Angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning och utbildning m.m
1970-02-20 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:37, Angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning och utbildning m.m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
1
Nr 37
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning
av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning
och utbildning m.m.; given Stockholms slott
den 20 februari 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ingemund Bengtsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås på grundval av 1965 års veterinärmedicinska utrednings
betänkande att principbeslut fattas om att veterinärhögskolan och
statens veterinärmedicinska anstalt förläggs till Uppsala. En nära samordning
avses komma till stånd med lantbrukshögskolan när det gäller ämnesområdena
sjukdomsgenetik och husdjurshygien, fysiologi samt radiobiologi
och med Uppsala universitet när det gäller ämnesområdena farmakologi,
medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi. Utflyttningen beräknas
kunna påbörjas om ca tre år och vara slutförd efter ytterligare tre_fyra år. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
20 februari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, stat srå''.eu
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Gr.jer,
Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, J .dbom,
Carlsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om samordning
av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning
m.m. och anför.
I. Inledning
Genom beslut den 26 februari 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för
jordbruksdepartementet att tillkalla en sakkunnig1 för att utreda möjligheterna
att samordna veterinärmedicinsk forskning och utbildning med annan
närbesläktad forskning och utbildning jämte därmed sammanhängande
frågor. Utredningen, som antog namnet 1965 års veterinärmedicinska utredning,
har den 13 juni 1967 avlämnat betänkandet Samordning av veterinärhögskolans
verksamhet med annan forskning och utbildning (Stencil Jo
1967:7).
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,
medicinalstyrelsen (numera socialstyrelsen), statens bakteriologiska laboratorium,
statens institut för folkhälsan, statens planverk, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
universitetskansler sämbetet (efter hörande av rektorsämbetena
och lärarkollegierna vid de medicinska fakulteterna vid Uppsala universitet
och karolinska institutet), lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet (numera
länsstyrelsen i Stockholms län), länsstyrelsen i Uppsala län, statens medicinska
forskningsråd, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, styrelsen
för skogshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), styrelsen för lantbrukshögskolan
(efter hörande av lärarkollegiet), statens råd för skogs- och
jordbruksforskning, styrelsen för veterinärhögskolan (efter hörande av lärarkollegiet
och nämnden för veterinärinrättningen i Skara), statens veteri
1
Till maj 1966 numera avlidne generaldirektören Börje Lundgren och därefter f. d. landshövdingen
Manfred Näslund.
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 3
närmedicinska anstalt, skogs- och lantbruksakademien, livsmedelsstadgekommittén,
lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för Uppsala och
Stockholm, studentbostadskommittén, lokal- och utrustningsprogramkommittén
för jordbrukets högskolor, veterinärväsendeutredningen, Riksförbundet
Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund,
Sveriges kemiska industrikontor, Kooperativa förbundet, Svensk husdjursskötsel,
ekonomisk förening, statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet,
Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, Sveriges
veterinärförbund, Universitetslärarförbundet, Sveriges förenade studentkårer
(SFS), Veterinärmedicinska föreningen och lantbrukshögskolans studentkår.
Representanter för Skara stad har i skrivelse den 23 oktober 1968 föreslagit
att en fältstation för veterinärhögskolan förläggs till Skara. Från högskolan
har därefter getts in en översiktlig plan över användningen av en
sådan fältstation.
Vidare har fem tjänstemän vid veterinärhögskolan i skrivelse den 12 november
1969 föreslagit att högskolan förläggs till Lundområdet och att frågan
om högskolans framtida utformning och lokalisering förutsättningslöst
utreds på nytt.
Över sistnämnda skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av byggnadsstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, styrelsen för lantbrukshögskolan
samt styrelsen för veterinärhögskolan (efter lärarkollegiets hörande). Statens
veterinärmedicinska anstalt och Sveriges veterinärförbund har inkommit
med synpunkter i ämnet.
I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 124 och 166) har Kungl. Maj.-t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. in. samt till Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. resp. ett investeringsanslag av 6,1
milj. kr.
II. Nuvarande förhållanden
Veterinärmedicinsk forskning och utbildning bedrivs inom landet vid veterinärhögskolan
och i viss utsträckning även vid statens veterinärmedicinska
anstalt. Verksamheten vid högskolan är f. n. uppdelad på 16 institutioner.
Vidare finns en central förvaltning och ett bibliotek. Till högskolan
ar knutna stationära djurkliniker samt en ambulatorisk klinik. Den sistnämnda
fullgör inom ett område norr om Stockholm de åligganden som ankommer
på distriktsveterinär. Utbildningen omfattar till veterinärmedicine
kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett
halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. Vid högskolan
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
OrganisQtionstablå för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt
Bibliotek
—| Anatomi och histologi
Bakteriologi och epizootologi
Farmakologi
Fysiologi
kirurgi
Klinisk kemi
Klinisk radiologi
Livsmedelshygien
Medicin I
Medicin II
Medicinsk kemi
—| Obstetrik och gynekologi
Patologi
Sjukdomsgenetik och husdjurshygien
—| Försöksgården
Parasitologiska avd./inst.
—| Virologiska avd./inst.
Bakteriologiska avd.
Patologisk-anatomiska avd.
Kemiska avd.
Produktionsavd.
Konsulentavd.
_| Statsepizootolog
Kungl.
Maj:t
Jordbr.-
dep.
Styrelse
SVA
Styrelse
VH
Rektors
ämbete
-
Lärar
kolle
gium
-
Utbild
nings
nämnd
-
Eko
nomi
sektion
-
Före
-
Central
förvalt
ning
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Organisationstablå för lantbrukshögskolan
5
Biblioteken i Uppsala och Alnarp
Konsulentavdelningen
Radiobiologi
Mikrobiologi
Genetik och växtförädling
Markvetenskap
Växtf/siologi
Växtodling
Växtpatologi
Husdjurens utfodring och vård
Husdjursförädling
Djurfysiologi
Ekonomi och statistik
Arbetsmetodik och teknik
Frukt- och bärodling
Köksväxt- och prydnadsväxfodling
Trädgårdskonst och naturvård
Lantbrukets byggnadsteknik
Fältförsöksorganisation
—| Jordbruksegendomar
Försöks
kollegium
-
Lärarkolle
gium
-
Utbildnings
nämnd
-
Kolle
gie
nämnd
-
Styrelse
Rek
tors
ämbete
-
Kungl.
Maj:t
Jordbr.-
dep.
Central
för
valtning
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
förekommer även utbildning av hovslagare. Antalet anställda uppgår till 270,
varav 107 utgör lärarpersonal.
Försöksverksamheten vid högskolan bedrivs vid en försöksgård i Skara.
Under högskolans styrelse lyder veterinärinrättningen i Skara, som i övrigt
är ett från högskolan fristående djursjukhus.
Veterinärhögskolan står under ledning av en styrelse, i vilken berörda näringar
och myndigheter är representerade. Ett rådgivande organ som är gemensamt
för högskolan samt lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor, har till främsta uppgift att främja
en samordnad planering av utbyggnaden av högskolorna och samarbetet
mellan dem.
Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar
och bedriver forskning inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens
områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska
preparat för djursjukvård samt bedriver upplysnings- och rådgivningsverksamhet
bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.
Inom anstalten finns sju avdelningar, däribland en särskild produktionsavdelning.
Antalet anställda uppgår till ca 200. Anstalten leds av en styrelse.
Organisationen av högskolan och anstalten framgår av tablån på s. 4.
Högskolan och anstalten är förlagda till Norra Djurgården i Stockholm.
Två av högskolans 16 institutioner, nämligen institutionerna för virologi
och parasitologi, är gemensamma för högskolan och anstalten och förlagda
till anstalten. Högskolans övriga institutioner är samlade på högskolans
område som omfattar 7,6 ha. Anstaltens område uppgår till 8,6 ha.
Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings- och
utbildningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. Utbildningen,
som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är uppdelad
på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret 1969/70
till 105 studerande, varav 80 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen.
Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen
(riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar
och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet.
Vid högskolan finns dessutom en konsulentavdelning samt central
förvaltning och bibliotek. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten
av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationaliseringsorganen
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Huvuddelen
av högskolan ligger vid Ultuna inom Uppsala. Institutionerna vid
trädgårdsavdelningen är förlagda till Alnarp i Skåne. Högskolans organisation
framgår av tablån på s. 5.
På Artillerifältet i Uppsala sker i enlighet med statsmakternas beslut en
etappvis utbyggnad av lokaler för Uppsala universitet, främst för de medicinskt
teoretiska ämnena samt den farmaceutiska utbildnings- och torsk
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
ningsorganisationen. Lokaler för ämnesområdena biokemi och mikrobiologi
vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten avses även bli förlagda dit.
En första utbyggnadsetapp omfattande en rumsyta om ca 13 000 m2 har under
år 1969 fullbordats. Härigenom har lokalbehovet tillgodosetts för delar
av ämnena fysiologi, medicinsk fysik, farmakologi, toxikologi, anatomi, histologi
och medicinsk kemi. Härtill kommer vissa gemensamma utrymmen
sasom hörsalar, seminarier, bibliotek m. m. Byggnadsstyrelsen har redovisat
byggnadsprogram för en andra utbyggnadsetapp som omfattar 36 000 m2
programyta till en uppskattad kostnad av 85 milj. kr. LUP-kommittén för
Uppsala har föreslagit att lokaler även för följande ämnesområden skall förläggas
till Artillerifältet: oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi
och analytisk kemi samt näringslära, hygien och molekylärbiologi.
III. Utredningens förslag
Utredningen. 1965 års veterinärmedicinska utredning tar först upp vissa
allmänna synpunkter rörande samarbete inom universitets- och
högskoleområdet och framhåller att i de riktlinjer för den framtida forsknings-
och utbildningsorganisationen som år 1964 drogs upp av statsmakterna
(prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293) är samverkan och integration ett
huvudtema. Riktlinjerna grundade sig på förslag av universitetsutredningen
som bl. a. hävdade som sin principiella mening att små fackhögskolor
borde, om väsentliga skäl ej talade däremot, inordnas såsom delar
av större läroanstalter. Vid riksdagsbehandlingen av frågan underströk
statsutskottet värdet av ett allsidigt utvecklat samarbete över fakultets- och
institutionsgränser.
När det gäller veterinärhögskolans integrering med annan
forskning och utbildning konstaterar utredningen först att den
veterinärmedicinska vetenskapen har naturliga anknytningar såväl till
humanmedicinen som till husdjursvetenskapen. En stark intressegemenskap
råder mellan den humanmedicinska och den veterinärmedicinska
forskningens företrädare. Utredningen finner det självklart att en nära
samverkan upprätthålls mellan de båda medicinska vetenskaperna oavsett
organisatoriska förändringar. En forskningssektor som är särskilt värd att
beakta i detta sammanhang är human näringsforskning, livsmedelshygien
och omgivningshygien.
Utredningen framhåller att den veterinärmedicinska verksamhetens
främsta uppgift är att tjäna animalieproduktionen inom jordbruket. Härvid
bör särskild vikt fästas vid sjukdomsförebyggande åtgärder avseende
husdjurens hygien, skötsel och utfodring samt resistensförädlingen. Mot
denna bakgrund finner utredningen att behov framträder av en nära sam
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
verkan mellan den veterinärmedicinska forskningen och husdjursforskningen.
Samverkan behövs såväl vid forskningens och försöksverksamhetens
planering som vid verksamhetens bedrivande och resultatens bearbetning.
Behovet förstärks ytterligare genom de stora förändringar som husdjursskötseln
undergår.
Utredningen övergår därefter till olika alternativ för lokaliseringen av
veterinärhögskolans verksamhet. Utredningen konstaterar att huvuddelen
av lantbrukshögskolan och särskilt den centrala forsknings- och försöksverksamheten
på husdjursområdet är förlagd till Ultuna i Uppsala. I Uppsala
finns också medicinsk fakultet. Det finns alltså goda förutsättningar
att omlokalisera veterinärhögskolan till Uppsala. De kontakt- och integreringsmöjligheter
Stockholm som universitetsstad och administrativt centrum
erbjuder samt Stockholms och Uppsalas närhet till varandra talar emellertid
enligt utredningens mening för att integreringsfrågorna även bör diskuteras
med en bibehållen lokalisering av högskolan som utgångspunkt. I
Stockholmsområdet finns — förutom veterinärmedicinska anstalten — medicinsk
och odontologisk fakultet vid karolinska institutet, statens institut
för folkhälsan och statens bakteriologiska laboratorium.
Den vikande husdjursskötseln i Stockholmsområdet medför svårigheter
för veterinärhögskolans försörjning med klinikmaterial. Bristen avser främst
nötkreatur och svin. Utredningen anser att om man ser lokaliseringsfrågan
enbart från klinikmaterialsynpunkt så återfinns de lämpligaste förläggningsorterna
i de sydligaste länen och i Skaraborgs län. Hänsynstagande till klinikmaterialet
bör dock inte enligt utredningens mening föranleda en lokalisering
som ej tillfredsställer kraven på vetenskaplig miljö och integrering
med närbesläktad forskning och utbildning. Med hänsyn härtill finner utredningen
att som förläggningsplats för veterinärhögskolan endast kan komma
i fråga två orter, nämligen Uppsala och Stockholm.
Utredningen lägger med hänsyn härtill fram två lokaliseringsalternativ,
ett avseende Stockholm och ett avseende Uppsala. Vid utformningen av dessa
har utredningen fäst stort avseende vid att slagkraftiga enheter för forskning,
forskarutbildning, undervisning och försöksverksamhet skall komma
till stånd. För olika högskolor och fakulteter gemensamma storinstitutioner
föreslås bildade. En förutsättning har varit att de berörda institutionerna
har en intressegemenskap i fråga om mål och medel. Även sammanslagning
av institutioner tillhörande samma högskola har övervägts. Om en institutionssammanslagning
inte befunnits lämplig, har sådana former som institutionsgrupps-
och ämnesgruppsamverkan prövats.
Det Stockholmsalternativ som utredningen utarbetat framgår
av följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
9
Institution m. m.
Samordning mellan
veterinärhögskolan och
Lokalisering
Anatomi och histologi
oförändrad
Fysiologi
karolinska institutet (Kl)
Kl-området i Solna
Farmakologi
”
Medicinsk kemi
”
”
Bakteriologi och epizootologi
it
”
Virologi
statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA)
SVA-området i Frescati
Parasitologi
”
Patologi
Kirurgi, medicin, obstetrik
och gynekologi, klinisk
radiologi, klinisk kemi
oförändrad
(inkl. radiobiologi)
—
Sjukdomsgenetik
Husdjurshygien (jämte för-
lantbrukshögskolan
söksgården i Skara)
”
Livsmedelshygien
statens institut för folk- hälsan (SIFF)
SIFF-området i Solna
Stockholmsalternativet innebär att veterinärhögskolans institutioner för
klinisk forskning och undervisning i princip bibehåller sin nuvarande förläggning.
Dessa institutioner föreslås bli samordnade i en institutionsgrupp.
För att förbättra den ambulatoriska klinikens försörjning med klinikmaterial
bör institutionsgruppen erhålla en jourstation förlagd till Ultuna.
Stationen bör i princip endast fungera som bas för en kompletterande undervisning
beträffande hälso- och sjukvård av jordbrukets nyttodjur. Utrymmen
bör ställas till förfogande så att sjuka djur i viss utsträckning kan
ställas upp för enklare behandling och förlängd observation i undervisningssyfte.
