Sök i Ratio Lex

Angående regionmusik

1970-04-03 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:31, Angående regionmusik

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

1

Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående regionmusik; given

Stockholms slott den 3 april 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av förslag från 1968 års musikkommitté

att den nuvarande militärmusiken omorganiseras till en regionmusikorganisation

den 1 juli 1971. Regionmusiken föreslås få uppgifter inom såväl försvaret som det

allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten föreslås bli disponerad

för det allmänna musiklivet, där huvuddelen av insatserna skall ske inom rikskonsertverksamheten.

Viss kapacitet kommer dock att disponeras för direkta lokala

insatser. Verksamheten kommer främst att innefatta skolkonserter, framträdanden

i föreningsliv och vid vårdanstalter m.m. samt insatser till stöd för amatörmusiken.

Organisationen kommer att omfatta 22 musikavdelningar, vilka skall samverka

i åtta regioner. Musikavdelningar förläggs i huvudsak till de orter som i dag har

militärmusikkårer, med undantag för Eksjö och Göteborg. Verksamheten i varje

region skall ledas av en regionkapellmästare, biträdd av en musiksekreterare, och i

samverkan med företrädare för försvaret, rikskonserter och regionens kulturliv.

Den enskilda musikavdelningen leds av regionkapellmästare eller kapellmästare.

Det sammanlagda antalet musiker vid genomförd omorganisation kommer att uppgå

till 590. Personalen får civil status.

Nuvarande militärmusikerutbildning kommer att avvecklas. Den vid omorganisationen

anställda personalen bereds anställning i regionmusiken och i förekommande

fall fortsatt utbildning.

Slutlig ställning tas inte till utformningen av den centrala ledningen för verksamheten.

För genomförandet av omorganisationen kommer en organisationskommitté

att tillkallas.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 april

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Andersson, Lange, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gei jer,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom

T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om regionmusik och

anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

3

1. Inledning

Våren 1968 lades i prop. 1968:45 fram förslag angående rikskonserter m. m.

Förslagen var grundade på konsertbyråutredningens betänkande Rikskonserter

(SOU 1967:9). I propositionen föreslogs bl. a. att militärmusikkårerna efter ytterligare

utredning skulle omorganiseras för att tillgodose såväl militära som civila

behov. Riktpunkten borde därvid vara att ungefär två tredjedelar av de ombildade

orkestrarnas insatser skulle kunna utnyttjas för rikskonsertverksamhet. Riksdagen

beslöt i överensstämmelse med de framlagda förslagen (SU 114, rskr 263).

Genom beslut den 5 april 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att utreda vissa

frågor rörande militärmusikkårerna. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade

dåvarande departementschefen såsom sakkunniga direktören Urban Rosenblad,

ordförande, direktören Nils L. Wallin, kanslirådet Stig Ogner och kanslirådet

Carl-Erik Virdebrant. De sakkunniga antog benämningen 1968 års musikkommitté.

Kommittén avgav den 31 mars 1969 betänkandet Regionmusik (SOU 1969:12).

Vidare har kommittén avgivit, den 14 oktober 1969 förslag till anslagsframställningar

för statens regionmusik m. m. avseende budgetåret 1970/71 och den

23 december 1969 tillsammans med teater- och orkesterrådet en skiss till ensembleskolning

för blivande musiker vid symfoniorkester och regionmusik.

Betänkandet har remissbehandlats varvid yttranden inkommit från följande

myndigheter och organisationer m. fl.

Överbefälhavaren — som bifogat yttrande från fortifikationsförvaltningen —,

försvarets civilförvaltning, försvarets personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, statskontoret,

riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, kulturrådet, arbetsmarknadsstyrelsen;
länsstyrelsen

i Blekinge län — som bifogat yttrande från Karlskrona stad —,

länsstyrelsen i Gotlands län — som bifogat yttranden från Visby stad och Visby

konsertförening —, länsstyrelsen i Gävleborgs län — som bifogat yttrande från

Gävle stad —, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län — som bifogat yttranden

från Göteborgs stad, Uddevalla stad, befälhavaren för Göteborgs och Bohus samt

Hallands försvarsområden, chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar, Kungl. Älvsborgs

kustartilleriregemente och Göteborgs teater- och konsertaktiebolag —, länsstyrelsen

i Hallands län — som bifogat yttrande från Halmstads stad —, länsstyrelsen

i Jämtlands län — som bifogat yttranden från Östersunds stad, Jämtlands

läns landsting och länsskolnämnden i Jämtlands län —, länsstyrelsen i Jönköpings

län — som bifogat yttranden från Eksjö stad, Jönköpings stad, Jönköpings

läns landsting och Kungl. Smålands artilleriregemente —, länsstyrelsen i Kalmar

län, länsstyrelsen i Kopparbergs län — som bifogat yttranden från Falu stad och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Borlänge orkesterförening —, länsstyrelsen i Kristianstads län — som bifogat

yttranden från Kristianstads stad och Kristianstads läns landsting —, länsstyrelsen

i Kronobergs län, länsstyrelsen i Malmöhus län — som bifogat yttranden från Hälsingborgs

stad, Malmö stad, Ystads stad, Föreningen Malmö stadsteater och Stiftelsen

Malmö konserthus —, länsstyrelsen i Norrbottens län — som bifogat yttrande

från Bodens stad —, länsstyrelsen i Skaraborgs län — som bifogat yttrande

från Skövde stad —, länsstyrelsen i Stockholms län — som bifogat yttrande från

Stockholms stad —, länsstyrelsen i Södermanlands län — som bifogat yttrande

från Strängnäs stad —, länsstyrelsen i Uppsala län — som bifogat yttrande från

Uppsala stad —, länsstyrelsen i Värmlands län — som bifogat yttrande från Karlstads

stad —, länsstyrelsen i Västerbottens län — som bifogat yttrande från Umeå

stad —, länsstyrelsen i Västemorrlands län — som bifogat yttranden från Sollefteå

stad och Västemorrlands läns landsting —, länsstyrelsen i Västmanlands län —

som bifogat yttranden från Västerås stad och Västerås musiksällskap —, länsstyrelsen

i Älvsborgs län — som bifogat yttrande från Borås stad —, länsstyrelsen i

Örebro län — som bifogat yttranden från Örebro stad, Örebro läns landsting och

länsarbetsnämnden i Örebro län —, länsstyrelsen i Östergötlands län — som bifogat

yttrande från Linköpings stad —;

Musikaliska akademien, teater- och orkesterrådet;

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen

i Sverige (LO) — som bifogat yttrande från Svenska musikerförbundet —, Statstjänstemännens

riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens

centralorganisation (TCO) som bifogat gemensamt yttrande från Försvarsväsendets

underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet;

Stiftelsen Institutet för rikskonserter, Sveriges Radio AB, Stiftelsen Malmö musikkonservatorium,

Folkliga musikskolan Ingesund, Konsertföreningen i Stockholm,

Nordvästra Skånes orkesterförening, Norrköpings orkesterförening, Stiftelsen

Malmö konserthus, Västerås musiksällskap, Örebro orkesterstiftelse, Kungl.

teatern;

Folkbildningsförbundet, Föreningen Fylkingen, Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar,

Sveriges orkesterföreningars riksförbund.

Särskilda skrivelser har inkommit från Norrköpings stad, Stiftelsen Stockholms

konserthus, Svenska marschfrämjandet och Teatrarnas riksförbund.

Beträffande åtskilliga av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksdagen.

För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock även vissa av dessa

förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

5

2. Bakgrund

2.1 Nuvarande militära musikorganisation

Militärmusikens nuvarande organisation, omfattning och inriktning bygger i huvudsak

på statsmakternas beslut 1956 (prop. 1956:110, SU 121, rskr 279). Besluten

grundade sig på förslag från 1955 års militärmusikutredning. Vissa organisationsförändringar

har genomförts år 1960 (prop. 1960:110, SU 114, rskr 291),

och år 1962 (prop. 1962:55, SU 69, rskr 189).

Under innevarande budgetår är militärmusiken organiserad i 25 musikkårer,

lokaliserade på 24 orter, nämligen Stockholm (2 kårer), Uppsala, Visby, Strängnäs,

Västerås, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö, Karlskrona, Kristianstad, Ystad,

Halmstad, Borås, Skövde, Uddevalla, Göteborg, Karlstad, Örebro, Falun, Sollefteå,

Östersund, Umeå och Boden. Av dessa kårer har första militärmusikkåren i

Stockholm en numerär av 37 man (typ I) och de övriga 24 man (typ II). Chef för

varje musikkår är en musikdirektör. Beslut om musikkårens tjänstgöring fattar

chefen för det förband dit kåren är förlagd.

Den centrala ledningen av militärmusikorganisationen åvilar chefen för armén

och chefen för arméstabens sektion 3 är personalkårchef för militärmusiken. I arméstaben

ingår även musikinspektören som är tjänstegrensinspektör för militärmusiken.

Vissa centrala uppgifter faller vidare på försvarsstaben och försvarets

materielverk.

Personalen bildar sedan år 1960 en gemensam personalkår. Rekrytering till

militärmusiken sker normalt efter genomgången grundskola. Huvuddelen av utbildningen

till militärmusiker sker internt inom organisationen. De sista två åren

av utbildningen sker till huvudsaklig del på musikhögskolan. Efter genomgången

utbildning får den färdige militärmusikern anställning på ordinarie musikunderofficerstjänst.

Organisationen omfattar totalt 641 tjänster, vilket antal inkluderar

furirer under utbildning. Härtill kommer musikelever, musikaspiranter samt viss

arvodesanställd personal.

Militärmusikens uppgifter ligger huvudsakligen inom försvaret men även till

inte ringa del inom det allmänna musiklivet. Vid utformningen av militärmusikens

nuvarande organisation togs stor hänsyn till det allmänna musiklivets behov.

Den rent militära musikutövningen omfattar i första hand tjänstemusik och paradmusik.

Till de militära uppgifterna räknas även vissa musikframträdanden för

statliga representativa ändamål. Till uppgifterna inom försvaret hör även att täcka

huvuddelen av förbandens behov av underhållningsmusik i olika sammanhang.

Inom det allmänna musiklivet gör militärmusiken insatser med olika offentliga

framträdanden på allmänna platser m. m. samt med konserter på vårdanstalter

och skolor m. fl. institutioner. Vidare medverkar militärmusiker i viss utsträck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Ma]:ts proposition nr 31 år 1970

ning i orkestrar tillhöriga Sveriges orkesterföreningars riksförbund. Slutligen är

militärmusiker utanför tjänsten ofta verksamma som lärare inom det allmänna skolväsendet

och i kommunala musikskolor.

För en utförligare beskrivning av militärmusikens nuvarande organisation och

uppgifter hänvisas till 1968 års musikkommittés betänkande.

2.2 1968 års beslut angående rikskonserter m. m.

I betänkandet Rikskonserter (SOU 1967:9) lade konsertbyråutredningen bl. a.

fram förslag angående en omorganisation av militärmusiken. Dessa förslag byggde

delvis på utredningsarbete utfört av organisationsnämnden för militärmusiken.

Förslagen innebar bl. a. att militärmusiken, utom de två stockholmskårerna, skulle

ingå som en integrerad del i rikskonsertverksamhetens orkesterorganisation.

Antalet kårer skulle enligt förslaget minskas med sex samtidigt som numerären

i de återstående ökades. Med utgångspunkt i av organisationsnämnden för militärmusiken

gjorda beräkningar fann konsertbyråutredningen att försvarets hela

behov av tjänste- och paradmusik och halva dess behov av underhållningsmusik

skulle kunna täckas genom att ca en tredjedel av den omorganiserade militärmusikens

kapacitet togs i anspråk. Resten av resurserna skulle komma det allmänna

musiklivet till godo.

I prop. 1968:45 angående rikskonserter m. m. anförde föredragande departementschefen

att militärmusikorganisationen borde utnyttjas för att tillgodose det

växande behovet av konsertverksamhet för allmänheten. I princip borde detta ske

i sådan utsträckning att den nuvarande musikorganisationens numerär i stort sett

kan bibehållas oförändrad. Mot bakgrund av remissbehandlingen av konsertbyråutredningens

förslag framhöll departementschefen att frågan om militärmusikens

organisation borde utredas ytterligare bl. a. med hänsyn till frågans samband med

symfoniorkestrarnas framtida uppgifter. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet

förordade föredragande departementschefen att endast ett principavgörande

skulle träffas, innebärande att en militärmusikorganisation bibehålls men

att den fortsatta planeringen skulle inriktas på att de befintliga militärmusikkårerna

efter ytterligare utredning i erforderlig omfattning omorganiserades för att tillgodose

såväl militära som civila behov. Riktpunkten borde därvid vara att ungefär

två tredjedelar av de ombildade orkestrarnas insatser skulle kunna utnyttjas

för rikskonsertverksamhet. Därvid borde en fördelning av kostnaderna ske mellan

försvaret och rikskonsertverksamheten i förhållande till utnyttjandet av orkestrarna.

Riksdagen biföll de framlagda förslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

1

3. Förslag om statens regionmusik

3.1 Kommittén

3.1.1. Uppgifter m. m.

Som bakgrund till sina förslag gör 1968 års musikkommitté en genomgång av

de behov den nya musikorganisationen skall fylla och vilka arbetsuppgifter som

följer därav.

Försvarets behov av musik kan hänföras till vissa olika kategorier. Till

ren tjänstemusik hänförs musik vid truppmarsch samt visst musikutförande för

krigsorganiserade förband och musik vid samlingar för genomgångar o. d. Till

paradmusik hänförs musik i vissa ceremoniella sammanhang såsom korumgudstjänster,

inspektioner och högtidligheter inom förband. Vidare föreligger behov

av kontakt- och representationsmusik. Som exempel kan nämnas musik i samband

med regementets dag o. d., statsceremonier samt högvakts tjänsten i Stockholm.

