Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:59, Med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

1

Nr 59

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i civilförsvarslagen (1960: 74); given Stockholms

slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen

(1960:74).

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att förordnande om beredskapstjänstgöring för

civilförsvarspliktiga skall kunna meddelas av Kungl. Maj :t om det är nödvändigt

med hänsyn till för svar sberedskapen. Tjänstgöringen föreslås ha

en längd av högst 180 dagar för värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret

och högst 30 dagar för annan civilförsvarspliktig.

Förslaget föranleder ändring i civilförsvarslagen. Ändringen föreslås träda

i kraft den 1 juli 1970.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom förordnas, att 12 § 1—3 mom. civilförsvarslagen (1960:74)

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12 §.

1 inom. Civilförsvarsplikt skall---i civilförsvarstjänst.

Om det är nödvändigt med hänsyn

till försvarsberedskapen äger

Konungen förordna, att civilförsvarsplikt

skall fullgöras även under tid,

då civilförsvar sberedskap icke råder.

I sådant fall får dock värnpliktig som

är inskriven i civilförsvaret tagas i

anspråk sammanlagt högst etthundraåttio

dagar och annan civilförsvars

pliktig sammanlagt högst

trettio dagar.

2 mom.1 Under annan tid än i 1 2 mom. I andra fall än i 1 mom.

mom. sägs är civilförsvarspliktig icke sägs är civilförsvarspliktig icke skylslcyldig

att tjänstgöra i civilförsvaret dig att tjänstgöra i civilförsvaret anannat

än för utbildning och övning. nät än för utbildning och övning.

Civilförsvarspliktig, som---sextio dagar.

Envar civilförsvarspliktig---— till utbildning.

3 mom. Utan hinder---vid krigsmakten.

Har Konungen beslutat att bered
skapsövning

enligt 27 § 2. värnpliktslagen

må anordnas vid krigsmakten,

äger Konungen tillika förordna, att

värnpliktig, som avses i nästföregående

stycke, må åläggas tjänstgöring

för utbildning och övning i civilför
-

1 Senaste lydelse 1960: 654.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

svaret sammanlagt högst etthundraåttio

dagar utöver den tid, som han

enligt vad förut sagts är skyldig att

fullgöra sådan tjänstgöring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6

februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beredskapstjänstgöring

för civilförsvarspliktiga och anför.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1968 föreslagit sådan

ändring i eivilförsvarslagen (1960:74) att Kungl. Maj:t skall kunna

inkalla civilförsvarsplildig personal till beredskapstjänstgöring även under

tid när civilförsvarsberedskap inte råder. Med anledning av framställningen

har inom försvarsdepartementet upprättats en promemoria angående beredskapstjänstgöring

inom civilförsvaret. Över promemorian har yttranden

avgetts av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för

psykologiskt försvar, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, överstyrelsen för

ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms

och Kopparbergs län, samtliga civilbefälhavare och Svenska arbetsgivareföreningen.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde har bifogat yttranden

till civilbefälhavaren från länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens

län.

Nuvarande ordning

Varje svensk medborgare är fr. o. m. det år då han fyller 16 år t. o. m. det

år då han fyller 65 år skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring i civilförsvaret

som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger. Bestämmelser om

civilförsvarspliktens omfattning återfinns i 12 § civilförsvarslagen och utbildningskungörelsen

för civilförsvaret (1960:655). För de befälsanställdas

tjänstgöringsförhållanden gäller kungörelsen (1962:578) om befälsanställning

i civilförsvarets krigsorganisation.

Civilförsvarspliktig som är inskriven i civilförsvaret får med stöd av civilförsvar

splikten tas i anspråk för utbildning högst 30 dagar eller såvitt avser

viss befälspersonal m. m. högst 60 dagar. Denna tid används i allt väsentligt

för grundutbildning. Dessutom är varje civilförsvarspliktig skyldig att i

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

fred delta i övning som anordnas av civilförsvarsmyndighet högst 60 timmar

under varje följd av tre kalenderår. Värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret

får i fred åläggas att delta i utbildning och övning under den

längre tid som han efter inskrivningen i civilförsvaret kunnat åläggas att

för motsvarande ändamål tjänstgöra i krigsmakten. För de befälsanställdas

fredstjänstgöring gäller särskilda bestämmelser.

