prop. 1969: 1 bil. 15 s. 91).

De avtal som träffats med leverantörerna av vissa större komponenter

innehåller indexklausuler som anknyter till pris- och löneutvecklingen under

kontraktstiden. Kostnaderna har sålunda avsevärt påverkats av högre

världsmarknadspriser på stål liksom av pris- och kostnadsutvecklingen i

övrigt. Oförutsedda grundläggningsförhållanden och skärpta säkerhetskrav

har likaså föranlett större justeringar av den ursprungliga kalkylen. Vidare

har den tekniska bearbetningen under de senaste två åren lett till konstruktionsändringar

och mer omfattande åtgärder än som tidigare bedömts erforderliga

samt till en ökad effekt hos det andra aggregatet. Omräknat till 1970

års pris- och kostnadsnivå kommer kostnaderna för Pdnghals kraftstation

enligt vattenfallsverkets nu genomförda beräkningar att uppgå till 1 230

milj. kr. mot tidigare 1 050 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 180

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

milj. kr. utgör 90 milj. kr. indexbundna prisökningar i leveransavtalen. Härav

faller ca 40 milj. kr. på budgetåret 1970/71 för erlagda och beräknade utbetalningar.

Vattenfallsverket föreslår vidare i sin anslagsframställning att Marvikens

kraftstation med tungvattenreaktor byggs om till en oljeeldad kondenskraftstation

om ca 200 MW med idrifttagning år 1973. Kostnaderna för ombyggnaden

beräknas uppgå till 49 milj. kr., varav 8 milj. kr. faller på budgetåret

1970/71 vid förutsatt tidpunkt för idrifttagning.

Enligt nuvarande befogenheter äger Kungl. Maj :t efter vattenfallsverkets

framställning i varje särskilt fall medge verket att teckna borgen intill 40

milj. kr. för varje budgetår för lån som tas upp på den allmänna lånemarknaden

av företag i vilka verket är delägare. Under senare år har tillkommit

nya produktionsbolag som bildats tillsammans med kommuner. Dessa bolag

lånar upp kapital till betydande belopp för sin utbyggnadsverksamhet.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar kommer borgensåtagandena enbart

för produktionsbolagen Bastusels Kraft AB, bildat tillsammans med Skellefteå

stad (prop. 1968:51, SU 86, rskr 204), Bråvallakraft AB bildat tillsammans

med Norrköpings stad (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 131, SU 7, rskr 7)

och Fyriskraft AB, bildat tillsammans med Uppsala stad (prop. 1970: 105,

SU 81, rskr 185) under budgetåret 1970/71 att uppgå till 40,8 milj. kr. För

att utrymme skall finnas för erforderliga borgensåtaganden även för äldre

och nytillkomna distributionsbolag, föreslår vattenfallsverket att borgensramen

för budgetåret 1970/71 höjs till 50 milj. kr.

I anslagsframställningen erinrar vattenfallsverket slutligen om verkets

skrivelse den 17 juni 1970 med hemställan om Kungl. Maj :ts godkännande

av ett med Luleå stad ingånget konsortialavtal angående bildande av ett

aktiebolag för energiförsörjning med rätt för verket att vidta de smärre

ändringar i avtalet som kan befinnas erforderliga och om vilka överenskommelse

kan träffas.

Distributionen av elektrisk kraft inom Luleå stad handhas för närvarande

av staden såvitt gäller den centrala tätbebyggelsen, medan vattenfallsverkets

lokalförvaltning, Norrbottens kraftverk, ombesörjer distributionen i omkringliggande

glesbygd och mindre tätbebyggelse. 17 000 abonnenter i det

förra området svarar för ca 70 % av kraftomsättningen och 10 000 abonnenter

i det senare för resterande 30 %.

Vattenfallsverket och Luleå stad har överenskommit att gemensamt bilda

ett aktiebolag, Luleå Energiverk AB, med uppgift att försälja, distribuera

och producera energi inom Luleå stad. Samgåendet skall även omfatta försörjning

med andra energiformer än elektricitet, exempelvis produktion och

distribution av fjärrvärme. Om bolaget i samband med fjärrvärmeverk avser

att också producera och distribuera elektrisk energi, skall särskilt bolag

bildas för denna produktion, varvid vattenfallsverket äger rätt till halvt delägarskap.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Enligt avtalet överlåter parterna till Luleå Energiverk AB sina respektive

distributionsrörelser och till dessa hörande anläggningar inom området.

