Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, m. m

1970-10-23 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:178, Med förslag till förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

1

Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild

varuskatt, m. m.; given Stockholms slott den

23 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt

å vissa varor,

3) förordning om ändring i förordningen (1968:361) om avgift vid införsel

av vissa bakverk,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den särskilda varuskatten på choklad- och

konfektyrvaror läggs om från nuvarande värdebeskattning till en viktbeskattning

med en enhetlig skattesats om 2 kr. 20 öre per kg av varans vikt

inklusive detaljhandelsemballage. Vidare föreslås vissa ändringar i beskattningsområdet

och som följd härav även vissa ändringar i utjämningsskatten,

förordningen om avgift vid införsel av vissa bakverk och tulltaxan. Ändringarna

är avsedda att gälla från den 1 januari 1971.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

1) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att 3, 6 och 8 §§ förordningen (1941: 251) om särskild

varuskatt samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3

l1. Skatten utgår med femtio procent

av varans beskattningsvärde.

22. Beskattningsvärdet är för vara

hänförlig till tulltaxenummer 33.06

eller 38.19, lika med det pris, som

den skattskyldige i allmänhet betingar

sig vid försäljning av varan till

detaljhandlare, och för annan vara

lika med det lägsta pris, som den

skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till

återförsäljare, allt under förutsättning

att försäljningen sker till någon

med vilken den skattskyldige icke

står i intressegemenskap.

I fall där försäljning som avses i

första stycket icke bedrives, är beskattningsvärdet

lika med det pris

den skattskyldige kan antagas hava

betingat sig vid sådan försäljning.

I pris, som i första eller andra

styckena sägs, skall icke inräknas

beloppet av den särskilda varuskatten.

Såsom beskattningsvärde må

icke angivas pris, som gäller allenast

1 Senaste lydelse 1965: 76.

a Senaste lydelse 1962: 31.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. För vara, hänförlig till tulltaxenummer

17 .Oj-, 18.06, 19.08 eller

21.07, utgår skatten med två kronor

tjugo öre för kilogram av varans

vikt (beskattningsvikt) och för vara,

hänförlig till tulltaxenummer 33.06

eller 38.19, med femtio procent av

varans beskattningsvärde.

2. 1 beskattningsvikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket

varor av ifrågavarande slag försäljas

i detaljhandeln.

Beskattningsvärde är lika med

det pris, som den skattskyldige i allmänhet

betingar sig för varan vid

försäljning till detaljhandlare eller,

om försäljning till detaljhandlare

icke bedrives, det pris den skattskyldige

kan antagas hava betingat sig

vid sådan försäljning. Skattens belopp

skall ej inräknas i priset. Såsom

beskattningsvärde må icke angivas

pris, som gäller allenast för en mindre

betydande del av den skattepliktiga

försäljningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för en mindre betydande del av den

skattepliktiga försäljningen.

För vara----------i förvärvssyfte.

Det ankommer ■—-------givna stadganden.

6§.

I1. Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet av

den skattepliktiga omsättningen.

Om särskilda — —

2. I deklaration

Avdrag som nyss sagts skall avse

beskattningsvärdet. 2

På särskild

8 §i.

1. Införes skattepliktig vara till

riket av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där

ej annat nedan stadgas, i samband

med tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två

exemplar avlämna en på heder och

samvete avgiven deklaration angående

varans beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande

sådan skattepliktig vara,

som avses i 3 § 2 mom. fjärde stycket.

Beträffande sådan vara skall

den skattskyldige till tullmyndigheten

avlämna skriftlig försäkran i

två exemplar rörande ändamålet med

införseln; dock att sådan försäkran

icke erfordras därest det är uppen
1

Senaste lydelse 1965: 76.

1. Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvikten eller,

i fråga om varor för vilka skatten

utgår i förhållande till varuvärdet,

beskattningsvärdet för de varor

för vilka skattskyldighet inträtt under

den kalendermånad deklarationen

avser.

--kvartal deklarationen avser.

svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagts skall avse

beskattningsvikten i fråga om varor

för vilka skatten utgår efter vikt och

beskattningsvärdet i fråga om varor

för vilka skatten utgår i förhållande

till varuvärdet.

från köparen.

1. Införes skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej

annat nedan stadgas, i samband med

tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar

avlämna en på heder och samvete

avgiven deklaration angående varans

beskattningsvikt eller, i fråga

om vara för vilken skatten utgår i

förhållande till varuvärdet, varans

beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande

sådan skattepliktig vara,

som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket.

Beträffande sådan vara skall

den skattskyldige till tullmyndigheten

avlämna skriftlig försäkran i två

exemplar rörande ändamålet med införseln;

dock att sådan försäkran

icke erfordras därest det är uppen
-

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

(Nuvarande lydelse)

bart att varan införes för annat ändamål

än försäljning eller användning

i förvärvssyfte.

(Föreslagen lydelse)

bart att varan införes för annat ändamål

än försäljning eller användning

i förvärvssyfte.

Bilaga

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas1

Tulltaxe- Varuslag

nummer

ur 17.04

ur 18.06

ur 19.08

ur 21.07

Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao, med undantag av

fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat

i bulk.

Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen innehållande

kakao, med undantag av glass, glassjulver, glasspasta (glassmassa)

och puddingpulver samt pulver, flingor, pastor och flytande

beredningar för framställning av dryck.

Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till övervägande

delen överdragna med choklad.

Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag av

massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser

gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1967: 242.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

5

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1960:258) om utjämningsskatt

å vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 §x.

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251) om

särskild varuskatt, med undantag för

pulver och tabletter som försatts med

socker eller sötningsmedel och äro

avsedda för beredning av läskedrycker;
b)

fondantmassor, pastor och andra

liknande halvfabrikat, innehållande

mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,

i bulk, i tulltaxan den

12 januari 1968 (nr 25) hänförliga

till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.

fastlagsmassa, hänförlig till samma

tulltaxenummer ;

c) wafers och

(Föreslagen lydelse)

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251) om

särskild varuskatt;

b) fondantmassor, pastor och andra

liknande halvfabrikat, innehållande

mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,

i bulk, i tulltaxan den

12 januari 1968 (nr 25) hänförliga

till tulltaxenummer 17.04;

och starköl.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser

gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden för ikraftträdandet.

1

1 Senaste lydelse 1968: 360.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av

vissa bakverk

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel

av vissa bakverk skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1§.

För wafers —

— — vid införsel.

Första stycket gäller ej vara som

är skattepliktig enligt förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild

varuskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 23 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson, Feldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av vissa

punktskatter och anför.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 tillkallade jag

den 20 maj samma år tre sakkunniga1 med uppdrag att se över gällande bestämmelser

på punktskatteområdet i de delar som inte ses över i annat

sammanhang eller som inte nyligen varit föremål för översyn.