Slutligen har försvaret visst behov av konsert-, underhållnings- och dansmusik

för personalvårdsändamål och fritidsverksamhet. Denna verksamhet riktar

sig i första hand till värnpliktiga. Vissa uppgifter som nu delvis fullgjorts av militärmusiken,

såsom kommunal representation och underhållningsmusik vid fester och

tillställningar anordnade av militär personalkår bör enligt kommittén i fortsättningen

inte hänföras till försvarets musikbehov. På grund av högvaktstjänsten och

olika statsceremoniella uppgifter är behovet av militärmusik särskilt stort i stockholmsområdet.

Kommittén framhåller vikten av att musikerna i Stockholm i den

nya organisationen får liknande möjligheter som sina landsortskollegor att medverka

i uppgifter inom det allmänna musiklivet.

De nämnda uppgifterna inom försvaret utgör huvudsakligen uppgifter för militärmusikkår.

Någon av musikaliska skäl vedertagen stämbesättning för en militärmusikkår

finns enligt kommittén inte. Som miniminumerär anges 18 man för

enklare tjänste- och paradmusik. I vissa sammanhang kan dock kårer om 30—40

eller t. o. m. 60 man erfordras. I sin genomgång av uppgifter inom försvarssektorn

understryker kommittén även behovet av stöd till musikaktiviteter bland värnpliktiga.

Behovet av underhållningsmusik bör enligt kommittén till huvuddelen tillgodoses

genom ensembler ur det allmänna musiklivet och omfatta musik som intresserar

en ungdomlig publik. Biåskårer av militärtyp bör dock alltjämt ha en

funktion att fylla. Vidare bör möjligheterna till musiklyssning genom diskotekanläggningar

öka. Insatser görs även för att stödja de värnpliktigas egna musicerande.

Kommittén anser det vara angeläget att detta stöd fortsätter och om möjligt

byggs ut, bl.a. under medverkan av personal i den nya musikorganisationen.

Vad gäller uppgifter inom det allmänna musiklivet konstaterar kommittén

inledningsvis att den nya musikorganisationen inte bör inriktas mot orkes
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

terverksamhet utan att rikskonsertverksamhetens behov av orkestermusik förutsätts

bli täckt genom avtal med de statsunderstödda symfoniorkestrarna. Rikskonsertverksamhetens

starkt differentierade uppgifter medför dessutom behov av

musikframträdanden av vitt skilda slag, företrädesvis av mindre ensembler och

enskilda artister. Behov av sådana insatser torde enligt kommittén i väsentlig utsträckning

kunna tillgodoses genom den omorganiserade militärmusiken. Den nya

musikorganisationen bör därför ges en så stor flexibilitet att ensembler av olika

art och storlek kan bildas inom de lokala musikenheterna.

Till de nya ensemblernas viktigaste uppgifter kommer att höra framträdanden

i skolor och inom föreningslivet. Det är enligt kommitténs uppfattning viktigt att

man söker nya former för att få kontakt med allmänheten och för att väcka och

behålla ett musikintresse hos en allt större publik. Verksamheten bör utformas på

sådant sätt att möjlighet ges till informella kontakter mellan publikgrupper och

artister. På den nya organisationen kommer att ställas krav på att den skall kunna

spänna över ett mycket vitt musikaliskt fält. Kommittén nämner gammal och ny

musik, seriös och populär musik, jazzmusik och folkmusik m. m.

Skolkonsertverksamheten har getts prioritet vid utformningen av rikskonsertverksamheten

och kommittén räknar med att en väsentlig del av det härigenom

uppkommande behovet av musiker och ensembler skall kunna täckas genom medverkan

av den nya organisationen. För skolkonsertverksamheten krävs insatser

av främst mindre grupper om 4—6 musiker. Vidare räknar kommittén med behov

av insatser inom ramen för Musik för Ungdom (MfU) för att stimulera ungdomens

musikintresse.

Vad gäller verksamhet för vuxen publik har kommittén utgått från att kvällskonserter

av traditionellt slag inte blir den nya musikorganisationens dominerande

uppgift. Förutom uppgifter i organisations- och föreningslivet nämner kommittén

musikframträdanden på sjukhus, pensionärshem och vårdanstalter av olika

slag. För detta behövs huvudsakligen mindre grupper och soloartister. Kommittén

framhåller att friluftskonserter för allmänheten, som nu ofta utförs av militärmusikkårer,

naturligen bör förekomma även i fortsättningen.

Den ensemblesammansättning och repertoar som krävs för att svara mot de

anförda behoven får enligt kommittén inte bindas i fasta former utan bör bli beroende

av idéer och strömningar inom olika delar av musiklivet och av den allmänna

musikpolitiska utvecklingen, där Institutets för rikskonserter initiativ bedöms

bli i hög grad vägledande. Som exempel på olika ensembletyper som verksamheten

nu kan inriktas mot nämner kommittén förutom olika slag av biåsorkestrar

bl.a. ensembler för underhållningsmusik, kammarorkestrar och andra ensembler

för kammarmusik samt ensembler för kyrkomusik, ny musik och folkmusik.

Vidare anser kommittén att genom den nya musikorganisationen ökade

möjligheter kan skapas att producera och sprida kammaropera i landet.

Kommittén behandlar även frågor angående utbyte och lån av musiker mellan

den nya musikorganisationen och övriga orkestrar och musikinstitutioner. I dag

utnyttjas militärmusiker ofta som förstärkning i flera av landets symfoniorkestrar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Kommittén finner ett fortsatt samarbete naturligt mot bakgrund av den användning

av symfoniorkestrarna inom rikskonsertverksamheten som man räknar med.

Visst utrymme bör därför skapas för medverkan i orkestrarna av den nya organisationens

musiker. Kommittén redovisar vidare samarbetet mellan militärmusiken

och amatörorkestrarna, främst de till Sveriges orkesterföreningars riksförbund

anslutna, vilka i hög grad är beroende av militärmusikernas insatser. Det är

enligt kommitténs mening önskvärt att tillfälle ges för yrkesmusiker att medverka

i amatörorkestrarna och att den nya organisationen utformas med hänsyn till sådant

samarbete. Kvalificerade amatörer bör även kunna medverka i den nya organisationens

ensembler.

I en sammanfattande bedömning av den fortsatta utvecklingen

konstaterar kommittén att stora krav kommer att ställas på den nya organisationen

vad gäller konstnärlig mångsidighet. Med utgångspunkt i bl. a. musikernas

intresseinriktning bör specialiserade enheter kunna utvecklas på olika håll. Denna

differentiering måste kunna kombineras med medverkan i militärmusikaliska uppgifter.

Kommittén understryker att differentieringen och breddningen av uppgifterna

inte kan åstadkommas med en gång vid en omorganisation av militärmusikkårerna.

Det blir en viktig uppgift för den nya organisationens ledning att,

med utgångspunkt i faktorer som aktuell personaltillgång, vidareutbildning och

rekrytering av kvalificerad personal och mot bakgrund av musikbehovet, leda en

planmässig utveckling. Kommittén framhåller vidare den viktiga roll den nya

musikorganisationen kan spela i Institutets för rikskonserter decentraliseringssträvanden

samt vikten av att arbetsformerna utformas i en företagsdemokratisk anda,

så att musikerna får delta i planering av repertoar och utformning av verksamheten.

Med hänvisning till behovet av samverkan med massmedia, stöd åt amatörmusicerandet

och ett rikt varierat musikutbud framhåller kommittén att den nya

organisationen genom en fördomsfri repertoarpolitik, flexibilitet och integrationsvilja

väsentligt bör kunna bidra till att skapa nya kontaktvägar mellan tonsättare,

musiker och publik.

3.1.2. Lokalisering och samverkan i regioner

Musikkommittén framhåller att de redovisade uppgifterna för att tillgodose den

framtida militära delen av musikbehovet förutsätter ensembler av ungefär nuvarande

sammansättning och omfattning. Detta förhållande liksom de militära förbandens

lokalisering talar enligt kommittén för att i huvudsak behålla nuvarande

utspridning av musikkårerna. Vad å andra sidan gäller de av kommittén föreslagna

uppgifterna inom det allmänna musiklivet, är dessa av så mångskiftande karaktär

att de ofta inte kan fullgöras inom ramen för en liten enhets resurser. På detta

område behövs därför en samordning och samverkan i större enheter. Förutom

för att lösa vissa musikuppgifter är enligt kommittén en verksamhet i större enheter

motiverad av de nya kraven på information, vidareutbildning och verksamhetens

planering. Enheter av de nuvarande militärmusikkårernas storlek är enligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

kommitténs bedömning i detta hänseende för små och kan i en ny situation isolera

och försvåra musikernas arbete samt begränsa musikorganisationens effektivitet

i dess helhet. Med hänsyn till behovet av större enheter är det enligt kommittén

i varje fall nödvändigt att musikorganisationen geografiskt indelas i ett antal

regioner. Varje region bör räknas som en enhet med gemensam konstnärlig och

administrativ ledning. I denna föreslås musikerna kunna omplaceras för olika

uppgifter. Med hänsyn tagen såväl till det militära som allmänna musiklivets behov

har kommittén funnit att musikorganisationen bör indelas i åtta regioner, med

anknytning till resp. övre Norrland, nedre Norrland, Bergslagen, stockholmsområdet

(inklusive Gotland), andra delar av östra Sverige, västra Sverige, sydöstra

Sverige och sydvästra Sverige. Gränserna mellan regionerna bör av praktiska skäl

i huvudsak sammanfalla med militärområdenas.

En fullständig samordning av resurserna skulle innebära att organisationens lokala

enheter skulle koncentreras på åtta platser. För en fortsatt spridning på ett

större antal orter talar dock enligt kommittén bl. a. hänsynen till militärmusikens

roll i det lokala musiklivet och musikundervisningen samt hänsynen till den befintliga

personalen. Genom att insatserna föreslås bli jämt fördelade på olika orter

i regionerna spelar dessutom inte lokaliseringen av enheterna avgörande roll. Kommittén

föreslår därför att nuvarande lokaliseringsorter behålls, med undantag av

Eksjö och Göteborg, samt att två eller tre enheter samverkar i varje region. En

av orterna i regionen blir huvudort med säte för regionens ledning. Dit bör även

förläggas en något större musikerstyrka än på övriga orter.

Kommittén har inte ansett tillräckliga skäl föreligga att framdeles förlägga musikpersonal

till Eksjö och Göteborg. Musikbehovet i Eksjö och Jönköping bedöms

sammanlagt inte vara större än att samma regionensemble kan utnyttjas. Med

sitt rikt utvecklade musikliv blir då Jönköping den naturliga förläggningsorten.

Den utbyggda rikskonsertverksamhetens möjligheter att stödja traktens musikliv

bör även beaktas i sammanhanget. Vad gäller Göteborg anser kommittén att de

samlade civila orkesterresurser som finns kan tillgodose det allmänna musikbehovet.

De relativt omfattande militära och representativa uppgifterna bör kunna

fullgöras av enheterna i Borås och Uddevalla. Genom att två kårer utgår ur musikorganisationen

möjliggörs enligt kommittén bl. a. en nödvändig personell förstärkning

av norrlandsregionernas resurser.

För den föreslagna musikorganisationen i varje region använder kommittén benämningen

regionmusik. Varje enhet benämns musikavdelning och hela den landsomfattande

organisationen statens regionmusik.

Kommitténs föreslagna fördelning av musikavdelningar och musikpersonal på

de åtta regionerna framgår av följande sammanställning. Den först angivna orten

i varje region föreslås bli huvudort. Utgångspunkt för beräkningar har i huvudsak

varit den sammanlagda numerären för nuvarande musikkårer inom resp. region.

Musikkommitténs förslag innebär dock i förhållande till nuläget någon förstärkning

för de båda norrlandsregionerna och en uttunning beträffande västra och

sydöstra Sverige.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Lokalisering

Övre norrlandsregionen

Boden

Umeå

Musiker inom regionen

Nedre norrlandsregionen

Östersund

Sollefteå

Musiker inom regionen

Bergslagsregionen

Karlstad

Falun

Örebro

Musiker inom regionen

Stockholmsregionen

Stockholm

Visby

Uppsala

Musiker inom regionen

östra regionen

Strängnäs

Linköping

Västerås

Musiker inom regionen

Västra regionen

Skövde

Borås

Uddevalla

Musiker inom regionen

Sydöstra regionen

Växjö

Jönköping

Karlskrona

Musiker inom regionen

Sydvästra regionen

Kristianstad

Halmstad

Ystad

Musiker inom regionen

Musiker

(ungefärlig

fördelning)

55

55

75

105

75

75

75

....... 75

Summa 590

3.1.3. Organisation m. in.

Regionmusiken är enligt förslaget en statlig organisation som till övervägande

del skall stå till förfogande för rikskonsertverksamheten, vilken är organiserad i

stiftelseform. Organisationen skall emellertid samtidigt tillgodose speciella statliga

behov, främst för försvarets del. Kommittén anser att ledningen för regionmusiken

inte kan läggas hos vare sig Institutet för rikskonserter eller militär myndighet.

Musikorganisationen bör liksom hittills vara en organisatorisk enhet och bör vidare

ha en särskild ledning. Ledningsorganet bör få administrativa och organisatoriska

uppgifter och vara forum för överläggningar mellan huvudintressenterna. Till

denna särskilda ledningsorganisation bör däremot inte föras frågor som rör avnämarnas

målsättning för utnyttjandet av regionmusiken. Ansvaret för den centrala

konstnärliga ledningen bör i huvudsak läggas hos Institutet för rikskonserter.

