Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens gttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde fattade beslut

76 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:21, Med anhållan om riksdagens gttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde fattade beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj. ts proposition nr 21 1970

1

Nr 21

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

gttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens år 1969 vid

dess femtiotredje sammanträde fattade beslut; given

Stockholms slott den 19 december 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, anhålla om riksdagens

yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde

antagna instrument.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagen följande av Internationella arbetsorganisationens

(ILO) allmänna konferens år 1969 antagna instrument,

nämligen konvention (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket, rekommendation

(nr 133) i samma ämne, konvention (nr 130) om läkarvård och

kontanta sjukförmåner samt rekommendation (nr 134) i samma ämne.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 december

1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moeerg, Bengtsson,Norling, Löfberg, Carlsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa beslut som fattats av

Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess

femtiotredje sammanträde och anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Geneve.

Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonferensen

—- som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel

19 i organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess

dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett

sådant beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd

att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också skall det utmynna

i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på

annat sätt men utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad

konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell

innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen

av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekommendationer

vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstiftnings-

eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet att underrätta

Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder, som

vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt om

eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention, skall

tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge redogörelse

för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konventionen

behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

ser genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administrativa

åtgärder, kollektivavtal eller på annat sätt, samt ange de omständigheter,

som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen. Motsvarande

gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovisning

skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befunnits

eller kan befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning av dem.

De konventioner och rekommendationer, som beslutas av Internationella

arbetsorganisationen, skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

Varje ratifikation av en sådan konvention skall delges Förenta

Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med bestämmelsen

i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.

Internationella arbetskonfcrensens femtiotredje sammanträde hölls i Geneve

under tiden den 3—24 juni 1969. I sammanträdet deltog delegationer

från 116 av ILO:s 121 medlemsstater jämte representanter för många mellanstatliga

och internationella icke statliga organisationer. Med anledning

av ILO:s 50-årsjubileum bevistades konferensen av social- eller arbetsministrar

från så gott som alla i konferensen deltagande länder. Jag gjorde ett

kort besök vid konferensen och höll ett anförande i generaldebatten. Det

stora flertalet medlemsstater hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två

regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud. Sverige deltog i sammanträdet

med en fullständig delegation.1

Konferensens dagordning upptog följande ämnen.

I. Generaldirektörens rapport.

II. Finansiella och budgetära frågor.

III. Upplysningar och rapporter om medlemsstaternas tillämpning av konventioner

och rekommendationer.

IV. Yrkesinspektion inom jordbruket (andra behandling).

1 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1969 deltog följande personer i konferensen, nämligen
för

Sveriges regering: såsom ombud rättschefen i socialdepartementet Gunnar Danielson och

rättschefen i inrikesdepartementet Rune Berggren samt såsom experter departementssekreteraren

i socialdepartementet Ingemar Lindberg och förste ambassadsekreteraren vid Sveriges ständiga

delegation hos de internationella organisationerna i Geneve Stig Brattström, de båda sistnämnda

tillika ersättare för regeringsombuden, t.f. byråchefen hos arbetsmarknadsstyrelsen

Gunnar Olderin, byrådirektören hos arbetarskyddsstyrelsen Göthe Tjellström, hovrättsassessorn

Björn Sjöberg och departementssekreteraren Ulla Fredriksson, båda i socialdepartementet, samt

kanslisekreteraren i inrikesdepartementet Tage Levin;

för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar

Bergenström samt såsom experter direktören i Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen Carl

Kuylenstierna, direktörerna Erik Forstadius och Gunnar Högberg, direktörsassistenten Inge

Svensson och sekreteraren Hans Hammar, samtliga i Svenska Arbetsgivareföreningen;

för arbetstagarna: såsom ombud ombudsmannen i Landsorganisationen i Sverige Thorbjörn

Carlsson samt såsom experter ombudsmannen i Svenska Lantarbetareförbundet Axel Blom,

socionomen Gustav Persson, Landsorganisationen, och juristen hos Tjänstemännens Centralorganisation

Stig Gustafsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

V. Revision av konventionerna nr 24 och 25 om förmåner vid sjukdom

(andra behandling).

VI. Semester med lön (första behandling).

VII. Fastställande av minimilöner samt därmed sammanhängande problem

med särskild hänsyn till utvecklingsländerna (första behandling).

VIII. Särskilda sysselsättnings- och utbildningsprogram för ungdom i utvecklingssyfte

(första behandling).

IX. Allmän genomgång av ILO:s program och struktur.

Vidare framlades inför konferensen den rapport om Sydafrikas s. k.

apartheidpolitik som generaldirektören årligen skall utarbeta. Rapporten

föranledde ingen åtgärd från konferensens sida.

Konferensen antog endast en resolution, vilken föranletts av en interimsrapport

från en av ILO:s styrelse tillsatt arbetsgrupp för utredning av

de fackliga förhållandena i Spanien.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Internationella

arbetsorganisationen. Budgeten omfattar för första gången i ILO:s

historia en tvåårsperiod nämligen åren 1970—1971. Budgeten fastställdes till

59 671 000 U.S. dollar.

Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna IV

och V på dagordningen, skall i enlighet med artikel 19 av Internationella

arbetsorganisationens stadga underställas riksdagen, nämligen

1) konvention (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket,

2) rekommendation (nr 133) i samma ämne,

3) konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner,

4) rekommendation (nr 134) i samma ämne.

Texterna på engelska och svenska till nämnda fyra instrument torde få

fogas till statsrådsprotokollet som bilagor 1—4.

Jag tar i fortsättningen upp till behandling först de båda instrumenten

om yrkesinspektion inom jordbruket samt därefter konventionen och rekommendationen

om läkarvård och kontanta sjukförmåner. 1

1. — 2. Yrkesinspektion inom jordbruket

Frågan om en internationell reglering av yrkesinspektion inom jordbruket

har varit föremål för behandling vid två på varandra följande arbetslconferenser.

En första diskussion ägde sålunda rum vid 1968 års konferens

och ledde efter ytterligare överväganden vid konferensen påföljande år till

att en konvention och en rekommendation antogs i ämnet. Konventionen

antogs med 312 röster mot 0 och 30 nedlagda och rekommendationen med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

321 röster mot 0 och 19 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för såväl

konventionen som rekommendationen.

ILO antog redan år 1947 en konvention (nr 81) och rekommendation (nr

81) om arbetsinspektion inom industri och handel. Det bör nämnas att det

finns ytterligare två instrument av viss betydelse i sammanhanget, nämligen

1947 års konvention (nr 85) om arbetsinspektion i områden belägna

utanför moderlandet samt 1958 års konvention (nr 110) om anställningsförhållanden

för plantagearbetare.

I flera länder har det länge funnits behov av att få till stånd en internationell

reglering av yrkesinspektionen inom jordbruket. Det har ifrågasatts

om inte de dokument som gäller industri och handel skulle kunna utvidgas

till att omfatta även jordbruk. Emellertid har förhållandena inom jordbruket

ansetts vara av så speciell natur att det framstått som nödvändigt att

utarbeta särskilda dokument om yrkesinspektion inom jordbruket.

Innehållet i konventionen och rekommendationen

Konventionen omfattar jordbruk, djurskötsel, trädgårdsodling,

skogsbruk och den första förädlingen av jordbruksprodukterna. Särskilt

sistnämnda verksamhet kan medföra gränsfall, där det blir svårt att avgöra

om denna konvention eller konventionen nr 81 om arbetsinspektion inom

industri och handel skall tillämpas. Sådan gränsdragning skall fastställas

av yrkesinspektionens chefsmyndighet efter samråd med arbetsgivarnas

och arbetstagarnas organisationer. Därvid skall iakttas, att varje verksamhet,

som har anknytning till jordbruk, skall hänföras till den ena eller den

andra konventionen. Ingen sådan verksamhet får sålunda falla utanför de

områden som täcks av dessa båda konventioner. Om tveksamhet uppstår,

huruvida den ena eller den andra konventionen skall tillämpas i fråga om

ett visst företag, tillkommer det chefsmyndigheten att fatta beslut i frågan.

I konventionen skall termen »författningsbestämmelser» (»legal provisions»)

omfatta, förutom lagar och förordningar, skiljedomsutslag och kollektivavtal,

som upphöjts till lag och vilkas efterlevnad yrkesinspektör har

att övervaka.

Yrkesinspektion skall tillämpas på jordbruksföretag eller del därav, som

sysselsätter arbetstagare eller lärlingar, oberoende av i vilken form deras

ersättning utgår och oberoende av anställningsavtalets art, utformning och

varaktighet. Medlemsstat kan dessutom förbinda sig att låta yrkesinspektionen

omfatta även följande persongrupper, nämligen

a) arrendatorer (»tenants»), som inte anlitar arbetskraft utifrån, naturaarrendatorer

och liknande arbetstagargrupper;

b) personer, som ingår i ett kollektivt ekonomiskt företag, t. ex. medlemmar

i ett kooperativt företag;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

c) medlemmar av företagarens familj, så som denna definieras i den nationella

lagstiftningen.

I fråga om yrkesinspektionens åligganden uttalas att inspektionen skall

trygga tillämpningen av författningsbestämmelser om arbetsförhållanden

och skydd för arbetstagare under arbetet, såsom föreskrifter om arbetstid,

löner, veckovila och semester, arbetarskydd, hygien och välfärd, kvinnors,

barns och minderårigas användande i arbete samt andra därmed sammanhängande

frågor, i den mån det ankommer på yrkesinspektör att tillse att

dessa bestämmelser iakttas. Yrkesinspektionen skall vidare lämna tekniska

råd och anvisningar till arbetsgivare och arbetstagare om lämpligaste sätt

att uppfylla författningsbestämmelser.

Inspektionen skall också fästa vederbörande myndighets uppmärksamhet

på brister och missförhållanden, som inte uttryckligen regleras i gällande

bestämmelser och föreslå förbättringar i lagstiftningen.

Yrkesinspektör skall genom nationell lagstiftning kunna få rådgivande eller

verkställande befogenhet i fråga om författningsbestämmelser rörande

arbetstagares och deras familjers levnadsförhållanden. Andra uppgifter

som eventuellt kan anförtros yrkesinspektör inom jordbruket får inte vara

av sådan natur atl de lägger hinder i vägen för ett effektivt fullgörande av

hans huvudsakliga åligganden eller menligt inverkar på det anseende och

den opartiskhet, som måste krävas av en inspektör i hans förhållande till

arbetsgivare och arbetstagare.

1 den mån det är förenligt med medlems administrativa praxis, skall yrkesinspektionen

vara underställd en central myndighet (artikel 7). I artikeln

lämnas olika exempel på hur yrkesinspektionsmyndigheten kan utformas.

Konventionen innehåller vidare föreskrifter om personalen inom yrkesinspektionen

i jordbruket, om dess ställning, tjänstgöringsvillkor, rekrytering

och erforderliga kvalifikationer. Särskilt betonas att såväl män som

kvinnor skall kunna antagas till inspektörer. Kvalificerade tekniska experter

skall vid behov ställas till inspektionsmyndighetens förfogande. Vikten

av samarbete mellan yrkesinspektionen och andra statliga organ samt mellan

inspektionen och arbetsmarknadsparternas organisationer betonas särskilt.

Yrkesinspektionen skall förses med lämpligt förlagda och utrustade

kontorslokaler samt ha tillgång till erforderliga transportmedel.

Det heter vidare i konventionen (artikel 16) att med vederbörlig fullmakt

utrustad yrkesinspektör skall ha rätt att fritt och utan föregående anmälan

vid varje tid på dygnet äga tillträde till varje arbetsställe, som är underkastat

tillsyn. Denna bestämmelse var den mest kontroversiella vid årets

behandling av konventionsförslaget, trots att formuleringen ordagrant hämtats

från konvention nr 81 (artikel 12). Inspektören skall vidare under dagen

äga tillträde till varje lokal som han har skälig anledning anta vara

underkastad hans tillsyn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

7

Han har rätt att genomföra undersökningar, provningar eller utredningar,

som han bedömer vara erforderliga för att förvissa sig om att författningsbestämmelserna

noga följs. Därvid kan han ensam eller i vittnens närvaro

utfråga arbetsgivaren, företagets personal eller övriga personer inom företaget

om alla förhållanden, som berör tillämpningen av författningsbestämmelserna.

Han kan också påkalla företeende av böcker, register och övriga

handlingar, som skall föras enligt gällande lagstiftning om levnads- och

arbetsförhållanden, för att kontrollera att de är i författningsenligt skick

samt kopiera eller göra utdrag ur dem. Slutligen kan han under vissa förutsättningar

för analys ta eller föra bort prov av produkter, material och ämnen.

Vid inspektionsbesök skall inspektören underrätta arbetsgivaren eller

dennes representant samt arbetstagarna eller deras representanter om besöket,

såvida inspektören inte finner att sådan anmälan skulle vara till förfång

för inspektionens effektiva fullgörande.

I konventionen uttalas vidare att yrkesinspektionen inom jordbruket skall

kunna anlitas för den förebyggande granskningen av nya anläggningar, nya

material eller ämnen och nya metoder för behandling eller framställning av

produkter, som kan misstänkas innebära risk för hälsa och säkerhet.

Yrkesinspektör skall ha rätt att vidtaga åtgärder i syfte att avhjälpa

iakttagna brister i företags anläggning, planering eller arbetsmetoder, däri

inbegripet användning av farliga material eller ämnen, som kan utgöra fara

för hälsa och säkerhet.

För att inspektör skall kunna vidtaga sådana åtgärder skall han äga meddela

eller låta meddela förelägganden med krav på att inom viss angiven tid

sådana förändringar skall ha genomförts beträffande installationer, anläggningar,

lokaler etc. som bedöms erforderliga för att garantera att författningsbestämmelserna

om hälsa och säkerhet iakltages eller att åtgärder

skall med omedelbar verkan vidtagas i händelse av överhängande fara för

hälsa och säkerhet. De brister som inspektören iakttagit vid inspektion av

ett företag och de åtgärder han vidtager med anledning därav skall omedelbart

bringas till arbetsgivarens och arbetstagarnas representanters kännedom.

Yrkesinspektör skall underrättas om inträffade yrkesskador. Såvitt möjligt

skall han på platsen för skadan deltaga i utredning om orsaken till

svåra yrkesskador, särskilt dödsfall och skador som drabbat flera personer.

Yrkesinspektör får inte äga del i företag, som står under hans tillsyn. Han

får inte avslöja yrkeshemligheter och han skall behandla som strängt förtrolig

varje anmälan om fel och missförhållanden på arbetsplatsen.

Om yrkesinspektör inte har befogenhet att vidtaga laga åtgärder, skall

han vara skyldig att lämna rapport om lagöverträdelser direkt till den myndighet,

som har sådan befogenhet.

Yrkesinspektör skall till den centrala inspektionsmyndigheten avge periodiska

rapporter om sin verksamhet, och den centrala myndigheten skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

årligen publicera en berättelse om yrkesinspektionens verksamhet. Denna

berättelse, som bl. a. skall innehålla yrkesskadestatistik, skall tillställas Internationella

arbetsbyråns generaldirektör.

I rekommendationen uttalas att om nationella förhållanden

medger det, yrkesinspektionen inom jordbruket bör utvidga sin verksamhet

till att omfatta samverkan med vederbörande tekniska organ för att

hjälpa företagaren att förbättra sin jordbruksenhet samt levnads- och arbetsförhållanden

för de personer som arbetar där. Inspektionen bör kunna medverka

även vid genomförandet av författningsbestämmelser på sådana områden

som utbildning av arbetstagare, social service inom jordbruk samt

kooperation och när det gäller obligatorisk skolgång. Det framhålls särskilt

att yrkesinspektör normalt inte bör fungera som förlikningsman eller skiljedomare

i arbetstvister men han kan tillfälligt få åtaga sig uppdrag som

medlare.

I övrigt innehåller rekommendationen ett antal anvisningar avsedda att

komplettera och utvidga konventionens bestämmelser i skilda hänseenden.

Det rekommenderas att medlemsstaterna i olika former bedriver eller stödjer

utbildningskampanjer som syftar till att informera berörda parter om

författningsbestämmelserna och om vikten av att de noga iakttas samt om

de risker för vilka personer i jordbruksföretag kan bli utsatta samt lämpligaste

sättet att undvika dessa risker.

Svenska bestämmelser

De svenska bestämmelser som bör beaktas vid prövning av frågan om en

svensk ratificering av konventionen resp. tillämpning av rekommendationen

är arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1) och arbetarskyddskungörelsen

den 6 maj 1949 (nr 208) samt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr

211) om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa

yrkessjukdomar, kungörelsen den 8 oktober 1954 (nr 631) angående anmälan

av yrkesskada, samt instruktionen för arbetarskyddsstyrelsen den

3 december 1965 (nr 776) och instruktionen för yrkesinspektionen den 3

december 1965 (nr 791).

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från arbetarskyddsstyrelsen och ILOkommittén,

varjämte Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen

i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) beretts

tillfälle att yttra sig.

Arbetarskyddsstyrelsen anför beträffande konventionen att tillsynen

av jordbruk i konventionens mening utgör en del av den tillsyn som

utövas av allmänna yrkesinspektionen och skogsyrkesinspektionen. Någon

åtskillnad mellan jordbruk och andra näringsgrenar görs inte. Yad som

omfattas av den av Sverige ratificerade konventionen nr 81 om arbetsinspek
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj. ts proposition nr 21 1970 9

tion inom industri och handel har alltså här i landet tillämpning även på

jordbruket.

Vid styrelsens yttrande finns fogad en promemoria med redogörelse för

gällande svenska bestämmelser på området. Det framgår av redogörelsen att

några omständigheter inte framkommit som utgör hinder för ratificering av

konventionen.

Mot innehållet i rekommendationen har styrelsen inte något att

invända.

SAF hänvisar till ett av Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen (SLA) avgivet

yttrande. SLA har vid en granskning av konventionen funnit att någon

ändring i gällande arbetarskyddslagstiftning inte behöver vidtas för att

Sverige skall kunna tillträda konventionen. Med hänsyn härtill och då den

föreliggande konventionen nära ansluter sig till den tidigare av Sverige ratificerade

konventionen (nr 81) om arbetsinspektion inom industri och

handel, anser SLA det möjligt för Sverige att tillträda jämväl den nu antagna

konventionen.

Beträffande rekommendationen har SLA ej några erinringar att

framföra.

LO åberopar ett från Svenska Lantarbetareförbundet inhämtat yttrande,

vari anförs bl. a. följande.

I svensk arbetarskyddslagstiftning, inom vilken frågan om yrkesinspektionen

utgör en väsentlig del, görs inte undantag för jordbruket annat än i

vissa avseenden beträffande minderåriga arbetare. I anslutning till ratifikation

av konventionen, vilket förbundet tillstyrker, bör undantagen upphävas.

Förbundet har tidigare framställt yrkanden härom på grund av att

utvecklingen inom jordbruket mot en alltmera mekaniserad drift m. in. för

länge sedan undanröjt motiven för undantagen.

Enligt konventionens artikel 6 skall det åligga yrkesinspektionen inom

jordbruket att trygga tillämpningen av författningsbestämmelser bl. a. också

om löner och semester. Beträffande löner finns inga författningsbestämmelser

inom jordbruket i vårt land. Efterlevnaden av semesterlagen kontrolleras

på annat sätt än genom yrkesinspektionen. Men med hänsyn till den

villkorliga avfattningen av konventionen i detta såväl som i en rad andra

hänseenden utgör delta enligt förbundets mening ej ratifikationshinder.

Förbundet erinrar om att det från många håll anförts att yrkesinspektionen

i sin helhet är starkt underbemannad. Inom lantbruksnäringarna är

inspektionsverksamheten f. n. enligt förbundets erfarenheter mycket otillfredsställande.

Inspektionsmyndigheten har inte tillräckliga personella resurser

och saknar i allt väsentligt befattningshavare med erfarenhet av de

särpräglade arbetsförhållanden, som kännetecknar lantbruksnäringarna.

Förbundet finner det vara angeläget erinra härom med hänsyn till innehållet

i konventionens artiklar 9, 14 och 21.

I artikel 9 heter det bl. a. att »yrkesinspektörerna inom jordbruket skall

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

erhålla lämplig utbildning för fullgörandet av sina uppgifter» och »en ändamålsenlig

vidareutbildning under anställningstiden». Härmed kan uppenbarligen

förstås att inspektionspersonalen skall ha och vidmakthålla erforderlig

kunskap om och erfarenhet av arbets- och miljöförhållandena inom

lantbruksnäringarna. Detta är självfallet en viktig förutsättning för en fullgod

inspektionsverksamhet.

Förbundet finner det angeläget att konventionen om yrkesinspektionen

inom jordbruket snarast ratificeras. Det är därvid nödvändigt att erforderliga

dispositioner vidtages för att inspektionsmyndigheten skall kunna fullgöra

sina funktioner i överensstämmelse härmed och med vad som eljest

sladgas i arbetarskyddslagstiftningen.

Förbundet yttrar sig inte om rekommendationen.

TCO tillstyrker ratificering av konventionen.

ILO-lcommittén finner med åberopande av remissyttrandena att något

hinder för svensk ratificering av konvention nr 129 om yrkesinspektion inom

jordbruket inte synes föreligga. Alla remissorgan har också tillstyrkt ratificering.

Med hänsyn härtill förordar kommittén att konventionen ratificeras

av Sverige.

Inte heller mot rekommendationen har några erinringar framförts, säger

kommittén, som föreslår att rekommendationen, i de delar den inte redan

tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet

på arbetarskyddets område, om och i den mån så befinns möjligt och

lämpligt.

2. — 3. Konvention och rekommendation om läkarvård och kontanta

sjukförmåner

Under senare år har Internationella arbetsorganisationen till revision tagit

upp vissa konventioner, som före andra världskriget antagits beträffande

olika grenar av den sociala tryggheten i syfte att bringa dessa konventioner

i överensstämmelse med nya idéer och tendenser, som gjort sig gällande på

detta fält. Såsom ett första steg i detta revisionsförfarande antog Internationella

arbetskonferensen år 1964 en konvention (nr 121) om förmåner vid

yrkesskada (framlagd inför riksdagen genom prop. 1965:51, 2LU 42, rskr

199).

Nästa etapp i revisionsförfarandet utgjordes av en revision av vissa år

1933 antagna konventioner, om pensionsförsäkring. I detta ämne antogs år

1967 en reviderad konvention (nr 128) om invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner

(anmäld i prop. 1968: 39, 2LU 25, rskr 166).

Såsom ett sista led i revisionsarbetet har arbetskonferensen vid sina allmänna

sammanträden åren 1968 och 1969 diskuterat en revision av två år

1927 antagna sjukförsäkringskonventioner. Dessa diskussioner ledde år

1969 till antagandet av en konvention om läkarvård och kontanta sjukför
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

måner åtföljd av en rekommendation i samma ämne. Konventionen antogs

med 260 röster mot 5 och 67 nedlagda och rekommendationen med 231 röster

mot 47 och 48 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen,

medan i fråga om rekommendationen regerings- och arbetstagarombuden

röstade för, men arbetsgivarombudet röstade emot.

Innehållet i konventionen och rekommendationen

Konventionen är så konstruerad, att ett medlemsland genom att

ratificera densamma ikläder sig skyldighet att garantera ett visst lagfäst

minimiskydd avseende dels läkarvård och därmed jämförlig vård både vid

sjukdom och — på de villkor som landet självt bestämmer — i sjukdomsförebyggande

syfte, dels rätt till kontantförmåner vid av sjukdom föranledd

arbetsoförmåga som medför inkomstbortfall.

I fråga om den standard som krävs uppställer konventionen två nivåer.

