Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister, m. m

1970-02-27 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:54, Med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

1

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

m. m.; given Stockholms slott den 27 februari

1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att ansvaret för det allmänna kriminalregistret,

som nu förs hos kriminalvårdsstyrelsen, flyttas över till rikspolisstyrelsen i

samband med att registret samordnas i tekniskt hänseende med det hos rikspolisstyrelsen

förda s. k. personregistret. Samordningen ingår som ett led i

uppbyggnaden av ett rättsväsendets informationssystem.

I anslutning därtill föreslås att anteckningar om domar meddelade före år

1945 endast på särskild begäran tas med i kriminalregisterutdrag till myndighet.

Vidare föreslås vissa ändringar i de regler som gäller för utlämnande för

vetenskapligt ändamål av anteckningar i kriminalregistret och polisregistren. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister1,

dels att i 1, 6 och 13 §§ ordet ”kriminalvårdsstyrelsen” skall bytas ut

mot ”rikspolisstyrelsen”,

dels att 10—12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10

I registerutdrag-------

Har före utgången av tid som nu

sagts beträffande samma person

ånyo meddelats dom eller beslut,

som enligt 2 § skall antecknas i registret,

skola båda anteckningarna

upptagas i registerutdrag, så länge

någondera jämlikt första stycket

skall medtagas. Förekomma flera

anteckningar, skall vad nu sagts äga

motsvarande tillämpning.

Skall med tillämpning av vad i

denna paragraf stadgas i utdraget ej

medtagas någon anteckning om påföljd,

skola ej heller medtagas övriga

anteckningar, som må förekomma

i registret. I utdrag till domstol

eller åklagare skall dock alltid medtagas

anteckning om verkställd sinnesundersökning.

Bestämmelserna i------

1 Senaste lydelse av

1 § 1964: 549

6 § — » —

13 § — »—

2 Senaste lydelse 1964: 549.

§-2

--utom anstalt.

Har före utgången av tid som nu

sagts beträffande samma person

ånyo meddelats dom eller beslut,

som enligt 2 § skall antecknas i registret,

skola båda anteckningarna

upptagas i registerutdrag, så länge

någondera jämlikt första stycket

skall medtagas. Förekomma flera

anteckningar, skall vad nu sagts äga

motsvarande tillämpning. Anteckning

om dom eller beslut, som meddelats

före den 1 januari 1945, eller

om verkställighet av påföljd som

bestämts i sådant avgörande medtages

dock endast i den utsträckning

Konungen bestämmer, om ej

begäran om fullständigt utdrag har

gjorts.

Skall med tillämpning av vad i

denna paragraf stadgas i utdraget ej

medtagas någon anteckning om påföljd,

skola ej heller medtagas övriga

anteckningar, som må förekomma

i registret. I utdrag till domstol

eller åklagare skall dock alltid medtagas

anteckning om verkställd sinnesundersökning

eller rättspsykiatrisk

undersökning.

---6 §.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §.*

I fråga---------— fall medtagas.

3. Föreskriften i 10 § tredje styc- 3. Föreskrifterna i 10 § andra

ket andra punkten skall ej gälla. stycket tredje punkten och tredje

stycket andra punkten skola ej gälla.

12 §.

Till den---------utdragen avse.

För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jämuppgifter

och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter

tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts reoch

den ordning Konungen bestäm- gistret, utlämnas i de fall och den

mer. ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspolisstyrelsen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 9 §§ lagen (1965: 94) om polisregister

m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Med polisregister-----------i övrigt.

Som polisregister anses dock icke

det allmänna kriminalregistret.

9 §•

Till den---------uppgifterna avse.

För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jämuppgifter

och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter

tillförts polisregister, utlämnas i de och anteckningar, som tillförts pofall

och den ordning Konungen be- lisregister, utlämnas i de fall och

stämmer. den ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspolisstyrelsen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1964: 549.

■fl Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 5å år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

9 januari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen

om allmänt kriminalregister, m. m. och anför.

1. Inledning

Uppgifter om brott och påföljder för brott antecknas i flera register, som

förs av olika centrala och lokala myndigheter. En central brottsregi strering

förekommer bl. a. i det allmänna kriminalregistret, som förs hos kriminalvårdsstyrelsen,

i de polisregister som förs av rikspolisstyrelsen samt i

kontrollstyrelsens straffregister rörande fylleri och vissa andra brott. Dessa

register innehåller i väsentliga delar samma anteckningar, t. ex. uppgifter

om vissa domar i brottmål. I syfte att minska denna dubbelregistrering har

frågan om en samordning av vissa centrala register tagits upp vid flera tillfällen.

Frågan fick ny aktualitet när det blev möjligt att sköta den centrala

registreringen med hjälp av automatisk databehandling (ADB) av de uppgifter

som skall registreras.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966 inrättade dåvarande

chefen för justitiedepartementet det s. k. samarbetsorganet för

ADB inom rättsväsendet med uppdrag att undersöka möjligheterna att samordna

informationsbehandlingen inom rättsväsendet genom en fortgående

uppbyggnad av ett på ADB-teknik baserat informationssystem för rättsväsendet

(riksdagsber. 1970: Ju 39). År 1967 lade samarbetsorganet fram

ett preliminärt förslag till ett delsystem i ett rättsväsendets informationssystem

(RI), avseende maskinell bearbetning av handlingar som upprättas i

olika faser av förfarandet vid beivrande av brott.

I systemförslaget ingår bl. a. ett den 13 oktober 1967 framlagt förslag att

domar i brottmål skall bearbetas maskinellt samt att kriminalregistret skall

läggas om för ADB och samordnas i tekniskt hänseende med rikspolissty
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

5

relsens s. k. personregister, som är det mest omfattande av de centrala polisregistren.

Arbetet med omläggning av kriminalregistret till ADB påbörjades

vid årsskiftet 1967/68 (se prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28).

Den 6 november 1969 beslöt samarbetsorganet föreslå att omläggningen

inte skulle avse samtliga anteckningar i det nuvarande kriminalregistret

utan endast sådana som rörde domar och beslut, meddelade efter den 1 januari

1945. En sådan begränsning av omläggningen skulle medföra att maskinellt

framställt utdrag av kriminalregistret inte alltid kunde bli fullständigt.

I prop. 1968: 82 med förslag till bl. a. sådana ändringar i bestämmelserna

om strafföreläggande att ADB-tekniken skall kunna utnyttjas inom detta

område lämnas en närmare redogörelse för huvuddragen i det föreslagna

systemet och för hur arbetet med planeringen för detta och övergången till

ADB enligt förslaget är tänkt (prop. s. 50—52). En redogörelse härför finns

också i prop. 1969: 26 med förslag rörande automatisk databehandling av

dom i brottmål m. m. (prop. s. 18—22 och 40—42).

Departementsutredningen (riksdagsber. 1970: Ju 22) har i en den 28 mars

1966 dagtecknad promemoria (nr 60) föreslagit, att beslutanderätten i ärenden

angående tillstånd att för vetenskaplig undersökning ta del av uppgifter

och anteckningar i bl. a. kriminalregistret och polisregistren skall delegeras

till vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. I samband därmed har utredningen

föreslagit att uppgifter och anteckningar i dessa register skall få

utlämnas också för undersökning som är jämförlig med vetenskaplig. Utredningens

förslag till de lagändringar som genomförandet av detta förslag förutsätter

torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Yttranden över departementsutredningens förslag har efter remiss avgetts

av rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och kontrollstyrelsen.

Jag anhåller att nu få ta upp samarbetsorganets förslag till samordning av

kriminalregistret och personregistret samt till förenkling av kriminalregisteromläggningen

ävensom departementsutredningens nyssnämnda förslag. 2

2. Gällande ordning

2.1 Kriminalregistret

Enligt 1 § lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (KRL, senast

ändrad 1968: 80) skall hos kriminalvårdsstyrelsen finnas ett allmänt kriminalregister.

