Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

1970-02-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:33, Med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 33 år 1970

1

Nr 33

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

reglering av förbrukningen av elektrisk kraft; given

Stockholms slott den 20 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag om reglering av förbrukning av

elektrisk kraft.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag, som möjliggör reglering av förbrukningen

av elektrisk kraft, om tillgången på sådan kan förutses inte förslå för att

tillgodose behovet. Förslaget är utformat i nära överensstämmelse med de

lagar i ämnet som gällde under åren 1949—1954, 1956 och 1959—1960.

Giltighetstiden för den nya lagen begränsas till den 30 juni 1971.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 33 år 1970

Förslag

till

Lag

om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Om tillgången på elektrisk kraft inom landet under viss tidsperiod kan

förutses ej komma att förslå för att tillgodose behovet av sådan kraft, får

kraftförbrukningen regleras enligt bestämmelserna i denna lag.

2 §

Förordnande om reglering enligt 1 § meddelas av Konungen och får innefatta

föreskrift såväl om kraftens fördelning mellan förbrukare som om användningen

i övrigt av tillgänglig kraft.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av förordnande enligt första stycket

meddelas av myndighet eller annat för ändamålet lämpat organ, som

Konungen bestämmer.

3 §

Vid meddelande av föreskrift enligt 2 § skall tillses att i främsta rummet

de behov blir täckta, som är av särskild betydelse för befolkningen eller produktionen

eller i övrigt för det allmänna.

4 §

Meddelas föreskrift enligt 2 §, skall ägare eller innehavare av sådan anläggning

för alstrande eller tillhandahållande av elektrisk kraft (kraftföretag),

som tillhandahåller kraft åt förbrukare vilka beröres av föreskriften, vidtaga

åtgärder enligt anvisningar av Konungen eller organ, som avses i 2 §, för att i

görligaste mån hindra överträdelse av föreskriften.

5 §

Konungen kan förordna att förbrukare av elektrisk kraft, som uttagit

mer kraft än han har rätt till på grund av föreskrift enligt 2 §, skall erlägga

särskild avgift för den kraft, som uttagits utöver den medgivna (överuttagningsavgift).

Överuttagningsavgift utgår enligt grunder, som Konungen bestämmer, och

tillfaller staten.

6 §

Ägare eller innehavare av kraftföretag skall uppbära och redovisa överuttagningsavgifter

enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen eller organ

som avses i 2 §.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

Underlåter förbrukare av elektrisk kraft att i föreskriven ordning erlägga

överuttagningsavgift, skall ägaren eller innehavaren av kraftföretaget avstänga

förbrukaren från vidare kraftuttag enligt bestämmelser av Konungen

eller organ som avses i 2 §.

Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen befria förbrukare från överuttagningsavgift,

som påförts honom.

7 §

Har ägare eller innehavare av kraftföretag eller av sådan järnvägs- eller

spårvägsanläggning eller industriell eller därmed jämförlig anläggning, vid

vilken elektrisk kraft användes för annat ändamål än belysning, uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet åtsidosatt föreskrift, som enligt 2 § meddelats beträffande

företaget eller anläggningen, dömes ägaren respektive innehavaren

till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes annan förbrukare, vilken uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet använt kraft för annat ändamål än sådant, vartill han haft

rätt att använda kraften enligt meddelad föreskrift.

8 §

o Underlåter ägare eller innehavare av kraftföretag att fullgöra vad som

åligger honom enligt 4 eller 6 §, får organ som avses i 2 § vid vite förelägga

honom att fullgöra åliggandet.

9 §

Bestämmelserna i denna lag om ägare eller innehavare av kraftföretag eller

anläggning, som avses i 7 §, skall i fråga om kommunalt kraftföretag eller

kommunal anläggning tillämpas på föreståndaren.

10 §

Närmare föreskrifter om tillämpning av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därpå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svenska författningssamling och gäller till

och med den 30 juni 1971.

It Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 33

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning

angående reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och anför.

Tidigare lagstiftning. Med anledning av bristen på kraft och bränsle under

andra världskriget genomfördes lagen (1941:923) om reglering av förbrukningen

av elektrisk kraft och gas (prop. 1941:347, 1LU 1941:49). Enligt

denna lag ägde Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande statens

bränslekommission vid behov meddela föreskrift om kraftens och gasens

fördelning mellan förbrukarna samt om användningen i övrigt av tillgänglig

kraft och gas. I likhet med ett flertal andra av de lagar av kristidslags natur

som tillkom under kriget skulle lagen äga tillämpning först efter särskilt

förordnande. Sådant förordnande meddelas av Kungl. Maj :t, efter inhämtande

av riksdagens samtycke, samtidigt med lagens utfärdande. Lagen gällde

till en början t. o. m. den 30 juni 1943, men den förlängdes sedermera successivt

med ett år i sänder, sista gången t. o. m. den 30 juni 1949.