En stark regional förankring av regionmusiken är enligt kommittén önskvärd,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

varför ansvaret för vissa ledningsfunktioner bör flyttas ut i regionerna. Regionmusikens

interna ledningsorganisation bör därför vara uppdelad i en central instans

och regionala instanser.

För den centrala ledningen av statens regionmusik bör enligt kommittén inrättas

en nämnd, som står direkt under Kungl. Maj:t och sorterar under försvarsdepartementet.

Nämnden bör benämnas statens nämnd för regionmusiken. Nämnden

bör bestå av fem ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t och bland dem bör

finnas företrädare för försvaret och Institutet för rikskonserter. Vidare bör chefen

för nämndens kansli vara självskriven ledamot. Nämnden skall enligt förslaget ha

ansvar för personaladministration, dvs. bl. a. frågor om rekrytering, utbildning,

anställning, avsked, placering och löneförhållanden. Vidare skall nämnden svara

för anslagsframställningar, förvaltning av medel och materiel samt fördelningen

i stort av den tillgängliga kapaciteten på de båda avnämarna försvaret och rikskonserter.

Till uppgifterna hör även planering och utveckling av verksamheten

i linje med de mål som rikskonserter och försvaret satt upp inom sina resp. områden.

För den löpande förvaltningen bör till nämndens förfogande stå ett centralt

kansli under ledning av en administrativt och helst även musikaliskt kunnig chef.

Kanslichefen bör utnämnas av Kungl. Maj:t. På kansliet bör ankomma att bereda

frågor om resursplanering, personal, utbildning, ekonomi och material (häri innefattas

även ett centralt notförråd). Kansliet bör även svara för den allmänna tillsynen

av musikavdelningarna. Det samlade personalbehovet för kansliet inklusive

biträdespersonal bedöms till nio tjänstemän. De tjänstemän som har att svara

för planering samt utbildning och inspektion bör ha både musikalisk och administrativ

kompetens.

Principiella frågor rörande musikalisk kvalitet och repertoar bör Institutet för

rikskonserter svara för, beträffande den speciella militärmusikrepertoaren efter

samråd med försvarsstaben.

I övrigt bör vad gäller frågor om användningen av regionmusiken Institutet för

rikskonserter och försvarsstaben meddela erforderliga direktiv. Inom ramen för

den övergripande fördelningen av regionmusikens resurser svarar de bägge organen

för planeringen av användningen inom resp. område.

Kommittén förutsätter att inom Institutet för rikskonserter för detta ändamål

inrättas en särskild enhet samt att, på försvarssidan, en särskild musikenhet inrättas

inom försvarsstabens personalvårdsbyrå. Denna senare föreslås få ansvaret

även för regionmusikens utnyttjande i krig samt vissa utbildningsfrågor.

För den administrativa och konstnärliga ledningen av musikorganisationens

verksamhet inom regionen bör för var och en av de åtta regionerna finnas ett regionkansli.

Den administrativa ledningen inom regionen bör utövas av en musiksekreterare

som samtidigt ansvarar för regionkansliet. Denne skall enligt kommittén i samråd

med regionkapellmästaren samt representanter för Institutet för rikskonserter och

försvaret fördela regionens musikresurser mellan försvaret, rikskonsertverksam
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

13

heten och eventuellt andra intressenter enligt riktlinjer som meddelas av statens

nämnd för regionmusiken. Musiksekreteraren skall vidare sammanställa och till

det centrala kansliet och berörda myndigheter avlämna rapporter och andra uppgifter

beträffande tjänsten, ombesörja transporter samt hålla fortlöpande kontakt

med Institutets för rikskonserter regionkansli och med militära myndigheter. Han

skall i samråd med berörda konstnärliga ledare fördela tider för repetitioner och

instuderingar samt handlägga regionens personalfrågor.

Den konstnärliga ledningen och ansvaret för den musikaliska kvaliteten på regionmusikverksamheten

bör åvila en regionkapellmästare i varje region. Regionkapellmästaren

bör också handha vissa utbildningsfrågor, stå till förfogande som

rådgivare åt och samråda med försvarets representant i frågor som rör de värnpliktigas

musikaliska fritidsaktiviteter.

Administrativt och lokalmässigt anser kommittén att regionkansliet i regel bör

kunna knytas till en militärområdesstab. För stockholmsregionens del bör anknytningen

ske till kommendanten i Stockholm och för sydöstra regionen till Kronobergs

regemente.

Musikorganisationens regionala ledning bör samverka med avnämarnas regionala

organ på resp. rikskonsert- och försvarssidan. Vad gäller rikskonsertverksamheten

förutsätts samarbetet ske med rikskonserters regionintendenter. Dessa har

bl. a. till uppgift att kartlägga behovet av musik i regionerna inom rikskonsertverksamhetens

ram samt inom ramen för tillgängliga resurser svara för att behoven

i möjligaste mån tillgodoses. Intendenterna förutsätts samverka med kommuner,

folkrörelserna samt kulturella m. fl. organ inom regionen. Kommittén föreslår

att denna rikskonserters regionala organisation byggs ut till att omfatta åtta intendenter

jämte biträden. På den militära sidan bör motsvarande kartläggning och

planering ske genom militärbefälhavamas försorg. Var och en av de sex militärområdesstaberna

bör därför förstärkas med en arvodesbefattning.

Varje musikavdelning bör ledas i konstnärligt avseende av en kapellmästare,

eller regionkapellmästare i de fall där musikavdelningen finns på regionens huvudort.

Vid stockholmsavdelningen bör regionkapellmästaren biträdas av en kapellmästare.

Kapellmästare skall även bl. a. svara för viss rådgivning vid planering

av musikaktiviteter bland värnpliktiga. Vid ledningen av musikavdelningens

verksamhet har en kapellmästare att arbeta efter de riktlinjer regionkapellmästaren

meddelar. Vid varje musikavdelning bör vidare bland musikerna utses en regementstrumslagare

som leder avdelningens uppträdande i formation som militärmusikkår.

Musikerna vid en musikavdelning kommer enligt förslaget att tjänstgöra

både inom försvaret och rikskonsertverksamheten. Inom ramen för tjänsten kan

dessutom falla vissa interna pedagoguppdrag samt viss tjänstgöring i kvalificerade

amatörensembler. Pedagogiska eller andra uppdrag utanför organisationen skall

enligt kommittén utföras på fritid och får ej hindra tjänsten. Utöver musikverksamheten

bör enligt kommittén musikerna kunna åläggas vissa militära uppgifter

som mobiliseringsförberedare och mottagningsförrättare. Enligt kommittén disponeras

ej lämplig personal inom försvaret för att ersätta militärmusikerna i här an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

givna uppgifter. Kommittén räknar därför med att den del av personalen i den

nya musikorganisationen, som genomgått erforderlig grundläggande militärutbildning,

skall tills vidare tas i anspråk för ifrågavarande uppgifter i ett mobiliseringsskede.

Expeditions- och vissa förvaltningsgöromål vid militärmusikkårerna ombesörjs

f. n. av minst en musikunderofficer samt av musikdirektören. Detta innebär att

musikutbildad arbetskraft används för administrativa göromål, vilka bättre skulle

kunna fullgöras av för ändamålet utbildad personal. En sådan användning av kvalificerad

musikpersonal innebär enligt kommittén ett dåligt utnyttjande av musikerresurserna

och kommittén föreslår därför att vid varje musikavdelning skall

finnas en inspicient (vid musikavdelningen i Stockholm dessutom en vaktmästare)

som svarar för alla de praktiska göromål, som förekommer i samband med ensemblernas

tjänstgöring. Inspicienten skall se till att repetitionslokaler finns disponibla

för ensemblernas övningar. Vid repetitioner svarar han för att musikmateriel

finns på plats. Han skall ha hand om instrumentbeståndet och se till att erforderliga

noter finns tillgängliga och är kompletta. Dessutom bör han sköta vissa

administrativa uppgifter såsom att föra tjänstgöringsliggare, anmäla sjukdomsfall,

planlägga och genomföra transporter m. m. Kommittén förutsätter att skrivhjälp

kan erhållas bl. a. genom de militära förbandens försorg. Medel härför bör beräknas

under det nya anslaget till regionmusiken.

Kommittén berör även frågan om lokaler för regionmusiken. Då kostnaderna

för anskaffande av nya lokaler är stora bör på förbanden befintliga musiklokaler

av acceptabel kvalitet utnyttjas även av den nya organisationen. Vissa till- och

ombyggnader kan på sina håll bli aktuella. Då regionmusikens huvudsakliga insatser

kommer att ligga inom det allmänna musiklivet blir det emellertid enligt

kommittén i framtiden inte lika naturligt att förlägga musiklokalerna till militära

förband. Kommittén anser att det framgent bör ligga i kommuners och landstings

intresse att medverka till att regionmusiken får lämpliga lokaler för repetitioner

och framträdanden. Frågan rörande ansvaret för planering och kostnader liksom

andra frågor rörande lokalförsörjningen hör enligt kommittén till de frågor som

snarast bör utredas.

3.1.4. Personal

Det totala personalbehovet för statens regionmusik, då den nya

organisationen blivit fullt genomförd, har av kommittén beräknats till 688. Förutom

personal för fyllande av de funktioner, som nämnts vid den föregående redogörelsen

för kommitténs förslag till organisation, ingår här även viss aspirantpersonal

under utbildning. Det totala redovisade personalbehovet innebär en minskning

i förhållande till nuvarande militärmusikorganisation med 14 tjänster, varvid

dock är att märka att ett antal tjänster i den nuvarande militärmusiken är vakanta.

En redovisning av kommitténs förslag till personaluppsättning ges i följande

sammanställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

15

Antal

tjänster

Statens nämnd för regionmusiken

Kansli ...................................... 9

Regionkanslier

Musiksekreterare ............................. 8

Regionkapellmästare .......................... 8

Musikavdelningar

Kapellmästare................................ 15

Inspicienter m. m............................. 23

Musiker..................................... 590

Aspiranter................................... 35

Totalt 688

Beträffande musikerpersonalen framhåller kommittén att den skall kunna medverka

i många olika sammanhang. En viss specialisering efter personliga förutsättningar

och konstnärlig inriktning är dock naturlig.

I den nuvarande militärmusikorganisationen kan kvinnliga musiker inte anställas.

Med hänsyn till de avsevärt förändrade förhållanden i olika avseenden som

uppkommer vid ett genomförande av regionmusikförslaget finns enligt kommittén

inte längre några motiv för denna begränsning. En stor del av verksamheten kommer

att äga rum inom det allmänna musiklivet och även inom försvaret kan flertalet

musikaliska uppgifter fullgöras likaväl av kvinnor som av män.

Beträffande personaladministrationen framhåller kommittén de fördelar som

nåtts med en gemensam personalkår för militärmusiken. Det är dock inte nödvändigt

att upprätta en särskild personalkår för regionmusiken utan en central personalförvaltning

bedöms ge samma fördelar.

Efter att ha behandlat de kompetenskrav som bör ställas på olika personalkategorier,

diskuterar kommittén olika frågor rörande personalens anställningsform

och löneförhållanden m. m.

I den nya organisationen bör det enligt kommittén finnas möjligheter att genom

omplacering och byte av musikaliska ledare främja det konstnärliga engagemanget.

Regionkapellmästare och kapellmästare bör därför tillsättas efter ansökan och

prov genom förordnande på viss tid.

I fråga om anställningsformen för musiker har kommittén övervägt olika alternativ

men inte funnit några avgörande skäl för att byta ut militärmusikernas hittillsvarande

löneplananställning mot annan anställningsform. Inom ramen för denna

bör ges möjlighet till avancemang till högre lönegrad och arvoden för vissa speciella

kvalificerade uppgifter. På så sätt bör man enligt kommittén skapa förutsättningar

för karriärgång för målmedvetna och duktiga musiker samtidigt som visst

stöd erhålls för ensemblernas kvalitativa utveckling.

Normalt bör anställning ske på tjänster som musiker och förste musiker. Som

alternativa befordringsgrunder till förste musiker anger kommittén visst antal

tjänsteår kombinerat med goda konstnärliga kvalifikationer eller ansökan och

prövning av musikaliska kvalifikationer inför befordringsnämnd e. d. Som fram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

går i det följande vid behandlingen av vissa utbildningsfrågor, har kommittén föreslagit

att utbildningen normalt skall avslutas med ett ensembleskolningsår vid musikavdelning.

Under sådan ensembleskolning bör aspirantanställning ifrågakomma.

Möjligheter bör finnas att i regionmusiken direktanställa kompetenta musiker

som inte genomgått den normala utbildningen med ensembleskolning. Förutom

anställning på de fasta tjänsterna bör möjlighet finnas att arvodes anställa musiker

för längre eller kortare perioder.

Pensionsåldern bör enligt kommittén behållas vid 60 år, som nu gäller för militärmusiker.

Vid sina bedömningar avseende personalens status utgår kommittén från de

resonemang som tjänsteställningsutredningen förde i sitt betänkande (SOU 1967:

15) enligt vilka befälsrättens omfattning bör ligga till grund för en indelning av försvarets

personalgrupper i militär, civilmilitär och civil personal. Mot denna bakgrund

är såväl civilmilitär som civil status tänkbara för personalen i regionmusiken.

Med hänsyn dels till personalens anknytning till militära förband, dels till

att nuvarande musikpersonal, som kommer att utgöra stommen i de nya ensemblerna,

torde känna samhörighet med försvaret förordar kommittén att regionmusikens

musikpersonal hänförs till kategorien civilmilitär personal. Administrativ

personal liksom arvodesanställd musikpersonal bör ha civil status.