Utredningen, som antagit benämningen 1969 års punktskatteutredning,

har den 2 juli 1970 avgivit ett betänkande Översyn av vissa punktskatter —

De materiella reglerna (SOU 1970: 37). Däri redovisas resultatet av en teknisk

översyn av bestämmelserna beträffande den särskilda varuskatten, utjämningsskatten,

försäljningsskatten, pälsvaruskatten, skatten på malt- och

läskedrycker, omsättningsskatten på motorfordon, energiskatten samt skatterna

på bensin, brännolja och gasol. Utredningen har i princip utgått från

att de nuvarande punktskatterna skall behållas och att de skall ge i stort

sett oförändrade intäkter för staten.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,

kommerskollegium, kontrollstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk, statens

vattenfallsverk, Dagligvaruleverantörers förbund, Guldsmedsbranschens

Samorganisation, Guldsmedsmästarnas riksförbund, Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet,

Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Marabou, Motorbranschens

Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska Bryggareföreningen,

Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Cellulosa- och Pappers
1

Departementsrådet Hans Fridolin (tillika ordförande), byråchefen Einar E:son Thulin och

departementssekreteraren Bo Willart.

If-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 17S

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

braksföreningen, Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen,

Svenska Elverksföreningen, Svenska gasföreningen, Svenska kommunförbundet,

Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen,

Svenska Petroleum Institutet, Svenska pälsbranschens centralkommitté,

Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening,

Sveriges Grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation,

Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Lantbruksförbund

och Sveriges Parfymhandlares Riksförbund. Härjämte har

yttranden över betänkandet avgetts av Sveriges Kemiska Industrikontor och

Svenska Teknologföreningen. Kommerskollegium har därjämte överlämnat

yttranden från flertalet handelskammare i landet.

Utredningen konstaterar inledningsvis att dess uppgift inte varit att behandla

de olika punktskatternas vara eller icke vara i skattesystemet eller

att göra några bedömningar beträffande avvägningen av de i sammanhanget

aktuella punktskatterna. Utredningsuppdraget har gällt en teknisk översyn

av bestämmelserna i syfte att undanröja oklarheter och underlätta tillämpningen

och kontrollen av skatterna. I detta primära syfte föreslås ett flertal

ändringar i samtliga de behandlade skatterna. Vissa av dessa ändringsförslag

återverkar även på skatteutfallet, men, framhåller utredningen, detta

kan inte betraktas som annat än av främst tekniska skäl motiverade jämkningar

i punktbeskattningen.

I remissyttrandena har man i ett flertal fall inte nöjt sig med att behandla

enbart de av utredningen föreslagna tekniska ändringarna utan även tagit

upp den principiella frågan om punktskatternas framtida ställning i skattesystemet.

Från företrädare för de av skatterna berörda branscherna har man

allmänt framfört önskemålet om en avveckling av skatterna. Man har i sammanhanget

erinrat om den punktskatteavveckling som förordades av allmänna

skatteberedningen i dess betänkande Nytt skattesystem (SOU 1964:

25) samt om den av årets vårriksdag beslutade allmänna höjningen av mervärdeskatten

till 15 % från den 1 januari 1971.

Med anledning av dessa vid remissbehandlingen framförda önskemål om

en punktskatteavveckling kan jag hänvisa till mina uttalanden i denna fråga

i prop. 1968: 100, i vilken förslaget om eu omläggning av den allmänna varuskatten

till en mervärdeskatt lades fram. Jag framhöll då, att det inkomstbortfall

på ca 500 milj. kr. som en punktskatteavveckling vid den tiden beräknades

medföra måste kompenseras genom andra skatteåtgärder och den

enda möjligheten som härvid stod till buds var att höja den generella indirekta

beskattningen. I valet mellan att höja mervärdeskatten med inemot en

procentenhet, som skulle erfordras, och att bibehålla en i princip oförändrad

punktbeskattning ansåg jag avgörande skäl tala för den sistnämnda lösningen.

Även om skäl kunde åberopas för en avveckling eller modifiering av

vissa punktskatter måste frågan skjutas på framtiden.

Detta uttalande i mervärdeskattepropositionen har alltjämt giltighet. Nå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

9

gon punktskatteavveckling kan i dagens läge inte komma i fråga. Även beträffande

punktskatter, som utredningen funnit vara behäftade med särskilda

olägenheter och problem, måste alltjämt frågan om en avveckling anstå.

Vad nu anförts gör att jag i nuläget ansett mig böra endast ta upp sådana

av utredningen framlagda förslag vars genomförande framstår som särskilt

angelägna från skattetekniska synpunkter. Övriga av utredningen framförda

förslag är det min avsikt att återkomma till senare.

I enlighet härmed tar jag i det följande endast upp frågan om den särskilda

varuskattens utformning beträffande beskattningen av choklad- och

konfektyrvaror. Förslagen härom berör även den s. k. utjämningsskatten

och tullarna på dessa varor.

Den särskilda varuskatten

Gällande ordning m. m.

Skatt enligt förordningen (1941:251) om särskild varuskatt (omtryckt

1960:612; senast ändrad 1969:467) utgår, såvitt gäller choklad- och konfektyrvaror,

på följande varor.

Tulltaxe- Varuslag

nummer

ur 17.04 Choklad- och konfektyrvaror, hänförliga till följande varugrupur

18.06 per:

ur 20.04 choklad, med eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel,

ur 21.07 karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola, pastiller, tabletter,

tuggummi, skumstrutar, kokosbollar och dylika sötsaker, ävensom

sötsaker helt eller delvis utgörande eller innehållande kanderade

eller glaserade frukter, fruktskal eller andra växtdelar

ävensom ersättningsmedel härför, lakrits, innehållande mer än

10 % socker eller med tillsats av annat sötnings- eller smaksättningsmedel

eller föreliggande i utformade figurer, stänger eller

stycken, marsipan, mandelmassa, nougatmassa, s. k. vit choklad

och andra liknande produkter i utformade figurer, stänger eller

stycken,

marmelad och ersättningsmedel härför i utformade figurer,

stänger eller stycken.

Anm. Skatt skall icke utgå för kakao i form av pulver, flingor eller pasta, med

eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel, ej heller för s.k. fastlagsmassa.

ur 17.05 Med socker eller sötningsmedel försatta pulver och tabletter,

ur 21.07 avsedda för beredning av läskedrycker.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Skyldighet att erlägga särskild varuskatt åvilar den som inom landet

yrkesmässigt tillverkar skattepliktig vara för avsalu eller för vidare bearbetning

och den som inför skattepliktig vara till landet. Som tillverkning anses

även omformning, omarbetning och i vissa fall förpackning av skattepliktig

vara, när varan är avsedd att saluhållas i sålunda förändrat skick.

För skattskyldig tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos

beskattningsmyndigheten kontrollstyrelsen, efter årsskiftet 1970/71 riksskatteverket.

Importör kan i särskild ordning bli registrerad som skattskyldig

hos kontrollstyrelsen. För registrerad skattskyldig inträder skattskyldigheten,

när skattepliktig vara levereras till köpare här i landet eller

tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs till kontrollstyrelsen

enligt ett deklarationsförfarande. Vid införsel av annan än

registrerad importör erläggs skatten till tullverket i den ordning som gäller

för tull. Även vid sådan import är dock kontrollstyrelsen slutlig beskattningsmyndighet.

