Sök i Ratio Lex

Angående riksinternatskolor

1970-03-13 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:53, Angående riksinternatskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riksinternatskolor;

given Stockholms slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksinternatskolor inrättas för att skolgången för dels

utlandssvenska elever, dels elever som har styrkt behov av miljöbyte eller är från

glesbygd skall underlättas. Högst 60 % av internatkapaciteten bör få tas i anspråk

för utlandssvenska elever. Undervisningen skall motsvara undervisningen i grundskolan

och i gymnasieskolan. Riksinternatskola avses samverka med det allmänna

skolväsendet i orten.

Intagningen av intematelever föreslås ske genom en för riksintematskolorna gemensam

nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Skolorna avses även ta emot externatelever

från kommun där skola finns och från närliggande kommuner.

Huvudman för riksinternatskola kan vara förening, stiftelse, aktiebolag eller

kommun. Hälften av antalet ledamöter i styrelsen för sådan skola skall liksom

ordföranden tillsättas av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t.

Privatskolstadgan skall gälla i tillämpliga delar. För skolledare och lärare skal!

gälla det statliga lönesystemet och bestämmelserna om statlig personalpensionering.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola skall statsbidrag utgå enligt samma

grunder som till kommunal gymnasieskola samt för utlandssvenska elever statsbidrag

motsvarande interkommunal ersättning enligt 46 § skollagen. Vidare skall

statsbidrag utgå för elevhemsföreståndare, fritidsledare och skolhälsovård.

Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan —- samt under vissa förutsättningar Viggbyholmsskolan — föreslås skola inrättas som

riksinternatskolor vid ingången av läsåret 1970/71.

1 •— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 53

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 mars

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange, Holmqvist,

Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson, Norling,

Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksinternatskolor och

anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 212) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 beräkna

a) till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor ett förslagsanslag av

23 335 000 kr.,

b) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ett förslagsanslag av

1 150 000 kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för

dem närmare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1964 tillkallade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet sakkunniga1 för att utreda frågan

om de utlandssvenska barnens skolgång m. m. (direktiv se 1965 års riksdagsberättelse

s. 274). De sakkunniga antog benämningen 1964 års utlands- och internatskoleutredning.

Utredningen har i augusti 1966 överlämnat betänkandet Skolgång borta och

hemma (SOU 1966: 55).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen

— efter hörande av samtliga länsskolnämnder, ett antal av förslaget närmare berörda

kommuner samt huvudmän för internatskolor och svenska utlandsskolor —

och av styrelsen för internationell utveckling (SIDA), dåvarande socialstyrelsen,

dåvarande medicinalstyrelsen, statskontoret, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen

(AMS), centrala studiehjälpsnämnden, statens ungdomsråd, svenska institutet

för kulturellt utbyte med utlandet, yrkesutbildningsberedningen, utredningen rörande

lärarnas arbetsförhållanden, dåvarande arbetsgruppen för invandrarfrågor, dåvarande

Svenska stadsförbundet, dåvarande Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet samt — i gemensamt yttrande — Sveriges allmänna exportförening

(Exportföreningen), Sveriges industriförbund (Industriförbundet) och

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), vidare Landsorganisationen i Sverige (LO),

Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) — som överlämnat yttrande från Lärarnas riksförbund (LR) —, Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), dåvarande Målsmännens riksförbund (MR),

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Utlandssvenskarnas förening,

De enskilda läroverkens förbund, Svenska privatskolors riksförbund, Centralförbundet

för finska föreningar i Sverige, Estniska kommittén, Esternas representation

i Sverige, Mosaiska församlingarnas centralråd — som bifogat yttrande från

Hillelskolans i Stockholm ledning —, Katolska biskopsämbetet, Stiftelsen Skolsystrar

de Notre Dame, Hermods korrespondensinstituts stiftelse (Hermods-NKI) och

Kristendomslärarnas förening.

Styrelsen för Estniska gymnasiet i Stockholm, styrelsen för Sigtunaskolans aktiebolag,

Osby samskolas föräldraförening, Osby Handels- & Industriförening och

Skånes handelskammare har dessutom inkommit med skrivelser.

I samband med behandlingen av frågan om anslag till bidrag till vissa privatskolor

för budgetåret 1968/69 uttalade föredraganden att han f. n. inte kunde till
1

Den 25 februari 1964 tillkallades som sakkunniga riksdagsmannen Gunnar Helén, ordförande,

undervisningsrådet Åke Fältheim, redaktören Bengt Gustafsson, rektorn Rolf Hillman, numera

statsrådet Alva Myrdal och direktören Per Zethelius. Den 18 mars 1965 tillkallades även

professorn Sten Karling som sakkunnig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

styrka utredningens förslag om fyra riksinternatskolor (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 197,

SU 8, rskr 8).

På grundval av betänkandet avgavs proposition till 1968 års riksdag angående

undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige (prop.

67, SU 129, rskr 303).

I propositionen lade dåvarande departementschefen fram förslag om statligt stöd

till svensk undervisning i utlandet. Han föreslog vidare åtgärder för att underlätta

skolgången i Sverige för dels utlandssvenska elever och andra elever i behov av

skolinackordering, dels barn och ungdom som tillhör inflyttade språkliga minoriteter.

För att underlätta skolgången för den förstnämnda gruppen av elever föreslogs

bl. a. att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall ta emot även

utlandssvenska elever och förses med särskilda personella resurser. Dåvarande

departementschefen föreslog även att ett särskilt studiestöd skall kunna utgå till

utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige. I det följande redovisar jag

endast utredningens förslag om statsbidrag m. m. till riksinternatskolor samt remissyttranden

över förslaget.

Föredraganden uttalade i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) att det vad angår formen

för omhändertagandet av eleverna enligt hans mening ej finns anledning att

se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat. Han framhöll bl. a. att

såväl alternativet med elevhem — allt efter olika elevgruppers behov mer eller

mindre anknutna till skolenheter — som alternativet med renodlade internatskolor

tills vidare synes böra finnas. I vilken form sistnämnda typ av skolor skall drivas

i framtiden borde enligt hans mening närmare övervägas (SU 35, rskr 103).

I anledning bl. a. av detta uttalande har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 uppdragit

åt skolöverstyrelsen att skyndsamt inkomma med förslag till förläggning

av elevhem av rikskaraktär.

I ärendet om riksinternatskolor har inkommit flera skrivelser. Överenskommelse

har träffats med resp. huvudman för Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk om att utnyttja dessa skolor för att tillgodose inackorderingsbehovet

för utlandssvenska elever liksom för elever med behov av miljöbyte

eller som är från glesbygd. F. n. pågår förhandlingar med huvudmannen för

Viggbyholmsskolan.

I det följande redovisas för sammanhangets skull på vissa punkter förslag, som

inte kräver beslut av riksdagen.

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper

2.1 Nuvarande omfattning in. m.

Enligt uppgifter, som utredningen inhämtat från länsskolnämnderna och landstingen,

fanns höstterminen 1965 664 platser vid elevhem avsedda för elever vid

obligatoriska skolor, 614 platser vid elevhem avsedda för elever vid gymnasier och

11 438 platser vid elevhem avsedda för elever vid yrkesskolor. I dessa siffror

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 5

ingår inte platser vid elevhem knutna till internatskolor. Elevhemmen för elever

på grundskolestadiets åldrar är huvudsakligen lokaliserade till glesbygder.

Vid internatskolorna fanns läsåret 1965/66 1 257 internatelever på grundskolestadiet

och 1 043 elever på gymnasiestadiet. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen

uppgick läsåret 1968/69 antalet internatelever vid de statsunderstödda internatskolorna

till 910 resp. 942.

