Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser

1970-10-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:200, Angående ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

1

Nr 200

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till

kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser;

given Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj : ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Bengt Norling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ersättning fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall

utgå till kommunerna för av dem lämnade investeringsbidrag till de av

luftfartsverket förvaltade primärflygplatserna. Ersättningen bör utgå för

investeringsbidrag som lämnats fr. o. in. budgetåret 1967/68 samt — i likhet

med vad som redan gäller för staten — omfatta både ränta och avskrivning.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 200

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson,

Feldt.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ersättning

till kommuner för bidrag till investeringar i primärflygplatser och anför.

1967 års riksdagsbeslut

Genom beslut av 1907 års riksdag har riktlinjer fastställts för luftfartsverkets

verksamhet och organisation (prop. 1967:57, SU 107, rskr 267).

Luftfartsverket bär enligt dessa till uppgift att förvalta och driva statliga

flygplatser för linjefart samt att därjämte bl. a. handha civil flygtrafikledning

samt övervakning och tillsyn från flygsäkerhetssynpunkt av flygplatser

och civil luftfart. Genom beslutet skulle i anslutning till de av statsmakterna

antagna trafikpolitiska riktlinjerna åtgärder vidtas för att anpassa den civila

luftfarten till kravet på kostnadstäckning. Med hänsyn till storleken

på underskottet i luftfartsverkets rörelse borde dock en viss övergångstid

medges och bristen i kostnadstäckning under denna tid fyllas ut med ett

driftbidrag som successivt skulle avtrappas. Driftbidraget skulle tas upp

med så stort belopp, att full täckning erhölls för verkets kostnader inkl.

ränta på i luftfartsfonden investerat kapital.

I anslutning till samma proposition har fastställts normer för samverkan

mellan stat och kommun vid investeringar i de av luftfartsverket förvaltade

primärflygplatserna. Enligt dessa normer har kommun att svara för markkostnaderna

och för 37,5 % av kostnaderna för byggnader och anläggningar,

inkl. investeringar i radioanläggningar, dock att kommunalt bidrag inte

krävs i fråga om investeringsobjekt som beräknas uppgå till högst 200 000

kr. per flygplats och år.

I propositionen uttalades i sammanhanget, att kommun i princip borde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

kunna få viss ersättning från luftfartsverket för sina bidrag till investeringar.

Detta borde inte avse redan lämnade eller före den 1 juli 1967 avtalade bidrag.

Ersättning förutsattes likväl inte utgå så länge staten bar kostnader

för luftfartsverkets drift i form av driftbidrag. Frågan om ersättningens

utformning borde prövas, när statens driftbidrag till luftfartsverket avvecklats.

Luftfartsverkets resultatutveckling

År 1967 — då riktlinjerna lör luftfartsverkets verksamhet och organisation

drogs upp — bedömdes underskottet i verkets rörelse för budgetåret

1967/68 uppgå till 22,5 milj. kr. Eu gynnsam trafikutveckling i förening med

ett fåtal höjningar av luftfartsverkets flygplatstaxor — varav den senaste i

april 1968 — har lett till att angivna underskott snabbt har kunnat avvecklas.

Av anvisade anslag till driftbidrag till luftfartsverket för budgetåren

1967/68 — 1969/70 har sålunda endast behövt las i anspråk 1,9, 1,8 resp.

4 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har i driftstaten för verket upptagits 3,9

milj. kr. för ändamålet.

Bedömningarna för kommande budgetår tyder på en fortsatt gynnsam utveckling

av luftfartsverkets rörelseresultat. För budgetåret 1971/72 kan

förutses i stort sett balans mellan verkets kostnader och intäkter. Tidpunkten

skulle därmed vara inne att i enlighet med uttalandena i 1967 års proposition

pröva frågan om ersättning till kommunerna för deras bidrag till

investeringar i primärflygplatserna.

Ersättning till kommun för investeringsbidrag

Genom det etablerade samarbetet mellan stat och kommun på luf tf artsområdet

har skapats förutsättningar för ett kommunalt medinflytande och

medansvar vid utbyggnad av landets primärflygplatser. Genom formerna

för täckning av investeringsutgifterna får kommunerna liksom staten —

utifrån en prioritering av flygplatsprojekten i förhållande till andra samhälleliga

investeringsändamål — bedöma projektens angelägenhetsgrad.