Bolagets aktiekapital skall till en början utgöra 1 milj. kr. Aktierna fördelas

med 70 % på Luleå stad och 30 % på vattenfallsverket, d. v. s. i proportion

till värdet av överlåten rörelse och egendom. Aktiekapitalet inbetalas kontant.

För det aktuella aktieförvärvet begär verket att få disponera 300 000

kr. ur anslaget för kraftstationer m. m. Delägarna skall därutöver ställa lån

till bolagets förfogande till samma belopp som köpesumman för sina försålda

distributionsanläggningar. Av den på detta sätt beräknade lånesumman

av totalt 40 milj. kr. skall sålunda Luleå stad tillskjuta 28 milj. kr. och verket

12 milj. kr. Parterna är också skyldiga att ikläda sig borgensansvar för

de lån på den allmänna marknaden som bolaget i framtiden kan behöva ta

upp.

Bolaget skall handha samtliga leveranser vid 40 kV och lägre spänningar,

vilket innebär att vissa storförbrukare också kommer att betjänas av bolaget.

Vattenfallsverket svarar tills vidare för drift och underhåll av de till

bolaget överlåtna sekundärstationerna i Notviken och Örnäset. Särskilt avtal

om villkoren härför skall slutas mellan parterna.

Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Luleå och bestå av fem ledamöter, av

vilka Luleå stad utser tre och verket två. Den personal som sysselsätts av

parterna i nuvarande distributionsrörelser i området överförs till bolaget

och erhåller principiellt samma ansvarsområden och befogenheter som f. n.

Det nya bolaget skall enligt avtalet inleda sin verksamhet den 1 januari

1971.

Överenskommelsen har från verkets sida träffats med förbehåll för Kungl.

Maj :ts godkännande. Beträffande konsortialavtalets närmare innebörd hänvisas

till handlingarna i ärendet.

Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot vattenfallsverkets förslag

om ökade befogenheter att teckna borgen för koncernföretagens upplåning.

Riksrevisionsverket har vidare, efter att ha inhämtat närmare upplysningar

i ärendet, inte funnit skäl att motsätta sig ett godkännande av konsortialavtalet

mellan vattenfallsverket och Luleå stad och har heller inte

något att erinra mot att vattenfallsverket erhåller bemyndigande att ur anslaget

för kraftstationer m. m. disponera intill 300 000 kr. för förvärv av

aktier i Luleå Energiverk AB.

Departementschefen

Efterfrågan på elkraft har under senare år avsevärt överstigit prognosvärdena.

Vattenfallsverkets produktionsresurser har därför ansträngts hårt.

Under driftåret 1969/70 har också vattentillrinningen varit lägre än 1947/

48, som hittills varit dimensionerande för torrårssäkerheten. Energiförsörjningen

under 1970-talet kommer dessutom i ökande grad att baseras på

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

värmekraft. Detta för med sig ett större behov av reserveffekt än tidigare.

Jag finner det angeläget att elkraftproduktionen kan hållas på en sådan

nivå att energibehovet kan tillgodoses även under exceptionella torrårsförhållanden.

Jag har sålunda inte något att erinra mot att vattenfallsverkets investeringsprogram

utökas med ytterligare tre gasturbinaggregat i enlighet med

verkets förslag.

Vidare godtar jag vattenfallsverkets nya beräkning av kostnaderna för

Ringhals atomkraftstation och förordar att ytterligare medel ställs till verkets

förfogande redan under innevarande budgetår.

Jag avser att senare i höst föreslå att riksdagen föreläggs proposition om

den framtida verksamheten vid Marvikens atomkraftstation. Ett ställningstagande

till vattenfallsverkets förslag om ändrad disposition av kraftanläggningen

och finansieringen därav bör enligt min mening anstå till dess.

Med beaktande av de övriga omdispositioner inom den fastställda investeringsramen

för budgetåret 1970/71 vilka redovisats i vattenfallsverkets anslagsframställning

förordar jag en höjning av ramen med 82 milj. kr. till

sammanlagt 747 milj. kr.

