Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)

1970-10-30 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:184, Med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

1

Nr 184

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:

521); given Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

(1954: 521).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att tillståndsgivningen och kontrollen av rättigheter

att utskänka rusdrycker helt läggs på länsstyrelserna. Systembolaget

AB skall därefter inte ha någon befattning med utskänkningsfrågor. Ändringarna

är avsedda att gälla från den 1 juli 1971. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 184

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)

Härigenom förordnas i fråga om rusdrycksförsäljningsförordningen

(1954: 521)1,

dels att 24, 29, 30, 33, 60 och 74 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 6 § 1 mom., 9 § 4 mom., 11 §, 12 § 3 mom., 18 §, 44 § och 63 § 2

mom. ordet ”kontrollstyrelsen” skall bytas ut mot ”riksskatteverket”,

dels att 13, 14, 22, 25, 27, 28, 32, 34—36, 39—41 §§, 42 § 1 mom., 43 och

45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 2 och 3 mom., 52 § 2 mom., 53, 57, 61, 62 och 64 §§

skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 inom., av

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 §.

Rätt till-----—----godkänt (detaljhandelsbolag).

Detaljhandelsbolaget må------till utminutering.

Riket skall vara indelat i detaljhandelsdistrikt,

vart och ett under

ledning av en av bolaget utsedd distriktschef.

Till bolaget skall i varje län finnas

anknuten en rådgivande nämnd, som

skall avgiva yttrande i frågor angående

försäljning av rusdrycker enligt

vad nedan sägs.

Närmare bestämmelser------6 kap.

14 §.

Detaljhandelsbolaget äger efter hörande

av den rådgivande nämnden

besluta angående utminuteringsställenas

antal och förläggning.

Utminuteringsställe där spritdrycker

tillhandahållas må dock ej finnas

annorstädes än i stad, köping eller

municipalsamhälle med minst

femtusen invånare. 1 2

Detalj handelsbolaget äger efter hörande

av länsnykterhetsnämnden besluta

angående utminuteringsställenas

antal och förläggning.

Utminuteringsställe där spritdrycker

tillhandahållas må dock ej finnas

annorstädes än i tätort med

minst femtusen invånare.

1 Senaste lydelse av

30 § 1957: 212

74 § 1969: 777.

2 Senaste lydelse 1957: 212.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 184 år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

Konungen eller, efter Konungens

förordnande, kontrollstyrelsen äger

medgiva undantag från bestämmelserna

i andra stycket, när särskilda

skäl därtill äro.

(Föreslagen lydelse)

Konungen eller, efter Konungens

förordnande, riksskatteverket äger

medgiva undantag från bestämmelserna

i andra stycket, när särskilda

skäl därtill äro.

22 §.

För rätt till utskänkning erfordras För rätt till utskänkning erfordras

tillstånd, där ej nedan annorlunda tillstånd.

stadgas.

Tillstånd meddelas detaljhandelsbolaget.

Det ankommer på bolaget,

som självt icke må bedriva utskänkning,

att överlåta tillståndet på annan.

25 §.

Tillstånd till-------(årsutskänkning) eller

b) utskänkning som skall äga rum

vid enstaka tillfälle eller under enstaka

tidsperiod (tillfällig utskänkning).

27

Den som vill bedriva utskänkning

skall göra anmälan därom hos intendenten

för utskånkningsärenden.

Anmälan, som avser årsutskänkning

från oktrojperiodens början,

bör göras före utgången av det närmast

föregående året.

28

över anmälan som i 27 § sägs skall

intendenten för utskänkningsärenden,

utom i fall som i 33 § avses, inhämta

yttranden från länsnykterhetsnämnden

samt polismyndigheten

och fullmäktige i den kommun

där utskänkningen är avsedd att

bedrivas. Fullmäktige skola höra

kommunens nykterhetsnämnd.

b) utskänkning soin skall äga rum

vid enstaka tillfälle i annat fall än

som avses under c) eller under enstaka

tidsperiod (tillfällig utskänkning)

eller

c) utskänkning som skall äga rum

vid enstaka tillfälle till slutet sällskap

(sluten utskänkning).

§.

Den som vill bedriva utskänkning

skall skriftligen ansöka därom hos

tillståndsmyndigheten. Ansökan

skall avfattas på blankett enligt fastställt

formulär.

Ansökan, som avser årsutskänkning

från oktrojperiodens början,

skall göras före utgången av det närmast

föregående året.

§•

över ansökan som i 27 § sägs skall

länsstyrelsen, utom i fall som i 25 §

c) avses, inhämta yttranden från

länsnykterhetsnämnden samt polismyndigheten

och fullmäktige i den

kommun där utskänkningen är avsedd

att bedrivas. Fullmäktige skola

höra kommunens nykterhetsnämnd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1970

(Nuvarande lydelse)

Intendenten åligger tillika att införskaffa

den utredning i övrigt som

finnes erforderlig.

Sedan utredningen slutförts, skall

den i 13 § angivna nämnden höras.

32

Kan det antagas uppkomma behov

av tillfällig utskänkning inom en

kommun under en oktrojperiod eller

del därav, må fullmäktige efter hörande

av kommunens nykterhetsnämnd

uppdraga åt kommunalt organ

eller åt särskilt utsedda personer

att under nämnda tid i fullmäktiges

ställe avgiva yttrande över anmälan

om tillstånd till tillfällig utskänkning

eller göra ansökan om sådant

tillstånd. Därvid skola fullmäktige

även fastställa allmänna grunder

för uppdragets fullgörande.

34

Finnes det vara ur allmän synpunkt

påkallat, att å någon för turistväsendet

i riket betydelsefull ort

årsutskänkning äger rum på hotell

eller pensionat, må Konungen, ändock

att sådan utskänkning avstyrkts

av kommunens fullmäktige,

på ansökan av detaljhandelsbolaget

eller ledamot av fullmäktige, meddela

bolaget tillstånd till utskänkningen

(turistutskänkning). Tillstånd

meddelas för oktrojperiod eller

del därav.

Konungen äger------pri

(Föreslagen lydelse)

Länsstyrelsen åligger tillika att införskaffa

den utredning i övrigt som

finnes erforderlig.

§■

Kan det antagas uppkomma behov

av tillfällig utskänkning inom en

kommun under en oktrojperiod eller

del därav, må fullmäktige efter hörande

av kommunens nykterhetsnämnd

uppdraga åt kommunalt organ

eller åt särskilt utsedda personer

att under nämnda tid i fullmäktiges

ställe avgiva yttrande över ansökan

om tillstånd till tillfällig utskänkning.

Därvid skola fullmäktige även

fastställa allmänna grunder för uppdragets

fullgörande.

§.

Finnes det vara ur allmän synpunkt

påkallat, att å någon för turistväsendet

i riket betydelsefull ort

årsutskänkning äger rum på hotell

eller pensionat, må Konungen, ändock

att sådan utskänkning avstyrkts

av kommunens fullmäktige,

på ansökan av den som önskar bedriva

utskänkning en, meddela tillstånd

därtill (turistutskänkning).

Tillstånd meddelas för oktrojperiod

eller del därav.

vas erforderliga.

35 §.1

Tillstånd till------än restaurangvagn.

De i 28, 31 och 32 §§ meddelade

bestämmelserna skola ej äga tillämpning

å trafikutskänkning. Har enligt

27 § anmälan gjorts som avser sådan

utskänkning, skall intendenten för

utskänkningsärenden införskaffa

den utredning som finnes erforder
1

Senaste lydelse 1967: 795.

De i 28, 31 och 32 §§ meddelade

bestämmelserna skola ej äga tillämpning

å trafikutskänkning. Har enligt

27 § ansökan gjorts som avser sådan

utskänkning, skall länsstyrelsen införskaffa

den utredning som finnes

erforderlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lig. Inkommer detaljhandelsbolaget

icke med ansökan i sådant fall, skall

vad i 29 § andra och tredje styckena

stadgas om fullmäktige i kommunen

äga motsvarande tillämpning å trafikföretaget.

36 §.

Tillstånd till utskänkning inom kasernområde---Konungens medgi
vande.

Tillstånd till utskänkning inom område---därtill äro.

Första och andra styckena gäller

ej tillstånd till utskänkning enligt

25 § c).

39 §.

Angående tillstånd till utskänkning

skall utfärdas bevis, angivande

tillståndstiden, utskänkningsstället

och de föreskrifter som må hava fastställts

enligt 38 §.

Angående tillstånd till utskänkning

skall utfärdas bevis, angivande

tillståndstiden, utskänkningslokalerna

och de föreskrifter som må hava

fastställts enligt 38 §. Tillståndsbevis

skall utfärdas på blankett enligt fastställt

formulär.

40

1 inom.1 Rätt till utskänkning

må av detaljandelsbolaget överlåtas

endast till den som gjort sig känd för

ordentlighet och finnes med hänsyn

till personliga egenskaper i övrigt

och andra förhållanden lämpligen

böra utöva rörelsen. Till styrkande

härav skall, när detalj handelsbolaget

så påfordrar, företes intyg av polismyndighet.

Utskänkning må------

Den som----------

2 in o in. överlåtelse till annan än

enskild person må ske endast där för

rörelsen utsetts en föreståndare, som

godkännes av detaljhandelsbolaget.

Vid förfall för föreståndaren må i

dennes ställe rörelsen förestås av en

sålunda godkänd ersättare. Föreståndare

och ersättare skola uppfylla i 1

mom. föreskrivna villkor.

§•

1 mom. Tillstånd till utskänkning

må meddelas endast den som

gjort sig känd för ordentlighet och

finnes med hänsyn till personliga

egenskaper i övrigt och andra förhållanden

lämpligen böra utöva rörelsen.

tillsyn däröver.

- sådant företag.

2 mom. Tillstånd till annan än

enskild person må meddelas endast

där för rörelsen utsetts en föreståndare,

som godkännes av länsstyrelsen.

Vid förfall för föreståndaren må

i dennes ställe rörelsen förestås av en

sålunda godkänd ersättare. Föreståndare

och ersättare skola uppfylla i

1 mom. föreskrivna villkor.

1 Senaste lydelse 1965: 96.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

(Nuvarande lydelse)

3 m o m.J Rätt till utskänkning

skall överlåtas på ett för ändamålet

bildat aktiebolag, som godkänts av

Konungen (restaurangbolag), när så

av särskilda skäl finnes påkallat till

främjande av nykterhet eller ordning.

Närmare bestämmelser om detta

bolag meddelas i 6 kap.

41

Beträffande överlåtelse av rätt till

utskänkning skall, sedan den i 13 §

angivna nämnden hörts, skriftligt avtal

upprättas.

Är ej fråga om trafikutskänkning,

följer med sådan överlåtelse skyldighet

för rättighetsinnehavaren att hos

detaljhandelsbolaget inköpa alla för

rörelsen erforderliga rusdrycker.

Överlåtelse av tillstånd till trafikutskänkning

medför skyldighet att hos

bolaget inköpa sådana rusdrycker,

som äro avsedda för utskänkning på

järnvägståg samt på fartyg och luftfartyg

vid färd mellan svenska hamnar

och svenska flygplatser.

42

1 m o in. Har utskänkningsinneliavare

avlidit, försatts i konkurs eller

förklarats omyndig och vill dödsboet,

konkursboet eller förmyndaren

fortsätta rörelsen, skall inom två månader

från dödsfallet, första borgenärssammanträdet

eller omyndighetsförklaringen

anmälan därom göras

hos detaljhandelsbolaget med

uppgift om föreståndare för rörelsen.

Godkännes föreståndaren av detaljhandelsbolaget,

må rörelsen fortsättas

intill utgången av den tid tillståndet

avser eller den kortare tid

bolaget finner skäl bestämma. Vid

förfall för föreståndaren må i dennes

ställe rörelsen förestås av en sålunda

godkänd ersättare. 1 2

1 Senaste lydelse 1957: 212.

2 Senaste lydelse 1963: 221.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. Tillstånd till utskänkning

skall meddelas ett för ändamålet

bildat aktiebolag, som godkänts

av Konungen (restaurangbolag),

när så av särskilda skäl finnes

påkallat till främjande av nykterhet

eller ordning. Närmare bestämmelser

om detta bolag meddelas i 6 kap.

§2

Rättighetsinnehavaren är skyldig

att hos detaljhandelsbolaget inköpa

alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.

Detta gäller dock ej sådana

rusdrycker som äro avsedda för utskänkning

på fartyg eller luftfartyg

vid annan färd än färd mellan svenska

hamnar och svenska flygplatser.

§•

1 mom. Har rättighetsinnehavare

avlidit, försatts i konkurs eller förklarats

omyndig och vill dödsboet,

konkursboet eller förmyndaren fortsätta

rörelsen, skall inom två månader

från dödsfallet, första borgenärssammanträdet

eller omyndighetsförklaringen

anmälan därom göras hos

länsstyrelsen med uppgift om föreståndare

för rörelsen.

Godkännes föreståndaren av länsstyrelsen,

må rörelsen fortsättas intill

utgången av den tid tillståndet

avser eller den kortare tid länsstyrelsen

finner skäl bestämma. Vid förfall

för föreståndaren må i dennes

ställe rörelsen förestås av en sålunda

godkänd ersättare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Föreståndare och------

Godkännes icke föreståndare, skall

delaljhandelsbolaget lämna vederbörande

tillfälle att inom viss tid anmäla

annan föreståndare.

Göres ej anmälan som ovan i detta

moment sägs inom föreskriven tid,

anses avtalet om överlåtelsen hava

upphört att gälla den dag anmälningstiden

utgick.

Godkännes icke heller den senast

anmälde föreståndaren och har frågan

enligt 60 § underkastats länsstyrelsens

prövning, anses avtalet

hava upphört att gälla den dag laga

kraftvunnet beslut i ärendet föreligger;

i annat fall anses avtalet hava

upphört att gälla tre veckor efter bolagets

beslut.

föreskrivna villkor.

Godkännes icke föreståndare, skall

länsstyrelsen lämna vederbörande

tillfälle att inom viss tid anmäla annan

föreståndare.

Göres ej anmälan som ovan i detta

moment sägs inom föreskriven tid,

upphör tillståndet att gälla den dag

aninälningstiden utgick.

Godkännes icke heller den senast

anmälde föreståndaren upphör tillståndet

att gälla den dag laga kraftvunnet

beslut i ärendet föreligger.

3 mom. Överlåter rättighet sinnehavaren

sin rörelse på annan, må tillståndsmyndigheten

efter prövning

enligt 40 § överföra tillståndet på

denne, varvid nytt tillst åndsbevis

skall utfärdas.

43 §.

Iakttages icke vid utskänkning bestämmelserna

i denna förordning,

med stöd därav meddelade föreskrifter

eller villkor i överlåtelseavtal eller

uppfyller utskänkningsrörelse

icke de särskilda krav som med hänsyn

till nykterhet, ordning och trevnad

höra uppställas på sådan rörelse,

skall intendenten för utskänkningsärenden,

efter hörande av den i 13 §

angivna nämnden, alltefter omständigheterna
1)

tillhålla rättighetsinnehavaren -

2) hos länsstyrelsen påkalla förklaring

att överlåtelseavtalet skall

upphöra att gälla; eller

3) om så finnes lämpligt med hänsyn

till särskilda förhållanden, hos

länsstyrelsen hemställa om föreskrift

som i 38 § sägs.

