Sök i Ratio Lex

Angående organisation m. m. för högre utbildning och forskning i Linköping

1970-02-27 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:52, Angående organisation m. m. för högre utbildning och forskning i Linköping

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

1

Nr 52

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation m. m.

för högre utbildning och forskning i Linköping; given

Stockholms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av ett förslag från universitetskanslers ämbetet

att den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten samt universitetsfilialen

i Linköping förs samman till en ny läroanstalt. Resurserna inom

vissa filosofiska ämnesområden avses härvid bilda gemensamma institutioner med

motsvarande tekniska ämnesområden. För övriga filosofiska ämnesområden avses

två nya institutioner bli inrättade.

Den nya läroanstaltens styrelse och förvaltning föreslås tills vidare bli utformad

i huvudsak enligt universitetsstadgans bestämmelser. Ett konsistorium avses sålunda

utgöra läroanstaltens styrelse. Vidare föreslås tre fakulteter, nämligen en

medicinsk, en teknisk och en filosofisk fakultet. För den filosofiska utbildningen

avses en utbildningsnämnd bli inrättad. Vid linköpingsenheten föreslås en tjänst

som byråchef bli inrättad. Byråchefen skall leda förvaltningen, som avses bli organiserad

på två avdelningar, en utbildningsavdelning och en administrativ avdelning.

Vid den nuvarande universitetsfilialen stationerad förvaltningspersonal föreslås

bli överförd till den nya enheten. Kostnaderna för enhetens förvaltning under

budgetåret 1970/71 har härutöver beräknats till 730 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 27 februari

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Lange, Holmqvist, Aspling, Lundqvist, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Löfberg, Lidbom.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om organisation m. m. för högre utbildning och forskning i Linköping

och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

3

1. Inledning

På grundval av förslag från 1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63)

beslöt statsmakterna hösten 1965 bl. a. att dels en filial till universitetet i Stockholm

för filosofisk utbildning skulle inrättas i Linköping den 1 juli 1967, dels

högre teknisk utbildning och medicinsk propedeutisk och klinisk utbildning skulle

anordnas i Linköping fr. o. m. läsåret 1969/70 (prop. 1965:141, SU 173, rskr

411). Med anledning av detta beslut tillsattes i januari 1966 en organisationskommitté

med uppgift att planera ifrågavarande verksamhet. De förslag som organisationskommittén

lagt fram i skilda betänkanden har sedan legat till grund för

statsmakternas ställningstaganden till den närmare utformningen av utbildningsorganisationen

i Linköping. Sålunda fattades våren 1967 beslut om universitetsfilialens

utformning och organisation (prop. 1 bil. 10 s. 221, SU 40, rskr 113) och

våren 1968 beträffande den medicinska och tekniska utbildningen och forskningen

(prop. 83, SU 119, rskr 273). Uppbyggnaden av enheten för medicinsk och teknisk

utbildning och forskning i Linköping leds sedan januari 1968 av en särskild

av Kungl. Maj:t tillsatt interimsstyrelse.

I betänkandena Linköpings högskola. Teknisk högre utbildning och forskning

i Linköping. Del I och II (SOU 1967:10 och 55) lade organisationskommittén

fram förslag rörande bl. a. den framtida högskoleorganisationen i Linköping. Universitetskanslersämbetet

har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71

föreslagit att en mer permanent organisation för enheten i Linköping skall byggas

upp fr. o. m. nämnda budgetår och begärt medel för en förvaltningsorganisation i

Linköping.

Vidare föreslog organisationskommittén att verksamheten vid universitetsfilialen

i Linköping delvis skulle samordnas med den övriga utbildningsorganisationen i

Linköping (SOU 1967:10 s. 22). Universitetskanslersämbetet har, såsom aviserats

i ämbetets remissyttrande över nämnda betänkande, i december 1969 kommit

in med förslag rörande samordning av den medicinska och tekniska utbildningsoch

forskningsenheten i Linköping och universitetsfilialen där. I samordningsfrågan

har vidare kommit in skrivelser från dels Linköpings studentkår, dels universitetslektorn

Ingemar Lind och studentkårens ordförande Ove Karlsson.

Beträffande flertalet av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksdagen.

För överblickens och sammanhangets skull redovisas emellertid även vissa av dessa

förslag.

2. Nuvarande organisation vid universitet och högskolor

Den nuvarande organisationen vid universitet och högskolor (jfr prop. 1964:

50, SU 119, rskr 293) regleras av universitetsstadgan (1964:461, ändrad senast

1969:326).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

Institutionenen är den egentliga arbetsenheten för utbildning och forskning.

Indelningen i institutioner sker i första hand efter ämnesområden genom att

närbesläktade ämnen förs samman. Varje sådan institution förvaltas under konsistoriets

tillsyn i regel av ett institutionskollegium och en prefekt. För gemensamma

angelägenheter kan två eller flera institutioner bilda en institutionsgrupp.

