Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)

1970-09-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:177, Med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 177 år 1970

1

Nr 177

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680); given Stockholms

slott den 16 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll samt bilagda

skrivelse från kyrkomötet, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag

till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Alva Mgrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att religionsfrihetslagen ändras så, att utlänning

som tillhör annat evangeliskt-lutherskt trossamfund skall kunna vinna

inträde i svenska kyrkan utan att behöva personligen inställa sig hos

pastor.

1970 års kyrkomöte har godkänt förslaget.

1-—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 177

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)

Härigenom förordnas, att 10 § religionsfrihetslagen (1951: 680) skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

10

Vill någon---------

Visar sökanden att han är döpt i

svenska kyrkans ordning, skall han

upptagas i kyrkan. Detsamma skall

ock gälla, om sökanden erhållit den

undervisning i kyrkans lära, som

med hänsyn till hans ålder och övriga

omständigheter bör fordras, och

inför pastor avgiver muntlig försäkran

att ansökningen är grundad på

allvarliga religiösa skäl.

(Föreslagen lydelse)

§•

---— är kyrkobokförd.

Visar sökanden att han är döpt i

svenska kyrkans ordning eller att

han tillhör annat evangelisktlutherskt

trossamfund, skall han

upptagas i kyrkan. Detsamma skall

ock gälla, om sökanden erhållit den

undervisning i kyrkans lära, som

med hänsyn till hans ålder och övriga

omständigheter bör fordras, och

inför pastor avgiver muntlig försäkran

att ansökningen är grundad på

allvarliga religiösa skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177 år 1970

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Sofiero den 24 juli 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Holmqvist,

Sven-Eric Nilsson, Myrdal, Odhnoff, Norling, Löfberg.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680) och

anför.

Riksdagen har i skrivelse den 13 maj 1970, nr 159, anhållit om förslag till

ändrad ordning för inträde i svenska kyrkan så att utlänning, som är evangelisk-luthersk

trosbekännare, skall kunna vinna inträde efter skriftlig

ansökan.

Nuvarande ordning

Enligt 6 § religionsfrihetslagen får endast svensk medborgare eller här

i riket bosatt utlänning vara medlem av svenska kyrkan. Den som förvärvar

svenskt medborgarskap skall utan särskild ansökan anses upptagen i kyrkan,

om han är evangelisk-luthersk trosbekännare (9 §). Detta gäller dock

inte, om han hos pastor anmäler att han inte vill inträda i kyrkan. Önskar

utlänning i annat fall än som sägs i 9 § vinna inträde, måste han göra ansökan

därom hos pastor i den församling där han är kyrkobokförd eller

vistas (10 § första stycket och 13 §). Visar sökanden att han är döpt i

svenska kyrkans ordning, skall han tas upp i kyrkan. I annat fall gäller som

villkor för upptagande i kyrkan att sökanden fått den undervisning i kyrkans

lära som med hänsyn till hans ålder och övriga omständigheter bör

fordras och att han inför pastor muntligen försäkrat att ansökningen är

grundad på allvarliga religiösa skäl (10 § andra stycket). Sådan försäkran

får avges endast inför präst och således inte inför någon som har i uppdrag

att biträda pastor i kyrkobokföringsärenden (16 §). De nu angivna förutsättningarna

för inträde i svenska kyrkan innebär att utlänning, som inte är

döpt i svenska kyrkans ordning, inte kan vinna inträde i kyrkan enbart efter

skriftlig ansökan. Kravet på muntlig försäkran enligt 10 § andra stycket

gäller dock inte när ansökan om inträde för den som är under 18 år görs

av vårdnadshavaren (12 §).

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 177

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1910

Ur förarbetena

I fråga om de regler som borde gälla för inträde i svenska kyrkan — utöver

vad som föreskrivits beträffande barns inträde i kyrkan och utländska

evangeliska-lutherska trosbekännares upptagande däri vid förvärv av

svenskt medborgarskap —- framhöll chefen för justitiedepartementet i prop.