Vid prövning —

Iakttages icke vid utskänkning bestämmelserna

i denna förordning,

med stöd därav meddelade föreskrifter

eller uppfyller utskänkningsrörelse

icke de särskilda krav som med

hänsyn till nykterhet, ordning och

trevnad böra uppställas på sådan rörelse,

skall länsstyrelsen alltefter omständigheterna
-

--- vidtaga rättelse;

2) återkalla tillståndet; eller

3) om så finnes lämpligt med hänsyn

till särskilda förhållanden, meddela

föreskrift som i 38 § sägs.

större myckenhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

45 §/

Ombyte av utskänkningsställe må

ske efter medgivande av den myndighet

som meddelat tillståndet till utskänkningen.

över ansökan om sådant

medgivande skall intendenten

för utskänkningsärenden inhämta

yttranden från dem som blivit hörda

i tillståndsärendet och därefter med

eget utlåtande överlämna handlingarna

till vederbörande tillståndsmyndighet.

Ombyte av utskänkningsställe må

ske efter medgivande av den myndighet

som meddelat tillståndet till utskänkningen.

över ansökan om sådant

medgivande skall länsstyrelsen

inhämta yttranden från dem som blivit

hörda i tillståndsärendet och därefter,

om länsstyrelsen icke själv är

tillståndsmyndighet, med eget yttrande

överlämna handlingarna till

denna.

Ombyggnad av

med ombyggnaden.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslokalernas

anordnande eller införande

av självservering för rusdrycker må,

om ärendet ej prövas enligt andra

stycket, ske endast efter godkännande

av intendenten för utskänkningsärenden.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslokalernas

anordnande eller införande

av självservering för rusdrycker

må, om ärendet ej prövas enligt andra

stycket, ske endast efter godkännande

av länsstyrelsen.

46 §.

2 in o m.1 2 Spritdrycker må--—

Föreskrifter angående lägsta pris

å sådan måltid utfärdas av kontrollstyrelsen.

Styrelsen må vidare i mån

av behov utfärda anvisningar till

vägledning vid tillämpningen av bestämmelserna

i första stycket.

Konungen må medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. Innan

sådant beslut fattas, skola fullmäktige

i kommun, som beröres av

beslutet, genom intendentens för utskänkningsärenden

försorg erhålla

tillfälle att yttra sig i frågan. Medgivande

må ej lämnas, om fullmäktige

i kommunen förklarat att utskänkning

av spritdrycker utan samband

med måltid icke bör äga rum

i kommunen. Lämnas medgivande,

utfärdar Konungen de särskilda föreskrifter

i avseende å ulskänkningen

som prövas erforderliga. Medgivandet

må när som helst återkallas.

---med måltid.

Föreskrifter angående lägsta pris

å sådan måltid utfärdas av riksskatteverket.

Verket må vidare i mån av

behov utfärda anvisningar till vägledning

vid tillämpningen av bestämmelserna

i första stycket.

Konungen må medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. Innan

sådant beslut fattas, skola fullmäktige

i kommun, som beröres av

beslutet, genom länsstyrelsens försorg

erhålla tillfälle att yttra sig i

frågan. Medgivande må ej lämnas,

om fullmäktige i kommunen förklarat

att utskänkning av spritdrycker

utan samband med måltid icke bör

äga rum i kommunen. Lämnas medgivande,

utfärdar Konungen de särskilda

föreskrifter i avseende å utskänkningen

som prövas erforderliga.

Medgivandet må när som helst

återkallas.

1 Senaste lydelse 1966: 223.

'' Senaste lydelse 1963: 221.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 184 år 1970

9

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

47 §.

2 in o m.1 Utskänkning skall avslutas

senast klockan 22, där ej tidigare

tidpunkt föreskrivits enligt 38

eller 43 § eller ock medgivande till

utsträckt tid lämnats i den ordning

nedan i 3 eller 4 mom. sägs, dock att

utskänkning som avses i 33 § utan

sådant medgivande må fortgå till

klockan 1, där ej detaljhandelsbolaget

finner skäligt föreskriva att utskänkningen

skall avslutas tidigare.

3 m o in. Föreligger stadigvarande

behov av utskänkning efter klockan

22, äger länsstyrelsen lämna

medgivande därtill i samband med

utskänkningstillståndet eller, då sådant

behov yppas under oktroj tiden,

genom beslut efter särskild ansökan.

I sistnämnda fall skall intendenten

för utskänkningsärenden inhämta

yttranden från polismyndigheten och

fullmäktige i kommunen samt därefter

med eget utlåtande överlämna

handlingarna till länsstyrelsen.

2 m o m. Utskänkning skall avslutas

senast klockan 22, där ej tidigare

tidpunkt föreskrivits enligt 38 eller

43 § eller ock medgivande till utsträckt

tid lämnats i den ordning

nedan i 3 eller 4 mom. sägs, dock att

sluten utskänkning utan sådant medgivande

må fortgå till klockan 1, där

ej länsstyrelsen finner skäligt föreskriva

att utskänkningen skall avslutas

tidigare.

3 mom. Föreligger stadigvarande

behov av utskänkning efter klockan

22, äger länsstyrelsen lämna medgivande

därtill i samband med utskänkningstillståndet

eller, då sådant

behov yppas under oktroj tiden,

genom beslut efter särskild ansökan.

I sistnämnda fall skall länsstyrelsen

inhämta yttranden från polismyndigheten

och fullmäktige i kommunen.

Ej må

fullmäktige förordat.

52 §.

2 mom. Medgivande att---av länsstyrelsen.

Vill utskänkningsinnehavare regelbundet

å restaurang anordna underhållning

av annat slag än i 1

mom. andra styckt sägs, må medgivandet

lämnas i samband med utskänkningstillståndet

eller, då fråga

därom uppkommer under oktrojperioden,

genom beslut efter särskild

ansökan. I sistnämnda fall skall intendenten

för utskänkningsärenden

inhämta yttranden från polismyndigheten

och fullmäktige i kommunen

samt därefter med eget utlåtande

överlämna handlingarna till länsstyrelsen.

Vill utskänkningsinnehavare för

särskilt tillfälle anordna föreställning

eller underhållning som i första

Vill råttighetsinnehavare regelbundet

å restaurang anordna underhållning

av annat slag än i 1 mom. andra

stycket sägs, må medgivandet

lämnas i samband med utskänkningstillståndet

eller, då fråga därom

uppkommer under oktroj perioden,

genom beslut efter särskild ansökan.

I sistnämnda fall skall länsstyrelsen

inhämta yttranden från polismyndigheten

och fullmäktige i kommunen.

Vill rättighet sinnehavare för särskilt

tillfälle anordna föreställning

eller underhållning som i första styc
-

1 Senaste lydelse 1957: 212.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

stycket sägs, äger länsstyrelsen, efter ket sägs, äger länsstyrelsen, efter den

den utredning som finnes erforderlig, utredning som finnes erforderlig,

lämna medgivande därtill. lämna medgivande därtill.

Medgivande må------hava bestämt.

53

Intendenten för utskänkningsärenden

skall i god tid före varje oktrojperiods

början lämna fullmäktige

i kommunen tillfälle att yttra sig

dels angående den omfattning i vilken

enligt fullmäktiges mening rätt

till utskänkning som avses i 33 § bör

överlåtas, dels angående de grunder

enligt vilka medgivande, varom stadgas

i 47 § 4 inom., Öl § och 52 § 2

mom. tredje stycket, må lämnas. Intendenten

skall därefter i förekommande

fall med eget utlåtande överlämna

inkomna yttranden till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall meddela

polismyndigheterna erforderliga

anvisningar för utövandet av den beslutanderätt

som på dem ankommer.

57

1 mom. Det åligger------

Tillsyn över utskänkningsbestäm
melsernas

efterlevnad och utskänkningens

handhavande i övrigt skall

under länsstyrelsen verkställas av

intendenten för utskänkningsärenden.

Polismyndighet och nykterhetsnämnd

skola underrätta intendenten

rörande förhållanden och iakttagelser

som bedömas hava betydelse för

den honom ålagda tillsynen.

2 m o m.1 Den som bedriver utskänkning

är skyldig att hålla sådan

bokföring över sin rörelse att erforderlig

kontroll av utskänkningen

möjliggöres. Kontrollstyrelsen äger

utfärda närmare föreskrifter härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för intendenten

§•

Länsstyrelsen skall i god tid före

varje oktrojperiods början lämna

fullmäktige i kommunen tillfälle att

yttra sig dels angående den omfattning

i vilken enligt fullmäktiges mening

tillstånd till sluten utskänkning

bör meddelas, dels angående de grunder

enligt vilka medgivande, varom

stadgas i 47 § 4 mom., 51 § och 52 §

2 mom. tredje stycket, må lämnas.

Länsstyrelsen skall meddela polismyndigheterna

erforderliga anvisningar

för utövandet av den beslutanderätt

som på dem ankommer.

§•

- detaljhandel idkas.

Polismyndighet och nykterhetsnämnd

skola underrätta länsstyrelsen

rörande förhållanden och iakttagelser

som bedömas hava betydelse

för den länsstyrelsen ålagda tillsynen.

Ytterligare föreskrifter om utskänkning

meddelas av Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer.

2 mom. Den som bedriver utskänkning

är skyldig att hålla sådan

bokföring över sin rörelse att erforderlig

kontroll av utskänkningen

möjliggöres. Riksskatteverket äger

utfärda närmare föreskrifter härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för länsstyrelsen el
-

1 Senaste lydelse 1963: 53.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ISh år 1970

11

(Nuvarande lydelse)

eller för person, som förordnats av

denne, ävensom lämna kontrollstyrelsen

statistiska uppgifter.

61

över beslut av intendenten för utskänkningsärenden

så ock över beslut

av polismyndighet enligt denna

förordning må besvär anföras hos

länsstyrelsen inom tre veckor från

beslutet.

62

Då länsstyrelsen utfärdar bevis om

tillstånd till annan årsutskänkning

än trafikutskänkning, skall beslutet

kungöras i den eller de tidningar

inom orten där allmänna påbud för

kommunen vanligen meddelas. Tiden

för anförande av besvär över sådant

beslut skall räknas från dagen

för första kungörandet, vilken dag

skall angivas i kungörelsen.

(Föreslagen lydelse)

ler för person, som förordnats av

denna, ävensom lämna riksskatteverket

statistiska uppgifter.

över beslut av polismyndighet enligt

denna förordning må besvär anföras

hos länsstyrelsen inom tre veckor

från beslutet.

§•*

Då länsstyrelsen utfärdar bevis om

tillstånd till annan årsutskänkning

än trafikutskänkning, skall, utom i

fall som avses i 42 § 3 mom., beslutet

kungöras i den eller de tidningar

inom orten där allmänna påbud för

kommunen vanligen meddelas. Tiden

för anförande av besvär över sådant

beslut skall räknas från dagen för

första kungörandet, vilken dag skall

angivas i kungörelsen.

64 §.

1 m o in.1 2 Meddelande om — — —

Avskrift av beslut, som länsstyrelse

meddelat i utskänkningsärende,

skall, då fråga ej är om trafikutskänkning,

tillställas länsnykterhetsnämnden,

polismyndigheten och

kommunens nykterhetsnämnd.

Har polismyndighet meddelat beslut

enligt denna förordning, skola

intendenten för utskänkningsärenden

och kommunens nykterhetsnämnd

underrättas därom.

Har detalj handelsbolag et överlåtit

rätt till utskänkning enligt 33 §, skola

polismyndigheten i orten och kommunens

nykterhetsnämnd underrättas.

1 Senaste lydelse 1957: 212.

2 Senaste lydelse 1963: 221.

---beslutet avser.

Avskrift av beslut, som länsstyrelse

meddelat i utskänkningsärende,

skall, då fråga ej är om sluten utskänkning

eller om trafikutskänkning,

tillställas länsnykterhetsnämnden,

polismyndigheten och kommunens

nykterhetsnämnd.

Har polismyndighet meddelat beslut

enligt denna förordning, skola

länsstyrelsen och kommunens nykterhetsnämnd

underrättas därom.

Länsstyrelsen skall underrätta detaljhandelsbolaget

om det eller de

slag av rusdrycker som meddelat tillstånd

till utksänkning avser. Sker

ändring i detta avseende eller återkallas

tillståndet, skall bolaget även

underrättas därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

2 mom. över beslut rörande utskänkning,

som enligt denna förordning

meddelats av länsstyrelsen, polismyndighet,

detaljhandelsbolag eller

intendenten, skall den sistnämnde

föra erforderliga anteckningar. Närmare

föreskrifter härom meddelas av

kontrollstyrelsen.

2 m o m. över beslut rörande utskänkning,

som enligt denna förordning

meddelats av länsstyrelsen, eller

polismyndighet, skall länsstyrelsen

föra erforderliga anteckningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. I samband med ikraftträdandet

iakttages följande.

1. Anmälan enligt 27 § i dess äldre lydelse skall efter ikraftträdandet behandlas

som ansökan enligt 27 § i dess nya lydelse. Av detaljhandelsbolaget

eller fullmäktige i kommun hos länsstyrelsen gjord ansökan om tillstånd

till arsutskänkning, vilken vid tiden för ikraftträdandet icke blivit föremål

för avgörande, skall anses gjord av den som enligt 27 § i dess äldre lydelse

gjort anmälan att han vill bedriva utskänkning.

2. Utskänkningstillstånd, som vid ikraftträdandet är överlåtet av detaljhandelsbolaget,

skall anses meddelat den, till vilken tillståndet är överlåtet.

I överlåtelsekontraktet angivna föreskrifter gäller tills vidare, om länsstyrelsen

ej beslutar annat.

3. Har detaljhandelsbolaget före ikraftträdandet enligt 33 § överlåtit rätt

till utskänkning efter utgången av juni 1971, skall den till vilken överlåtelsen

skett anses ha fått rätt till sluten utskänkning.

4. Av detaljhandelsbolaget meddelat godkännande av föreståndare för utskänkningsrörelse

och ersättare för denne samt av intendenten för utskänkningsärenden

lämnat godkännande för inrättande av drinkbar eller införande

av självservering av rusdrycker gäller tills vidare, om länsstyrelsen

ej beslutar annat.

5. Vill någon efter ikraftträdandet anföra besvär över beslut av intendenten

för utskänkningsärenden äger 61 § i dess äldre lydelse fortfarande

tillämpning.

6. Utan hinder av 14 § andra stycket får utminuteringsställe bibehållas

på ort, där sådant ställe var inrättat före utgången av juni 1971.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1970

13

Utdrag av protokollet över finans är end en, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i rusdrgcksförsåljningsförordningen

(19511: 521) och anför.

Alkoholpolitiska utredningen (APU)1 har uppdrag att verkställa en allsidig

översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Som ett led i detta uppdrag

har APU i en den 15 juni 1970 avlämnad promemoria om organisationen

för utskänkningskontrollen (Stencil Fi 1970:5) framlagt förslag till

ändrade regler rörande tillståndsgivningen och kontrollen av rättigheter att

utskänka rusdrycker. Förslaget går bl. a. ut på att därmed förenade uppgifter

med verkan fr. o. in. den 1 juli 1971 överflyttas från Systembolaget

AB till länsstyrelserna och att bolaget därefter inte skall ha någon befattning

med utskänkningsfrågor.

