Sök i Ratio Lex

Angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning och utbildning m.m

1970-02-20 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:37, Angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning och utbildning m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

1

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning

av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forskning

och utbildning m.m.; given Stockholms slott

den 20 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av 1965 års veterinärmedicinska utrednings

betänkande att principbeslut fattas om att veterinärhögskolan och

statens veterinärmedicinska anstalt förläggs till Uppsala. En nära samordning

avses komma till stånd med lantbrukshögskolan när det gäller ämnesområdena

sjukdomsgenetik och husdjurshygien, fysiologi samt radiobiologi

och med Uppsala universitet när det gäller ämnesområdena farmakologi,

medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi. Utflyttningen beräknas

kunna påbörjas om ca tre år och vara slutförd efter ytterligare tre_fyra år. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, stat srå''.eu

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Gr.jer,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, J .dbom,

Carlsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om samordning

av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning

m.m. och anför.

I. Inledning

Genom beslut den 26 februari 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla en sakkunnig1 för att utreda möjligheterna

att samordna veterinärmedicinsk forskning och utbildning med annan

närbesläktad forskning och utbildning jämte därmed sammanhängande

frågor. Utredningen, som antog namnet 1965 års veterinärmedicinska utredning,

har den 13 juni 1967 avlämnat betänkandet Samordning av veterinärhögskolans

verksamhet med annan forskning och utbildning (Stencil Jo

1967:7).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

medicinalstyrelsen (numera socialstyrelsen), statens bakteriologiska laboratorium,

statens institut för folkhälsan, statens planverk, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

universitetskansler sämbetet (efter hörande av rektorsämbetena

och lärarkollegierna vid de medicinska fakulteterna vid Uppsala universitet

och karolinska institutet), lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens

jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet (numera

länsstyrelsen i Stockholms län), länsstyrelsen i Uppsala län, statens medicinska

forskningsråd, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, styrelsen

för skogshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), styrelsen för lantbrukshögskolan

(efter hörande av lärarkollegiet), statens råd för skogs- och

jordbruksforskning, styrelsen för veterinärhögskolan (efter hörande av lärarkollegiet

och nämnden för veterinärinrättningen i Skara), statens veteri
1

Till maj 1966 numera avlidne generaldirektören Börje Lundgren och därefter f. d. landshövdingen

Manfred Näslund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 3

närmedicinska anstalt, skogs- och lantbruksakademien, livsmedelsstadgekommittén,

lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för Uppsala och

Stockholm, studentbostadskommittén, lokal- och utrustningsprogramkommittén

för jordbrukets högskolor, veterinärväsendeutredningen, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund,

Sveriges kemiska industrikontor, Kooperativa förbundet, Svensk husdjursskötsel,

ekonomisk förening, statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet,

Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, Sveriges

veterinärförbund, Universitetslärarförbundet, Sveriges förenade studentkårer

(SFS), Veterinärmedicinska föreningen och lantbrukshögskolans studentkår.

Representanter för Skara stad har i skrivelse den 23 oktober 1968 föreslagit

att en fältstation för veterinärhögskolan förläggs till Skara. Från högskolan

har därefter getts in en översiktlig plan över användningen av en

sådan fältstation.

Vidare har fem tjänstemän vid veterinärhögskolan i skrivelse den 12 november

1969 föreslagit att högskolan förläggs till Lundområdet och att frågan

om högskolans framtida utformning och lokalisering förutsättningslöst

utreds på nytt.

Över sistnämnda skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av byggnadsstyrelsen,

universitetskanslersämbetet, styrelsen för lantbrukshögskolan

samt styrelsen för veterinärhögskolan (efter lärarkollegiets hörande). Statens

veterinärmedicinska anstalt och Sveriges veterinärförbund har inkommit

med synpunkter i ämnet.

I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 124 och 166) har Kungl. Maj.-t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning

och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. in. samt till Byggnadsarbeten

vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna

ett reservationsanslag av 5 milj. kr. resp. ett investeringsanslag av 6,1

milj. kr.

II. Nuvarande förhållanden

Veterinärmedicinsk forskning och utbildning bedrivs inom landet vid veterinärhögskolan

och i viss utsträckning även vid statens veterinärmedicinska

anstalt. Verksamheten vid högskolan är f. n. uppdelad på 16 institutioner.

Vidare finns en central förvaltning och ett bibliotek. Till högskolan

ar knutna stationära djurkliniker samt en ambulatorisk klinik. Den sistnämnda

fullgör inom ett område norr om Stockholm de åligganden som ankommer

på distriktsveterinär. Utbildningen omfattar till veterinärmedicine

kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett

halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. Vid högskolan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

OrganisQtionstablå för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt

Bibliotek

—| Anatomi och histologi

Bakteriologi och epizootologi

Farmakologi

Fysiologi

kirurgi

Klinisk kemi

Klinisk radiologi

Livsmedelshygien

Medicin I

Medicin II

Medicinsk kemi

—| Obstetrik och gynekologi

Patologi

Sjukdomsgenetik och husdjurshygien

—| Försöksgården

Parasitologiska avd./inst.

—| Virologiska avd./inst.

Bakteriologiska avd.

Patologisk-anatomiska avd.

Kemiska avd.

Produktionsavd.

Konsulentavd.

_| Statsepizootolog

Kungl.

Maj:t

Jordbr.-

dep.

Styrelse

SVA

Styrelse

VH

Rektors
ämbete
-

Lärar
kolle
gium
-

Utbild
nings
nämnd
-

Eko
nomi
sektion
-

Före
-

Central

förvalt
ning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Organisationstablå för lantbrukshögskolan

5

Biblioteken i Uppsala och Alnarp

Konsulentavdelningen

Radiobiologi

Mikrobiologi

Genetik och växtförädling

Markvetenskap

Växtf/siologi

Växtodling

Växtpatologi

Husdjurens utfodring och vård

Husdjursförädling

Djurfysiologi

Ekonomi och statistik

Arbetsmetodik och teknik

Frukt- och bärodling

Köksväxt- och prydnadsväxfodling

Trädgårdskonst och naturvård

Lantbrukets byggnadsteknik

Fältförsöksorganisation

—| Jordbruksegendomar

Försöks
kollegium
-

Lärarkolle
gium
-

Utbildnings
nämnd
-

Kolle
gie
nämnd
-

Styrelse

Rek
tors
ämbete
-

Kungl.

Maj:t

Jordbr.-

dep.

Central

för
valtning
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

förekommer även utbildning av hovslagare. Antalet anställda uppgår till 270,

varav 107 utgör lärarpersonal.

Försöksverksamheten vid högskolan bedrivs vid en försöksgård i Skara.

Under högskolans styrelse lyder veterinärinrättningen i Skara, som i övrigt

är ett från högskolan fristående djursjukhus.

Veterinärhögskolan står under ledning av en styrelse, i vilken berörda näringar

och myndigheter är representerade. Ett rådgivande organ som är gemensamt

för högskolan samt lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor, har till främsta uppgift att främja

en samordnad planering av utbyggnaden av högskolorna och samarbetet

mellan dem.

Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar

och bedriver forskning inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens

områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska

preparat för djursjukvård samt bedriver upplysnings- och rådgivningsverksamhet

bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.

Inom anstalten finns sju avdelningar, däribland en särskild produktionsavdelning.

Antalet anställda uppgår till ca 200. Anstalten leds av en styrelse.

Organisationen av högskolan och anstalten framgår av tablån på s. 4.

Högskolan och anstalten är förlagda till Norra Djurgården i Stockholm.

Två av högskolans 16 institutioner, nämligen institutionerna för virologi

och parasitologi, är gemensamma för högskolan och anstalten och förlagda

till anstalten. Högskolans övriga institutioner är samlade på högskolans

område som omfattar 7,6 ha. Anstaltens område uppgår till 8,6 ha.

Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet

på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings- och

utbildningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. Utbildningen,

som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är uppdelad

på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret 1969/70

till 105 studerande, varav 80 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen.

Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen

(riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar

och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet.

Vid högskolan finns dessutom en konsulentavdelning samt central

förvaltning och bibliotek. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten

av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationaliseringsorganen

på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Huvuddelen

av högskolan ligger vid Ultuna inom Uppsala. Institutionerna vid

trädgårdsavdelningen är förlagda till Alnarp i Skåne. Högskolans organisation

framgår av tablån på s. 5.

På Artillerifältet i Uppsala sker i enlighet med statsmakternas beslut en

etappvis utbyggnad av lokaler för Uppsala universitet, främst för de medicinskt

teoretiska ämnena samt den farmaceutiska utbildnings- och torsk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

ningsorganisationen. Lokaler för ämnesområdena biokemi och mikrobiologi

vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten avses även bli förlagda dit.

En första utbyggnadsetapp omfattande en rumsyta om ca 13 000 m2 har under

år 1969 fullbordats. Härigenom har lokalbehovet tillgodosetts för delar

av ämnena fysiologi, medicinsk fysik, farmakologi, toxikologi, anatomi, histologi

och medicinsk kemi. Härtill kommer vissa gemensamma utrymmen

sasom hörsalar, seminarier, bibliotek m. m. Byggnadsstyrelsen har redovisat

byggnadsprogram för en andra utbyggnadsetapp som omfattar 36 000 m2

programyta till en uppskattad kostnad av 85 milj. kr. LUP-kommittén för

Uppsala har föreslagit att lokaler även för följande ämnesområden skall förläggas

till Artillerifältet: oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi

och analytisk kemi samt näringslära, hygien och molekylärbiologi.

III. Utredningens förslag

Utredningen. 1965 års veterinärmedicinska utredning tar först upp vissa

allmänna synpunkter rörande samarbete inom universitets- och

högskoleområdet och framhåller att i de riktlinjer för den framtida forsknings-

och utbildningsorganisationen som år 1964 drogs upp av statsmakterna

(prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293) är samverkan och integration ett

huvudtema. Riktlinjerna grundade sig på förslag av universitetsutredningen

som bl. a. hävdade som sin principiella mening att små fackhögskolor

borde, om väsentliga skäl ej talade däremot, inordnas såsom delar

av större läroanstalter. Vid riksdagsbehandlingen av frågan underströk

statsutskottet värdet av ett allsidigt utvecklat samarbete över fakultets- och

institutionsgränser.

När det gäller veterinärhögskolans integrering med annan

forskning och utbildning konstaterar utredningen först att den

veterinärmedicinska vetenskapen har naturliga anknytningar såväl till

humanmedicinen som till husdjursvetenskapen. En stark intressegemenskap

råder mellan den humanmedicinska och den veterinärmedicinska

forskningens företrädare. Utredningen finner det självklart att en nära

samverkan upprätthålls mellan de båda medicinska vetenskaperna oavsett

organisatoriska förändringar. En forskningssektor som är särskilt värd att

beakta i detta sammanhang är human näringsforskning, livsmedelshygien

och omgivningshygien.

Utredningen framhåller att den veterinärmedicinska verksamhetens

främsta uppgift är att tjäna animalieproduktionen inom jordbruket. Härvid

bör särskild vikt fästas vid sjukdomsförebyggande åtgärder avseende

husdjurens hygien, skötsel och utfodring samt resistensförädlingen. Mot

denna bakgrund finner utredningen att behov framträder av en nära sam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

verkan mellan den veterinärmedicinska forskningen och husdjursforskningen.

Samverkan behövs såväl vid forskningens och försöksverksamhetens

planering som vid verksamhetens bedrivande och resultatens bearbetning.

Behovet förstärks ytterligare genom de stora förändringar som husdjursskötseln

undergår.

Utredningen övergår därefter till olika alternativ för lokaliseringen av

veterinärhögskolans verksamhet. Utredningen konstaterar att huvuddelen

av lantbrukshögskolan och särskilt den centrala forsknings- och försöksverksamheten

på husdjursområdet är förlagd till Ultuna i Uppsala. I Uppsala

finns också medicinsk fakultet. Det finns alltså goda förutsättningar

att omlokalisera veterinärhögskolan till Uppsala. De kontakt- och integreringsmöjligheter

Stockholm som universitetsstad och administrativt centrum

erbjuder samt Stockholms och Uppsalas närhet till varandra talar emellertid

enligt utredningens mening för att integreringsfrågorna även bör diskuteras

med en bibehållen lokalisering av högskolan som utgångspunkt. I

Stockholmsområdet finns — förutom veterinärmedicinska anstalten — medicinsk

och odontologisk fakultet vid karolinska institutet, statens institut

för folkhälsan och statens bakteriologiska laboratorium.

Den vikande husdjursskötseln i Stockholmsområdet medför svårigheter

för veterinärhögskolans försörjning med klinikmaterial. Bristen avser främst

nötkreatur och svin. Utredningen anser att om man ser lokaliseringsfrågan

enbart från klinikmaterialsynpunkt så återfinns de lämpligaste förläggningsorterna

i de sydligaste länen och i Skaraborgs län. Hänsynstagande till klinikmaterialet

bör dock inte enligt utredningens mening föranleda en lokalisering

som ej tillfredsställer kraven på vetenskaplig miljö och integrering

med närbesläktad forskning och utbildning. Med hänsyn härtill finner utredningen

att som förläggningsplats för veterinärhögskolan endast kan komma

i fråga två orter, nämligen Uppsala och Stockholm.

Utredningen lägger med hänsyn härtill fram två lokaliseringsalternativ,

ett avseende Stockholm och ett avseende Uppsala. Vid utformningen av dessa

har utredningen fäst stort avseende vid att slagkraftiga enheter för forskning,

forskarutbildning, undervisning och försöksverksamhet skall komma

till stånd. För olika högskolor och fakulteter gemensamma storinstitutioner

föreslås bildade. En förutsättning har varit att de berörda institutionerna

har en intressegemenskap i fråga om mål och medel. Även sammanslagning

av institutioner tillhörande samma högskola har övervägts. Om en institutionssammanslagning

inte befunnits lämplig, har sådana former som institutionsgrupps-

och ämnesgruppsamverkan prövats.

Det Stockholmsalternativ som utredningen utarbetat framgår

av följande sammanställning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

9

Institution m. m.

Samordning mellan

veterinärhögskolan och

Lokalisering

Anatomi och histologi

oförändrad

Fysiologi

karolinska institutet (Kl)

Kl-området i Solna

Farmakologi

”

Medicinsk kemi

”

”

Bakteriologi och epizootologi

it

”

Virologi

statens veterinärmedicinska

anstalt (SVA)

SVA-området i Frescati

Parasitologi

”

Patologi

Kirurgi, medicin, obstetrik

och gynekologi, klinisk

radiologi, klinisk kemi

oförändrad

(inkl. radiobiologi)

—

Sjukdomsgenetik

Husdjurshygien (jämte för-

lantbrukshögskolan

söksgården i Skara)

”

Livsmedelshygien

statens institut för folk- hälsan (SIFF)

SIFF-området i Solna

Stockholmsalternativet innebär att veterinärhögskolans institutioner för

klinisk forskning och undervisning i princip bibehåller sin nuvarande förläggning.

Dessa institutioner föreslås bli samordnade i en institutionsgrupp.

För att förbättra den ambulatoriska klinikens försörjning med klinikmaterial

bör institutionsgruppen erhålla en jourstation förlagd till Ultuna.