Beslutar Kungl. Maj :t med hänsyn till krigsberedskapen att beredskapsövning

skall anordnas vid krigsmakten enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen

(1941:967), kan förordnande också meddelas att värnpliktig, som är inskriven

i civilförsvaret, får åläggas tjänstgöring för utbildning och övning

i civilförsvaret motsvarande tid. Även de befälsanställda är då tjänstgöringsskyldiga.

Beredskapsövning för värnpliktiga omfattar tjänstgöring under

högst 180 dagar utöver fastställd utbildningstid. För civilförsvarets del kan

med tillämpning av nuvarande bestämmelser beredskapsövning komma i

fråga endast för värnpliktiga som är krigsplacerade i regionala undsättningskårer

(10 000 man) och för värnpliktiga som är krigsplacerade i det

lokala civilförsvaret (ca 10 000 man). Dessa värnpliktiga har meddelats

uppskov med värnpliktstjänstgöringen.

Möjligheter föreligger inte för civilförsvaret att i övrigt inkalla personal

till tjänstgöring, som motsvarar beredskapsövning för värnpliktiga, förrän

hotsituationen är så stark att Kungl. Maj :t förordnar om civilförsvarsberedskap.

Sådant förordnande kan enligt 2 § civilförsvarslagen meddelas

när riket är i krig eller krigsfara. Under tid då civilförsvarsberedskap råder

är varje civilförsvarspliktig skyldig att tjänstgöra i den omfattning som

är nödvändig med hänsyn till fientlig verksamhet eller fara därför samt till

behovet av utbildning och övning i civilförsvarstjänst. De befälsanställda är

skyldiga att tjänstgöra under civilförsvarsberedskap och då värnpliktiga tas

i anspråk för rikets försvar eller säkerhet.

I ett skärpt läge saknar civilförsvaret alltså möjlighet att innan förordnande

om civilförsvarsberedskap meddelas hålla personal inkallad med stöd

av civilförsvarsplikt, om man bortser från att viss värnpliktig personal inom

civilförsvaret och de befälsanställda kan tas i anspråk för det fall att beredskapsövning

anordnas vid krigsmakten. Civilförsvarets beredskap såtgärder

måste i allt väsentligt vidtas inom ramen för fredsorganisationen. Denna

är koncentrerad till civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna. Den lokala

ledningen av civilförsvaret i civilförsvarsområdena går över från länsstyrelserna

till civilförsvarscheferna först vid civilförsvarsberedskap.

Frågan om att i civilförsvarslagen föra in bestämmelser som ger rätt att

ta i anspråk civilförsvarspliktiga utan att civilförsvarsberedskap råder diskuterades

när den nya civilförsvarslagen tillkom år 1960 (prop. 1960:5 s. 55

och 75—76). Beredskapsplanläggningen för civilförsvaret var emellertid vid

den tidpunkten inte sådan att gällande bestämmelser om civilförsvarsplikten

ansågs böra ändras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

Civilförsvarsstyrelsens framställning och departementspromemorian

Civilförsvarsstyrelsen anför i sin framställning, att civilförsvaret under

tid då civilförsvarsberedskap inte råder i huvudsak har den beredskap som

fredsadministrationen medger, varjämte civilförsvaret kan falla tillbaka på

fredssamhällets resurser beträffande framför allt brandförsvaret. Enligt

styrelsens uppfattning kan den rent fredsmässiga beredskapen vara otillräcklig

under vissa förhållanden. Åtgärder kan behöva vidtas för att stärka

beredskapen innan förordnande om civilförsvarsberedskap anses kunna

meddelas. Om civilförsvaret får möjlighet att i ett sådant läge inkalla även

andra civilförsvarspliktiga än värnpliktiga som är inskrivna i civilförsvaret,

kan enligt styrelsen beredskapen förstärkas på följande sätt. Personal

kan finnas tillgänglig för information av allmänheten samt för sambandsoch

alarmeringsuppgifter. Civilförsvarets möjligheter att mobilisera snabbt

och medverka vid utrymning förbättras. Skyddsrum och andra skyddsanordningar

för befolkningen kan ses över och möjligheterna att forcera utbildning

och övning förbättras. Civilförsvarsmateriel kan i viss omfattning

läggas upp vid mobiliseringsplatser, viss bevakning kan ordnas och överförande

av civilförsvarets administration från länsstyrelser till civilförsvarschefer

kan förberedas.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller vidare att den åsyftade beredskapshöjningen

