Sök i Ratio Lex

Om intrång i Stora Sjöfallets nationalpark

1970-10-23 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:173, Om intrång i Stora Sjöfallets nationalpark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1970

1

Nr 173

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen om intrång i Stora Sjöfallets

nationalpark; given Stockholms slott den 23

oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa begränsade intrång i Stora Sjöfallets nationalpark

för att göra det möjligt att reglera Autajaure och bygga Rit sems

kraftstation.

1 llihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 173

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 23 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Holmqvist, Aspung, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnöff, Wigkman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson, Feldt.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om intrång i

Stora Sjöfallets nationalpark och anför.

Inledning

I skrivelse den 15 december 1969 har statens vattenfallsverk hemställt om

Kungl. Maj:ts tillstånd att — för reglering av Autajaure och byggande av

Ritsems kraftstation inom Gällivare kommun, Norrbottens län — få göra

vissa intrång i Stora Sjöfallets nationalpark in. in. Efter remiss har yttranden

över skrivelsen avgetts av chefen för försvarsstaben, statens vägverk,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), kammarkollegiet,

riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen efter hörande av rennäringsnämnden

och lantbruksnämnden i Norrbottens län, fiskeristyrelsen efter

hörande av vederbörande fiskeriintendent, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,

domänverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU),

länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av vederbörande förste konsulent

inom lappväsendet och lappbyar samt Gällivare kommun och länsorganet

för vattenkraftsfrågor, Svenska samernas riksförbund och Svenska

turistföreningen.

Tidigare intrång i Stora Sjöfallets nationalpark

Stora Sjöfallets nationalpark avsattes genom riksdagsbeslut år 1909 i syfte

att bevara ett högnordiskt fjällandskap i naturligt tillstånd. Nationalparken

är belägen kring Stora Lule älvs övre lopp och omfattar bl. a. delar av sjöarna

Satisjaure, Kakerjaure, Pätsatj, Teusajaure, Suorkejaure, Autajaure

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

3

och de s. k. Suorvasjöarna samt delar av älven Vietasjåkk. Nationalparkens

areal var ursprungligen ca 1 500 km2. Ett större område omfattande främst

Suorvasjöarna undantogs emellertid från parken år 1919 för att möjliggöra

reglering av dessa sjöar.

Suorvasjöarna har hittills varit föremål för tre regleringar efter tillstånd

av vederbörande vattendomstol åren 1927, 1939 och 1963. År 1966 lämnades

medgivande till ytterligare en reglering.

I samband med tredje suorvaregleringen och regleringen av Satisjaure

medgav 1962 års riksdag (prop. 1962: 126, JoU 17, rskr 200) vissa intrång

i nationalparken, dock utan att parkens gränser tills vidare ändrades. Samtidigt

bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att medge intrång i nationalparken

för en kraftstation och därmed sammanhängande till- och avloppsleder

m. m. vid Vietasjokk. I samband med fjärde suorvaregleringen bemyndigade

1966 års riksdag (prop. 1966: 152, JoU 28, rskr 355) Kungl. Maj :t att

medge det intrång i nationalparken som skulle föranledas av regleringen.

Till följd av utbrytningen år 1919 och senare intrång har ca 215 km2

av nationalparken tagits i anspråk. Övervägande delen därav utgörs av vattenområde.

Framställning angående reglering av Autajaure och byggande av

Ritsems kraftstation

Vattenmålet. I skrivelse den 19 februari 1970 har Övre Norrbygdens vattendomstol

underställt Kungl. Maj:t frågan om reglering av sjöarna

Sitasjaure och Autajaure.

Det begärda reglerings tillståndet avser rätt för vattenfallsverket att årsreglera

vattnets avrinning ur Autajaure och Sitasjaure mellan dämningsgränsen

+ 613,0 m och sänkningsgränsen + 603,0 m genom att bygga en regleringsdamm

vid Autajaures utlopp och avleda vatten i tunnel från Autajaure

till Suorvasjöarna vid Ritsem. Detta innebär att normalt högvattenstånd

i Autajaure höjs med ca 32 m och normalt lågvattenstånd med ca

25 m, I Sitasjaure sänks medelhögvattennivån med ca 0,5 m och medellågvattennivån

med ca 8,5 m. Regleringen medför för Autajaure att ett markområde

på ca 13,5 km2 överdäms. Genom regleringsdammen vid Autajaures

utlopp avstängs praktiskt taget all vattenframrinning därifrån vilket medför

att vattenytan i den nedströms liggande, ej reglerade Teusajaure vid

normalt högvattenstånd sänks med ca 1,3 m och vid medelvattenstånd med

ca 1,0 m.