Stationen bör i princip endast fungera som bas för en kompletterande undervisning

beträffande hälso- och sjukvård av jordbrukets nyttodjur. Utrymmen

bör ställas till förfogande så att sjuka djur i viss utsträckning kan

ställas upp för enklare behandling och förlängd observation i undervisningssyfte.

Med hänsyn till de särskilda kraven på utrymmen för den veterinärmedicinska

anatomin bör institutionen för anatomi och histologi stanna kvar

på nuvarande område. Även institutionen för patologi bör bibehållas vid

sin nuvarande förläggning med hänsyn till att god kommunikation behövs

mellan institutionen och den kliniska institutionsgruppen. Det samarbete

mellan veterinärmedicinsk och humanmedicinsk patologi som föranleds

av intressegemenskapen ur komparativ synpunkt kan åstadkommas utan

fastare organisatorisk form.

En samordning av veterinärhögskolans och veterinärmedicinska anstaltens

verksamheter beträffande institutionerna för virologi och parasitologi

har redan beslutats. Ytterligare närmare samordningar anser utredningen

inte behövas.

Beträffande institutionerna för fysiologi, farmakologi, medicinsk kemi

samt bakteriologi och epizootologi föreslår utredningen en samordning

med motsvarande institutioner vid karolinska institutet. Utredningen förutsätter

härvid gemensamma institutioner, dock med särskilda forskningsavdelningar

för human- och veterinärmedicin. Tillgången på tomtmark på

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

institutets område är sådan att en samförläggning kan ske. När det gäller

stordjursutrymmen är det dock mest ändamålsenligt att institutionerna

disponerar lämpliga lokaler på högskolans nuvarande område.

I fråga om institutionen för livsmedelshygien finner utredningen särskilt

starka integreringsmotiv föreligga, eftersom en nära kontakt på det livsmedelshygieniska

området mellan human- och veterinärmedicinen måste betraktas

som närmast självklar. De humanmedicinska forsknings- och utbildningsaktiviteterna

avseende omgivningshygien, näringslära och livsmedelshygien

är i Stockholmsområdet koncentrerade till statens institut för

folkhälsan. På näringslärans område avses enligt framlagda förslag folkhälsoinstitutets

resurser byggas ut och därvid integreras med karolinska institutets

medicinska fakultet. En liknande integrering mellan fakulteten och

folkhälsoinstitutet är redan genomförd i fråga om den omgivningshygieniska

enheten. Veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien föreslås på

motsvarande sätt gå samman med institutets födoämneshygieniska avdelning

till en gemensam institution för livsmedelshygien med förläggning till institutets

område i Solna. Professorn i livsmedelshygien bör sålunda samtidigt

vara föreståndare för den födoämneshygieniska avdelningen.

Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien innefattar två ämnesområden.

Sjukdomsgenetik omspänner ett vidsträckt forskningsfält från

grundläggande cellgenetiska frågor till olika sjukdomsgenetiska tillämpningsspörsmål

och populationsgenetik. Husdj urshygienen omfattar miljöns,

hygienens och skötselns inflytande på djurens hälsotillstånd samt utfodringsproblem

och näringsfysiologiska frågor med inriktning på sjukdomsprofylax.

Enligt utredningens mening är dessa veterinärmedicinska ämnesområden

inte fullt kongruenta med de lantbruksvetenskapliga områdena

husdj ursförädling resp. husdjurens utfodring och vård vid lantbrukshögskolan.

De veterinärmedicinska ämnena omfattar även andra djurslag än

de lantbruksvetenskapen avser. Vidare har de berörda veterinärmedicinska

och lantbruksvetenskapliga forskningsfälten olika uppdelning. Lantbrukshögskolan

har till skillnad från veterinärhögskolan särskilda avdelningar

för allmän genetik och näringsfysiologi. Avdelningen för allmän genetik

vid lantbrukshögskolan är gemensam med Uppsala universitet och ingår i

institutionen för genetik och växtförädling. Avdelningen för näringsfysiologi

bildar institution tillsammans med avdelningen för husdjursfysiologi.

Utredningen förordar att veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik

och husdjurshygien delas upp och ombildas till två institutioner men

med bibehållen lokalisering. Organisatoriskt bör de bilda institutionsgrupp

med lantbrukshögskolans institutioner för husdj ursförädling resp. husdjurens

utfodring och vård. I den institutionsgrupp som avser veterinärhögskolans

institution för husdjurshygien och lantbrukshögskolans institution

för husdjurens utfodring och vård bör även ingå veterinärhögskolans för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

söksgård i Skara. En sådan anordning bör dock inte hindra andra institutioner

att dra nytta av försöksgården.

Veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten bör enligt utredningens

mening i Stockholmsalternativet ha en gemensam styrelse.

Det Uppsalaalternativ som utredningen utarbetat framgår av

följande sammanställning.

Institution m. m.

Samordning mellan

veterinärhögskolan och

Lokalisering

Anatomi och histologi

lantbrukshögskolan (LH)

LH-området i Ultuna

Fysiologi

Farmakologi

Medicinsk kemi

Uppsala universitet

Artillerifältet i Uppsala

Bakteriologi och epizootologi

”

Virologi

statens veterinärmedicinska

SV A-området i Frescati,

anstalt (SVA)

Stockholm

Parasitologi

Patologi

Kirurgi, medicin, obstetrik

—

LH-området i Ultuna

och gynekologi, klinisk

radiologi, klinisk kemi

(exkl. radiobiologi)

,,

Radiobiologi

Sjukdomsgenetik

Husdjurshygien (jämte

lantbrukshögskolan

»

försöksgården i Skara)

Livsmedelshygien

statens institut för folk- hälsan (SIFF)

SIFF-området i Solna

Ett grundläggande spörsmål för utredningen har i Uppsalaalternativet varit

huruvida även veterinärmedicinska anstalten bör omlokaliseras med hänsyn

till sambandet mellan anstalten och veterinärhögskolan. Att det från

högskolans synpunkt finns ett starkt önskemål om samlokalisering av de

båda enheterna finner utredningen uppenbart. Även från anstaltens sida har

önskvärdheten av en samlokalisering framhållits. Från båda institutionerna

har samtidigt anförts att en särförläggning med det avstånd och de kommunikationer

som blir aktuella i ett Uppsalaalternativ i och för sig är möjlig.

Företrädare för anstalten har också påpekat en rad olägenheter från anstaltens

synpunkt som skulle vara förbundna med en omlokalisering till Uppsala.

Bl. a. har framhållits behovet av nära samarbete med statens bakteriologiska

laboratorium samt den ökade risk för smittspridning som eu förläggning

av anstaltens kommande produktion av mul- och klövsjukevaccin till

Uppsalaområdet skulle medföra.

Utredningen förordar därför att veterinärmedicinska anstalten inte skall

beröras av en omlokalisering. De merkostnader och andra olägenheter som

en särförläggning medför har utredningen bedömt inte bli betydande. Också

de för högskolan och anstalten gemensamma institutionerna för virologi

och parasitologi anser utredningen kunna utan alltför stora olägenheter vara

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

förlagda till anstaltens nuvarande område. Undervisningen i dessa ämnen

omfattar sammanlagt endast 132 elevtimmar per år. Om högskolan flyttas

till Uppsala anser dock utredningen att den fortsatta utvecklingen av de omständigheter

som påverkar anstaltens lokaliseringsfråga noga följs. Skulle

kontaktbehovet med högskolan eller problemen i samband med anstaltens

vaccinproduktion undergå väsentliga förändringar, bör frågan om anstaltens

förflyttning till Uppsala tas under förnyat övervägande.

Utredningen finner att även i Uppsalaalternativet bör institutionen för

livsmedelhygien integreras med statens institut för folkhälsan och lokaliseras

till Solna.

De väsentligaste institutionssamordningarna i Uppsalaalternativet berör

institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Sjukdomsgenetiken

bör i detta alternativ samordnas med lantbrukshögskolans institution för

husdj ursförädling till en gemensam institution för husdjursförädling och

sjukdomsgenetik. Utredningen framhåller, att Uppsalaalternativet i fråga

om allmän och medicinsk genetik erbjuder goda möjligheter till samarbete

och framtida integrering med den för lantbrukshögskolan och matematisknaturvetenskapliga

fakulteten vid Uppsala universitet gemensamma institutionen

för genetik och växtförädling och/eller den genetiska institutionen

vid universitetets medicinska fakultet. Vad ämnet husdj urshygien beträffar

bör denna samordnas med lantbrukshögskolans institution för husdjurens

utfodring och vård till en för de båda högskolorna gemensam institution för

utfodring och vård.

Den veterinärmedicinska fysiologin finner utredningen böra samordnas

i en gemensam institution med lantbrukshögskolans institution för näringsoch

husdj ursfysiologi. På detta sätt ernås en integrering av forskningen

rörande djurfysiologiska problem som avser de ekonomiskt viktiga djurslagen.

Beträffande vissa djurslag såsom idisslare och fjäderfä skiljer sig

också de fysiologiska problemen ofta ganska väsentligt från de problem

som möter inom humanforskningen.

Den nuvarande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjur shygien

vid veterinärhögskolan svarar för veterinärundervisningen i hovvårdsoch

klövvårdslära. Undervisningen är till övervägande del förlagd till institutionens

hovslagerismedja, som också står öppen för högskolans kliniker

och för allmänheten. Vidare utnyttjas smedjan för en hovslagar skola som

är knuten till institutionen. Utredningen räknar med att den föreslagna

institutionen för utfodring och vård skall få ansvaret för veterinärutbildningen

på detta område. Den f. n. relativt ringa tillgången på hästar i Uppsalaområdet

medför dock vissa problem när det gäller demonstrationer och

praktiska övningar i hovvård. Vid en bedömning i annat sammanhang av

hovslagarskolans lämpliga förläggning bör därför enligt utredningens mening

beaktas att det med hänsyn till veterinärutbildningen måste vara

önskvärt med en lokalisering inom nära räckhåll för högskolan. Den rik
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

13

liga tillgången på hästar i Stockholmsområdet talar för en förläggning dit

av både hovslagarutbildningen och veterinärstuderandenas undervisning i

hovvård.

Institutionerna för husdjursförädling och sjukdomsgenetik, utfodring

och vård samt djurfysiologi bör förläggas till lantbrukshögskolans centrala

område i Ultuna. Tillsammans kommer de att utgöra ett husdj ur svetenskapligt

centrum omfattande bl. a. sex professorer, sex biträdande professorer

och fem statsagronomer.

Även övriga veterinärmedicinska institutioner eller avdelningar som inte

skall integreras med annan verksamhet i Uppsala än sådan tillhörande

lantbrukshögskolan bör i görligaste mån förläggas inom lantbrukshögskolans

centrala område i Ultuna. Till området bör sålunda lokaliseras den

utpräglat kliniska verksamheten, som bör organiseras på en klinisk institutionsgrupp.

Den ambulatoriska kliniken bör erhålla ett praktikområde

i Uppsalatrakten omfattande ca fyra mil fågelvägen räknat från institutionen.

Institutionen för klinisk kemi bör inte innefatta den radiobiologiska

verksamheten med isotopstallet. Denna verksamhet bör i stället tillsammans

med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan bilda

en självständig institution för radiobiologi. Även institutionerna för patologi

samt anatomi och histologi lokaliseras till Ultunaområdet. Lantbrukshögskolan

bör vad gäller sistnämnda ämnesområde kunna repliera på veterinärhögskolans

institution och undvara egna institutionsresurser.

Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt

bakteriologi och epizootologi bör samordnas med motsvarande medicinska

institutioner vid Uppsala universitet. Institutionerna bör lokaliseras till Artillerifältet

i Uppsala, där arbetet med nybyggnader för vissa av universitetets

institutioner har påbörjats. Dessa byggnader har föreslagits inrymma storinstitutioner

för bl. a. farmakologi, biokemi och mikrobiologi. I de föreslagna

storinstitutionerna bör de veterinärmedicinska institutionerna för farmakologi,

medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi inlemmas i resp.

den farmakologiska, den biokemiska och den mikrobiologiska storinstitutionen.

Den veterinärmedicinska forskningsverksamheten bör bedrivas på särskilda

avdelningar inom institutionerna.

Utredningen framhåller att veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan

bör stå kvar som från varandra fristående forsknings- och utbildningsanstalter

med var sin rektor och var sitt lärarkollegium. Högskolorna bör

dock få en gemensam styrelse. Vardera högskolan föreslås ha en förvaltningschef.

Däremot bör de administrativa göromålen under resp. förvaltningschef

i största möjliga utsträckning bestridas av personal som är antingen

gemensam för de båda högskolorna eller tillhör endera högskolans

förvaltning. Samma bör gälla i fråga om serviceanordningar såsom telefonväxel,

panncentral, verkstäder, garage, parkförvaltning, inköpstjänst m. m.

Högskolornas bibliotek bör slås samman till en organisatorisk enhet. Sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

tidigt bör en viss samordning åstadkommas med veterinärmedicinska anstaltens

biblioteksverksamhet.

För fortlöpande samråd mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten i gemensamma praktiska angelägenheter bör inrättas ett

särskilt kontaktorgan med benämningen veterinärmedicinska nämnden.

Nämnden bör vara av rådgivande och kontaktskapande karaktär. Utredningen

räknar med behovet av en sådan nämnd även i Stockholmsalternativet.

Beträffande Uppsalaalternativet framhåller utredningen vidare att omlokaliseringen

till Uppsala bör fullföljas inom få år för att allvarliga störningar

i verksamheten inte skall uppkomma. En snabb omlokalisering blir

även angelägen med hänsyn till elevernas bostadsförhållanden. En riktpunkt

bör vara att elever som påbörjat studierna på en ort ej skall behöva

byta studieort mer än en gång under studietiden. Utredningen har lagt fram

en utflyttningsplan omfattande fyra år där ordningsföljden huvudsakligen

bestäms av ämnesföljden i undervisningsplanen.

Utredningen har låtit utföra prognoser beträffande tillgången på

djur kring Stockholm och Uppsala. Utredningen framhåller att av materialet

framgår att djurunderlaget i Uppsala med praktikområde omfattande

en tremilsradie runt staden skulle vara omkring tre gånger större än

underlaget i Stockholm inom ett område med motsvarande radie. Till år

1975 beräknas underlaget ha sjunkit med 35 % i Stockholmsområdet och

28 % i Uppsalaområdet. Till år 1985 skulle underlaget i förhållande till år

1966 sjunka med 60 % resp. 45 %. Ökar man radien för praktikområdet

från tre mil till fyra mil får djur underlaget år 1985 ett utseende som

illustreras av följande sammanställning. Som jämförelse tas med uppgifter

för år 1966 för de områden som är aktuella för den nuvarande ambulatoriska

kliniken.

Område

Djurslag

Nöt-

kreatur

(Därav

kor)

Moder-

suggor

Övriga

svin

Får

Fjäder-

fä

S:a

krea-

tursen-

heter1

Uppsala fyramilsområde 1985 . . .

28 570

(10 000)

7 100

46 000

2 100

301 000

20 500

Stockholms fyramilsområde 1985

9 725

(3 400)

1 400

21 000

4 700

94 200

7 500

Ordinarie praktikområde 1966 .. .