Vid beräkningen av erforderligt tilläggsanslag har jag tagit hänsyn till att

en marginal utöver ramen bör finnas för sådana ytterligare investeringar som

under löpande budgetår kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra

särskilda skäl. Anslaget bör därför räknas upp med 90 milj. kr. till 760 milj.

kr.

Jag tillstyrker vattenfallsverkets förslag om bemyndigande för Kungl.

Maj :t att fr. o. in. budgetåret 1970/71 medge verket rätt att teckna borgen

intill 50 milj. kr. efter framställning i varje särskilt fall.

Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Luleå

stad avseende bildande av ett gemensamt aktiebolag för energiförsörjning i

Luleåområdet. Ett samgående skulle enligt min mening bidra till en rationell

energiförsörjning inom det aktuella området och även innebära att

abonnenterna i angränsande glesbygd och mindre tätbebyggelse blir delaktiga

i de ekonomiska fördelar som samordning med en centralort ger.

Jag förordar således att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att godkänna det villkorligt träffade avtalet mellan vattenfallsverket och

Luleå stad. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att

medge verket att träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet

som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 300 000 kr.

för att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver bör Kungl. Maj :t

inhämta bemyndigande att låta verket ställa erforderliga lånemedel till bolagets

förfogande i enlighet med åtagandena i konsortialavtalet.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

79

a) till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

90 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fr. o. m. budgetåret 1970/

71 medge statens vattenfallsverk att efter framställning

teckna borgen intill sammanlagt 50 000 000 kr. för varje

budgetår,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtalet mellan

statens vattenfallsverk och Luleå stad om bildande av ett

gemensamt aktiebolag för energiförsörjning i Luleåområdet

samt medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse

om smärre ändringar i avtalet,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge vattenfallsverket

att ta i anspråk 300 000 kr. av investeringsanslaget Kraftstationer

in. m. för att teckna aktier i det nya bolaget samt

ställa erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet

med åtagandena i avtalet mellan vattenfallsverket och

Luleå stad.

II. Statens allmänna fastiglietsfond

[3] 23. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. För budgetåret 1970/71

har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1,5 milj.

kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till 2,6 milj. kr.

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska

undersökning. I prop. 1970:1 (bil. 15 s. 139) redovisades

att Sveriges geologiska undersökning anmält behov av en ny byggnad för

kärnarkiv i Malåträsk, eftersom de tre befintliga arkiven, som rymmer sammanlagt

300 000 löpmeter borrkärnor, kommer att vara fyllda år 1971. Nybyggnaden

borde stå färdig i början av år 1971. Kungl. Maj :t uppdrog den 6

maj 1970 åt byggnadsstyrelsen att — på grundval av ett av styrelsen den

16 mars 1970 upprättat byggnadsprogram — projektera nybyggnad i Malåträsk

av kärnarkiv etapp II t. o. m. bygghandlingar. Nybyggnaden beräknas

rymma 215 000 löpmeter borrkärnor på en rumsyta av 350 m2.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 23 september 1970 hemställt om

byggnadsuppdrag för nämnda byggnad inom en kostnadsram av 300 000 kr. i

prisläget den 1 april 1970. Medelsförbrukningen för nybyggnaden under

budgetåret 1970/71 beräknar styrelsen komma att rymmas inom anslaget.

Styrelsen framhåller att arbetena bör inledas redan under oktober 1970 bl. a.

för att undvika vinterkostnader. Byggnaden kan i så fall stå färdig till

sommaren 1971.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

De part em en tschefen

Såväl från sysselsättningssynpunkt som med hänsyn till det omedelbara

behovet av ökat arkivutrymme i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

har det visat sig nödvändigt att inleda arbetena på en nybyggnad för

kärnarkiv redan i oktober detta år. Kungl. Maj :t har därför den 9 oktober

1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nämnda nybyggnad. Mot

den av styrelsen gjorda kostnadsberäkningen har jag inte någon erinran.

I gällande investeringsplan bör sålunda under byggnadsarbeten i Malåträsk

för Sveriges geologiska undersökning föras upp en ny kostnadsram för nybyggnad

av kärnarkiv etapp II av 300 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.

