Sök i Ratio Lex

Angående Svenska institutets organisation och uppgifter, m. m

1970-02-27 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:45, Angående Svenska institutets organisation och uppgifter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

1

Nr 45

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Svenska institutets

organisation och uppgifter, m. m.; given Stockholms

slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande ministern för utrikes ärendena

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ombildning av den nuvarande ideella föreningen

Svenska institutet till en statlig stiftelse. Den nuvarande finansieringsmetoden

med dels statliga, dels privata medel upphör och det ekonomiska

ansvaret övertas sålunda helt av staten. Institutet föreslås i princip behålla

sitt nuvarande verksamhetsområde.

Institutet bör mot ersättning kunna utföra uppdrag som avser projekt

inom institutets verksamhetsområde.

Institutets samhällskontakt säkras genom styrelsen, som utses av Kungl.

Maj :t, och referensgrupper för olika sakområden. Rådsinstitutionen bibehålls

ej. Kostnaderna för institutets verksamhet, inklusive personal- och

övriga omkostnader, under budgetåret 1970/71 beräknas till 6 547 000 kr.

Propositionen innehåller även förslag om anvisande av medel för budgetåret

1970/71 för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns

littera D. Information om Sverige i utlandet. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 27 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om Svenska institutets organisation och

uppgifter, m. m. och anför.

I prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 48) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Information om Sverige i

utlandet för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 12,6

milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad.

I. Inledning

Den 29 juni 1966 tillkallades fyra sakkunniga1 med uppdrag att utreda

Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. Utredningen

avgav den 19 oktober 1967 betänkandet Svenska institutet — Principbetänkande

om utlandsinformation och internationellt utbyte (SOU 1967:

56).Betänkandet avser ej Svenska institutets interna organisation och inte

heller lämplig mottagarapparat för de multilaterala stipendiaterna. Utredningen

har ansett sig böra behandla dessa frågor först sedan principbetänkandet

varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svenska institutet,

styrelsen för internationell utveckling (SIDA), statskontoret, Svenska unescorådet,

kollegiet för Sverige-information i utlandet (SIU), arbetsmarknadsstyrelsen

(AMS), Nordiska rådets svenska delegation, Nordiska kulturkommissionens

svenska avdelning, Musikaliska akademien, Ingeniörsvetenskapsakademien

(IVA), Kulturfonden för Sverige och Finland, Svenska filminstitutet,

Föreningen Norden, Svenska slöjdföreningen, Sveriges författarförening,

Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges

industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska 1

1 Landshövdingen Gunnar Helén, ordförande, riksdagsmännen Stig Alemyr och Kaj Björk

samt ambassadören Sven Dahlman; direktiv se 1967 års riksdagsberättelse s. 110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

turisttrafikförbundet, Sveriges Radio, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Landsorganisationen (LO), Svenska journalistförbundet

(SJF), Svenska bankföreningen, Svenska översättarförbundet,

Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, Fria litterära yrkesutövares centralorganisation

(FLYCO), Konstnärernas riksorganisation (KRO) och

Kooperativa förbundet.

Vidare har yttranden inkommit från sändebuden i Helsingfors, Köpenhamn,

London, New Delhi, Oslo, Paris och Washington, t. f. chargé d’affaires

i Moskva och generalkonsulerna i Berlin och New York, varjämte

särskilda skrivelser ingetts av Konstnärliga och litterära yrkesutövares

samarbetsnämnd (IvLYS) och Stockholms handelskammare.

Inom utrikesdepartementet har i december 1969 upprättats en promemoria

med förslag rörande Svenska institutets organisation och uppgifter. Över

promemorian har yttranden avgetts av Svenska institutet, statskontoret och

riksrevisionsverket.

I det följande redovisas det huvudsakliga innehållet i utredningens principbetänkande.

I fråga om flera av utredningens förslag fordras inte beslut

av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock

kortfattat även vissa av dessa förslag.

Förutom frågan om Svenska institutets organisation och uppgifter kommer

också att behandlas frågan om medelsanvisning för budgetåret 1970/71 för

övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns littera D. Information

om Sverige i utlandet. II.

II. Svenska institutet

1. Bakgrund och nuvarande ordning

In för mai i i) riso r lianen

Förutom Svenska institutet finns en rad myndigheter, institutioner och

organisationer som sprider information om Sverige eller bedriver erfarenhets-

och kulturutbyte.

Det av statliga myndigheter dirigerade informationsflödet till utlandet

sker främst genom den svenska utrikesrepresentationen och genom utrikesdepartementets

informationsbyrå och pressbyrå. I utlandet sköts verksamheten

dels av särskilt utsänd specialpersonal, dels — och framför allt -—- av den ordinarie personalen inom utrikesförvaltningen. Den för press- och

informationsärenden speciellt utsända personalen utgörs av tre pressråd,

elva pressattachéer eller biträdande pressattachéer, två kulturattachéer samt

personalen vid informationskontoret i New York.

Den centrala samordningsinstansen för utlandsinformationen är kollegiet

för Sverige-information i utlandet, som inrättades på förslag av upplysningsberedningen

i dess betänkande den 22 september 1965 (prop. 1966: 1

bil. 5 s. 67, SU 3, rskr 3).

lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Bland andra organ som bedriver informationsverksamhet i utlandet kan

nämnas främst de som har representanter i kollegiet, nämligen — förutom

utrikes- och handelsdepartementen samt Svenska institutet — Sveriges allmänna

exportförening, Svenska turisttrafikförbundet och Sveriges Radio.

Inom Exportföreningens ram arbetar Svensk-internationella pressbyrån,

vars uppgift är att förse framför allt utländsk dags- och fackpress med nyhetsmaterial

om Sverige.

Åtskilliga andra statliga myndigheter samt statsunderstödda eller privata

instanser förmedlar envar inom sitt särskilda ämnesområde kunskap om

Sverige till utlandet. Förutom utrikes- och handelsdepartementen är även

andra statsdepartement inkopplade på denna verksamhet. Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) bedriver genom sitt biståndsarbete informationsverksamhet,

som stundom berör Svenska institutets arbetsområde. På

de vetenskapliga och kulturella områdena bedrivs informations- och utbytesarbete

av en rad institutioner såsom universitet, högskolor, museer,

bibliotek, arkiv, akademier, författarorganisationer osv. Här kan bl. a. nämnas

Ingeniörsvetenskapsakademien och Vetenskapsakademien, den till nationalmuseum

knutna Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i

utlandet (NUNSKU), Svenska filminstitutet samt Institutet för rikskonserter.

När det gäller svensk arbetsmarknad och socialpolitik och näraliggande

ämnesområden bedriver såväl statliga myndigheter som organisationer av

olika slag en mångsidig informationsverksamhet, t. ex. social- och arbetsmarknadsstyrelserna,

arbetsmarknadens organisationer och Kooperativa

förbundet.

Svenska institutets tillkomst, uppgifter och nuvarande organisation m. m.

Svenska institutet bildades i januari 1945 och den 12 januari 1945 stadfäste

Kungl. Maj :t institutets stadgar.

Institutet är i formellt hänseende en ideell förening, vars medlemmar utgörs

av ett antal företag och organisationer. Den i stadgarna inskrivna möjligheten

för enskilda att bli medlemmar har aldrig utnyttjats.

Institutets uppgift är att genom upplysningsarbete, kulturutbyte och på

annat sätt verka för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser

med utlandet. Institutets angelägenheter handhas av ett råd, eu styrelse

samt av rådet tillsatta utskott och nämnder. Rådet består av 100 ledamöter,

varav hälften utses av institutets medlemmar och hälften förordnas av

Kungl. Maj :t. Ledamöterna välj s för en tid av sex år. De betalande medlemmarna

kan välja —- och väljer i stor utsträckning — rådsledamöter

utanför sin egen krets. Kungl. Maj :t skall förordna företrädare för ”det

svenska samhällslivets olika grenar”. Rådet väljer vissa ledamöter av styrelsen

samt medlemmarna av ekonomiutskott och nämnder. Rådet behandlar

vidare styrelsens årsberättelse och revisionsberättelsen, fastställer balansräkning

samt behandlar frågan om beviljande av ansvarsfrihet för sty
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1970

relsen. Slutligen behandlar rådet ärenden som styrelsen underställer rådet.

Styrelsen består av lägst elva och högst femton personer, varav rådet

väljer minst sju och högst elva ledamöter. Tre styrelseledamöter förordnas

av Kungl. Maj :t. Verkställande direktören är självskriven ledamot. Styrelsen

har hand om institutets skötsel, gör upp och fastställer budget, tillsätter

direktör och vissa andra högre befattningshavare samt förvaltar institutets

medel.

Av rådet utsedda nämnder finns för publikations-, film-, utställnings-,

studiebesöks-, stipendie- och lektoratsverksamhet.

