Med förslag till lag om allmän folkoch bostadsräkning
1970-01-30 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:27, Med förslag till lag om allmän folkoch bostadsräkning
Dokumentets text
Kungi. Maj.ts proposition nr 27 år 1970
1
Nr 27
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
allmän folk- och bostadsräkning; given Stockholms
slott den 30 januari 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag till vissa bestämmelser som behövs för
genomförande av 1970 års allmänna folk- och bostadsräkning och kommande
sådana undersökningar. De föreslagna bestämmelserna avser bl. a. kommunernas
medverkan vid insamling och granskning av de lämnade uppgifterna.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 27
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970
Förslag
till
Lag
om allmän folk- och bostadsräkning
Härigenom förordnas som följer.
1 §
Allmän folk- och bostadsräkning äger rum de år Konungen bestämmer.
Vid allmän folk- och bostadsräkning skall fastighetsuppgifter samt bostads-
och hushållsuppgifter lämnas i enlighet med denna lag. Uppgifterna
skall lämnas på blanketter enligt formulär som fastställes av statistiska centralbyrån
efter samråd med centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
2 §
Vad i denna lag sägs om ägare av fastighet gäller i stället i fråga om utarrenderad
fastighet arrendatorn och i fråga om fastighet som är upplåten
med tomträtt tomträttsinnehavaren.
3 §
Fastighetsuppgift skall lämnas för varje fastighet på vilken finns bostadslägenhet,
vare sig lägenheten är bebodd eller ej.
Uppgiften lämnas av fastighetens ägare.
4 §
Bostads- och hushållsuppgift skall lämnas för varje bostadslägenhet och
för varje person som är bosatt i landet under den tid uppgifterna avser.
Bostads- och hushållsuppgiften lämnas av den som disponerar lägenheten
i dess helhet. För obebodd bostadslägenhet lämnas uppgiften av fastighetsägaren.
För person som ej är bosatt i bostadslägenhet lämnas bostads- och hushållsuppgiften
av honom själv. För den som i sådant fall har gemensamt hushåll
med annan skall uppgiften dock lämnas av den som förestår hushållet.
5 §
Konungen kan förordna om begränsning av uppgiftsplikten.
6 §
Uppgifterna skall lämnas för tid och vid tidpunkter samt på sätt som bestämmes
av Konungen.
Fastighetsägare skall biträda vid insamling av uppgifterna.
7 §
Det åligger kommunen att biträda vid distribution av blanketter för lämnande
av fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift och vid upprättande
och insamling av sådana uppgifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970
Kommunen svarar för granskning och rättelse av uppgifterna. Därjämte
svarar kommunen för sådana övriga göromål som har samband med folkoch
bostadsräkningen i den omfattning Konungen bestämmer.
Kommunen får uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål
som avses i första och andra styckena.
8 §
Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för
denne.
9 §
Granskningsledaren eller den han utser får av uppgiftsskyldig inhämta
upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Vidare får granskningsledaren eller den han utser från den som ej själv
skall lämna bostads- och hushallsuppgift inhämta erforderliga upplysningar
rörande honom.
10 §
Har fastighetsuppgift eller bostads- och hushållsuppgift ej lämnats inom
föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som begärts enligt 9 §, skall
granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Om anmaningen icke efterkommes, kan länsstyrelsen på granksningsledarens
begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.
11 §
Den som tagit befattning med uppgift som avses i denna lag får ej obehörigen
yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter
häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas
endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän
synpunkt.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 27
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
30 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilda bestämmelser
rörande allmänna folk- och bostadsräkningar och anför.
