Angående anslag för budgetåret 1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m
1970-02-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:44, Angående anslag för budgetåret 1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
1
Nr 44
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m.; given
Stockholms slott den 27 februari 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande ministern för utrikes
ärendena hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas frågor som sammanhänger med dels en ny organisation
för handläggning av frågor rörande internationellt utvecklingssamarbete
dels viss omorganisation av utrikesdepartementets politiska avdelning.
I propositionen föreslås inrättandet av ett antal nya tjänster och
lämnas slutligt förslag till medelsanvisning för de ändamål som faller under
tredje huvudtitelns anslag till utrikesförvaltningen. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr il
2
Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1970
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 27 februari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.
Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1970/71 till utrikesförvaltningen,
m. m. och anför.
I prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 4) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 118 270 000 kr. Beredningen av
denna fråga är nu avslutad.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 1. Utrikesförvaltningen
1968/69 Utgift1 ................ 1 267 731 821
1969/70 Anslag................. 108 256 000
1970/71 Förslag................ 120 662 000
1 Anslagen Utrikesförvaltningen: Avlöningar och Utrikesförvaltningen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 421 455 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år i970
3
Personal
Handläggande personal..............
Övrig personal ....................
Anslag
Avlöningar........................
Representationsbidrag till ministern för
utrikes ärendena ..................
Representations- och hyresbidrag till vissa
tjänstemän i utrikesdepartementet ..
Utlandstillägg m. m.................
Skatter, avgångsvederlag m. m. för av
vederbörande utlandsmyndigheter anställd
personal ....................
Sjukvård m. m.....................
Reseersättningar ..................
Fraktkostnader ....................
Lokalkostnader ....................
Automatisk databehandling..........
Expenser..........................
Därav engångsutgifter ..................
Utbildningsverksamhet..............
Lönekostnadspålägg ................ 1
1 Varav löneomräkning 2 360 000 kr.
Beräknad ändring
1969/70
1970/71
Dep. chefen
486
+
23
524
+
10
1 010
+
33
44 298 000
+
H 602
000
30 000
—
77 000
+
10
000
9 895 000
+
750
000
900 000
+
100 000
695 000
+
100 000
5 950 000
+
350 000
1 400 000
1
~T
80 000
26 195 000
+ 4
490 000
212 000
1
89 000
7 999 000
+
805 000
—
+
56 000
185 000
+
50 000
10 420 000
+
980 000
108 256 000
+ 12
406 000
Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad
tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som bilaga 1 torde få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende. Som bilaga 2 torde få fogas till
protokollet en uppställning över utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära
tjänster.
Utrikesdepartementet har f. n. 30 aspiranter under utbildning enligt en
tvåårig utbildningsplan, fastställd av Kungl. Maj :t.
Ny organisation för handläggning av frågor rörande internationellt utvecklingssamarbete
Frågor rörande biståndet till främmande lands utveckling handläggs i
Kungl. Maj :ts kansli f. n. huvudsakligen inom utrikes-, finans- och handelsdepartementen.
Verksamhetsområdet för utrikesdepartementets avdelning för internationella
biståndsärenden (biståndsavdelningen) omfattar huvudsakligen multilateralt
och bilateralt tekniskt utvecklingsbistånd (kunskapsöverföring) och
humanitärt bistånd.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
Anslagsförslaget till riksdagen under tredje huvudtiteln avseende allmänna
bidrag till vissa FN-organs biståndsprogram (UNDP, UNICEF, UNHCR och
UNRWA) bereds helt inom departementet, medan förslag till övriga biståndsanslag
under avdelningens verksamhetsområde prövas på grundval av anslagsframställning
från styrelsen för internationell utveckling (SIDA).