Centrala studiehjälpsnämnden har räknat med att ca 35 000 elever i gymnasiala

skolor var inackorderade läsåret 1965/66. Omkring 22 000 elever vid gymnasiala

skolor skulle alltså enligt dessa uppgifter vid denna tid ha varit inackorderade i

privatfamiljer eller bott självständigt i uthyrningsrum eller i egna lägenheter på

annan ort än föräldrarna.

Elevhem för elever vid det allmänna skolväsendet drivs i Sverige dels av kommuner

(framför allt elevhem vid det obligatoriska skolväsendet), dels av landsting

(framför allt elevhem vid gymnasiala skolor), dels i mindre utsträckning av stiftelser.

I det senare fallet är hemmet framför allt avsett för särskilda grupper av ungdomar

eller har till ändamål att fostra ungdomen i en viss riktning

Ett stort antal elevhem finns vid yrkesskolor. Dessa hem är av delvis annan

karaktär än elevhemmen för motsvarande stadier av den allmänna skolan i övrigt.

De drivs främst av landstingen i anslutning till centrala yrkesskolor eller andra

yrkesskolor, men också i anslutning till enskilda yrkesskolor (företagsskolor) finns

elevhem inrättade. Även staten driver elevhem i anslutning till vissa statliga yrkesutbildningsanstalter.

Ett fåtal elevhem finns i anslutning till yrkesskolor med hushållningssällskap

som huvudman.

Till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår statsbidrag enligt kungörelsen

(1936: 202) angående statsbidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning, kungörelsen

(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre

skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast

1967: 471) samt kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad

senast 1967: 822). Statsbidrag utgår för uppförande av såväl elevhem för elever

vid kommunala skolor som elevhem knutna till privata internatskolor. Gäller det

elevhem för det obligatoriska skolväsendet eller elevhem vid internatskola bestäms

bidraget från fall till fall. För uppförande av elevhem vid yrkesskola utgår statsbidrag

med hälften av kostnaderna. Bidraget till övriga elevhem utgår med 75 %

av de verkliga kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl

föreligger, höja bidraget till 90 %.

Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna

skolväsendet (omtryckt 1962: 478, ändrad senast 1968: 644) samt kungörelsen

(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre

skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem utgår även statsbidrag

till kostnader för avlönande av föreståndare vid sådant skolhem.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, för vilka privatskolstadgan

(1967: 270) gäller, utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag

till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 53

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1970

omfattande kostnader för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt

pensionsavgifter till SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Efter ansökan

hos Kungl. Maj:t kan skola erhålla ytterligare statsbidrag. Bidragen till samtliga

här avsedda privatskolor fick dock enligt tidigare gällande bestämmelser i statsbidragskungörelsen

sammanlagt inte överstiga 78 % av skolornas sammanlagda

bidragsunderlag. Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil.

10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till varje

bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget

i förhållande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår

till i genomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till

hälsovården vid skolorna.

Till vissa andra internatskolor utgår statsbidrag med 6:50 kr. per elev och dag

av läsåret. Till Grännaskolan utgår statsbidrag med ett av riksdagen för budgetåret

1969/70 beslutat totalbelopp av 350 000 kr.

2.2 Utredningens förslag

2.2.1 Behov av skolinackordering

Utredningens överväganden begränsar sig i enlighet med direktiven till att avse

utlandssvenska barn, elever med behov av miljöbyte och glesbygdsungdom. De

utlandssvenska barnens möjligheter till skolgång i Sverige har särskilt beaktats.

Utredningen har funnit att privat inackordering oftast är en god lösning för mellanstadiebarn

och i synnerhet för lågstadiebarn. Så snart eleverna nått högstadieåldern

anses dock inackordering i elevhem eller i en internatskola vara likvärdiga

alternativ. Utredningens förslag avser åtgärder beträffande elevhem och internatskolor.

Några direkta åtgärder för att förbättra eller standardisera inackorderingen

i privata familjer förslås däremot ej.

Utredningen föreslår att ett särskilt organ, utlandsskolnämnden, inrättas

för ledning och tillsyn av undervisningen för utlandssvenskars barn. Nämnden

bör bl. a. upprätta en översikt av antalet på skolorter tillgängliga privata inackorderingsplatser.

En sådan inventering skulle göra det möjligt för utlandsskolnämnden

att tjäna som förmedlingsbyrå. Dessutom erhålls en överblick över hur stor del

av inackorderingsbehovet som lämpligen kan tillgodoses genom privat inackordering.

Utlandsskolnämnden föreslås i samarbete med berörda organ svara för planeringen

av den nödvändiga utbyggnaden av internatskole- och elevhemsväsendet till

den del den avser att tillgodose de utlandssvenska elevernas behov samt även delta

i den regionala planeringen för elevhem, avsedda för glesbygds- och miljöelever

i gymnasiala skolformer. Avsikten är att de utlandssvenska barnens intressen skall

bli beaktade även i dessa sammanhang, dels genom att de regionala hemmen om

möjligt placeras på orter som är lättillgängliga för utlandssvenska föräldrar, dels

genom att hemmen dimensioneras för att även kunna ta emot ett inslag av utlandssvenska

barn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Glesbygdselever bör enligt utredningen fullgöra skolgången i den skola, till vilkens

elevområde de hör, samt inackorderas privat eller i elevhem. Utlandssvenska

elever, som saknar regional anknytning, anser utredningen som regel bör placeras

i internatskolor eller i elevhem av rikskaraktär. I fråga om elever med dokumenterat

behov av miljöbyte måste valet mellan placering i den regionala skolan med

dess elevhem, i en internatskola eller i ett elevhem av rikskaraktär bero på de omständigheter

som konstituerar inackorderingsbehovet.

Elevhemmen vid internatskolorna har genomgående en högre personaltäthet än

elevhem knutna till det allmänna skolväsendet. Lokalmässigt är de sistnämnda

elevhemmen däremot i allmänhet mycket väl utrustade medan standarden i detta

avseende är mycket varierande vid internatskolorna. För att utjämna kvaliteten

mellan dessa båda skol- och inackorderingsformer finner utredningen att

a) statsbidraget för både skol- och elevhemsverksamheten vid de internatskolor

som erfordras för att tillgodose ett verkligt behov av skolinackordering måste höjas

så att det kommer i nivå med statsbidraget till de allmänna skolorna och till dessa

knutna elevhem,

b) bidrag måste utgå till erforderliga reparationer och nybyggnader av internatskolornas

undervisningslokaler och internatlokaler,

c) bidragen till nybyggnad och utvidgning måste väsentligen syfta till att alla

statsunderstödda internatskolor på något längre sikt skall kunna ta emot lika

många pojkar som flickor,

d) statsbidrag måste utgå till elevhemspersonal enligt samma principer vare sig

elevhemmet är knutet till en internatskola, till en allmän skola eller till en yrkesskola,

e) personaltätheten måste vara densamma vid internatskolor och därmed jämförbara

elevhem och att

f) likformiga bestämmelser måste gälla beträffande storleken av elevhemmen

vid de olika skolformerna.

Utredningen har gjort vissa beräkningar angående det väntade behovet av inackorderingsplatser

på olika skolstadier. Med hänsyn till de många osäkra faktorer

som ingår i beräkningarna anser emellertid utredningen att de inte kan läggas till

grund för förslag om den framtida dimensioneringen av internatskolorna. Utredningen

anser också att beslut angående den framtida omfattningen av internatskolorganisationen

bör anstå till dess erfarenheter vunnits under en period då internatskolor

och elevhem framstått som jämbördiga alternativ. Utredningen framhåller

emellertid att det ej finns anledning att inrätta någon ny internatskola på något

skolstadium.