Med hänsyn till de särskilda kraven på utrymmen för den veterinärmedicinska
anatomin bör institutionen för anatomi och histologi stanna kvar
på nuvarande område. Även institutionen för patologi bör bibehållas vid
sin nuvarande förläggning med hänsyn till att god kommunikation behövs
mellan institutionen och den kliniska institutionsgruppen. Det samarbete
mellan veterinärmedicinsk och humanmedicinsk patologi som föranleds
av intressegemenskapen ur komparativ synpunkt kan åstadkommas utan
fastare organisatorisk form.
En samordning av veterinärhögskolans och veterinärmedicinska anstaltens
verksamheter beträffande institutionerna för virologi och parasitologi
har redan beslutats. Ytterligare närmare samordningar anser utredningen
inte behövas.
Beträffande institutionerna för fysiologi, farmakologi, medicinsk kemi
samt bakteriologi och epizootologi föreslår utredningen en samordning
med motsvarande institutioner vid karolinska institutet. Utredningen förutsätter
härvid gemensamma institutioner, dock med särskilda forskningsavdelningar
för human- och veterinärmedicin. Tillgången på tomtmark på
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
institutets område är sådan att en samförläggning kan ske. När det gäller
stordjursutrymmen är det dock mest ändamålsenligt att institutionerna
disponerar lämpliga lokaler på högskolans nuvarande område.
I fråga om institutionen för livsmedelshygien finner utredningen särskilt
starka integreringsmotiv föreligga, eftersom en nära kontakt på det livsmedelshygieniska
området mellan human- och veterinärmedicinen måste betraktas
som närmast självklar. De humanmedicinska forsknings- och utbildningsaktiviteterna
avseende omgivningshygien, näringslära och livsmedelshygien
är i Stockholmsområdet koncentrerade till statens institut för
folkhälsan. På näringslärans område avses enligt framlagda förslag folkhälsoinstitutets
resurser byggas ut och därvid integreras med karolinska institutets
medicinska fakultet. En liknande integrering mellan fakulteten och
folkhälsoinstitutet är redan genomförd i fråga om den omgivningshygieniska
enheten. Veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien föreslås på
motsvarande sätt gå samman med institutets födoämneshygieniska avdelning
till en gemensam institution för livsmedelshygien med förläggning till institutets
område i Solna. Professorn i livsmedelshygien bör sålunda samtidigt
vara föreståndare för den födoämneshygieniska avdelningen.
Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien innefattar två ämnesområden.
Sjukdomsgenetik omspänner ett vidsträckt forskningsfält från
grundläggande cellgenetiska frågor till olika sjukdomsgenetiska tillämpningsspörsmål
och populationsgenetik. Husdj urshygienen omfattar miljöns,
hygienens och skötselns inflytande på djurens hälsotillstånd samt utfodringsproblem
och näringsfysiologiska frågor med inriktning på sjukdomsprofylax.
Enligt utredningens mening är dessa veterinärmedicinska ämnesområden
inte fullt kongruenta med de lantbruksvetenskapliga områdena
husdj ursförädling resp. husdjurens utfodring och vård vid lantbrukshögskolan.
De veterinärmedicinska ämnena omfattar även andra djurslag än
de lantbruksvetenskapen avser. Vidare har de berörda veterinärmedicinska
och lantbruksvetenskapliga forskningsfälten olika uppdelning. Lantbrukshögskolan
har till skillnad från veterinärhögskolan särskilda avdelningar
för allmän genetik och näringsfysiologi. Avdelningen för allmän genetik
vid lantbrukshögskolan är gemensam med Uppsala universitet och ingår i
institutionen för genetik och växtförädling. Avdelningen för näringsfysiologi
bildar institution tillsammans med avdelningen för husdjursfysiologi.
Utredningen förordar att veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik
och husdjurshygien delas upp och ombildas till två institutioner men
med bibehållen lokalisering. Organisatoriskt bör de bilda institutionsgrupp
med lantbrukshögskolans institutioner för husdj ursförädling resp. husdjurens
utfodring och vård. I den institutionsgrupp som avser veterinärhögskolans
institution för husdjurshygien och lantbrukshögskolans institution
för husdjurens utfodring och vård bör även ingå veterinärhögskolans för
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
söksgård i Skara. En sådan anordning bör dock inte hindra andra institutioner
att dra nytta av försöksgården.
Veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten bör enligt utredningens
mening i Stockholmsalternativet ha en gemensam styrelse.
Det Uppsalaalternativ som utredningen utarbetat framgår av
följande sammanställning.
Institution m. m.
Samordning mellan
veterinärhögskolan och
Lokalisering
Anatomi och histologi
lantbrukshögskolan (LH)
LH-området i Ultuna
Fysiologi
Farmakologi
Medicinsk kemi
Uppsala universitet
Artillerifältet i Uppsala
Bakteriologi och epizootologi
”
Virologi
statens veterinärmedicinska
SV A-området i Frescati,
anstalt (SVA)
Stockholm
Parasitologi
Patologi
Kirurgi, medicin, obstetrik
—
LH-området i Ultuna
och gynekologi, klinisk
radiologi, klinisk kemi
(exkl. radiobiologi)
,,
Radiobiologi
Sjukdomsgenetik
Husdjurshygien (jämte
lantbrukshögskolan
»
försöksgården i Skara)
Livsmedelshygien
statens institut för folk- hälsan (SIFF)
SIFF-området i Solna
Ett grundläggande spörsmål för utredningen har i Uppsalaalternativet varit
huruvida även veterinärmedicinska anstalten bör omlokaliseras med hänsyn
till sambandet mellan anstalten och veterinärhögskolan. Att det från
högskolans synpunkt finns ett starkt önskemål om samlokalisering av de
båda enheterna finner utredningen uppenbart. Även från anstaltens sida har
önskvärdheten av en samlokalisering framhållits. Från båda institutionerna
har samtidigt anförts att en särförläggning med det avstånd och de kommunikationer
som blir aktuella i ett Uppsalaalternativ i och för sig är möjlig.
Företrädare för anstalten har också påpekat en rad olägenheter från anstaltens
synpunkt som skulle vara förbundna med en omlokalisering till Uppsala.
Bl. a. har framhållits behovet av nära samarbete med statens bakteriologiska
laboratorium samt den ökade risk för smittspridning som eu förläggning
av anstaltens kommande produktion av mul- och klövsjukevaccin till
Uppsalaområdet skulle medföra.
Utredningen förordar därför att veterinärmedicinska anstalten inte skall
beröras av en omlokalisering. De merkostnader och andra olägenheter som
en särförläggning medför har utredningen bedömt inte bli betydande. Också
de för högskolan och anstalten gemensamma institutionerna för virologi
och parasitologi anser utredningen kunna utan alltför stora olägenheter vara
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
förlagda till anstaltens nuvarande område. Undervisningen i dessa ämnen
omfattar sammanlagt endast 132 elevtimmar per år. Om högskolan flyttas
till Uppsala anser dock utredningen att den fortsatta utvecklingen av de omständigheter
som påverkar anstaltens lokaliseringsfråga noga följs. Skulle
kontaktbehovet med högskolan eller problemen i samband med anstaltens
vaccinproduktion undergå väsentliga förändringar, bör frågan om anstaltens
förflyttning till Uppsala tas under förnyat övervägande.
Utredningen finner att även i Uppsalaalternativet bör institutionen för
livsmedelhygien integreras med statens institut för folkhälsan och lokaliseras
till Solna.
De väsentligaste institutionssamordningarna i Uppsalaalternativet berör
institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Sjukdomsgenetiken
bör i detta alternativ samordnas med lantbrukshögskolans institution för
husdj ursförädling till en gemensam institution för husdjursförädling och
sjukdomsgenetik. Utredningen framhåller, att Uppsalaalternativet i fråga
om allmän och medicinsk genetik erbjuder goda möjligheter till samarbete
och framtida integrering med den för lantbrukshögskolan och matematisknaturvetenskapliga
fakulteten vid Uppsala universitet gemensamma institutionen
för genetik och växtförädling och/eller den genetiska institutionen
vid universitetets medicinska fakultet. Vad ämnet husdj urshygien beträffar
bör denna samordnas med lantbrukshögskolans institution för husdjurens
utfodring och vård till en för de båda högskolorna gemensam institution för
utfodring och vård.
Den veterinärmedicinska fysiologin finner utredningen böra samordnas
i en gemensam institution med lantbrukshögskolans institution för näringsoch
husdj ursfysiologi. På detta sätt ernås en integrering av forskningen
rörande djurfysiologiska problem som avser de ekonomiskt viktiga djurslagen.
Beträffande vissa djurslag såsom idisslare och fjäderfä skiljer sig
också de fysiologiska problemen ofta ganska väsentligt från de problem
som möter inom humanforskningen.
Den nuvarande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjur shygien
vid veterinärhögskolan svarar för veterinärundervisningen i hovvårdsoch
klövvårdslära. Undervisningen är till övervägande del förlagd till institutionens
hovslagerismedja, som också står öppen för högskolans kliniker
och för allmänheten. Vidare utnyttjas smedjan för en hovslagar skola som
är knuten till institutionen. Utredningen räknar med att den föreslagna
institutionen för utfodring och vård skall få ansvaret för veterinärutbildningen
på detta område. Den f. n. relativt ringa tillgången på hästar i Uppsalaområdet
medför dock vissa problem när det gäller demonstrationer och
praktiska övningar i hovvård. Vid en bedömning i annat sammanhang av
hovslagarskolans lämpliga förläggning bör därför enligt utredningens mening
beaktas att det med hänsyn till veterinärutbildningen måste vara
önskvärt med en lokalisering inom nära räckhåll för högskolan. Den rik
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
13
liga tillgången på hästar i Stockholmsområdet talar för en förläggning dit
av både hovslagarutbildningen och veterinärstuderandenas undervisning i
hovvård.
Institutionerna för husdjursförädling och sjukdomsgenetik, utfodring
och vård samt djurfysiologi bör förläggas till lantbrukshögskolans centrala
område i Ultuna. Tillsammans kommer de att utgöra ett husdj ur svetenskapligt
centrum omfattande bl. a. sex professorer, sex biträdande professorer
och fem statsagronomer.
Även övriga veterinärmedicinska institutioner eller avdelningar som inte
skall integreras med annan verksamhet i Uppsala än sådan tillhörande
lantbrukshögskolan bör i görligaste mån förläggas inom lantbrukshögskolans
centrala område i Ultuna. Till området bör sålunda lokaliseras den
utpräglat kliniska verksamheten, som bör organiseras på en klinisk institutionsgrupp.
Den ambulatoriska kliniken bör erhålla ett praktikområde
i Uppsalatrakten omfattande ca fyra mil fågelvägen räknat från institutionen.
Institutionen för klinisk kemi bör inte innefatta den radiobiologiska
verksamheten med isotopstallet. Denna verksamhet bör i stället tillsammans
med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan bilda
en självständig institution för radiobiologi. Även institutionerna för patologi
samt anatomi och histologi lokaliseras till Ultunaområdet. Lantbrukshögskolan
bör vad gäller sistnämnda ämnesområde kunna repliera på veterinärhögskolans
institution och undvara egna institutionsresurser.
Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt
bakteriologi och epizootologi bör samordnas med motsvarande medicinska
institutioner vid Uppsala universitet. Institutionerna bör lokaliseras till Artillerifältet
i Uppsala, där arbetet med nybyggnader för vissa av universitetets
institutioner har påbörjats. Dessa byggnader har föreslagits inrymma storinstitutioner
för bl. a. farmakologi, biokemi och mikrobiologi. I de föreslagna
storinstitutionerna bör de veterinärmedicinska institutionerna för farmakologi,
medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi inlemmas i resp.
den farmakologiska, den biokemiska och den mikrobiologiska storinstitutionen.
Den veterinärmedicinska forskningsverksamheten bör bedrivas på särskilda
avdelningar inom institutionerna.
Utredningen framhåller att veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan
bör stå kvar som från varandra fristående forsknings- och utbildningsanstalter
med var sin rektor och var sitt lärarkollegium. Högskolorna bör
dock få en gemensam styrelse. Vardera högskolan föreslås ha en förvaltningschef.
Däremot bör de administrativa göromålen under resp. förvaltningschef
i största möjliga utsträckning bestridas av personal som är antingen
gemensam för de båda högskolorna eller tillhör endera högskolans
förvaltning. Samma bör gälla i fråga om serviceanordningar såsom telefonväxel,
panncentral, verkstäder, garage, parkförvaltning, inköpstjänst m. m.
Högskolornas bibliotek bör slås samman till en organisatorisk enhet. Sam
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
tidigt bör en viss samordning åstadkommas med veterinärmedicinska anstaltens
biblioteksverksamhet.
För fortlöpande samråd mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska
anstalten i gemensamma praktiska angelägenheter bör inrättas ett
särskilt kontaktorgan med benämningen veterinärmedicinska nämnden.
Nämnden bör vara av rådgivande och kontaktskapande karaktär. Utredningen
räknar med behovet av en sådan nämnd även i Stockholmsalternativet.
Beträffande Uppsalaalternativet framhåller utredningen vidare att omlokaliseringen
till Uppsala bör fullföljas inom få år för att allvarliga störningar
i verksamheten inte skall uppkomma. En snabb omlokalisering blir
även angelägen med hänsyn till elevernas bostadsförhållanden. En riktpunkt
bör vara att elever som påbörjat studierna på en ort ej skall behöva
byta studieort mer än en gång under studietiden. Utredningen har lagt fram
en utflyttningsplan omfattande fyra år där ordningsföljden huvudsakligen
bestäms av ämnesföljden i undervisningsplanen.
Utredningen har låtit utföra prognoser beträffande tillgången på
djur kring Stockholm och Uppsala. Utredningen framhåller att av materialet
framgår att djurunderlaget i Uppsala med praktikområde omfattande
en tremilsradie runt staden skulle vara omkring tre gånger större än
underlaget i Stockholm inom ett område med motsvarande radie. Till år
1975 beräknas underlaget ha sjunkit med 35 % i Stockholmsområdet och
28 % i Uppsalaområdet. Till år 1985 skulle underlaget i förhållande till år
1966 sjunka med 60 % resp. 45 %. Ökar man radien för praktikområdet
från tre mil till fyra mil får djur underlaget år 1985 ett utseende som
illustreras av följande sammanställning. Som jämförelse tas med uppgifter
för år 1966 för de områden som är aktuella för den nuvarande ambulatoriska
kliniken.
Område
Djurslag
Nöt-
kreatur
(Därav
kor)
Moder-
suggor
Övriga
svin
Får
Fjäder-
fä
S:a
krea-
tursen-
heter1
Uppsala fyramilsområde 1985 . . .
28 570
(10 000)
7 100
46 000
2 100
301 000
20 500
Stockholms fyramilsområde 1985
9 725
(3 400)
1 400
21 000
4 700
94 200
7 500
Ordinarie praktikområde 1966 .. .
5 420
(2 200)
170
6 900
550
12 700
4 000
Provisoriskt utnyttjat praktik- område 1966 ................
11 830
(5 300)
500
9 600
950
36 000
8 500
1 Som kreatursenhet räknas en häst över tre år eller en tjur för avel ett år och däröver eller en
ko eller två ungnöt ett år och däröver eller tio svin.