5 420

(2 200)

170

6 900

550

12 700

4 000

Provisoriskt utnyttjat praktik- område 1966 ................

11 830

(5 300)

500

9 600

950

36 000

8 500

1 Som kreatursenhet räknas en häst över tre år eller en tjur för avel ett år och däröver eller en

ko eller två ungnöt ett år och däröver eller tio svin.

Som framgår av sammanställningen beräknas antalet nötkreatur inom

ett fyramilsområde kring Uppsala år 1985 vara 28 570 mot 5 420 inom ordinarie

praktikområdet år 1966 eller 5,3 gånger större. Antalet modersuggor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

och övriga svin beräknas vara 42 resp. 7 gånger större i Uppsalaområdet än

i praktikområdet år 1966. Enligt utredningens mening bör Uppsalaområdet

tillfredsställa tämligen högt ställda krav på ett förbättrat djurunderlag för

veterinärhögskolan.

Vid lantbrukshögskolan finns och planeras tillkomma ansenliga besättningar

försöksdjur. Utredningen anser att även ur veterinärmedicinsk synpunkt

måste dessa djur bli mycket mer lättillgängliga för försök och forskning

än vanliga bruksdjur. Utredningen räknar med att dessa besättningar

skall uppgå till sammanlagt ca 1 000 nötkreatur (varav 270 mjölkkor), ca

500 får, ca 1 500 svin (varav 185 suggor), ca 25 000 fjäderfä (varav 8 000

broiler) och ca 7 000 pälsdjur. Dessa siffror ingår, utom beträffande broiler

och pälsdjur, i prognossiffrorna för Uppsalaområdet.

En nästan obegränsad tillgång på sällskapsdjur föreligger inom Stockholmsområdet.

Antalet utanför jordbruket befintliga hästar inom detta område

kan uppskattas till 500. Såväl sällskapsdjur som sporthästar kommer

snarare att öka än minska i antal.

I en skrivelse till utredningen har veterinärhögskolans utbildningsnämnd

anfört, att verksamheten vid högskolans medicinska kliniker bör flyttas ut

och organiseras som en fältstation med förläggning till Skara. Skrivelsen

har föranletts av att högskolans studentkår påtalat det klena utbytet av

klinikundervisningen på grund av att en stor del av undervisningstiden

upptas av resor. Enligt utredningens mening möjliggör djurunderlaget i

östra Svealand för den närmaste framtiden en tillfredsställande veterinärutbildning

inom detta område. Behov föreligger därför inte av en kompletterande

fältstation i annan del av landet. Vid en starkt ökad intagning

av studerande som skall ges full klinikutbildning kan frågan dock komma

i ett annat läge. Den fortgående uttunningen av husdjursbeståndet kan även

vid oförändrad elevintagning på längre sikt motivera en omprövning av

frågan. Enligt utredningen finns det därför skäl att hålla möjligheterna

öppna att anordna en undervisningsstation i Skara.

Vid behandlingen av mark- och byggnadsfrågor har utredningen

erhållit medverkan av byggnadsstyrelsen och berörda lokal- och

utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer). LUP-kommittén för

jordbrukets högskolor har beräknat lokalbehovet för veterinärhögskolan

utifrån de beslut om upprustningar och nya principer för undervisningens

uppläggning som redan fattats av statsmakterna. Detta behov (bas-alternativet)

omfattar en programyta av ca 28 000 m2, vilket kan jämföras med

den lokalyta på drygt 21 000 m2 som högskolan nu disponerar. Högskolan

behöver alltså öka sitt lokalinnehav med ca en fjärdedel. Fördelningen av

de programytor som framräknats för bas-alternativet på de föreslagna lokaliseringsplatserna

i utredningens Stockholms- och Uppsalaalternativ framgår

av följande sammanställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lokalisering

Bas-alternativet

Institu- tionslokaler

i m2

Djur- stallar i in2

Foder- och

verkstads- utrymmen

S:a i nr

Veterinärhögskolans nuvarande

område

19 000

5 100

2 400

26 500

Veterinärmedicinska anstaltens

område

1 400

100

1 500

28 000

Stockholmsalternativet

Veterinärhögskolans nuvarande

Karolinska institutets område . .

område

14 900

3 000

5 100

2 400

22 400

3 000

Veterinärmedicinska anstaltens

Institutets för folkhälsan område

område

1 400

1 100

100

1 500

1 100

28 000

Uppsalaalternativet

Lantbrukshögskolans område i Ultuna ..

15 600

4 800

2 400

22 800

Artillerifältet i Uppsala........

2 300

300

2 600

Veterinärmedicinska anstaltens

Institutets för folkhälsan område

område

1 400

1 100

100

1 500

1 100

28 000

Eu stor del av fastighetsbeståndet inom veterinärhögskolans nuvarande

område är såväl funktionellt som ekonomiskt och även tekniskt saneringsmoget.

Genom att området vid ny- och ombyggnad hårdare exploateras kan

utrymme för expansion tillgodoses. Om någon utflyttning av verksamheter

från området inte sker, kan man räkna med en expansionsreserv av 50 %.

Om utredningens Stockholmsalternativ genomförs uppgår expansionsreserven

till 80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med

på veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinstitutets

områden är fullt möjligt från mark- och byggnadssynpunkt. Även

expansionsmöjligheter kommer att finnas inom dessa områden.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder lantbrukshögskolans

område i Ultuna goda markförutsättningar. Utredningen framhåller

att området tillåter en mycket kraftig framtida utbyggnad. Den i

Uppsalaalternativet föreslagna förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet

i Uppsala bereder inte heller några framtida expansionssvårigheter.

Kostnaderna vid genomförandet av de båda utredningsalternativen

har utredningen genom medverkan av byggnadsstyrelsen beräknat på följande

sätt (enligt kostnadsläget den 1 juli 1966).

Kostnad för

Stockholms-

Uppsala-

alternativet

alternativet

Nybyggnader...............

.............. 45 536 000

52 545 000

Ombyggnader..............

.............. 4 060 000

—

Försöriningsanläggninaar ....

.............. 4 940 000

5 259 000

Provisorier.................

.............. 2 000 000

—

Rivning...................

.............. 800 000

—

Projektering................

.............. 5 734 000

5 780 000

Oförutsett.................

.............. 3 154 000

3 180 000

Centraladministration.......

.............. 3 311 000

3 336 000

Avrundat 70 000 000

70 000 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Uppsalaalternativets nybyggnadskostnader överstiger Stockholmsalternativels

ny- och ombyggnadskostnader med ca 3 milj. kr. Skillnaden utjämnas

emellertid genom de kostnader för provisorier och rivning som tagits upp

för genomförandet av Stockholmsalternativet. Totalkostnaden är densamma

i båda alternativen.

Vid förverkligandet av utredningens Uppsalaalternativ friställs veterinärhögskolans

nuvarande område och byggnader för användning till nya ändamål.

LUP-kommittén för Stockholm har uttalat att de nyare byggnaderna på

området lämpar sig väl som expansionsområde för universitetet och högskolorna

i Stockholm. Beträffande det äldre byggnadsbeståndet har utredningen

i Uppsalaalternativet utgått från en uthyrning på allmänna marknaden efter

viss nödig iståndsättning. I Stockholmsalternativet får dessa byggnader ett

negativt värde. Det sammanlagda värdet i Uppsalaalternativet av befintlig

bebyggelse på veterinärhögskolans nuvarande område uppskattas till ca

7 milj. kr., varav drygt 1 milj. kr. belöper på det äldre beståndet och drygt

5 milj. kr. på det nyare.

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har biträtt utredningen med en

schablonmässig uppskattning av utrustningskostnaderna vid genomförandet

av utredningsalternativen. Kostnaderna anges till ca 15 milj. kr. Härvid har

hänsyn inte tagits till befintlig utrustning. Då samtliga alternativ förutsätter

en total omflyttning av institutionerna, kan utrustningen som redan disponeras

värderas ungefär lika vid oförändrad förläggning och vid en utflyttning.

I senare fallet tillkommer emellertid vissa ökade transportkostnader.

Utredningen finner det inte orealistiskt att räkna med att vardera av utredningsalternativen

efter ett förverkligande skulle komma att på sikt ge

årliga integreringsvinster på 5% eller mer av berörda driftkostnader.

Besparingsmöjligheterna i fråga om investeringskostnader kan också

antas vara minst 5 % totalt sett. Besparingar av olika storleksordning

står vidare att vinna i forskarutbildningen och den lägre undervisningen, i

det administrativa arbetet samt i rutin- och serviceverksamheterna. Att mäta

och uppskatta i pengar de berörda integreringsvinsterna skulle kräva djupgående

och tidskrävande undersökningar. Utredningen avstår från dessa i

övertygelsen om att de mätbara integreringsvinsterna vid slutövervägandena

väger lätt i relation till faktorer som definitivt inte kan ges något jämförelsetal

i siffror. De väsentligaste vinsterna bedömer utredningen komma att uppnås

på sikt genom skapandet av en inspirerande och rikt facetterad forskningsmiljö

med tillgång till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande

serviceanordningar. Härtill kommer ökade möjligheter till fördjupad

undervisning och forskarutbildning.

Utredningens ställningstagande. Utredningen bedömer

fördelarna hos de båda integreringsalternativen i jämförelse med den nuvarande

uppläggningen så uppenbara att utredningen tveklöst förordar att

endera Stockholmsalternativet eller Uppsalaalternativet genomförs. Tyngd
2

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 37

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

punkterna i fråga om organisatoriska fördelar ligger dock olika. Uppsalaalternativet

tillgodoser bättre animalieproduktionens krav, medan Stockholmsalternativet

ger något bättre möjligheter att gagna den livsmedelshygieniska

verksamheten.

För egen del föreslår utredningen att Uppsalaalternativet genomförs. De

aspekter som utredningen har lagt på värdet av den veterinärmedicinska

verksamheten kommer bäst till sin rätt i detta alternativ. Utredningen framhåller

att den svenska jordbruksnäringen i forsättningen kommer att i än

högre grad än hittills tvingas hävda sin ställning genom en långt driven rationalisering

och strukturomvandling. En förstärkt medverkan från veterinärmedicinsk

sida är oundgänglig om landets husdjursskötsel skall kunna

följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder kunna tas i användning

utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren. Enligt Uppsalaalternativet

bildas vid Ultuna ett husdj ursvetenskapligt centrum av ansenliga dimensioner

även vid internationell jämförelse. Verksamheten får också stor

spännvidd genom att grundläggande veterinärmedicinsk och lantbruksvetenskaplig

djurfysiologi och näringsfysiologi införlivas. Vidare framhåller utredningen

att värdet ej bör underskattas av att veterinärmedicine studerande

och agronomi studerande kommer i kontakt med varandra och kan inbördes

diskutera problem som de möter i sin framtida yrkesverksamhet på det gemensamma

arbetsfältet.

Utredningen finner också den veterinärmedicinska och den lantbruksvetenskapliga

radiobiologins samordning inom en stor institution som ett viktigt

framsteg. Att avståndet mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten ökar är däremot en nackdel. Ur en annan aspekt är anstaltens

kvarblivande i Stockholm emellertid en fördel. Härigenom ges möjligheter

till nära kontakt mellan de veterinärmedicinska verksamheterna vid anstalten,

veterinärhögskolans livsmedelshygieniska institution och statens institut

för folkhälsan.

Utredningen anser att ur klinikmaterialsynpunkt måste Uppsalaalternativet

betraktas som ett mycket stort framsteg i förhållande till Stockholmsalternativet.

Även ur undervisningssynpunkt innebär Uppsalaalternativet

en markant förbättring. Lantbrukshögskolans försöksbesättningar och resurser

för framtida utökning av husdj ursförsöken måste också enligt utredningens

mening vara av stort intresse för en till Uppsala förlagd veterinärhögskola.

Vidare bör beaktas värdet av närheten till det stora kontrollslakteriet

i Uppsala.

De för såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen fruktbara kontakter

som flera av veterinärhögskolans forskare haft med den humanmedicinska

vetenskapens företrädare inom Stockholmsområdet bedömer utredningen

i stor utsträckning kunna fortsätta även vid en skild förläggning.

Därtill kommer att nya kontaktmöjligheter mellan human- och veterinärmedicinen

yppas i Uppsala.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Enligt de schematiska uppskattningar som gjorts av utredningen är de

erforderliga kapitalinsatserna ungefär lika stora för båda alternativen. Föreslagna

lokalsamordningar reducerar emellertid dessa insatser. Främst

gäller detta Uppsalaalternativet. Vidare kommer veterinärhögskolans nuvarande

lokaler vid genomförandet av Uppsalaalternativet att friställas för

annan användning.

Utredningen framhåller vidare att markförutsättningarna är avsevärt

gynnsammare i Uppsala än i Stockholm. Övriga omständigheter som enligt

utredningens mening talar för en förläggning av veterinärhögskolan till

Uppsala är att de studentsociala behoven i fråga om studentbostäder lättare

tillgodoses i Uppsala än i Stockholm. När det gäller den centrala förvaltningen,

biblioteksverksamheten och övriga serviceverksamheter av skilda

slag kan en samordning ske.

Experten Bergström föreslår i ett särskilt yttrande en kombination av

utredningens Stockholmsalternativ och Uppsalaalternativ. I fråga om de

prekliniska och kliniska ämnena samt livsmedelshygienen bör Stockholmsalternativet

följas. Husdjurshygienens tyngdpunkt bör däremot förflyttas till

Uppsala i enlighet med Uppsalaalternativet. En jourstation bör anordnas i

Uppsalaområdet och vid lämplig framtida tidpunkt en fältstation i Skara

med vissa resurser för klinisk undervisning. En styrelse för gemensamma

frågor för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan bör tillskapas.

Experterna Hansen och Schmiterlöw föreslår i ett särskilt yttrande att

utredningens Stockholmsalternativ genomförs. Det anförs sammanfattningsvis,

att möjligheter till koncentrerad samverkan beträffande forskning,

undervisning och praktiskt-vetenskaplig verksamhet inom veterinärmedicinen

samt mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas

före varje annan samverkan i dessa avseenden. Uppsalaalternativet innebär

en splittring, medan Stockholmsalternativet anses tillvarata alla möjligheter

till sådan samverkan.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm bör enligt Hansen

och Schmiterlöw en fältstation inrättas i Skara. En sådan station skulle

utgöra ett nödvändigt komplement för en intensifierad undervisning i

praktisk klinisk verksamhet. Samtidigt föreslår de båda experterna att de

studerande vid slutet av sin utbildning uppdelas så att de, som önskar

ägna sig åt livsmedelshygien, får en förlängd utbildning i detta ämne och

samtidigt en motsvarande förkortning i den kliniska utbildningen, medan

de som önskar ägna sig åt preventiv och kurativ djursjukvård fålen

förlängd klinisk utbildning och en avkortad undervisning i livsmedelshygien.