Över promemorian har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, socialstyrelsen,

statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Nykterhetsrörelsernas

landsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag,

Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling, Systembolaget aktiebolag och Systembolagets

distriktschefs- och intendentförening. Ett flertal länsstyrelser har

med remissvaret översänt infordrade yttranden från kommunala och andra

myndigheter eller organ.

1 Ledamöter riksdagsmannen Sigurd Lindholm, tillika ordförande, riksdagsledamöterna

Astrid Bergegren, Karl Boo och Alf Wennerfors, direktörerna Olof Burman, Gunnar Erbacke

och Rune Hermansson, byråchefen Arne Hillbo, rådmannen Stig Jungefors samt redaktören

Olaus Nyberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

Gällande ordning m. m.

År 1954 beslutades en nykterhetsreform som innebar genomgripande ändringar

för den fortsatta alkohol- och nykterhetspolitiken. Tyngdpunkten i

den senare lades på positiva åtgärder i form av intensifierad forskning, undervisning

och upplysning i nykterhetsfrågor, upprustning av nykterhetsvården

och stimulans i olika former av ungdomsvården.

Beträffande försäljningen av rusdrycker innebar reformen i första hand

att motbokssystemet slopades och ersattes av en i princip fri inköpsrätt för

personer som uppnått myndig ålder. De 41 lokala systembolag, som före

reformens genomförande bedrev detaljhandel med rusdrycker, ersattes med

ett för hela riket gemensamt detaljhandelsbolag med erforderlig distriktsorganisation,

nuvarande Systembolaget AB. Åt detta bolag uppdrogs olika

uppgifter rörande utskänkning av rusdrycker i serveringsrörelser.

Nu antydda ändringar i fråga om rusdrycksförsälj ningen krävde en helt

ny lagstiftning. Förordningen (1937:436) angående försäljning av rusdrycker

ersattes med verkan fr. o. in. den 1 oktober 1955 med den alltjämt

gällande rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:52), Rff. Förordningen

innehåller bestämmelser som reglerar partihandeln med och importen av

rusdrycker, dvs. i huvudsak den verksamhet som bedrivs av Vin och Spritcentralen

AB, samt detaljhandeln med rusdrycker i form av både utminutering

genom Systembolaget AB och utskänkning på restauranger. I förordningen

regleras därjämte verksamheten vid det allmänna restaurangbolaget

och dess dotterbolag, dvs. SARA-bolagen.

Beträffande de i detta sammanhang aktuella utskänkningsfrågorna innebar

1954 års Rff inga väsentligare ändringar i vad som redan gällde enligt

1937 års författning. Sålunda bibehölls det s. k. rättighetssystemet för utskänkningen

av rusdrycker med länsstyrelsen som tillståndsgivande myndighet.

Det nya för riket gemensamma detaljhandelsbolaget avlöste de tidigare

lokala systembolagen som bärare av utskänkningsrätterna. Någon rätt

att utskänka rusdrycker tillkom inte riksbolaget, utan i överensstämmelse

med den ordning som gällt sedan år 1946, då de lokala systembolagen fråntogs

rätten till egen utskänkning, måste riksbolaget sluta särskilt avtal om

överlåtelse av erhållet tillstånd på den som avsågs skola utöva utskänkningsrätten.

De kontrolluppgifter som tidigare omhänderhafts av systembolagen

och av de av dessa tillsammans med restauratörerna bildade och gemensamt

finansierade s. k. kontrolldelegationerna övertogs av riksbolaget.

Den i enlighet med det anförda beslutade utformningen av rättighetssystemet

och kontrollen av utskänkningsrättigheterna innebar ett avsteg

från vad 1944 års nykterhetskommitté föreslagit i de utredningar som låg

till grund för 1954 års reform. Kommittén förordade en sammanslagning

av de lokala systembolagen till ett riksbolag med särskild distriktsorganisa
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 18i år 1970

15

tion och ansåg också att länsstyrelsen skulle vara tillståndsgivare av utskänkningsrättigheter.

Däremot ansågs systembolaget inte längre böra vara

bärare av sådana rättigheter utan den blivande rättighetsutövaren borde

själv kunna söka och erhålla utskänkningstillstånd. Som en följd härav förordades

att systembolagens hittillsvarande uppgift som utredande och kontrollerande

organ i fråga om utskänkningen överfördes på länsnykterhetsnämnderna.

En minoritet inom kommittén förordade en i stort sett oförändrad

ordning i dessa delar.

Nykterhetskommitténs förslag beträffande utskänkningen mötte kritik

vid remissbehandlingen. Framför allt framhölls att uppgifterna med utskänkningen

skulle inkräkta på länsnämndernas nykterhetsvårdande arbete

och att länsnämnderna inte kunde förväntas få en sammansättning som var

lämplig för utskänkningsfrågorna.

I den proposition till 1954 års riksdag, vari reformen presenterades (prop.

1954: 151), framhöll föredragande departementschefen, att kritiken mot

kommittémajoritetens förslag syntes berättigad och att man i stället borde

bygga på minoritetens förslag. I anslutning härtill anförde departementschefen

följande.

Ansvaret för kontrollen är nu uppdelat på flera organ: länsstyrelse, nykterhetsnämnder,

systembolag och polismyndigheter. Av dessa kan icke någon

sägas ha det huvudsakliga ansvaret, och effektiviteten blir i viss mån lidande

därav. Den största sakkunskapen företrädes utan tvivel av systembolagens

direktörer. Dessa är emellertid formellt sett privatanställda och är icke underkastade

ämbetsansvar.

Behovet av en effektivare kontroll framträder med så mycket större styrka

som de nu framlagda förslagen ger restauratörerna större frihet. En grundtanke

i dessa förslag är att borttaga en del för restauratörerna besvärande

inskränkningar och föreskrifter; i gengäld fordras av restauratörerna en

aktivare insats för ordning, nykterhet och trevnad.

Det nuvarande systemet erbjuder emellertid möjligheter att med tämligen

små förändringar tillgodose behovet av effektivare kontroll. Systembolagens

direktörer ombesörjer det på bolagen ankommande utrednings- och

kontrollarbetet och har härigenom, som nyss antytts, förvärvat stor sakkunskap

på hithörande områden. Om deras ställning förändras på sådant sätt

att de handlar under ämbetsansvar, blir det möjligt att koncentrera utrednings-

och kontrolluppgifterna på dem. För den skull behöver de icke vara

statsanställda. De kan alltjämt vara anställdaoch avlönade av utminuteringsorganet

och handla å dess vägnar. Detta gör bl. a. möjligt att bibehålla den

formellt sett något oegentliga men praktiskt lämpliga anordningen att utminuteringsorganet

är bärare av utskänkningsrättigheterna. Den ändrade

ställningen bör komma till uttryck på det sättet att de utredande och kontrollerande

uppgifterna fullgöres av direktören såsom offentlig tjänsteman,

restauranginspektör. Han bör därvid vara underställd länsstyrelsen. I egenskap

av tjänsteman kan han själv infordra yttranden i utskänkningsfrågor

från kommuner, nykterhetsnämnder och andra. Han bör kunna få handräckning

av polismyndighet för utredning rörande missförhållanden. Polismyndigheter

och nykterhetsnämnder bör vara skyldiga att till restaurang
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

inspektören inrapportera förhållanden som kan tyda på brister i skötseln

av viss restaurang. Vid sin sida bör han ha en lokal representation.

De här skisserade förändringarna kan ske inom ramen för systembolagsorganisationen.

En motsvarande anordning låter sig emellertid också väl

förena med riksbolagsalternativet. Restauranginspektören kan anknytas till

riksbolagets distriktsorganisation, lämpligen såsom distriktschef. Systembolagsstyrelserna

ersättes därvid med länsvis tillsatta rådgivande nämnder.

Alternativet med riksbolag ställer sig snarast fördelaktigare i nu aktuella

hänseenden. De administrativa och affärsmässiga uppgifterna inom utrninuteringsorganet

såsom sådant blir färre för en distriktschef än för en systembolagsdirektör.

Man vinner därigenom vid riksbolagsalternativet större säkerhet

för att till posten som restauranginspektör utses personer som är särskilt

lämpade för de sociala uppgifterna i fråga om utskänkningen. Vidare

kan de nuvarande systembolagsstyrelserna — vilkas ledamöter i regel utses

till en mindre del av lokala myndigheter och i övrigt av kontrollstyrelsen och

aktieägarna — förändras till ett rent länskommunalt organ. Bl. a. kan nykterhetsvården

bli direkt företrädd genom att länsnykterhetsnämnden utser

en ledamot.

I fråga om riksbolagets organisation anförde departementschefen bl. a.

följande.

Riket indelas i försäljningsdistrikt, vart och ett under ledning av en distriktschef.

Med hänsyn till distriktschefernas arbetsuppgifter beträffande

utskänkningen är det angeläget, att distrikten inte blir alltför stora. Det

synes ändamålsenligt att i princip varje län kommer att utgöra ett försäljningsdistrikt.

I fråga om några län med endast ett fåtal utminuteringsställen

och utskänkningsrättigheter, såsom exempelvis Västerbottens och Norrbottens

län, kan dock ifrågasättas, huruvida desamma icke bör sammanslås till

ett distrikt. I södra Sverige kan på samma sätt Blekinge län förenas med

något angränsande län.

1954 års särskilda utskott biträdde i sitt av riksdagen godkända betänkande

(Särsk. U 1954: 1) propositionsförslagen i dessa delar med endast några

smärre ändringar.

I enlighet med det anförda gäller f. n. följande beträffande utskänkning

av rusdrycker.

Organisation m. m.

Organisatoriskt innebar 1954 års reform att rusdrycksförsäljningen övertogs

av ett riksbolag med egen distriktsorganisation. I enlighet härmed stadgas

i Rff att riket skall vara indelat i detaljhandelsdistrikt, vart och ett under

ledning av en av detaljhandelsbolaget (systembolaget) utsedd distriktschef.

I varje län skall vidare finnas en intendent för utskänkningsärenden.

Som intendent skall utses systembolagets distriktschef. Denne företräder

bolaget i fråga om utskänkning av rusdrycker i länet. Vid behov har bolaget

att utse biträdande intendenter.

I varje län skall dessutom finnas en till systembolaget knuten rådgivande

nämnd med uppgift att avge yttrande i frågor angående försäljningen av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

17

rusdrycker. Nämnden skall även höras i frågor rörande utskänkningstillstånd

inom länet. Systembolaget svarar för ersättningen till nämndledamöterna

och även i övrigt för nämndernas kostnader.

Vid reformens genomförande år 1955 utgjorde varje län ett distrikt och

för varje län tillsattes en distriktschef/intendent. I Gotlands län kombinerades

dislriktschefsljänsten med tjänsten som butikschef i Visby. Fem biträdande

intendenter tillsattes, varav en för Stockholms stad, en för Göteborgs

och Bohus län, en för Östergötlands län och två för Malmöhus län.

Distriktsorganisationen har därefter ändrats vid skilda tillfällen. I samband

med att distriktschefer avgått från sin tjänst har bolaget genom sammanslagningar

av distrikt strävat efter att förbättra arbetsfördelningen

mellan distrikten. Efter Kungl. Maj ds medgivande, som krävs för sådana

sammanslagningar, har i distriktshänseende sammanslagningar skett av

Blekinge och Kristianstads län, av Hallands och Göteborgs och Bohus län,

av Kronobergs, Kalmar och efter en tid även Jönköpings län, av Stockholms

stad, Stockholms län och Uppsala län samt av Värmlands och Örebro län.

Vidare har Kungl. Maj :t tidigare i dag medgivit sammanslagningar av Västernorrlands

och Jämtlands län samt av Västerbottens och Norrbottens län.

I enlighet härmed kommer det nästa år att finnas 16 distriktschef er/intendenter

vartill kommer 6 biträdande intendenter.

Rättighetssystemet

För rätt till utskänkning fordras tillstånd, som meddelas systembolaget.

Tillståndet kan avse utskänkning året runt eller årligen under viss tid (årsutskänkning)

eller utskänkning vid enstaka tillfälle eller under enstaka period

(tillfällig utskänkning). Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen

i det län där utskänkningen skall äga rum. Eftersom bolaget inte självt får

bedriva utskänkning skall tillståndet enligt särskill skriftligt avtal överlåtas

på den som skall utöva utskänkningsrätten. Vissa undantag gäller från

de nämnda allmänna reglerna.

För utskänkning vid enstaka tillfälle till slutet sällskap fordras ej särskilt

tillstånd för systembolaget. Detta har att efter prövning i varje särskilt

fall överlåta utskänkningsrätten. För s. k. turistutskänkning gäller att tillstånd

meddelas bolaget av Kungl. Maj :t och i fråga om s. k. trafikutskänkning,

dvs. utskänkning till passagerare på tåg, fartyg eller luftfartyg, meddelas

bolaget tillstånd av länsstyrelsen i det län, där järnvägens styrelse,

rederiet eller luftföretaget har sitt säte.

Utskänkningen på restaurangerna har kvantitativt gått tillbaka sedan

motbokssystemet slopades. Medan det under år 1953 i hela riket såldes

5 793 000 liter spritdrycker för utskänkning var motsvarande siffra för år

1969 2 374 000 liter. Av den totala spritförsäljningen under år 1969 utgjorde

försäljningen till utskänkning endast 4,6%. Å andra sidan har utskänk
2

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 284

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

ningen av vin och starköl ökat kraftigt. Under samma tid steg försäljningen

av vin till restaurangerna från 1 368 000 liter till 3 317 000 liter och medan

det 1956 såldes 3 167 000 liter starköl för utskänkning såldes det 11 279 000

liter år 1969.

I detta sammanhang skall även noteras att antalet restauranger med utskänkningsrättigheter

ökat. År 1953 var antalet överlåtna tillstånd till årsutskänkning

av spritdrycker och vin 794 samt av enbart vin 474. År 1969

fanns det 1 439 tillstånd till årsutskänkning av sprit, vin och starköl, 743

vin- och starkölsrättigheter samt 112 tillstånd till årsutskänkning av enbart

starköl.

Intendenternas arbetsuppgifter

Intendentens uppgifter regleras i Rff, i instruktionen (1954: 647) för intendenter

för utskänkningsärenden och genom särskilda av kontrollstyrelsen

meddelade anvisningar. Sammanfattningsvis har intendenten till uppgift

att verkställa utredning i ärenden om utskänkning av rusdrycker inom

länet samt att där öva tillsyn över utskänkningsbestämmelsernas efterlevnad

och utskänkningens handhavande.

Utredningen i tillståndsärende tillgår så att intendenten inhämtar yttrande

från länsnykterhetsnämnden, polismyndigheten och fullmäktige i den

kommun där utskänkningen är avsedd att bedrivas, varvid fullmäktige skall

höra kommunens nykterhetsnämnd, samt därjämte verkställer egen undersökning.

I sistnämnda hänseende har särskild vikt lagts vid att intendenten

skaffar sig personlig kännedom om utskänkningslokalernas lämplighet

för ändamålet med hänsyn till belägenhet, inredning och utstyrsel

samt möjligheterna till överblick. Motsvarande gäller vid ombyte av utskänkningsställe.

Rådgivande nämnden skall höras efter slutförd utredning.