Medlemsländer med otillräckligt utvecklade ekonomiska och medicinska

resurser kan ratificera konventionen med utgående från lägre krav än dem

som konventionen generellt uppställer. Redogörelsen i det följande tar sikte

på de krav som generellt uppställts för andra länder än dem vilkas ekonomiska

och medicinska resurser är otillräckligt utvecklade.

Den medicinska vård som skall garanteras skall ha till syfte att vidmakthålla,

återställa eller förbättra den skyddade personens hälsa och arbetsförmåga

liksom även att tillgodose hans personliga behov. Konventionen

uppställer som minimikrav i fråga om tillgängliga vårdmöjligheter att dessa

skall omfatta vård av allmänpraktiker, specialistvård, nödvändiga läkemedel,

nödvändig sjukhusvård samt, i den omfattning som den nationella

lagstiftningen föreskriver, tandvård och medicinsk rehabilitering.

Den i fråga om rätten till vård skyddade personkretsen skall omfatta

antingen alla arbetstagare i landet samt deras hustrur och barn eller angivna

grupper av förvärvsarbetande som tillsammans utgör minst 75 % av den

förvärvsarbetande befolkningen samt deras hustrur och barn eller angivna

grupper av befolkningen motsvarande minst 75 % av samtliga i landet bosatta

personer.

Garanterad vård skall tillhandahållas skyddad person så länge vårdbehovet

består. Vissa begränsningar i fråga om rätt till fortsatt vård är dock

tillåtna i fall då en vårdberättigad upphör att tillhöra en skyddad persongrupp.

Om enligt den nationella lagstiftningen den vårdade eller hans försörj are

måste svara för viss del av vårdkostnaden, får reglerna härför inte vara

utformade på sådant sätt att de lägger en alltför stor börda på den enskilde

eller äventyrar det medicinska och sociala skyddets effektivitet.

Med avseende på rätten till kontanta sjukförmåner skall den skyddade

personkretsen omfatta antingen alla arbetstagare i landet eller angivna

grupper av förvärvsarbetande som tillsammans utgör minst 75 % av den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

förvärvsarbetande befolkningen eller, efter inkomstprövning, alla i landet

bosatta personer, varvid reglerna för inkomstprövningen inte får vara

strängare än att förmånstagarens familj tillförsäkras sunda och drägliga

levnadsförhållanden.

Kraven på kontantförmånernas storlek är i konventionen utformade i

nära anslutning till motsvarande bestämmelser i 1952 års ILO-konvention

nr 102 om social trygghet (minimistandard), men har satts högre än i 1952

års konvention. Förmånerna skall utgöras av periodiskt utgivna belopp,

vilka när skyddet omfattar arbetstagare eller grupper av den förvärvsarbetande

befolkningen bestäms med utgångspunkt från vad som lägst skall

utges för en man med hustru och två barn. För en sådan standardförmånstagare

skall den under tiden för inkomstbortfallet utgivna kontanta sjukförmånen,

ökad med familjebidrag för samma tid, fylla ett av två alternativa

krav. Enligt det ena alternativet skall ersättningen uppgå till minst 60 %

(enligt 1952 års konvention minst 45 %) av det sammanlagda beloppet av

förmånstagarens tidigare förvärvsinkomst, dock högst lönen för en yrkesutbildad

manlig kroppsarbetare, och det familjebidrag som utges till en

skyddad person med samma försörjningsplikt som standardförmånstagaren.

Det andra alternativet innebär att förmånerna skall uppgå till 60 % av det

sammanlagda beloppet av lön och familjebidrag till en vanlig vuxen manlig

kroppsarbetare med samma försörjningsplikt som standardförmånstagaren.

För andra förmånstagare skall kontantförmånen stå i ett skäligt förhållande

till standardförmånstagarens kontanta sj ukförmån.

Kontant sjukförmån skall i princip utges så länge arbetsoförmågan och

inkomstbortfallet varar. Dock får för varje fall av arbetsoförmåga rätten till

kontantförmån begränsas i viss omfattning. Begränsningen får inte avse

kortare tid än 52 veckor. En väntetid (karenstid), varunder ingen kontantförmån

utges, får förekomma men får inte överskrida de tre första dagarna

av inkomstbortfall.

När en person som är försäkrad för kontant sjukförmån avlider skall

begravningshjälp utbetalas. Något krav på beloppets storlek uppställs inte.

Denna konventionsbestämmelse behöver dock inte tillämpas av medlemsland

som uppfyller vissa krav avseende dels landets pensionssystem, dels

de kontanta sjukförmånernas storlek och dels förekomsten av frivilliga

begravningslijälpsför säkringar.

Bland konventionsbestämmelser som avser både vård och kontanta sjukförmåner

märks följande.

Medlemsland, vars lagstiftning ger skydd åt arbetstagare, kan från konventionens

tillämpning undantaga vissa uppräknade arbetstagargrupper

samt temporärt sådana arbetstagare inom jordbrukssektorn, vilka vid ratifikationstillfället

ännu inte är skyddade genom lagstiftning som uppfyller

konventionskraven. Vidare kan undantas sjöfolk, däri inbegripna fiskare

sysselsatta med havsfiske, samt offentliga tjänstemän, om dessa grupper

skyddas genom speciella system, enligt vilka föreligger rätt till förmåner

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970 13

som i det hela är minst likvärdiga med dem som skall utges enligt konventionen.

1 vissa fall får förmån, som skyddad person skulle vara berättigad till

enligt konventionen, temporärt eller tills vidare innehållas.

Varje medlemsland skall inom sina gränser tillförsäkra utlänningar, som

normalt är bosatta eller arbetar i landet, samma behandling som landets

egna medborgare i fråga om rätt till förmåner enligt konventionen.

Slutligen medger konventionen under vissa förutsättningar att ratificerande

land, som totalt för läkarvård och kontanta sjukförmåner anslår minst

4 % av landets nationalinkomst och uppfyller vissa villkor om högre standard

och ett vidare skydd än konventionen kräver, får göra temporära

undantag från vissa särskilda bestämmelser i konventionen. En förutsättning

är dock att de grundläggande rättigheter som konventionen avser att garantera

inte därigenom väsentligen minskas eller försämras.

Enligt den kompletterande rekommendationen bör medlemsländerna

i vissa närmare angivna avseenden på lämpligt sätt och, om så

erfordras, i etapper vidga den personkrets som skyddas med avseende på

vård och kontanta sjukförmåner samt tillhandahålla förmåner i större utsträckning

än som krävs enligt konventionen.

Svenska bestämmelser

De svenska bestämmelser som bör beaktas vid en bedömning av spörsmålet

om en svensk ratificering av konventionen respektive tillämpning av

rekommendationen är i första hand lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän

försäkring (AFL), sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242) och smittskyddslagen

den 26 april 1968 (nr 231) jämte därtill anknutna författningar.

Yttranden

Yttranden har inhämtats från socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och

ILO-kommittén, varjämte SAF, LO och TCO beretts tillfälle att yttra sig.

Socialstyrelsen anser att svensk sjukvårdslagstiftning generellt sett inte

lägger hinder i vägen för ratificering av konventionen. Enligt 3 §

första stycket sjukvårdslagen åligger det sålunda landstingskommun — detsamma

gäller städer som ej ingår i landsting — att för dem som är bosatta

inom sjukvårdsområdet ombesörja såväl öppen som sluten vård för sjukdom,

skada, kroppsfel och barnsbörd, i den mån icke annan drar försorg

härom. Jämlikt 3 § andra stycket första punkten samma lag har landstingskommun

samma skyldighet gentemot dem som vistas i sjukvårdsområdet

utan att vara där bosatta, ifall behov av omedelbar vård föreligger. Rätten

att erhålla sjukvård i Sverige är sålunda icke knuten till innehavet av svenskt

medborgarskap.

Styrelsen betonar emellertid, att landstingskommuns skyldighet att bereda

sluten sjukvård åt person, som icke är bosatt i sjukvårdsområdet, upphör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ris proposition nr 21 1970

enligt 3 § andra stycket andra punkten nämnda lag, då den vårdbehövande

utan risk kan flyttas till sjukhus inom sjukvårdsområde, där han är bosatt.

Detta skulle innebära, att utlänning, som inte är bosatt här i landet, skulle

sedan hans akuta behov av vård blivit tillgodosett och han utan men kan

transporteras, flyttas till sitt hemland.

Däremot föreligger icke någon rätt till sjukvårdsförmåner för utlänning,

som arbetar i Sverige ulan att likväl kunna anses bosatt i riket, om vården

avser åkomma, som icke ofördröjligen måste behandlas. Även i sådana situationer

äger emellertid vissa utlänningar rätt att erhålla vård här, nämligen

om Sverige med vederbörandes hemland träffat sådant avtal om ömsesidigt

utgivande av sjukvårdsförmåner, som t. ex. gäller de nordiska länderna

emellan.

Vad angår den förebyggande vården framhåller styrelsen, att sjukvårdslagen

icke ålägger landstingskommunerna att anordna sådan vård. Inom

samtliga landstingskommuner och städer utanför landsting meddelas emellertid

sedan länge förebyggande vård. Detta förutsätts också i åtskilliga

bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område.

I fråga om rnödra- och barnhälsovården (förebyggande mödra- och barnavård)

— en mycket viktig gren inom den förebyggande vården -— påpekar

styrelsen, att denna lämnas kostnadsfritt till svenska kvinnor och barn. Det

är fallet också när det gäller kvinnor och barn från övriga nordiska länder,

som vistas här i riket. Även icke nordiska kvinnor och barn kan få erhålla

mödra- och barnhälsovård här utan kostnad för dem under förutsättning,

att de är bosatta och kyrkobokförda här i riket.

Enligt socialstyrelsens mening synes konventionen kunna ratificeras i de

delar den avser rätten till läkarvård och förebyggande sjukvård. Med hänsyn

till att de utlänningar, som arbetar här i riket utan att de är att anse

som bosatta här, icke alltid är berättigade till exakt samma förmåner som

de som är bosatta här — den praktiska innebörden härav torde dock vara

ringa eller ingen — vill det emellertid synas som om med stöd av artikel 33

i konventionen visst förbehåll borde göras vid konventionens ratificering.

Styrelsen uttalar sig inte om rekommendationen.

Riksförsäkringsverket behandlar i fråga om konventionen endast

sådana artiklar som är av särskilt intresse ur ratifikationssynpunkt. I detta

hänseende anför verket följande.

Artikel 7

Efter den första diskussion av texten som företogs vid 1968 års arbetskonferens

förelåg viss tvekan huruvida svensk lagstiftning stämde överens

med artikeln. I den slutligt antagna konventionstexten har artikel 7 omformulerats.

Härigenom samt med hänsyn till den kommentar som gjorts i

förarbetena till 1969 års konferens synes nu fullt klart att den svenska lagstiftningen

om hälso- och sjukvård uppfyller de i artikel 7 uppställda kraven.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970 15

Artikel 10

Beträffande kretsen av de personer som skall ha rätt till läkarvård (och

därmed jämförlig vård) uppfylls kraven i artikel 10 av den svenska lagstiftningen,

enligt vilken i princip hela befolkningen är berättigad till sådan

vård.

Artikel 16

I den svenska kommentaren till artikel 16 framhölls att enligt den svenska

lagstiftningen rätten till sjukvårdsersättning upphör för utlänningar som

under pågående sjukdom flyttar från Sverige men att detta inte syntes strida

mot bestämmelserna i konventionen, enär artikel 28 tillåter ett medlemsland

att föreskriva regler i fråga om bosättning. I förarbetena uttalas att den

från svensk sida ifrågasatta tolkningen om sambandet mellan artikel 16

och punkt a) i artikel 28 förefaller stå i överensstämmelse med de avsikter

som det vid 1968 års konferens för konventionens behandling tillsatta utskottet

hyste. Det påpekas emellertid att undantaget i artikel 28 punkt a)

endast avser innehållande av förmån i form av medicinsk vård så länge

vederbörande är frånvarande från landet.

I förarbetena kan därför knappast ha klart utsagts, framhåller verket,

att en i Sverige bosatt utlänning, som under pågående sjukperiod flyttar

från Sverige och bosätter sig i annat land, får vägras sjukvårdsersättning

om han återkommer hit och får vård utan att ånyo bosätta sig här, när vården

avser samma sjukdomsfall och erhålls inom 26 veckor efter utflyttningen

eller inom längre tid när det är fråga om en sjukdom som erfarenhetsmässigt

kräver långvarig vård.

Som framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel 33 finns möjlighet

att göra temporärt undantag från konventionens bestämmelser i denna

del.

Artikel 17

Det svenska sjukvårds- och sjukförsäkringssystemet, som innebär att den

försäkrade i regel själv skall stå för viss del av kostnaden för läkar- och därmed

jämförlig vård, torde få anses utformat på ett sätt som inte strider mot

bestämmelserna i artikel 17. Möjligen kan viss tvekan råda i fråga om tandläkarvård

för vuxna. Ratifikationshinder torde dock ej föreligga i denna

del.

Artikel 19

Artikel 19 innehåller tre alternativa krav beträffande omfattningen av

den personkrets som skall få rätt till kontanta sjukförmåner.

Enligt punkt b) skall skyddet omfatta föreskrivna grupper av den förvärvsarbetande

befolkningen, utgörande tillsammans minst 75 % av hela

den förvärvsarbetande befolkningen. Detta krav uppfylls av den svenska

lagstiftningen, enligt vilken i princip hela den förvärvsarbetande befolkningen

omfattas av sjukpenningförsäkringen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Artikel 2 2

Beträffande den personkrets som skall ha rätt till löpande kontanta sjukförmåner

uppfyller som tidigare nämnts den svenska sjukförsäkringen kravet

i artikel 19 punkt b). I sådant fall skall enligt artikel 21 punkt a) ersättningsnivån

uppfylla kraven i artikel 22 eller artikel 23. Enligt den svenska

sjukförsäkringen utges sjukpenning efter placering i sjukpenningklass.

Denna placering grundas i princip på de inkomster av förvärvsarbete som

den försäkrade kan antas komma att åtnjuta tills vidare. I praktiken motsvarar

denna inkomst vanligen den försäkrades förvärvsinkomster före sjukdomsfallet.

Frågan huruvida den svenska ersättningsnivån är tillräckligt

hög för att uppfylla konventionens krav bedöms därför med utgångspunkt

i bestämmelserna i artikel 22.

Enligt nämnda artikel behöver den där föreskrivna graden av kompensation

för bortfallen förvärvsinkomst inte avse inkomst utöver en yrkesutbildad

manlig kroppsarbetares lön. I den svenska sjukförsäkringen har ett

sådant tak satts vid en årsinkomst av omkring 42 000 kr. Då lönenivån i

Sverige för en sådan yrkesutbildad manlig kroppsarbetare som avses i mom.

6 punkt b) torde uppgå till genomsnittligt högst ca 27 000 kr. per år, uppfylls

konventionskravet i denna del för Sveriges vidkommande. Vidare skall

enligt artikel 22 beräkningarna avse en standardförmånstagare, som i artikel

1 punkt h) definieras som man med hustru och två barn. Kontantförmånens

belopp, ökat med familjebidrag vartill rätt föreligger under riskfallstiden,

skall motsvara minst 60 % av den tidigare förvärvsinkomsten ökad med

familjebidrag vartill rätt föreligger för en skyddad person med samma försörjningsplikt

som standardförmånstagaren. Samtliga belopp skall beräknas

i förhållande till samma tidsenhet. Med familjebidrag torde för Sveriges del

få avses allmänt barnbidrag. Sådant bidrag utges med 900 kr. om året för

i riket bosatt barn, dock inte efter det barnet fyllt 16 år. Vissa inskränkningar

gäller för barn som inte är svensk medborgare.

Med beaktande av att enligt den svenska lagstiftningen sjukpenning men

inte förvärvsinkomst är skattefri ger sjukpenningen i de allra lägsta inkomstlägena

kompensation för bortfallen förvärvsinkomst med omkring

100 %. Vid högre inkomster sjunker kompensationen successivt. Även med

bortseende från att sjukpenningen förhöjs med barntillägg för barn under

16 år och att för sådant barn i regel också utges allmänt barnbidrag utgör

emellertid kompensationen drygt 70 % i inkomstläget 27 000 kr. De i artikel

22 föreskrivna kraven på en kompensationsgrad av minst 60 % uppfylls

sålunda av den svenska lagstiftningen.

Artikel 26

Enligt denna artikel får den tid till vilken sjukpenning för varje fall av

arbetsoförmåga får begränsas ej understiga 52 veckor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Sjukpenning utgår i Sverige normalt till dess den sjuke är återställd eller

förtidspension beviljas. Det senare kan ske när arbetsoförmåga eller nedsättning

av arbetsförmågan (med minst hälften) bedöms som varaktig eller

bestående för avsevärd tid (minst ett år). Förtidspensionen kan till beloppet

understiga sjukpenningen. I praxis torde frågan om att utan ansökan från

den försäkrade byta ut sjukpenning mot förtidspension (tillämpning av

16 kap. 1 § andra eller fjärde stycket AFL) inte tas upp förrän den försäkrade

haft sjukpenning minst ett år.

På grund av bestämmelsen i 4 kap. 4 § AFL kan sjukpenning för utlänning

komma att dras in utan att han får förtidspension, nämligen när han

skulle ha fått sådan pension om han varit svensk medborgare. Av vad nyss

sagts följer att sådan indragning i praxis inte torde förekomma förrän sjukpenning

utgått i minst ett år.

Enligt 4 kap. 3 § AFL får sjukpenning inte utges för mer än sammanlagt

180 dagar (ca 26 veckor) för tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad

fyllt 67 år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension. På grund

härav kan det inträffa att sjukpenning inte kommer att utgå under 52 veckor

för sjukpenningförsäkrad ålderspensionär. Visserligen utgår ålderspension

hela tiden men denna kan vara lägre än sjukpenningen. Temporärt undantag

enligt artikel 33 synes därför erforderligt i denna del.

Artikel 26, som avser kontanta sjukförmåner, har beträffande läkarvård

sin motsvarighet i artikel 16. Den svenska kommentaren till artikel 26 innehåller

samma synpunkter som i fråga om artikel 16 och i förarbetena till

artikel 26 har hänvisats till sistnämnda artikel.

Då enligt den svenska lagstiftningen om sjukförsäkring sjukpenning även

under pågående sjukdom omedelbart definitivt upphör för personer som

upphör att vara försäkrade för sjukpenning (3 kap. 1 § jämförd med 1 kap.

4 § första stycket och 5 § tredje stycket AFL), synes det tveksamt om de i

artikel 26 uppställda kraven uppfylls av den svenska lagstiftningen. Möjlighet

finns dock, som framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel

33, att göra temporärt undantag från konventionsbestämmelsen.

Artikel 27

I artikel 27 mom. 1 avsedd begravningshjälp förekommer inte inom de

svenska allmänna socialförsäkringsgrenarna. Enligt mom. 2 behöver detta

emellertid ej utgöra ratifikationshinder. Av de i mom. 2 angivna villkoren

för underlåtenhet att tillämpa bestämmelserna i mom. 1 är villkoret enligt

punkt a) uppfyllt för Sveriges del, sedan Sverige år 1969 ratificerat den av

ILO år 1967 antagna konventionen nr 128 om invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner.

Vidare torde villkoret enligt punkt c) vara uppfyllt med

hänsyn till att huvuddelen av den förvärvsarbetande befolkningen omfattas

av kollektivavtal om grupplivförsäkring. Däremot torde, såsom framgår av

den ovan lämnade kommentaren till artikel 22, det i artikel 27 mom. 2 punkt

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 21

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

b) angivna villkoret om en kompensationsgrad av minst 80 % för kontant

sjukförmån inte till fullo uppfyllas av den svenska lagstiftningen i fråga om

yrkesutbildade kroppsarbetare i högre lönelägen. Detta synes emellertid,

såsom framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel 33, inte behöva

utgöra hinder för ratifikation.

Artikel 32

Artikel 32 avser att garantera att utlänningar, som normalt är bosatta

eller arbetar i ett land, inom landets gränser behandlas på samma sätt som

landets egna medborgare.

Endast den som är bosatt här äger rätt till sjukpenning. I detta hänseende

föreligger likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare. Anmärkas

kan dock att skillnader kan uppkomma därigenom att reglerna om

vad som räknas som bosättning är olika för svenskar och utlänningar. Så

är t. ex. fallet beträffande sjömän.

Rörande rätt till sjukvårdsersättning likställer den svenska lagstiftningen

inte utlänningar och svenska medborgare som under bosättning i annat land

arbetar i Sverige. Medan en utlandssvensk har rätt till sjukvårdsersättning

i fall då vårdbehovet uppkommit under vistelse i Sverige vare sig han under

denna vistelse arbetar eller ej (2 kap. 8 § AFL), har en i annat land bosatt

utlänning som arbetar i Sverige, inte rätt till sådan ersättning (1 kap. 3 §

lagen om allmän försäkring). De utlänningar, som är bosatta i annat land

än Sverige men arbetar här, torde i praktiken endast vara sådana som bor

i Danmark, Finland eller Norge och är sjukförsäkrade i dansk, finländsk

eller norsk sjukkassa. Dessa utlänningar torde i enlighet med den nordiska

konventionen om social trygghet och den nordiska sjukförsäkringsöverenskommelsen

vara berättigade till sjukvårdsersättning från antingen den

svenska sjukförsäkringen eller från bosättningslandets sjukförsäkring. Det

torde knappast uppstå några fall då ifrågavarande utlänningar inte äger

rätt till sjukvårdsersättning från något land. Med hänsyn härtill synes hinder

för ratificering på denna punkt inte föreligga.

Artikel 33

Artikel 33, vartill ej funnits motsvarighet i tidigare konventionsförslag,

medger möjlighet att på villkor som anges i mom. 1 punkterna a), b) och

c) göra temporära undantag från särskilda konventionsbestämmelser i artiklarna

8—27.

Villkoren enligt punkt a) uppfylls för Sveriges del. Kvalitetsvillkoret

enligt punkt b) torde också vara uppfyllt, och vidare uppgår de där avsedda

totalkostnaderna för läkarvård och därmed jämförlig vård samt för sjukpenning

till mer än 4 % av nationalinkomsten. Enligt punkt c) skall åtminstone

två av däri under i), ii) och iii) angivna villkor vara uppfyllda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

Villkoret enligt i) innebärande att minst 85 % av den förvärvsarbetande

befolkningen skall vara skyddad uppfylls av den svenska lagstiftningen.

Likaså uppfyller den svenska lagstiftningen villkoret enligt iii) om tillhandahållande

av kontanta sjukförmåner med en kompensationsgrad av

minst 70 %. Förutsättning för tillämpning av artikel 33 föreligger alltså i

fråga om de bestämmelser i artiklarna 16, 26 och 27, om vilkas förenlighet

med den svenska lagstiftningen kan råda tveksamhet.

Riksförsäkringsverket drar av den gjorda genomgången den slutsatsen

att något hinder för Sverige att ratificera konventionen inte torde

föreligga, under förutsättning att undantag görs enligt vad förut sagts.

Vad härefter beträffar rekommendationen är den, framhåller

verket, avsedd att dra upp riktlinjer för medlemsländernas fortsatta uppbyggnad

av sina system för tillhandahållande av sjukvård, preventiv vård

och kontanta sjukförmåner.

Riksförsäkringsverket har ej funnit anledning att närmare gå in på en

bedömning av innehållet i rekommendationens olika punkter. Verket vill

dock framhålla att önskemål som inte till fullo realiserats i Sverige förekommer

i vart fall i punkterna 3, 7 och 8.

