Sök i Ratio Lex

Angående avveckling av Marvikenprojektet, m. in

1970-11-06 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:194, Angående avveckling av Marvikenprojektet, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1970

1

Nr 194

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avveckling av

Marvikenprojektet, m. in.; given Stockholms slott

den 6 november 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tungvattenreaktorproj ektet Marviken avvecklas.

Efter provdriften har framkommit att tekniska problem och därav föranledda

behov av ändringsarbeten skulle kräva ytterligare betydande insatser.

Vid en avveckling av projektet väntas anslagskostnaderna för detta

stanna vid ca 480 milj. kr. Beräkningen tar inte hänsyn till de intäkter av

ca 65 milj. kr. som väntas inflyta genom försäljning av vissa till projektet

hörande tillgångar, främst tungt vatten.

Vidare föreslås att Marvikens kraftstation byggs om till en oljeeldad kondenskraftanläggning.

Anläggningen, som får en effekt av ca 200 MWe, avses

ingå i statens vattenfallsverks produktionsapparat och väntas kunna

bli färdig hösten 1973. Anslagskostnaden beräknas till 49 milj. kr. Genom

att delar av den nuvarande anläggningen — bl. a. turbingeneratorn — kan

utnyttjas är projektet fördelaktigt från ekonomisk synpunkt. Parallellt med

ombyggnaden avser AB Atomenergi att bedriva viss kärnteknisk provningsoch

experimentverksamhet i den befintliga reaktorn.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 194

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19fr år i970

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 6 november 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för indnstridepartmentet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avveckling

av Marvikenprojektet, m. m., och anför.

Inledning

Vid 1962 års riksdag fattades principbeslut om att uppföra Marvikens

atomkraftstation på Vikbolandet i Östergötlands län (prop. 1 bil. 12 s. 128,

SU 10, rskr 10). Medel för ändamålet anvisades till statens vattenfallsverk

(Vattenfall). Projektet utgjorde ett led i det svenska utvecklingsarbetet på

atomenergiområdet. Från början planerades en anläggning med en tungvattenreaktor

av tryckvattentyp med en elektrisk effekt av 105 megawatt

(MWe) till en beräknad total anslagskostnad av 320 milj. kr. Projektet

innefattade även möjligheten att genom viss tillbyggnad till reaktorn prova

utvecklingsmöjligheterna för kokardrift. Ställning togs dock i detta skede

inte till den närmare utformningen av reaktorn.

Under våren 1962 redovisade Aktiebolaget Atomenergi (Atomenergi) och

vissa industriföretag, fräinst Allmänna svenska elektriska aktiebolaget

(ASEA), utredningar rörande stora tungvattenreaktorer av kokartyp med

eller utan intern nukleär överhettning. Resultaten betecknades som genomgående

gynnsamma, och de innebar att man till en förhållandevis begränsad

merkostnad skulle kunna ta ett större utvecklingssteg genom att utföra

Marviken som en kokarreaktor.

I enlighet härmed beslöt Vattenfall och Atomenergi på hemställan av delegationen

för atomenergifrågor att detaljprojektera Marviken även i kokarversion.

Resultatet redovisades vid årsskiftet 1962—1963. Därvid framhöll

Vattenfall och Atomenergi att det tekniska underlaget för kokardrift med

mättad ånga kunnat stärkas på flertalet punkter. De tekniska problem som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19i år 1970

3

ålerstod att lösa ansågs ligga inom ramen för vad som kunde accepteras vid

eif utvecklingsprojekt. Problemen i samband med överhettningen ansågs

vara av särskild svårighetsgrad, speciellt beträffande konstruktionen av

överhettarelementen. Det framhölls emellertid att dessa inte utgjorde en fast

del av reaktorn, varför tekniska förbättringar successivt kunde tillgodogöras,

och att anläggningen kunde drivas med mättad ånga utan överhettarelement

till dess utvecklingsarbetet gett resultat. Vattenfall och Atomenergi

föreslog därför, att reaktorn skulle utformas som kokarreaktor med möjlighet

till intern nukleär överhettning. Effekten med och utan överhettning

beräknades till resp. 200 och 140 MWe. Med hänsyn till att projektet i större

utsträckning fick karaktären av utvecklingsarbete föreslogs att Atomenergi

skulle ha ansvaret för reaktordelens finansiering. Anslagskostnaden

för Marvikenstationen i kokarutförandet angavs till 372 milj. kr., varav 150

milj. kr. för reaktordelen exklusive kostnad för tungt vatten. Stationen

väntades kunna bli färdigställd år 1968 och tagen i drift år 1969. Storleken

av det förräntningsbara kapitalet borde fastställas först sedan anläggningen

tagits i kommersiell drift.