Visar det sig vid granskning att för låg skatt uttagits av

tullverket, kan kontrollstyrelsen påföra den ytterligare skatt som skall utgå
Skatten

utgår fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 % av beskattningsvärdet.

Detta värde är för choklad- och konfektyrvaror varans pris vid försäljning

i större poster till grossist. I beskattningsvärdet inräknas inte den särskilda

varuskatten och inte heller utjämningsskatt eller mervärdeskatt. Ett undantag

från dessa allmänna regler gäller, då annan än registrerad importör inför

skattepliktig vara för omformning, förpackning eller tillverkning av

annan vara eller eljest för annat ändamål än försäljning. Beskattningsvärdet

är då varans tullvärde med tillägg av tull.

För registrerad skattskyldig gäller som huvudregel, att skatt skall redovisas

fortlöpande i deklarationer för varje kalendermånad. Deklaration

skall inges till kontrollstyrelsen inom 45 dagar efter kalendermånadens

utgång. Enligt deklarationen upplupen skatt skall erläggas inom samma

tid som gäller för deklarationsskyldighetens fullgörande. Kontrollstyrelsen

kan dock föreskriva att deklaration skall avse kalenderkvartal. Styrelsen

kan också föreskriva kortare eller längre respittid för skatteredovisningen

(lägst 15 dagar och högst 2 månader).

Även när skatt skall utgå vid införsel tillämpas ett deklarationsförfarande.

Importören skall till tullmyndigheten avge deklaration beträffande importvarans

beskattningsvärde. Vid införsel av vara för omformning eller annan

med tillverkning jämställd åtgärd eller för annat ändamål än försäljning

skall importören i stället för deklaration avge särskild försäkran rörande

ändamålet med införseln.

Förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

är tillämplig på den särskilda varuskatten.

Intäkten av den särskilda varuskatten uppgick för budgetåret 1968/69

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970

till 267 milj. kr. Härav utgjorde 254 milj. kr. kontrollstyrelsens andel och

13 milj. kr. tullverkets. Av kontrollstyrelsens uppbörd föll 155 milj. kr. på

choklad- och konfektyrvaror och 99 milj. kr. på tekniska preparat. För

budgetåret 1969/70 beräknas inkomsten av den särskilda varuskatten till

275 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 285 milj. kr. I beloppen ingår

inte utjämningsskatt.

Vidare utgår en särskild utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror.

Slutligen kan nämnas att fr. o. in. den 1 juli 1968 en särskild avgift tas

ut vid import av biscuits och wafers som innehåller choklad (SFS 1968:

361). Avgiften, som utgår med 2 kr. per kg chokladinnehåll, är avsedd att

motsvara den skattebelastning som den särskilda varuskatten medför på

inhemska sådana varor.

Utredningen

Varuområdet

Utredningen har övervägt endast sådana ändringar av beskattningsområdet

som framstått som särskilt motiverade av rent skattetekniska skäl.

Utredningen diskuterar ett slopande av den nuvarande skattefriheten för

bakverk hänförliga till tulltaxenr 19.08 bl. a. för att åstadkomma större

neutralitet i konkurrensen mellan sötvaror och bakverk. Utredningen finner

dock att detta skulle medföra andra gränsdragningsproblem än de som för

närvarande föreligger och en väsentlig ökning av antalet skattskyldiga. Utredningen

föreslår därför inte någon ändring i detta avseende.

Utredningen anser att fastlagsmassa, som nu är skattefri, bör inrymmas

under beskattningen. Mandelmassor i bulk anses alltjämt böra vara skattefria.

Med bulk avses förpackningar om 1 kg eller mer.

För närvarande gäller undantag från skatteplikt för kakao i form av pulver,

flingor eller pasta. Utredningen föreslår att pulver, flingor, pastor och

flytande beredningar för framställning av dryck skall vara skattefria, men

inte när sådana varor är avsedda för annat ändamål.

Enligt nuvarande bestämmelser föreligger skatteplikt för sötsaker som

utgörs av eller innehåller kanderade eller glaserade frukter, fruktskal eller

andra växtdelar och ersättningsmedel för sådana varor. Vidare föreligger

skatteplikt för sådana med socker eller sötningsmedel försatta pulver och

tabletter som är avsedda för beredning av läskedrycker. Utredningen anser

att angivna varor kan undantas från beskattning med hänsyn till varornas

ringa betydelse.

Utredningen menar att skatteplikten generellt skall gälla varor som är hänförliga

till tulltaxenr 17.04 och 18.06 med exklusivt angivna undantag.

Detta innebär att t. ex. dekorationsblommor och liknande till tårtor, druvsockertabletter

utan smaktillsats, kross av karameller o. d. samt vissa typer

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

av strössel hänförliga till statnr 17.04.907 och 18.06.905 blir skattepliktiga.

Utredningen motiverar utvidgningen av beskattningsområdet med att man

därigenom vinner större enkelhet och klarhet i fråga om avgränsningen av

det skattepliktiga varuområdet.

Utredningen behandlar även frågan om beskattning av sockerfria konfektyrer.

Dessa träffas, på grund av högre råvarupriser än på socker, av en

högre skatt än sockerkonfektyrer och har därför ett sämre konkurrensläge.

Utredningen anser att dessa varor, med hänsyn till att utredningens förslag

om övergång till viktbeskattning minskar de nuvarande nackdelarna, alltjämt

bör omfattas av beskattningen.

Skattef ormen

Utredningen diskuterar utförligt den nuvarande värdeskatten på sötvaror.

Utredningen konstaterar, att värdebeskattningen, trots att kontrollstyrelsen

meddelat kompletterande regler och anvisningar för skattens beräknande,

medför ojämnheter i beskatttningen bl. a. därigenom att den animerar

köpare och säljare till samverkan i syfte att ernå låga beskattningsvärden,

att den på grund av anknytningen till priset vid försäljning till

grossist orsakar svårigheter vid tillämpningen i de fall sådan försäljning

inte förekommer samt att den lett till förändringar av marknadsförhållandena

i branschen. Utredningen kommer till den slutsatsen att en tillfredsställande

lösning av sötvarubeskattningen inte kan åstadkommas med bibehållande

av värdeskatteprincipen. I stället bör enligt utredningen en övergång

ske till en specifik viktskatt. Fördelarna med en sådan beskattning

anses stora. Den möjliggör bättre kontroll, den tar bort möjligheterna att

genom prissättningen nå en lägre skattebelastning och den innebär att en

och samma vara beskattas lika oberoende av produktionsförhållanden, distributionssätt,

integrationsförhållanden etc.

Beskattningsvikten föreslås utgöra varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.

Utredningen har därvid framhållit att en till nettovikten anknuten

skatt måste sättas högre än om även detaljhandelsemballaget inräknas i

beskattningsvikten och att även utjämningsskatten beräknas på varans vikt

inklusive detaljhandelsemballage.

