Angående riksskatteverkets organisation m. m
1970-03-06 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:55, Angående riksskatteverkets organisation m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
1
Nr 55
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående riksskatteverkets
organisation m. m.; given Stockholms slott den
6 mars 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till organisation av riksskatteverket,
som enligt statsmakternas beslut skall inrättas den 1 januari 1971 för den
centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet.
Verkets styrelse skall enligt tidigare beslut bestå av verkschefen som
ordförande och lekmannaledamöter. Verksledningen föreslås bestå av en
generaldirektör och en överdirektör. 1 övrigt innebär förslaget att verket
under verksledningen organiseras på åtta huvudenheter och en särskild
enhet för de allmänna ombuden. Huvudenheterna är en enhet för administration,
en enhet för rättsärenden, eu enhet för taxering och uppbörd, eu
enhet för indirekt skatt, en enhet för kontroll och revision, en enhet för
folkbokföring och val, en enhet för driftteknik och en enhet för alkoholärenden.
Antalet anställda i riksskatteverket blir drygt 500.
Vidare läggs fram förslag till medelsanvisning för budgetåret 1970/71-dels
avseende andra lialvåret 1970 till kontrollstyrelsen, riksskattenämnden samt
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, dels avseende första halvåret
1971 till riksskatteverket.
1 Bihang filt riksdagens protokoll 7970. 1 samt. Nr 55.....
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970,
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksskatteverkets
organisation m. m. och anför.
1 statsverkspropositionen (bil. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 föra
upp vissa anslag som berörs av den beslutade omorganisationen av den centrala
skatteförvaltningen med beräknade belopp. Beredningen av de organisations-
och anslagsfrågor som sammanhänger med omorganisationen är
nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för dem närmare.
Inledning
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969: 127, BeU 63, rskr 342) skall en
central förvaltningsmyndighet, riksskatteverket, inrättas den 1 januari
1971 för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet.
Utredningar m. in. som har föregått beslutet har redovisats i
prop. 1969:127.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969 tillkallade
chefen för finansdepartementet en organisationskommitté med uppdrag
att framlägga förslag om riksskatteverkets organisation och i övrigt
förbereda omorganisationen av den centrala skatteförvaltningen. Kungl.
Maj:t har uppdragit åt statskontoret att medverka i utredningsarbetet och
förberedelserna i övrigt för omorganisationen enligt direktiv från organisationskommittén,
....
Organisationskommittén, som antagit benämningen riksskatteverkskommittén
(RSV-kommittén), har avgivit en promemoria den 16 februari 1970
(Stencil Fi 1970: 3) med förslag rörande riksskatteverkets organisation.
3
Kungi. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
Nuvarande organisation
Riksskattenämnden
Riksskattenämnden (RN), instruktion 1965: 714, består av ordförande
och sex ledamöter, varav en vice ordförande. Föreskrifter om nämnden
finns i 19 § taxeringsförordningen (1956: 623). Vid handläggningen av
ärenden rörande mervärdeskatt har RN en annan sammansättning. Den består
då av ordföranden och åtta särskilt utsedda ledamöter, varav en vice
ordförande. Ytterligare föreskrifter finns i kungörelsen (1968: 583) om
riksskattenämndens sammansättning i ärenden rörande mervärdeskatt.
Ordförandeskapet i RN är inte inrättat som en fast tjänst, men sedan något
år är ordföranden engagerad på heltid för nämndens verksamhet.
Nämnden har ett kansli med tre byråer, nämligen en kanslibyrå, en mervärdeskattebyrå
och en kontrollbyrå.
De huvudsakliga uppgifterna inom kanslibyrån är att bereda och föredra
ärenden på den direkta beskattningens område, såsom förhandsbesked i
taxeringsfrågor, anvisningar till ledning för enskilda och skattemyndigheter,
dispenser enligt bestämmelser i vissa skatteförfattningar och remisser.
Omfattande arbetsuppgifter för byrån är informationsverksamhet och arbete
med blanketter. På byrån ankommer också att handlägga vissa dubbelbeskattningsärenden.
Vidare svarar byrån för RN:s kamerala och personaladministrativa
uppgifter.
Arbetsuppgifterna på RN:s mervärdeskattebyrå kan indelas i två huvudgrupper,
dels de som rör den materiella sidan av mervärdeskatteområdet
och dels de som rör den administrativa sidan. Till den förra gruppen hör
beredning och föredragning av ärenden angående förhandsbesked, anvisningar
och bindande förklaringar. Också på detta område förekommer en
omfattande informationsverksamhet. Till den administrativa sidan av byråns
arbetsfält hör frågor angående registrering av skattskyldiga, redovisning
av skatt, arbetsrutiner, blanketter och statistik.
Kontrollbyråns verksamhet är inriktad på kontroll av direkt och indirekt
skatt. Hit hör främst att planlägga, samordna och följa riksomfattande kontrollaktioner
och att inhämta centralt tillgängligt kontrollmaterial. I viss
omfattning utför byråns personal också taxerings- eller skatterevisioner.
Byrån anlitas i betydande utsträckning för information och utbildning.
Antalet anställda vid RN, uttryckt i årsarbetskrafter, är f. n. 36, varav 23
utgör handläggande personal. Dessutom anlitas extra föredragande från
andra myndigheter i stor utsträckning.
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), instruktion
1965: 715, består av ordförande, vice ordförande och ytterligare sju ledamöter.
Ordföranden är heltidsanställd.
4
Kuhgl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
Nämndens kansli är enligt instruktionen indelat i en administrativ byrå,
en teknisk byrå och en utbildningssektion. För de uppgifter som ankommer
på CFU som central valmyndighet har dessutom inrättats en särskild valenhet.
Administrativa byrån svarar för ledning, tillsyn och centrala uppgifter
rörande tillämpningen av författningar inom folkbokförings- och uppbördsväsendet.
Till byråns uppgifter hör att utfärda föreskrifter, anvisningar och
allmänna meddelanden. Vidare har byrån, som är indelad i en folkbokföringssektion,
en uppbördssektion och en kanslidetalj, följande uppgifter.
Folkbokföringssektionen bestämmer i vissa fall personnummer, förmedlar
uppgifter till vissa länder om bär bosatt utlännings civilstånd, dödsfall
nr. m. och motsvarande uppgifter beträffande i utlandet bosatt svensk medborgare
samt för personregister över inflyttade från och utflyttade till utlandet,
obefintliga m. m. På uppbördssektionen handläggs ärenden angående
bindande förklaringar om sättet för att ta ut preliminär skatt och att
verkställa skatteavdrag samt ärenden angående normalbelopp för existensminimum
och anstånd för arbetsgivare med inbetalning av skatt. Uppbördssektionen
för också skattereklamationskontot och handlägger ärenden angående
handräckning i skatteärenden enligt avtal med Danmark, Finland
och Norge. Kanslidetaljen har bl. a. hand om nämndens personal- och kameralärenden.
Tekniska byrån svarar för ledning och tillsyn inom folkbokförings- och
uppbördsväsendet såvitt avser teknisk utrustning och dess användning, beräkning
av resursbehov, arbetsfördelning, arbetsplanering och arbetsmetodik
samt därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska frågor.
Byrån utfärdar föreskrifter och anvisningar samt lämnar råd i tekniska
och organisatoriska frågor på sitt område. Byrån är indelad i en systemsektion,
en organisationssektion, en ekonomisektion och en utvecklingsenhet.
Till systemsektionens uppgifter hör att utforma system för databehandling,
produktframställning och produktkontroll, att konstruera och underhålla
datamaskinprogram och att utarbeta instruktioner för databehandtingsrutiner
hos länsstyrelsernas uppbördssektioner och datakontor samt
hos de lokala skattemyndigheterna. Organisationssektionen skall bl, a. följa
verksamheten och genomföra organisationsundersökningar hos regionala
och lokala organ, upprätta tidsplaner och översiktliga beskrivningar av arbetsförloppet
hos myndigheterna för att underlätta deras planeringsarbete,
verka för att resurserna på området används på bästa sätt, framställa underlag
för ackords- och taxesättningar inom datakontoren och samordna
utnyttjandet av länsstyrelsernas datamaskinanläggningar. Ekonomisektionen
svarar för anskaffning och underhåll av maskinutrustning för datakontoren
samt av inventarier och kontorsmaskiner för CFU. Vidare utfärdar
ekonomisektionen inom ADB-området redovisningstekniska föreskrif
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
ter och prissätter servicearbeten. Utvecklingsenheten följer utvecklingen
av tekniskt administrativa system inom andra verksamhetsområden och av
datametodik, styrsystem och teknisk utrustning, utformar systemskisser
för nya arbetsuppgifter o. d.
Utbildningssektionen har bl. a. till uppgift att anordna kurser och konferenser
och att utarbeta utbildnings- och informationsmaterial.
Valenheten svarar för de uppgifter som ankommer på CFU i egenskap av
central valmyndighet. Som sådan skall CFU förbereda och organisera valförrättningarna
genom föreskrifter, anvisningar och råd, fastställa formulär
och upprätta särskild röstlängd. I samband med valen skall CFU bl. a.
sammanställa valresultatet och göra mandatfördelning.
Antalet anställda vid CFU, uttryckt i årsarbetskrafter, är f. n. 162, varav
102 utgör handläggande personal.
Kontrollstyrelsen
Kontrollstyrelsen, instruktion 1965: 711, är central myndighet för
ärenden angående vissa indirekta skatter av icke generell natur, s. k. punktskatter,
tillsynsmyndighet i frågor om tillverkning m. m. av alkoholhaltiga
varor samt central myndighet i frågor om alkoholförsäljning och alkoholpolitik.
Chef är en generaldirektör och verksstyrelsen består av denne och
verkets fyra byråchefer. Vid sidan av kontrollstyrelsen finns energiskattenämnden,
som består av ordförande och nio ledamöter. Denna nämnd har
enbart rådgivande funktioner.
Verket har fyra byråer, en för rusdrycksförsäljningsärenden m. m. (första
byrån), en för administrativa och tekniska ärenden (andra byrån) och
två för skatteärenden (tredje och fjärde byråerna). Vidare finns en juridisk
avdelning med en avdelningsdirektör som chef. Kontrollstyrelsen har
en distriktsorganisation med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Sundsvall.
Första byrån handhar frågor inom det alkoholpolitiska området samt
svarar för statistiken inom styrelsen och det särskilda straffregistret, som
är ett centralt register avseende alkoholmissbruk och alkoholbrottslighet.
Byrån har vidare hand om uppbörden av skatterna på spritdrycker och vin
samt av rusdrycksförsäljningsmedel från parti- och detalj handelsbolagen.
Andra byrån svarar för kameral- och personalärenden inom styrelsen,
bl. a. bokföringen av deklarationer, skatteinbetalningar m. m. åt skattebyråema.
Vidare har byrån hand om bl. a. kontrollen över sprittillverkningen
med biträde av regionalt placerade deltidsanställda kontrollanter.
Tredje byrån handlägger bl. a skatt på malt- och läskedrycker, särskild
varuskatt, utjämningsskatt, försäljningsskatt, omsättningsskatt på motorfordon,
stämpelskatt och lotterivinstskatt. Fjärde byrån handlägger ärenden
rörande energiskatt på elektrisk kraft och bränslen, vidare brännoljeskatt,
gasolskatt, särskild skatt på motorbränslen, skatt på bensin och to
lf
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 55
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
baksskatt. Till skattebyråernas arbetsuppgifter hör bl. a. att registrera de
skattskyldiga, att kontrollera, fastställa och uppbära skatt, att utfärda anvisningar
till de skattskyldiga och kontrolltjänstemännen samt att lämna
förhandsbesked huruvida vara är skattepliktig och om tillämplig skattesats.
Juridiska avdelningen handlägger bl. a. besvär över beslut om expeditionsavgift
samt konkurs-, ackords- och åtalsärenden. Chefen för avdelningen är
förordnad att vara allmänt ombud hos kontrollstyrelsen och sjöfartsverket.
Skattekontrollen på fältet ombesörjs av distriktsorganisationen, som omfattar
totalt 90 tjänstemän.
Antalet anställda vid kontrollstyrelsen, exkl. distriktsorganisationen och
uttryckt i årsarbetskrafter, är f. n. 127, varav 32 utgör handläggande personal.