Som framgår av sammanställningen beräknas antalet nötkreatur inom
ett fyramilsområde kring Uppsala år 1985 vara 28 570 mot 5 420 inom ordinarie
praktikområdet år 1966 eller 5,3 gånger större. Antalet modersuggor
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970
och övriga svin beräknas vara 42 resp. 7 gånger större i Uppsalaområdet än
i praktikområdet år 1966. Enligt utredningens mening bör Uppsalaområdet
tillfredsställa tämligen högt ställda krav på ett förbättrat djurunderlag för
veterinärhögskolan.
Vid lantbrukshögskolan finns och planeras tillkomma ansenliga besättningar
försöksdjur. Utredningen anser att även ur veterinärmedicinsk synpunkt
måste dessa djur bli mycket mer lättillgängliga för försök och forskning
än vanliga bruksdjur. Utredningen räknar med att dessa besättningar
skall uppgå till sammanlagt ca 1 000 nötkreatur (varav 270 mjölkkor), ca
500 får, ca 1 500 svin (varav 185 suggor), ca 25 000 fjäderfä (varav 8 000
broiler) och ca 7 000 pälsdjur. Dessa siffror ingår, utom beträffande broiler
och pälsdjur, i prognossiffrorna för Uppsalaområdet.
En nästan obegränsad tillgång på sällskapsdjur föreligger inom Stockholmsområdet.
Antalet utanför jordbruket befintliga hästar inom detta område
kan uppskattas till 500. Såväl sällskapsdjur som sporthästar kommer
snarare att öka än minska i antal.
I en skrivelse till utredningen har veterinärhögskolans utbildningsnämnd
anfört, att verksamheten vid högskolans medicinska kliniker bör flyttas ut
och organiseras som en fältstation med förläggning till Skara. Skrivelsen
har föranletts av att högskolans studentkår påtalat det klena utbytet av
klinikundervisningen på grund av att en stor del av undervisningstiden
upptas av resor. Enligt utredningens mening möjliggör djurunderlaget i
östra Svealand för den närmaste framtiden en tillfredsställande veterinärutbildning
inom detta område. Behov föreligger därför inte av en kompletterande
fältstation i annan del av landet. Vid en starkt ökad intagning
av studerande som skall ges full klinikutbildning kan frågan dock komma
i ett annat läge. Den fortgående uttunningen av husdjursbeståndet kan även
vid oförändrad elevintagning på längre sikt motivera en omprövning av
frågan. Enligt utredningen finns det därför skäl att hålla möjligheterna
öppna att anordna en undervisningsstation i Skara.
Vid behandlingen av mark- och byggnadsfrågor har utredningen
erhållit medverkan av byggnadsstyrelsen och berörda lokal- och
utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer). LUP-kommittén för
jordbrukets högskolor har beräknat lokalbehovet för veterinärhögskolan
utifrån de beslut om upprustningar och nya principer för undervisningens
uppläggning som redan fattats av statsmakterna. Detta behov (bas-alternativet)
omfattar en programyta av ca 28 000 m2, vilket kan jämföras med
den lokalyta på drygt 21 000 m2 som högskolan nu disponerar. Högskolan
behöver alltså öka sitt lokalinnehav med ca en fjärdedel. Fördelningen av
de programytor som framräknats för bas-alternativet på de föreslagna lokaliseringsplatserna
i utredningens Stockholms- och Uppsalaalternativ framgår
av följande sammanställning.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Lokalisering
Bas-alternativet
Institu- tionslokaler
i m2
Djur- stallar i in2
Foder- och
verkstads- utrymmen
S:a i nr
Veterinärhögskolans nuvarande
område
19 000
5 100
2 400
26 500
Veterinärmedicinska anstaltens
område
1 400
100
1 500
28 000
Stockholmsalternativet
Veterinärhögskolans nuvarande
Karolinska institutets område . .
område
14 900
3 000
5 100
2 400
22 400
3 000
Veterinärmedicinska anstaltens
Institutets för folkhälsan område
område
1 400
1 100
100
1 500
1 100
28 000
Uppsalaalternativet
Lantbrukshögskolans område i Ultuna ..
15 600
4 800
2 400
22 800
Artillerifältet i Uppsala........
2 300
300
2 600
Veterinärmedicinska anstaltens
Institutets för folkhälsan område
område
1 400
1 100
100
1 500
1 100
28 000
Eu stor del av fastighetsbeståndet inom veterinärhögskolans nuvarande
område är såväl funktionellt som ekonomiskt och även tekniskt saneringsmoget.
Genom att området vid ny- och ombyggnad hårdare exploateras kan
utrymme för expansion tillgodoses. Om någon utflyttning av verksamheter
från området inte sker, kan man räkna med en expansionsreserv av 50 %.
Om utredningens Stockholmsalternativ genomförs uppgår expansionsreserven
till 80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med
på veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinstitutets
områden är fullt möjligt från mark- och byggnadssynpunkt. Även
expansionsmöjligheter kommer att finnas inom dessa områden.
Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder lantbrukshögskolans
område i Ultuna goda markförutsättningar. Utredningen framhåller
att området tillåter en mycket kraftig framtida utbyggnad. Den i
Uppsalaalternativet föreslagna förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet
i Uppsala bereder inte heller några framtida expansionssvårigheter.
Kostnaderna vid genomförandet av de båda utredningsalternativen
har utredningen genom medverkan av byggnadsstyrelsen beräknat på följande
sätt (enligt kostnadsläget den 1 juli 1966).
Kostnad för
Stockholms-
Uppsala-
alternativet
alternativet
Nybyggnader...............
.............. 45 536 000
52 545 000
Ombyggnader..............
.............. 4 060 000
—
Försöriningsanläggninaar ....
.............. 4 940 000
5 259 000
Provisorier.................
.............. 2 000 000
—
Rivning...................
.............. 800 000
—
Projektering................
.............. 5 734 000
5 780 000
Oförutsett.................
.............. 3 154 000
3 180 000
Centraladministration.......
.............. 3 311 000
3 336 000
Avrundat 70 000 000
70 000 000
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Uppsalaalternativets nybyggnadskostnader överstiger Stockholmsalternativels
ny- och ombyggnadskostnader med ca 3 milj. kr. Skillnaden utjämnas
emellertid genom de kostnader för provisorier och rivning som tagits upp
för genomförandet av Stockholmsalternativet. Totalkostnaden är densamma
i båda alternativen.
Vid förverkligandet av utredningens Uppsalaalternativ friställs veterinärhögskolans
nuvarande område och byggnader för användning till nya ändamål.
LUP-kommittén för Stockholm har uttalat att de nyare byggnaderna på
området lämpar sig väl som expansionsområde för universitetet och högskolorna
i Stockholm. Beträffande det äldre byggnadsbeståndet har utredningen
i Uppsalaalternativet utgått från en uthyrning på allmänna marknaden efter
viss nödig iståndsättning. I Stockholmsalternativet får dessa byggnader ett
negativt värde. Det sammanlagda värdet i Uppsalaalternativet av befintlig
bebyggelse på veterinärhögskolans nuvarande område uppskattas till ca
7 milj. kr., varav drygt 1 milj. kr. belöper på det äldre beståndet och drygt
5 milj. kr. på det nyare.
LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har biträtt utredningen med en
schablonmässig uppskattning av utrustningskostnaderna vid genomförandet
av utredningsalternativen. Kostnaderna anges till ca 15 milj. kr. Härvid har
hänsyn inte tagits till befintlig utrustning. Då samtliga alternativ förutsätter
en total omflyttning av institutionerna, kan utrustningen som redan disponeras
värderas ungefär lika vid oförändrad förläggning och vid en utflyttning.
I senare fallet tillkommer emellertid vissa ökade transportkostnader.
Utredningen finner det inte orealistiskt att räkna med att vardera av utredningsalternativen
efter ett förverkligande skulle komma att på sikt ge
årliga integreringsvinster på 5% eller mer av berörda driftkostnader.
Besparingsmöjligheterna i fråga om investeringskostnader kan också
antas vara minst 5 % totalt sett. Besparingar av olika storleksordning
står vidare att vinna i forskarutbildningen och den lägre undervisningen, i
det administrativa arbetet samt i rutin- och serviceverksamheterna. Att mäta
och uppskatta i pengar de berörda integreringsvinsterna skulle kräva djupgående
och tidskrävande undersökningar. Utredningen avstår från dessa i
övertygelsen om att de mätbara integreringsvinsterna vid slutövervägandena
väger lätt i relation till faktorer som definitivt inte kan ges något jämförelsetal
i siffror. De väsentligaste vinsterna bedömer utredningen komma att uppnås
på sikt genom skapandet av en inspirerande och rikt facetterad forskningsmiljö
med tillgång till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande
serviceanordningar. Härtill kommer ökade möjligheter till fördjupad
undervisning och forskarutbildning.
Utredningens ställningstagande. Utredningen bedömer
fördelarna hos de båda integreringsalternativen i jämförelse med den nuvarande
uppläggningen så uppenbara att utredningen tveklöst förordar att
endera Stockholmsalternativet eller Uppsalaalternativet genomförs. Tyngd
2
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 37
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
punkterna i fråga om organisatoriska fördelar ligger dock olika. Uppsalaalternativet
tillgodoser bättre animalieproduktionens krav, medan Stockholmsalternativet
ger något bättre möjligheter att gagna den livsmedelshygieniska
verksamheten.
För egen del föreslår utredningen att Uppsalaalternativet genomförs. De
aspekter som utredningen har lagt på värdet av den veterinärmedicinska
verksamheten kommer bäst till sin rätt i detta alternativ. Utredningen framhåller
att den svenska jordbruksnäringen i forsättningen kommer att i än
högre grad än hittills tvingas hävda sin ställning genom en långt driven rationalisering
och strukturomvandling. En förstärkt medverkan från veterinärmedicinsk
sida är oundgänglig om landets husdjursskötsel skall kunna
följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder kunna tas i användning
utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren. Enligt Uppsalaalternativet
bildas vid Ultuna ett husdj ursvetenskapligt centrum av ansenliga dimensioner
även vid internationell jämförelse. Verksamheten får också stor
spännvidd genom att grundläggande veterinärmedicinsk och lantbruksvetenskaplig
djurfysiologi och näringsfysiologi införlivas. Vidare framhåller utredningen
att värdet ej bör underskattas av att veterinärmedicine studerande
och agronomi studerande kommer i kontakt med varandra och kan inbördes
diskutera problem som de möter i sin framtida yrkesverksamhet på det gemensamma
arbetsfältet.
Utredningen finner också den veterinärmedicinska och den lantbruksvetenskapliga
radiobiologins samordning inom en stor institution som ett viktigt
framsteg. Att avståndet mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska
anstalten ökar är däremot en nackdel. Ur en annan aspekt är anstaltens
kvarblivande i Stockholm emellertid en fördel. Härigenom ges möjligheter
till nära kontakt mellan de veterinärmedicinska verksamheterna vid anstalten,
veterinärhögskolans livsmedelshygieniska institution och statens institut
för folkhälsan.
Utredningen anser att ur klinikmaterialsynpunkt måste Uppsalaalternativet
betraktas som ett mycket stort framsteg i förhållande till Stockholmsalternativet.
Även ur undervisningssynpunkt innebär Uppsalaalternativet
en markant förbättring. Lantbrukshögskolans försöksbesättningar och resurser
för framtida utökning av husdj ursförsöken måste också enligt utredningens
mening vara av stort intresse för en till Uppsala förlagd veterinärhögskola.
Vidare bör beaktas värdet av närheten till det stora kontrollslakteriet
i Uppsala.
De för såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen fruktbara kontakter
som flera av veterinärhögskolans forskare haft med den humanmedicinska
vetenskapens företrädare inom Stockholmsområdet bedömer utredningen
i stor utsträckning kunna fortsätta även vid en skild förläggning.
Därtill kommer att nya kontaktmöjligheter mellan human- och veterinärmedicinen
yppas i Uppsala.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Enligt de schematiska uppskattningar som gjorts av utredningen är de
erforderliga kapitalinsatserna ungefär lika stora för båda alternativen. Föreslagna
lokalsamordningar reducerar emellertid dessa insatser. Främst
gäller detta Uppsalaalternativet. Vidare kommer veterinärhögskolans nuvarande
lokaler vid genomförandet av Uppsalaalternativet att friställas för
annan användning.
Utredningen framhåller vidare att markförutsättningarna är avsevärt
gynnsammare i Uppsala än i Stockholm. Övriga omständigheter som enligt
utredningens mening talar för en förläggning av veterinärhögskolan till
Uppsala är att de studentsociala behoven i fråga om studentbostäder lättare
tillgodoses i Uppsala än i Stockholm. När det gäller den centrala förvaltningen,
biblioteksverksamheten och övriga serviceverksamheter av skilda
slag kan en samordning ske.
Experten Bergström föreslår i ett särskilt yttrande en kombination av
utredningens Stockholmsalternativ och Uppsalaalternativ. I fråga om de
prekliniska och kliniska ämnena samt livsmedelshygienen bör Stockholmsalternativet
följas. Husdjurshygienens tyngdpunkt bör däremot förflyttas till
Uppsala i enlighet med Uppsalaalternativet. En jourstation bör anordnas i
Uppsalaområdet och vid lämplig framtida tidpunkt en fältstation i Skara
med vissa resurser för klinisk undervisning. En styrelse för gemensamma
frågor för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan bör tillskapas.
Experterna Hansen och Schmiterlöw föreslår i ett särskilt yttrande att
utredningens Stockholmsalternativ genomförs. Det anförs sammanfattningsvis,
att möjligheter till koncentrerad samverkan beträffande forskning,
undervisning och praktiskt-vetenskaplig verksamhet inom veterinärmedicinen
samt mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas
före varje annan samverkan i dessa avseenden. Uppsalaalternativet innebär
en splittring, medan Stockholmsalternativet anses tillvarata alla möjligheter
till sådan samverkan.
Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm bör enligt Hansen
och Schmiterlöw en fältstation inrättas i Skara. En sådan station skulle
utgöra ett nödvändigt komplement för en intensifierad undervisning i
praktisk klinisk verksamhet. Samtidigt föreslår de båda experterna att de
studerande vid slutet av sin utbildning uppdelas så att de, som önskar
ägna sig åt livsmedelshygien, får en förlängd utbildning i detta ämne och
samtidigt en motsvarande förkortning i den kliniska utbildningen, medan
de som önskar ägna sig åt preventiv och kurativ djursjukvård fålen
förlängd klinisk utbildning och en avkortad undervisning i livsmedelshygien.
Den intensifierade undervisningen i praktisk klinisk verksamhet
skulle förläggas till den elfte terminen. Hansen och Schmiterlöw anser en
på detta sätt skisserad anpassning till klinisk resp. livsmedelshygienisk
inriktning av de studerande i slutet av deras utbildning vara motiverad av
de senaste årens utveckling.