Den s. k. fältverksamheten, som innevarande budgetår svarar för två tredjedelar
av anslagsvolymen för utvecklingsbistånd under tredje huvudtiteln,
omfattar dels hela det bilaterala utvecklingsbiståndet på gåvobasis — såväl
tekniskt bistånd som varubistånd (varuleveranser) — dels det humanitära
biståndet med undantag för de allmänna bidragen till UNICEF, UNHCR och
UNRWA, dels diverse bidrag till internationella organisationer inom området
för utvecklingsbistånd.
Utrikesdepartementets biståndsavdelning handlägger vidare ärenden, som
sammanhänger med att den centrala biståndsmyndigheten sorterar under
departementet. Slutligen har avdelningen befattning med biståndsverksamheten
i överensstämmelse med utrikesdepartementets samordnande funktioner,
när det gäller förbindelser med andra länder och internationella organisationer,
samt departementets ställning som chefsmyndighet för utrikesrepresentationen.
Chef för avdelningen är ett utrikesråd och ställföreträdare en byråchef.
Avdelningen är indelad i två sektioner, sektionen för multilateralt bistånd
resp. sektionen för bilateralt bistånd. Den förra består av tre handläggande
tjänstemän, den senare av fyra. Ärenden rörande handelspolitiskt bistånd
handläggs i utrikesdepartementet inom handelsavdelningen. Genom att vissa
hithörande ärenden kommer att handläggas vid den nya biståndsavdelningen,
räknar jag med att till denna kunna föra över en tjänsteman från handelsavdelningen.
Inom finansdepartementet handläggs biståndsfrågorna inom den internationella
enheten, vilken numera ingår i departementets budgetavdelning. Enheten
svarar på biståndsområdet för frågor rörande dels Sveriges relationer
till internationella organ för finansiellt bistånd, dels de bilaterala utvecklingskrediterna.
Den del av anslaget till finansiellt utvecklingsbistånd, vilken
avser multilaterala ändamål, bereds helt inom Kungl. Maj :ts kansli, medan
förslag till anslagsposten rörande bilaterala utvecklingskrediter ingår i
SIDA:s anslagsframställning. Chef för enheten, där även internationella ekonomisk-politiska
frågor och valutafrågor handläggs, är ett departementsråd.
Biståndssektionen inom enheten omfattar härutöver fem handläggande
tjänstemän.
Inom handelsdepartementet finns en sakenhet för bilaterala handelsfrågor
samt u-landsfrågor. Enheten handlägger frågor rörande handelspolitiskt bistånd.
Ärenden rörande kommersiellt bistånd — u-garantier vid exportkreditgivning
och investeringsgarantier utfärdade genom exportkreditnämnden
-— handläggs på en sektion inom departementets sakenhet för utrikeshandel,
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
5
nordiskt samarbete, m. m. Handläggningen av vissa frågor rörande stödet
till u-länderna ankommer även på andra departement. Sålunda medverkar
jordbruksdepartementet beträffande frågor med anknytning till FAO och
de multilaterala livsmedelshjälpprogrammen, utbildningsdepartementet beträffande
UNESCO-frågor, socialdepartementet beträffande WHO-frågor och
socialdepartementet gemensamt med inrikesdepartementet beträffande ILOfrågor.
För att underlätta den biståndspolitiska samordningen har ett särskilt interdepartementalt
samrådsorgan, biståndsberedningen, inrättats med företrädare
för berörda departement och SIDA. Omfattande samråd sker även i
andra former mellan utrikesdepartementet och berörda fackdepartement,
myndigheter och organisationer.
Under senare års snabba tillväxt av biståndsverksamheten har den centrala
biståndsmyndigheten kommit att i viss utsträckning tilldelas uppgifter av
departemental art. Antalet handläggande tjänstemän i SIDA, som sysslar
med sådana uppgifter, har uppskattats till sex.
Den organisatoriska sidan av biståndsverksamheten har varit föremål för
statsmakternas överväganden vid ett flertal tillfällen. Huvudintresset har
därvid knutits till SIDA:s roll och uppbyggnad, och den organisatoriska
förstärkningen har under senare år huvudsakligen ägt rum inom ramen
för denna myndighet.