normalt kan nås om ca 1 500 civilförsvarspliktiga inkallas för

ledningstjänst m. m. och ca 6 500 civilförsvarspliktiga för bevakningsuppgifter

och undsättningsberedskap. De begränsade möjligheter som civilförsvarslagen

f. n. ger att kalla in civilförsvarspliktiga för tjänstgöring som

motsvarar beredskapsövning i krigsmakten är enligt styrelsen otillräckliga

för att genomföra en nödvändig beredskapshöjning. Inte heller den övningstid

om högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår som nu gäller

civilförsvarspliktiga i allmänhet medger tillräckliga inkallelser. Styrelsen

bedömer det inte rationellt att söka tillgodose personalbehovet på frivillig

väg. Mot denna bakgrund föreslår styrelsen att 12 § civilförsvarslagen

ändras så att civilförsvarspliktiga får inkallas till beredskapstjänstgöring i

samband med att värnpliktiga tas i anspråk för beredskapsövning. En bättre

balans skulle då kunna nås i krigsmaktens och civilförsvarets beredskap.

För att nå samstämmighet med krigsmakten föreslås tjänstgöringstiden även

för civilförsvarets beredskapstjänstgöring omfatta sammanlagt högst 180

dagar. De sammanlagda kostnaderna för personal, materiel m. in. under en

beredskapstjänstgöringstid om 30 dagar för ca 8 000 civilförsvarspliktiga

beräknas av styrelsen till i runt tal 19 milj. kr.

I departementspromemorian redovisas närmare de olika beredskapshöjande

åtgärder som kan behöva vidtas inom civilförsvaret i ett skärpt

läge, innan beslut om civilförsvarsberedskap meddelas. Det framstår enligt

promemorian som uppenbart att civilförsvaret saknar nödvändiga personella

resurser för att kunna fullgöra dessa beredskapsåtgärder. Därför

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

7

måste möjlighet öppnas för civilförsvaret att inkalla civilförsvarspliktiga

i allmänhet till beredskapstjänstgöring. En sådan användning av civilförsvarsplikten

bör emellertid komma i fråga endast när det oundgängligen

behövs för civilförsvarets beredskap och för fullgörandet av de uppgifter

som civilförsvaret fått sig ålagda. Som ram torde kunna anges att inte mer

än 10 000 personer behöver kallas in till beredskapstjänstgöring dvs. mindre

än fem procent av hela civilförsvarsorganisationen.

Departementspromemorian tar också upp frågan om längden av en beredskapstjänstgöring

för civilförsvarspliktiga. Det kan enligt promemorian

ifrågasättas om denna tid bör vara lika lång som tiden för beredskapsövning

enligt värnpliktslagen. Tjänstgöringstiderna för civilförsvarspliktiga

för utbildning och övning är ojämförligt mycket kortare än motsvarande tider

för värnpliktiga. Vidare är det avsett att beredskapstj änstgöringen skall

omfatta endast en mindre del av civilförsvarets organisation. Det kan under

sådana förhållanden vara mindre lämpligt och för den civilförsvarspliktige

te sig som ett för stort ingrepp att underkastas tj änstgöringsplikt

under en så relativt lång tid som 180 dagar. Skäl talar för att begränsa

tiden till högst 30 dagar och att genom avlösningar på lämpligt sätt uppehålla

tjänstdugligheten hos organisationen. Till beredskapstjänstgöring bör

i första hand kallas in civilförsvarspliktiga i värnpliktsåldern.

Den föreslagna möjligheten att kalla in civilförsvarspliktiga till beredskapstjänstgöring

nödvändiggör enligt departementspromemorian ändring

i 12 § 3 mom. civilförsvarslagen. I samband därmed bör den nuvarande begränsningen

att beredskapstjänstgöring skall avse utbildning och övning

slopas. Det är bl. a. avsett att civilförsvarspliktiga under beredskapstjänstgöring

skall kunna biträda även vid omhändertagande av flyktingar

och andra beredskapsuppgifter som inte har karaktär av utbildning och

övning.

Remissyttrandena

Förslaget att Kungl. Maj :t skall få möjlighet att kalla in civilförsvarspliktiga

till beredskapstjänstgöring i civilförsvaret innan det råder civilförsvarsberedskap

tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar framhåller att beredskapstjänstgöring

får anses vara ett smidigt sätt att stärka civilförsvarets beredskap

utan att tillgripa civilförsvarsberedskap som är mera uppseendeväckande.