2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
Remissyttrandena. De remissorgan som yttrat sig över 1965 års veterinärmedicinska
utrednings betänkande liar i allmänhet hälsat någon form av
integrering av veter inär högskolans verksamhet med
annan forskning och utbildning med tillfredsställelse. Delade
meningar råder dock beträffande integreringens omfattning och huvudsakliga
inriktning. De organ som har jordbruksekonomisk eller lantbruksvetenskaplig
anknytning eller också representerar lantbruksnäringen
eller konsumenterna framhåller som ett starkt integreringsmotiv animalieproduktionens
ekonomiska betydelse och behovet av förstärkta insatser
för att främja denna. De förordar därför eu integration mellan
veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan
erinrar sålunda om att av intäkterna i svenskt jordbruk härrör
60 % från animalieproduktionen. I denna sysselsätts 2/3 av jordbrukets
arbetskraft. För att erhålla hög produktkvalitet, förebygga sjukdomar
och därigenom undvika nedsatt produktionsförmåga hos djuren krävs en
långt gående samverkan med expertis inom veterinärmedicinska, djurfysiologiska
och tillämpade husdjursämnen.
De remissorgan som har veterinärmedicinsk anknytning ansluter sig i
regel till den av experterna Hansen och Schmiterlöw i ett särskilt yttrande
framförda ståndpunkten att samverkan inom veterinärmedicinen samt
mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas före varje
annan samverkan. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anför att integrationen
bör syfta till att samordna verksamheter som utnyttjar samma medel,
dvs. i föreliggande fall metodik, kunskapsstoff, forskningsinriktning
etc. Som medicinsk vetenskap äger veterinärmedicinen en dylik metodologisk
släktskap över hela linjen med humanmedicinen. 13 av veterinärhögskolans
institutioner saknar motsvarande institutioner att integreras
med vid lantbrukshögskolan. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är
påståendet att den veterinärmedicinska verksamheten i första hand skall
tjäna animalieproduktionen inom jordbruket riktigt endast under förutsättning
att i detta begrepp också innefattas livsmedelshygienen. Anstalten
påpekar att det föreligger en klar trend mot att veterinärmedicinen alltmer
engageras i livsmedelshygien och andra former av förebyggande hälsovård.
Även veterinärstyrelsen framhåller att en allt mindre andel av de från
veterinärhögskolan utexaminerade i framtiden kommer att ägna sig åt insatser
i husdjursskötselns tjänst. En långtgående integrering av veterinärhögskolan
med lantbrukshögskolan är därför inadekvat.
Universitetskanslersämbetet anför att närbesläktade verksamheter bör
sammanföras i större och slagkraftigare enheter. Åtgärder som syftar härtill
är desto mer angelägna som veterinärhögskolan är en jämförelsevis liten
enhet. De vinster som integrationen leder till hänför sig inte enbart till
sambruk av lokaler, apparatur m. m. Vad gäller forskningen vinns den stimulans
en vidgad forskningsmiljö kan ge upphov till och de möjligheter att
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
angripa nya problem som en sådan kan öppna. I fråga om utbildningen
vinns större frihet att inrikta denna mot nya behov och att kombinera
utbildningar som de i integrationen ingående enheterna kan förmedla.
Skogshögskolan anser likaså ett stort behov av tvärvetenskaplig verksamhet
över universitets- och högskolegränserna föreligga. Samarbetsnämnden för
jordbrukets högskolor anser att utredningens förslag aktualiserar frågan
om inte gemensam utbildning i grundläggande lantbruksvetenskapliga ämnen
vid jordbrukets högskolor skulle kunna genomföras i större utsträckning
än f. n. Kooperativa förbundet samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund
förordar en samordning av såväl veterinärhögskolan som
skogshögskolan och lantbrukshögskolan. Lantbruksstgrelsen framhåller, att
kraven på lantbrukshögskolans och veterinärhögskolans insatser för utvecklingsländerna
kommer att öka, vilket ävenledes ökar behovet av samverkan.
Sveriges veterinärförbund erinrar om att statsutskottet år 1964 vid riksdagsbehandlingen
av universitetsutredningens förslag förutsatte att olika
grenar av det högre utbildningsväsendet frivilligt och i insikt om gemensam
nytta skulle komma att söka kontakter med varandra. Enligt förbundet
bör en integration ske i första hand där vetenskapligt och tekniskt samarbete
av båda berörda parter bedöms som värdefullt. En integration får
inte utan mycket starka skäl påtvingas parterna.
Utredningens Stockholm salternativ förordas av överbefälhavaren,
statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan,
fakultet sb er edning en för medicin, odontologi och farmaci inom universitet
skanslers ämbetet, medicinska fakulteten vid karolinska institutet, veterinär
stprelsen, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt, veterinärinrättningen
i Skara, SACO, Statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet,
livsmedelsstadgekommittén, Svenska livsmedelsarbetareförbundet,
Sveriges veterinärförbund, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska
föreningen.
Ett flertal av dessa remissorgan, däribland statens bakteriologiska laboratorium,
statens institut för folkhälsan, fakultet sb er edning en för medicin,
odontologi och farmaci inom universitetskanslersämbetet, v et er inär styr elsen
och livsmedelsstadgekommittén, framhåller att livsmedelshygienen är
starkt beroende av nära kontakt med övriga veterinärmedicinska ämnen.
Veterinärmedicinens inriktning mot livsmedelshygien och den härtill angränsande
näringsläran anses också i en nära framtid komma att bli än
mera markerad. Det är därför viktigt att en slagkraftig forsknings- och
undervisningsorganisation inom livsmedelshygienens och näringslärans område
skapas.
Medicinska fakulteten vid karolinska institutet framhåller bl. a. att veterinärhögskolan
framgångsrikt hävdat sin ställning som en av världens ledande
institutioner på sitt område. I inte ringa utsträckning torde de framgångsrika
insatserna kunna tillskrivas det samarbete som flera av veteri
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
närhögskolans forskare haft med den humanmedicinska vetenskapens företrädare
inom Stockholmsområdet och särskilt med forskare vid karolinska
institutet.
Skogs- och lantbruksakademien, Statstjänarkartellen, Svenska livsmedelsarbetareförbundet
och Statstjänstemannaförbundet finner samarbetet mellan
veterinärer och agronomer i och för sig angeläget, men anser inte att
tillräckliga skäl anförts för förflyttning av veterinärhögskolan från Stockholm.
Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är det odiskutabelt att veterinärmedicinsk
medverkan behövs i forskningen rörande animalieproduktionens
djur, men att denna medverkan sker bäst om veterinärmedicinen
får förbli veterinärmedicin med kontakter i första hand mellan sina egna
discipliner. Stockholmsalternativet tillgodoser dessa primära behov, samtidigt
som det genom en institutionsgruppbildning mellan veterinärhögskolans
och lantbrukshögskolans husdjursvetenskapliga institutioner bjuder
goda möjligheter till rationell samordning av hithörande verksamheter.
De remissorgan som finner Stockholmsalternativet vara underlägset Uppsalaalternativet
anser att den i Stockholmsalternativet föreslagna integreringen
i fråga om husdj ursvetenskaperna är otillräcklig. Enligt samarbetsnåmnden
för jordbrukets högskolor föreligger risk att i Stockholmsalternativet
animalieproduktionens intresse får stå tillbaka för övriga veterinärmedicinska
angelägenheter. Även lantbruksstyrelsen anser, att ett genomförande
av detta alternativ skulle innebära att väsentliga integreringsmöjligheter
inte utnyttjades. Lärarkollegiet vid lantbrulcshögskolan framhåller, att
veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten otvivelaktigt har lämnat
betydande bidrag till problemlösningar inom svensk animalieproduktion.
Bristande resurser, bl. a. i fråga om att inhysa större husdjur i tillräcklig
omfattning inom veterinärhögskolans eget område, har dock utgjort
en starkt begränsande faktor. Om lokaliseringen av veterinärhögskolan förblir
oförändrad blir konsekvensen den, att vissa av den praktiska husdj ursproduktionens
veterinära problem måste bearbetas vid lantbrukshögskolan.
Därvid erfordras en förstärkning av lantbrukshögskolans husdj urssektor
med veterinär sakkunskap.
Den av utredningen föreslagna uppläggningen av Stockholmsalternativet
godtas i huvudsak av de remissinstanser som förordat nämnda alternativ.
Vissa avvikelser framkommer dock. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan
anser, att institutioner för bakteriologi och epizootologi bör ligga kvar på
högskolans nuvarande område men erhålla nya lokaler. Även institutionerna
för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien bör med hänsyn till att verksamheten
Add dessa är intimt knuten till huvuddelen av övriga institutioner
samt att de disponerar relativt moderna lokaler tills vidare stanna kvar på
nuvarande område. Verksamheten vid dessa fyra institutioner bör dock
organisatoriskt samordnas med motsvarande verksamheter vid karolinska
23
n.ungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
institutet resp. institutet för folkhälsan. Institutionen för anatomi och histologi
bör dock förläggas till karolinska institutets område. Till skillnad från
lärarkollegiet biträder styrelsen för veterinärhögskolan en utflyttning av
institutionerna för bakteriologi och epizootologi samt livsmedelshygien.
Statens institut för folkhälsan tillstyrker att institutionen för livsmedelshygien
samordnas med institutet, men föreslår att den toxikologiska sektionen
vid institutet bryts ut ur födoämneshygieniska avdelningen och omvandlas
till avdelning med egen professur. För att främja samarbetet mellan
livsmedelshygienen och övriga veterinärmedicinska aktiviteter bör i
enlighet med utredningsmannens förslag inrättas en veterinärmedicinsk
nämnd. Även Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor
tillstyrker förslaget i fråga om livsmedelshygien. Det anförs dock
att specialister inom livsmedelshygienen i framtiden inte torde hämtas
huvudsakligen från veterinärkåren. Utvecklingen går mot industriellt förädlade
livsmedel, vilket medför att livsmedelsspecialister med teknisk utbildning
sannolikt kommer att vara lämpligare för många hygienfrågor.
Statens bakteriologiska laboratorium, statens medicinska forskningsråd,
samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor och veterinärväsendeutredningen
anser att institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien även
i Stockholmsalternativet bör flyttas ut till Ultuna.
Enligt veterinärstyrelsen bör ifrågavarande institution samordnas med
lantbrukshögskolans motsvarande institutioner i en form som möjliggör för
institutionerna att överväga gemensamma förläggningar av institutionsresurser
till den plats där förutsättningarna är bäst för resursernas rationella
utnytt j ande.
De remissinstanser som anslutit sig till Stockholmsalternativet tillstyrker
genomgående att en jourstation inrättas i Uppsala. Samtidigt framhålls att
på längre sikt erfordras en fältstation i Skara.
Utredningens Uppsalaalternativ förordas av drygt hälften av
remissinstanserna, nämligen medicinalstyrelsen, statens planverk, statskontoret,
byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, medicinska fakulteten
i Uppsala, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Uppsala län, samarbetsnämnden för jordbrukets
högskolor, lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbruksforskning,
LUP-kommittéerna för Stockholm, Uppsala och jordbrukets högskolor,
studentbostadskommittén, RLF, Sveriges lantbruksförbund, Kooperativa
förbundet, Svensk husdjursskötsel, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund
och lantbrukshögskolans studentkår.
Flera remissorgan framhåller att Uppsalaalternativet jämfört med Stockholmsalternativet
ger lika goda samordningsmöjligheter i fråga om veterinärmedicin
och humanmedicin och betydligt bättre möjligheter i fråga om
veterinärmedicin och lantbruksvetenskap. Som särskilt viktigt framhålls att
det i Uppsalaalternativet kan bildas ett husdjursvetenskapligt centrum samt
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
att vissa av veterinärhögskolans institutioner kan ingå i det biomedicinska
centrum som bildas på Artillerifältet i Uppsala. Vid ett husdjursvetenskapligt
centrum — i storlek jämförbart med kemicentrum i Lund — kan enligt
statskontoret dyrbara special- och servicelaboratorier, apparatur och specialiserad
teknisk personal utnyttjas på ett bättre och mer rationellt sätt än
vid de små spridda enheter som Stockholmsalternativet konserverar. Enbgt
länsstyrelsen i Uppsala lön m. fl. innebär tillkomsten av ett ansenligt husdjursvetenskapligt
centrum och ett mycket stort biomedicinskt centrum,
att en mångfacetterad och stimulerande forskningsmiljö bildas med tillgång
till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande serviceanordningar.
Bland de övriga skäl som talar för Uppsalaalternativet omnämner
samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor att planering pågår för att
till kontrollslakteriet i Uppsala förlägga särskilda lokaler för obducering
och undervisning i patologi och för köttbesiktning in. m. Samarbetsnämnden
anser vidare att vid Uppsalaalternativet kan konsulentavdelningen vid lantbrukshögskolan
förmedla forskningsresultaten även från den veterinärmedicinska
verksamheten.
Veterinärväsendeutredningen, som inte tar ställning i lokaliseringsfrågan,
framhåller att agronomer och veterinärer kompletterar varandra i den regionala
och lokala rådgivningsverksamheten. En i möjligaste mån gemensam
utbildning för dem i berörda ämnen är därför av värde för att skapa en gemensam
grundsyn på många i sammanhanget väsentliga frågeställningar.
Värdet av en samordnad undervisning och närmare kontakt mellan veterinär-
och agronomstuderandena diskuteras av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan,
Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, lantbrukshögskolans
studentkår samt Veterinärmedicinska föreningen. De tre förstnämnda
instanserna anser att förutsättningar för en differentiering och specialisering
av veterinärutbildningen mot t. ex. lantbruksämnen och produktion
av livsmedel ökar. För lantbruksstuderande med inriktning mot husdjur och
lantbruksbyggnader ökar möjligheten att få undervisning inom veterinärmedicinska
och hygieniska områden. Nya ämneskombinationer öppnar sig
och arbetsmarknaden för bl. a. veterinärer torde kunna breddas genom ökat
antal studieämnen i produktionsledet. Veterinärmedicinska föreningen bedömer
däremot möjligheterna till samundervisning av agronomie och veterinära
studerande som praktiskt taget obefintliga till följd av alltför stora
olikheter i studieplanerna. Kontakten mellan agronomie och veterinärmedicine
studerande kommer därför endast att realiseras vid sidan av studierna.
Enligt statens bakteriologiska laboratorium kommer ökad specialisering i
framtiden att minska möjligheterna till samundervisning.
Den kritik som riktas mot utredningens Uppsalaalternativ avser främst veterinärhögskolans
möjligheter till samarbete med statens veterinärmedicinska
anstalt och statens institut för folkhälsan. Veterinärstyrelsen anser
att en förflyttning av högskolan till Ultuna inte kan ske utan att även an
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 25
stalten flyttas och en fortsatt samförläggning kan åstadkommas. En flyttning
av högskolan med bibehållande av anstalten på nuvarande plats kommer
att få en påtagligt negativ inverkan på den fortsatta kontakten. Veterinärhögskolan
ifrågasätter om värdet av en samordning med vissa av lantbrukshögskolans
institutioner är så stort, att det kan motivera att framför
allt veterinärhögskolans möjligheter att utnyttja veterinärmedicinska anstaltens
resurser i hög grad minskas samt det av utredningen föreslagna
samarbetet mellan veterinärhögskolan och institutet för folkhälsan blir en
halvmesyr. Samordningen med lantbrukshögskolan skall i huvudsak inskränka
sig till endast tre institutioner, nämligen institutionerna för anatomi
och histologi, fysiologi samt sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Beträffande
de båda förstnämnda institutionerna bör en integration i första hand
komma i fråga med motsvarande institutioner vid medicinsk fakultet. Vad
angår institutionen för sjukdomsgenetik och husdj urshygien bör en samordning
med lantbrukshögskolan inte få ske om inte samtidigt det nuvarande
samarbetet mellan högskolans övriga institutioner och veterinärmedicinska
anstalten kan fortgå ostört. Veterinärhögskolan blir enligt Uppsalaalternativet
helt splittrad och förläggs till minst fem olika platser. En sådan uppdelning
blir helt förödande för den rådande mångåriga forskningsverksamheten
och splittrar i hög grad undervisningen. Också statens veterinärmedicinska
anstalt, SACO, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska föreningen
anser, att Uppsalaalternativets stora svaghet är splittringen av den veterinärmedicinska
forskningen såväl organisatoriskt som geografiskt.