KRL innehåller i övrigt föreskrifter om vad registret skall innehålla

(2—7 §§), om vem som kan få utdrag av registret (8, 9, 12 och 13 §§)

och om vilka uppgifter som för olika fall skall tas med i utdrag av registret

(10 och 11 §§).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Beträffande innehållet i 2—7 §§ KRL torde i detta sammanhang inte behöva

nämnas mer än att den ledande synpunkten vid utformningen av dessa

bestämmelser har varit att kriminalregistret i princip bör innehålla endast

sådana uppgifter om ådömda brottspåföljder som är nödvändiga för en rätt

tillämpning av straffrättens regler om återfall, konkurrens och förverkande

av anstånd samt för bedömande om viss påföljd lagligen får tillämpas (se

prop. 1963: 39 s. 19).

I 8 § och 12 § första stycket KRL anges vilka svenska myndigheter som

har rätt att få utdrag av registret. Vissa myndigheter, bl. a. domstolar och

åklagare, har oinskränkt rätt att få utdrag. Åt andra myndigheter kan Kungl.

Maj :t ge rekvisitionsrätt för visst slag av ärenden eller för särskilt fall. 13 §

KRL innehåller bestämmelser om utländsk myndighets möjligheter att få

utdrag av kriminalregistret.

Enligt 9 § KRL får på begäran av enskild person utdrag av kriminalregistret

beträffande honom lämnas, om Kungl. Maj :t har medgett att utdrag av

registret får utlämnas för visst ändamål och den enskilde styrker att utdraget

är avsett för sådant ändamål. Utdrag får också lämnas om den enskilde

styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och Kungl. Maj :t

har gett tillstånd till att utdrag lämnas.

I kungörelsen (1963: 199) angående utfärdande i vissa fall av utdrag ur

allmänna kriminalregistret har Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser om att

utdrag av registret under vissa förutsättningar får lämnas till enskild person

som har för avsikt att resa in, vistas, arbeta eller bosätta sig i annan stat.

10 och 11 §§ KRL innehåller bestämmelser om att registeranteckningar

efter viss tid inte skall tas med i utdrag av registret. Innehållet i dessa regler

om s. k. rehabilitering är i huvudsak följande. Enligt 10 § skall i utdrag som

har meddelats på framställning av svensk myndighet inte tas med anteckning

om villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård eller

anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff, sedan tio år har förflutit

från domen eller beslutet. Inte heller skall anteckning om fängelse, ungdomsfängelse

eller internering tas med, sedan tio år har förflutit från frigivning

eller övergång till vård utom anstalt. Visst undantag från dessa regler föreligger

när det före utgången av rehabiliteringstiden beträffande samma person

ånyo har meddelats dom eller beslut som skall antecknas i registret. I

11 § föreskrivs att bestämmelserna i 10 § skall med vissa avvikelser äga motsvarande

tillämpning i fråga om utdrag till enskild person. Bl. a. skall beträffande

anteckning om fängelse i högst ett år, villkorlig dom, skyddstillsyn,

ungdomsfängelse eller anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff

gälla en rehabiliteringstid av fem år i stället för tio år. Vidare gäller att anteckning

om påföljd som har ådömts endast för gärning som någon har begått

innan han har fyllt 18 år inte skall tas med.

Enligt 12 § andra stycket KRL får uppgifter och anteckningar, som har

tillförts registret, lämnas ut för vetenskapligt ändamål i de fall och i den

ordning som Kungl. Maj :t bestämmer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Med stöd av bemyndigande i KRL har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelsen

(1963: 198) med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om allmänt

kriminalregister (senast ändrad 1969:595). Kungörelsen innehåller

främst regler om olika myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till

registret samt om rekvisition av registerutdrag.

Vissa bestämmelser om kriminalregistret finns också i kungörelsen

(1968: 155) om skyldighet att inhämta utdrag av allmänna kriminalregistret.

2.2 Polisregister

De grundläggande föreskrifterna om polisregister finns i lagen (1965: 94)

om polisregister m. m. (PRL, senast ändrad 1968: 706). Enligt 1 § PRL

omfattar lagen register som förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polismyndighet

för att tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har misstänkts,

åtalats eller dömts, eller upplysning om någons vandel i övrigt.

Rikspolisstyrelsens polisregister brukar betecknas som centrala register,

medan polisregister hos annan polismyndighet är antingen regionalt eller

lokalt register.

PRL innehåller huvudsakligen regler om vem som har rätt att få del av

innehållet i polisregister och i vilken utsträckning upplysning får meddelas

ur sådant register. I 9 § finns regler motsvarande föreskrifterna i 12 §

KRL. För vetenskapligt ändamål får alltså uppgift och anteckning, som har

tillförts polisregister, utlämnas i de fall och i den ordning som Kungl. Maj :t

bestämmer.

Polisregisterkungörelsen (1969: 38, ändrad 1969: 319) innehåller bestämmelser

om bl. a. vilka uppgifter som får finnas i polisregister hos rikspolisstyrelsen,

om skyldighet att lämna uppgift till sådant register och om rätt

för vissa myndigheter och enskilda att erhålla uppgift från polisregister.

Det mest omfattande av de hos rikspolisstyrelsen förda registren är personregistret.

Detta består av namnregister och personnummerregister med

tillhörande akter. Det innehåller beträffande varje registrerad person anteckningar

om vilka uppgifter som har inrapporterats till rikspolisstyrelsen

rörande bl. a. misstankar om brott, påföljder som har ådömts den registrerade

samt verkställighet av sådana påföljder.

2.3 Vissa andra register

Enligt 1 § kungörelsen (1955: 513) om särskilt straffregister

rörande fylleri och vissa andra brott (senast ändrad

1969:510) skall kontrollstyrelsen föra register över vissa uppgifter som

enligt särskilda författningar skall tillhandahållas styrelsen. Föreskrifter

i sistnämnda hänseende finns f. n. endast i kungörelsen (1955:512) anya

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

gående skyldighet för domstolar m. fl. att meddela vissa uppgifter till kontrollstyrelsen.

Denna kungörelse innehåller bl. a. bestämmelser om skyldighet

för domstol att sända uppgift till kontrollstyrelsen, när någon har dömts

för vissa brott, såsom fylleri, olovlig försäljning av rusdrycker och rattfylleri.

Utdrag av kontrollstyrelsens straffregister skall enligt förstnämnda kungörelse

meddelas på framställning av vissa angivna myndigheter. Föreskrifter

ges också om vilka uppgifter som skall tas med i olika utdrag. I vidare

mån än som angetts i kungörelsen får uppgifter och anteckningar inte utlämnas

från registret.

I lagen (1936:56) om socialregister föreskrivs att det i varje

kommun skall föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten

inom kommunen. Sådant register förs av socialnämnden eller annat kommunalt

organ som kommunen utser därtill. I socialregister skall antecknas

bl. a. de personer som erhåller understöd eller annan hjälp genom kommunens

organ.

Vissa myndigheter, bolag, kassor in. fl. har enligt lagen rätt att få för

sin verksamhet nödvändiga uppgifter från registret. Kungl. Maj:t eller

myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer kan enligt 7 § andra stycket för

särskilt fall medge att uppgifter från socialregister lämnas ut till enskild

person för vetenskaplig eller annan jämförlig forskning.

Vid kriminalvårdsstyrelsen förs ett centralt klientelregister, kallat kriminalvårdsstyrelsens

centralregister, samt ett skyddstillsynsregister.

Centralregistret innehåller uppgifter om personer som har ådömts påföljd,

innebärande frihetsberövande inom kriminalvårdens ram, och om

verkställighet av sådan påföljd. I skyddstillsynsregistret antecknas vissa

uppgifter om dem som har ådömts skyddstillsyn.