Inledning
I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 28) anmäldes vissa frågor i samband med den
allmänna folk- och bostadsräkningen år 1970. De av statistiska centralbyrån
(SCB) framlagda planerna i sådant hänseende ansågs därvid i huvudsak
kunna godtas. En begränsning av räkningens omfattning och kostnaderna
ansågs dock böra ske. I enlighet med vad som föreslagits i propositionen anvisade
riksdagen för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av 2 130 000
kr. till 1970 års folk- och bostadsräkning (SU 1969: 7, rskr 7). I propositionen
uttalade jag min avsikt att senare anmäla fråga om bl. a. medverkan
från kommunernas sida i samband med granskningen av de uppgifter som
lämnats för folk- och bostadsräkningen.
Sedan SCB fått i uppdrag att på grundval av de nya förutsättningarna
lämna fram ett reviderat förslag till plan för räkningen, har Kungl. Maj:t
den 9 maj 1969 fastställt den slutliga planen för denna räkning. Enligt planen
skall de sammanlagda kostnaderna uppgå till högst 35 milj. kr. räknat i
1968 års pris- och löneläge. I enlighet härmed har i prop. 1970: 1 (bil. 9 s.
23) hemställts att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att för budgetåret 1970/71
anvisa reservationsanslag av 10 250 000 kr. för denna räkning.
I skrivelse den 17 november 1969 till finansdepartementet har SCB lagt
fram förslag till bestämmelser för folk- och bostadsräkningens genomförande
och för dess samordning med mantalsskrivningen. Över förslagen
har efter remiss yttrande avgetts av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
(CFU). Det vid SCB:s skrivelse fogade förslaget till förordning
i ämnet torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1970
Tidigare folk- och bostadsräkningar
Under åren 1860—1930 hölls folkräkning vart tionde år. Därefter har sådan
räkning ägt rum vart femte år, dock med undantag för år 1955 då
folkräkningen inställdes.
Vid 1910 års folkräkning utfärdades föreskrifter rörande avlämnandet
av särskilda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen. Vid 1920
och 1930 års folkräkningar togs mantalsskrivningen i ökad utsträckning i
anspråk vid uppgiftsinsamlingen. Skyldigheten att lämna skriftliga mantalsuppgifter
utsträcktes. Vid 1940 års folkräkning skedde en omläggning
av yrkesstatistiken. I samband därmed effektiviserades den lokala granskningen
av mantalsuppgifternas yrkesuppgifter. Sålunda tillskapades särskilda
kommunala granskningsnämnder med uppgift bl. a. att granska de
avgivna uppgifterna. Motsvarande föreskrifter utfärdades till 1945 och 1950
års folkräkningar. Till 1960 års folkräkning ålades däremot kommunens
styrelse att svara för granskning och komplettering av folkräknings- och
fastighetsuppgifterna. För detta ändamål skulle styrelsen utse en granskningsledare.
Grundmaterialet för folkräkningen erhölls från folkräkningsuppgifter
som ersatte mantalsuppgifterna. 1965 års folkräkning var av betydligt
mindre omfattning än 1960 års.
Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av olika typer och omfattning
har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års bostadsräkning
var den första som omfattade hela landet. Vid bostadsräkningen år
1960 skedde en begränsning av antalet uppgifter. Senaste allmänna bostadsräkning
skedde år 1965. Undersökningar av detta slag har betraktats som en
viktig gren av den fortlöpande socialstatistiken. Det har även framhållits
att undersökningarna är särskilt angelägna med hänsyn till statens och
kommunernas mycket omfattande åtgärder för att främja bostadsförsörjningen
och en planmässig bebyggelse. Förslag om 1965 års allmänna bostadsräkning
framlades i prop. 1965: 92. Uppgifterna för bostadsräkningen
erhölls dels från folkräkningsuppgifterna dels från särskilda fasti ghetsuppgifter
som skulle avlämnas vid mantalsskrivningen för år 1966. Skyldighet
att lämna uppgifter ålåg beträffande utarrenderad fastighet arrendatorn
och i övrigt ägare av fastigheten.