Slutligen har institutet två utlandskontor, ett i London och ett i Paris.

Antalet anställda vid huvudkontoret i Stockholm är f. n. (1 januari 1970)

55, varav 50 på fasta tjänster. Vid utlandskontoren finns sammanlagt 8

fasta tjänster.

Finansieringen av Svenska institutet

Institutets verksamhet finansieras dels genom statsanslag, dels genom

bidrag från föreningens medlemmar, dvs. organisationer, bolag och andra

företag, dels genom övriga intäkter. Under budgetåret 1968/69 förfogade

institutet över sammanlagt 6 920 000 kr. Från anslaget Information om Sverige

i utlandet under tredje huvudtiteln erhöll institutet sålunda ett allmänt

bidrag på 3 812 000 kr. och från anslaget Kulturellt utbyte med utlandet

under åttonde huvudtiteln ett bidrag på 730 400 kr. för stipendie- och lektoratsverksamhet

samt allmänt kulturutbyte. Dessutom erhöll institutet

bl. a. medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss

utsträckning även från utrikesdepartementets informationsbyrå.

I medlemsavgifter inflöt under budgetåret 1968/69 750 000 kr.

Medlemsavgifterna, som från början spelade en stor roll för institutets

ekonomi, har genom att de sammanlagda intäkterna av dessa avgifter hållit

sig relativt konstanta efter hand förlorat sin centrala betydelse. Sålunda

har medlemsbidragen, som vid 1960-talets början ännu svarade för omkring

en tredjedel av institutets totala intäkter, under de senaste fem åren

sjunkit till i genomsnitt drygt 11 %. Ansvaret för finansieringen av institutets

löpande verksamhet har sålunda under senare år i allt större utsträckning

kommit att ligga på staten.

Svenska institutets verksamhet

Institutets verksamhet avser dels produktion och distribution av dokumentationsmaterial,

avsett för utlandet, dels produktion av tjänster, huvudsakligen

genom att skapa personkontakter mellan Sverige och utlandet.

Under andra hälften av 1960-talet var den genomsnittliga fördelningen

av tillgängliga resurser (exklusive administrationskostnader för utlandskontoren)

på dessa verksamhetsgrenar följande: publikations- och

biblioteksverksamhet 28 %, filmverksamhet 17 %, utställningsverksamhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

15,5 %, studiebesöksservice 5,5 %, stöd till undervisningen i svenska språket

i utlandet 9 %, stipendieverksamhet 12 % samt allmänt kulturutbyte

13 %.

Institutets produktion och distribution av dokumentationsmaterial —

trycksaker, film, utställningar —- har från början utvecklats för att komplettera

och förbättra kvaliteten på den för utlandet avsedda dokumentationen

om svenskt samhälle och kultur. De media som främst kommer till

användning är trycksaker, film och utställningar. Huvuddelen av de närmare

7 milj. trycksaker, fördelade på drygt 600 titlar (inklusive reviderade

upplagor) och sammanlagt 22 språk, som producerats av institutet under

de senaste fem åren, har distribuerats som svar på frågor om Sverige.

Under samma period har närmare 10 milj. människor i skolor, klubbar

och föreningar och ett flerfaldigt större antal TV-tittare sett filmer som

institutet producerat eller förmedlat (ca 100 olika titlar). Institutet har

producerat och förmedlat över 100 utställningar och än fler mindre kollektioner

av föremål, grafik, affischer etc. under den senaste femårsperioden.

Utställningsverksamheten beträffande nntida svensk konst i utlandet

sköts numera inte av Svenska institutet utan av Nämnden för utställningar

av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU).

Studiebesöksservicen innebär kontakttagande och programläggning för

utländska fackmän och specialister, som till större delen kommer till Sverige

på egen bekostnad. Antalet av institutet inbjudna besökare utgör en

mycket liten del av de ca 8 000 besök som f. n. registreras per år. De främsta

intresseområdena är f. n. socialpolitik, näringsliv, stadsplanering och utbildning.

Institutet räknar med att f. n. ca 3 500 personer vid 112 undervisningsorter

utanför Norden bedriver studier i svenska vid universitet, språkinstitut

eller folkbildningsorgan. Institutets insats för denna verksamhet består

främst i stöd åt lärarna i form av referens- och undervisningsmaterial. F. n.

får 57 lärare på olika sätt stöd från institntet, speciellt de universitetslektorer

som på rekommendation av institutet tillsätts vid utländska universitet.

För att möjliggöra rekrytering av kompetenta lärarkrafter lämnar institutet

i flera fall ett visst lönetillskott.

Stipendieverksamheten utgör en del av Sveriges medverkan i det internationella

utbytet av yngre forskare och akademiker inom vitt skilda ämnesområden.

F. n. mottas i Sverige ett sjuttiotal stipendiater per år från ca 25

länder medan drygt 100 svenska stipendiater genom detta utbyte kan finansiera

sina utlandsstudier. Stipendieutbytet regleras i föreskrifter som utfärdas

av Kungl. Maj :i.

Den av institutet organiserade allmänna kulturutbytesverksamheten avser

att i utlandet sprida kännedom om svensk litteratur, teater, musik,

konst m. m. bl. a. genom teater- och musikgästspel, översättningar av svensk

skönlitteratur, artiklar om Sverige i utländska tidskrifter av gästande kri
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

tiker och fackmän, vetenskapliga arbeten om svenskt samhälle och svensk

kultur samt genom kontakter mellan svenska och utländska institutioner.

Ett utbyte av gästföreläsare förekommer också med några europeiska länder.

2. Utredningen

Utredningen redovisar såsom grundval för sina slutsatser en principiell

analys av skillnaderna mellan å ena sidan intressebetonad information

och å den andra ett från nationella, kommersiella eller allmäninformativa

intressen frikopplat deltagande i det internationella erfarenhets-

och kulturutbytet.

Den intressebetonade informationen definieras som den verksamhet, som

bedrivs i det medvetna syftet att främja svenska intressen eller, annorlunda

uttryckt, den verksamhet som avser att påverka utlandets uppfattning

om Sverige i positiv riktning medan enligt utredningen erfarenhetsutbyte,

i varje fall i princip, inte motiveras med sådana syften. Kulturutbyte kan

sägas vara en del av detta erfarenhetsutbyte.

Beträffande frågan huruvida gemensam administration av

den intressebetonade informationen och erfarenhets- och kulturutbytet kan

anses ändamålsenligt och principiellt riktigt, framhåller utredningen att

skäl som i olika sammanhang framförts för tanken att splittra institutet

inte kan frånkännas viss relevans. Dock säger sig utredningen trots detta

ha kommit till slutsatsen att, i varje fall f. n., övervägande skäl talar för ett

bibehållande av den nuvarande organisatoriska strukturen. Avgörande för

ställningstagandet har framför allt varit att varje delning av institutets apparat

måste medföra svårigheter av administrativ och organisatorisk art.

Att organisatoriskt splittra institutet skulle inte bara medföra svårlösbara

kompetensfrågor och fördyra administrationen. Det skulle också vara svårförenligt

med samordningssträvandena på detta område.

Vad beträffar förhållandet mellan institutet och k o 1- legit för Sverige-information i utlandet behandlar utredningen

bl. a. frågan om hur ansvaret för planering och programmering

skall fördelas mellan dessa båda instanser. Enligt utredningen bör kollegiet

som den centrala statliga samordningsinstansen bära ansvaret för den intressestyrda

och målinriktade informationen. Denna verksamhet finansieras

till övervägande del av staten.

Utredningen vill placera ansvaret för planering och programmering av den

intressebetonade verksamheten hos kollegiet och framhåller att detta för institutet

måste medföra en beredvillighet att anpassa den del av materialproduktionen,

som huvudsakligen kan väntas komma till användning i denna

intressebetonade information, till den planering och länderinriktning

som kollegiet fastställer. Vid val av media, ämnesområden och språkversio2

Bihang till riksdagens protokoll i970. 1 samt. Nr 45

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 45 år 1970

ner för sådan produktion bör alltså en fortlöpande anpassning ske till de

handlingsmönster och den programmering som beslutas av kollegiet. Enligt

utredningen bör huvudansvaret för utbytesverksamheten ligga hos institutet.

När det gäller den allmäninformativa verksamheten, har institutet

till uppgift att inom ramen för de av kollegiet för Sverige-information i utlandet

fastlagda riktlinjerna svara för en allsidig presentation av Sverige i

utlandet.