Som jag redogjort för i prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 22) uttalade sig riksdagen
emellertid år 1967 (SU 1967:53, rskr 151) för ”en ökad organisatorisk
och anslagsteknisk samordning av utvecklingsbiståndet”. Utskottet betonade
i utlåtandet vikten av att biståndsverksamheten samordnas ”under enhetlig
ledning”, så att tillämpningen av en ”totalsyn” på utvecklingsbiståndet ytterligare
underlättas. Samtliga biståndsanslag föreslogs sammanförda under
tredje huvudtiteln. Samtidigt som jag i prop. 1968: 101 orienterade om vissa
åtgärder syftande till organisatoriska förbättringar framhöll jag att ytterligare
reformer kunde visa sig påkallade under den kommande kraftiga
expansionen av biståndsverksamheten. Vad jag sålunda anförde föranledde
ingen erinran från riksdagen.
Biståndsverksamheten befinner sig f. n. i en stark expansion. Statsmakternas
beslut att det s. k. 1 %-målet skall uppnås budgetåret 1974/75 innebär
en fortsatt mycket kraftig anslagsökning. Samtidigt accentueras kraven
på att våra insatser såväl bilateralt som multilateralt inriktas så att
de på effektivast möjliga sätt bidrar till att stödja de fattiga ländernas egna
ansträngningar att påskynda den sociala och ekonomiska utvecklingen. En
samordnad och väl fungerande organisation för arbetet med biståndsfrågorna
utgör en väsentlig förutsättning för att dessa mål för den svenska
biståndspolitiken skall kunna uppnås.
Mot denna bakgrund har jag i prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 22 ff) kortfattat
redovisat planerna på en ny departementsorganisation för handläggningen
6
Kiingl. Maj. ts proposition nr 44 år 1970
av frågorna rörande internationellt utvecklingssamarbete samt föreslagit att
samtliga biståndsanslag fr. o. in. budgetåret 1970/71 skall föras in under
tredje huvudtiteln. I fråga om SIDA nämnde jag att undersökningen av verkets
framtida organisation skulle intensifieras. Med hänsyn till vikten av att
SIDA:s organisation centralt och på fältet byggs upp så att den kan motsvara
de krav som den växande verksamheten ställer samt att personalresurserna
skall kunna utnyttjas och utvecklas på ett rationellt sätt har jag efter bemyndigande
av Kungl. Maj :t nu tillkallat en särskild ledningsgrupp med
representanter för utrikes- och finansdepartementen samt statskontoret och
SIDA. Gruppen skall leda det utredningsarbete som bedrivs inom SIDA i
samverkan med statskontoret. I det följande skall jag närmare redogöra för
innebörden av den departementala organisationsändringen.
Ändringen syftar främst till att skapa en sammanhållen departementsorganisation
under enhetlig ledning. Den företas inom det nuvarande systemets
ram. Rollfördelningen mellan departement och verk avses bli principiellt
densamma som tidigare. Organisationens uppbyggnad skall så långt
möjligt avspegla den helhetssyn på utvecklingsbiståndet som kommer till
uttryck i strävan att låta olika biståndsformer nära samverka.
Effektiviseringen av det departementala arbetet med biståndsfrågorna
uppnås på tre olika vägar.
För det första sker en samordning av handläggningen genom att frågorna
rörande finansiellt bistånd förs över från finansdepartementet till den utbyggda
avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete inom utrikesdepartementet.
Detsamma gäller de arbetsuppgifter av departemental natur,
som tilldelats SIDA.
För det andra genomförs en omorganisation av utrikesdepartementets
biståndsavdelning. Avdelningen bör — på samma sätt som i Kungl. Maj ds
kansli i övrigt — vara indelad i särskilda sakområden under ledning av
huvudmän. Jag räknar f. n. med tre sakområden, nämligen ett för multilateralt
utvecklingssamarbete, ett för bilateralt utvecklingssamarbete och ett
för långsiktig planering av den svenska biståndsverksamheten och budgetfrågor
in. in.