I tillämpningen har de trafikpolitiska riktlinjerna om full täckning av det

allmännas kostnader för luftfarten hittills begränsats till att gälla de kostnader

som fallit på staten. Den del av luftfartsverkets totala investeringar

som täcks genom kapitaltillskott från kommunerna förräntas således inte.

Belopp motsvarande bidragen avsätts nämligen vid objektens invärdering

på luftfartsverkets fond direkt till värdeminskningskonto och kommer därför

inte att påverka verkets driftresultat. Denna begränsning har haft sin

grund i nödvändigheten av en successiv anpassning till det principiella kravet

om kostnadstäckning. Så länge staten genom driftbidrag har svarat för

underskottet i rörelsen har en utvidgning av kostnadsansvaret att omfatta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970

också de kommunala investeringsbidragen inte ansetts rimlig. I ett läge då

detta underskott kan förutses avvecklat är det emellertid både från trafikpolitisk

synpunkt och med hänsyn till kommunerna önskvärt att åtgärder

vidtas för att ge även dessa ersättning för sina investeringsbidrag.

Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav på full

täckning av verkets kostnader inkl. avskrivningar och ränta på statskapitalet.

Förräntningskravet innebär krav på avkastning på det disponerade

statskapitalet motsvarande statens normalränta. En naturlig följd av såväl

de trafikpolitiska riktlinjerna som formerna för samarbetet med kommunerna

är att de statliga och kommunala investeringarna i primärflygplatsernas

byggnader och anläggningar i ekonomisk mening värderas på samma

sätt och att ersättningen därför grundas på samma villkor. I enlighet härmed

bör ersättningen till kommunerna för deras investeringsbidrag till byggnader

och anläggningar omfatta kapitalkostnaderna motsvarande avskrivning och

ränta enligt för luftfartsverket gällande principer.

Då var och en av primärflygplatserna ingår som delar i ett integrerat

flygplatssystem bör ersättningen inte göras beroende av graden av kostnadstäckning

i de särskilda fallen. På samma sätt som för luftfartsverket kostnadstäckningskravet

bestämts att gälla verksamheten i dess helhet, bör

för kommunernas del — under förutsättning att verkets ekonomiska målsättning

om full kostnadstäckning i den totala rörelsen uppfylls — ersättningarna

ges generell karaktär och således enbart baseras på de investeringsbidrag

som vederbörande kommun lämnat.

Beträffande den tidpunkt från vilken ersättning till kommun bör utgå

anser jag — i huvudsaklig överensstämmelse med uttalandena i prop.

1967: 57 — att ersättningen bör utgå för bidrag som lämnats efter den 1

juli 1967. Med hänsyn till att balans mellan luftfartsverkets intäkter och

kostnader kan väntas uppstå under budgetåret 1971/72 och följaktligen något

driftbidrag inte kommer att behövas under detta år, anser jag det naturligt

att det nya systemet med ersättning till kommunerna tillämpas fr. o. m.

budgetåret 1971/72. Frågan om avveckling av driftbidraget avser jag att

anmäla i 1971 års statsverksproposition.

Som underlag för beräkning av kapitalkostnaderna bör gälla det kapital

som tillskjutits av kommunerna fr. o. m. budgetåret 1967/68, värderat per

den 1 juli 1971 på samma sätt som motsvarande statliga tillgång. Luftfartsverkets

investeringar under perioden 1967/68—1970/71 beräknas uppgå till

sammanlagt ca 150 milj. kr., varav de kommunala bidragen beräknas utgöra

sammanlagt ca 30 milj. kr. Kapitalkostnaderna för de kommunala investeringsbidragen

kan beräknas till ca 4 milj. kr. budgetåret 1971/72 och därefter

successivt öka i takt med investeringsutvecklingen. Under rimliga

antaganden om trafik- och kostnadsutvecklingen synes den ökning i kostnaderna

som följer av ersättningen till kommunerna kunna rymmas inom

ramen för måttliga taxehöjningar under 1970-talet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970 5

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att godkänna de riktlinjer för ersättning till kommuner

för bidrag till investeringar i primärflygplatser som jag har

angett i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:225 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflygplatser. s. 1 i texten