Enligt samstämmiga uppgifter från internatskolrektorer bör internatdelen av en

internatskola inte omfatta mer än 300—400 elever. Om denna gräns

överskrids kan rektor inte längre överblicka organisationen och ha den personliga

kontakt med varje elev som är betydelsefull. Eftersom på högstadiet en organisation

med tre paralleller är den minsta som utredningen finner acceptabel med hänsyn

till elevernas möjligheter till fritt val mellan olika ämnen och kurser måste ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

internathögstadium vara dimensionerat för minst 225 elever. Om man vill bredda

internatskolans åldersregister till att omfatta mer än tre årskullar av elever, ligger

det därför närmast till hands att komplettera högstadiet med ett enkelt mellanstadium

dvs. 90 elever. Däremot kan ett högstadium vid internatskola normalt inte

samorganiseras med ett gymnasium utan att skolan uppnår ett totalt elevantal som

överskrider vad som anses lämpligt för en internatskola. För att en internatskola

med såväl högstadium som gymnasium skall kunna fungera tillfredsställande finner

utredningen att ett samarbete måste organiseras med en skola utanför internatskolan.

Detta samarbete kan ske med den obligatoriska skolan i den kommun i vilken

internatskolan är belägen eller med en närliggande internatskola genom att

den ena skolan tillhandahåller vissa valmöjligheter medan den andra svarar för de

återstående. Undantag från eljest gällande minimiantal elever som villkor för inrättande

av klass eller undervisningsgrupp finner utredningen bör kunna beviljas

men föreslår dock inga generellt giltiga undantagsbestämmelser härvidlag utan

förordar, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom i varje särskilt

fall.

Beträffande det gymnasiala stadiet finner utredningen att varje internatskola bör

kunna erbjuda gymnasial skolgång på de olika linjerna såväl inom gymnasiet som

inom fackskolan och yrkesskolan. Om man vill undvika att öka elevantalet utöver

vad som kan anses lämpligt, kan tillfredsställande valmöjligheter på det gymnasiala

stadiet blott åstadkommas genom samverkan på sätt som föreslagits beträffande

högstadiet.

Utredningen anser, att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och

Sigtunaskolan har möjlighet att uppnå en sådan skolorganisation beträffande elevernas

valmöjligheter, geografiskt läge m. m. som motsvarar utredningens krav.

Nära dessa kommer Viggbyholmsskolan och Grännaskolan. Nämnda skolor föreslås

i första hand skola tas i anspråk för att tillgodose behovet av internatplatser

för utlandssvenska elever och andra elever med behov av inackordering. Skolorna

kan erbjuda sammanlagt 969 platser. Om detta platsantal visar sig för litet skall

även andra skolor kunna tas i anspråk. I första hand finner utredningen att skolorna

i Lundsberg och Solbacka då kan komma i fråga.

För att tillgodose särskilt utlandssvenska elevers behov av valmöjligheter mellan

internatskola och elevhem knutna till det allmänna skolväsendet föreslår utredningen,

att tre elevhemsanläggningar med sammanlagt 180 platser uppförs. Dessa

elevhem för ett riksklientel föreslås få sådana personella resurser

att de kan betraktas som likvärdiga alternativ till internatskolor när det gäller att

tillgodose inackorderingsbehovet för sådana elever som mera permanent har sin

bostad i elevhemmet. Varje hem om 30—40 elever föreslås förutom ekonomipersonal

ha en föreståndare och en biträdande föreståndare med en veckotjänstgöring

av 40 timmar vardera. Som chef för en hel elevhemsanläggning bör enligt

utredningen även anställas en förste föreståndare. Vid större anläggningar räknar

utredningen med att även heltidsanställd arbetsledare och viss deltidsanställd personal

skall erfordras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Elevhemmen skall i första hand ta emot utlandssvenska elever i gymnasial skola

och på högstadiet men även stå öppna för ett lokalt klientel av glesbygdselever och

elever med dokumenterat behov av miljöbyte. För utlandssvenskarnas del anses

det vara av betydelse att hemmen är belägna på inte alltför stort avstånd från internationella

flygplatser, dvs. i trakten av Stockholm, Malmö och Göteborg. Vidare

finner utredningen det angeläget att de inte förläggs till alltför små städer där

skolorganisationen är ofullständig särskilt vad beträffar fack- och yrkesskola och

inte heller till städer som redan har stark press på utbildningsväsendet. Hemmen

bör dock förläggas till städer som enligt nuvarande planering kommer att ha goda

valmöjligheter inom de gymnasiala skolorna, helst även med årskurs 4 av

teknisk linje.

Beträffande lokaliseringen av de tre elevhemmen anser utredningen, att det bör

ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra till vilka orter elevhemmen skall förläggas.

Utredningen föreslår, att ett av dem skall förläggas till stockholmsregionen,

ett till göteborgsregionen och slutligen det tredje till Skånes västkust. Elevhemmens

kapacitet föreslås bli 30 elever, 90 elever resp. 60 elever.

Kostnaden för att uppföra de av utredningen föreslagna tre elevhemmen beräknas

till 5,8 milj. kr. Kostnaderna för statsbidrag beräknas i enlighet med gällande

grunder för statsbidrag till uppförande av elevhem till 4,5 milj. kr.

2.2.2 Intagning av elever

Utredningen förklarar, att åtgärder av såväl organisatorisk och ekonomisk som

pedagogisk art fordras för de utlandssvenska barn som av föräldrarna sänds hem

till Sverige för skolgång. Utredningen framhåller behovet av information rörande

möjligheterna till skolgång och inackordering samt föreslår att utlandsskolnämnden

skall utarbeta informationsmaterial med allmänna upplysningar om de möjligheter

till skolgång som står de utlandssvenska eleverna till buds liksom om de ekonomiska

villkor som är förknippade med de olika alternativen. Utlandsskolnämnden

föreslås dessutom stå till tjänst med enskild upplysning och rådgivning.

I fråga om intagning av utlandssvenska elever i svenska skolor anser utredningen,

att de utlandssvenska eleverna, även om de gått i en svensk utlandsskola, inte kan

behandlas på riktigt samma sätt som ungdomar som gått i skola i Sverige. De har

ofta bakom sig en varierande skolgång och har kanske flyttat mellan olika länder,

talat olika språk osv., vilket kan ha satt dem i en ogynnsammare studiesituation.

Utredningen framhåller vidare, att den grupp det är fråga om är så liten att en

tillämpning av en procentsats inom densamma kan medföra stora orättvisor. Utredningen

föreslår därför, att elev som tillbringat de två senaste skolåren i svensk

utlandsskola och där genomgått årskurs 9 skall tas in i gymnasium resp. fackskola

om han uppfyller gällande behörighetskrav. Har eleven tillbringat något av de två

senaste åren i utländsk eller internationell skola, som inte direkt kan jämföras med

svensk utlandsskola, bör han enligt utredningen antas som extra elev på lämplig

utbildningslinje. Intagningen bör således i detta fall inte göras definitiv på grund

av osäkerheten angående elevens förkunskaper. Inom ett läsår skall dock kollegiet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1970

ta ställning till om han skall tas in i gymnasiet antingen i den önskade årskursen

eller i klass av annan årskurs.