Utredningens förslag bygger på förutsättningen att den nuvarande samordningsmekanismen

behålls i oförändrad form. För den händelse

samordningsfrågorna skulle tas upp till förnyad prövning pekar utredningen

på att dess förslag om fördelning av samordningsansvar och om handläggning

av löpande ärenden lätt skulle kunna inpassas i den organisationsskiss

som år 1985 föreslogs i upplysningsberedningens betänkande Reorganisation

av utlandsinformationen. Då dessa frågor inte omfattas av utredningens direktiv

har utredningen inte framlagt några konkreta förslag. Utredningen

vill emellertid förorda att hithörande frågor ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Beträffande frågan om huvudmannaskap och finansiering

framhåller utredningen att dess förslag om fördelning av ansvaret för planeringen

innebär en minskning av institutets kompetens. Därav följer dock inte

att institutets styrelse bör slopas och ledningen av institutet överflyttas till

något annat organ.

Principen att låta styrelsen utses av två instanser — Kungl. Maj :t och

institutets råd — är enligt utredningen ett av uttrycken för den ursprungliga

tanken om samfinansiering och delat huvudmannaskap. Utredningen

har vägt argumenten för och emot oförändrat huvudmannaskap och fortsatta

medlemsbidrag och därvid kommit till resultatet att samarbetet mellan stat

och medlemmar bör fortsätta. Å andra sidan bör enligt utredningen en omprövning

av det nuvarande systemet för huvudmannaskap, finansiering och

intresserepresentation ske om medlemsbidragen skulle visa en relativt sett

alltför starkt sjunkande tendens och detta inte kan tillskrivas tillfälliga

faktorer.

Utredningen behandlar vidare frågan om rådets och styrelsens

storlek och sammansättning och framhåller att antalet ledamöter

i rådet bör minskas till 30, varav hälften utses av Kungl. Maj :t och

hälften av medlemmarna. Beträffande styrelsens storlek föreslås en minskning

av antalet ledamöter till elva. Fem av ledamöterna, däribland ordföranden,

bör förordnas av Kungl. Maj :t och fem väljas av institutets råd, varjämte

den av styrelsen tillsatte verkställande direktören bör vara självskriven

ledamot. Frånsett ordföranden bör styrelseledamöterna utses med beaktande

av vissa synpunkter på intresserepresentationen. Normalt bör följande

grupper vara företrädda i styrelsen: utrikes- och utbildningsdepartementen,

kultursektorn (tre ledamöter), näringslivets företagarsida (två)

samt de fackliga organisationerna och kooperationen (vardera en ledamot).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Av ledamöterna förutses Kungl. Maj:t förordna — förutom ordföranden

— dels de två departementstjänstemännen, dels två av de tre representanterna

för kultursektorn. Varje ledamot — med undantag för ordföranden

och verkställande direktören — bör ha en personlig suppleant.

Utredningen behandlar avslutningsvis vissa frågor om institutets verksamhet,

nämligen institutets utlandskontor, institutet och

det nordiska samarbetet samt institutets information om

arbetsmarknads- och socialpolitik.

Utredningen har kommit till uppfattningen att betydande fördelar av

praktisk och administrativ natur skulle vara att vinna om utrikesdepartementet

övertar institutets utlandskontor vilkas chefer skulle

knytas till ambassaderna som kulturattachéer.

Utredningen har också kommit till slutsatsen att ett betydande dubbelarbete

skulle uppstå om institutet i större omfattning än som f. n. är fallet

skulle engageras i det nordiska erfarenhets- och kulturutbytet.

Däremot synes det uppenbart att den klart intressemotiverade och

målinriktade verksamhet som kan vara påkallad även i de nordiska länderna

inte kan åläggas andra institutioner.

3. Remissyttranden över betänkandet

Beträffande den principiella analys av skillnaden mellan å ena sidan i ntressebetonad

information och å den andra erfarenhet so

c h kulturutbyte som utredningen redovisar som grundval för sina

slutsatser har nästan alla remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga betonat

att gränsen är mycket flytande och att en direkt skillnad ofta är helt

omöjlig att finna. Trots detta har dock åtskilliga remissinstanser accepterat

gränsdragningen som grundval för kompetensfördelningen mellan institutet

och i första hand kollegiet för Sverige-information. Vissa av de instanser som

accepterar utredningens förslag i kompetensfrågan uttrycker dock den meningen

att en samlad lösning av utlandsinformationens organisationsfrågor

vore önskvärd.

Den inställning till här relaterade frågor som remissinstanserna ger uttryck

för i sina yttranden återspeglas i instansernas synpunkter på övriga av

utredningen behandlade delfrågor och präglar härigenom yttrandena i deras

helhet. De flesta av remissinstanserna uppehåller sig vid frågan om samordningen

av utlandsinformationen vilken sålunda gjorts till huvudfråga. Åtskilliga

remissinstanser har i sina yttranden betonat angelägenheten av

ökade resurser på kulturutbytesområdet.

Trots de svårigheter som föreligger att göra en gränsdragning mellan intressebetonad

information och erfarenhets- och kulturutbytet menar statskontoret

att en principiell skillnad föreligger mellan information och utbyte.

Den är märkbar bl.a. i fråga om länder-, media- och personurval. Sveriges

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Radio anser den väsentliga gränsen gå mellan den långsiktiga och allmänna

intressebetonade informationsverksamheten och den mera kortsiktiga klart

målinriktade intressebetonade verksamheten.

Beträffande frågan om gemensam administration av information

och utbyte samt frågan om förhållandet mellan

Svenska institutet och övriga infor mation so rgan —

i första hand kollegiet för Sverige-information i utlandet — ansluter sig i

princip statskontoret, Musikaliska akademien, Svenska slöjdföreningen, Sveriges

allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,

SAF, Svenska turisttrafikförbundet, SACO, KRO, sändebudet i Oslo

och generalkonsuln i Berlin till utredningens uppfattning att SIU bör få anförtros

policy-planering och programmering för Sverige-informationen. För

Svenska institutets del skulle detta medföra, att den del av materialproduktionen

som huvudsakligen kan väntas komma till användning i den intressebetonade

informationen bör anpassas till kollegiets planering och länderinriktning.

Statskontoret anför bl. a. följande

Eftersom kollegiet väsentligen utgörs av representanter för ett antal

skilda informationsorgan måste emellertid dess policyskapande i betydande

mån återgå på ställningstaganden inom dessa. Ett sådant konstaterande innebär

givetvis inte att kollegiets policybeslut genomgående skall förberedas

genom remiss till de representerade organen. Däremot torde det vara naturligt

att dessas företrädare i kollegiet måste agera utifrån de allmänna principer

som deras kommittenter för sin del fastslagit. Med hänsyn härtill torde

bl. a. Svenska institutets styrelse komma att indirekt spela en icke oviktig

roll även för det policyskapande som ankommer på informationskollegiet.

Denna slutsats stöder utredningens uppfattning att en särskild styrelse

för Svenska institutet alltjämt — även bortsett från att ett administrativt

ledningsorgan erfordras — har en viktig funktion att fylla. Vad nu sagts

står även i överensstämmelse med vad statskontoret uttalade i sitt yttrande

över upplysningsberedningens förslag år 1965.

Kooperativa förbundet, som förordar en ändring enligt utredningens förslag,

förordar dessutom att det klart anges att institutets styrelse har policyansvar

för all den verksamhet som finansieras med de medel som direkt

anvisas till institutet från statsbudgeten eller genom privata bidrag.

Exportföreningen, Grossistförbundet, Industriförbundet och SAF tillstyrker

som sagt utredningens förslag och tillägger att i de fall då kultur- och

utbytesprojekt har ett ur den s. k. intressebetonade allmäninformationens

synpunkter väsentligt intresse och därför bör finansieras med resurser som

ställs till den allmänna informationens förfogande, policy-ansvaret bör ligga

hos samordningsorganet. Då Svenska institutet bibehålls som självständigt

organ betonas att detta ställer stora krav på ett nära samarbete med övriga

organ i fråga om den gemensamma uppgiften att informera om Sverige i utlandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kiingl. Maj:ts proposition nr ko år 1970

Följande remissinstanser uttalar sig emot utredningens förslag till kompetensfördelning

mellan institutet och kollegiet: Svenska institutet, SIU,

Svenska filminstitutet, Sveriges författarförening, Sveriges Radio, TCO, LO,

Svenska bankföreningen, FLYCO, Svenska översättarförbundet, generalkonsuln

i New York samt Stockholms handelskammare.

Svenska institutet hävdar, att institutet självt bör bestämma om den verksamhet

som bekostas direkt från statsbudgeten. Denna verksamhet bör bedrivas

som ett led i det internationella erfarenhets- och kulturutbytet i medvetande

om de långsiktigt gynnsamma bieffekter som detta har för Sveriges

anseende och utåtriktade ekonomiska aktiviteter. Svenska institutet är berett

deltaga i den samordnade informationsverksamheten och att inom ramen

för sina resurser mot ersättning, som innebär full kostnadstäckning,

framställa informationsmaterial åt andra organ. Den av utredningen föreslagna

policyfördelningen befaras i sig bära fröet till kompetenskonflikter.