Frågan om samarbete mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt diskuteras i regel ingående av de remissinstanser som förordar
Uppsalaalternativet. Flera av dem, däribland lantbruksstyrelsen, lärarkollegiet
vid lantbrukshögskolan, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor,
LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, länsstyrelsen i Uppsala
län, Sveriges lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel föreslår eller
ifrågasätter en flyttning av anstalten samtidigt med högskolan till Uppsala.
Om detta i nuläget av kostnadsskäl eller av andra orsaker ej är genomförbart,
förordar statens råd för skogs- och jordbruksforskning att även veterinärhögskolans
överflyttning till Uppsala uppskjuts.
Enligt statens veterinärmedicinska anstalt bör anstalten ligga kvar i Stockholm.
Som motiv åberopas bl. a. att anstalten är en del av det livsmedelshygieniska
centrum som Stockholm utgör med veterinärhögskolans institution
för livsmedelshygien, institutet för folkhälsan, bakteriologiska laboratoriet
och karolinska institutet som viktigaste komponenter. Genom viltforskningen
och den ekologiska biocidforskningen är anstalten vidare en integrerande
del i forskningssamverkan rörande den terrestra ekologin som har sin
huvudsakliga lokalisering i Stockholm. I sin egenskap av en central praktiskvetenskaplig
institution är anstalten i behov av snabbast möjliga kommunikationer
med landets alla delar samt de övriga berörda institutionerna. Vad
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
beträffar arbete med höginfektiöst djurvirus, såsom bl. a. mul- och klövsjukevirus,
måste verksamheten hållas strängt avskild och på långt avstånd
från annan djurhållning.
Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan anser att en lokalisering i Uppsala
inte innebär försämrade transportmöjligheter för anstalten. Vad produktionen
av mul- och ldövsjukevaccin beträffar kan denna med fördel bli kvar i
Stockholm och förläggas till bakteriologiska laboratoriet.
Sveriges förenade studentkårer föreslår att anstaltens lokalisering snarast
görs till föremål för ytterligare utredning. Härvid bör även tas upp frågan,
huruvida institutionen för livsmedelshygien kan samlokaliseras med veterinärhögskolan
om Uppsalaalternativet genomförs. Om ingendera av de båda
kan förflyttas till Uppsala, finner organisationen att Stockholmsalternativet
på grund av utbildningsmässiga och studentsociala skäl är att föredra framför
Uppsalaalternativet.
Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet delar utredningens uppfattning
att veterinärmedicinska anstalten bör ligga kvar i Stockholm men
anser att professurerna i virologi och parasitologi i alla fall bör flyttas och
ingå med egna avdelningar i den mikrobiologiska institutionen vid biomedicinskt
centrum. Även veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien
bör förläggas till Uppsala och ingå i ett närings- och hygieniskt
centrum tillsammans med de humanmedicinska institutionerna för näringsforskning
och hygien. Härigenom kan hela veterinärutbildningen äga
rum i Uppsala. Att den livsmedelshygieniska verksamheten förläggs till
Uppsala förordas vidare av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan. Även
samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor anser att institutionen för
livsmedelshygien inte bör utan ytterligare överväganden slutgiltigt placeras
i Stockholmsområdet, om Uppsalaalternativet blir verklighet.
Beträffande Uppsalaalternativets utformning i övrigt anförs bl. a. följande.
Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan föreslår, att vissa grundläggande
institutioner som avses förläggas till Artillerifältet bör förläggas i
direkt anslutning till de övriga institutionerna vid Ultuna. Erfarenheten
har nämligen visat att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan
grundläggande och tillämpade ämnesområden. Statskontoret, länsstyrelsen
i Uppsala län och medicinska fakulteten vid Uppsala universitet föreslår,
att prekliniska ämnen — de föreslagna institutionerna för djurfysiologi
samt anatomi och histologi — bör förläggas till biomedicinskt centrum på
Artillerifältet i stället för till Ultuna.
Statskontoret och samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor ställer
sig tveksamma till frågan om en gemensam styrelse för veterinärhögskolan
och lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan tillstyrker
dock en gemensam styrelse samt föreslår, att möjligheterna till en
längre gående integrering övervägs. RLF förordar en formlig sammanslagning
av de båda högskolorna.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år i970
Vissa remissorgan, nämligen överståthållarämbetet, statens medicinska
forskningsråd, skogshögskolan, veterinärväsendeutredningen, Sveriges industriförbund,
Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges förenade studentkårer,
tar inte klar ställning till någotdera förläggningsalternativet. Några
av organen anser att utredningen som ett tredje alternativ borde ha närmare
utrett en lokalisering av veterinärhögskolan till Lund.
När det gäller tillgången på djur erinrar flera remissorgan som
förordar Uppsalaalternativet, däribland statskontoret, lantbruksstgrelsen,
länsstyrelsen i Uppsala län, lantbrukshögskolan och samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor, att djurunderlaget för veterinärutbildningen
enligt utredningens prognos beräknas bli omkring tre gånger större i Uppsalaområdet
än i Stockholmsområdet. Till detta kommer att lantbrukshögskolans
försöksbesättningar kan utnyttjas. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan
framhåller bl. a. att i vanliga bruksbesättningar går sjuka djur
i allt större utsträckning direkt till slakt utan föregående behandling. Så
blii inte fallet vid lantbrukshögskolan, där det ofta är av intresse ur försökssynpunkt
att sjuka djur undersöks och behandlas kliniskt.
Enligt statens veterinärmedicinska anstalt, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan
och Sveriges veterinärförbund talar hygieniska skäl och smittorisker
för att veterinärhögskolans kliniker inte bör förläggas i närheten av
lantbrukshögskolans försöksbesättningar. Jourstation vid Ultuna, som ingår
i Stockholmsalternativet, är en bättre lösning. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan
bedömer emellertid risken för smittspridning från de kliniska
institutionerna till försöksbesättningarna som minimal. Även LUPkommittén
för jordbrukets högskolor anser att smittorisken blir ringa om
sjuka djur stallas vid Ultuna eftersom lantbrukshögskolans djurstallar för
försöksbesättningar planeras bli förlagda till Kungsängen fem km från
Ultuna.
Statens bakteriologiska laboratorium framhåller att Uppsalaalternativet
På sikt inte erbjuder en lösning som är bättre än Stockholmsalternativet.
Om sistnämnda alternativ genomförs kan en mera långsiktig lösning erhållas
genom en fältstation i Skara.
Sveriges veterinärförbund erinrar om den goda tillgången på hästar och
hundar som finns i Stockholmsområdet. Skogs- och lantbruksakademien
anser att båda alternativen, men framför allt Stockholmsalternativet, innebär
påtagliga brister i fråga om tillgången på djur. Förläggningen av en
klinisk fältstation till det djurrika Skaraområdet skulle utgöra en värdefull
komplettering. Veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan samt flera andra
remissorgan som förordar Stockholmsalternativet framhåller likaså att på
längre sikt behövs en fältstation i Skara.
I fråga om mark- och byggnadsfrågor framhåller byggnadsstyrelsen
att både Stockholmsalternativet och Uppsalaalternativet är teoretiskt
genomförbara. De områden i Stockholm som f. n. utbyggs eller är
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
föremål för planering, utgör de sista markreserver som inom Stockholms
innerstadsområde är tillgängliga för statliga institutioner.
De senaste årens utvecklingsarbete har å andra sidan resulterat i bl. a.
byggnadslösningar som möjliggör en hårdare exploatering av mark än som
ansetts rimlig för ett antal år sedan. Ett genomförande av utbyggnadsplanerna
på veterinärhögskolans nuvarande område medför dock svårigheter
i vissa avseenden. Vid flera tillfällen under olika byggnadsetapper måste
sålunda provisoriska förläggningar anordnas, varjämte en temporär utflyttning
av verksamheten till andra institutioner blir nödvändig. Vad gäller
Uppsalaalternativet är planerings- och marksituationen f. n. mycket
gynnsam. Bästa tänkbara förutsättningar finns för en funktionell utformning
av den bebyggelse som enligt utredningen bör förläggas inom Artillerifältet
och lantbrukshögskolans område. Påtagliga olägenheter för studerande
och lärare kommer dock att inträffa under utbyggnadstiden.
Byggnadsstyrelsen framhåller vidare att det nu föreligger ett unikt tillfälle
för en omlokalisering och integrering av veterinärhögskolans och
lantbrukshögskolans husdjursinstitutioner med hänsyn till de stora nyinvesteringar
som inom det närmaste decenniet är påkallade inom de båda
högskolorna. Om integreringen inte genomförs nu, men väl investeringar
görs för de skilda högskolorna med nuvarande lokalisering, så blir en omprövning
av frågan vid senare tillfälle avsevärt försvårad. Styrelsen finner
det vidare önskvärt att det vid den översiktliga markdispositionen i Uppsala
tas hänsyn även till veterinärmedicinska anstalten, om det finns grund
anta att ett omlokaliseringsbeslut i fråga om anstalten senare kan komma
att fattas.
Även universitetskanslersämbetet och LUP-kommittén för Stockholm anser,
att från marksynpunkt kan i nuläget båda alternativen realiseras. I ett
mer långsiktigt perspektiv framstår dock Uppsalas möjligheter att erbjuda
mark som en väsentlig faktor. Härutöver bör enligt universitetskanslersämbetet
beaktas användningen av veterinärhögskolans nuvarande område efter
utflyttning av högskolan med hänsyn till områdets belägenhet invid eller i
närheten av andra högre utbildningsanstalter och dessas behov av expansionsmöjligheter.
Studentbostadskommittén framhåller att Uppsalaalternativet sett ur bostadssynpunkt
innebär väsentliga fördelar för de studerande beroende på
den bättre tillgången på studentbostäder i Uppsala än i Stockholm och på
kortare avstånd mellan institutioner och studentbostadsområden.
Enligt statens planverk följer med Uppsalaalternativet en önskvärd överföring
av 180 arbetstillfällen från Stockholmsområdets arbetsmarknad.
Kostnaderna. Byggnadsstyrelsen anför, att den nedslitna, saneringsmogna
delen av veterinärhögskolans byggnadsbestånd vid en kostnadsjämförelse
mellan lokaliseringsalternativen framstår som en ytterst betydelse
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
full faktor. Visserligen kan byggnaderna med mer begränsade åtgärder fortfarande
utnyttjas under något decennium, men härvid måste betydande avkall
göras på lokalernas funktionsduglighet. Man måste också räkna med
behovet av fortlöpande ombyggnadsåtgärder. Styrelsen finner därför ett bibehållande
av byggnaderna ekonomiskt ogynnsammare än ett nybyggnadsalternativ.
Därest det statsfinansiella läget skulle lägga hinder i vägen för
stöx-re investeringar i nybyggnader för veterinärhögskolan de närmaste åren
och man därför tvingas utnyttja det äldre fastighetsbeståndet längre än som
i och för sig är motiverat förordar styrelsen en utflyttning av högskolans institutioner
till Uppsala i en takt som investeringsmässigt svarar mot den
om-, till- och nybyggnad, som ändå måste ske vid ett kvarstannande i Stockholm.
Sistnämnda synpunkter framförs även av LUP-kommittén för jordbrukets
högskolor.
Sveriges veterinärförbund anser att en förläggning av veterinärhögskolan
till Ultuna kommer att medföra stora extra kostnader för att undvika
sanitära olägenheter. Hygieniska synpunkter torde nödvändiggöra en lokalisering
av de kliniska institutionerna till någon plats, långt från Ultuna.
De verkliga byggkostnaderna i Uppsalaalternativet beräknas komma att väsentligt
överskrida de kalkylerade. Mot detta bör ställas möjligheter till betydande
besparingar i de beräknade kostnaderna för Stockholmsalternativet,
där också kravet på ett snabbt genomförande av utbyggnaden är mindre
markant. Enligt lärarkollegiet vid veterinärhögskolan kan ca 10 milj. kr.
sparas om institutionerna för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien
med hänsyn till att de disponerar relativt moderna lokaler får ligga kvar på
högskolans nuvarande område. Veterinärväsendeutredningen och Statstjänstemannaförbundet
finner det förvånande att utbyggnadskostnaderna blir
likvärdiga i båda alternativen.
Skogs- och lantbruksakademien samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning
diskuterar slutligen behovet av en differentierad
studiegång vid veterinärhögskolan och en särskild utbildningslinje
för forskare och befattningshavare inom livsmedelshygien. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen
bör övervägas om inte en blandad medicinsk och naturvetenskaplig
utbildning kan ges en sådan inriktning att den blir en bättre
grund för livsmedelshygienisk verksamhet än en renodlad veterinärutbildning.
Veterinärstyrelsen och statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker
det av experterna Hansen och Schmiterlöw i särskilt yttrande framlagda
förslaget om närmare utredning rörande differentierad studiegång vid veterinärhögskolan.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
IV. Vissa framställningar
I skrivelse den 23 oktober 1968 har representanter för Skara stad anfört
följande rörande en fältstation i Skara.
Folkskoleseminariet i Skara skall läggas ned med utgången av läsåret
1972/73. Skolorganen har ingen användning för seminarielokaler. Dessa torde
utgöra en mycket god tillgång vid ordnandet av en fältstation för veterinärhögskolan
i Skara. Seminariet är beläget på en tomt som omfattar
17 700 mI 2. Till fastigheten hör en huvudbyggnad om 3 200 in2 och vissa
övriga byggnader. Byggnaderna är uppförda år 1948 och i gott skick.
Seminarietomten ligger i omedelbar anslutning till veterinärinrättningen
i Skara. Intill ligger veterinärhögskolans försöksgård. I direkt anslutning
till seminariet ligger flera andra institutioner av betydelse för en veterinär
fältstation.
Beträffande undervisning för veterinärstuderande m. fl. i Skara har rektorn
för veterinärhögskolan i skrivelse den 11 november 1968 anfört bl. a.
följande.
Den undervisning vid veterinärhögskolan som i första hand behöver kompletteras
genom en fältstation avser de medicinska svin- och hönssjukdomarna
samt svin- och nötkirurgi. Därtill kommer stationär och ambulant
undervisning i idisslarnas sjukdomar med beaktande av bl. a. stallförhållandena
ur hygienisk synpunkt. Fältstationen i Skara kan utnyttjas under det
fjärde läsåret för studier i medicin I och kirurgi. Under det femte läsåret
kan kurser hållas i medicin II samt obstetrik och gynekologi. Totalt kan anläggningen
utnyttjas åtta månader om året. Övrig del av året kan den användas
för vidareutbildning.
Befintliga klinik- och laboratorieutrymmen täcker delvis de lokalmässiga
behoven. För medicin II måste stall och undersökningslokaler ställas i ordning.