Vattenfalls och Atomenergis förslag förordades av delegationen för atomenergifrågor,

varefter frågan underställdes riksdagens prövning våren 1963.

Riksdagen godkände därvid den nya tekniska och finansiella uppläggningen

av projektet (prop. 1963: 72, SU 50, rskr 137). Våren 1964 träffade Atomenergi

med biträde av Vattenfall avtal med ASEA om huvudleverantörskap

för reaktordelen, vilket senare kompletterades med avtal rörande bl. a. utrustning

för överhettning. Vid samma tid lade Vattenfall ut beställningar

för turbinutrustning m. m.

Med hänvisning till att vissa tekniska problem, särskilt beträffande överhettning,

visade sig mera svårlösta än man tidigare räknat med tog Vattenfall

år 1964 upp frågan om verkets fortsatta deltagande i projektet. I augusti

samma år träffades avtal mellan Vattenfall och Atomenergi, enligt vilket

bolaget i princip skulle överta hela det tekniska och ekonomiska ansvaret

för utvecklingsprojektet Marviken. Det förutsattes att Atomenergi skulle

svara för den samlade redovisningen av anläggningen gentemot statsmakterna,

medan Vattenfalls engagemang skulle vara av entreprenadkaraktär. Av

praktiska skäl skulle dock medel för Vattenfalls åtagande av statsmakterna

ställas direkt till verkets förfogande. Den nya ansvarsfördelningen redovisades

för riksdagen, som anvisade medel för att genomföra projektet i enlighet

med de år 1963 beslutade riktlinjerna (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 117, SU 10,

rskr 10).

I början av år 1965 sattes arbetet med att uppföra stationen i gång. Montagearbetena

påbörjades i slutet av år 1966 och var i stort sett avslutade

sommaren 1968, då provdrift med lätt vatten inleddes. I augusti 1969 anmälde

Atomenergi att provdriften påvisat behov av justeringar och kompletteringar

av anläggningen. Behovet hade framkommit som resultat av en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 19i år 1970

omfattande funktions- och säkerhetsanalys. Reaktorn beräknades nu kunna

tas i drift först under senare delen av år 1970. Vidare anmäldes att

Atomenergi beslutat avstå från möjligheten att utprova intern nukleär

överhettning i stationen.

Den ursprungligen beräknade anslagskostnaden för Marvikenpr oj ektet i

kokarversion uppgick som nämnts till 372 milj. kr., varav 150 milj. kr. för

reaktordelen och 222 milj. kr. för Vattenfalls åtaganden inklusive kostnaden

för tungt vatten. Beräkningen, som avsåg kostnadsläget i augusti

1962, reviderades därefter årligen i samband med Atomenergis och Vattenfalls

anslagsframställningar med hänsyn till aktuellt kostnadsläge. Dessutom

räknades budgetåret 1964/65 kostnaden för Vattenfalls åtaganden upp

med 23 milj. kr. i samband med omläggning av verkets redovisningssystem.

I augusti 1969 beräknades kostnaderna för Marvikenprojektet till sammanlagt

496,1 milj. kr., varav 209,1 milj. kr. för Atomenergi och 287 milj.

kr. för Vattenfall. Ökningen i förhållande till 1962 års kalkyl hänförde sig

till automatiska kostnadshöjningar, allmän varuskatt och den nämnda redovisningstekniska

uppräkningen, så när som på 2,6 milj. kr. avseende

främst de ombyggnadsarbeten i reaktordelen som visat sig nödvändiga efter

provdriften. I prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 142) föreslogs att ett motsvarande

belopp skulle anvisas till Atomenergi för budgetåret 1970/71.

Medel till Marvikenproj ektet har fr. o. m. budgetåret 1963/64 anvisats

från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. och — såvitt avser reaktordelen

— fr. o. m. budgetåret 1964/65 från ett särskilt investeringsanslag

under fonden för låneunderstöd, benämnt Lån till Aktiebolaget Atomenergi

för uppförande av en atomkraftstation i Marviken. Fördelningen av anslagen

framgår av följande sammanställning. (Enhet milj. kr.)

Budgetår

Reaktordel

Vattenfalls

åtagande

Summa

1963/64 ..........

.......... 11,51

17,0

28,5

1964/65 ..........

.......... 42,0

30,0

72,0

1965/66 ..........

.......... 63,0

33,0

96,0

1966/67 ..........

.......... 42,0

40,0

82,0

1967/68 ..........

.......... 16,0

41,3

57,3

1968/69 ..........

.......... 20,0

83,0

103,0

1969/70 ..........