Med ledning av vissa undersökningar kommer utredningen fram till

att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle ge en i stort sett oförändrad

skatteintäkt för staten. Utredningen framhåller att den nuvarande

värdeskatteprincipen innebär, att chokladvarorna, som genomsnittligt är dyrare

än sockerkonfektyrvarorna, drabbas av en hårdare skattebelastning än

de sistnämnda. Utredningen har därför övervägt en differentierad viktskatt,

därvid det enda enligt utredningen realistiska alternativet skulle vara två

skattesatser, en för chokladvaror och en för sockerkonfektyrvaror. Skattesatserna

per kg borde därvid kunna bestämmas till 2 kr. 70 öre för de förstnämnda

och till 1 kr. 80 öre för de sistnämnda. Utredningen förordar dock

främst av skattetekniska skäl en enhetlig viktskatt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Utredningens beräkningar är grundade på statistiskt material angående

produktion, konsumtion m. m. av choklad- och konfektyrvaror samt på en

bearbetning av inhämtat prismaterial rörande dessa varor. Beträffande underlaget

för beräkningarna torde jag få hänvisa till betänkandet varför jag

här endast vill framhålla följande.

Den svenska produktionen av choklad- och konfektyrvaror har under

tiden 1960—1969 ökat från 48 000 ton till 65 700 ton. Endast en mindre del

av produktionen exporteras. Exportandelen har dock stigit från ca 3,5 % år

1960 till ca 7 % år 1968. Av exporten sistnämnda år på ca 4 700 ton gick ca

60 % till EFTA-länder.

Importen har ökat mycket kraftigare än den inhemska produktionen och

har sedan år 1960 mer än tredubblats. Särskilt markant är importökningen

för chokladvaror, från 650 ton år 1960 till ca 5 000 ton år 1968. Detta innebär

att importvarornas andel av konsumtionen av chokladvaror stigit från

2,6 % till 13,6 %. Beträffande sockerkonfektyrer, som svarar för över två

tredjedelar av den samlade importen av choklad- och konfektyrvaror, var

den kvantitativa importandelen redan år 1960 så hög som 15,1 % av konsumtionen

och har därefter stigit till 26,6 %. För hela choklad- och konfeklyrvaruområdet

tillhopa steg importandelen från 9 % till 20,3 % under

perioden. Importen kommer i huvudsak från EFTA-länder.

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror har ökat från 50 800 ton

år 1960 till ca 76 500 ton år 1968, dvs. en ökning med 50 %. För första

gången sedan år 1963 kan viss konsumtionsminskning konstateras för år

1968. Den faller helt på chokladvaruområdet, medan konsumtionen av sockerkonfektyrer

närmast visar en stagnation.

Av den totala konsumtionen av skattebelagda sötsaker faller ca 51 % på

sockerkonfektyrer och 49 % på chokladvaror. Andelen sockerkonfektyrer

är relativt hög i Sverige jämfört med förhållandena i flertalet övriga västeuropeiska

länder.

Restitution av skatt vid export

Enligt gällande regler får särskild varuskatt som erlagts för råvaror och

halvfabrikat som ingår i varuskattebelagda färdigvaror dras av i skatteredovisningen

till kontrollstyrelsen. Ingår råvara eller halvfabrikat i en icke

skattebelagd färdigvara saknas denna avdragsmöjlighet. För att åstadkomma

samma skattebelastning på importerade varor som på varor tillverkade

inom landet utgår en särskild avgift om 2 kr. per kg chokladinnehåll på

biscuits och wafers hänförliga till tulltaxenr 19.08. Utredningen anser det

skäligt att särskild varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat som ingår

i skattefria varor som exporteras skall kunna restitueras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Prover och gåvor m. m.

För närvarande utgår inte skatt när vara som tillverkats inom landet eller

införts till landet av registrerad importör tas i anspråk utan vederlag som

gratisprov, gåva eller för privat bruk av den skattskyldige. Däremot föreligger

skattskyldighet även för prover och gåvor när skatten skall erläggas

vid import.

Utredningen föreslår att gratisprover, gåvor och privat utnyttjade varor

skall beskattas med hänsyn dels till de svårigheter som föreligger att hålla

utlämningen av prover och gåvor under kontroll, dels till att det är angeläget

att jämställa skattebeläggningen vid import och vid leverans från tillverkare

och registrerad importör i detta hänseende.

Beskattningen i andra nordiska länder

Utredningen har undersökt beskattningen av sötvaror i Danmark, Finland,

Norge och Island.

I Danmark är choklad- och konfektyrvaror belagda med särskild skatt.

Denna lades om den 1 februari 1969 från en kombinerad vikt- och värdeskatt

till en ren viktskatt. Skattesatsen är 6 dkr. per kg och utgår på varans nettovikt.

Vid sidan av denna skatt utgår en råvaruskatt på kakaobönor, mandel,

nötter in. fl. varor vid införsel för annat ändamål än tillverkning av skattepliktiga

choklad- och konfektyrvaror. Vid import av biscuits, wafers och liknande

varor utgår en ”daekningsafgift” för i varan ingående choklad.

Branschen hade förordat en övergång till en ren viktbeskattning. I regeringsförslaget

avvisades eu differentierad viktbeskattning med hänsyn till

svårigheterna att avgränsa olika skattepliktiga varor. Det ansågs även rimligt

att mildra den höga beskattningen av de relativt dyrare chokladvarorna.

Därmed skulle också önskemål från utvecklingsländerna bil tillgodosedda.

I Finland utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är

utformad som en viktskatt, baserad på varans nettovikt, och utgår med differentierade

skattesatser. Skatten tas ut i producent- och importörledet. Vid

skatteredovisningen får inhemsk producent dra av ett belopp motsvarande

skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris på för tillverkningen

av skattepliktiga varor använda jordbruksvaror. Denna avdragsrätt

utgör en motsvarighet till det svenska systemet med råvaruprisutjämning.

I Norge utgår punktskatt på choklad- och konfektyrvaror. Vid ingången

av 1970 lades skatten om till en viktskatt med enhetlig skattesats om 5 nkr.

per kg, räknat på nettovikten. Omläggningen innebar totalt sett viss skattesänkning

i förhållande till tidigare värdeskatt. En enhetlig viktskatt beräknades

medföra eu höjd beskattning av sockerkonfektyrerna, men det ansågs

inte möjligt att finna entydiga och praktiskt tillämpliga kriterier för att

skilja dessa varor från chokladvarorna.

Utöver nämnda skatt utgår i Norge en särskild skatt på chokladinnehållet

i importerade biscuits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

1 Island utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är

utformad som en ren viktskatt.

Remissyttrandena

Varuområdet

Den av utredningen föreslagna utformningen av varuområdet har i allmänhet

godtagits av remissinstanserna.

Generaltullstyrelsen framhåller, att enligt utredningens förslag kommer

chokladpuddingar, chokladsås, chokladpasta och flytande chokladberedningar

att vara skattepliktiga, de två sistnämnda varorna när de inte är avsedda

för framställning av dryck. Styrelsen anser att matvaror principiellt

bör vara skattefria och föreslår därför att chokladsås och chokladpuddingar

i likhet med övriga efterrätter undantas från skatteplikt. För skattefrihet för

övriga varor som innehåller choklad talar enligt styrelsen att behovet av

chokladutjämningsavgift på biscuits och wafers som innehåller choklad

därvid kan bortfalla. Som en förutsättning härför gäller dock enligt styrelsen

att även blockchoklad i förpackningar över 1 kg undantas från skatteplikt.