Fakulteten — i förekommande fall uppdelad i sektioner — svarar

bl. a. för planeringsarbete vid utbyggnaden av forskningens och utbildningens resurser,

för avgivandet av förslag till anslagsframställningar till universitetskanslersämbetet

samt för handläggningen av vissa vetenskapliga bedömningsärenden. I fakulteten

ingår alla dess ordinarie lärare. Fakultetens arbete leds av dekanus.

Utbildningsnämnd vid fakultet eller sektion beslutar i frågor rörande

utbildningen och tillsynen över de studerande och avger yttranden till fakultet eller

sektion rörande förslag till anslagsframställningar eller andra framställningar

som bör göras hos nästkommande års riksdag. Utbildningsnämnden består av en

ordförande samt sju andra ledamöter, av vilka tre skall vara lärare, en representant

för assistent- och amanuensgruppen samt tre representanter för de studerande.

Universitetsstyrelsen utgörs av ett konsistorium, som består av rektor,

prorektor, dekanerna vid fakulteter och sektioner samt i vissa fall även av ytterligare

fakultetsrepresentanter. I konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Lund

ingår även chefen för resp. universitetsförvaltning (universitetsrådet). Vid handläggningen

av biblioteksärenden ingår vederbörande överbibliotekarie som ledamot

i konsistoriet.

Rektorsämbetet har det närmaste inseendet över verksamheten. Ärende

som skall handläggas av rektorsämbetet avgörs av rektor i närvaro av förvaltningschefen.

Förvaltningen är i princip uppdelad på dels en utbildningsbyrå/avdelning,

dels en administrativ byrå/avdelning som svarar för juridiska och personaladministrativa

ärenden samt planeringsfrågor.

Universitetsfilialerna utgör en del av resp. moderuniversitet (prop.

1967:1 bil. 10 s. 221, SU 40, rskr 113). Verksamhetsområdet för nyssnämnda

universitetsorgan omfattar alltså även vederbörande filial. Lärare vid resp. moderuniversitet

och filial kan — inom ramen för tjänstgöringsskyldigheten — fullgöra

undervisning och förrätta examination på båda orterna. Lärare och studerande

från filialen deltar i förekommande fall i verksamheten inom moderuniversitetets

olika organ, såsom institutionskollegium, utbildningsnämnd och fakultet. Vid filialen

finns lärare som under prefekt vid institution vid moderuniversitetet fullgör

sådana uppgifter som eljest ankommer på prefekt eller studierektor. Vidare svarar

en av lärarna för att verksamheten vid filialen samordnas. För dessa uppgifter

utgår särskilda uppdragstillägg. Vidare erhåller lärare vid filial under uppbyggnadsperioden

ett särskilt tjänstgöringstillägg. Vid filialerna finns även personal

som tillhör moderuniversitetets förvaltning, bl. a. en byrådirektör i Ae 28.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

En redovisning av de ämnesområden inom vilka utbildning meddelas vid universitetsfilialen

i Linköping lämnas i det följande.

Beträffande organisationen för medicinsk och högre teknisk utbildning i Linköping

hänvisas till den redogörelse som lämnats i prop. 1968:83.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har universitetskanslersämbetet inlett viss

försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan

studerande, lärare och övrig personal (jfr prop. 1969:1

bil. 10 s. 276 och prop. 1970:1 bil 10 s. 244). Bemyndigandet, enligt vilket ämbetet

får medge avvikelser från universitetsstadgan bl. a. vad gäller institutionernas

förvaltning och utbildningsnämndernas sammansättning, avsåg ursprungligen

budgetåren 1968/69 och 1969/70 men har sedan utsträckts att gälla även budgetåret

1970/71. Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigat ämbetet att låta försöksverksamheten

omfatta även konsistorienivån. På institutionsplanet bedrivs efter ämbetets

beslut försöksverksamhet med ändrade beslutsformer vid vissa institutioner

enligt någon av fyra modeller, vilka skiljer sig åt i fråga om kompetensen hos det

beslutande organet vid institutionen.

3. Förslag rörande organisation m. m. för högre utbildning och

forskning i Linköping

3.1 Samordning av den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten

och universitetsfilialen i Linköping

Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping föreslog

i ett av sina betänkanden (SOU 1967:10 s. 22), att de ämnen vid universitetsfilialen

i Linköping vilka har motsvarigheter inom den högre tekniska utbildnings-

och forskningsorganisationen skulle lösgöras från universitetet och inordnas

i denna organisation. I yttrandet över förslaget anförde universitetskanslersämbetet

att en mer utförlig genomgång borde göras av de problem som var förenade

med en sådan samordning. Denna genomgång har nu skett inom ämbetet och under

hösten 1969 har samordningsfrågan behandlats av berörda instanser. Både interimsstyrelsen

för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten

i Linköping och konsistoriet vid universitetet i Stockholm, vilka kommit in med

var sin skrivelse till ämbetet, föreslår att universitetsfilialen i dess helhet samordnas

med den medicinska och tekniska enheten. Beträffande de organisatoriska formerna

härför råder emellertid skilda uppfattningar.