1951: 100 med förslag till religionsfrihetslag m. m. (s. 149) bl. a. att dopet

utgjorde den normala förutsättningen för tillhörighet till en kristen kyrka.

Den som ansökt om inträde borde sålunda tas upp i svenska kyrkan, om

det visades att han var döpt i svenska kyrkans ordning. Detta borde dock

inte utgöra den enda möjligheten för inträde. Den som ville inträda kundie

t. ex. redan vara döpt i annat trossamfund. För de fall då det inte visades

att sökanden var döpt i svenska kyrkans ordning, borde gälla att ansökan

om inträde medförde ett upptagande i kyrkan, om det framgick att sökanden

fått undervisning i kyrkans lära och sökanden inför pastor avgav en

muntlig försäkran om allvaret i sitt uppsåt. När inträde begärdes för barn

under 18 år som stod under annans vårdnad borde dock någon sådan försäkran

inte krävas.

Riksdagens framställning

I två likalydande motioner vid årets riksdag (1:832 och 11:981) hemställdes

att riksdagen för sin del skulle besluta om sådan ändring av religionsfrihetslagen

att evangeliska-lutherska invandrares inträde i svenska

kyrkan underlättades. Till stöd för motionerna anfördes i huvudsak följande.

Sedan religionsfrihetslagen trädde i kraft har vårt land mottagit ett ökande

antal invandrare från bl. a. Finland. Tillämpningen av gällande lagstiftning

har beträffande dessa allt oftare visat sig få konsekvenser som inte

torde ha varit lagstiftarens avsikt och som vållar invandrarna olägenheter.

När en invandrare från Finland besöker pastorsexpeditionen för att få

familjen kyrkobokförd är det för medlem av finska evangeliska-lutherska

kyrkan naturligt att tro att kyrkobokföringen också innebär inträde i

svenska kyrkan. Detsamma gäller om motsvarande besök görs hos lokal

skattemyndighet. Från sitt hemland medför han dess system att den som

är registrerad i en församling också tillhör kyrkan. Den som utträtt är

antecknad i civilregistret. Om vederbörande uppmärksammat de mellan

länderna skilda systemen, kan vid besök på pastorsexpeditionen inträde i

svenska kyrkan ordnas endast om församlingspräst är närvarande. Skriftlig

ansökan godtas inte. Särskilt besvärande har det varit när en sådan invandrare

— i tron att kyrkobokföringen inneburit inträde i svenska kyrkan —

beställt kyrkovigsel och denna i sista stund fått skjutas upp, eftersom erhållet

hinderslöshetsintyg saknat anteckning om medlemskap i svenska

kyrkan och varken sådant medlemskap hunnit ordnas eller bevis om medlemskap

i Finlands evangeliska-lutherska kyrka snabbt nog kunnat före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 177 år 1970

5

bringas. Självklart bidrar ofta språksvårigheter till att nu gällande regler

medför nämnda besvär. De nära band som förenar svenska och finska kyrkan

motiverar emellertid att åtgärder vidtas för att undanröja svårigheterna.

När en finsk medborgare ämnar utvandra till annat nordiskt land,

utfärdas hans flyttningsbetyg av myndighet där han är registrerad, för

kyrkomedlem av pastorskansliet och för övriga av civilregistret. Redan av

flyttningsbetyget framgår sålunda om den flyttande är evangelisk-luthersk

trosbekännare. Det synes därför skäligt att ändra gällande lagbestämmelser

så, att sådana invandrare som vid inflyttningen uppvisar flyttningsbetyg

utfärdat av evangelisk-luthersk församling i hemlandet utan ansökan tas

upp i svenska kyrkan. För såväl inträde i som utträde ur kyrkan bör det

räcka med skriftlig anmälan.

Över motionerna avgavs efter remiss yttranden av statens invandrarverk,

Stockholms domkapitel och ärkebiskopen. Samtliga tillstyrkte att inträdet

i svenska kyrkan för invandrande evangeliska-lutherska trosbekännare borde

underlättas genom införande av en regel om att skriftlig ansökan skulle

berättiga till sådant inträde. Däremot avstyrktes förslaget i motionerna om

att sådana trosbekännare skulle tas upp i svenska kyrkan utan ansökan vid

kyrkobokföring här i landet.