Sveriges Radio, som förkastar tanken på att kollegiet skulle tilldelas direktivrätt

gentemot Svenska institutet beträffande produktion som bekostas

av institutets egna anslag, föreslår att kollegiet beställer från institutet och

betalar med sina icke institutionsbundna medel för det material man träffat

överenskommelse om. Härigenom tillgodoses bäst både de mera långsiktiga

uppgifter som är institutets och kollegiets behov av samarbete och stöd för

målinriktade kampanjer o. d.

LO kan inte godta en sådan ordning som den utredningen eftersträvar

enligt vilken en allsidig, från olika intressegrupper sammansatt styrelse för

institutet samtidigt fråntas dess nuvarande ansvar för policyskapande i fråga

om den intressebetonade informationen, som enligt förslaget helt skall åvila

kollegiet, där ordföranden ensam kan fatta beslut och företrädare för arbetsmarknaden,

socialpolitiken, fackföreningsrörelsen och andra folkrörelser

inte ens har konsultativ status i likhet med industrisidan.

TCO anser att SIU bör ha policy-ansvaret för informationsverksamheten.

Om utredningsförslaget genomförs minskar institutets styrelses inflytande.

Mot bakgrund härav anser TCO att institutet och SIU bör sammanslås. Om

inte detta förslag nu är genomförbart föreslår TCO att institutets styrelse

tillika blir rådgivande nämnd åt SIU.

Enligt Sill bör Svenska institutet bibehållas men förvandlas till en teknisk

serviceorganisation, gemensam för både informationen och kulturutbytet.

Det underställs kollegiet, i vilket organisationens chef skall ingå som medlem.

Ett särskilt policyorgan inrättas för kulturutbytet i meningen konstnärligt

utbyte. Organet bör vara representativt för konstnärerna själva. Det

bör ha egna medel till sitt förfogande.

Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet bör vara en stiftelse

och renodlat organ för kulturutbyte med utlandet. Övriga delar av institutets

nuvarande verksamhet övertas av SIU eller utrikesdepartementets informationsbyrå.

Eventuellt kan en produktionsenhet för allmänt informa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

tivt material inrättas direkt under Sill. Utredningen synes ”ha överdrivit

svårigheterna med institutets rena servicefunktioner”.

Generalkonsuln i New York är av den uppfattningen att, om institutet

skall behållas, dess ställning bör förstärkas eventuellt genom omorganisation

till självständigt verk och helst med enbart kulturutbytesuppgifter. Ett

bättre alternativ vore emellertid att dela institutet och att inordna det i

utrikesdepartementet. Informationsverksamheten omhändertas av informationsbyrån

och utbytet av en särskild kulturbyrå. Dessa båda byråer bildar

en avdelning i utrikesdepartementet. Frågan om produktionsverksamhet bör

då eventuellt ytterligare övervägas.

Tre reservanter i statskontoret framför ett förslag, som delvis berör

Svenska institutet. Ett sammanhållet organ för utlandsinformation bör inrättas.

Detta sker på grundval av en ändamålsgruppering av de statliga

medel som anslagits för informationsverksamheten. Om Svenska institutet

uppgår i detta organ, bör kulturutbytesfrågorna kunna tas om hand av universitetskanslersämbetet

och Svenska unescorådet. Det föreslagna organet

skulle i första hand sköta sådana uppgifter som nu ankommer på SIU, Svenska

institutet, Sveriges Radios utlandsavdelning och Svensk-internationella

pressbyrån.

Frågan om samordningsinstansens ställning, som ligger

utanför utredningens uppdrag, har ingående behandlats av ett flertal

remissinstanser. Dessa anser liksom utredningen, att frågan bör ägnas fortsatt

uppmärksamhet.

Samtliga av det stora antal remissinstanser som uttalat sig i frågan stöder

utredningens förslag om fortsatt samfinansiering och delat huvudmannaskap

för institutet. Hälften av dessa instanser uttalar sig

emellertid för en omorganisation av hela utlandsinformationen, varvid LO,

Kooperativa förbundet, TCO, Svenska slöjdföreningen och Svenska journalistförbundet

hävdar att nuvarande finansieringssystem i väntan härpå kan

bestå.

Statskontoret erinrar i sitt yttrande om att Svenska institutets finansiering

från början avsågs ske genom ungefär lika bidrag från staten och

icke-statliga medlemmar. Det material som framläggs i betänkandet utvisar

enligt statskontoret att denna avsikt aldrig förverkligats och att staten

numera svarar för en alldeles övervägande del av finansieringen. Liksom

utredningen finner statskontoret att flera skäl talar för att staten borde helt

överta det finansiella ansvaret. Statskontoret kan dock ansluta sig till utredningens

uppfattning att samfinansieringen tills vidare bör bibehållas.

Därvid fäster statskontoret bl. a. avseende vid det förhållandet att medlemmarna

utom genom medlemsavgifterna kan understödja verksamheten på

andra ekonomiskt betydelsefulla sätt. Uppenbart är emellertid att en ytterligare,

mera påtaglig, minskning av medlemsbidragens relativa andel i institutets

ekonomiska underlag måste föranleda en omprövning av systemet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

LO ser ingen större olägenhet i att det nuvarande systemet med samfinansiering

bibehålls som utredningen föreslagit intill dess vissa organisatoriska

förändringar genomförs om vilka LO i sitt yttrande uttryckt önskemål.

LO anser det angeläget att ett förtroendefullt samarbete bibehålls

mellan staten och här aktuella grupper i samhället. Men det synes enligt

LO ostridigt att detta samarbete inom institutets ram hittills mera varit

grundat på medansvar för verksamhetens utformning än på samfinansieringen.

TCO är, om utredningens förslag genomförs, tveksam beträffande fortsatt

samfinansiering. En förutsättning för denna synes vara att institutets styrelse

blir rådgivande organ åt SIU.

Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet (som enligt filminstitutet

enbart bör ta hand om kulturutbytesfrågor) bör erhålla sina

anslag från utbildningsdepartementet. Näringslivets bidrag bör kunna kanaliseras

från Svenska institutet till det organ under SIU som, enligt filminstitutets

förslag, bör få hand om allmäninformativ verksamhet.

Bland remissinstanserna är åsikterna delade beträffande antalet styrelse-

och rådsmedlemmar. Svenska institutet önskar behålla tretton

styrelsemedlemmar och ett råd på 100 personer. Statskontoret anser beträffande

utredningens förslag om minskning av antalet styrelsemedlemmar i institutets

styrelse till elva att en ytterligare minskning kunde vara eftersträvansvärd,

eftersom den kunde väntas leda till att styrelsen fick ökad funktionsduglighet.

Med hänsyn till önskemålet att inom styrelsen inrymma representanter

för ett flertal skilda intressen kan statskontoret dock godta utredningens

förslag. På grundval av erfarenheter från styrelsens fortsatta arbete

synes emellertid framgent böra övervägas huruvida inte en ytterligare

reduktion av antalet ledamöter är möjlig och lämplig.

Beträffande frågan om olika intressegruppers representation

i styrelsen anser LO och TCO att de fackliga organisationerna

bör ha två representanter och Kooperativa förbundet vill dessutom att de

kooperativa organisationerna tillförsäkras två representanter i styrelsen.

Den representant för bildningsrörelserna som utredningen förordar bör enligt

Kooperativa förbundet lämpligen utses efter förslag av Folkbildningsförbundet.

IVA anser att naturvetenskap och teknik bör representeras. KLYS

finner att kulturlivet är underrepresenterat i institutets styrelse enligt utredningens

förslag och föreslår en representant för vardera ord-, bild-, ton- och

scenkonst i policyorganet, vilket detta organ än blir. Svenska författarföreningen

vill ha någon i styrelsen med litterär sakkunskap och kännedom om

författarnas praktiska problem. Svenska journalistförbundet önskar en representant

med insikter i pressens arbetsförhållanden och Stockholms handelskammare

anser att näringslivet bör vara företrätt. Enligt Svenska filminstitutet

däremot bör näringslivet inte vara företrätt i styrelsen för en sådan

specialiserad institution för kulturutbyte, som filminstitutet föreslår.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t och bl. a. bestå av representanter för

”det akademiska livet, folkbildningsrörelserna, bildkonsten, filmen, litteraturen

och teatern”.

Beträffande Svenska institutets utlandskontor har statskontoret

liksom övriga remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga, tillstyrkt

utredningens förslag att utrikesdepartementet övertar Svenska institutets

utlandskontor och att kontorscheferna knyts till ambassaderna som

kulturattachéer.

Beträffande övriga frågor om Svenska institutets

verksamhet kan följande framhållas.