Intendenten är skyldig att inför länsstyrelsen föredra utskänkningsärenden

och, när bolaget eller intendenten ej har enskild motpart, avge

yttrande i sådant ärende. Han skall därjämte gå rådgivande nämnden till

handa med bl. a. protokollföring.

Den allmänna tillsynsskyldigheten skall intendenten utöva genom kontakter

med polis- och socialmyndigheter in. fl. och genom besök på utskänkningsställena.

Tillsynen skall i första hand avse rörelsens allmänna karaktär,

men särskild uppmärksamhet skall fästas vid utskänkning i drinkbar

och genom självservering, prissättningen på drycker, bestämmelserna om

tillhandahållande av mat, det alkoholfria dryckessortimentet samt restauratörernas

bokföring. Intendenten skall själv vidta eller hos länsstyrelsen påkalla

åtgärder mot den som ej iakttar gällande bestämmelser.

I samråd med rådgivande nämnden skall intendenten verka för att utskänkningen

bedrivs enligt gällande bestämmelser samt att ordning, nykterhet

och trevnad råder på utskänkningsställena. Han skall vidare i samråd

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S''i år 1970

19

med Vin och Spritcentralen AB verka för att reklam eller dylikt inte bedrivs

i strid mot Rff:s syfte.

Intendenten har befogenhet att godkänna inrättande av drinkbar eller

annan väsentlig ändring i utskänkningslokalernas anordnande och införande

av självbetjäning av rusdrycker, över beslut, som intendenten meddelat,

kan besvär anföras hos länsstyrelsen. Motsvarande gäller i fråga om polismyndighets

beslut i utskänkningsärende.

Distriktschefernas arbetsuppgifter

Intendenten för utskänkningsärenden är som nämnts samtidigt distriktschef

hos systembolaget och har i denna egenskap särskilda uppgifter i fråga

om utminuteringen av rusdrycker inom sitt distrikt.

Distriktschefen har en allmän skyldighet att se till att Rff:s försäljningsbestämmelser

följs av systembolagets butikspersonal. Samma skyldighet har

bolagets butiksinspektörer och konsulenter. Det är här dock närmast fråga

om kontrollerande och rådgivande verksamhet. I första hand är det butikscheferna

som har att se till att försäljningsbestämmelserna tillämpas på rätt

sätt av butikspersonalen.

Distriktschefen har vidare vissa uppgifter beträffande den i Rff förutsatta

stickprovsmässiga legitimationskontrollen i systembutikerna och svarar

även för att dessa en gång i månaden får uppgifter på personer som

är avstängda från inköp, de s. k. spärrlistorna.

Enligt bolagets instruktion för distriktscheferna skall dessa vidare svara

för att företagsekonomisk samordning kommer till stånd på orter med mer

än en butik, t. ex. beträffande personal, transporter och försändningsverksamhet.

Det egentliga personalansvaret utövas av butikscheferna, men vid

semester eller sjukdom har om så behövs distriktschefen att bestämma om

erforderliga personalomflyttningar.

Utöver vad nu anförts har distriktscheferna att fullgöra vissa gransknings-

och kontrolluppgifter rörande rusdrycksförsäljningen. Härunder faller

granskning av månadsräkningar från svenska bryggerier, granskning och

avskrivning av kross och liknande, kontrollinventering av butikernas lager

och kassor, övervakning av bestämmelserna om restaurangernas kreditvillkor

samt granskning av reseräkningar för butikspersonal som tjänstgjort på

annan ort. Som en kvarleva från de lokala systembolagens tid sker vid distriktskontoren

i Malmö och Göteborg fakturering och bokföring av varuleveranserna

till restaurangerna i dessa städer. Under senare år har butiksinspektörer

och konsulenter i viss utsträckning anlitats för konlrollinventeringarna

och för övervakningen av restaurangernas krediter.

Ytterligare en arbetsuppgift har anförlrotls distriktscheferna, nämligen

funktionen som vicevärdar för systembolagets fastigheter. Fr. O; in. år 1968

har dock vicevärdskapen successivt förts över från distriktscheferna till

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 184

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

andra tjänstemän i bolaget eller till särskilda serviceorgan för fastighetsförvaltning.

Hösten 1969 var distriktschefer vicevärdar för endast en tredjedel

av bolagets fastighetsbestånd.

Utredningen

Allmänna synpunkter på organisationen

Före 1954 års reform hade de lokala systembolagen till uppgift bl. a. att

på ett socialt godtagbart sätt bedriva utskänkning. Denna uppgift övertogs

genom reformen av de allmänna restaurangbolagen. Att man likväl behöll

den gamla ordningen med det nya riksbolaget som bärare av utskänkningsrättigheterna

och samtidigt skapade kombinationen distriktschef/intendent

hade, framhåller APU, sin särskilda förklaring. Främst var denna ordning

dikterad av önskemålet att inom den nya organisationens ram tillgodogöra

sig den sakkunskap på utskänkningsområdet, som de tidigare systembolagsdirektörerna

hade. De nya distriktschefsbefattningarna besattes också

huvudsakligen av dessa direktörer.

Utvecklingen på utskänkningsområdet efter 1954 års reform har kännetecknats

av kraftigt minskad starkspritförsäljning och väsentligt ökad vinoch

starkölsförsäljning. Samtidigt har utskänkningsställena ökat i antal.

Under samma tid har de distriktschefer/intendenter som tidigare varit systembolagsdirektörer

minskat i antal och en personväxling ägt rum inom de

rådgivande nämnderna. Ett flertal av distriktscheferna kommer inom de

närmaste åren att pensioneras. År 1974 kommer endast 10 av de nuvarande

distriktscheferna och biträdande intendenterna att kvarstå i tjänst och av

dessa har bara tre tidigare varit systembolagsdirektörer. De väsentliga skälen

för utskänkningsfrågornas anknytning till systembolaget har därför, konstaterar

APU, starkt försvagats och kommer att minska ytterligare i tyngd.

Den nuvarande arbetsfördelningen mellan systembolagets huvudkontor,

distriktskontor och butiker, har sin huvudsakliga grund i att bolaget enligt

Rff skall ha en distriktsorganisation för i första hand uppgifter inom utskänkningsområdet.

Frågan om denna distriktsorganisation har gjorts till

föremål för särskild utredning. I samråd med kontrollstyrelsen uppdrog

systembolaget åt organisationsdirektören hos statskontoret J.-G. Engman

att behandla frågan. I sitt utlåtande framhöll utredningsmannen bl. a., att

bolagets regionala organisation endast till en del kunnat byggas upp enligt

företagsekonomiska principer. Genom de speciella förhållanden som gäller

för rusdrycksförsäljningen, har organisationen att uppfylla vissa arbetsuppgifter,

vilka påverkat organisationsstrukturen. Framför allt gäller detta

distriktschefernas tillika intendenternas arbetsuppgifter, där en påtvingad

organisationsstruktur direkt kan sägas styra verksamheten. För att utnyttja

den arbetskraft som finns har distriktscheferna dessutom ålagts vissa upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 18ri år 1970

21

gifter som från rationella företagsekonomiska synpunkter skulle ha ordnats

på annat och effektivare sätt. Som exempel härpå angavs kontrollinventeringar,

utskrift och distribution av spärrlistor, kontroll av kross, ölfakturor

in. m. samt viss medelsförvaltning och bokföring. Utredningsmannen

fann det klart, att distriktsorganisationen kan begränsas i avsevärd omfattning,

om distriktscheferna fråntogs intendentuppgifterna och om andra

uppgifter överfördes till andra myndigheter, andra organisationsled eller

till särskilda serviceföretag. Det grundläggande i fråga om organisationen

måste vara att bolagsledningen har möjligheter att effektivt leda, följa och

kontrollera butikernas verksamhet. Med utgångspunkt härifrån beträffande

avvägningen av ansvarsfördelningen mellan de olika leden i organisationen

stannade utredningsmannen för en distriktsorganisation med fem relativt

likvärdiga regioner.

I yttrande till APU har systembolaget på grundval av den nämnda utredningen

framhållit att bolagets verksamhet bör kunna bedrivas tillfredsställande

med en avsevärt mindre distriktsorganisation, om bolagets uppgifter

beträffande utskänkningen bortfaller. Enligt bolagets överväganden

borde under denna förutsättning den regionala organisationen kunna begränsas

till fyra distrikt, vilket skulle medföra en årlig inbesparing för bolaget

på ca 1,9 milj. kr. i aktuella kostnader räknat. Ett utdrag av bolagets

yttrande finns återgivet i APU :s promemoria.

Kontrollstyrelsen har också i yttrande till APU behandlat den aktuella

organisationsfrågan och därvid framlagt förslag till en åtskild organisation

för utminuterings- och utskänkningsområdena. Även detta yttrande finns

återgivet i promemorian.

Handläggningen av utskänkningsärenden m. m.

Den som vill bedriva utskänkning av rusdrycker har att vända sig med

en anmälan härom till intendenten för utskänkningsärenden, som utreder

frågan. Det är emellertid inte intendenten utan distriktschefen som hos länsstyrelsen

anhåller om utskänkningstillstånd. Enligt APU framstår det som

uppenbart att ett sådant system, där samme person vid behandlingen av ett

ärende så att säga har att agera i två roller, vars intressen inte alltid helt

sammanfaller, bör undvikas. Det har i praktiken inträffat, påpekar APU,

att en distriktschef/intendent anhållit om utskänkningstillstånd i sin egenskap

av företrädare för systembolaget samtidigt som han i yttrande till

länsstyrelsen förklarat att han såsom intendent för utskänkningsärenden

avstyrkte att sådant tillstånd meddelades. Distriktschefen kan i sådana fall,

där remissorganen haft skiftande meningar, inge ansökan enbart för att få

en prövning till stånd. Skulle han neka att medverka härtill, har sökanden

endast den möjligheten kvar att hos kommunen begära att denna skall ingå

med vederbörlig ansökan.

APU konstaterar vidare, att Rff liksom fallet är i fråga om flertalet för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

valtningsförfattningar saknar närmare bestämmelser om vem som har möjlighet

att genom besvär få ett beslut av länsstyrelsen omprövat i högre instans.

Under hänvisning till vissa uttalanden i besvärssakkunnigas betänkande

rörande förvaltningsförfarandet (SOU 1964: 27, s. 516) konstaterar

APU att en vidsträckt besvärsrätt i praxis synes gälla i fråga om beslut som

innebär bifall till gjord ansökan. Sålunda har ansetts att besvärsrätt i dessa

fall bör tillkomma inte endast de i saken hörda myndigheterna utan även

bl. a. konkurrenter till den medgivna rörelsen och för övrigt varje kommunmedlem.

När det gäller avslagsbeslut, anses endast sökanden äga besvärsrätt.

Detta innebär, såvitt gäller av länsstyrelse meddelat beslut om avslag

på begäran om utskänkningstillstånd för rusdrycker, att endast systembolaget

— eller i förekommande fall kommunens fullmäktige — kan överklaga

detta. Den restauratör, som ursprungligen hos intendenten för utskänkningsärenden

anhållit att få bedriva utskänkning, har ingen möjlighet

att besvärsvägen erhålla rättelse. Detta framstår som särskilt olyckligt i de

fall, då bolagets företrädare inte har något större intresse i saken eller

t. o. m. intar en avstyrkande attityd.

Ett fall av nu beskriven typ har, framhåller APU, varit föremål för justitieombudsmannens

prövning (JO:s ämbetsberättelse 1967, s. 386 ff). Fallet

gällde en restauratör som hos vederbörande intendent anmält önskan att

bedriva årsutskänkning av vin och starköl. Ansökan avsåg utskänkning såväl

under återstoden av löpande oktrojperiod som under nästkommande

oktrojperiod (den 1 oktober 1965—den 30 september 1969). Sedan systembolaget

överlämnat ärendet till länsstyrelsen med anhållan om utskänkningstillstånd

fann länsstyrelsen ej skäl bifalla framställningen i vad avsåg

den kommande oktrojperioden. Restauratören anförde besvär över beslutet

hos Kungl. Maj :t som emellertid med hänsyn till att klaganden inte hade

rätt att anföra besvär över beslutet fann sig ej kunna ta upp dessa till prövning.

Med anledning av vad som förevarit fann sig justitieombudsmannen föranlåten

att göra ett uttalande i fråga om utvidgning av besvärsrätten vid

avslagsbeslut i utskänkningsärende. I uttalandet anfördes bl. a. följande.

Begränsas nu besvärsrätten i angivna fall till sökanden, dvs. till bolaget,

är det tydligt att dylika utskänkningsärenden de facto slutgiltigt avgörs

redan genom avslagsbeslutet i första instans. Man kan ju inte gärna räkna

med att bolaget skall anföra besvär över ett beslut, som överensstämmer

med dess egen uppfattning. Genom denna begränsning av besvärsrätten

eluderas med andra ord i praktiken det rättsskydd som besvärsinstitutet är

avsett att skänka. Förhållandet framstår som så mycket mera otillfredsställande

som de ärenden, varom här är fråga, i regel torde vara av starkt

kontroversiell natur och behovet av att kunna få beslutet materiellt omprövat

följaktligen särskilt framträdande.

Det synes ligga nära till hands att låta besvärsrätt i angivna fall tillkomma

jämväl fullmäktige, som ju har att tillgodose kommunmedlemmarnas

intressen i dessa ärenden och som av lagstiftningen tillagts både obliga
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

23

torisk yttranderätt och egen initiativrätt i första instans. Emellertid torde

kunna diskuteras om det verkligen alltid är lämpligt — och med avseende

å besvärsinstitutets syfte ändamålsenligt — att fullmäktige agerar som part

i besvärsprocesser av detta slag och i sådan egenskap sålunda har att ingå

i närmare argumentation till förmån t. ex. för bibehållande av viss omdiskuterad

utskänkningsrörelse. Med hänsyn bl. a. härtill synes kunna

ifrågasättas om man inte bör gå ett steg längre och utsträcka besvärsrätten

jämväl till den eller de restauratörer, som i händelse av bifall till ansökningen

kan ifrågakomma för överlåtelse av tillståndet. Det är visserligen

riktigt att frågan om restauratörens rätt att bedriva utskänkning inte ar

föremål för prövning i tillståndsärendet; saken gäller ju principiellt endast

bolagets rätt att få ett tillstånd, som senare skall överlåtas. Som regel är

emellertid det sökta tillståndet redan i förväg individualiserat till viss

restauratör, varför ärendet i realiteten gäller jämväl dennes privaträttsliga

intresse. För min del har jag överhuvudtaget svårt att finna något sakligt

skäl som kan tala för att restauratörerna i dessa fall bör uteslutas från besvärsrätt,

när — enligt vad som synes vara Kungl. Maj :ts praxis — sådan

rätt i fråga om tillståndsbeslut av skilda slag plägar tilläggas affärskonkurrenter,

som helt saknar av lagstiftningen erkänt intresse i tillståndsärendet.

I yttrandet framhölls slutligen att i APU:s uppgift torde ingå att ägna

uppmärksamhet åt ifrågavarande speciallagstiftning, som — om nuvarande

konstruktion i fråga om tillståndsgivningen kommer att bibehållas — borde

kompletteras med särskilda föreskrifter rörande besvärsrätten.