.......... 12,0

26,5

38,5

206,5

270,8

477,3

1 Överfört till Atomenergi från investeringsanslaget Kraftstationer in. m.

Medlen har ställts till Atomenergis och Vattenfalls förfogande utan förräntningsskyldighet,

varvid avskrivningsanslag till motsvarande belopp anvisats

på riksstaten. Dessutom har till Vattenfall för budgetåret 1969/70

anvisats ett extra avskrivningsanslag med 35 milj. kr. för forsknings- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1970

5

utvecklingskostnader på atomenergiområdet som verket i högre grad än

enskilda kraftföretag tidigare belastats med. Härav har 16,2 milj. kr. hänförts

till Marvikenprojektet. Vattenfalls investerings- och avskrivningsmedel

för Marviken uppgår alltså till 287 milj. kr., vilket svarar mot den i

augusti 1969 beräknade slutkostnaden. Atomenergi har lämnat skuldförbindelser

till staten för de medel som utbetalats till bolaget.

Härutöver har visst utvecklingsarbete för Marviken finansierats över

driftbudgeten från reservationsanslaget till atomenergiverksamhet inom

Aktiebolaget Atomenergi. Dessa arbeten har haft ett nära samband med

Atomenergis allmänna forsknings- och utvecklingsarbete på reaktor- och

bränsleområdet. Särkostnaderna för de på Marvikenproj ektet särskilt inriktade

arbetena kan beräknas till ca 68 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1969/70.

Beloppet innefattar Atomenergis insatser för driftförberedelser m. m. samt

vissa komponentutvecklingsarbeten som Atomenergi beställt hos industrin.

Även kostnaderna för bränsleelementen till Marviken har finansierats över

nyssnämnda anslag på driftbudgeten. Dessa kostnader har t. o. m. budgetåret

1969/70 uppgått till 14,2 milj. kr., varav 6,4 milj. kr. för naturligt och

anrikat uran.

Förslag om att avbryta arbetet

I skrivelser den 12 maj 1970 föreslog Atomenergi och Vattenfall att arbetet

med färdigställandet av Marviken som tungvattenreaktorproj ekt skulle

avbrytas och att vissa tillgångar skulle avyttras.

I Atomenergis skrivelse redovisades de utredningar och analyser som

utförts sedan bolaget i augusti 1969 anmält en försening av projektet. Utredningsarbetet

— i vilket deltog personal från Atomenergi, Vattenfall, Aktiebolaget

ASEA-ATOM och vissa konsultföretag — bedrevs fram till mitten

av april 1970 och ledde till följande sammanfattning av de tekniska problemen.

Stabiiitetsegenskaperna hos reaktorhärden var ogynnsammare än som

förutsatts vid den ursprungliga projekteringen. För att en tillräcklig förbättring

av stabiliteten skulle åstadkommas måste bränsleknippet konstrueras

om och bränsleelementens antal och anrikningsgrad ökas. Vidare erfordrades

förändringar i de värmetekniska systemen för avblåsning av ånga

från reaktorn samt för hj älpkylning vid eventuella fel och haverier. Ett nytt

avstängningssystem skulle sannolikt behöva införas. Under ett inledningsskede

av driften skulle stationens effekt troligen få begränsas till 100 MWe.

Vidare framhöll Atomenergi att den nukleära provdriften skulle kunna

avslutas tidigast i början av år 1973. Anläggningskostnaden för projektet

beräknades nu till inemot 520 milj. kr., vartill skulle komma 4 å 6 milj. kr.

för ombyggnad av bränsle och 12 å 13 milj. kr. för Vattenfalls driftorgani
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 194- år 1970

sation under förlängningen av projekttiden. Det tillkommande medelsbehovet

för att fullfölja projektet beräknade sålunda till ca 40 milj. kr.

Beträffande värdet från utvecklingssynpunkt av att färdigställa Marviken

framhöll Atomenergi att marknaden i Sverige för tungvattenreaktorer för

drift med naturligt uran väsentligt försämrats sedan projektets tillkomst,

och bolaget bedömde att denna situation skulle komma att bestå under avsevärd

tid. Även exportmöjligheterna bedömdes vara begränsade. Mot bakgrund

av den svenska reaktorindustrins och kraf tf öre tagens satsning på

lättvattenreaktorer hade Atomenergis eget utvecklingsarbete i allt högre

grad inriktats på denna typ. Enligt bolagets bedömning krävde marknadsutvecklingen

en målmedveten och än starkare inriktning på lättvattentekniken.

Ett fortsatt engagemang i utvecklingen av tungvattenkylda reaktorer

skulle verka splittrande på de begränsade svenska resurserna. Denna bedömning

delades av Atomenergis programråd, i vilket ingår företrädare för

den tillverkande industrin och kraftföretagen.