Vattenfallsverket begär vidare rätt att anlägga Ritsems kraftstation för en

vattenföring om 240 m3/s och för utnyttjande av fallhöjden mellan regleringsmagasinet

och Suorvasjöarna samt att bedriva korttidsreglering vid

kraftstationen mellan 0 m3/s och den högsta vattenföring turbinen kan ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1970

nyttja. Till kraftstationen, som till största delen förläggs i berg, förs vattnet

från Autajaure i eu ca 7 km lång tunnel med en effektiv maximifallhöjd

av 173 in.

Vattendomstolen beräknar bruttonyttan av hela företaget innefattande

årsreglering, korttidsreglering och Ritsems kraftstation till 282,6 milj. kr.

Sedan hyggnadskostnader — vari kostnader för skadeförebyggande åtgärder

inräknats — och skador på egendom frånräknats utgör nyttoöverskottet

enligt domstolens beräkning ca 98 milj. kr.

Vattendomstolen har funnit att bestämmelserna i vattenlagen inte utgör

hinder mot regleringen.

Vid företagen remissbehandling av vattendomstolens skrivelse

angående frågan om regleringsföretagets tillåtlighet enligt vattenlagen har

så gott som samtliga instanser inte motsatt sig regleringen. Endast Sörkaitums

och Mellanbyns samebyar samt Svenska Naturskyddsföreningen har

direkt avstyrkt företaget. Kammarkollegiet och statens naturvårdsverk har

med hänsyn till regleringens inverkan på renskötsel- och naturvårdsintressena

ifrågasatt företagets tillåtlighet. Kammarkollegiet har funnit att regleringen

utgör ett gränsfall från tillåtlighetssynpunkt främst med hänsyn

till befarade störningar för Sörkaitums rennäring. Naturvårdsverket har

framhållit att området kring Autajaure har ett betydande naturvetenskapligt

värde. Enligt naturvårdsverkets mening bör frågan om regleringen avgöras

i samband med prövningen av övriga vattenkraftsutbyggnader i Norrland.

Vattenfallsverkets framställning. I den tidigare nämnda skrivelsen den 15

december 1969 har statens vattenfallsverk anhållit om Kungl. Maj :ts tillstånd

att för byggnadsarbeten och uppdämning in. in. få göra det intrång

i Stora Sjöfallets nationalpark som föranleds av regleringen av Autajaure

och byggandet av Ritsems kraftstation. Autajaures reglering medför enligt

vattenfallsverket att ca 2 km2 av nationalparken överdäms.

Inom den del av byggnadsområdet som ligger inom nationalparken avser

vattenfallsverket att placera följande permanenta anläggningar ovan jord,

nämligen halva huvuddammen uppströms Suorkejaure, en mindre överbyggnad

över luckschaktet uppströms kraftstationen, transformatorer och

ställverk med erforderlig kraftledning till Suorva. Vidare planeras vissa

vägar i närheten av Ritsemjokks utlopp och mellan tunnelintaget vid Autajaure

och huvuddammen. Inom nationalparken men under jord förläggs

kraftstationen, avloppstunneln, trycktuben och del av tilloppstunneln.

Vissa delar av de provisoriska anordningarna under byggnadstiden kommer

också att placeras inom nationalparken. Bl. a. berörs ett mindre område

vid intaget till tilloppstunneln och vid huvuddammen. Täkt av massor för

väg-, damm- och tunnelbyggnad samt deponering av bergmassor planeras

inom vissa delar av byggnadsområdet. Endast en mindre del av byggnadsområdet

kommer emellertid att tas i anspråk för anläggningar och täkt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

in. in. Vattenfallsverket avser att för transporter för anläggningsarbetet

använda sig av färjor och isvägar på Suorvasjöarna.

I remissyttrandena över vattenfallsverkets framställning beträffande

intrång i nationalparken uttalas i huvudsak att intrånget bör få

ske under förutsättning att det förenas med vissa villkor.