Den mellankommunala prövningsnämnden
Den mellankommunala prövningsnämnden (MKPN) prövar besvär från
skattskyldig som har haft förvärvskälla hänförlig till skilda län och besvär
från sådan skattskyldigs make. Dessutom prövar nämnden besvär som
rör fråga i vilket län skattskyldig skall taxeras.
I prop. 1969: 127 har anmälts att förslag senare skall läggas fram om att
vidga MKPN:s kompetensområde. Det skulle därvid också komma att omfatta
varje sådant bolag som avses i 221 § 1 mom. aktiebolagslagen (1944:
705) och som ingår i koncern med verksamhet i olika län samt omyndiga
barn till den som är mellankommunalt skattskyldig.
MKPN består av ordförande, vice ordförande och ytterligare sex ledamöter.
Nämndens ordförande och sekreterare har sina uppdrag som bisysslor.
Det allmännas intresse i fråga om de mellankommunala taxeringsuppgifterna
bevakas av ett särskilt förordnat allmänt ombud, som också förestår
nämndens kansli. MKPN:s personal består av ytterligare nio tjänstemän,
varav tre bokföringssakkunniga. Huvuduppgifterna för allmänna ombudet,
och den personal som biträder honom är att avge yttrande över besvär från
skattskyldiga eller kommun samt att eftergranska taxeringarna på området
och framställa de yrkanden som dessa granskningar ger anledning till. I
viss omfattning gör man också revisioner.
Kupongskattenämnden och kupongskattekontoret
Kupongskatt uttas på vissa aktieutdelningar enligt bestämmelser i förordningen
(1943: 44) om kupongskatt. I ärenden om kupongskatt beslutar
kupongskattenämnden, som består av ordförande och ytterligare två ledamöter.
Nämndärendena avser huvudsakligen ansökningar om restitution av
kupongskatt.
Det löpande arbetet med kupongskatten sköts av kupongskattekontoret,
som ingår i taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län. Kon
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
toret förestås av en byrådirektör, som också är föredragande i nämnden,
och personalen består i övrigt av 14 biträden. Taxeringsavdelningens chef,
taxeringsdirektören, har också vissa särskilda uppgifter i fråga om kupongskatten.
Han får i vissa fall lämna medgivande att aktieutdelning lyfts utan
att kupongskatt hålls inne. Vidare fungerar han som allmänt ombud i kupongskatteärenden.
Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret
Sjömansskatten är en form av definitiv källskatt som utgår enligt bestämmelser
i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt. Ärenden angående
sjömansskatt handläggs av sjömansskattenämnden, som är förlagd till
Göteborg, och av sjömansskattekontoret, som utgör en sektion inom länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län.
Nämnden består av ordförande och ytterligare fyra ledamöter, varav en
vice ordförande. Kontoret, som har 25 anställda, står under ledning av en
kontor sföreståndare, som också är föredragande i nämnden. En tjänsteman
vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är förordnad till allmänt ombud
i mål angående sjömansskatt.
Riktlinjer för omorganisation av den centrala skatteförvaltningen
De vid förra årets riksdag beslutade riktlinjerna för omorganisationen av
den centrala skatteförvaltningen innebär i huvuddrag följande.
Ett nytt verk, riksskatteverket, inrättas den 1 januari 1971. Verket blir
central förvaltningsmyndighet för beskattnings-, uppbörds- och foikbokföringsväsendet.
Riksskatteverket övertar de uppgifter som nu ankommer på
RN, CFU, kontrollstyrelsen, kupongskattekontoret, sjömansskattekontoret
och allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden.
Kontrollstyrelsens nykterhetspolitiska uppgifter skall övergångsvis övertas
av riksskatteverket. Frågan om vart dessa uppgifter skall föras avses omprövas,
när alkoholpolitiska utredningens förslag har lagts fram. Kupongskattenämnden,
sjömansskattenämnden och energiskattenämnden knyts organisatoriskt
till verket. Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret
skall även i fortsättningen vara förlagda till Göteborg. Verkets styrelse
skall bestå av verkschefen som ordförande och lekmannaledamöter.
Ärenden angående förhandsbesked, bindande förklaringar och vissa dispenser
skall inom riksskatteverket avgöras av en särskild nämnd. Anvisningar
i skattefrågor skall däremot inte vara nämndärenden. Nämnden avses
ha olika sammansättning vid handläggningen av ärenden rörande direkt
skatt resp. indirekt skatt. Verkschefen skall vara ordförande i nämnden,
men uppgifterna som ordförande skall i huvudsak ankomma på särskilt
förordnade vice ordförande.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
RSV-kommitténs överväganden och förslag
Riksskatteverkets verksamhetsområde
Riksskatteverket blir central myndighet för beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsendet och övertar i övrigt i princip de arbetsuppgifter
som nu ankommer på de myndigheter och andra organ som går upp i verket.
Mot bakgrund av bl. a. uttalanden av föredragande departementschefen
i prop. 1969: 127 har RSV-lcommittén tagit upp vissa frågor som gäller avgränsningen
av verksamhetsområdet mot andra myndigheter än dem som
direkt berörs av omorganisationen. Dämd har också berörts delegeringsmöjligheter
från Kungl. Maj :t och förskjutningar i funktionerna mellan centralmyndigheten
och den regionala skatteförvaltningen. Slutligen pekas på
vissa förändringar av verksamhetsområdet som kan komma att inträffa.
Statistikfrågor
Kontrollstyrelsen har vissa uppgifter på statistikområdet. Dessa avser i
huvudsak statistik över indirekt beskattning, statistik över tillverkning och
försäljning av rusdrycker, Öl och teknisk sprit samt statistik över fylleri
m. m. Kommittén har undersökt om ansvaret för en del av denna statistik
bör föras över till statistiska centralbyrån eller om det är möjligt att utvidga
samarbetet och samordningen med centralbyrån.
Statistiken rörande den indirekta beskattningen omfattar i första hand
uppgifter om influten skatt. Underlaget utgörs i väsentliga delar av punktskattebyråernas
arbetsmaterial. Sammanställning och viss bearbetning av
detta ingår som ett naturligt led i verksamheten. Utarbetandet av denna
statistik bör enligt kommitténs mening inte flyttas över till statistiska centralbyrån.
I fråga om vissa uppgifter om produktion och konsumtion sker
emellertid en del dubbelarbete. För att undvika detta bör bättre samordning
ske.
Visst dubbelarbete förekommer också inom statistiken över tillverkning
och försäljning av rusdrycker, Öl och teknisk sprit samt fylleristatistiken.
Det är emellertid enligt kommittén tveksamt i vilken utsträckning det organ
som svarar för alkoholpolitikens praktiska genomförande under alla
förhållanden måste föra egen statistik. Enligt kommitténs mening är det
för tidigt att nu fatta ståndpunkt till vart dessa statistikuppgifter skall föras.
Ställningstagandet påverkas av åtminstone två faktorer som f. n. är
okända, nämligen resultatet av alkoholpolitiska utredningens pågående arbete
och bedömningen av fylleristraffutredningens förslag att avkriminalisera
fylleriet. Härtill kommer att rättsväsendets informationssystem håller
på att byggas upp också i vad avser den rättsvårdande delen av straffregistren,
vilket bl. a. innebär att det nuvarande manuella arbetet ersätts med
maskinellt. Detta system, som för kontrollstyrelsens del väntas vara i hu
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
9
vudsak genomfört år 1974, beräknas reducera personalen för registrets
handhavande med ca tre fjärdedelar.
Med hänsyn till dessa förhållanden finner kommittén det lämpligt att
frågan om vart alkoholstatistiken skall föras prövas i samband med att man
tar slutlig ställning till alkoholpolitiken i stort. Denna statistikproduktion
bör således inte föras över till statistiska centralbyrån i samband med att
riksskatteverket inrättas. Kommittén har inte heller funnit att en sådan
överföring nu skulle innebära någon mera avsevärd besparing. Det är emellertid
tydligt att man bör etablera ett närmare samarbete för att såvitt möjligt
undvika dubbelarbete för såväl uppgiftslämnarna som statsverket.
Samråd bör ske även på andra punkter, där fördelar står att vinna genom
samordning. Kontakter i detta syfte har också tagits mellan de båda verken.
Genom sådan samordning underlättas den överflyttning till statistiska centralbyrån
som kan bli aktuell sedan utredningsarbetet på alkoholområdet
avslutats.
Redovisnings- och revisionsverksamhet
År 1967 beslöts att den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten
skulle omorganiseras (prop. 1967:79, SU 82, rskr 194). Riksrevisionsverket
(RRV) har fått i uppdrag att successivt lägga fram förslag till omorganisationens
genomförande. RRV, som kallar det nya systemet SEA — Statens
Ekonomi-Administrativa system — har utarbetat en PM, dagtecknad
den 10 februari 1969, med titeln ”Redovisning och intern revision inom ramen
för SEA”, där verket bl. a. redogör för hur omorganisationen planerats.
I fråga om redovisningsorganisationen innebär förslaget väsentligen att
huvuddelen av de arbetsuppgifter, som hänför sig till bokföring, redovisning
och kassagöromål, koncentreras till ett 30-tal redovisningscentraler,
som var och en avses betjäna ett antal myndigheter. Beträffande revisionsorganisationen
innebär omorganisationen i huvudsak att revisionskontor i
princip inrättas i anslutning till varje redovisningscentral, att till revisionskontoren
utflyttas huvuddelen av de arbetsuppgifter som hittills bedrivits
vid RRV under benämningen kameral revision samt att förvaltningsrevision,
som ersätter den tidigare sakrevisionen, skall bedrivas såväl centralt
genom RRV som vid myndigheterna.
Enligt vad kommittén inhämtat anser RRV att det inte är möjligt att inordna
riksskatteverket i SEA-systemet redan den 1 januari 1971. Omorganisationen
av redovisnings- och revisionsverksamheten på skatteområdet
bör därför anstå.
Vissa uppgifter som nu ligger på RRV bör enligt kommitténs mening föras
över till riksskatteverket den 1 januari 1971. Riksskatteverket bör således
överta kontrollen av skattedebiteringen samt granskningen av avräkningen
mellan statsverket och kommunerna av kommunalskatt och av be
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
sluten om skatteutjämningsbidrag. Vidare bör riksskatteverket ta hand om
vissa tillsynsuppgifter på skatteområdet som nu ligger på RRV, bl. a. skyldigheten
att utfärda föreskrifter om arbetsrutiner och att fastställa formulär
till blanketter för befrielse från restavgift och för debitering, uppbörd
och redovisning av skatter och avgifter. Däremot bör kontrollen av länsstyrelsernas
uppbördsräkenskaper t. v. ligga kvar på RRV, eftersom denna
uppgift har samband med RRV:s granskning av medelsförvaltningen i länen.
Utbildning
Utbildningsverksamheten på skatteområdet är mycket omfattande. Den
ombesörjs av flera organ, främst länsstyrelsernas utbildningsnämnd
(LUN), RN och CFU.
LUN anordnar varje år flera kurser för landskanslistpersonal. Utbildningen,
som äger rum i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, omfattar
dels en allmän kursdel, som i huvudsak är gemensam för personal från
landskansli och landskontor, dels en speciell del, som för landskontorspersonalen
är helt inriktad på skatteområdet. Den allmänna delen varar ca tre
månader, den speciella ca tre och en halv månader. Vidare anordnar LUN
kurser på ca fyra månader för högre taxeringstjänstemän, vartannat år för
personal med juridisk utbildning och vartannat år för personal med ekonomutbildning.
LUN svarar också för kurser i administration och arbetsledning
samt kurser för kontorspersonal inom skatteväsendet. De sistnämnda
kurserna genomförs dock vid länsstyrelserna. LUN har ingen fast personal
för ledning av kursverksamheten.
RN:s utbildnings- och informationsverksamhet är uppdelad på de tre byråerna.
Kontrollbyrån leder bl. a. de kretsmöten för taxeringstjänstemän.
som RN årligen anordnar på olika platser i landet samt årliga kurser i ADB
och revision av ADB-räkenskaper samt kontroll av mervärdeskatt. Kanslibyrån
arrangerar ett möte varje år för landskamrerare och ett för förste
taxeringsintendenter, medan mervärdeskattebyrån leder kurser och informationsmöten
med personal från länsstyrelsernas mervärdeskattekontor.