Denna vara används i huvudsak för tillverkning av andra varor. Är

dessa skattepliktiga kommer de att träffas av den särskilda varuskatten. Är

de däremot skattefria bör de enligt styrelsens mening inte heller träffas av

den skatt som för närvarande belastar i slutprodukten ingående råvaror eller

halvfabrikat. Avslutningsvis framhåller styrelsen att biscuits och wafers

med heltäckande chokladöverdrag och med mellanlägg av kräm eller dylikt

tulltaxeras enligt nr 18.06 och därmed är skattepliktiga. Enligt vad som numera

har framkommit efter överläggningar vid tullsamarbetsrådet i Bryssel

synes sådana varor med tunnare chokladöverdrag böra hänföras till nr

19.08, varigenom de skulle bli skattefria. Styrelsen finner det lämpligt att i

detta sammanhang överföra dessa varor till tulltaxenr 19.08.

Kontrollstyrelsen godtar utredningens förslag i fråga om det skattepliktiga

varuområdet med endast den ändringen att chokladpuddingar bör vara

skattefria.

Svenska Choklad- och Iionf ektyr fabrikant föreningen godtar också utredningens

förslag utom i fråga om strössel. Denna vara är huvudsakligen en

hushållsartikel och bör därför inte beläggas med särskild varuskatt.

Skattef ormen

Den av utredningen föreslagna övergången från värdebeskattning till viktbeskattning

har med ett undantag vunnit anslutning hos remissinstanserna.

Däremot går meningarna isär beträffande förslagets utformning med en

enhetlig skattesats för alla varor. Dessutom anförs olika meningar om storleken

av skattesatsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Kommerskollegium ifrågasätter, om fördelarna med en övergång till viktbeskattning

är så stora att de uppväger nackdelarna i form av troliga omstruktureringar

av försäljningens sammansättning med därav följande effekter

i produktionsledet. Kollegiet menar att alternativet med en värdeskatt

i detaljhandelsledet borde utredas närmare. Eftersom skatten därvid

skulle utgå på priset vid försäljning till konsument skulle varornas relativa

priser inte förändras. En sådan utformning av beskattningen skulle alltså

lämna konsumtionens sammansättning opåverkad.

Av övriga remissinstanser uttalar sig generaltullstgrelsen, Dagligvaruleverantörers

förbund, Aktiebolaget Marabou, Skånes handelskammare samt

Sveriges Kemiska Industrikontor för en enhetlig viktskatt liksom kommerskollegium,

för det fall viktbeskattning införs. Kontrollstyr elsen anför att en

övergång till en enhetlig viktskatt gynnar chokladvarorna på sockerkonfektyrernas

bekostnad. Detta medför dock endast att den gynnade position

sockerkonfektyrerna haft vid värdebeskattningen går förlorad. Något rationellt

skäl för att beskattningen på sötvaruområdet bör vara anordnad så att

den gynnar någon av huvudgrupperna inom området torde inte föreligga.

Vägande skäl bör därför inte kunna anföras mot att beskattningen på området

ges den i konknrrenshänseende mera neutrala verkan som en enhetlig

viktskatt har. Det är dessutom uppenbart, menar styrelsen, att en differentierad

viktskatt skulle bli väsentligt svårare att administrera och kontrollera

än en enhetlig viktskatt.

Enligt Skånes handelskammare talar såväl praktiska som internationella

aspekter för införande av en enhetlig viktskatt.

Kooperativa förbundet och Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen

förklarar sig kunna godtaga en enhetlig viktskatt endast om skattesatsen

bestäms till högst 1 kr. 80 öre per kg. Svensk Industriförening redovisar

samma ståndpunkt men sätter gränsen för en acceptabel skattesats

vid 1 kr. 50 öre per kg. Som skäl härför anförs bl. a. att sockerkonfektyrer

tillverkas inom landet av ett större antal huvudsakligen mindre företag, som

endast undantagsvis tillverkar även chokladvaror, under det att chokladvaror

tillverkas av ett mindre antal huvudsakligen större företag, vilka också

tillverkar sockerkonfektyrer. En enhetlig viktskatt med en skattesats enligt

utredningens förslag skulle medföra svårigheter för de mindre företag

som tillverkar endast eller huvudsakligen sockerkonfektyrer.

Sveriges Grossistförbund och handelskamrarna i Göteborg, Borås och

Karlstad uttalar sig för en differentierad viktskatt. I likhet med övriga remissinstanser

har man därvid utgått från att den differentiering som kan

komma i fråga är en uppdelning på två skattesatser, en högre för chokladvaror

och en lägre för sockerkonfektyrer. Grossistförbundet anser att skattesatserna

bör bestämmas till 2 kr. 50 öre per kg för chokladvaror och 1 kr.

50 öre per kg för sockerkonfektyrer. Som skäl härför anförs att en enhetlig

viktskatt skulle medföra en omstrukturering av marknaden, medan de av

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition nr 178 år 1970

förbundet föreslagna skattesatserna skulle åstadkomma mycket få förändringar

i marknadsstrukturen. Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad

anför att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle få en i hög

grad konsumtions- och produktionsstyrande effekt. Prisskillnaden mellan

chokladvaror och sockerkonfektyrer är för stor för att det skall vara möjligt

att med en enhetlig viktskatt undvika en sådan styrande effekt.

Endast kontrollstyrelsen accepterar utredningens förslag om en enhetlig

skattesats av storleken 2 kr. 20 öre per kg. Generaltullstyrelsen föreslår att

skattesatsen bestäms till 2 kr. per kg under det att Dagligvaruleverantörers

förbund och Skånes handelskammare förordar skattesatsen 1 kr. 80 öre

per kg. Generaltullstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att den

särskilda utjämningsskatten på wafers och biscuits enligt tulltaxenr 19.08

utgår med 2 kr. per kg. Eftersom skatten vid tillverkning inom landet och

vid import bör vara lika stor får en anpassning ske av utjämningsskatten

eller den särskilda varuskatten. Styrelsen ifrågasätter om det inte är lämpligare

att avrunda den särskilda varuskatten nedåt till 2 kr. per kg.

Utredningens förslag, att som beskattningsvikt skall räknas varans vikt

inklusive konsumentförpackning eller annat motsvarande emballage accepteras

av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Praktiska skäl åberopas

för detta ställningstagande. Kontrollstyrelsen pekar härvid på att utjämningsskatten

utgår på varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.

Övriga remissinstanser är kritiska mot utredningens förslag på denna

punkt. Som skäl mot utredningens förslag anförs bl. a., att enligt förslag till

ny livsmedelsstadga nettovikt skall anges på förpackningen i det fall nettovikten

uppgår till 25 g, att betydande kvantiteter varor fortfarande förpackas

i sitt slutliga emballage i detaljhandeln, att betydande kvantiteter varor

importeras i bulk och förpackas inom landet, att skatten bör träffa chokladoch

konfektyrvarorna och inte presentförpackningar och liknande, att man

för statistiska ändamål använder nettovikten samt att skatten utgår på varans

nettovikt i Danmark, Norge och Finland. Av nämnda skäl förordas en

skatt efter nettovikt.

Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen anför att det av utredningens

författningsförslag använda uttrycket ”konsumentförpackning eller annat

motsvarande emballage” kan missförstås. I stället föreslås, att sådant emballage

med vilket vara säljes eller brukar saluföras i detaljhandeln skall inräknas

i beskattningsvikten.

Restitution av skatt vid export

Utredningens förslag i detta avseende accepteras av remissinstanserna.

Generaltullstyrelsen och Sveriges Kemiska Industrikontor ifrågasätter dock

om särskild varuskatt över huvud skall belasta skattefria varor som innehåller

skattebelagda råvaror eller halvfabrikat. Som skäl för uppfattningen

att den särskilda varuskatten inte bör träffa sådana varor anförs att skatte
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 178 år 1970

belastning i detta fall rubbar konkurrensneutraliteten i förhållande till importen

om man inte vidtar särskilda anordningar i form av utjämningsavgifter

eller dylikt. Sådana anordningar kan dock enligt generaltullstyrelsen

inte göras så omfattande och utförliga att snedvridning helt undanröjs.

Prover och gåvor

Utredningens förslag att prover och gåvor skali beskattas avvisas i allmänhet.

Kontrollstgrelsen anför att utlämnande av prover och gåvor av

choklad- och konfektyrvaror torde förekomma i ringa omfattning och att

riksskattenämnden i fråga om mervärdeskatt funnit att sådan skatt inte

skall redovisas för varor som utdelas i reklam- eller demonstrationssyfte

eller som i vissa fall överlämnas som gåvor. Den särskilda varuskatten är till

sin natur i likhet med mervärdeskatten en omsättningsskatt. I den mån

principiella beskattningsfrågor av likartad karaktär uppkommer inom de

båda beskattningsområdena synes frågorna böra bedömas lika.

Även Skånes handelskammare, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Marabou,

Svenska Choklad- och Konfektgrfabrikantföreningen och Sveriges

Grossistförbund motsätter sig att prover och gåvor beskattas.

Handels kamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad förklarar däremot att

de i princip inte har någon invändning mot att prover och gåvor beskattas.

Utjämningsskatten

Gällande ordning

Enligt förordningen (1960:258) om utjämningsskatt (senast ändrad

1969: 716) utgår särskild skatt på sådana choklad- och konfektyrvaror som

är belagda med särskild varuskatt med undantag dock för pulver och tabletter

för framställning av läskedrycker. Vidare utgår utjämningsskatt på

fondantmassor och liknande halvfabrikat med mindre än 80 % sötningsmedel,

s. k. fastlagsmassa, biscuits, wafers, mellanöl (Öl av typ B) och starköl.

Denna skatt har tillkommit av speciella skäl som huvudsakligen sammanhänger

med vår anslutning till EFTA. De varor som omfattas av utjämningsskatten

räknas samtliga som industrivaror i EFTA-hänseende.

Detta innebär att tullarna på dessa varor gradvis avvecklats i fråga om

handelsutbytet mellan EFTA-länderna. Däremot ingår de vid tillverkningen

använda jordbruksråvarorna inte i EFTA:s tullavvecklingsprogram. Eftersom

priserna på dessa jordbruksvaror är olika i olika EFT A-länder, skulle tillverkarna

av ifrågavarande färdigvaror i länder med en hög prisnivå, t. ex.

Sverige, komma i ett sämre konkurrensläge än tillverkare i länder med lägre

råvarupriser. Med anledning härav infördes i Sverige samtidigt med att tullavvecklingen

i EFTA påbörjades ett system med råvaruprisutjämning. Sy
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

stemet går ut på att tillverkarna av bl. a. de nu aktuella färdigvarorna får

sina viktigaste jordbruksvaror till världsmarknadspris.

Tekniskt sker prisutjämningen på så sätt att tillverkarna, som köper sina

råvaror till ordinarie priser, vid redovisningen av utjämningsskatt till staten

får dra av ett belopp beräknat på den faktiska råvaruförbrukningen enligt

av jordbruksnämnden fastställda prisutjämningsbelopp per 100 kg. I princip

motsvarar utjämningsbeloppen införselavgiften. För mellanöl och starköl

har dock avdraget fastställts till visst belopp per liter färdigvara, eftersom

råvaruförbrukningen är tämligen konstant för dessa varor.

I fråga om skattskyldighet, uppbörd m. m. gäller i stort sett samma bestämmelser

för utjämningsskatten som för den särskilda varuskatten. Beträffande

mellanöl och starköl som införs till riket uppbärs skatten dock

alltid av tullverket.

Skattesatserna är för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och

wafers 60 öre per kg, för fondantmassor och liknande samt fastlagsmassa

35 öre per kg, för mellanöl 5 öre per liter och för starköl 6 öre per liter. I

beskattningsvikten ingår även vikten av det emballage i vilket varan saluhålls

(detaljhandelsemballaget).

Intäkten av utjämningsskatten uppgick budgetåret 1968/69 till drygt 73

milj. kr. Härav föll inemot 62 milj. kr. på choklad- och konfektyrvaror samt

biscuits och wafers, drygt 2 milj. kr. på fondantmassor o. d. och inemot 10

milj. kr. på mellanöl och starköl. Prisutjämningsbidragen uppgick samma

budgetår till drygt 76 milj. kr.

Utredningens överväganden och förslag

Utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror är i princip anknuten

till skatteplikten enligt förordningen om särskild varuskatt. Utredningen förutsätter

att anknytningen bibehålls. Härav följer att den föreslagna utvidgningen

av beskattningsområdet för den särskilda varuskatten till att omfatta

även varor med stat. nr 17.04.907 och 18.06.905 medför att dessa varor även

beläggs med utjämningsskatt och att råvaruprisutjämning bör ges för dessa

varor. Det motsatta gäller de sötsaker under tulltaxenr 20.04 som utredningen

föreslår skall undantas från särskild varuskatt. De föreslagna undantagen

från särskild varuskatt för pulver och tabletter för framställning av läskedrycker

gäller varor som redan är undantagna från utjämningsskatt.

Fastlagsmassa är belagd med utjämningsskatt enligt den lägre skattesats

som gäller för halvfabrikat i bulk under tulltaxenr 17.04. Skattsatsen för

dessa varor är 35 öre per kg. Som en följd av den föreslagna beskattningen

av fastlagsmassa enligt förordningen om särskild varuskatt bör denna vara

i förpackningar under 1 kg beläggas med samma utjämningsskatt som varuskattebelagda

sötsaker i allmänhet, dvs. med 60 öre per kg.

Utredningen har övervägt att låta utjämningsskatten ingå i den särskilda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

varuskatten. Med hänsyn till att utjämningsskatt utgår även på andra varor

än sådana som omfattas av den särskilda varuskatten, t. ex. wafers, bisquits

och Öl, skulle en sådan lösning inte ge några praktiska fördelar, särskilt som

ändringar i utjämningsskattens storlek inte har något samband med uttaget

av särskild varuskatt. Övervägande skäl talar därför enligt utredningen för

att utjämningsskatten för samtliga varor alltjämt regleras i en särskild författning.

