Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m. m

1970-01-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:19, Med förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

1

Nr 19

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. m.; given Stockholms slott den

23 januari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om befrielse för utländsk

konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål in. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en särskild lag om befrielse för utländsk

konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m. m. Den föreslagna

lagen innebär i huvudsak en anpassning av äldre lagstiftning till numera

gällande allmänna folkrättsliga grundsatser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

Förslag

till

Lag

om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Lönad konsul, som är anställd i främmande stats tjänst här i riket och

som icke är svensk medborgare, är ej skyldig att avlägga vittnesmål.

2 §

Vittnesförhör som hålles med konsul som avses i 1 § får äga rum i hans

bostad eller i konsulatets lokaler.

Skriftlig vittnesberättelse av sådan konsul får åberopas.

3 §

Den som är anställd vid lönat konsulat här i riket får vid vittnesförhör

vägra att yttra sig angående omständighet som har samband med hans

tjänsteutövning. Han är ej heller skyldig att för rätten förete skriftlig handling

som har sådant samband.

Första stycket äger motsvarande tillämpning beträffande olönad konsul.

4 §

Innehåller avtal, som Sverige ingått med främmande stat, i fråga om vittnesmål

av den som är anställd vid konsulat här i riket eller av sådan medlem

av hans familj som bor hos honom bestämmelser om mer vittgående

förmåner än som anges i 1—3 §§, gäller avtalets bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

Genom lagen upphäves lagen (1911: 2 s. 1) om vissa lättnader för utländsk

konsul i fråga om vittnesmåls avläggande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 december 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson,

Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Bengtsson, Norling,

Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning

angående befrielse för utländsk konsul från skgldighet att avlägga vittnesmål

m. m. och anför.

1. Inledning

Efter förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen undertecknades

en konsularkonvention mellan de båda länderna i Moskva den 30 november

1967. Konventionen har därefter godkänts av riksdagen (prop. 1968: 28,

UU 8, rskr 298). Sedan ratifikationsinstrumenten utväxlats, har konventionen

trätt i kraft den 10 augusti 1968. I konventionen ges bl. a. bestämmelser

om befrielse för konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål. I

propositionen förutskickades med anledning därav att viss lagändring torde

bli ofrånkomlig i samband med en eventuell svensk-sovjetisk överenskommelse

om ömsesidigt öppnande av konsulat. Det framhölls också att de

nämnda bestämmelserna ansluter sig till motsvarande regler i den konvention

om konsulära förbindelser, som utarbetades vid 1963 års internationella

konferens i Wien, och att en lagändring — oberoende av om ett

svensk-sovjetiskt avtal kominer till stånd — syntes böra övervägas för att

uppnå bättre överensstämmelse med Wienkonventionen.

2. Nuvarande förhållanden m. m.

Särskilda bestämmelser angående vittnesmål av utländsk konsul finns i

lagen (1911:2 s. 1) angående viss lättnad för utländsk konsul i fråga om

vittnesmåls avläggande. Enligt lagen kan Kungl. Maj:t under förutsättning

av ömsesidighet förordna, att konsul, som är anställd här i riket i

lf Bihang till riksdagens protokoll 1070. 1 saml. Nr 19

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

främmande stats tjänst och som är undersåte i den främmande staten,

skall vara befriad från skyldighet att inställa sig inför domstol som vittne

i mål vari fråga inte är om ansvar för brottslig gärning eller efterforskning

av brott. Har i fall då sådant förordnande har meddelats konsul vars

vittnesmål påkallats förklarat sig förhindrad att komma till rätten, får

rätten antingen höra konsuln i hans ämbetslokal eller bostad eller, om

parterna i målet medger det, förelägga konsuln att till rätten inkomma

med skriftligt vittnesmål. Enligt kungörelserna 1911:11 s. 1 och 1958:606

äger lagen tillämpning på vissa konsuler i tjänst hos Amerikas Förenta

Stater och Frankrike. Kungörelserna har utfärdats med anledning av särskilda

konsularkonventioner med dessa länder.

I den mån författningsbestämmelser på området saknas har svenska

myndigheter att vid sina ställningstaganden i hithörande frågor tillämpa

internationell rätt och sedvänja.