Den intensifierade undervisningen i praktisk klinisk verksamhet

skulle förläggas till den elfte terminen. Hansen och Schmiterlöw anser en

på detta sätt skisserad anpassning till klinisk resp. livsmedelshygienisk

inriktning av de studerande i slutet av deras utbildning vara motiverad av

de senaste årens utveckling.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

Remissyttrandena. De remissorgan som yttrat sig över 1965 års veterinärmedicinska

utrednings betänkande liar i allmänhet hälsat någon form av

integrering av veter inär högskolans verksamhet med

annan forskning och utbildning med tillfredsställelse. Delade

meningar råder dock beträffande integreringens omfattning och huvudsakliga

inriktning. De organ som har jordbruksekonomisk eller lantbruksvetenskaplig

anknytning eller också representerar lantbruksnäringen

eller konsumenterna framhåller som ett starkt integreringsmotiv animalieproduktionens

ekonomiska betydelse och behovet av förstärkta insatser

för att främja denna. De förordar därför eu integration mellan

veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan

erinrar sålunda om att av intäkterna i svenskt jordbruk härrör

60 % från animalieproduktionen. I denna sysselsätts 2/3 av jordbrukets

arbetskraft. För att erhålla hög produktkvalitet, förebygga sjukdomar

och därigenom undvika nedsatt produktionsförmåga hos djuren krävs en

långt gående samverkan med expertis inom veterinärmedicinska, djurfysiologiska

och tillämpade husdjursämnen.

De remissorgan som har veterinärmedicinsk anknytning ansluter sig i

regel till den av experterna Hansen och Schmiterlöw i ett särskilt yttrande

framförda ståndpunkten att samverkan inom veterinärmedicinen samt

mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas före varje

annan samverkan. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anför att integrationen

bör syfta till att samordna verksamheter som utnyttjar samma medel,

dvs. i föreliggande fall metodik, kunskapsstoff, forskningsinriktning

etc. Som medicinsk vetenskap äger veterinärmedicinen en dylik metodologisk

släktskap över hela linjen med humanmedicinen. 13 av veterinärhögskolans

institutioner saknar motsvarande institutioner att integreras

med vid lantbrukshögskolan. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är

påståendet att den veterinärmedicinska verksamheten i första hand skall

tjäna animalieproduktionen inom jordbruket riktigt endast under förutsättning

att i detta begrepp också innefattas livsmedelshygienen. Anstalten

påpekar att det föreligger en klar trend mot att veterinärmedicinen alltmer

engageras i livsmedelshygien och andra former av förebyggande hälsovård.

Även veterinärstyrelsen framhåller att en allt mindre andel av de från

veterinärhögskolan utexaminerade i framtiden kommer att ägna sig åt insatser

i husdjursskötselns tjänst. En långtgående integrering av veterinärhögskolan

med lantbrukshögskolan är därför inadekvat.

Universitetskanslersämbetet anför att närbesläktade verksamheter bör

sammanföras i större och slagkraftigare enheter. Åtgärder som syftar härtill

är desto mer angelägna som veterinärhögskolan är en jämförelsevis liten

enhet. De vinster som integrationen leder till hänför sig inte enbart till

sambruk av lokaler, apparatur m. m. Vad gäller forskningen vinns den stimulans

en vidgad forskningsmiljö kan ge upphov till och de möjligheter att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

angripa nya problem som en sådan kan öppna. I fråga om utbildningen

vinns större frihet att inrikta denna mot nya behov och att kombinera

utbildningar som de i integrationen ingående enheterna kan förmedla.

Skogshögskolan anser likaså ett stort behov av tvärvetenskaplig verksamhet

över universitets- och högskolegränserna föreligga. Samarbetsnämnden för

jordbrukets högskolor anser att utredningens förslag aktualiserar frågan

om inte gemensam utbildning i grundläggande lantbruksvetenskapliga ämnen

vid jordbrukets högskolor skulle kunna genomföras i större utsträckning

än f. n. Kooperativa förbundet samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

förordar en samordning av såväl veterinärhögskolan som

skogshögskolan och lantbrukshögskolan. Lantbruksstgrelsen framhåller, att

kraven på lantbrukshögskolans och veterinärhögskolans insatser för utvecklingsländerna

kommer att öka, vilket ävenledes ökar behovet av samverkan.

Sveriges veterinärförbund erinrar om att statsutskottet år 1964 vid riksdagsbehandlingen

av universitetsutredningens förslag förutsatte att olika

grenar av det högre utbildningsväsendet frivilligt och i insikt om gemensam

nytta skulle komma att söka kontakter med varandra. Enligt förbundet

bör en integration ske i första hand där vetenskapligt och tekniskt samarbete

av båda berörda parter bedöms som värdefullt. En integration får

inte utan mycket starka skäl påtvingas parterna.

Utredningens Stockholm salternativ förordas av överbefälhavaren,

statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan,

fakultet sb er edning en för medicin, odontologi och farmaci inom universitet

skanslers ämbetet, medicinska fakulteten vid karolinska institutet, veterinär

stprelsen, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt, veterinärinrättningen

i Skara, SACO, Statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet,

livsmedelsstadgekommittén, Svenska livsmedelsarbetareförbundet,

Sveriges veterinärförbund, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska

föreningen.

Ett flertal av dessa remissorgan, däribland statens bakteriologiska laboratorium,

statens institut för folkhälsan, fakultet sb er edning en för medicin,

odontologi och farmaci inom universitetskanslersämbetet, v et er inär styr elsen

och livsmedelsstadgekommittén, framhåller att livsmedelshygienen är

starkt beroende av nära kontakt med övriga veterinärmedicinska ämnen.

Veterinärmedicinens inriktning mot livsmedelshygien och den härtill angränsande

näringsläran anses också i en nära framtid komma att bli än

mera markerad. Det är därför viktigt att en slagkraftig forsknings- och

undervisningsorganisation inom livsmedelshygienens och näringslärans område

skapas.

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet framhåller bl. a. att veterinärhögskolan

framgångsrikt hävdat sin ställning som en av världens ledande

institutioner på sitt område. I inte ringa utsträckning torde de framgångsrika

insatserna kunna tillskrivas det samarbete som flera av veteri
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

närhögskolans forskare haft med den humanmedicinska vetenskapens företrädare

inom Stockholmsområdet och särskilt med forskare vid karolinska

institutet.

Skogs- och lantbruksakademien, Statstjänarkartellen, Svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Statstjänstemannaförbundet finner samarbetet mellan

veterinärer och agronomer i och för sig angeläget, men anser inte att

tillräckliga skäl anförts för förflyttning av veterinärhögskolan från Stockholm.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är det odiskutabelt att veterinärmedicinsk

medverkan behövs i forskningen rörande animalieproduktionens

djur, men att denna medverkan sker bäst om veterinärmedicinen

får förbli veterinärmedicin med kontakter i första hand mellan sina egna

discipliner. Stockholmsalternativet tillgodoser dessa primära behov, samtidigt

som det genom en institutionsgruppbildning mellan veterinärhögskolans

och lantbrukshögskolans husdjursvetenskapliga institutioner bjuder

goda möjligheter till rationell samordning av hithörande verksamheter.

De remissorgan som finner Stockholmsalternativet vara underlägset Uppsalaalternativet

anser att den i Stockholmsalternativet föreslagna integreringen

i fråga om husdj ursvetenskaperna är otillräcklig. Enligt samarbetsnåmnden

för jordbrukets högskolor föreligger risk att i Stockholmsalternativet

animalieproduktionens intresse får stå tillbaka för övriga veterinärmedicinska

angelägenheter. Även lantbruksstyrelsen anser, att ett genomförande

av detta alternativ skulle innebära att väsentliga integreringsmöjligheter

inte utnyttjades. Lärarkollegiet vid lantbrulcshögskolan framhåller, att

veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten otvivelaktigt har lämnat

betydande bidrag till problemlösningar inom svensk animalieproduktion.

Bristande resurser, bl. a. i fråga om att inhysa större husdjur i tillräcklig

omfattning inom veterinärhögskolans eget område, har dock utgjort

en starkt begränsande faktor. Om lokaliseringen av veterinärhögskolan förblir

oförändrad blir konsekvensen den, att vissa av den praktiska husdj ursproduktionens

veterinära problem måste bearbetas vid lantbrukshögskolan.

Därvid erfordras en förstärkning av lantbrukshögskolans husdj urssektor

med veterinär sakkunskap.

Den av utredningen föreslagna uppläggningen av Stockholmsalternativet

godtas i huvudsak av de remissinstanser som förordat nämnda alternativ.

Vissa avvikelser framkommer dock. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

anser, att institutioner för bakteriologi och epizootologi bör ligga kvar på

högskolans nuvarande område men erhålla nya lokaler. Även institutionerna

för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien bör med hänsyn till att verksamheten

Add dessa är intimt knuten till huvuddelen av övriga institutioner

samt att de disponerar relativt moderna lokaler tills vidare stanna kvar på

nuvarande område. Verksamheten vid dessa fyra institutioner bör dock

organisatoriskt samordnas med motsvarande verksamheter vid karolinska

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

n.ungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

institutet resp. institutet för folkhälsan. Institutionen för anatomi och histologi

bör dock förläggas till karolinska institutets område. Till skillnad från

lärarkollegiet biträder styrelsen för veterinärhögskolan en utflyttning av

institutionerna för bakteriologi och epizootologi samt livsmedelshygien.

Statens institut för folkhälsan tillstyrker att institutionen för livsmedelshygien

samordnas med institutet, men föreslår att den toxikologiska sektionen

vid institutet bryts ut ur födoämneshygieniska avdelningen och omvandlas

till avdelning med egen professur. För att främja samarbetet mellan

livsmedelshygienen och övriga veterinärmedicinska aktiviteter bör i

enlighet med utredningsmannens förslag inrättas en veterinärmedicinsk

nämnd. Även Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor

tillstyrker förslaget i fråga om livsmedelshygien. Det anförs dock

att specialister inom livsmedelshygienen i framtiden inte torde hämtas

huvudsakligen från veterinärkåren. Utvecklingen går mot industriellt förädlade

livsmedel, vilket medför att livsmedelsspecialister med teknisk utbildning

sannolikt kommer att vara lämpligare för många hygienfrågor.

Statens bakteriologiska laboratorium, statens medicinska forskningsråd,

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor och veterinärväsendeutredningen

anser att institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien även

i Stockholmsalternativet bör flyttas ut till Ultuna.

Enligt veterinärstyrelsen bör ifrågavarande institution samordnas med

lantbrukshögskolans motsvarande institutioner i en form som möjliggör för

institutionerna att överväga gemensamma förläggningar av institutionsresurser

till den plats där förutsättningarna är bäst för resursernas rationella

utnytt j ande.

De remissinstanser som anslutit sig till Stockholmsalternativet tillstyrker

genomgående att en jourstation inrättas i Uppsala. Samtidigt framhålls att

på längre sikt erfordras en fältstation i Skara.

Utredningens Uppsalaalternativ förordas av drygt hälften av

remissinstanserna, nämligen medicinalstyrelsen, statens planverk, statskontoret,

byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, medicinska fakulteten

i Uppsala, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelsen i Uppsala län, samarbetsnämnden för jordbrukets

högskolor, lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbruksforskning,

LUP-kommittéerna för Stockholm, Uppsala och jordbrukets högskolor,

studentbostadskommittén, RLF, Sveriges lantbruksförbund, Kooperativa

förbundet, Svensk husdjursskötsel, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

och lantbrukshögskolans studentkår.

Flera remissorgan framhåller att Uppsalaalternativet jämfört med Stockholmsalternativet

ger lika goda samordningsmöjligheter i fråga om veterinärmedicin

och humanmedicin och betydligt bättre möjligheter i fråga om

veterinärmedicin och lantbruksvetenskap. Som särskilt viktigt framhålls att

det i Uppsalaalternativet kan bildas ett husdjursvetenskapligt centrum samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

att vissa av veterinärhögskolans institutioner kan ingå i det biomedicinska

centrum som bildas på Artillerifältet i Uppsala. Vid ett husdjursvetenskapligt

centrum — i storlek jämförbart med kemicentrum i Lund — kan enligt

statskontoret dyrbara special- och servicelaboratorier, apparatur och specialiserad

teknisk personal utnyttjas på ett bättre och mer rationellt sätt än

vid de små spridda enheter som Stockholmsalternativet konserverar. Enbgt

länsstyrelsen i Uppsala lön m. fl. innebär tillkomsten av ett ansenligt husdjursvetenskapligt

centrum och ett mycket stort biomedicinskt centrum,

att en mångfacetterad och stimulerande forskningsmiljö bildas med tillgång

till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande serviceanordningar.

Bland de övriga skäl som talar för Uppsalaalternativet omnämner

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor att planering pågår för att

till kontrollslakteriet i Uppsala förlägga särskilda lokaler för obducering

och undervisning i patologi och för köttbesiktning in. m. Samarbetsnämnden

anser vidare att vid Uppsalaalternativet kan konsulentavdelningen vid lantbrukshögskolan

förmedla forskningsresultaten även från den veterinärmedicinska

verksamheten.

Veterinärväsendeutredningen, som inte tar ställning i lokaliseringsfrågan,

framhåller att agronomer och veterinärer kompletterar varandra i den regionala

och lokala rådgivningsverksamheten. En i möjligaste mån gemensam

utbildning för dem i berörda ämnen är därför av värde för att skapa en gemensam

grundsyn på många i sammanhanget väsentliga frågeställningar.

Värdet av en samordnad undervisning och närmare kontakt mellan veterinär-

och agronomstuderandena diskuteras av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan,

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, lantbrukshögskolans

studentkår samt Veterinärmedicinska föreningen. De tre förstnämnda

instanserna anser att förutsättningar för en differentiering och specialisering

av veterinärutbildningen mot t. ex. lantbruksämnen och produktion

av livsmedel ökar. För lantbruksstuderande med inriktning mot husdjur och

lantbruksbyggnader ökar möjligheten att få undervisning inom veterinärmedicinska

och hygieniska områden. Nya ämneskombinationer öppnar sig

och arbetsmarknaden för bl. a. veterinärer torde kunna breddas genom ökat

antal studieämnen i produktionsledet. Veterinärmedicinska föreningen bedömer

däremot möjligheterna till samundervisning av agronomie och veterinära

studerande som praktiskt taget obefintliga till följd av alltför stora

olikheter i studieplanerna. Kontakten mellan agronomie och veterinärmedicine

studerande kommer därför endast att realiseras vid sidan av studierna.

Enligt statens bakteriologiska laboratorium kommer ökad specialisering i

framtiden att minska möjligheterna till samundervisning.

Den kritik som riktas mot utredningens Uppsalaalternativ avser främst veterinärhögskolans

möjligheter till samarbete med statens veterinärmedicinska

anstalt och statens institut för folkhälsan. Veterinärstyrelsen anser

att en förflyttning av högskolan till Ultuna inte kan ske utan att även an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 25

stalten flyttas och en fortsatt samförläggning kan åstadkommas. En flyttning

av högskolan med bibehållande av anstalten på nuvarande plats kommer

att få en påtagligt negativ inverkan på den fortsatta kontakten. Veterinärhögskolan

ifrågasätter om värdet av en samordning med vissa av lantbrukshögskolans

institutioner är så stort, att det kan motivera att framför

allt veterinärhögskolans möjligheter att utnyttja veterinärmedicinska anstaltens

resurser i hög grad minskas samt det av utredningen föreslagna

samarbetet mellan veterinärhögskolan och institutet för folkhälsan blir en

halvmesyr. Samordningen med lantbrukshögskolan skall i huvudsak inskränka

sig till endast tre institutioner, nämligen institutionerna för anatomi

och histologi, fysiologi samt sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Beträffande

de båda förstnämnda institutionerna bör en integration i första hand

komma i fråga med motsvarande institutioner vid medicinsk fakultet. Vad

angår institutionen för sjukdomsgenetik och husdj urshygien bör en samordning

med lantbrukshögskolan inte få ske om inte samtidigt det nuvarande

samarbetet mellan högskolans övriga institutioner och veterinärmedicinska

anstalten kan fortgå ostört. Veterinärhögskolan blir enligt Uppsalaalternativet

helt splittrad och förläggs till minst fem olika platser. En sådan uppdelning

blir helt förödande för den rådande mångåriga forskningsverksamheten

och splittrar i hög grad undervisningen. Också statens veterinärmedicinska

anstalt, SACO, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska föreningen

anser, att Uppsalaalternativets stora svaghet är splittringen av den veterinärmedicinska

forskningen såväl organisatoriskt som geografiskt.