Med stöd av 1941 års lag meddelades vid ett flertal tillfällen föreskrifter av

Kungl. Maj :t och bränslekommissionen angående inskränkningar i och reglering

av förbrukningen av kraft och gas.

Den 1 juli 1949 ersattes 1941 års lag med lagen (1949: 182) om reglering

av förbrukningen av elektrisk kraft (prop. 1949: 82, 2LU 1949: 9), vilken

senare lag gällde t. o. m. den 30 juni 1954. I denna lag föreskrevs i 1 §, att

om på grund av bristande tillgång på vattenkraft eller av annan orsak tillgången

på elektrisk kraft inom riket under viss tidsperiod kunde förutsättas

ej komma att förslå för att tillgodose behovet därav, reglering av förbrukningen

av sådan kraft fick ske i enlighet med vad i lagen föreskrevs. Förordnande

om reglering fick enligt 2 § meddelas av Kungl. Maj :t och kunde

innefatta föreskrift såväl om kraftens fördelning mellan förbrukarna som

om användningen i övrigt av tillgänglig kraft. Kungl. Maj :t ägde vidare uppdraga

åt myndighet som Kungl. Maj :t bestämde att meddela närmste före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

5

skrifter om tillämpningen av sådant förordnande. I 3 § föreskrevs, att vid

meddelande av föreskrifter skulle tillses att behov, vilkas täckande var av

särskild vikt för befolkningen eller produktionen eller annars för det allmänna,

i främsta rummet blev tillgodosedda. Kraftföretagarna ålades enligt

4 § att vidta åtgärder för att i görligaste mån hindra överträdelser av meddelade

föreskrifter. Bestämmelser om skyldighet för förbrukare, som uttog

för mycket kraft, att erlägga särskild överuttagningsavgift meddelades i 5

och 6 §§. I 7—It §§ slutligen meddelades vissa ansvars- och vitesbestämmelser

och i övrigt föreskrifter av formell natur.

Då giltighetstiden för den år 1949 utfärdade lagen utlöpte den 30 juni

1954, räknade man inte med att det i fortsättningen skulle föreligga behov

av ransonering, varför lagen inte förlängdes.

Kraftbehovet stegrades emellertid i en takt som inte var väntad och den

långvariga torkan under sommaren 1955 skärpte ytterligare läget. På grund

därav beslöts såsom en beredskapsåtgärd lagen (1955: 601) om reglering av

förbrukningen av elektrisk kraft (prop. 1955:207, 3LU 1955:28). Denna

lag, vars giltighetstid var begränsad t. o. m. den 30 juni 1956, var utformad i

nära överensstämmelse med den lag i ämnet, som gällde under åren 1949—

1954.

Torkan under sommaren 1959 aktualiserade på nytt frågan om reglering

av elförbrukningen. Som beredskapsåtgärd utfärdades därför lagen (1959:

570) om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft (prop. 1959:185, 1LU

1959: 30). Giltighetstiden av denna lag, som utformades i nära överensstämmelse

med tidigare gällande, var begränsad t. o. m. den 30 juni 1960.

Framställning av centrala driftledningen. I framställning till Kungl. Maj :t

den 10 februari 1970 har centrala driftledningen (CDL) — efter samråd med

statens vattenfallsverk, Svenska elverksföreningen och Svenska kraftverksföreningen

— hemställt om åtgärder för att en reglering av förbrukningen

av elektrisk kraft vid behov skall kunna företas.

I framställningen anförs bl. a.:

Den nuvarande för kraftförsörjningen allvarliga situation har sin

orsak i den långvariga torkan. Sommaren 1968 var extremt nederbördsfattig

och även den efterföljande hösten och vintern medförde nederbördsunderskott.

Tillrinningarna till vattenmagasinen fram till vårfloden 1969

var lägre än motsvarande tidigare noterade, och trots full utnyttjning av

tillgängliga värmekraftresurser och import avtappades vattenmagasinen till

rekordlåg nivå. Vårfloden 1969 blev mindre än normal och sommaren 1969

blev liksom den föregående extremt nederbördsfattig. Den allvarliga situationen

förbättrades dock genom relativt riklig nederbörd i oktober månad

och läget under senhösten bedömdes sådant, att åtgärder för konsumtionsbegränsning

icke erfordrades. Situationen har dock den senaste tiden till

följd av fortsatt kyla och exceptionellt låg vattentillrinning avsevärt försämrats.