Beredskapsnämnden betonar att det bör betraktas som lika självklart

att den personella beredskapen inom civilförsvaret stärks i ett skärpt

läge som att krigsmaktens värnpliktiga kallas in till beredskapsövning.

När det gäller den föreslagna anknytningen av civilförsvarets beredskapstjänstgöring

till beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen anser

överbefälhavaren, att beredskapshöjande åtgärder inom civilförsvaret t. ex.

för samband, alarmering och utbildning kan vara erforderliga utan att be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ls proposition nr 59 år 1970

redskapsövning vid krigsmakten nödvändigtvis måste genomföras. Enligt

civilbefälhavaren i Södra civilområdet bör Kungl. Maj :t ha största möjliga

handlingsfrihet att vidta lämpliga åtgärder inom olika sektorer av totalförsvaret.

En formell hopkoppling av civilförsvarets beredskapstjänstgöring

med värnpliktigas beredskapsövning är därför mindre önskvärd. Länsstyrelsen

i Norrbottens län framför som sin uppfattning att flyktingar kan

komma till Sverige i sådan omfattning att civilförsvarets medverkan för att

omhänderta dem behövs även om det inte föreligger behov av ökad beredskap

inom krigsmakten.

I fråga om längden av den föreslagna beredskapstjänstgöringen för civilförsvarspliktiga

ansluter sig flertalet remissinstanser till det i departementspromemorian

framförda förslaget att begränsa tjänstgöringstiden till högst

30 dagar. Civilförsvars styr elsen, b er edskap snämnden för psykologiskt försvar

och länsstyrelsen i Västerbottens län anser dock, att tiden bör bestämmas

till sammanlagt högst 180 dagar i likhet med vad som gäller för värnpliktig

personal. Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde finner 30- dagarstiden vara för kort men 180-dagarstiden för lång och föreslår att

tjänstgöringsskyldigheten bestäms till exempelvis 90 dagar. Civilförsvarsstyrelsen

framhåller att tillgången på specialister och kvalificerad personal

i nyckelbefattningar inom civilförsvaret är mycket begränsad. Om tjänstgöringstiden

inskränks till högst 30 dagar innebär det att ersättare för sådan

personal måste utses i större omfattning än vid längre tjänstgöringstid.

Kvaliteten på personalen sjunker och avsevärda administrativa svårigheter

uppstår. Enligt beredskapsnämnden för psykologiskt försvar kan en så kort

tid som högst 30 dagar leda till ett ganska ohanterligt avlösningssystem.

Inom ramen för en längre tjänstgöringstid skulle civilförsvarsstyrelsen få

möjlighet att anpassa inkallelsernas längd på ett smidigt sätt efter omständigheterna

och med hänsyn till personalen. Liknande synpunkter framförs

av civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde och länsstyrelsen i Västerbottens

län.

Svenska arbetsgivareföreningen understryker att civilförsvarspliktiga i

värnpliktsåldern i första hand bör kallas in till beredskapstjänstgöring. Enligt

arbetsgivareföreningens mening bör vidare i största möjliga omfattning

befälsanställda i civilförsvaret, befattningshavare vid polis- och brandväsendet

samt frivilliga tas ut innan övrig personal med civilförsvarsplikt tas

i anspråk för ifrågavarande tjänstgöring. Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands

civilområde ifrågasätter om inte civilförsvarsstyrelsen redan i fredstid

bör söka former för att i så stor utsträckning som möjligt under beredskapstjänstgöring

kunna använda sig av frivillig personal som är inskriven

i civilförsvaret. Rikspolisstyrelsen förutsätter att den civilförsvarspliktiga

personal, som är krigsplacerad i bevakningskårernas ordningsplu toner, tas

med vid beräkningen av den personal som skall beordras till den föreslagna

beredskapstjänstgöringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1970

Departementschefen

I ett skärpt läge har civilförsvaret f. n. begränsade möjligheter att inkalla

personal med stöd av civilförsvarsplikt. Beslutar Kungl. Maj :t med

hänsyn till krigsberedskapen att beredskapsövning skall anordnas vid krigsmakten,

kan förordnande också meddelas att värnpliktiga som är inskrivna

i civilförsvaret skall inkallas för utbildning och övning under motsvarande

tid. Det är emellertid endast ca 20 000 man som omfattas av denna tjänstgöringsplikt.