Konsistoriets utgångspunkt har varit att den filosofiska utbildningen i

Linköping alltjämt skall hållas samman organisatoriskt. Detta motiveras främst

med reformeringen av de filosofiska fakulteternas utbildningsorganisation fr. o. m.

innevarande budgetår. Konsistoriets förslag innebär i korthet följande.

Den nuvarande filialen bildar en filosofisk del av utbildnings- och forskningsenheten

i Linköping vid sidan av de medicinska och tekniska delarna. Den filosofiska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

delen delas upp i en humanistisk, en samhällsvetenskaplig och en matematisknaturvetenskaplig

ämnesgrupp. Varje ämnesgrupp förvaltas av en nämnd, bestående

av företrädare för lärare, studerande och övrig personal, samt en föreståndare.

Nämnden fullgör de funktioner som enligt universitetsstadgan ankommer på

institutionskollegium och utbildningsnämnd. Som samordnande organ för den filosofiska

utbildningen föreslås en direktion bestående av de tre nämndernas ledamöter

och en av Kungl. Maj:t utsedd administrativ direktör.

Konsistoriet framhåller att målet för den organisatoriska lösningen av samordningsfrågan

bör vara att så långt som möjligt få till stånd ett gemensamt utnyttjande

av resurser i fråga om personal och lokaler samt att skapa en gynnsam miljö

för all utbildning och forskning inom den gemensamma organisationen. För att

man skall kunna nå detta mål bör enligt konsistoriet lokalerna för vissa filosofiska

ämnen förläggas i direkt anslutning till motsvarande tekniska institutioner.

Även interimsstyrelsen anser att linköpingsenheten från utbildningssynpunkt

består av tre parallellt fungerande delar — en medicinsk, en teknisk och

en filosofisk. Enligt interimsstyrelsens förslag delas den filosofiska delen upp på

tre »utbildningsavdelningar», nämligen en för humanistiska ämnen, en för samhällsvetenskapliga

ämnen och en för matematisk-naturvetenskapliga ämnen. För

var och en av dessa avdelningar finns en utbildningsnämnd. I fråga om organisationen

på institutionsnivå redovisar interimsstyrelsen — utan att ta ställning — två

alternativ. Enligt det ena alternativet knyts de filosofiska ämnen — inom de matematiska,

statistiska, fysiska och ekonomiska områdena — som har motsvarigheter

inom den tekniska delen organisatoriskt till befintliga institutioner. Enligt det

andra alternativet knyts samtliga ämnen vid den filosofiska delen till resp. utbildningsavdelning.

I ett särskilt yttrande förordar föredraganden i styrelsen med instämmande av

en ledamot en fullständig samordning av resurserna på institutionsnivå inom de

ämnesområden som är företrädda inom både den tekniska och den filosofiska delen.

I yttrandet föreslås att även övriga filialämnen administrativt inordnas i linköpingsenheten,

men att ett visst organisatoriskt samband med universitetet i Stockholm

bevaras.

Universitetskanslersämbetet delar konsistoriets och interimsstyrelsens

bedömning att universitetsfilialen i dess helhet bör inordnas i utbildningsoch

forskningsenheten i Linköping och att filialens formella samband med univertetet

i Stockholm därvid bör upphöra. Ämbetet anser vidare att en delning av ansvaret

för filialens verksamhet, såsom föreslagits i det tidigare nämnda särskilda

yttrandet, i praktiken är ogenomförbart. Ämbetet avser därför att söka utforma

andra lämpliga anordningar för de kontakter av skilda slag som erfordras även

efter en integration.

Universitetskanslersämbetets utgångspunkt har varit att en så långtgående institutionell

samordning som möjligt skall komma till stånd mellan enhetens tekniska

och filosofiska delar. Ämbetet finner det vidare — med hänsyn till pågående utrednings-

och försöksverksamhet — naturligt att enhetens organisation och förvalt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

7

ning baseras på de av statsmakterna år 1964 fastslagna principerna (jfr prop.

50, SU 119, rskr 293) utan att detta behöver innebära fullständig överensstämmelse

med övrig universitetsförvaltning. Ämbetet föreslår därför att resurserna inom

de filosofiska ämnesområden i Linköping som har motsvarighet vid befintliga tekniska

institutioner där hänförs till dessa. För övriga filosofiska ämnesområden i

Linköping föreslår ämbetet att två nya institutioner inrättas, nämligen en institution

för litteratur och språk samt en institution för samhällsvetenskap. Universitetskanslersämbetets

förslag till institutionsindelning för de filosofiska ämnesområdena

framgår av följande sammansällning.