Vidare framhöll Atomenergi att vissa tillgångar i Marviken skulle kunna

avyttras vid ett beslut om nedläggning. Det tunga vattnet representerade ett

värde av ca 60 milj. kr., medan bränslet väntades kunna inbringa högst 10

milj. kr. En avveckling förutsattes ske i samråd med Vattenfall med samma

ansvarsfördelning som gällt för stationens utförande. Atomenergi föreslog

att kostnaderna för avvecklingen m. m. skulle täckas ur redan beviljade

anslag eller genom avräkning från realisationsinläkterna.

Beträffande utnyttjandet av anläggningen i Marviken redovisade Atomenergi

två möjliga handlingslinjer, dels installation av en oljeeldad ångpanna

för att driva den befintliga turbinen, vilket utreddes av Vattenfall, dels

installation av en lättvattenreaktor. En preliminär utredning rörande det

senare alternativet hade på Atomenergis uppdrag gjorts av ASEA-ATOM.

Atomenergi fann resultaten så intressanta från utvecklingssynpunkt att utredningen

enligt bolagets mening borde föras vidare. Atomenergi avsåg att

återkomma med eventuella förslag i anslagsframställningen för budgetåret

1971/72. Atomenergi föreslog därför att beslut om Marvikens fortsatta

eventuella utnyttjande som kraftstation skulle träffas först sedan ifrågavarande

alternativ redovisats.

I Vattenfalls skrivelse berördes i korthet de tekniska problemen med Marvikenreaktorn.

Enligt verkets bedömning kunde man inte utesluta risken

för att reaktorn med hänsyn till dess säkerhet och stabilitet aldrig skulle

kunna bringas i driftdugligt skick. Under alla förhållanden skulle driftekonomin

bli sämre än man tidigare räknat med. Även om elproduktionen

efter ett första skede kunde räknas som prima kraft skulle ändå sannolikt

anläggningens drift få subventioneras. Vidare framhölls att värdet av erfarenheter

från drift av Marviken skulle bli begränsat med hänsyn till den inriktning

som utbyggnaden av atomkraft i Sverige nu fått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 194- år 1970

/

I likhet med Atomenergi förordade Vattenfall en avyttring av bl. a. det

tunga vattnet. Det från produktionsekonomisk synpunkt bästa sättet att

utnyttja tillgångarna i Marviken skulle enligt Vattenfalls mening vara att

uppföra en oljeeldad ångpanneanläggning intill den befintliga turbinen.

Vattenfall avsåg att i augusti 1970 lämna en närmare redovisning av projektet.

Med anledning av Atomenergis och Vattenfalls framställningar medgav

Kungl. Maj :t genom beslut den 27 maj 1970 att arbetet med uppförande av

Marvikens kraftstation med tungvattenreaktor fick avbrytas.

Mot bakgrund av det ovissa läget beträffande Marvikenprojektet fullföljdes

inte behandlingen av Kungl. Maj :ts i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 142) framlagda

förslag om anvisande av ett investeringsanslag av 2,6 milj. kr. till

Atomenergi. På hemställan av statsutskottet (SU 138) beslöt riksdagen att

uppskjuta behandlingen av ärendet till höstsessionen.

Förslag om fortsatt verksamhet

Vattenfall har med skrivelse den 24 augusti 1970 överlämnat eu utredning

angående ombyggnad och utbyggnad av Marvikens kraftstation.

I utredningen föreslås att den nuvarande anläggningen i Marviken förutom

reaktordelen byggs om till en oljeeldad kondenskraftstation. Om arbetet

påbörjas hösten 1970 skulle Marvikens kraftstation redan hösten 1973

kunna producera med en effekt av ca 200 MWe. En sådan ombyggnad skulle

göra det naturligt för Vattenfall att överväga även placering av andra successivt

erforderliga oljeeldade kondenskraftaggregat i Marviken. Härför talar

förutom drifttekniska synpunkter även allmänna lokaliserings- och miljövårdssynpunkter.

Fortsatt verksamhet skulle enligt Vattenfall också göra

det lättare att utnyttja reaktordelen bl. a. för experimentändamål. Eftersom

den nuvarande turbinen i Marviken är dimensionerad för lågt tryck får den

ombyggda anläggningen låg verkningsgrad och kommer därför i första

hand att utnyttjas för toppeffektdrift, dvs. med genomsnittligt kort årlig

drifttid.