Lokaler för teoretisk undervisning liksom utökade laboratorielokaler
m. m. kan efter viss ombyggnad erhållas i seminariets lokaler.
Antalet tjänster vid fältstationen beräknas till tretton, varav tre tjänster
som universitetslektor. Driftskostnaderna beräknas till 850 000 kr. per budgetår.
Nettoinkomsterna från djursjukvården beräknas till 100 000 kr. per
budgetår.
Investeringskostnaderna för fältstationen i Skara uppskattar byggnadsstyrelsen
preliminärt till ca 1,5 milj. kr.
I skrivelse den 12 november 1969 har fem tjänstemän vid veterinärhögskolan,
professorerna A. Bane, N. Lannek och N. Obel, biträdande professorn
L. Ekman samt klinikchefen B. Gustafsson, föreslagit att veterinärhögskolan
lokalieras till Lundområdet. I skrivelsen framhålls att vinsten av en integration
mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan och medicinska fa
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
kulteten vid Uppsala universitet blir blygsam och att de verkligt stora integrationsvinsterna
i stället är att söka i en integration med en annan veterinärmedicinsk
ntbildningsanstalt. Veterinärutbildningen i Danmark och
Sverige är nära nog likvärdiga. De båda ländernas utbildningsbehov uppgår
f. n. till ca 125 veterinärer per år. Det kan sedan den planerade Öresundsbron
förverkligats ej vara rationellt att Danmark och Sverige driver
var sin helt fristående veterinärhögskola. En framtida integration av veterinärhögskolorna
i Danmark och Sverige är sannolik. Enligt skrivelsen
framstår Lundområdet som lämpligaste lokaliseringsplats för veterinärhögskolan
med hänsyn till de möjligheter till integration och kontakter med
medicinsk fakultet som där erbjuds.
Även utan hänsynstagande till möjligheterna för integration med dansk
veterinärmedicin talar starka skäl såsom tillgången och mångsidigheten på
material för den kliniska undervisningen för Lundområdet. Institutionen för
livsmedel shygien kan vidare nära anslutas till avdelningen för livsmedelsteknologi
vid universitetet i Lund. Frågan om veterinärhögskolans framtida
utformning och lokalisering bör därför på nytt utredas med beaktande av
dessa synpunkter.
I remissyttrandena över sistnämnda skrivelse anförs följande.
Byggnadsstyrelsen erinrar om sitt remissvar över 1965 års veterinärmedicinska
utredning vari utredningens förslag att flytta veterinärhögskolan till
Uppsalaområdet biträddes. Styrelsen uttalar, att en jämförelse mellan Lundalternativet
och Uppsalaalternativet visar att markresurserna i de båda alternativen
i stort sett kan anses likvärdiga.
Styrelsen för lantbrukshögskolan framlialler att utvecklingen inom såväl
djurskötsel som forskning och utbildning under senare år ytterligare förstärkt
de motiv som 1965 års veterinärmedicinska utredning fann tala för en
samförläggning av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan till Ultuna.
Att lokalisera veterinärhögskolan till Lundområdet betraktas av styrelsen
som helt verklighetsfrämmande. Förslaget ger inte några lägre utbildningskostnader,
eftersom det fortfarande skulle finnas två veterinärhögskolor.
Denna både dyra och fullkomligt meningslösa dubblering av resurserna tillgodoser
ändå dåligt den svenska husdjursskötselns behov av veterinära insatser.
Samordningen med veterinärmedicinska anstalten och institutet för
folkhälsan blir även svår att upprätthålla. I fråga om tillgången på klinikmaterial
anför styrelsen att det avgörande är att det på den nya förläggningsplatsen
finns tillräckligt med djur för att en veterinärhögskola skall
kunna arbeta. Detta innebär inte nödvändigtvis att högskolan skall ligga i
det djurtätaste området.
Enligt universitetskansler sämbetets mening erbjuder biomedicinskt centrum
på Artillerifältet möjligheter till integration och samverkan mellan humanmedicinsk,
veterinärmedicinsk, farmaceutisk och naturvetenskaplig
forskning och utbildning som saknar motsvarighet i landet i övrigt. Ämbetet
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
kan inte se någon naturligare form för anknytning av veterinärhögskolan
till annan forskning och utbildning inom jordbruksnäringens område än en
förläggning av berörda delar av högskolan i direkt anslutning till lantbrukshögskolan.
Det i sig eftersträvansvärda nordiska samarbetet inom veterinärmedicinen
måste enligt ämbetet kunna komma till stånd i lämpliga former
också vid en förläggning av veterinärhögskolan till Uppsala.
Styrelsen för veterinärhögskolan anser i likhet med lärarkollegiet att den
utredning som lagts fram ger belägg för att det tvivel som tidigare kommit
till uttryck från veterinärmedicinskt håll rörande Uppsalaområdets framtida
tillgång på kliniskt material varit välgrundat. I övrigt pekar styrelsen på att
möjligheterna till samarbete med andra institutioner och inrättningar är
mycket goda vid en förläggning till Lund. Möjligheten till nära samarbete
med Danmark på det veterinärmedicinska området erbjuder också en intressant
aspekt. Styrelsen och kollegiet finner det vara av vikt att den begärda
utredningen kommer till stånd.
En av styrelsens ledamöter har förklarat sig skiljaktig och anfört att han
för egen del inte anser att det genom ifrågavarande skrivelse framkommit
tillräckliga skäl för ytterligare utredningar.
Statens veterinärmedicinska anstalt anför att en ny utredning om veterinärhögskolans
lokalisering kan medföra en fortsatt fördröjning av de
byggnadsfrågor som hänger samman med den år 1965 beslutade integrationen
mellan veterinärhögskolan och anstalten i fråga om institutionerna för
virologi och parasitologi. Institutionernas lokalfråga bör snarast lösas oberoende
av utredningsläget.
Sveriges veterinärförbund har med anledning av styrelsens för lantbrukshögskolan
yttrande inkommit med synpunkter.
Y. Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71
H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
1968/69 Utgift...... 4 932 821 Reservation ____ 1 096 221
1969/70 Anslag ____ 5 000 000
1970/71 Förslag ____ 5 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler
vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till
forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor
(LUP-kommittén) har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram
innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén
skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för uni
-
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
versitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan
har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs
för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den
verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning
samt elarmatur och möbler m. m.
Inredning
I Iråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,
anförs följande.
Byggnadsstyrelsen
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Ekonomibyggnad och maskinhall. Kostnaden för inredning beräknas
till 250 000 kr.
Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kostnaderna
för inredning beräknas uppgå till 725 000 kr.
Kraftfoderfabrik, Lövsta. För fabriken behövs inredning för 100 000 kr.
Markgruppen, nybyggnader av arbetshallar, växthus och näthall. Kostnaden
för inredning beräknas till 110 000 kr.
Alnar p
Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. För detta projekt
beräknas inredningskostnaderna till 900 000 kr.
Alnarps trädgårdar, växthus. För den planerade nybyggnaden av växthus
för Alnarps trädgårdar beräknas kostnaderna för inredning uppgå till
75 000 kr.
Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Inredningskostnaderna beräknas
till 100 000 kr.
Röbåcksdalen
Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Kostnaderna för inredning beräknas
uppgå till 1 milj. kr.
Oförutsedda mindre inredningsobjekt
För rubricerade objekt föreslås en delram om 1 050 000 kr.
Utrustning
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,
anför nämnden följande.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Lantbrnkshögskolan
Ultuna
Ekonomibgggnad och maskinhall. Medel behövs för utrustning av ekonomibyggnad
och maskinhall vid högskolan.
Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Medel behövs
för utrustning i samband med om- och tillbyggnaden av institutionen
och institutet.
Alnar p
Alnarps trädgårdar, växthus. För detta projekt krävs medel för utrustning
med 75 000 kr.
Lantbrukets bgggnadsteknik, växthus. För detta projekt krävs medel för
utrustning med 450 000 kr.
Röbäcksdalen
Institutionslokaler. För om- och tillbyggnad av dessa lokaler behövs medel
för utrustning.
Veterinärhögskolan
Apparatur. Apparatur för gaskromatografi och masspektrometri föreslås
bli anskaffade. Utrustningen kan förflyttas med högskolan. Inköp av apparaturen
innebär en besparing om 220 000 kr. för inköp av en mindre datamaskin.
Oförutsedda mindre utriistningsobjekt
För budgetåret 1970/71 har LUP-kommittén beräknat en definitiv ram
om 300 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka
någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustningen.
II: 1. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och
försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.
Bgggnadsstyr elsen
För budgetåret 1970/71 bör under detta anslag anvisas 15 milj. kr.
I fråga om byggnadsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,
anförs följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
35
Lantbrukshögskolan
Vltuna
Växtpatologi. På grund av ändringar i ventilationsanläggningen har en
ramhöjning utöver index med 27 000 kr. måst vidtas.
Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kungl.
Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt styrelsen att projektera om- och
tillbyggnad för arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet
fram t. o. m. bygghandlingar. Kostnaderna beräknas till 3 785 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1969.
Markgruppen, nybyggnad. Styrelsen har den 28 oktober 1968 redovisat
kompletterade förslagshandlingar avseende nybyggnader för institutionerna
för marklära, hydroteknik, jordbearbetning och växtnäringslära,
(markgruppen). Lokalerna är f. n. spridda på sju olika platser. Laboratorier
och arbetshallar saknas för hydroteknik och jordbearbetning. De nya
lokalerna beräknas få en sammanlagd rumsyta av 4 640 m2. Kostnaderna
beräknas till 8 950 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Markgruppen, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. Kungl.
Maj :t har den 25 oktober 1965 bl. a. föreskrivit, att arbetshallar, växthus och
näthall i byggnadsprogrammet för nybyggnader för institutioner tillhörande
den s. k. markgruppen skall anskaffas genom direkt upphandling. Styrelsen
har den 26 januari 1970 kommit in med föreskrivna handlingar. Lokalförteckningen
upptar 2 708 m2 rumsyta, varav för näthall 2 000 m2. Kostnaderna
för byggnaderna beräknas till 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1969.
Kraftfoderfabrik, Lövsta. Styrelsen har den 24 januari 1969 redovisat
förslag till nybyggnad av kraftfoderfabrik vid högskolans försöksstation
i Lövsta. Projektet ingår som en del i försöksanläggningen på Kungsängen
men avses även tjäna högskolans övriga försöksstationer. Fabriken skall
täcka ett behov av ca 5 000 ton kraftfoder årligen. Det har befunnits ekonomiskt
mest fördelaktigt med egen kraftfoderberedning. Kostnaderna beräknas
till 2 410 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969, varav för utrustning
åtgår 1 450 000 kr.
Alnarp
Restaurang, om- och tillbyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att
sänka kostnadsramen med 15 000 kr.
Panncentral, etapp I, nybyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att
sänka kostnadsramen med 17 000 kr.
Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Styrelsen har
den 25 augusti 1969 givit in kompletterande förslagshandlingar för nybyggnader
av institutions- och laboratorielokaler för lantbrukshögskolans
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
trädgårdssektion i Alnarp. Nybyggnaden omfattar en rumsyta av 2 480 inoch
kostnadsberäknas till 6,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969.
Alnarps trädgårdar, växthus. Styrelsen har den 27 januari 1969 ingivit
förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av växthus för Alnarps trädgårdar
och trädgårdsskolan i Alnarp. De nuvarande växthusen är gamla och
orationella ur produktions- och arbetssynpunkt. Kostnaderna beräknas till
1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Styrelsen har den 24 januari 1969
lagt fram förslag till byggnadsprogram för fyra växthus för institutionen
för lantbrukets byggnadsteknik. Avsikten är att föra samman dessa med
trädgårdssektionens växthus och därvid utnyttja vissa gemensamma resurser.
Kostnaden beräknas till 1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1969.
Röbäcksdalen
Djurstallar, ny- och ombyggnad. På grund av oförutsedda kostnader
föreslås en höjning utöver index med 57 000 kr.
Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Styrelsen har den 15 december
1969 redovisat bygghandlingar för om- och tillbyggnad av institutionslokaler
vid Röbäcksdalen. Projektet avser ny- och tillbyggnad av lokaler för högskolans
försöksavdelning för norrländsk växtodling, norra husdjurs-, jordbruks-
och trädgårdsförsöksdistrikten, statens centrala frökontrollanstalt,
statens växtskyddsanstalt samt statens lantbrukskemiska laboratorium.
Kostnaderna beräknas till 6 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Statens lantbrukskemiska laboratorium
Nybyggnad, TJltuna. På grund av oförutsedda arbeten för värme- och ventilationsanläggningen
föreslås kostnadsramen höjd utöver index med 376 000
kr. 1
1 årets statsverksproposition (bil. 11 s. 110) har Kungl. Maj :t föreslagit
att verksamheten vid Institutet för växtförädling av frukt och bär inordnas
i lantbrukshögskolan. Företrädare för staten har träffat avtal med Föreningen
för växtförädling av fruktträd om överlåtelse till staten av egendomen
Balsgård. Egendomen överlåtes den 1 juli 1970 utan vederlag till staten,
som dock tar över betalningsansvaret för lån på sammanlagt 227 709 kr.
med säkerhet av inteckningar i egendomen. För att reglera denna låneskuld
bör 228 000 kr. tas upp som en särskild kostnadsram.
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
37
VI. Departementschefen
1965 års veterinärmedicinska utredning, vars betänkande jag tidigare redovisat,
har haft till uppgift att utreda möjligheterna till samordning av
verksamheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning.
Utredningen konstaterar att uppgifterna vid högskolan har naturlig
anknytning till i första hand lantbruksvetenskapliga och humanmedicinska
ämnesområden. Den grundläggande frågan för utredningen har därför
varit att avgöra om verksamheten med hänsyn till kontaktytorna med
dessa områden i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan och/eller
medicinsk fakultet. Mot denna bakgrund har utredningen avgränsat sina
överväganden till två orter, Stockholm och Uppsala, och lagt fram två lokaliseringsalternativ
benämnda Stockholms- resp. Uppsalaalternativet. Båda
alternativen ger enligt utredningens mening värdefulla samordningar mellan
veterinärmedicinen samt humanmedicin och lantbruksvetenskap.
Enligt Stockholmsalternativet stannar de flesta av veterinärhögskolans
institutioner kvar på det nuvarande området på Norra Djurgården i Stockholm.
Högskolans nära kontakter med statens veterinärmedicinska anstalt
kan därigenom upprätthållas oförändrade, vilket innebär att institutionerna
för virologi och parasitologi fortfarande blir förlagda till och samordnade
med anstalten. Samtidigt tas till vara möjligheterna till samlokalisering
av institutionerna för fysiologi, farmakologi och medicinsk kemi med karolinska
institutet och institutionen för livsmedelshygien med statens institut
för folkhälsan. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien
samordnas med lantbrukshögskolans motsvarande institutioner men med
bibehållen lokalisering i Stockholm. I detta alternativ tillgodoses i första
hand samarbetet med de humanmedicinska och livsmedelshygieniska områdena.