Institution

Ämnesområde (motsv.)

Tillämpad matematik

Informationsbehandling

Matematik

Statistik

Fysik och mätteknik

Fysik

Teoretisk fysik

Industriell ekonomi och organisation

Företagsekonomi

N ationalekonom i

Litteratur och språk

Engelska

Franska

Litteraturvetenskap

Nordiska språk

Svenska

Tyska

Samhällsvetenskap

Historia

Samhällskunskap

Sociologi

Statskunskap

Ekonomisk och juridisk översiktskurs

Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning behöver det från resurs- och allmänna

förvaltningssynpunkter önskvärda inordnandet av dessa filialämnen i motsvarande

tekniska institutioner inte försvåra strävandena att hålla ihop den filosofiska

utbildningen. Ämbetet pekar på att pågående försöksverksamhet med nya

samarbetsformer på institutionsnivå gör det möjligt att inrätta särskilda organ för

den filosofiska utbildningen vid berörda institutioner.

Ämbetet hänvisar vidare till att det blir allt vanligare att institutioner, som omfattar

de samlade resurserna inom ett eller flera ämnesområden, svarar för kurser

till utbildningar med skilda mål och med skilda utbildningsnämnder som huvudmän,

varvid den sammanhållande funktionen i fråga om enskilda utbildningslinjer

naturligt ligger på vederbörande utbildningsnämnd. Enligt ämbetet synes en filosofisk

utbildningsnämnd i Linköping med uppgifter enligt universitetsstadgan ha

goda förutsättningar att bevaka och lösa de problem som är speciella för den filosofiska

utbildningen. Ämbetet föreslår att en utbildningsnämnd för den filosofiska

utbildningen inrättas i Linköping. Ämbetet föreslår vidare att en tjänst som utbildningsledare,

avsedd främst för den filosofiska utbildningen, skall inrättas i Linköping

budgetåret 1970/71.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

Universitetskanslersämbetets förslag innebär sålunda att universitetsfilialen i

Linköping skall upphöra med utgången av budgetåret 1969/70 och ifrågavarande

utbildning inordnas i den befintliga utbildnings- och forskningsenheten. Ämbetet

föreslår vidare att representationen i linköpingsenhetens gemensamma ledningsorgan

skall vara densamma för de engagerade i resp. medicinsk, teknisk och filosofisk

utbildning.

I skrivelserna från Linköpings studentkår samt från universitetslektorn Lind och

studentkårens ordförande Ove Karlsson kritiseras universitetskanslersämbetets förslag

till institutionsindelning främst på grund av att man befarar att den filosofiska

grundutbildningens problem inte kommer att uppmärksammas tillräckligt inom institutioner

som skall svara för såväl teknisk utbildning och forskning som filosofisk

utbildning. Vidare framhålls att integration av blockämnen kommer att försvåras

med den föreslagna indelningen. I båda skrivelserna understryks kraftigt

angelägenheten av att den filosofiska grundutbildningen hålls samman. Slutligen

förordas en försöksverksamhet beträffande den filosofiska utbildningen i huvudsak

enligt konsistoriets förslag, varigenom bl. a. de positiva erfarenheterna av den hittillsvarande

utbildningen vid filialen bättre kan tas till vara.

3.2 Styrelse och förvaltning

Organisationskommitténs förslag beträffande styrelse och förvaltning för utbildnings-

och forskningsorganisationen i Linköping samt remissinstansernas synpunkter

på dessa förslag har tidigare redovisats i prop. 1968:83 (s. 10—12 och 17—

19). För sammanhangets skull återges i det följande huvudpunkterna i kommitténs

förslag och remissinstansernas inställning. I övrigt tillåter jag mig att hänvisa till

kommitténs betänkanden (SOU 1967:10 s. 19—22 och SOU 1967:55 s. 11—

28) och till nämnda proposition.

3.2.1 Styrelse

Organisationskommittén föreslog en gemensam styrelse och förvaltning för den

medicinska och tekniska utbildningen och forskningen i Linköping. I denna organisation,

som föreslogs bli benämnd Linköpings högskola, borde — såsom tidigare

nämnts — även verksamheten vid universitetsfilialen delvis inordnas.