Samanfattningsvis uttalar APU, att de vid Pff:s tillkomst åberopade skälen

för utskänkningens anknytning till systembolaget har starkt minskat i

styrka. Den då valda ordningen har från flera synpunkter visat sig mindre

lämplig. Systembolagets primära uppgift är att ombesörja utminuteringen

av rusdrycker. Bolaget får inte självt bedriva utskänkning. Det framstår

under sådana omständigheter som onaturligt att bolaget skall meddelas

tillstånd härtill för att sedan enligt föreskrift i lag överlåta tillståndet på

annan. Den kontroll över utskänkningen som erhålls på detta sätt kan uppnås

med andra och enklare medel. Att bolaget är bärare av utskänkningsrättigheterna

medför dessutom, att den som skall bedriva utskänkningen

inte bär möjlighet alt genom eget agerande få sin anhållan prövad i alla

instanser. Detta är ur rättssäkerhetssynpunkt betänkligt. Det framstår därför

som angeläget att tillstånd till utskänkning i fortsättningen meddelas

direkt till den, som skall utöva rättigheten.

Konstruktionen med en tjänsteman som handlar delvis under äinbetsansvar

och delvis som anställd i bolaget valdes uppenbarligen för att nå en så

smidig övergång som möjligt vid sammanslagningen av de dåvarande 41

systembolagen till ett riksbolag, till vilket utskänkningsrättigheterna alltjämt

skulle vara knutna. Om det tillstånd som krävs för rätt till utskänkning

inte längre skall meddelas bolaget, faller det väsentligaste skälet för

att knyta kontrollen över utskänkningen till bolaget bort. Härtill kommer

att det från rationaliseringssynpunkt skulle innebära betydande fördelar

för systembolaget, om det helt befriades från uppgifterna på utskänknings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1970

området. Bolaget har t. o. m. ifrågasatt, om en distriktsorganisation under

sådana förhållanden skulle vara nödvändig. Men även med en nedskuren

distriktsorganisation skulle bolaget spara in ca 1,9 milj. kr. årligen.

APU:s ställningstaganden och förslag

APU anser, att de anmärkningar som från rättssäkerhetssynpunkt kan

riktas mot gällande ordning är av allvarlig art. Från principiella utgångspunkter

synes det även egendomligt att systembolaget, som inte självt får

bedriva utskänkning, skall meddelas tillstånd härtill för att sedan enligt föreskrift

i lag överlåta tillståndet på annan. Bolagets distriktsorganisation har

fått sin nuvarande föga rationella utformning främst för att kunna sköta

sina uppgifter på utskänkningsområdet. Ur effektivitetssynpunkt skulle

det innebära betydande fördelar, om denna organisation kunde skäras ned

eller helt avvecklas. En ändring av rättighetssystemets utformning och av

organisationen för utskänkningskontrollen framstår med hänsyn till det anförda

som ofrånkomlig. Omläggningen bör — för att undvika personaladministrativa

svårigheter och väsentliga fördyringar — genomföras innan

personskifte hinner ske på de distriktschefsposter, där nuvarande befattningshavare

inom kort skall avgå med pension.

Någon ändring i reglerna om hur utskänkningen skall bedrivas åsyftas

inte i detta sammanhang. APU har ännu inte tagit ståndpunkt till denna

fråga. Enligt APU:s mening står det emellertid redan nu. klart att rätten

att bedriva utskänkning av rusdrycker även i framtiden måste göras beroende

av en tillståndsprövning, liksom att den kommande utskänkningslagstiftningen

bör innehålla regler som begränsar tillståndsinnehavarens

försäljningsmöjligheter. Behovet av såväl upplysning rörande dessa föreskrifter

som kontroll av bestämmelsernas efterlevnad kommer alltså att

bestå. Inte heller finns anledning att anta att de krav som f. n. ställes på

skötseln av ett utskänkningsställe i fråga om ordning, nykterhet och trevnad

skall sänkas. Med hänsyn främst till att antalet restauranger med utskänkningsrättigheter

år från år ökar är det enligt utredningens mening uppenbart,

att tillsynen över utskänkningen kommer att kräva minst lika stora

insatser från myndigheternas sida i fortsättningen som hittills.

Alkoholärendenas sociala anknytning talar enligt APU för att intendenternas

arbetsuppgifter i framtiden lämpligen bör inordnas bland uppgifterna

för en samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området.

Så länge en sådan konsulentverksamhet inte finns, måste emellertid frågan

lösas på annat sätt. De tänkbara lösningarna är enligt APU att överföra

utskänkningsärendena på länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller en särskild

fristående regional organisation.

Med hänsyn till den kritik som riktades mot 1944 års nykterhetskommittés

förslag att lägga utskänkningskontrollen på länsnykterhetsnämnderna

och till osäkerheten om dessa nämnders framtida uppgifter har APU,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970 25

oaktat att skäl kan anföras för en sådan lösning, inte närmare utrett detta

alternativ.

Vad gäller länsstyrelsealternativet synes detta enligt APU kunna genomföras

antingen på det sättet att den sektion som f. n. handlägger övriga utskänkningsärenden

får ta hand om även tillståndsärendena eller också genom

att en tjänsteman med särskild uppgift att handlägga utskänkningsärenden

beträffande inte endast rusdrycker utan även Öl och alkoholfria

drycker knyts till länsstyrelsen. Med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter

som denne tjänsteman skulle ha, vore det möjligt och önskvärt att för befattningen

ställa krav på en social samhällsvetenskaplig inriktning. Dessa

båda länsstyrelsealternativ liksom alternativet med en särskild fristående

regional organisation har för APU:s räkning analyserats och kostnadsberäknats

av statskontoret med utgångspunkt från den nuvarande organisationen.

Intendentgöromålen, varmed i detta sammanhang avses samtliga ärenden

rörande utskänkning som handläggs på distriktskontoren och således även

ansökningar enligt 33 § Rff, motsvarar i de flesta län inte en hel årsarbetskraft.

Den för beräkningen av personalbehovet i den nya organisationen erforderliga

bestämningen av arbetstidens fördelning på distriktschefs- och

intendenlgöromål gjordes i statskontorets utredning på så sätt, att intendenterna

i sex olika län intervjuades om sina arbetsuppgifter. I samband

därmed inhämtades även uppgifter om antalet utskänkningstillstånd, resdagar,

.restaurangbesök m. m. Intervjuerna bildade sedan underlag för en

enkät som tillställdes övriga intendenter. De på detta sätt erhållna tidsfördelningarna

har bedömts vara så tillförlitliga att de kunnat användas som

utgångsvärden för kostnadsberäkningarna.

Beträffande resultatet av denna del i utredningen skall här endast nämnas,

att intendentgöromålens andel av arbetstiden varierade mellan 40 och

100 % för intendenterna och de biträdande intendenterna samt mellan 20

och 100 % för biträdespersonalen. Häri ingår inte Gotlands län, för vilket

län redovisats så låga relationstal som 15 % för intendenten och 10 % för

biträdespersonalen.

Alternativet med en särskild regional organisation. Statskontorets utredning

beträffande detta alternativ tog sikte på en indelning i sammanhängande

men ej alltför vidsträckta distrikt med ett arbetsunderlag i varje distrikt

för minst två intendenter. Genom en sådan dimensionering kan man med

stor säkerhet anta att det ständigt finns en intendent tillgänglig på stationeringsorten

för besvarande av frågor, handläggning av brådskande ärenden

in. in. En av intendenterna bör vara chef för kontoret. Rekryteringen till

chefstjänsterna kan ske inom organisationen medan tillskottet av biträdande

intendenter får ske utifrån. Härigenom vinner man att en på arbetsområdet

oerfaren tjänsteman kan instrueras av en i tjänsten äldre intendent.

Den av statskontoret i enlighet härmed utformade organisationen skulle

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mai ris proposition nr 18i år 1970

bestå av åtta distrikt omfattande lägst två och högst fem län. Ett distrikt,

omfattande Stockholms och Uppsala län, skulle ha tre intendenter, medan

två intendenter skulle finnas i övriga län. För kontorsgöromålen skulle behövas

en eller högst två heltidstjänster per distrikt. Totalt skulle organisationen

omfatta 17 intendenter och It kontorstjänster.

Den nu diskuterade organisationsformen har dock, konstaterar APU, avgörande

nackdelar. Den beslutande funktionen i utskänkningsärenden synes

böra vara kvar hos länsstyrelsen. Härigenom uppkommer ett omfattande

kommunikationsbehov mellan länsstyrelsen och den nya intendentorganisationen.

Detta gäller även — dock i något mindre utsträckning — om intendenten

ges behörighet att själv besluta i vissa ärenden, t. ex. i fråga om tillfällig

utskänkning till slutet sällskap. Det synes även böra undvikas att

skapa alltför stora distrikt som tvingar intendenterna till långa resor och

ger mindre utrymme för den lokala kunskap intendenterna bör ha. Nu anmärkta

förhållanden synes i stort sett kunna undvikas om ärendena knyts

till länsstyrelsen.

Läns stp r ds calt er nät in en. Beträffande alternativen att i en eller annan

form föra över utskänkningsärendena till länsstyrelsen har statskontoret

uttalat hl. a. följande.

Enligt APU :s alternativa förslag kan utskänkningsärendena överföras till

länsstyrelsen på två sätt. Det ena utgår från att länsstyrelsens nuvarande

personalstruktur bibehålls och det andra utgår från att en särskild tjänsteman,

med från övrig länsstyrelsepersonal skiljaktig kompetens, anställs vid

varje länsstyrelse.

Båda förslagen synes enligt statskontorets mening medföra möjligheter

till god kontinuitet vid ärendenas handläggning och en inom länsstyrelsen

samlad och utökad erfarenhet av dessa frågor. Kontinuiteten förbättras genom

ätt normalt samma tjänsteman bereder och föredrar ärendena samt

utför den senare kontrollen av tillståndshavarna. Härigenom vinns även att

en tjänsteman får erfarenhet av ärendenas hela handläggning och uppföljning.

Det andra alternativet (särskild tjänsteman) innebär i och för sig alt

ärendena koncentreras till en tjänsteman, som erhåller mycket god kunskap

och erfarenhet av dessa ärenden. En sådan lösning torde emellertid i viss

män förhindra en flexibel arbetsfördelning. Vid tjänstemannens bortovaro

från länsstyrelsen finns nämligen inte någon ersättare med samma bakgrund,

som vid behov kan handlägga inkommande ärenden. Det alternativ,

som förutsätter att ärendena skall handläggas av sedvanlig länsstyrelsepersonal,

medför däremot större möjligheter till smidig arbetsledning. Normalt

svarar nämligen eri tjänsteman på länsstyrelsen för en viss ärendegrupp men

vid förfall för denne finns andra tjänstemän, som kan handlägga ärendena.

Vid den primärt ansvariges bortovaro skulle således enligt det första alternativet

alltid finnas möjlighet för allmänheten att få svar på frågor och

normal handläggning kan förekomma.

Personaldimensioneringen erbjuder för båda alternativen vissa svårigheter.

I fråga om alternativet med en särskild tjänsteman måste beaktas, att

de nuvarande inlendentsgöromålen i flertalet län inte motsvarar en hel års
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18A år 1970

27

arbetskraft. Dessutom torde vissa rationaliseringar kunna genomföras i

samband med en omorganisation, vilka skulle medföra viss arbetsminskning.

Vidare torde en del av intendenternas personalärenden ingå i den normala

rutinen vid länsstyrelsen.

Också vid ett överförande av ärendena till länsstyrelsen enligt det första

alternativet (bibehållen personalstruktur) torde personalförstärkning komma

att krävas vid flera länsstyrelser även med beaktande av de arbetsminskningar,

som skett inom allmänna sektionen under senare tid. Som exempel

på sådana kan nämnas ärenden avseende äktenskapsdispenser, som minskat

avsevärt genom den nya äktenskapslagstiftningen och ärenden rörande explosiva

varor, som till största delen bar överförts till de lokala polismyndigheterna.

Del är emellertid f. n. inte möjligt att fastställa hur många årsarbetskrafter

som de olika ärendeminskningarna sammanlagt motsvarar. De

frekvensstudier, som statskontoret företagit vid länsstyrelsen i Värmlands

län är föremål för bearbetning.

Personaldimensioneringen med anledning av utskänkningsärendenas eventuella

överförande till länsstyrelsen har därför i nuvarande läge måst bestämmas

oberoende av statskontorets pågående undersökningar av länsstyrelserna.

Beräkningarna av personalkostnaderna enligt alternativ 1 har som utgångspunkt

haft att länsstyrelserna torde kunna ta emot en arbetsmängd

— vad avser nuvarande intendentsgöromål — motsvarande upp till 0,3 årsarbetskrafter,

utan personalförstärkning. I de län där intendentsgöromålen

omfattar mer än 0,3 årsarbetskrafter har utredningen däremot förutsatt

att förstärkning behövs. Länsstyrelsen i Stockholms län, inom vars område

intendentfunktionen redan nu är renodlad, tillförs sålunda de två för länet

avdelade tjänsterna medan övriga länsstyrelser — utom länsstyrelserna i

Gotlands och Blekinge län — torde behöva tillföras en tjänst vardera.

I fråga om intendenterna har någon möjlighet till deltidsanställning ej

ansetts föreligga, medan för biträdespersonalen även halva årsarbetskrafter

beräknats kunna tillföras länsstyrelserna. Vid beräkningen har antagits att

länsstyrelserna utan personalförstärkning kan ta emot en arbetsmängd motsvarande

upp till 0,25 årsarbetskrafter, att en arbetsmängd, motsvarande

0,25—0,75 årsarbetskrafter, kräver tillskott av en halv biträdestjänst samt

att större arbetsmängd än 0,75 kräver en hel biträdestjänst.

Med ovanstående beräkningsgrunder uppstår emellertid beträffande de

tjänster som motsvarar intendenterna viss överkapacitet i förhållande till

dagens läge. Denna torde vara svår att utnyttja om man inte avser att öka

kontrollen av utskänkningen eller höjer ambitionsnivån för ärendegrupper,

som redan nu handläggs inom länsstyrelserna. Vid beräkningarna har hela

kostnaden för den nya organisationen — dvs. även överkapaciteten — lagts

på den nya organisationen, eftersom de arbetsuppgifter, för vilka denna

överkapacitet skulle kunna utnyttjas inte f. n. kan specificeras och kvantifieras

och eftersom ifrågavarande kostnader uppstår genom att intendentfunktionen

anknyts till länsstyrelserna.

Liknande problem uppstår även vid ett eventuellt genomförande av alternativet

med en särskild tjänsteman. De krav på förkunskaper, som enligt

APU bör ställas på denne, innebär att varje länsstyrelse måste tillföras en

ny tjänsteman, eftersom någon tjänsteman med motsvarande kompetens ej

finns inom dagens länsstyrelse. Även om vissa nuvarande länsstyrelseärenden,

exempelvis samtliga ärenden rörande Öl, rusdrycker och alkoholfria

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

drycker, kan handläggas av den nye tjänstemännen, kommer det — vid

oförändrad ambitionsnivå — att i vissa län kvarstå en viss överkapacitet.

Enligt detta senare alternativ kan även vissa rekryteringsproblem uppstå,

eftersom samtliga tjänster torde bli likvärdiga. Det erforderliga tillskottet

av ny personal får således normalt sökas utanför organisationen, vilket medför

att en ny och i ett inledningsskede förhållandevis oerfaren intendent

skall handlägga ärendena.