1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser ger i art. 44 regler

angående vittnesmål av utländsk konsul m. m. Enligt 1 mom. kan konsulatmedlem

föreläggas att avlägga vittnesmål i mål inför judiciell eller

administrativ myndighet. Konsulattjänsteman eller medlem av tjänstepersonalen

får inte vägra att avlägga vittnesmål utom i fall som avses i

3 mom. i artikeln. Om konsul vägrar att vittna, får tvångsmedel eller andra

påföljder inte tillgripas mot honom.

I 2 mom. föreskrivs att myndighet som begär vittnesmål skall undvika

att hindra konsul i hans tjänsteutövning. Myndigheten kan ta upp vittnesmålet

i hans bostad eller på konsulatet eller godta skriftlig vittnesberättelse

från honom i de fall detta är möjligt.

Enligt 3 mom. är konsulatmedlem inte skyldig att vittna rörande något

som har samband med hans tjänsteutövning och inte heller att förete

skrivelse eller annan officiell handling som har sådant samband. Han får

också vägra att som sakkunnig uttala sig om den sändande statens interna

rätt.

I art. 1 finns definitioner av bl. a. begreppen konsulatmedlem och konsulattjänsteman.

Med konsulatmedlem förstås konsul, konsulattjänsteman

och medlem av tjänstepersonalen. Som konsulattjänsteman anses den som

utför administrativ eller teknisk uppgift vid konsulat. Enligt art. 58 är

bestämmelserna i art. 44 mom. 3 tillämpliga även på olönad konsul (honorärkonsul).

I art. 71 ges särskilda bestämmelser för den som är medborgare eller vid

tillträdet stadigvarande bosatt i den mottagande staten. Är han konsul åtnjuter

han endast de i art. 44 mom. 3 angivna förmånerna. Är han annan

konsulatmedlem åtnjuter han privilegier m. m. endast i den utsträckning

den mottagande staten medger det.

Wienkonventionen utarbetades vid 1963 års internationella konferens i

Wien på grundval av ett förslag av Förenta Nationernas kommission för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1970

internationell rätt. Den har undertecknats av ett stort antal stater, däribland

Sverige, men har ratificerats endast av jämförelsevis få stater. För

Sveriges del är ratifikationen inte aktuell f. n.

I den svensk-sovjetiska konventionen finns bestämmelser om vittnesmål

m. m. i art. 19. Bestämmelserna ansluter sig i huvudsak till regleringen

i Wienkonventionen. Det finns emellertid särskilda bestämmelser som

saknar motsvarighet i Wienkonventionen. Bl. a. föreskrivs i art. 19 mom.

6 att bestämmelserna i artikeln i tillämpliga delar skall gälla även medlem

av konsuls eller konsulattjänstemans familj som bor hos honom, förutsatt

att familjemedlemmen inte är medborgare i den mottagande staten. Enligt

art. 1 förstås med konsulattjänsteman här även den som tillhör konsulatets

betjäning. I art. 1 sägs vidare bl. a. att uttrycket konsul i konventionen

innefattar även den som tjänstgör vid konsulat för att utbildas i den konsulära

tjänsten.

Även med Storbritannien finns en konsularkonvention som innehåller

särskilda bestämmelser om vittnesplikt för konsul. Vid sidan härav finns

vissa bilaterala överenskommelser med klausuler om mest-gynnad-nationsbehandling

som berör frågor om konsuls immunitet och privilegier.

3. Departementschefen

Som jag har nämnt tidigare finns vissa bestämmelser om vittnesmål av

utländsk konsul i lagen (1911: 2 s. 1) angående vissa lättnader för utländsk

konsul i fråga om vittnesmåls avläggande. Enligt denna lag kan Kungl.

Maj :t under förutsättning av ömsesidighet i vissa fall bl. a. befria utländsk

konsul från skyldighet att inställa sig som vittne inför domstol. Särskilda

förordnanden med stöd av lagen har meddelats efter överenskommelser

med Amerikas Förenta Stater och Frankrike. När det gäller vittnesmål av

konsuler från andra stater har domstolarna att tillämpa internationell

rätt och sedvänja.