Anläggningskostnaderna för den föreslagna ombyggnaden av Marvikenanläggningen

till oljeeldad kondenskraftstation beräknas bli lägre än för en

alternativ kraftutbyggnad. Drift- och underhållskostnaderna förväntas däremot

bli liögre. Vattenfall är berett att påta sig fullt kostnadsansvar för anläggningens

ombyggnad, drift och underhåll på motsvarande sätt som för

andra produktionsanläggningar. Sedan anläggningen tagits i drift bör enligt

Vattenfall övervägas om verket därutöver bör bära någon del av kapitalkostnaderna

för sådana befintliga anläggningsdelar som kommer att

utnyttjas efter ombyggnaden.

Totalkostnaden för ombyggnaden beräknas av Vattenfall till 57,5 milj. kr.,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 194- år 1970

varav 22 milj kr. för en ångpanneanläggning inklusive byggnad. Av totalbeloppet

avser 8,5 milj. kr. kostnader som redovisas som driftkostnader

och därför inte påverkar anslagsbehovet. Detta uppgår således till 49 milj.

kr., varav 8 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 10,3 milj. kr. under budgetåret

1971/72.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har Vattenfall anmält

att avvecklingen av Marvikenprojektet påbörjats genom försäljning av

tungt vatten, varigenom betydande belopp kunnat återvinnas till statsverket.

Vidare framhåller Vattenfall att kostnaderna för investeringen i verkets

andei av anläggningen nu beräknas stanna vid 273,5 milj. kr. som en följd

av beslutet att avbryta arbetena. Detta belopp understiger föregående års

beräkning med 13,5 milj. kr. Vissa likvider återstår att utbetala. Av de anvisade

medlen för Marvikens atomkraftstation beräknas därefter återstå ca 5

milj. kr. Den föreslagna ombyggnaden medför således ett nettobehov av anslagsmedel

med 3 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Vattenfall förutsätter

att kostnader för avställning m. m. om ca 2 milj kr. får täckas med intäkter

från försäljningen av avyttringsbara anläggningsdelar, tungt vatten m. m.

I Atomenergis anslagsframställning för budgetåret 1971/72 anmäls att

bolaget för sin del påbörjat avvecklingen med åtgärder för försäljning av

bränslet och undersökning av möjligheten att sälja viss utrustning i reaktorbyggnaden.

Atomenergi beräknar att avyttringarna kommer att täcka

kostnaderna för avvecklingen, varför anslagsmedel härför inte begärs.

Atomenergi framhåller att en grundligare teknisk utredning av möjligheterna

att installera en lättvattenreaktor har bekräftat att en sådan ombyggnad

skulle vara tekniskt genomförbar och av värde för reaktor- och

bränsleutvecklingen. Ingreppen i den nuvarande reaktordelen och vissa andra

anläggningsdelar skulle dock bli stora. En preliminär tidsplan har visat

att färdigställande inklusive provdrift skulle kunna ske först mot slutet av

år 1974. Totalkostnaderna inklusive ränta under byggnadstiden beräknas

uppgå till nära 200 milj. kr. Produktionsvärdet hos den elkraftanläggning

som därigenom skulle erhållas beräknas motsvara högst hälften av detta

belopp. Utvecklingsvärdet har bedömts vara betydande men inte så stort

att det motiverar kostnaderna. De med Atomenergi samarbetande parterna i

Marvikenproj ektet delar denna uppfattning. Atomenergi lägger därför inte

fram något förslag om en lättvattenreaktor i Marviken.

Installationen av en oljeeldad panna i enlighet med Vattenfalls förslag

kommer enligt Atomenergi i stort sett inte att beröra reaktorbyggnaden. Beträffande

den fortsatta användningen av denna har bolaget i samarbete med

Vattenfall börjat undersöka möjligheterna att utföra vissa experiment med

utrustningar avsedda att förhindra eller begränsa verkningarna av felfunktioner

och haverier i reaktorer. Undersökningarna, som i Marviken kan

utföras i full skala, är av betydande värde bl. a. för säkerhetsbedömningar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1970

9

och förväntas tilldra sig internationellt intresse. Efter genomförd planering

under hösten 1970 beräknas experimentverksamheten pågå under åren 1971

och 1972. Atomenergis kostnader för denna verksamhet täcks av anslaget till

bolaget för budgetåret 1970/71 och ingår i begärda medel för budgetåret

1971/72.

1 särskild skrivelse den 2 oktober 1970 har Atomenergi hemställt att de

lån om sammanlagt 195 milj. kr., som utbetalats till bolaget för uppförande

av Marvikens kraftstation från Fonden för låneunderstöd, helt avskrivs

och att utfärdade skuldförbindelser återlämnas till bolaget. Atomenergi avser

att i bokslutet för år 1970 skriva ned anläggningen — som i bokslutet för

år 1969 upptagits till 182 872 579 kr. — till noll, vilket kommer att motsvara

det verkliga värdet sedan den planerade försäljningen av viss utrustning genomförts.