I enlighet med det anförda skulle alternativ 1 kräva 23 ”intendenttjänster”.

Därvid har statskontoret räknat med alt två tjänster behövs i

Stockholms län, medan ingen förstärkning skulle behövas i Gotlands eller

Blekinge län. Vidare skulle behov föreligga för eu ökning av kontorspersonal

med 10,5 årstjänster fördelade med 2 på Malmöhus län, 1 på vardera Stockholms,

Värmlands, Örebro och Kopparbergs län samt 0,5 på vardera Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads,

Älvsborgs, Västmanlands och Gävleborgs län. På övriga län skulle ingen

förstärkning erfordras.

Alternativ 2 skulle kräva 26 ”intendenter”, varav 2 i Stockholms och

Malmöhus län samt en i vart och ett av de övriga länen. I fråga om kontorspersonal

skulle detta alternativ kräva samma förstärkning som alternativ 1.

Kostnaderna för alternativ 1 har beräknats till omkring 2,1 milj. kr. i

årlig kostnad jämte en engångskostnad för förtidspensioneringar på omkring

680 000 kr. Alternativ 2 har beräknats kosta omkring 2,3 milj. kr.

årligen. Härtill kommer i båda fallen en kostnad på 190 000 kr. årligen för

de rådgivande nämnderna, om dessa skulle bibehållas.

Enligt statskontorets mening är den organisationsform som utgår från

att utskänkningsärendena skall handläggas inom nuvarande personalslruktur

den lämpligaste. Detta alternativ ger de bästa möjligheterna till smidig

inordning av dessa ärenden bland länsstyrelsens övriga arbetsuppgifter och

till effektiv arbetsledning samtidigt som kontinuitetskravet tillgodoses bättre

än vid det andra alternativet. APU delar statskontorets uppfattning om de

organisatoriska fördelarna av att lägga nuvarande intendentgöromål på

sektion inom länsstyrelsen, som alltså efter förstärkning av nuvarande personal

skulle handlägga alla ärenden om utskänkning av rusdrycker.

Förslaget har den nackdelen i förhållande till alternativet med en särskild

tjänsteman, att önskemålet om eu social eller samhällsvetenskaplig

inriktning hos de tjänstemän som i framtiden skall sköta intendentgöromålen,

i viss män åsidosätts. APU finner det i och för sig önskvärt att befattningshavarna

har en sådan inriktning, men befattningen synes dock

inte kräva sådana kvalifikationer att det skulle vara nödvändigt att i kompetensfordringarna

ställa ett obligatoriskt krav på akademisk examen. Av

betydelse bör vara att ifrågavarande ärenden kommer att handläggas på allmän

eller i förekommande fall på social sektion inom länsstyrelsen. På

dessa sektioner finns tjänstemän med erfarenhet av tillämpningen av och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 18i år 1970

29

tillsynen över lagstiftning rörande bl. a. social omvårdnad, hälsovård och

sjukvård. De befattningshavare som skall överta de nuvarande intendenternas

uppgifter kommer att vara föredraganden i dessa ärenden. Enligt 25 §

2 mom. länsstyrelseinstruktionen (1958:333) åligger det föredraganden

att i erforderlig omfattning samråda med sektionschefen beträffande ärendenas

beredning. Härmed torde enligt APU vara sörjt för att ändamålet med

Rff:s bestämmelser rörande utskänkningen av rusdrycker blir väl tillgodosett.

Gentemot statskontorets påpekande att det skulle uppstå viss överkapacitet

framhåller APU att ökningen av antalet utskänkningsställen efter 1954

års reform medfört ökat behov av tillsyn. Det är därför en fördel att kapaciteten

i den nya organisationen är större än i den nuvarande.

På grundval av det anförda är det APU:s uppfattning att utskänkningsärendena

nu bör knytas till länsstyrelserna efter de av statskontoret förordade

riktlinjerna för alternativet 1.

De rådgivande nämnderna

Av statskontoret inhämtade uppgifter i den tidigare omnämnda för APU :s

räkning gjorda utredningen framgår, att de rådgivande nämnderna i 17 av

länen sammanträdde 6 gånger eller mindre under år 1968. Genomsnittet för

samtliga nämnder var 6 sammanträden. En fråga om antalet anmärkningar

under år 1968 till nämnderna om försumlighet från restauratörernas sida

(anmärkning enligt 43 § Rff) besvarades av 16 intendenter. En intendent

redovisade 22 sådana anmärkningar. Det därnäst högsta antalet var sju och

redovisades i två fall. I fem fall hade inga sådana anmärkningar förekommit.

Under samma år ingrep intendenterna enligt 43 § Rff i 62 fall. I 59 av

dessa tillhöils rättighetsinnehavaren att vidta rättelse och i tre fall påkallade

intendenten hos länsstyrelsen förklaring att överlåtelseavtalet skulle upphöra

att gälla. Härutöver anfördes i utredningen bl. a. följande.

Rådgivande nämnden synes såsom institut närmast ha tillskapats som en

motsvarighet till de förutvarande bolagsstyrelserna. Nämndens uppgift är

såsom angivits i det föregående att avge råd och yttranden i frågor rörande

utskänkning. Nämndens kompetens härför kan sägas vara garanterad genom

dess sammansättning av representanter för länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd

och landsting. Genom sin sammansättning anses nämnden också representera

de lokala intressena ifråga om utskänkning av rusdrycker liksom

andra frågor inom alkoholförsäljningens område.

Rådgivande nämndernas verksamhet synes i stor utsträckning ha blivit

av relativt formellt slag. Tillsyns- och kontrollverksamheten inom rusdrycksområdet

åvilar på det regionala planet länsstyrelse och länsnykterhetsnämnd,

på det lokala kommunal nykterhetsnämnd samt polismyndighet.

Eftersom dessa instanser regelmässigt medverkar vid handläggningen av

ärenden rörande utskänkningstillstånd synes nämndens uppgift i dessa

ärenden vara av mindre vikt.

När det gäller överlåtelse av rätt till utskänkning kan man betrakta nämn
3

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 181

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

dens yttrande såsom en ren formsak. Utskänkningstillståndet har nämligen

sökts med tanke på viss restaurang och dess innehavares (föreståndares)

lämplighet har tidigare bedömts i samband med den utredning som ligger

till grund för bolagets ansökan. I denna utredning har jämväl de ovan nämnda

myndigheterna medverkat.

Däremot synes nämndens rådgivande funktion gentemot intendenten i

vad avser vidtagande av åtgärd mot försumlig restauratör f. n. icke innebära

”dubbelhandläggning” på samma sätt som konstateras här ovan. I

dessa frågor åligger det intendenten att höra nämnden innan denne fattar

beslut eller överlämnar ärendet till länsstyrelse för åtgärd, över intendentens

beslut kan besvär anföras hos länsstyrelsen. Denna bestämmelse och det

faktum att ett intimt samarbete i dessa frågor helt naturligt måste ske mellan

intendenten och de lokala polis- och nykterhetsmyndigheterna synes tala

för att även i dessa frågor samhällets såväl som den enskildes intressen blir

beaktade. Genom att föreskriva skyldighet för intendent att för yttrande

överlämna utredning enligt 12 § instruktionen till berörda myndigheter

kommer rådgivande nämndens uppgifter även i dessa frågor att kunna fullgöras

i annan ordning. Det har under utredningen framkommit att de kommunala

myndigheternas remissbehandling kräver mycket lång tid, vilket

förhållande skulle motivera rådgivande nämndens medverkan vid behandling

av här ifrågavarande ärenden. En snabbhandläggning av sådana speciella

ärenden måste dock kunna komina till stånd även på kommunal nivå.

Nämndens uppgifter i ärenden angående utminuteringsstäljenas antal och

förläggning kan dels betraktas som en regional bedömning ur nykterhetsvårdande

och social synpunkt. Kompetens i dessa frågor företräds av länsnykterhetsnämnd

och länsstyrelse (planeringsfråga) och rådgivande nämndens

medverkan vid handläggningen av sådana ärenden kan endast grunda

sig på vad som framkommer vid utredningar av dessa myndigheter. Eventuella

lokala (kommunala) synpunkter måste förutsättas bli företrädda vid

dessa myndigheters utredningar.

Som framgår av det ovan anförda synes ur de organisatoriska synpunkter

utredningsmannen har att företräda övervägande skäl tala för att rådgivande

nämndernas verksamhet kan avvecklas. De uppgifter som enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

skall handhas av dessa nämnder kan, i den

mån så ej redan sker, överföras till samhällets ordinarie tillsyns- och kontrollorgan

utan att inkräkta på individens säkerhet och samhällets ansvar

och intresse. Rådgivande nämndens sammansättning utgör för övrigt i och

för sig endast en representation av denna ordinarie samhällsapparat och

nämndens initiativmöjlighet kan likaväl fullgöras genom resp. myndigheter.

För egen del konstaterar APU att den rådgivande nämnden har sin främsta

betydelse som stöd för intendenten i dennes verksamhet. Detta har särskild

betydelse i nuvarande organisationsform, då intendenten annars skulle få

göra sin bedömning helt ensam. Nämnden är knuten till och bekostas av

systembolaget. Om handläggningen av ärendena övertas av tjänstemän på

länsstyrelsen, vars arbetsform bygger på samråd mellan olika befattningshavare,

bortfaller ett viktigt skäl för nämndens existens. I den verkställda

utredningen har även andra skäl anförts för en avveckling av de rådgivande

nämnderna. Det är därför APU:s uppfattning att, under förutsättning att

utredningsförslagen i övrigt genomförs, den rådgivande nämnden inte be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1970

31

hövs som organ i utskänkningsfrågor och att den kan ersättas av länsnykterhetsnämnden

som remissinstans i fråga om inrättande av nytt utminuteringsställe.

I sammanhanget erinras om att systembolaget enligt praxis inte

inrättar utminuteringsställe i kommun som saknar sådant utan tillstyrkande

av fullmäktige i kommunen.

Författningsförslagen

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har APU utarbetat förslag

till erforderliga författningsändringar. Dessa omfattar Rff, länsstyrelseinstruktionen

(1958:333) och expeditionskungörelsen (1964:618). Vidare

föreslås en ny utskänkningskungörelse i ersättning för instruktionen (1954:

647) för intendenter för utskänkningsärenden. Sistnämnda förslag till

kungörelse torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Beträffande övriga författningsförslag skall här endast återges följande

från APU :s kommentar till ändringarna i Rff.

Den föreslagna omläggningen innebär bl. a. att den nuvarande rätten för

systembolaget att meddela beslut om utskänkning vid enstaka tillfälle till

slutet sällskap överflyttas på länsstyrelsen. Dessa ärenden bör enligt APU

kunna handläggas som enmansärenden. För att skilja denna typ av tillfällig

utskänkning från annan sådan utskänkning föreslås att den benämns

”sluten utskänkning” och att bestämmelserna härom flyttas från 33 § till

25 § Rff.

Enligt 29 § Rff i dess nuvarande lydelse skall systembolaget ansöka om

tillstånd till årsutskänkning från oktrojperiodens början före utgången av

april månad det år perioden börjar. Anmälan om sådan utskänkning skall

restauratören göra före utgången av året före periodens början. När restauratören

enligt förslaget skall vara bärare av utskänkningsrätten och således

själv ansöka om tillstånd föreslås att bestämmelserna i 27 § Rff om anmälan

av restauratör i stället skall gälla restauratörens ansökan. Tiden för ärendets

handläggning blir i stort sett oförändrad.

Anmälan om årsutskänkning kan enligt gällande bestämmelser göras helt

formlöst. När nu anmälan ersätts med ansökan av restauratören krävs enligt

APU ett skriftligt förfarande. Förslaget härom har kompletterats med

viss uppgiftsskyldighet. APU erinrar om att systembolaget enligt nuvarande

30 § Rff vid ansökan om utskänkningstillstånd äger ange förslag till föreskrifter

för utskänkningens bedrivande. Sådana förslag får i den nya ordningen

ställas av remissmyndigheterna. På ansökningshandlingen bör emellertid

i stället ställas det kravet, att den skall ange platsen för utskänkningen,

dryckessortimentet för denna samt om medgivande önskas om utsträckt

utskänkningstid eller att utskänka rusdrycker i samband med föreställning

eller underhållning. Bestämmelser angående nu nämnd uppgiftsskyldighet

föreslås intagna i 27 § Rff.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 184- år 1970

Med restaur atören som bärare av utskänkningsrätten följer vidare enligt

APU, att det saknas anledning att behålla möjligheten för fullmäktige i

kommun att — om systembolaget ej söker — göra ansökan om utskänkningstillstånd.

Bestämmelserna härom i 29 § Rff föreslås därför slopade.

Om rättighetsinnebavaren överlåter sin rörelse på annan gäller f. n., att

systembolaget prövar om rätten till utskänkning kan överlåtas. Särskild bestämmelse

härom saknas i Rff. APU föreslår, att det i 42 § intas bestämmelser

om att länsstyrelsen har att pröva, huruvida den nye rörelseinnehavaren

uppfyller de för utskänkningstillstånd uppställda kraven.

APU :s förslag innebär att länsstyrelserna i allt väsentligt tar över de uppgifter

som nu ankommer på intendenterna enligt den instruktion som gäller

för dem. Kontrollstyrelsen har därjämte givits befogenhet att meddela allmänna

anvisningar beträffande intendenternas verksamhet. Vad APU föreslår

syftar inte till att åstadkomma någon saklig ändring i hur tillsynen över

utskänkningen skall bedrivas. Den närmare regleringen av hur tillsynsverksamheten

m. m. skall utformas bör enligt APU alltjämt ske i författning

som beslutas av Kungl. Maj :t ensam. I enlighet härmed föreslås att i 57 §

1 mom. tredje stycket Rff intas bestämmelser om att föreskrifter rörande

utskänkningen som erfordras utöver förordningen, skall meddelas av Kungl.

Maj :t. I den tidigare omnämnda utskänkningskungörelsen har intagits sådana

bestämmelser i nära överensstämmelse med bestämmelserna i instruktionen

för intendenterna.

Enligt APU bör varken i Rff eller nämnda kungörelse anges att någon

viss kategori befattningshavare skall handlägga tillsynsärendena. Det ankommer

på länsstyrelsen att besluta härom. Generellt synes det emellertid

lämpligt att den tjänsteman som i länsstyrelsen är föredragande i ärende

om utskänkningstillstånd också blir den som på länsstyrelsens vägnar inspekterar

utskänkningsställena. Föranleder vad som förekommit vid sådant

besök ingripande enligt 43 § Rff, skall tjänstemannen anmäla missförhållandena

till länsstyrelsen. Att han därefter inte skall delta i ärendets

handläggning följer av jävsbestämmelserna i 37 § länsstyrelseinstruktionen.

Påkallar utredningen endast påpekande eller erinran enligt 9 § utskänkningskungörelsen

bör den som utfört utredning ensam kunna fatta beslut

på länsstyrelsens vägnar.