Fr. o. m. år 1960 har bostadsräkningen samordnats med folkräkningen
såväl från organisatorisk synpunkt som med hänsyn till behovet av data
om dem som bor i lägenheterna. Fördelarna har varit bl. a. att man kunnat
gå ut med en gemensam blankett till allmänheten. Vidare har granskning,
kodning och bearbetning av material kunnat samordnas.
Särskilda bestämmelser rörande folk- och bostadsräkningen år 1965 samt
mantalsskrivningen för år 1966 föreslogs i förenämnda prop. 1965:92. Sedan
riksdagen godkänt propositionen (3LU 23, rskr 231) utfärdades den 21
maj 1965 dels förordningen (1965: 191) med särskilda bestämmelser om
6
Kungl. Maj:ts proposition, nr 27 år 1970
allmän folk- och bostadsräkning år 1965 m. m., dels kungörelsen (1965: 192)
med närmare bestämmelser om folk- och bostadsräkningen år 1965 samt
mantalsskrivningen för år 1966. Även vid denna räkning utgjordes grundmaterialet
av folkräkningsuppgifter som ersatte mantalsuppgifterna.
SCB:s förslag
I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 28) har lämnats en redogörelse för SCB:s preliminära
plan för folk- och bostadsräkningen år 1970. Sedermera har SCB
som förut nämnts lagt fram ett reviderat förslag till plan, som fastställts
av Kungl. Maj :t den 9 maj 1969. Därefter har SCB med skrivelse den 17
november 1969 överlämnat förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om allmän folk- och bostadsräkning år 1970 samt kungörelse med närmare
bestämmelser om denna räkning. I fråga om kungörelsen avser förslaget
endast den del som ankommer på SCB.
Vad först gäller SCB:s förslag till förordning innebär detta i fråga om
uppgifts skyldighet en följande. Till 1970 års allmänna folk- och bostadsräkning
skall lämnas skriftliga fastighetsuppgifter samt bostads- och hushållsuppgifter.
Uppgifterna skall avse förhållandena under tiden den 4—10
oktober 1970. De skal! lämnas vid tidpunkter och på sätt som meddelas av
Kungl. Maj :t. Vissa åligganden i samband med insamlingen skall därvid
vila på fastighetsägaren eller den som skall ha åligganden motsvarande fastighetsägarens.
Såväl fastighetsuppgift som bostads- och hushållsuppgift
skall enligt förslaget upprättas i enlighet med de föreskrifter Kungl. Maj :t
meddelar och på blanketter enligt formulär som fastställs av SCB efter samråd
med CFU. Blanketterna skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas
de uppgiftsskyldiga.
Den som skall upptas på annans bostads- och hushållsuppgift skall enligt
SCB:s förslag till förordning kunna lämna uppgifter om sig på egen blankett.
Blanketten får enligt förslaget i förseglat kuvert, med namn på den person
uppgifterna avser, lämnas till den som har att avlämna bostads- och hushållsuppgiften
för att bifogas denna.
För det fall att begärd uppgift inte lämnas eller uppgift är ofullständig
föreslår SCB att granskningsledaren skall kunna efter anmaning vid vite
förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra vad som brister. Om föreläggandet
inte efterkommes, skall länsstyrelsen enligt SCB:s förslag kunna utdöma
försuttet vite.
I fråga om kommunernas medverkan vid granskningen av uppgifterna
innebär SCB:s förslag till förordning följande. Kommunen skall biträda vid
distribution, insamling och upprättande av fastighetsuppgifter samt bostadsoch
hushållsuppgifter. Vidare skall kommunen svara för granskning och
rättelse av uppgifterna samt för övriga arbetsmoment, som för folk- och
bostadsräkningens genomförande bör åligga lokal myndighet. För att handha
dessa uppgifter skall kommunen enligt SCB:s förslag få utse särskilt
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970
granskningsorgan. Vidare skall kommunen utse granskningsledare och ställföreträdare
för denne. Granskningsorganet skall för kontroll och ordnande
av uppgiftsmaterialet på lämpligt sätt deltaga i arbetet med granskningen av
personförteckningen mot kyrkobokföringen hos pastorsämbetet eller lokal
skattemyndighet enligt SCB:s anvisningar. Vidare föreslår SCB att granskningsorganet
skall få utbildning för sina arbetsuppgifter enligt anvisningar
som meddelas av SCB.