Styrelsen borde enligt kommittén i huvudsak fullgöra de uppgifter som enligt nuvarande

organisation vid universitet och högskolor vilar på konsistoriet. Därjämte

borde styrelsen svara för vissa uppgifter som nu handläggs av fakultet eller sektion,

i första hand tjänstetillsättningsärenden. Styrelsen skulle enligt förslaget ledas av

en »arbetande» ordförande som utses för fyra år av Kungl. Maj:t. Kommittén föreslog

vidare att i styrelsen skulle ingå en professor från vardera av de tekniska

och medicinska enheterna, en professor från universitetet i Stockholm jämte tre

representanter från näringsliv, förvaltning, forskningsråd eller befintliga universitet

och högskolor samt — som självskriven ledamot — förvaltningschefen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

9

Kommittén föreslog att de arbetsuppgifter som eljest vilar på rektorsämbetet

skulle läggas på en av Kungl. Maj:t förordnad förvaltningschef med tjänstetiteln

akademidirektör. Denne borde förordnas för sex år åt gången och borde liksom

styrelseordföranden ha sådana kvalifikationer att han vid behov kan företräda högskolan

utåt.

Kommitténs förslag om en gemensam styrelse för den medicinska och tekniska

utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping tillstyrktes av flertalet remissinstanser.

Delade meningar rådde däremot om förslagen till sammansättning

av styrelsen och till administrativ ledning vid högskolan. Flertalet remissorgan vid

universiteten och högskolorna föreslog att linköpingshögskolans ledning skulle utformas

enligt gällande organisation. Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret

och universitetskanslersämbetet, tillstyrkte förslaget om styrelsens sammansättning,

medan andra, däribland dåvarande medicinalstyrelsen och Sveriges förenade studentkårer,

förde fram förslag om ändringar i styrelsens sammansättning. Universitetskanslersämbetet

framhöll att högskolans främste företrädare bör kallas rektor

och ha vetenskapliga kvalifikationer samt administrativ erfarenhet. Under rektor,

som bör vara styrelsens ordförande, borde enligt ämbetet finnas en av Kungl. Maj:t

utsedd förvaltningschef, tillika ledamot av styrelsen. Statskontoret förordade försöksverksamhet

på grundval av kommitténs förslag i vad avser de gemensamma

ledningsfunktionerna vid högskolan.

3.2.2 Förvaltning

Kommitténs förslag till förvaltningsorganisation, vilket bygger på förutsättningen

att ramanslag och ett effektivt system för budgetering och kostnadsredovisning

införs vid högskolan, har utarbetats med utgångspunkt i nuvarande organisation.

Enligt kommitténs förslag skulle under styrelsen och akademidirektören finnas följande

enheter, nämligen utbildningsbyrå, planeringssektion, personalsektion, ekonomisk

sektion, sektion för industrikontakt, servicebyrå, datamaskincentral och

bibliotek. Vidare föreslogs ett sekretariat som skulle svara för bl. a. registratur och

protokollföring vid styrelsens sammanträden samt juridiska frågor. Till servicebyrån

föreslogs vissa servicefunktioner vid högskolan bli centraliserade, såsom teknisk service,

inköp, förråd och transporter.

Det övervägande flertalet remissinstanser tillstyrkte kommitténs förslag i fråga

om de funktioner som bör vila på högskolans förvaltning. Likaså tillstyrkte flertalet

remissinstanser i huvudsak förslaget till förvaltningsorganisation. Vissa remissinstanser

framförde dock olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter som

skulle falla på de skilda enheterna. Vidare pekade en del instanser på möjligheterna

att föra samman vissa av de föreslagna enheterna. Universitetskanslersämbetet

ansåg sålunda att förvaltningsfunktionerna borde samordnas i ett mindre antal enheter.

Ämbetet föreslog att de föreslagna fristående sektionerna för ekonomi, personal

och planering skulle föras samman till en ekonomisk-administrativ byrå.

Vidare borde enligt ämbetet sekretariatet svara även för högskolans informations
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

och kontaktverksamhet. Enligt universitetskanslersämbetet borde alltså under högskolans

styrelse, rektorsämbetet och förvaltningschefen finnas en förvaltning

bestående av sekretariatet och tre byråer, nämligen en utbildningsbyrå, en ekonomisk-administrativ

byrå och en servicebyrå. Ämbetet utgick vidare från att organisationen

inte skulle bindas i detalj redan från början utan att högskolans styrelse

skulle få befogenheter att successivt ändra den.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 har universitetskanslersämbetet

utgått från att förvaltningsorganisationen vid enheten för medicinsk och teknisk

utbildning och forskning i Linköping utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med ämbetets nyssnämnda förslag i yttrandet över organisationskommitténs

betänkande. Ämbetet har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet härför till

1 079 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg. Vid medelsberäkningen har ämbetet

tagit hänsyn till dels fastlagda principer för universitetsförvaltningarnas uppbyggnad

(jfr prop. 1964:50 s. 294, SU 119, rskr 293), dels den aktuella resurssituationen

vid förvaltningarna vid universitet och högskolor. Ämbetet har vidare utgått

från att viss förvaltningpersonal överförs från universitetsfilialen till den gemensamma

förvaltningsorganisationen.