Till CFU:s utbildningsprogram hör bl. a. kurser i arbetsledning, allmän
rationalisering och ADB för chefspersonal hos länsstyrelsernas data- och
uppbördssektioner samt de lokala skattemyndigheterna, vidare kurser för
operatörer, systemmän och programmerare samt tonbandsutbildning avseende
taxeringsregistrering, uppbörd och folkbokföring.
Utbildning av personal inom eller med anknytning till skatteväsendet
anordnas också av andra organ, såsom kontrollstyrelsen, statskontoret,
riksförsäkringsverket, statens personalutbildningsnämnd och exekutionsväsendets
organisationsnämnd.
Enligt kommitténs mening bör riksskatteverket överta utbildningsverksamheten
inom verkets ämnesområden. Den utbildning på skatteområdet
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
11
som LUN nu svarar för bör således föras över till riksskatteverket. Sådan
utbildning som inte är fackinriktad utan har en mera allmän karaktär bör
dock i princip ankomma på personalutbildningsnämnden. Kommittén anser
därför att den allmänna delen av landskanslistkursen, dock med undantag
av ämnet bokföring, bör anordnas av personalutbildningsnämnden, som
för övrigt har hand om motsvarande utbildning för kanslistpersonal hos
andra statliga myndigheter. Det är också tänkbart att vissa delar av de
chefs- och arbetsledarkurser, som nu bedrivs i LUN:s och CFU:s regi, kan
föras över till personalutbildningsnämnden. Mot bakgrund av dessa förslag
finns det enligt kommitténs mening anledning att överväga om LUN över
huvud taget bör bibehållas och, om så skulle vara fallet, vilka uppgifter som
bör ankomma på den.
De organ, som f. n. svarar för utbildningen på skatteområdet, har begränsad
tillgång till personal för översiktlig kartläggning av utbildningsbehoven
och för mera långsiktig planering. Inrättandet av riksskatteverket skapar
bättre möjligheter att planera och samordna utbildningsverksamheten. Kommittén
räknar med att denna kommer att få allt större omfattning och betydelse
med hänsyn bl. a. till de förändringar i lagstiftning, organisation
och arbetsformer som kan väntas. Samtidigt växer kravet på att utbildningen
förläggs på sådana tider och i övrigt planeras så att den smidigt anpassas
till den löpande verksamheten hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter
m. m. Det kan därvid visa sig lämpligt att använda nya utbildningsmetoder
eller att ge utbildningen en annan inriktning och omfattning,
t. ex. ökad utbildning på regional nivå, tonbandsutbildning på nya områden,
större mått av självstudier. Kommittén förutsätter att samarbete i
fråga om undervisningens mål och medel kommer att ske mellan riksskatteverket
och personalutbildningsnämnden.
Delegeringsmöjligheter från Kungl. Maj:t
Departementsutredningen har inventerat de olika grupper av ärenden
på skatteområdet som f. n. prövas av Kungl. Maj :t och undersökt vilka av
dessa som kan vara ägnade att flytta till riksskatteverket. Utredningen
kommer enligt vad kommittén inhämtat att lägga fram förslag om sådan
delegering av vissa ärenden.
De ärenden, som delegeringen främst kan komma att gälla, avser dispensärenden
av olika slag, såsom befrielse från eller återbetalning av skatter
och avgifter enligt 46 § förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning och 56 § stämpelskatteförordningen (1964: 308),
nedsättning av eller befrielse från mervärdeskatt enligt 76 § förordningen
(1968: 430) om mervärdeskatt samt befrielse från bevillningsavgift enligt
4 § 10 mom. c) förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter.
Departementsutredningen har i yttrande över landskontorsutredningens
12
Kungl. May.ts proposition nr 55 år 1970
betänkande Skatteförvaltningen tillstyrkt att den av utredningen föreslagna
riksskattestyrelsen skulle överta uppgiften att inom ramen för av Kungl.
Maj:t beviljat anslag besluta om fördelningen av medel till ersättningar för
taxeringsarbetet mellan olika län och att det skulle ankomma på riksskattestyrelsen
i stället för Kungl. Maj :t att bestämma om fullgörandet av uppgiftsskyldighet
enligt 40, 43 och 44 §§ taxeringsförordningen. Kommittén
ansluter sig till uppfattningen att dessa uppgifter bör läggas på riksskatteverket.
Ledning och tillsyn av skatteförvaltningen
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till omorganisation av den centrala
skatteförvaltningen uttalade bevillningsutskottet (BelJ 1969: 63 s. 3) att
det endast bör ses som en första etapp i den totala omorganisationen av
skatteväsendet som landskontorsutredningen förordat. Statsmakterna har
ännu inte tagit slutlig ställning till förslaget om att bryta ut skatteförvaltningen
från länsstyrelserna och göra riksskatteverket till chefsmyndighet
för regionala skatteverk och lokala skattemyndigheter.
Riksskatteverket kommer emellertid som centralmyndighet att ha ledning
och tillsyn av verksamheten på regional och lokal nivå. Sådan central
ledning förekommer redan nu i viss omfattning. ADB-driften kräver således
ett betydande mått av styrning i form av central programmering, instruktioner
för databehandlingsrutiner, tillsyn av hur maskinanläggningar
och register utnyttjas, fördelning av uppgifter mellan olika myndigheter
etc. På övriga hithörande områden finns det inte någon motsvarande ledning
och uppföljning av verksamheten på länsplanet. Den centrala funktionen
är här i huvudsak begränsad till anvisningar i materiella och tekniska
frågor. Revisionsverksamheten är dock föremål för viss resultatuppföljning
genom de redogörelser som förste taxeringsintendenten skall lämna RN enligt
57 § 2 mom. taxeringskungörelsen (1956: 513).
Det torde stå klart att mycket står att vinna genom ökade centrala insatser.
F. n. spills tid och krafter i de olika länen på arbete som både från rationaliseringssynpunkt
och i likformighetens intresse med fördel kan göras
centralt. Dit hör de anvisningar som förste taxeringsintendenterna utarbetar
till taxeringsnämndernas ledning. Vid sidan av centralt utarbetade blankettformulär
förekommer i länen en mångfald blanketter för skiftande ändamål
av typ arbetsblanketter, blanketter för deklarationskontroll etc. I
den mån dessa fyller ett allmänt behov bör de utarbetas och tryckas centralt.
Riksskatteverket skall medverka till att skattemyndigheterna i länen får
likartade arbetsrutiner, likartad inriktning av revisions- och eftergranskningsverksamheten
och även i övrigt arbetar mera enhetligt. Detta förutsätter
att riksskatteverket mer än de nuvarande centralmyndigheterna kan
följa arbetet i länen och ta initiativ till de ändringar som bör ske.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
13
Bortsett från de lednings- och tillsynsfunktioner som här har berörts
kommer riksskatteverket också att överta vissa arbetsuppgifter som nu ligger
på skattemyndigheterna i länen. En sådan överföring föranleds av att
MKPN avses få ett vidgat kompetensområde. Vidare avses riksskatteverket
få ökade möjligheter att bistå taxeringsmyndigheterna med revisioner.
Riksskatteverket bör därvid också ha möjlighet att föranstalta om revisioner.
Tänkbara förändringar av verksamhetsområdet
Pågående utredningar och undersökningar i andra sammanhang kan leda
till att riksskatteverkets verksamhetsområde blir förändrat. Sålunda väntas
kapitalskatteberedningen pröva frågan om riksskatteverket skall ha
centrala uppgifter i fråga om arvsskatt och gåvoskatt. Frågan om att eventuellt
föra över uppgifterna som centralmyndighet för exekutionsväsendet
till riksskatteverket är också föremål för utredning. Av långsiktig betydelse
för den interna organisationen inom skatteförvaltningen är undersökningarna
om taxeringsorganisationen och om folkbokföringsorganisationen.
Frågan var de nykterhetspolitiska uppgifterna slutligt skall inplaceras organisatoriskt
är ännu inte avgjord.
Problem och brister i nuvarande organisation
RSV-kommittén framhåller att svagheterna i den nuvarande organisationen
till betydande del är beroende på att den centrala skatteförvaltningen
är uppdelad på skilda myndigheter, var för sig tämligen små. Splittringen
har bl. a. lett till att administrativa funktioner fått läggas på personal som
har andra huvuduppgifter och att kontroll- och utbildningsverksamheterna
inte kunnat samplaneras i önskvärd utsträckning. Samråd mellan myndigheterna
förekommer givetvis. I vissa fall är det föreskrivet att samråd skall
ske, t. ex. vid fastställande av källskattetabeller, formulär för preliminär
självdeklaration och meddelandet av sådana anvisningar som nämns i
45 a § taxeringskungörelsen. Det är emellertid naturligt att samverkan inte
kunnat ske i sådan omfattning eller i sådana former som en gemensam organisation
möjliggör.
Splittringen medför också svårigheter att få tillräckliga resurser för vissa
funktioner, i. ex. för information och utbildning eller för utformning av
blanketter. Från de olika utgångspunkter som de centrala myndigheterna
har kan det ibland bli delade meningar om hur de regionala och lokala
skattemyndigheternas arbete skall inriktas och tillgängliga resurser användas.
Med en gemensam central organisation blir det möjligt att få en enhetlig
målsättning för hela skatteförvaltningen.
RSV-kommittén har pekat även på andra brister i den nuvarande organisationen
än de som hänger samman med den organisatoriska splittringen.
De redovisas myndighetsvis i det följande.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 55
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
RN
RN har enligt kommitténs mening otillräckliga resurser för att genom
anvisningar och annan initiativverksamhet verka för enhetlighet i taxeringsarbetet.
Vidare är det av RN tillämpade systemet med extra föredragande
mindre lämpligt. I princip bör egen personal användas för föredragningar.
Mervärdeskattebyrån har i samband med omläggningen från allmän varuskatt
till mervärdeskatt haft omfattande arbetsuppgifter. Det har emellertid
delvis gällt problem av övergångsnatur, och de torde numera vara i
stort sett övervunna. De kvarstående bristerna hänför sig främst till den
tekniska sidan, där resurser behövs bl. a. för att utarbeta rutiner i kontrollhänseende
på mervärdeskatteområdet och för att anpassa arbetsrutinerna
avseende mervärdeskatt till modern datateknik.
Kontrollbyrån har omfattande arbetsuppgifter vid sidan av dem som rör
den egentliga kontrollverksamheten. Byråchefen har således till uppgift
att biträda nämnden i frågor rörande beskattning av inkomst av rörelse, redovisningsfrågor
samt andra frågor som faller inom hans kompetensområde.
Vidare ankommer det på honom att utarbeta förslag till anvisningar rörande
beskattning av inkomst av rörelse och att föredra dem för nämnden. Tjänstemän
vid kontrollbyrån anlitas för att bereda och föredra vissa ärenden
angående förhandsbesked m. m. Byråns personal används i betydande utsträckning
för utbildnings- och kursverksamhet, bl. a. årliga kretsmöten för
tjänstemän vid länsstyrelsernas taxeringssektioner. Byrån svarar också för
administrationen av dessa kurser. En viktig uppgift för kontrollbyrån är
att utföra taxeringsrevision eller skatterevision hos framför allt större företag.
Revisionerna tar regelmässigt lång tid i anspråk, och med hänsyn till
mångfalden av övriga arbetsuppgifter har revisioner kunnat utföras endast
i begränsad omfattning.
En genomgående brist hos RN är de otillräckliga resurserna för information
till allmänheten och skattemyndigheterna.
CFU
CFU:s administrativa byrå har tre huvudfunktioner, förlagda till byråns
tre enheter, dvs. folkbokföringssektionen, uppbördssektionen och kanslidetaljen.
Något egentligt funktionellt samband mellan arbetsuppgifterna på
dessa enheter finns inte. Även inom folkbokföringssektionen och uppbördssektionen
förekommer arbetsuppgifter av mycket skiftande beskaffenhet.
Kontrollen av arbetsgivarnas skatteredovisning är av stor ekonomisk betydelse
för det allmänna. Försummad kontroll leder ofta till betydande
skatteförluster och kan också medföra olägenheter för den enskilde skattebetalaren.