Den indelningsgrund som valts för avgränsningen av sakområdena är ett
uttryck för strävan atl låta biståndet så långt möjligt ta formen av integrerade
insatser inom vilkas ram olika biståndsslag sinsemellan stöder varandra.
Sålunda har kategorierna finansiellt, tekniskt och humanitärt bistånd
frångåtts som främsta grundval för en organisatorisk uppdelning. Ärendefördelningen
inom det bilaterala sakområdet avses främst ske efter geografiska
grunder. Den principiella motiveringen härför är att uppmärksamheten
i första hand bör riktas på det enskilda mottagarlandets totala biståndsbeliov.
För det tredje förstärks den nya biståndsavdelningen personellt. Avdelningen
bör — förutom de tjänster inom utrikesdepartementet som finns
7
Kungl. Maj:ts proposition nr ti år 1970
för handläggning av biståndsfrågor — omfatta ett antal tjänster, motsvarande
dem som i finansdepartementet och SIDA finns för de i samband
med omorganisationen överflyttade ärendena. Härutöver bör vissa nya
tjänster inrättas.
Som jag redan aviserat i statsverkspropositionen bör den utbyggda biståndsavdelningen
med hänsyn till arbetsuppgifternas vikt som chef ha en
statssekreterare. Denne skall svara för den vidare utformningen av den
svenska biståndspolitiken och ledningen av avdelningen. Under honom bör
finnas huvudmän för sakområdena.
Förutom för tjänsten som statssekreterare och för tre huvudmannatjänster
har jag beräknat medel för ytterligare 14 tjänster för handläggande personal.
Av dessa motsvaras It st. av tjänster som finns inrättade i finansdepartementet
och SIDA för de i samband med omorganisationen överflyttade
ärendena. Samtidigt kan en tjänst som utrikesråd utgå ur organisationen.
Den nya avdelningen kommer därmed att omfatta 27 handläggande tjänstemän.
Tjänsterna på avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete bör
rekryteras på samma sätt som i allmänhet i Kungl. Maj ds kansli. På avdelningen
bör således ifrågakomma personer såväl från statsförvaltningen i
dess helhet som från arbetslivet i övrigt.
Kravet på kontinuitet i arbetet medför att man måste kunna räkna med
att behålla tjänstemännen ifråga under längre tidsperioder. För att möjliggöra
detta bör tjänstemännen vid avdelningen undantas från skyldighet att
tjänstgöra vid utlandsmyndighet.
Kungl. Maj d bör inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta ifrågavarande
tjänst för statssekreterare. För att snabbt kunna anpassa organisationen
av den nya avdelningen efter behov bör Kungl. Maj d, i likhet med
vad som gäller i fråga om andra statsdepartement än utrikesdepartementet,
ha rätt att inrätta annan tjänst vid avdelningen än sådan som är avsedd för
chefstjänsteman (jfr prop. 1965:65 s. 19). Jag förordar därför att Kungl.
Maj d även inhämtar riksdagens bemyndigande att vid avdelningen inrätta
tjänster som departementsråd i Cr 2 och kansliråd i Cr 1.
I de delar anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid avdelningen
är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Omorganisation av utrikesdepartementets politiska avdelning m. m.
Departementets politiska avdelning leds av ett utrikesråd som chef med
ett biträdande utrikesråd som biträdande chef och är indelad i tre byråer.
Inom första och andra byrån handläggs huvudsakligen ärenden rörande
främmande länder, Nordiska rådet och Europarådet. Inom tredje byrån
handläggs ärenden rörande Förenta Nationerna och dess fackorgan. På en
särskild sektion inom sistnämnda byrå handläggs nedrustningsfrågor även
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
som atomenergi-, rymd- och miljövårdsfrågor samt vissa andra frågor rörande
tekniskt och vetenskapligt samarbete. Inom avdelningen finns, förutom
avdelningschefen och biträdande avdelningschefen, 15 handläggande
tjänstemän, varav två kansliråd som chefer för två av byråerna.