Frågan om samarbete mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt diskuteras i regel ingående av de remissinstanser som förordar

Uppsalaalternativet. Flera av dem, däribland lantbruksstyrelsen, lärarkollegiet

vid lantbrukshögskolan, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor,

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, länsstyrelsen i Uppsala

län, Sveriges lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel föreslår eller

ifrågasätter en flyttning av anstalten samtidigt med högskolan till Uppsala.

Om detta i nuläget av kostnadsskäl eller av andra orsaker ej är genomförbart,

förordar statens råd för skogs- och jordbruksforskning att även veterinärhögskolans

överflyttning till Uppsala uppskjuts.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt bör anstalten ligga kvar i Stockholm.

Som motiv åberopas bl. a. att anstalten är en del av det livsmedelshygieniska

centrum som Stockholm utgör med veterinärhögskolans institution

för livsmedelshygien, institutet för folkhälsan, bakteriologiska laboratoriet

och karolinska institutet som viktigaste komponenter. Genom viltforskningen

och den ekologiska biocidforskningen är anstalten vidare en integrerande

del i forskningssamverkan rörande den terrestra ekologin som har sin

huvudsakliga lokalisering i Stockholm. I sin egenskap av en central praktiskvetenskaplig

institution är anstalten i behov av snabbast möjliga kommunikationer

med landets alla delar samt de övriga berörda institutionerna. Vad

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

beträffar arbete med höginfektiöst djurvirus, såsom bl. a. mul- och klövsjukevirus,

måste verksamheten hållas strängt avskild och på långt avstånd

från annan djurhållning.

Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan anser att en lokalisering i Uppsala

inte innebär försämrade transportmöjligheter för anstalten. Vad produktionen

av mul- och ldövsjukevaccin beträffar kan denna med fördel bli kvar i

Stockholm och förläggas till bakteriologiska laboratoriet.

Sveriges förenade studentkårer föreslår att anstaltens lokalisering snarast

görs till föremål för ytterligare utredning. Härvid bör även tas upp frågan,

huruvida institutionen för livsmedelshygien kan samlokaliseras med veterinärhögskolan

om Uppsalaalternativet genomförs. Om ingendera av de båda

kan förflyttas till Uppsala, finner organisationen att Stockholmsalternativet

på grund av utbildningsmässiga och studentsociala skäl är att föredra framför

Uppsalaalternativet.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet delar utredningens uppfattning

att veterinärmedicinska anstalten bör ligga kvar i Stockholm men

anser att professurerna i virologi och parasitologi i alla fall bör flyttas och

ingå med egna avdelningar i den mikrobiologiska institutionen vid biomedicinskt

centrum. Även veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien

bör förläggas till Uppsala och ingå i ett närings- och hygieniskt

centrum tillsammans med de humanmedicinska institutionerna för näringsforskning

och hygien. Härigenom kan hela veterinärutbildningen äga

rum i Uppsala. Att den livsmedelshygieniska verksamheten förläggs till

Uppsala förordas vidare av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan. Även

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor anser att institutionen för

livsmedelshygien inte bör utan ytterligare överväganden slutgiltigt placeras

i Stockholmsområdet, om Uppsalaalternativet blir verklighet.

Beträffande Uppsalaalternativets utformning i övrigt anförs bl. a. följande.

Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan föreslår, att vissa grundläggande

institutioner som avses förläggas till Artillerifältet bör förläggas i

direkt anslutning till de övriga institutionerna vid Ultuna. Erfarenheten

har nämligen visat att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan

grundläggande och tillämpade ämnesområden. Statskontoret, länsstyrelsen

i Uppsala län och medicinska fakulteten vid Uppsala universitet föreslår,

att prekliniska ämnen — de föreslagna institutionerna för djurfysiologi

samt anatomi och histologi — bör förläggas till biomedicinskt centrum på

Artillerifältet i stället för till Ultuna.

Statskontoret och samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor ställer

sig tveksamma till frågan om en gemensam styrelse för veterinärhögskolan

och lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan tillstyrker

dock en gemensam styrelse samt föreslår, att möjligheterna till en

längre gående integrering övervägs. RLF förordar en formlig sammanslagning

av de båda högskolorna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år i970

Vissa remissorgan, nämligen överståthållarämbetet, statens medicinska

forskningsråd, skogshögskolan, veterinärväsendeutredningen, Sveriges industriförbund,

Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges förenade studentkårer,

tar inte klar ställning till någotdera förläggningsalternativet. Några

av organen anser att utredningen som ett tredje alternativ borde ha närmare

utrett en lokalisering av veterinärhögskolan till Lund.

När det gäller tillgången på djur erinrar flera remissorgan som

förordar Uppsalaalternativet, däribland statskontoret, lantbruksstgrelsen,

länsstyrelsen i Uppsala län, lantbrukshögskolan och samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor, att djurunderlaget för veterinärutbildningen

enligt utredningens prognos beräknas bli omkring tre gånger större i Uppsalaområdet

än i Stockholmsområdet. Till detta kommer att lantbrukshögskolans

försöksbesättningar kan utnyttjas. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan

framhåller bl. a. att i vanliga bruksbesättningar går sjuka djur

i allt större utsträckning direkt till slakt utan föregående behandling. Så

blii inte fallet vid lantbrukshögskolan, där det ofta är av intresse ur försökssynpunkt

att sjuka djur undersöks och behandlas kliniskt.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

och Sveriges veterinärförbund talar hygieniska skäl och smittorisker

för att veterinärhögskolans kliniker inte bör förläggas i närheten av

lantbrukshögskolans försöksbesättningar. Jourstation vid Ultuna, som ingår

i Stockholmsalternativet, är en bättre lösning. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan

bedömer emellertid risken för smittspridning från de kliniska

institutionerna till försöksbesättningarna som minimal. Även LUPkommittén

för jordbrukets högskolor anser att smittorisken blir ringa om

sjuka djur stallas vid Ultuna eftersom lantbrukshögskolans djurstallar för

försöksbesättningar planeras bli förlagda till Kungsängen fem km från

Ultuna.

Statens bakteriologiska laboratorium framhåller att Uppsalaalternativet

På sikt inte erbjuder en lösning som är bättre än Stockholmsalternativet.

Om sistnämnda alternativ genomförs kan en mera långsiktig lösning erhållas

genom en fältstation i Skara.

Sveriges veterinärförbund erinrar om den goda tillgången på hästar och

hundar som finns i Stockholmsområdet. Skogs- och lantbruksakademien

anser att båda alternativen, men framför allt Stockholmsalternativet, innebär

påtagliga brister i fråga om tillgången på djur. Förläggningen av en

klinisk fältstation till det djurrika Skaraområdet skulle utgöra en värdefull

komplettering. Veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan samt flera andra

remissorgan som förordar Stockholmsalternativet framhåller likaså att på

längre sikt behövs en fältstation i Skara.

I fråga om mark- och byggnadsfrågor framhåller byggnadsstyrelsen

att både Stockholmsalternativet och Uppsalaalternativet är teoretiskt

genomförbara. De områden i Stockholm som f. n. utbyggs eller är

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

föremål för planering, utgör de sista markreserver som inom Stockholms

innerstadsområde är tillgängliga för statliga institutioner.

De senaste årens utvecklingsarbete har å andra sidan resulterat i bl. a.

byggnadslösningar som möjliggör en hårdare exploatering av mark än som

ansetts rimlig för ett antal år sedan. Ett genomförande av utbyggnadsplanerna

på veterinärhögskolans nuvarande område medför dock svårigheter

i vissa avseenden. Vid flera tillfällen under olika byggnadsetapper måste

sålunda provisoriska förläggningar anordnas, varjämte en temporär utflyttning

av verksamheten till andra institutioner blir nödvändig. Vad gäller

Uppsalaalternativet är planerings- och marksituationen f. n. mycket

gynnsam. Bästa tänkbara förutsättningar finns för en funktionell utformning

av den bebyggelse som enligt utredningen bör förläggas inom Artillerifältet

och lantbrukshögskolans område. Påtagliga olägenheter för studerande

och lärare kommer dock att inträffa under utbyggnadstiden.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare att det nu föreligger ett unikt tillfälle

för en omlokalisering och integrering av veterinärhögskolans och

lantbrukshögskolans husdjursinstitutioner med hänsyn till de stora nyinvesteringar

som inom det närmaste decenniet är påkallade inom de båda

högskolorna. Om integreringen inte genomförs nu, men väl investeringar

görs för de skilda högskolorna med nuvarande lokalisering, så blir en omprövning

av frågan vid senare tillfälle avsevärt försvårad. Styrelsen finner

det vidare önskvärt att det vid den översiktliga markdispositionen i Uppsala

tas hänsyn även till veterinärmedicinska anstalten, om det finns grund

anta att ett omlokaliseringsbeslut i fråga om anstalten senare kan komma

att fattas.

Även universitetskanslersämbetet och LUP-kommittén för Stockholm anser,

att från marksynpunkt kan i nuläget båda alternativen realiseras. I ett

mer långsiktigt perspektiv framstår dock Uppsalas möjligheter att erbjuda

mark som en väsentlig faktor. Härutöver bör enligt universitetskanslersämbetet

beaktas användningen av veterinärhögskolans nuvarande område efter

utflyttning av högskolan med hänsyn till områdets belägenhet invid eller i

närheten av andra högre utbildningsanstalter och dessas behov av expansionsmöjligheter.

Studentbostadskommittén framhåller att Uppsalaalternativet sett ur bostadssynpunkt

innebär väsentliga fördelar för de studerande beroende på

den bättre tillgången på studentbostäder i Uppsala än i Stockholm och på

kortare avstånd mellan institutioner och studentbostadsområden.

Enligt statens planverk följer med Uppsalaalternativet en önskvärd överföring

av 180 arbetstillfällen från Stockholmsområdets arbetsmarknad.

Kostnaderna. Byggnadsstyrelsen anför, att den nedslitna, saneringsmogna

delen av veterinärhögskolans byggnadsbestånd vid en kostnadsjämförelse

mellan lokaliseringsalternativen framstår som en ytterst betydelse
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

full faktor. Visserligen kan byggnaderna med mer begränsade åtgärder fortfarande

utnyttjas under något decennium, men härvid måste betydande avkall

göras på lokalernas funktionsduglighet. Man måste också räkna med

behovet av fortlöpande ombyggnadsåtgärder. Styrelsen finner därför ett bibehållande

av byggnaderna ekonomiskt ogynnsammare än ett nybyggnadsalternativ.

Därest det statsfinansiella läget skulle lägga hinder i vägen för

stöx-re investeringar i nybyggnader för veterinärhögskolan de närmaste åren

och man därför tvingas utnyttja det äldre fastighetsbeståndet längre än som

i och för sig är motiverat förordar styrelsen en utflyttning av högskolans institutioner

till Uppsala i en takt som investeringsmässigt svarar mot den

om-, till- och nybyggnad, som ändå måste ske vid ett kvarstannande i Stockholm.

Sistnämnda synpunkter framförs även av LUP-kommittén för jordbrukets

högskolor.

Sveriges veterinärförbund anser att en förläggning av veterinärhögskolan

till Ultuna kommer att medföra stora extra kostnader för att undvika

sanitära olägenheter. Hygieniska synpunkter torde nödvändiggöra en lokalisering

av de kliniska institutionerna till någon plats, långt från Ultuna.

De verkliga byggkostnaderna i Uppsalaalternativet beräknas komma att väsentligt

överskrida de kalkylerade. Mot detta bör ställas möjligheter till betydande

besparingar i de beräknade kostnaderna för Stockholmsalternativet,

där också kravet på ett snabbt genomförande av utbyggnaden är mindre

markant. Enligt lärarkollegiet vid veterinärhögskolan kan ca 10 milj. kr.

sparas om institutionerna för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien

med hänsyn till att de disponerar relativt moderna lokaler får ligga kvar på

högskolans nuvarande område. Veterinärväsendeutredningen och Statstjänstemannaförbundet

finner det förvånande att utbyggnadskostnaderna blir

likvärdiga i båda alternativen.

Skogs- och lantbruksakademien samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning

diskuterar slutligen behovet av en differentierad

studiegång vid veterinärhögskolan och en särskild utbildningslinje

för forskare och befattningshavare inom livsmedelshygien. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen

bör övervägas om inte en blandad medicinsk och naturvetenskaplig

utbildning kan ges en sådan inriktning att den blir en bättre

grund för livsmedelshygienisk verksamhet än en renodlad veterinärutbildning.

Veterinärstyrelsen och statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker

det av experterna Hansen och Schmiterlöw i särskilt yttrande framlagda

förslaget om närmare utredning rörande differentierad studiegång vid veterinärhögskolan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

IV. Vissa framställningar

I skrivelse den 23 oktober 1968 har representanter för Skara stad anfört

följande rörande en fältstation i Skara.

Folkskoleseminariet i Skara skall läggas ned med utgången av läsåret

1972/73. Skolorganen har ingen användning för seminarielokaler. Dessa torde

utgöra en mycket god tillgång vid ordnandet av en fältstation för veterinärhögskolan

i Skara. Seminariet är beläget på en tomt som omfattar

17 700 mI 2. Till fastigheten hör en huvudbyggnad om 3 200 in2 och vissa

övriga byggnader. Byggnaderna är uppförda år 1948 och i gott skick.

Seminarietomten ligger i omedelbar anslutning till veterinärinrättningen

i Skara. Intill ligger veterinärhögskolans försöksgård. I direkt anslutning

till seminariet ligger flera andra institutioner av betydelse för en veterinär

fältstation.

Beträffande undervisning för veterinärstuderande m. fl. i Skara har rektorn

för veterinärhögskolan i skrivelse den 11 november 1968 anfört bl. a.

följande.

Den undervisning vid veterinärhögskolan som i första hand behöver kompletteras

genom en fältstation avser de medicinska svin- och hönssjukdomarna

samt svin- och nötkirurgi. Därtill kommer stationär och ambulant

undervisning i idisslarnas sjukdomar med beaktande av bl. a. stallförhållandena

ur hygienisk synpunkt. Fältstationen i Skara kan utnyttjas under det

fjärde läsåret för studier i medicin I och kirurgi. Under det femte läsåret

kan kurser hållas i medicin II samt obstetrik och gynekologi. Totalt kan anläggningen

utnyttjas åtta månader om året. Övrig del av året kan den användas

för vidareutbildning.