Med hänsyn till byggnadsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under

innevarande budgetår på förevarande anslag räknar jag med att de utgifter

som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt kan bestridas

av tillgängliga medel under anslaget. Jag förordar att så får ske.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter

för uppförande av kärnarkiv för Sveriges geologiska

undersökning.

Y. Fonden för låneunderstöd

[4] 13,14. Lån till Stigtex AB m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte

upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Under hösten 1969 kom Saxylle-Kilsund AB efter ingående undersökningar

till slutsatsen att lönsamhetsutvecklingen gjorde en fortsatt drift omöjlig

vid bolagets kamgarns- och kardgarnsspinnerier i Stigen, Färgelanda kommun

i Dalsland. Bolaget informerade industridepartementet härom.

Den av bolaget aktualiserade nedläggningsfrågan har betydelse främst för

landets försvarsberedskap. Beredskapssynpunkterna är särskilt viktiga i fråga

om spinnerikapaciteten för kardgarn. Gjorda undersökningar har visat

att fortsatt produktion av kardgarn är ett bättre alternativ än beredskapslagring.

Sedan Holmens Bruks och Fabriks AB lagt ned sin spinneriverksamhet

i Norrköping är det från försvarsberedskapssynpunkt särskilt angeläget

att staten medverkar till att vidmakthålla kardgarnsspinneriet i Stigen.

Spinneriets lokalisering till Dalsland innebär att det har stor betydelse

för sysselsättningen i denna industrifattiga del av landet. Fn nedläggning

av spinneriverksamheten där skulle därför innebära allvarliga svårigheter

för de anställda. Även från denna synpunkt är det angeläget att spinneriverksamhet

också i fortsättningen bedrivs i Stigen.

De överväganden som skett rörande statens medverkan har resulterat i ett

konsortialavtal mellan Statsföretag AB och AB Eiser, enligt vilket de båda

bolagen gemensamt bildar ett nytt aktiebolag, Stigtex AB, som avses senast

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

den 31 december 1970 överta kardgarnsspinneriet i Stigen. Det där bedrivna

kamgarnsspinneriet läggs ned. Detta innebär att antalet sysselsatta vid Stigen-företaget

blir lägre än tidigare. Ca 150 personer beräknas komma att

sysselsättas vid Stigtex AB. Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län räknar med

att de ca 80 personer som friställs genom den minskade verksamheten kommer

att före årsskiftet efter hand ha erhållit nya anställningar.

Produktionskapaciteten vid Stigtex AB kommer att utgöra 1 100 ton per

år. Bolagets verksamhet kommer att bedrivas i nära anknytning till AB Eiser,

som skall handha såväl inköp av råvaror till Stigtex AB som försäljning av

dess färdigvaror. Ett särskilt samarbetsavtal har därför träffats mellan AB

Eiser och Stigtex AB.

Stigtex AB skall ha ett aktiekapital av 2,4 milj. kr., varav Statsföretag AB

tecknar 2/3 och AB Eiser 1/3. Aktierna tecknas till en kurs av 125 %, vilket

sålunda innebär att Statsföretag AB erlägger 2 milj. kr. för sin del av aktierna.

Styrelsen i Stigtex AB skall bestå av fyra ledamöter, varav de båda

aktieägarna utser vardera två. Den ene av de båda av Statsföretag AB utsedda

ledamöterna skall vara ordförande i styrelsen.

Utöver de 3 milj. kr. Stigtex AB erhåller genom aktieteckningen behöver

bolaget ytterligare medel för att kunna förvärva kardgarnsspinneriet samt

för finansiering av verksamheten. Det har därför i konsortialavtalet förutsatts

att staten skall lämna bolaget 5 milj. kr. i lån, i form av dels ett lokaliseringslån

på 2,3 milj. kr., dels annat lån om 2,7 milj. kr. Det har också

förutsatts att lånen skall ha en löptid av tio år samt vara amorteringsfria i

fem år och räntefria i tre år.

Aktieägarna i Stigtex AB räknar inte med att under de närmaste åren

erhålla någon utdelning för aktierna i bolaget. Prognoser rörande driftsresultatet

för bolaget tyder på att bolaget i nuvarande pris- och kostnadsläge

inte kan få full täckning för kalkylmässiga avskrivningar ens vid fullt kapacitetsutnyttjande.