CFU har enligt kommitténs mening inte tillräckliga resurser att
leda och följa denna kontrollverksamhet. Det är också viktigt att man får
möjligheter att följa utfallet av den preliminära beskattningen. Genom upp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
15
bördsstatistiken har det kommit fram att det också härvidlag finns betydande
brister, och avvikelserna mellan det preliminära och slutliga skatteutfallet
vållar i åtskilliga fall förluster för det allmänna.
Kontrollstyrelsen
Kommittén anser att kontrollen a-? punktskatterna kan begränsas utan
att effektiviteten behöver eftersättas. Den personal som därigenom blir frigjord,
dvs. i första hand personalen hos kontrollstyrelsens distriktskontor,
bör anlitas för näraliggande kontrolluppgifter, främst för kontroll av mervärdeskatt.
Kontrollen har för övrigt redan i viss utsträckning fått en sådan
inriktning.
MKPN
Vid 1956 års reform av taxeringsorganisationen fick prövningsnämnderna
i länen särskilda kanslier som står under ledning av nämndens ordförande,
landskamreraren. Som en kvarleva från den äldre ordningen gäller
däremot att allmänna ombudet hos MKPN också svarar för nämndens kansliuppgifter.
Det hänger samman med att både ordföranden och sekreteraren
i MKPN har sina uppdrag som bisysslor och att man över huvud taget
saknar en fast organisation för de mellankommunala uppgifterna. Genom
anknytningen till riksskatteverket kan man avhjälpa detta förhållande och
skapa en motsvarighet till organisationen i länen genom att bryta ut kanslifunktionerna
från den fiskaliskt inriktade verksamhet som allmänna ombudet
skall företräda.
Allmänna ombudet hos MKPN har otillräckliga resurser för revisioner på
området, till vilket bl. a. flertalet börsnoterade företag är att hänföra. Åren
1967 och 1968 har bara sex revisioner skett vardera året. I genomsnitt har
varje revision tagit en och en halv månad att genomföra. De har i allmänhet
medfört betydande höjningar i vederbörandes taxering, totalt ca 8 resp.
11 milj. kr. under de två nämnda åren.
Kupongskatt och sjömansskatt
Både kupongskatten och sjömansskatten är föremål för överväganden i
andra sammanhang, varvid även vissa organisatoriska ändringar torde bli
aktuella. Kommittén har därför endast funnit anledning att i det här sammanhanget
ta upp beslutsordningen i kupongskatteärenden. Besluten i kupongskattefrågor
fattas regelmässigt av nämnden. Eftersom flertalet ärenden
rörande kupongskatt är av enkel och otvistig beskaffenhet framstår
den nu rådande beslutsordningen enligt kommitténs mening som onödigt
omständlig.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Organisation för riksskatteverket
Vissa utgångspunkter i verksamheten
Verksamheten på skatteområdet syftar till att nå en rättvis och likformig
beskattning. För att detta mål skall kunna nås är det nödvändigt att allmänheten
kan informeras om innehållet i skattelagstiftningen och att denna
uppfattas på likartat sätt av de många myndigheter som skall tillämpa
den. En huvuduppgift för riksskatteverket är därför att genom information,
råd och anvisningar till allmänhet och myndigheter sprida kännedom om
skattelagstiftningen och hur den skall tolkas. Man får räkna med att den
nuvarande anvisningsverksamheten kommer att öka. Behovet av ökad information
till allmänheten om skattebestämmelserna är också allmänt omvittnat.
Vidare måste organisation och arbetsformer inom skatteväsendet kontinuerligt
anpassas till de krav, som bl. a. ändringar i lagstiftningen ställer.
Det är således en andra huvuduppgift för riksskatteverket att utveckla och
anpassa organisation, system, rutiner, blanketter och tekniska hjälpmedel
så att man når bästa resultat. Det finns f. n. påtagliga brister i fråga om arbetsutformning
och metodik inom skatteförvaltningen. Sålunda saknas
t. ex. enhetliga rutiner för hur en deklaration bör granskas. En vidareutveckling
av rutinerna för revision är också en angelägen åtgärd. Enligt
kommitténs mening bör riksskatteverkets uppgifter i fråga om ledningen
och samordningen av den administrativa rationaliseringen inom skatteväsendet
tillmätas stor vikt.
Inom skatteförvaltningen utnyttjas ADB på framför allt folkbokföringsoch
uppbördsområdena. Möjligheterna att i ökad omfattning använda ADB
i taxeringsarbetet håller på att utredas inom statskontoret. Det bör också
vara möjligt alt göra vissa rationaliseringar genom användning av ADB
bl. a. i samband med vissa punktskatter och kontrollmoment i de olika
skatteformerna. Det bör understrykas att ADB är ett av flera hjälpmedel i
arbetsprocessen och att normalt endast vissa delar av arbetet utförs med
ADB. En rationell användning av ADB förutsätter därför samordning med
det övriga arbetet. Arbetsförloppet bör organiseras så att man får en jämn
arbetsbelastning på personalen och så att maskinanläggningarna utnyttjas
på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt.
Blankettfunktionen får stor betydelse i riksskatteverket, eftersom en
mångfald blanketter förekommer inom skatteförvaltningen och åtskilliga
av dem också används av allmänheten. Ändamålsenliga blanketter kan
minska resursinsatserna på okvalificerade och rutinbetonade uppgifter och
underlätta den enskildes arbete med att fylla i dem.
För att verksamheten på skatteområdet skall nå sitt syfte är det emellertid
inte tillräckligt att det råder klarhet om innehållet i skattelagstiftningen
och att organisation och arbetsformer är anpassade till uppgifterna. En
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
17
tredje grundläggande förutsättning är att de uppgifter är riktiga som den
skattskyldige lämnar och som utgör skattemyndigheternas arbetsmaterial
och beslutsunderlag. Detta är delvis ett informationsproblem. Men det är
också en fråga om kontroll av att de uppgifter som författningsenligt skall
lämnas kommer in och är riktiga.
Kommittén anser det vara en nödvändig förutsättning för att skatteförvaltningen
skall fungera effektivt att kontrollfunktionen i den nu angivna
meningen stärks både organisatoriskt och arbetstekniskt och att kontrollen
samordnas mellan olika slag av skatter och avgifter och mellan skilda beskattningsmyndigheter.
Underlaget vid revision avseende direkt skatt, mervärdeskatt
och punktskatt är i stor utsträckning detsamma. För att nå ett
materiellt riktigt resultat bör alla relevanta uppgifter användas, som finns
tillgängliga hos skattemyndigheterna eller hos andra myndigheter, givetvis
förutsatt att kontrollåtgärdernas kostnader är rimliga. Vidare bör man eftersträva
att vidga kontrollen redan i taxeringsnämnderna.
Organisationsuppbyggnad och uppgiftsfördelning i stort
Vid utformningen av riksskatteverkets organisation framstår två lösningar
som renodlade huvudalternativ. Det ena alternativet innebär i huvudsak
att den organisatoriska indelningen av verket i första hand görs
med utgångspunkt i de olika sakområden (direkt skatt, indirekt skatt, folkbokföring
etc.) som verksamheten omfattar. Det andra alternativet innebär
en organisatorisk indelning på funktionell grund, dvs. med hänsyn till arbetsuppgifternas
art. Organisationskommitténs förslag innehåller element
av båda dessa huvudalternativ.
Till grund för verksamheten inom riksskatteverkets ämbetsområde ligger
ett omfattande och svåröverskådligt författningskomplex. Detta förhållande
kräver enligt kommitténs mening en specialisering inom riksskatteverket
på sakområden. Med hänsyn härtill och till nuvarande myndigheters
struktur samt för att omorganisationen skall kunna genomföras så friktionsfritt
som möjligt har kommittén stannat för att lägga de olika sakområdena
till grund för indelningen på huvudenheter. Kommittén har dock
ansett det lämpligt att bryta ut vissa funktioner. Kommittén föreslår att
riksskatteverket får tre sakenheter, nämligen en enhet för direkt skatt och
uppbörd, en enhet för indirekt skatt och en enhet för folkbokföring och val.
På dessa sakenheter bör ligga arbetet med råd, anvisningar, system, rutiner
och blanketter, allt såvitt angår det materiella innehållet. Kommittén föreslår
vidare fyra funktionella enheter, nämligen en enhet för administration,
inkl. utbildning och information, en enhet för rättsärenden, en enhet för
kontroll och revision samt en enhet för driftteknik. Härtill kommer en enhet
för alkoholärenden.
Kommittén kommenterar härefter särskilt vissa funktioner och den organisatoriska
inplaceringen av dessa.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Kommittén har i det föregående framhållit att kontrollen inom skatteförvaltningen
måste samordnas. Kontrollfunktionen i vad avser skattemyndigheternas
beslutsunderlag bör därför samlas i en särskild enhet, vars
uppgift bör vara att ta initiativ till åtgärder som förbättrar detta underlag.
Sådana åtgärder kan påverka dels arbetsprocessen, dels valet av kontrollåtgärder
och dels resursanvändningen hos skattemyndigheterna.
ADB-verksamheten bör betraktas som en servicefunktion. Med hänsyn
till ADB-systemets krav på central ledning och samordning bör ADB-resurserna
hållas samman i en särskild enhet. Dock bör även i sakenheterna och
på kontrollsidan finnas personal som är tillräckligt insatt i ADB för att
kunna formulera krav på ADB-systemet.
Kraven från de olika sakområdena inom riksskatteverket och från extern
verksamhet med anknytning till riksskatteverkets arbetsområde måste
samordnas för att man skall nå bästa möjliga användning av de resurser
som står till buds. Samordningen bör omfatta utformningen av blanketter,
system och rutiner, riktlinjer för resursanvändningen på olika arbetsuppgifter
och den tidsmässiga inplaceringen av olika arbetsmoment. Hos lokal
skattemyndighet utförs f. n. arbete som avser taxering, uppbörd, mantalsskrivning
och beräkning av pensionsgrundande inkomst av i stort sett samma
personal. På länsstyrelseplanet krävs samordning av bl. a. olika kontrollaktiviteter,
såsom kontroll i samband med arbetet i taxeringsnämnder,
skatterevisioner avseende mervärdeskatt, arbetsgivarkontrollen, taxeringsrevisioner
och deltagande i landsomfattande eller begränsade regionala och
lokala aktioner som riksskatteverket kommer att initiera.
Med hänsyn dels till de krav på drifts- och resursplanering som skatteförvaltningen
ställer, dels till att man redan i dag inom ADB-verksamheten
tillämpar en relativt omfattande drifts- och resursplanering föreslår kommittén
att samordnings- och resursplaneringsfunktionen i den löpande
verksamheten åtminstone i ett inledningsskede sammanförs med ADBfunktionen
till en gemensam enhet för driftteknik.
Administrativ rationalisering har stor betydelse för utformningen av arbetsprocessen
och hänger nära samman med ADB-verksamheten. Resurserna
för administrativ rationalisering (inkl. blanketteknik) bör därför ingå i
den drifttekniska enheten.
Den förordade organisationen på sakområdesenheter ställer särskilda
krav på en väl fungerande samordning och styrning av resurserna inom
verksamhetsområdet. Detta fordrar ett systematiskt och regelbundet samarbete
mellan verksledningen och cheferna för huvudenheterna. Kommittén
anser att detta bäst kan åstadkommas genom regelbundet återkommande
sammanträden i en direktion. Behovet av särskilda samråds- och
arbetsgrupper för olika frågor som är gemensamma för sakenheterna bedöms
bli stort. Direktionssystemet torde komma att underlätta bildandet av
ändamålsenligt sammansatta arbetsgrupper. Inom den drifttekniska enhe
-
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
ten skall samordningen och planeringen i huvudsak avse den löpande användningen
av befintliga resurser, varvid givetvis även där samråd kontinuerligt
måste ske med sakområdesenheterna. Detta kan, som nämnts, ske
genom samrådsförfarande, arbetsgrupper o. d. Kommittén förutsätter att
verksledningen lägger den största vikt vid att finna lämpliga former för att
lösa samordningsfrågorna.
Kommittén tar särskilt upp drift- och resultatuppföljningen samt redovisar
därvid bl. a. hur kommittén tänkt sig fördelningen av ansvaret härför.
Tillsyn samt drift- och resultatuppföljning är förutsättningar för en effektiv
samordning och kontroll av verksamheten på det regionala och lokala
planet. Problemen berör i första hand den verksamhet som f. n. bedrivs
av CFU och RN. CFU följer redan nu i viss utsträckning läget på fältet. RN
saknar resurser för detta, bortsett från att man sammanställer statistik
från länsstyrelserna, som belyser förhållandena i fråga om revisionsverksamheten.