De utlandssvenska elever som har bristfälliga kunskaper i svenska eller andra

ämnen föreslås få stödundervisning. Särskilda preparandkurser bör enligt utredningen

även kunna anordnas. Utredningen anser vidare att som en förberedelse

för övergången till svensk skola särskilda korrespondenskurser bör kunna komma

till användning redan under utlandsvistelsen.

Det gymnasium som utlandssvensk elev sökt inträde vid föreslås i princip vara

skyldigt att motta eleven. Ett mera betydande inslag av utlandssvenska gymnasiesökande

vid ett gymnasium förutsätts kunna motivera att en extra klassavdelning

inrättas.

Utredningen anser, att som allmänt villkor för att en internatskola på längre

sikt skall vara berättigad att erhålla statsbidrag bör gälla att intagningen av elever

i skolan sker enligt följande principer. Vid skolan bör i första hand tas in utlandssvenska

elever till ett antal motsvarande upp till 60 % av skolans totala intematkapacitet.

I andra hand bör elever med behov av miljöbyte tas in till ett sådant antal

att de tillsammans med de utlandssvenska eleverna utgör minst 90 % av skolans

internatkapacitet. Högst 10 % av eleverna skall få tas in såsom internatelever av

internatskolans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat

behov av skolinackordering. För att tas in i gymnasium eller fackskola skall

de dock uppfylla gällande minimikrav för sådan intagning.

I fråga om barn med behov av miljöbyte föreslår utredningen att särskilt intyg

rörande elevens behov av inackordering, utfärdat av psykiater eller behörig psykolog,

skall bifogas ansökan om intagning.

Om 90 % av platserna i en internatskola inte tas i anspråk för utlandssvenska

elever och elever med behov av miljöbyte bör enligt utredningen återstående platser

beläggas med glesbygdselever, som tas in efter betygspoäng.

Intagningen av utlandssvenska elever i internatskolor och elevhem föreslås skola

ombesörjas av en central intagningsnämnd. Någon anledning att centralisera intagningen

av hemmasvenska elever med behov av skolinackordering anser utredningen

däremot inte föreligga.

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång

Utredningen konstaterar, att det råder stora skillnader mellan kostnaderna för

inackordering i familj, inackordering i elevhem och skolgång i internatskola. Enligt

utredningens mening bör det ske en normalisering av kostnaderna för skolinackordering.

I de fall då det föreligger ett verkligt behov av skolinackordering bör elevernas

avgifter för skolinackordering i elevhem eller i internatskola endast uppgå till

ett belopp motsvarande kostnaderna för inackordering i familj. De kostnader som

inte täcks av elevavgifter bör enligt utredningen i princip fördelas mellan stat och

kommun.

I fråga om statsbidrag till skolinackordering föreslår utredningen,

att till elevhem av rikskaraktär skall, oavsett om elevhemmet är knutet till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

det allmänna skolväsendet eller till internatskola, statsbidrag utgå med belopp motsvarande

lönen för dels en tjänst som förste föreståndare, dels en tjänst som föreståndare

och en tjänst som biträdande föreståndare för varje fullt 30-tal elever,

dels en tjänst som föreståndare om överskjutande elevantal är minst 15. Till

internatskola föreslås statsbidrag dessutom utgå med belopp motsvarande kostnaderna

för skolläkare, skolsköterska och fritidsledare. Finns vid elevhemmet elever,

som ej är utlandssvenskar eller i behov av miljöbyte, eller i fråga om internatskola

elever som intagits enligt styrelsens bestämmande, skall enligt utredningen statsbidraget

minskas i förhållande till antalet sådana elever.

Kostnaderna för statsbidrag till driftkostnader för de av utredningen föreslagna

tre elevhemmen beräknas till ca 260 000 kr. per år.

I fråga om kostnaderna för skolinackordering på gymnasiestadiet anser utredningen,

att det allmänna bör bidra till de kostnader som är nödvändiga för att eleverna

skall få den utbildning deras allmänna studieförutsättningar lämpar dem för.

Eftersom kommunen normalt skall svara för de kostnader som dess invånare har

för skolgång, antingen genom utgifter för det egna skolväsendet eller genom ersättning

till annan kommun dit en elev är hänvisad för skolgång, finner utredningen

det naturligt att kommun även skall bidra till de kostnader som av en eller annan

anledning är ett nödvändigt villkor för skolgången. För elever som har lång skolväg

eller som saknar önskad utbildningslinje i hemortens skola samt för elever som på

grund av dokumenterat behov av miljöbyte är hänvisade till inackordering bör därför

enligt utredningen hemkommunen lämna ekonomiskt bidrag inte bara till skolgång

utan även till inackordering.

Föräldrarna — dock ej föräldrar till glesbygdselever i den obligatoriska skolan

— beräknas av egna medel bidra med ett schablonbelopp som är så avpassat att

det ungefär svarar mot kostnaden för barnen om de bor hemma. Det ekonomiska

ansvaret för elevhemmen åvilar huvudmannen som måste bära de eventuella kostnader

som inte täcks av bidrag och avgifter.

Beträffande kostnaderna för skolgång föreslår utredningen, att

hemkommunen skall vara skyldig att för elev som går i internatskola på grund

av dokumenterat behov av skolinackordering betala ett belopp motsvarande den

kommunala ersättning som betalas för elev som går i annan kommuns skolväsen.

För undervisning av utlandssvensk elev i internatskola eller i kommunal gymnasial

skola föreslås statsbidrag utgå med belopp motsvarande den interkommunala ersättningen

för skolgång i annan kommun. Kostnaderna för detta statsbidrag uppskattas

till något över 1 milj. kr. för budgetåret 1970/71.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, som tas i anspråk för utlandssvenska

elever och elever med behov av miljöbyte, föreslås statsbidrag kunna utgå med

100 % av kostnaderna för löner till rektor, skolledare och lärare med avdrag för

det belopp som motsvarar inslaget av elever utan dokumenterat behov av skolinackordering.

Till internatverksamheten vid dessa skolor föreslås statsbidrag utgå

enligt samma principer som till elevhem av rikskaraktär. Bidrag föreslås, som tidi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

gare redovisats, kunna utgå även till kostnader för läkare, skolsköterska och fritidsledare.

Statsbidrag enligt dessa grunder föreslås utgå till Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt 1964 års kungörelse om

statsbidrag till vissa privatskolor, föreslås i avvaktan på erfarenheter rörande behovet

av internatskolplatser för nämnda elevkategorier få bibehållas vid oförändrad

bidragsnivå under en övergångstid fram till den 1 juli 1972. De skolor som då ej

överförs till det föreslagna nya statsbidragssystemet bör enligt utredningen ej längre

få statsbidrag som internatskolor. Utredningen tar däremot ej ställning till frågan

om statsbidrag bör utgå till skolorna som till externatskolor.

Utredningen föreslår, att övergången till de nya statsbidragsbestämmelsema skall

ske, i fråga om statsbidrag till lärarlöner samt till kostnader för läkare, sjuksköterskor

och fritidsledare på en gång fr. o. m. det första läsår då skolan i fråga tillämpar

de föreslagna intagningsbestämmelserna, och i fråga om bidrag till elevhem

successivt årskurs för årskurs.

2.3 Remissyttranden

Flera remissinstanser framhåller att det internationella samarbetet i högre grad

än tidigare kräver personliga insatser i utlandet från svenska medborgares sida.