Någon särskild författning beträffande dessa register finns inte. Enligt

Kungl. brev den 1 juni 1945 äger kriminalvårdsstyrelsen i den mån och

i den omfattning styrelsen finner lämpligt tillhandahålla bl. a. domstolar

och andra myndigheter uppgifter och anteckningar som tillhör centralregistret

eller skyddstillsynsregistret.

2.4 Sekretesslagen

Enligt 2 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen anses som allmän handling

bl. a. register, diarier och journaler, sedan de har färdigställts för anteckning

eller införing.

Lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar (sekretesslagen) innehåller i 11, 12 och 14 §§ föreskrifter om

vissa register, i vilka antecknas bl. a. uppgifter om brott och verkställighet

av påföljd för brott.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Enligt 11 § första stycket sekretesslagen får uppgifter och anteckningar,

vilka har tillförts register som avses i KRL eller PRL, inte lämnas ut i annat

fall eller i annan ordning än som sägs i dessa lagar. Enligt andra stycket

i samma paragraf får utslag eller underrättelse beträffande straff, som

har ådömts svensk medborgare i utlandet och som har överlämnats till

svensk myndighet enligt överenskommelse med främmande makt, jämte

anteckningar om sådana straff inte lämnas ut i annat fall eller i annan ordning

än Kungl. Maj :t bestämmer. Detsamma gäller enligt paragrafens

tredje stycke i fråga om bl. a. uppgifter och anteckningar i kontrollstyrelsens

särskilda straffregister rörande fylleri och vissa andra brott.

I 12 § fjärde stycket samma lag föreskrivs att uppgifter och anteckningar,

som har tillförts kriminalvårdsstyrelsens centralregister eller skyddstillsynsregister

inte får lämnas ut i annat fall eller i annan ordning än Kungl.

Maj :t bestämmer.

Uppgifter och anteckningar, som tillhör de i kommunerna förda socialregistren,

får enligt 14 § fjärde stycket sekretesslagen inte lämnas ut i vidare

mån än som följer av lagen om socialregister.

3. Tidigare behandling av samordningsfrågan m. m.

3.1 Proposition 1963: 39

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för

justitiedepartementet år 1956 en särskild utredningsman att se över brottsregistreringen.

Utredningsmannen1 avgav i december 1960 betänkandet ”Den

allmänna brottsregistreringen” (SOU 1961: 11). I betänkandet tog utredningsmannen

upp bl. a. frågan om en samordning mellan allmänna straffregistret,

som vid denna tid fördes hos dåvarande fångvårdsstyrelsen, och

de centrala polisregistren, som fördes hos statens kriminaltekniska anstalt.

Efter en redogörelse för den tidigare behandlingen av denna samordningsfråga

uttalade utredningsmannen för egen del sammanfattningsvis följande.

De invändningar av principiell art som tidigare hade gjorts mot en samordning

bortföll, sedan undersökningar hade visat att registren även vid en genomförd

samordning utan olägenhet kunde hållas åtskilda. Ett gemensamt

uppgiftslämnande till de samordnade registren ledde till ökad säkerhet i

fråga om innehållet i polisregistren. En samordning måste vidare anses ligga

i linje med rationaliseringssträvandena inom förvaltningen. Det förhållandet

att registrens biträdespersonal ställdes under gemensam ledning borde öka

möjligheterna för framtiden att effektivisera registerverksamheten. En samordning

av straffregistret med de centrala polisregistren skulle innebära sådana

fördelar att den borde genomföras, fastän den ekonomiska vinningen

1 Hovrättspresidenten Maths Heuman.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

av samordningen inte kunde anses särskilt stor. Om en rikspolisorganisation

eller därmed jämförlig central polisledning skulle komma att inrättas, borde

man överväga att överföra straffregistret dit.

På nu anförda skäl föreslog utredningsmannen en teknisk samordning av

det allmänna straffregistret och de centrala polisregistren. Enligt förslaget

skulle registren fortfarande hållas åtskilda, men straffregistret skulle liksom

de centrala polisregistren föras hos statens kriminaltekniska anstalt.

Utredningsmannens förslag remissbehandlades. Förslaget om en samordning

av straffregistret och de centrala polisregistren tillstyrktes av bl. a.

riksåklagaren, hovrätten för Nedre Norrland, överståthållarämbetet, poliskammaren

i Stockholm och statsåklagaren i Göteborg. Andra remissinstanser

ställde sig kritiska till förslaget. Fångvårdsstyrelsen hade inget att erinra

mot en samordning men uttalade vissa farhågor för att en överflyttning av

straffregistret till statens kriminaltekniska anstalt kunde inverka menligt på

möjligheterna att förvärva juridiskt utbildad personal för handläggning av

registerärenden.

I prop. 1962: 148 angående statens övertagande av huvudmannaskapet för

polisväsendet in. m. föreslog Kungl. Maj :t att bl. a. de funktioner som i fråga

om registrering utövades av statens kriminaltekniska anstalt skulle överföras

till rikspolisstyrelsen. Riksdagen godtog Kungl. Maj :ts förslag.

I prop. 1963: 39 med förslag till lag om allmänt kriminalregister m. m. tog

dåvarande chefen för justitiedepartementet med anledning av förslaget i

1961 års betänkande upp frågan om en samordning av straffregistret och de

centrala polisregistren (s. 19). Departementschefen erinrade om att man i

1962 års proposition inte hade tagit ställning till frågan om det allmänna

straffregistret borde överföras till den blivande rikspolisstyrelsen. Denna

fråga borde enligt departementschefens åsikt inte heller aktualiseras i dåvarande

läge. Ett sådant överförande, som skulle innebära mycket begränsade

fördelar, borde inte övervägas förrän ytterligare klarhet hade vunnits

om den nya polisorganisationens och den centrala polisregistreringens utformning.

Det var enligt departementschefen inte tillrådligt att utöka det

omfattande arbete, som polisväsendets förstatligande medförde, med de

problem som var förenade med en överflyttning av straffregistret. Tills vidare

borde därför fångvårdsstyrelsen, som förfogade över nödvändiga personaloch

lokalresurser, handha den allmänna kriminalitetsregistreringen. Departementschefen

uttalade slutligen, att detta givetvis inte uteslöt att uppgiftslämnandet

till kriminal- och polisregistren samordnades, om så skulle visa

sig lämpligt.

3.2 Statsverkspropositionerna 1966—1969

I 1966 års statsverksproposition uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet

(prop. 1966: 1 bil. 4 s. 24) att vissa databehandlingssystem,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

It

som planerades av rikspolisstyrelsen och statskontoret i fråga om verksamheten

vid styrelsens registratur, i hög grad var ägnade att rationalisera och

effektivisera arbetet vid registraturet. Databehandlingsteknik borde därför

användas på dessa områden. Departementschefen föreslog, att en datamaskin

ställdes till rikspolisstyrelsens förfogande genom ett reservationsanslag av

5,5 milj. kr. och att medel beviljades för förstärkning av personalen vid registraturet

och för en särskild driftsorganisation.

På hemställan av statsutskottet beviljade riksdagen de begärda anslagen

för budgetåret 1966/67 (SU 2, rskr 2). En datamaskin ställdes senare till

rikspolisstyrelsens förfogande.

I 1967 års statsverksproposition (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 34) beräknades

medel för budgetåret 1967/68 för utbyggnad av en dataavdelning inom rikspolisstyrelsen

för sådan förstärkning av styrelsens registratur att arbetet

med omläggning av bl. a. där förda brottsregister till ADB kunde genomföras

utan dröjsmål. För komplettering och utbyggnad av styrelsens datamaskinanläggning

begärdes 1,5 milj. kr. De begärda medlen beviljades av riksdagen

(SU 2, rskr 2).