Kommittén har även behandlat den framtida utbildningen av musiker

för regionmusiken. Den grundläggande musikutbildningen bör ske inom det allmänna

utbildningsväsendet och militärmusikens hittillsvarande interna musikerutbildning

bör upphöra. Beträffande den allmänna utbildningens uppläggning

framför kommittén vissa förslag. Den sexåriga utbildningsgång kommittén utgår

från omfattar, efter det de studerande genomgått grundskola, en tvåårig musikfackskola

följd av en ettårig specialiserad instrumental och allmänmusikalisk utbildning

och två års studier vid musikhögskola, konservatorium eller musikskolorna

i Framnäs och Ingesund. Det avslutande utbildningsåret bör enligt kommittén

utgöras av en ettårig orkester- eller ensembleskolning vid regionmusik eller symfoniorkester.

Förslag till närmare riktlinjer för denna skolning har musikkommittén

och teater- och orkesterrådet lagt fram i en gemensam skrivelse. Härtill kommer

utbildning för uppträdande i militärmusikkår under exercismässiga former

samt viss vidareutbildning för uppgifterna i rikskonsertverksamheten. För den senare

föreslås Institutet för rikskonserter ansvara. Då den nya organisationen är

helt genomförd räknar kommittén med ett årligt rekryteringsbehov av ca 35 nyutbildade

musiker och har därför föreslagit att 35 aspiranttjänster för orkesterskolning

inrättas vid regionmusiken.

3.1.5. Riktlinjer för övergång till ny organisation

Övergång till den nya organisationen bör enligt kommittén ske från den 1 juli

1970. Som skäl för en snar övergång anges bl. a. befarade personalavgångar om

inte musikorganisationens framtida utveckling snarast kan fastställas. Vidare ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

17

gör införandet av regionmusiken en viktig förutsättning för rikskonsertverksamhetens

fortsatta utveckling. Från den föreslagna tidpunkten bör den nuvarande

militärmusikorganisationen upphöra och den nya organisationen formellt träda

1 kraft.

Kommittén framhåller dock att man inte kan räkna med att den nya organisationen

i sin helhet skall vara funktionsduglig vid angiven tidpunkt utan först avsevärd

tid därefter. Att bestämma de nya ensemblernas musikaliska inriktning och

därmed också deras sammansättning kräver enligt kommittén noggranna överväganden

liksom frågorna om den nu anställda personalens vidareutbildning för

anpassning till de nya uppgifterna. Kommittén framhåller att personaltillsättningar,

omplaceringar, och olika anskaffningsuppgifter är tidsödande åtgärder som måste

genomföras innan organisationen blir färdig och vinner stadga.

Oavsett vid vilken tidpunkt omorganisationen sker bör man enligt kommitténs

uppfattning alltså räkna med ett successivt genomförande. För att så långt

möjligt nedbringa tiden för uppbyggnaden av den nya organisationen föreslår kommittén

att en organisationskommitté tillsätts så snart principbeslut i organisationsfrågan

fattats. På denna kommitté bör ankomma att enligt direktiv av Kungl.

Maj: t vidta erforderliga planerings åtgärder. Organisationskommittén bör enligt

förslaget sålunda i samverkan med berörda myndigheter och Institutet för rikskonserter

planlägga de blivande ensemblernas verksamhet under den första tiden

efter omorganisationen med beaktande av då tillgängliga resurser, precisera regionindelningen,

lägga upp planer för vidareutbildningen av personalen i den nya

organisationen, förbereda tillsättning och prövningsförfarande, göra i övrigt erforderliga

personalplaneringar samt förbereda repertoarfrågor, materielanskaffningar

m. m. En annan väsentlig uppgift för interimsstyrelsen bör vara att förbereda anslagsframställningar

för budgetåret 1971/72.

Då den nya organisationen genomförs den 1 juli 1970 bör enligt kommittén

samtliga tjänster i regionmusiken inrättas. Vad gäller det praktiska genomförandet

av omorganisationen har inte kommittén gått in på detaljspörsmålen. Dock har

kommittén fört fram förslag beträffande vissa övergångsåtgärder i stort på det

personalorganisatoriska området, vilka man enligt kommitténs mening bör ta ställning

till redan i samband med principbeslutet om den nya organisationen.

Musikkommittén förutsätter att samtliga fast anställda inom militärmusiken bereds

fortsatt anställning inom den nya organisationen. Alla vid tidpunkten för

omorganisationen anställda militärmusiker på aktiv stat och särskild stat för övertaliga

bör sålunda föras över till den nya organisationen. De musiker som genomgått

musikunderofficersskola med godkända vitsord eller som vid särskild prövning

befunnits lämpliga för fast anställning i den nya organisationen bör därvid

erhålla tjänster vid regionmusiken. Då musikkommittén utgår från att de nya tjänsterna

kommer att inrättas som extra ordinarie, bör en särskild övergångsstat inrättas

för dem, som vid omorganisationstillfället innehar ordinarie tjänst vid militärmusiken.

Beträffande de militärmusiker som inte genomgått musikunderofficersskola med

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 31

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

godkända vitsord eller visat sig lämpliga att utan ytterligare utbildning erhålla

tjänst i den nya organisationen bör gälla att de på i princip oförändrade villkor

förs över i den nya organisationen. För sådan tjänsteman bör — med vakanthållande

av tjänst i den nya organisationen — inrättas personlig tjänst vid regionmusiken

som svarar mot den tidigare innehavda. Sådan övergångsvis inrättad

tjänst bör dock i likhet med övriga tjänster vid regionmusiken vara civilmilitär.

För innehavaren av sådan tjänst bör med avseende på förmåner utöver lön gälla

samma som för innehavare av »ordinarie» tjänst vid regionmusiken.

Musikaspiranter och musikelever som vid utgången av budgetåret 1969/70 är

anställda vid militärmusiken bör föras över till regionmusiken på då gällande löneoch

anställningsvillkor. För musikpersonal på övergångsstat och i reserven förutsätts

inte någon ändring i nuvarande förhållanden.

För sådan personal som vid tidpunkten för omorganisationen befinner sig under

utbildning bör övergångsvis särskilda tjänster eller utbildningsbefattningar inrättas.

Samtidigt bör musikertjänster hållas vakanta till sådant antal att denna

personal efterhand som den blir färdigutbildad kan beredas anställning som musiker

i den nya organisationen.

Även om alla tjänster i den nya organisationen framdeles skall tillsättas efter

ansökningsförfarande, bör enligt musikkommittén i samband med omorganisationen

detta förfarande endast tillämpas på tjänster för kapellmästare och regionkapellmästare,

medan i övrigt något ansökningsförfarande inte bör komma i fråga

vid förstagångstillsättningen av tjänster i den nya organisationen med personal

som den 30 juni 1970 innehar anställning vid militärmusiken. I fråga om placering

bör den nuvarande personalens önskemål inhämtas och i möjligaste mån beaktas.

I övrigt bör i fråga om omorganisationen tillämpas de allmänna principer

som är vedertagna.

Jämväl beträffande utbildningsorganisationen bör enligt kommitténs förslag vissa

övergångsanordningar komma till stånd. Kommittén erinrar om att elever, aspiranter

och furirer som ännu inte genomgått musikunderofficerskola torde ha tagit

anställning vid militärmusiken med den förutsättningen att de skall kostnadsfritt

på vissa villkor kunna erhålla den musikaliska skolning som innefattas i musikunderofficersutbildningen.

Med hänsyn härtill föreslår kommittén att utbildningen

för denna personal i den nya organisationen fortgår i någon form med upprätthållande

av minst samma kvalitet som musikutbildningen vid musikunderofficersskolan.

Utformningen av utbildningen förutsätts av kommittén komma att modifieras

och förändras i linje med musikorganisationens förändrade arbetsuppgifter

och den kommande utformningen av det allmänna musikutbildningssystemet. Kommittén

utgår därvid från att denna utbildning skall tillhandahållas personalen på

samma villkor som gäller för den som i nuvarande organisation är kommenderad

till musikunderofficersskolan. Efterhand som vid omorganisationen befintlig personal

genomgått den bör utbildningen avvecklas.

Inom den nuvarande militärmusiken är på grund av rekryterings- och avgångssituationen

ett antal tjänster vakanta. För att regionmusikorganisationen skall nå

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

avsedd omfattning fordras att under de närmaste åren ett antal färdigutbildade

musiker rekryteras. Ett tillskott av kvalificerade musiker bedöms även vara önskvärt

för att regionmusiken snabbt skall kunna inriktas mot de nya uppgifterna.

Med hänsyn tagen till situationen på musikerarbetsmarknaden och den väntade

genomströmningen av den övergångsvis fortsatta interna utbildningen bör enligt

kommittén den erforderliga uppbyggnaden fördelas på tre år. Efterhand som den

interna utbildningen avvecklas kan rekrytering på de föreslagna aspiranttjänsterna

ske.

3.1.6 Kostnader

Enligt riksdagens beslut år 1968 skulle riktpunkten för det fortsatta utredningsarbetet

vara att ungefär två tredjedelar av de ombildade militärmusikkårernas

insatser skulle kunna utnyttjas för rikskonsertverksamhet. Därvid skulle en fördelning

av kostnaderna ske mellan försvaret och rikskonsertverksamheten i förhållande

till utnyttjandet av resurserna. Kommittén har räknat med att regionmusikens

kapacitet uttryckt i musikertimmar skall utnyttjas i de förutsatta proportionerna.

Detta innebär att försvaret, då den nya organisationen är helt genomförd,

kan disponera överslagsvis 285 000 musikertimmar, vilket bedöms täcka hela

behovet av parad-, tjänste- och kontaktmusik samt merparten av försvarets behov

av underhållningsmusik för personalvårdsändamål. För det allmänna musiklivet

beräknas ca 565 000 musikertimmar stå till förfogande, vilket av kommittén bedöms

kunna innebära ca 5 000 skolkonserter och 5 000—10 000 framträdanden

av andra slag beroende på karaktären av dessa. Mot denna bakgrund föreslår kommittén

att kostnaden för statens regionmusik fördelas med en tredjedel på fjärde

huvudtiteln och två tredjedelar pa åttonde huvudtiteln. En sådan schablonmässig

fördelning av kostnaderna bedömer kommittén med nu föreliggande underlag vara

den enda möjliga. Sättet för fördelning av kostnaderna bör dock omprövas när

programbudgetering införts för försvaret.

Kommittén har i sitt betänkande uppskattat kostnaderna för en fullt genomförd

regionmusikorganisation till 25 916 000 kr. Denna beräkning avser pris- och kostnadsläget

i april 1968.

I sin anslagsframställning avseende regionmusiken budgetåret 1970/71 har

kommittén, delvis på grundval av ytterligare utredning, preciserat kostnaderna

för den nya organisationen under dess första verksamhetsår. Kommittén har under

hänsynstagande till 1970 års löneläge ställt upp följande förslag till utgiftsstat.

Avlöningar och arvoden m. m., förslagsvis

Lönekostnadspålägg, förslagsvis.........

Sjukvård ............................

Reseersättningar och transporter .......

Utbildning...........................

Expenser............................

därav engångsutgifter........................

Ersättning till STIM .................

Materiel ...........................

21 832 000

4 801 000

55 000

1 935 000

65 000

205 000

in ooo

45 000

500 000

29 438 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Anslaget föreslås bli upptaget under fjärde huvudtiteln varifrån en tredjedel av

medlen eller 9 813 000 kr. anvisas. Genom överföring från åttonde huvudtiteln

anvisas enligt förslaget återstående två tredjedelar eller 19 625 000 kr.

Av de sammanlagda avlöningskostnaderna (inklusive lönekostnadspålägg) uppges

ca 24 milj. kr. utgöra kostnader för personal som direkt motsvaras av personal

i den nuvarande militärmusiken, medan ca 2,6 milj. kr. avser nytillkommande

personal, dvs. det centrala kansliet, den regionala administrativa lednings- och

serviceorganisationen samt viss nyrekryterad musikpersonal. Av övergångskaraktär

är de kostnader som beräknats för att fortsätta utbildningen av befintliga furirer

och aspiranter inom militärmusiken. Dessa kostnader, som består av lön till personal

under utbildning samt vissa omkostnader, har av kommittén beräknats till

ca 5,2 milj. kr. Dessa kostnader bortfaller i den takt utbildningen avvecklas. I

stället tillkommer efter hand kostnader för att bereda ifrågavarande personal anställning

på regionmusikens fasta musikertjänster samt för att under en treårsperiod

nyrekrytera viss färdigutbildad musikerpersonal. Vad gäller kostnadsslag

av omkostnadskaraktär redovisar kommittén de största ökningarna, jämfört med

nuvarande militärmusikorganisation, för reseersättningar och transporter. Detta

motiverar kommittén med den nya organisationens stora förväntade reseverksamhet

samt med att vissa transportkostnader som hittills bestritts över de militära förbandens

övningsanslag, i framtiden måste belasta musikorganisationens anslag.

Kommittén har inte tagit upp kostnader för de lokaler som f. n. disponeras på de

militära förbanden.

Förutom kostnaderna för den egentliga regionmusikorganisationen tillkommer

ökade kostnader för Institutet för rikskonserter, vilka redovisas i institutets anslagsframställningar,

samt för vissa i det föregående berörda förstärkningar på

försvarsstaben och militärområdesstaberna för att administrera försvarets utnyttjande

av regionmusiken. Dessa senare kostnader har av kommittén uppskattats

till 165 000 kr. Slutligen bedöms minskningen av musikorganisationens insatser

inom försvaret medföra ett medelsbehov om 2,6 milj. kr. för köp av underhållningsmusik

för personalvårdsändamål.

3.2 Remissyttranden

Grundtanken bekom förslaget om ett kvalificerat civilt utnyttjande av de resurser

som i dag ligger i militärmusikorganisationen hälsas med tillfredsställelse av flertalet

remissinstanser. Detta gäller särskilt de instanser som företräder lokal- och länsintressen.