Nordiska rådets svenska delegation, Nordiska kulturkommissionens svenska

avdelning och Föreningen Norden anser att Svenska institutet inte bör

engageras i erfarenhets- och kulturutbyte i Norden i större utsträckning än

vad som f. n. är fallet. Nordiska rådets svenska delegation betonar vikten av

en samordning av nordisk utlandsinformation och föreslår att Svenska institutet

direkt åläggs att söka få till stånd samarbete med systerinstitutionerna

i de nordiska grannländerna på alla sådana områden där ett samarbete

erbjuder rationaliseringsvinster eller andra fördelar.

4. Departementspromemorian

I departementspromemorian föreslås att Svenska institutet ombildas till

en statlig stiftelse. Förslaget till ny organisationsform bygger på att institutet

i princip behåller sitt nuvarande verksamhetsområde. Det bör ha

en roll som ett av de centrala organen inom den statliga och statsunderstödda

verksamheten för Sverige-information samt erfarenhets- och kulturutbyte

med utlandet. Institutet bör få ett eget ansvar för de medel som ställs

till dess disposition.

I departementspromemorian förutsätts inte några samtidiga förändringar

i fråga om organisationen av den statliga och statsunderstödda informationsverksamheten

i övrigt. 1966 års utredning om Svenska institutet bör

inte fortsätta sitt arbete.

Omorganisationen av institutet motiveras i departementspromemorian av

flera omständigheter. I promemorian understryks att institutet aldrig fungerat

som en ideell förening i vanlig mening, några enskilda personer har

aldrig varit medlemmar. En rad för institutets verksamhet centrala beslut

måste nu fattas av dess råd som sammanträder endast en gång om året,

vilket i vissa avseenden kan försvåra arbetet för institutets styrelse och direktion.

Medlemsavgifterna har efter hand förlorat sin centrala betydelse.

Mycket talar för att näringslivets värdefulla insatser till stöd för utlandsinformationen

skulle kunna kanaliseras i andra former, som bättre än de

nuvarande svarar mot önskemålen från såväl bidragsgivare som bidrags
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

mottagare, dvs. att bidrag lämnades till speciella projekt. Mot bakgrund av

att ansvaret för finansieringen av institutets löpande verksamhet under senare

år i allt större utsträckning kommit att ligga på staten bör staten få

ett organisatoriskt ansvar som svarar mot det ekonomiska. Detta kan, enligt

departementspromemorian, ske om institutet ombildas till en statlig stiftelse.

Institutet bör, enligt departementspromemorian, ledas av en styrelse som

högsta organ. I denna bör finnas representanter för svenskt samhällsliv inklusive

kulturliv och näringsliv. Styrelsen bör utses av Kungl. Maj :t och

institutets ledande tjänsteman, dess direktör, förordnas av styrelsen. Av styrelsen

bör avgöras viktigare frågor om institutets verksamhet, organisation

och ekonomsika förvaltning.

Av central betydelse för att institutets verksamhet skall bli rätt avvägd

är att former skapas för regelbundna kontakter med sådana institutioner

och organ som har beröring med institutets verksamhetsområde. Särskilda

referensgrupper bör därför tillkomma som bl. a. skall fylla vissa av de nuvarande

nämndernas uppgifter. Stadgar för institutet bör fastställas av

Kungl. Maj :t. Ärenden om institutet bör liksom f. n. handläggas inom utrikesdepartementet

men visst samråd med utbildningsdepartementet förutsätts.

Den föreslagna nya organisationsformen bygger på att styrelse och direktör

får ett samlat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av institutet.

De statliga bidrag som f. n. utgår ur olika anslag bör därför samlas

till ett gemensamt bidrag. Detta bör ställas till institutets förfogande enligt

en av Kungl. Maj :t, efter förslag av styrelsen, fastställd stat. Staten bör

vara så utformad att institutet utöver sin basverksamhet mot ersättning kan

ta emot uppdrag av enskilda organisationer och statliga organ. Uppdragen

bör avse sådana projekt inom institutets verksamhetsområde som inte kan

finansieras inom ramen för anvisat statsbidrag.

En konsekvens av de angivna förslagen, som bl. a. bygger på att nya

stadgar beslutas av Kungl. Maj :t är, enligt departementspromemorian, att nuvarande

stadgar måste upphävas. En annan följd blir att institutets råd,

styrelse och nämnder upphör att fungera vid den tidpunkt då de nya stadgarna

träder i kraft. Omorganisationen medför vidare att de rättigheter och

skyldigheter som åvilar det nuvarande institutet överförs på det omorganiserade

institutet. Rådet föreslås bemyndiga den nuvarande styrelsen att

träffa de avtal med staten i fråga om personal och egendom som omorganisationen

föranleder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

5. Remissyttranden över departementspromemorian

Svenska institutets råd godtar de i departementspromemorian framförda

förslagen och anser att de bör kunna läggas till grund för en omorganisation.

Rådet understryker önskvärdheten av att frågan om institutets ställning,

särskilt i förhållande till vissa statliga institutioner och organ, löses utan

ytterligare uppskov och anser, att en ombildning av institutet i den i promemorian

angivna riktningen är ägnad att främja ett effektivt samarbete

med andra informationsorgan. Oavsett hur verksamheten kommer att preciseras

är det enligt rådet angeläget, att institutet såsom målsättning skall

ha att lämna en opartisk, saklig, nyanserad och, såvitt möjligt, rättvisande

bild av svenska samhällsförhållanden. För detta syfte är det av vikt, att

institutet bibehåller en självständig ställning. Från denna synpunkt framstår

den föreslagna stiftelseformen som lämpligare än den alternativa formen

ämbetsverk.

Rådet finner ej anledning att erinra mot att det nuvarande finansieringssättet

ersätts med en helt statlig finansiering. I vad mån företag och

organisationer, som hittills lämnat årliga bidrag till institutets allmänna

verksamhet, kan vara beredda att i fortsättningen medverka till finansieringen

av speciella projekt måste enligt rådets mening bli beroende av en bedömning

av projekten från fall till fall.

För att institutet rätt skall kunna fullgöra sina uppgifter är det enligt rådets

mening av vikt, att dess organ på olika nivåer har regelbundna och

goda förbindelser med alla de grenar av svenskt samhällsliv, vilkas intressen

institutet har att tillgodose. Denna synpunkt kräver beaktande i första

hand när det gäller styrelsens sammansättning. Styrelsen — som för att

vara arbetsduglig ej bör vara för stor — bör således vara förankrad i olika

sektorer av samhället, främst kultur- och näringsliv. Viktiga kontakttagande

uppgifter tillkommer också de föreslagna referensgrupperna, vilkas sammansättning

bör avvägas med hänsyn härtill.

Reträffande frågan om förändringen av institutets status anser statskontoret

att departementspromemorians formaliserande av det faktiska förhållandet

att Svenska institutet är ett statligt organ, väsentligen finansierat av

staten och bara i blygsam utsträckning genom medlemsbidrag från näringslivet,

är en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Näringslivets insatser

i utlandsinformationen kan med fördel kanaliseras som bidrag till speciella

projekt.

Enligt statskontorets mening är tiden nu mogen att göra en samlad översyn

över den allmänna utlandsinformationens administration och organisation.

På underlag av material från tidigare utredningar inom området bör

man kunna ange en principlösning som utgångspunkt för översynen. Denna

bör då kunna genomföras snabbt och utan omfattande materialinsamling.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Statskontoret anser att översynen bör påbörjas omgående och bedrivas

skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör man inte genomföra

partiella administrativa och organisatoriska förändringar på utlandsinformationens

område. I avvaktan på översynen anser sig statskontoret

inte vara berett tillstyrka förslaget att omorganisera eller ombilda

Svenska institutet.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att institutet ombildas till en

statlig stiftelse. Den föreslagna organisatoriska uppbyggnaden innebär att

effektivare och mera smidiga former skapas för verksamhetens bedrivande.

Den organisation som föreslås för stiftelsen anser verket vara att föredra

jämfört med alternativet att institutet skulle ha organiserats som ett ämbetsverk.

Riksrevisionsverket ansluter sig vidare till det i departementspromemorian

framlagda förslaget att de statliga bidrag som f. n. utgår ur

olika anslag samlas till ett gemensamt bidrag.

6. Svenska institutets anslagsframställning

För budgetåret 1969/70 utgår till Svenska institutet från tredje huvudtiteln

ett bidrag med 3 973 000 kr. och från åttonde huvudtiteln ett bidrag

med 1 165 400 kr.

