Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

1970-02-20 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:49, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1970

1

Nr 49

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given

Stockholms slott den 20 februari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med anledning av den väntade höjningen av taxeringsvärdena för enoch

tvåfamiljsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering föreslås

i propositionen vissa ändringar av den metod som gäller vid beskattningen

för beräkning av inkomst av sådana fastigheter, den s. k. villaschablonen.

Som intäkt avses skola tas upp 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte

överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som ligger mellan 150 000 och 225 000

kr. samt 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Vidare

föreslås att det extra avdraget för villaägare, f. n. 200 kr., höjs till

500 kr.

De nya bestämmelserna föreslås tillämpade första gången vid 1971 års

taxering. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

24

2 m o m.1 Är annan fastighet inrättad

till bostad åt en familj jämte

personliga tjänare (enfamiljsfastighet)

eller två familjer jämte personliga

tjänare (tvåfamiljsfastighet) och

föreligger ej fall, som avses nedan i

sista stycket, upptages såsom intäkt

av fastigheten ett belopp motsvarande

för helt år räknat två procent av

den del av fastighetens taxeringsvärde

året näst före taxeringsåret som

icke överstiger 100 000 kronor, fyra

procent av den del av taxeringsvärdet

som överstiger 100 000 kronor

men icke 200 000 kronor och åtta

procent av den del av taxeringsvärdet

som överstiger 200 000 kronor.

Finnes ej taxeringsvärde åsatt för

året näst före taxeringsåret, beräknas

intäkten på grundval av fastighetens

värde, uppskattat enligt de

grunder, som gällt för åsättande av

taxeringsvärde för året näst före

taxeringsåret.

Vad i nästföregående —-----

Har fastighet,--------

Vad i detta —-------

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Är annan fastighet inrättad

till bostad åt en familj jämte

personliga tjänare (enfamiljsfastighet)

eller två familjer jämte personliga

tjänare (tvåfamiljsfastighet) och

föreligger ej fall, som avses nedan i

sista stycket, upptages såsom intäkt

av fastigheten ett belopp motsvarande

för helt år räknat två procent av

den del av fastighetens taxeringsvärde

året näst före taxeringsåret som

icke överstiger 150 000 kronor, fyra

procent av den del av taxeringsvärdet

som överstiger 150 000 kronor

men icke 225 000 kronor och åtta

procent av den del av taxeringsvärdet

som överstiger 225 000 kronor.

Finnes ej taxeringsvärde åsatt för

året näst före taxeringsåret, beräknas

intäkten på grundval av fastighetens

värde, uppskattat enligt de

grunder, som gällt för åsättande av

taxeringsvärde för året näst före

taxeringsåret.

---använda fastighetsdelen.

- icke ske.

publikt boställe.

25 §.

3 m o in.2 I fråga---— —- — liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående Utöver avdrag som i föregående

stycke sägs må dock fysisk person, stycke sägs må dock fysisk person,

1 Senaste lydelse 1966: 696.

2 Senaste lydelse 1957: 105.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

som blivit för året näst före taxeringsåret

eller för taxeringsåret mantalsskriven

å honom tillhörig fastighet,

som avses i 24 § 2 mom., i fråga

om nämnda fastighet åtnjuta ett

extra avdrag med, för helt år räknat,

200 kronor, dock högst med det

belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum

skall upptagas såsom intäkt av

fastigheten. Äger skattskyldig endast

del av fastigheten, skall avdraget i

motsvarande mån nedsättas. Vad i

detta stycke stadgas skall gälla jämväl

beträffande oskift dödsbo under

förutsättning att någon delägare i

boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

Har fastighet,-------

(Föreslagen lydelse)

som blivit för året näst före taxeringsåret

eller för taxeringsåret mantalsskriven

å honom tillhörig fastighet,

som avses i 24 § 2 mom., i fråga

om nämnda fastighet åtnjuta ett

extra avdrag med, för helt år räknat,

500 kronor, dock högst med det

belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum

skall upptagas såsom intäkt av

fastigheten. Äger skattskyldig endast

del av fastigheten, skall avdraget i

motsvarande mån nedsättas. Vad i

detta stycke stadgas skall gälla jämväl

beträffande oskift dödsbo under

förutsättning att någon delägare i

boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

— använda fastighetsdelen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser

gäller dock vid 1970 års taxering och eftertaxering för år 1970 eller

tidigare år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av den

s. k. villaschablonen vid beskattningen och anför.