Bl. a. ett flertal länsstyrelser och städer vitsordar den nuvarande militärmusikens

stora betydelse för en trakts musikliv och bedömer den föreslagna omorganisationen

bli av stor vikt för stimulans av musiklivet.

Huvudlinjerna i 1968 års musikkommittés förslag till omorganisation tillstyrks

av överbefälhavaren, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Gävleborgs,

Göteborgs och Bohus, Jämtlands, Kristianstads, Norrbottens, Skaraborgs,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

21

Stockholms, Södermanlands, Västernorrlands, Örebro och Östergötlands län,

Svenska musikerförbundet, Försvarsväsendets underbefälsförbund och Svenska

underofficersförbundet, Institutet för rikskonserter, Sveriges Radio, Konsertföreningen

i Stockholm och Göteborgs teater- och kons er tak tiebolag.

Institutet för rikskonserter diskuterar i sitt remissvar det enligt institutet framväxande

behovet av ett differentierat musikutbud och hävdar bl. a. att en ökad kännedom

om olika befolkningsgruppers attityder och möjligheter har påverkat rikskonsertverksamheten

mot en ökad selektivitet i utbud vid sidan av vad som bjuds

»en musikintresserad allmänhet». Nya grupper som på så sätt bör nås är enligt institutet

bl. a. skolelever, ungdom efter skolåldern, grupper som nås genom folkrörelserna

och folkbildningen samt geografiskt missgynnade grupper. För detta

behövs en flexibel musikalisk basresurs som kan arbeta i små grupper och med

stor rörlighet. I den föreslagna regionmusiken ser institutet en sådan resurs som

kan spela en viktig roll i ett socialt och geografiskt differentierat musikutbud liksom

i en samordning med amatörverksamhet.

Mot förslaget kritiska synpunkter framförs från olika håll mot vissa föreslagna

organisatoriska lösningar och mot förslagen om den huvudsakliga inriktningen av

regionmusikens verksamhet. Mot organisationen framförs erinringar av bl. a. försvarets

civilförvaltning, statskontoret, riksrevisionsverket, Musikaliska akademien,

kulturrådet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, folkbildningsförbundet

och skolöverstyrelsen. Kritik mot den föreslagna inriktningen av

verksamhetens utformning på den civila sidan förs fram av bl. a. skolöverstyrelsen,

kulturrådet och Musikaliska akademien.

I åtskilliga remissvar bedöms förslaget i nära samband med teater- och orkesterrådets

år 1969 framlagda förslag Orkesterorganisationen i Sverige m. m. (Stencil

teater- och orkesterrådet). Bl. a. kulturrådet och Musikaliska akademien anser

att förslaget som helhet inte ger en tillräckligt samlad bedömning av hela musiklivet

och inte tillfredsställande behandlar samordningen sinsemellan och med olika

övriga sektorer inom musikutbildning, lokalt musikliv och amatörverksamhet.

Avvägningen och inriktningen av regionmusikens uppgifter och fördelningen

av insatserna mellan avnämarna berörs av de flesta remissinstanserna.

Institutet för rikskonserter ställer sig positivt till de föreslagna reformerna vad

avser arbetsuppgifter och understöder kommitténs förslag att regionmusikerna

inte primärt skall bilda orkestrar utan utgöra grupper vilka skall kunna svara för

ett starkt differentierat musikutbud. Svenska musikerförbundet som i sitt svar i

stora delar hänvisar till vad som anförts av Institutet för rikskonserter framhåller

bl. a. att förslagen bör innebära intressanta arbetsuppgifter och stimulans för den

enskilde musikern. Statstjänstemännens riksförbund anser att förslaget innebär en

riktig inriktning av regionmusikens arbetsuppgifter. Svenska kommunförbundet

understryker att man biträder satsningen på skol- och ungdomskonserter och arrangemang

för nya publikgrupper med mindre ensembler.

Den roll som den nya organisationen kan spela för det regionala och lokala

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

musiklivet understryks av ett stort antal länsstyrelser och städer.

Försvarsväsendets underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet anser

sig i sitt gemensamma yttrande böra tillstyrka förslagen med tanke på vikten av

att säkerställa ett kvalificerat utnyttjande av musikerna men ifrågasätter samtidigt

om inte i viss mån tanken på en bibehållen militärmusikorganisation frångåtts.

Frågan om fördelningen militärt/civilt berörs även av Svenska musikerförbundet

som redovisar viss otillfredsställelse från dem som i första hand tagit anställning

som militärmusiker.

Vad avser förslagen med anknytning till musikbehovet inom försvaret, så

lämnas dessa i allmänhet utan erinran. Överbefälhavaren vitsordar det stora behovet

av tjänstemusik i stockholmsområdet och biträder i övrigt kommitténs förslag.

Därvid understryks att några kvalitativa avkall för militärmusikutövandet inte

är förenliga med 1968 års musikkommittés målsättning, vilken överbefälhavaren

delar, önskvärdheten av stöd till musikaktiviteter bland värnpliktiga understryks

av flera remissinstanser. Svenska musikerförbundet anser att en för liten insats

markerats på detta område. Kulturrådet hävdar att värnpliktigas musikaktiviteter

bör integreras med verksamheter inom samhället i övrigt medan Institutet för rikskonserter

framhåller att insatser på detta område kan ske inom ramen för Musik

för Ungdom (MfU). Vad avser resursfördelningen militärt/civilt anser kulturrådet

att denna bör ses över eftersom det grundläggande materialet daterar sig från 1962

och det militära behovet uppgetts vara minskande. Konsekvenserna av den omfattande

garnisonstjänstgöringen i Stockholm berörs av samtliga personalorganisationer

som hävdar att denna inte får ha till följd att personalen vid stockholmsavdelningen

får en arbetsfördelning med avsevärt större andel militärmusik än avdelningar

i övriga landet. Organisationerna i fråga förslår därför att viss garnisonstjänst

i Stockholm åläggs även övriga musikavdelningar i Stockholms närhet.

Vad gäller inriktningen av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet

mot skol- och föreningskonserter i små ensembler så tillstyrks denna

i stor utsträckning av lokala och regionala remissinstanser. Såsom tidigare berörts

biträds den även av bl. a. Institutet för rikskonserter, Svenska musikerförbundet,

Statstjänstemännens riksförbund och Svenska kommunförbundet.

Från ett stort antal länsstyrelser och städer påpekas den stora betydelse som

nuvarande militärmusiken har för den frivilliga musikutbildningen och för amatörverksamhet

inom orkestrar anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund

m. m. Det framhålls att dessa aktiviteter även i fortsättningen bör vara betydelsefulla

uppgifter för musikpersonalen.

Sveriges orkesterföreningars riksförbund påpekar i sitt svar att militärmusiker

f. n. medverkar med ca 20 000 timmar årligen i verksamheten inom de till förbundet

anslutna orkestrarna och att det enligt förbundet är angeläget att amatörmusicerandet

får utvecklas med stöd av professionella krafter. Även Svenska

musikerförbundet framför liknande synpunkter. Svenska kommunförbundet påminner

om rådande lärarbrist inom skolväsende och kommunal musikskola och

anser att tjänstgöringsförhållandena bör organiseras så att de lämnar möjlighet till

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

fortsatta läraruppgifter vid sidan av övrig verksamhet. Liknande synpunkter framförs

av skolöverstyrelsen.

Institutet för rikskonserter understryker vikten av stöd till amatörverksamhet

men framhåller samtidigt att amatörverksamheten är ett verksamhetsområde bland

flera andra och att en avvägning måste ske mellan olika behov.

Kommunernas behov av lärarkrafter bör enligt institutet under en övergångsperiod

beaktas. Långtidsplaneringen bör dock ske utifrån regionmusikens behov.

Kulturrådet anser att musikernas roll i musiklivet som helhet ej blivit tillräckligt

klarlagd och att inriktningen blivit alltför mycket inriktad mot konsertverksamhet.

För framtiden bör enligt kulturrådet den viktigaste insatsen ligga inte enbart

i framträdanden för lyssnande publik utan även i direkt stöd och stimulans till

musikalisk självverksamhet.

Musikaliska akademien anser att förslaget sett tillsammans med teater- och

orkesterrådets orkesterbetänkande inte ger den önskvärda helhetsbilden av musiklivet

den närmaste tioårsperioden. Beträffande regionmusiken anser akademien

att större uppmärksamhet borde ha ägnats körverksamhet och amatörmusik samt

efterlyser vidare bedömningar av beroendeförhållandet mellan lokal musikutbildning

och musiklivet i övrigt, samarbetsformer med massmedia samt samordningen

med orkesterverksamheten. Mer preciserade former för regionmusikens samarbete

med orkestrarna krävs även av bl. a. Teatrarnas riksförbund, Norrköpings orkesterförening

och Örebro orkesterstiftelse. I de nämnda yttrandena från Norrköping

och Örebro föreslås att ett antal militärmusiker förs över till de civila orkestrarna.

Vissa remissinstanser diskuterar de kvalitetsmässiga förutsättningarna att genomföra

det av kommittén uppställda programmet för verksamheten. Teatrarnas riksförbund

anser att kommittén förbigått frågan om militärmusikerna kvalitativt fyller

kraven för genomförande av bl. a. en stor del av rikskonsertverksamhetens skolprogram

och förordar att övergång till den nya organisationen sker successivt sedan

man genom provspelning kunnat godkänna musikerna för de nya uppgifterna.

Sveriges Radio varnar för att sätta ambitionerna högre än resurserna tillåter och

pekar på ett stort behov av underhållningsmusik och amatörstödjande verksamhet.

I nämnda avseenden bör enligt Sveriges Radio regionmusiken kunna fylla en

viktig uppgift i svenskt musikliv.

Vidare diskuteras i en del remissvar möjligheterna att upprätthålla en tillräckligt

stor framtida rekrytering på erforderlig kvalitetsnivå. Bl. a. Musikaliska akademien

och Teatrarnas riksförbund uttrycker farhågor för att kommitténs bedömningar

i detta avseende varit alltför optimistiska. Akademien hävdar att det av

1968 års musikkommitté och teater- och orkesterrådet i sitt orkesterbetänkande

beräknade rekryteringsbehovet förutsätter en fördubbling av kapaciteten beträffande

instrumentalistutbildningen.

Regionindelningen och lokaliseringen behandlas utförligt

av remissinstanserna. Behovet av en samverkan i regioner vitsordas i allmänhet.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser dock att en region bör bildas kring var

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

och en av de 22 avdelningarna. Kommitténs konkreta förslag till indelning och lokalisering

godtas av överbefälhavaren. Tillstyrkanden framförs även av länsstyrelserna

i Jämtlands, Kalmar, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus och Västerbottens

län. Den bibehållna spridningen på ett större antal orter hälsas med tillfredsställelse

av bl. a. Svenska kommunförbundet medan För sv ar sväsendets underbefälsförbund

och Svenska underofficersförbundet varnar för den tendens mot koncentration

till färre orter som man anser sig kunna spåra i kommitténs skrivningar.

En rad remissinstanser anser att regionindelningen och lokaliseringen skett alltför

mycket enligt militära indelningar och hävdar att utgångspunkten bör vara regionernas

kulturella och allmänna struktur och var det kulturella livet inom

regionerna naturligen har sin tyngdpunkt.

Riksrevisionsverket anser att en regionindelning bör vara helt fristående från

den militära och att en lösning bör bli beroende av kulturrådets pågående utredningsarbete.

Kulturrådet anser sambandet med övrigt lokalt och regionalt musikliv

inte vara tillräckligt klarlagt och uttrycker tveksamhet inför en regionindelning

som bygger på enligt kulturrådet ovissa bedömningar av militärmusikbehovet och

rikskonsertverksamhetens framtida utbyggnad. Kulturrådet hävdar att en fristående

regional organisation för den aktuella sektorn inte bör göras förrän regional

samordning med övrigt musikliv och kulturlivet i allmänhet prövats. Svenska kommunförbundet

finner en regionindelning efter militärområden ej vara självklar och

anser att frågan bör ses i samband med ytterligare utredning av regional kulturproduktion

och kulturdistribution betraktade i ett sammanhang. Liknande kritiska

synpunkter framförs även av Musikaliska akademien och länsstyrelserna i Värmlands

och Örebro län.

Vad gäller avgränsningen av de olika regionerna hävdar länsstyrelserna i Hallands

och Jönköpings län med hänvisning till bl. a. kommunikationsförhållanden

och områdenas kultur- och näringsgeografiska struktur att avdelningen i Halmstad

bör föras till samma region som Jönköping och Växjö samt att karlskronaavdelningen

förs till samma region som Kristianstad och Ystad.

Enligt förslaget skall musikavdelningar inte förläggas till två av de orter som

i dag har militärmusikkårer, nämligen Eksjö och Göteborg. Överbefälhavaren

redovisar invändningar från chefen för marinen samt berörda lokala och regionala

organ på den militära sidan. Överbefälhavaren anser sig dock böra godta kommitténs

förslag mot bakgrund av bl. a. kommitténs principiella resonemang om

önskvärdheten att behålla erforderligt antal spelbara avdelningar inom de uppdragna

personella ramarna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Göteborgs

stad föreslår att en musikavdelning bibehålls i Göteborg mot bakgrund av

bl. a. det stora militära och statsceremoniella behovet samt det stora behov av

skolverksamhet som föreligger i göteborgsområdet. Liknande synpunkter anförs

även av Svenska musikerförbundet och teater- och orkesterrådet.

Invändningar mot indragningen av kåren i Eksjö anförs av länsstyrelsen i Jönköpings

län, Eksjö stad, Jönköpings stad och skolöverstyrelsen. Det framhålls att

eksjömusikerna är verksamma som pedagoger och inom musikalisk bildnings
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

verksamhet i en rad kommuner inom ett ganska vidsträckt område. Enligt de nämnda

instanserna skulle en indragning få svåra konsekvenser för musiklivet i det berörda

området eftersom kommunerna inte skulle ha möjlighet att bygga upp motsvarande

resurser och tillräckligt stöd inte skulle kunna lämnas av jönköpingsavdelningen.