Svenska institutets budget för räkenskapsåret 1969/70 har beräknats till

sammanlagt 6 611 000 kr. Därav utgör 5,7 milj. kr. statsbidrag i en eller annan

form. För budgetåret 1970/71 räknar institutet i sin anslagsframställning

med en omslutning på 9 359 000 kr., varav 8 572 000 kr. från statliga

inkomstkällor. Ökningen skulle härmed uppgå till 2 748 000 kr. Medlemsbidragen

beräknas vidare minska med 125 000 kr. Samtidigt förutsätts bidragen

från kollegiet för Sverige-information och utrikesdepartementets informationsbyrå

minska med sammanlagt 560 000 kr. genom att räknas in

i det allmänna statsbidraget från tredje huvudtiteln. Härigenom skulle en

ökning av bidraget erfordras med 1 146 000 kr. under åttonde huvudtiteln

för stipendieverksamhet, undervisning i svenska utomlands och för det

allmänna kulturutbytet. Ökningen under tredje huvudtiteln skulle därmed

uppgå till 2 287 000 kr.

Av den ökning på 2 287 000 kr. som begärs från tredje huvudtiteln avser

1 165 000 kr. medel för produktionsändamål, 149 000 kr. s. k. PR-åtgärder,

bibliotek, studiebesök och kurser m. m. samt 400 000 kr. kulturutbyte med

särskilda länder. Resterande medel, 573 000 kr., avser ökade personal- och

andra administrativa kostnader.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

III. Medel för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns

littera D. Information om Sverige i utlandet

1 riksstaten för innevarande budgetår är under tredje huvudtiteln uppfört

reservationsanslaget D 1. Information om Sverige i utlandet, som är upptaget

med ett belopp av 9 615 000 kr. Härav utgör 3 973 000 kr. bidrag till

Svenska institutet varom talats i det föregående. För övriga ändamål, bidrag

till Svensk-internationella pressbyrån, utländska pressbesök, övrig

informationsverksamhet, Svenska informationskontoret i New York, särskilda

medel för samordnad informationsverksamhet samt Bernadottemuseet

i Pau, utgör de sammanlagda anslagsmedlen 5 642 000 kr. Reservationen

från budgetåret 1968/69 uppgår till 163 118 kr.

1. Svensk-internationella pressbyrån (SIP)

Svensk-internationella pressbyråns nyhetsmaterial distribueras f. n. regelbundet

på tolv språk — engelska, finska, franska, hindi, holländska, italienska,

japanska, persiska, portugisiska, spanska, thailändska och tyska.

Statsbidraget under budgetåret 1969/70 uppgår till sammanlagt 578 000 kr.,

varav 506 000 kr. utgörs av direkt bidrag under tredje huvudtiteln och 72 000

kr. av bidrag från kollegiet för Sverige-information i utlandet. För att täcka

ett beräknat underskott på 37 000 kr. förutsätts ett ytterligare fyllnadsbidrag

på sistnämnda belopp från kollegiet.

Sveriges allmänna exportförening begär ett direkt statsbidrag till Svenskinternationella

pressbyrån för budgetåret 1970/71 på 664 000 kr. — en ökning

med 158 000 kr. Samtidigt förutsätts informationskollegiets bidrag

minska med (72 000 -f- 37 000) 109 000 kr. Den föreslagna nettoökningen

uppgår således till (158 000— 109 000) 49 000 kr. Kostnaderna för verksamheten

under budgetåret 1970/71 har beräknats till 884 000 kr., en ökning

med 62 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Löner och pensioner

har räknats upp med 29 000 kr. och övriga omkostnader med 33 000 kr. Bidragen

från enskilda och diverse inkomster har beräknats komma att öka

med 13 000 kr. 2

2. Utländska pressbesök

Från denna anslagspost bestrids utrikesdepartementets kostnader för utländska

pressbesök i Sverige. Anslagsposten är för innevarande budgetår

upptagen till ett belopp av 275 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

19

3. Övrig informationsverksamhet

Anslagsposten, som för innevarande budgetår uppgår till 450 000 kr., står

till förfogande för s. k. lokala informationsanslag till utlandsmyndigheterna,

för inköp av publikationer avsedda för utlandsrepresentationens löpande

informationsverksamhet, utställningar, inbjudningar till utländska kulturskribenter,

svenska talesmäns resor till utlandet i informationsärenden m. m.

4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York

Informationskontoret, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av utrikesförvaltningen,

bedriver en omfattande informationsverksamhet i Förenta

staterna och Canada. Kontorets budget för 1969/70 slutar på 1 782 000 kr.

Därav utgörs 1 387 000 kr. av personalkostnader inklusive lönekostnadspålägg
-

5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet

Av anvisade medel för innevarande budgetår disponeras 2 319 000 kr. av

kollegiet för Sverige-information i utlandet och resterande 300 000 kr. av utrikesdepartementet

för kulturbyte med särskilda länder.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet begär en ökning av anslagsposten

med 3 181 000 kr. Samtidigt begärs under tionde huvudtiteln en ökning

med 4 155 000 kr. av reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln

m. m., anslagsposten Kommersiell information, som uppgår till 5 milj.

kr. för innevarande budgetår. De begärda anslagsbeloppen skulle enligt anslagsframställningen

sålunda möjliggöra en samordnad informationsverksamhet

under budgetåret 1970/71 på en kostnadsnivå av omkring 14,6

milj. kr.

Kollegiet, som i sitt anslagsäskande bl. a. framhåller att intresset utomlands

för svenska problemlösningar på samhällslivets område ständigt

växer och att svenska exempel regelbundet återkommer i samhällsdebatten

över hela världen, begär över tredje huvudtiteln medel dels för verksamhet

i vissa länder dels för särskilda projekt. Konkreta planer för verksamheten

under budgetåret 1970/71 föreligger på en rad områden. En kollegiefinansierad

verksamhet av betydande omfattning på det allmäninformativa och

kulturella området planeras sålunda i England, Frankrike, Schweiz, Västtyskland

och Förenta staterna. Vidare planeras ett ökat engagemang i distributionen

av den engelskspråkiga informationstidskriften Sweden Now. Verksamheten

beträffande utvecklingsländerna har för närvarande enligt kollegiet

mycket begränsad omfattning, varför ett inbjudningsprogram för

forskare, opinionsbildare, representanter för förvaltning, näringsliv etc. från

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

dessa länder avses bli utarbetat. Enligt kollegiet är vidare en upprustning

av det nuvarande beståndet av informationsmaterial erforderligt. Slutligen

har, enligt vad kollegiet framhåller, tillkomsten av Sverigehuset skapat förutsättningar

för uppbyggandet av en förbättrad mottagningsapparat i Sverige.

6. Bidrag till Bernadottemuseet i Pau

Föreningen Bernadottemuseets vänner har för budgetåret 1970/71 begärt

ett oförändrat statsbidrag om 10 000 kr. till museet. Museet har genom de

statsbidrag som hittills erhållits kunnat fortsätta och utöka sin informationsverksamhet

om Sverige.

IV. Departementschefen

1. Svenska institutet

Svenska institutet är en ideell förening, vars medlemmar utgörs av olika

företag och organisationer. Som beslutande organ finns ett råd om 100 ledamöter

och som verkställande organ en styrelse om lägst elva och högst femton

ledamöter. Hälften av rådets ledamöter och tre av styrelseledamöterna

förordnas av Kungl. Maj :t. Institutets stadgar har fastställts av Kungl.

Maj :t. Institutets verksamhet finansieras genom statsbidrag och bidrag

från institutets medlemmar m. fl. Statliga bidrag utgår dels via anslaget

Information om Sverige i utlandet under tredje huvudtiteln och dels via

anslaget Kulturellt utbyte med utlandet under åttonde huvudtiteln. De statliga

bidragen har under senare år kommit att spela en allt större roll för

institutets verksamhet. Sålunda uppgick statsbidragen under budgetåret

1968/69 till över 5,7 milj. kr., medan de direkta medlemsbidragen endast

uppgick till ca 750 000 kr. I andra bidrag erhöll institutet under samma

budgetår ca 400 000 kr.

I remissbehandlingen av upplysningsberedningens betänkande (prop.

1966:1 bil. 5 s. 67, SU 3, rskr 3) framkom synpunkter på Svenska institutet

som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. Det ifrågasattes

bl. a. om det nuvarande systemet med gemensam administration för intressebetonad

information och kulturutbyte är ändamålsenligt och principiellt

riktigt. Mot bakgrund härav och med hänsyn till angelägenheten av

att de statliga resurser som satsas på utlandsinformationen tillvaratas på

bästa sätt tillkallades år 1966 sakkunniga med uppgift att utreda Svenska

institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. I direktiven

till utredningen förordades bl. a. att den så långt som möjligt skulle precisera

och konkretisera institutets arbetsuppgifter och organisatoriska for
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

mer. Gränsdragningen mellan olika informalionsorgan skulle särskilt beaktas

av utredningen.

Utredningen har i ett principbetänkande (SOU 1967:56) föreslagit att

institutet skall behålla sin nuvarande organisation och som central instans

svara för Sveriges medverkan i det internationella erfarenhets- och kulturutbytet.