I sitt utlåtande med anledning av motionerna uttalade första lagutskottet

(1LU 1970: 37) bl. a. att det av motionärerna väckta spörsmålet inte borde

ses som en principiell fråga utan att det gällde endast de formkrav som

skulle ställas upp för inträde i svenska kyrkan. Den självklara utgångspunkten

vid prövningen härav borde liksom i fråga om utträde ur kyrkan

vara att formkraven begränsades i största möjliga utsträckning. Beträffande

utträdet hade önskemålen att lätta på formerna tillgodosetts genom

en lagändring år 1963, varigenom det tidigare kravet på personlig inställelse

togs bort. Mot denna bakgrund förelåg enligt utskottet starka skäl att söka

eliminera olägenheterna av nuvarande formkrav för inträde och då framför

allt kravet på personlig inställelse för sådana utländska medborgare som är

evangeliska-lutherska trosbekännare men inte döpta i svenska kyrkans ordning.

Utskottet framhöll vidare att språksvårigheter självfallet ofta bidrog

till uppkommande besvär liksom bristande kännedom om reglernas innebörd.

Det var därför viktigt med en effektiv informationsverksamhet. Anledning

syntes emellertid också föreligga att överväga en ändring av bestämmelserna

i religionsfrihetslagen. Visserligen borde den i motionerna

framförda tanken på automatiskt medlemsskap i svenska kyrkan för invandrare

avvisas. En sådan ordning skulle innebära ett icke önskat avsteg

från principen om frivilligt medlemskap i kyrkan. Goda skäl syntes däremot

tala för att helt slopa kravet på personlig inställelse för de invandrare som

är evangeliska-lutherska trosbekännare. En sådan ändring stod i samklang

med 1963 års lagändring och syntes också naturlig med hänsyn till svenska

kyrkans karaktär av folkkyrka. Utskottet förordade därför att en sådan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1970

ändrad ordning för inträde i kyrkan nu genomfördes. Utskottet hemställde

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll om förslag till ändrad ordning

för inträde i svenska kyrkan i enlighet med vad utskottet anfört.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Föredraganden

Som framgår av den lämnade redogörelsen har de formkrav som f. n.

ställs upp i 10 § andra stycket religionsfrihetslagen i fråga om inträde i

svenska kyrkan vållat vissa olägenheter för invandrare som är evangeliskalutherska

trosbekännare. Av de skäl som anförts av första lagutskottet anser

jag att formkraven bör slopas i fråga om sådana trosbekännare. Att

gå över till ett system med automatiskt medlemskap i svenska kyrkan för

utlänning som tillhör ett evangeliskt-lutherskt trossamfund kan dock inte

komma i fråga. Som utskottet framhållit, skulle en sådan ordning innebära

ett icke önskat avsteg från principen om frivilligt medlemskap i kyrkan.

Av den som vill bli medlem av kyrkan måste sålunda i formellt hänseende

krävas att han gör ansökan om inträde.

Den ändring som riksdagen har begärt synes lämpligen kunna ske på

det viset att det i 10 § andra stycket religionsfrihetslagen görs ett tillägg

av innebörd att sökande, som visar att han tillhör annat evangelisktlutherskt

trossamfund, skall tas upp i svenska kyrkan.

Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1971.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som hilagai.

Jag hemställer att enligt 87 § regeringsformen inhämtas dels lagrådets

yttrande över förslaget, dels kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet

godkänner förslaget.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen, som tillika förordnar att till kyrkomötet skall avlåtas

skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

1 Bilagan, som är Iikalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 111 år 1910

i

Bilaga

Nr 2

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om

ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680); given Sofiero

den 24 juli 1910.

Kungl. Maj :t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden1, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner härvid fogat

förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)2.

GUSTAF ADOLF

Alva Myrdal

1 Det vid skrivelsen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 24 juli

1970 har uteslutits här.

2 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 28 augusti 1970.

Närvarande:

justitierådet Riben,

regeringsrådet Hjern,

justitierådet Bergsten,

justitierådet Gyllensvärd.