Mot kommitténs val av huvudorter i regionerna anförs invändningar från några

lokala instanser med motiveringen att naturliga kulturella centra i vissa fall ligger

i andra orter än de föreslagna huvudorterna. Enligt Musikaliska akademien skulle

civila musikaliska motiv peka på följande lämpliga alternativ till de av kommittén

föreslagna: Örebro i stället för Karlstad, Västerås i stället för Strängnäs, Jönköping

i stället för Växjö och Umeå i stället för Boden.

Vad avser fördelningen av antalet musiker hävdar en rad instanser att norrlandsregionerna

inte blivit tillräckligt tillgodosedda och att en förstärkning av avdelningarna

i Norrland bör ske. Förslag av denna innebörd framförs av bl. a. länsstyrelserna

i Jämtlands och Norrbottens län, kulturrådet, Svenska kommunförbundet,

Svenska musikerförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Institutet för

rikskonserter och Teatrarnas riksförbund. Invändningar riktas även från åtskilliga

remissinstanser mot kommitténs förslag att huvudorten i en region skall få ett större

antal musiker än övriga orter inom regionen.

Regionmusikens allmänna organisation och centrala ledning

utformade enligt förslaget tillstyrks av överbefälhavaren som understryker vikten

av att krigsmakten erhåller erforderlig representation, så att den nya institutionen

på alla nivåer får den balans som erfordras för den dubbla uppgiften att tillgodose

såväl det civila musiklivet som krigsmaktens behov. Av de övriga instanser som

behandlar saken tillstyrks förslaget i huvudsak av Statstjänstemannens riksförbund

och, för en övergångsperiod, av Folkbildningsförbundet. Institutet för rikskonserter

betonar att organisationsförslaget bör anses som en utgångspunkt för det fortsatta

arbetet på regionmusikens genomförande. Erinringar mot vissa delar av den

allmänna organisatoriska uppbyggnaden framförs av Försvarsväsendets underbefälsförbund

och Svenska underofficersförbundet som anser att sammanhållande

instans saknas på de skilda nivåerna och som varnar för friktioner militärt/civilt

i en blandad organisation som den föreslagna. De båda förbunden föreslår att personalen

hålls samman i en gemensam personalkår under en personalkårchef. Beträffande

den centrala nämnden föreslår Svenska musikerförbundet att även arbetstagarsidan

skall vara representerad i den. Folkbildningsförbundet anser att

nämnden bör kompletteras med representanter för landstings- och kommunförbunden

samt folkbildningen.

Skolöverstyrelsen finner den centrala styrningen bli alltför stark och föreslår

att varje regionensemble skall ledas av en egen styrelse.

Flera remissinstanser anser att den föreslagna regionmusikorganisationen blir

alltför komplicerad och splittrad och att den bild av ledningen för hela musiklivet

som ges av regionmusikförslaget och teater- och orkesterrådets förslag om orkes3

— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 31

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

terorganisationen i Sverige blir alltför oklar. Synpunkter av detta innehåll framförs

bl. a. av kulturrådet och Musikaliska akademien. Akademien anser inte att

myndighetsfrågan blivit löst och förordar en inordning under teater- och orkesterrådet

som ett provisorium. Kulturrådet samt dessutom bl. a. statskontoret och

riksrevisionsverket förordar en samlad prövning av ledningsfrågorna med sikte på

att åstadkomma ett samlat ledningsorgan för hela musiklivet. Denna prövning bör

ses i samband med det pågående organisatoriska utredningsarbetet inom kulturrådet,

något som även hävdas av Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet

och Folkbildningsförbundet.

Vissa remissinstanser anser att organisationen fått en för stark anknytning till

försvaret. Teater- och orkesterrådet finner inga bärande skäl för att bibehålla en

stor musikerstyrka i en militär organisation och förordar en successiv överflyttning

av musiker till det civila musiklivet. Verksamheten bör sortera under utbildningsdepartementet

och ledningsorganet integreras med den musiknämnd rådet

föreslagit för den civila orkesterverksamheten. Försvarets civilförvaltning finner

det vara rationellt med tanke på utnyttjandet att föra över verksamheten under

utbildningsdepartementet och föreslår att administrationen inordnas i Institutet för

rikskonserter. En inordning i institutet förordas även av bl. a. Teatrarnas riksförbund.

Den föreslagna regionala ledningsorganisationen bör enligt

kulturrådet under ett uppbyggnadsskede begränsas till det minsta möjliga med

tanke på pågående regionala organisationsarbete inom kultursektorn. Teater- och

orkesterrådet ifrågasätter uppbyggandet av en ny regionalorganisation och föreslår

att den regionala ledningen integreras med Institutets för rikskonserter regionorganisation

och anknyts till länsbildningsförbunden. Folkbildningsförbundet framhåller

vikten av ett intimt samarbete med de intressenter som företräder regionen

själv. I övrigt framförs i vissa detaljer erinringar mot förslaget. Försvarsväsendets

underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet finner kompetensuppdelningen

mellan Institutets för rikskonserter regionintendenter och musiksekreterare

oklar och Statstjänstemännens riksförbund riktar en liknande anmärkning mot förhållandet

regionkapellmästare/musiksekreterare. Den föreslagna samförläggnmgen

mellan militära myndigheter och regionmusikens organ finner överbefälhavaren

vara rationell samtidigt som han anmäler att lokaler inte kan bedömas bli disponibla

på militärområdesstaberna utan begär viss ytterligare utredning. Försvaiets

civilförvaltning, teater- och orkesterrådet, Institutet för rikskonserter och Folkbildningsförbundet

avstyrker en förläggning till militärområdesstaber av regionkanslierna.

Vad gäller den regionala organisationen på avnäm arsidan

finner försvarets civilförvaltning att militärområdesstaberna ej är lämpliga för

handläggning av musikfrågor på den militära sidan och att en förstärkning av

dessa bör anstå. Kulturrådet anser att utbyggnaden av rikskonsertverksamhetens

regionorganisation bör anstå till dess förutsättningarna för regional distribution av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts proposition nr 31 år 1970

27

kultur blivit klarlagda. Institutet för rikskonserter påpekar att en förläggning av

regionintendenterna till samma orter som militärområdesstaber inte är självklar

och Folkbildningsförbundet förordar en nära anknytning till folkbildning och

kommuner.

Vad gäller musikavdelningar framhåller överbefälhavaren att förbandschefs

ställning i förhållande till musikavdelning bör ytterligare klargöras.

Frågan om lokaler för regionmusiken diskuteras i några remissvar. Överbefälhavaren

understryker i anslutning till bifogat yttrande från fortifikationsförvaltningen

att kvarstående frågor om ansvar för lokalplanering och kostnaderna

härför samt därmed sammanhängande service m. m. från militära myndigheter

snarast bör utredas. Institutet för rikskonserter instämmer i kommitténs bedömning

att kommuner bör kunna medverka till lokalfrågornas framtida lösning. Några

städer har också i remissvar uttryckt intresse härför.

Frågor rörande personalens ställning tas upp av åtskilliga remissinstanser.

Förslaget att musikpersonalen skall få civilmilitär status tillstyrks av överbefälhavaren.

Med hänsyn till de övervägande civila uppgifterna förordas däremot

civil status av en rad instanser, däribland försvarets civilförvaltning, riksrevisionsverket,

Musikaliska akademien, Svenska musikerförbundet, Institutet för rikskonserter

och Teatrarnas riksförbund. Vidare förordar bl. a. försvarets civilförvaltning,

teater- och orkesterrådet, Svenska musikerförbundet och Statstjänstemännens riksförbund

att regionmusikens personal bör jämställas med orkestermusiker vad avser

anställningsförhållanden, pensionsålder m. m. Beträffande kommitténs förslag

att musikpersonalen även i fortsättningen skall ha vissa uppgifter inom krigsmakten

som mobiliseringsförberedare m. m. invänder försvarets civilförvaltning att det enligt

verkets mening inte är rationellt att använda musikpersonal för militära uppgifter.

Liknande synpunkter framförs av Institutet för rikskonserter.

Vissa instanser tar vidare upp kommitténs förslag på utbildningsområdet.

Teater- och orkesterrådet stöder de i detta avsnitt framförda förslagen.

Bl. a. kulturrådet, Teatrarnas riksförbund och Malmö musikkonservatorium framhåller

att någon kategoriuppdelning i blivande regionmusiker och blivande orkestermusiker

inte bör göras i utbildningen. Vad gäller utbildning i orkester- och

ensemblespel framhåller Institutet för rikskonserter vikten av att en orkesterskola

skapas, gärna i anslutning till orkestrar och regionmusik. Musikaliska akademien

och Malmö musikkonserv atorium anser att orkesterutbildning på högskolenivå inte

bör förläggas utanför Stockholm, Göteborg och Malmö medan Folkliga musikskolan

Ingesund och Karlstads stad framhåller Folkliga musikskolans lämplighet

för sådan utbildning. Kulturrådet efterlyser pedagogiska moment i utbildningen

medan Försvarsväsendets underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet

anser att kommittén alltför vagt behandlat de militärmusikaliska delarna av utbildningen

och begär en överarbetning i denna del. Överbefälhavaren framhåller

vikten av att dessa moment i utbildningen planeras i samarbete med militära myndigheter.

Beträffande den föreslagna aspiranttjänstgöringen anser Statstjänstemän
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

nens riksförbund att denna bör utsträckas till två år för att ge tillräcklig rutin.

Svenska musikerförbundet erinrar i sammanhanget om de förslag om stipendiatplatser

vid de civila yrkesorkestrarna som framförs i annat sammanhang. Vikten

av en kraftig satsning på vidareutbildningen av nuvarande militärmusiker framhålls

bl. a. av Teatrarnas riksförbund. Vad avser den fortsatta utbildningen av den

personal inom den nuvarande militärmusiken som nu befinner sig under utbildning

understryker bl. a. överbefälhavaren att denna personal måste erhålla motsvarande

utbildning och framtida fasta anställning som ställts i utsikt då den rekryterades

till militärmusiken.

Vidare uppehåller sig remissinstanserna i viss utsträckning vid de frågor som

hänger samman med formerna för övergång till ny organisation.

Den föreslagna tidpunkten för övergången, 1 juli 1970, tillstyrks av överbefälhavaren,

teater- och orkesterrådet och Institutet för rikskonserter.

Försvarsväsendets underbefälsförbund, Svenska underofficersförbundet och

Svenska musikerförbundet förordar däremot att övergången sker den 1 juli 1971.

De båda förstnämnda förbunden framhåller, mot bakgrund av bl. a. framförda anmärkningar

mot ofullständigheter i de organisatoriska förslagen, att organisationen

först måste vara helt genomarbetad och att personalen sedan förhandlingar genomförts

bör ges skäligt rådrum inför anställning, omflyttningar etc. innan övergången

kan genomföras. Svenska musikerförbundet anser att övergången inte bör ske

förrän garantier för ett gott resultat kan ges och ställer sig därför tveksamt till

den tidigare tidpunkten. Ett senare genomförande än år 1970 förordas även av

bl. a. Norrköpings orkesterförening, Stiftelsen Malmö konserthus och Malmö

musikkonservatorium, vilket senare liksom Musikaliska akademien föreslår att övergången

till den nya organisationen sker etappvis. Teatrarnas riksförbund anser

att de olika kårerna först sedan de konstnärligt kunnat godkännas av Institutet för

rikskonserter skall föras över till regionmusikorganisationen.

Överbefälhavaren understryker att omorganisationen i vissa avseenden såsom

utbildning och personalomflyttningar måste ske successivt. Även Institutet för rikskonserter

framhåller att en successiv anpassning till de nya uppgifterna får ske.

Kulturrådet anser att ett principbeslut bör tas, men att detta bör begränsas till

förutsättningarna för planeringen av musikernas framtida arbetsuppgifter och utbildning,

det centrala ledningsorganets funktion under övergångstiden samt musikpersonalens

status. Övergången till de nya uppgifterna bör ske successivt. Den

framtida regionala organisationen bör däremot enligt rådet lämnas öppen i avvaktan

på resultaten av pågående organisatoriska utredningsarbete rörande kultursektorn

i dess helhet.

Vad slutligen gäller fördelningen av kostnaderna för statens regionmusik

anför överbefälhavaren att han, i brist på utredning om de dolda kostnaderna

nu och i framtiden, är beredd att godta följande kostnader för krigsmaktens

del, nämligen en tredjedel av de redovisade driftkostnaderna för regionmusiken,

kostnaderna för mottagarorganisationen inom försvaret samt kostnader för under
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

29

hållningsmusik, som försvaret måste skaffa från annat håll genom att en del av organisationens

uppgifter inom försvaret bortfaller. Vidare bör de inte redovisade lokalkostnaderna

sänkas med två tredjedelar för försvaret. Kommande nyinvesteringar

bör belasta den civila sidan. Teater- och orkesterrådet anser att en del av kostnaderna

bör belasta primärkommuner och landsting.

4, Departementschefen

Under 1960-talet har en rad statliga åtgärder vidtagits för att åstadkomma

bättre möjligheter att ta del av teater, konst och musik för sådana grupper i samhället

som av geografiska eller sociala skäl varit missgynnade i detta hänseende.

Riksteaterverksamheten har getts ökade resurser och försöksverksamhet med riksutställningar

har inletts. År 1968 beslutade statsmakterna att rikskonsertverksamheten

efter fem års försök skulle byggas ut i permanenta former.