Verksamheten föreslås få en i huvudsak oförändrad inriktning,

dock att den intressestyrda och målinriktade informationen bör ske inom

ramen för de riktlinjer som fastställs därom av kollegiet för Sverige-information

i utlandet. Den övervägande delen av remissinstanserna har anslutit

sig till förslaget att institutet bör bestå med i huvudsak oförändrade uppgifter.

Däremot är meningarna delade i fråga om fördelningen av ansvaret

mellan institutet och kollegiet.

På grundval bl. a. av vad sålunda förekommit har inom utrikesdepartementet

utarbetats en promemoria om institutets organisation och uppgifter.

I denna föreslås bl. a. att institutet behåller sitt nuvarande verksamhetsområde

men att institutet på grund av statens ökade ekonomiska ansvar

ombildas till en statlig stiftelse.

Institutets råd och styrelse har tillstyrkt den föreslagna ändringen av institutets

status. Statskontoret anser att en sådan ändring i och för sig är

en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Statskontoret betonar emellertid

att tiden nu är mogen för en samlad översyn av den allmänna utlandsinformationens

administration och organisation och är därför inte

berett att tillstyrka förslaget.

Förutom Svenska institutet bedriver f. n. ett stort antal statliga och

statsunderstödda organ informationsverksamhet om Sverige i utlandet. Den

samordnande instansen för den statligt understödda utlandsinformationen

är det år 1966 inrättade kollegiet för Sverige-information i utlandet. Under

senare år har en livlig debatt förts om formerna för samordning av utlandsinformationen.

Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillkallat

sakkunniga för utredning av frågan om den exportfrämjande verksamheten

(1970 års rilcsdagsberättelse s. 343). Utredningen bör bl. a. överväga

om ansvaret för den kommersiella informationen alltjämt skali åvila

informationskollegiet eller föras över till ett statligt organ för exportfrämjande

verksamhet. Av många skäl synes sålunda en översyn av utlandsinformationen

önskvärd. Med anledning härav har frågan upptagits till förnyad

prövning inom Kungl. Maj :ts kansli. Jag är däremot inte beredd att

av denna anledning ytterligare uppskjuta ett ställningstagande till frågan

om Svenska institutets huvudmannaskap.

Enligt min mening har erfarenheten bestyrkt värdet av en från departementsorganisationen

fristående enhet för vissa uppgifter inom Sverigeinformationen

och erfarenhetsutbytet med utlandet. Institutet har sedan

länge spelat en viktig roll inom kulturutbytet. Visserligen har flera organ

inom kultur- och utbildningsområdena egna resurser för kontakten med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

utlandet men institutet kan göra viktiga kompletterande och samordnande

insatser. Livliga kontakter med omvärlden är av vital betydelse inte minst

för de aktiva kulturarbetarna i vårt land. På många håll i utlandet är man

också angelägen om att bygga ut kontakterna med svenskt kulturliv.

Det nuvarande systemet med medlemsbidrag har hos institutets medlemmar

skapat en känsla av medansvar för utlandsinformation och utbytesverksamhet.

Detta medansvar har på ett värdefullt sätt bidragit till verksamhetens

förankring i det svenska samhället. Enligt min uppfattning är

det dock från såväl bidragsgivarnas egen som institutets synpunkt mera

ändamålsenligt om de enskilda bidragen tillförs utlandsinformationen i

andra former, exempelvis som stöd till enskilda projekt, för vilka bidragsgivarna

har ett konkret intresse. En sådan ordning leder också till en klarare

ansvarsfördelning mellan stat och enskilda i informationsverksamheten.

Staten bör således överta hela det ekonomiska ansvaret för institutet. I

anledning härav bör institutet, såsom föreslagits i departementspromemorian,

organiseras om. Jag finner den i promemorian föreslagna stiftelseformen

vara lämplig och föreslår således, efter samråd med statsrådet Moberg,

att institutet fr. o. m. den 1 juli 1970 skall vara organiserat som en

stiftelse, lämpligen benämnd Stiftelsen Svenska institutet.

Institutet bör i princip behålla sitt nuvarande verksamhetsområde. Det

bör vidare få ett självständigt ansvar inom ramen för de allmänna riktlinjer

som i samband med anslagstilldelningen meddelas av Kungl. Maj :t.

Institutet bör deltaga i samordningsarbetet mellan informationsorganen och

genom samverkan med andra organ söka främja ett effektivt utnyttjande

av de medel som ställs till förfogande. En representant för institutet bör

liksom hittills ingå i kollegiet för Sverige-information i utlandet.

Institutets styrelse bör ha en stark förankring i det svenska samhället.

Samtidigt bör styrelsen inte göras större än att den kan arbeta effektivt.

Omkring tio ledamöter synes vara lämpligt. Dessa bör utses av Kungl.

Maj :t. I styrelsen bör ingå, förutom företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen,

företrädare för bl. a. kulturlivet, folkrörelserna, den

fackliga rörelsen och näringslivet. Självskriven ledamot bör vara institutets

ledande tjänsteman, dess direktör. På styrelsen bör ankomma att avgöra

viktigare frågor om institutets verksamhet, organisation och ekonomiska

förvaltning.

Med den sammansättning styrelsen sålunda bör ha och med hänsyn till

att s. k. referensgrupper bör inrättas, finns det enligt min mening inte något

behov av att dessutom bibehålla ett organ liknande det nuvarande

rådet. De nyssnämnda referensgrupperna bör inrättas för att bibehålla och

fördjupa kontakterna med samhällsgrupper och organ som har beröring

med institutets verksamhet.

Frågan om ett representativt rådgivande organ för den samlade utlandsin
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

formationen, som förordats av ett antal remissinstanser, får prövas i samband

med den översyn av utlandsinformationen som jag tidigare berört.

Utredningen om Svenska institutet har förutsatt att, sedan statsmakterna

tagit ställning till dess principbetänkande, den skall fortsätta sitt arbete med

bl. a. institutets inre organisation. Enligt min mening bör denna fråga utredas

av institutets styrelse i samråd med statskontoret, varför det inte

finns någon anledning att låta institutsutredningen fortsätta sitt arbete.

Frågan om institutets utlandsrepresentanter eventuellt bör uppgå i utrikesdepartementets

kulturattachéorganisation bör även tas upp vid översynen

av utlandsinformationen.

Institutets verksamhet har i huvudsak varit inriktad på utomnordiska

länder. Utredningen har ej anfört någon erinran mot denna ordning. Vissa

remissinstanser har förordat att alla möjligheter till nordiskt samarbete

inom utlandsinformationen tillvaratas. Jag ansluter mig till denna uppfattning

och förordar att institutet verkar för ett så nära nordiskt samarbete som

möjligt. De nordiska samarbetsöverenskommelser inom kulturområdet som

träffas bör härvid beaktas.

Avsikten är att stiftelsen, i samband med att den övertar ansvaret för det

nuvarande institutets verksamhet, även skall överta institutets rättigheter

och skyldigheter. Stiftelsen bör sålunda ta på sig ansvaret för fullgörandet

av de avtal om kulturutbyte in. m. som finns mellan institutet och olika utländska

institutioner samt övriga förpliktelser som åvilar institutet inom ramen

för verksamheten. Vidare bör stiftelsen överta institutets tillgångar och

skulder enligt institutets bokslut per den 30 juni 1970. Jag räknar med att

institutets dåvarande skulder täcks av dess tillgångar.

Om den föreslagna stiftelsen kommer till stånd förutsätts att Kungl.

Maj :t medverkar till att all personal vid institutet bereds anställning i stiftelsen.

Direktörens lön och anställningsvillkor bör fastställas under medverkan

av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Det bör däremot ankomma på stiftelsens styrelse att avtala om den övriga

personalens arbets- och anställningsvillkor i samråd med statens avtalsverk.

Institutet bör åläggas att i sin årliga anslagsframställning redovisa all

personal.

Svenska institutet får f. n. statsbidrag från flera olika statliga anslag och

anslagsposter. Från tredje huvudtitelns anslag Information om Sverige i utlandet

utgår det allmänna bidraget till driften, som innevarande budgetår

uppgår till 3 973 000 kr. Från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

Kulturellt utbyte med utlandet utgår ett bidrag till Svenska institutet

föi stipendieverksamhet, lektoratsverksamhet och övrig undervisning i

svenska vid utländska universitet, allmänt kulturutbyte och hyreskostnader

för Hotel de Marie om sammanlagt 1 165 400 kr. Härtill kommer medel från

kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss utsträckning även

från utrikesdepartementets informationsbyrå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:is proposition nr 45 ir 1970

En följd av förslaget om att ändra institutets organisation till en statlig

stiftelse är att denna bör få ett samlat ekonomiskt ansvar för de medel som

statsmakterna ställer till förfogande. Jag förordar därför, efter samråd med

statsrådet Moberg, att bidrag till institutet anvisas samlat under ett nytt reservationsanslag,

benämnt Svenska institutet. Medlen bör ställas till institutets

förfogande enligt av Kungl. Maj :t, på förslag av styrelsen, fastställd

stat. Staten bör utformas så att den ger en överblick över medlens fördelning

på institutets olika verksamhetsgrenar. Med hänsyn till anslagets

föreslagna karaktär av reservationsanslag, som inte medger överskridanden,

blir det nödvändigt att planera verksamheten så att erforderliga marginaler

finns för t. ex. lönehöjningar och uppkommande oförutsedda utgifter.