4. Föredraganden

Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411) om utbyggnaden

av universitet och högskolor har till Linköping förlagts dels viss filosofisk

utbildning inom ramen för en universitetsfilial, knuten till universitetet i Stockholm,

dels propedeutisk och klinisk läkarutbildning samt högre teknisk utbildning.

Utbildningen vid universitetsfilialen inleddes höstterminen 1967, medan den medicinska

och den tekniska utbildningen startade vid början av innevarande läsår.

Vid filialen uppgår f. n. antalet studerande, fördelade på 16 olika ämnesområden,

till ca 2 200. Det sammanlagda antalet medicinska och tekniska utbildningsplatser

i Linköping, vilket detta läsår uppgår till närmare 400, kommer enligt en av statsmakterna

år 1968 fastställd plan (prop. 83, SU 119, rskr 273) att vid full utbyggnad

av utbildningsorganisationen nå upp till ca 2 700 platser. En av Kungl. Maj:t

i januari 1968 tillsatt interimsstyrelse svarar för uppbyggnaden av den medicinska

och tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping.

Frågan om den organisatoriska samordningen mellan universitetsfilialen och

den medicinska och tekniska utbildningsorganisationen i Linköping togs upp av

den organisationskommitté som före tillkomsten av nyssnämnda interimsstyrelse

hade till uppgift att planera verksamheten där. I ett av sina betänkanden (SOU

1967:10 s. 22) föreslog organisationskommittén att vissa delar av verksamheten

vid universitetsfilialen skulle samordnas med den tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen

i Linköping. Universitetskanslersämbetet anmälde i sitt yttrande

över detta betänkande att ämbetet skulle återkomma med förslag i denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

fråga. På grundval av framställningar från dels konsistoriet vid universitetet i Stockholm,

dels interimsstyrelsen har ämbetet nu föreslagit att den filosofiska utbildningen

i Linköping skall helt frikopplas från universitetet i Stockholm vid utgången

av innevarande budgetår och samordnas med den medicinska och tekniska utbildnings-

och forskningsenheten i Linköping. Jag ansluter mig till uppfattningen att

tiden nu är inne för att föra samman dessa sektorer av högre utbildning i Linköping

till en enhet och att ersätta den hittillsvarande uppbyggnadstidens interimistiska

ordning med en fastare organisation. Samtidigt vill jag erinra om den översyn

av bl. a. den eftergymnasiala utbildningens organisation som 1968 års utbildningsutredning

(U 68) har i uppdrag att utföra. De ställningstaganden som nu görs beträffande

organisationen i Linköping bör i minsta möjliga mån föregripa de beslut

som kan komma att fattas på grundval av U 68:s förslag. Jag föreslår att den nya

utbildnings- och forskningsorganisationen, som tills vidare bör benämnas högskolenheten

i Linköping, skall inrättas den 1 juli 1970.

Liksom universitetskanslersämbetet är jag medveten om att det föreligger fortsatt

behov av kontakter mellan den filosofiska utbildningen i Linköping och motsvarande

utbildnings- och forskningsinstitutioner på andra orter. Vid min bedömning

av möjligheterna att föra in den filosofiska utbildningen i den nya organisationen

har jag utgått från att bl. a. berörda institutioner vid universitetet i Stockholm

även i fortsättningen kommer att tillgodose detta kontaktbehov.

I detta sammanhang vill jag beröra en fråga som hänger samman med ämnesstrukturen

vid universitetsfilialerna. Den successiva uppbyggnaden har hittills genomförts

i huvudsak likformigt vid samtliga fyra filialer. Det är nu möjligt att vid

alla filialer följa studiekurser inom de mest efterfrågade ämnesområdena vid filosofisk

fakultet. Frågan om införande av ytterligare ämnesområden vid filialerna

har genomgående i förväg redovisats för riksdagen. Eftersom den första fasen i

uppbyggnaden av filialerna nu är avslutad, bör Kungl. Maj:t i fortsättningen på

samma sätt som vid moderuniversiteten kunna besluta om tillkomsten av nya ämnesområden

vid filialerna. Det ankommer på universitetskanslersämbetet att lägga

fram förslag.

Beträffande de organisatoriska formerna för samordningen på institutionsnivå

mellan den nuvarande universitetsfilialen och den medicinska och

tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping föreligger olika uppfattningar.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm har — med instämmande av berörda

lärare och studerande vid filialen i Linköping — föreslagit att den filosofiska

utbildningen hålls samman inom ramen för tre s. k. ämnesgrupper. Universitetskanslersämbetet

har däremot med utgångspunkt i de av riksdagen godkända

grundläggande principerna för institutionsindelning (prop. 1964:50 s. 450, SU

119 s. 23, rskr 293) föreslagit att resurserna för vissa filosofiska ämnesområden

förs samman med resurserna för motsvarande ämnesområden på den tekniska

sidan till gemensamma institutioner.