Föreskriften i 64 § 1 mom. fjärde stycket Rff att polismyndigheten i orten

och kommunens nykterhetsnämnd skall underrättas, då tillstånd till utskänkning

till slutet sällskap meddelats, anser APU kunna utgå. Enligt vad

statskontoret anfört föranleder sådana underrättelser praktiskt taget aldrig

någon kontroll. Det torde även vara vanligt, tillägger APU, att underrättelsen

kommer fram först efter det tillställningen ägt rum. Däremot måste

systembolaget hållas underrättat om, vilka som erhåller tillstånd, vilka eller

vilket slag av rusdrycker tillståndet avser samt om tillstånd återkallas eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1970 33

ändras beträffande de drycker som får utskänkas. Bestämmelser härom

föreslås intagna i 64 § 2 mom. Rff.

Remissyttrandena

APU:s förslag har vid remissbehandlingen fått ett positivt bemötande.

Detta gäller såväl den föreslagna omläggningen av rättighetssystemet som

förslagen till omorganisation av handläggningen av utskänkningsärenden

och kontrollen av utskänkningen. Endast i några fall har man ställt sig avvisande

till förslagen eller förordat att genomförandet bör anstå. I övrigt har

på enstaka punkter vissa från förslagen avvikande meningar eller särskilda

synpunkter anförts.

Vad gäller rättighetssystemet delar man allmänt APU:s uppfattning att

det nuvarande systemet med en dubbelfunktion för distriktscheferna/intendenterna

och en bristfällig besvärsrätt för restauratörerna ej är tillfredsställande

från rättssäkerhetssynpunkt. Även om flera remissinstanser uttalar

att systemet fungerat bra och att rättssäkerhetsaspekten därför inte skall

överdrivas biträder man över lag förslaget att ställa systembolaget utanför

rättighetssystemet och i stället göra restauratörerna till bärare av utskänkningsrättigheterna,

varmed de automatiskt tillförsäkras besvärsrätt. Härom

råder enighet bland remissinstanserna. Något delade meningar råder

dock beträffande sättet att lösa frågan liksom också när den bör ske. Rättighetssystemet

sammankopplas därvid i regel med den föreslagna mera genomgripande

omorganisationen.

Flertalet remissinstanser finner förslagen i båda dessa delar i stort sett

välbetänkta och anser också att den 1 juli 1971 är en lämplig tidpunkt för

ett genomförande av förslagen. Härför talar personalsituationen i fråga om

systembolagets distriktsorganisation och den omorganisation som då sker

av länsstyrelserna.

I de fall man intar en mera avvisande eller avvaktande hållning har man

anmärkt att förslagen endast gäller en delreform som föreslås bli genomförd

innan APU slutbehandlat och redovisat sina förslag beträffande hela

komplexet som har med den framtida rusdrycksförsäljningen att göra. De

framlagda förslagen blir därmed att anse som provisoriska lösningar. Därför

har ifrågasatts om inte förslagens genomförande borde anstå och tas

upp i det större sammanhanget.

Systembolagets distrikts chefs- och intendentförening har direkt åberopat

nämnda förhållande som ett skäl för att låta förslagen anstå. Föreningen anser

inte att det finns fog för de påstådda olägenheterna med nuvarande system.

Dessa har mera sin grund i andra förhållanden än i distriktschefernas/intendenternas

dubbelfunktion. Avsaknaden i vissa fall av besvärsrätt

för restauratör är otillfredsställande, men den saken kan rättas till genom

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Knngl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

en enkel författningsändring utan den föreslagna genomgripande omorganisationen.

Föreningen hänvisar i detta sammanhang till det i det föregående

redovisade yttrandet av justitieombudsmannen.

Även länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att det nuvarande systemet

har fungerat bra och väl kan försvaras. Några påtagliga brister kan ej

åberopas och den påtalade bristande besvärsrätten kan undanröjas på ett

enkelt sätt. Därför synes det enligt länsstyrelsen vara systembolagets rationaliseringsönskemål

som är det främsta motivet för den föreslagna omorganisationen.

Länsstyrelsen anser sig inte kunna bedöma om rationaliseringsfrågan

är av sådan art att omläggningen erfordras, men har å andra

sidan ej anledning ifrågasätta att den frågan kan motivera åtgärderna. Med

hänsyn härtill motsätter sig länsstyrelsen inte omorganisationen.

Liknande synpunkter på besvärsfrågan framförs av länsstyrelsen i Hallands

län som dessutom ej anser omorganisationen motiverad från samhällsekonomisk

synpunkt med hänsyn till att den blir mer kostnadskrävande.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag framhåller, att den bristande besvärsrätten

i praktiken sällan medför komplikationer. Frågan har betydelse

inför ny oktrojperiod. I flertalet under perioden aktualiserade frågor om

ändringar av utskänkningsrättigheter kan restaur atören själv uppträda och

har då också besvärsrätt. Sett enbart från restaurangbolagets synpunkter är

den föreslagna delreformen inte påkallad, men bolaget ifrågasätter dock inte

APU:s bedömning att personalekonomiska och -organisatoriska skäl utgör

motiv härför.

I övrigt har förslagen beträffande omläggningen av rättighetssystemet biträtts

eller lämnats utan erinran, från den givna förutsättningen att utskänkning

av rusdrycker även i framtiden skall bygga på ett system med tillståndsrättigheter.

I organisationsfrågan ansluter man sig allmänt till förslaget, att handläggningen

av utskänkningsärenden och kontrollen helt läggs på länsstyrelserna.

Flertalet remissinstanser biträder också det av APU förordade alternativet

att lägga uppgifterna på allmän eller social sektion inom länsstyrelsen. Länsstyrelsen

i Jämtlands län förordar denna lösning intill dess frågan om en

samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området fått sin

lösning, då uppgifterna bör överföras på den verksamheten. Denna lösning

har framförts även av några andra remissinstanser, bl. a. av Nykterhetsrörelsernas

landsförbund som särskilt framhåller att de ekonomiska och

kommersiella synpunkterna på utskänkningen måste underordnas de sociala.

Socialstyrelsen, som också tillmäter de sociala aspekterna på utskänkningen

stor vikt, anser dock att en social konsulentverksamhet huvudsakligen

bör ägna sig åt annat än kontrollverksamhet.

I några fall ställer man sig mera avvisande till APU:s förslag i organisationsfrågan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län liksom av länsstyrelsen

hörda myndigheter anser det olämpligt att på länsstyrelsen flytta över kon
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970 35

trollverksamheten. Länsstyrelsen ansluter sig till ett uttalande av polismyndigheten

i Göteborg, enligt vilket det för en effektiv kontroll krävs god

person- och lokalkännedom. Växlingar på posten som handläggare innebär

en svaghet. Mot förslaget talar dessutom, att länsstyrelsens nuvarande personal

saknar både utbildning för och erfarenhet från uppgifterna. Arbetet

skall bedrivas i former som är främmande för länsstyrelsens arbetssätt och

därjämte till stor del av polisiär natur. Länsstyrelsen anser därför liksom

Göteborgs stad och nykterhetsnämnd att det bör övervägas att låta kontrollfrågan

bero till dess den samordnade regionala konsulentverksamheten på

det sociala området är utbyggd och dit förlägga kontrollen eller att anförtro

denna åt länsnykterhetsnämnderna.

Även länsstyrelsen i Uppsala län anser att kontrollfrågans lösning bör

anstå tills den regionala konsulentverksamheten blivit genomförd. Länsstyrelsen

efterlyser dessutom en redogörelse för vad kontrollen bör omfatta

och hur den bör utövas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att det för övervakningen av

utskänkningsrättigheterna krävs god insikt i restaurangernas affärsmässiga

och sociala förutsättningar, god lokalkännedom och säker bedömning. De

övervakande tjänstemännen bör dessutom fritt kunna disponera sin tid och

därför ha en fri och självständig ställning. Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten

av att övervakningen läggs på tjänstemän hos länsstyrelsen och

ställer sig tveksam till att f. n. lägga uppgifter på tjänstemän som saknar

de nuvarande intendenternas erfarenheter. Det är viktigt att tjänstemännen

får tillfälle att förvärva erforderlig erfarenhet och en lämplig lösning skulle

därför vara att inordna intendenterna under länsstyrelserna.

Distriktschefs- och intendentföreningen finner det rationellt att skilja

systembolaget från utskänkningsfrågorna men anser fördelarna med APU:s

förslag problematiska. Redan det förhållandet att förslaget ställer sig dyrare

än den nuvarande organisationen lotalt sett utgör enligt föreningen skäl för

att avvakta APU :s lösning av hela utskänkningskomplexet. Som ytterligare

skäl härför framförs att förslaget verkar provisoriskt med hänsyn till att

det ännu inte finns någon regional konsulentverksamhet på det sociala området.

Om likväl en omorganisation anses böra genomföras nu, är det enligt

föreningen angeläget att växlingar på posten som handläggare sker så

sällan som möjligt. Det skulle därför vara en fördel om uppgifterna kunde

anförtros åt en särskild tjänsteman. Föreningen motsätter sig inte att denne

placeras på sektion inom länsstyrelsen bara han ges tillräckligt stora befogenheter.

Härjämte uttalar föreningen den förhoppningen, att de distriktschefer/intendenter

och kontorister, som ej går i pension eller kommer att

bli kvar hos systembolaget, måtte kunna placeras på länsstyrelserna utan

försämrade lönevillkor. För personal som förtidspensioneras bör villkoren

inte bli sämre än vid 1954 års reform.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser visserligen att en särskild organisa
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

tion för utskänkningskontrollen i och för sig skulle vara att föredra, men

finner förslaget godtagbart. Det medför dock praktiska problem. Uppgiften

kräver särskilda personliga kvalifikationer och den kan inte inordnas i länsstyrelsernas

arbetsmönster. Arbetet blir till stor del förlagt utanför kansliorten

och på annars arbetsfri tid. Detta medför problem i tjänste- och avlöningshänseende.

Dessa frågor måste enligt länsstyrelsens mening först

lösas.

Länsstyrelsen i Hallands län förordar det av APU avvisade länsstyrelsealternativet

med en särskild för utskänkningsärendena anställd tjänsteman.

Denna lösning erbjuder möjlighet att för uppgiften anställa person med

social och samhällsekonomisk inriktning. Den öppnar dessutom möjligheten

att utnyttja de nuvarande intendenternas och biträdande intendenternas

erfarenheter. Länsstyrelsen finner det angeläget att denna expertis

tillvaratas inte minst under ett övergångsskede.

Kontrollstyrelsen ansluter sig till förslaget att utskänkningsfrågorna läggs

på allmän eller social sektion. Med hänsyn till kravet på personlig kännedom

om utskänkningsverksamheterna torde uppgiften få koncentreras på

viss tjänsteman. Därmed skapas förutsättning för att för uppgiften utse person

med social och samhällsvetenskaplig utbildning och inriktning vilket

styrelsen finner vara av stort värde.

Systembolaget tillstyrker förslaget. Ett genomförande av omorganisationen

vid halvårsskiftet 1971 är lämpligt med hänsyn till personalförhållandena

inom den nuvarande distriktsorganisationen och till den omorganisation

som då sker av länsstyrelserna. Sker ej den här aktuella omorganisationen

vid nämnda tidpunkt måste ett flertal nya distriktschefer/intendenter

tillsättas och bolaget måste för framtiden arbeta med en dubbel

distriktsorganisation, dels den som krävs för uppgifterna på utskänkningsområdet

dels den som byggts upp för handledning och kontroll av butiksverksamheten

genom bolagets butiksinspektörer och konsulenter. Bolaget

framhåller vidare, att endast en del av nuvarande distriktschefer/intendenter

kan beredas tjänster i sistnämnda organisation. De återståendes erfarenheter

bör las till vara av länsstyrelserna. Skulle anställning hos länsstyrelsen

innebära placering i lägre tjänst än den nuvarande, är bolaget berett att

tillskjuta mellanskillnaden i lön. Även de kontorister som ej kan sysselsättas

av bolaget bör utnyttjas av länsstyrelserna och bolaget kommer att medverka

till att denna personal får nya anställningar med minst oförändrade

löner.

Även i andra än nu återgivna remissyttranden har man framhållit värdet

att på ett eller annat sätt utnyttja de erfarenheter som de nuvarande distriktscheferna/intendenterna

besitter. Från länsstyrelsernas sida har man

dessutom genomgående för en anslutning till APU:s organisationsförslag

understrukit behovet av personalförstärkning för de nya arbetsuppgifterna.

I kompetensfrågan har man i ett flertal fall, vilket också framgått av den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

37

tidigare redogörelsen, framhållit värdet av att för uppgifterna kunna anställa

personer med social och samhällsvetenskaplig utbildning och inriktning.

Å andra sidan förekommer också uttalanden om att man för dessa

uppgifter ej bör ställa andra krav än som redan gäller för anställning på

allmän eller social sektion hos länsstyrelsen.

Kontrollstyrelsen framhåller, att omorganisationen även får återverkningar

på det centrala organets verksamhet. Man har att räkna med att utskänkningsfrågorna

inledningsvis kommer att handhas av oerfaren personal.

Detta ställer ökade krav på centrala föreskrifter och anvisningar och på en

intensivare central rådgivande verksamhet. För därmed sammanhängande

uppgifter krävs en förstärkning med en kvalificerad tjänst på den byrå som

handhar alkoholfrågorna inom det centrala organet.

Vid remissbehandlingen har man utan undantag biträtt APU:s förslag,

att de rådgivande nämnderna bör avvecklas i samband med omorganisationen.

Förslaget atL göra länsnykterhetsnämnden till remissinstans i fråga

rörande nytt utminuteringsställe har också vunnit allmän anslutning. Endast

länsstyrelsen i Gävleborgs län har en annan uppfattning och menar att

uppgiften bör ankomma på länsstyrelsen och handläggas inom den blivande

planeringsavdelningen.

Några remissinstanser har i detta sammanhang även tagit upp frågan om

utskänkningsrättigheternas anknytning till bestämda fyraåriga oktrojperioder.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller, att detta system medför en

kraftig punktvis arbetsbelastning hos länsstyrelserna. Denna belastning

skulle undanröjas och ej oväsentliga besparingar av resurserna skulle uppnås

om oktroj systemet slopas och ersätts med i tiden obundna tillstånd med

möjlighet att återkalla ett givet tillstånd under viss tid eller tills vidare.

Även Sveriges centrala restaurangaktiebolag anser alt oktroj systemet bör

slopas i samband med ett genomförande av de här aktuella åtgärderna. I stor

utsträckning saknas det behov av en sakprövning vart fjärde år. Ofta är

det inte fråga om några påtagliga materiella förändringar inför en ny oktrojperiod.

Den ansamling av framställningar om utsträckt tid och annan villkorsförenad

utskänkning som då förekommer torde enligt bolaget sannolikt

vara en följd av själva systemet. Medgivande om tillstånd tills vidare

skulle Lroligen begränsa sådana framställningar och de som likväl görs

skulle kunna behandlas successivt. Bolaget erinrar om att man i Finland

redan frångått oktrojsystemet och framhåller dessutom att vissa intendenter

inför den nu löpande oktrojperioden i stället för att utställa nya kontrakt

prolongerade de tidigare utfärdade kontrakten genom enbart en påtecknad

förklaring. Som alternativ till ett omedelbart slopande av oktrojsystemet

framför bolaget en allmän förlängning av oktrojperioderna eller i vart fall

en förlängning av den löpande perioden till dess utskänkningsfrågan i dess

helhet löses på grundval av APU :s slutliga förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i år 1970

Utöver vad nu anförts har man vid remissbehandlingen framfört synpunkter

även på förfåttningsfårslagen. Vad gäller Rff har flera remissinstanser

uppmärksammat bestämmelserna i 14 § andra stycket, om att utminuteringsställe

endast får inrättas i stad, köping eller municipalsamhälle med

minst 5 000 invånare. Ändring bör ske så att en anpassning sker till den nya

kommunlagstiftningen.