Militärmusiken, som i dag har musikkårer lokaliserade till 24 orter, har länge

utgjort en betydelsefull faktor i det kulturella livet med stark förankring i den bygd

där den är verksam. Utöver tjänstgöringen inom försvaret har militärmusikerna

gjort viktiga insatser inom det allmänna musiklivet genom offentliga framträdanden,

konserter i skolor och vid andra institutioner och medverkan i amatörmusikverksamhet

samt genom lärar- och instruktörsverksamhet. Vid dimensioneringen

av de nuvarande militärmusikresurserna har väsentlig hänsyn tagits till dessa insatser

i det allmänna musiklivet.

I det betänkande som låg till grund för statsmakternas beslut år 1968 om en

utbyggnad i permanenta former av rikskonsertverksamheten föreslog konsertbyråutredningen

att man, bl. a. för att på längre sikt tillgodose behovet av väsentligt

ökade resurser för rikskonsertverksamheten, skulle bygga upp särskilda regionensembler

på grundval av den befintliga militärmusikorganisationen. Utredningen

hade funnit att ca två tredjedelar av militärmusikens kapacitet skulle kunna tas i

anspråk för rikskonsertverksamhet.

Statsmakternas beslut år 1968 innebar att ett principavgörande träffades om

att en militärmusikorganisation skulle behållas och att planeringen skulle inriktas

mot en omorganisation för att tillgodose både militära och civila behov. En sådan

omorganisation borde dock genomföras först sedan visst ytterligare utredningsarbete

genomförts.

Detta utredningsarbete har utförts av 1968 års musikkommitté.

Inom försvaret föreligger enligt kommittén behov av militärmusik inom ramen

för den militära tjänstgöringen. Vidare finns behov av militärmusik vid kontaktoch

representationstillfällen med förs var sfrämjande syfte samt i vissa statsceremoniella

sammanhang. Inom försvaret finns också behov av underhållningsmusik för

personalvårdsändamål samt av handledning m. m. i samband med musikaktiviteter

bland de värnpliktiga. Enligt kommitténs bedömning kan försvarets behov av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

tjänste- och paradmusik samt en del av de övriga musikuppgifterna inom försvaret

tillgodoses genom den nya musikorganisationen inom ramen för en tredjedel

av organisationens resurser.

För uppgifterna inom försvaret fordras enligt kommittén ensembler av i huvudsak

nuvarande militärmusikkårtyp. Ensemblernas sammansättning och storlek behöver

inte närmare fixeras. Kommittén anser att möjligheter bör finnas för framträdanden

med såväl mindre som större kårer, bl. a. genom samverkan av musikenheter

från flera orter.

Inom det allmänna musiklivet bör enligt musikkommittén den nya organisationen

kunna ställa resurser till förfogande för i första hand skolkonserter samt framträdanden

i föreningsliv, på vårdanstalter och vid friluftskonserter. Uppgifterna bör

fullgöras inom ramen för rikskonsertverksamheten.

Verksamheten bör enligt musikkommittén till stor del inriktas mot informella

typer av kontakt mellan musiker och publik. I musikorganisationens uppgifter föreslås

även ingå samverkan med befintliga orkestrar liksom insatser för amatörmusicerandet.

Direkt pedagogisk verksamhet utanför den egna organisationen bör däremot

inte reguljärt ingå i tjänstgöringen. För att svara mot de krav på mångsidighet

i musikutbudet som kommer att ställas bör enligt kommittén musikorganisationen

inriktas mot en differentierad verksamhet. Den enskilde musikern bör kunna medverka

i ensembler av flera olika slag. Kommittén ger här en rad exempel som sträcker

sig från kammarmusik till olika slags underhållningsmusik.

Enligt kommittén kräver skolkonsertverksamheten och den verksamhet som

siktar mot nya lyssnargrupper och nya miljöer en musikorganisation av sådan

flexibilitet att smärre ensembler av skilda slag och med stor rörlighet lätt kan bildas.

Kommittén betonar vikten av att den nya musikorganisationens verksamhet utformas

på ett sådant sätt att den kan bidra till att skapa nya kontaktvägar mellan

tonsättare, musiker och publik. Kommittén betraktar inte verksamhetens utformning

sådan den föreslagits i betänkandet som ett slutmål för organisationen utan

som grund för en utvecklingsprocess, som enligt kommittén skall göra det möjligt

för organisationen att på ett allt smidigare sätt anpassa sig till det framtida

musiklivets behov.

Remissbehandlingen av musikkommitténs förslag visar att militärmusiken betraktas

som en värdefull tillgång för musiklivet som helhet och att det anses angeläget

att man genom organisatoriska förändringar säkerställer ett kvalificerat utnyttjande

av dess resurser inom det allmänna musiklivet.

För egen del anser jag det angeläget att man nu tar ställning till huvuddragen

i de organisatoriska förändringar av militärmusiken som erfordras för att förverkliga

1968 års principbeslut. Ett omfattande detaljplaneringsarbete återstår,

inte minst på personalsidan, för att en omorganisation skall kunna genomföras.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag att omorganisationen

genomförs den 1 juli 1971. Det fortsatta planeringsarbetet bör grundas på

vissa allmänna riktlinjer för omorganisationen vilka jag i det följande avser att

ta upp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

31

Kommittén har föreslagit att hela den nya musikorganisationen skall benämnas

statens regionmusik och att de lokala enheterna skall kallas musikavdelningar.

Någon anledning att i benämningen särskilt markera den statliga karaktären föreligger

enligt min mening inte. I fortsättningen använder jag beteckningen regionmusiken

för den totala organisationen och beteckningen musikavdelningar för de

lokala enheterna.

Vad gäller regionmusikens allmänna ställning anser jag att flera skäl f. n. talar

för en sådan anknytning till försvaret som kommittén föreslagit. Dagens militärmusik

är en institution med långa traditioner och en utbrytning av musikorganisationen

ur sitt sammanhang i försvaret skulle medföra många omställningsproblem.

Hit hör frågor som hänger samman med personalens hittillsvarande anställningsformer

och frågor om lokalförsöjning. Jag föreslår därför efter samråd med chefen

för försvarsdepartementet att regionmusiken organisatoriskt tills vidare skall behålla

en anknytning till försvaret.

Musikkommittén har föreslagit att ca en tredjedel av den nya organisationens

musikresurser skall användas för uppgifter inom försvaret och ca två tredjedelar

för uppgifter inom det allmänna musiklivet. För att inte den personalvårdande

musikverksamheten inom försvaret, som enligt förslaget i mindre grad än nu skulle

kunna utnyttja musikorganisationen, skall försvåras, räknar jag emellertid med

att insatserna för försvaret behöver uppgå till en något högre andel än vad

kommittén föreslagit. Avvikelser från den generella fördelningen av resurserna

bör på grund av särskilda förhållanden kunna medges för verksamheter på enskilda

orter. Detta gäller särskilt stockholmsområdet, där bl. a. högvaktstjänsten

ställer proportionellt större krav på verksamhet för försvaret än i övriga delar av

landet. Det är dock samtidigt ett starkt önskemål att de musiker som är förlagda

till Stockholm till rimlig del får fullgöra uppgifter inom det allmänna musiklivet,

något som bl. a. framhållits av berörda personalorganisationer. Jag anser därför

att tjänstgöringen bör ordnas så att stockholmsmusikernas insatser till omkring

halva sin omfattning sker inom det allmänna musiklivet.

Vid remissbehandlingen har förslagen om ett vidgat utnyttjande av den nuvarande

militärmusikens resurser inom det allmänna musiklivet i de former som kommittén

angivit fått ett övervägande positivt mottagande. Intresset härför har

kommit till uttryck särskilt hos berörda lokala och regionala instanser.

Syftet med utbyggnaden av rikskonsertverksamheten och motsvarande riksomfattande

verksamheter på andra konstområden har varit att bereda människorna

större rättvisa vad gäller möjligheter att komma i kontakt med olika slag av konstyttringar

och kulturella aktiviteter. På musikområdet har därvid en riktlinje varit

att, som komplement till utbudet i massmedia, öka möjligheterna till kontakt med

direkt framförd musik och därigenom ge variation i musikupplevelserna och stimulera

musikintresset både bland de redan intresserade och bland nya lyssnargrupper.

Huvudvikten i rikskonsertverksamheten har hittills lagts på skolsidan. Vad gäller

verksamheten utanför skolan framhölls i propositionen ang. rikskonserter m. m.

att man vid sidan av utbyggnad av kvällskonserter i traditionell mening borde läg
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

ga stor vikt vid nya former av konserter, t. ex. inom föreningslivet, vid militärförläggningar

och vårdanstalter etc. I dessa sammanhang borde regionala musiker

och ensembler kunna tas i anspråk.

Inom skolkonsertverksamheten och i en verksamhet som siktar mot nya lyssnargrupper

och nya miljöer behövs, som musikkommittén framhållit, en musikorganisation

av sådan flexibilitet att smärre ensembler av skilda slag lätt kan bildas.

Vidare är det viktigt att ensemblerna lätt kan nå ut till olika miljöer i skilda delar

av landet. Med sin geografiska spridning och med sin förankring i de bygder där

den är verksam utgör militärmusiken enligt min mening en god grund för en sådan

organisation. Mot denna bakgrund delar jag kommitténs bedömning av vilka

huvuduppgifter den nya musikorganisationen bör ha. Givetvis blir den framtida inriktningen

av verksamheten beroende av utvecklingen inom musiklivet och resultaten

av den allmänna översyn av kulturpolitikens mål och medel som pågår inom

bl. a. kulturrådet.

Jag vill i detta sammanhang stryka under kommitténs uttalande att en breddning

av verksamheten inte kan åstadkommas på en gång utan att det är fråga om en

utveckling på längre sikt, varvid hänsyn måste tas till musiklivets utformning i

framtiden. Inom flera av dagens militärmusikkårer har på senare år en god grund

lagts för en sådan utveckling. Denna utveckling blir beroende av dels ett målmedvetet

genomförande av den vidareutbildning av nuvarande militärmusiker som Institutet

för rikskonserter inlett, dels den framtida rekryteringen av de olika slag

av musiker verksamheten kräver. En breddning av verksamheten bör kunna ge

uppgifter även åt sångare och åt andra instrumentalister än orkestermusiker.

Det bör vidare vara naturligt att den nya musikorganisationen samverkar med

andra musiker och musikinstitutioner, antingen så att musiker utifrån vid skilda

tillfällen förstärker de olika ensemblerna eller så att regionmusikens personal medverkar

i andra institutioners verksamhet. Särskilt bör uppmärksammas det samarbete

som redan nu finns mellan militärmusiken och de statsunderstödda symfoniorkestrarna

samt orkestrarna i Västerås och Örebro.

Kommittén har i sitt förslag berört även betydelsen av att amatörmusiken får

tillfälle att utvecklas med stöd av professionella krafter. Vissa remissinstanser,

däribland kulturrådet, har framhållit att ännu större vikt borde läggas vid stöd till

musikalisk självverksamhet bland allmänheten.

Jag finner det vara naturligt att man genom den nya musikorganisationen stöder

den musikaliska amatörverksamheten. Ett sådant stöd har ju f. ö. i inte oväsentlig

utsträckning lämnats genom den nuvarande militärmusikorganisationen och betydelsen

av detta har vitsordats av både musikkommittén och åtskilliga remissinstanser.

Stödet till amatörmusikverksamheten kan ta den formen att musiker ur regionmusiken

medverkar som stämledare och instruktörer i amatörensembler. Jag

vill i sammanhanget stryka under att inte bara instrumentalensembler utan även

körverksamheten bör kunna dra nytta av medverkan av musiker och ensembler

ur regionmusiken. Formerna för samverkan med amatörmusikverksamhet liksom

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970 33

med professionella musikinstitutioner torde få övervägas i det fortsatta planeringsarbetet.

Vid disponeringen av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet bör

enligt min mening den del av resurserna som kommer att finnas tillgänglig för

sådana uppgifter inte bindas vid medverkan enbart inom rikskonsertverksamheten

utan också kunna utnyttjas för direkta insatser inom det regionala och lokala musiklivet.

Vid remissbehandlingen har bl. a. skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet

berört betydelsen av musikernas möjligheter att verka som musiklärare

och instrumentalpedagoger inom skolväsende och frivillig musikutbildning samt

uttalat sig för att sådan verksamhet bör ingå i tjänstgöringen. Jag delar dock i detta

avseende musikkommitténs uppfattning att sådana pedagogiska uppgifter utanför

organisationen inte utgör typiska uppgifter för musikerna och därför inte skall fullgöras

inom ramen för tjänsten. Med tanke på den brist på musikpedagoger som

f. n. råder på många håll i landet bör dock tills vidare tjänstgöringen i den nya

musikorganisationen i förekommande fall planeras så att pedagogisk verksamhet

av angivet slag underlättas.

Jag går nu över till frågan om i vilken mån den nuvarande militärmusiken bör

omorganiseras för att svara mot de nya uppgifterna. Kommittén föreslår att nuvarande

lokalisering av de lokala enheterna i huvudsak behålls. Detta motiveras

med bl. a. de militära förbandens lokalisering och därmed förutsättningarna för

den militära delen av verksamheten samt musikkårernas förankring i det lokala

musiklivet. Även åtskilliga remissinstanser har framhållit önskvärdheten av att

man behåller en stor geografisk utspridning av enheterna. För egen del ansluter

jag mig till det framlagda kommittéförslaget som innebär att musikenheter behålls

på nuvarande orter med undantag för Göteborg och Eksjö.

Kommittén har vidare föreslagit att de lokala enheterna skall samverka inom

åtta regioner och att musikverksamheten inom var och en av dessa regioner skall

betraktas som en enhet. Varje region skulle omfatta två eller tre lokala musikenheter.