AMS understryker bl. a. att problemen i samband med barnens skolgång för många

utgör ett av de svåraste hindren för utlandstjänstgöring. LO instämmer i utredningens

allmänna synpunkter på behovet av att de utlandssvenska barnens skolgång

underlättas i största möjliga utsträckning. Socialstyrelsen vitsordar behovet

av ökade placeringsmöjligheter för barn som av sociala, psykologiska eller pedagogiska

skäl behöver få sin utbildning förlagd till annan ort än hemorten. Dåvarande

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anser i likhet med utredningen

att det med hänsyn till utlandssvenska barn och till elever

med behov av miljöbyte finns ett bestående behov av internatskolor.

Svenska privatskolors riksförbund framhåller att ytterligare en elevgrupp med

inackorderingsbehov utgörs av barn till föräldrar, som av olika anledningar ej kan

eller önskar få behovet dokumenterat.

Flera remissinstanser anser att elever vid internatskolor bör med avseende på

undervisningens innehåll och inriktning få samma valmöjligheter som

elever vid andra motsvarande skolor. Skolöverstyrelsen konstaterar att ingen av

existerande internatskolor har möjlighet att ensam fylla kravet på rimliga valmöjligheter

i fråga om utbildningsvägar. Överstyrelsen räknar inte heller med att någon

av dessa skolor i framtiden kommer att erbjuda ett mera fullständigt antal valmöjligheter.

LR understryker nödvändigheten av ett samarbete mellan internatskola

och det allmänna skolväsendet i kommunen för att skapa något så när fullständiga

valmöjligheter för eleverna vid internatskolor. De enskilda läroverkens

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

förbund framhåller att den närmast tillhands liggande lösningen är att internatskolan

samverkar med ortens skolväsen och/eller med annan internatskola.

Skolöverstyrelsen understryker att internatskolorna främst bör koncentrera sig

på högstadiet och det gymnasiala stadiet. Undervisning på mellanstadiet bör enligt

överstyrelsen normalt endast förekomma i undantagsfall och får inte medges om

valmöjligheterna för övriga stadier därigenom starkt begränsas.

Utredningens bedömningar angående internatskolväsendets framtida

organisation kan enligt skolöverstyrelsen ligga till grund för beslut

om hur organisationen inledningsvis kan ordnas. Överstyrelsen finner att Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk, Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan har goda

förutsättningar att infogas i den nya ordningen för riksinternatskolor. Med tvekan

ansluter sig överstyrelsen till utredningens förslag även beträffande Grännaskolan.

Statskontoret finner inte att utredningen på ett tillfredsställande sätt analyserat föroch

nackdelar med alternativen internatskola eller elevhem. Ämbetsverket avstyrker

utredningens förslag och förordar i stället en kompletterande översyn, lämpligen

inom skolöverstyrelsen, av frågan.

De remissinstanser som yttrat sig angående utredningens förslag rörande elevsammansättningen

vid internatskolorna har i allmänhet uttalat farhågor

beträffande inslaget av elever med behov av miljöbyte. Skolöverstyrelsen anser att

det skulle vara olyckligt om internatskolorna nästan helt skulle bli belagda med

utlandssvenska elever och elever med behov av miljöbyte. Överstyrelsen och SIDA

understryker starkt nödvändigheten av att inackorderingen i hemlandet av de utlandssvenska

barnen inte utformas så att de isoleras från de hemmasvenska barnen.

Enligt skolöverstyrelsen bör skolorna vara skyldiga att ta emot även externatelever

för att klientelet inte skall bli för ensidigt sammansatt. De av utredningen

angivna procenttalen finner överstyrelsen tills vidare kunna godtas som ej alltför

bindande i avvaktan på närmare erfarenheter. Socialstyrelsen förklarar att inslaget

av elever med behov av miljöbyte ej får bli alltför stort då internatskolans huvuduppgift

att ge undervisning, vård m. m. för utlandssvenska barn därigenom försvåras.

Styrelsen anser att en mera differentierad elevsammansättning är önskvärd

från flera synpunkter.

Även dåvarande medicinalstyrelsen, yrkesutbildningsberedningen, LR och Utlandssvenskarnas

förening uttrycker farhågor beträffande inslaget av elever med

dokumenterat behov av miljöbyte. Vad gäller fritidsverksamheten för internateleverna

anser dåvarande MR det betydelsefullt att samarbete kommer till stånd med

olika organisationer på skolorten. Det är också enligt MR angeläget att externateleverna

deltar i fritidsverksamheten. SAF, Industriförbundet, Exportföreningen,

Utlandssvenskarnas förening och De enskilda läroverkens förbund förordar större

frihet för internatskolorna att bestämma elevsammansättning.

Intagning av elever i internatskola bör enligt SO samordnas med

det intagningsförfarande som gäller för övriga skolor. På det gymnasiala stadiet

innebär detta att intagning till internatskola sker genom intagningsnämnden för den

gymnasieregion i vilken skolan är belägen. SR och Utlandssvenskarnas förening

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

tillstyrker utredningens förslag om en central intagningsnämnd för de utlandssvenska

eleverna.

Skolöverstyrelsen tillstyrker att statsbidrag till internatskolor skall kunna

utgå till internatverksamheten enligt samma principer som till elevhem vid det allmänna

skolväsendet och till skolverksamheten efter i huvudsak samma principer

som gäller för kommunala skolor. Med hänsyn till internatskolornas speciella

karaktär finner överstyrelsen det motiverat att statsbidrag utgår även till kostnader

för lön till fritidsledare. Skolöverstyrelsen utgår ifrån att hemkommunen kommer

att till internatskola för elever som hänvisats dit erlägga den kommunala ersättning,

som enligt särskild kungörelse skall betalas för elev som går i annan kommuns

skolväsende. Överstyrelsen tillstyrker också förslaget att Solbacka läroverk skall

få statsbidrag enligt samma grunder, som de skolor på vilka privatskolstadgan är

tillämplig. Skolöverstyrelsen understryker att statsbidrag till Lundsbergs skola,

Solbacka läroverk och Fjellstedtska skolan bör utgå enligt dessa grunder så länge

skolorna rekryterar tillräckligt antal elever. Exportföreningen, Industriförbundet

och SAF framhåller att Lundsberg, Solbacka och Fjellstedtska skolan tills vidare

bör ges lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som de s. k. riksinternatskolorna.

Beträffande finansieringen av elevhem anser dåvarande Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet att såväl anläggnings- som driftkostnader i huvudsak

bör bäras av staten.

2.4 Departementschefen

Det allmänna skolväsendet har under 1960-talet byggts ut för att tillgodose de

kvantitativa och kvalitativa anspråk som i starkt ökad omfattning har rests från

de utbildningssökandes sida. Inom kort får alla barn och ungdomar en nioårig

utbildning. En dominerande del av ungdomarna i en årskull söker sig vidare till

de frivilliga skolformerna ovanför grundskolan. Efter beslut av 1968 års riksdag

sker fr. o. m. läsåret 1970/71 en successiv övergång till en ny läroplan för grundskolan

(prop. 129, SU 179, rskr 366). Härigenom kommer den obligatoriska

skolan att ge alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam utbildning. 1968

års riksdag har vidare fattat beslut om sammanförande av yrkesskola, fackskola

och gymnasium till en organisatoriskt sammanhållen skolform och om reformering

av yrkesutbildningen (prop. 140, SU 195, rskr 404). Jag har för avsikt föreslå

Kungl. Maj:t att denna skolform erhåller namnet gymnasieskolan. Den nya yrkesutbildningen

kommer pedagogiskt att närmas till utbildningen inom övriga delar

av gymnasieskolan.