Härav följer att förordningen om utjämningsskatt vid ett genomförande

av förslagen beträffande den särskilda varuskatten behöver ändras

på några punkter.

Ändringarna i det skattepliktiga varuområdet föranleder även vissa konsekvensändringar

i tulltaxan (1968:25) beträffande tulltaxenr 17.04 och

18.06 där f. n. varor för vilka utjämningsskatt inte utgår är belagda med

högre tull. Sålunda bör uppdelningen i underpositionerna 17.04 B på varor belagda

med utjämningsskatt och andra varor kunna slopas, enär samtliga till

denna position hänförliga varor föreslås bli beskattade. Vad gäller underpositionerna

18.06 B 1—2 föreslår utredningen, att de varor som undantas

från beskattning (pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning

av dryck) specificeras under position 18.06 B och att en ny underposition

18.06 C får omfatta utjämningsskattebelagda varor.

Remissyttrandena

Utredningens förslag beträffande utj ämningsskatten godtas av remissinstanserna.

Kontrollstgrelsen föreslår dock i likhet med vad styrelsen anfört

beträffande den särskilda varuskatten att någon ändring beträffande definitionen

av beskattningsvikten inte genomförs.

Departementschefen

Den särskilda varuskatten

Punktskatteutredningen har beträffande den här behandlade beskattningen

av choklad- och konfektyrvaror inom den särskilda varuskattens ram föreslagit

vissa ändringar i beskattningsområdet, en omläggning av beskattningsformen

till en beskattning efter vikt och en utvidgad beskattning av skattepliktiga

varor som används för prover och gåvor. Vidare har utredningen

uttalat sig för en möjlighet till restitution av särskild varuskatt som belastar

ej varuskattebelagda exportvaror.

Varuområdet

Utredningen föreslår att beskattningsområdet begränsas till konfektyrer,

choklad och chokladvaror hänförliga till tulltaxenr 17.04, 18.06 och 21.07

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

21

med för varje varuslag specifikt angivna undantag. I jämförelse med nuvarande

beskattningsområde innebär förslaget, att skatteplikten slopas för pulver

och tabletter för beredning av läskedrycker (ur tulltaxenr 17.05 och

21.07) och för kanderade frukter o. likn. (ur tulltaxenr 20.04), medan skatteplikt

införs för bl. a. dekorationsblommor o. likn. för tårtor, vissa druvsockertabletter,

vissa typer av strössel, kross av karameller samt s. k. fastlagsmassa.

Nuvarande undantag för mandelmassa och annan jämförlig massa i

bulk, d. v. s. i förpackning över 1 kg. föreslås bibehållen. En utvidgning av

undantaget till att omfatta även massor med chokladinnehåll i bulk avvisas

av utredningen, bl. a. med hänsyn till att blockchoklad anses böra omfattas

av beskattningen.

Mot förslagen i denna del har vid remissbehandlingen framförts endast de

invändningarna, att skattefrihet alltjämt bör föreligga för strössel och att

undantag från beskattning bör göras för choldadsås, färdiga chokladpuddingar

o. likn. och för blockchoklad. Som skäl härför har framhållits att dessa

varor har karaktär av matvaror eller råvaror för tillverkning av andra varor.

Den av utredningen föreslagna utformningen av beskattningsområdet är

enligt min mening välgrundad. Den erbjuder en klarare avgränsning av det

skattepliktiga varuområdet och samtidigt en markantare begränsning av beskattningen

till konfektyr- och chokladvaruområdet. Jag biträder förslaget.

Som tidigare nämnts har generaltullstyrelsen framhållit att biscuits och

wafers med mellanlägg av kräm eller dylikt bör överföras från tulltaxenr

18.06 till 19.08 även om varorna har tunnare chokladöverdrag. Vid en sådan

tulltaxering skulle dessa varor bli skattefria med den nuvarande utformningen

av det skattepliktiga området. Den ändrade klassificeringen i tullhänseende

kommer att genomföras den 1 januari 1971. Med hänsyn till att det

här är fråga om varor som direkt konkurrerar med chokladvaror anser jag

emellertid inte att ändrad klassificering skall medföra att varorna blir fria

från särskild varuskatt. Jag förordar därför, att i förteckningen över skattepliktiga

varor inryms nyssnämnda slag av biscuits och wafers hänförliga till

tulltaxenr 19.08. Detta betyder en oförändrad skatteplikt på detta område.

Samtidigt härmed bör dessa varor undantas från avgiftsplikt enligt förordningen

(1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.

Skattef ormen

Den väsentligaste ändringen i fråga om choklad- och konfektyrvarubeskattningen

är utredningens förslag att ersätta den nuvarande värdebeskattningen

med en beskattning efter vikt. Utredningen föreslår härvidlag en enhetlig

viktbeskattning med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg och med varans

vikt inklusive detaljhandelsemballage som beskattningsvikt.

Förslaget om övergång till viktbeskattning har fått allmän anslutning vid

remissbehandlingen, men meningarna är delade beträffande viktskattens utformning.

Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen biträder förslaget om en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kangl. Maj:ts proposition nr 17S år 1970

enhetlig viktskatt, varvid dock generaltullstyrelsen förordar att skattesatsen

bestäms till 2 kr. per kg för att inte skatten skall överstiga den särskilda utjämningsavgift

om 2 kr. per kg som utgår på chokladinnehållet i vissa importvaror.

Även vissa företrädare för branschintressena förordar en enhetlig

viktskatt under den bestämda förutsättningen att skattesatsen sätts lägre än

den utredningen beräknat för ett oförändrat skatteutfall. Skattesatser om

1 kr. 50 öre eller 1 kr. 80 öre har därvid förordats. Andra företrädare för

branschintressena förordar däremot en differentierad viktskatt med lägre

skattesats för sockerkonfektyrer än för chokladvaror. Som skäl härför åberopas

att en sådan skattesatsdifferentiering skulle stå i bättre överensstämmelse

med den nuvarande värdeskatten. Vid remissbehandlingen har dessutom

invändningar rests mot förslaget att beskattningsvikten skall utgöras

av varans vikt inklusive detaljhandelsemballage. Skatten anses i stället böra

utgå efter varans nettovikt.

Jag kan helt ansluta mig till utredningens uppfattning att erfarenheterna

från tillämpningen klart visar behovet av en omläggning av sötvarubeskattningen

till en beskattning efter vikt. Jag delar också utredningens uppfattning,

att en enhetlig viktbeskattning erbjuder tekniska fördelar. Mot en enhetlig

viktskatt i enlighet med utredningens förslag har främst anmärkts, att

den gynnar chokladvarorna och missgynnar sockerkonfektyrerna med hänsyn

till att de senare har allmänt sett lägre priser än chokladvarorna och

därför också har lägre skattebelastning i nuvarande värdeskattesystem. Jag

vill dock här peka på att utredningen med stöd av inhämtade prisuppgifter

kunnat visa, att den dominerande delen av inom landet tillverkade chokladvaror

och sockerkonfektyrer faller inom samma prisområde. Detta förhållande

utgör enligt min mening ett starkt skäl för en enhetlig viktskatt

även om en sådan skatt ofrånkomligen leder till en skatteskärpning för de

prisbilligare sockerkonfektyrerna och en skattelindring för de dyrare chokladvarorna.