Beträffande kommunblock som den 1 januari 1971 omfattar två eller flera
kommuner föreslår SCB att det skall utses en person som skall svara för
vissa samordnande uppgifter enligt SCB:s anvisningar.
Slutligen har SCB i sitt förslag till förordning intagit en sekretessbestämmelse
av innebörd, att den som bos statlig eller kommunal myndighet tagit
befattning med uppgift som avses i förordningen inte får obehörigen yppa
uppgiftens innehåll.
Vad härefter angår SCB:s förslag till kungörelse bör endast anmärkas att
SCB föreslår att granskningsledaren eller den han utser skall få av uppgiftsskyldig
inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Vidare föreslår SCB att den som inte själv skall lämna
bostads- och hushållsuppgift skall kunna åläggas att lämna upplysningar
om sig själv. När det gäller mantalsskrivningen förutsätter SCB att CFU
skall utarbeta förslag till kungörelsebestämmelser. De särskilda anvisningar
som fordras för tillämpningen av kungörelsen skall enligt SCB:s förslag
meddelas av SCB i fråga om fastighetsuppgiftens och bostads- och hushållsuppgiftens
innehåll samt kommuns och uppgiftslämnares åligganden. I
övrigt förutsätts CFU meddela anvisningar. I frågor av gemensamt intresse
föreslår SCB att samråd skall äga rum mellan de båda centralmyndigheterna.
CFU:s remissyttrande
På grundval av SCB:s förslag upprättades inom finansdepartementet ett
förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning, som jämte SCB:s förslag
tillställdes CFU för yttrande. CFU tillstyrker i sak det inom finansdepartementet
upprättade lagförslaget som nära överensstämmer med det förslag
jag nu lägger fram.
Departementschefen
Folk- och bostadsräkningarna har haft skiftande omfattning. Räkningarna
vid slutet av varje tioårsperiod har varit stora räkningar. År 1970 är ett
internationellt folk- och bostadsräkningsår med ett särskilt program. På
grund härav och ett starkt konsumentintresse är det angeläget att göra 1970
års räkning betydligt större än inte bara 1965 års utan även 1960 års räkningar.
Inför 1960 års allmänna folk- och bostadsräkning blev frågorna om upp
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
giftsmaterialet, samordningen med mantalsskrivningen samt den lokala
granskningen grundligt utredda. De rutiner som då utarbetades visade sig i
praktiken fungera tillfredsställande såväl vid 1960 som 1965 års räkning.
En vägledande princip vid planeringen av 1970 års allmänna folk- och bostadsräkning
har därför varit, att denna räkning så långt möjligt skall utföras
enligt de rutiner som tillämpades åren 1960 och 1965. Den omläggning
av follcbokföringsväsendet till ADB som ägt rum efter den senaste folkräkningen
kräver visserligen en anpassning till de nya ADB-rutinerna men påverkar
inte de författningsbestämmelser som kräver riksdagens medverkan.
Genom att de årliga mantalsuppgifterna och huvudförteckningarna slopats
i den nya folkbokföringsförordningen (1967: 198) har det blivit desto
angelägnare att uppgiftsskyldigheten till folk- och bostadsräkningen verkligen
fullgörs. De folkräkningsuppgifter som allmänheten lämnar bör, som
jag anförde redan i prop. 1967: 88 (s. 51 och 87), givetvis liksom hittills användas
för kontroll av att kyrkobokföringen stämmer med den faktiska bosättningen.