Jag har som bakgrund till vad jag i det följande kommer att anföra rörande

1964 års utlands- och internatskoleutrednings förslag om riksinternatskolor velat

erinra om den kraftiga utbyggnad av det allmänna skolväsendet i

både kvantitativt och kvalitativt hänseende som ägt rum och som kommer att fullföljas

under de närmaste åren. Jag vill dessutom framhålla att planeringen av ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

bildningsväsendet liksom av all annan samhällelig verksamhet sker under beaktande

av kravet på hushållning med resurserna. Mot denna bakgrund måste särskilda

motiv finnas för att statsbidrag skall kunna utgå till en vid sidan av den samhälleliga

utbildningsorganisationen etablerad enskild utbildning (jämför prop. 1969: 1

bil. 10 s. 237 och 246 samt prop. 1970: 1 bil. 10 s. 221).

Bedömningen av 1964 års utlands- och intematskoleutrednings förslag om riksintematskolor

gäller enligt min mening bl. a. frågan hur man på bästa sätt skall

tillgodose behovet av inackordering och undervisning för barn och

ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller

är från glesbygd. Utredningen har föreslagit dels inrättande av ett antal riksinternatskolor,

dels uppförande av tre s. k. rikselevhem. Föredraganden anförde i prop.

1969: 1 (bil. 10 s. 238) vad angår formen för omhändertagandet av eleverna att

det ej finns anledning att se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1968: 67, SU 129, rskr 303) har

skolöverstyrelsen fått i uppdrag att inkomma med bl. a. förslag om förläggning

av dessa elevhem. Enligt vad jag inhämtat kommer överstyrelsen att under hösten

1970 redovisa resultatet av detta utredningsuppdrag för Kungl. Maj:t. I uppdraget

ingick även frågan om uppförande av elevhem för studerande vid statens

skolor för vuxna. Enligt vad jag erfarit har planerna på ett elevhem vid vuxenskolan

i Norrköping avancerat mycket långt. Vid sidan av rikselevhemmen finns

det behov av särskilda anordningar i form av längre gående integrering av internat

och skola för att de tidigare nämnda gruppernas behov skall kunna tillgodoses.

I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) framhöll föredraganden att man närmare borde

överväga i vilken form som internatskolor bör drivas i framtiden. Enligt min mening

bör under vissa bestämda förutsättningar, som jag presenterar i det följande,

behovet av internatskolor kunna tillgodoses genom att ett väsentligt ökat statligt

stöd utgår till några av de nuvarande internatskolorna. Jag förordar att riksinternatskola

bör kunna anordnas av enskild huvudman (förening, stiftelse, aktiebolag)

eller av kommun.

Det växande internationella samarbetet liksom expansionen av biståndsverksamheten

kommer att medföra en ökning av antalet svenskar som engageras utomlands.

Detta kan väntas leda till ökad efterfrågan på elevhemsplatser. F. n.

utnyttjas internatskolor i viss utsträckning av barnavårdsmyndigheterna, framför

allt i Stockholms stad, för att placera barn som av sociala, psykologiska och/eller

pedagogiska skäl anses vara i behov av miljöbyte. Jag räknar med att denna möjlighet

i ökad utsträckning kommer att utnyttjas av kommunerna. Vidare bör glesbygdselever,

som ej kan beredas tillfredsställande inackordering inom sitt gymnasieområde,

kunna placeras på internatskola. 1964 års utredning föreslog att

minst 90 % av internatkapaciteten vid en skola borde tas i anspråk för utlandssvenska

elever, för elever i behov av miljöbyte samt för glesbygdselever för att

internatskolan på längre sikt skulle vara berättigad att erhålla statsbidrag. Högst

10 % av eleverna skall enligt utredningen få tas in som internatelever av sko
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

lans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat

behov av skolinackordering. Enligt min mening bör som internatelever vid de skolor,

vilka jag i det följande föreslår skall bli riksintematskolor, antas endast barn

och ungdom med ett direkt behov av denna form av skolgång. Internatkapaciteten

vid dessa skolor bör sålunda helt och hållet ställas till förfogande för barn och

ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller

är från glesbygd. Målet bör som utredningen föreslagit vara att högst 60 % av

platserna förbehålls utlandssvenskars barn. Intagning av internatelever

kommer på grund av de sökandes skiftande bakgrund att medföra vissa svårigheter.

Enligt min mening bör därför intagningen av internatelever beslutas av en för

riksinternatskolorna gemensam nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Ledamöter

av nämnden bör utses av Kungl. Maj:t. Vid intagning av elever i viss riksinternatskola

bör rektor för skolan ingå som ledamot i nämnden.

Flera remissinstanser understryker starkt nödvändigheten av att inackorderingen

av de utlandssvenska barnen inte utformas så att de isoleras från barn med

hem i Sverige. Skolöverstyrelsen anser bl. a. att internatskolorna bör vara skyldiga

att ta emot även externatelever för att elevsammansättningen inte

skall bli alltför ensidig. För att främja elevernas sociala utveckling bör enligt min

mening riksinternatskola stå öppen för externatelever från den kommun där skolan

finns och från närliggande kommuner. Målet måste naturligtvis vara att skolan

får en så allsidig social sammansättning som möjligt. Jag finner det angeläget

att i detta sammanhang poängtera nödvändigheten av att antalet internatplatser

för kvinnliga elever ökas. Ungefär lika många platser bör anordnas för flickor

som för pojkar. Vid intagning av externatelever på gymnasieskolstadiet bör tillämpas

samma regler som gäller för intagning vid kommunal skola. Intagningsnämnden

för det verksamhetsområde inom vilket riksintematskolan är belägen bör besluta

om intagningen. Intagning av externatelever vid riksinternatskolas grundskola

bör ske genom avtal mellan skolan och berörda kommuner.

En av de ledande tankarna i skolreformerna under 1960-talet har varit att varje

elev skall ha möjlighet att i största möjliga utsträckning välja den studiegång

som passar bäst och som ger de största möjligheterna att utveckla anlag och intressen.

Nuvarande internatskolor kan endast i begränsad utsträckning tillgodose

detta önskemål. Enligt min mening bör vid riksinternatskola meddelas undervisning

som motsvarar undervisningen vid grundskolan och gymnasieskolan. Jag räknar

emellertid inte med att sådan skola skall kunna erbjuda skolgång på samtliga linjer

i gymnasieskolan. I likhet med utredningen förordar jag därför att valmöjligheterna

för internatelever vid riksinternatskola ökas genom samverkan

med det allmänna skolväsendet i den kommun i vilken skolan är belägen eller med

en närliggande internatskola. Elev som intagits i riksinternatskolas elevhem skall

således vid behov kunna beredas skolgång i kommunal skola.

I samband med skolornas ombildning till riksintematskolor torde vissa övergångsanordningar

erfordras. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t kan vidta sådana anordningar

om ej riksdagen framställer erinran häremot.

Jag har i det föregående förordat åtgärder, som medför ett nära samarbete mel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

17

lan de internatskolor, vilka jag i det följande kommer att föreslå som riksinternatskolor,

och det allmänna skolväsendet. Jag kommer vidare att föreslå att statsbidrag

till skolverksamheten vid dessa skolor skall utgå enligt samma grunder

som till kommunal gymnasieskola. Mitt förslag medför dessutom en betydande

ökning av statsbidraget till bl. a. elevhemsverksamheten vid ifrågavarande internatskolor.

Mot denna bakgrund är det naturligt att det allmänna får ett avgörande inflytande

över ledningen av de blivande riksinternatskolorna. Detta bör åstadkommas

genom att hälften av antalet ledamöter i styrelsen för resp. riksinternatskola

tillsätts av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t. Vidare bör ordföranden

utses i samma ordning bland ledamöterna i styrelsen.