SAF har granskat konventionen från utgångspunkten huruvida

Sverige utan ändring av nuvarande sjukvårds- och sjukförsäkringslagstiftning

kan ratificera konventionen. Enligt föreningens mening föreligger

inget hinder för ratificering under förutsättning att den i artikel 33 angivna

möjligheten att göra temporärt undantag från konventionen för Sveriges

del utnyttjas beträffande artiklarna 16 och 26 samt möjligen artikel 27. Föreningen

hänvisar till vad riksförsäkringsverket anfört i dessa avseenden.

Beträffande rekommendationen, som antogs trots arbetsgivarnas

nejröster, konstaterar föreningen i likhet med riksförsäkringsverket att

i vart fall punkterna 3, 7 och 8 går utöver vad som uppfylls av svensk lagstiftning.

LO finner konventionen innebära en avsevärd förbättring av standarden

vid jämförelse med tidigare antagna konventioner. I ett avseende ställer sig

LO emellertid ytterst tveksam. Det gäller den nyinförda bestämmelsen i

artikel 33, vilken möjliggör för industriellt välutvecklade medlemsländer

att göra temporära undantag från särskilda konventionsbestämmelser i

delarna II (läkarvård) och III (kontanta sjukförmåner). Bestämmelsen

skall, såvitt LO förstått, bland annat kunna tillämpas i samband med tillfälliga

ekonomiska svårigheter i ett industriellt välutvecklat land. LO anser

dock inte att eventuellt nödvändiga krav på ekonomisk åtstramning inom

ett land skall få sådan utformning att det går ut över arbetstagare som

drabbats av sjukdom. LO finner därför denna bestämmelse vara principiellt

felaktig.

LO tillstyrker att konventionen ratificeras.

Även TCO tillstyrker ratificering.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

ILO-kommittén anför följande.

I fall då eft lands lagstiftning ålägger den vårdade att själv svara för viss

del av kostnaden för sådan vård som avses i konventionen får enligt artikel

17 reglerna härför inte vara utformade på sådant sätt, att de lägger en alltför

stor börda på den enskilde eller äventyrar det medicinska och sociala skyddets

effektivitet. Detta villkor om skydd mot alltför höga vårdavgifter tillgodoses

uppenbarligen genom det svenska sjukvårds- och sjukförsäkringssystemet,

enligt vilket viss vård är avgiftsfri och i övrigt den enskildes sjukvårdskostnad

i allmänhet blir mycket låg, beroende delvis på sjukförsäkringens

bidrag till sjukvårdshuvudmännen eller återbäring av viss del av den

enskildes utgifter för vården. Delta gäller även tandvård för barn, som i stor

utsträckning är avgiftsfri, liksom även mödratandvård, för vilken sjukförsäkringen

ger återbäring. Vad däremot angår vuxentandvård tillhandahålls

sådan visserligen inom folktandvårdssystemet mot subventionerade och därför

relativt låga avgifter, men någon allmän nedsättning av vuxnas tandvårdskostnader

genom återbäring från sjukförsäkringen förekommer inte.

Detta har föranlett riksförsäkringsverket att anmäla tveksamhet beträffande

frågan om det i artikel 17 uppställda kravet på billig vård uppfylls i fråga

om vuxentandvården. Verket kommer dock till slutsatsen att ratifikationshinder

ej kan sägas föreligga i denna del. Kommittén är av samma uppfattning

och vill erinra om att konventionen i artikel 13 i fråga om ratificerande

lands tillhandahållande av tandvård endast kräver att sådan vård lämnas i

den utsträckning som landet självt föreskriver.

Enligt den svenska sjukförsäkringen, som i motsats till många andra motsvarande

försäkringssystem knyter försäkringstillhörigheten till bosättning

i landet, upphör rätten till sjukförsäkringsförmåner i princip definitivt för

personer som flyttar till annat land för att bosätta sig där. Denna rätt återupplivas

inte vid ett senare tillfälligt besök i Sverige, bortsett från att utlandssvenskar

även då kommer i åtnjutande av sjukförsäkringens vårdförmåner

när vårdbehovet uppkommit under vistelse i Sverige. Även med beaktande

av bestämmelsen i konventionens artikel 28 mom. 1 punkt a), enligt

vilken förmån får innehållas så länge vederbörande inte uppehåller sig på

medlemslandets territorium, torde dessa den svenska lagstiftningens regler

formellt ej fullt motsvara de i artiklarna 16 och 26 uppställda kraven på

fortsatt rätt till vård resp. kontant sjukförmån under en begränsad tid för

personer som upphör att tillhöra en skyddad personkrets medan de åtnjuter

förmån av nämnda slag. Detta har uppmärksammats av bl. a. riksförsäkringsverket.

Med anledning härav vill kommittén framhålla att konventionens

syfte är att uppställa vissa minimikrav på ratificerande lands interna

lagstiftning. De nu ifrågavarande bestämmelserna i artiklarna 16 och 26

torde därför i förening med vissa andra bestämmelser närmast vara avsedda

att förhindra luckor i försäkringsskyddet i fall då inom ett land förekommer

flera försäkringssystem avseende skilda persongrupper eller skilda territoriella

områden. Däremot torde syftet inte vara att åstadkomma en inter
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

nationell samordning av skilda länders olikartade system, vilken sistnämnda

fråga behandlats i 1962 års konvention nr 118 om likabehandling i fråga om

social trygghet. Det kan f. ö. tilläggas att de praktiska fall som skulle kunna

tänkas komma i fråga torde avse nordiska medborgare. Beträffande dessa

är dock de krav konventionen ställer uppfyllda genom nordiska överenskommelser.

Mot bakgrunden av det sagda torde den svenska lagstiftningen

i förevarande avseende inte kunna anses strida mot bestämmelserna i artiklarna

16 och 26.

Riksförsäkringsverket anmäler vidare tveksamhet rörande frågan om den

svenska lagstiftningen beträffande rätt till sjukpenning för ålderspensionärer

kan anses motsvara de krav som konventionen uppställer i artikel 26

jämförd med artikel 28 mom. 1 punkt h). Enligt den förra artikeln skall

kontanta sjukförmåner i enlighet med vad som föreskrivs i den nationella

lagstiftningen utges under minst 52 veckor för varje fall av arbetsoförmåga.

Enligt artikel 28 mom. 1 punkt h) får kontant sjukförmån i den utsträckning,

som kan vara föreskriven i den nationella lagstiftningen, innehållas så

länge vederbörande uppbär en annan social trygghetsförmån med undantag

av familjebidrag, dock endast under förutsättning att inte större del av den

kontanta sjukförmånen innehålls än som motsvarar den andra förmånens

belopp. Mot dessa bestämmelser i konventionen ställer verket stadgandet i

4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring att sjukpenning inte får utgå för mer

än sammanlagt 180 dagar, dvs. omkring 26 veckor, för tid efter ingången av

den månad, varunder försäkrad fyllt 67 år eller dessförinnan börjat åtnjuta

ålderspension i form av folkpension och/eller tilläggspension. Verkets tveksamhet

är föranledd av att den ålderspension som utges, när rätten till sjukpenning

upphör, i vässa fall kan vara lägre än sjukpenningen. Kommittén

vill rörande denna fråga framhålla att den svenska tilläggspensioneringen

befinner sig i ett övergångsskede samt att enligt gällande lagstiftning den

totala ålderspensionen i tilläggspensioneringens fullfunktionsstadium generellt

kommer att vara anpassad till sjukpenningens nivå på ett helt annat

sätt än vad som varit och fortfarande är fallet under övergångsskedet. Vidare

är att märka att en ålderspensionärs sjukpenning under 180 dagar utges

utan någon som helst nedsättning av den samtidigt utgående ålderspensionen.

Därtill kommer att den svenska lagstiftningen, även med bortseende

från ålderspensionärer, mer än väl fyller de minimikrav i fråga om den

skyddade personkretsen som uppställs i artikel 19. Mot denna bakgrund

kan den svenska lagstiftningen inte heller i nu ifrågavarande avseende anses

strida mot bestämmelsen i artikel 26.

Bestämmelserna i artikel 27 om begravningshjälp behöver ej tillämpas av

medlemsland som uppfyller i artikeln angivna villkor avseende pensionsstandard,

standard i fråga om kontanta sjukförmåners storlek och omfattningen

av frivilliga försäkringar som innefattar utbetalning av kontantbelopp

vid dödsfall. Enligt riksförsäkringsverkets analys uppfylls dessa vill
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

kor för Sveriges del, dock med viss tvekan vad angår kravet på att kontanta

sjukförmåner enligt lagstiftningen skall utges med belopp som motsvarar

minst 80 % av de skyddade personernas förvärvsinkomst. Den svenska lagstiftningen

fyller detta krav såvitt avser sjukpenningens genomsnittliga

kompensation för bortfallen förvärvsinkomst upp till inkomsttaket, som är

omkring 42 000 kr. Detta får enligt kommitténs tolkning anses vara tillfyllest.

Kompensationsgraden är emellertid störst i lägre inkomstlägen och

avtar successivt vid stigande inkomst.

Bestämmelsen i artikel 32, enligt vilken utlänningar, som normalt är bosatta

eller arbetar i ett medlemsland, skall på landets territorium i fråga om

rätt till vård och kontanta sjukförmåner vara tillförsäkrade samma behandling

som landets egna medborgare, har kommenterats av riksförsäkringsverket

och socialstyrelsen under framhållande av vissa obetydliga skillnader

i rätten till vårdförmåner för utlänningar som vistas i Sverige utan att vara

bosatta här och i Sverige bosatta personer. Kommittén vill i detta avseende

erinra om att den personkrets som enligt artikel 10 skall skyddas med avseende

på rätten till vårdförmåner kan bestämmas enligt tre alternativ. Av

dessa uppfyller Sverige kraven för det i punkt c) angivna alternativet, vilket

anknyter personkretsbestämningen till de skyddade personernas bosättning

i landet. Då i Sverige bosatta utlänningars skydd i nu ifrågavarande avseende

överensstämmer med det som lämnas i landet bosatta svenska medborgare,

kan den svenska lagstiftningen inte anses strida mot bestämmelsen i

artikel 32.

Enligt artikel 33 kan ett ratificerande land, som i det hela tillhandahåller

bättre förmåner än konventionen kräver, på vissa villkor och efter samråd

med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna

göra temporära undantag från särskilda bestämmelser i delarna II och III,

omfattande artiklarna 8—27. Landsorganisationen i Sverige, som kritiserar

att bestämmelserna i artikel 33 medtagits i konventionen, tillstyrker att konventionen

ratificeras av Sverige. Övriga remissinstanser som yttrat sig i

frågan finner att inga formella hinder för ratifikation föreligger för Sveriges

del men anser det mer eller mindre tveksamt om inte förutsättning härför

är att möjligheten till temporära undantag enligt artikel 33 utnyttjas. Som

möjliga hinder för att Sverige ratificerar konventionen utan att göra temporära

undantag har angivits bestämmelser i artiklarna 16, 17, 26, 27 och 32.

Den ovan verkställda genomgången torde dock ge vid handen att artikel 33

enligt ILO-kommitténs åsikt inte behöver utnyttjas i ifrågavarande avseenden

såvitt angår de fyra förstnämnda artiklarna samt att den svenska lagstiftningen

inte heller strider mot bestämmelsen i artikel 32, beträffande

vilken artikel 33 inte tillåter undantag.

Med åberopande av vad som nu anförts och i övrigt av vad riksförsäkringsverket

uttalat i sitt yttrande tillstyrker kommittén att Sverige ratificerar

1969 års konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner.

I fråga om 1969 års rekommendation (nr 134) i samma ämne föreslår

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

23

kommittén, med åberopande av riksförsäkringsverkets yttrande, att rekommendationen,

i de delar den inte redan tillgodosetts i svensk lagstiftning,

beaktas i det svenska lagstiftningsarbetet på området för social trygghet,

om och i den mån så befinns möjligt och lämpligt.

Departementschefen

Vid Internationella arbetskonferensens femtio tredje sammanträde, år

1969, antogs dels en konvention och en rekommendation om yrkesinspektion

inom jordbruket dels en konvention och en rekommendation om läkarvård

och kontanta sjukförmåner.

Vad först beträffar konventionen (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket

vill jag erinra om att ILO redan år 1947 antagit en konvention (nr 81)

och en rekommendation (nr 81) om arbetsinspektion inom industri och

handel. Det har ifrågasatts om inte dessa instrument skulle kunna utvidgas

till att omfatta även jordbruket, men förhållandena inom jordbruket har

ansetts vara av så speciell natur att det framstått såsom erforderligt att

utarbeta särskilda dokument för denna näringsgren. Sverige har ratificerat

1947 års konvention, på vilken den nu aktuella konventionen nr 129 till stor

del bygger. Tillsynen av jordbruk i sistnämnda konventions mening utgör i

Sverige en del av den tillsyn som utövas av allmänna yrkesinspektionen och

skogsyrkesinspektionen. Vad som omfattas av konventionen nr 81 har alltså

här i landet tillämpning även på jordbruket.

Av remissyttrandena framgår att något hinder för svensk ratifikation av

konventionen nr 129 inte föreligger. Samtliga remissinstanser har också tillstyrkt

ratificering. Med hänsyn härtill förordar jag att Sverige ansluter sig

till konventionen.

När det gäller rekommendationen (nr 133) i samma ämne ansluter jag

mig till ILO-kommitténs förslag att rekommendationen, i de delar den inte

redan tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet

på arbetarskyddets område, om och i den mån så befinns möjligt och

lämpligt.

Konventionen (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner utgör

sista ledet i ILO:s arbete på att få fram nya konventioner på socialförsäkringens

område i stället för de äldre konventioner som härrör från mellankrigstiden

och som framstått som föråldrade med hänsyn till den utveckling

som ägt rum. Tidigare har som resultat av detta arbete tillkommit konventionen

(nr 121) om förmåner vid yrkesskada och konventionen (nr 128) om

invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner. Båda dessa konventioner har

tillträt ts av Sverige.

Konventionen om läkarvård och kontanta sjukförmåner är så konstruerad,

att ett medlemsland genom att ratificera densamma ikläder sig skyldighet

att garantera ett visst lagfäst minimiskydd avseende dels läkarvård och

därmed jämförlig vård både vid sjukdom och — på de villkor som landet

självt bestämmer — i sjukdomsförebyggande syfte, dels rätt till kontantför
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

måner vid av sjukdom föranledd arbetsoförmåga som medför inkomstbortfall.

Riksförsäkringsverket har gått igenom konventionens bestämmelser och

därvid särskilt beaktat sådana artiklar som är av intresse ur ratifikationssynpunkt.

Verket drar av den gjorda genomgången den slutsatsen att något

hinder inte föreligger för Sverige att ratificera konventionen, under förutsättning

att Sverige i fråga om vissa artiklar utnyttjar den möjlighet till

undantag som erbjuds i konventionens artikel 33. Enligt denna artikel får

ratificerande land, som totalt för läkarvård och kontanta sjukförmåner

anslår minst 4 % av landets nationalinkomst och uppfyller vissa villkor om

högre standard och ett vidare skydd än konventionen kräver, göra temporära

undantag från vissa särskilda bestämmelser i konventionen. Därvid förutsätts

att de grundläggande rättigheter som den avser att garantera inte därigenom

väsentligen minskas eller försämras.

ILO-lcommittén har funnit, att Sverige kan ratificera konventionen utan

anlitande av undantagsmöjligheten i artikel 33 och har i likhet med alla

övriga remissinstanser tillstyrkt ratifikation. Beträffande motiveringen för

kommitténs ståndpunktstagande får jag hänvisa till kommitténs yttrande.

Jag delar ILO-kommitténs uppfattning och förordar att Sverige ansluter

sig till konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner. Det

är med tillfredsställelse jag konstaterar att Sverige i och med att så sker har

tillträtt samtliga de stora konventioner om social trygghet som har framkommit

som ett resultat av strävandena inom ILO under 1960-talet att skapa

ett nytt och förbättrat system av sociala trygghetskonventioner.

I fråga om rekommendationen (nr 134) i samma ämne föreslår jag — i

likhet med ILO-kommittén — att rekommendationen, i de delar den inte

redan tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det svenska lagstiftningsarbetet

på området för social trygghet, om och i den mån så befinns möjligt

och lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition till 1970 års riksdag

dels föreslår riksdagen att godkänna att Sverige ansluter sig till konventionen

(nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket samt (nr 130) om

läkarvård och kontanta sjukförmåner,

dels ock anhåller om riksdagens yttrande över vad jag i övrigt anfört om

de vid Internationella arbetskonferensens femtio tredje sammanträde antagna

internationella instrumenten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

25

Convention (No. 129) concerning

Labour Inspection in Agriculture

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fifty-third Session on 4

June 1969, and

Noting the terms of existing international

labour Conventions concerning

labour inspection, such as

the Labour Inspection Convention,

1947, which applies to industry and

commerce, and the Plantations Convention,

1958, which covers a limited

category of agricultural undertakings,

and

Considering that international

standards providing for labour inspection

in agriculture generally are

desirable, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

labour inspection in agriculture,

which is the fourth item on the agenda

of the session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of an international

Convention,

adopts this twenty-fifth day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-nine the following

Convention, which may be cited as

the Labour Inspection (Agriculture)

Convention, 1969:

Article 1

1. In this Convention the term

“agricultural undertaking” means

undertakings and parts of undertakings

engaged in cultivation, animal

husbandry including livestock production

and care, forestry, horticul
-

Bilaga 1

(Översättning)

Konvention (nr 129) om yrkesinspektion

inom jordbruket

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

som av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 4 juni

1969 till sitt femtiotredje sammanträde,

och

som beaktat bestämmelserna i existerande

internationella arbetskonventioner

om yrkesinspektion, såsom

1947 års konvention om arbetsinspektion,

som äger tillämpning på industri

och handel, och 1958 års konvention

om plantager, som omfattar

en begränsad kategori av jordbruksföretag

och,

som anser att det allmänt föreligger

behov av internationella normer

för yrkesinspektion inom jordbruket,

och

som beslutat antaga vissa förslag

om yrkesinspektion inom jordbruket,

vilken fråga utgör den fjärde punkten

på sammanträdets dagordning,

och

som beslutat att dessa förslag skall

taga form av en internationell konvention,

antager denna den tjugofemte dagen

i juni månad år nittonhundrasextionio

följande konvention, som kan benämnas

1969 års konvention om yrkesinspektion

(jordbruk).

Artikel 1

1. I denna konvention förstås med

uttrycket »jordbruksföretag» sådana

företag och delar av företag, i vilka

företagaren bedriver odling, djurskötsel

med djuruppfödning, skogsbruk,

trädgårdsodling och den första

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

lure, the primary processing of agricultural

products by the operator of

the holding or any other form of agricultural

activity.

2. Where necessary, the competent

authority shall, after consultation

with the most representative organisations

of employers and workers

concerned, where such exist, define

the line which separates agriculture

from industry and commerce in such

a manner as not to exclude any agricidtural

undertaking from the national

system of labour inspection.

3. In any case in which it is doubtful

whether an undertaking or part

of an undertaking is one to which

this Convention applies, the question

shall be settled by the competent

authority.

Article 2

In this Convention the term “legal

provisions” includes, in addition to

laws and regulations, arbitration

awards and collective agreements

upon which the force of law is conferred

and which are enforceable by

labour inspectors.

Artide 3

Each Member of the International

Labour Organisation for which this

Convention is in force shall maintain

a system of labour inspection in agriculture.

Artide i

The system of labour inspection in

agriculture shall apply to agricultural

undertakings in which work employees

or apprentices, however they

may be remunerated and whatever

the type, form or duration of their

contract.

Artide 5

1. Any Member ratifying this Convention

may, in a declaration ac
-

förädlingen av jordbruksprodukter

ävensom varje annan form av jordbruksverksamhet.

2. Om så är nödvändigt, skall vederbörande

myndighet efter samråd

med de mest representativa av berörda

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer,

där sådana finns, fastställa

den gräns, som skiljer jordbruk

från industri och handel, på sådant

sätt att inte något jordbruksföretag

uteslutes från det nationella

systemet för yrkesinspektion.

3. I sådana fall då det är tveksamt

huruvida ett visst företag eller del av

företag omfattas av denna konvention

skall frågan avgöras av vederbörande

myndighet.

Artikel 2

I denna konvention innefattar uttrycket

» författningsbestämmelser»,

förutom lagar och förordningar, skiljedomsutslag

och kollektivavtal som

upphöjts till lag och vilkas efterlevnad

yrkesinspektör har att övervaka.

Artikel 3

Varje medlem av Internationella

arbetsorganisationen, för vilken denna

konvention är i kraft, skall upprätthålla

ett system för yrkesinspektion

inom jordbruket.

Artikel i

Systemet för yrkesinspektion inom

jordbruket skall tillämpas på jordbruksföretag,

vari arbetstagare eller

lärlingar sysselsättes, oavsett formen

för ersättningen samt oavsett anställningsavtalets

art, utformning eller

varaktighet.

Artikel 5

1. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention, kan genom en till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

companying its ratification, undertake

also to cover by labour inspecLion

in agriculture one or more of the

following categories of persons working

in agricultural undertakings:

(a) tenants who do not engage outside

help, sharecroppers and similar

categories of agricultural workers;

(b) persons participating in a collective

economic enterprise, such as

members of a co-operative;

(c) members of the family of the

operator of the undertaking, as defined

by national laws or regulations.

2. Anv Member which has ratified

t his Convention may subsequently

communicate to the Director-General

of the International Labour Office a

declaration undertaking to cover one

or more of the categories of persons

referred to in the preceding paragraph

which are not already covered

in virtue of a previous declaration.

3. Each Member which has ratified

this Convention shall indicate in its

reports under artide 22 of the Constitution

of the International Labour

Organisation to what extent effect

has been given or is proposed to be

given to the provisions of the Convention

in respect of such of the categories

of persons referred to in paragraph

1 of this Article as are not

covered in virtue of a declaration.

Article 6

1. The functions of the system of

labour inspection in agriculture shall

be—

(a) to secure the enforcement of

the legal provisions relating to conditions

of work and the protection of

workers while engaged in their work,

such as provisions relating to hours,

wages, weekly rest and holidays,safety,

health and welfare, the employment

of women, children and young

persons, and other connected mat
-

ratifikationsinstrumentet fogad förklaring

förbinda sig att låta yrkesinspektion

inom jordbruket omfatta

jämväl en eller flera av nedannämnda

kategorier av personer, som arbetar

i jordbruksföretag:

a) arrendatorer, som inte anlitar

arbetskraft utifrån, natura-arrendatorer

och liknande grupper av arbetstagare

inom jordbruket;

b) personer som ingår i ett kollektivt

ekonomiskt företag, t. ex. medlemmar

i ett kooperativt företag;

c) medlemmar av företagarens familj

så som denna definieras i den

nationella lagstiftningen.

2. Medlem som har ratificerat denna

konvention kan sedermera tillställa

Internationella arbetsbyråns

generaldirektör en förklaring, vari

medlemmen förbinder sig att tilllämpa

konventionen på en eller flera

av de kategorier av personer som avses

i föregående mom. och som inte

redan angetts i en tidigare förklaring.

3. Varje medlem som ratificerat

denna konvention skall i sina rapporter

enligt artikel 22 av Internationella

arbetsorganisationens stadga

ange i vilken utsträckning konventionens

bestämmelser vunnit tillämpning

eller avses vinna tillämpning i

fråga om sådana kategorier av personer,

som nämnes i mom. 1 av denna

artikel och som inte redan omfattas

av en förklaring.