Sedan samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet i oktober 1967 hade

föreslagit en teknisk samordning av det allmänna kriminalregistret med

rikspolisstyrelsens centrala polisregister, medgav Kungl. Maj :t på gemensam

framställning av rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen i beslut den

1 december 1967 att vissa anslagsöverskridanden fick göras under budgetåret

1967/68 för extra arbetshjälp i samband med omläggning av kriminalregistret

och dess samordning med de centrala polisregistren samt för anskaffning

av viss kontorsutrustning med anledning av samordningen.

Under erinran om detta beslut beräknade dåvarande chefen för justitiedepartementet

i 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28 och

31) medel för omläggningen av registren under budgetåret 1968/69. Departementschefen

förordade att rikspolisstyrelsen bemyndigades att lägga ut en

beställning på en massminneenhet för 850 000 kr., avsedd att möta de krav

på ökad kapacitet hos styrelsens datamaskinanläggning som skulle komma

att ställas, om samarbetsorganets förslag att föra över kriminalregisteruppgifterna

till styrelsen genomfördes. Vid behandlingen av kriminalvårdsstyrelsens

anslagsyrkanden uttalade departementschefen (s. 70), att en första

etapp på vägen mot ett informationssystem för rättsväsendet hade inletts

genom att det allmänna kriminalregistret höll på att läggas om för maskinell

databehandling och samordnas med de centrala polisregistren. Han förutskickade

vidare att kriminalvårdsstyrelsens centralregister och vissa andra

registreringsrutiner skulle läggas om i en senare etapp.

I överensstämmelse med vad statsutskottet hade hemställt beviljade riksdagen

begärda medel för budgetåret 1968/69 (SU 2, rskr 2).

I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s. 17) beräknade

dåvarande chefen för justitiedepartementet medel för den personal som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

under budgetåret 1969/70 kunde komma att behövas för bearbetning av

strafförelägganden och domar i brottmål samt för drift av polis- och kriminalregistren

med hjälp av ADB. I samband med behandlingen av kriminalvårdsstyrelsens

anslagsyrkanden yttrade departementschefen (s. 63) bl. a.,

att det allmänna kriminalregistret skulle föras över från kriminalvårdsstyrelsens

till rikspolisstyrelsens förvaltning, så snart registret hade lagts om

för ADB. Medel till registrets personal beräknades dock tills vidare under

kriminalvårdsstyrelsens anslag.

Riksdagen beviljade på hemställan av statsutskottet begärda anslag för

budgetåret 1969/70 (SU 2, rskr 2).

3.3 Planeringen för RI

Samarbetsorganets planering för processrutinerna i RI och övergången till

ADB avses ske i följande utredningsetapper:

1. Omläggning av det allmänna kriminalregistret för ADB och en teknisk

samordning av detta register med rikspolisstyrelsens personregister.

2. Databehandling av alla brottmålsdomar för saköreslängd samt processoch

reaktionsstatistik. Maskinellt framställda meddelanden om brott och påföljder

till andra myndigheter.

3. Anpassning av handläggningsrutinerna för strafföreläggande för ADB.

4. Anpassning av klientelrutinerna inom kriminalvården för ADB.

5. Fortsatt teknisk samordning av brottsregister.

6. Kriminalitetsprognoser.

7. Viss verksamhetsstatistik för programbudgetering m. m.

8. Anpassning av bouppteckningsrutinerna för ADB.

9. Databehandling av lagtext och rättspraxis.

10. Anpassning av handläggningsrutinerna beträffande utlänningsärenden

för ADB.

11. Databehandling av stämningsansökan.

12. System för passärenden.

13. Anpassning av handläggningsrutinerna beträffande betalningsföreläggande

m. m. för ADB.

En försöksverksamhet med utskrift av dom i brottmål på blankett tog sin

början den 1 juni 1969 vid vissa underrätter. ADB-rutiner för domar i brottmål

beräknas vara i bruk i hela landet någon gång under år 1970. I oktober

1969 togs en ADB-rutin för strafföreläggande i bruk på försök i vissa åklagardistrikt.

Den beräknas omfatta hela landet den 1 april 1970. Systemen

för ordningsföreläggande, strafföreläggande och domar i brottmål samordnas

enligt nuvarande planer den 1 oktober 1970. Då skall meddelanden för kronofogdemyndigheter

och andra brottsregisterförande myndigheter än rikspolisstyrelsen

eller kriminalvårdsstyrelsen framställas maskinellt. Uppgifter för

kontrollstyrelsens register och körkortsregistren sparas därvid på maskin
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 54 år 1970

13

läsbart medium för att underlätta en framtida uppbyggnad av ADB-system

för dessa register. Rikspolisstyrelsens personregister började, liksom det allmänna

kriminalregistret, att läggas om för ADB vid årsskiftet 1967/68. De

båda registren beräknas under hösten 1970 vara överförda till maskinläsbart

medium och inlagda i ADB-system. Avsikten är att detta system skall integreras

med system för databehandling av ordningsföreläggande, strafföreläggande

och domar i brottmål. Arbetet med vissa andra utredningsetapper har

påbörjats.

4. Samarbetsorganets förslag

4.1 Samordning av det allmänna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens

personregister

Samarbetsorganet erinrar om att frågan om en samordning mellan det allmänna

straffregistret hos förutvarande fångvårdsstyrelsen och statens kriminaltekniska

anstalts register har övervägts tidigare och att en av de väsentligaste

invändningarna som man därvid hade mot en samordning var att registren

inte med säkerhet kunde hållas åtskilda. En annan invändning var

att garantier inte kunde skapas för undvikande av misstag vid straffregistrets

förande och användande, om det skulle föras över till kriminaltekniska

anstaltens register och samordnas med detta.

Enligt samarbetsorganets mening har frågan om möjligheterna att samordna

registren och ändå ha garantier för att de kan föras och användas utan

anmärkningar kommit i ett annat läge genom ADB-tekniken och det system

som har föreslagits för RI. Särskilt framhålls att registren genom den föreslagna

maskinella databehandlingen kan föras och användas med avsevärt

större säkerhet än som är möjligt med nuvarande ordning. Samarbetsorganet

anser det visserligen vara möjligt att låta kriminalvårdsstyrelsen svara

för kriminalregistret även i RI men framhåller, att en sådan lösning skulle

medföra högre kostnader än om registret förläggs till rikspolisstyrelsen. En

samordning förenklar också uppgiftslämnandet och ger möjligheter till en

bättre kontroll av inkommande uppgifter genom att en större enhet kan sättas

upp gemensamt för kriminalregistret och polisregistren.

Samarbetsorganet föreslår därför att kriminalregistret samordnas i tekniskt

avseende med rikspolisstyrelsens personregister. Huvudmannaskapet

för kriminalregistret bör vid lämplig tidpunkt föras över till rikspolisstyrelsen.

Kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister bör emellertid

alltjämt hållas åtskilda och inte ändras till sin omfattning. Inte heller bör

någon ändring göras i föreskrifterna om vilka uppgifter som får lämnas ut

ur registren eller vilka myndigheter som äger få utdrag. Samarbetsorganets

förslag påverkar däremot reglerna om domstolarnas och andra myndigheters

uppgiftsskyldighet till registren och bestämmelserna om rekvisition av registerutdrag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Den tekniska samordningen av registren innebär i korthet att de i registren

ingående uppgifterna lagras på maskinell väg i ett person- och belastningsregister

(PBR). Registret skall läggas upp på ett s. k. massminne och

kommer att bearbetas dagligen. Det skall innehålla uppgifter om personalia

(personnummer, namn in. m.), belastningar (dom, godkänt strafföreläggande,

åtalsunderlåtelse in. m.) och misstankar om brott (utfärdat strafföreläggande,

brottsutredning som ännu ej avslutats m. m.).

En i PBR registrerad person kan alltid nås via personnnuniret. Om detta

inte är känt, finns också möjlighet att söka i registret med hjälp av namn

eller födelsetid.

De uppgifter om belastningar som avses förekomma i PBR ingår i personregistret.