I vattenmagasinen finnes för närvarande endast hälften av den

för årstiden normala vattenmängden.

CDL måste därför konstatera, att trots att alla värmekraftverk sedan länge

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

producerat i största möjliga utsträckning och möjligheterna till import från

grannländerna helt utnyttjats, har vattenmagasinen fått avtappas så hårt,

att man nu måste räkna med en påtaglig risk för att landets samlade och

maximalt utnyttjade produktionsresurser kommer att vara otillräckliga för

att täcka elkraftbehovet. Det kan därför om väderleksläget i fortsättningen

icke radikalt förändras till det bättre eller den av CDL påbörjade kampanjen

för frivillig konsumtionsbegränsning inte ger avsett resultat, bli

oundvikligt att vidtaga tvångsmässig konsumtionsbegränsning. CDL bedömer

läget vara sådant, att åtgärder nu bör vidtagas för att en statlig

reglering av förbrukningen av elektrisk kraft skall kunna genomföras från

början av mars månad. En sådan reglering torde i första hand få avse elförbrukningen

för industriellt ändamål samt reklambelysning. Däremot

torde det inte vara möjligt att i nu akuta situation ransonera hushållsförbrukningen

utan denna torde få påverkas genom kampanjen för frivillig

begränsning. För genomförande av erforderlig förbrukningsminskning erfordras

att en lag motsvarande lagen den 18 december 1959 (nr 570) med

erforderliga följ dförfattningar tillskapas. Lagen bör träda i kraft snarast

och gälla till och med den 30 juni 1971.

I en särskild PM angående det aktuella kraftförsörjningsläget bar CDL

närmare analyserat kraftsitualionens utveckling under de senaste 18 månaderna.

CDL anför därvid bl. a. följande.

Väderleken har sedan sommaren 1968, dvs. under 1 1/2 års tid i hög

grad missgynnat kraftföretagen. Tillrinningen till vattenkraftstationerna

har under denna period i medeltal legat 30 % under normalvärdet och 15 %

under tidigare observerade lägsta värde som härrör från motsvarande period

åren 1946—1948, vilket senare värde leget till grund för produktionsapparatens

utbyggnad. Tillrinningsläget är så exceptionellt att det statistiskt

endast beräknas inträffa en gång på flera hundra år. Underskottet i vattenkraftproduktion

under det tidigare noterade extrema torrårsvärdet uppgår

för 1 1/2-årsperioden till inte mindre än 10 TWh (10 000 miljoner kWh),

vilket motsvarar 17 % av 1969 års totala elkraftproduktion.

Kraftföretagens produktionsresurser omdisponerades redan vid torrperiodens

början sommaren 1968, så att den minskade tillrinningen icke senare

skulle leda till att företagen kunde befaras komma i en bristsituation. För

att reducera avsänkningen av de för kraftproduktionen reglerade sjöarna

igångsattes kraftföretagens värmekraftverk och påbörjades en omfattande

import från grannländerna. Under driftåret 1968/69 (1.7.1968—30.6.1969)

uppgick värmekraftproduktionen och importen tillsammans till 18 TWh

(18 000 miljoner kWh), vilket var ett tre gånger större belopp än vad som

förekommit något tidigare driftår.

Trots nämnda åtgärder var innehållet i regleringsmagasinen när snösmältningen

började våren 1969 lägre än vid något tidigare tillfälle under

den senaste 20-årsperioden. Vårfloden 1969 var till och med maj månad

av normal omfattning men avtog därefter mycket snabbt. Detta medförde

att regleringsmagasinen, som normalt i det närmaste skall fyllas under vårfloden,

aldrig kom över 65 procents fyllnad. Hela sommaren 1969 blev

mycket nederbördsfattig och tillrinningen låg på en exceptionellt låg nivå.

Genom höstregn erhölls i september månad en förbättring som kulminerade

under oktober månad, då tillrinningen tillfälligt låg på normal nivå.

Värmekraftproduktion och import upprätthölls för första gången även

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

under sommaren 1969. Dock minskade produktionens omfattning på grund

av nödvändig revision och översyn i värmekraftverken och försämrade

kraftförsörjningslägen i Norge och tidvis även i Finland.

Kraftförsörjningsläget i Sverige, som på eftersommaren 1969 bedömdes

som allvarligt, förbättrades markant tack vare de relativt rikliga höstregnen.