Befintliga klinik- och laboratorieutrymmen täcker delvis de lokalmässiga

behoven. För medicin II måste stall och undersökningslokaler ställas i ordning.

Lokaler för teoretisk undervisning liksom utökade laboratorielokaler

m. m. kan efter viss ombyggnad erhållas i seminariets lokaler.

Antalet tjänster vid fältstationen beräknas till tretton, varav tre tjänster

som universitetslektor. Driftskostnaderna beräknas till 850 000 kr. per budgetår.

Nettoinkomsterna från djursjukvården beräknas till 100 000 kr. per

budgetår.

Investeringskostnaderna för fältstationen i Skara uppskattar byggnadsstyrelsen

preliminärt till ca 1,5 milj. kr.

I skrivelse den 12 november 1969 har fem tjänstemän vid veterinärhögskolan,

professorerna A. Bane, N. Lannek och N. Obel, biträdande professorn

L. Ekman samt klinikchefen B. Gustafsson, föreslagit att veterinärhögskolan

lokalieras till Lundområdet. I skrivelsen framhålls att vinsten av en integration

mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan och medicinska fa
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

kulteten vid Uppsala universitet blir blygsam och att de verkligt stora integrationsvinsterna

i stället är att söka i en integration med en annan veterinärmedicinsk

ntbildningsanstalt. Veterinärutbildningen i Danmark och

Sverige är nära nog likvärdiga. De båda ländernas utbildningsbehov uppgår

f. n. till ca 125 veterinärer per år. Det kan sedan den planerade Öresundsbron

förverkligats ej vara rationellt att Danmark och Sverige driver

var sin helt fristående veterinärhögskola. En framtida integration av veterinärhögskolorna

i Danmark och Sverige är sannolik. Enligt skrivelsen

framstår Lundområdet som lämpligaste lokaliseringsplats för veterinärhögskolan

med hänsyn till de möjligheter till integration och kontakter med

medicinsk fakultet som där erbjuds.

Även utan hänsynstagande till möjligheterna för integration med dansk

veterinärmedicin talar starka skäl såsom tillgången och mångsidigheten på

material för den kliniska undervisningen för Lundområdet. Institutionen för

livsmedel shygien kan vidare nära anslutas till avdelningen för livsmedelsteknologi

vid universitetet i Lund. Frågan om veterinärhögskolans framtida

utformning och lokalisering bör därför på nytt utredas med beaktande av

dessa synpunkter.

I remissyttrandena över sistnämnda skrivelse anförs följande.

Byggnadsstyrelsen erinrar om sitt remissvar över 1965 års veterinärmedicinska

utredning vari utredningens förslag att flytta veterinärhögskolan till

Uppsalaområdet biträddes. Styrelsen uttalar, att en jämförelse mellan Lundalternativet

och Uppsalaalternativet visar att markresurserna i de båda alternativen

i stort sett kan anses likvärdiga.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framlialler att utvecklingen inom såväl

djurskötsel som forskning och utbildning under senare år ytterligare förstärkt

de motiv som 1965 års veterinärmedicinska utredning fann tala för en

samförläggning av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan till Ultuna.

Att lokalisera veterinärhögskolan till Lundområdet betraktas av styrelsen

som helt verklighetsfrämmande. Förslaget ger inte några lägre utbildningskostnader,

eftersom det fortfarande skulle finnas två veterinärhögskolor.

Denna både dyra och fullkomligt meningslösa dubblering av resurserna tillgodoser

ändå dåligt den svenska husdjursskötselns behov av veterinära insatser.

Samordningen med veterinärmedicinska anstalten och institutet för

folkhälsan blir även svår att upprätthålla. I fråga om tillgången på klinikmaterial

anför styrelsen att det avgörande är att det på den nya förläggningsplatsen

finns tillräckligt med djur för att en veterinärhögskola skall

kunna arbeta. Detta innebär inte nödvändigtvis att högskolan skall ligga i

det djurtätaste området.

Enligt universitetskansler sämbetets mening erbjuder biomedicinskt centrum

på Artillerifältet möjligheter till integration och samverkan mellan humanmedicinsk,

veterinärmedicinsk, farmaceutisk och naturvetenskaplig

forskning och utbildning som saknar motsvarighet i landet i övrigt. Ämbetet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

kan inte se någon naturligare form för anknytning av veterinärhögskolan

till annan forskning och utbildning inom jordbruksnäringens område än en

förläggning av berörda delar av högskolan i direkt anslutning till lantbrukshögskolan.

Det i sig eftersträvansvärda nordiska samarbetet inom veterinärmedicinen

måste enligt ämbetet kunna komma till stånd i lämpliga former

också vid en förläggning av veterinärhögskolan till Uppsala.

Styrelsen för veterinärhögskolan anser i likhet med lärarkollegiet att den

utredning som lagts fram ger belägg för att det tvivel som tidigare kommit

till uttryck från veterinärmedicinskt håll rörande Uppsalaområdets framtida

tillgång på kliniskt material varit välgrundat. I övrigt pekar styrelsen på att

möjligheterna till samarbete med andra institutioner och inrättningar är

mycket goda vid en förläggning till Lund. Möjligheten till nära samarbete

med Danmark på det veterinärmedicinska området erbjuder också en intressant

aspekt. Styrelsen och kollegiet finner det vara av vikt att den begärda

utredningen kommer till stånd.

En av styrelsens ledamöter har förklarat sig skiljaktig och anfört att han

för egen del inte anser att det genom ifrågavarande skrivelse framkommit

tillräckliga skäl för ytterligare utredningar.

Statens veterinärmedicinska anstalt anför att en ny utredning om veterinärhögskolans

lokalisering kan medföra en fortsatt fördröjning av de

byggnadsfrågor som hänger samman med den år 1965 beslutade integrationen

mellan veterinärhögskolan och anstalten i fråga om institutionerna för

virologi och parasitologi. Institutionernas lokalfråga bör snarast lösas oberoende

av utredningsläget.

Sveriges veterinärförbund har med anledning av styrelsens för lantbrukshögskolan

yttrande inkommit med synpunkter.

Y. Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71

H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

1968/69 Utgift...... 4 932 821 Reservation ____ 1 096 221

1969/70 Anslag ____ 5 000 000

1970/71 Förslag ____ 5 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler

vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till

forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor

(LUP-kommittén) har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram

innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén

skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för uni
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

versitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan

har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs

för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den

verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning

samt elarmatur och möbler m. m.

Inredning

I Iråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anförs följande.

Byggnadsstyrelsen

Lantbrukshögskolan

Ultuna

Ekonomibyggnad och maskinhall. Kostnaden för inredning beräknas

till 250 000 kr.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kostnaderna

för inredning beräknas uppgå till 725 000 kr.

Kraftfoderfabrik, Lövsta. För fabriken behövs inredning för 100 000 kr.

Markgruppen, nybyggnader av arbetshallar, växthus och näthall. Kostnaden

för inredning beräknas till 110 000 kr.

Alnar p

Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. För detta projekt

beräknas inredningskostnaderna till 900 000 kr.

Alnarps trädgårdar, växthus. För den planerade nybyggnaden av växthus

för Alnarps trädgårdar beräknas kostnaderna för inredning uppgå till

75 000 kr.

Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Inredningskostnaderna beräknas

till 100 000 kr.

Röbåcksdalen

Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Kostnaderna för inredning beräknas

uppgå till 1 milj. kr.

Oförutsedda mindre inredningsobjekt

För rubricerade objekt föreslås en delram om 1 050 000 kr.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anför nämnden följande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lantbrnkshögskolan

Ultuna

Ekonomibgggnad och maskinhall. Medel behövs för utrustning av ekonomibyggnad

och maskinhall vid högskolan.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Medel behövs

för utrustning i samband med om- och tillbyggnaden av institutionen

och institutet.

Alnar p

Alnarps trädgårdar, växthus. För detta projekt krävs medel för utrustning

med 75 000 kr.

Lantbrukets bgggnadsteknik, växthus. För detta projekt krävs medel för

utrustning med 450 000 kr.

Röbäcksdalen

Institutionslokaler. För om- och tillbyggnad av dessa lokaler behövs medel

för utrustning.

Veterinärhögskolan

Apparatur. Apparatur för gaskromatografi och masspektrometri föreslås

bli anskaffade. Utrustningen kan förflyttas med högskolan. Inköp av apparaturen

innebär en besparing om 220 000 kr. för inköp av en mindre datamaskin.

Oförutsedda mindre utriistningsobjekt

För budgetåret 1970/71 har LUP-kommittén beräknat en definitiv ram

om 300 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka

någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustningen.

II: 1. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets

högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och

försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.

Bgggnadsstyr elsen

För budgetåret 1970/71 bör under detta anslag anvisas 15 milj. kr.

I fråga om byggnadsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anförs följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

35

Lantbrukshögskolan

Vltuna

Växtpatologi. På grund av ändringar i ventilationsanläggningen har en

ramhöjning utöver index med 27 000 kr. måst vidtas.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kungl.

Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt styrelsen att projektera om- och

tillbyggnad för arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet

fram t. o. m. bygghandlingar. Kostnaderna beräknas till 3 785 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1969.

Markgruppen, nybyggnad. Styrelsen har den 28 oktober 1968 redovisat

kompletterade förslagshandlingar avseende nybyggnader för institutionerna

för marklära, hydroteknik, jordbearbetning och växtnäringslära,

(markgruppen). Lokalerna är f. n. spridda på sju olika platser. Laboratorier

och arbetshallar saknas för hydroteknik och jordbearbetning. De nya

lokalerna beräknas få en sammanlagd rumsyta av 4 640 m2. Kostnaderna

beräknas till 8 950 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Markgruppen, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. Kungl.

Maj :t har den 25 oktober 1965 bl. a. föreskrivit, att arbetshallar, växthus och

näthall i byggnadsprogrammet för nybyggnader för institutioner tillhörande

den s. k. markgruppen skall anskaffas genom direkt upphandling. Styrelsen

har den 26 januari 1970 kommit in med föreskrivna handlingar. Lokalförteckningen

upptar 2 708 m2 rumsyta, varav för näthall 2 000 m2. Kostnaderna

för byggnaderna beräknas till 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1969.

Kraftfoderfabrik, Lövsta. Styrelsen har den 24 januari 1969 redovisat

förslag till nybyggnad av kraftfoderfabrik vid högskolans försöksstation

i Lövsta. Projektet ingår som en del i försöksanläggningen på Kungsängen

men avses även tjäna högskolans övriga försöksstationer. Fabriken skall

täcka ett behov av ca 5 000 ton kraftfoder årligen. Det har befunnits ekonomiskt

mest fördelaktigt med egen kraftfoderberedning. Kostnaderna beräknas

till 2 410 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969, varav för utrustning

åtgår 1 450 000 kr.

Alnarp

Restaurang, om- och tillbyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att

sänka kostnadsramen med 15 000 kr.

Panncentral, etapp I, nybyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att

sänka kostnadsramen med 17 000 kr.

Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Styrelsen har

den 25 augusti 1969 givit in kompletterande förslagshandlingar för nybyggnader

av institutions- och laboratorielokaler för lantbrukshögskolans

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

trädgårdssektion i Alnarp. Nybyggnaden omfattar en rumsyta av 2 480 inoch

kostnadsberäknas till 6,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969.

Alnarps trädgårdar, växthus. Styrelsen har den 27 januari 1969 ingivit

förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av växthus för Alnarps trädgårdar

och trädgårdsskolan i Alnarp. De nuvarande växthusen är gamla och

orationella ur produktions- och arbetssynpunkt. Kostnaderna beräknas till

1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Styrelsen har den 24 januari 1969

lagt fram förslag till byggnadsprogram för fyra växthus för institutionen

för lantbrukets byggnadsteknik. Avsikten är att föra samman dessa med

trädgårdssektionens växthus och därvid utnyttja vissa gemensamma resurser.

Kostnaden beräknas till 1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1969.

Röbäcksdalen

Djurstallar, ny- och ombyggnad. På grund av oförutsedda kostnader

föreslås en höjning utöver index med 57 000 kr.

Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Styrelsen har den 15 december

1969 redovisat bygghandlingar för om- och tillbyggnad av institutionslokaler

vid Röbäcksdalen. Projektet avser ny- och tillbyggnad av lokaler för högskolans

försöksavdelning för norrländsk växtodling, norra husdjurs-, jordbruks-

och trädgårdsförsöksdistrikten, statens centrala frökontrollanstalt,

statens växtskyddsanstalt samt statens lantbrukskemiska laboratorium.

Kostnaderna beräknas till 6 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Statens lantbrukskemiska laboratorium

Nybyggnad, TJltuna. På grund av oförutsedda arbeten för värme- och ventilationsanläggningen

föreslås kostnadsramen höjd utöver index med 376 000

kr. 1

1 årets statsverksproposition (bil. 11 s. 110) har Kungl. Maj :t föreslagit

att verksamheten vid Institutet för växtförädling av frukt och bär inordnas

i lantbrukshögskolan. Företrädare för staten har träffat avtal med Föreningen

för växtförädling av fruktträd om överlåtelse till staten av egendomen

Balsgård. Egendomen överlåtes den 1 juli 1970 utan vederlag till staten,

som dock tar över betalningsansvaret för lån på sammanlagt 227 709 kr.

med säkerhet av inteckningar i egendomen. För att reglera denna låneskuld

bör 228 000 kr. tas upp som en särskild kostnadsram.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

37

VI. Departementschefen

1965 års veterinärmedicinska utredning, vars betänkande jag tidigare redovisat,

har haft till uppgift att utreda möjligheterna till samordning av

verksamheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning.

Utredningen konstaterar att uppgifterna vid högskolan har naturlig

anknytning till i första hand lantbruksvetenskapliga och humanmedicinska

ämnesområden. Den grundläggande frågan för utredningen har därför

varit att avgöra om verksamheten med hänsyn till kontaktytorna med

dessa områden i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan och/eller

medicinsk fakultet. Mot denna bakgrund har utredningen avgränsat sina

överväganden till två orter, Stockholm och Uppsala, och lagt fram två lokaliseringsalternativ

benämnda Stockholms- resp. Uppsalaalternativet. Båda

alternativen ger enligt utredningens mening värdefulla samordningar mellan

veterinärmedicinen samt humanmedicin och lantbruksvetenskap.

Enligt Stockholmsalternativet stannar de flesta av veterinärhögskolans

institutioner kvar på det nuvarande området på Norra Djurgården i Stockholm.

Högskolans nära kontakter med statens veterinärmedicinska anstalt

kan därigenom upprätthållas oförändrade, vilket innebär att institutionerna

för virologi och parasitologi fortfarande blir förlagda till och samordnade

med anstalten. Samtidigt tas till vara möjligheterna till samlokalisering

av institutionerna för fysiologi, farmakologi och medicinsk kemi med karolinska

institutet och institutionen för livsmedelshygien med statens institut

för folkhälsan. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien

samordnas med lantbrukshögskolans motsvarande institutioner men med

bibehållen lokalisering i Stockholm. I detta alternativ tillgodoses i första

hand samarbetet med de humanmedicinska och livsmedelshygieniska områdena.