Sådana verkningar undgår man för övrigt inte heller vid en

differentierad viktbeskattning.

Utredningen har därjämte kunnat hänvisa till att man såväl i Danmark

som Norge gått över till enhetliga viktskatter på choklad- och konfektyrvaror

och att man därvid av skattetekniska skäl avvisat tanken på en skattesatsdifferentiering.

Det bör härvid även beaktas att skattesatserna i dessa

länder är väsentligt högre än den av utredningen med utgångspunkt från

oförändrade skatteintäkter föreslagna skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg.

Med hänsyn till vad nu anförts och med beaktande dessutom av de praktiska

tillämpningsproblem som är förknippade med en differentierad viktskatt

anser jag övervägande skäl talar för en enhetlig viktskatt.

Kvar står emellertid att vissa remissinstanser förordat en enhetlig skatt under

den bestämda förutsättningen att skattesatsen bestäms till lägre belopp

än vad utredningen föreslagit. Som tidigare nämnts har härvid framförts

förslag om skattesatserna 1 kr. 50 öre, 1 kr. 80 öre och 2 kr. En justering av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

skattesatsen till något av dessa belopp skulle leda till minskade statsintäkter,

såvida inte den sänkta skatten medför sänkta priser som i sin tur leder

till ökad efterfrågan. Jag ställer mig dock tveksam till en sådan verkan av

en nedjustering av skattesatsen.

Ett annat skäl för en sådan åtgärd skulle vara att man därmed får en

bättre avvägning av skatten på sockerkonfektyrerna till den nuvarande beskattningen

efter värde av dessa varor. Följden skulle emellertid samtidigt

bli en ännu gynnsammare beskattning av de dyrare chokladvarorna. Ett tillgodoseende

av önskemålen att i möjlig mån anpassa viktbeskattningen till

skattebelastningen enligt det gällande värdeskattesystemet borde därför i

stället, vilket också framhållits av vissa remissinstanser, leda fram till en

differentierad beskattning med en högre skattesats för chokladvarorna och

en lägre för konfektyrvarorna. En sådan utformning av viktskatten har jag

dock redan ansett mig böra avvisa.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört och eftersom det inte finns något utrymme

för skattesänkningar i nuvarande statsfinansiella läge förordar jag att en

enhetlig viktskatt införs med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg. Detta innebär

också att jag ansluter mig till utredningens förslag att i beskattningsvikten

även skall inräknas detaljhandelsemballaget, varmed avses den konsumentförpackning

eller det motsvarande emballage vari varan av den skattskyldige

tillhandahålls för direkt konsumentförsäljning i detaljhandeln. Beskattningsvikten

blir därmed densamma som för den särskilda utjämningsskatten.

Även det förhållandet att frågan gäller en omläggning från värdeskatt,

enligt vilken emballagekostnaderna ingår som en del i priset och därmed i

beskattningsvärdet, till en viktskatt motiverar enligt min mening att vikten

av detaljhandelsemballaget skall inräknas i beskattningsvikten. I detta sammanhang

vill jag tillägga, att den bestämning av beskattningsvikten som redan

gäller för utjämningsskatten bör tills vidare kunna tillämpas för den

särskilda varuskatten på sötvaror.

Övriga frågor.

Som tidigare nämnts ingår i utredningens förslag även en beskattning av

prover och gåvor. Detta förslag har avvisats av ett flertal remissinstanser.

Med hänsyn härtill och eftersom denna fråga synes ha särskild betydelse i

fråga om den särskilda varuskatten på tekniska preparat, anser jag att ett

ställningstagande i frågan bör anstå. Däremot vill jag redan nu ansluta mig

till utredningens uttalande att restitution bör kunna medges för särskild

varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat för framställning av ej

varuskattepliktiga exportvaror, t. ex. skatt på choklad som använts för tillverkning

av biscuits och wafers för export. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att

utfärda föreskrifter härom.

En omläggning av konfektyr- och chokladvarubeskattningen i enlighet

med det anförda bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Den lämpligaste

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

tidpunkten bör vara den 1 januari 1971, eftersom en omläggning då skulle

sammanfalla med den allmänna höjning av mervärdeskatten som beslöts

av vårriksdagen. I skrivelse som inkommit till finansdepartementet från

Svensk industriförening har framhållits, att ett beslut av höstriksdagen

om den här behandlade omläggningen av sötvarubeskattningen skulle komma

för sent för ett genomförande redan från instundande årsskifte. Föreningen

framhåller att omläggningen kräver omställningar av produktionen,

anskaffning av nytt emballage o. s. v. Härför behöver producenterna

längre tid på sig och föreningen anser att omläggningen inte kan genomföras

tidigare än den 1 juli 1971.

Jag är medveten om att övergången till en viktbeskattning kräver olika produktionstekniska

åtgärder och att det därför behövs viss förberedelsetid. De

tekniska åtgärderna bör dock kunna lösas under den tid som återstår fram

till årsskiftet och jag har även erfarit att föranstaltningar på sina håll redan

vidtagits för att klara av en övergång till viktbeskattning den 1 januari

1971. Jag förordar därför att den föreslagna omläggningen av sötvarubeskattningen

genomförs med verkan fr. o. m. nämnda dag.

Utjämningsskatten

I fråga om den särskilda utjämningsavgiften, som utgår på bl. a. varuskattebelagda

choklad- och konfektyrvaror, föreslår utredningen samma

ändringar i beskattningsområdet som i den särskilda varuskatten och i

samband härmed anpassning av råvaruprisutjämningen till de nya förhållandena.

Vidare bör en anpassning av skattesatsen för fastlagsmassa i förpackningar

under 1 kg genomföras till den skattesats som gäller för sötsaker

i allmänhet. Utredningens förslag i denna del har allmänt accepterats vid

remissbehandlingen. Jag ansluter mig också till förslaget och förordar härav

betingade ändringar i utjämningsskatten med verkan fr. o. in. den 1 januari

1971. Som jag redan framhållit har jag funnit det i detta sammanhang

onödigt att ändra den för beskattningen gällande definitionen av beskattningsvikten.

Vidare förordar jag att råvaruprisutjämning ges i enlighet med

utredningens förslag.

Som utredningen påpekat medför ändringarna i beskattningsområdet

vissa konsekvensändringar i tulltaxan. Jag förordar att dessa ändringar genomförs

och att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att ändra tulltaxan i

enlighet med utredningens förslag med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

25

Hemställan

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (19M: 251) om särskild varuskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt

å vissa varor,

3) förordning om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel

av vissa bakverk,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga förordade ändringar i tulltaxan

(1968: 25) och att utfärda föreskrifter för förordad restitution av särskild

varuskatt i fråga om viss export,

dels medge att ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

utbetalas bidrag till täckande av kostnaderna för det utökade prisutjämningsförfarande

som förordats.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 5 7 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1970:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen s. 1 i texten
  2. BevU 1970:62 Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen s. 1 i texten