Kraftbalanskalkylerna för vinterperioden visade att produktionsresurserna

skulle vara tillräckliga även om tillrinningen återigen skulle minska

ända ned till i nivå med tidigare observerade extrema torrårsvärden. En

sådan utveckling ansågs för övrigt föga sannolik, då det erfarenhetsmässigt

finns ett samband mellan tillrinningen under höstmånaderna och efterföljande

vinters tillrinning.

De två senaste månaderna har kraftsituationen på nytt successivt försämrats.

Omsvängningen påbörjades med köldperioden omkring den 20

november. Den för årstiden extrema kylan fick till följd att tillrinningarna

gick ned under tidigare extremvärden. Dessa låga tillrinningsvärden har

därefter i stort sett blivit bestående.

CDL har givetvis kontinuerligt följt utvecklingen. Samtliga resterande

produktionsmöjligheter, inklusive inom industri och förvaltning befintliga

reservkraftaggregat, har mobiliserats för kontinuerlig kraftproduktion. I

mitten av januari konstaterade CDL att risk kunde föreligga att krafttillgångarna

skulle bli otillräckliga vid vinterperiodens slut, om tillrinningen

fortsatte att vara extremt låg, vårfloden blev extremt sen, belastningen blev

hög och tillsatsproduktion i form av värmekraft och import under förväntningarna.

Risken ökade under januari månads senare del, vilket föranledde

CDL att vid sammanträde den 3 februari besluta om erforderliga åtgärder.

I framställningen till Kungl. Maj:t har CDL framhållit att vissa mängder

vatten finns tillgängliga under tillåtna sänkningsgränser i åtskilliga

vattenregleringsmagasin. Driftledningen ifrågasätter om inte genom särskild

lagstiftning möjligheter bör öppnas till ytterligare avsänkning av sådana

magasin, vilket skulle kunna ge ett krafttillskott på totalt ca 500

milj. kilowattimmar. Även om man skulle begränsa uttagen till de större

restmagasinen skulle tillskottet verksamt bidra till att lindra en tvångsmässig

inskränkning av elförbrukningen.

Framställningen utmynnar i en hemställan, bl. a. att Kungl. Maj :t skall

vidta sådana åtgärder, att en reglering av den elektriska kraftförbrukningen

i den omfattning och under sådana förutsättningar, som angavs i 1959

års lag, kan bli möjlig med verkan snarast och med giltighet t. o. m. den 30

juni 1971.

Departementschefen. Elkraftförsörjningen i Sverige baseras fortfarande

väsentligen på vattenkraft. Som koplettering härtill finns värmekraft och

möjligheter till import från övriga nordiska länder. Vattenkraftproduktionen

är givetvis i hög grad beroende av väderleken. Under normala väderleksförhållanden

svarar vattenkraften f. n. för 85 % av den för landet erforderliga

kraftproduktionen. Under nederbördsrika år kan andelen vattenkraft

öka upp till 95 % medan den under år med liten nederbörd kan bli avsevärt

lägre än 85 %. År 1969, som var ett ovanligt nederbördsfattigt år, täckte

vattenkraften endast 70 % av den totala elkraftförbrukningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 33 år 1970

Vattenfallsverket planerar liksom övriga kraftföretag med vattenkrafttillgångar

sin produktionsapparat så att den skall vara tillräcklig för att möta

ett lika svårt torrår som det värsta enligt tidigare observationer. Det svåraste

torråret i en 40-årig observationsserie har för vattenfallsverkets del varit

1947/48. Under 1950-talet utökades produktionskapaciteten stegvis för att

klara en upprepning av detta ovanliga torrår. En betryggande marginal för

sådana torrår förelåg emellertid ännu inte för landet i dess helhet vid slutet

av 1950-talet. Den intensiva och långvariga torkan under sommaren och

hösten 1959 medförde allvarliga återverkningar på kraftförsörjningen. Därför

infördes under hösten 1959 lagstiftning om reglering och förbrukningen

av elektrisk kraft. Några ransoneringsföreskrifter behövde dock ej införas

med anledning av lagen. Denna upphörde att gälla den 30 juni 1960.

Under 1960-talet har behov av elransonering inte uppstått. Erforderliga

medel har successivt anvisats och använts för att bygga ut produktionsresurserna

i sådan takt i förhållande till det växande kraftbehovet att ett torrår

av tidigare angivna slag skulle kunna mötas utan reglering av förbrukningen.