I sammanhanget vill jag erinra om att ställning tidigare tagits till institutionsorganisationen

för de tekniska ämnesområdena i Linköping (prop. 1968:83 s. 24).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

För egen del vill jag kraftigt stryka under vikten av att de positiva erfarenheter av

den hittillsvarande utbildningen vid filialen som redovisats tas till vara även i den

nya organisationen. Detta är angeläget inte minst med hänsyn till pågående reformering

av den grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna. Goda betingelser

härför bör föreligga även inom ramen för en gemensam institutionsorganisation.

Jag vill här peka på de goda erfarenheterna av den nästan tioåriga samordningen

mellan motsvarande ämnesområden vid universitetet i Göteborg och

Chalmers tekniska högskola. Samma förhållande gäller även för vissa matematisk-naturvetenskapliga

och tekniska ämnesområden vid universitetet i Lund. Jag

vill också erinra om att jag redan i samband med förslagen om uppbyggnad av

teknisk utbildning i Linköping framhöll vikten av att filialens och den tekniska

enhetens resurser i fråga om lokaler och lärarkrafter i så stor utsträckning som

möjligt samordnas (prop. 1968:83 s. 26). Vid lokalplaneringen för de byggnader

som f. n. uppförs i Linköping för bl. a. den tekniska utbildningen har man därför

utgått från ett nära sambruk av lokaler för teknisk och filosofisk utbildning (jfr

prop. 1969:36 s. 9). Mot bakgrund av vad jag nyss anfört finner jag att samordningsfrågan

lämpligen bör lösas genom en för resurserna inom berörda filosofiska

och tekniska ämnesområden gemensam institutionsorganisation. För övriga filosofiska

ämnesområden räknar jag med att två nya institutioner bildas i Linköping,

nämligen dels en institution för litteratur och språk, dels en samhällsvetenskaplig

institution. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om institutionsindelningen.

I anslutning till vad jag nu anfört vill jag framhålla att det inom ramen för pågående

försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare

och övrig personal föreligger betydande möjligheter att på institutionsnivå

genom delegering av beslutanderätten tillmötesgå framförda önskemål om självständigt

pedagogiskt ansvar för dem som är verksamma inom den filosofiska utbildningen.

Jag räknar med att universitetskanslersämbetet och närmast berörda

lokala universitetsmyndigheter har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och

vidtar de åtgärder som bedöms påkallade.

I några avseenden kommer den filosofiska utbildningsorganisationen i Linköping

att avvika från vad som hittills gällt vid universitet och högskolor, bl. a. genom

att den inte har direkt anknytning till någon filosofisk forskningsorganisation.

Vissa särskilda anordningar kan härigenom bli erforderliga för den filosofiska utbildningen.

Det finns skäl att — som ett led i en försöksverksamhet — i Linköping

införa en särskild studierektorsorganisation för denna utbildning.

De sammanhållande uppgifterna för den filosofiska utbildningen i Linköping

bör vila på en utbildningsnämnd. Erforderliga bestämmelser om hur en sådan

nämnd skall vara sammansatt och vilka arbetsformer den skall ha bör meddelas

i syfte att skapa bästa möjliga betingelser för den filosofiska utbildningen i Linköping.

Vidare bör i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag inrättas

en tjänst som utbildningsledare, avsedd främst för den filosofiska utbildningen.

Som jag inledningsvis nämnt leds uppbyggnaden av den medicinska och tek
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

13

niska utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping av en interimsstyrelse.

Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en mer permanent organisation

skall inrättas vid linköpingsenheten den 1 juli 1970. Förslaget grundar sig

på ämbetets yttrande över det förslag till styrelse och förvaltning som år 1967

lades fram av den förut nämnda organisationskommittén. Vid remissbehandlingen

av kommitténs förslag, vilket skilde sig radikalt från nuvarande organisation

vid universitet och högskolor, rådde, som jag redovisat i det föregående, delade

meningar. Jag ansluter mig till universitetskanslersämbetets uppfattning att en

mer permanent styrelse- och förvaltningsorganisation bör inrättas

vid den nya enheten nästa budgetår. Vad gäller frågan om inrättande av en

radikalt ny organisation eller en organisation som anknyter till den vid övriga läroanstalter

existerande ordningen finns anledning att ånyo erinra om U 68:s uppdrag

att utreda frågan om den framtida organisationen av den eftergymnasiala

utbildningen. Vidare pågår, som redan framgått, en omfattande försöksverksamhet

med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal,

något som självfallet också kan komma att påverka den framtida organisationen.