Syftet med tillsynen och uppföljningen skall vara att få information
om utfall och kostnader för olika skatteformer och om hur råd, anvisningar,
system, rutiner och blanketter fungerar. Härigenom kan man skapa
ett bättre underlag för ledning och samordning och för att initiera förändringar.
De hjälpmedel som måste skapas för dessa ändamål är bl. a. resultat-
och driftstatistik samt resurser för fältstudier och för sammanställning
och rapportering av iakttagelser från tjänstemän på fältet.
På sikt bör man bygga upp ett system för att mäta variationer i effektivitet
och produktivitet mellan olika regionala och lokala enheter och mellan
olika skatteformer samt förändringar i effektivitet och produktivitet i tiden.
Inom riksskatteverket bör sakenheterna primärt svara för den resultatuppföljning
som har avseende på det materiella innehållet i skattemyndigheternas
beslut, t. ex. graden av likformighet i tillämpningen av författningar
och anvisningar. För kontroll- och revisionsenhetens del kommer
resultatuppföljningen att syfta till att spåra brister i taxeringsnämnders
och andra skattemyndigheters beslutsunderlag. Som exempel på sådant underlag
kan nämnas självdeklarationer, arbetsgivaruppgifter, kontrolluppgifter
och redovisningshandlingar. En effektivitetsbedömning torde främst
kunna inriktas på att mäta förekomsten och storleken av de belopp som
undandras beskattning. Det är därvid av intresse bl. a. att göra jämförelser
mellan olika skatteformer, branscher och kategorier av skattskyldiga.
En uppfattning om effektiviteten från bl. a. dessa synpunkter är en förutsättning
för att verksledningen skall kunna leda och samordna anskaffningen
och inriktningen av skatteförvaltningens resurser i stort. Bedömningar
av effektiviteten utgör också underlag för överväganden om nya
system och metoder för taxering och beskattning samt för utformningen av
råd, anvisningar, rutiner och blanketter.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Uppföljningen av produktiviteten bör hänföras till den drifttekniska enhetens
ansvarsområde. Därmed avses den uppföljning av resultatet i mer
kvantitativ bemärkelse som grundar sig på antalsmässiga uppgifter om utfört
arbete per arbets- och tidsenhet.
Det anförda visar som tidigare nämnts att ett fortlöpande och nära samarbete
måste etableras mellan den drifttekniska enheten, kontroll- och revisionsenheten
och sakenheterna i frågor som rör planeringen och användningen
av resurserna. I fråga om tillsyn och undersökningar på fältet torde
grupper som sammansatts från olika enheter ofta bli en lämplig arbetsform.
Verksledningen
Enligt de riktlinjer för riksskatteverkets organisation som har godtagits
av riksdagen skall verket stå under ledning av en styrelse med lekmän.
Under styrelsen svarar verkets chef för ledningen av verksamheten. I
uppgiften ligger den övergripande samordningen, den långsiktiga planeringen
och inriktningen av verksamheten inom riksskatteverkets ämbetsområde.
Verkschefen skall vidare enligt princippropositionen vara ordförande
i verksnämnden, men Kungl. Maj :t bör förordna särskilda vice ordförande
som handhar den egentliga ledningen av nämndarbetet. Arbetsuppgiften
torde därför bli av ringa omfattning i förhållande till de egentliga
lednings- och samordningsuppgifterna.
Skattelagstiftningen förändras fortlöpande. I nuläget bedrivs större delen
av den omfattande utredningsverksamhet som syftar till att genomföra förändringar
i skattelagstiftningen av särskilda utredningar. Tillkomsten av
riksskatteverket gör det möjligt att i ökad utsträckning låta utföra utredningar
på skatteområdet inom fackorganet, som bör tillföras särskilda resurser
härför.
Det måste vidare bli eu huvuduppgift för verket att självt kontinuerligt
utveckla mål och medel. I uppgiften ligger att verket måste ta egna initiativ
som syftar till förändringar i beskattningssystem och skattelagstiftning
samt till effektiviseringar av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet.
Det fordras också en kontinuerlig uppföljning från verksledningens
sida av ny lagstiftning som berör riksskatteverkets verksamhetsområde.
Så t. ex. torde ett genomförande av det nu aktuella utredningsförslaget
om åtgärder mot skattebrotten kräva väsentliga insatser av verksledningen.
Ett huvudsyfte med riksskatteverkets tillkomst är att skapa ett organ för
ledning och samordning av verksamheten inom skatteförvaltningen. Det
förslag till organisation som kommittén lägger fram bygger i princip på att
huvudenheterna indelas efter sakområden. Förslaget innebär att frågorna
om ledning och samordning — med avseende på organisation, arbetsformer
och resursutnyttjande — av den operativa verksamheten måste ges ett betydande
utrymme på verksiedningsnivå.
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970
21
De uppgifter som kommer att åvila verksledningen är så omfattande att
det är motiverat att i varje fall under ett övergångsskede inrätta en befattning
som överdirektör närmast under verkschefen. Det synes lämpligt att
verkschefen i princip svarar för långsiktsplaneringen, den övergripande
samordningen och resursinriktningen samt samordningen av nämndarbetet,
medan överdirektören leder den löpande operativa verksamheten. Fördelningen
av arbetsuppgifterna bör dock inte bindas i instruktion.
Verksledningen bör ha ett sekretariat till sitt förfogande för beredning
av direktionsärenden och biträde vid samordningen. Kommittén beräknar
tills vidare en handläggare för denna uppgift. Vidare föreslås att riksskatteverket
får en pressombudsman för kontakterna med massmedia. Behovet
av en sådan är enligt kommitténs mening klart framträdande med den i hög
grad utåtriktade verksamhet som riksskatteverket får och med tanke på
verkets arbetsområde.
Administration och utbildning
Riksskatteverkets gemensamma servicefunktioner bör sammanföras i en
administrativ huvudenhet, som också bör ha hand om utbildnings- och informationsverksamheten.
Inom huvudenheten bör lämpligen finnas enheter
för personaladministration, utbildning och information, ekonomi samt
intendentur.
Personaladministrativa enheten skall svara för riksskatteverkets personalplanering,
personalredovisning, ärenden om tjänstetillsättning och befordran,
personal- och hälsovård, företagsnämndsfrågor och avtalsfrågor
samt för arbetet med löneuträkning. Hit förs också funktionerna skrivcentral,
postöppning och registratur, telefonväxel samt bibliotek och arkiv.
Genom att samla utbildnings- och informationsverksamheten till en enhet
inom riksskatteverket bör det bli möjligt att intensifiera planeringen
och samordningen på området. Enhetens uppgifter blir att anordna och administrera
kurser och annan utbildning och att i samarbete med sakenheterna
utforma utbildningsmaterialet pedagogiskt. Bland enhetens uppgifter
bör ingå att ge anvisningar och annat material en informationstekniskt
lämplig utformning.
Ekonomifunktionen bör omfatta frågor rörande främst anslagsframställningar,
budgetering och medelsförvaltning. I medelsförvaltningen ingår all
redovisning och bokföring frånsett löne- och skatteärenden för den egna
personalen. Vidare föreslås taxesättningen för serviceverksamheten på
ADB-området handläggas på ekonomienheten.
intendenturfrågorna föreslås samlade i en enhet. De omfattar egen reproduktionsverksamhet,
distribution, ärenden rörande möbler, maskiner, lokaler
och kontorsmateriel samt expeditions- och budtjänst.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Rättsärenden och allmänna ombudsfunktionen
Nämnduppgifterna, dvs. ärenden angående förhandsbesked, bindande
förklaringar och dispenser, bör vara utgångspunkten för riksskatteverkets
organisation för rättsärenden. En särskild rättsenhet bör inrättas för i första
hand nämndärendena.
Vissa verksärenden bör också handläggas inom rättsenheten. Till dem
hör de ärenden rörande tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med Finland,
Norge och Danmark, som nu ligger på RN. Av de uppgifter som nu ankommer
på kontrollstyrelsen bör rättsenheten handlägga besvärsärenden
enligt 26 § expeditionskungörelsen (1964: 618) samt ärenden angående
konkurser, ackord, lagsökning, säkerheter o. d.
Rättsenheten bör vidare anlitas för andra arbetsuppgifter. Anvisningarna
som f. n. fastställs av nämnd blir i den nya organisationen verksfrågor. De
anvisningar som rör materiella problem är mer eller mindre utpräglat judiciella.
Ofta har de karaktären av komplettering till lagstiftning. Även om
ansvaret för anvisningsverksamheten primärt föreslås ligga på sakenheterna,
är det naturligt att rättsenheten medverkar i detta arbete och tar initiativ
till anvisningar som föranleds av ändrad rättspraxis eller eljest kan bli
aktuella. Vidare bör rättsenhetens personal medverka i verkets utbildningsoch
informationsverksamhet.
Riksskatteverket får möjligheter som hittills har saknats att överblicka
och ta initiativ till åtgärder inom hela skattefältet. Verket bör få goda möjligheter
att bedöma vilka förändringar i skattelagstiftningen som krävs för
att rationalisera verksamheten hos skattemyndigheterna. Kommittén räknar
med att riksskatteverket kommer att anlitas för utredningar inom verkets
olika ämnesområden och att verkets tjänstemän kommer att användas
som sekreterare och experter i kommittéer. Som centralmyndighet för hela
skatteförvaltningen blir riksskatteverket en viktig remissinstans. I den mån
det rör sig om lagstiftningsfrågor, torde det företrädesvis blir rättsenhetens
personal som används för arbete med utredningar och remisser.
Allmänna ombudet hos MKPN bör inte svara för nämndens kansliuppgifter
utan man bör göra samma funktionsuppdelning här som i länen.
MKPN bör alltså ha ett kansli som lämpligen placeras i rättsenheten. Detta
kansli skall bl. a. svara för diarieföring, sköta kommunikationen mellan
parterna, bereda målen, upprätta föredragningspromemorior och protokoll
samt expediera nämndens beslut.
De olika allmänna ombudsfunktionerna bör samlas i en särskild fristående
enhet. Dessa funktioner avser i första hand de uppgifter som nu ankommer
på allmänna ombudet hos MKPN — med undantag av kansliuppgifterna
— och på allmänna ombudet hos kontrollstyrelsen, men också motsvarande
uppgifter i kupongskatte- och sjömansskatteärenden. Ett av ombuden
bör ha det administrativa ansvaret för enheten. Det bör inte möta hin
-
Kungi. Maj. ts proposition nr 55 år 1970 23
der att förordna person utanför riksskatteverket till allmänt ombud i vissa
ärenden.
Taxering och uppbörd, kupongskatt och sjömansskatt
Taxeringsarbetet i taxeringsnämnder och på länsstyrelsernas taxeringssektioner
leds och övervakas av förste taxeringsintendenterna i länen. Någon
central ledning av eller tillsyn över taxeringsarbetet förekommer inte,
och den resultatuppföljning som finns är begränsad till revisionsverksamheten.
För att taxeringsverksamheten skall kunna effektiviseras och bedrivas
mera likformigt krävs att anvisningar om arbetsrutiner och granskningsmetoder
utarbetas centralt liksom att riksskatteverket får möjligheter
att fortlöpande följa verksamheten.
Särskilt viktigt är det att man utformar enkla och lättförståeliga anvisningar
för granskningen av deklarationerna i taxeringsnämnderna. Med
hänsyn till att olika metoder kommer till användning när det gäller deklarationskontrollen
av olika inkomstslag, förmögenhet och olika kategorier
skattskyldiga fordras speciella anvisningar för dessa skilda grupper. Fastighetstaxeringen,
både den löpande och alldeles särskilt den allmänna som
sker vart femte år, kräver också betydande insatser i dessa hänseenden.
Kommittén anser att riksskatteverket bör ha en enhet för direkt skatt
och fastighetstaxering. Enheten bör svara för hela anvisningsområdet, således
även för anvisningar beträffande tolkning av författningar och andra
anvisningar på det materiella området. Som redan nämnts förutsätts att
rättsenheten medverkar i anvisningsarbetet. Taxeringsenheten bör vidare
svara för dekiarationsformulär och andra blanketter med tillhörande anvisningar
på taxeringsområdet.