Den extrema torrperiod omfattande praktiskt taget två hela år, som inleddes

sommaren 1968 och som alltjämt pågår, har successivt ökat bekymren

för kraftförsörjningen. Höstregnen i oktober 1969 gav dock ett betydande

vattentillskott. Kraftbalanskalkylerna för vinterperioden visade att produktionsresurserna

skulle vara tillräckliga, även om tillrinningen åter skulle

minska till tidigare observerade extrema torrårsvärden. En så ogynnsam utveckling

ansågs föga sannolik, då det erfarenhetsmässigt finns ett samband

mellan tillrinningen under hösten och tillrinningen efterföljande vinter. Under

de senaste två månaderna har situationen emellertid försämrats, bl. a.

genom den osedvanliga kylan. Till det akuta krisläget har i viss mån bidragit

det bortfall av kraft, som föranletts av att vissa aggregat i värmekraftverk

fungerat otillfredställande. Man kan nu konstatera, att 1968/1970 ser ut att

bli en betydligt värre torrperiod än 1946/1948. För att dagens bristsituation

skulle ha kunnat undvikas, hade mycket betydande ytterligare belopp behövt

investeras i reservkapacitet utan att det varit sannolikt att ett sådant

krisläge någonsin skulle uppstå, som motiverat investeringen. Ett uppbyggande

av en sådan reservkapacitet har inte ansetts ekonomiskt försvarligt.

Frågan om det i framtiden kan komma att anses erforderligt med hänsyn

till den nu rådande torrperioden får prövas i ett senare sammanhang.

Situationen är sålunda den, att man måste räkna med att åtgärder för

en reglering av elektricitetsförbrukningen åter bli påkallade om inte en

väsentlig förändring i vattentillgången inträder under den närmaste tiden.

Det är nödvändigt att myndigheterna äger erforderliga befogenheter för att

kunna ingripa med tillräcklig snabbhet om så krävs. Jag anser mig därför

nödsakad att — i överensstämmelse med CDL:s framställning — föreslå

genomförandet av en lagstiftning, som ger möjlighet att införa en statlig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

9

reglering på detta område. Om en sådan reglering blir nödvändig torde

den i första hand komma att avse viss förbrukning av elektrisk kraft för

industriellt ändamål samt för reklambelysning och liknande. Däremot torde

det åtminstone inledningsvis av praktiska skäl inte bli fråga om att ransonera

elförbrukningen för hushållsändamål. Det måste självfallet under alla förhållanden

undvikas att samhällsviktiga funktioner utsätts för mer betydande

störningar genom reglering. Lagstiftningen bör träda i kraft snarast

möjligt och gälla t. o. m. den 30 juni 1971.

Den nya lagen torde kunna utformas i överensstämmelse med 1959 års

lag i ämnet. Handhavandet av regleringen bör uppdragas åt ett för ändamålet

särskilt bildat organ, vilket bör ha nära anknytning till CDL. I detta

organ bör ingå representanter för de olika intressen som kan komma att

beröras av en reglering. Närmare bestämmelser härom liksom beträffande

tillämpningen i övrigt av lagen torde få meddelas av Kungl. Maj :t. Den som

bryter mot föreskrift som meddelats på grund av lagen bör erlägga särskilda

avgifter eller i allvarligare fall straffas. Med hänsyn till lagstiftningens karaktär

följer av allmänna regler att sådana avgifter och straff skall kunna

uttas eller utmätas även efter det den föreslagna lagen upphört att gälla.

(Jfr brottsbalkens promulgationslag 5 §.)

Den av CDL i dess framställning väckta frågan om eventuella åtgärder

för att möjliggöra ytterligare avsänkning av vissa vattenregleringsmagasin

övervägs f. n. inom justitiedepartementet. Det krafttillskott, som kan

vinnas därigenom, skulle kunna onödiggöra eller verksamt lindra en tvångsmässig

inskränkning av elförbrukningen. En stort upplagd sparkampanj har

också inletts, vilken kan komma att få liknande effekt.

Avsikten är, att kostnaderna för administrationen av en eventuell reglering

av elförbrukningen skall förskotteras av vattenfallsverkets driftmedel.

Något anslag för ändamålet behöver alltså inte nu begäras av riksdagen.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom industridepartementet

upprättats förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk

kraft. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga.1

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan har uteslutits här. Förslaget i bilagan är likalydande med det förslag som är fogat

vid propositionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 33 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 18 februari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över industriärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 13 februari

1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till

lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

expeditionschefen Axel Wallén.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1970

11

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Morerg, Bengtsson, Norling, Löfrerg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande

över förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700117

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1970:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft, jämte motioner i ämnet. s. 1 i texten