Artikel 6

1. Yrkesinspektionen inom jordbruket

åligger:

a) att trygga tillämpningen av författningsbestämmelser

om arbetsförhållanden

och skydd för arbetstagare

under arbetet såsom föreskrifter om

arbetstid, löner, veckovila och semester,

arbetarskydd, hälsa och välfärd,

kvinnors, barns och minderårigas

användande i arbete samt andra därmed

sammanhängande frågor, i den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

ters, in so far as such provisions are

enforceable by labour inspectors;

(b) to supply technical information

and advice to employers and

workers concerning the most effective

means of complying with the legal

provisions;

(c) to bring to the notice of the

competent authority defects or abuses

not specifically covered by existing

legal provisions and to submit to

it proposals on the improvement of

laws and regulations.

2. National laws or regulations

may give labour inspectors in agriculture

advisory or enforcement

functions regarding legal provisions

relating to conditions of lifc of workers

and their families.

3. Any further duties which may

be entrusted to labour inspectors in

agriculture shall not be such as to

interfere with the effective discharge

of their primary duties or to prejudice

in any way the authority and

impartiality which are necessary to

inspectors in their relations with employers

and workers.

Article 7

1. So far as is compatible with the

administrative practice of the Member,

labour inspection in agriculture

shall be placed under the supervision

and control of a central body.

2. In the case of a federal State,

the term “central body” may mean

either one åt federal level or one åt

the level of a federated unit.

3. Labour inspection in agriculture

might be carried out for example—

(cl) by a single labour inspection

department responsible for all sectors

of economic activity;

(b) by a single labour inspection

department, which would arrange for

mån det ankommer på yrkesinspektör

att tillse att dessa bestämmelser

iakttages;

b) att lämna arbetsgivare och arbetstagare

tekniska råd och anvisningar

om lämpligaste sätt att uppfylla

författningsbestämmelser;

c) att fästa vederbörande myndighets

uppmärksamhet på brister och

missförhållanden, som inte särskilt

regleras i gällande författningsbestämmelser

och att avge förslag till

förbättrad lagstiftning.

2. Den nationella lagstiftningen

kan ge yrkesinspektör inom jordbruket

rådgivande eller verkställande

befogenheter när det gäller författningsbestämmelser

om arbetstagares

och deras familjers levnadsförhållanden.

3. Andra uppgifter som eventuellt

kan anförtros yrkesinspektör inom

jordbruket får inte vara av sådan natur

att de lägger hinder i vägen för

ett effektivt fullgörande av hans huvudsakliga

åligganden eller på minsta

sätt menligt inverkar på det anseende

och den opartiskhet, som

måste krävas av en inspektör i hans

förhållande till arbetsgivare och arbetstagare.

Artikel 7

1. I den mån det är förenligt med

medlems administrativa praxis, skall

yrkesinspektion inom jordbruket

vara underställd ett centralt organs

tillsyn och övervakning.

2. I fråga om förbundsstat får uttrycket

»centralt organ» avse sådan

myndighet på förbundsstats- eller på

delstatsnivå.

3. Yrkesinspektion inom jordbruket

kan utövas av till exempel

a) ett enda yrkesinspektionsorgan,

som är ansvarigt för alla områden av

ekonomisk verksamhet;

b) ett enda yrkesinspektionsorgan,

innefattande en intern funktionell

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

internal functional specialisation

through the appropriate training of

inspectors called upon to exercise

their functions in agriculture;

(c) by a single labour inspection

department, which would arrange

for internal institutional specialisation

by creating a technically qualified

service, the officers of which

would perform their functions in

agriculture; or

(d) by a specialised agricultural

inspection service, the activity of

which would be supervised by a central

body vested with the same prerogatives

in respect of labour inspection

in other fields, such as industry,

transport and commerce.

Article 8

1. The labour inspection staff in

agriculture shall be composed of public

officials whose status and conditions

of service are such that they

are assured of stability of employrnent

and are independent of changes

of government and of improper external

influences.

2. So far as is compatible with national

laws or regulations or with national

practice, Members may include

in their system of labour inspection

in agriculture officials or representatives

of occupational organisations,

whose activities would supplement

those of the public inspection staff;

the persons concerned shall be assured

of stability of tenure and be

independent of improper external influences.

Artide 9

1. Subject to any conditions for

recruitment to the public service

which may be prescribed by national

laws or regulations, labour inspectors

in agriculture shall be recruited

specialisering, som uppnås genom

lämplig utbildning av inspektörer

med uppgift att fullgöra sina funktioner

inom jordbruket;

c) ett enda yrkesinspektionsorgan,

innefattande en intern institutionell

specialisering, som uppnås genom att

man inrättar en tekniskt kvalificerad

avdelning, vars tjänstemän skulle ha

till uppgift att utöva sina funktioner

inom jordbruket;

d) en särskild inspektion med uppgift

att utöva sina funktioner inom

jordbruket men vars verksamhet

övervakas av ett centralt organ utrustat

med samma befogenheter med

avseende på yrkesinspektion inom

andra områden, såsom industri,

transport och handel.

Artikel 8

1. Personalen inom yrkesinspektionen

i jordbruket skall utgöras av

offentliga tjänstemän, vilkas ställning

och tjänstgöringsvillkor skall

vara sådana att de är tillförsäkrade

stadigvarande anställning och är oberoende

av regeringsskiften samt av

obehörig påverkan utifrån.

2. I den mån det är förenligt med

nationell lagstiftning eller sedvänja

kan medlem med sitt system för yrkesinspektion

inom jordbruket införliva

tjänstemän i eller representanter

för fackliga organisationer,

vilkas insatser skulle utgöra ett

komplement till de offentligt anställdas;

nämnda tjänstemän eller representanter

skall tillförsäkras stabila

tjänstgöringsförhållanden och frihet

från obehörig påverkan utifrån.

Artikel 9

1. Med förbehåll för de villkor som

i nationell lagstiftning kan finnas

föreskrivna för rekrytering till allmän

tjänst skall yrkesinspektörer

inom jordbruket utses med hänsyn

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

with sole regard to their qualifications

för the performance of their

duties.

2. The means of ascertaining such

qualifications shall be determined by

the competent authority.

3. Labour inspectors in agriculture

shall be adequately trained for the

performance of their duties and measures

shall be taken to give thein appropriate

further training in the

course of their employment.

Article 10

Both men and women shall be

eligible for appointment to the labour

inspection staff in agriculture;

where necessary, special duties may

be assigned to men and women inspectors.

Artide 11

Each Member shall take the necessary

measures to ensure that duly

qualified technical experts and specialists,

who might help to solve problems

demanding technical knowledge,

are associated in the work of

labour inspection in agriculture in

such manner as may be deemed most

appropriate under national conditions.

Artide 12

1. The competent authority shall

make appropriate arrangements to

promote effective co-operation between

the inspection services in agriculture

and government services and

public or approved institutions

which may be engaged in similar activities.

2. Where necessary, the competent

authority may either entrust certain

inspection functions åt the regional

or local level on an auxiliary basis

to appropriate government services

or public institutions or associate

uteslutande till sina kvalifikationer

för uppgifternas fullgörande.

2. Sådana kvalifikationer skall

styrkas på det sätt som vederbörande

myndighet bestämmer.

3. Yrkesinspektörerna inom jordbruket

skall erhålla lämplig utbildning

för fullgörandet av sina uppgifter,

och åtgärder skall vidtagas för

att ge dem en ändamålsenlig vidareutbildning

under anställningstiden.

Artikel 10

Såväl män som kvinnor skall kunna

utses till yrkesinspektörer inom

jordbruket; om så är nödvändigt kan

särskilda uppgifter tilldelas manliga

och kvinnliga inspektörer.

Artikel 11

Medlem skall vidtaga erforderliga

åtgärder för att vederbörligen kvalificerade

tekniska experter och specialister

som kan bidraga till lösningen

av problem som kräver tekniska

kunskaper samverkar med yrkesinspektion

inom jordbruket på

sätt som bedömes lämpligast med

hänsyn till nationella förhållanden.

Artikel 12

1. Vederbörande myndighet skall

vidtaga lämpliga åtgärder för att

främja ett effektivt samarbete mellan

inspektionsorganen för jordbruk

samt de statliga organ och offentliga

eller erkända institutioner som eventuellt

kan bedriva motsvarande verksamhet.

2. Där så är erforderligt kan vederbörande

myndighet antingen anförtro

vissa biträdande inspektionsuppgifter

på det regionala eller lokala

planet åt lämpliga statliga organ eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

these services or institutions with the

exercise of the functions in question,

on condition that this does not prejudice

the application of the principles

of this Convention.

Article 13

The competent authority shall

make appropriate arrangements to

promote collaboration between officials

of the labour inspectorate in

agriculture and employers and workers,

or their organisations where

such exist.

Artide 14

Arrangements shall be made to ensure

that the number of labour inspectors

in agriculture is sufficient

to secure the effective discharge of

the duties of the inspectorate and is

determined with due regard for—

(a) the importance of the duties

which inspectors have to perform, in

particular—

(i) the number, nature, size and

situation of the agricultural undertakings

liable to inspection;

(ii) the number and classes of persons

working in such undertakings;

and

(iii) the number and complexity of

the legal provisions to be enforced;

(b) the material means placed åt

the disposal of the inspectors; and

(c) the practical conditions under

which visits of inspection must be

carried out in order to be effective.

Artide 15

1. The competent authority shall

make the necessary arrangements to

furnish labour inspectors in agriculture

with—-

(a) local offices so located as to

take account of the geographical sit
-

också låta dessa organ eller institutioner

självständigt utöva uppgifterna

i fråga, under förutsättning att

detta inte strider mot denna konventions

principer.

Artikel 13

Vederbörande myndighet skall vidtaga

lämpliga åtgärder för att främja

samarbete mellan tjänstemän i yrkesinspektionen

inom jordbruket

samt arbetsgivare och arbetstagare

eller deras organisationer, där sådana

finns.

Artikel li

Åtgärder skall vidtagas för att garantera

att yrkesinspektörer inom

jordbruket anställes i tillräckligt antal

för att medge ett effektivt fullgörande

av inspektionens uppgifter

och bestämmes med tillbörligt beaktande

av

a) vikten av inspektörernas arbetsuppgifter,

särskilt

i) antal, art, storlek och belägenhet

av de jordbruksföretag, som är

underkastade tillsyn;

ii) antalet i dessa företag sysselsatta

arbetstagare samt deras fördelning

på olika kategorier; samt

iii) antal och beskaffenhet av de

författningsbestämmelser som skall

tillämpas;

b) de hjälpmedel som inspektörerna

har till sitt förfogande, och

c) de praktiska betingelserna för

inspektionsbesökens effektiva utövande.

Artikel 15

1. Vederbörande myndighet skall

vidtaga erforderliga åtgärder för att

förse yrkesinspektörer inom jordbruket

med

a) lokala kontor förlagda med beaktande

av jordbruksföretagens geo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

uation of the agricultural undertakings

and of the means of communication,

suitably equipped in accordance

with the requirements of the

service, and, in so far as possible, accessible

to the persons concerned;

(b) the transport facilities necessary

for the performance of their duties

in cases where suitable public

facilities do not exist.

2. The competent authority shall

make the necessary arrangements to

reimburse to labour inspectors in

agriculture any travelling and incidental

expenses which may be necessary

for the performance of their

duties.

Article 16

1. Labour inspectors in agriculture

provided with proper credentials

shall be empowered—

(a) to enter freely and without

previous notice åt any hour of the

day or night any workplace liable to

inspection;

(b) to enter by day any premises

which they may have reasonable

cause to believe to be liable to inspection;
(c)

to carry out any examination,

test or inquiry which they may consider

necessary in order to satisfy

themselves that the legal provisions

are being strictly observed, and in

particular—

(i) to interview, alone or in the

presence of witnesses, the employer,

the staff of the undertaking or any

other person in the undertaking on

any matters concerning the application

of the legal provisions;

(ii) to require, in such manner as

national laws or regulations may

prescribe, the production of any

books, registers or other documents

the keeping of which is prescribed by

national laws or regulations relating

to conditions of life and work, in order

to see that they are in conformity

with the legal provisions, and to

grafiska spridning samt tillgängliga

kommunikationsmedel, ändamålsenligt

utrustade för att fylla tjänstens

krav och, så långt möjligt, tillgängliga

för alla berörda personer;

b) för tjänstens fullgörande erforderliga

transportmedel, om allmänna

färdmedel inte står till buds.

2. Vederbörande myndighet skall

vidtaga erforderliga åtgärder för att

bereda yrkesinspektörerna inom

jordbruket ersättning för resekostnader

och andra för tjänstens fullgörande

nödiga utgifter.

Artikel 16

1. Yrkesinspektör inom jordbruket

som är utrustad med vederbörlig

fullmakt skall ha rätt

a) att fritt och utan föregående

anmälan vid varje tid på dygnet äga

tillträde till varje arbetsställe, som

är underkastat tillsyn;

b) att under dagen äga tillträde till

varje lokal som han har skälig anledning

antaga vara underkastad tillsyn;
c)

att genomföra varje undersökning,

provning eller utredning, som

han bedömer vara erforderlig för att

förvissa sig om att författningsbestämmelserna

noga följes, särskilt —

i) att ensam eller i vittnens närvaro

utfråga arbetsgivaren, företagets

personal eller övriga personer

inom företaget om alla förhållanden,

som berör tillämpningen av författningsbestämmelserna

;

ii) att, på sätt som den nationella

lagstiftningen kan föreskriva,

påkalla företeende av alla böcker, register

och övriga handlingar, som

skall föras enligt gällande lagstiftning

om levnads- och arbetsförhållanden

för att kontrollera att de är

i författningsenligt skick samt kopiera

eller göra utdrag ur dem;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

copy such documents or make extracts

from them;

(iii) to take or remove for purposes

of analysis samples of products,

materials and substances used

or handled, subject to the employer

or his representative being notified

of any products, materials or substances

taken or removed for such

purposes.

2. Labour inspectors shall not

enter the private home of the operator

of the undertaking in pursuance

of subparagraph (a) or (b) of paragraph

1 of this Article except with

the consent of the operator or with a

special authorisation issued by the

competent authority.

3. On the occasion of an inspection

visit, inspectors shall notify the employer

or his representative, and the

workers or their representatives, of

their presence, unless they consider

that such a notification may be prejudicial

to the performance of their

duties.

Article 17

The labour inspection services in

agriculture shall be associated, in

such cases and in such manner as

may be determined by the competent

authority, in the preventive control

of new plant, new materials or substances

and new methods of handling

or processing products which appear

likely to constitute a threat to health

or safety.

iii) att för analys taga eller bortföra

prov av produkter, material och

ämnen, som användes eller hanteras,

under förutsättning att arbetsgivaren

eller hans representant underrättas

om att produkter, material eller ämnen

tagits eller bortförts för nämnda

ändamål.

2. Yrkesinspektör får inte med

åberopande av mom. 1 a) och b) i

denna artikel söka bereda sig tillträde

till företagarens hem, om det inte

sker med dennes samtycke eller med

speciellt tillstånd av vederbörande

myndighet.

3. Vid inspektionsbesök skall inspektören

om besöket underrätta arbetsgivaren

eller hans representant

samt arbetstagarna eller deras representanter,

såvida inspektören inte

finner att sådan anmälan skulle vara

till förfång för ett effektivt fullgörande

av inspektionen.

Artikel 17

Yrkesinspektionen inom jordbruket

skall i de fall och på det sätt, som

vederbörande myndighet föreskriver,

anlitas för den förebyggande granskningen

av nya anläggningar, nya material

eller ämnen samt nya metoder

för behandling eller framställning av

produkter, som kan misstänkas innebära

risk för hälsa eller säkerhet.

Article 18 Artikel 18

1. Labour inspectors in agriculture 1. Yrkesinspektör inom jordbruket

shall be empowered to take steps skall ha rätt att vidtaga åtgärder i

with a view to remedying defects ob- syfte att avhjälpa iakttagna brister

served in plant, layout or working i jordbruksföretags anläggning, plamethods

in agricultural underta- nering eller arbetsmetoder, däri inkings,

including the use of dangerous begripet användning av farliga mamaterials

or substances, which they terial eller ämnen, som han kan ha

may have reasonable cause to believe skälig anledning antaga utgöra fara

constitute a threat to health or safe- för hälsa eller säkerhet,

ty
3

— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 21

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

2. In order to enable inspectors to

take such steps they shall be empowered,

subject to any right of appeal

to a legal or administrative

authority which may be provided by

law, to make or have made orders

requiring—

(a) such aiterations to the installation,

plant, premises, tools, equipment

or machines, to be carried out

within a specified time limit, as may

be necessary to secure compliance

with the legal provisions relating to

health or safety; or

(b) measures with immediate executory

force, which can go as far as

halting the work, in the event of

imminent danger to health or safety.

3. Where the procedure described

in paragraph 2 is not compatible with

the administrative or judicial practice

of the Member, inspectors shall

have the right to apply to the competent

authority for the issue of orders

or for the initiation of measures

with immediate executory force.

4. The defects noted by the inspector

when visiting an undertaking and

the orders he is making or having

made in pursuance of paragraph 2

or for which he intends to apply in

pursuance of paragraph 3 shall be

immediately made known to the employer

and the representatives of the

workers.

Article 19

1. The labour inspectorate in agriculture

shall be notified of occupational

accidents and cases of occupational

disease occurring in the agricultural

sector in such cases and in

such manner as may be prescribed

by national laws or regulations.

2. As far as possible, inspectors

shall be associated with any inquiry

on the spot into the causes of the

2. För att inspektör skall kunna

vidtaga sådana åtgärder skall han,

med förbehåll för den rätt till prövning

av domstol eller administrativ

myndighet som kan vara föreskriven

i den nationella lagstiftningen, äga

meddela eller låta meddela förelägganden

med krav på

a) att inom viss angiven tid sådana

förändringar skall ha vidtagits beträffande

installationer, anläggningar,

lokaler, verktyg, utrustning eller

maskiner som bedömes erforderliga

för att garantera att författningsbestämmelserna

om hälsa eller säkerhet

iakttages; eller

b) att åtgärder, som t. o. m. kan

vara av så vittgående art att arbetet

stoppas, skall med omedelbar verkan

vidtagas i händelse av överhängande

fara för hälsa eller säkerhet.

3. Om i mom. 2 angivna åtgärder

inte är förenliga med medlemmens

administrativa eller rättsliga praxis,

skall inspektören ha befogenhet att

hos vederbörande myndighet ansöka

om förelägganden eller andra åtgärder

med omedelbar verkan.

4. De brister som inspektören iakttagit

vid inspektion av ett företag och

de åtgärder han vidtager eller har

vidtagit enligt mom. 2 eller som han

ämnar ansöka om enligt mom. 3 skall

omedelbart bringas till arbetsgivarens

och arbetstagarnas representanters

kännedom.

Artikel 19

1. Till yrkesinspektionen inom

jordbruket skall, i enlighet med vad

den nationella lagstiftningen därom

föreskriver, anmälas olycksfall i arbetet

och fall av yrkessjukdom som

inträffar inom jordbrukssektorn.

2. Om möjligt skall inspektör deltaga

i utredning på platsen om orsakerna

till svårare yrkesskador, sär
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

most serious occupational accidents

or occupational diseases, particularly

of those which affect a number of

workers or have fatal consequences.

Article 20

Subject to such exceptions as may

be made by national laws or regulations,

labour inspectors in agriculture—
(a)

shall be prohibited from having

any direct or indirect interest in

the undertakings under their supervision;
(b)

shall be bound on pain of appropriate

penalties or disciplinary

measures not to reveal, even after

leaving the service, any manufacturing

or commercial secrets or working

processes which may come to

their knowledge in the course of

their duties; and

(c) shall treat as absolutely confidential

the source of any complaint

bringing to their notice a defect, a

danger in working processes or a

breach of legal provisions and shall

give no intimation to the employer or

his representative that a visit of inspection

was made in consequence of

the receipt of such a complaint.

Artide 21

Agricultural undertakings shall he

inspected as often and as thoroughly

as is necessary to ensure the effective

application of the relevant legal provisions.

Artide 22

1. Persons who violate or neglect

to observe legal provisions enforceable

by labour inspectors in agriculture

shall be liable to prompt legal or

administrative proceedings without

previous warning: Provided that exceptions

may be made by national

laws or regulations in respect of ca
-

skilt när det gäller skador som drabbat

flera arbetstagare eller skador

med dödlig utgång.

Artikel 20

Med förbehåll för undantag som

kan förekomma i nationell lagstiftning

skall yrkesinspektör inom jordbruket
a)

vara förbjuden att direkt eller

indirekt ha del i företag, som står

under hans tillsyn;

b) vid äventyr av laga ansvar eller

disciplinär påföljd vara förpliktad

att inte ens sedan han lämnat tjänsten

röja yrkes- eller handelshemligheter

eller arbetsmetoder, om vilka

han kan ha erhållit kännedom under

tjänsteutövningen; och

c) som strängt förtrolig behandla

varje anmälan om fel, med arbetsmetoderna

förenade risker eller brott

mot författningsbestämmelser och

inte meddela arbetsgivaren eller hans

ställföreträdare, att ett inspektionsbesök

föranletts av sådan anmälan.

Artikel 21

Jordbruksföretag skall inspekteras

så ofta och så ingående som erfordras

för att säkerställa en effektiv efterlevnad

av tillämpliga författningsbestämmelser.

Artikel 22

1. Mot den som överträder eller

åsidosätter författningsbestämmelser,

vilkas efterföljd det åligger yrkesinspektör

inom jordbruket att

övervaka, skall omedelbart laga åtgärder

utan föregående erinran kunna

vidtagas. I den nationella lagstiftningen

kan emellertid undantag gö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

ses in which previous notice to carry

out remedial or preventive measures

is to be given.

2. It shall be lett to the discretion

of labour inspectors to give warning

and advice instead of instituting or

recommending proceedings.

Article 23

If labour inspectors in agriculture

are not themselves authorised to institute

proceedings, they shall be empowered

to refer reports of infringements

of the legal provisions directly

to an authority competent to institute

such proceedings.

Artide 2i

Adequate penalties for violations

of the legal provisions enforceable by

labour inspectors in agriculture and

for obstructing labour inspectors in

the performance of their duties shall

be provided for by national laws or

regulations and effectively enforced.

Artide 25

1. Labour inspectors or local inspection

offices, as the case may be,

shall be required to submit to the

central inspection authority periodical

reports on the results of their activities

in agriculture.

2. These reports shall be drawn up

in such rnanner and deal with such

subjects as may from time to time

be prescribed by the central inspection

authority; they shall be submitted

åt least as frequently as may be

prescribed by that authority and in

any case not less frequently than

once a year.

Artide 26

1. The central inspection authority

shall publish an annual report on

ras i fråga om sådana fall, i vilka i

första hand anmaning att utföra förbättringar

eller vidtaga förebyggande

åtgärder skall utfärdas.

2. Det skall ankomma på yrkesinspektör

inom jordbruket att själv avgöra

om han skall låta bero vid en

erinran och anvisningar i stället för

att vidtaga eller föreslå laga åtgärder.

Artikel 23

Yrkesinspektör inom jordbruket

som inte själv har befogenhet att vidtaga

laga åtgärder skall ha rätt att

lämna rapport om överträdelser av

författningsbestämmelser direkt till

den myndighet, som har befogenhet

att vidtaga sådana åtgärder.

Artikel 2i

Lämpliga påföljder för överträdelse

av de författningsbestämmelser,

vilkas efterlevnad yrkesinspektör inom

jordbruket har att övervaka, och

för handlingar som hindrar yrkesinspektör

inom jordbruket i hans

tjänsteutövning skall meddelas i den

nationella lagstiftningen och noga

tillämpas.