Eventuellt oförbrukade medel kommer efter slutlig avräkning att

återbetalas till statsverket.

Departementschefen

Marvikenproj ektet har spelat en central roll i det svenska atomenergiprogrammet.

Projektet utgjorde efter Ågesta ett andra steg i utvecklingen mot

stora kraftproducerande reaktorer. Det har haft som huvudmål att ge svensk

industri den nödvändiga erfarenheten av konstruktion och tillverkning.

Vid principbeslutet år 1962 om att uppföra Marviken förutsattes att stationen

skulle utformas som en tungvattenreaktor av tryckvattentyp, väsentligen

med Ågesta som underlag. Sedan frågan närmare utretts ansåg emellertid

de tre huvudintressenterna i projektet — Vattenfall, Atomenergi och

ASEA — att kokartypen hade större utvecklingsmöjligheter och dessutom

gav förhoppningar om en bättre ekonomi. I enlighet härmed beslöt statsmakterna

år 1963 att Marviken skulle utformas som en tungvattenreaktor

av kokartyp. Projektets utvecklingskaraktär underströks av att reaktorn

konstruerades för utprovning av intern nukleär överhettning, en avancerad

teknik som vid denna tid var föremål för stort intresse. Det förutsattes dock

att reaktorn skulle kunna drivas med enbart mättad ånga tills arbetet på

att lösa vissa problem med överhettningen gett positivt resultat.

På ett tidigt stadium stod det klart att de tekniska svårigheterna med

Marvikenproj ektet var betydande, bl. a. till följd av de särskilda krav som

överhettningen ställde på konstruktionen. Mot bakgrund härav gjordes år

1964 på Vattenfalls initiativ en viss omfördelning av ansvaret för projektet,

innebärande att Atomenergis ansvar för reaktordelen utvidgades till att

omfatta även övriga delar av stationen, för vilka Vattenfall i princip fick

ställning som entreprenör.

År 1965 skedde en omorientering av det svenska atomenergiprogrammet

under intryck av den internationella marknadsutvecklingen, framför allt

lättvattenreaktorernas framgångar i Förenta staterna. Även i Sverige inrik
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kiingl. Maj:ts proposition nr 19b år 1970

tades kraftföretagens intresse alltmer på denna reaktortyp. ASEA fick beställningen

på den första kommersiella atomkraftstationen i vårt land —

Oskarshamnsverket — med en stor lättvattenreaktor av kokartyp. Som en

följd av den ändrade marknadsbilden skedde en successiv förskjutning av

tyngdpunkten i Atomenergis utvecklingsarbete till lättvattenreaktorer, vilket

underlättades av det nära sambandet mellan tung- och lättvattentekniken.

Även sedan intresset för Marviken som prototyp för framtida kraftreaktorer

minskat rådde emellertid enighet mellan berörda parter om att

projektet borde fullföljas med hänsyn till erfarenhetsutbytet, särskilt för

den tillverkande industrin.

År 1968 var stationen i huvudsak färdig. Trots ett intensivt arbete inom

Atomenergi kvarstod vissa olösta problem i fråga om reaktorns utformning.

Detta gällde i första hand överhettningen, som också fått minskat intresse

från marknadssynpunkt och som Atomenergi därför beslöt att avstå från.

Erfarenheterna från provdriften av anläggningen visade att även drift med

mättad ånga var förenad med stora svårigheter. Då Atomenergi i augusti

1969 anmälde en viss försening av projektet räknade bolaget med att svårigheterna

skulle kunna bemästras inom en i stort sett oförändrad kostnadsram.

Den närmare analys som gjordes inom bolaget under vintern 1969—1970

visade emellertid på nödvändigheten av omfattande åtgärder, innebärande

bl. a. utbyte och komplettering av viss utrustning. Tidpunkten då stationen

skulle kunna tas i drift försköts härmed till våren 1973, d. v. s. fyra år

senare än enligt den ursprungliga tidsplanen. Kostnadsökningen beräknades

till totalt ca 40 milj. kr. I mitten av april 1970 beslöt styrelserna för Atomenergi

och Vattenfall att föreslå ett avbrytande av arbetet på tungvattenreaktorprojektet

Marviken och försäljning av vissa tillgångar.

Sedan jag orienterats om projektläget och om olika alternativa handlingslinjer

kom jag till samma uppfattning. Trots att arbetet på Marviken

sannolikt kan fullföljas till en merkostnad, som med hänsyn till projektets

karaktär får anses relativt måttlig, fann jag att kravet på en koncentration

av våra utvecklingsresurser till lättvattenreaktorer talade för att projektet

läggs ned. Sedan Atomenergi och Vattenfall inkommit med framställningar

i frågan medgav Kungl. Maj :t den 27 maj 1970 att arbetet med Marvikenproj

ektet avbröts.