Benämningen sluten utskänkning för sådan som äger rum vid enstaka

tillfälle till slutet sällskap (25 § c) finner man allmänt välfunnen. Sveriges

centrala restaurangbolag förordar dock benämningen tillfällig sluten utskänkning

för att därmed skilja denna form av sluten utskänkning från annan

sådan utskänkning. Skall möjligheten till sluten utskänkning inom

militär mäss och inom nöjes- eller idrottsplats kvarstå, måste enligt kontrollstyrelsen

i 36 § göras undantag för utskänkning enligt 25 § c.

Vidare har framförts, att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla

alla för tillståndsbedömningen relevanta uppgifter och att tillståndsbeviset

hör innehålla uppgifter om utskänkningslokaler och alla andra i nuvarande

överlåtelsekontraktet intagna uppgifter. Detta kräver kompletteringar

av 27 och 39 §§. Med hänsyn till detta behov av ytterligare uppgifter förordar

kontrollstyrelsen, att det i Rff i stället för en fullständig reglering av

uppgiftsskyldigheten endast anges att ansökan skall göras och tillstånd skall

meddelas på blankett enligt centralt fastställt formulär.

Härjämte har framförts, att byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd bör

höras beträffande utskänkningslokalernas tekniska och sanitära standard

(28 §), att bestämmelser bör tas in om ersättare för tillståndsinnehavaren

(40 §), att kompletterande bestämmelser krävs beträffande utskänkning

vid överlåtelse på ny innehavare varvid även krav framförts om anmälningsskyldighet

beträffande överlåtelse (42 §), att länsnykterhetsnämnden bör

höras rörande utskänkning efter kl. 22 (47 §) och beträffande utskänkning

i samband med anordnande av föreställning eller underhållning (52 §),

att nämnden bör underrätta länsstyrelsen om gjorda iakttagelser (57 §)

och erhålla besked om tillstånd som polismyndigheten meddelat (64 §).

Kontrollstyrelsen anser dessutom, att nuvarande bestämmelser i 64 § 2

mom. om skyldighet att föra anteckningar om beslut i utskänkningsärenden

bör bibehållas i avvaktan på den slutliga regleringen på utskänkningsområdet.

Styrelsen pekar vidare på behov av vissa kompletteringar av ikraftträdandebestämmelserna.

Slutligen har ett flertal remissinstanser vänt sig

mot att en expeditionsavgift om 20 kr. enligt förslaget skulle utgå för nu

inte avgiftsbelagda tillstånd till sluten utskänkning. Man anser att någon

avgiftsbeläggning inte bör förekomma och förordar en ändring av expeditionskungörelsen

(1964: 618) i enlighet härmed.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

39

Departementschefen

APU har lagt fram förslag till en delreform som i korthet innebär att systembolaget

inte längre skall ha någon befattning med utskänkningen av

rusdrycker. Bolaget skall inte längre vara bärare av utskänkningsrättigheterna

och nu gällande ordning med särskilda överlåtelsekontrakt mellan

bolaget och restauratörerna avskaffas. Restauratörerna skall i stället själva

kunna söka och erhålla sådana rättigheter. Härigenom tillförsäkras restauratörerna

en besvärsrätt som de nu i vissa fall inte har. Länsstyrelsen blir även

i fortsättningen den tillståndsgivande myndigheten men föreslås få ta över

såväl alla uppgifter som har med tillståndsgivningen att göra söm kontrollen

över utskänkningen.

Systembolagets distriktsorganisation med särskilda distriktschefer, som

samtidigt är intendenter för utskänkningsärenden, föreslås ersatt med en

organisation för utskänkningen inom länsstyrelsens ram. För uppgifterna

erforderlig personal skall därvid ingå i allmän eller social sektion på länsstyrelsen.

För systembolagets del skapas härigenom möjlighet till en rationellare

regional organisation med sikte enbart på utminuteringen av rusdrycker.

Som en följd av omorganisationen anses de nuvarande rådgivande

nämnderna i de olika länen kunna slopas. Deras uppgifter skulle tas över

av länsstyrelserna och, såvitt gäller uppgiften att avge yttranden beträffande

inrättande av nya utminuteringsställen, av länsnykterhetsnämnderna.

Den föreslagna omorganisationen kräver personalförstärkningar för länsstyrelsernas

del. Totalt skulle omorganisationen enligt beräkningar, som

APU låtit utföra, medföra ökade årliga kostnader för länsstyrelserna med

ca 2,1 milj. kr. Härtill kommer en engångskostnad för pensioneringar på

inemot 700 000 kr. För systembolaget skulle följden bli kostnadsbesparingar

på minst 1,9 milj. kr.

Förslaget har vid remissbehandlingen fått ett överlag positivt mottagande.

Så gott som fullständig enighet råder om att en omläggning av rättighetssystemet

nu sker i enlighet med förslaget. I organisationsfrågan har några

remissinstanser ställt sig tveksamma inför eller avvisande till förslaget att

på länsstyrelserna lägga även kontrollen av utskänkningen. Flertalet av remissinstanserna

har dock biträtt förslaget även i denna del, varvid man

särskilt pekat på möjligheten att anförtro kontrollen åt den regionala konsulentverksamhet

på det sociala området som är under uppbyggnad.

För egen del finner jag de av APU framlagda förslagen väl grundade.

Enligt min mening har det också förelegat bärande skäl för utredningen att

bryta ut de här aktuella utskänkningsfrågorna för en särbehandling redan

nu. Jag ansluter mig därför till den föreslagna omläggningen men vill samtidigt

framhålla, att denna inte får tolkas som en kritik mot det arbete som

utförts av distriktschefer/intendenter i den nuvarande organisationsfor
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 184- år 1970

men. Den har fungerat tillfredsställande. Omläggningen är betingad av

andra skäl. Systembolaget bör frikopplas från dess uppgifter med utskänkningen

av rusdrycker och från den utgångspunkten framstår det som naturligt

att utskänkningsfrågorna helt läggs på den nu tillståndsgivande myndigheten,

dvs. länsstyrelsen. Genom att därvid restauratören själv blir bärare

av utskänkningsrättigheten undanröjs eu nu i vissa fall bristande besvärsrätt.

Detta finner jag särskilt betydelsefullt.

Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag således den

av APU föreslagna omläggningen varigenom länsstyrelsen tar över även de

uppgifter avseende utskänkningen inklusive kontrollen därav som nu åvilar

systembolaget. Att lägga kontrolluppgifterna på annat organ finner jag

mindre välbetänkt från organisationssynpunkt, även om dessa uppgifter kan

sägas i viss mån vara av annat slag än som länsstyrelserna nu sysslar med.

Genom att samla alla uppgifterna på utskänkningsområdet hos länsstyrelsen

bör det skapas de bästa förutsättningarna för en rationellt bedriven verksamhet.

Omläggningen bör genomföras med verkan fr. o. in. den 1 juli 1971

men hänsyn både till den partiella omorganisation av länsstyrelserna som

då sker och till personalsituationen inom systembolagets distriktsorganisation.

Vid beslut härom av årets höstriksdag ges erforderlig tid för de med

omläggningen förenade praktiska åtgärderna.

.lag skall här inte närmare gå in på de med omorganisationen sammanhängande

personalfrågorna. Uppenbart är att den kräver .vissa personalförstärkningar

för länsstyrelsernas del samtidigt som den ger möjlighet för

systembolaget att skära ner sin fältorganisation, eftersom denna kan anpassas

med hänsyn enbart till bolagets utminutering av rusdrycker. Länsstyrelsernas

personalfrågor ämnar chefen för civildepartementet ta upp i

1971 års statsverksproposition.

Förslaget att de rådgivande nämnderna avvecklas samtidigt med omläggningens

genomförande finner jag följdriktigt och jag biträder även förslaget

att länsnykterhetsnämnderna då träder till som remissinstans i frågor som

gäller inrättande av nya utminuteringsställen.

Några remissinstanser har framfört önskemål om ett slopande av oktrojsystemet

eller eu förlängning av oktrojperioderna samtidigt med den nu

behandlade omläggningen. Jag ställer mig tveksam till dessa önskemål

eftersom jag förutsätter att oktroj systemet är ett spörsmål som APU kommer

att behandla. Ett ställningstagande till oktroj frågorna bör därför enligt

min mening anstå till dess utredningens förslag framlagts.

Vid remissbehandlingen har även framförts vissa förslag till ändringar

i utredningens författningsförslag. Jag har härvidlag tagit fasta på påpekandena

om att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla alla för bedömningen

relevanta fakta och att tillståndsbeviset bör innehålla i princip

alla de uppgifter som nuvarande överlåtelsekontrakt innehåller. I stället

för en komplettering med härav betingad ytterligare uppgiftskyldighet i Rff

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

41

förordar jag kontrollstyrelsens lösning att ansökan skall göras och bevis

meddelas på blankett enligt fastställt formulär. Även andra av remissinstanserna

föreslagna ändringar i Rff bar beaktats. Därjämte ansluter jag mig

till den av vissa remissinstanser framförda uppfattningen att tillstånd

till sluten utskänkning inte bör beläggas med avgift. Jag förordar att bestämmelser

härom tas in i bilagan till expeditionskungörelsen (1964: 618).

Vidare biträder jag APU:s förslag att erforderliga tillämpningsföreskrifter

tas in i en särskild utskänkningskungörelse och att denna kungörelse ersätter

nuvarande instruktion för intendenterna för utskänkningsärenden (SFS

1954:647).

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:

521).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Bilaga

APU: s förslag till utskänkningskungörelse

1 §

Länsstyrelsen skall, i enlighet med föreskrifter i rusdrycksförsäljningsförordningen

och denna kungörelse, öva tillsyn över utskänkningsbestämmelsernas

efterlevnad och utskänkningens handhavande i övrigt.

Att länsstyrelsen i vissa fall kan taga befattning med ärenden om utskänkning

av rusdrycker utom länet framgår av bestämmelserna angående trafikutskänkning

i 35 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Kontrollstyrelsen äger meddela allmänna anvisningar rörande tillsynen.

2 § .

Länsstyrelsen skall äga kännedom om nykterhetsförhållandena i länet

samt om där belägna restauranger, hotell, pensionat, allmänna samlingslokaler,

festvåningar och därmed jämförliga lokaler.

3 §

Länsstyrelsen skall verka för att utskänkningen av rusdrycker inom länet

bedrives i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt att

ordning, nykterhet och trevnad råder på utskänkningsställen för sådana

drycker. Länsstyrelsen bör härvid samarbeta med polismyndigheter samt

nykterhets- och barnavårdsnämnder liksom andra myndigheter och sammanslutningar

med uppgifter, som berör detta område.

4 §

Vid utredning i ärende angående tillstånd till utskänkning av rusdrycker

skall länsstyrelsen göra sig underrättad om utskänkningslokalernas beskaffenhet.

Den som bereder ärendet i länsstyrelsen bör skaffa sig personlig

kännedom om lokalerna och undersöka huruvida de med hänsyn till belägenhet,

inredning och utstyrsel samt möjligheterna till överblick är lämpliga

för ändamålet.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas lokaler, där utskänkning av rusdrycker

i drinkbar eller genom självservering förekommer.

5 §

Den kontroll över utskänkningsställen för rusdrycker som åvilar länsstyrelsen

bör i första hand avse rörelsens allmänna karaktär. Länsstyrelsen

skall därvid pröva huruvida utskänkningsrörelse uppfyller de särskilda krav

som med hänsyn till nykterhet, ordning och trevnad bör uppställas på sådan

rörelse. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas utskänkning, som bedrives

i drinkbar eller genom självservering.

Länsstyrelsen skall skaffa sig kännedom om utskänkningsställenas skötsel

och därvid särskilt kontrollera efterlevnaden av 41 a och 46 §§ samt

57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

43

6 §

Den som har att å länsstyrelsens vägnar taga befattning med tillsynen

över utskänkningen av rusdrycker skall vid besök på utskänkningsställe

övervaka efterlevnaden av föreskriften i 48 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Han bör genom överläggningar med rättighetsinnehavaren och, i

förekommande fall, genom råd och anvisningar verka för att ändamålet

med nämnda föreskrifter blir väl tillgodosett. I samma syfte bör han, där

så lämpligen kan ske, i samråd med rättighetsinnehavaren upptaga överläggningar

med dennes personal.

7 §

Länsstyrelsen skall i samråd med partihandelsbolaget och detaljhandelsboiaget

verka för att reklam för rusdrycker icke bedrives på sätt som finnes

uppenbarligen stå i strid med det i 7 § samma förordning angivna syftet.

8 §

Finnes på grund av underrättelse eller anmälan från myndighet eller enskild

eller eljest anledning till misstanke att vid utskänkning förekommit

missförhållande som avses i 43 § rusdrycksförsäljningsförordningen, skall

länsstyrelsen genast verkställa utredning.

Vid sådan utredning skall rättighetsinnehavaren samt den mot vilken åtgärd

eljest kan ifrågakomma, erhålla tillfälle att avgiva förklaring.

9 §

Har rättighetsinnehavare eller hos honom anställd gjort sig skyldig till

förseelse eller har rättighetsinnehavare på annat sätt åsidosatt sina skyldigheter

enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, men finner länsstyrelsen att

vad som ligger den felande till last är obetydligt eller klart ursäktligt, må

länsstyrelsen låta saken bero vid ett påpekande eller en erinran till vederbörande.

10 §

Förekommer anledning till antagande att i viss lokal eller på viss plats

rusdrycker förtäres eller förvaras i strid med gällande bestämmelser om

förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och Öl m. m.,

skall länsstyrelsen så långt ske kan göra sig underrättad om förhållandena.

I fall enligt första stycket bör den, som å länsstyrelsens vägnar utövar

tillsynen, när så finnes påkallat, erinra om innebörden av gällande bestämmelser

och om möjligheterna att erhålla rätt till utskänkning.

Kan rättelse icke åstadkommas genom åtgärd enligt andra stycket eller

framkommer att lagöverträdelse av ej allenast obetydlig beskaffenhet ägt

rum, skall länsstyrelsen anmäla förhållandet till polismyndigheten.

11 §

Rusdrycker, som inköpts för utskänkningsändamål, får icke användas

annorledes än för utskänkning eller matlagning i rättighetsinnehavarens

rörelse.

12 §

Planerad ändring av utskänkningslokalerna skall av rättighetsinnehavaren

i god tid innan åtgärd vidtages anmälas till länsstyrelsen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

13 §

Den som å länsstyrelsens vägnar företar inspektion av utskänkningsställe

är berättigad till skälig ersättning för mat och dryck, som han beställt och

förtärt i samband med inspektionen.

Denna kungörelse träder i kraft den , då instruktionen

(1954: 647) för intendenter för utskänkningsärenden skall upphöra att gälla.

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700580

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1970:66 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen s. 1 i texten