Denna försöksverksamhet inbegriper läroanstalternas konsistorier. Mot denna bakgrund

finner jag att linköpingsenhetens styrelse och förvaltning tills vidare bör

utformas i huvudsak enligt gällande regler för motsvarande läroanstalter inom

universitetskanslersämbetets förvaltningsområde. Det ankommer på Kungl. Maj:t

att meddela närmare bestämmelser härom.

Jag utgår sålunda från att högskolenhetens styrelse kommer att utgöras av ett

konsistorium samt att det vid enheten kommer att finnas rektor, prorektor och förvaltningschef

samt ett rektorsämbete enligt universitetsstadgans bestämmelser. Vidare

bör tre fakulteter inrättas, nämligen en medicinsk, en teknisk och en filosofisk

fakultet. Jag räknar inte med att någon sektionsindelning av fakulteterna skall

vara erforderlig. En utbildningsnämnd för resp. medicinsk och teknisk utbildning

har inrättats i Linköping den 1 juli 1969. Frågan om en utbildningsnämnd för filosofisk

utbildning har jag behandlat i det föregående.

I konsistoriet bör ingå rektor, prorektor och de tre fakultetsdekanerna samt vid

behandling av biblioteksärenden därjämte överbibliotekarien. Vidare bör förvaltningschefen

vara ledamot av konsistoriet. Jag har i det föregående utgått från att

— inom ramen för den tidigare nämnda försöksverksamheten — företrädare för

de studerande, olika lärarkategorier och övrig personal skall beredas möjlighet

att medverka i verksamheten inom läroanstaltens beslutande organ, sålunda även

i konsistoriet. Jag utgår från att försöksverksamhet kommer till stånd vid enheten

i Linköping enligt de riktlinjer som f. n. tillämpas i fråga om övriga konsistorier.

I detta sammanhang vill jag ta upp även handläggningen av vissa tillsättningsfrågor.

De uppgifter som ankommer på lokal universitetsmyndighet vid tillsättning

av professorstjänster i medicinska ämnen i Linköping handläggs f. n. av universitetet

i Uppsala. Interimsstyrelsen fullgör motsvarande uppgifter beträffande

ifrågavarande tjänster inom tekniska ämnesområden. I samband med tillkomsten

av högskolenheten i Linköping bör även dessa uppgifter övertas av resp. den me
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970

dicinska och den tekniska fakulteten där. Jag avser att i annat sammanhang föreslå

Kungl. Maj:t att de båda fakulteterna under en övergångsperiod kompletteras

med professorer från resp. den medicinska fakulteten i Uppsala och tekniska högskolan

i Stockholm vid behandlingen av tillsättningsärenden av detta slag.

Högskolenhetens förvaltning bör liksom vid befintliga universitets- och högskoleförvaltningar

organiseras med två avdelningar, nämligen en utbildningsavdelning

och en administrativ avdelning. Förvaltningen bör ledas av en tjänsteman

i byråchefs ställning. Jag förordar därför att en extra ordinarie tjänst som byråchef

inrättas vid högskolenheten i Linköping den 1 juli 1970. Jag har tidigare

i proposition 1970:1 (bil. 10 s. 310) under anslaget till förvaltningarna m. m. vid

universitet och högskolor för nästa budgetår tagit upp 730 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg

för en förvaltningsorganisation i Linköping. Vid min medelsberäkning

har jag i likhet med universitetskanslersämbetet utgått från att härutöver

förvaltningspersonalen vid universitetsfilialen den 1 juli 1970 förs över till högskolenheten

i Linköping. Inom ramen för det angivna beloppet har jag beräknat

medel för bl. a. nämnda byråchefstjänst och den tidigare nämnda tjänsten som

utbildningsledare. I anslutning härtill vill jag erinra om vad dåvarande departementschefen

anförde i prop. 1967:1 (bil. 10 s. 286) om möjligheten för universitetskanslersämbetet

att inom ramen för tillgängliga resurser bedriva försöksverksamhet

rörande planeringsfunktionerna vid universitetsförvaltningarna.

5. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation

och förvaltning av högskolenheten i Linköping,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie

tjänst som byråchef vid högskolenheten i Linköping.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970 15

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Nuvarande organisation vid universitet och högskolor............... 3

3. Förslag rörande organisation m. m. för högre utbildning och forskning i

Linköping ................................................. 5

3.1 Samordning av den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten

och universitetsfilialen i Linköping................ 5

3.2 Styrelse och förvaltning .................................. 8

3.2.1 Styrelse .......................................... 8

3.2.2 Förvaltning ....................................... 9

4. Föredraganden .............................................. 10

5. Hemställan................................................. 14

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation in. m. för högre utbildning och forskning i Linköping. s. 1 i texten