De uppgifter som dessutom ingår i kriminalregistret blir föremål

för en särskild ”märkning”, som utförs på maskinell väg. Härigenom

förhindras sammanblandning av kriminalregistret och personregistret.

Med hjälp av PBR skall enligt samarbetsorganets förslag på maskinell väg

framställas bl. a. meddelanden och utdrag av kriminalregistret enligt KRL

och underlag för utdrag av eller upplysning om innehållet i personregistret

enligt bestämmelserna i PRL och polisregisterkungörelsen samt underlag för

andra maskinella rutiner inom Rl.

Av kriminalregisterutdragen skall enligt förslaget endast utdrag till enskild

person undertecknas. Blanketternas förtryck, distributionsformen och de

kontrollåtgärder som byggs in i förfarandet anses garantera utdragens och

meddelandenas riktighet och legalitet.

4.2 Förenkling av kriminalregisteromläggningen

Det har visat sig att arbetet med att lägga om det allmänna kriminalregistret

och rikspolisstyrelsens personregister har tagit längre tid än samarbetsorganet

ursprungligen hade anledning att räkna med.

Kodningsarbetet för omläggning av kriminalregistret till ADB omfattar

i ett första skede personer födda 1930 och senare. Häri ingår sålunda, med

hänsyn till att straffmyndighetsåldern är 15 år, domar avkunnade 1945

eller senare. Domar avkunnade 1944 eller tidigare kommer att vara mer än

25 år gamla, när maskinella rutiner för kriminalregister kan tas i bruk.

Flera av dessa domar är så komplicerade att de kan föras in i systemet

bara efter vissa justeringar av programmen. I de äldre domarna ingår bl. a.

brott mot författningar som inte gäller längre, t. ex. vissa kristidsförfattningar.

Samarbetsorganet har därför den 6 november 1969 beslutat föreslå, att

omläggningen av kriminalregistret till ADB begränsas till uppgifter som

hänför sig till domar avkunnade under 1945 eller senare. När utdrag meddelas

till annan än enskild, skall enligt förslaget för äldre domar anges

bara den dömdes personnummer och uppgift om att dom (ar) före 1945

finns registrerad (e). En sådan anteckning skall göras även för det fall att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

straffet har till fullo verkställts först under 1945 eller senare. Begränsas

omläggningen på detta sätt beräknas den totala omläggningstiden kunna

minskas med tio veckor.

Förslaget innebär att två slag av utdrag skall kunna framställas, när det

maskinella systemet för kriminalregistret tas i bruk. Ett begränsat utdrag

skall innehålla den information som efter omläggningen finns lagrad i det

maskinella systemet. Sådant utdrag skall lämnas till annan än enskild, om

inte fullständigt utdrag särskilt begärs. Ett fullständigt utdrag skall bestå

av det maskinellt framställda utdraget, kompletterat med uppgifter ur

handlingarna i det nuvarande registret. Fullständigt utdrag skall expedieras

dels till myndighet som särskilt begär det, dels till enskild person.

5. Departementsutredningens förslag

I promemoria den 28 mars 1966 har departementsutredningen behandlat

frågan om beslutanderätten i ärenden om tillstånd att för kriminologisk

eller annan vetenskaplig forskning eller för annat därmed jämställt ändamål

ta del av uppgifter och anteckningar i allmänna kriminalregistret,

kriminalvårdsstyrelsens centralregister, kontrollstyrelsens straffregister, de

inom kommunerna förda socialregistren samt de av rikspolisstyrelsen eller

av annan polismyndighet förda polisregistren.

Utredningen framhåller, att ansökningar om tillstånd att för vetenskaplig

eller därmed jämförlig undersökning erhålla utdrag ur något av de nämnda

registren förekommer ganska ofta. Kungl. Maj :t äger i sådana fall besluta

om utlämnande av de begärda uppgifterna eller anteckningarna. Beträffande

kriminalregistret och polisregistren är Kungl. Maj :ts rätt i detta

hänseende dock begränsad till att gälla sådana uppgifter och anteckningar

som skall användas för vetenskapligt ändamål (12 § andra stycket KRL

resp. 9 § andra stycket PRL). Tillståndssökande är främst forskare vid

universitet eller högskola och läkare samt statliga utredningar. Ansökan

som avser socialregister inges till socialstyrelsen eller Kungl. Maj:t. I övriga

fall ges ansökan i regel in till den myndighet som handhar registret.

Någon delegering av beslutanderätten i ärenden av förevarande slag har

inte skett. Utredningen anser det emellertid inte befogat att ärendena i varje

särskilt fall prövas av Kungl. Maj :t. Beslutanderätten bör i stället kunna

utövas av berörda centrala förvaltningsmyndigheter. Utredningen förordar

en sådan omläggning.

Fråga om utlämnande bör enligt utredningen prövas av kriminalvårdsstyrelsen

beträffande kriminalregistret och centralregistret, av socialstyrelsen

beträffande socialregistren, av kontrollstyrelsen beträffande kontrollstyrelsens

straffregister samt av rikspolisstyrelsen beträffande de hos

denna styrelse eller hos annan polismyndighet förda polisregistren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Myndighet till vilken beslutanderätten delegeras bör enligt utredningen

förena tillstånd med de förbehåll — exempelvis i fråga om gjorda anteckningars

förvaring, eventuellt återgivande av anteckning i tal eller skrift etc.

— som är nödvändiga för att hindra att uppgifterna blir kända för obehöriga.

Utredningen tillägger att den som bryter mot sådant förbehåll torde

kunna straffas enligt 41 § sekretesslagen, jämförd med 11, 12 eller 14 §

samma lag.

Kungl. Maj :ts bemyndiganden bör enligt utredningen meddelas i en gemensam

kungörelse. I samband därmed bör kungörelsen om kontrollstyrelsens

straffregister kompletteras med en erinran om att särskilda föreskrifter

har meddelats om utlämnande av uppgifter och anteckningar för vetenskaplig

eller annan jämförlig undersökning.

Utredningen erinrar om att beslut av myndighet att avslå ansökan om

utbekommande av allmän handling enligt 2 kap. 10 och 11 §§ tryckfrihetsförordningen

kan överklagas hos Kungl. Maj :t i vederbörande statsdepartement.

Enligt utredningen bör anteckningar och uppgifter i kriminalregistret

och polisregistren kunna utlämnas inte bara -—• som f. n. — för vetenskapligt

ändamål utan också för undersökning som är jämförlig med vetenskaplig

undersökning. Härigenom skulle man nå överensstämmelse med

vad som gäller i fråga om t. ex. socialregistren. Förslaget förutsätter att

12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL ändras.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har rikspolisstyrelsen,

socialstyrelsen och kontrollstyrelsen lämnat det utan erinran. Kriminalvårdsstyrelsen

har förutsatt, att av styrelsen lämnade tillstånd kan förenas

med förbehåll som kan krävas för att störningar inte skall uppstå i det

löpande arbetet. Enligt styrelsens mening bör det därför kunna föreskrivas,

att begärda uppgifter lämnas endast i den omfattning arbetsförhållandena

medger och tillhandahållas bara av de tjänstemän som styrelsen bestämmer.

Vidare bör kunna föreskrivas att kostnader som föranleds av arbetet

att tillhandahålla uppgifterna skall bestridas av den som har begärt dem. 6

6. Departementschefen

6.1 Samordningsfrågan

I det allmänna kriminalregistret, som förs hos kriminalvårdsstyrelsen,

antecknas uppgifter om vissa för brott dömda personer, bl. a. vissa uppgifter

om ådömd påföljd, det eller de brott som har föranlett påföljden

samt verkställighetsåtgärder. Denna registrering är i främsta rummet avsedd

att göra det möjligt för domstolar och andra myndigheter att rätt tilllämpa

de straffrättsliga reglerna om återfall och konkurrens. Skyldighet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

17

att lämna uppgifter till registret åvilar främst domstolar och myndigheter

inom kriminalvården.