Frekvensen av internationella förhandlingar och konferenser har tilltagit
och verksamheten i internationella organisationer samt det internationella besöksutbytet
har ökat. Särskilt påtaglig har expansionen av arbetsuppgifterna
varit beträffande nedrustningsfrågorna och det internationella samarbetet
på det tekniskt-vetenskapliga området. Mot denna bakgrund har det befunnits
angeläget att inför budgetåret 1970/71 förstärka departementets politiska
avdelning genom att inrätta ytterligare en byrå.
Vissa tjänster som f. n. finns inom tredje byrån bör föras över till den nya
byrån. Vidare beräknar jag medel för två nya tjänster varav en som kansliråd
och chef för den nya byrån.
Med hänsyn bl. a. till arbetsuppgifterna vid nedrustningsdelegationen i
Geneve bör inom departementets förhandlingsgrupp ytterligare en tjänst
som kansliråd inrättas. Samtidigt därmed kan en tjänst som departementssekreterare
dras in.
De grenar av utrikesförvaltningens verksamhet, som kan sammanfattas
under beteckningen presentationen av Sverige i utlandet har under efterkrigstiden
fått allt större betydelse och även föranlett en viss ökning av antalet
specialattachéer. Utvecklingen visar att växande krav ställs på utrikesförvaltningen
att i andra länder på ett fullständigare sätt presentera det
moderna Sverige. En fortsatt utbyggnad av antalet press- och kulturattachéer
är även ägnad att förbättra utlandsrepresentationens kontakt med
samhällsutvecklingen i hemlandet. Detta gäller även socialattachéerna, vilkas
medverkan i beskickningarnas upplysningsarbete är av stor betydelse.
Mot bakgrunden härav beräknar jag medel för vissa ytterligare tjänster
för allmän och politisk information om Sverige, nämligen en tjänst som biträdande
pressattaché, placerad vid ambassaden i Washington, en tjänst för
en informationstjänsteman, placerad vid ambassaden i Tokio och en tjänst
som pressråd, placerad vid ambassaden i Oslo. I anslutning till inrättandet
av den sistnämnda tjänsten kan en tjänst som pressattaché dras in.
I övrigt beräknar jag medel för ytterligare ett ambassadråd, en förste utrikeskanslist
samt en tjänst inom departementets arkiv.
Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att i departementet
inrätta två tjänster som kansliråd (Co/Cr 1), varav en som chef för den nya
byrån inom politiska avdelningen och en inom förhandlingsgruppen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1970
9
Hemställan
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget Utrikesförvaltningen
till 120 662 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i utrikesdepartementet
inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4 och två tjänster
som kansliråd i Co/Cr 1,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag
förordat i det föregående i utrikesdepartementet vid dess
avdelning för internationellt utvecklingssamarbete inrätta
tjänster som departementsråd i lönegrad Cr 2 och kansliråd
i lönegrad Cr 1,
c) till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 120 662 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
Bilaga 1
Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade
konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1970
I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackredite
ringsorter
Addis Abeba
(Tananarive)
Alger
(Bamako)
Ankara
Athen
Bagdad
(Kuwait)
Bangkok
(Kuala Lumpur, Rangoon, Singapore,
Vientiane)
Beirut
(Amman, Damaskus, Jeddah,
Nicosia)
Belgrad
(Tirana)
Bern
Bogotå
(Panamå, Quito)
Bonn
Bryssel
(Luxemburg)
Budapest
Buenos Aires
(Asunciön)
Bukarest
Canberra
Caracas
(Santo Domingo, Port-of-Spain)
Dar es Salaam
D jakarta
(Manila)
Dublin
Guatemala
(Managua, San José, San Salvador,
Tegucigalpa)
Haag
Havanna*
Helsingfors
J eddah*
Kairo
(Khartoum, Mogadiscio)
Ivinshasa
(Brazzaville, Libreville, Santa
Isabel, Yaoundé)
Kuala Lumpur*
Köpenhamn
Lagos
(Accra, Niamey, Ouagadougou,
Porto Novo)
Lima
(La Paz)
Lissabon
London
Lusaka
(Zomba)
Madrid
Mexico
(Havanna)
Monrovia
(Abidjan, Conakry, Freetown)
Montevideo
Moskva
(Ulan Bator)
Nairobi
(Kampala)
New Delhi
(Colombo, Kathmandu)
Oslo
Ottawa
Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. cliargé d’affaires.