Beslutet om att omedelbart avbryta arbetet på Marviken motiverades av

en strävan att så långt möjligt begränsa kostnaderna för projektet. Det

framstod även som angeläget att minska ovissheten för den berörda personalen.

I enlighet härmed inledde Atomenergi och Vattenfall avyttringen av

sådana tillgångar i Marviken, som kunde realiseras utan att det slutliga

ställningstagandet till frågan om det framtida utnyttjandet av anläggningarna

föregreps. Personal inom såväl projekt- som driftorganisationen överfördes

till uppgifter i samband med andra atomkraftverksprojekt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 19b år 1970

Även de tillgångar i Marviken som inte utan vidare kan avyttras representerar

vissa värden. Detta gäller bl. a. turbingeneratorn. Redan i samband

med beslutet om att avbryta arbetena angav Atomenergi och Vattenfall

vissa alternativa möjligheter att utnyttja dessa tillgångar. Sedan frågan

närmare undersökts under sommaren 1970 har Vattenfall lagt fram en utredning

om att bygga om Marviken till en konventionell kraftstation med en

effekt av 200 MWe genom att uppföra en oljeeldad panna för drift av den

befintliga turbinen. Anslagskostnaden för ombyggnaden beräknas till 49

milj. kr. Denna kostnad är lägre än för en alternativ anläggning med samma

effekt.

Från Atomenergis sida framfördes tanken på att i reaktorbyggnaden i

Marviken installera en lättvattenreaktor för att bl. a. prova ut konstruktioner

för reaktorer med avancerade prestanda. Sedan en närmare utredning

av detta alternativ visat att kostnaderna skulle bli förhållandevis höga har

emellertid Atomenergi avstått från att lägga fram förslag i frågan. Atomenergi

utreder nu i samarbete med Vattenfall möjligheterna att utnyttja den

befintliga reaktoranläggningen för provningar och experiment i full skala

med säkerhetsutrustning in. m. Kostnaderna för ett sådant program beräknas

preliminärt till ca 3 milj. kr. Verksamheten avses bli bedriven parallellt

med installationen av en oljeeldad panna. Enighet råder således mellan berörda

parter om det framtida utnyttjandet av anläggningarna i Marviken.

Även jag anser att den ombyggnad som Vattenfall föreslagit bör komma

till stånd. Ombyggnaden — som förutsätter prövning enligt miljöskyddslagen

i sedvanlig ordning — kan utföras på förhållandevis kort tid, vilket

är värdefullt i nuvarande kraftförsörjningsläge. Genom att delar av den

befintliga basanläggningen i Marviken utnyttjas ler sig projektet fördelaktigt

även från ekonomisk synpunkt. Såsom Vattenfall framhållit skulle eu

fortsatt verksamhet i Marviken också underlätta provningar och experiment

i reaktorn. Jag vill tillägga att mitt ställningstagande avser endast det nu

aktuella förslaget till ombyggnad. Frågan om senare utbyggnad i Marviken

med nya kondenskraftaggregat måste övervägas mot bakgrund av en mera

översiktlig bedömning.

Jag förordar således att 8 milj. kr. ur investeringsanslaget Kraftstationer

m. m. får användas för ombyggnad av Marvikens kraftstation i enlighet

med Vattenfalls förslag. Ca 5 milj. kr. av det belopp av 6,1 milj. kr., som tidigare

beräknats för Marviken inom Vattenfalls investeringsram för budgetåret

1970/71, kommer att kvarstå oförbrukade under innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill beräknar jag den erforderliga höjningen av investeringsramen

till 3 milj. kr. utöver det belopp av 82 milj. kr. som redan

föreslagits i prop. 1970: 165 (bil. 12 p. 2) angående utgifter på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1970/71. Vid bifall till förslagen skulle Vattenfalls

investeringsram för budgetåret 1970/71 således komma att uppgå till

sammanlagt 750 milj. kr. mot f. n. 665 milj. kr. Frågan om förräntningen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1970

av nu befintliga anläggningsdelar i Marviken bör tas upp först sedan den

nya anläggningen tagits i drift.

Till Marviken som tungvattenreaktorprojekt har t. o. in. budgetåret 1969/

70 över kapitalbudgeten anvisats sammanlagt 493,5 milj. kr., varav till

Atomenergis del 206,5 milj. kr. och Vattenfalls del 287,0 milj. kr. Motsvarande

avskrivningsanslag har anvisats över driftbudgeten. Jag har i beloppet

för Vattenfalls del räknat in 16,2 milj. kr. avseende vissa tidigare investeringar

i Marviken, för vilka särskilda avskrivningsmedel anvisats budgetåret

1969/70.