Enligt Uppsalaalternativet lokaliseras veterinärhögskolan till Uppsala
med undantag av institutionerna för livsmedelshygien, virologi och parasitologi
som blir kvar i Stockholm och samordnas med folkhälsoinstitutet
resp. veterinärmedicinska anstalten. En närmare samordning sker dels
med lantbrukshögskolan genom flera gemensamma institutioner, dels med
humanmedicinska, naturvetenskapliga och farmaceutiska universitetsinstitutioner
genom att tre veterinärinstitutioner förläggs till det s. k. biomedicinska
centrum som är under uppbyggnad på Artillerifältet. Uppsalaalternativet
ger således möjlighet till integrering med såväl lantbruksvetenskapliga
som humanmedicinska ämnesområden.
Beträffande klinikmaterialfrågan framhåller utredningen att djurunderlaget
i Uppsala med praktikområde omfattande en tremilsradie runt staden
skulle vara omkring tre gånger större än underlaget i Stockholm inom
samma radie. Om radien för praktikområdet ökas ut till fyra mil beräknar
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37
38
Kungl. Maj:is proposition nr 37 år 1970
utredningen att t. ex. antalet nötkreatur år 1985 blir drygt fem gånger
större än i det ordinarie praktikområdet år 1966. Uppsalaområdet bör enligt
utredningen kunna tillfredsställa högt ställda krav på ett förbättrat
djurunderlag för veterinärhögskolan. Vidare anser utredningen att de stora
besättningar med försöksdjur som redan finns eller planeras tillkomma
vid lantbrukshögskolan måste bli tillgängliga för försök och forskning
även för veterinärmedicinska ändamål.
När det gäller mark- och byggnadsfrågor konstaterar utredningen att
veterinärhögskolan som nu disponerar drygt 21 000 m2 behöver öka sitt
lokalinnehav till 28 000 in2. Vid ett genomförande av utredningens Stockholmsalternativ
uppgår expansionsreserven inom högskolans område till
80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med på
veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinstitutets
områden är fullt möjlig från mark- och byggnadssynpunkt.
Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder Ultunaområdet
goda markförutsättningar. Utredningen framhåller att området
tillåter en mycket kraftig utbyggnad. Den i Uppsalaalternativet föreslagna
förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet i Uppsala bereder
inte heller några svårigheter från utbyggnadssynpunkt.
Totalkostnaderna har av utredningen beräknats bli lika stora i de båda
lokaliseringsalternativen och uppgå till ca 70 milj. kr. enligt prisläget den
1 juli 1966, vilket motsvarar eu kostnad av ca 82 milj. kr. enligt prisläget
den 1 juli 1969. Vid förverkligande av utredningens Uppsalaalternativ friställs
veterinärhögskolans nuvarande område och byggnader. Det sammanlagda
värdet av befintlig bebyggelse på högskolans område uppskattas till
ca 8 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1969. Utrustningskostnaderna vid
genomförandet av utredningsalternativen har av utredningen beräknats till
ca 18 milj. kr. enligt samma prisläge.
Vid sin bedömning av de båda alternativen har utredningen för sin del
satt Uppsala främst. Av skäl som framgår av den tidigare redogörelsen har
två experter i utredningen förordat Stockholmsalternativet och en expert har
stannat för en kombination av alternativen.
Enligt utredningens mening erbjuder Uppsalaalternativet en god avvägning
mellan olika samordningsmöjligheter. Ett omfattande husdjursvetenskapligt
centrum kan bildas av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan,
varigenom kraven på samlade lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska
insatser på husdjursområdet kan tillgodoses. Vad gäller samordningsmöjligheterna
mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen bedömer
utredningen dessa vara lika goda i Uppsala som i Stockholm. Bland
Uppsalaalternativets övriga fördelar framhåller utredningen de gynnsammare
markförhållandena i Uppsala samt den rikare tillgången på ekonomiskt
viktiga djurslag.
Vid remissbehandlingen har i princip en samordning av veterinärhögsko
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 39
lans verksamhet med annan forskning och utbildning hälsats med tillfredsställelse.
Delade meningar har dock framkommit i fråga om samordningens
omfattning och huvudsakliga inriktning. De remissinstanser som
har anknytning till jordbruksnäringen, lantbruksvetenskapen och konsumentkooperationen
har i regel förordat en omlokalisering av veterinärhögskolan
till Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag.
Dessa remissinstanser anser att veterinärmedicinen i första hand bör
tjana animalieproduktionen, varför en organisatorisk och geografisk samordning
av de berörda verksamheterna vid veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan
är av vital betydelse. Med hänsyn till Uppsalaalternativets
samordningsmöjligheter förordas detta av bl. a. universitetskanslersämbetet
och statskontoret. Även byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och statens
planverk föreslår Uppsala. För att undvika en brytning av nära kontakter
mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt föreslår
flera remissinstanser att även anstalten omlokaliseras till Uppsala.
Remissinstanserna med veterinärmedicinsk anknytning samt statens institut
tör folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium och vissa personalorganisationer
har anslutit sig till Stockholmsalternativet. Dessa instanser
anser att alternativet erbjuder fullt tillfredsställande samordningsmöjligheter
både med lantbruksvetenskap och humanmedicin utan att skapa den
splittring av veterinärhögskolans verksamhet som ett genomförande av
Uppsalaalternativet medför. Särskilt understryks behovet av nära kontakter
mellan veterinärhögskolan samt veterinärmedicinska anstalten och folkhälsoinstitutet.
Vidare framhålls att en samordning eller samförläggning bör
ske mellan verksamheter som har metodologisk släktskap. Veterinärmedicinen
har en sådan släktskap med humanmedicinen men ej med lantbruksvetenskapen.
Samtidigt framhålls att endast tre av veterinärhögskolans 16
institutioner har förutsättningar för att direkt samordnas med institutioner
vid lantbrukshögskolan.
För egen del vill jag anföra följande.
Nuvarande bebyggelse inom veterinärhögskolans område har till stor del
uppförts i början av 1900-talet och svarar dåligt mot de krav forskning och
undervisning i dag ställer. Fastighetsbeståndet har karakteriserats som till
stor del saneringsmoget sett från såväl funktionell som ekonomisk och teknisk
synpunkt. En väsentlig del av bebyggelsen måste rivas, om ett framtida
rationellt utnyttjande av området skall bli möjligt. En upprustning av
högskolan på nuvarande område har av byggnadsstyrelsen beräknats bli
lika kostsam som uppförandet av en ny högskola. Visserligen synes man
med mer begränsade åtgärder kunna utnyttja byggnaderna under ytterligare
någon tid, men härvid måste betydande avkall göras på lokalernas funktionsduglighet.
En sådan lösning anser jag vara föga rationell. Ställning bör
därför nu tas till veterinärhögskolans framtida utformning och lokalisering.
40
Kung}. Maj.ts proposition nr 37 år i970
Veterinärhögskolan, är en förhållandevis liten enhet för forskning och utbildning.
Under det omfattande utbyggnadsskede som universitets- och högskoleväsendet
under 1960-talet genomgått har tördelarna med stora institutioner
och andra enheter ofta framhållits. Såsom utredningen anför består
dessa fördelar hl. a. i den inspirerande och mångskiftande forskningsmiljö
som skapas men även i ett bättre utnyttjande av modern apparatur och
serviceanordningar. I samband med utredningsarbetet har klarlagts att
veterinärmedicinen för sin framtida utveckling behöver stora resurser utöver
dem som f. n. står till förfogande. Det är härvid fråga om vetenskaplig
utrustning, ändamålsenliga lokaler och bättre tillgång på kliniskt djurmaterial.
Vid utformningen av veterinärhögskolans organisation bör möjligheterna
till rationella institutionsbildningar tas till vara.
Veterinärmedicinska utredningen har kartlagt högskolans kontaktytor
med annan vetenskaplig verksamhet. Utredningen redovisar i sitt förslag de
möjligheter som föreligger till integration med närbesläktade institutioner
för att få till stånd mer slagkraftiga enheter. Liksom utredningen finner jag
ett nära samarbete med humanmedicinen självklart. Denna kontakt bör
naturligtvis alltjämt främjas. Samtidigt vill jag framhålla det nära samband
som måste finnas med husdjursvetenskapen. Av utredningens kartläggning
av kontakterna mellan veterinärhögskolan och andra vetenskapsgrenar
framgår att det samarbete som hittills kommit till stånd mellan husdjursvetenskapen
och veterinärmedicinen varit begränsat.
Inom den svenska jordbruksnäringen kommer husdj ursskötseln att behålla
sin dominerande plats. Fortgående ändringar och omställningar inom
animalieproduktionen framhäver näringens behov av forskning och försöksverksamhet.
Kraven på samhällets medverkan i dessa hänseenden riktar sig
till både lantbruksvetenskapen och veterinärmedicinen. En ökad medverkan
från veterinärmedicinsk sida framstår som ofrånkomlig om vårt lands husdj
ursskötsel skall kunna följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder
kunna tas i användning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren.
Den diskussion om husdjurens miljö som under senare år förts har påvisat
behovet av en sådan medverkan. Enligt min mening är det nödvändigt
att förutsättningar skapas för en väsentligt ökad samverkan mellan veterinärmedicin
och de husdj ursvetenskapliga ämnesområdena vid lantbrukshögskolan.
Ett tillfredsställande samarbete uppnås bäst om veterinärhögskolan
förläggs till Uppsala. Huvudelen av samhällets forskningsinsatser på livsmedelsproduktionens
område kommer härigenom att koncentreras till samma
plats, vilket hör leda till ett förbättrat samarbete och resursutnyttjande
till gagn för såväl jordbruket som konsumenterna.
Uppsala erbjuder vidare rika möjligheter till nära kontakt med de humanmedicinska
ämnesområdena. Även närliggande naturvetenskapliga och farmaceutiska
ämnesområden finns representerade där och avses bli lokaliserade
till Artillerifältskomplexet.
41
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970
Även andra faktorer talar för en lokalisering av veterinärhögskolan til!
Uppsala. Jag tänker härvid på marksituationen och tillgången på klinikmaterial.
Tillgången på de ekonomiskt värdefulla djurslagen har kring
Stockholm blivit klart otillräcklig. Enligt utredningens beräkningar kan antalet
djur av sådant slag i Uppsalaområdet anses vara tillfredsställande under
lång tid framåt. Om högskolan ligger kvar i Stockholm behövs i vart fall en
jourstation i Uppsala från vilken den ambulatoriska kliniken kan arbeta.
Vad beträffar marksituationen kan veterinärhögskolans nuvarande område
rymma en utbyggd ny högskola endast om området exploateras hårt. I
Ultunaområdet finns däremot stora expansionsmöjligheter.
Med hänsyn till det anförda förordar jag att principbeslut fattas om att
veterinärhögskolan förläggs till Uppsala. En sådan utflyttning ligger i linje
med de av statsmakterna uttalade intentionerna att flytta statlig verksamhet
från Stockholmsområdet. .lag vill erinra om att chefen för finansdepartementet
tillkallat en beredning med uppgift att lägga fram förslag om utflyttning
av statlig verksamhet från Storstockholmsområdet. Beredningens
arbete har ännu inte slutförts.
Veterinärhögskolans samordning med annan forskning och utbildning
bör ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som dras upp i
utredningens Uppsalaalternativ men med de undantag därifrån som jag förordar
i det följande. Jag vill samtidigt framhålla, alt en sådan samordning
inte innebär någon ändring i princip i den veterinärmedicinska forskningens
och utbildningens allmänna inriktning. Jag vill också redan nu stryka under
att veterinärhögskolan organisatoriskt bör stå kvar som en självständig högskola.
I fråga om den närmare integrationen mellan veterinärhögskolans och
lantbrukshögskolans institutioner vill jag anföra följande. Förutsättningar
töreligger att i Uppsala bygga upp ett husdjursvetenskapligt centrum gemensamt
för hela landet med resurser som de båda högskolorna var för sig hittills
har saknat. Integreringen med lantbrukshögskolans husdjursämnen
gäller främst veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien.
Den sjukdomsgenetiska delen bör således samordnas med lantbrukshögskolans
institution för husdjursförädling och den husdjurshygieniska
delen med lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring
och vård. Till de båda nya enheter som bildas bör även knytas veterinärhögskolans
törsöksgård i Skara dock ulan hinder för andra berörda institutioner
att dra nytta av försöksgården. Vidare bör institutionen för fysiologi
samordnas med lantbrukshögskolans institution för djurfysiologi. Den radiobiologiska
delen av institutionen för klinisk kemi bör samtidigt samordnas
med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan.
I enlighet med utredningens förslag bör veterinärhögskolans institutioner
för kirurgi, medicin I och II, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi
samt klinisk kemi lokaliseras till Ultunaområdet. Veterinärhögskolans insti
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
tutioner för patologi samt anatomi och histologi bör även förläggas dit. Vad
gäller sistnämnda ämnesområde har utredningen framhållit att lantbrukshögskolan
hör kunna repliera på veterinärhögskolans institution och undvara
egna resurser.
Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt
bakteriologi och epizootologi bör lokaliseras till Artillerifältet i Uppsala i
enlighet med utredningens förslag. Jag räknar med att dessa institutioner
inordnas i motsvarande medicinska institutioner vid Uppsala universitet,
men att den veterinärmedicinska verksamheten om så visar sig erforderligt
kan bedrivas på särskilda avdelningar inom storinstitutionerna.
Vid remissbehandlingen har flera av de remissinstanser, som förordar en
fortsatt lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm, däribland högskolan
själv, framhållit som en allvarlig nackdel med Uppsalaalternativet
att detta medför en splittring av högskolan. Huvuddelen av högskolan kommer
att finnas i Uppsala men två institutioner skall ligga kvar vid veterinärmedicinska
anstalten i Stockholm och en institution förläggas till folkhälsoinstitutet
i Solna. Även många bland de remissinstanser som tillstyrker
Uppsalaalternativet, såsom lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs- och
jordbruksforskning, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, Sveriges
lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel, ifrågasätter den nyssnämnda
uppdelningen av högskolan och föreslår att veterinärmedicinska anstalten
med hänsyn till det nära samarbetet med högskolan förläggs till Uppsala.
Även institutionen för livsmedelshygien föreslås flyttad dit.
I likhet med de angivna remissinstanserna finner jag det vara angeläget
för den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen att veterinärhögskolans
samtliga institutioner koncentreras till Uppsala. Den splittring av
högskolans resurser som utredningsförslaget innebär kan härigenom undvikas.
Högskolan har institutionerna för virologi och parasitologi gemensamma
med veterinärmedicinska anstalten men även i övrigt förekommer en
mycket nära samverkan med denna. Anstalten och högskolan har till följd
härav hittills varit lokaliserade i närhet av varandra. Integrationen mellan de
båda organen motiverar enligt min mening en fortsatt samförläggning.
Principbeslut om lokalisering av anstalten till Uppsala bör med hänsyn härtill
fattas samtidigt med beslutet om högskolans lokalisering. Det samarbete
som anstalten har med organ belägna i Stockholm bör kunna fortgå tillfredsställande
även efter en ändrad föl-läggning. Såvitt gäller anstaltens tillverkning
av vaccin och sera bör lokaliseringsfrågan avgöras av Kungl. Maj :t först
sedan möjligheterna till samordning av läkemedelstillverkningen vid statliga
organ ytterligare övervägts.
När det gäller institutionen för livsmedelshygien har utredningen tänkt
sig en integration med statens institut för folkhälsan. Livsmedelshygienen
utgör en viktig del av veterinärhögskolans verksamhet och en fortsatt nära
samordning med övriga delar av högskolan är nödvändig. Institutionen bör
därför liksom övriga institutioner förläggas till Uppsala.