I övrigt förutsätts att Kungl. Maj :t meddelat förordnande om

civilförsvarsberedskap för att civilförsvarspliktiga i allmänhet skall kunna

åläggas mera omfattande tjänstgöring inom civilförsvaret. Sådant förordnande

kan meddelas när landet är i krig eller krigsfara.

Det kan på goda grunder förutsättas att beslut om civilförsvarsberedskap

kommer att meddelas först när krigsfaran för vårt land bedöms som överhängande.

Beredskapshöjande åtgärder inom civilförsvaret kan emellertid

behöva vidtas redan tidigare och anpassas till sådana åtgärder inom övriga

sektorer av totalförsvaret. Det är särskilt angeläget att civilförsvarets mobiliseringsberedskap

är hög i situationer då riskerna för krigsfara allvarligt

ökar. Redan innan det säkerhetspolitiska läget nödvändiggör beslut om civilförsvarsberedskap

bör också alarmeringsberedskapen inom civilförsvaret,

beredskapen för att snabbt genomföra utrymningar och civilförsvarspolisens

bevakningsberedskap vara sådan att organisationen kan verka utan

dröjsmål. Även bevakningskårernas ordningsplutoner kan behöva användas

i ett sådant läge. Förberedelser kan vidare bli nödvändiga för att den lokala

ledningen av civilförsvaret i civilförsvarsområdena utan vidare skall kunna

föras över från länsstyrelserna till civilförsvarscheferna när civilförsvarsberedskap

intas. Civilförsvarsstyrelsen har i sin framställning gett exempel

på ytterligare beredskapsåtgärder som kan bli aktuella i ett skärpt läge innan

förordnande meddelas om civilförsvarsberedskap.

Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra om civilförsvarets uppgift att

i ett skärpt läge ta emot flyktingar. Civilförsvaret har att svara för denna

uppgift när Kungl. Maj :t förordnar därom. Sådant förordnande får förutsättas

ges när fredssamhällets ordinarie organ och resurser inte räcker till.

Det är inte osannolikt att denna uppgift för civilförsvaret aktualiseras oberoende

av om Kungl. Maj :t finner skäl förordna om civilförsvarsberedskap

med hänsyn till eventuell krigsfara. Möjligheterna för civilförsvaret att fullgöra

uppgiften framstår som begränsade, om inte den lokala ledningsorganisationen

och viss annan personal kan tas i anspråk tillräckligt skyndsamt.

Civilförsvaret saknar emellertid personella resurser för uppgiften,

innan förordnande om civilförsvarsberedskap meddelas.

Den personella beredskapen hos civilförsvaret kan i viss utsträckning tillgodoses

genom de nuvarande bestämmelserna om civilförsvarsplikt. Dessa

bestämmelser är i stort sett avpassade efter det beredskapssystem och det

krav på balans inom systemet som allmänt gäller för totalförsvaret. Civil
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kiingl. Maj.ts proposition nr 59 år 1970

försvaret har sålunda en relativt hög ständig beredskap i den meningen att

dess krigsorganisation är väl förberedd att mobiliseras snabbt. Genom att

värnpliktiga som är inskrivna i civilförsvaret kan tas i anspråk för civilförsvarsuppgifter

i samband med beslut om beredskapsövning för krigsmakten

tillgodoses också i viss mån kravet på sådan bevakning av skyddsföremål

som ankommer på civilförsvaret i ett skärpt läge. Relativt få värnpliktiga

tillhör emellertid denna grupp. Enbart inkallelser av dessa värnpliktiga

tillgodoser inte heller kraven på lämpligt personurval för de olika

beredskapsuppgifterna. Den tillåtna övningstiden om högst 60 timmar under

varje följd av tre år medger vidare inte att civilförsvarspliktiga i allmänhet

hålls inkallade för beredskapsuppgifter. Det framstår med hänsyn härtill

som uppenbart att civilförsvaret saknar personella resurser för att kunna

fullgöra de beredskapsuppgifter som enligt min tidigare redogörelse ankommer

på civilförsvaret i ett skärpt läge innan förordnande om civilförsvarsberedskap

meddelats. Jag anser det vara nödvändigt att civilförsvaret

får möjlighet att kalla in personal till beredskapstjänstgöring utan att civilförsvarsberedskap

råder. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut om sådan tjänstgöring.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om inte förordnande om

skyldighet för civilförsvarspliktiga att fullgöra beredskapstjänstgöring bör

kunna meddelas redan innan Kungl. Maj :t beslutat att värnpliktiga skall

kallas in till beredskapsövning enligt värnpliktslagen. Som överbefälhavaren

anfört kan beredskapshöjande åtgärder behöva vidtas inom civilförsvaret

utan att beredskapsövning nödvändigtvis genomförs vid krigsmakten.