Enligt Uppsalaalternativet lokaliseras veterinärhögskolan till Uppsala

med undantag av institutionerna för livsmedelshygien, virologi och parasitologi

som blir kvar i Stockholm och samordnas med folkhälsoinstitutet

resp. veterinärmedicinska anstalten. En närmare samordning sker dels

med lantbrukshögskolan genom flera gemensamma institutioner, dels med

humanmedicinska, naturvetenskapliga och farmaceutiska universitetsinstitutioner

genom att tre veterinärinstitutioner förläggs till det s. k. biomedicinska

centrum som är under uppbyggnad på Artillerifältet. Uppsalaalternativet

ger således möjlighet till integrering med såväl lantbruksvetenskapliga

som humanmedicinska ämnesområden.

Beträffande klinikmaterialfrågan framhåller utredningen att djurunderlaget

i Uppsala med praktikområde omfattande en tremilsradie runt staden

skulle vara omkring tre gånger större än underlaget i Stockholm inom

samma radie. Om radien för praktikområdet ökas ut till fyra mil beräknar

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:is proposition nr 37 år 1970

utredningen att t. ex. antalet nötkreatur år 1985 blir drygt fem gånger

större än i det ordinarie praktikområdet år 1966. Uppsalaområdet bör enligt

utredningen kunna tillfredsställa högt ställda krav på ett förbättrat

djurunderlag för veterinärhögskolan. Vidare anser utredningen att de stora

besättningar med försöksdjur som redan finns eller planeras tillkomma

vid lantbrukshögskolan måste bli tillgängliga för försök och forskning

även för veterinärmedicinska ändamål.

När det gäller mark- och byggnadsfrågor konstaterar utredningen att

veterinärhögskolan som nu disponerar drygt 21 000 m2 behöver öka sitt

lokalinnehav till 28 000 in2. Vid ett genomförande av utredningens Stockholmsalternativ

uppgår expansionsreserven inom högskolans område till

80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med på

veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinstitutets

områden är fullt möjlig från mark- och byggnadssynpunkt.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder Ultunaområdet

goda markförutsättningar. Utredningen framhåller att området

tillåter en mycket kraftig utbyggnad. Den i Uppsalaalternativet föreslagna

förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet i Uppsala bereder

inte heller några svårigheter från utbyggnadssynpunkt.

Totalkostnaderna har av utredningen beräknats bli lika stora i de båda

lokaliseringsalternativen och uppgå till ca 70 milj. kr. enligt prisläget den

1 juli 1966, vilket motsvarar eu kostnad av ca 82 milj. kr. enligt prisläget

den 1 juli 1969. Vid förverkligande av utredningens Uppsalaalternativ friställs

veterinärhögskolans nuvarande område och byggnader. Det sammanlagda

värdet av befintlig bebyggelse på högskolans område uppskattas till

ca 8 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1969. Utrustningskostnaderna vid

genomförandet av utredningsalternativen har av utredningen beräknats till

ca 18 milj. kr. enligt samma prisläge.

Vid sin bedömning av de båda alternativen har utredningen för sin del

satt Uppsala främst. Av skäl som framgår av den tidigare redogörelsen har

två experter i utredningen förordat Stockholmsalternativet och en expert har

stannat för en kombination av alternativen.

Enligt utredningens mening erbjuder Uppsalaalternativet en god avvägning

mellan olika samordningsmöjligheter. Ett omfattande husdjursvetenskapligt

centrum kan bildas av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan,

varigenom kraven på samlade lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska

insatser på husdjursområdet kan tillgodoses. Vad gäller samordningsmöjligheterna

mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen bedömer

utredningen dessa vara lika goda i Uppsala som i Stockholm. Bland

Uppsalaalternativets övriga fördelar framhåller utredningen de gynnsammare

markförhållandena i Uppsala samt den rikare tillgången på ekonomiskt

viktiga djurslag.

Vid remissbehandlingen har i princip en samordning av veterinärhögsko
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 39

lans verksamhet med annan forskning och utbildning hälsats med tillfredsställelse.

Delade meningar har dock framkommit i fråga om samordningens

omfattning och huvudsakliga inriktning. De remissinstanser som

har anknytning till jordbruksnäringen, lantbruksvetenskapen och konsumentkooperationen

har i regel förordat en omlokalisering av veterinärhögskolan

till Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag.

Dessa remissinstanser anser att veterinärmedicinen i första hand bör

tjana animalieproduktionen, varför en organisatorisk och geografisk samordning

av de berörda verksamheterna vid veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan

är av vital betydelse. Med hänsyn till Uppsalaalternativets

samordningsmöjligheter förordas detta av bl. a. universitetskanslersämbetet

och statskontoret. Även byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och statens

planverk föreslår Uppsala. För att undvika en brytning av nära kontakter

mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt föreslår

flera remissinstanser att även anstalten omlokaliseras till Uppsala.

Remissinstanserna med veterinärmedicinsk anknytning samt statens institut

tör folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium och vissa personalorganisationer

har anslutit sig till Stockholmsalternativet. Dessa instanser

anser att alternativet erbjuder fullt tillfredsställande samordningsmöjligheter

både med lantbruksvetenskap och humanmedicin utan att skapa den

splittring av veterinärhögskolans verksamhet som ett genomförande av

Uppsalaalternativet medför. Särskilt understryks behovet av nära kontakter

mellan veterinärhögskolan samt veterinärmedicinska anstalten och folkhälsoinstitutet.

Vidare framhålls att en samordning eller samförläggning bör

ske mellan verksamheter som har metodologisk släktskap. Veterinärmedicinen

har en sådan släktskap med humanmedicinen men ej med lantbruksvetenskapen.

Samtidigt framhålls att endast tre av veterinärhögskolans 16

institutioner har förutsättningar för att direkt samordnas med institutioner

vid lantbrukshögskolan.

För egen del vill jag anföra följande.

Nuvarande bebyggelse inom veterinärhögskolans område har till stor del

uppförts i början av 1900-talet och svarar dåligt mot de krav forskning och

undervisning i dag ställer. Fastighetsbeståndet har karakteriserats som till

stor del saneringsmoget sett från såväl funktionell som ekonomisk och teknisk

synpunkt. En väsentlig del av bebyggelsen måste rivas, om ett framtida

rationellt utnyttjande av området skall bli möjligt. En upprustning av

högskolan på nuvarande område har av byggnadsstyrelsen beräknats bli

lika kostsam som uppförandet av en ny högskola. Visserligen synes man

med mer begränsade åtgärder kunna utnyttja byggnaderna under ytterligare

någon tid, men härvid måste betydande avkall göras på lokalernas funktionsduglighet.

En sådan lösning anser jag vara föga rationell. Ställning bör

därför nu tas till veterinärhögskolans framtida utformning och lokalisering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung}. Maj.ts proposition nr 37 år i970

Veterinärhögskolan, är en förhållandevis liten enhet för forskning och utbildning.

Under det omfattande utbyggnadsskede som universitets- och högskoleväsendet

under 1960-talet genomgått har tördelarna med stora institutioner

och andra enheter ofta framhållits. Såsom utredningen anför består

dessa fördelar hl. a. i den inspirerande och mångskiftande forskningsmiljö

som skapas men även i ett bättre utnyttjande av modern apparatur och

serviceanordningar. I samband med utredningsarbetet har klarlagts att

veterinärmedicinen för sin framtida utveckling behöver stora resurser utöver

dem som f. n. står till förfogande. Det är härvid fråga om vetenskaplig

utrustning, ändamålsenliga lokaler och bättre tillgång på kliniskt djurmaterial.

Vid utformningen av veterinärhögskolans organisation bör möjligheterna

till rationella institutionsbildningar tas till vara.

Veterinärmedicinska utredningen har kartlagt högskolans kontaktytor

med annan vetenskaplig verksamhet. Utredningen redovisar i sitt förslag de

möjligheter som föreligger till integration med närbesläktade institutioner

för att få till stånd mer slagkraftiga enheter. Liksom utredningen finner jag

ett nära samarbete med humanmedicinen självklart. Denna kontakt bör

naturligtvis alltjämt främjas. Samtidigt vill jag framhålla det nära samband

som måste finnas med husdjursvetenskapen. Av utredningens kartläggning

av kontakterna mellan veterinärhögskolan och andra vetenskapsgrenar

framgår att det samarbete som hittills kommit till stånd mellan husdjursvetenskapen

och veterinärmedicinen varit begränsat.

Inom den svenska jordbruksnäringen kommer husdj ursskötseln att behålla

sin dominerande plats. Fortgående ändringar och omställningar inom

animalieproduktionen framhäver näringens behov av forskning och försöksverksamhet.

Kraven på samhällets medverkan i dessa hänseenden riktar sig

till både lantbruksvetenskapen och veterinärmedicinen. En ökad medverkan

från veterinärmedicinsk sida framstår som ofrånkomlig om vårt lands husdj

ursskötsel skall kunna följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder

kunna tas i användning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren.

Den diskussion om husdjurens miljö som under senare år förts har påvisat

behovet av en sådan medverkan. Enligt min mening är det nödvändigt

att förutsättningar skapas för en väsentligt ökad samverkan mellan veterinärmedicin

och de husdj ursvetenskapliga ämnesområdena vid lantbrukshögskolan.

Ett tillfredsställande samarbete uppnås bäst om veterinärhögskolan

förläggs till Uppsala. Huvudelen av samhällets forskningsinsatser på livsmedelsproduktionens

område kommer härigenom att koncentreras till samma

plats, vilket hör leda till ett förbättrat samarbete och resursutnyttjande

till gagn för såväl jordbruket som konsumenterna.

Uppsala erbjuder vidare rika möjligheter till nära kontakt med de humanmedicinska

ämnesområdena. Även närliggande naturvetenskapliga och farmaceutiska

ämnesområden finns representerade där och avses bli lokaliserade

till Artillerifältskomplexet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

Även andra faktorer talar för en lokalisering av veterinärhögskolan til!

Uppsala. Jag tänker härvid på marksituationen och tillgången på klinikmaterial.

Tillgången på de ekonomiskt värdefulla djurslagen har kring

Stockholm blivit klart otillräcklig. Enligt utredningens beräkningar kan antalet

djur av sådant slag i Uppsalaområdet anses vara tillfredsställande under

lång tid framåt. Om högskolan ligger kvar i Stockholm behövs i vart fall en

jourstation i Uppsala från vilken den ambulatoriska kliniken kan arbeta.

Vad beträffar marksituationen kan veterinärhögskolans nuvarande område

rymma en utbyggd ny högskola endast om området exploateras hårt. I

Ultunaområdet finns däremot stora expansionsmöjligheter.

Med hänsyn till det anförda förordar jag att principbeslut fattas om att

veterinärhögskolan förläggs till Uppsala. En sådan utflyttning ligger i linje

med de av statsmakterna uttalade intentionerna att flytta statlig verksamhet

från Stockholmsområdet. .lag vill erinra om att chefen för finansdepartementet

tillkallat en beredning med uppgift att lägga fram förslag om utflyttning

av statlig verksamhet från Storstockholmsområdet. Beredningens

arbete har ännu inte slutförts.

Veterinärhögskolans samordning med annan forskning och utbildning

bör ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som dras upp i

utredningens Uppsalaalternativ men med de undantag därifrån som jag förordar

i det följande. Jag vill samtidigt framhålla, alt en sådan samordning

inte innebär någon ändring i princip i den veterinärmedicinska forskningens

och utbildningens allmänna inriktning. Jag vill också redan nu stryka under

att veterinärhögskolan organisatoriskt bör stå kvar som en självständig högskola.

I fråga om den närmare integrationen mellan veterinärhögskolans och

lantbrukshögskolans institutioner vill jag anföra följande. Förutsättningar

töreligger att i Uppsala bygga upp ett husdjursvetenskapligt centrum gemensamt

för hela landet med resurser som de båda högskolorna var för sig hittills

har saknat. Integreringen med lantbrukshögskolans husdjursämnen

gäller främst veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien.

Den sjukdomsgenetiska delen bör således samordnas med lantbrukshögskolans

institution för husdjursförädling och den husdjurshygieniska

delen med lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring

och vård. Till de båda nya enheter som bildas bör även knytas veterinärhögskolans

törsöksgård i Skara dock ulan hinder för andra berörda institutioner

att dra nytta av försöksgården. Vidare bör institutionen för fysiologi

samordnas med lantbrukshögskolans institution för djurfysiologi. Den radiobiologiska

delen av institutionen för klinisk kemi bör samtidigt samordnas

med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan.

I enlighet med utredningens förslag bör veterinärhögskolans institutioner

för kirurgi, medicin I och II, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi

samt klinisk kemi lokaliseras till Ultunaområdet. Veterinärhögskolans insti
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

tutioner för patologi samt anatomi och histologi bör även förläggas dit. Vad

gäller sistnämnda ämnesområde har utredningen framhållit att lantbrukshögskolan

hör kunna repliera på veterinärhögskolans institution och undvara

egna resurser.

Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt

bakteriologi och epizootologi bör lokaliseras till Artillerifältet i Uppsala i

enlighet med utredningens förslag. Jag räknar med att dessa institutioner

inordnas i motsvarande medicinska institutioner vid Uppsala universitet,

men att den veterinärmedicinska verksamheten om så visar sig erforderligt

kan bedrivas på särskilda avdelningar inom storinstitutionerna.

Vid remissbehandlingen har flera av de remissinstanser, som förordar en

fortsatt lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm, däribland högskolan

själv, framhållit som en allvarlig nackdel med Uppsalaalternativet

att detta medför en splittring av högskolan. Huvuddelen av högskolan kommer

att finnas i Uppsala men två institutioner skall ligga kvar vid veterinärmedicinska

anstalten i Stockholm och en institution förläggas till folkhälsoinstitutet

i Solna. Även många bland de remissinstanser som tillstyrker

Uppsalaalternativet, såsom lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs- och

jordbruksforskning, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, Sveriges

lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel, ifrågasätter den nyssnämnda

uppdelningen av högskolan och föreslår att veterinärmedicinska anstalten

med hänsyn till det nära samarbetet med högskolan förläggs till Uppsala.

Även institutionen för livsmedelshygien föreslås flyttad dit.

I likhet med de angivna remissinstanserna finner jag det vara angeläget

för den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen att veterinärhögskolans

samtliga institutioner koncentreras till Uppsala. Den splittring av

högskolans resurser som utredningsförslaget innebär kan härigenom undvikas.

Högskolan har institutionerna för virologi och parasitologi gemensamma

med veterinärmedicinska anstalten men även i övrigt förekommer en

mycket nära samverkan med denna. Anstalten och högskolan har till följd

härav hittills varit lokaliserade i närhet av varandra. Integrationen mellan de

båda organen motiverar enligt min mening en fortsatt samförläggning.

Principbeslut om lokalisering av anstalten till Uppsala bör med hänsyn härtill

fattas samtidigt med beslutet om högskolans lokalisering. Det samarbete

som anstalten har med organ belägna i Stockholm bör kunna fortgå tillfredsställande

även efter en ändrad föl-läggning. Såvitt gäller anstaltens tillverkning

av vaccin och sera bör lokaliseringsfrågan avgöras av Kungl. Maj :t först

sedan möjligheterna till samordning av läkemedelstillverkningen vid statliga

organ ytterligare övervägts.