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Från olika håll har lagts fram förslag om förläggning av veterinärhögskolan
till Skara- eller Lundområdet. I dessa områden saknas tillfredsställande
möjligheter till integrering med de lantbruksvetenskapliga ämnesområdena,
varför en lokalisering dit ej kan anses lika fördelaktig som till
Uppsala. För en placering i Skara talar den goda tillgången på de ekonomiskt
viktiga husdjuren och där redan befintliga veterinära inrättningar. Försöksgården
i Skara skall alltjämt drivas. Från veterinärhögskolans sida har
framhållits att den bör ges möjlighet att i ökad omfattning utnyttja det rika
djurmaterialet i Skaraborgs län. Jag delar denna uppfattning. Det bör vara
en avgjord fördel såväl för denna högskola som även för lantbrukshögskolan
att i ökad utsträckning kunna få tillgång till dessa djur. Det bör särskilt utredas
i vilka former detta lämpligast bör ske. Jag avser att återkomma till
Kungl. Maj :t i denna fråga.
Som jag tidigare nämnt innebär omlokaliseringen av veterinärhögskolan
ingen principiell ändring i högskolans självständiga ställning eller dess organisatoriska
struktur. Detsamma gäller även statens veterinärmedicinska anstalt.
Med hänsyn till den integration mellan lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan
och anstalten som skall komma till stånd bör dessa organ stå under
en gemensam styrelse. Samtidigt med att denna inrättas bör samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor upphöra. Det bör ankomma på Kungl.
Maj :t att besluta om tidpunkten härför.
Den omlokalisering av veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten
som jag förordat i det föregående bör genomföras inom sådan tidsrymd
att störningar i verksamheten kan i största möjliga utsträckning undvikas.
En kommitté bör få i uppdrag att utreda de frågor som sammanhänger
med omlokaliseringen av högskolan och anstalten. Jag avser att återkomma
till Kungl. Maj :t härom. 1 första hand bör kommittén utarbeta en
detaljerad plan för högskolans och anstaltens förflyttning. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Jag räknar med att utflyttningen kan påbörjas
senast inom tre år och vara slutförd efter ytterligare tre—fyra år. Ett av
de ämnesområden som i första hand bör erhålla nya lokaler är virologi. Kommittén
bör också ta upp frågan om organisationen av en gemensam förvaltning,
ett samordnat bibliotek och gemensamma serviceorgan samt de övriga
organisationsfrågor som uppkommer. Kommitténs arbete bör ske i samråd
med bl. a. byggnadsstyrelsen.
I veterinärhögskolan är f. n. hovslagarutbildning inordnad. Det bör ankomma
på kommittén att lägga fram förslag även om denna utbildnings
framtida utformning och lokalisering.
Såväl veterinärhögskolan som lantbrukshögskolan är i forskning och undervisning
beroende av tillgång till ett slakteri med tillhörande laboratorieutrymmen.
Vid veterinärhögskolan kan undervisningen i flera ämnen inte
bedrivas utan tillgång härtill. För lantbrukshögskolan är kravet på ett slakteri
i första hand betingat av nödvändigheten att företa mera omfattande
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
kvalitetsundersökningar på kött och fläsk från högskolans försöksdjur.
Från båda högskolorna föreligger önskemål att få ta i anspråk kontrollslakteriet
i Uppsala. EU sådant arrangemang framstår som fördelaktigt och
frågan bör tas upp i det kommande utredningsarbetet.
En konsekvens av veterinärhögskolans utflyttning blir att högskolan inte
längre kan tjänstgöra som djursjukhus i Stockholmsområdet. Som sådant
har det kommit att framför allt betjäna sällskapsdjuren. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att enligt de principer som fastlades av 1967 års riksdag
(prop. 155, JoU 40, rskr 378) är sådan sluten djursjukvård inte eu statlig
uppgift.
Jag går härefter över till anslagsfrågorna.
I det föregående har jag redovisat byggnadsstyrelsens förslag till jnedel
för inredning av lokaler och byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
in. in. samt utrustningsnämndens motsvarande förslag till utrustning av
högskolorna.
De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
Inredningsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbruknkng
definitiv
delram
art1
t.o.m.
30/6 69
beräknad
ram
t.o.m.
30/6 71
1969/70
1970/71
Lantbrukshögskolan
UUuna
Växtodling, nybyggnad . . .
625
1
480
Växtpatologi, nybyggnad .
Genetik och växtförädling,
850
1
672
ombyggnad av försöks- lada..................
45
1
43
Genetik och växtförädling,
om- och tillbyggnad ....
Ekonomibyggnader m. m.,
750
1
109
100
Kungsängen, etapp 1 ...
100
1
Kemi...................
150
1
95
Diverse arbeten..........
Ekonomibyggnader m. m.,
120
1
120
Kungsängen, etapp 11 ..
1 250
1
1 900
■ 800
Matsal..................
Ekonomibyggnad och ma-
319
1
58
skinhall...............
Arbetsmetodik och teknik
250
3
samt Jordbrukstekniska
institutet..............
725
3
Kraftfoderfabrik, Lövsta. .
Markgruppen, nybyggnad
100
3
av arbetshallar, växthus
och näthall............
no
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
45
Inredningsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
definitiv
delram
art1
t.o.m.
beräknad
ram
t.o.m.
30/6 69
30/6 71
1969/70
1970/71
Alnarp
Frukt- och bärodling, lager- byggnad ..............
Växthus och försörjnings-
50
1
anläggningar..........
Trädgårdssektionen, insti-
50
1
tutions- och laboratorie- byggnad ..............
900
3
100
350
Alnarps trädgårdar, växt-
hus..................
75
3
Lantbrukets byggnadstek-
nik, växthus..........
100
3
Röbäcksdalen
Djurstallar in. m., ny- och
ombyggnad ...........
Institutionslokaler, om- och
200
1
67
• 100
• 190
tillbyggnad............
1 000
3
Statens lantbrukskemiska
laboratorium
Nybyggnad i Ultuna.....
1 065
1
999
55
10
Institutet för skogsförbätt- ring
Lokaler i Umeå..........
200
1
31
140
Oförutsedda mindre inred-
ningsobjekt............
1 050
2 b
274
400
300
9 034
1 050
3 048
2 695
1 650
10 084
7 393
1 Art av kostnadsram för resp. objekt
1. Tidigare godtagen kostnadsram.
2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram.
2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram.
3. Ny kostnadsram.
Anslagsbehovet för nästa budgetår för inredning beräknar jag till
1 650 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 045
Anslag för 1969/70 ......... 1 650
Anslag för 1970/71 (förslag) 1 650
Summa ................... 4 345
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 ................... 2 695
1970/71 ................... 1 650
Summa ................... 4 345
De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
Utrustningsplan (1 OOO-tal kr.)
U trustningsobj ekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
definitiv
delram
art1 2
t.o.m.
beräknad
ram
t.o.m.
30/6 69
30/6 71
1969/70
1970/71
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Telefonväxel............
115
1
63
Kemi m. m..............
535
1
318
Genetik och växtförädling
Ekonomibyggnader m. m.,
1 750
1
411
Kungsängen, etapp II ..
4 400
1
332
Försöksdjur.............
Ekonomibyggnad och ma-
790
2 b
—
skinhall...............
Arbetsmetodik och teknik
775
3
—
samt Jordbrukstekniska
institutet.............
765
3
—
•3 600
2 350
Alnarp
Distriktförsöksstationer .. .
300
1
137
Frukt- och bärodling, lager- byggnad ..............
Nvbvsgnader för trädgårds-
55
1
19
sektionen.............
Alnarps trädgårdar, växt-
460
2 b
—
hus..................
Lantbrukets byggnadstek-
75
3
—
nik, växthus..........
450
3
—
Röbäcksdalen
Djurstallar..............
350
1
214
Försöksdjur.............
270
2 b
—
Institutionslokaler.......
250
3
—
Y eterinärhögskolan
Apparatur för gaskromato-
grafi och masspektrome- tri...................
450
3
—
—
350
Skogshögskolan
Paviljonger.............
62
1
29
■ 150
1-
Telefonväxel............
120
1
—
Statens lantbrukskemiska
laboratorium ..........
Oförutsedda mindre utrust-
2 100
1
1 135
500
400
ningsobjekt
Budgetåret 1968/69 ......
200
1
57
Budgetåret 1969/70 ......
200
1
—
249
200
Budgetåret 1970/71 ......
300
3
—
Vissa utredningskostnader .
100
1
—
50
50
6 017
8 855
2 715
4 549
3 350
14''872
10 614
1 Art av kostnadsram för resp. objekt
1. Tidigare godtagen kostnadsram
2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram
2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram
3. Ny kostnadsram
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970
47
Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till
3 350 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng
Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 199
Anslag för 1969/70 ......... 3 350
Anslag för 1970/71 (förslag) 3 350
Summa ................... 7 899
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 ................... 4 549
1970/71 ................... 3 350
Summa ................... 7 899
Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inredningsoch
utrustningsplanerna upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst
det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de
medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår
innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning
av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. dels för byggnadsstyrelsen
till ett sammanlagt belopp av (10 084 000—7 393 000 ==) avrundat 2,6 milj.
kr., dels för utrustningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (14 872 000—
10 614 000 —) avrundat 4,2 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret
1971/72.
De kostnadsramar som tas upp i följande investeringsplan bör godtas.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
start
Fär-
digst.
1/468
1/469
Faktisk
t.o.m.
1968/69
Beräknad för
1969/70
1970/71
Slutredovisade 30/6 1969 ....
3 425
3 371
3 371
Lantbrukshögskolan
XJltuna
Växtodling, nybyggnad.....
4 605
4 605
4 468
137
4.65
8.67
Växtpatologi, nybyggnad . ..
4 450
4 485
4 430
55
4.65
8.67
Panncentral, etapp I.......
3 798
3 800
3 456
190
150
3.66
8.67
Försöriningsåtgärder, etapp I
685
685
641
44
4.65
8.67
Ekonomibyggnader m. m.,
Kungsängen, etapp I.....
1 662
1 665
1 586
79
6.66
9.67
Genetik och växtförädling,
om- och tillbyggnad......
6 265
6 265
3 944
1 600
550
9.67
10.69
Ekonomibyggnader m. m.,
Kungsängen, etapp II ....
5 500
5 665
2 587
2 500
350
4.68
10.69
Värmekulvert.............
655
655
512
130
13
5.68
6.69
Ekonomibyggnad och ma-
skinhall.................
2 475
2 640
1 350
1 050
10.69
10.70
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970
Byggnadsobj ekt
Kostnadsram
Medelsförbruknin
er
n
Bygg-
start
Fär-
digst.
1/468
1/469
Faktisk
t.o.m.
1968/69
Beräknad för
1969/70
1970/71
Värmekulvert.............
130
140
130
10
8.69
11.69
Arbetsmetodik och teknik
samt .Jordbrukstekniska in-
stitutet.................
3 785
550
1 000
5.70
1.72
Markgruppen, nybyggnad .. .
8 950
400
5.71
11.72
Markgruppen, nybyggnad av
arbetshallar, växthus ocii
näthall................
1 750
1 000
12.70
7.71
Kraftfoderfabrik, Lövsta ....
2 410
700
8.70
8.71
Alnarp
F.d. hovbeslagsskolan, om-
byggnad ................
579
580
535
45
1.65
6.66
Restaurang, om- och tillbygg-
nåd....................
1 150
1 435
1 397
38
1.65
6.66
Panncentral, etapp I, nybygg-
nåd....................
1 437
1 420
1 403
17
1.65
6.66
Frukt- och bärodling, lager-
byggnad ................
850
905
37
350
450
11.70
7.71
Växthus och försörj ningsan-
läggning................
3 450
3 550
2 061
1 300
180
2.68
2.70
Trädgårdssektionen, institu-
tions- och laboratoriebygg-
nåd....................
6 900
300
5.71
1.73
Lantbrukets byggnadsteknik,
växthus................
1 065
500
10.70
7.71
Alnarps trädgårdar, växthus
1 065
500
10.70
7.71
Balsgård, lösen av lån......
228
228
Röbäcksdalen
Djurstallar m. m., ny- och om-
byggnad ................
1 410
1 545
1 151
350
40
3.68
3.69
Institutionslokaler, om- och
tillbyggnad..............
6 440
1 400
10.70
7.72
Avloppsanordningar........
350
370
350
20
9.69
1.70
Skogshögskolan
Inredning av vindsutrymmen
610
600
590
10
9.65
11.66
Statens lantbrukskemiska la-
boratorium
Nybyggnad i Ultuna.......
6 625
7 025
6 527
498
3.66
3.68
Projekteringskostnader för
icke aktuella objekt......
79
38 775
9 723
8 841
Reducering av medelsbehovet
654
2 513
Beräknad medelsförbrukning
9 069
6 328
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970
49
Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
projektera om- och tillbyggnad för lantbrukshögskolans institution för arbetsmetodik
samt Jordbrukstekniska institutet fram t. o. m. bygghandlingar.
Sådana handlingar har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen nu färdigställts.
Kostnaderna för byggnadsåtgärderna har beräknats — baserat på huvudhandlingar
år 1968 — till 3 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Med hänsyn till tidpunkten för den senaste kostnadsberäkningen förordar
jag att den kostnadsram som tas in i investeringsplanen betraktas som
preliminär i avvaktan på resultatet av en förnyad kostnadsberäkning av
byggnadsstyrelsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa definitiv
kostnadsram för objektet och besluta om när byggnadsåtgärderna skall
starta.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 9 oktober 1967 redovisat förslagshandlingar
till Kungl. Maj :t i fråga om undervisningshus och aula på
Ultunaområdet. Styrelsen har senare i skrivelse den 9 februari 1970 anmält
planer på att förlägga byggnaden på en annan plats inom området än den
tidigare tänkta. Detta har motiverats med att de undersökta grundförhållandena
på den ursprungliga platsen visat sig ogynnsamma och att den nu
föreslagna placeringen av byggnaden ger bättre möjligheter till eventuell
framtida utbyggnad. Mot bakgrunden av dessa förhållanden och det i det
föregående redovisade principförslaget till förläggning av veterinärmedicinsk
utbildning och forskning till Ultunaområdet avser jag att vid en senare tidpunkt
föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att i samband
med fortsatt projektering skyndsamt se över byggnadsprogram och
kostnadsberäkning. Jag räknar med att projektet kan redovisas för riksdagen
under budgetåret 1970/71.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 6 328 000 kr. enligt
följande sammanställning.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Medelsreservation 1.7.1969 . . 969
Anslag för 1969/70 ........ 8 100
Anslag för 1970/71 (förslag) 6 328
Summa .................. 15 397
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 .................. 9 069
1970/71 .................. 6 328
Summa .................. 15 397
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majrt föreslår
riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för veterinärhögskolans
och statens veterinärmedicinska anstalts lokalisering
samt samordning av högskolans verksamhet med
annan forskning och utbildning m. m.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970
2) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m.m. för budgetåret 1970/71 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
3) till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
6 328 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700103
Doktrin (1)
- Utredningsuppdrag, FT 1970 nr 4 s. 211, på s. 220 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1970:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samordning av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning m. m. jämte motioner s. 1 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 1970 s. 211 Utredningsuppdrag s. 220 i texten