Statsföretag AB har därför begärt ett statligt lån på 2

milj. kr. motsvarande aktieteckningen och förutsätter att lånet löper ränlefritt

så länge utdelning inte sker för Stigtex-aktierna.

Enligt min mening är den i konsortialavtalet mellan Statsföretag AB och

AB Eiser träffade överenskommelsen en god lösning för att möjliggöra en

fortsättning av den såväl av beredskapsskäl som från sysselsättningssynpunkt

viktiga kardgarnsspinningen i Stigen. Verksamheten där omfattar

ca 15 % av landets kardgarnsproduktion.

Jag anser efter samråd med chefen för inrikesdepartementet att staten

bör lämna Stigtex AB det lån om 2,7 milj. kr. som förutsatts i konsortialavtalet.

Lånet till bolaget bör lämnas på i konsortialavtalet angivna villkor.

Frågan om det i avtalet likaledes förutsatta lokaliseringslånet torde senare

få anmälas för Kungl. Maj :t av chefen för inrikesdepartementet.

Jag anser vidare att staten bör lämna Statsföretag AB det begärda lånet

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

motsvarande aktieteckningen i Stigtex AB. Lånet bör tills vidare vara räntefritt.

Detta står i överensstämmelse med angivna principer i prop. 1969: 121

angående bildande av ett statligt förvaltningsbolag, enligt vilka Statsföretag

AB kan erhålla ersättning av staten för att fullgöra sådana speciella uppgifter

som ägaren/staten begär, men som inte är företagsekonomiskt betingade.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Lån till Stigtex AB på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

2 700 000 kr.,

b) till Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

83

Bilaga 13

Förteckning

över av Kungl. Maj :t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

F 10 Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag.. 1000

III. Utrikesdepartementet

C 6 Utredningsverksamhet, reservationsanslag .............. 1 050 000

E 4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 500 000

1 550 000

IV. Försvarsdepartementet

K 7 Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum ............ 460 000

O 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 13 435 000

O 8 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

.............................................. 1 120 000

15 015 000

V. Socialdepartementet

E 14 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning, reservationsanslag

........................................ 600 000

E 20 Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning, reservationsanslag

...................................... 300 000

900 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A 3 Extra utgifter, reservationsanslag .................... 170 000

C 7 Kostnader för nytt bilregister m. m., reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen ................ 4 906 000

F 9 Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System,

förslagsanslag...................................... 1 000

5 077 000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

VII. Finansdepartementet

B 15 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag

............................................

VIII. Utbildningsdepartementet

B 12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affär sverks fonder

F. Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m.................................

II. Statens allmänna fastighets fond

Försvarsdepartementet:

8 a Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor......

Utbildningsdepartementet:

17 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål..............

Handelsdepartementet:

21 a Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundetm.

fl.....................................

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets husarer och

Skaraborgs pansarregemente..........................

IV. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

8 Fiskerilånefonden..................................

Inrikesdepartementet:

Statens hantverks- och industrilånefond................

2 400 000

1 392 000

26 335 000

90 000 000

3 950 000

2 400 000

304 000

6 654 000

1 395 000

3 000 000

20 000 000

10

23 000 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

85

V. Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdepartementet:

7 a Lån till Täby Galopp AB............................ 2 250 000

Industridepartementet:

13 Lån till Stigtex AB ................................ 2 700 000

14 Lån till Statsföretag AB ............................ 2 000 000

6 950 000

VI. Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

1 Teckning av aktier i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag 1 800 000

2 Teckning av aktier i AB Industrikredit ................ 4 000 000

3 Teckning av aktier i AB Företagskredit................ 2 000 000

_7 800 000

Summa för kapitalbudgeten 135 799 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700550

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar.

  1. JoU 1970:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71, såvitt propositionen avser jordbr s. 1 i texten
  2. SU 1970:209 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser justitiedepartementets s. 1 i texten
  3. SU 1970:210 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser utrikesdepartementets a1 i texten
  4. SU 1970:211 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser försvarsdepartementets s. 3 i texten
  5. SU 1970:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tillåggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser socialdepartementets v s. 5 i texten

Visa alla 13