Statens naturvårdsverk förordar att, om tillstånd ges till kraftverksutbyggnaden,

erforderligt intrång kan få göras om vattenfallsverket rättar

sig efter den kontroll och de anvisningar naturvårdsverket kan komma att

meddela. Naturvårdsverket framhåller vidare bl. a. att det planerade täktområdet

söder om Autajaure omfattar ett från naturvårdssynpunkt värdefullt

parti, som om möjligt bör undantas från exploatering. Täkt bör därför

få ske först efter tillstånd av länsstyrelsen. Kammarkollegiet, som delar

naturvårdsverkets synpunkter, föreslår att anläggningsarbetena följs av en

av naturvårdsverket utsedd kontrollant.

Kammarkollegiet framhåller vidare att tappning genom Autajauredammen

till Teusaätno endast kommer att ske vid exceptionella tillfällen varför

vattenstånd och vattenföring nedströms dammen kommer att radikalt

påverkas till nackdel för bl. a. landskapsbilden och fisket. Kollegiet föreslår

därför att frågan om viss minimitappning från Autajauredammen utreds

ytterligare. Enligt kammarkollegiets mening bör i likhet med vad som skedde

i fråga om fjärde suorvaregleringen grustäktsavgifter användas till något

renskötsein närliggande ändamål inom nationalparken.

Chefen för försvarsstaben har inget att erinra mot förslaget under förutsättning

att ingen permanent väg till byggnadsområdet anläggs utan att

transporter sker med färja sommartid och på isvägar vintertid.

Svenska samernas riksförbund avstyrker av rennäringsskäl att intrång

får göras i nationalparken.

Några instanser finner de föreslagna ingreppen betänkliga utan att direkt

avstyrka att intrång får göras. Riksantikvarieämbetet anser det sålunda anmärkningsvärt

att områden avsatta som nationalparker skall tas i anspråk

för annat ändamål och framhåller att inom regleringsområdet förekommer

stenåldersboplatser m. m., vilka förutom naturvärdet ger området ett stort

kulturhistoriskt värde. Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att de

tidigare genomförda regleringarna av Suorvasjöarna m. in. redan åsamkat

berörda delar av nationalparken sådana skador att något skyddsintresse av

betydenhet där knappast längre synes föreligga.

Ingen av remissinstanserna ifrågasätter att de områden inom nationalparken

som påverkas av regleringsföretaget skall brytas ut ur parken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

Departementschefen

Stora Sjöfallets nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett högnordiskt

fjällandskap i naturligt tillstånd. För att göra det möjligt att

reglera de s. k. Suorvasjöarna utbröts dessa jämte vissa byggnadsområden

ur nationalparken år 1919.

Suorvasjöarna har hittills varit föremål för tre regleringar och en fjärde

reglering har medgetts av Kungl. Maj :t. För att möjliggöra den tredje

suorvarcgleringen och regleringen av Satisjaure medgav 1962 års riksdag

vissa intrång i nationalparken. Samtidigt bemyndigades Kungl. Maj :t att

medge intrång i nationalparken för en kraftstation vid Vietasjokk. I samband

med fjärde suorvaregleringen bemyndigade 1966 års riksdag Kungl.

Maj :t att medge det intrång i nationalparken regleringen kommer att föranleda.

Genom utbrytningen år 1919 och senare intrång har ca 215 km2 av

nationalparkens ursprungliga 1 500 km2 tagits i anspråk. Övervägande

delen av den i anspråk tagna arealen utgörs av vattenområde.

Statens vattenfallsverks ansökan i vattenmålet avser reglering av Autajaure

och avledande av vatten i tunnel från denna sjö till Suorvasjöarna.

För att utnyttja den på så sätt uppkomna fallhöjden avser vattenfallsverket

att anlägga en underjordisk kraftstation vid Ritsemjokk.

Genomförande av dessa företag erfordrar, som framgår av till statsrådsprotokollet

fogade kartor, vissa intrång i Stora Sjöfallets nationalpark. En

reglering av Autajaure kommer sålunda att medföra att ytterligare ca 2 km2

av nationalparken överdäms. Vidare behövs vissa mindre områden för regleringsanordningar,

underhållsvägar och kraftledning. För uttag av fyllnadsmassor

och deponering av bergmassor blir det dessutom nödvändigt att utnyttj

a vissa områden inom nationalparken.