När det gäller institutionen för livsmedelshygien har utredningen tänkt

sig en integration med statens institut för folkhälsan. Livsmedelshygienen

utgör en viktig del av veterinärhögskolans verksamhet och en fortsatt nära

samordning med övriga delar av högskolan är nödvändig. Institutionen bör

därför liksom övriga institutioner förläggas till Uppsala.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Från olika håll har lagts fram förslag om förläggning av veterinärhögskolan

till Skara- eller Lundområdet. I dessa områden saknas tillfredsställande

möjligheter till integrering med de lantbruksvetenskapliga ämnesområdena,

varför en lokalisering dit ej kan anses lika fördelaktig som till

Uppsala. För en placering i Skara talar den goda tillgången på de ekonomiskt

viktiga husdjuren och där redan befintliga veterinära inrättningar. Försöksgården

i Skara skall alltjämt drivas. Från veterinärhögskolans sida har

framhållits att den bör ges möjlighet att i ökad omfattning utnyttja det rika

djurmaterialet i Skaraborgs län. Jag delar denna uppfattning. Det bör vara

en avgjord fördel såväl för denna högskola som även för lantbrukshögskolan

att i ökad utsträckning kunna få tillgång till dessa djur. Det bör särskilt utredas

i vilka former detta lämpligast bör ske. Jag avser att återkomma till

Kungl. Maj :t i denna fråga.

Som jag tidigare nämnt innebär omlokaliseringen av veterinärhögskolan

ingen principiell ändring i högskolans självständiga ställning eller dess organisatoriska

struktur. Detsamma gäller även statens veterinärmedicinska anstalt.

Med hänsyn till den integration mellan lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan

och anstalten som skall komma till stånd bör dessa organ stå under

en gemensam styrelse. Samtidigt med att denna inrättas bör samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor upphöra. Det bör ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta om tidpunkten härför.

Den omlokalisering av veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten

som jag förordat i det föregående bör genomföras inom sådan tidsrymd

att störningar i verksamheten kan i största möjliga utsträckning undvikas.

En kommitté bör få i uppdrag att utreda de frågor som sammanhänger

med omlokaliseringen av högskolan och anstalten. Jag avser att återkomma

till Kungl. Maj :t härom. 1 första hand bör kommittén utarbeta en

detaljerad plan för högskolans och anstaltens förflyttning. Utredningsarbetet

bör bedrivas skyndsamt. Jag räknar med att utflyttningen kan påbörjas

senast inom tre år och vara slutförd efter ytterligare tre—fyra år. Ett av

de ämnesområden som i första hand bör erhålla nya lokaler är virologi. Kommittén

bör också ta upp frågan om organisationen av en gemensam förvaltning,

ett samordnat bibliotek och gemensamma serviceorgan samt de övriga

organisationsfrågor som uppkommer. Kommitténs arbete bör ske i samråd

med bl. a. byggnadsstyrelsen.

I veterinärhögskolan är f. n. hovslagarutbildning inordnad. Det bör ankomma

på kommittén att lägga fram förslag även om denna utbildnings

framtida utformning och lokalisering.

Såväl veterinärhögskolan som lantbrukshögskolan är i forskning och undervisning

beroende av tillgång till ett slakteri med tillhörande laboratorieutrymmen.

Vid veterinärhögskolan kan undervisningen i flera ämnen inte

bedrivas utan tillgång härtill. För lantbrukshögskolan är kravet på ett slakteri

i första hand betingat av nödvändigheten att företa mera omfattande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

kvalitetsundersökningar på kött och fläsk från högskolans försöksdjur.

Från båda högskolorna föreligger önskemål att få ta i anspråk kontrollslakteriet

i Uppsala. EU sådant arrangemang framstår som fördelaktigt och

frågan bör tas upp i det kommande utredningsarbetet.

En konsekvens av veterinärhögskolans utflyttning blir att högskolan inte

längre kan tjänstgöra som djursjukhus i Stockholmsområdet. Som sådant

har det kommit att framför allt betjäna sällskapsdjuren. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att enligt de principer som fastlades av 1967 års riksdag

(prop. 155, JoU 40, rskr 378) är sådan sluten djursjukvård inte eu statlig

uppgift.

Jag går härefter över till anslagsfrågorna.

I det föregående har jag redovisat byggnadsstyrelsens förslag till jnedel

för inredning av lokaler och byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

in. in. samt utrustningsnämndens motsvarande förslag till utrustning av

högskolorna.

De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.

Inredningsplan (1 000-tal kr.)

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbruknkng

definitiv

delram

art1

t.o.m.

30/6 69

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 71

1969/70

1970/71

Lantbrukshögskolan

UUuna

Växtodling, nybyggnad . . .

625

1

480

Växtpatologi, nybyggnad .

Genetik och växtförädling,

850

1

672

ombyggnad av försöks- lada..................

45

1

43

Genetik och växtförädling,

om- och tillbyggnad ....

Ekonomibyggnader m. m.,

750

1

109

100

Kungsängen, etapp 1 ...

100

1

Kemi...................

150

1

95

Diverse arbeten..........

Ekonomibyggnader m. m.,

120

1

120

Kungsängen, etapp 11 ..

1 250

1

1 900

■ 800

Matsal..................

Ekonomibyggnad och ma-

319

1

58

skinhall...............

Arbetsmetodik och teknik

250

3

samt Jordbrukstekniska

institutet..............

725

3

Kraftfoderfabrik, Lövsta. .

Markgruppen, nybyggnad

100

3

av arbetshallar, växthus

och näthall............

no

3

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

45

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

definitiv

delram

art1

t.o.m.

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 69

30/6 71

1969/70

1970/71

Alnarp

Frukt- och bärodling, lager- byggnad ..............

Växthus och försörjnings-

50

1

anläggningar..........

Trädgårdssektionen, insti-

50

1

tutions- och laboratorie- byggnad ..............

900

3

100

350

Alnarps trädgårdar, växt-

hus..................

75

3

Lantbrukets byggnadstek-

nik, växthus..........

100

3

Röbäcksdalen

Djurstallar in. m., ny- och

ombyggnad ...........

Institutionslokaler, om- och

200

1

67

• 100

• 190

tillbyggnad............

1 000

3

Statens lantbrukskemiska

laboratorium

Nybyggnad i Ultuna.....

1 065

1

999

55

10

Institutet för skogsförbätt- ring

Lokaler i Umeå..........

200

1

31

140

Oförutsedda mindre inred-

ningsobjekt............

1 050

2 b

274

400

300

9 034

1 050

3 048

2 695

1 650

10 084

7 393

1 Art av kostnadsram för resp. objekt

1. Tidigare godtagen kostnadsram.

2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram.

2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram.

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för inredning beräknar jag till

1 650 000 kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 045

Anslag för 1969/70 ......... 1 650

Anslag för 1970/71 (förslag) 1 650

Summa ................... 4 345

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 ................... 2 695

1970/71 ................... 1 650

Summa ................... 4 345

De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Utrustningsplan (1 OOO-tal kr.)

U trustningsobj ekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

definitiv

delram

art1 2

t.o.m.

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 69

30/6 71

1969/70

1970/71

Lantbrukshögskolan

Ultuna

Telefonväxel............

115

1

63

Kemi m. m..............

535

1

318

Genetik och växtförädling

Ekonomibyggnader m. m.,

1 750

1

411

Kungsängen, etapp II ..

4 400

1

332

Försöksdjur.............

Ekonomibyggnad och ma-

790

2 b

—

skinhall...............

Arbetsmetodik och teknik

775

3

—

samt Jordbrukstekniska

institutet.............

765

3

—

•3 600

2 350

Alnarp

Distriktförsöksstationer .. .

300

1

137

Frukt- och bärodling, lager- byggnad ..............

Nvbvsgnader för trädgårds-

55

1

19

sektionen.............

Alnarps trädgårdar, växt-

460

2 b

—

hus..................

Lantbrukets byggnadstek-

75

3

—

nik, växthus..........

450

3

—

Röbäcksdalen

Djurstallar..............

350

1

214

Försöksdjur.............

270

2 b

—

Institutionslokaler.......

250

3

—

Y eterinärhögskolan

Apparatur för gaskromato-

grafi och masspektrome- tri...................

450

3

—

—

350

Skogshögskolan

Paviljonger.............

62

1

29

■ 150

1-

Telefonväxel............

120

1

—

Statens lantbrukskemiska

laboratorium ..........

Oförutsedda mindre utrust-

2 100

1

1 135

500

400

ningsobjekt

Budgetåret 1968/69 ......

200

1

57

Budgetåret 1969/70 ......

200

1

—

249

200

Budgetåret 1970/71 ......

300

3

—

Vissa utredningskostnader .

100

1

—

50

50

6 017

8 855

2 715

4 549

3 350

14''872

10 614

1 Art av kostnadsram för resp. objekt

1. Tidigare godtagen kostnadsram

2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram

2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram

3. Ny kostnadsram

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

47

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till

3 350 000 kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)

Medelstillgäng

Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 199

Anslag för 1969/70 ......... 3 350

Anslag för 1970/71 (förslag) 3 350

Summa ................... 7 899

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 ................... 4 549

1970/71 ................... 3 350

Summa ................... 7 899

Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inredningsoch

utrustningsplanerna upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst

det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de

medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår

innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning

av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. dels för byggnadsstyrelsen

till ett sammanlagt belopp av (10 084 000—7 393 000 ==) avrundat 2,6 milj.

kr., dels för utrustningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (14 872 000—

10 614 000 —) avrundat 4,2 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret

1971/72.

De kostnadsramar som tas upp i följande investeringsplan bör godtas.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Fär-

digst.

1/468

1/469

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

1969/70

1970/71

Slutredovisade 30/6 1969 ....

3 425

3 371

3 371

Lantbrukshögskolan

XJltuna

Växtodling, nybyggnad.....

4 605

4 605

4 468

137

4.65

8.67

Växtpatologi, nybyggnad . ..

4 450

4 485

4 430

55

4.65

8.67

Panncentral, etapp I.......

3 798

3 800

3 456

190

150

3.66

8.67

Försöriningsåtgärder, etapp I

685

685

641

44

4.65

8.67

Ekonomibyggnader m. m.,

Kungsängen, etapp I.....

1 662

1 665

1 586

79

6.66

9.67

Genetik och växtförädling,

om- och tillbyggnad......

6 265

6 265

3 944

1 600

550

9.67

10.69

Ekonomibyggnader m. m.,

Kungsängen, etapp II ....

5 500

5 665

2 587

2 500

350

4.68

10.69

Värmekulvert.............

655

655

512

130

13

5.68

6.69

Ekonomibyggnad och ma-

skinhall.................

2 475

2 640

1 350

1 050

10.69

10.70

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

Byggnadsobj ekt

Kostnadsram

Medelsförbruknin

er

n

Bygg-

start

Fär-

digst.

1/468

1/469

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

1969/70

1970/71

Värmekulvert.............

130

140

130

10

8.69

11.69

Arbetsmetodik och teknik

samt .Jordbrukstekniska in-

stitutet.................

3 785

550

1 000

5.70

1.72

Markgruppen, nybyggnad .. .

8 950

400

5.71

11.72

Markgruppen, nybyggnad av

arbetshallar, växthus ocii

näthall................

1 750

1 000

12.70

7.71

Kraftfoderfabrik, Lövsta ....

2 410

700

8.70

8.71

Alnarp

F.d. hovbeslagsskolan, om-

byggnad ................

579

580

535

45

1.65

6.66

Restaurang, om- och tillbygg-

nåd....................

1 150

1 435

1 397

38

1.65

6.66

Panncentral, etapp I, nybygg-

nåd....................

1 437

1 420

1 403

17

1.65

6.66

Frukt- och bärodling, lager-

byggnad ................

850

905

37

350

450

11.70

7.71

Växthus och försörj ningsan-

läggning................

3 450

3 550

2 061

1 300

180

2.68

2.70

Trädgårdssektionen, institu-

tions- och laboratoriebygg-

nåd....................

6 900

300

5.71

1.73

Lantbrukets byggnadsteknik,

växthus................

1 065

500

10.70

7.71

Alnarps trädgårdar, växthus

1 065

500

10.70

7.71

Balsgård, lösen av lån......

228

228

Röbäcksdalen

Djurstallar m. m., ny- och om-

byggnad ................

1 410

1 545

1 151

350

40

3.68

3.69

Institutionslokaler, om- och

tillbyggnad..............

6 440

1 400

10.70

7.72

Avloppsanordningar........

350

370

350

20

9.69

1.70

Skogshögskolan

Inredning av vindsutrymmen

610

600

590

10

9.65

11.66

Statens lantbrukskemiska la-

boratorium

Nybyggnad i Ultuna.......

6 625

7 025

6 527

498

3.66

3.68

Projekteringskostnader för

icke aktuella objekt......

79

38 775

9 723

8 841

Reducering av medelsbehovet

654

2 513

Beräknad medelsförbrukning

9 069

6 328

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

49

Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

projektera om- och tillbyggnad för lantbrukshögskolans institution för arbetsmetodik

samt Jordbrukstekniska institutet fram t. o. m. bygghandlingar.

Sådana handlingar har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen nu färdigställts.

Kostnaderna för byggnadsåtgärderna har beräknats — baserat på huvudhandlingar

år 1968 — till 3 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Med hänsyn till tidpunkten för den senaste kostnadsberäkningen förordar

jag att den kostnadsram som tas in i investeringsplanen betraktas som

preliminär i avvaktan på resultatet av en förnyad kostnadsberäkning av

byggnadsstyrelsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa definitiv

kostnadsram för objektet och besluta om när byggnadsåtgärderna skall

starta.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 9 oktober 1967 redovisat förslagshandlingar

till Kungl. Maj :t i fråga om undervisningshus och aula på

Ultunaområdet. Styrelsen har senare i skrivelse den 9 februari 1970 anmält

planer på att förlägga byggnaden på en annan plats inom området än den

tidigare tänkta. Detta har motiverats med att de undersökta grundförhållandena

på den ursprungliga platsen visat sig ogynnsamma och att den nu

föreslagna placeringen av byggnaden ger bättre möjligheter till eventuell

framtida utbyggnad. Mot bakgrunden av dessa förhållanden och det i det

föregående redovisade principförslaget till förläggning av veterinärmedicinsk

utbildning och forskning till Ultunaområdet avser jag att vid en senare tidpunkt

föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att i samband

med fortsatt projektering skyndsamt se över byggnadsprogram och

kostnadsberäkning. Jag räknar med att projektet kan redovisas för riksdagen

under budgetåret 1970/71.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 6 328 000 kr. enligt

följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 1.7.1969 . . 969

Anslag för 1969/70 ........ 8 100

Anslag för 1970/71 (förslag) 6 328

Summa .................. 15 397

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 .................. 9 069

1970/71 .................. 6 328

Summa .................. 15 397

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majrt föreslår

riksdagen att

1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för veterinärhögskolans

och statens veterinärmedicinska anstalts lokalisering

samt samordning av högskolans verksamhet med

annan forskning och utbildning m. m.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

2) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m.m. för budgetåret 1970/71 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

3) till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

6 328 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700103

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1970 nr 4 s. 211, på s. 220 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1970:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samordning av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning m. m. jämte motioner s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1970 s. 211 Utredningsuppdrag s. 220 i texten