Mervärdeskatt och punktskatter inbetalas normalt samtidigt med att deklaration
lämnas. Däremot är uppbörden av direkt skatt skild från deklarations-
och taxeringsförfarandet. Detta förhållande tillsammans med källskattesystemet
skapar speciella problem som saknar motsvarighet vid uppbörd
av indirekt skatt. Problemen gäller bl. a. kontrollen av arbetsgivarnas
avdrag och redovisning av skatt för anställda, fastställande av preliminär
taxering, fyllnadsinbetalningar, beräkningar av och befrielse från ränta på
kvarstående skatt.
Frågor rörande uppbörd av indirekt skatt bör enligt kommitténs mening
handhas av de enheter som inom riksskatteverket skall svara för hithörande
skatteformer, mervärdeskatt och punktskatter av olika slag. Problemen är
här begränsade. Främst gäller det att tillse att rutinerna för skatteinbetalningar
och skatteredovisning är ändamålsenliga.
Däremot behövs en särskild enhet inom riksskatteverket för området
uppbörd av direkt skatt. Denna enhet bör överta de funktioner som nu ligger
på CFU :s uppbördssektion med undantag av de uppgifter som ankommer
på rättsenheten, t. ex. bindande förklaringar i frågor om sättet att ta ut pre
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
liminär skatt och om skatteavdrag. Uppbördsenheten bör ingå i samma huvudenhet
som taxeringsenheten.
Kommittén har också funnit det lämpligt att kupongskatte- och sjöinansskatteärendena
förs till samma huvudenhet som taxerings- och uppbördsfrågorna,
främst av det skälet att kupongskatten är en form av inkomstskatt
och sjömansskatten har karaktären av definitiv källskatt. Ärendena
bör dock handläggas på särskilda enheter för resp. skatt inom huvudenheten.
Som redan nämnts är det meningen att sjömansskatteenheten alltjämt
skall vara lokaliserad till Göteborg. Vissa uppgifter, som nu utförs på andra
sektioner vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, bör av praktiska
skäl ligga kvar där.
Huvuddelen av de ärenden som nu beslutas av kupongskattenämnden är
inte av tvistig art. Detta bestyrks bl. a. av det synnerligen ringa antal besvär
som anförs i kammarrätten. Kommittén föreslår därför, att kupongskattenämnden
upphör och att beslut i kupongskatteärenden fattas inom
verket. De sannolikt fåtal fall där besvär anförs bör därvid avgöras av kammarrätten.
Indirekt skatt
Kommittén har funnit att RSV bör ha en huvudenhet för indirekt skatt,
dvs. både mervärdeskatt och punktskatter. Riksskatteverkets funktioner
i fråga om dessa skatteslag blir visserligen olika såtillvida att verket blir
enbart centralmyndighet för mervärdeskatten, medan det också kommer
att verka som beskattningsmyndighet för punktskatterna. Denna olikhet
bör dock inte tillmätas avgörande betydelse. Från organisatorisk synpunkt
är det nämligen viktigare att man i många stycken har likartade förfaranden,
t. ex. för registrering, deklaration, skatteinbetalning och kontroll. Man
kan därför utforma i stora delar liknande arbetsmetoder och granskningsrutiner
för de olika formerna av indirekt skatt.
Enheten för mervärdeskatt bör överta de arbetsuppgifter som nu ligger
på RN:s mervärdeskattebyrå, utom de ärenden angående förhandsbesked
och bindande förklaringar, som kommer att beredas på rättsenheten.
Kontrollstyrelsens båda skattebyråer föreslås uppgå i en gemensam enhet
för punktskatter. Vissa uppgifter som nu ankommer på första och andra
byråerna bör föras över till punktskatteenheten. Det gäller bl. a. första
byråns uppbörd av skatterna på sprit och vin och andra byråns uppgifter i
samband med kontrollen över sprittillverkningen. Även åtalsärenden föreslås
handläggas på punktskatteenheten.
Kontroll och revision
En viktig uppgift för riksskatteverket blir att verka för en effektiv och
ändamålsenlig kontroll- och revisionsverksamhet. I första hand bör riksskatteverket
överta de uppgifter som nu ankommer på RN:s kontrollbyrå.
25
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970
Som redovisats tidigare är denna byrås uppgifter splittrade, möjligheterna
att leda kontrollverksamheten i landet begränsade och byråns egna resurser
för revisioner otillräckliga.
Kommittén anser därför att en betydande förstärkning av resurserna på
detta område behövs. I samband därmed bör en funktionsuppdelning ske så
att riksskatteverket inom en huvudenhet för kontroll och revision får en
enhet för verkets egen revisionsverksamhet och en enhet för övriga kontrollfunktioner.
Kontrollenheten avses få till huvuduppgifter att planera, leda och följa
upp kontrollaktioner i länen, att verka för ändamålsenliga metoder i revisionsarbetet,
att inhämta vissa kontrolluppgifter och att se till att föreskrifter
om kontrolluppgifter efterlevs.
Som tidigare framhållits utförs revisioner hos större företag i mycket begränsad
utsträckning på grund av brist på personal hos länsstyrelser, RN
och MKPN. I detta sammanhang förtjänar påpekas att antalet juridiska
personer, vilkas taxering ankommer på MKPN, kan beräknas till ca 3 500.
I detta antal ingår flertalet börsnoterade aktiebolag. Tanken är att revisioner
hos de mellankommunalt skattskyldiga, som i nuvarande organisation
utförs av de bokföringssakkunniga medhjälparna till allmänna ombudet
hos MKPN, i riksskatteverket skall ombesörjas av personal vid revisionsenheten.
Utom för revisioner på det mellankommunala området bör enheten
ha personal som vid behov kan biträda med revisioner i län där av en eller
annan anledning arbetsbelastningen blivit för stor på grund av arbete med
kontrollaktioner och med revisioner av särskilt omfattande eller intrikat
natur.
Nuvarande kontrollstyrelsens distriktskontor bör sortera under huvudenheten
för kontroll och revision. Distriktskontorens arbetsuppgifter kommer
nämligen inte att vara begränsade till kontroll av punktskatter, utan den
redan påbörjade inriktningen mot annan kontroll, i första hand av mervärdeskatt,
beräknas fortgå. Självfallet måste tillses att man behåller smidiga
sambandslinjer mellan punktskatteenheten och distriktskontoren.
Folkbokföring och val
I nuvarande organisation ingår en folkbokföringssektion i CFU:s administrativa
byrå tillsammans med en uppbördssektion och en kanslidetalj.
Valenheten bildar däremot en fristående enhet i CFU.
Något egentligt samband mellan folkbokförings- och uppbördssektionerna
finns knappast. Tidigare har ju också föreslagits att taxering och uppbörd
förs till en gemensam huvudenhet. Däremot finns det ett naturligt
samband mellan folkbokföringssektionen och valenheten beträffande såväl
det materiella underlaget som det praktiska arbetsförloppet. Således reglerar
folkbokföringskungörelsen rösträttshinders införande i de primära
folkbokföringsregistren, medan anvisningar från CFU:s valenhet reglerar
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
pastors avisering av sådana hinder till lokal skattemyndighet och angivandet
av hinder i allmän röstlängd. Vidare reglerar lagen om val till riksdagen
hur särskild röstlängd skall upprättas. Sådan röstlängd upprättas av
valenheten. De framställningar om upptagande i särskild röstlängd som
handläggs inom valenheten måste i vissa avseenden kontrolleras mot de
personregister som förs inom folkbokföringssektionen.
Med hänsyn till sambandet mellan verksamheterna på folkbokföringsoch
valenheterna föreslås att de inordnas i en gemensam huvudenhet med
underenheter för vardera funktionen. Dessa enheter bör överta de arbetsuppgifter
som nu utförs inom motsvarande enheter i CFU.
Driftteknik
Kommittén föreslår att riksskatteverket får en driftteknisk enhet. Enhetens
huvudfunktion har redovisats tidigare. Inom den drifttekniska enheten
bör det finnas underenheter för systemutveckling, systemdrift och
driftorganisation. Enheterna för systemutveckling och systemdrift bör ha
samma slags arbetsuppgifter som CFU:s utvecklingsenhet och systemsektion.
Enheten för driftorganisation bör ha motsvarande funktioner som CFU:s
organisationssektion nu har, dvs. driftplanering och driftkontroll för ADBsystem
samt ADB-kundservice. Vidare bör hit föras allmän organisationsplan
ering och produktionsuppföljning samt blanketteknik.
Alkoholärenden
Kontrollstyrelsens byrå för rusdrycksförsäljningsärenden m. m. bör tills
vidare med oförändrad organisation ingå i riksskatteverket. Tidigare har
föreslagits att uppbörden av skatterna på sprit och vin skall föras över från
denna byrå till punktskatteenheten. Arbetsuppgifterna är dock marginella,
och bortfallet medför inte att man kan reducera byråns personal.
Personaldimensionering
Den förvaltningsorganisation som direkt berörs av omorganisationen
har f. n. ca 465 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter. Av dessa tillhör 90
kontrollstyrelsens distriktsorganisation.
Enligt RSV-kommitténs förslag till personaldimensionering blir antalet
anställda i riksskatteverket 506. Eu tabell över kommitténs förslag med fördelning
av personalen på olika enheter torde få fogas till protokollet som
bilaga 1. Det är att märka dels att riksskatteverket övertar vissa uppgifter
från andra myndigheter och organ än de som direkt berörs av omorganisationen,
dels att vissa funktioner hos riksskatteverket saknar motsvarighet
i dagens organisation. De av kommittén föreslagna förstärkningarna för
olika funktioner innebär en ökning med 32 personer, varav 30 i handläggande
ställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
27
Förstärkningarna, uttryckta i årsarbetskrafter, avser i huvudsak följande
funktioner, nämligen utbildning och information 5, rättsärenden 5,
taxering 4 samt kontroll och revision 15.
Personalbehovet i fråga om vissa servicefunktioner som ingår i personaladministration
och intendentur är beroende av lokalfrågans lösning. Vid en
enhetlig lokalisering torde vissa rationaliseringsvinster göras beträffande
intendenturtjänsten. Å andra sidan replierar f. n. kupongskattekontoret,
MKPN och RN delvis på andra myndigheter. Sistnämnda förhållanden och
de föreslagna förstärkningarna medför att serviceuppgifterna kommer att
öka i förhållande till nuläget inom de myndigheter som går upp i riksskatteverket.
Kommittén har på vissa punkter inte ansett sig kunna säkert bedöma
behovet av personal och föreslagit att särskilda medel beräknas. Detta gäller
främst utredningsverksamheten samt organisations-, utvecklings- och
blankettfunktionerna inom drifttekniska enheten.
Kostnadsberäkningar
Kommittén har beräknat årskostnaden för riksskatteverket till ca 35,7
milj. kr. i 1970 års pris- och löneläge. En jämförelse med kostnaderna för
verksamheten inom nuvarande myndigheter i motsvarande pris- och löneläge
visar att den föreslagna organisationen medför en ökning av medelsbehovet
per år med ca 5,7 milj. kr. Kommittén framhåller dock att beräkningen
av avlöningskostnaderna, som gjorts enligt schablon för all personal, är
osäker. Vidare har ev. förändringar i lokalkostnaderna inte kunnat beaktas
Under förutsättning att riksskatteverket placeras i för hela verket gemensamma
lokaler, som inreds genom nyanskaffning av möbler och andra inventarier,
beräknar kommittén de sammanlagda kostnaderna för inredning,
utrustning och flyttning till drygt 1,9 milj. kr.
Departementschefen
Kungl. Maj :t lade förra året fram principförslag till omorganisation av
den centrala skatteförvaltningen. Riktlinjerna för omorganisationen godtogs
av riksdagen.
Beslutet innebär att en central förvaltningsmyndighet för beskattnings-,
uppbörds- och folkbokföringsväsendet tillskapas. Detta sker genom att
ett nytt verk, benämnt riksskatteverket, inrättas den 1 januari 1971. Verket
ersätter flera centrala myndigheter och andra organ med riksomfattande
uppgifter. Riksskatteverket övertar sålunda de uppgifter som nu
ankommer på RN, CFU, kontrollstyrelsen, kupongskattekontoret, sjömansskattekontoret
och allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970
Inom verket skall finnas en särskild nämnd för ärenden angående förhandsbesked,
bindande förklaringar och vissa dispenser. Kupongskattenämnden,
sjömansskattenämnden och energiskattenämnden knyts organisatoriskt
till verket.