Enligt lagrådet den 21 augusti 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 24

juli 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle enligt

87 § regeringsformen inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring i

religionsfrihetslagen (1951: 680).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Trygve Hellners.

Lagrådet lämnade förslaget utan exinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1970

9

Nr 2

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. Maj. ts

skrivelse med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen

(1951: 680).

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 2)

Till Konungen

I skrivelse till kyrkomötet den 24 juli 1970, nr 2, har Eders Kungl. Maj :t,

under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

justitieärenden för samma dag, förklarat Sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande,

huruvida kyrkomötet godkände vid skrivelsen fogat förslag till lag

om ändring av religionsfrihetslagen (1951: 680).

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av kyrkolagsutskottets i ärendet

avgivna betänkande, nr 2, får kyrkomötet i underdånighet anmäla, alt

kyrkomötet godkänt ifrågavarande lagförslag.

Underdånigst

Ruben Josefson

Sune K. Johansson

Stockholm den 22 september 1970.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Bilaga

Nr 2

Kyrkolagsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen.

I en den 24 juli 1970 daterad, till kyrkolagsutskottet hänvisad skrivelse,

nr 2, har Kungl. Maj :t förklarat sig vilja, under åberopande av skrivelsen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, enligt 87 § 2 mom.

regeringsformen inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner

vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändring av religionsfrihetslagen

(1951:680). Enligt till utskottet inkommet protokoll, hållet i lagrådet

den 28 augusti 1970, har lagrådet lämnat förslaget ittan erinran.

Förslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)

Härigenom förordnas, att 10 § religionsfrihetslagen (1951:680) skall ha

nedan angivna lydelse:

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Vil! någon----— ------är kyrkobokförd.

Visar sökanden att han är döpt i

svenska kyrkans ordning, skall han

upptagas i kyrkan. Detsamma skall

ock gälla, om sökande erhållit den

undervisning i kyrkans lära, som

med hänsyn till hans ålder och övriga

omständigheter bör fordras, och

inför pastor avgiver muntlig försäkran

att ansökningen är grundad på

allvarliga religiösa skäl.

Visar sökanden att han är döpt i

svenska kyrkans ordning eller att

han tillhör annat evangeliskt-lutherskt

trossamfund, skall han upptagas

i kyrkan. Detsamma skall ock

gälla, om sökanden erhållit den undervisning

i kyrkans lära, som med

hänsyn till hans ålder och övriga omständigheter

bör fordras, och inför

pastor avgiver muntlig försäkran att

ansökningen är grundad på allvarliga

religiösa skäl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.»

Förslaget har framlagts i anledning av framställning från innevarande

års riksdag. Avsikten med ändringsförslaget är att underlätta evangelisklutherska

invandrares inträde i svenska kyrkan. Hittills gällande regler har

enligt uppgift medfört olägenheter särskilt för det ökande antalet invandrare

från Finland. Lagändring i enlighet med förslaget har tillstyrkts av statens

invandrarverk, Stockholms domkapitel och ärkebiskopen.

Utskottet

Inom utskottet har vitsordats, att nu gällande ordning medfört svårigheter

särskilt i församlingar där talrika finska medborgare bosatt sig. Utskottet

hemställer,

att kyrkomötet måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anmäla,

att kyrkomötet godkänner det i skrivelsen framlagda förslaget

till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Stockholm den 8 september 1970

På kyrkolagsutskottets vägnar:

NILS RAPPE

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

herr Rappe, herr biskop Lundström, herrar David Svenungsson, Elvmg

Strandberg, Lindegård, herr biskop Herrlin, herrar Lagerberg, Ivlason, Löfgren*,

Bälter, fru Österlind samt herrar Gustaf Hansson och Sigvard Hansson.

Ej närvarande vid betänkandets justering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter lagrådets och kyrkomötets yttranden över förslag till lag

om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran och

att kyrkomötet godkänt detta, och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition

föreslår riksdagen att antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skal! avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

ESSELTE TRYCK, STHLM 70

014391

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1970:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen s. 1 i texten