Utredningen föreslår att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk,

Sigtunaslcolan, Viggbyholmsskolan samt Grännaskolan tas i anspråk för att tillgodose

behovet av internatplatser för utlandssvenska elever och andra elever med behov

av inackordering. Om antalet internatplatser vid dessa skolor visar sig för litet

bör enligt utredningen skolorna i Lundsberg och Solbacka komma i fråga. Som jag

framhållit i det föregående finns anledning räkna med att behovet av utbildningsplatser

för de aktuella elevkategorierna kommer att öka i framtiden. Hur stort

detta framtida behov kommer att vara är inte möjligt att bedöma med större säkerhet.

Det åligger skolöverstyrelsen såsom ansvarig för den centrala skolplaneringen

att följa denna fråga. Mot denna bakgrund förordar jag att fyra av de nuvarande

internatskolorna under de villkor, som jag har angett i det föregående, ges

karaktär av riksinternatskolor. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag

att de båda internatskolorna i Sigtuna har goda förutsättningar att fungera som

riksinternatskolor. En väsentlig förutsättning för att statsbidrag till Sigtunaskolan

som riksinternatskola skall utgå är emellertid enligt min mening att fr. o. m. läsåret

1971/72 ett nära samarbete inleds mellan de båda skolorna i Sigtuna. Jag tillstyrker

vidare att Grännaskolan ges ställning som riksinternatskola. Jag har härvid

bedömt det som möjligt för Grännaskolan att vid behov samarbeta med skolväsendet

i Jönköping/Huskvarna. Med huvudmännen för dessa tre skolor har under

förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffats avtal om att skolorna skall

inrättas som riksinternatskolor den 1 juli 1970. Huvudmännen ställer därvid mark

och lokaler m. m. till skolornas disposition mot en viss årlig avgift. Staten förbinder

sig att ge statsbidrag i enlighet med vad jag i det följande föreslår. Avtalen

har ingåtts för en period av fem år. Om avtalen ej sägs upp, förlängs de på ytterligare

fem år. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens godkännande av att de båda

Sigtuna-skolorna och Grännaskolan inrättas som riksinternatskolor. Även Viggbyholmsskolan

bör kunna fungera som riksinternatskola. Det har emellertid ännu

inte varit möjligt att träffa avtal med huvudmannen för Viggbyholmsskolan. Under

förutsättning att godtagbart avtal kan träffas med huvudmannen enligt väsentligen

samma grunder som för de tre tidigare berörda skolorna förordar jag att

även Viggbyholmsskolan i fortsättningen skall drivas som riksinternatskola. Kungl.

Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att sluta avtal i detta hänseende.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola bör statsbidrag utgå enligt samma

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta bör gälla även den del av verksamheten

som avser grundskolan. För denna bör även utgå de speciella statsbidrag

som kan utgå för fritt valt arbete och s. k. resurstimmar. På detta bidrag bör beräknas

lönekostnadspålägg med f. n. 23 %. Från detta belopp avräknas dock kostnader

för avgifter till socialförsäkring m. m. som i annan ordning täcks av statsmedel.

Enligt riksdagens beslut utgår f. n. statsbidrag för undervisning av utlandssvensk

elev i kommunal grundskola eller gymnasieskola med belopp motsvarande den interkommunala

ersättning som utgår vid skolgång i annan kommun än hemkommun.

I likhet med utredningen förordar jag att sådant statsbidrag skall utgå även till riksinternatskola.

Det bör enligt min mening motsvara den interkommunala ersättningen

för skolgång och skolmåltider. Jag utgår ifrån att hemkommun betalar lägst

motsvarande belopp för elev som går i internatskola på grund av styrkt behov av

miljöbyte eller på grund av att vederbörande är från glesbygd. Överläggningar härom

har ägt rum med företrädare för Svenska kommunförbundet vilka anslutit sig

till denna uppläggning.

Vid riksinternatskola med minst 60 internatplatser bör statsbidrag utgå med årligt

belopp motsvarande årslönebeloppet i löneklass A 19 för en tjänst som

förste föreståndare. Vidare bör för varje fullt 30-tal internatplatser statsbidrag utgå

för en tjänst som föreståndare och en tjänst som biträdande föreståndare med

årliga belopp som motsvarar årslönebeloppet i löneklass A 17 resp. A 15. På

dessa belopp bör dessutom beräknas lönekostnadspålägg. Mitt förslag i detta avseende

innebär en väsentlig förstärkning av personalresurserna vid elevhemmen.

Med hänsyn till det särskilda behov av omvårdnad, som bl. a. elever med behov

av miljöbyte har, är det angeläget att den elevvårdande verksamheten vid riksinternatskolorna

får goda resurser. Statsbidrag bör därför utgå för fritidsledare

och för skolhälsovården. Det årliga bidraget bör motsvara årslönebeloppet för en

tjänst i löneklass A 18 resp. A 15. På dessa bidrag bör också beräknas lönekostnadspålägg.

Jag räknar dessutom med att det vid varje skola skall finnas en

kurator.

I den mån driftkostnaderna inte täcks av statsbidrag, nämnda bidrag från kommuner

eller bidrag från annat håll avses dessa bli täckta genom elevavgifter. Till

elevhemsbyggnader vid riksinternatskolor bör kunna utgå statsbidrag enligt kungörelsen

(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre

skolor m. m.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om

statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) bör i avvaktan på erfarenheter

rörande behovet av internatplatser tills vidare få behållas vid oförändrad

bidragsnivå. Av samma skäl bör statsbidrag tills vidare utgå till de övriga internatskolor

som nu får statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade

bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967).

De nya statsbidragsbestämmelser, som skall gälla för riksinternatskolorna, bör

träda i kraft den 1 juli 1970.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

19

Om riksintematskola inrättas av enskild huvudman, bör privatskolstadgan eller

de bestämmelser som kan komma att ersätta denna stadga äga tillämpning, dock

med de jämkningar som kan föranledas av skolans karaktär av riksintematskola.

Om kommun blir huvudman, bör för skoldelen i allt väsentligt tillämpas de bestämmelser

som eljest gäller för kommunal gymnasieskola och grundskola. För

skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintematskola kommer sålunda

anställnings- och arbetsvillkor, som får bestämmas genom avtal, att fastställas under

medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Jag utgår från att skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintematskolor

skall erhålla pensionsrätt enligt de statliga pensionsbestämmelserna. Denna

fråga kommer senare att anmälas för riksdagen.

3. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

1. godkänna av mig förordade grunder och riktlinjer för riksintematskolor,

2. godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till

riksintematskolor,

3. godkänna att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan

och Grännaskolan inrättas som riksintematskolor och

att bidrag av statsmedel utgår till skolorna enligt villkoren i de

avtal som träffats med huvudmännen för skolorna,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — under förutsättning att godtagbart

avtal kan träffas — inrätta Viggbyholmsskolan som riksinternatskola.