De grundläggande bestämmelserna om allmän folk- och bostadsräkning
har SCB föreslagit skola tas in i en förordning, som avser endast den nu aktuella
räkningen. Med en sådan utformning måste bestämmelser i ämnet underställas
riksdagens prövning varje gång det är aktuellt med en ny folk- och
bostadsräkning. Som jag tidigare i andra sammanhang framhållit torde den
snabba samhällsutvecklingen kräva att sådan räkning hålls minst vart femte
år. Jag vill därför föreslå att de grundläggande bestämmelserna tas in i en
lag av permanent karaktär, så att lagens bestämmelser kan tjäna som grund
även för kommande folk- och bostadsräkningar. Det bör ankomma på
Kungl. Maj :t att bestämma vilka år sådana räkningar skall ske. I och med
att lagen inte görs tidsbegränsad, kan man inte heller i lagen ange vilken
exakt tid folk- och bostadsräkningsuppgifterna skall avse. I stället får det
ankomma på Kungl. Maj :t att ange denna i tillämpningsföreskrifterna till
årets räkning.
Liksom vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör i lagen föreskrivas
skyldighet att lämna två olika slags uppgifter. Fastighetsuppgift skall
i princip lämnas för varje fastighet inom vilken finns bostadslägenhet. Bostads-
och hushållsuppgift skall i princip lämnas för varje bostadslägenhet
och för varje person som är bosatt i landet under den tid uppgifterna avser.
I fråga om sådan generell uppgiftsplikt bör Kungl. Maj :t få föreskriva begränsning.
Begränsning kan bli aktuell även vid årets räkning med hänsyn
till de önskemål som SCB — liksom vid 1965 års räkning — framställt rörande
lägenheter, som används till annat än bostad, samt sommarvillor,
sportstugor o. d. som inte används till permanent bostad.
Den av SCB föreslagna organisationen av kommunernas medverkan i
granskningsarbetet överensstämmer så gott som helt med den som tillämpades
vid 1960 och 1965 års räkningar. Eftersom det allmänt vitsordats att
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
9
organisationen då fungerat tillfredsställande och den alltjämt synes ändamålsenlig,
vill jag tillstyrka att den genomförs. I huvudsak innebär förslaget
att kommunen skall biträda vid upprättande och insamling av uppgifterna
samt svara för granskning och rättelse. Dessa arbetsuppgifter kan
kommunen delegera till ett särskilt granskningsorgan. Oavsett om sådan
delegering sker skall kommunen utse en granskningsledare. En nyhet är
att kommunen också skall utse en ställföreträdare för granskningsledaren.
En annan nyhet är att det inom kommunblock skall utses en person som
skall svara för samordnande uppgifter. Enligt min mening bör det ankomma
på länsstyrelsen att utse sådan person, efter förslag av kommunblockets
samarbetsnämnd eller sammanläggningsdelegerade, där sådant organ
finns. Bestämmelse i fråga om kommunblock bör det ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela. Som allmän princip för granskningsarbetet bör gälla att
det skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte betungas i onödan.
På en punkt har jag dock i sak en annan uppfattning än SCB. Enligt SCB:s
förslag skulle granskningsledaren själv få förelägga vite, om begärd uppgift
inte lämnas eller är ofullständig. Enligt min mening kan det inte anses lämpligt
att lägga en sådan befogenhet på granskningsledaren. I stället bör gången
vara den att granskningsledaren skall vara skyldig att utan vitesföreläggande
anmana den försumlige att fullgöra sin skyldighet. Först om denna anmaning
inte efterkoms, skall granskningsledaren kunna vända sig till länsstyrelsen
och begära att denna vid vite förelägger den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. Om inte heller vitesföreläggandet efterkommes, skall
länsstyrelsen utdöma det försuttna vitet. Eftersom bestämmelserna om vitesföreläggande
bör tas in i lagen bör där tas in även de bestämmelser som
reglerar granskningsledarens rätt att inhämta upplysningar från uppgiftsskyldiga.