I år sker allmän fastighetstaxering. Fastighetstaxeringsnämndernas preliminära

beslut om taxeringsvärdena förelåg i slutet av januari och resultatet

har nu sammanställts för hela landet. Fastighetsägarna får i dagarna

underrättelse om de preliminärt åsatta värdena. Möjlighet att göra erinringar

mot dessa värden föreligger t. o. m. den 10 mars, varefter fastighetstaxeringsnämnderna

fastställer de definitiva värdena. De nya taxeringsvärdena

tillämpas emellertid först vid 1971 års taxering.

Taxeringsvärdena har betydelse för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

i olika hänseenden. På taxeringsvärdet beräknas sålunda det s. k.

garantibeloppet, som för varje skattepliktig fastighet utgör minimibeloppet

att taxera till kommunal inkomstskatt. Avgörande för garantibeloppets

storlek är vidare det s. k. repartitionstalet som är 2 %. Garantibeloppet är

således 2 % av taxeringsvärdet. Vidare bildar taxeringsvärdet underlag vid

de schablonmetoder för beräkning av inkomst som gäller beträffande villafastigheter

och fastigheter som tillhör bostadsförening, bostadsaktiebolag

eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonmetoden innebär för villor att

som intäkt skall upptas 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger

100 000 kr., 4 % av den del därav som ligger mellan 100 000 och

200 000 kr. samt 8 % av den del som överstiger 200 000 kr. För övriga nyssnämnda

fastigheter innebär schablonmetoden att 3 % av taxeringsvärdet

skall upptas som intäkt. På avdragssidan innebär schablonmetoden för alla

därav berörda fastigheter att endast ränta på kapital, som nedlagts i fastigheten,

och tomträttsavgäld är avdragsgilla. För villor där ägaren är bosatt

medges härutöver ett s. k. extra avdrag med 200 kr., dock högst det belopp

som skall tas upp som intäkt av fastigheten.

Ytterligare bör nämnas att taxeringsvärdet ingår som bestämmande faktor

även vid beräkning av rätt till avskrivning i jordbruk och rörelse. Dess
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år i970

utom spelar det en viss roll i realisationsvinstbeskattningen. Taxeringsvärdet

är beräkningsgrund vid uppskattning av skattepliktig förmögenhet. Därvid

får det betydelse inte bara vid den årliga förmögenhetsbeskattningen

utan också vid den beskattning av förmögenhetsöverföring som äger rum

vid arv och gåva.

Med undantag för område, som utgörs av skogsmark och växande skog,

åsätts taxeringsvärdet till det belopp som utgör taxeringsenhetens värde

efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Fastighetsprisutvecklingen under

en längre period har lett till att taxeringsvärdena generellt sett höjts vid de

senaste allmänna fastighetstaxeringarna som hölls åren 1957 och 1965. I anslutning

till dessa generella höjningar av taxeringsvärdena har åtgärder

genomförts i syfte att lindra verkningarna därav vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

Resultatet av de preliminärt åsatta taxeringsvärdena vid 1970 års allmänna

fastighetstaxering visar en höjning av taxeringsvärdenivån för landet

i dess helhet efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen med följande

tal, nämligen för villor som är permanent bostad 35,9 %, för fritidsfastigheter

62,9 %, för hyres- och affärsfastigheter 12,5 %, för industrifastigheter

8,7 % och för jordbruksfastigheter 31,1 %. Det preliminära resultatet av

fastighetstaxeringen såvitt avser villafastigheter och fritidsfastigheter, alltså

för fastigheter som omfattas av villaschablonen, framgår av en sammanställning

som torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga.