11
Kungl. Maj. ts proposition nr år 1970
Paris
Peking
(Hanoi, Phnom-Penh)
Prag
Pretoria
(Gaberones, Maseru)
Quito*
Rabat
(Bathurst, Dakar)
Rawalpindi
Reykj avik
Rio de Janeiro
Rom
(Valletta)
II. Delegationer
Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York
Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve
Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) i Paris
Sveriges delegation hos de europeiska gemenskaperna
Europeiska kol- och stålunionens Höga Myndighet (CECA) i Luxemburg
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) i Bryssel
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) i Bryssel
Santiago de Chile
Sofia
Teheran
(Kabul)
Tel Aviv
Tokio
(Seoul)
Tunis
(El Beida )
Warszawa
Washington
Wellington
Wien
III. Lönade konsulat
a) Generalkonsulat
Antwerpen
Berlin
Chicago
Genua
Hamburg
Hongkong
Houston
Istanbul
London
Milano
Minneapolis
Montreal
New York
San Francisco
b) Konsulat
Gdansk
Karachi
Mariehamn
Rotterdam
Sydney
IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställning
(gk = generalkonsulat, k :
Barcelona, gk
Damaskus, gk
Frankfurt a. M., k
Las Palmas, k
Liverpool, k
Los Angeles, k
konsulat)
Manila, gk
Marseille, k
Palma de Mallorca, k
Säo Paulo, gk
Seoul, gk
Tripoli, k
V. Informationskontor
Svenska informationskontoret (SIS) i New York
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
Bilaga 2
Översikt av utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster
den 1 januari 1970
Utrikesdepartementet
Kabinetts-
Byråchefer
Departe-
Förste
sekreterare
Departe-
ments- och
utrikes-
Utrikesråd
ments-
kansli-
kanslister
Kansliråd
sekreterare
sekreterare
Utrikes-
Attachéer
kanslister
C 1—5
B 5—6
A 18—28
A 11—19
Kab.sekr., bitr. kab.sekr., utrikes-
ministerns sekr.................
2
1
Politiska avd.....................
4
2
11
Rättsavd.........................
4
2
11
4
Handelsavd.......................
4
1
16
Administrativa avd...............
3
4
3
3
Avd. för internationella bist.ärenden
1
2
6
Rapportsekretariatet..............
1
2
Protokollet ......................
1
1
3
Pressbyrån ......................
1
Informationsbyrån................
1
1
2
Arkivet..........................
2
Förhandlingsgrupp................
2
2
2
Inspektören ......................
1
Summa utrikesdepartementet
25
15
57
9
U trikesrepresentat ionen
Sändebud
Ambassad-
Förste
Utrikes-
Generalkon-
råd
ambassad-
kanslister
suler
Handelsråd
sekreterare
Konsuler
Konsuler
Vicekonsuler
Ambassad-
Förste utri-
sekreterare
keskanslister
Vicekonsuler
Utrikes-
Attachéer
kanslister
A. Lönade utlandsmyndigheter
Lönegrad
B 6, C 1
A 18—28
A 11—24
Addis Abeba ....................
C 2
1
1
Alger............................