I fråga om riksskatteverkets organisation i övrigt bestämdes endast att
verket skall ha en styrelse med verkschefen som ordförande och lekmannaledamöter.
En organisationskommitté tillsattes för att förbereda omorganisationen.
Kommittén, som kallar sig RSV-kommittén, avlämnade i mitten av februari
1970 en promemoria med förslag rörande riksskatteverkets organisation.
Vid min anmälan förra året av princippropositionen tog jag upp vissa frågor
som kan sägas gälla avgränsningen av riksskatteverkets verksamhetsområde.
Frågorna gällde den statistik som f. n. handhas av kontrollstyrelsen,
vissa uppgifter som nu ankommer på RRV samt utbildningen inom
skatteväsendet med angränsande områden. RSV-kommittén har behandlat
dessa frågor i sitt förslag.
När det gäller statistiken ifrågasatte jag om ansvaret för en del av denna
borde föras över till statistiska centralbyrån. Kommittén har för sin del funnit
att utarbetandet av statistiken över punktskatterna inte bör flyttas över
till centralbyrån. I fråga om övrig statistik och handhavandet av det särskilda
straffregistret anser kommittén det för tidigt att nu ta ståndpunkt till
vart dessa uppgifter skall föras. Ställningstagandet bör enligt kommittén anstå
i avvaktan på resultatet av alkoholpolitiska utredningens arbete och bedömningen
av fylleristraffutredningens förslag att avkriminalisera fylleriet.
Jag instämmer i kommitténs slutsats att någon statistik inte bör föras över
till statistiska centralbyrån i samband med att riksskatteverket inrättas. Jag
förutsätter därvid att det av kommittén förordade samarbetet mellan de berörda
myndigheterna kommer till stånd.
De uppgifter som enligt kommitténs mening bör föras över från RRV till
riksskatteverket avser kontrollen av skattedebiteringen, granskningen av avräkningen
mellan statsverket och kommunerna av kommunalskatt och av
besluten om skatteutjämningsbidrag samt en del tillsynsuppgifter på skatteområdet,
främst uppgiften att meddela föreskrifter om arbetsrutiner och
att fastställa formulär till blanketter för befrielse från restavgift och för debitering,
uppbörd och redovisning av vissa skatter och avgifter. Jag tillstyrker
kommitténs förslag att dessa uppgifter övertas av riksskatteverket.
Utbildningsverksamheten på skatteområdet är mycket omfattande. Den
ombesörjs av flera organ, främst länsstyrelsernas utbildningsnämnd (LUN),
CFU och RN. RSV-kommittén föreslår att riksskatteverket skall svara för
utbildningsverksamheten inom verkets ämnesområden. Den utbildning på
skatteområdet som LUN nu anordnar bör således föras över till riksskatteverket.
Sådan utbildning som inte är fackinriktad utan har en mera allmän
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
karaktär bör dock enligt kommittén i princip ankomma på statens personalutbildningsnämnd.
Jag har samma uppfattning som kommittén i fråga
om den utbildningsverksamhet som bör övertas av riksskatteverket.
Verksamheten på skatteområdet syftar till att nå en rättvis och likformig
beskattning. Utifrån detta mål kan man härleda tre huvuduppgifter för riksskatteverket,
vilka dock delvis går in i varandra. En av dem är att genom information,
råd och anvisningar till allmänhet och myndigheter sprida kännedom
om skattelagstiftningen och hur den skall tolkas och tillämpas. Vidare
måste organisation och arbetsformer inom skatteväsendet kontinuerligt
anpassas till de krav som följer av förändringar i beskattningens innehåll
men också av förändringar i samhällsutvecklingen på olika områden. Det är
således en andra huvuduppgift att utveckla och anpassa organisation, system,
rutiner, blanketter och tekniska hjälpmedel så att man når effektivitet
i beskattningsverksamheten. För att få till stånd en rättvis beskattning krävs
att de uppgifter som den skattskyldige lämnar och som utgör skattemyndigheternas
beslutsunderlag är riktiga. Detta förutsätter information och ett
sanktionssystem. Men det behövs också — bl. a. för att sanktions sy st em et
skall få avsedd effekt — kontroll av att de uppgifter som författningsenligt
skall lämnas verkligen kommer in och att de är riktiga. En tredje huvuduppgift
för riksskatteverket är att svara för kontrollfunktionen i den nu angivna
meningen.
Mot bakgrund av en uppfattning om riksskatteverkets huvuduppgifter på
skatteområdet, som i princip överensstämmer med den jag har redovisat,
har RSV-kommittén övervägt utformningen av riksskatteverkets organisation.
Till grund för verksamheten inom riksskatteverkets arbetsområde ligger
ett omfattande och svåröverskådligt författningskomplex. Detta förhållande
kräver enligt kommitténs mening en specialisering inom riksskatteverket
på sakområden. Med hänsyn härtill och till nuvarande myndigheters
struktur samt för att omorganisationen skall kunna genomföras så friktionsfritt
som möjligt har kommittén stannat för att lägga de olika sakområdena
till grund för indelningen på huvudenheter. Kommittén har dock ansett
det lämpligt att bilda vissa funktionellt betingade huvudenheter.
Kommitténs organisationsförslag innebär att riksskatteverket under
verksledningen organiseras på åtta huvudenheter. Härtill kommer en särskild
enhet för de allmänna ombuden. Verksledningen utgörs enligt förslaget
av en generaldirektör och en överdirektör, vilka biträds av ett sekretariat.
De föreslagna huvudenheterna är en enhet för administration, en
enhet för rättsärenden, en enhet för taxering och uppbörd, en enhet för
indirekt skatt, en enhet för kontroll och revision, en enhet för folkbokföring
och val, en enhet för driftteknik och en enhet för alkoholärenden.
På enheten för administration ligger förutom funktionerna personaladministration,
ekonomi och intendentur även utbildning och information.
Enheten för rättsärenden skall svara för bl. a. beredningen av nämndären
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
dena. Kanslifunktionen för MKPN placeras också här. Enheten för taxering
och uppbörd skall på taxerings- och uppbördsområdena svara för råd
och anvisningar i materiella frågor, system, rutiner, innehållet i blanketter
och resultatuppföljning. Inom enheten skall även handläggas ärenden
rörande kupongskatt och sjömansskatt. Enheten för indirekt skatt skall
svara för bl. a. råd och anvisningar i materiella frågor, system, rutiner,
innehållet i blanketter och resultatuppföljning på mervärdeskatteområdet
samt de uppgifter som sammanhänger med riksskatteverkets funktion som
central beskattningsmyndighet på punktskatteområdet. Enheten för kontroll
och revision skall svara för bl. a. planläggning, samordning och uppföljning
av kontrollverksamheten avseende direkt och indirekt skatt samt
utföra taxerings- och skatterevisioner hos främst större företag. Till denna
enhet förs kontrollstyrelsens nuvarande distriktsorganisation. Distriktsorganisationen
skall utföra revisioner för kontroll av i första hand punktskatter
och mervärdeskatt. Enheten för folkbokföring och val skall svara
för anvisningar m. m. i materiella frågor inom folkbokföringen och handha
vissa centrala register. Vidare skall enheten svara för förberedelser och
organisation av valförrättningarna samt fullgöra vissa andra uppgifter som
ankommer på verket i egenskap av central valmyndighet. Enheten för driftteknik
skall svara för bl. a. utveckling och utformning av system för databehandling,
konstruktion av datamaskinprogram, samordning och resursplanering
på det regionala och lokala planet, driftkontroll, administrativ
rationalisering och blanketteknik. Enheten för alkoholärenden skall överta
de uppgifter som nu ankommer på kontrollstyrelsens första byrå.
Huvuddragen av mitt organisationsförslag, som överensstämmer med
RSV-kommitténs, framgår av en tablå, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet
som bilaga 2.
Den förordade organisationen ställer — som också kommittén framhållit
— stora krav på samordningen inom verket. Särskilt för verksledningen blir
samordningsuppgifterna betydande. Mot bakgrund härav finner jag det motiverat
att en tjänst som överdirektör inrättas utöver tjänsten för verkschefen.
Vid förra årets beslut om inrättande av riksskatteverket förutsattes att
bl. a. kupongskattenämnden skulle knytas organisatoriskt till verket. RSVkommittén
har mot bakgrund av karaktären på de ärenden som avgörs av
kupongskattenämnden föreslagit att beslut i kupongskatteärenden fattas inom
riksskatteverket och att kupongskattenämnden upphör. Jag tillstyrker
kommitténs förslag.
Åtskilliga organisatoriska förhållanden som ändras till följd av inrättandet
av riksskatteverket och de av mig förordade organisatoriska lösningarna
är f. n. reglerade i författningar, en del i författningar som riksdagen beslutar.
Jag avser att senare anmäla de författningsändringar som blir erforderliga
och bl. a. lägga fram de författningsförslag som skall underställas riks
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
31
dagen. I samband härmed kommer jag också att anmäla de frågor om delegering
av ärenden från Kungl. Maj :t till riksskatteverket som föranleds av
de förslag som departementsutredningen lagt fram i en den 20 februari 1970
dagtecknad promemoria om beslutanderättens fördelning i vissa ärenden på
skatteområdet.
RSV-kommitténs bedömning av det totala personalbehovet för riksskatteverket
kan jag godta. Förstärkningarna i förhållande till nuläget av vissa
funktioner förefaller, såvitt nu kan bedömas, väl avvägda.
För verkschefen bör inrättas en tjänst som generaldirektör i Cp 6 och för
överdirektören en tjänst i Cp 4. Berörda personalorganisationer har förklarat
sig inte ha något att erinra mot en sådan löneställning. I övrigt bör inrättas
åtta extra ordinarie tjänster för chefer för huvudenheter.
I de delar anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser jag
att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
RSV-kommittén har beräknat årskostnaden för riksskatteverket till ca
35,7 milj. kr. i 1970 års pris- och löneläge. Eftersom riksskatteverket avses
inrättas den 1 januari 1971 behövs medel endast för halva budgetåret 1970/
71. Medelsbehovet härför återkommer jag till vid min anmälan av ett nytt
anslag, benämnt Riksskatteverket.
I uppdraget till RSV-kommittén ingår att i samråd med delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet undersöka om riksskatteverket eller delar
av verket kan förläggas utanför storstockholmsområdet. Kommittén har anmält
att denna fråga inte slutbehandlats. Byggnadsstyrelsen, som svarar för
lokalförsörjningen, kan enligt vad jag erfarit upplåta sådana lokaler i stockholmsområdet
att hela den centrala delen av riksskatteverket — bortsett
från sjömansskatteenheten — kan placeras i samma byggnad redan från
starten den 1 januari 1971. Jag anser det angeläget att en samlad lokallösning
kommer till stånd. Frågan om den definitiva lokaliseringen av riksskatteverket
får tas upp i ett större sammanhang när lokaliseringen av statlig
förvaltningsverksamhet behandlas.
I samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt att föra tjänster
på övergångsstat eller vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande
att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer för organisationen av riksskatteverket
som jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid riksskatteverket inrätta
en tjänst som generaldirektör i Cp 6 och en tjänst som
överdirektör i Cp 4 samt åtta extra ordinarie tjänster för
chefer för huvudenheter,
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder
som behövs med anledning av omorganisationen.
32
Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
Anslag för budgetåret 1970/71
Kontrollstyrelsen
1968/69 Utgift1 ................ 27 876 088
1969/70 Anslag ................ 11 082 000
1970/71 Förslag ................ 5 710 000
1 Anslagen Kontrollstyrelsen: Avlöningar och Kontrollstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 78 377 kr.
I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 57) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 11 082 000 kr.
För tiden 1.7—31.12 1970
beräknar
Personal
Kontroll-
styrelsen
Dep.chefen
Handläggande personal .........
......... 88
84
Övrig personal .................
......... 150
135
238
219
Anslag
Avlöningar .....................
......... 4 079 000
3 921 000
Sjukvård .......................
......... 13 000
13 000
Reseersättningar.................
......... 360 000
360 000
Därav utrikes resor.....................
........... 2 000
2 000
Lokalkostnader .................
......... 255 000
255 000
Expenser .......................
