Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ

1970-01-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:23, Med förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

1

Nr 23

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

besvär över beslut av riksdagens organ; given Stockholms

slott den 23 januari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om besvär över beslut av

riksdagens organ.

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att regeringsrätten skall bli behörig att pröva

sådana besvär över beslut av riksdagens organ, som enligt vad riksdagen

bestämmer skall fullföljas dit.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

Förslag

till

Lag

om besvär över beslut av riksdagens organ

Härigenom förordnas som följer.

Regeringsrätten prövar sådana besvär över beslut av riksdagens organ

som enligt vad riksdagen bestämmer skall fullföljas dit.

Bestämmelserna om beredning och föredragning av besvärsmål i regeringsrätten

äger motsvarande tillämpning i fråga om mål som avses i första

stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

19 december 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Morerg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om behörighet

för regeringsrätten att pröva besvär över beslut av riksdagsorgan och anför.

Riksdagen har i skrivelse den 9 december 1966, nr 366, hemställt om förslag

till lagstiftning, varigenom prövningen av besvär i rättsfrågor inom

riksdagsförvaltningen förläggs till regeringsrätten enligt samma principer

som gäller inom statsförvaltningen i övrigt. Framställningen torde företrädesvis

avse beslut av riksdagsorgan enligt statstjänstemannalagen om

disciplinär bestraffning, om avstängning från tjänst och om skiljande från

tjänst samt beslut som innebär vägran att utlämna allmän handling. Dessutom

nämns i framställningen vissa beslut av statens personalpensionsverk,

som hänför sig till anställning inom riksdagsorganisationen.

Nuvarande ordning

Enligt 18 § regeringsformen ankommer det på regeringsrätten att utöva

Konungens rätt att pröva och avgöra administrativa besvär i den omfattning

som bestäms i särskild lag. Bestämmelserna härom finns i lagen

(1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Regeringsrätten är inte behörig

att pröva besvär över beslut av riksdagsorgan.

Enligt 39 § andra stycket statstjänstemannalagen (1965:27b) ankommer

det på riksdagen eller organ som riksdagen utser att meddela bestämmelser

om talan mot beslut av riksdagens organ enligt lagen. Bestämmelser

om rätt att föra talan mot sådant beslut har meddelats i 35 § tjänstemannastadgan

för riksdagen och dess verk, 15 § instruktionen för riksdagens

förvaltningskontor, 23 § instruktionen för riksdagens ombudsmän, 16 §

instruktionen för riksdagens revisorer, 33 § bankoreglementet, 19 § reglementet

för riksgäldskontoret, 22 § reglementet för riksdagsbiblioteket och

8 § reglementet för Nordiska rådets svenska delegation. Besvären skall i

samtliga fall prövas av bankoutskottet.

Rätten att anföra besvär över beslut som innebär vägran att utlämna allmän

handling regleras i 2 kap. 10—13 §§ tryckfrihetsförordningen. I fråga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 1970

om besvär över sådant beslut av myndighet som tillhör eller lyder under

riksdagen gäller enligt 11 § vad riksdagen bestämmer. I enlighet härmed

har riksdagen föreskrivit att besvär får anföras hos bankoutskottet över

beslut av ifrågavarande slag av bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige,

styrelsen för riksdagens bibliotek eller Nordiska rådets svenska delegation

(6 § instruktionen för nästa riksdags bankoutskott, 33 § bankoreglementet,

22 § reglementet för riksdagsbiblioteket och 8 § reglementet för Nordiska

rådets svenska delegation). Beslut av annat riksdagens organ i fråga

om utlämnande av allmän handling kan inte överklagas.

Efter framställning från riksdagen har Kungl. Maj :t förordnat att statens

personalpensionsverk skall besluta i ärenden avseende personalpensionsförmåner,

som grundas på anställning vid riksdagens verk eller den

inre riksdagsförvaltningen. Den som inte är nöjd med personalpensionsverkets

beslut i sådant ärende får söka ändring hos bankoutskottet (kungl.

brev till personalpensionsverket den 18 december 1964 och den 17 mars

1967).

Riksdagens framställning

Riksdagens organisationsutredning tog i sitt år 1966 framlagda betänkande

angående riksdagens personalorganisation upp bl. a. frågan om

handläggning av besvär över beslut av riksdagsorgan. Utredningen framhöll

att bankoutskottet som besvärsinstans hade att pröva rena rättsfrågor,

bl. a. när besvären gällde uppsägning, avstängning från tjänstgöring

eller disciplinär bestraffning. Bankoutskottet var här enda besvärsinstans

under det att inom den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen sådana

rättsfrågor prövades av regeringsrätten som högsta instans. Utredningen

påpekade också att bankoutskottet var besvärsinstans när det gällde

vägran att lämna ut allmän handling samt i vissa pensionsärenden där

statens personalpensionsverk hade meddelat beslut.