I lagen om allmänt kriminalregister (KRL) finns särskilda bestämmelser

som reglerar rätten att få utdrag och andra uppgifter från registret.

Rätt att få utdrag av registret har i lagen tillerkänts domstolar och vissa

andra särskilt angivna myndigheter. I övrigt tordras Kungl. Maj :ts tillstånd

för att utdrag skall få meddelas. Under vissa förutsättningar kan enskild

person få utdrag som rör honom själv.

Hos rikspolisstyrelsen förs olika centrala polisregister för att bl. a. tjäna

till upplysning om brott, för vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts.

De grundläggande bestämmelserna om dessa register finns i lagen om polisregister

(PRL). Det mest omfattande av de centrala polisregistren är personregistret.

I detta skall i stort sett antecknas samma uppgifter som i det allmänna

kriminalregistret samt dessutom ett flertal andra uppgifter. Om

skyldighet att lämna uppgifter till polisregister och om rätt att få utdrag av

sådant finns särskilda bestämmelser, som i vissa delar skiljer sig från motsvarande

föreskrifter angående kriminalregistret.

De arbetsmoment som i den brottsbeivrande verksamheten förekommer

inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt inom kriminalvården berör

ofta varandra i olika hänseenden. Det har därför varit naturligt att i rationaliseringssyfte

undersöka om inte datatekniken kunde komma till användning

för vissa arbetsrutiner som är gemensamma eller likartade för olika

myndigheter inom rättsväsendet. Mot denna bakgrund inrättades vid årsskiftet

1966/67 ett samarbetsorgan med uppdrag att undersöka möjligheterna

att bygga upp ett på datateknik baserat informationssystem för rättsväsendet.

Samarbetsorganet består av representanter för bl. a. rikspolisstyrelsen,

åklagar- och domstolsväsendet, kriminalvårdsstyrelsen, statskontoret och

statistiska centralbyrån.

Under år 1967 utarbetade samarbetsorganet ett preliminärt systemförslag

för användning av automatisk databehandling (ADR) i den egentliga verksamheten

hos polis- och åklagarväsendet, domstolar och kriminalvården för

bekämpande av brott. Under det fortsatta arbetet har systemförslaget vidgats

att avse också andra områden inom rättsväsendet och administrationen.

Huvudsyftet med projektet är att förenkla och förbättra informationsutbytet

på och mellan alla nivåer inom olika grenar av rättsväsendet. Informationssystemet

— rättsväsendets informationssystem (RI) — kommer att bestå

av ett stort antal delsystem. Den dataanläggning som sedan några år står

till rikspolisstyrelsens förfogande skall användas för en del av systemen.

Av bl. a. arbetstekniska skäl avses RI bli uppbyggt i etapper. I den första

etappen ingår enligt planeringen omläggning av det allmänna kriminalregistret

till ADR samt en teknisk samordning av detta register med det hos

rikspolisstyrelsen förda personregistret. Enligt planerna skall samtidigt uppgiftslämnandet

från domstolar och andra som är skyldiga att lämna uppgif
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

ter till dessa register förenklas. Samarbetsorganets förslag till sådan omläggning

och samordning lades fram hösten 1967.

1968 års riksdag beviljade anslag för omläggning av kriminal- och polisregistren

till ADB samt för beställning av en massminneenhet till rikspolisstyrelsens

datamaskinanläggning, om samarbetsorganets förslag att samordna

kriminalregistret med personregistret genom att föra över kriminalregisteruppgifterna

till styrelsen genomfördes . För den personal som under

budgetåret 1969/70 kan komma att behövas hos rikspolisstyrelsen för bl. a.

drift av polis- och kriminalregistren med hjälp av ADB finns också medel

tillgängliga.

Arbetet med omläggning av det nuvarande kriminalregistret till ADB har

pågått sedan en tid och beräknas kunna vara avslutat under hösten 1970.

Den av samarbetsorganet föreslagna omläggningen av kriminalregistret

för automatisk databehandling och dess tekniska samordning med rikspolisstyrelsens

personregister utgör en väsentlig del av Rl-projektet. Denna omdaning

av brottsregistreringen är ett led i den strävan till rationalisering av

vissa arbetsrutiner inom rättsväsendet som krävs för att bemästra den ökande

arbetsbördan för polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Någon

ändring av registrens karaktär och användningsområden åsyftas emellertid

inte med förslaget. Gällande bestämmelser om vad som skall registreras i de

båda registren och vilka som har rekvisitionsrätt avses inte bli ändrade.

Kriminalregistret och personregistret skall alltså enligt förslaget bestå som

från varandra skilda register även efter en samordning. Denna gäller endast

organisationen för registreringen och förfarandet när uppgifter lämnas ur

registren. Detta kräver ändrade regler om huvudmannaskap och om vissa

arbetsrutiner, särskilt i fråga om uppgiftslämnandet.

Som samarbetsorganet har framhållit medför förslaget vissa väsentliga

fördelar. Dessa kan hänföras dels till omläggningen till ADB, dels till den

tekniska samordningen av registren.

Genom att registren läggs om för maskinell behandling med hjälp av ADBteknik

uppnås främst en ökad säkerhet och snabbhet i registerarbetet. F. n.

tillförs registren föreskrivna uppgifter om ådömda straff och andra påföljder

genom att domstolar och åklagare tillställer kriminalvårdsstyrelsen resp.

rikspolisstyrelsen särskilda blanketter, vilka har fyllts i med de uppgifter

från domar som skall redovisas. En grundläggande tanke bakom samarbetsorganets

förslag är att uppgifter om samma primärdata i princip lämnas

bara en gång till RI. Därför avses de nuvarande särskilda blanketterna med

uppgifter om ådömda straff m. m. bli ersatta av kopia av domen, kompletterad

med vissa uppgifter, som direkt underlag för stansning till båda registren.

Den ändring av rättegångsbalken som en sådan ordning förutsätter genomfördes

våren 1969 (se prop. 1969: 26, 1LU 28, rskr 142, SFS 101). Genom

ett sådant förfarande undgår man de överföringsfel som kan uppstå, när

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

19

uppgift om innehållet i en dom återges i en särskild blankett. Härigenom blir

innehållet i de båda registren säkrare.

Genom att samtliga domar och slutliga beslut i brottmål avses skola sändas

in till rikspolisstyrelsen efter den föreslagna tekniska samordningen av kriminalregistret

och personregistret vinner man också den fördelen att registren

med säkerhet tillförs uppgifter om samtliga de avgöranden som skall

antecknas. Det nuvarande systemet innebär inte någon fullständig garanti

för att uppgifter verkligen sänds in i alla de fall registerförfattningarna anger.

När det gäller möjligheterna att få information ur registren leder den

maskinella behandlingen till ökad säkerhet genom de automatiska kontroller

och spärrar mot obehörig åtkomst som kan utnyttjas. Vidare ökar

möjligheterna att återvinna information. Utdrag kan framställas snabbare

och andra uppgifter kan nås omedelbart utan tidsödande slagning i sökregister

och akter. Även uppgiftslämnandet för statistikändamål förenklas.

Samordningen av kriminalregistret och personregistret leder till förenklingar

i flera avseenden. Uppgift om dom skall lämnas endast till en myndighet,

rikspolisstyrelsen, som för båda registren. Dubbelregistreringen minskas

genom att uppgifterna tas in i ett maskinellt person- och belastningsregister,

som används som underlag för utdrag av båda registren. En gemensam organisation

kan inrättas för dessa och kriminalvårdsstyrelsens avdelning för

kriminalregistret kan upphöra.