Som förut framgått har vattendomstolen funnit, att regleringen av Autajaure

inte möter hinder enligt vattenlagen. Vad som framkommit vid remissbehandlingen

av domstolens skrivelse synes inte föranleda annat bedömande

av tillståndsfrågan än det domstolen kommit till. Förutsättningar bör

sålunda finnas att medge regleringen om frågan om intrång i nationalparken

kan lösas. Frågan om intrånget bör därför enligt min mening nu underställas

riksdagen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva frågan om tillstånd

till regleringen enligt vattenlagen och villkoren därför, varför jag ämnar

återkomma till Kungl. Maj :t i denna fråga sedan riksdagen prövat frågan

om intrång i nationalparken.

Vid min bedömning av frågan om intrånget bör få ske i nationalparken

har jag funnit att intrånget blir ringa. Som tidigare nämnts och som framgår

av kartorna är det endast ca 2 km2 av nationalparken som överdäms.

Nationalparkens totala areal uppgår till ca 1 300 km2. Intrånget kan enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

7

min mening inte få sådana följder för nationalparkens värde att företaget

med hänsyn härtill skall hindras. För projektets genomförande talar också

landets behov av vattenkraft. Även om värmekraften kommer att svara för

en allt större andel av den framtida ökningen av elkraft beräknas dock vattenkraften

fortfarande komma att spela en mycket väsentlig roll för vår elförsörjning.

Det elkrafttillskott som erhålls genom den nu aktuella utbyggnaden

motsvarar ungefär den totala förbrukningen av elektrisk energi i tre

medelstora städer. Jag förordar att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att medge intrånget. Någon ändring av nationalparkens gränser

anser jag inte behövas.

Anläggningens utformning, massuttag och deponering av bergmassor

skall ske med hänsyn tagen till områdets naturvärde. Jag avser att senare

föreslå Kungl. Maj :t att ge statens naturvårdsverk i uppdrag att lämna anvisningar

rörande arbetenas utförande från naturvårdssynpunkt. Grustäktsavgifter

som tas ut på grund av massuttagen bör i detta fall enligt Kungl.

Maj :ts närmare bestämmande kunna få användas för ändamål inom nationalparken

som särskilt gagnar renskötseln. Frågan om eventuell minimitappning

från Autajaure tillhör i huvudsak vattenmålet och bör därför avgöras

i samband med prövningen av detta mål.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge det intrång i Stora

Sjöfallets nationalpark som enligt vad som framgått av

det föregående föranleds av Autajaures reglering och anläggandet

av Ritsems kraftstation.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MAPCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 5 6 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Karta över

vattenkraftutbyggnaden inom STORA SJÖFALLETS NATIONALPARK

Nationalparksgräns

Befintlig damm

Befintlig kraftstation
-

Planerad bergtunnel
-

Vi A K K 4

Föreslagen

dämningsgräns

Kraftledning

Ritsem - Suorva

Planerad damm

Planerad kraftstation
-

Akajaure = Suorvasjöarna
-

—j&flfti

Tryckt av SVENSKA REPRODUKTIONS AB, Stockholm 1970 543 - 07059

\ ■ • % , v i.....-

t ^ A# 4s**r

Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Rikets allmänna kartverk 1970.10.13.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

o

c

A

H

O

z

s

3

"U

C

3

O?

■O

CL

3

3’

(O

Karta över

AUTAJAURES REGLERING OCH RITSEMS KRAFTSTATION INOM STORA

SJÖFALLETS NATIONALPARK

Planerad damm

Nationalparkgräns

Gräns för byggnadsområde

inom nationalpark

Planerad väg

Planerad bergtunnel

Föreslagen dämningsgräns

Planerad kraftstation
-

Föreslaget

täkt- eller

tippområde

Aytajaurq

Topografiska

kartan 1:100 000

29G STIPOK 29H SITASJAURE

''AutÄluokta

Seukokvuotos

fkSuorki

''iKyvvskleias

tajaure

^ A

Jerfanjsrka

•Ii» '' -i

firas»

I5SJ88BRSIKS

mm

mm.

•rSs

it

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1970:51 Jordbruksutskottets utlåtande nr 51 år 1970 s. 2 i texten