Enligt min mening krävs det nu liksom vid de båda föregående allmänna

fastighetstaxeringarna vissa åtgärder för att möta effekterna av de höjda

taxeringsvärdena i inkomst- och förmögenhetsskattehänseende för de fastighetsägare

som blir mest utsatta. Jag tänker närmast på villaägare, för

vilka intäktsberäkningen sker efter en progressiv skala. Min avsikt är att

i denna proposition föreslå sådana åtgärder såvitt avser inkomstskatteeffekterna.

Verkningarna av taxeringsvärdehöjningen i förmögenhetsavseende

avser jag att anmäla i samband med att jag tar upp andra frågor om

förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen. Jag vill emellertid redan

nu nämna att jag har för avsikt att föreslå att skattepliktsgränsen vid förmögenhetsbeskattningen

generellt höjs till 150 000 kr. Det förslag som kapitalskatteberedningen

lagt fram om differentiering av förmögenhetsbeskattningen

mellan gifta och ensamstående avser jag alltså icke att förorda

till genomförande. I sammanhanget bör framhållas att höjningen av fastighetstaxeringsvärdena

fordrar justeringar även på områden utanför skattelagstiftningen.

Så t. ex. kommer chefen för socialdepartementet i annat

sammanhang att föreslå en uppräkning av det belopp som i förmögenhetshänseende

utgör gräns för folkpensionärernas rätt till oreducerat bostadstillägg.

Likaså torde en uppräkning komma att aktualiseras i fråga om

motsvarande bestämmelse om förmögenhet vid beräkning av bostadstilläggen

till barnfamiljerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

Utfallet av fastighetstaxeringen visar att villaschablonen bör justeras för

att oskäliga verkningar av de höjda taxeringsvärdena skall undvikas. Till

en början bör de nuvarande skiktgränserna höjas. Den nuvarande gränsen

för intäktsberäkning på 2 % bör höjas från 100 000 till 150 000 kr. Härigenom

kommer det stora flertalet villor för permanent bruk och så gott som

alla fritidshus att ligga i det för vanliga egnahem avsedda 2 %-skiktet. Det

bör nämnas att drygt 853 000 villor för permanent bruk, dvs. omkring

95 % av samtliga, efter den preliminära taxeringen fått ett taxeringsvärde

understigande 150 000 kr.

En viss uppjustering bör ske också av gränsen för övergång från 4 % till

8 % beskattning som f. n. är 200 000 kr. Jag förordar att denna gräns bestäms

till 225 000 kr.

För att ytterligare reducera effekten av de höjda taxeringsvärdena för

villor, som är avsedda för permanent bruk, förordar jag att det extra avdraget

höjs från 200 till 500 kr.

Med här föreslagna åtgärder kommer de höjda taxeringsvärdenas konsekvenser

i form av höjda skatter att få måttlig omfattning för villor och

egnahem i vanligen förekommande storlek. Ett helt eliminerande av skatteeffekten

skulle uppgå till belopp som med hänsyn till kommande skatteförslag

inte ryms inom de statsfinansiella möjligheterna.

Vid de närmast föregående allmänna fastighetstaxeringarna gjordes

också en sänkning av repartitionstalet för att möta inkomstskatteeffekterna

av den höjda taxeringsnivån. En sådan åtgärd avser alla fastigheter. Enligt

min mening är repartitionstalet redan nu så lågt att en ytterligare sänkning

bör undvikas. Till mitt ställningstagande bidrar att höjningen av taxeringsnivån

för hyres- och industrifastigheter är relativt måttlig. För jordbruksfastigheter

är visserligen den generella höjningen ganska kraftig men

det bör erinras om att en sänkning av repartitionstalet för dessa fastigheter

inte har någon betydelse i det helt övervägande antalet fall, där ägaren är

fysisk person, eftersom garantibeskattningen sällan är effektiv i dessa fall.