Artikel 25

1. Det skall åligga yrkesinspektör

eller i förekommande fall lokalt inspektionsorgan

att till den centrala

inspektionsmyndigheten avge periodiska

rapporter om resultatet av sin

verksamhet inom jordbruket.

2. Sådana rapporter skall till form

och innehåll avfattas i enlighet med

vad den centrala inspektionsmyndigheten

föreskriver därom och avges

åtminstone så ofta som denna myndighet

bestämmer, dock minst en

gång om året.

Artikel 26

1. Den centrala inspektionsmyndigheten

skall publicera en årsberät
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj ds proposition nr 21 1970

the work of the inspection services in

agriculture, either as a separate report

or as part of its general annual

report.

2. Such annual reports shall be

published within a reasonable time

after the end of the year to which

they reläte and in any case within

twelve months.

3. Copies of the annual reports

shall be transmitted to the DirectorGeneral

of the International Labour

Office within three months after

their publication.

Article 27

The annual report published by

the central inspection authority shall

deal in particular with the following

subjects, in so far as they are under

the control of the said authority:

(a) laws and regulations relevant

to the work of labour inspection in

agriculture;

(b) staff of the labour inspection

service in agriculture;

(c) statistics of agricultural undertakings

liable to inspection and the

number of persons working therein;

(d) statistics of inspection visits;

(e.) statistics of violations and pen
alties

imposed;

(f) statistics of occupational accidents,

including their causes;

(g) statistics of occupational diseases,

including their causes.

Artide 28

The formal ratifications of this

Convention shall be communicated to

the Director-General of the International

Labour Office for registration.

Artide 29

1. This Convention shall be binding

only upon those Members of the

telse om de för jordbruket avsedda

inspektionsorganens verksamhet, antingen

i form av en specialredogörelse

eller som en del av dess allmänna

årsberättelse.

2. Sådana årsberättelser skall publiceras

inom rimlig tid efter utgången

av det år till vilket berättelsen hänför

sig och under alla förhållanden

inom tolv månader efter nämnda års

utgång.

3. Exemplar av årsberättelserna

skall tillställas Internationella arbetsbyråns

generaldirektör inom tre

månader efter publiceringen.

Artikel 27

Den centrala inspektionsmyndighetens

årsberättelse skall särskilt behandla

följande ämnen, i den mån de

faller inom myndighetens verksamhetsområde
a)

lagar och föreskrifter som har

samband med yrkesinspektion inom

jordbruket;

b) personal vid yrkesinspektionen

inom jordbruket;

c) statistik över jordbruksföretag,

som är underkastade inspektion och

antalet personer, som arbetar i sådana

företag;

d) statistik över inspektionsbesök;

e) statistik över förseelser och utdömda

påföljder;

f) statistik över olycksfall i arbete

och deras orsaker;

g) statistik över yrkessjukdomar

och deras orsaker.

Artikel 28

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skall delges Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

och registreras av honom.

Artikel 29

1. Denna konvention är bindande

endast för de medlemmar av Inter
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

International Labonr Organisation

whose ratifications have been registered

with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the DirectorGeneral.

3. Thereafter, this Convention

shall come into force for any Member

twelve months after the date on

which its ratification has been registered.

Article 30

1. A Member which has ratified

this Convention may denounce it

after the expiration of ten years from

the date on which the Convention

first comes into force, by an act

communicated to the DirectorGeneral

of the International Labour

Office for registration. Such denunciation

shall not take effect until one

year after the date on which it is registered.

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does not,

within the year following the expiration

of the period of ten years mentioned

in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided för in this Article, will be

bound for another period of ten years

and, thereafter, may denounce this

Convention åt the expiration of each

period of ten years under the terms

provided for in this Article.

Artide 31

1. The Director-General of the International

Labour Office shall notify

all Members of the International

Labour Organisation of the registration

of all ratifications and denunciations

communicated to him by the

Members of the Organisation.

2. When notifying the Members

of the Organisation of the registra
-

nationella arbetsorganisationen vilkas

ratifikationer registrerats av generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader

efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention

i kraft för varje medlem tolv

månader efter den dag, då dess ratifikation

registrerats.

Artikel 30

1. Medlem som ratificerar denna

konvention kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt då konventionen

först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom skrivelse som delges

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

för registrering. Uppsägningen

träder ej i kraft förrän ett

år efter det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention och inte inom ett

år efter utgången av den i föregående

mom. nämnda tioårsperioden gör

bruk av den uppsägningsrätt som

medges i denna artikel, skall vara

bunden för en ny period av tio år

och kan därefter på de i denna artikel

föreskrivna villkoren uppsäga

konventionen vid utgången av varje

tioårsperiod.

Artikel 31

1. Internationella arbetsbyråns

generaldirektör skall underrätta

samtliga medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen om registreringen

av alla ratifikationer och

uppsägningar, som delgivits honom

av organisationens medlemmar.

2. När generaldirektören underrättar

organisationens medlemmar om

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

tion of the second ratification communicated

to him, the DirectorGeneral

shall draw the attention of

the Members of the Organisation to

the date upon which the Convention

will come into force.

Article 32

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate

to the Secretary-General of

the United Nations for registration in

accordance with Article 102 of the

Charter of the United Nations full

particulars of all ratifications and

acts of denunciation registered by

him in accordance with the provisions

of the preceding Artides.

Artide 33

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

present to the General Conference a

report on the working of this Convention

and shall examine the desirability

of placing on the agenda of the

Conference the question of its revision

in whole or in part.

Artide 34

1. Should the Conference adopt a

new Convention revising this Convention

in whole or in part, then, unless

the new Convention otherwise

provides—

(a) the ratification by a Member

of the new revising Convention shall

ipso jure involve the immediate denunciation

of this Convention, notwithstanding

the provisions of Article

30 above, if and when the new

revising Convention shall have come

into force;

(b) as from the date when the

new revising Convention comes into

force this Convention shall cease to

be open to ratification by the Members.

registreringen av den andra ratifikationen

i ordningen, som delgivits honom,

skall han fästa medlemmarnas

uppmärksamhet på den dag då konventionen

kommer att träda i kraft.

Artikel 32

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall, för registrering

jämlikt artikel 102 av Förenta Nationernas

stadga, lämna Förenta Nationernas

generalsekreterare fullständiga

upplysningar om varje ratifikation

och uppsägning, som registrerats

av honom enligt bestämmelserna

i föregående artiklar.

Artikel 33

Närhelst Internationella arbetsbyråns

styrelse finner det erforderligt

skall styrelsen förelägga Internationella

arbetsorganisationens allmänna

konferens en redogörelse för konventionens

tillämpning och överväga

om det finns skäl att på konferensens

dagordning uppföra frågan om dess

revision, helt eller delvis.

Artikel 34

1. Om konferensen antager en ny

konvention, varigenom förevarande

konvention helt eller delvis revideras,

och den nya konventionen ej

föreskriver annat,

a) skall, utan hinder av bestämmelserna

i artikel 30, en medlems ratifikation

av den nya konventionen

i sig innefatta omedelbar uppsägning

av förevarande konvention, under

förutsättning att den nya konventionen

trätt i kraft;

b) skall från den dag, då den nya

konventionen träder i kraft, förevarande

konvention icke längre kunna

ratificeras av medlemmarna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

2. This Convention shall in any

case remain in force in its actual

form and content for those Members

which have ratified it but have not

ratified the revising Convention.

Article 35

The English and French versions

of the text of this Convention are

equally authoritative.

2. Förevarande konvention skall

likväl förbli gällande till form och

innehåll för de medlemmar som ratificerat

densamma men icke ratificerat

den nya konvention, varigenom

förevarande konvention revideras.

Artikel 35

De engelska och franska texterna

till denna konvention skall ha lika

vitsord.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

41

Recommendation (No. 133) concerning

Labour Inspection in Agriculture

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fifty-third Session on 4

June 1969, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

labour inspection in agriculture,

which is the fourth item on the agenda

of the session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation supplementing the

Labour Inspection (Agriculture)

Convention, 1969,

adopts this twenty-fifth day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-nine the following

Recommendation, which may be

cited as the Labour Inspection

(Agriculture) Recommendation,

1969:

1. Where national conditions permit,

the functions of the labour inspectorate

in agriculture should be

enlarged so as to include collaboration

with the competent technical

services wdth a view to helping the

agricultural producer, whatever his

status, to improve his holding and

the conditions of life and work of

the persons wmrking on it.

2. Subject to the provisions of Artide

6, paragraph 3, of the Labour

Inspection (Agriculture) Convention,

1969, the labour inspectorate in agriculture

might be associated in the enforcement

of legal provisions on such

matters as—

(a) training of workers;

Bilaga 2

(Översättning)

Rekommendation (nr 133) om yrkesinspektion

inom jordbruket

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

som av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 4 juni

1969 till sitt femtio tredje sammanträde,

och

som beslutat antaga vissa förslag

om yrkesinspektion inom jordbruk,

vilken fråga utgör den fjärde punkten

på sammanträdets dagordning,

och

som beslutat att dessa förslag skall

taga form av en rekommendation avsedd

att komplettera 1969 års konvention

om yrkesinspektion (jordbruk)

,

antager denna den tjugofemte dagen

i juni månad år nittonhundrasextionio

följande rekommendation, som

kan benämnas 1969 års rekommendation

om yrkesinspektion (jordbruk)

.

1. Om nationella förhållanden så

medger bör yrkesinspektionen inom

jordbruket utvidgas till att omfatta

samverkan med vederbörande tekniska

organ för att hjälpa jordbruksidkaren,

oavsett vilken ställning han

har, att förbättra sin jordbruksenhet

samt levnads- och arbetsförhållandena

för de personer, som arbetar

där.

2. Med förbehåll för vad som föreskrives

i artikel 6, mom. 3 i 1969

års konvention om yrkesinspektion

(jordbruk), kan yrkesinspektionen

inom jordbruket knytas till genomförandet

av författningsbestämmelser

i sådana ämnen som

a) utbildning av arbetstagare;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

(b) social services in agriculture;

(c) co-operatives;

(d) compulsory school attendance.

3. (1) Normally, llie functions of

labour inspectors in agriculture

should not include that of acting as

conciliator or arbitrator in proceedings

concerning labour disputes.

(2) Where no special bodies for

Ihis purpose exist in agriculture, labour

inspectors in agriculture may

be called upon as a temporary measure

to act as conciliators.

(3) In the case provided for by

subparagraph (2) of this Paragraph,

the competent authoritv should takc

measures in harmony with national

law and compatible with the resources

of the labour department of the

country concerned with a view to

relieving labour inspectors progressively

of such functions, so that they

are able to devote themselves to a

greater extent to the actual inspection

of undertakings.

4. Labour inspectors in agriculture

should become familiar with conditions

of life and work in agriculture

and have knowledge of the economic

and technical aspects of work in agriculture.

5. Candidates for senior positions

in the labour inspectorate in agriculture

should be in possession of

appropriate professional or academic

qualifications or have acquired thorough

practical experience in labour

administration.

6. Candidates for other positions

in the labour inspectorate in agriculture

(such as assistant inspectors

and junior staff) should, if the level

of education in the country allows,

have completed secondary general

education, supplemented, if possible,

by appropriate technical training, or

have acquired adequate administrative

or practical experience in labour

matters.

7. In countries where education is

not sufficiently developed, persons

b) social service inom jordbruk;

c) kooperation;

d) obligatorisk skolgång.

3. 1) Normalt bör i uppgifterna

för yrkesinspektör inom jordbruket

inte ingå verksamhet som förlikningsman

eller skiljedomare i arbetstvister.

2) Om särskilda organ för detta

ändamål inte finns inom jordbrukssektorn,

kan yrkesinspektör inom

jordbruket tillfälligt få anlitas att

fungera som medlare.

3) I det fall som avses i punkt 2)

ovan bör vederbörande myndighet

vidtaga åtgärder som står i samklang

med den nationella lagstiftningen

och är förenliga med vederbörande

lands arbetsmarknadspolitiska resurser,

i syfte att gradvis befria yrkesinspektören

från sådana uppgifter,

så att han i större utsträckning

kan ägna sig åt egentlig inspektionsverksamhet.

4. Yrkesinspektör inom jordbruket

bör göra sig väl förtrogen med levnads-

och arbetsförhållandena inom

jordbruket och ha kännedom om de

ekonomiska och tekniska synpunkterna

på jordbruksarbetet.

5. Sökande till högre tjänster inom

yrkesinspektionen för jordbruk bör

äga tillfredsställande yrkes- eller

universitetsutbildning eller ha förvärvat

ingående praktisk erfarenhet

av arbetsmarknadsadministration.

6. Sökande till andra tjänster inom

yrkesinspektionen för jordbruk (såsom

biträdande inspektör och lägre

personal) bör, om utbildningsnivån i

landet medger det, ha genomgått

högre skolutbildning, om möjligt

kompletterad med lämplig teknisk

utbildning, eller förvärvat tillfredsställande

administrativ eller praktisk

erfarenhet i arbetsfrågor.

7. I länder där undervisningen är

otillräckligt utvecklad bör personer,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

43

appointed as labour inspectors in

agriculture should åt least have some

practical experience in agriculture or

show an interest in and have capacity

for this type of work; they

should be given adequate training on

the job as rapidly as possible.

8. The central labour inspection

authority should give labour inspectors

in agriculture guidelines so as

to ensure that they perform their

duties throughout the country in a

uniform manner.

9. The activity of labour inspectors

in agriculture during the night

should be limited to those matters

which cannot be effectively controlled

during the day.

10. The use in agriculture of committees

for hygiene and safety which

include representatives of employers

and of workers might he one of the

means of collaboration between officials

of the labour inspectorate in

agriculture and employers and workers,

or their organisations where

such exist.

It. The association of the labour

inspectorate in agriculture in the

preventive control of new plant, new

materials or substances and new

methods of handling or processing

products which appear likely to

constitute a threat to health or safety,

provided for in Article 17 of the

Labour Inspection (Agriculture)

Convention, 1969, should include

prior consultation with the labour

inspectorate on—

(a) the putting into operation of

such plant, materials or substances,

and methods; and

(b) the plans of any plant in which

dangerous machines or unhealthy or

dangerous work processes are to be

used.

12. Employers should provide the

necessary facilities to labour inspectors

in agriculture, including, where

som utses till yrkesinspektörer inom

jordbruket ha åtminstone någon

praktisk erfarenhet av jordbruk eller

visa intresse och ha förutsättningar

för arbete av detta slag. De

bör så snabbt som möjligt erhålla

lämplig utbildning under anställningstiden.

8. Den centrala yrkesinspektionsmyndigheten

bör utarbeta instruktioner

för inspektörerna inom jordbruket,

så att inspektionsverksamheten

bedrives likformigt över hela landet.

9. Yrkesinspektör inom jordbruket

bör nattetid begränsa sin inspektionsverksamhet

till sådana frågor,

som inte kan nöjaktigt kontrolleras

på dagen.

10. Inom jordbruket bör hälso- och

skyddskommittéer, i vilka ingår representanter

för arbetsgivare och arbetstagare,

kunna anlitas såsom en

form för samarbete mellan yrkesinspektionens

tjänstemän samt arbetsgivarna

och arbetstagarna eller

deras organisationer, där sådana

finns.

11. Anknytningen av yrkesinspektionen

till den förebyggande granskningen

av nya anläggningar, nya material

eller ämnen samt nya metoder

för behandling eller framställning av

produkter, som kan misstänkas innebära

risk för hälsa och säkerhet, varom

föreskrives i artikel 17 i 1969 års

konvention om yrkesinspektion

(jordbruk), bör innefatta föregående

konsultationer med yrkesinspektionen

i fråga om

a) igångsättning av sådana anläggningar,

användning av sådana material

eller ämnen och tillämpning av

sådana metoder; och

b) planering av varje anläggning,

i vilken farliga maskiner eller ohälsosamma

eller farliga arbetsprocesser

skall komma till användning.

12. Arbetsgivarna bör tillhandahålla

yrkesinspektör inom jordbruket

erforderliga hjälpmedel, däri in
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

appropriate, the use of a room för

interviews with persons working in

the undertaking.

13. The annual report published hy

the central inspection authority

might, in addition to the subjects

listed in Article 27 of the Labour Inspection

(Agriculture) Convention,

1969, deal with the following matters

in so far as they are within the competence

of the said authority:

(a) statistics of labour disputes in

agriculture;

(b) Identification of problems regarding

application of the legal provisions,

and progress made in solving

them; and

(c) suggestions for improving the

conditions of life and work in agriculture.

14. (1) Members should underlake

or promote education campaigns intended

to inform the parties concerned,

by all appropriate means, of

the applicable legal provisions and

the need to apply them strictly as

well as of the dangers to the life or

health of persons working in agricultural

undertakings and of the most

appropriate means of avoiding them.

(2) Such campaigns might, in the

light of national conditions, include—
(a)

use of the services of rural promoters

or instructors;

(b) distribution of posters, pamphlets,

periodicals and newspapers;

(c) organisation of film shows,

and radio and television broadcasts;

(d) arrangements for exhibitions

and practical demonstrations on hygiene

and safety;

(e) inclusion of hygiene and safety

and other appropriate subjects in the

teaching programmes of rural

schools and agricultural schools;

(f) organisation of conferences for

persons working in agriculture who

are affected by the introduction of

begripet, om så är lämpligt, ett rum

där han kan utfråga personer som

arbetar i företaget.

13. Den centrala inspektionsmyndighetens

årsberättelse kan, utöver

de ämnen som uppräknas i artikel 27

i 1969 års konvention om yrkesinspektion

(jordbruk), behandla följande

områden, i den mån de faller

inom myndighetens kompetensområde:
a)

statistik över arbetstvister inom

jordbruket;

b) översikt över problem, som rör

tillämpning av gällande författningsbestämmelser,

och eventuella framsteg

beträffande deras lösning; och

c) förslag till förbättringar av levnads-

och arbetsförhållandena inom

jordbruket.

14. 1) Medlem bör bedriva eller

stödja utbildningskampanjer, som

syftar till att med alla tjänliga medel

informera berörda parter om tilllämpliga

författningsbestämmelser

och om vikten av att de noga iakttas

samt om de risker till liv eller hälsa,

för vilka personer vid jordbruksföretag

är utsatta, samt lämpligaste sätt

att undvika dessa risker.

2) Sådana kampanjer kan med beaktande

av nationella förhållanden

omfatta:

a) utnyttjande av lantbrukskonsulenters

och instruktörers tjänster;

b) spridning av affischer, broschyrer,

tidskrifter och dagstidningar

;

c) anordnande av filmförevisningar

samt radio- och televisionsprogram

;

d) anordnande av utställningar

och praktiska demonstrationer rörande

hygien och säkerhet;

e) undervisning i hygien, säkerhet

och andra lämpliga ämnen vid skolor

på landsbygden samt vid lantbruksskolor;
f)

anordnande av konferenser för

sådana i jordbruk sysselsatta personer

som beröres av nya arbetsmeto
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

new working methods or of new materials

or substances;

(g) participation of labour inspectors

in agriculture in workers’ education

programmes; and

(h) arrangements for lectures, debates,

seminars and competitions

with prizes.

der eller nya material eller ämnen;

g) medverkan av yrkesinspektörerna

i utbildningskurser för arbetstagare;

och

h) anordnande av föreläsningar,

debatter, seminarier och tävlingar

med prisutdelning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Convention (No. 130) concerning

Medical Care and Sickness Benefits

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fifty-third Session on 4

June 1969, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

the revision of the Sickness Insurance

(Industry) Convention, 1927,

and the Sickness Insurance (Agriculture)

Convention, 1927, which is

the fifth item on the agenda of the

session, and

Having detcrmined that these proposals

shall take the form of an international

Convention,

adopts this twenty-fifth day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-nine the following

Convention, which may be cited as

the Medical Care and Sickness Benefits

Convention, 1969:

Part I. General provisions

Article 1

In this Convention—-

(a) the term “legislation” includes

any social security rules as well as

laws and regulations;

(b) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of national

legislation;

(c) the term “industrial undertaking”

includes all undertakings in

the following branches of economic

activity: mining and quarrying, manufacturing;

construction; electric
-

Bilaga 3

(Översättning)

Konvention (nr 130) om läkarvård

och kontanta sjukförmåner

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

som av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 4 juni

1969 till sitt femtiotredje sammanträde,

som beslutat antaga ett antal förslag

avseende revision av 1927 års

konvention angående sjukförsäkring

(industri) och 1927 års konvention

angående sjukförsäkring (jordbruk),

vilken fråga utgör den femte

punkten på sammanträdets dagordning,

och

som beslutat att dessa förslag skall

taga form av en internationell konvention,

antager denna den tjugofemte dagen

i juni månad år nittonhundrasextionio

följande konvention, som kan benämnas

1969 års konvention om

läkarvård och kontanta sjukförmåner.

Del I. Allmänna bestämmelser

Artikel 1

I denna konvention

a) innefattas i uttrycket »lagstiftning»

såväl lagar och förordningar

som administrativa föreskrifter om

social trygghet;

b) avses med uttrycket »föreskriven»

bestämd i eller med stöd av nationell

lagstiftning;

c) omfattar uttrycket »industriföretag»

alla slags företag inom följande

grenar av ekonomisk verksamhet:

gruvdrift och stenbrytning, tillverkningsindustri,

byggnads-och an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kurigl. Maj:ts proposition nr 21 1970

ity, gas and water; and transport,

storage and communication;

(d) the term “residence” means

ordinary residence in the territory of

the Member and the term “resident”

means a person ordinarily resident

in the territory of the Member;

(e) the term “dependent” ref ers to

a state of dependency which is presumed

to exist in prescribed cases;

(f) the lerm “wife” means a wife

who is dependent on her husband;

(g) the term “child” covers—

(i) a child under school-leaving

age or under 15 years of age, whichever

is the higher: Provided that a

Member which has made a declaration

under Article 2 may, while such

declaration is in force, apply the Convention

as if the term covered a child

under school-leaving age or under

15 years of age; and

(ii) a child under a prescribed

age higher than that specified in

clause (i) of this subparagraph and

who is an apprentice or student or

has a chronic illness or infirmity

disabling him for any gainful activity,

under prescribed conditions:

Provided that this requirement shall

be deemed to be met where national

legislation defines the term so as to

eover any child under an age appreciably

higher than that specified

in clause (i) of this subparagraph;

(h) the term “standard beneficiary”

means a man with a wife and

two children;

(i) the term “qualifying period”

means a period of contribution, or

a period of employment, or a period

of residence, or any combination

thereof, as may be prescribed;

(j) the term “sickness” means any

morbid condition, whatever its

cause;

läggningsverksamhet, el-, gas- och

vattenförsörjning samt transport-,

magasinerings- och kommunikationsverksamhet;
d)

betecknar uttrycket »bosättning»

stadigvarande bosättning på

medlems territorium och avses med

uttrycket »bosatt» en person med

stadigvarande bosättning på medlemmens

territorium;

e) hänför sig uttrycket »beroende»

till ett beroendeförhållande som förutsättes

föreligga i föreskrivna fall;

f) avser uttrycket »hustru» en

hustru som är beroende av sin make;

g) avser uttrycket »barn»

i) barn under den ålder, vid vilken

skolplikten upphör, eller barn

under 15 år, beroende på vilken av

dessa åldersgränser som är den högre;

medlem som avgivit förklaring

enligt artikel 2 får dock, så länge

förklaringen är i kraft, tillämpa konventionen

som om med uttrycket

»barn» avsågs antingen barn under

den ålder, vid vilken skolplikten upphör,

eller barn under 15 år; samt

ii) barn under en föreskriven ålder

som är högre än den i punkt i)

avsedda, när barnet enligt vad som

är föreskrivet är lärling, fullföljer

sina studier eller drabbats av bestående

sjukdom eller handikapp som

gör det oförmöget att utöva någon

som helst förvärvsverksamhet, såvida

inte medlemslandets lagstiftning

definierar uttrycket barn som

innefattande alla barn under en ålder

som är avsevärt högre än den i

punkt i) avsedda;

h) avser uttrycket »standardförmånstagare»

en man med hustru och

två barn;

i) avses med uttrycket »kvalifikationstid»

en avgifts-, anställningseller

bosättningsperiod eller en kombination

av sådana perioder enligt

vad därom kan vara föreskrivet;

j) avses med uttrycket »sjukdom»

varje sjukdomstillstånd oavsett dess

orsak;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds proposition nr 21 1970

(k) the term “medical care” includes

allied benefits.