Enligt min mening talar praktiska skäl för att 1911 års lag nu ersätts

med en lag av generell räckvidd. Det synes inte tillfredsställande att domstolarna,

när fråga om att höra en utländsk konsul aktualiseras, i regel

skall vara hänvisade till att tillämpa inte lagfästa principer. Wienkonventionen

om konsulära förbindelser innehåller, som jag redan har nämnt,

en utförlig reglering av denna fråga. Denna reglering torde som framhölls

i prop. 1968:28 få anses motsvara en ganska allmänt godtagen uppfattning

om de minimikrav som kan ställas på staternas lagstiftning och praxis

i detta hänseende. Jag förordar därför att en motsvarande ordning införs

i vår interna rätt. Den bör utformas så, att också sådana bestämmelser i

den svensk-sovjetiska konventionen som saknar motsvarighet i Wienkonventionen

kan iakttas. Vidare bör utrymme skapas för tillämpning av lik
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

nande bestämmelser i andra avtal, som Sverige har ingått eller kan komma

att ingå med andra stater.

De nya bestämmelserna bör tas upp i en särskild lag, som lämpligen bör

få rubriken »Lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. m.». Lagen bör ersätta 1911 års lag. Den nya lagen bör utformas

så att överensstämmelse nås med Wienkonventionen. I ett avseende

synes emellertid motiverat att medge förmåner, som går något längre. Enligt

art. 71 gäller, som jag redan har nämnt, förmånerna enligt art. 44 endast

i begränsad utsträckning för den som är medborgare eller vid tillträdet

bosatt i den mottagande staten. I enlighet härmed bör befrielsen från skyldighet

att avge vittnesmål och de särskilda lättnaderna i fråga om sättet

för vittnesmålets avläggande inte gälla svensk medborgare. I övrigt bör däremot

medborgarskapet inte tillmätas betydelse. Inte heller bör bosättningen

vid tillträdet beaktas.

Wienkonventionens reglering med nyssnämnda jämkning torde i huvudsak

motsvara allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. De nya bestämmelserna

bör därför, i den mån de bygger på denna reglering, göras tillämpliga

utan formellt krav på ömsesidighet.

I enlighet med det anförda bör i 1 § i den nya lagen tas upp en föreskrift

som innebär att lönad konsul, som är anställd i främmande stats tjänst här

i riket och som inte är svensk medborgare, inte är skyldig att avlägga vittnesmål.

Med konsul avses generalkonsul, konsul, vicekonsul och konsularagent.

I 2 § bör föreskrifter ges angående lättnader för utländsk lönad konsul i

fråga om vittnesmåls avläggande. Det torde få föreskrivas, att vittnesförhör

med konsul som avses i 1 § får hållas i hans bostad eller i konsulatets lokaler

samt att skriftlig vittnesberättelse av sådan konsul får åberopas.

I 3 § bör föreskrivas, att den som är anställd vid lönat konsulat i Sverige

vid vittnesförhör får vägra att yttra sig angående omständighet som har

samband med hans tjänst vid konsulatet och att han inte är skyldig att

förete skriftlig handling, som har sådant samband. Föreskriften bör äga

motsvarande tillämpning på olönad konsul. Förmånerna enligt denna paragraf

bör som nyss har framhållits gälla oavsett om vederbörande skulle

vara svensk medborgare eller vid tillträdet stadigvarande bosatt här.

Någon motsvarighet till bestämmelsen i art. 44 mom. 3 om befrielse för

konsulatmedlem att som sakkunnig yttra sig angående den sändande statens

interna rätt torde inte behövas (jfr 40 kap. 4 § rättegångsbalken).

Som redan har nämnts innehåller den svensk-sovjetiska konventionen vissa

bestämmelser som inte har motsvarighet i Wienkonventionen. I 4 § bör

utrymme ges för tillämpning av dessa bestämmelser. Paragrafen bör utformas

så att likartade föreskrifter i särskilda avtal med andra stater också blir

gällande. Det bör sålunda föreskrivas att, om avtal som Sverige har ingått

med främmande stat innehåller bestämmelser om mer vittgående förmåner

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970 7

1 fråga om vittnesmål av den som är anställd vid konsulat här i landet eller

av sådan medlem av hans familj som bor hos honom än som anges i 1 och

2 §§ avtalets bestämmelser gäller.

4. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. in.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Bilagan, som är likalydande med det till propositionen fogade lagförslaget, har uteslutits här.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 januari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet

regeringsrådet

justitierådet

justitierådet

Regner,

Martenius,

Bernhard,

Hesser.

Enligt lagrådet den 12 januari 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 5

december 1969 hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skgldighet att avlägga

vittnesmål m. m.

Förslaget, som finns bilagt delta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Sigvard Holstad.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

9

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

23 januari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, LIolmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighei att avlägga

vittnesmål in. m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 69073S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1970:12 Första lagutskottets utlåtande nr 12 år 1970 s. 1 i texten