Mina förslag föranleder ändring av 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen

(1928:370).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700164

Procentuell förändring av taxeringsvärdet för villa- och fritidsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

Bilaga

Län

Procentuell ökning (+) eller minskning (—) av taxeringsvärdet för

villafastigheter inkl.

rad-

och kedjehus med tax.värde (1 000-tal kronor)

fritidsfastigheter med

(1 000-tal kronor)

tax.värde

100

100—

125

125—

150

150—

175

175—

200

200—

225

225—

300

300—

400

400—

Samt-

liga

—100

100—

125

125—

150

150—

Samt-

liga

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

AB

+

40

+

44

+

48

49

+

47

+

43

+

39

+

36

+

50

+

44

+

58

+

59

+

52

+

52

+

58

C

+

33

+

43

+

45

+

41

+

39

+

36

+

40

+

46

+

41

+

37

+

60

+

54

+

55

+

51

+

60

D

+

27

+

32

+

29

+

24

+

20

+

24

+

24

+

11

+

11

+

28

+

54

+

45

+

53

+

64

+

54

E

+

37

+

39

+

42

+

40

+

30

+

29

+

30

+

27

+

22

+

38

+

62

+

34

+

49

+

39

+

61

F

+

29

+

37

+

36

+

33

+

32

+

29

+

30

+

36

+

48

+

31

+

69

+

64

+ 225

+

43

+

69

G

+

30

+

42

+

41

+

36

+

25

+

18

+

32

—

+

9

+

32

+

55

—

—

—

+

55

Fl

+

34

+

40

+

42

+

33

+

40

+

22

+

23

+

in

+ 109

+

35

+

82

+

60

+

38

+

61

+

81

I

+

45

+

44

+

43

+

46

+

27

+

5

+

28

+

13

+

56

+

45

+

93

+

63

0

4"

39

+

91

K

+

37

+

32

+

25

+

22

+

25

+

60

+

11

+

15

—

+

36

+

72

+

65

+

40

+

41

+

72

L

+

37

+

41

+

36

+

37

+

35

+

27

+

21

+

49

+

18

+

37

+

70

+

64

+

78

+

77

+

70

M

+

43

+

45

+

43

+

40

+

39

+

31

+

31

+

27

+

22

+

42

+

79

+

72

+

65

+

54

+

76

N

+

42

+

50

+

52

+

46

+

46

+

61

+

47

+

33

+

58

4*

45

+

71

+

69

+

64

+

60

+

71

O

+

56

+

54

+

55

+

53

+

47

+

44

+

41

+

39

+

50

+

53

+

85

+

68

+

75

+

64

4-

84

P

+

41

+

48

+

49

+

46

+

37

+

45

+

30

+

42

+ 101

+

43

+

79

+

61

+

51

+

43

+

78

R

+

33

+

37

+

34

+

29

+

31

+

29

+

25

+

32

+

96

+

34

+

54

+

39

0

+ 860

+

55

S

+

29

4"

38

+

38

+

28

+

27

+

15

+

29

+

35

+

12

+

30

+

52

+

75

+

51

0

+

52

T

+

25

+

33

+

36

+

31

+

30

+

14

+

22

+

14

+

46

+

27

+

60

+

32

+

60

+

48

+

60

U

+

30

+

33

+

35

+

31

+

33

+

35

+

26

+

28

+

11

+

31

+

56

+

54

+

36

+

26

+

55

w

+

21

+

29

+

23

+

19

+

17

+

27

+

11

+

21

+

12

+

22

+

55

4"

48

+

81

+

23

+

55

X

+

19

+

29

+

26

+

25

+

25

+

28

+

17

—

4

+

7

+

20

+

54

+

46

+

92

+

24

+

54

Y

+

20

+

34

+

34

+

34

+

31

+

27

+

23

+

16

+

26

22

+

44

+

90

+

58

+

28

+

44

z

+

13

+

32

+

31

+

23

+

23

+

23

0

—

7

0

+

17

+

47

+

34

+

16

+

48

+

47

AG

+

16

+

33

+

33

+

31

+

31

+

25

+

55

0

+

4

+

21

+

41

+

77

+

18

0

+

41

BD

+

9

+

21

+

18

+

17

+

21

+

20

+

13

+

11

+

5

+

11

4"

38

0

+ 440

0

+

38

Tot.

+

32,0

+

41,6

+

44,5

+

44,5

+

42,7

+

40,0

+

37,0

+

32,9

+

39,5

+

35,9

+

63,3

+

60,9

+

57,7

+

53,5

+

62,9

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1970:34 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen s. 1 i texten