Article 2

1. A Member whose economy and

medical facilities are insufficiently

developed may avail itself, by a declaration

accompanying its ratification,

of the temporary exceptions

provided for in Article 1, subparagraph

(g), clause (i); Article 11;

Article 14; Article 20; and Article

26, paragraph 2. Any snch declaration

shall state the reason for such

exceptions.

2. Each Member which has made a

declaration under paragraph 1 of this

Article shall include in its reports

upon the application of this Convention

submitted under article 22 of the

Constitution of the International Labour

Organisation a statement in

respect of each exception of which

it avails itself—

(a) that its reason for doing so

subsists; or

(b) that it renounces its right to

avail itself of the exception in question

as from a stated date.

3. Each Member which has made a

declaration under paragraph 1 of

this Article shall, as appropriate lo

the terms of such declaration and as

circumstances permit—

(a) increase the number of persons

protected;

(b) extend the range of medical

care provided;

(c) extend the duration of sickness

benefit.

Artide 3

1. Any Member whose legislation

protects employees may, by a declaration

accompanying its ratification,

temporarily exclude from the

application of this Convention the

employees in the sector comprising

k) innefattas i uttrycket »läkarvård»

även därmed jämförlig vård.

Artikel 2

1. Medlem, vars ekonomiska och

medicinska resurser är otillräckligt

utvecklade, kan genom motiverad

förklaring, som avges i samband

med dess ratifikation, begagna sig av

de möjligheter att åtnjuta temporära

undantag som anges i artikel 1 punkt

g) i), artikel 11, artikel 14, artikel 20

och artikel 26 mom. 2.

2. Varje medlem, som avgivit i

mom. 1 avsedd förklaring, skall i de

rapporter om denna konventions tilllämpning,

som medlemmen skall

lämna enligt artikel 22 av Internationella

arbetsorganisationens stadga,

beträffande varje undantag, varav

medlemmen begagnat sig, ge till känna
a)

antingen att skälen för förbehållet

alltjämt föreligger;

b) eller att medlemmen från och

med en viss dag avstår från rätten att

begagna sig av undantaget i fråga.

3. Varje medlem, som avgivit i

mom. 1 avsedd förklaring, skall, alltefter

innehållet i en sådan förklaring

och så snart förhållandena medger

det,

a) vidga den skyddade personkretsen;
b)

utöka tillhandahållandet av

vård; samt

c) förlänga den tid under vilken

rätt till kontanta sjukförmåner föreligger.

Artikel 3

1. Medlem vars lagstiftning ger

skydd åt arbetstagare kan genom förklaring,

som avges i samband med

ratifikationen, temporärt från denna

konventions tillämpning utesluta sådana

arbetstagare inom jordbruks
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj ris proposition nr 21 1970

agricuitural occupations who, åt the

time of the ratification, are not yet

protected by legislation which is in

conformity with the standards of

this Convention.

2. Eaeh Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article shall indicate in its reports

upon the application of this

Convention submitted under article

22 of the Constitution of the International

Labour Organisation to what

extent effect is given and what effect

is proposed to be given to the provisions

of the Convention in respect of

the employees in the sector comprising

agricuitural occupations and

any progress which may have been

made with a view to the application

of the Convention to such employees

or, where there is no change to report,

shall furnish all the appropriate

explanations.

3. Each Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article shall increase the number

of employees protected in the sector

comprising agricuitural occupations

io the extent and with the spced

that the circumstances permit.

sektorn som vid ratifikationstillfället

ännu inte är skyddade genom lagstiftning

som uppfyller konventionskraven.

2. Varje medlem, som avgivit i

mom. 1 avsedd förklaring, skall i de

rapporter om denna konventions tilllämpning,

som medlemmen skall

lämna enligt artikel 22 av Internationella

arbetsorganisationens stadga,

ange i vilken omfattning konventionens

bestämmelser genomförts eller

avses skola genomföras beträffande

arbetstagare inom jordbrukssektorn

samt i vilken omfattning framsteg

gjorts i fråga om konventionens tilllämpning

på sådana arbetstagare eller,

om ingen ändring finns att rapportera,

lämna utförlig förklaring till

att så ej är fallet.

3. Varje medlem, som avgivit i

mom. 1 avsedd förklaring, skall vidga

den skyddade kretsen av arbetstagare

inom jordbrukssektorn i den

utsträckning och i den takt som förhållandena

medger.

Article 4

1. Any Member which ratifies this

Convention may, by a declaration accompanying

its ratification, exclude

from the application of the Convention—
(a)

seafarers, including sea fishermen,

(b) public servants,

where these categories are protected

by special schemes which provide in

the aggregate benefits åt least equivalent

to those required by this Convention.

2. Where a declaration under paragraph

1 of this Article is in force, the

Member may—

(o) exclude the persons belonging

to the category or categories exclu4

— Bihang till riksdagens protokoll

Artikel 4

1. Varje medlem som ratificerar

denna konvention kan genom förklaring,

som avges i samband med

ratifikationen, från konventionens

tillämpning undantaga

a) sjöfolk, däri inbegripna fiskare

sysselsatta med havsfiske,

b) offentliga tjänstemän,

när dessa persongrupper skyddas genom

speciella system, enligt vilka

föreligger rätt till förmåner som i det

hela är minst likvärdiga med dem

som skall utges enligt denna konvention.

2. När förklaring som avses i mom.

1 är i kraft, får medlemmen

a) undantaga de av förklaringen

omfattade personerna från det antal

1970. 1 samt. Nr 21

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

ded from the application of the Convention

from the number of persons

taken into account when calculating

the percentages specified in Article

5, subparagraph (c); Article 10,

subparagraph (b); Article 11; Article

19, subparagraph (b) ; and Article

20;

(b) exclude the persons belonging

to the category or categories excluded

from the application of the Convention,

as well as the wives and

children of such persons, from the

number of persons taken inlo account

-when calculating the percentage

specified in Article 10, subparagraph

(c).

3. Any Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article may subsequently notify

the Director-General of the International

Labour Office that it accepts

the obligations of this Convention in

respect of a category or categories excluded

åt the time of its ratification.

Article 5

Any Member whose legislation protects

employees may, as necessary,

exclude from the application of this

Convention—

(a) persons whose employment is

of a casual nature;

(b) members of the employer’s

family living in his house, in respect

of their work for him;

(c) other categories of employees,

which shall not exceed in number 10

per cent of all employees other than

those excluded under subparagraphs

(a) and (b) of this Article.

Article 6

For the purpose of compliance

with this Convention, a Member may

take account of protection effccted

by means of insurance which,

although not made compulsory by its

personer, som skall medtagas vid beräkningen

av de i artikel 5 punkt c),

artikel 10 punkt b), artikel 11, artikel

19 punkt b) och artikel 20 angivna

procentsatserna;

b) undantaga de av förklaringen

omfattade personerna samt deras

hustrur och barn från det antal personer,

som skall medtagas vid beräkningen

av den i artikel 10: c) angivna

procentsatsen.

3. Varje medlem, som avgivit i

mom. 1 avsedd förklaring, kan sedermera

underrätta Internationella arbetsbyråns

generaldirektör om att

landet godtar förpliktelserna enligt

denna konvention med avseende på

den eller de persongrupper som undantagits

vid ratifikationstillfället.

Artikel 5

Medlem vars lagstiftning ger skydd

åt arbetstagare kan, i den omfattning

som erfordras, från denna konventions

tillämpning undantaga

a) personer vilkas sysselsättning

är av tillfällig natur;

b) medlemmar av arbetsgivarens

familj som bor tillsammans med honom,

i den mån de utför arbete för

hans räkning;

c) andra grupper av arbetstagare

vilkas antal ej får överstiga tio procent

av samtliga de arbetstagare som

inte undantagits med stöd av punkterna

a) och b).

Artikel 6

När det gäller frågan om konventionsförpliktelsernas

uppfyllande får

en medlem medräkna skydd genom

försäkring som, fastän den vid ratifikationstillfället

inte genom dess lag
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

legislation åt the time of ratification

för the persons to be protected—

(a) is supervised by the public

authorities or administered, in accordance

with prescribed standards,

by joint operation of employers and

workers;

(b) covers a substantial proportion

of the persons vvhose earnings do not

exceed those of the skilled manual

male employee defined in Article 22,

paragraph 6; and

(c) complies, in conjunction with

other forms of protection, where

appropriate, with the provisions of

the Convention.

Article 7

The contingencies covered shall

include—

(a) need for medical care of a curative

nature and, under prescribed

conditions, need for medical care of

a preventive nature;

(b) incapacity for work resulting

from sickness and involving suspension

of earnings, as defined by national

legislation.

Part II. Medical care

Article 8

Each Member shall secure to the

persons protected, subject to prescribed

conditions, the provision of

medical care of a curative or preventive

nature in respect of the contingency

referred to in subparagraph

(a) of Article 7.

Article 9

The medical care referred to in

Article 8 shall be afforded with a

view to maintaining, restoring or improving

the health of the person protected

and his ability to work and to

attend to his personal needs.

stiftning gjorts obligatorisk för de

personer som skall skyddas,

a) står under tillsyn av offentlig

myndighet eller i enlighet med föreskrivna

normer administreras gemensamt

av arbetsgivare och arbetstagare;
b)

omfattar en väsentlig del av de

personer, vilkas förvärvsinkomst inte

överstiger den som uppnås av en i

artikel 22 mom. 6 avsedd yrkesutbildad

manlig kroppsarbetare; samt

c) uppfyller konventionsförpliktelserna,

eventuellt i förening med andra

former av skydd.

Artikel 7

Skyddet skall avse följande riskfall,

a) behov av läkarvård i form av

sjukvård och, på föreskrivna villkor,

i form av sjukdomsförebyggande

vård; samt

b) av sjukdom föranledd arbetsoförmåga,

som medför inkomstbortfall,

enligt vad som är föreskrivet i

den nationella lagstiftningen.

Del II. Läkarvård

Artikel 8

Varje medlem skall, på föreskrivna

villkor, tillförsäkra de skyddade

personerna möjlighet att erhålla läkarvård

i form av sjukvård och sjukdomsförebyggande

vård med avseende

på det i artikel 7 punkt a) angivna

riskfallet.

Artikel 9

I artikel 8 avsedd läkarvård skall

ha till syfte att vidmakthålla, återställa

eller förbättra den skyddade

personens hälsa och hans arbetsförmåga

samt att tillgodose hans personliga

behov.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Article 10

The persons protected in respect

of the contingency referred to in subparagraph

fa) of Article 7 shall comprise—
fa)

all employees, including apprentices,

and the wives and children

of such employees; or

(b) prescribed classes of the economically

active population, constituting

not less than 75 per cent of

the whole economically active population,

and the wives and children of

persons in the said classes; or

(c) prescribed classes of residents

constituting not less than 75 per cent

of all residents.

Artide 11

YVhere a declaration made in virtue

of Article 2 is in force, the persons

protected in respect of the contingency

referred to in subparagraph

(a) of Article 7 shall comprise—

(a) prescribed classes of employees,

constituting not less than 25

per cent of all employees, and the

wives and children of employees in

the said classes; or

(b) prescribed classes of employees

in industrial undertakings,

constituting not less than 50 per cent

of all employees in industrial undertakings,

and the wives and children

of employees in the said classes.

Artide 12

Persons who are in receipt of a social

security benefit for invalidity,

old age, death of the breadwinner or

unemployment, and, where appropriate,

the wives and children of such

persons, shall continue to be protected,

under prescribed conditions, in

respect of the contingency referred

to in subparagraph fa) of Article 7.

Artikel 10

Den personkrets som skyddas med

avseende på det i artikel 7 punkt a)

angivna riskfallet skall omfatta

a) antingen alla arbetstagare, lärlingar

inbegripna, samt deras hustrur

och barn;

b) eller föreskrivna grupper av den

förvärvsarbetande befolkningen, utgörande

tillsammans minst 75 procent

av hela den förvärvsarbetande

befolkningen, samt hustrur och barn

till personer tillhörande dessa grupper;
c)

eller föreskrivna grupper av i

landet bosatta personer, utgörande

tillsammans minst 75 procent av

samtliga i landet bosatta personer.

Artikel 11

När förklaring som avses i artikel

2 är i kraft, skall den personkrets

som skyddas med avseende på det i

artikel 7 punkt a) angivna riskfallet

omfatta

a) antingen föreskrivna grupper

av arbetstagare, utgörande tillsammans

minst 25 procent av samtliga

arbetstagare, samt hustrur och barn

till arbetstagare tillhörande dessa

grupper;

b) eller föreskrivna grupper av arbetstagare

inom industriföretag, utgörande

tillsammans minst 50 procent

av samtliga inom industriföretag

sysselsatta arbetstagare, samt

hustrur och barn till arbetstagare

tillhörande dessa grupper.

Artikel 12

Personer som uppbär sociala

trygghetsförmåner på grund av invaliditet,

hög ålder, familjeförsörjarens

död eller arbetslöshet samt, i förekommande

fall, sådana personers

hustrur och barn skall, på föreskrivna

villkor, alltjämt vara skyddade

med avseende på det i artikel 7 punkt

a) angivna riskfallet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Article 13

The medical care referred to in Article

8 shall comprise åt least—-

(a) general practitioner care, including

domiciliary visiting;

(b) specialist care åt hospitals for

in-patients and out-patients, and

such specialist care as may be available

outside hospitals;

(c) the necessary pharmaceutical

supplies on prescription by medical

or other qualified practitioners;

(d) hospitalisation where necessary;
(e)

dental care, as prescribed; and

(f) medical rehabilitation, including

the snpply, maintenance and renewal

of prosthetic and orthopaedic

appliances, as prescribed.

Artide lb

Where a declaration made in virtue

of Article 2 is in force, the medical

care referred to in Article 8 shall

comprise åt least—

(a) general practitioner care, including,

wherever possible, domiciliary

visiting;

(b) specialist care åt hospitals for

in-patients and out-patients, and,

wherever possible, such specialist

care as may be available outside

hospitals;

(c) the necessary pharmaceutical

supplies on prescription by medical

or other qualified practitioners; and

(d) hospitalisation where necessary.

Artide 15

Where the legislation of a Member

makes the right to the medical

care referred to in Article 8 condi
-

Artikel 13

I artikel 8 avsedd läkarvård skall

omfatta åtminstone

a) vård meddelad av allmänpraktiserande

läkare, hembesök inberäknade;
b)

på sjukhus meddelad sluten eller

öppen specialistvård jämte specialistvård

som meddelas annorstädes

än på sjukhus;

c) erforderliga läkemedel efter ordination

av läkare eller annan person

som är behörig att utöva sjukvård;
d)

erforderlig sjukhusvård;

e) tandvård i föreskriven omfattning;

samt

f) medicinsk rehabilitering, däri

inberäknat tillhandahållande, underhåll

och utbyte av proteser och ortopediska

hjälpmedel, allt i föreskriven

omfattning.

Artikel li

När förklaring som avses i artikel

2 är i kraft, skall i artikel 8 avsedd

läkarvård omfatta åtminstone

a) vård meddelad av allmänpraktiserande

läkare, hembesök inberäknade

i den mån möjligheter därtill

föreligger;

b) på sjukhus meddelad sluten eller

öppen specialistvård jämte, i den

mån möjligheter därtill föreligger,

specialistvård som meddelas annorstädes

än på sjukhus;

c) erforderliga läkemedel efter ordination

av läkare eller annan behörig

person som utövar sjukvård;

samt

d) erforderlig sjukhusvård.

Artikel 15

Om enligt en medlems lagstiftning

rätten till läkarvård, som avses i artikel

8, är beroende av att den skyd
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

tional upon the fulfilment of a qualifying

period by the person protected

or by his breadwinner, the conditions

governing the qualifying period shall

be such as not to deprive of the right

to benefit persons who normally belong

to the categories of persons protected.

Article 16

1. The medical care referred to in

Article 8 shall he provided throughout

the contingency.

2. Where a beneficiary ceases to

belong to the categories of persons

protected, further entitlement to

medical care for a case of sickness

which started while he belonged to

the said categories may be limited to

a prescribed period which shall not

be less than 26 weeks: Provided that

the medical care shall not cease while

the beneficiary continues to receive

a sickness benefit.

3. Notwithstanding the provisions

of paragraph 2 of this Article, the

duration of medical care shall be extended

for prescribed diseases recognised

as entailing prolonged care.

Artide 17

Where the legislation of a Member

requires the beneficiary or his breadwinner

to share in the cost of the

medical care referred to in Article 8,

the rules concerning such cost sharing

shall be so designed as to avoid

hardship and not to prejudice the

effectivencss of medical and social

protection.

Part IQ. Sickness Benefit

Artide 18

Each Member shall secure to the

persons protected, subject to prescribed

conditions, the provision of

dade personen eller familjeförsörjaren

fullgjort viss kvalifikationstid,

skall de krav som ställs på denna

vara sådana, att personer som normalt

tillhör de skyddade persongrupperna

inte berövas möjligheten att

åtnjuta vården.

Artikel 16

1. I artikel 8 avsedd läkarvård

skall kunna erhållas under hela riskfallstiden.

2. När en förmånstagare upphör

att tillhöra skyddad persongrupp,

kan rätt till ytterligare läkarvård för

en sjukdom, som började medan han

ännu tillhörde gruppen i fråga, tidsbegränsas

i föreskriven utsträckning,

dock ej till kortare tid än 26 veckor

och med iakttagande av att rätten

till vård inte får upphöra så länge

förmånstagaren alltjämt uppbär kontant

sjukersättning.

3. Oavsett bestämmelserna i mom.

2 skall tiden för rätt att erhålla läkarvård

vid sjukdom, som erfarenhetsmässigt

kräver långvarig vård,

utsträckas i enlighet med vad därom

föreskrives.

Artikel 17

Om en medlems lagstiftning kräver

att förmånstagaren eller familjeförsörjaren

skall svara för viss del

av kostnaden för läkarvård, som avses

i artikel 8, skall reglerna härför

vara utformade på sådant sätt, att

de inte lägger en alltför stor börda

på den enskilde och inte äventyrar

det medicinska och sociala skyddets

effektivitet.

Del III. Kontantförmåner vid sjukdom

Artikel 18

Varje medlem skall, på föreskrivna

villkor, tillförsäkra de skyddade

personerna rätt till kontanta sjukför
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

sickness benefit in respect of the

contingency referred to in subparagraph

(b) of Artide 7.

Article 19

The persons protected in resped

of the contingency specified in subparagraph

(b) of Article 7 shali

comprise—

(a) all employees, including apprentices;

or

(b) prescribed classes of the economically

active population, constituting

not less than 75 per cent of

the whole economically active population;

or

(c) all residents whose means during

the contingency do not exceed

limits prescribed in such a manner

as to comply with the requirements

of Article 24.

Article 20

Where a declaration made in virtue

of Article 2 is in force, the persons

protected in respect of the contingency

referred to in subparagraph

(b) of Article 7 shall comprise—

(a) prescribed classes of employees,

constituting not less than 25

per cent of all employees; or

(b) prescribed classes of employees

in industrial undertakings,

constituting not less than 50 per cent

of all employees in industrial undertakings.

Article 21

The sickness benefit referred to in

Article 18 shall be a periodical payment

and shall—

(a) where employees or classes of

the economically active population

are protected, be calculated in such a

manner as to comply either with the

requirements of Article 22 or with

the requirements of Artide 23;

måner med avseende på det i artikel

7 punkt b) angivna riskfallet.

Artikel 19

Den personkrets som skyddas

med avseende på det i artikel 7 punkt

b) angivna riskfallet skall omfatta

a) antingen alla arbetstagare, lärlingar

inbegripna;

b) eller föreskrivna grupper av

den förvärvsarbetande befolkningen,

utgörande tillsammans minst 75 procent

av hela den förvärvsarbetande

befolkningen;

c) eller alla i landet bosatta personer,

vilkas tillgångar under riskfallstiden

inte överstiger föreskrivna

gränser, vilka skall vara avpassade

på ett sätt som står i överensstämmelse

med bestämmelserna i artikel

24.

Artikel 20

När förklaring som avses i artikel

2 är i kraft, skall den personkrets

som skyddas med avseende på det i

artikel 7 punkt b) angivna riskfallet

omfatta

a) antingen föreskrivna grupper

av arbetstagare, utgörande tillsammans

minst 25 procent av samtliga

arbetstagare;

b) eller föreskrivna grupper av arbetstagare

inom industriföretag, utgörande

tillsammans minst 50 procent

av samtliga inom industriföretag

sysselsatta arbetstagare.

Artikel 21

I artikel 18 avsedda kontanta sjukförmåner

skall utgöras av periodiskt

utgivna belopp och beräknas

a) enligt bestämmelserna i antingen

artikel 22 eller artikel 23, när

skyddet omfattar arbetstagare eller

grupper av den förvärvsarbetande

befolkningen;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

(b) where all residents whose

means during the contingency do not

exceed prescribed limits are protected,

be calculated in such a manner

as to comply with the requirements

of Article 24.

Article 22

1. In the case of a periodical payment

to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency, shall

be such as to attain for the standard

beneficiary, in respect of the contingency

referred to in subparagraph

(b) of Article 7, åt least 60 per cent

of the total of the previous earnings

of the beneficiary and of the amount

of any family allowances payable to

a person proteeted with the same

family responsibilities as the standard

beneficiary.

2. The previous earnings of the

beneficiary shall be calculated according

to prescribed rules, and,

where the persons proteeted are arranged

in classes according to their

earnings, their previous earnings

may be calculated from the basic

earnings of the classes to which they

belonged.

3. A maximum limit may be prescribed

for the rate of the benefit or

for the earnings taken into account

for the calculation of the benefit,

provided that the maximum limit is

fixed in such a way that the provisions

of paragraph 1 of this Article

are complied with where the previous

earnings of the beneficiary are equal

to or lower than the wage of a

skilled manual male employee.

4. The previous earnings of the

beneficiary, the wage of the skilled

manual male employee, the benefit

and any family allowances shall be

calculated on the same time basis.

5. For the other beneficiaries the

benefit shall bear a reasonable rela
-

b) enligt bestämmelserna i artikel

24, när skyddet omfattar alla i landet

bosatta personer vilkas tillgångar

under riskfallstiden inte överstiger

föreskrivna gränser.

Artikel 22

1. Periodiskt utgiven kontantersättning

på vilken denna artikel är

tillämplig, ökad med familjebidrag

vartill rätt föreligger vid det i artikel

7 punkt b) angivna riskfallet, skall

för en standardförmånstagare under

riskfallstiden uppgå till minst 60

procent av summan av förmånstagarens

tidigare förvärvsinkomst och sådana

familjebidrag som utges till en

skyddad person med samma försörjningsplikt

som standardförmånstagaren.

2. Förmånstagarens tidigare förvärvsinkomst

skall beräknas enligt

föreskrivna regler; härvid får, när de

skyddade personerna indelas i klasser

med hänsyn till förvärvsinkomstens

storlek, deras tidigare förvärvsinkomster

beräknas efter de lägsta

inkomsterna i de klasser de tillhörde.