C 1
1
1
Ankara..........................
C 2
1
1
Antwerpen, gk....................
B 6
2
Athen ..........................
C 1
1
1
Bagdad..........................
C 1
1
1
Bangkok ........................
C 2
1
1
Beirut ..........................
C 1
1
1
Belgrad..........................
C 2
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970
13
Lönegrad
B 6, C 1
A 18—28
A 11—24
Berlin, gk........................
C 2
1
Bern............................
C 2
1
1
Bogotå..........................
C 1
1
1
Bonn............................
C 5
2
3
4
Bryssel..........................
C 2
2
1
Bryssel, del.......................
C 2
1
2
Budapest........................
C 1
1
1
Buenos Aires ....................
C 2
1
1
1
Bukarest ........................
C 1
1
Canberra ........................
C 2
1
Caracas..........................
C 1
1
1
Chicago, gk......................
C 2
1
2
Dar es Salaam....................
C 1
1
1
Djakarta ........................
C 1
1
1
Dublin ..........................
C 2
1
Gdansk, k........................
1
Genéve, del.......................
C 2
2
3
1
Genua, gk1 ......................
2
Guatemala ......................
C 1
1
1
Haag............................
C 2
2
2
Hamburg, gk ....................
C 2
3
Havanna ........................
1
Helsingfors ......................
C 5
1
1
1
Hongkong, gk....................
B 6
1
Houston, gk......................
B 6
1
Istanbul, gk......................
B 6
1
Jeddah ..........................
1
1
Kairo............................
C 2
2
1
Karachi, k ......................
1
Kinshasa ........................
C 1
1
1
Kuala Lumpur ..................
1
1
Köpenhamn......................
C 5
1
1
1
Lagos ..........................
C 1
1
1
Lima............................
C 1
1
1
Lissabon ........................
C 2
1
1
London ..........................
C 5
2
3
2
London, gk ......................
C 1
1
3
Lusaka..........................
Cl
1
Madrid..........................
C 2
2
2
Mariehamn, k2....................
1
Mexico ..........................
C 2
2
1
Milano, gk ......................
C 1
1
Minneapolis, gk ..................
B 6
3
Monrovia........................
C 1
1
Montevideo ......................
C 1
1
Montreal, gk......................
C 2
1
Moskva..........................
C 5
1
3
3
Nairobi..........................
C 1
1
1
New Delhi ......................
C 2
1
1
2
New York, gk....................
C 2
1
1
*5
New York, repr...................
C 5
1
5
Oslo ...........................
C 5
1
2
1
Ottawa..........................
C 2
1
1
Paris............................
C 5
3
2
3
Paris, del.........................
C 2
3
Peking ..........................
C 2
1
1
Prag ............................
C 2
1
1
Pretoria..........................
C 2
1
1
1 Konsulatschefen placerad i Milano.
2 Konsulatet förestås av en tjänsteman med arvode.
8 Byrådirektör i Ae 28 inkluderad.
14 Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1970
Lönegrad
B 6, C 1
A 18—28
A 11—24
1
1
C 1
1
1
C 1
1
2
C 1
1
C 2
1
2
2
C 2
1
1
2
3
San Francisco, gk ................
Santiago de Chile..................
C 2
C 1
C 1
1
3
1
1
2
C 2
1
1
C 1
1
1
C 2
1
1
2
C 1
1
1
C 2
2
1
C 5
2
7
2
C 1
C 2
2
2
B. Olönade utlandsmyndigheter med
utsänd lönad tjänsteman
1
Damaskus, gk....................
1
1
2
1
1
1
1
2
1
1
1
Summa utrikesrepresentationen
Totalt
76
101
24
39
93
150
129
138
KUNGL BOKTR. STHLM 1970 7001 IJ
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- UU 1970:12 Utrikesutskottets utlåtande nr 12 år 1970 s. 4 i texten
- SU 1970:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m., jämte motion. s. 1 i texten