Enligt utredningen borde inte sådana besvärsärenden av rent rättslig

natur, som prövades av regeringsrätten som sista instans i fråga om den

Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen, handläggas av bankoutskottet,

utan regeringsrätten borde vara besvärsinstans i sådana fall även

i fråga om riksdagsförvaltningen. Utredningen ansåg att detta förutsatte

en ändring i regeringsrättslagen och föreslog därför att riksdagen skulle

anhålla hos Kungl. Maj :t att frågan blev föremål för närmare utredning

och förslag.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskott godtog utredningens ställningstagande

i hithörande frågor (KBaU 1966: 2). I enlighet med utskottets

hemställan anhöll riksdagen (rskr 1966:366) hos Kungl. Maj :t om

förslag till sådan lagändring att prövningen av besvär i rättsfrågor inom

riksdagsförvaltningen förläggs till regeringsrätten enligt samma principer

som gäller inom statsförvaltningen i övrigt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

5

Departementschefen

Besvär över beslut av riksdagens organ prövas, i den mån besvärsrätt

föreligger, av bankoutskottet. I samband med 1966 års reform av personalförvaltningen

inom riksdagen ansåg riksdagen att besvär i rättsfrågor inom

riksdagsförvaltningen borde, i likhet med vad som gäller för statsförvaltningen

i övrigt, i sista hand prövas av regeringsrätten. Med anledning härav

begärde riksdagen hos Kungl. Maj :t förslag till sådan lagändring att

prövningen av besvär i rättsfrågor inom riksdagsförvaltningen förläggs

till regeringsrätten enligt samma principer som gäller inom statsförvaltningen

i övrigt.

I likhet med riksdagen anser jag ändamålsenligt att regeringsrätten kan

som sista instans avgöra besvär över beslut av riksdagsorgan på samma

sätt som gäller i fråga om besvärsärenden från statsförvaltningen i övrigt.

I överensstämmelse med hittillsvarande ordning att riksdagen ensam

beslutar om besvärsrätt och besvärsordning i frågor som gäller riksdagsförvaltningen

bör riksdagen själv bestämma i vilka fall besvär skall få anföras

hos regeringsrätten samt ge regler om till vilken myndighet besvärshandling

skall ges in och, i den mån det anses behövligt, regler om besvärstid. Jag

föreslår därför att regeringsrätten görs behörig att ta upp och avgöra besvär,

som enligt vad riksdagen beslutar skall fullföljas dit. Med hänsyn till

regeringsrättens helt självständiga ställning i förhållande till regeringen torde

den föreslagna lösningen inte ge anledning till några betänkligheter från

konstitutionell synpunkt.

I fråga om beredning och vidare handläggning av mål, som fullföljts

från riksdagsorgan till regeringsrätten, bör gälla samma regler som för

motsvarande mål från den övriga statsförvaltningen. Sålunda bör stadgan

(1926: 227) angående behandlingen inom statsdepartementen av ärenden,

som tillhöra regeringsrätten, tillämpas på dessa mål. Likaså bör frågan i

vilket departement målen skall beredas avgöras enligt 2 § stadgan (1963:

214) angående statsdepartementen. Enligt denna handläggs f. n. ärenden

angående riksdagen inom justitiedepartementet.

Jag vill slutligen nämna att förvaltningsdomstolskommittén i betänkandet

»Förvaltningsrättskipning» (SOU 1966:70) har föreslagit en omorganisation

av förvaltningsrättskipningen vid besvär över beslut av den Kungl.

Maj :t underställda förvaltningen. Enligt förslaget, som f. n. bereds inom

justitiedepartementet, skall flertalet mål, som enligt nuvarande ordning

prövas av regeringsrätten som enda domstolsinstans, i stället avgöras av

kammarrätt med möjlighet att efter särskild tillståndsprövning få målet

överprövat av regeringsrätten. Om en sådan ordning skulle komma att genomföras,

torde böra övervägas att öppna möjlighet för fullföljd till kammarrätt

även av talan mot beslut av riksdagsorgan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 1970

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

lag om besvär över beslut av riksdagens organ.

Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga1.

Jag hemställer att lagrådets utlåtande inhämtas enligt 87 § regeringsformen

över lagförslaget.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som frånsett en mindre ändring av redaktionell art är likalydande med det förslag

som är fogat vid propositionen, har uteslutits här.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

7

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 januari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 11 januari 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen, i statsrådet

den 19 december 1969 hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i 87 g regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av kammarrättsassessor Bengt Törnell.

Lagrådet yttrade:

Såsom anförts i remissprotokollet har i lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt bestämts i vilken omfattning det ankommer på regeringsrätten

att utöva Konungens rätt att pröva och avgöra administrativa

besvär. Med utgångspunkt från att på regeringsrättens prövning bör ankomma

mål av huvudsakligen rättslig karaktär, har regeringsrättens kompetens

i lagen bestämts genom en utförlig uppräkning av de mål och ärenden

som skall upptagas av domstolen (enumerationsprincipen). Ehuru den

nu föreslagna lagen icke innehåller någon motsvarande enumeration av de

mål och ärenden, som enligt vad riksdagen bestämmer skall få fullföljas

till regeringsrätten, finner lagrådet sig böra utgå från att bestämmelser

om fullföljd endast kommer att meddelas beträffande mål och ärenden av

sådant slag, som enligt regeringsrättslagen redan ankommer på regeringsrättens

prövning. Lagrådet lämnar därför förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 januari

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Lange, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran

och anför.

En mindre redaktionell jämkning bör vidtas i förslaget. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att anta lagförslaget

med den vidtagna ändringen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

ESSELTE TRYCK, STHLM 70

014028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1970:82 Memorial med förslag till besvärsstadga för riksdagen och dess verk, m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1970:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ. a1 i texten
  3. KBU 1970:1 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande nr 1 år 1970 s. 7 i texten
  4. BU 1970:39 Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag om besvär över beslut av riksdagens organ. s. 1 i texten