Anslagskostnaden för projektet beräknades i augusti 1969 till 496,1 milj.

kr. Det då beräknade återstående anslagsbehovet, d. v. s. 2,6 milj. kr.,

hänfördes helt till reaktordelen.

Efter beslutet om att avbryta arbetet har Atomenergi och Vattenfall förhandlat

med leverantörerna om att avsluta träffade avtal. Detta väntas leda

till att anslagskostnaden för projektet kan minskas till 479,3 milj. kr., varav

205,8 milj. kr. för Atomenergis del och 273,5 milj. kr. för Vattenfalls del.

Sistnämnda belopp understiger de till Vattenfall anvisade anslagen med 13,5

milj. kr., som alltså inte behöver tas i anspråk.

Som nyss nämnts har jag förutsatt att det oförbrukade belopp av ca

5 milj. kr. för Marviken som ingår i Vattenfalls nuvarande investeringsram

tas i anspråk för ombyggnaden av stationen. Vissa kostnader för avveckling

av Vattenfalls driftorganisation m. m. bör däremot intill ett belopp av

högst 2 milj. kr. täckas med intäkterna av Vattenfalls försäljning av tungt

vatten in. in., som väntas uppgå till totalt ca 64 milj. kr. Kungl. Maj :t bör

få meddela erforderliga föreskrifter härom. Återstående försäljningsintäkter

tillgodoförs den på investeringsstaten för statens vattenfallsverks fond

uppförda titeln Övriga kapitalmedel.

För Atomenergis del beräknas kostnader för avveckling in. m. uppgå till

ca 1 milj. kr., vilket avses täckas av oförbrukade anslagsmedel samt av intäkter

från försäljningen av vissa tillgångar i anläggningen. Det investeringsanslag

av 2,6 milj. kr., som i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 142) föreslagits

till uppförande av Marvikens atomkraftstation men som ännu inte behandlats

av riksdagen, behöver således inte anvisas.

De anslagskostnader för Marviken som redovisats på kapitalbudgeten beräknas

som nyss sagts till sammanlagt 479,3 milj. kr. för Atomenergi och

Vattenfall, vartill kommer avvecldingskostnader av ca 3 milj. kr. En bedömning

av de verkliga kostnaderna för Marvikenproj ektet måste ta hänsyn

även till utvecklingskostnader hos Atomenergi för Marvikenproj ektet

med ca 68 milj. kr. och till kostnader för tillverkning av bränsle med ca

14 milj. kr. Å andra sidan kan vissa värden i Marviken återvinnas. Vid

sidan av den nämnda försäljningen av tungt vatten in. m. till ett värde av

ca 64 milj. kr. kan en avyttring av bränslet väntas inbringa högst 10 milj.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1970

13

kr. Vissa utrustningsdelar i Marviken torde också kunna avyttras successivt

utan att möjligheterna till försöksverksamhet begränsas, vilket kan ge intäkter

av någon miljon kr.

En saldering av dessa olika poster ger en totalkostnad för projektet av ca

490 milj. kr. I enlighet med vad som gäller vid redovisning av kostnader

för statliga investeringar har i totalkostnaden inte hänsyn tagits till ränta

under byggnadstiden och liknande kalkylkostnader. Från den angivna totalkostnaden

för projektet bör dras den del av Vattenfalls investeringar i Marviken

avseende bl. a. turbingenerator och transformator som visar sig möjlig

att förränta sedan ombyggnaden till konventionell kondenskraftanläggning

genomförts och anläggningen tagits i drift.

Atomenergi har tagit upp frågan om de skuldförbindelser till staten på

sammanlagt 195 milj. kr., som tidigare lämnats av Atomenergi i samband

med utbetalningen till bolaget av lån till bolagets del av Marvikens kraftstation.

Med hänsyn till omständigheterna bör statens ifrågavarande fordran

på Atomenergi efterges och skuldförbindelserna återlämnas till bolaget. Bolaget

bör därvid åta sig att återbetala eventuella oförbrukade medel till statsverket

efter slutlig avräkning av projektets kostnader.

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat i fråga om

1. avveckling av tungvattenreaktorproj ektet Marviken,

2. dispositionen av investeringsanslaget Kraftstationer

m. m.,

3. eftergift av viss statens fordran hos Aktiebolaget Atomenergi.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700624

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1970:219 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets s. 18 i texten
  2. SU 1970:220 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av Marvikenprojektet, m.m., jämte motioner. s. 1 i texten