Som främsta motivering anges, att den avsedda rikt differentierade verksamheten

inte kan åstadkommas inom ramen för varje lokal enhets resurser, utan

att en viss specialisering och samverkan krävs för att ett område skall kunna försörjas

med olika typer av musik på ett önskvärt sätt. Kommittén har i betänkandet

skisserat en regionindelning som i huvudsak utgår från landets indelning i militärområden.

Behovet av samverkan i regioner finner jag vara väldokumenterat. Det har också

vitsordats av flera remissinstanser. Jag anser därför att de lokala musikenheterna

bör samordnas vad gäller musikverksamhet och administration i grupper om två

eller tre. Frågan om verksamhetens indelning i regioner har samband med det

utredningsarbete om regional och lokal samordning av kulturaktiviteter som pågår

inom bl. a. kulturrådet. För egen del anser jag det vara angeläget att den nya musikorganisationen

redan från början får sådana förutsättningar för regional samverkan,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

som jag just har berört. Detta behöver inte hindra senare anpassningar till eventuella

förändringar av kulturlivets organisatoriska struktur. Jag förordar därför att verksamheten

för den nya musikorganisationen indelas i åtta regioner och att musikavdelningarna

inom dessa regioner samverkar i huvudsak på det sätt som musikkommittén

föreslagit. I varje region bör en av stationeringsorterna bli huvudort med

säte för den regionala ledningen. Kommitténs förslag till val av huvudorter kan

enligt min mening i huvudsak godtas. I förhållande till musikkommitténs förslag

om regionindelning anser jag att följande ändringar bör göras. Halmstad bör i

stället för Karlskrona föras till samma region som Jönköping och Växjö. Jönköping

bör bli huvudort i denna region. Karlskrona i sin tur bör föras till samma

region som Kristianstad och Ystad. Den närmare avgränsningen av regionerna

bör övervägas i det fortsatta planeringsarbetet. En utgångspunkt bör därvid vara

att inget län bör delas och tillhöra mer än en region.

Kommitténs förslag till fördelning av musikpersonalen på regioner och lokala

enheter har vid remissbehandlingen utsatts för viss kritik. Åtskilliga instanser har

hävdat att norrlandsregionerna bör förstärkas ytterligare och att musikavdelningen

på en regions huvudort inte nödvändigtvis bör ges större numerär än övriga avdelningar.

Jag delar denna uppfattning och anser att den fortsatta planeringen bör

inriktas på att de båda nordligaste regionerna, inom ramen för den totalt tillgängliga

personalstyrkan, förstärks med ca 10 musiker vardera jämfört med musikkommitténs

förslag. Vad gäller de lokala enheterna finner jag att hittills vunna erfarenheter

inte ger underlag för annan personalfördelning än att musikavdelningarna

på huvudort och övriga orter får i huvudsak samma numerär. Ett undantag

gäller här för avdelningen i Stockholm, vilken bör ha en numerär av den storleksordning

som kommittén avsett. Med hänsyn till att ingen musikenhet i fortsättningen

blir förlagd till Eksjö bör musikavdelningen i Jönköping, för att omställningen

för området i fråga skall underlättas, kunna få en något större numerär än

vad som följer av det tidigare sagda.

Jag övergår nu till att närmare behandla regionmusikens organisation.

På central nivå bör ansvaret ligga för den övergripande planeringen, för personaladministration,

för budgetfrågor och för förvaltning av medel och materiel.

Inom ramen för ett centralt organ bör samråd kunna ske mellan företrädare för

försvaret och för det allmänna musiklivet — i första hand rikskonsertverksamheten

— och på grundval härav bör fördelningen i stort av den tillgängliga kapaciteten

på olika verksamhetsområden göras. Frågan om ledningen av denna sektor av

musiklivet hänger samman med hur tillsynen och ledningen för orkesterväsendet

organiseras samt med de ytterligare organisationsfrågor inom övriga delar av kulturlivet

som f. n. utreds av bl. a. kulturrådet. Mot denna bakgrund är jag nu inte

beredd att ta slutlig ställning till frågan om den centrala ledningsorganisationens

utformning.

I frågor som rör repertoar och musikalisk kvalitet för regionmusikens medverkan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

35

i rikskonsertverksamheten och inom försvaret bör Institutet för rikskonserter dra

upp de allmänna riktlinjerna. Institutet bör därvid i frågor som rör militärmusikrepertoar

samråda med överbefälhavaren. Institutet bör tills vidare även ha ansvaret

för att vidareutbilda nuvarande militärmusiker för de nya uppgifterna.

Det är enligt min mening av stor vikt att regionmusiken får en stark förankring i

de regioner där den skall verka. Det är därför önskvärt att en betydande del av

ledningsfunktionerna och ansvaret för verksamheten läggs på regional nivå.

Som jag tidigare berört bör regionmusiken inom varje region betraktas som en

enhet. De olika ensemblerna kommer sannolikt oftast att bildas inom ramen för

de enskilda musikavdelningarna. Genom specialisering i olika riktningar bör avdelningarna

i en region tillsammans kunna täcka vidare musikområden än vad en

enskild musikavdelning kan. I vissa sammanhang kan en direkt samverkan mellan

olika avdelningar bli naturlig, t. ex. vid sammansättning av större militärmusikensembler

eller andra specialensembler och vid samverkan med andra musikinstitutioner.

För den regionala ledningen har kommittén föreslagit att ett regionkansli skall

finnas på en av regionens stationeringsorter. Kansliet bör enligt förslaget förestås

av en musiksekreterare, som svarar för den administrativa ledningen. För regionens

musikaliska ledning har kommittén föreslagit en regionkapellmästare.

Liksom musikkommittén anser jag, att det är viktigt att musikpersonalen kan avlastas

administrativa uppgifter. För den administrativa planeringen och förvaltningen

bör därför inom varje region finnas en musiksekreterare. Ytterst ansvarig

för regionmusikens verksamhet i dess helhet inom regionen bör dock en regionkapellmästare

vara. Denne är samtidigt ledare för den musikavdelning som finns

förlagd till regionens huvudort. Till den regionala ledningens uppgifter bör höra

att ansvara för musikalisk kvalitet och repertoar inom regionen och att planera

den samlade musikaliska verksamheten vid regionens musikavdelningar. Vidare

bör det ligga på den regionala ledningen att i detalj fördela regionmusikens kapacitet

på olika ändamål inom den allmänna ramen för verksamheten. Planeringen av

verksamheten inom regionen bör ske i nära samverkan med företrädare för rikskonsertverksamheten,

regional militärmyndighet och övriga regionala och lokala

intressenter inom kulturlivet.

I enlighet med var jag tidigare berört anser jag att viss del av musikresurserna

bör kunna disponeras av den regionala ledningen för direkta insatser i regionens

musikliv.

Verksamheten vid den enskilda musikavdelningen bör, som kommittén föreslagit,

ledas av en kapellmästare eller regionkapellmästare. Med tanke på stockholmsavdelningens

storlek finner jag att regionkapellmästaren där bör biträdas av en

kapellmästare. För att musikpersonalen helt skall kunna ägna sig åt musikverksamheten

och inte behöva betungas med administrativa uppgifter bör, i överensstämmelse

med kommitténs förslag, vid varje musikavdelning finnas personal för inspicientuppgifter

m. m.

Enligt min mening är det väsentligt att förutom kapellmästaren även musikerna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

deltar i planeringen av den musikaliska verksamheten. I den fortsatta planeringen

bör därför utarbetas former för samarbete mellan kapellmästare, musiker och

övrig personal vid regionmusikens musikavdelningar.

Frågorna om hur utnyttjandet av regionmusiken skall administreras inom rikskonsertorganisationen

och inom försvaret bör prövas i annat sammanhang.

Kommitténs förslag att musikpersonalen skall ha civilmilitär status har kritiserats

av åtskilliga remissinstanser. Med hänsyn till att musikernas uppgifter är av övervägande

civil karaktär föreslår jag att personalen vid regionmusiken får civil

status. Några särskilda militära åligganden utanför musikverksamheten bör inte

vara knutna till de nya tjänsterna vid regionmusiken. Något speciellt krav på fullgjord

värnpliktstjänstgöring behöver enligt min mening inte upprätthållas för anställning

vid regionmusiken. Liksom kommittén räknar jag med att såväl män som

kvinnor kan anställas i organisationen.

Kommitténs förslag till personaluppsättning och tjänstetyper är enligt min mening

i huvudsak väl avvägt. Vid regionmusiken bör således finnas tjänster som

regionkapellmästare, kapellmästare, musiksekreterare, inspicient, förste musiker

och musiker. För att musikavdelningarna skall få en tillfredsställande sammansättning

och kunna fullgöra sina planerade uppgifter bör musikerpersonalen —

dvs. musiker och förste musiker — omfatta sammanlagt 590 tjänster, när organisationen

blivit helt genomförd. Kommitténs förslag om aspiranttjänster vid regionmusiken

är jag inte beredd att ta ställning till, förrän den framtida organisationen

av musikerutbildningen blivit närmare fastlagd. För att en fortlöpande förnyelse

av musikverksamheten skall kunna säkerställas bör tidsbegränsade förordnanden

övervägas för tjänsterna som regionkapellmästare och kapellmästare. Liksom kommittén

finner jag att det är befogat att möjligheter hålls öppna att för kortare tid arvodesanställa

specialister av olika slag. För vissa ledaruppgifter, när enheter ur

regionmusiken tjänstgör som militärmusikkår, bör vid varje musikavdelning någon

bland musikerpersonalen förordnas som regementstrumslagare.

Liksom kommittén anser jag att den musikerutbildning som i dag bedrivs inom

militärmusiken bör avvecklas. I fortsättningen bör utbildningen till musiker vid

regionmusiken liksom till övriga musikyrken ske inom det allmänna utbildningsväsendet.

De förslag som kommittén lagt fram beträffande den allmänna musikerutbildningen

har jag tidigare i år behandlat i propositionen angående musik- och

dansutbildning (prop. 1970: 25). Utöver den grundläggande musikutbildningen behövs

specialutbildning för den rent militärmusikaliska verksamheten och viss vidareutbildning

för inriktning mot rikskonsertverksamheten. Formerna för denna utbildning

bör behandlas i det fortsatta planeringsarbetet.

I likhet med kommittén anser jag, att man inte kan räkna med att den nya

organisationen skall vara i alla avseenden helt färdig vid tidpunkten för införandet.

I olika avseenden kommer det att fordras en övergångstid, bl. a. för att avveckla

nuvarande utbildning och för att genomföra nödvändiga omdispositioner

på personalsidan bl. a. i samband med att Eksjö och Göteborg inte längre blir stationeringsorter

för musikenheter. Det torde vidare dröja någon tid innan numerären

för de olika musikavdelningarna reglerats.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

F. n. befinner sig drygt 200 furirer, aspiranter och musikelever under utbildning

inom militärmusiken. Utbildningen av dessa bör fullföljas. Personalen bör

därvid beredas en utbildning som motsvarar den nuvarande, inbegripet musikunderofficersskolan.

Under utbildningstiden bör personalen i fråga beredas anställning

på villkor som motsvarar de nu gällande och, sedan den med godkänt resultat

fullföljt utbildningen, erbjudas fast anställning inom regionmusiken. Utbildningen

bör successivt avvecklas i takt med att personalen avslutat de olika stadierna

i utbildningsgången. I det fortsatta planeringsarbetet bör man överväga den närmare

organisationen av den fortsatta utbildningen och de förändringar av utbildningens

innehåll som bör följa av inriktningen mot nya verksamhetsområden.

I överensstämmelse med musikkommitténs förslag anser jag att den musikpersonal

som vid omorganisationen innehar anställning inom militärmusiken bör beredas

anställning i regionmusiken utan särskilt ansökningsförfarande.

I övrigt finner jag att kommitténs förslag till övergångsåtgärder vad gäller personalen

bör kunna ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet. I de delar

anställnings- och arbetsvillkoren för personalen är förhandlingsfrågor avser chefen

för försvarsdepartementet att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.

I det föregående har jag vid behandlingen av olika avsnitt berört det ytterligare

planeringsarbete som återstår inför omorganisationen. Härutöver behöver olika

frågor rörande bl. a. lokaler för verksamheten utredas. För att utföra detta arbete

och för att i övrigt förbereda och genomföra omorganisationen bör, såsom musikkommittén

föreslagit, en organisationskommitté tillsättas. Chefen för försvarsdepartementet

avser att föreslå Kungl. Maj:t att en sådan tillkallas. Till de viktigaste

uppgifterna för en sådan organisationskommitté kommer att höra att, sedan avtal

om anställnings- och arbetsvillkor träffats, förbereda tillsättandet av tjänsterna i

den nya organisationen samt att utarbeta förslag till anslagsframställningar för budgetåret

1971/72.

5. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en omorganisation

av militärmusiken till en regionmusikorganisation den

1 juli 1971,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder

och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Bakgrund .................................................. 5

2.1 Nuvarande militära musikorganisation........................ 5

2.2 1968 års beslut angående rikskonserter m. m................... 6

3. Förslag om statens regionmusik ................................ 7

3.1 Kommittén............................................. 7

3.1.1 Uppgifter m. m.................................... 7

3.1.2 Lokalisering och samverkan i regioner................. 9

3.1.3 Organisation m. m................................. 11

3.1.4 Personal......................................... 14

3.1.5 Riktlinjer för övergång till ny organisation.............. 16

3.1.6 Kostnader........................................ 19

3.2 Remissyttranden......................................... 20

4. Departementschefen .......................................... 29

5. Hemställan................................................. 37

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1970 nr 6 s. 319, på s. 322 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående regionmusik jämte motioner. s. 1 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. ERT 2025 s. 397 s. 404 i texten · dokumentnivå
  2. FT 1970 s. 319 Utredningsuppdrag s. 322 i texten