3. För kontantersättningen eller

den förvärvsinkomst som läggs till

grund för ersättningens beräkning

får föreskrivas en högsta gräns under

förutsättning att denna bestämmes

på sådant sätt, att de i mom. 1

uppställda kraven uppfylles när förmånstagarens

tidigare förvärvsinkomst

uppgår till eller underskrider

en yrkesutbildad manlig kroppsarbetares

lön.

4. Beräkningen av förmånstagarens

tidigare förvärvsinkomst, den

yrkesutbildade manlige kroppsarbetarens

lön, kontantersättningen och

familjebidraget skall beräknas i förhållande

till samma tidsenhet.

5. För andra förmånstagare skall

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

tion to the benefit for the standard

beneficiary.

6. For the purpose of this Artide,

a skiiled manual male employee shall

be—

(a) a fitter or turner in the manufacture

of machinery other than electrical

machinery; or

(b) a person deemed typical of

skilled labour selected in accordance

with the provisions of the foliowing

paragraph; or

(c) a person whose earnings are

such as to be equal to or greater than

the earnings of 75 per cent of all

the persons protected, such earnings

to be determined on the basis of annual

or shorter periods as may be

prescribed; or

(d) a person whose earnings are

equal to 125 per cent of the average

earnings of all the persons protected.

7. The person deemed typical of

skilled labour for the purposes of

subparagraph (b) of the preceding

paragraph shall be a person employed

in the major group of economic

activities with thelargestnumber

of economically active male persons

protected in the contingency referred

to in subparagraph (b) of

Article 7 in the division comprising

the largest number of such persons;

for this purpose, the International

Standard Industrial Classification of

All Economic Activities adopted by

the Economic and Social Council of

the United Nations åt its Seventh

Session on 27 August 1948, as amended

up to 1968 and reproduced in the

Annex to this Convention, or such

classification as åt any time further

amended, shall be used.

8. Where the rate of benefit varies

by region, the skilled manual male

employee may be determined for

each region in accordance with paragraphs

6 and 7 of this Article.

kontantersättningen stå i skäligt förhållande

till standardförmånstagarens

kontanta sjukförmåner.

6.1 denna artikel avses med yrkesutbildad

manlig kroppsarbetare

a) antingen en montör eller svarvare

i annan maskintillverkningsindustri

än sådan för tillverkning av

elektriska maskiner;

b) eller en person som kan anses

såsom typisk för yrkesutbildad arbetskraft

och som utvalts i enlighet

med bestämmelserna i mom. 7;

c) eller en person vars förvärvsinkomst

uppgår till eller överstiger den

förvärvsinkomst som uppnås av 75

procent av samtliga skyddade personer,

beräknad med utgångspunkt

från en föreskriven ettårig eller kortare

tidsperiod;

d) eller en person vars förvärvsinkomst

uppgår till 125 procent av den

genomsnittliga förvärvsinkomsten

för samtliga skyddade personer.

7. Den i mom. 6 punkt b) avsedde

typiske yrkesutbildade arbetaren

skall väljas inom den gren av ekonomisk

verksamhet, vari förekommer

det största antalet män som är

skyddade med avseende på det i artikel

7 punkt b) angivna riskfallet,

och inom denna gren skall valet ske

inom den grupp som i sig innesluter

det största antalet sådana skyddade

personer; härvid skall användas den

av Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd vid dess sjunde sammanträde

den 27 augusti 1948 antagna

»Internationell standard för näringsgrensklassificering»,

vilken i sin

lydelse efter ändringar till och med

år 1968 återges i bilaga till denna

konvention, med beaktande av varje

eventuell ytterligare ändring däri.

8. När kon tantersättningarna varierar

från ett område till ett annat

får den yrkesutbildade manlige

kroppsarbetaren utväljas för varje

område i enlighet med bestämmel
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

9. The wage of the skilled manual

male employee shall be determined

on the basis of the rates of wages för

normal hours of work fixed by collective

agreements, by or in pursuance

of national legislation, where

applicable, or by custom, including

cost-of-living allowance if any; where

such rates differ by region but paragraph

8 of this Article is not applied,

the median rate shall be taken.

Article 23

1. In the case of a periodical payment

to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency, shall

be such as to attain for the standard

beneficiary, in respect of the contingency

referred to in subparagraph

(b) of Article 7, åt least 60 per cent

of the total of the wage of an ordinary

adult male labourer and of the

amount of any family allowances

payable to a person protected with

the same family responsibilities as

the standard beneficiary.

2. The wage of the ordinary adult

male labourer, the benefit and any

family allowances shall be calculated

on the same time basis.

3. For the other beneficiaries, the

benefit shall bear a reasonable relation

to the benefit for the standard

beneficiary.

4. For the purpose of this Article,

the ordinary adult male labourer

shall be—

(a) a person deemed typical of

unskilled labour in the manufacture

of machinery other than electrical

machinery; or

(b) a person deemed typical of un
-

serna i mom. 6 och 7.

9. Den yrkesutbildade manlige

kroppsarbetarens lön skall bestämmas

med utgångspunkt från lönen

för ett normalt antal arbetstimmar,

som bestämts antingen genom kollektivavtal

eller, i förekommande

fall, genom eller med stöd av nationell

lagstiftning eller genom sedvana,

med tillägg av eventuellt förekommande

levnadskostnadstillägg;

när den på detta sätt bestämda lönen

varierar från ett område till ett annat

men bestämmelserna i mom. 8

inte tillämpas, skall medianlönen

läggas till grund för beräkningen.

Artikel 23

1. Periodiskt utgiven kontantersättning,

på vilken denna artikel är

tillämplig, ökad med familjebidrag

vartill rätt föreligger vid det i artikel

7 punkt b) angivna riskfallet, skall

för en standardförmånstagare under

riskfallstiden uppgå till minst 60

procent av summan av en vanlig

vuxen manlig kroppsarbetares lön

och sådana familjebidrag som utges

till en skyddad person med samma

försörjningsplikt som standardförmånstagaren.

2. Beräkningen av den vanlige vuxne

manlige kroppsarbetarens lön,

kontantersättningen och familjebidraget

skall beräknas i förhållande

till samma tidsenhet.

3. För andra förmånstagare skall

kontantersättningen stå i skäligt förhållande

till standardförmånstagarens

kontanta sjukförmåner.

4.1 denna artikel avses med yrkesutbildad

manlig kroppsarbetare

a) antingen en person som kan anses

såsom en typisk kroppsarbetare

i annan maskintillverkningsindustri

än sådan för tillverkning av elektriska

maskiner;

b) eller en typisk kroppsarbetare,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

59

skilled labour selected in accordance

with the provisions of the following

paragraph.

5. The person deemed typical of

unskilled labour for the purpose of

subparagraph (b) of the preceding

paragraph shall be a person employed

in the major group of economic

activities with thelargestnumber

of economically active male persons

protected in the contingency

referred to in subparagraph (b) of

Article 7 in the division comprising

the largest number of such persons;

for tliis purpose, the International

Standard Industrial Classification of

All Economic Activities adopted by

the Economic and Social Council of

the United Nations åt its Seventh

Session on 27 August 1948, as amended

up to 1968 and reproduced in the

Annex to this Convention, or such

classification as åt any lime further

amended, shall be used.

6. Where the rate of benefit varies

by region, the ordinary adult male

labourer may be determined for each

region in accordance with paragraphs

4 and 5 of this Article.

7. The wage of the ordinary adult

male labourer shall be determined on

the basis of the rates of wages for

normal hours of work fixed by collective

agreements, by or in pursuance

of national legislation, where

applicable, or by custom, including

cost-of-living allowances, if any;

where such rates differ by region but

paragraph 6 of this Article is not applied,

the median rate shall be taken.

Article 24

In the case of a periodical payment

to which this Article applies—

utvald i enlighet med bestämmelserna

i mom. 5.

5. Den i mom. 4 punkt b) avsedde

typiske kroppsarbetaren skall väljas

inom den gren av ekonomisk verksamhet,

vari förekommer det största

antalet män som är skyddade med

avseende på det i artikel 7 punkt b)

angivna riskfallet, och inom denna

gren skall valet ske inom den grupp

som i sig innesluter det största antalet

sådana skyddade personer; härvid

skall användas den av Förenta

Nationernas ekonomiska och sociala

råd vid dess sjunde sammanträde

den 27 augusti 1948 antagna »Internationell

standard för näringsgrensklassificering»,

vilken i sin lydelse

efter ändringar till och med år 1968

återges i bilaga till denna konvention,

med beaktande av varje eventuell

ytterligare ändring däri.

6. När kontantersättningarna varierar

från ett område till ett annat,

får den vanlige vuxne manlige

kroppsarbetaren utväljas för varje

område i enlighet med bestämmelserna

i mom. 4 och 5.

7. Den vanlige vuxne manlige

kroppsarbetarens lön skall bestämmas

med utgångspunkt från lönen

för ett normalt antal arbetstimmar,

som bestämts antingen genom kollektivavtal

eller, i förekommande

fall, genom eller med stöd av nationell

lagstiftning eller genom sedvana,

med tillägg av eventuellt förekommande

levnadskostnadstillägg;

när den på detta sätt bestämda lönen

varierar från ett område till ett annat

men bestämmelserna i mom. 6

inte tillämpas, skall medianlönen

läggas till grund för beräkningen.

Artikel 24

När fråga är om periodiskt utgiven

kontantersättning, på vilken denna

artikel är tillämplig,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

(a) the pate of Lhe benefit shall

be determined according to a prescribed

scale or a scale fixed by the

competent public authority in conformity

with prescribed rules;

(b) such rate may be reduced only

to the extent by which the other

means of the family of the beneficiary

exceed prescribed substantial

amounts or substantial amounts

fixed by the competent public authority

in conformity with prescribed

rules;

(c) lhe total of the benefit and

any other means, after deduetion of

the substantial amounts referred to

in subparagraph (b), shall be sufficient

to maintain the family of lhe

beneficiary in health and decency,

and shall be not less than the corresponding

benefit calculated in accordance

with the requirements of

Artide 23;

(d) the provisions of subparagraph

(c) shall be deemed to be satisfied

if the total amount of sickness

benefits paid under this Convention

exceeds by åt least 30 per cent the

total amount of benefits which would

be obtained by applying the provisions

of Article 23 and the provisions

of subparagraph (b) of Article 19.

Article 25

Where the legislation of a Mernber

makes the right to the sickness benefit

referred to in Article 18 conditional

upon the fulfilment of a qualifying

period by the person proteeted,

the conditions governing the qualifying

period shall be such as not to

deprive of the right to benefit persons

who normally belong to the categories

of persons proteeted.

Article 26

1. The sickness benefit referred to

in Article 18 shall be granted

a) skall ersättningens storlek bestämmas

efter en föreskriven skala

eller en skala som fastställts av vederbörande

offentliga myndighet i

enlighet med föreskrivna regler;

b) får ersättningen nedsättas endast

i den mån förmånstagarens familjs

övriga tillgångar överstiger

föreskrivna väsentliga belopp eller av

vederbörande offentliga myndighet i

enlighet med föreskrivna regler fastställda

väsentliga belopp;

c) skall sammanlagda beloppet av

ersättningen och övriga tillgångar efter

avdrag av de väsentliga belopp

som avses i punkt b), vara tillräckligt

för att tillförsäkra förmånstagarens

familj sunda och drägliga levnadsförhållanden

och får inte understiga

det i enlighet med bestämmelserna

i artikel 23 punkt a) beräknade

ersättningsbeloppet;

d) skall bestämmelserna i punkt

c) anses vara uppfyllda, om de enligt

denna konvention utbetalade sammanlagda

kontantersättningarna

med minst 30 procent överstiger de

sammanlagda kontanter sättningar

som skulle uppnås med tillämpning

av bestämmelserna i artikel 23 och

bestämmelserna i artikel 19 punkt

b).

Artikel 25

Om enligt en medlems lagstiftning

rätten till kontanta sjukförmåner,

som avses i artikel 18, är beroende av

att den skyddade personen fullgjort

viss kvalifikationstid, skall de krav

som ställs på denna vara sådana, att

personer som normalt tillhör de

skyddade persongrupperna inte berövas

rätten till förmånen.

Artikel 26

1. I artikel 18 avsedda kontanta

sjukförmåner skall utges under hela

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

throughout the contingency: Provided

that the grant of benefit may

be limited to not less than 52 weeks

in each case of incapacity, as prescribed.

2. Where a declaration made in

virtue of Article 2 is in force, the

grant of the sickness benefit referred

to in Article 18 may be limited to not

less than 26 weeks in each case of incapacity,

as prescribed.

3. Where the legislation of a Member

provides that sickness benefit is

not payable for an initial period of

suspension of earnings, such period

shall not exceed three days.

Article 27

1. In the case of the dealh of a person

who was in receipt of, or qualified

for, the sickness benefit referred

to in Article 18, a funeral benefit

shall, under prescribed conditions, be

paid to his survivors, to any other

dependants or to the person who has

home the expense of the funeral.

2. A meinber may derogate from

the provision of paragraph 1 of tliis

Article where—

(a) it has accepted the obligations

of Part IV of the Invalidity, Old-Age

and Survivors’ Benefits Convention,

1967;

(b) it provides in its legislation for

cash sickness benefit åt a rate of not

less than 80 per cent of the earnings

of the persons protected; and

(c) the majority of persons protected

are covered by voluntary insurance

which is supervised by the

public authorities and which provides

a funeral grant.

Part IV. Common provisions

Article 28

1. A benefit to which a person protected

would otherwise be entitled in

riskfallstiden; dock får utgivandet

av förmån begränsas till en tid ej understigande

52 veckor för varje fall

av arbetsoförmåga i enlighet med vad

därom föreskrives.

2. När förklaring som avses i artikel

2 är i kraft, får utgivandet av i

artikel 18 avsedda kontanta sjukförmåner

begränsas till en tid ej understigande

26 veckor för varje fall av

arbetsoförmåga i enlighet med vad

därom föreskrives.

3. Om enligt en medlems lagstiftning

kontanta sjukförmåner inte utges

förrän efter utgången av en karenstid,

får denna inte överskrida de

tre första dagarna av inkomstbortfall.

Artikel 27

1. Avlider någon som uppbar eller

hade förvärvat rätt till kontanta

sjukförmåner som avses i artikel 18,

skall på föreskrivna villkor begravningshjälp

utbetalas till den avlidnes

efterlevande, till andra personer som

var beroende av honom eller till den

person som erlagt begravningskostnaderna.

2. En medlem kan underlåta att

tillämpa bestämmelserna i mom. 1

när följande villkor är uppfyllda,

a) medlemmen har godtagit förpliktelserna

i Del IV av 1967 års

konvention om invaliditets-, åldersoch

efterlevandeförmåner;

b) enligt medlemmens lagstiftning

utges kontanta sjukförmåner med

belopp motsvarande minst 80 procent

av de skyddade personernas förvärvsinkomst

;

c) flertalet skyddade personer är

tillförsäkrade begravningshjälp genom

frivilliga försäkringar som står

under tillsyn av offentlig myndighet.

Del IV. Gemensamma bestämmelser

Artikel 28

1. Förmån som skyddad person eljest

skulle vara berättigad till enligt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

compliance with this Convention

may be suspended to such extent as

may be prescribed—

(a) as long as the person concerned

is absent from the territory of

the Member;

(b) as long as the person concerned

is being indemnified för the

contingency by a third party, to the

extent of the indemnity;

(c) where the person concerned

has made a fraudulent claim;

(d) where the contingency has

been caused by a criminal offence

committed by the person concerned;

(e) where the contingency has

been caused by the serious and wilful

misconduct of the person concerned;
(f)

where the person concerned,

witliout good cause, neglects to make

use of the medical care or the rehabilitation

services placed åt his disposal,

or fails to cornply with rules

prescribed for verifying the occurrence

or continuance of the contingency

or for the conduct of beneficiaries;
(g)

in the case of the sickness

benefit referred to in Article 18, as

long as the person concerned is maintained

åt public expense or åt the

expense of a social security institution

or service; and

(h) in the case of the sickness

benefit referred to in Article 18, as

long as the person concerned is in

receipt of another social security

cash benefit, other than a family

benefit, subject to the part of the

benefit which is suspended not exceeding

the other benefit.

2. In the cases and within the limits

prescribed, part of the benefit

otherwise due shall be paid to the dependants

of the person concerned.

denna konvention får i den utsträckning,

som kan vara föreskriven, innehållas
a)

så länge vederbörande inte

uppehåller sig på medlemmens territorium;
b)

så länge vederbörande av tredje

man hålles skadeslös för riskfallet i

fråga, intill skadeståndets belopp;

c) om vederbörande sökt utfå förmånen

under falska förutsättningar;

d) om riskfallet är en följd av

brottslig handling av vederbörande;

e) om riskfallet är en följd av en

grov och avsiktlig försummelse av

vederbörande;

f) om vederbörande utan giltigt

skäl underlåter att utnyttja till hans

förfogande stående möjligheter till

läkarvård eller rehabiliteringsåtgärder

eller inte iakttar föreskrivna regler

för styrkande av riskfallets inträffande

eller fortvaro eller inte följer

föreskrivna förhållningsorder;

g) så länge vederbörande, när fråga

är om kontanta sjukförmåner som

avses i artikel 18, får sin försörjning

av allmänna medel eller på bekostnad

av inrättning eller annat organ

för social trygghet;

h) så länge vederbörande, när

fråga är om kontanta sjukförmåner

som avses i artikel 18, uppbär annan

kontant social trygghetsförmån med

undantag av familjebidrag, under

förutsättning att den innehållna delen

av förmån enligt artikel 18 inte

överstiger den andra förmånens belopp.

2. I de fall och inom de gränser

som är föreskrivna skall viss del av

de kontanta sjukförmånerna, som eljest

skulle ha ut getts, utbetalas till

de personer som är beroende av vederbörande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

63

Article 29

1. Every claimant shall have a

right of appeal in the case of refusal

of the benefit or complaint as to its

quality or quantity.

2. Where in the application of this

Convention a government department

responsible to a legislature is

entrusted with the administration of

medical care, the right of appeal provided

for in paragraph 1 of this Article

may be replaced by a right to

have a complaint concerning the refusal

of medical care or the quality

of the care received investigated by

the appropriate authority.

Artide 30

1. Each Member shall accept general

responsibility for the due provision

of the benefits provided in compliance

with this Convention and

shall take all measiires required för

this purpose.

2. Each Member shall accept general

responsibility for the proper administration

of the institutions and

services concerned in the application

of this Convention.

Artide 31

Where the administration is not

entrusted to an institution regulated

by the public authorities or to a government

department responsible to

a legislature—

(a) representatives of the persons

protected shall participate in the

management under prescribed conditions;
(b)

national legislation shall,

where appropriate, provide for the

participation of representatives of

employers;

(c) national legislation may likewise

decide as to the participation of

representatives of the public authorities.

Artikel 29

1. Var och en som gör anspråk på

en förmån skall ha rätt att överklaga

avslagsbeslut eller beslut avseende

förmånens beskaffenhet eller storlek.

2. När vid denna konventions tilllämpning

ett inför den lagstiftande

församlingen ansvarigt regeringsorgan

har anförtrotts administrationen

av läkarvård, kan den rätt att

överklaga som avses i mom. 1 ersättas

med en rätt att få klagomål över

vägran att meddela läkarvård eller

över beskaffenheten av meddelad

vård hänskjutna till undersökning

av vederbörande myndighet.

Artikel 30

1. Varje medlem skall ikläda sig

allmänt ansvar för att förmåner enligt

denna konvention vederbörligen

tillhandahålles och vidtaga alla härför

erforderliga åtgärder.

2. Varje medlem skall ikläda sig

allmänt ansvar för behörig administration

av de inrättningar och organ

som handhar tillämpningen av denna

konvention.

Artikel 31

När administrationen inte handhas

av inrättning under kontroll av offentlig

myndighet eller av ett inför

den lagstiftande församlingen ansvarigt

regeringsorgan

a) skall representanter för de

skyddade personerna medverka vid

administrationen på föreskrivna villkor;
b)

skall den nationella lagstiftningen

innehålla föreskrifter om att

arbetsgivarrepresentanter skall medverka,

när så är lämpligt;

c) kan den nationella lagstiftningen

också föreskriva medverkan av

representanter för offentlig myndighet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Article 32

Each Member shall, within its

territory, assure to non-nationals

who normally reside or work there

equality of treatment with its own

nationals as regards the right to the

benefits provided for in this Convention.

Article 33

1. A Member—

(a) which has accepted the obligations

of this Convention without

availing itself of the exceptions and

exclusions provided for in Article 2

and Article 3,

(b) which provides over-all higher

benefits than those provided in this

Convention and whose lotal relevant

expenditure on medical care and

sickness benefits amounts to åt least

4 per cent of its national income, and

(c) which satisfies åt least two of

Ihe three following conditions:

(i) it covers a percentage of the

economically active popidation

which is åt least ten points higher

than the percentage required by Article

10, subparagraph (b) and by

Article 19, subparagraph (b), or a

percentage of all residents which is

åt least ten points higher than the

percentage required by Article 10,

subparagraph (c),

(ii) it provides medical care of a

curative and preventive nature of an

appreciably higher standard than

that prescribed by Article 13,

(iii) it provides sickness benefit

corresponding to a percentage åt

least ten points higher than is required

by Artides 22 and 23,

may, after consultation with the

raost representative organisations of

employers and workers, where such

exist, make temporary derogations

from particular provisions of Parts

IT and III of this Convention on con
-

Artikel 32

Varje medlem skall på sitt territorium

tillförsäkra utlänningar, som

normalt är bosatta eller arbetar i landet,

samma behandling som landets

egna medborgare i fråga om rätt till

förmåner enligt denna konvention.

Artikel 33

1. När en medlem

a) har godtagit förpliktelserna enligt

denna konvention utan att begagna

sig av de möjligheter till undantag

och uteslutningar som föreligger

enligt artikel 2 och artikel 3,

b) i det hela tillhandahåller bättre

förmåner än konventionen kräver

och totalt för läkarvård och kontanta

sjukförmåner anslår minst fyra procent

av landets nationalinkomst, och

c) uppfyller åtminstone två av följande

tre villkor:

i) skyddar ett procenttal av den

förvärvsarbetande befolkningen som

är minst tio enheter högre än det procenttal

som krävs enligt artikel 10

punkt b) och enligt artikel 19 punkt

b) eller ett procenttal av alla i landet

bosatta som är minst tio procent

högre än det procenttal som krävs

enligt artikel 10 punkt c),

ii) tillhandahåller läkarvård i

form av sjukvård och sjukdomsförebyggande

vård av en avsevärt högre

standard än den som kräves enligt

artikel 13,

iii) tillhandahåller kontanta

sjukförmåner med belopp motsvarande

ett procenttal som är minst tio

enheter högre än det som kräves enligt

artiklarna 22 och 23,

får landet, efter samråd med de mest

representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna,

om sådana

finns, göra temporära undantag

från särskilda bestämmelser i delarna

II och III av konventionen, på

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

65

dition that such delegation shall

neither fundamentally reduce nor

impair the essential guarantees of

this Convention.

2. Each Member which has made

such a derogation shall indicate in

its reports upon the application of

this Convention submitted under artide

22 of the Constitution of the

International Labour Organisation

the position of its law and practice

as regards such derogation and any

progress made towards complete

application of the terms of the Convention.

Article 3i

This Convention shall not apply

to—

(a) contingencies which occurred

before the coming into force of the

Convention for the Member concerned;
(b)

benefits in contingencies occurring

after the coming into force

of the Convention for the Member

concerned in so far as the rights to

such benefits are derived from periods

preceding that date.