Med hänsyn till de fördelar som den föreslagna samordningen rymmer

anser jag att samarbetsorganets förslag bör genomföras. Såväl rationaliserings-

som säkerhetssynpunkterna får anses ha blivit tillgodosedda i förslaget

beträffande registren. De rationaliseringsvinster som kan göras i fråga om

uppgiftslämnandet från domstolar och andra myndigheter är särskilt påtagliga

med tanke på att saköreslängd, rättsstatistik och vissa meddelanden för

andra brottsregister kan framställas på maskinell väg inom RI på grundval

av domskopiorna. Från säkerhetssynpunkt framstår det givetvis som angeläget

att det föreslagna systemet för person- och belastningsregistret blir

föremål för noggranna prov, innan det sätts i drift.

Jag förordar alltså att rikspolisstyrelsen övertar ansvaret för kriminalregistret

från kriminalvårdsstyrelsen. Detta förutsätter att ordet ”kriminalvårdsstyrelsen”

i 1, 6 och 13 §§ KRL byts ut mot ”rikspolisstyrelsen”.

1 § PRL innehåller en definition av vad som i lagen förstås med polisregister.

Denna definition kommer efter den föreslagna tekniska samordningen

att omfatta även kriminalregistret, om inte uttryckligt undantag för

detta register görs i PRL. Som har framgått av det föregående avses att

kriminalregistret även i fortsättningen skall regleras av kriminalregisterlagen.

Jag föreslår att till 1 § PRL fogas ett andra stycke av innehåll att som

polisregister inte anses det allmänna kriminalregistret.

För databehandling av ordningsförelägganden, strafförelägganden, do
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

mar i brottmål och andra uppgifter i etapperna 1—3 av Rf har i 1970 års

statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 16 och 18) föreslagits att en

särskild byrå inrättas inom rikspolisstyrelsen. Vid byråns organisation bör

särskild hänsyn tas till de krav som granskning och bearbetning av nämnda

handlingar ställer. Behovet av kontakt mellan byråns tjänstemän och uppgiftslämnarna,

i synnerhet under den första tiden, måste också särskilt uppmärksammas.

Kriminal- och personregistren skall alltså enligt vad jag förordat bestå

som i princip skilda register trots att de förs i ett och samma dataregister.

Båda registren åtnjuter sekretesskydd enligt 11 § sekretesslagen. En och

samma myndighet kommer att föra registren och uppgiftslämnandet blir till

väsentliga delar gemensamt. Frågor om innehållet i de båda registren, om

rätt att få utdrag och om utdragens innehåll avses emellertid fortfarande

bli reglerade genom skilda författningar, i främsta rummet KRL och PRL.

Det kan ifrågasättas om denna lagtekniska konstruktion skall behållas i

framtiden. Frågan får särskild aktualitet om flera brottsregister förs in i

dataanläggningen. Antalet registerförfattningar som reglerar verksamheten

vid anläggningen kommer då att öka. Det kan därvid visa sig vara fördelaktigt

att sammanföra de bestämmelser som reglerar registreringsverksamlieten

till en enda lag. Det är emellertid för tidigt att nu ta ställning till frågan

om en sådan lagteknisk lösning. Att detta spörsmål tills vidare hålls

öppet utgör emellertid inte något hinder mot att den föreslagna samordningen

av kriminal- och personregistren genomförs nu.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 tillkallade

min företrädare sakkunniga med uppdrag att verkställa en utredning om

offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar (riksdagsber.

1970 Ju: 49). I utredningens uppdrag ingår att undersöka de problem som

hänger samman med ADB-registrering i den offentliga verksamheten. Undersökningen

kommer att omfatta bl. a. brottsregistreringen. Utredningsarbetet

skall enligt direktiven bedrivas i kontakt med bl. a. samarbetsorganet för

ADB inom rättsväsendet.

I samband med överflyttningen av kriminalregistret till rikspolisstyrelsen

måste ändringar ske av vissa kungörelser, bl. a. kungörelsen med tillämpningsföreskrifter

till KRL. Dessa frågor torde få anmälas senare.

Under hösten 1969 föreslog samarbetsorganet vissa förenklingar av arbetet

med omläggningen av det nuvarande kriminalregistret för maskinell behandling.

Bakgrunden till förslaget är att omläggningsarbetet har visat sig

vara förenat med vissa svårigheter när det gäller programmeringen av äldre

domar och beslut. Bl. a. försvåras kodningsarbetet av att det i dessa avgöranden

i stor utsträckning ingår uppgifter om brott mot inte längre gällande

författningar. I syfte att förenkla och påskynda omläggningsarbetet har

samarbetsorganet föreslagit, att omläggningen begränsas till att gälla an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

21

teckningar om domar och beslut, som har meddelats under år 1945 eller senare.

Detta innebär att anteckningar i det nuvarande, manuellt förda kriminalregistret

om domar och beslut, som har meddelats före år 1945, och

om verkställighet av påföljd som har bestämts i sådan dom eller sådant beslut

kvarstår i detta register och inte databehandlas. När kriminalregisterutdrag

framdeles kan framställas maskinellt, kommer således enligt samarbetsorganets

förslag utdragen inte att innehålla några anteckningar beträffande

domar eller beslut som har meddelats före år 1945. För de fall

då sådana anteckningar förekommer i det manuellt förda registret och enligt

KRL:s bestämmelser skall tas med i registerutdrag föreslås, att i det

maskinellt framställda utdraget görs en notering om att vissa anteckningar

beträffande dom eller beslut som har meddelats före den 1 januari 1945

finns i kriminalregistret. Den myndighet som önskar få ett på detta sätt

begränsat utdrag fullständigat med sådana anteckningar kan begära komplettering

av utdraget med uppgifterna i det nuvarande registret. Rekvisitionsberättigad

myndighet föreslås kunna också från början begära fullständigt

utdrag av kriminalregistret. Utdrag till enskild person beträffande honom

själv skall dock enligt förslaget alltid vara fullständigt.

Förslaget innebär sålunda att fullständigt utdrag till annan än enskild

person kommer att expedieras bara på särskild begäran och att i övrigt endast

den information som finns lagrad i det maskinella systemet tas med

i registerutdrag. En sådan ordning torde inte medföra någon olägenhet. Den

föreslagna ordningen med en tidsgräns, den 1 januari 1945, medför på

grund av gällande straffmyndighetsålder att fullständigt utdrag alltid kommer

att meddelas beträffande personer som är födda den 1 januari 1930 eller

senare. De uppgifter beträffande domar och beslut från tiden före den

1 januari 1945 som enligt samarbetsorganets förslag inte skall tas med i begränsade

utdrag torde i de flesta fall inte ha någon betydelse för den funktion

utdraget skall ha. Skulle det i visst fall anses vara av värde att ha tillgång

till uppgifter, som hänför sig till sådana domar eller beslut, finns alltid

möjlighet att begära ett fullständigt utdrag. Sådana uppgifter kan emellertid

i många fall med fördel i stället inhämtas ur en äldre domstolsakt,

i vilken ingår utdrag meddelat enligt nu gällande regler. På grund av bl. a.

rehabiliteringsreglerna kommer också med tiden allt färre personer att vara

belastade med anteckningar i det äldre registret.

Med hänsyn till de tidsvinster som den föreslagna förenklingen av kriminalregisteromläggningen

medför — enligt samarbetsorganet kan den totala

omläggningstiden beräknas minska med 25 % — anser jag mig böra

godta förslaget att införa begränsade utdrag av det maskinella systemet för

kriminalregister.

För förslagets genomförande krävs ändring i 10 § KRL som reglerar innehållet

i utdrag av registret till myndigheter. I paragrafens andra stycke bör

göras ett tillägg av innehåll att anteckning om dom eller beslut, som har

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

meddelats före den 1 januari 1945, och om verkställighet av påföljd som

har bestämts däri skall tas med i registerutdrag endast i den utsträckning

som Kungl. Maj :t bestämmer, såvida inte fullständigt utdrag har begärts.

Genom ett sådant bemyndigande får Kungl. Maj :t möjlighet att i administrativ

ordning reglera närmare vilka noteringar beträffande äldre belastning

som skall göras i begränsade utdrag. Därvid torde Kungl. Maj :t böra ge närmare

föreskrifter också om förfarandet vid begäran om fullständigt utdrag.