......... 260 000
260 000
Därav engångsutgifter .................
........... 5 000
5 000
Lönekostnadspålägg .............
......... 938 000
901 000
5 905 000
5 710 000
Kontrollstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 353 000 kr.
2. Två tjänstemän i befordringsgången för amanuenspersonal i stället för
två assistenter (+ 8 000 kr.).
3. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 2 000 kr.
Kungl. Maj ds proposition nr 55 år 1970
33
Departem ent schefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget avseende
andra halvåret 1970 till 5 710 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kontrollstyrelsen för budgetåret 1970/71 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 710 000
kr.
Riksskattenämnden
1988/69 Utgift1 .................. 21 863 329
1969/70 Anslag .................. 2 584 000
1970/71 Förslag.................. 1 612 000
1 Anslagen Riksskattenämnden: Avlöningar och Riksskattenämnden: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 13 128 kr.
I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 61) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Riksskattenämnden
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 2 584 000 kr.
För tiden 1.7—31.12 1970
beräknar
Personal
Riksskatte-
nämnden
Dep.chefen
Handläggande personal...........
......... 25
25
Övrig personal...................
......... 17
17
Anslag
42
42
Avlöningar .....................
......... 1 133 000
1 133 000
Sjukvård .......................
......... 2 000
2 000
Reseersättningar.................
.......... 78 000
78 000
Därav utrikes resor....................
............ 6 000
6 000
Lokalkostnader .................
......... 29 000
29 000
Expenser .......................
......... 108 000
107 000
Därav engångsutgifter .................
............ 5 000
5 000
Lönekostnadspålägg .............
.......... 263 000
263 000
1 613 000
1 612 000
Riksskattenämnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 91 000 kr.
2. På kanslibyrån behövs förstärkning med extra och tillfällig personal
(+ 35 000 kr.).
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
3. För att möjliggöra avlastning av enklare arbetsuppgifter på kontrollbyrån
till personal på lägre nivå behövs en förste byråassistent och en assistent
( + 40 000 kr.).
4. För kontrollaktioner behövs ytterligare medel (+ 50 000 kr.).
5. För att effektivisera mervärdeskattebyråns verksamhet behövs ytterligare
en byrådirektör, en assistent och en kontorsskrivare. En tjänst som
förste byråsekreterare och en tjänst som kansliskrivare kan därvid dras in.
(+ 29 000 kr.).
6. För information och utbildning rörande mervärdeskatten krävs ytterligare
23 000 kr.
7. Utgifterna i övrigt beräknas öka med 25 000 kr.
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 29 000 kr.
Departem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget avseende
andra halvåret 1970 till 1 612 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a.
för tjänster enligt nämndens förslag (3,5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Riksskattenämnden för budgetåret 1970/71 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 612 000
kr.
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
1968/69 Utgift1 .................. 26 138 981
1969/70 Anslag3 .................. 8 229 000
1970/71 Förslag.................. 7 551 000
1 Anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Avlöningar, Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden: Omkostnader och Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 55 218 kr.
3 Anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och Folkbokföringen: Ersättningar
till kyrkob okföringsinspektörer.
I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 61) har Kungl. Maj:t föreslagit riks
dagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71
beräkna till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden ett förslagsan
slag
av 12 400 000 kr. och till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
ett förslagsanslag av 129 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
35
Personal
Handläggande personal
Övrig personal........
Anslag
Avlöningar .............................
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
Sjukvård ...............................
Reseersättningar.........................
Därav utrikes resor ..............................
Lokalkostnader .........................
Expenser för eget behov .................
Expenser för annat än eget behov.........
Kursverksamhet .........................
Lönekostnadspålägg ...................
För tiden 1.7—31.12 1970
beräknar
Dep.chefen
102
102
60
60
762
162
2 860 000
2 860 000
65 000
65 000
11 000
11 000
99 000
99 000
8 000
8 000
356 000
356 000
229 000
227 000
2 900 000
2 900 000
375 000
375 000
658 000
658 000
7 553 000
7 551 000
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 242 000 kr.
2. Enligt kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning
har nämnden ålagts nya arbetsuppgifter. För dessa behövs ytterligare
ett kvalificerat biträde (+13 000 kr.).
3. På grund av omorganisation inom systemsektionen och den ökade serviceverksamheten
behövs ytterligare två byrådirektörer, två förste byråintendenter
och två assistenter/byråintendenter (+ 144 000 kr.).
4. Som följd av övergången till ett enhetligt maskinsystem på länsstyrelsernas
datakontor kan en tjänst som förste byråintendent och 14 tjänster
som assistent/byråintendent dras in (—325 000 kr.).
5. Medel för tryckning av blanketter m. m. för folkbokförings- och uppbördsverksamhet
har tidigare anvisats dels under statskontorets myndighetsanslag
dels under anslaget Kostnader för årlig taxering m. m. Utgifterna
för detta ändamål har av CFU beräknats till 2 900 000 kr. för andra halvåret
1970.
6. Utvidgad kursverksamhet (+ 100 000 kr.).
7. Minskad lokalkostnad på grund av byte av tjänstelokal (—85 000
kr.).
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 36 000 kr.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970
CFU har i särskild skrivelse den 25 februari 1970 anmält, att CFU:s kostnader
i egenskap av central valmyndighet uppgår för tiden 1.7—31.12.1970
till sammanlagt 412 000 kr., varav 339 000 kr. avser avlöningar och lönekostnadspålägg.
20 000 kr. reseersättningar och 53 000 kr. expenser.
Departementschefen
I enlighet med vad jag anförde vid min anmälan av anslaget Kostnader
för årlig taxering m. m. i årets statsverksproposition (bil. 9 s. 66) bör kostnaderna
för vissa blanketter m. m. för uppbördsverksamheten tas upp under
förevarande anslag. Jag räknar medel under detta anslag även för de
blanketter för folkbokföringsverksamheten som tidigare bekostats från statskontorets
myndighetsanslag. (5)
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer har tidigare beräknats under
särskilt anslag. Jag förordar att medel för detta ändamål tas upp under
förevarande anslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget avseende
andra halvåret 1970 till 7 551 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för
bl. a. tjänster enligt nämndens förslag (2, 3, 4) samt beaktat det anmälda
medelsbehovet för nämnden i egenskap av central valmyndighet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden för
budgetåret 1970/71 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 7 551 000 kr.
Riksskatteverket
Nytt anslag (förslag) .................... 17 000 000
Medelsbehovet för riksslcatteverket avseende första halvåret 1971 beräknar
jag till 17 milj. kr. Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning
på utgiftsslag m. m.
Avlöningar.............................................. 10 835 000
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer................ 65 000
Sjukvård .............................................. 25 000
Reseersättningar ........................................ 600 000
Lokalkostnader.......................................... 675 000
Expenser .............................................. 2 100 000
Kursverksamhet ........................................ 300 000
Lönekostnadspålägg...................................... 2 400 000
17 000 000
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
Avlöningskostnaderna har beräknats schablonmässigt. Lokalkostnaderna
har upptagits med ett belopp som motsvarar kostnaderna för de lokaler
som f, n^ disponeras av de myndigheter som går upp i riksskatteverket.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Riksskatteverket för budgetåret 1970/71 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000
kr.
Anskaffning av inventarier in. m. för riksskatteverket
Nytt anslag (förslag) ...................................... 2 000 000
Som jag tidigare redovisat är avsikten att riksskatteverket skall beredas
plats i samlade lokaler, om möjligt redan från starten den 1 januari 1971.
RSV-kommittén har beräknat utgifterna för inredning, utrustning och
flyttning till drygt 1,9 milj. kr. Av detta belopp avser ca 1,3 milj. kr. anskaffningskostnader
för möbler, övriga inventarier, kontorsmaskiner m. in. Kostnaden
för telefonväxel och snabbtelefon uppgår till 415 000 kr. Flyttningskostnaderna
har beräknats till drygt 200 000 kr.
Jag anser att medel för ändamålet bör anvisas under ett särskilt anslag.
Anslaget bör föras upp med 2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av inventarier m. m. för riksskatteverket
för budgetåret 1970/71 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970
Bilaga 1
RSV-kommitténs förslag till personal vid riksskatteverket
Huvudenhet/underenhet
Personal
Summa
Chefer1
Handläggare
Övriga
1. Verksledning ................
2
2
4
2. Allmänna ombud ............
1
6
1
8
3. Administration ..............
1
Personaladministration ........
4
35
Utbildning, information ......
7
4 .
Ekonomi ....................
4
9
Intendentur ..................
2
17
S:a
1
17
65
83
4. Rättsärenden ................
1
15
3
19
5. Taxering och uppbörd........
1
Taxering ....................
6
Uppbörd ....................
8
7
Kupongskatt ................
1
14
Sjömansskatt ................
3
20
S:a
1
18
41
60
6. Indirekt skatt................
1
Mervärdeskatt................
6
2
Punktskatter ................
17
37
S:a
1
23
39
63
7. Kontroll och revision..........
1
. Kontroll ....................
9
4
Revision ....................
11
4
Distriktsorganisation..........
51
39
S:a
1
71
47
119
8. Folkbokföring och val ........
1
Folkbokföring................
6
16
Val..........................
6
4
S:a
1
12
20
33
9. Driftteknik ..................
1
Systemutveckling ............
4
Systemdrift..................
52
Organisation..................
19
8
S:a
1
75
8
84
10. Alkoholärenden ..............
1
5
27
33
Totalt 1—10
11
244
251
506
1 Verksledning och huvudenhetschefer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksskatteverket
(Departementschefens organisationsförslag)
KONTROLL
OCH
REVISION
Distrikts
organisation
-
Överdirektör
Allmänna
ombud
Sekretariat
Nämnder
General
direktör
-
Styrelse
RÄTTS
ÄRENDEN
-
ALKOHOL
ÄRENDEN
-
FOLKBOKFÖRING
OCH VAL
System
utveckling
Systemdrift
Organisation
-
DRIFT
TEKNIK
-
INDIREKT
SKATT
Mervärde
skatt
Punktskatter
-
Taxering
Uppbörd
Kupongskatt
Sjömansskatt
TAXERING
OCH UPPBÖRD
-
Personalad
ministration
Utbildning
Information
Ekonomi
Intendentur
-
ADMINI
STRATION
-
ta
n
a
co
«o
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970
Innehåll
Inledning ......................................................
Nuvarande organisation.........................................
Riktlinjer för omorganisation av den centrala skatteförvaltningen----
RSV-kommitténs överväganden och förslag........................
Riksskatteverkets verksamhetsområde.............................
Statistikfrågor................................................
Redovisnings- och revisionsverksamhet ..........................
Utbildning...................................................
Delegeringsmöjligheter från Kungl. Maj :t........................
Ledning och tillsyn av skatteförvaltningen ......................
Tänkbara förändringar av verksamhetsområdet ..................
Problem och brister i nuvarande organisation......................
Organisation för riksskatteverket.................................
Vissa utgångspunkter i verksamheten ............................
Organisationsuppbyggnad och uppgiftsfördelning i stort ..........
Verksledningen...............................................
Administration och utbildning..................................
Rättsärenden och allmänna ombudsfunktionen...................
Taxering och uppbörd, kupongskatt och sjömansskatt ............
Indirekt skatt ................................................
Kontroll och revision ..........................................
Folkbokföring och val.........................................
Driftteknik ...................................................
Alkoholärenden...............................................
Personaldimensionering .........................................
Kostnadsberäkningar............................................
Departementschefen.............................................
Anslag för budgetåret 1970/71 ....................................
Kontrollstyrelsen .............................................
Riksskattenämnden...........................................
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden..................
Riksskatteverket..............................................
Anskaffning av inventarier m. m. för riksskatteverket ............
Sid.
2
3
7
8
8
8
9
10
It
12
13
13
16
16
17
20
21
22
23
24
24
25
26
26
26
27
27
32
32
33
34
36
37
Bilagor
1. RSV-kommitténs förslag till personal vid riksskatteverket ........ 38
2. Departementschefens förslag till organisation av riksskatteverket 39
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700163
Doktrin (1)
- Fel i godset, SvJT 1981 s. 624 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1970:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen jämte motioner i vad pro s. 7 i texten
- SU 1970:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riksskatteverkets organisation m. in. jämte motioner. s. 1 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- SvJT 1981 s. 624 Fel i godset s. 624 i texten