Den av SCB föreslagna sekretessbestämmelsen bör enligt min mening utvidgas
att omfatta även den som vid insamling av uppgifterna tagit del av
dem, t. ex. fastighetsägaren.
De framlagda förslagen till övriga författningsbestämmelser på området,
som är av den karaktär att de kräver riksdagens medverkan, kan jag i sak
biträda.
Liksom vid tidigare undersökningar av liknande art bör ersättning av
statsmedel inte utgå för kommunernas, och inte heller kommunblockens,
här berörda medverkan i folk- och bostadsräkningen.
Förslag till vissa kompletterande föreskrifter, främst rörande detaljinnehållet
i formulären till folk- och bostadsräkningen samt vissa administrativa
frågor om samordning av räkningen och mantalsskrivningen, torde jag
sedermera få anmäla för Kungl. Maj :t.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat
förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
11
Bilaga
Statistiska centralbyråns förslag
till
Förordning
med särskilda bestämmelser om allmän folk- och bostadsräkning
år 1970
Kungl. Maj :t har, med riksdagen, funnit gott förordna som följer.
1 §
Till allmän folk- och bostadsräkning år 1970 skall skriftliga fastighetsuppgifter
samt bostads- och hushållsuppgifter lämnas i enlighet med denna förordning.
2 §
Uppgifterna skall avse förhållandena under tiden 4—10 oktober 1970 och
skall lämnas vid tidpunkter och på sätt som meddelas av Konungen. Vissa
uppgifter i samband med insamlingen kan därvid åläggas fastighetsägaren
eller den som skall ha uppgifter motsvarande fastighetsägarens.
3 §
Fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift upprättas i enlighet
med de föreskrifter Konungen meddelar och på blanketter enligt formulär
som fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden.
Blanketter till fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift skall
på statsverkets bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.
4 §
Den som skall upptagas på annans bostads- och hushållsuppgift kan lämna
uppgifter om sig på egen blankett. Blanketten får därvid i förseglat kuvert
med namn på den person uppgifterna avser lämnas till den som har att
avlämna bostads- och hushållsuppgift en för att bifogas denna.
5 §
Det åligger kommunen att på sätt som närmare meddelas av Konungen
biträda vid distribution, insamling och upprättande av fastighetsuppgifter
samt bostads- och hushållsuppgifter samt svara för granskning och rättelse
av uppgifterna liksom för övriga arbetsmoment vilka för folk- och bostadsräkningens
genomförande bör åvila lokal myndighet.
Kommun må uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha uppgifterna
enligt första stycket. Kommun skall utse granskningsledare och ställföreträdare
för denne.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Inom kommunblock som den 1 januari 1971 består av mer än en kommun
skall utses en person som skall svara för vissa samordnande uppgifter enligt
statistiska centralbyråns anvisningar.
Granskningsorganet skall erhålla utbildning för sina arbetsuppgifter enligt
statistiska centralbyråns anvisningar.
Granskningsorganet skall för kontroll och upprättning av uppgiftsmaterialet
på lämpligt sätt deltaga i arbetet med granskningen av personförteckningen
mot kyrkobokföringen hos pastorsämbete eller lokal skattemyndighet
enligt statistiska centralbyråns anvisningar.
6 §
Lämnas icke begärd uppgift eller är uppgift ofullständig, kan granskningsledaren
efter anmaning vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra
vad som brister.
Om föreläggandet icke efterkommes kan länsstyrelsen utdöma försuttet
vite.
7 §
Den som hos statlig eller kommunal myndighet tagit befattning med uppgift
som avses i denna förordning får ej obehörigen yppa dess innehåll. Den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller
fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast efter angivelse av
målsägande.
8 §
De ytterligare bestämmelser som fordras för folk- och bostadsräkningen
år 1970 meddelas av Konungen.
Denna förordning träder i kraft. ..
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0061
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 3LU 1970:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om allmän folkoch bostadsräkning. s. 1 i texten