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71

D 17. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor

1968/69 Utgift ...... 18 371 130

1969/70 Anslag ..... 21 655 000

1970/71 Förslag..... 27 685 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag till vissa av Kungl. Maj:t i skilda beslut angivna

privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270). Statsbidrag

utgår enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor

(ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kostnader

för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt pensionsavgifter till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Kungl. Maj:t kan på ansökan

av skola besluta om högre statsbidrag. Sedan vissa privatskolor kommunaliserats

har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 198, SU

8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till envar bidragsberättigad

skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget i förhållande

till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår till i genomsnitt

81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till hälsovården

vid skolorna. Utöver statsbidrag enligt nu angivna bestämmelser utgår

ur anslaget ett belopp av 30 000 kr. till beredande av friplatser åt stipendiater vid

Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Till Grännaskolan utgår bidrag ur detta

anslag med ett totalbelopp av 350 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Innevarande budgetår erhåller 15 skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964:137.

För bidrag till vissa privatskolor beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov

av 25 827 000 kr., vilket innebär en ökning med 4 172 000 kr. Den av överstyrelsen

föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning:

1. Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 ................... 19 470 000

2. Tre riksinternatskolor .................................. 6 327 000

3. Övrigt .............................................. 30 000

25 827 000

1. För löneomräkning m. m. beräknar överstyrelsen 803 000 kr.

Skolöverstyrelsen föreslår att Solbacka läroverk, som f. n. åtnjuter statsbidrag

ur anslaget Bidrag till vissa internatskolor m. m., får statsbidrag enligt kungörelsen

1964: 137.

2. 1964 års utlands- och internatskoleutredning föreslog i sitt betänkande Skolgång

borta och hemma (SOU 1966: 55) bl. a. att de fyra internatskolorna Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan

skulle få karaktär av riksinternatskolor med i huvudsak samma statsbidrag

som nu utgår till kommunala gymnasiala skolor. Utredningen beräknade att kostnaderna

för statsbidrag härigenom skulle öka med ca 3,7 milj. kr. I yttrande över

nämnda betänkande tillstyrkte skolöverstyrelsen detta förslag. 1968 års riksdagsbeslut

(prop. 67, SU 129, rskr 303) angående statligt stöd till undervisning för utlandssvenka

barn samt för vissa minoriteter i Sverige innefattade dock inte beslut

om inrättande av riksinternatskolor.

Skolöverstyrelsen upprepar nu — med undantag för Viggbyholmsskolan — sin

i anslagsframställningarna för 1968/69 och 1969/70 gjorda hemställan om inrättande

av riksinternatskolor.

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk

enligt kungörelsen 1964: 137, till Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 21

med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret samt till Grännaskolan med ett belopp

av 350 000 kr.

Med utgångspunkt i skolornas omfattning läsåret 1969/70 uppskattar överstyrelsen

omfattningen av de tre föreslagna riksintematskolorna 1970/71 till totalt ca

48 klasser, varav 4 på mellanstadiet, 14 på högstadiet och 30 på gymnasiet. Detta

skulle innebära ett elevantal av ca 1 440, varav ca 240 beräknas vara externatelever.

Överstyrelsen beräknar att av antalet internatplatser skall ca 720 platser

reserveras för utlandssvenska barn, ca 360 platser reserveras för i Sverige bosatta

barn med behov av miljöbyte samt återstående 120 platser fritt disponeras av skolorna.

I sin kostnadsberäkning utgår överstyrelsen från att varje skola skall ha en rektor

och en studierektor, att statsbidrag skall utgå till pedagogisk stödpersonal enligt

samma grunder som gäller för kommunalt gymnasium, att statsbidraget skall

täcka hela kostnaden för pensions- och sjukförsäkringsavgifter, att staten skall betala

belopp motsvarande de interkommunala eleversättningarna för utlandssvenska

elever samt att 10 % av intemateleverna kommer att utgöras av elever för vilkas

undervisning statsbidrag inte utgår.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat att Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk fr. o. m. läsåret 1970/71 skall drivas som riksinternatskolor

enligt av mig förordade riktlinjer. Under förutsättning att godtagbart

avtal kan träffas med huvudmannen har jag vidare föreslagit att även Viggbyholmsskolan

ges ställning som riksinternatskola. Jag beräknar medel enligt av mig tidigare

förordade grunder för dessa skolor under förevarande anslag. Om avtal inte

kommer till stånd med huvudmannen för Viggbyholmsskolan bör statsbidrag utgå

enligt oförändrade grunder under anslaget D 18.

I samband med att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk blir riksinternatskola

bör enligt min mening nuvarande statsbidrag om 30 000 kr. för beredande av friplatser

åt stipendiater vid skolan successivt avvecklas. För nästa budgetår beräknar

jag 20 000 kr. för ändamålet.

Med hänvisning till vad jag förut anfört är jag f. n. inte beredd att tillstyrka att

Solbacka läroverk skall få statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag

till vissa privatskolor.

Under anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor i prop.

1970: 1 (bil. 10 s. 207) har jag föreslagit en minskning med fem intagningsklasser

vid de privata extematgymnasierna. I enlighet härmed beräknar jag en minskning

av medelsbehovet under detta anslag med 400 000 kr. Jag räknar med att avgifterna

till statens personalpensionsverk bortfaller och att lönekostnadspålägget höjs i

motsvarande mån. Jag räknar i övrigt med oförändrade bidragsgrunder för dessa

skolor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag 803 000 kr. för löneomräkning m. m.

för befintliga skolor.

Med beaktande av anslagsbelastningen för budgetåret 1968/69 beräknar jag

medelsbehovet under detta anslag till 27 685 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret

1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 27 685 000 kr.

D 18. Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.

1968/69 Utgift ....... 2 225 686

1969/70 Anslag ...... 2 500 000

1970/71 Förslag...... 1 150 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade

bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Sigtunaskolan i vad avser

grundskolans årskurs 5—9 och gymnasium, till Viggbyholmsskolan i Täby

köping och Solbacka läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högstadium,

fackskola och gymnasium, till Restenässkolan i Ljungskile kommun och

Mariannelundsskolan i vad avser grundskolans högstadium samt därutöver till

kvarvarande klasser av tre- och fyraårig realskola vid ifrågavarande internatskolor.

Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.

Statsbidrag utgår vidare till Estniska gymnasiet med 50 000 kr. Bidraget avser

den sista årskursen enligt fattat beslut om avveckling av statsbidraget till denna

skola (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 199, SU 8, rskr 8).

Skolöverstyrelsen

Överstyrelsen utgår från ett oförändrat bidrag av 6:50 kr. per elev och dag av

läsåret till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan. Medelsbehovet

för dessa skolor beräknas till 801 000 kr. Beträffande Estniska gymnasiet

utgår överstyrelsen från att statsbidragsgivningen avvecklas med utgången av innevarande

budgetår.

Som framgår av redovisningen under föregående anslag föreslår överstyrelsen

att Sigtunaskolan och Solbacka läroverk fr. o. m. nästa budgetår skall få statsbidrag

enligt förbättrade bidragsgrunder. Överstyrelsens förslag innebär, att 1 155 000

kr. — motsvarande nuvarande bidrag till dessa två skolor — förs över från förevarande

anslag till anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 23

Departementschefen

Som en följd av vad jag nyss anfört beräknar jag under detta anslag medel för

Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk. I likhet med skolöverstyrelsen

anser jag att statsbidraget till Estniska gymnasiet skall avvecklas

läsåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. för

budgetåret 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 150 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper...................... 4

2.1 Nuvarande omfattning m. m............................... 4

2.2 Utredningens förslag ..................................... 6

2.2.1 Behov av skolinackordering .......................... 6

2.2.2 Intagning av elever.................................. 9

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång

............................................. 10

2.3 Remissyttranden......................................... 12

2.4 Departementschefen ...................................... 14

3. Hemställan ................................................. 19

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71 ...................... 19

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riksinternatskolor jämte motioner. a1 i texten