För att ge Kungl. Maj :t tillräcklig handlingsfrihet anser jag att förordnande

om beredskapstjänstgöring för civilförsvarspliktiga inte bör formellt

anknytas till beslut om beredskapsövning för värnpliktiga. Sådant förordnande

bör kunna ges så snart det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen.

Beredskapstjänstgöring bör inte som nu är fallet med den

beredskapstjänstgöring som kan åläggas i civilförsvaret inskrivna värnpliktiga

begränsas till att avse endast utbildning och övning. Den avsedda tjänstgöringen

innebär ju bl. a. omhändertagande av flyktingar och andra beredskapsuppgifter,

som inte har karaktär av utbildning och övning.

När det gäller beredskapstjänstgöringens längd föreslår civilförsvarsstyrelsen

i sin framställning samma tid som gäller för beredskapsövning enligt

värnpliktslagen, dvs. sammanlagt högst 180 dagar, medan det i departementspromemorian

föreslås en begränsning till högst 30 dagar. Flertalet

remissinstanser ansluter sig till promemorieförslaget. Några remissmyndigheter,

bl. a. civilförsvarsstyrelsen och beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar, anser dock den längre tjänstgöringstiden vara mera lämplig. En

remissmyndighet bar föreslagit en tid av högst 90 dagar. För min del anser

jag övervägande skäl tala för att beredskapstjänstgöringen begränsas

till sammanlagt högst 30 dagar. Denna tid torde vara tillräcklig för att ge
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

nomföra de åsyftade beredskapshöjningarna. De av några remissmyndigheter

befarade olägenheterna med eventuella avlösningar anser jag vara överdrivna.

Den nuvarande möjligheten att ålägga värnpliktig som är inskriven

i civilförsvaret beredskapstjänstgöring under högst 180 dagar bör dock behållas.

Motsvarande möjlighet bör föreligga att ta i anspråk befälsanställda

som tillhör civilförsvaret.

Slutligen vill jag framhålla att ianspråktagande av personal med civilförsvar

splikt för beredskapstjänstgöring bör komma i fråga endast när det

är oundgängligen nödvändigt för att civilförsvaret skall kunna fullgöra

sina beredskapsuppgifter. Jag delar den i promemorian framförda uppfattningen

att knappast mer än sammanlagt 10 000 personer skall behövas för

de åsyftade uppgifterna. Meddelas förordnande om beredskapstjänstgöring,

bör i första hand undersökas möjligheterna att ta i anspråk värnpliktiga

som är inskrivna i civilförsvaret. I viss utsträckning bör också befälsanställda

som tillhör civilförsvaret kunna utnyttjas. Vidare bör frivilliga användas

så långt det är möjligt. Det bör också erinras om att civilförsvarschefer

och distriktschefer ofta är anställda vid polis- och brandväsendet och

att de som sådana är skyldiga att motta uppdrag i civilförsvaret. För dem

gäller alltså att en beredskapstjänstgöring i första hand följer av uppdraget

och inte av civilförsvar splikten. Med hänsyn härtill torde civilförsvarspliktiga

i allmänhet i endast begränsad omfattning behöva inkallas till beredskapstj

änstgöring.

Meddelas förordnande om beredskapstjänstgöring förutsätts uppkommande

kostnader kunna bestridas från tillgängliga förslagsanslag för civilförsvaret.

En utökning av civilförsvarsplikten till att omfatta även beredskapsövning

nödvändiggör ändringar i 12 § 1—3 mom. civilförsvarslagen. Det

ankommer på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser som gör det möjligt

att för beredskapsövning ta i anspråk befälsanställda som tillhör civilförsvaret.

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet utarbetats

förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74). Lagändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1970. Lagförslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet

som bilaga.1

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över förslaget inhämtas enligt 87 §

regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan har uteslutits här. Förslaget i bilagan är likalydande med det förslag som är fogat

vid propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 2 mars 1970.

N ärvar ande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 18 februari 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 6 februari 1970 hade Kungl. Maj:t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen

lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättat förslag till lag

om ändring i civilförsvarslagen.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Carl Ivar Skarstedt.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 13 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 59 år 1970

13

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för'' utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande

över förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1970:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen s. 1 i texten