Part V. Final provisions

Artide 35

This Convention revises the Sickness

Insurance (Industry) Convention,

1927, and the Sickness Insurance

(Agriculture) Convention, 1927.

villkor att sådana undantag inte väsentligen

minskar eller försämrar de

grundläggande rättigheter som denna

konvention avser att garantera.

2. Varje medlem, som begagnat sig

av rätten att göra sådant undantag,

skall i de rapporter om denna konventions

tillämpning, som medlemmen

har att lämna enligt artikel 22

av Internationella arbetsorganisationens

stadga, ange sin lagstiftnings

och praxis’ läge i fråga om undantaget

och de framsteg som gjorts i

fråga om åstadkommandet av möjligheter

för en fullständig tillämpning

av konventionens bestämmelser.

Artikel 3i

Denna konvention är inte tillämplig

på

a) riskfall som inträffat före konventionens

ikraftträdande för medlemmen

i fråga;

b) förmåner som utges vid riskfall

som inträffat efter konventionens

ikraftträdande för medlemmen i den

mån rätten till förmånerna härleder

sig från tid före ikraftträdandet.

Del V. Slutbestämmelser

Artikel 35

Genom denna konvention revideras

1927 års konvention angående sjukförsäkring

(industri) och 1927 års

konvention angående sjukförsäkring

(jordbruk).

Artide 36 Artikel 36

1. In conformity with the provi- 1. I enlighet med bestämmelserna

sions of Article 75 of the Social Se- i artikel 75 i 1952 års konvention an
curitv

(Minimum Standards) Con- gående social trygghet (minimi
vention,

1952, Part III of that Con- standard) skall del III av nämnda

vention and the relevant provisions konvention och motsvarande bestämof

other Parts thereof shall cease melser i andra delar därav upphöra

to apply to any Member having rati- att gälla för medlem, som ratificerat

fied this Convention as from the date förevarande konvention, från och

åt which this Convention is binding med den dag då denna blir bindande

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 21

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

on that Member and no declaration

under Artide 3 is in force.

2. Acceptance of the obligations of

this Convention shall, on condition

that no declaration under Artide 3

is in force, be deemed to constitute

acceptance of the obligations of Part

III of the Social Security (Minimum

Standards) Convention, 1952, and

the relevant provisions of other Parts

thereof, for the purpose of Artide 2

of the said Convention.

Article 37

If any Convention which may be

adopted subsequently by the Conference

concerning any subject or subjects

dealt with in this Convention so

provides, such provisions of this Convention

as may be specified in the

said Convention shall cease to apply

to any Member having ratified the

said Convention as from the date åt

which the said Convention comes

into force for that Member.

för medlemmen utan att någon förklaring

enligt artikel 3 är i kraft.

2. Under förutsättning att ingen

förklaring enligt artikel 3 är i kraft

skall ett godtagande av förpliktelserna

i denna konvention, i och för tilllämpning

av artikel 2 i 1952 års konvention

angående social trygghet

(minimistandard), anses innebära

godtagande av förpliktelserna i del

III av sistnämnda konvention och

motsvarande bestämmelser i andra

delar därav.

Artikel 37

Om konvention, som senare kan

komma att antas av konferensen rörande

något eller några i förevarande

konvention behandlade ämnen, så

stadgar, skall sådana bestämmelser i

förevarande konvention, vilka i den

nya konventionen särskilt anges,

upphöra att gälla för medlem, som

ratificerat den nya konventionen,

från och med den dag då den sistnämnda

konventionen träder i kraft

för medlemmen.

Artiklarna 38—45

Dessa artiklar är likalydande med artiklarna 28—35 av konventionen (nr

129) om yrkesinspektion inom jordbruket, dock att då i artikel 34 av sistnämnda

konvention hänvisas till artikel 30, detta i förevarande konvention

motsvaras av en i artikel 44 upptagen hänvisning till artikel 40.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

ANNEX

International Standard Industrial Classification of All Economic Activities

(Revised ap to 1968)

List of major divisions, divisions and major groups

Major

Division group

Major Division 1. Agriculture, Hunting, Forestrg and Fishing

11

Agriculture and Hunting

in

Agricultural and livestock production

112

Agricultural services

113

Hunting, trapping and game propagation

12

Forestry and Logging

121

Forestry

122

Logging

13

130

Fishing

Major Division 2. Mining and Quarrging

21

210

Coal Mining

22

220

Crude Petroleum and Natural Gas Production

23

230

Metal Ore Mining

29

290

Other Mining

Major Division 3. Manufacturing

31

Manufacture of Food, Beverages and Tobacco

311—312

Food manufacturing

313

Beverage industries

314

Tobacco manufactures

32

Textile, Wearing Apparel and Leather Industries

321

Manufacture of textiles

322

Manufacture of wearing apparel, except footwear

323

Manufacture of leather and products of leather, leather

substitutes and fur, except footwear and wearing apparel

324

Manufacture of footwear, except vulcanised or moulded

rubber or plastic footwear

33

Manufacture of Wood and Wood Products, Including

Furniture

331

Manufacture of wood and wood and cork products, ex- cept furniture

332

Manufacture of furniture and fixtures, except primarily

of metal

34

Manufacture of Paper and Paper Products, Printing and

Publishing

341

Manufacture of paper and paper products

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

|69

BILAGA

Internationell standard för näringsgrensklassificering (enl. reviderad utgåva

av år 1968)

Förteckning över näringar, näringsområden och näringshuvudgrupper1

Närings- Närings
-

område

huvudgrupp

Näring 1. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

11

Jordbruk, jakt

in

Jordbruk,trädgårdsodling

112

Tjänster inom jordbruk

113

Jakt, viltvård

12

Skogsbruk

121

Skogsvård, kolning

122

Skogsavverkning, flottning

13

130

Fiske, fiskevård

Näring 2. Brytning av mineraliska produkter

21

210

Kolbrytning

22

220

Råpetroleum- och naturgasutvinning

23

230

Malmbrytning

29

290

Annan brytning och utvinning

Näring 3. Tillverkning

31

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning

311—312 Livsmedelstillverkning

313

Dryckesvarutillverkning

314

Tobaksvarutillverkning

32

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervarutillverkning

321

T extilvarutill verkning

322

Tillverkning av kläder

323

Tillverkning av läder och pälsskinn, reseffekter, hand-

väskor o. dyl.

324

Skotillverkning

33

Trävarutillverkning

331

Trävarutillverkning, utom möbeltillverkning

332

Tillverkning av möbelväror, utom av metall

34

Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning, grafisk

produktion

341

Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning

1 De svenska benämningarna på resp. näringsgren enligt den internationella standarden,

ISIC, har hämtats från en av statistiska centralbyrån fastställd svensk standard för näringsgrensindelning,

SNI. Även om det är identiska branscher som avses, utgör de svenska

benämningarna ingen direkt översättning av benämningarna i den engelska versionen

av ISIC.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

342

Printing, publishing and allied industries

35

351

Manufacture of Chemicals and Chemical, Petroleum,

Coal, Rubber and Plastic Products

Manufacture of industrial Chemicals

352

Manufacture of other Chemical products

353

Petroleum refineries

354

Manufacture of miscellaneous products of petroleum and

coal

355

Manufacture of rubber products

356

Manufacture of plastic products not elsewhere classified

36

361

Manufacture of Non-Metallic Mineral Products, except

Products of Petroleum and Coal

Manufacture of pottery, china and earthenware

362

Manufacture of glass and glass products

369

Manufacture of other non-metallic mineral products

37

371

Basic Mctal Industries

Iron and steel basic industries

372

Non-ferrous metal basic industries

38

381

Manufacture of Fabricated Metal Products, Machinery

and Equipment

Manufacture of fabricated metal products, except ma- chinery and equipment

382

Manufacture of machinery except electrical

383

Manufacture of electrical machinery apparatus, applian- ces and supplies

384

Manufacture of transport equipment

385

Manufacture of professional and scientific and measuring

and controlling equipment not elsewhere classified, and

of photographic and optical goods

39

390

Other Manufacturing Industries

Major Division 4. Electricity, Gas and Water

41

410

Electricity, Gas and Steam

42

420

Water Works and Supply

Major Division 5. Construction

50

500

Construction

Major Division 6. Wholesale and Retail Trade and Restaurants and Hotels

61

610

Wholesale Trade

62

620

Retail Trade

63

631

Restaurants and Hotels

Restaurants, cafés and other eating and drinking places

632

Hotels, rooming houses, camps and other lodging places

Major Division 7. Transport, Storage and Communication

71

711

Transport and Storage

Land transport

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

71

342

Grafisk produktion, förlagsverksamhet

35

351

Tillverkning av kemiska produkter, petroleumprodukter,

gummi- och plastvaror

Kemikalie-, gödselmedels- och plasttillverkning

352

Tillverkning av andra kemiska produkter

353

Petroleumraffinering

354

Tillverkning av smörjmedel, asfalt- och kolprodukter

355

Gummivarutillverkning

356

Plastvarutillverkning

36

361

Tillverkning av varor av mineraliska ämnen, utom me- taller

Porslins- och lergodstillverkning

362

Glas- och glasvarutillverkning

369

Tegel-, cement- och annan miner al varutillverkning

37

371

Metallframställning

Järn-, stål- och ferrolegeringsframställning

372

Framställning av ickejärnmetaller

38

Verkstadsvarutillverkning

381

Metallvarutillverkning

382

Maskintillverkning

383

Tillverkning av elektriska produkter

384

Transportmedelstillverkning

385

Tillverkning av instrument, foto- och optikvaror, ur

39

390

Annan tillverkning

Näring i. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning

41

410

El-, gas- och värmeförsörjning

42

420

Vattenf örsörj ning

Näring 5. Byggnadsverksamhet

50

500

Byggnadsverksamhet

Näring 6. Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet

61

610

Partihandel och varuhandelsförmedling

62

620

Detaljhandel

63

Restaurang- och hotellverksamhet

631

Restaurang- och kaféverksamhet

632

Hotell- och pensionatsverksamhet

Näring 7. Samfärdsel, post- och telekommunikationer

71

Samfärdsel

711

Landtransport

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970

712

Water transport

713

Air transport

719

Services allied to transport

72

720

Communication

Major Division

8. Financing, Insurance, Real Estate and Business Services

81

810

Financial Institutions

82

820

Insurance

83

Real Estate and Business Services

831

Real estate

832

Business services except machinery and equipment rental

and leasing

833

Machinery and equipment rental and leasing

Major Division 9. Community, Social and Personal Services

91

910

Public Administration and Defence

92

920

Sanitary and Similar Services

93

931

Social and Related Community Services

Education services

932

Research and scientific institutes

933

Medical, dental, other health and veterinary services

934

Welfare institutions

935

Business, professional and labour associations

939

Other social and related community services

94

941

Recreational and Cultural Services

Motion picture and other entertainment services

942

Libraries, museums, botanical and zoological gardens,

and other cultural services not elsewhere classified

949

Amusement and recreational services not elsewhere

classified

95

951

Personal and Household Services

Repair services not elsewhere classified

952

Laundries, laundry services, and cleaning and dyeing

plants

953

Domestic services

959

Miscellaneous personal services

96

960

International and Other Extra-Territorial Bodies

Major Division 0. Activities Noi Adequately Defined

0

000

Activities not adequately defined

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

712 Sjötransport

713 Lufttransport

719 Transportförmedling, lagringsverksamhet

720 Post- och telekommunikationer

Näring 8

. Bank-

och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdrags-

verksamhet

81

810

Bank- och annan finansverksamhet

82

820

Försäkringsverksamhet

83

Fastighetsförvaltning och -förmedling, uppdragsverk- samhet

831

Fastighetsförvaltning och -förmedling

832

Uppdragsverksamhet

833

Maskinuthyrning (leasing o. dyl.)

Näring 9. Offentlig förvaltning och andra tjänster

91

910

Offentlig förvaltning, försvars-, polis- och brandskydds- verksamhet

92

920

Renings-, renhållnings- och rengöringsverksamhet

93

931

Undervisning, forskning, sjukvård in. m.

Undervisning

932

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

933

Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet

934

Socialvård

935

Intresseorganisationer

939

Ideella och kulturella organisationer

94

941

Rekreationsverksamhet, kulturell serviceverksamhet

Film-, radio-, TV-, scen- och konstnärsverksamhet

942

Biblioteks- och museiverksamhet

949

Annan rekreations- och nöjesverksamhet

95

951

Reparations-, tvätteri- och annan serviceverksamhet

Reparation av hushållsvaror och fordon

952

Tvätteri verksamhet

953

Hushållsarbete

959

Annan personlig serviceverksamhet

96

960

Verksamhet vid internationella organisationer, utländska

ambassader o. dyl.

Näring 0. Ospecificerade aktiviteter1

0

000

Ospecificerade aktiviteter1

1 I den

svenska

standarden som sådan finns denna kategori ej med, då den inte är av

principiell art. Grupper för ospecificerade aktiviteter kan dock efter behov bildas som

redovi sn i ngstekni ska kategori er.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970

Recommendation (No. 134) concerning

Medical Care and Sickness

Benefits

The General Conference of the

International Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

mot in its Fifty-third Session on 4

June 1969, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

the revision of the Sickness Insurance

(Industry) Convention, 1927,

and the Sickness Insurance (Agriculture)

Convention, 1927, which is

the fifth item on the agenda of the

session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of a Recommendation

supplementing the

Medical Care and Sickness Benefits

Convention, 1969,

adopts this twenty-fifth day of

June of the year one thousand nine

hundred and sixty-nine the following

Recommendation, which may be

cited as the Medical Care and

Sickness Benefits Recommendation,

1969:

1. In this Recommendation—

(a) the term “legislation” includes

any social security rules as well as

laws and regulations;

(b) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of national

legislation;

(c) the term “residence” means

ordinary residence in the territory

of the Member and the term “resident”

means a person ordinarily

resident in the territory of the Member;
(d)

the term “dependent” refers

Bilaga 4

(Översättning)

Rekommendation (nr 134) om läkarvård

och kontanta sjukförmåner

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

som av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 4 juni

1969 till sitt femtiotredje sammanträde,

som beslutat antaga ett antal förslag

avseende revision av 1927 års

konvention angående sjukförsäkring

(industri) och 1927 års konvention

angående sjukförsäkring (jordbruk),

vilken fråga utgör den femte

punkten på sammanträdets dagordning,

och

som beslutat, att dessa förslag

skall taga form av en rekommendation

i anslutning till 1969 års konvention

om läkarvård och kontanta

sjukförmåner,

antager denna den tjugofemte dagen

i juni månad år nittonhundrasextionio

följande rekommendation, som

kan benämnas 1969 års rekommendation

om läkarvård och kontanta

sjukförmåner.

1. I denna rekommendation

a) innefattas i uttrycket ”lagstiftning”

såväl lagar och förordningar

som administrativa föreskrifter om

social trygghet;

b) avses med uttrycket ”föreskriven”

bestämd i eller med stöd av nationell

lagstiftning;

c) betecknar uttrycket ”bosättning”

stadigvarande bosättning på

medlems territorium och avses med

uttrycket ”bosatt” en person med

stadigvarande bosättning på medlemmens

territorium;

d) hänför sig uttrycket ”beroen
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970

75

to a state of dependency which is

presumed to exist in prescribed

cases;

(c) the term “wife” means a wife

who is dependent on her husband;

(f) the term “child” covers—

(i) a child under school-leaving

age or under 15 years of age, whichever

is the higher; and

(ii) a child under a prescribed

age higher than that specified in subclause

(i) of this clause and who is

an apprentice or student or has a

chronic illness or infirmity disabling

him for any gainful activitv, under

prescribed conditions;

(g) the term “qualifying period”

means a period of contribution, or

a period of employment, or a period

of residence, or any combination

thereof, as may be prescribed;

(It) the term “sickness” means

any morbid condition, whatever its

cause;

(i) the term “medical care” includes

allied benefits.

2. Members should extend the

application of their legislation providing

for the medical care referred

to in Article 8 of the Medical Care

and Sickness Benefits Convention,

1969, by stages, if necessary, and

under appropriate conditions—

(a) to persons wThose employment

is of a casual nature;

(b) to members of the employer’s

family living in his house, in respect

of their work for him;

(c) to all economically active

persons;

(d) to the wives and children of

the persons specified in clauses (a)

to (c) of this Paragraph; and

(e) to all residents.

3. The medical care referred to in

Article 8 of the Medical Care and

Sickness Benefits Convention, 1969,

should inelude—

de” till ett beroendeförhållande som

förutsattes föreligga i föreskrivna

fall;

e) avser uttrycket ”hustru” en

hustru som är beroende av sin make;

f) avser uttrycket ”barn”

i) barn under den ålder, vid vilken

skolplikten upphör, eller barn

under 15 år, beroende på vilken av

dessa åldersgränser som är den högre;

samt

ii) barn under en föreskriven

ålder som är högre än den i punkt i)

avsedda, när barnet enligt vad som

är föreskrivet fullföljer sina studier

eller drabbats av bestående sjukdom

eller handikapp som gör det oförmöget

att utöva någon som helst förvärvsverksamhet

;

g) avses med uttrycket ”kvalifikationstid”

en avgifts-, anställningseller

bosättningsperiod eller en kombination

av sådana perioder enligt

vad därom kan vara föreskrivet;

h) avses med uttrycket ”sjukdom”

varje sjukdomstillstånd oavsett dess

orsak;

i) innefattas i uttrycket ”läkarvård”

även därmed jämförlig vård.

2. Medlemmarna bör på lämpligt

sätt och om behövligt i etapper utsträcka

tillämpningsområdet för sin

lagstiftning om sådan läkarvård som

avses i artikel 8 av 1969 års konvention

om läkarvård och kontanta

sjukförmåner

a) till personer som anlitas för

utförande av tillfällig arbetsuppgift;

b) till medlemmar av arbetsgivarens

familj som bor tillsammans

med honom, i den mån de utför arbete

för hans räkning;

c) till alla förvärvsarbetande;

d) till hustrur och barn till personer

som avses i punkterna a) och c);

e) till alla i landet bosatta personer.

3. Läkarvård som avses i artikel 8

av 1969 års konvention om läkarvård

och kontanta sjukförmåner bör omfatta
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj. ts proposition nr 21 1970

(a) the supply of medical aids,

such as eyeglasses; and

(b) services for convalescents.

4. The right to the medical care

referred to in Article 8 of the Medical

Care and Sickness Benefits Convention,

1969, should not be made subject

to a qualifying period.

5. Where a beneficiary ceases to

belong to the categories of persons

protected, the medical care referred

to in Article 8 of the Medical Care

and Sickness Benefits Convention,

1969, should be provided throughout

the contingency for a case of sickness

which started while he belonged

to the said categories.

6. Under prescribed conditions,

benefits provided for in Parts II and

III of the Medical Care and Sickness

Benefits Convention, 1969, should

continue to be provided to a person

protected who is temporarily absent

from the territory of the Member.

7. A beneficiary or, w.here appropriate,

his breadwinner should not

be required to share in the cost of

the medical care referred to in Article

8 of the Medical Care and Sickness

Benefits Convention, 1969—

(a) if his means do not exceed

prescribed amounts;

(b) in respect of diseases recognised

as entailing prolonged care.

8. A person protected for sickness

benefit should be granted a cash benefit

in cases of absence from work

involving loss of earnings which is

justified on the ground that—

(a) he is required to undergo

curative or preventive medical care;

(b) he is isolated for the purpose

of quarantine;

(c) he is placed under medical

supervision for the purpose of rehabilitation;

or

(d) he is on convalescent leave.

9. A reasonable opportunity to

a) medicinska hjälpmedel, t. ex.

glasögon; samt

b) konvalescentvård.

4. Rätt till läkarvård som avses i

artikel 8 av 1969 års konvention om

läkarvård och kontanta sjukförmåner

bör inte göras beroende av villkor

om fullgjord kvalifikationstid.

5. Om en förmånstagare upphör

att tillhöra skyddad persongrupp,

bör läkarvård, som avses i artikel 8

av 1969 års konvention om Läkarvård

och kontanta sjukförmåner, för

sjukdom som började medan han ännu

tillhörde gruppen i fråga tillhandahållas

under hela riskfallstiden.

6. Förmåner som avses i delarna

II och III av 1969 års konvention

om läkarvård och kontanta sjukförmåner

bör, på föreskrivna villkor,

fortsättningsvis tillhandahållas skyddad

person som tillfälligt lämnat

medlemslandet.

7. Av förmånstagaren eller, i förekommande

fall, familjeförsörjaren

bör inte krävas att han skall svara

för någon del av kostnaden för läkarvård

som avses i artikel 8 av

1969 års konvention om läkarvård

och kontanta sjukförmåner

a) om hans tillgångar inte överstiger

föreskrivna gränser;

b) vid sjukdom som erfarenhetsmässigt

kräver långvarig vård.

8. Personer, i vilkas skydd ingår

rätt till kontanta sjukförmåner, bör

erhålla kontantersättning vid sådan

frånvaro från arbetet som medför

inkomstbortfall, då frånvaron är motiverad

av att personerna i fråga

a) anmodats underkasta sig medicinsk

behandling för sjukdom eller

i sjukdomsförebyggande syfte;

b) isolerats i syfte att förhindra

smittospridning;

c) står under läkarkontroll i rehabiliteringssyfte;

eller

d) är lediga från arbetet på grund

av konvalescens.

9. När skyddad person lider av

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 21 1970

77

obtain necessary medical treatment

during normal working hours should

be afforded to a person protected

who suffers from a sickness which

does not fully incapacitate him from

attending to his normal work.

10. Appropriate provision should

be made to help a person protected

who is economically active and who

has to care for a sick dependant.

11. Members should extend the

application of their legislation providing

for the sickness benefit referred

to in Article 18 of the Medical

Care and Sickness Benefits Convention,

1969, by stages, if necessary,

and under appropriate conditions—

(a) to persons whose employment

is of a casual nature;

(b) to members of the employer’s

family living in his house, in respect

of their work for him; and

(c) to all economically active persons.

12. The percentage specified in

Article 22, paragraph 1, and Article

23, paragraph 1, of the Medical Care

and Sickness Benefits Convention,

1969, should be increased by åt least

6% points.

13. Cash benefit in respect of incapacity

for work resulting from a

sickness and involving suspension

of earnings should be paid throughout

the contingency.

sjukdom, som inte gör honom helt

oförmögen att utföra sitt vanliga arbete,

bör han beredas rimliga möjligheter

att erhålla erforderlig medicinsk

behandling under normal arbetstid.

10. Lämpliga åtgärder bör vidtagas

till hjälp för varje skyddad förvärvsarbetande

som måste ta vård

om en sjuk av honom beroende person.

11. Medlemmarna bör på lämpligt

sätt och om behövligt i etapper utsträcka

tillämpningsområdet för sin

lagstiftning om kontanta sjukförmåner

som avses i artikel 18 av 1969

års konvention om läkarvård och

kontanta sjukförmåner

a) till personer som anlitas för

utförande av tillfällig arbetsuppgift;

b) till medlemmar av arbetsgivarens

familj som bor tillsammans

med honom, i den mån de utför arbete

för hans räkning;

c) till alla förvärvsarbetande.

12. Det procenttal, som anges i

artikel 22 mom. 1 och i artikel 23

mom. 1 av 1969 års konvention om

läkarvård och kontanta sjukförmåner,

bör ökas med minst 6% enheter.

13. Kontantersättning vid av sjukdom

föranledd arbetsoförmåga, som

medför inkomstbortfall, bör utges

under hela riskfallstiden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1970:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferen s. 1 i texten