Som jag nyss har sagt avses endast fullständiga registerutdrag kunna

lämnas till enskild person beträffande honom själv. I 11 § KRL, som reglerar

vilka uppgifter som utdrag till enskild skall innehålla, bör därför göras

undantag för den nyss angivna bestämmelse som har föreslagits bli intagen

i 10 § andra stycket.

I 10 § tredje stycket andra punkten samma lag förekommer uttrycket sinnesundersökning.

Enligt lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk undersökning

i brottmål kallas sådan undersökning numera rättspsykiatrisk undersökning.

Bestämmelsen bör därför kompletteras med orden ”eller rättspsykiatrisk

undersökning”.

6.2 Delegering av beslutanderätt

Departementsutredningen, som bar till uppgift bl. a. att utreda frågor om

decentralisering av ärenden som handläggs inom stats departement en, har i

en promemoria den 28 mars 1966 tagit upp frågan om delegering av beslutanderätten

i ärenden om tillstånd att för kriminologisk forskning m. m. ta

del av uppgifter och anteckningar i vissa brottsregister och socialregister. De

register som avses är kriminalregistret, polisregistren, kriminalvårdsstyrelsens

centralregister, kontrollstyrelsens straffregister samt de i kommunerna

förda socialregistren. F. n. utövas beslutanderätten av Kungl. Maj :t. Utredningen

föreslår att denna rätt delegeras till vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

Utredningen påpekar också, att rätten att meddela någon tillstånd att

för vetenskapliga undersökningar ta del av uppgifter och anteckningar som

tillhör dessa register inte är lika vidsträckt i de olika författningar som

reglerar denna rätt. I KRL och PRL är rätten begränsad till uppgifter och

anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål. Utredningen

har därför föreslagit, att 12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL

ändras så att rätten att ta del av uppgifter m. m. — i likhet med vad som

gäller beträffande socialregistren — kommer att gälla uppgifter och anteckningar

för vetenskaplig eller annan jämförlig undersökning.

Utredningens förslag har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Det är givetvis av största betydelse att uppgifter och anteckningar i det

allmänna kriminalregistret och andra liknande register inte blir tillgängliga

för envar eller handhas så att uppgifterna och anteckningarna sprids bland

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

obehöriga. Emellertid måste det samtidigt anses vara ett allmänt intresse

att statliga och andra utredningar samt personer och institutioner, som

bedriver vetenskaplig undersökning inom olika grenar av samhällslivet, vid

behov kan få del av sådana uppgifter utan hinder av de sekretessbestämmelser

som i övrigt gäller. Den nuvarande begränsningen av utlämningsrätten

enligt 12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL till uppgifter

och anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål torde från

denna synpunkt vara för snäv. Det synes inte medföra några olägenheter

eller fara för rättssäkerheten, om rätten utvidgas på sätt som utredningen

har föreslagit. Härigenom når man också bättre överensstämmelse med motsvarande

bestämmelse i lagen om socialregister. Jag anser därför att departementsutredningens

förslag i denna del bör godtas.

Jag tar härefter upp utredningens förslag att delegera beslutanderätten

beträffande uppgifter och anteckningar i kriminalregistret och polisregistren.

Ansökningar om tillstånd att för vetenskapligt ändamål få del av

sådana uppgifter eller anteckningar förekommer inte sällan. Under år 1969

prövades närmare 20 ansökningar av detta slag. Jag delar utredningens

uppfattning att beslutanderätten i dessa frågor bör kunna utövas av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet. Det innebär att efter ett genomförande

av förslaget att samordna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens

personregister beslutanderätten i fråga om både kriminalregistret och polisregistren,

såväl de centrala som de regionala och lokala, skall tilläggas rikspolisstyrelsen.

Den gällande lydelsen av 12 § KRL och 9 § PRL torde ge Kungl. Maj :t

rätt att till rikspolisstyrelsen delegera rätten att besluta om utlämnande av

uppgifter och anteckningar ur registren för vetenskapligt ändamål. Paragraferna

torde däremot inte tillåta Kungl. Maj :t att bemyndiga styrelsen att

genom egna föreskrifter ange andra förutsättningar för beviljande av tillstånd

eller att vid utlämnandet göra andra nödvändiga förbehåll än dem som

Kungl. Maj :t kan ha nämnt i bemyndigandet. Att rikspolisstyrelsen har sådan

befogenhet kan vara av särskild betydelse när det gäller utlämnande

från de lokala polisregistren. Bemyndigande av angivet slag bör därför kunna

ges. Med hänvisning till vad nu har sagts bör de nämnda paragraferna i

förevarande hänseende ändras så, att uppgifter och anteckningar får utlämnas

i de fall och den ordning Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

rikspolisstyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj :t bör i bemyndigandet lämna vissa föreskrifter om förutsättningarna

för utlämnande av uppgifter och anteckningar för vetenskaplig

eller därmed jämförlig undersökning. Tillstånd bör få meddelas endast om

det skäligen kan antas att skada för enskild inte uppkommer. De kostnader

som arbetet med att ta fram uppgifterna föranleder bör bestridas av sökanden.

Vidare bör föreskrivas, att tillstånd skall förenas med förbehåll att de

utlämnade uppgifterna och anteckningarna inte handhas och används på

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

sådant sätt att obehörig kan få del av dem. Den som åsidosätter sådant förbehåll

torde kunna straffas jämlikt 41 § sekretesslagen, jämförd med 11 §

första stycket samma lag.

De av utredningen berörda frågorna om en delegering av beslutanderätten

i vad avser kriminalvårdsstyrelsens centralregister synes kunna avgöras

utan riksdagens medverkan och torde få anmälas senare. Detsamma gäller

den av utredningen föreslagna delegeringen av rätten att meddela tillstånd

att för vetenskapliga undersökningar utlämna uppgifter och anteckningar

ur kontrollstyrelsens straffregister och socialregistren. Dessa frågor handläggs

inom finans- resp. socialdepartementet.

6.3 Ikraftträdandet

Det nuvarande kriminalregistret beräknas kunna vara omlagt för ADB

under hösten 1970. Då torde den löpande produktionen av maskinellt framställda

utdrag av kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister

kunna sättas i gång. Ansvaret för kriminalregistret bör överföras på rikspolisstyrelsen

senast vid denna tidpunkt, då således de föreslagna ändringarna

i KRL och PRL bör träda i kraft. Det är emellertid inte möjligt att nu

avgöra vilken dag den löpande produktionen av registerutdrag kan börja.

Det bör därför få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om den nya lagstiftningens

ikraftträdande.

7. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga 21.

Jag hemställer, att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som är likalydande med de förslag som är fogade vid propositionen, har uteslutits

här.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 dr 1970

25

Bilaga 1

(Departementsutredningens förslag)

1) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197)

om allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 maj 1963 om allmänt kriminalregister

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

Till den---------utdragen avse.

För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller annan jämuppgifter

och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter

tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts reoch

i den ordning Konungen be- gistret, utlämnas enligt bestämmelstämmer.

ser som Konungen meddelar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1970

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1965 (nr 94)

om polisregister m. m.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 9 april 1965 om polisregister

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §.

Till den ----—------uppgifterna avse.

För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller annan jämuppgifter

och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter

tillförts polisregister, utlämnas i de och anteckningar, som tillförts pofall

och i den ordning Konungen lisregister, utlämnas enligt bestämbestämmer.

melser som Konungen meddelar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

27

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 20 februari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 16 februari 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

9 januari 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till 1) lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94-) om polisregister m. m.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

assessorn Bengt Karle.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

27 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över förslag

till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m.m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslagen utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700099

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 1LU 1970:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen s. 3 i texten
  2. 1LU 1970:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen s. 1 i texten