Utöver den verksamhet som kan bekostas genom det statliga bidraget

bör institutet mot ersättning kunna ta emot uppdrag av statliga och enskilda

organ i fråga om sådana projekt som ligger inom institutets verksamhetsområde.

Jag beräknar för nästa budgetår anslaget till Svenska institutet till

6 547 000 kr. Av beloppet avser 2 938 000 kr. personalkostnader, 1 198 000 kr.

lokal- och övriga administrationskostnader samt 2 411 000 kr. övriga kostnader

för institutets verksamhet. I den stat som bör fastställas av Kungl.

Maj :t bör nämnda belopp fördelas på de olika verksamhetsgrenarna.

I förhållande till de medel som anvisats till institutet direkt över tredje

och åttonde huvudtitlarna för innevarande budgetår innebär detta en ökning

med 1 408 600 kr. I ökningen har dock inräknats en överföring till institutet

av 124 000 kr. för täckande av vissa kostnader för ett litteraturlager samt

inköp genom institutet av informationsmaterial för utlandsmyndigheternas

behov, som hittills belastat anslagsposten Övrig informationsverksamhet under

tredje huvudtitelns reservationsanslag Information om Sverige i utlandet.

Dessutom har inräknats ett belopp på 625 000 kr. som hänför sig

till sådana ändamål, huvudsakligen materialproduktion, för vilka institutet

hittills erhållit medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet. Om

man frånräknar nämnda överföringar kommer ökningen i realiteten att

uppgå till 659 600 kr.

Med hänsyn till den uppdragsverksamhet som institutet torde kunna förvänta

bl. a. från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt, beträffande

kulturutbyte med särskilda länder, från utrikesdepartementet synes

institutets totala omslutning under nästkommande budgetår komma att

överstiga den beräknade omslutningen under innevarande budgetår, inberäknat

de enskilda medlemmarnas bidrag.

Jag förutsätter att den fast anställda personalen vid institutet kommer att

beredas pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente mot

det att stiftelsen svarar för hela kostnaden för pensioneringen. Den avsedda

pensionsregleringen medför behov av vissa ändringar i pensionsreglementet.

Denna fråga bör underställas riksdagen i ett senare sammanhang.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

25

2. Övrig information om Sverige i utlandet

Beräknad ändring 1970/71

1969/70

Anslags-

framställn.

Dep.chefen

1. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån . .

506 000

+ 158 000

+ 116 000

2. Utländska pressbesök ......................

275 000

_

3. Svenska informationskontoret, New York......

4. Särskilda medel för samordnad informationsverk-

1 782 000

—

+ 82 000

samhet........................

1 2 319 000

+ 3 181 000

+ 278 000

5. Bernadottemuseet i Pau ..............

10 000

_

6. Annan informationsverksamhet3..............

450 000

1 5 342 000

-P235 000

+ 711000

1 Härtill kominer medel för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr.

2 Inklusive medel för kulturutbyte med särskilda länder.

3 Under innevarande budgetår benämnt Övrig informationsverksamhet.

För Svensk-internationella pressbyrån har jag gjort en av kostnadsfördyring

föranledd uppräkning med 24 000 kr. Härjämte har jag förutsatt att

92 000 kr., som tidigare utgått till pressbyrån som bidrag från kollegiet för

Sverige-information i utlandet, anvisas direkt till pressbyrån över här ifrågavarande

anslagspost. För bidraget till Svensk-internationella pressbyrån

har jag således beräknat ett med 116 000 kr. ökat belopp eller 622 000 kr.

För utländska pressbesök beräknar jag ett oförändrat belopp.

För Svenska informationskontoret (SIS) i New York beräknar jag

1 864 000 kr., vilket innebär en ökning av anslagsposten med 82 000 kr. i

förhållande till innevarande budgetår.

Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet beräknar jag

till 2 597 000 kr., vilket innebär en ökning med 278 000 kr. jämfört med

innevarande budgetår. De medel som tidigare beräknats under förevarande

anslagspost för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr., beräknar

jag för budgetåret 1970/71 under anslagsposten Annan informationsverksamhet.

Som jag anfört i samband med anslagsberäkningarna för Svenska institutet

avlastas kollegiet för Sverige-information i utlandet ett belopp av

625 000 kr. för vissa ändamål, för vilka kollegiemedel hittills utgått till

Svenska institutet, genom att detta belopp i fortsättningen föreslås utgå direkt

till Svenska institutet över tredje huvudtiteln. Vidare har jag i samband

med beräkningarna av avlöningskostnaderna för utrikesdepartementet

utgått från att utrikesdepartementet övertar ansvaret för den informationst

jänsteman i Toki o som hittills bekostats av kollegiemedel (prop. 1970:

44 s. 8). Därigenom skulle kollegiet avlastas ytterligare ca 230 000 kr.

Slutligen har jag vid medelsfördelningen beaktat att kollegiets bidrag till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

Svensk-internationella pressbyrån (SIP) minskas med 92 000 kr. Detta belopp

bör i stället utgå direkt över tredje huvudtiteln till SIP. Under här angivna

förutsättningar blir alltså ökningen av de särskilda medlen till kollegiet

för Sverige-information i utlandet betydligt större än de 278 000 kr.

som siffermässigt angetts och kommer i realiteten att uppgå till (278 000 +

625 000 + ca 230 000 + 92 000) ca 1 225 000 kr.

För Bernadottemuseet i Pau har jag beräknat medel för ett oförändrat

bidrag på 10 000 kr.

För annan informationsverksamhet beräknar jag 685 000 kr. Häri ingår

dock 300 000 kr. för kulturutbyte med särskilda länder som hittills beräknats

under anslagsposten Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet.

Frånräknas dessa medel, beträffande vilka någon höjning sålunda

inte förordas, innebär beräkningen en siffermässig minskning med

65 000 kr. i förhållande till innevarande års anslagsmedel på 450 000 kr.

Genom att 124 000 kr. avlastas förevarande anslagspost och förs över till

Svenska institutet, varom jag talat i det föregående, uppgår ökningen dock

i realiteten till 59 000 kr.

Sammanlagt bör alltså för Övrig information om Sverige i utlandet beräknas

medel om tillsammans (622 000 + 275 000 + 1 864 000 + 2 597 000

+ 10 000 + 685 000) 6 053 000 kr. Medlen bör för budgetåret 1970/71 anvisas

under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Övrig information om

Sverige i utlandet.

V. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1. godkänna den organisation för Svenska institutet som jag förordat,

fr. o. m. budgetåret 1970/71,

2. föreskriva att anställnings- och arbetsvillkoren för tjänst som direktör

vid institutet skall fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer,

3. för budgetåret 1970/71 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa
a)

till Svenska institutet ett reservationsanslag av 6 547 000 kr.,

b) till Övriq information om Sveriqe i utlandet ett reservationsanslag av

6 053 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1970

27

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

I. Inledning .................................................. 2

II. Svenska institutet........................................... 3

1. Bakgrund och nuvarande ordning.......................... 3

Informationsorganen...................................... 3

Svenska institutets tillkomst, uppgifter och nuvarande organisation

m. m.............................................. 4

Finansieringen av Svenska institutet........................ 5

Svenska institutets verksamhet ............................ 5

2. Utredningen............................................. 7

3. Remissyttranden över principbetänkandet .................. 9

4. Departementspromemorian ................................ 14

5. Remissyttranden över departementspromemorian............ 16

6. Svenska institutets anslagsframställning.................... 17

III. Medel för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns

littera D. Information om Sverige i utlandet .................. 18

1. Svensk-internationella pressbyrån (SIP) .................. 18

2. Utländska pressbesök..................................... 18

3. Övrig informationsverksamhet............................. 19

4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York.............. 19

5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet...... 19

6. Bidrag till Bernadottemuseet i Pau......................... 20

IV. Departementschefen......................................... 20

1. Svenska institutet........................................ 20

2. Övrig information om Sverige i utlandet .................. 25

V. Hemställan................................................. 26

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700139

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Svenska institutets organisation och uppgifter, m. in. s. 6 i texten